Det här är HTML-versionen av Spansk-svensk ordbok. Klicka här för mer information om boken.

Den här boken är hämtad från Projekt Runeberg. Böcker kan vara maskinlästa utan korrektur.

spansk
svensk
ORDBOK

ESSELTE STUDIUM

ISBN 91-24-21080-3
© 1973, Esselte Studium AB
* * *
Esselte Herzogs, Nacka 1978

Spansk-svensk ordbok

De senaste decenniernas terminologi beträffande exempelvis teknik, samhällsförhållanden och ekonomi kompletterar det traditionella ordförrådet från Spanien och Spanskamerika. Vardagsspråk och slang har väl tillgodosetts.

Ordboken rymmer ca 30.000 uppslagsord, därutöver ett stort antal fraser och konstruktioner. I Appendix ges nyttiga upplysingar om de spansktalande länderna.

---

Förord till den elektroniska utgåvan

Spansk-svensk ordbok utkom 1973. Denna nytryckning från 1978 digitaliserades i september 2011. Enligt Projekt Runebergs bedömning skyddas ordböcker i femton år efter publiceringen, av katalogskyddet i 49 § upphovsrättslagen.

Till innehållet: A - B - C - Ch - D - E - F - G - H - I - J - K - L - Ll - M - N - Ñ - O - P - Q - R - S - T - U - V - W - X - Y - Z - Appendix

Förord

Spansk-svensk ordbok kan sägas till stora delar vara ett nytt arbete. Här presenteras ett centralt och modernt ord- och frasförråd på ett överskådligt och praktiskt sätt.

Lektor Estrid Pastor-López, till en början biträdd av universitetslektor Mateo Pastor-López, har gjort det grundläggande arbetet och utarbetade så partiet A — economía, vilket ytterligare bearbetades och kompletterades av fil. kand. Bonifacio-Rafael Merchante, Madrid. Denne har så på basis av Estrid Pastor-López grundtext utarbetat avsnittet económico — Z.

De senaste decenniernas snabba utveckling på snart sagt alla områden har givetvis medfört behovet av ett mycket stort antal nya uppslagsord och fraser. Ordboken redovisar huvudsakligen den moderna spanskan utan att — främst med tanke på läsning av äldre, klassisk litteratur — viktigare ålderdomliga ord och uttryck har åsidosatts. Stor hänsyn har tagits till nya, redan väl introducerade ord och uttryck rörande i första hand teknik, samhällsförhållanden och ekonomi. Det naturliga vardagsspråket har i uppslagsord och exempel fått sitt givna utrymme liksom också slanguttryck och vulgärspråk och sådana dialektformer, som kan anses allmänt kända inom hela det spanska språkområdet. Tämligen frikostigt utrymme har beretts för vanliga förkortningar med upplösningar.

De medtagna exemplen och fraserna avser att belysa uppslagsordens vanliga funktion i modern spanska.

Avsikten har varit att ordboken skall kunna vara till nytta för den spanskstuderande lika väl som för den som vill få hjälp vid läsningen av spansk skönlitteratur, affärskorrespondens, broschyrer osv. Inom ramen för denna begränsade ordbok har givetvis hänsyn tagits till Spanskamerikas språk.

Det värdefulla och alltjämt aktuella materialet i Alfred Åkerlunds Spansksvensk ordbok utgör stommen i föreliggande arbete.

För kompletterande urval av uppslagsord och fraser, för stavning, böjningsformer, kontroll av innebörds varianter m. m., har huvudsakligen begagnats följande ordböcker: Diccionario de la lengua española (Real Academia Española) (1950, 1956), J. Casares, Diccionario ideológico de la lengua española (1942, 1966), Pequeño Larousse ilustrado (1964), M. Seco, Diccionario de dudas de la lengua española (1964, 1970), Nuevas normas de prosodia y ortografía de la Academia Española (1959), V. García de Diego, Diccionario etimológico español e hispánico (1954), J. Gorominas, Breve diccionario etimológico de la lengua castellana (1961), M. Sánchez, Prontuario de conjugación (1967), Hugo's Spanish Verbssimplified (u. å.), Carmen G. de Kempin, Verbos españoles (1967), V. S. Merchan, La conjugación española e hispano-americana (1967), C. Bratli, Spansk-dansk ordbog (stora uppL, 1947), Koefoed—Krog—Meyer, Dansk-spansk ordbog (1965). För facktermer har Duden español (1963) och Svenska Duden (1966) visat sig vara givande. Svenska ords stavning, böjningsformer m. m. följer Svenska akademiens ordlista över svenska språket (9:e uppl., 14:e tryckningen, 1969).

I följande Anvisningar för begagnandet redogörs närmare för principerna för urvalet och för behandlingen av materialet. I anslutning härtill ges en översikt över uttalet, utarbetad av professor Alf Lombard, och en förteckning över spanska oregelbundna verb.

Stockholm i januari 1973

Esselte Studium Ordboksredaktionen

VI Anvisningar för begagnandet

Vid urvalet av spanska sammansättningar har i förstå hand tagits med vanliga och viktigare och ofta ur översättningssynpunkt mindre självklara sådana.

Vissa oregelbundna perfektparticip med självständig eller speciell(adjektivisk och/eller substantivisk) betydelse har upptagits som egna uppslagsord på sin alfabetiska plats, t. ex. compuesto [pp. av componer^ I a sammansatt. . II m 1 sammansättning . . . Då så icke är fallet bör man söka under verbets grundform (infinitiv).

Ett antal vanliga geografiska egennamn har medtagits, framför allt sådana där det spanska ordet och det motsvarande svenska inte överensstämmer till formen, t. ex. España Spanien. Bestämda artikeln utsätts vid de spanska namn som ensamma (utan bestämning) har artikel: Haya; la ~ Haag. Stavningen av de svenska namnen följer principiellt den i Nordisk skolatlas använda.

De spanska uppslagsorden har uppförts i strängt alfabetisk ordning.

Ch, II och ñ räknas som särskilda bokstäver och kommer efter respektive c, I och n.

Förkortningar (t. ex. C.P.B.) återfinns på sin alfabetiska plats. Då två intill varandra stående uppslagsord är likbetydande, har de i regel sammanförts och fått gemensam översättning: ancón m o, anconada 1 liten bukt . .. Variantformer anges dock ibland inom parentes: cacito (-tus m) kaktus — (cactus). Flerordsuppslag inplaceras i strikt alfabetsföljd, sålunda t. ex. Ángela Maria.

Särskilt i längre artiklar har normalt alfabetisk ordning tillämpats även i de spanska exemplen (och konstruktionerna), som har grupperats i anslutning till lämpliga ord (jfr t. ex. artikeln casa).

Stavning. I ett flertal fall ges med likhetstecken hänvisning från ett uppslagsord till ett annat med samma betydelse men med vanligare stavning: machaquear = machacar. (Beträffande hänvisning vid verb, se nedan.)

Vid de spanska substantiven (som uppslagsord) anges böjningen genom genusbeteckningar (m — maskulinum, / = femininum, mf — både maskulinum och femininum, m(f) eller f(m) som anger vacklande genus) och i behövliga fall pluraländelse (se nedan). Substantiv på -o (som i regel är maskulina) och på -a och-lón (i regel feminina) samt på -ción och-síón (alltid feminina) får ingen genus-beteckning såvida de inte avviker från den allmänna regeln. Så: hermano .. broder; hermana .. syster; provisión 1 förråd ... Däremot: mano /; clima 771; avión m. Alla andra substantiv får genusbeteckning, så alcalde tti, acíbar777, arte m(f). Substantiv som slutar på -a och börjar på betonat a-ljud (skrivet a- eller ha-) har i singular artikeln el medan plural har den vanliga femininartikeln las. I sådana fall har efter uppslagsordet tillagts (el), t. ex. ansia (el), haba (el). När ett substantiv har såväl maskulint som feminint genus (ofta i samband med skiftande delbetydelser) har m respektive / och mf satts ut i varje enskilt fall: calavera 1 / kranium. .2m f tokstolle... Pluralformer anges, då de vacklar (i talspråket), t. ex. esqui [pl. -is el. -íes] eller är oregelbundna: alballá Epl. -aes].

Uppslagsord på -or (-dor, -tor) tas i många fall med enbart som substantiv med genusbeteckning m trots att de ofta också har adjektivisk betydelse. Båda ordklasserna redovisas dock, när de är lika frekventa.

VIISkilda ordklasser har ibland slagits ihop; ett fall som: 'altruista mf a altruist[isk]' innebär då att det maskulina och feminina substantivet översätts med 'altruist' medan adjektivet återges med 'altruistisk'. Ett motsatt fall: 'antiséptico a m antiseptisk[t medel]' innebär att adjektivet översätts med 'antiseptisk' medan substantivet återges med 'antiseptiskt medel'.

Ordboken lämnar både vid enkla och sammansatta verb uppgifter om oregelbunden böjning (oreg), transitiv (tr), intransitiv (i7r), i vissa fall samtidigt både transitiv och intransitiv (ir iir), opersonlig (opers) och ofta även reflexiv (rfl) funktion.

Verb på -iar, för vilka man inte kan ge någon regel för accentueringen, får upplysning av typen: ampliar [pres. amplío]. (Accenten över i-et markerar, att det inte bildar diftong.) Samma är fallet med verb som: ahincar [pres. ahínco] och aullar [pres. aúllo]. (Också i sista exemplet anger accenten att det inte rör sig om diftong.)

Regelbundna verb som har diftongering får uppgift om 1 pers. sg. pres. ind.: negar [pres. niego].

Regelbundna verb som har vokalskifte får uppgift om 3 pers. sg. pret.: medir [pret. midió].

Verb med såväl diftongering som vokalskifte får båda upplysningarna: mentir [pres. miento) pret. mintió].

För opersonliga verb ges upplysning om 3 pers. sg. pres. ind.: llover [pres. llueve].

Beteckningen oreg vid verb hänvisar till verblistan s. viii.. Indirekt hänvisas: argüir [böjn. som huir] oreg; malquerer [böjn. som querer] oreg.

Vissa oregelbundna verbformer — huvudsakligen enkla — får egna uppslag av typen: hago [pres. av hacer]; diré [fut. av decir]; cayendo [ger. av caer].

Beträffande sammansatta regelbundna verb med diftongering och/eller vokalskifte ges upplysning om respektive avvikande form[er] men ingen hänvisning till det enkla verbet. Sammansatta oregelbundna verbs böjning anges genom såväl hänvisning till enkelt mönsterbildande verb, som upptagits i verblistan, som upplysningen oreg.

