En flod af fiender kring Finlands bygder svallar,
Då Klingspor så sin tropp till stridens faror
kallar:
«Han stundat denna dag, så sen för ert begär,
«J Kämpar, som ert mod dess högre lön beskär!
«Det fält som vinkar er att sina lagrar bryta,
«Går att försvararns krans i segrarens förbyta;
«Ur fosterlandets sköt jag hastat edra fjät,
«Att med förenta svärd på nytt eröfra det!
«Gån, Hjeltar! Med ett mod, af inga faror hejdadt,
«Försvaren än ett Namn, i Segerns häfder fräjdadt!
«Hon på Germaniens fält var trogen ert baner:
«På edra fäders jord skall hon ej svika er!
«Till strids mot Tsarens här! Förförelserna, sveken,
«Hvad segrar lofva de hans mod i bardaleken?
«Af oss hans fordna folk Regent och Namn begärt:
«Hans storhet är vårt verk: af oss han strida lärt:
«Af höga tallar trängd, i dessa skogars sköte,
«Så stiger granen opp med dem till molnens möte!
«Hvad! Och det är åt oss hans blick förmätet sträcks?
«Åt oss hans vapen vänds? Åt oss hans boja räcks?
«Nej! känne han i oss de hämnande Vareger,
«Hvars namn, hans fordna skräck, gaf visshet re’n
om seger;
«Och läre Finnars bragd en härjande barbar,
«Hvad förmur Svea än i deras hjertan har!
«Se, öfver fienden, der borta, denna hydda:
«Hör rösten derifrån: «O kom att mig beskydda!»
«Se der, i tårar sänkt, en öfvergifven Mor:
«Mins, Kämpe! i dess famn, att du dess frihet svor:
«Till strids för fosterbygd, för hemgudar och maka,
«Att ljunga krigarns blixt i krigarns barm tillbaka!
«Gån, Hjeltar, Auras jord, eröfrad af ert mod,
«Skall bli er Segers lön – och eder minnesstod!»
Re’n förs af Adlercreutz en tropp af Fin-
lands Hjeltar:
Förfölj ej, Fiende! Du Sisyphs klippa vältar:
Den kommer, dubbelt tung och blodbestänkt, igen
Att krossa skullrorna som fåfängt hejda den!
Räds! en Miltiades på Finlands isar strider;
Känn i dess höfvidsmän Pausanier, Aristider:
Sänk, Sparta! sänk, Atén! er blick på Aura ner;
Platæa, Marathon ej sökas blott hos er:
Var helsadt, Revolax! – Från Sikajokis stränder
Dess Segrare och din med Hämden återvänder!