Reflexiva verb redovisas på^vå sätt:

1. separat som uppslagsord i utskriven form, när endast den reflexiva formen tas upp: encastillarse rfl.

2. som särskild avdelning i en verb artikel, varvid förutsätts som bekant, att den reflexiva formen bildas genom att till infinitivformen läggs ändeisen (= rfl. pron.) -se, t. ex.: parar \ tr ,, II itr ,, III r/Z (= pararse). I exemplen skrivs verbformerna '^se.

VIII -TI k ♦ j I Af^V-'r^alBU

Tecknens betydelse ^^

TPX jl 40

I Lodstreck avskiljer i ett ord den gemensamma del som vid följande eller föregående orddel ersätts av divis (bindestreck). Det brukas

1. i uppslagsord för att ange var ett följande, avbrutet uppslagsord skall knytas an: colchla .. -ön = colcha .. colchón.

2. i uppslagsord för att ange var orddelar skall knytas an: cosler . . -ido — coser . . cosido; 'acaf lam lento ... -o = -amiento* innebär, att 'acato' hänvisar till 'acatamiento'.

3. i texten för att avskilja för- eller efterled: aducir . . fram|dra, -lägga, fram-, an|föra = framdra, framlägga, framföra, anföra.

- Divis {bindestreck) ersätter orddelar, som står till vänster eller höger om I (jfr ovan), eller ett föregående, helt utskrivet ord: dos .. -cientos = doscientos. Typen franco .. - - español = normalstavningens franco-español.

Krok ersätter hela det närmast föregående halvfeta uppslagsordet i oförändrad form: flotación; linea de ~ = linea de flotación; grito ,, a ^s = a gritos. Vid förändring av begynnelsebokstaven skrivs dock: asunción .. la Ar^ — la Asunción.

[ ] Klämmer sätts kring orddelar och ord som kan utelämnas, oftast utan att någon betydelseskillnad inträder: groe[n]landés = groenlandés el. groelandés; guarda . . vakt[are] = vaktare el. vakt; paisano . . ^[vestido] de civilklädd' innebär att såväl 'vestido de paisano' som 'de paisano' översätts med 'civilklädd'.

E 3 Piggklammer sätts kring diverse upplysningar och förklaringar, konstruktionsuppgifter m. m.

() Rund parentes används främst kring sådana ord eller delar av ett uttryck (synonymer eller alternativ), som kan ersätta det närmast föregående: lotería . . caerle {tocarle) a uno la ^ vinna på lotteri = 'caerle a uno la lotería' och 'tocarle a uno la loteria', båda med översättningen 'vinna på lotteri'; manía . . 'tener {tomar) ^ a algn känna (fatta) avsky för ngn' innebär att 'tener manía a alguien' svarar mot 'känna avsky för någon' och 'tomar manía a alguien' motsvaras av 'fatta avsky för någon'; tanto . . mejor {peor) desto (så mycket) bättre (värre)' innebär att mot 'tanto' svarar 'desto'*med varianten 'så mycket' och att 'mejor' respektive 'peor' översätts med respektive 'bättre' och 'värre'.

; Semikolon används förutom mellan exempel och mellan översättningar med större betydelseskillnad även efter uppslagsord när där ges exempel i stället för sedvanlig översättning.

. . Punkter används då en del av ett exempel utelämnats.

' ' Enkla citationstecken kring en översättning anger

1. att denna är mer eller mindre konstruerad, då ingen exakt motsvarighet finns i svenskan: beca . . 'stipendiatskärp'.

2. att ordet brukas bildligt, friare el. dyl.: cabeza. . de chorlito'höns-hjärna', dum person.

X militärterm ^ sjöspråk ® tekniskt språk

IX Spanska oregelbundna verb

Där ingen uppgift ges, är samtliga former regelbundna. Inom parentes ges regelbundna former med diftongering resp. vokalskifte (eller bådadera) samt fall, där formen återgår på stammen. Med äv. anges: utom den regelbundna formen.

INFINITIV PRES. IND. PRES. KONJV PRET. FUT. RESP. KONDITIO-NALIS IMPER. SG. PARTICIP abrir abierto andar anduve asir asgo (ases etc.) asga caber quepo (cabes etc.) quepa cupe cabré, -ía caeri caigo (caes etc.) caiga conducir» conduzco (conduces etc.) conduzca conduje conocer® conozco (conoces etc.) conozca crecer* crezco (creces etc.) crezca cubrir cubierto dar doy das da damos dais dan dé di decirs digo (dices etc.) diga dije diré, -ía di dicho escribir escrito estar estoy estás está (estamos) (estáis) están esté estuve está freír» (frío) (fría) (3. sg. frió) (fríe) av. frito haber he has ha (i bet. 'det finns' hay) hemos (habéis) han haya hube habré, -ía he hacer hago (haces etc.) haga hice hiciste haré, -ía haz hecho

hizo etc.

1 Ger. (cayendo.) « Och andra på -ducir, s Och andra på -ocer. « Och andra på -ecer, s Ger. diciendo, « Och andra på -eir. — Ger. (friendo.) ' Och andra på -uir.INFINITIV PRES. IND. PRES. KONJV PRET. FUT. RESP. KONDITIO-NALIS IMPER. SG. PARTICIP huir' huyo huya huye imprimir äv. impreso ir» voy vas va vamos vais van vaya fui ve, pl. id lucir» luzco (luces etc.) luzca morirlo (muero) (muera) (3. sg. murió) (muere) muerto nacerii nazco (naces etc.) nazca oíri2 oigo oyes etc. oiga (oí) (oíste) (oyó etc.) oye placer plazco (places etc.) plazca 3. sg. äv. plegue, plega 3. sg. äv. plugo poderi® (puedo) pude podré, -ía — poner pongo (pones etc.) ponga puse pondré, -ía pon puesto prender äv. preso (a., subst.) proveería (proveyó) äv. provisto (a.) querer (quiero) quise querré, -ía resolver (resuelvo) resuelto romper roto saber sé (sabes etc.) sepa supe sabré, -ía salir salgo (sales etc.) salga saldré, -ía sal seris soy eres es somos sois son sea fui sé (sido) tener tengo (tienes etc.) tenga tuve tendré, -ía ten traeri® traigo (traes etc.) traiga traje valer valgo (vales etc.) valga valdré, -ía äv. val veniri' vengo (vienes etc.) venga vine vendré, -ía ven veri» veo (ves etc.) vea (vi) visto volver (vuelvo) vuelto

8 Imperf. iba; ger. yendo. « Och andra pá -ucir, i® Ger. muriendo. Och andra pà -acer, 12Ger.(oyendo.) "Ger. pudiendo. i^Ger.(proveyendo.) i» Imperf. era; ger. (siendo.) Ger. (trayendo.) Ger. viniendo, i® Imperf. veía; ger. (viendo.)

XI uttal

Bokstävernas uttalsvärde i spanskan

1. a ung. som sv. a i vali [a]: Granada [gra'na9a].

2. b 1 i början av ord efter paus samt efter m och n som sv. [b]: bien [bjen]

'väl', hombre ['ombre] 'människa', un banco [um-'bar)ko] 'eh bänk, en bank';

2 eljes som ett slappt 6-ljud (läpparna trycks inte helt samman) [b]: estaba [es'taba] 'jag var', hablar [a'blar] 'tala', muy bien [mwi-bjen] 'mycket väl'.

3. c 1 före a, o, u och konsonant som sv. k i sko (utan den starka utandning

som hörs i ko) [k]: casa ['kasa] 'hus', cosa ['kosa] 'sak', Cuba ['kubaj 'Kuba', claro ['klaro] 'tydlig'; 2 före e och i som eng. th i think, dvs. tonlöst läspljud, [6], i Sydspanien och Spanskamerika dock som s (se 21:1; tungspetsen mot nedre fram-tänderna): doce ['doöe] 'tolv', cien [Öjen] 'hundra'. Ex. på båda ljuden: cinco ['Öigko] 'fem', lección [lek'Ojon] 'lektion'.

4. ch som eng. ch i church, dvs. som /+s/e-ljud (ung. som uppsv. rs i kors) i

nära förening, [tj]: muchacho [mu'tjatJo] 'pojke'.

5. d J i början av ord efter paus samt efter I eller n som sv. d i dag [d]:

dos [dos] 'två', falda ['falda] 'kjol', cuando ['kwando] 'när', un dia [un-'dia] 'en dag';

2 eljes som eng. th i the, dvs. tonande läspljud, [9]: nada ['naöa] 'ingenting'; i ändeisen -ado och i ordslut är ljudet ofta försvagat, ibland stumt: estado [es'ta(Ö)o] 'varit', usted [us'te(9)] 'ni'.

6. e som sv. e i sett [e]: en [en] 'i', parte ['parte] 'del' (aldrig lika ö-aktigt som

i sv. gosse).

7. g 1 före a, o, u och konsonant:

a) i början av ord efter paus samt efter n som sv. g i gå [g]: grande ['grande] 'stor', ganar [ga'nar] 'vinna', manga ['maqga] 'ärm';

b) eljes som danska g i dage, dvs. slappt ö^-ljud (kontakten mellan tungroten och gomseglet är ofullständig), [y]: hago ['ayo] 'jag gör', agua ['aywa] 'vatten';

2 före e och i som ty. ch i ach men lite mindre kraftigt [x]: general [xene'ral] 'allmän', girar [xi'rar] 'vrida'.

8. h är stumt: hablar (se 2:2), ahora [a'öra] 'nu'.

9. i 1 före konsonant om a, e, o inte föregår samt i ordslut ung. som sv. i i

vitt [i]: ir [ir] 'gå', vino ['bino] 'vin', mil [mil] 'tusen', cuidado [-[kwi'öa-(ö)o]-] {+[kwi'öa- (ö)o]+} 'omsorg', si [si] 'om'; så även /: ahí [a'i] 'där', dia ['dia] 'dag', oír [o'ir] 'höra', rubí [rru'bi] 'rubin';

2 före konsonant efter a, e, o bildar det (utan accenttecken) diftong med denna vokal (de båda vokalerna bildar en stavelse), ung. som i eng. my, name, boy, [ai, ei, oi]: aire ['aire] 'luft', seis [seis] 'sex', oigo ['oiyo] 'jag hör';

3 före vokal som sv. / i ja [j]: gracias ['graÖjas] 'tack', cien (se 3:2), hielo ['jelo] 'is', nación [na'6jon] 'nation', viudo ['bjuöo] 'änkling'.

Ex. på nr 2 och 3: cambiáis [kam'bjais] 'ni byter', cambiéis [kam'bjeis] (motsvarande konjunktivform). 10. ¡ 1 som g 2 (se 7) [x]: dejo ['dexo] 'jag lämnar', Juan [xwan] 'Johan'; 2 stumt i reloj [rre'lo] 'klocka, ur'.

XII11. k (bara i ett fåtal lånord) som c 1 (se 3) [k]: kilómetro [ki'lometro] 'kilo-

meter'.

12. Ii antingen ung. som sv. Ij i tälide [A] (detta uttal är det tillrådligaste) èller

(i stora delar av Spanien samt i Spanskamerika) som i 3 (se 9) [j]: ealle ['kaXe] 'gata% llave ['Xabe] 'nycker.

13. m 1 i regel som sv. m [m]: malo ['malö] 'dålig';

2 som slutbokstav i lånord ofta som n 1 (se 14) [n]: álbum ['albun] 'album'.

14. n ii regel som sv. n i nu [n]: alguno [al'yuno] 'någon';

2 före c, uttalat enligt 3:1, samt före g och / som sv. ång-l]ud [t)]: cinco (se 3), en casa [erj-'kasa] 'hemma', tengo ['teggo] 'jag håller, jag har', inglés [ig'gles] 'engelsk', ángel ['arjxel] 'ängel', naranja [na'ragxa] 'apelsin';

3 före b, p och v som m 1 (se 13) [m]: un banco (se 2:1), un poco [um-'poko] 'lite', enviar [em'bjar] 'skicka'.

15. ñ ung. som sv. nj i vänjde [ji]: señor [se'jior] 'herr(e)', España [es'pajia]

'Spanien'.

16. o något öppnare än sv. å i gå (men inte lika öppet som i gått) [o]: dos (se

5:1).

17. p som sv. p i spå (utan den starka utandning som hörs i på) [p]: pan

[pan] 'bröd'.

18. qu (bara före e och i) som c 1 (se 3) [k]; ex. se 23:3.

19. r bildas med tungspetsen, alltså inte skorrat:

1 inuti ord (utom efter / och n) och i ordslut som slappt, kort r utan rullning [r]: pero ['pero] 'men', hacer [a'6er] 'göra';

2 i början av ord och efter I eller n som förlängt r med stark rullning [rr]: real [rre'al] 'verklig, kunglig', alrededor [alrreöe'Öor] 'runt omkring', honrado [on'rra(ö)o] 'hederlig'.

1 re?, rZ, rn, rs, rt uttalas vartdera ljudet för sig, inte som i uppsv. kort osv.: parte (se 6).

20. rr som r 2 (se 19) [rr]: perro ['perro] 'hund'.

21. s 1 Två s-varianter finns: dels det sv. s som i se, med tungspetsen mot

nedre framtänderna, brukat i Sydspanien och delar av Spanskamerika (en utlänning gör inte fel om han använder detta), dels ett s/e-ljuds-färgat s, bildat med tungspetsen mot övre framtänderna och använt bl. a. i större delen av Spanien. Båda kan betecknas med [s]. Ex.: si (se 9:1), dos (se 5:1), casa (se 3:1);

2 Vanligen stumt (eller nästan) före r: los ríos [lo-'rrios] 'floderna';

3 Före övriga tonande konsonanter, dvs. före ö, d, g (som i 7:1), Z, ZZ, m, n eller y, blir båda s-varianterna svagt tonande, [z], dvs. ung. som eng. s i rose men med svagare stämton: mismo ['mizmo] 'samma', los dos [loz-öos] 'de två, båda'.

22. t som sv. t i stå (utan den starka utandning som hörs i tå) [t]: teatro

[te'atro] 'teater'.

23. u i före konsonant om inte a eller e föregår samt i ordslut som sv. o i

bott [u]: usted (se 5:2), luna ['luna] 'måne', viudo (se 9:3), tu [tu] 'din'; så även ú: baúl [ba'ul] 'koffert', continúo [konti'nuo] 'jag fortsätter', último ['ultimo] 'sist', tú [tu] 'du';

2 före konsonant efter a eller e bildar det (utan accenttecken) diftong med denna vokal (de båda vokalerna bildar en stavelse), som sv. au i augusti [au, eu]: pausa ['pausa] 'paus', neutro ['neutro] 'neutral';

3 i förbindelserna gue, gui (ej güCy güi), que, qui (se 18) stumt: guerra

XIII['gerra] 'krig', la guerra [la-'yerra] 'kriget', guitarra [gi'tarra] 'gitarr', que [ke] 'som, att, än', arquitecto [arki'tekto] 'arkitekt';

4 före e och i eljes samt före a och o i flertalet ord som eng. w; i we (dvs. icke-stavelsebildande [u]) [w]: bueno ['bweno] 'god', buey [bwei] 'oxe', huevo ['webo] 'ägg', cuidado (se 9:1), cuatro ['kwatro] 'fyra', antiguo [an'tiywo] 'gammal, antik', continuo [kon'tinwo] 'oavbruten', men i vissa ord oftast som i punkt 1, [u]: continuar [kontinu 'ar] 'fortsätta'; så även ü: vergüenza [ber'ywenea] 'skam', men oftast argüir [aryulr]'göra invändningar'.

24. v 1 i början av ord efter paus samt efter m eller n som b 1 (se 2) [b]: venir

[be'nir]'komma', enviar (se 14:3);

2 eljes som b 2 (se 2) [b]: uva ['uba] 'druva', el vino [el-'bino] 'vinet'.

25. X 1 mellan vokaler och i ex 'f. d.' vanligen som gr 1 b (se 7) -F s 1 (se 21)

[ys]: éxito ['eysito] 'framgång', ex presidente [eys-presi'dente] 'f. d. president';

2 före konsonant vanligen som s 1 (se 21) [s]: extranjero [estrarj'xero] 'utländsk';

3 som 2 (se 7) [x] i México ['mexiko] 'Mexiko' (Spanskamerikas stavning för Méjico).

26. y 1 före vokal som i 3 (se 9) [j]: yo [jo] 'jag', haya ['aja] 'bok' (trädet);

2 i ordslut efter a, e, o bildar det diftong med denna vokal [ai, ei, oi] (samma diftonger som de i 9:2 nämnda): hay [ai] 'det finns', rey [rrei] 'kung', hoy [oi] 'idag', buey (se 23:4); muy 'mycket' uttalas oftast [mwi];

3 y 'och' uttalas [i].

27. z som c 2 (se 3) [G]: Zaragoza [öaraiyoöa] 'Zaragoza'.

f, I: som motsvarande ljud i sv. — w används inte i spanska ord.

Vokalerna är korta. Tonvikten, i uttalsbeteckningarna ovan markerad med lodstreck (') före den betonade stavelsen, faller på näst sista stavelsen omordet slutar på vokal, n eller s, eljes på sista stavelsen. Avvikelser härifrån anges i stavningen med akut accent (') över den betonade vokalen: Málaga ['malaya], Panamá [pana'ma], nación (se 9:3), inglés (se 14:2).

Svenskar varnas för den sv. "grava accenten", som i tala, okänd i spanskan. Den sv. "akuta accenten", som i talet, är mer lik spanskans.

XIV Förkortningar

I förklaringarna till förkortningarna anges i regel endast ordens grundform. Ej upptagna förkortningar torde utan svårighet förstås av sammanhanget.

a adjektiv

absol. absolut (= utan komplement begagnat verb) ack. ackusativ[objekt] adv adverb adv. adverbiell algn alguien alkem. alkemiterm

Am. i Spanskamerika gängse uttryck,

amerikansk anat. anatomisk term ant. antikt (forntida) ord arb. arbete arkeol. arkeologiterm arkit. arkitekturterm art artikel astr. astronomiterm augm. augmentativ bask. baskiskt ord best bestämd bet[yd], betydelse bibi. bibliskt uttryck bil. bilteknisk term biol. biologisk term bot. botanisk term böjn. böjning ca cirka

dat. dativ[objekt]

defekt defektiv

dem demonstrativ

dial, dialektal, dialektord

dim. diminutiv

dipl. i diplomatin

div. diverse

dyl. dylik

el. eller

elektr. elektricitetsterm

end. endast

eng. engelskt lånord

etc. etcetera

event. eventuell

/ femininum

f. för

F familjär (vardaglig) stil farm. farmakologisk term

fig. figurlig (bildlig) betydelse filos, filosofisk term flyg. flygterm

f{m) vacklande genus: femininum

eller maskulinum fotb. fotboll[sterm] fotogr. fotografiterm †pl femininum plural frf framför fut. futurum fyrv. fyrverkeri[term] fys. fysikterm fäktn. fäktningsterm fören. förenad förk. förkortning g gram

gall. gallicism (lån från eller efterbild-

ning av franskan) geol. geologisk term ger. gerundium gram. grammatisk term gymn. gymnastikterm hand. handelsterm herald, heraldisk term hist. historisk hjålpvb hjälpverb ibl. ibland imper. imperativ imperf. imperfekt ind. indikativ mrfe/indefinit inf. infinitiv interr interrogativ iron. ironisk i st. i stället itf interjektion itr intransitiv[t verb] jakt. jaktterm, jägarterm jfr jämför jur. juridisk term järnv. järnvägsterm kat. katolsk [religiösHerm] kem. kemiterm kg kilogram kir. kirurgisk term

XVkok. i kokkonsten komp. komparativ konj konjunktion[en] konjv konj unktiv konst, konstterm kortsp. kortspelsterm kyrkl. kyrklig[t uttryck] 1 liter

lantbr. lantbruksterm lantmät. lantmäteriterm lat. latin

litt. litterär[t], litterär term, litteraturterm läk. läkarterm m meter m maskulinum m. med

mask. makulin[um] mat. matematikterm meteor, meteorologisk term mf maskulinum eller femininum m(f) vacklande genus: maskulinum eller femininum miner, mineralogisk term m. m. med mera motsv. motsvarande mpl maskulinum plural mus. musikterm myt[olj. myt[olog]isk mål. målarterm (hantverksspråk) n neutrum neds. nedsättande ngn någon ngns någons ngt något o. och

obest obestämd oböjl. oböjlig opers opersonlig[t verb] opt. optisk term oreg oregelbunden ovanl. ovanlig p. person[lig] pers personlig pl plural

poet. poetiskt uttryck (ord)

pol[it]. politisk term pass possessiv pp. perfekt particip prep preposition pres. presens pret. preteritum pron pronomen psyk. psykologiterm (g) inregistrerat varumärke (i Spanien el. Sverige) radio, radioterm rel relativ

relig. religiöst språkbruk

resp. respektive

ret. retorisk term

rf I reflexiv[t verb]

råkn räkneord

s substantiv

schack, schackterm

sg singular

självst. självständig

snick. snickeriterm

sp. [äkt]spanskt [ord], spansk[a]

spec. speciellt

spelt. spelterm

sport, sportterm

språkv. språkvetenskaplig term

ss. såsom

subst. substantiv

superi, superlativ

sv. svensk

särsk. särskild

teat. teaterterm

telef, telefonterm

teol. teologisk term

tjurf. tjurfäktarterm, tjurfäktning

tr transitivt verb

typ[ogr]. typografi[sk term]

ung. ungefär[lig]

uttr. uttryck

vetensk. vetenskaplig [term] vulg. vulgärspråk zig. zigenarord zool. zoologisk term åld. ålderdomlig [stil] äv. även

XVIII A

A. 1 fförk. för] Aceptada [hand.] accepterad 2 [förk. för] Alteza [Ers] Höghet a prep 1 [dat. betyd.]; åt; till 2 [ack. betyd.]; consoló sus amigos han tröstade sina vänner 3 [rum]; bajar la cueva gå ned i källaren; caer agua falla i vattnet; estar r-^l sol la sombra) sitta i solen (i skuggan); subir ^ la torre gå upp i tornet 4 [tid]; una vez r^l mes en gång i månaden; mes o cosa así omkring en månad senare; ^Z poco tiempo, ^ poco kort efteråt 5 [sätt]; hecho r^ mano gjord för hand, handgjord;

la inglesa på engelskt sätt; ir ~ caballo färdas till häst, rida; ir ^ remo ro; ir vela segla 6 [vid inf.]; ;ea, ^ callar I seså, håll tyst!; estaliar la guerra när kriget bröt ut, vid krigsutbrottet; (de) saber yo om jag hade vetat 7 que jag slår vad att; que no haces eso! — que sil det där gör du inte! — jo då! abacá m 1 [slags] bananväxt 2 manilla-hampa

abacer|io speceriaffär -o specerihandlare abad m abbot abadejo stockfisk

abad|esa abbedissa -ia abbotsstift; kloster; abbotsvärdighet abajo adv nedåt, nedanför; cuesta r^ nedför backen; mås ^ nedan[stående]; venirse ramla, störta abalanzarse rfl störta sig abalorio liten glaspärla; no vale un ^

det är inte värt ett dugg abander|ado fanbärare -amiento ^ inregistrering av [främmande] fartyg -ar tr ^ inregistrera; pryda med flaggor abandon|ado a 1 ovårdad; smutsig 2 övergiven -ar tr överge -o 1 ensamhet, övergivenhet; övergivande 2 osnygghet, slarvighet

abanic|arse rfl fläkta sig -o solfjäder;

eléctrico [Am.] fläkt abaratar I tr sänka priset på 11 itr gå ned [i pris]

abarca grov sko med rem abarcar tr itr omfatta, rymma; sträcka sig [desde .. a från . . till]; famna om; [Am.] = acaparar abarquillado a hoprullad abarrotar tr proppa full abarse defekt, rfl avlägsna sig; ¡ábatel

gå din väg!; ¡abaos 1 ge er i väg! abast|ecedor m leverantör -ecer [böjn. som crecer] or eg. tr förse; de víveres förse med livsmedel -ecimientos mpl förnödenheter; proviantering -o proviant, förnödenheter; dar ~ proviantera; mercado (plaza) de -^s saluhall abat|imiento nedslagenhet -ir i tr slå ned; fälla; göra nedslagen II rfl bli nedslagen

abdic|acion [tron]avsägelse -ar tr avsäga

sig; [absol.] abdikera abdomen m underliv, buk abec|é m o. -edario alfabet; abcbok abedul m björk

abej|a bi -ar m bigård -ón m 1 drönare 2 humla -orro 1 humla 2 ollonborre 3 tråkig (tröttsam) person Abencerraje m abencerrajer [medlem av

ryktbar morisk familj i Granada] aberr|acion avsteg, förvillelse; abnormitet, rubbning -ar itr missta sig abertura öppning, hål abestiarse rfl förslöas, bli dum abet|ol m granskog -o gran; plateado (blanco) silvergran abiert]amente adv öppet, fritt -o [pp. av

afrrir] a öppen; uppriktig abigarrado a brokig; pittoresk Abisinia Abessinien abisinio I a abessi-nisk II m abessinier abismjal a bottenlös; fauna r^ djuphavs-fauna -arse rfl störta sig; [fig.] försjunka, hänge sig [en åt]; förvirras; bli nedslagen -ótico a djup; gåtfull -o klyfta, bråddjup, avgrund

abjur|acién avsvärjande -ar tr avsvärja; ta avstånd frånablandabrevas

absoluto

abland|abrevas mf F oduglig person -ar I tr mjuka upp; mildra II rfl 1 mjukna 2 mojna ablución tvättning, religiös tvagning abnegloción försakelse, resignation; offervilja -ado a uppoffrande, osjälvisk abobado a dum

aboc|ar i tr gripa [med munnen]; hälla över; vino -ado välsmakande vin II rfl 1 närma sig 2 sammanträda; förhandla abofetear tr örfila upp abog lacia advokat|yrke, -verksamhet -ado advokat; försvarare; skyddshelgon -ar Ur tala, plädera [por för] abolengo härstamning, ursprung abollición avskaffande, upphävande -ir

defekt, tr avskaffa, upphäva aboll|adura buckla -ar tr buckla till abombado a buktig

abomin|able a avskyvärd -ación styggelse -ar fr för|kasta, -döma; [de] avsky abon|ado abonnent; al teatro teaterabonnent -ar tr 1 göd[sl]a 2 abonnera; betala; [en cuenta] gottskriva, kreditera 3 gå i god för, garantera -o 1 göd|sel, -ningsämne; químico konstgödsel 2 abonnemang; rabatt; gottgörelse; en cuenta gottskrivning abord|able a tillgänglig -aje m [-[fartygs]kollision;-] {+[fartygs]- kollision;+} äntring -ar I tr ramma, borda, äntra; gå ombord på; förtöja; gå fram till [och tilltala]; gripa sig an med, ge sig in på, behandla II itr landa, lägga till; hamna

abor|igen a in|född, -hemsk -igenes mpl

infödingar, urinvånare aborrascado a stormpiskad; viento ^ stormvind

aborrec|er [böjn. som crecer] oreg. tr avsky; tråka ut -ible a avskyvärd -imiento avsky, hat; tråkighet, ledsnad abort |ar tr itr föda för tidigt, få missfall; inte komma till mognad; slå fel -o missfall, abort, fosterfördrivning -ón m för tidigt fött djur abota[r]g|ado a svullen, uppsvälld, tjock

-arse rfl svälla, bli uppsvullen abotonlador m skoknäppare -ar tr knäppa

abovedado a välvd [fecho tak] abra (el) öppning, glänta; bergspass; havsbukt

Abrahán Abraham

abras|ado a förbränd, glödande -ador a glödande, förbrännande -ar I tr bränna, antända; förtära II rfl för|brännas, -täras

abrazadera ring-, band |beslag abraz|ar tr 1 omfamna 2 omfatta 3 ta fatt på 4 företa, åta sig [un negocio en affär] -o omfamning abrecartas m papperskniv ábrego syd[väst]vind abrelatas m konservöppnare abrev|adero vattenho -ar tr vattna [boskap]

abrevi|ar tr förkorta -atura förkortning abridor m 1 öppnare [för butelj m. m.]

2 [slags] persiketräd abrig|ar i tr i skyla, skydda, hjälpa 2 hysa [esperanzas förhoppningar] II rfl; r^se bien ta varmt på sig -o 1 skydd; un traje de muy poco r^ en mycket tunn kostym 2 överrock; kappa; de piel[es] päls obrigo = ábrego

abril m april -eno a april- -es mpl ungdomsår; år abrir oreg. tr öppna; ~ el apetito reta (egga) aptiten; crédito öppna kredit; cuenta öppna löpande räkning; paso {camino) bana väg; en un ~ y cerrar de ojos i en handvändning abrochar tr knäppa abrogar tr avskaffa; återkalla abrojo [slags] tistel abroncar tr F håna; förarga abroquelarse rfl [fig.] skydda (försvara)

sig [med alla medel] abrum lador a tryckande; tråkig -ar tr trycka, tynga, pressa; tråka ut, trötta abrupto a brant

absceso varsamhng; böld, abscess abscisa [mat.] abskissa abscisión [kir.] bortskärning av tumör absenta absint

absentismo godsägares boende på annan

ort [än där han har sitt gods] ábside m absid absintio absint

absolulción absolution, avlat -tamente adv absolut, fullständigt; [Am.] ingalunda -tismo envälde -tista mf anhängare av envälde -to a absolut, fullständig.absolver

acatólico

oinskränkt, obetingad; en absolut inte, ingalunda; prohibir en ~ uttryckligen förbjuda

absolver [böjn. som resolver]^ oreg. ir förlåta, frikänna, ge [ngn] absolution absorbiente I a 1 sugande 2 fascinerande II m [kem.] absorptionsmedel -er I tr suga upp, absorbera; [fig.] helt uppta, dra åt sig, fängsla 11 rfl fördjupa sig absorción absorbering absorto a försjunken i tankar; hänförd abstemio I a helnykter II m helnykterist, absolutist

abstenIción avhàllsamhet -erse [böjn.

som iener] oreg, rfl avhålla sig abstin|encia avhàllsamhet; diet; fasta -ente a avhållsam abstralcción abstraktion; ^ hecha de bortsett från -cto a abstrakt -er [böjn. som iraer] oreg. tr abstrahera, avskilja -ido a världsfrånvänd abstruso a svårfättlig, dunkel absuelto [pp. av absolver^ a fritagen absurdlidad / orimlighet, absurditet -o

a bakvänd, orimlig abubilla härfågel abuche|ar tr bua -o buande abuel|a far-, mor|mor; gumma -o far-,

morlfar; gamling, gubbe abulense I a från Avila II mf Avila-bo ab|ulia viljelöshet, själsslapphet -úlico a viljelös

abult|ado a omfångsrik, skrymmande -ar I tr förstora 11 itr skrymma abund|ancia riklighet, ymnighet, överflöd -ante a riklig, ymnig -ar itr vara gott om, överflöda -oso = abundante abur itj [åld.] hej!, adjö [på dig (er)]! aburilar ir sticka, gravera aburr|ido a 1 tråkig 2 uttråkad -imiento långtråkighet; leda -ir I tr tråka ut, besvära II rfl ha tråkigt abus|ar itr; de missbruka-ivo a felaktig; oegentlig, lagstridig -o missbruk -ón a som missbrukar (går för långt) abyecicíón förnedring -to a usel, eländig A. C. [förk. för] Año de Cristo 'nådens år' acó adv hitåt; ~ y allá (acullá) här och där

acabado a 1 fulländad, perfekt 2 utsliten, förstörd 3 de sacar del horno splitterny

acaballadero stuteri

acab|amiento slut; fulländning -ar I fr avsluta, göra slut på II itr i ta slut, bli slut med; ^^ con ta död på, slå ihjäl; ^ de nyss ha; -a de llegar han har nyss kommit 2 /acabáramosI nu förstår jag! Ill rfl; [y] se -d och därmed basta; es el acabóse F det är höjden acacia akacia

acad|emia akademi, lärt sällskap; läroanstalt; ^ naval sjökrigshögskola -émico I a akademisk II m akademiker acaec|er [böjn. som crecer] defekt, oreg.

itr hända, inträffa -imiento händelse acalor|odo a varm, het; hetlevrad -amiento värme, iver; upphetsning -ar I tr värma; liva II rfl bli het (irriterad)

acallar tr tysta ned; lugna, blidka acampanado a klockformig acampar itr slå läger, kampera acanalar tr göra kanaler i; räffla acanelado a kanel |färgad, -smakande acantilado I a brant II m brant havsstrand, strandvall acanto [bot., konst.] akantus acantonar tr X inkvartera acapar|ador m uppköpare, 'hamstrare' -amiento hamstring -or tr rycka åt sig, bemäktiga sig, roffa åt sig, 'hamstra*; afán de ~ köppsykos acópite m [Am.] ny avdelning (rad) i bok

acaramelado a doppad i karamell; karamellfärgad; [fig.] [honungs]söt, sliskig

acaricilador a smekande -ar tr smeka, klappa; una idea hänge sig åt en idé acarminado a karmosinröd acarre|ar tr 1 forsla, frakta [på vagn] 2 ge anledning till, medföra; ha till resultat -o 1 fraktning, forsling, körning 2 slam

acartonado a kartongaktig, styv; [om p.] seg och mager acaso I adv kanske; por si ^ iör den händelse [att], för säkerhets skull II m slump, oförutsedd händelse acat|amiento vördnad, respekt, hänsyn -ar tr hedra, respektera -o = -amiento acatarrarse rfl få snuva, förkyla sig acatólico a icke-katolskacaudalado

aciano

acaudalado a rik, förmögen acaudillar tr leda, vara chef för accelder itr; r^ a gä med pà, samtycka till, bevilja, villfara -sible a tillgänglig -sión bifall, samtycke accésit m accessit, andrapris acce|so 1 tillträde, väg; de fácil ~ tillgänglig 1 r^ de fiebre feberanfall -sorio I a tilläggs-, bi-, underordnad; gastos ^s extrautgifter il m tillbehör, rekvisita accident|ado a 1 kuperad, backig 2 skadad 3 händelserik, spännande, besvärlig [viaje resa]; äventyrlig, stormig [vida liv] -al a tillfällig; oväsentlig -e m 1 tillfällighet, händelse; ovidkommande (tillfällig) egenskap 2 olyckshändelse; de tráfico (circulación) trafikolycka acci|on 1 handling; inverkan 2 aktie 3 kamp -onar I ¿r © driva, sätta i rörelse II itr gestikulera -onista mf aktieägare acebo kristtorn, järnek acebrado a strimmig, randig acebuche m vild oliv, ved av vild oliv acecin|ado a mager; förtorkad -ar I tr salta och torka (röka) [kött] II rfl förtorkas, magra acech lador m lyssnare, spion -anza försåt -ar tr lägga sig i försåt för, be-speja, hålla ögonen på aceche m kopparsulfat, vitriol acecho lurpassning; al (en) r^ i bakhåll;

på lur; på vakt aced|ia magsyra; fränhet -o a sur, sträv, kärv

acéfalo a huvudlös, utan ledare; utan början

aceit|ar tr olja, smörja -e m olja; de linaga linolja; de hígado de bacalao fiskleverolja, torsklevertran; de oliva de calidad inferior bomolja; ^ de pescado trän; lubrificante smörjolja -era 1 oljekanna 2 oljeförsäljerska -ero oljehandlare -oso a oljig -una oliv[frukt] -unado a olivgrön -uno olivträd aceler|acion ökning i hastigheten, acceleration -ado a snabb, rask -ador m; [pedal del] gaspedal -ar I tr accelera; påskynda II rfl skynda sig acelga [bot.] mangold; cara de person

med blekt och otrevligt utseende acémila lastdjur; mulåsna

acendr|ado a 1 ren, ofläckad; fläckfri 2 putsad; renodlad -amiento luttring, rening -ar tr putsa, rena; luttra acent|o tonfall, röst; accent; tónico tryckaccent, stavelsebetoning -uado a betonad -uar <r betona a¿eñ|a vattenkvarn -ero mjölnare acepción [ords] betydelse, bemärkelse acepillladura hyvling; hyvelspån -ar

tr hyvla; putsa; borsta acept|able a antag|lig, -bar, rimlig, skälig -ación mot-, an]tagande, acceptering; växelaccept -ador m mottagare, accep-tant -ante mf acceptant -ar tr motta[ga], acceptera -o a angenäm, välsedd acequi|a bevattningskanal, dike -ar tr

förse med bevattningskanaler acera trottoar

acerlación stålberedning -ado a 1 härdad till stål 2 vass, skarp; [f ig.] bitande, sarkastisk -ar tr härda till stål acerbo a i [kem.] besk 2 sträng, barsk acerca; de [prep.] beträffande, angående acerc|amiento närmande -ar I tr närma II rfl komma närmare, närma sig; F gå, komma acería stålfabrik acerico nåldyna

acero 1 stål 2 hugg-, stick |vapen 3

[áld.] järnvatten acerolo [slags] hagtorn aceros mpl 1 bett [på blanka vapen] 2 mod, tapperhet; kraft 3 aptit acérrimo a ivrig; djärv, stridbar; [om fiende] bitter acert|odamente adv på ett träffande sätt -ado a rätt; lämplig; träffande -ar [pres. acierto^ tr itr [äv. med a el. con] träffa det rätta, ha rätt; råka [mål]; finna, hitta; gissa [rätt]; lyckas, förmå, kunna; slumpa sig, råka [att]; ¿has -ado con el area? har du hittat skrinet?; -d a ser viernes aquel día händelsevis var det fredag den dagen -ijo gåta acervo 1 hop 2 [jur.] oskiftat arv (bo);

arv[egods] [äv. fig.] acetato; ^ de celulosa cellulosaacetat; de plomo blysocker acético a; ácido r^ glacial isättika acetileno acetylen acetona aceton aciago a olyck[sa]lig; dia olycksdag aciano blåklintacíbar

acordeón

acíbar m 1 aloe 2 *malört*, obehag, förargelse

acicalar I tr putsa, göra ren (blank) 11 rfl göra sig fin, måla sig acicate m sporre [äv. fig.] -ar tr sporra Eäv. fig.]

acidez / 1 [kem.] aciditet, surhet 2 syra; magsyra ácido I a sur, syrlig II m syra;

fénico karbolsyra; ^^ cianhídrico, ^^ prúsico blåsyra acídulo a [lätt] syrlig acierto 1 [full]träff; skicklighet, precision

2 klokhet, gott omdöme 3 slump ácimo a; pan osyrat bröd aclamloción gillande tillrop, bifallssorl, hyllning; por r^ med acklamation, enhälligt -ar tr tilljubla, hylla aclar|acion förklaring -ador a förklarande -ar I tr 1 klara [upp] 2 späda [ut], förtunna 3 gallra [skog] II itr rfl gry; klarna -atorio a upplysande, förklarande -ecer [böjn. som crecer] oreg. tr klara upp aclimaf|able a acklimatiserbar -ación acklimatisering -ado a acklimatiserad, van vid en viss miljö -arse rfl bli acklimatiserad, vänja sig acné / [läk.] acne

acobardar I tr skrämma II rfl bli rädd acodarse rfl stödja sig [med armbågen], luta sig len mot] acodo [bot.] avläggare acogí ed or a trivsam, inbjudande; gästfri -er I tr motta; beskydda II rfl ta sin tillflykt, fly [a till] -ida mottagande; acceptering, godkännande; dar a honorera -imiento mottagande acogotar tr döda genom nackslag acojinar tr stoppa [möbler] acollada riddarslag -ar tr dubba till

riddare acolchar tr stoppa, vaddera acólito 1 altartjänare; korgosse 2 medhjälpare, anhängare acometí er tr anfalla, ge sig på; la tarea ta itu med uppgiften -ida angrepp -imiento attack, anfall acomod|odizo a lätt att göra till lags, hygglig, foglig -ado a 1 rik, välbärgad 2 lämplig -ador m teatervaktmästare, platsanvisare -amiento 1 anpassning 2 plats som tjänare -ar I tr ordna, placera, arrangera II itr lämpa sig, passa III rfl i rätta sig [a efter] 2 ta anställning [como criada som hembiträde] -aticio

a instämmande; som anpaásar sig, som vänder kappan efter vinden -o 1 plats, tjänst 2 bekvämlighet acompan|ado a 1 med sällskap, ledsagad, åtföljd 2 F frekventerad, mycket besökt [siíío plats] -ador m sällskap; ackom-panjatör -adora [kvinnligt] sällskap ackompanjatris -amiento följe; ackom panjemang -anta beledsagerska; ackom panjatris -ante m sällskap; ackompanja tör -ar tr följa, eskortera; ackompan jera

acompasad lamente adv 1 i takt 2 god ordning; hablar F tala lugnt -o a taktfast, rytmisk; långsam i tal och gång; välordnad acomplej|ado a komplexfylld -ar tr

inge [ngn] komplex aconcharse rfl i luta (stödja) sig [a una pared mot en vägg] 2 ^ stöta på grund

acondicion|ado a beskaffad; mal obehaglig; aire ~ luftkonditionering -ador m luftkonditioneringsapparat -ar tr anrätta acongojar tr bedröva, trycka, tynga aconitina [kem.] akonitin acónito [bot.] stormhatt

aconsej|able a tillrådlig -ar tr [till]råda acontec|er [böjn. som crecer] oreg. itr hända, inträffa -ido a bedrövad, sorgsen -imiento händelse, evenemang, tilldragelse

acopi|ar tr lagra, köpa upp; 'lägga på

hög' -o lager, varuförråd acoplar tr sammankoppla; spänna för acoquinarse rfl F bli skraj (rädd) acoraz|ado pansarkryssare -ar tr bepansra; förhyda acorazonado a hjärtformad acorch|ado a 1 korkaktig 2 förlamad; skrumpen, förtvinad -arse rfl 1 för korkas 2 förlamas, bli styv (hård) ocord|ancia överensstämmelse, samklang -ar [pres. acuerdo] I tr 1 besluta; komma överens om 2 [mus.] stämma 11 itr överensstämma [con med] III rfl 1 bli ense 2 komma ihåg [de algo ngt] -e I a överens; samklingande Ii m ackord, samklang acordeón m drag|spel, -harmonikaacordonar

acurrucarse

acordonar tr [med polis] spärra av [un

barrio ett kvarter] acornar [pres. acuernó^ tr stånga acorralar tr 1 stänga in [boskap]; kring-ränna 2 bringa i trångmål; skrämma, göra modlös acorrer itr komma till hjälp, ila till acortar I tr korta av II r/Z F bli förlägen acos|ar tr ansätta, sätta åt, pressa;

förfölja; besvära -o hetsjakt [de på] acostar [pres. acuesto] I tr lägga till sängs, bädda ned II rf I gå till sängs, lägga sig

acostumbr|adamente adv enligt vanan, som vanligt -ado a sedvanlig; van [a vid] -ar I ir vänja II itr bruka, pläga III r/Z vänja sig acot|acion randanmärkning -ar tr i avgränsa, inhägna 2 förse med randanmärkningar ácrata mf a anarkist[isk]

1 acre a frän, skarp

2 acre m [eng.] 'acre' [ytmått motsv. 4 047 m2]

acrec|entamiento ökning -entar [pres. acreciento] tr öka, förstora -er [böjn. som crecer] oreg I tr öka, vidga II itr växa -¡miento ökning, tillväxt acredit|ado a betrodd, ansedd, värderad -ar tr 1 kreditera, gottskriva 2 visa, bevisa, bekräfta, styrka acre|edor m fordringsägare, borgenär -encía [Am.] [skuld]fordran acrib|ar tr sålla, sikta-¡ilar tr 1 genomsål-

la, ge täta hugg 2 sätta hårt åt acr¡m¡nar tr anklaga [ngn för brott] acr¡nnon¡a skärpa, strävhet, stränghet, hårdhet

acr¡solar tr 1 rena [i degel] 2 luttra 3

klara upp [genom bevis] acr¡tud / skärpa, syrlighet acróbata mf akrobat acróst¡co [i verslära] akrostikon acta (el) protokoll, handling, dokument,

akt; levantar ^ föra protokoll actitud / hållning; ställning; mantener una ^ imparcial inta en neutral ställning, ställa sig neutral act¡v|ac¡ón aktivering -ar tr sätta, i gång; påskynda -¡dad / verksamhet, aktivitet; driftighet, iver -o I a aktiv, driftig, verksam II m tillgångar

acto 1 handling; continuo omedelbart därefter; en el genast, omedelbart; hacer de presencia [plikt skyldigas t] visa sig ett ögonblick 2 [högtidlig] akt, ceremoni

acltor m skådespelare, aktör -tr¡z / skådespelerska, aktris -fuación 1 verksamhet 2 processföring 3 [teat. o. dyl.] [gäst]spel, uppträdande [som konstnär] -tual a nu-, inne|varande; modern; aktuell -tualidad / närvarande tid; nyhet; ^es senaste nytt, 'aktuellt'; en la ^ för närvarande, nuförtiden; ser de ^ vara aktuell -tualizar tr aktualisera, göra aktuell -tualmente adv för närvarande, just nu, i närvarande stund -tuar I tr ® driva II itr 1 fungera, verka, handla, arbeta; uppträda [som konstnär]; sin ~ med armarna i kors, utan att ingripa 2 [j ur.] föra process -tuar¡o aktuarie acularela akvarell-ario akvarium acuartelar ir inkvartera i kasern acuático I a vatten- li m vattendjur acuc|¡a brådska, iver -¡ar tr egga, elda -¡oso a nitisk, beskäftig acuchülar tr skära [i]; knivhugga, sticka ned

acud¡r itr skynda till, infinna sig, komma tillstädes, bege sig; ta sin tillflykt [till]; ~ a las leyes vidta lagliga åtgärder acueducto vattenledning, akvedukt ácueo

a vattenaktig, vattnig acuerdo överenskommelse; ackord [med fordringsägare]; beslut; marchar de r^ vara ense; ponerse de komma överens; de común ~ enhälligt acuidad f skärpa

acuitlado a bekymrad, bedrövad -ar 1 tr bedröva II rf I bekymra (ängsla) sig, vara ledsen acular tr skjuta in i ett hörn, tränga mot väggen

acullá adv där, dit; acá y ^ här och där acumul|ador m ackumulator -ar tr hopa,

samla ihop acunar tr vagga

acunlar tr slå (prägla) mynt (medaljer);

metal -ado myntat guld (silver) acuos|o a vattnig, vattenhaltig; solución -a [kem.] vattenlösning acurrucarse rfl krypa ihop, huka sig ned

6acusación

adiáfano

acus|acion anklagelse, beskyllning -ado a 1 anklagad [äv. substantiviskt] 2 starkt markerad -ador m anklagare; [jur.] kärande, klagande -ar I tr 1 anklaga, beskylla [de för] 2 röja, vittna om, [upp]visa, förete; ~ recibo erkänna mottagandet II rf I 1 accentuera sig, bli markerad 2 bikta sig -ativo ackusativ -e m; de recibo [hand.] mottagnings|bevis, -erkännande -Ica a F sladderaktig acustic|a akustik -o a akustisk achacar tr beskylla, anklaga; till]vita,

-skriva [algo a algn ngn ngt] achacoso a krasslig, skröplig achaflanar tr [snick.] fasa, göra (hyvla)

snedkant på achantarse rfl 1 F gömma sig [vid fara]

2 finna sig [utan att knysta] achaparrado a 1 låg [och yvig], buskartad

2 undersätsig 3 förkrympt achaque m krämpa, skröplighet acharolar tr lackera achatar tr platta till

achilcador m ^ [ös]skopa -car I tr 1

förminska 2 pumpa läns; ösa bort [agua vatten] 3 skrämma, förödmjuka II rfl dra ihop sig achicoria cikoria

achicharrar I tr 1 steka, hårt bränna 2 besvära, förarga II r/Z 1 brännas 2 bli arg achique m länspumpning achispado a lindrigt berusad achocharse rfl F bli senil, gå i barndom achubascarse rfl mulna achuch|ar tr 1 klämma, platta till, trycka 2 reta, upphetsa -ón m tryck, stöt

achulado a gamängaktig, fräck

1 adagio ordstäv

2 adagio [mus.] adagio adalid m anförare, förkämpe

Adón Adam adán I a F ovårdad, [lat

och] slarvig 11 m buse adapt loción omarbetning, anpassning, tillämpning -ar I tr anpassa, adapt era II rfl rätta (lämpa, foga) sig [a efter, i] adarga [oval] sköld

adarme m [åld. viktmått] 1/16 uns [motsv.] 2 g; no tener un de juicio inte ha ett dugg (spår) förnuft addenda m tillägg

adecentarse r/Z uppträda (klä sig) anständigt

adecu|ado a lämplig, passande, tjänhg, effektiv -ar tr iordningställa, avpassa adefesio 1 dum[kvick]het, fånighet 2 löjeväckande människa 3 löjlig klädsel (prydnad)

adehesar tr lägga för fäfot; förvandla till betesmark

adelant|ado I a 1 framskjuten; framskriden; djärv 2 por ^^ i förskott; på förhand

II m [åld.] guvernör [för koloni]; chef (amiral) [för [-erövringsexpedition]-amiento-] {+erövringsexpedition]-amien- to+} 1 framsteg, befordran 2 förskott -ar I tr 1 sträcka fram; föra framåt; påskynda 2 gå (köra) om 3 uppnå; uträtta 4 låna, ge i förskott, försträcka II itr 1 gå framåt [i studier o. dyl.] 2 vinna [con på att] 3 [om ur] gå (dra sig) före

III rfl 1 gå fram, komma närmare 2 drista sig -e adv framåt, längre fram; ¡^1 stig in!; vidare!, framåt!; en ^ framdeles; sacar r^ dra upp, försörja -o 1 framsteg 2 förskott

adelfa oleander, nerium adelgaz|amiento avmagring -ar itr magra ademán m gest; min; hacer göra [ett] tecken

además I adv dessutom II prep; r^ de förutom

adentr|arse r/Z ta sig in, bereda sig tillträde, tränga in -o adv inne; 1 stig in!; tierra inåt land[et] -os mpl; para sus för sig själv adepto lärjunge, invigd [i vetenskap] aderez|ar tr 1 laga, anrätta; bereda, göra i ordning; lappa; utrusta, ordna till 2 pryda, smycka 3 leda, visa vägen 4 appretera [tyg] -o 1 [kok.] ingrediens, tillsats; tillagning 2 tillbehör, beredning 3 smycke 4 utrustning adeud|ado a skuldsatt -ar I tr vara skyldig II rfl sätta sig i skuld adhe|rencia förbindelse; förening; sam-manväxning -rente I a klibbig; vidhängande, förenad II mf anhängare -rir [pres. adhiero; pret. adhirió^ I itr fastna, hänga fast [a vid] II rfl ansluta sig [till ett parti] -siön 1 anslutning, trohet, lojalitet 2 [fys.] adhesión -sivo a; cinta -siva tejp adiáfano a ogenomskinligadiar

adulterio

adiar [pres. adío] tr bestämma [dag] adicilón addition, tillägg -onal a ytterligare, tilläggs- -enar tr addera, tillfoga, lägga (sätta) till adicto I a trogen, hängiven II m anhängare

adiestr|ador m undervisare; dressör -amiento undervisning; dressyr -ar I tr undervisa, handleda; dressera, rida in II rfl öva sig adietar tr sätta på diet adiner|ado a rik, förmögen -arse rfl förtjäna pengar, bli rik adiós I m avsked, farväl II itj adjö!;

[till förbipasserande] god dag!, hej! adipos|idad o. -is f fetma-o a fet adit|amento tillägg, tillfogande -ivo a

som kan (bör) tilläggas adivin|a spåkvinna, sierska -ación gissning; spådom -anza gissning; gåta -ar tr gissa; spå, förutsäga -o spåman, siare adjetivo adjektiv

adjudicar I tr till|döma, -skriva, -dela II

rfl tillägna sig ad junt|or tr närsluta -o I a bifogad, närsluten II adv [i affärsbrev] bifogat, närslutet III m 1 bilaga, tillägg 2 biträdande tjänsteman adjutor m assistent

administrloción 1 styrelse, administration, förvaltning, expedition 2 handhavande; utdelande -odor m förvaltare -or tr 1 förvalta, handha 2 regera, styra 3 ge, dela ut -otivo a förvaltnings-, administrativ

odmir|oble a beundransvärd, underbar -ación beundran; förvåning; signo de ^^ utropstecken -odor m beundrare -or I tr 1 förvåna, överraska 2 beundra 3 väcka beundran hos 11 rfl förvånas -otivo a som kan beundras odmi|sible a antaglig -sión 1 medgivande; tillträde 2 inregistrering, inskrivning -tido a erkänd, godtagen; antagen [i läroanstalt] -tir tr medge, tillåta, godta, ta emot; ge tillträde åt, släppa in admonilción förmaning, erinran -torio

a förmanande odob|odor m garvare -or tr garva; lägga in [gurkor]; koka in [kött i gelé]; salta in adobe m råsten, soltorkat tegel adobo marinad

adocenado a dussin-, genomsnitts-, medelmåttig; tarvlig adoctrinar tr indoktrinera, undervisa [i viss lära]

adolecer [böjn. som crecer] oreg. itr bli

sjuk, lida [de av] adolescen|cia ungdomsålder -te mf yngling; ung flicka adolor|odo o. -ido a sorgsen adonde adv där, dit, varest adónde (a dónde) adv vart[hän]? adondequiera adv varsomhelst; vartsomhelst adopición adoption -tar tr 1 adoptera 2 [om]fatta, välja, ägna sig åt 3 an-, god|ta -tivo a adoptiv-adoquin m 1 gatsten 2 F dumhuvud adoquin|ado stensatt väg -ar tr stenlägga ador|able a dyrkansvärd, förtjusande -ación dyrkan, passion -ar tr dyrka -otorio kultplats adormec|edor a sövande -er [böjn. som crecer] oreg I tr söva, stilla II rfl somna adormí |dera vallmo -larse o. -torse

rfl slumra in; halvslumra adorn|or tr pryda, smycka-o prydnad adosar I tr stödja II rfl luta sig [a mot] adqui|rir [pres. adquiero^ tr förvärva; ådra[ga] sig, få -sición förvärv, anskaffning

adrede adv med flit, avsiktligt, med vett

och vilja adrenalina adrenalin Adriático; el ^ Adriatiska havet odscri|bir tr tillskriva; utnämna -pción tillskrivning, tilldelande; utnämnande -to a ansluten [a till]

aduan|a 1 tull[station]; libre (exento) de derechos de ~ tullfri[tt] 2 [slags] tärningsspel -or tr förtulla -ero I a tull-; unión -era tullunion II m tulltjänsteman aduar m beduin-, zigenar|läger; [Am.]

indianläger aducir [böjn. som conducir] oreg. ir fram|dra, -lägga, fram-, an|föra adueñarse rfl; ~ de bemäktiga sig adufe m morisk tamburin odulloción smicker -odor I a smickrande

11 m smickrare -or tr smickra odulterloción förfalskning, förvanskning -odor m förfalskare -or I tr förfalska II itr vara otrogen 1 äktenskapet -io äktenskapsbrott

8adúltero

afinidad

odúltero I a otrogen i äktenskapet II m

äktenskapsbrytare adulto a [full]vuxen [áv. substantiviskt];

escuela para fortbildningsskola adust|ez / [fig.] strävhet; dysterhet -o a 1 het, torr; förbränd [av solen] 2 sträng, barsk, dyster [till lynnet] advenledizo I a främmande, inflyttad II m främling, utböling; uppkomling, nyrik -idero a tillkommande, framtida -¡miento 1 ankomst 2 tronbestigning -ir [böjn. som yenir] oreg. Ur 1 [an]komma 2 hända -ticio a tillfälligt påkommande; utifrån kommande adverbio adverb

advers|ario motståndare, vedersakare -idad / olycka, motgång -o a ogunstig, motig

advert|encia 1 underrättelse, meddelande, påstötning 2 anmärkning, varning; råd 3 företal -imiento erinran, varning -ir [pres. advierto; pret. advirtió^ tr 1 lägga märke till 2 påpeka; varna, förmana, råda adviento advent

adyacente a när[belägen, -liggande aellas pl nycklar

aére|o a luft-; por correo r^, por via -a

med flygpost aero|dinàmica aerodynamik -dinámico

a aerodynamisk, strömlinjeformad aeródromo aerodrom, flygfält aero |foto f flygfoto -lito meteorsten -nauta mf flygare -náutica aeronautik -náutico a flyg- -nave † luftskepp -piano flyg|plan, -maskin -postal a flygpost--puerto flygplats -stación aeronautik, flygkonst -stática aerostatik aeróstato luftballong afab|ilidad f vänlighet, artighet -le a

vänUg, förekommande afacetado a fasettslipad afamado a ryktbar, välkänd

afán m 1 ihärdighet, iver 2 längtan, traktan, åtrå 3 möda, arbete afan|ar i tr [vulg.] knycka, 'sno* II r/l bemöda (anstränga) sig; knoga -oso a jäktande; mödosam; ivrig afantasmado a F inbilsk, mallig afasia [läk.] afasi

afear tr I tadla 2 vanställa, skämma

afecición 1 tillgivenhet, böjelse 2 åkomma, krämpa, lidande -tación tillgjord-het, förkonstling -tado o tillgj ord -tar

I tr 1 låtsa 2 eftersträva 3 inverka på; beröra, angå; en lo que -ta vad beträffar II rfl bli [upp]rörd -tivo a varmhjärtad; känslig -to I a tillgiven

II m vänskap, tillgivenhet -tuoso a hjärtlig, öm, vänUg

afeit|ado 1 rakning 2 [tjurf.] avskärande av hornspetsarna på tjur [för att minska faran] -adora; eléctrica elektrisk rak-hyvel -ar I tr 1 raka; hoja de r^ rakblad; navaja de r^ rakkniv; sin r^ orakad 2 [tjurf.] skära av hornspetsarna på [tjur] II rfl raka sig -e m smink, förskönings-medel

afelpado a plysch-, frotté-afeminado a effeminerad, förvekligad aferr|ado a envis, tjurskallig -ar [pres. aferró el. afierro] I ir gripa; hålla hårt fast II rfl envisas; bita sig fast afestonado a langettprydd afianzar I tr bestyrka, garantera II rfl

klänga sig fast, få fotfäste aficilón 1 böjelse, lust 2 la r^ [sport., tjurf.] grupp av entusiaster -onado I a fallen, begiven, förtjust [a för, på, i] II m amatör, dilettant; a cuadros tavel-, konst|älskare; ^ a los toros tjurfäktningsentusiast -onar I tr inge smak för II rfl vara (bh) förtjust (begiven) [a i, på] afil|adera slipsten -ado o smal; skarp -ador m 1 skärslipare 2 strigel -alápices m pennvässare -ar I tr slipa II rfl 1 smalna av 2 [Am.] flörta afili|ado I a ansluten [a till] II m medlem [av parti] -arse rfl; a gå in i [en [-förening]-] {+för- ening]+}

af|in a närliggande; analog; närbesläktad; a liknande -ines mpl 1 släktingar 2 närliggande (liknande) ting; esta ciencia y sus denna och närgränsande vetenskaper afin|ador m [piano]stämmare -ar tr 1 förfina, sätta finess på 2 [mus.] stämma afincar I itr förvärva fastigheter II rfl

slå sig ned, bosätta sig afinidad / I [kem.] affinitet 2 hkhet 3 förtrolighet

9afirmación

agiotista

ofirm loción försäkran, påstående -ar tr 1 påstå, försäkra 2 stärka, göra fast -ativo a jakande aflautado a [om ton] flöjtliknande oflicjción sorg, bedrövelse, lidande -tivo a nedstämmande, plågsam; pena -Uva [j ur.] fängelse-, döds|straff oflig|ido a olycklig, förtvivlad, sorgsen -\r tr plåga, betrycka; drabba, hemsöka offojor I tr lossa, släppa efter [på]; lindra; la mosca F punga ut; el vientre göra sitt tarv II Ur slappna, slak-na; mojna av, lätta, minska III r/Z slakna, slappna, mattas aflorar Ur [geol.] träda i dagen aflu|encio 1 tillströmning, trängsel, ymnighet 2 tillopp, tillflöde 3 ordsvall -ente I a tillflytande; ymnig; pratsam II m biflod -ir [böjn. som huir] oreg. itr flyta (strömma) till, mynna in ofmo (af.mo) [förk. för] afectísimo [Er] tillgivne

afollar [pres. a/weZZo] tr blåsa påmedblås-

bälg; rynka som en blåsbälg afondar I tr sänka II itr sjunka, gå till botten

afonía svår heshet; mållöshet afónico a som har mistat stämman, hes; stum afor|ador m 1 tullbesiktningsman 2 mätare; justerare -amiento 1 varu-besiktning i tullen 2 mätning -ar tr 1 beräkna tull på [varor] 2 mäta 3 [mått] kröna, justera aforismo aforism, tänkespråk aforo = aforamiento

aforrar I tr fodra [kläder] II rfl 1 ta varmt på sig 2 ta rikligt för sig [av mat o. dryck]; sko sig afortunad lamente adv lyckligtvis -o

a lycklig, som har tur afoscarse rfl mulna, bli disig afrancesar tr förfranska afrecho kli, sådor

afrent|a skymf, förolämpning -ar tr

skymfa, förolämpa Africa (el) Afrika africano a afrikansk

ófrico sydvind, sunnan afrodis|iaco (-iaco) m a [medel] som stegrar könsdriften afrontar tr konfrontera, se i ögonen, möta, ge sig 1 kast med afta (el) [läk.] [mun]torsk

afto. (a/.Zo) [förk. för] afecto tillgivenhet afuera I adv 1 ut[e] 2 undan!, ut!

II /pZ; utkanter, omgivningar afuste m X lavett

agachar I tr böja II rfl böja (huka) sig

1 agalla galläpple

2 agalla; '^s gälar; [anat.] tonsiller; [läk.] inflammation i mandlarna; tener

vara modig agamí m [Am.] trumpetfågel ágape m kärleksmåltid [bland de första

kristna]; bankett agarbado a elegant; graciös agarbanz|ado a ljusgul -ar itr [dial.]

knoppas agareno I a morisk II m arab agarr|oda F gräl, tvist -adero 1 handtag, grepe, skaft 2 ankargrund 3 förevändning; hjälp -ado a snål -ar I tr gripa, fatta, ta 11 r/Z 1 klänga sig fast 2 hugga tag i varandra, hålla i sig agarrochar tr sticka [tjur] med pikstav agarrot|amiento © friktion [av oljebrist] -or I ir 1 strypa, klämma, pressa, binda hårt 2 avrätta med garrottering II rfl 1 stelna 2 © haka upp sig, kärva agasaj|ar Zr ta väl emot, välkomna, ta sig an, omhulda, behandla vänligt, vara snäll mot, ge gåvor [till], undfägna, traktera; hylla -o vänlighetsbetygelse, gott mottagande, gåva; con r^ artigt, vänligt ágata (el) agat

agavill|adora självbindare [skördemaskin] -ar tr binda i kärvar

agàzapar I tr F gripa 11 rfl krypa ihop;

ligga på lur, gömma sig agenci|a agentur; ~ de información upplysningsbyrå; de viajes resebyrå -ar I tr utverka; skaffa ÍI rfl skaffa sig, komma åt, få tag i agen|da 1 anteckningsbok 2 dagordning -te m 1 agent; ombudsman 2 [-polis[konstapel]-] {+polis[kon- stapel]+} 3 verkande (drivande) kraft; los r^s de la naturaleza naturkrafterna agestado a; Men ^ godlynt; mal r^ sur; trumpen agigantar tr göra jättestor ágil a snabb, vig, flink, rapp agilidad / snabbhet, vighet

agio växelkursvinst; spekulation, jobberi -tista mf jobbare, börsspelare

10agitación

aguadero

agitloción oro, uppror, rörelse, upprördhet, jäsning -odo a upprörd; stormig -ador m agitator, uppviglare -or tr 1 röra, skaka, svinga 2 uppröra; uppvigla ogiomerloción anhopning, stockning, trängsel -onte a; substancia [kem.] bindemedel -orse rf I hopa sig oglutin|onte a vidhäftande; [gram.] ag-glutinerande -or tr häfta fast, agglutine-ra

ogobi|odor a tryckande, tung -onte a tung, pressande, tröttande -or tr tynga ned, trycka; överhopa -o tryck; bekläm-ning

ogolporse rfl trängas, flocka sig i hopar;

strömma till ogon|io döds|kamp, -kval; ångest -izon-te a döende [äv. substantiviskt] -izor I tr F plåga, besvära 11 itr hålla pà att dö, ligga i själatåget ogor|or [pres. agüero] tr spå, förutsäga -ero I a profetisk II m spåman, tecken-tydare

ogost|odor a [om vind] för|torkande, -brännande -or I tr förtorka, bränna II itr beta [på stubbåker] III rfl vissna -o 1 augusti 2 [f ig.] skörd 3 [f ig.] vinst; hacer su sko sig bra, ta hem en kraftig vinst

ogot|odo a 1 utsåld [i bokhandeln] 2 ut|tröttad, -mattad -odor a tröttande -omiento utmattning -or I tr [ut]tömma, sälja slut II r/Z 1 matta ut sig 2 ta slut, utgå [ur bokhandeln] ogrOci|odo a söt, graciös; gynnad av turen [i lotteri] -or tr 1 begåva med, förläna; ser -ado con förlänas, tilldelas 2 förläna behag, göra älsklig; klä, passa ogrod|oble a angenäm, behaglig, tilltalande -or itr behaga, tilltala, slå an ogrodec|er [böjn. som crecer] oreg. tr vara tacksam (hysa erkänsla) för, [ha att] tacka för -¡do a tacksam; por lo que les quedamos r^s för vilket vi tackar Er -¡miento tack[samhet] ogrodo 1 nöje, smak; välbehag; no es de mi jag tycker inte om den 2 älskvärdhet; behaglighet ogromor tr bråka [lin] ogrondor tr förstora, vidga ogro rio a jordbruks-

ogrov |onte I a graverande, försvårande II / (m) försvårande omständighet -or I tr försvåra, förvärra, skärpa II r/Z försämras; bli sjukare -ior I tr såra; skymfa; sin med förlov sagt II rfl känna sig sårad, ta illa upp -io skymf, begången orätt, för|närmelse, -syndelse, brott ogroz m i omogen druva; must ur omogen

druva 2 bitterhet ogredir defekt, tr anfalla; ge sig på ogreg loción tillfogande -odo 1 tillägg 2 attaché -or tr i foga ihop, förena 2 foga (sätta) till; tillägga; fästa [a vid] 3 [kem.] försätta med ogresüón anfall, angrepp -¡vo a aggressiv, fientlig -or m angripare ogreste a lanthg, rustik; vild, ej odlad ogr¡or [pres. agrio el. agrio] I tr förbittra, irritera II rfl 1 förarga sig 2 [om vin] bli sur

ogricolo I a jordbruks- II m jordbrukare ogncult|or m jordbrukare -uro jordbruk ogridulce a sötsur [sa&or smak] ogrietor tr förorsaka sprickor (rämnor) i ogrimerfs|or m lantmätare -uro lantmäteri

ogno I a sur; sträv, hård II mpZ;

citrusfrukter ogripolmo [bot.] lejonsvans ogro [litt., odlad] jord ogr|onomfo agronomi, jordbrukslära-óno-

mo agronom ogrumorse r/Z klumpa sig ogrup|oc¡ón 1 gruppering 2 r^ industrial [hand.] koncern -or tr gruppera; ställa samman; kombinera ägruro syrlighet

oguo {el) 1 vatten; bendita vigvatten; blanca, de Goulard [kem.] bly vatten; dulce sjö-, dricks|vatten; llovediza (de lluvia) regnvatten; ^ madre [kem.] moderlut; mineral mineralvatten;

potable dricksvatten; hacer r^ läcka; hacer r^s kasta vatten; se me hace la boca det vattnas i munnen på mig 2 r-^s jurisdiccionales territorialvatten; -^s mayores avföring; ^^s menores urin -cero regnskur -chirle / 1 slaskvatten 2 uselt vin -do 1 dricksvattenförråd; hacer ^ ta in dricksvatten 2 akvarell, lavering, gouache -dero a [om [-klädesplagg]-] {+klädes- plagg]+} vattentät -dero vattningsstäl-

11aguador

airar

le -dor m vattenbärare -fiestas mf glädjelförstörare, -dödare -fuerte m etsning-maniI m 1 handkanna; tvättfat 2 kommod -manos m tvättvatten -marina akvamarin -noso a vattenlialtig, sumpig, mycket fuktig aguant|able a uthärdlig -ar I tr tåla, uthärda, finna sig i, stå ut med II rfl behärska sig, stå ut -e m tålmodighet; motståndskraft aguar tr 1 späda ut, blanda med vatten 2 fördärva; -- la fiesta förstöra glädjen aguardar tr Ur avvakta, vänta, emotse aguardiente m brännvin aguarrás m terpentinolja aguazal m 1 pöl 2 sumpmark agud|eza skärpa, skarpsinnighet -izar tr tillspetsa, förvärra -cal skarp, spetsig 2 skarpsinnig 3 livlig 4 gäll agüero förebud, omen; de mal ^ illavarslande, olycksbådande aguerrir defekt, tr härda; göra krigs|-

duglig, -van aguij|ada oxpik, pikstav-ar tr sticka med pik, sporra; egga -ón m 1 gadd; tagg 2 eggelse -onazo bisting -onear tr sporra, egga

águila (el) 1 örn 2 geni; salir un ^^ en bli utomordentligt skicklig (en överdängare) i aguileno a örn- aguilucho örnunge aguinaldo nyårsgåva, julklapp aguj|a 1 nål; de coser synål; de marear kompass[nål]; demedia strump-sticka 2 tornspira 3 tågväxel 4 urvisare -erear tr tränga igenom; göra hål i, klippa [biljett] -ero hål, öppning -eta [snör]band [på klädesplagg]; tener vara styv i lederna, ha träningsvärk -ón m hattnål

agur it] [åld.] adjö [med dig (er)]! agusan|ado a mask |frätt, -stungen -arse

rfl fyllas av mask; bli maskäten agustino augustin[er]munk agutí m [Am.] aguti, guldhare aguz|ado a spetsig, vass -anieve[s] f ärla -ar tr slipa; vässa, skärpa; los oídos spetsa öronen ah itj ah!, aha!

ahech|ar tr sikta, sålla -o sållning aherrojar tr slå i bojor; kuva aherrumbrarse rfl rosta

ahí adv där [borta]; de på grund därav,

härpå beror, så förklaras ahij|ada guddotter -ado gudson -ar [pres.

a/ii/o] tr 1 adoptera 2 falskeligen tillskriva ahil|ado a tunn, svag; viento svag men ihärdig vind -ar I itr bilda rad II rfl 1 bli svag, svimma 2 [om vin] surna ahinc|adamente adv segt, uthålligt -ado a ivrig, energisk, ihärdig -ar [pres. ahínco] I tr påskynda II rfl skynda sig ahínco 1 iver, uthållighet 2 eftertryck ahitarse [pres. me ahito] rfl äta sig propp-mätt, föräta sig ahito I a proppmätt; fullproppad II m övermättnad ahogladero till bristningsgränsen fylld [och kvav] lokal (plats) -ado a 1 dåligt ventilerad 2 kvävd; drunknad 3 i trångmål -ar I tr i strypa; kväva; dränka 2 släcka [eld] II rfl drunkna; kvävas -o 1 kvävning 2 trångmål 3 ängslan 4 penningnöd ahondar I tr fördjupa, grundligt undersöka, sondera II itr tränga djupt ned III rfl 1 djupna 2 sjunka till botten ahora adv nu; nyss, för kort tid sedan, nyligen; snart, om en stund, strax;

Men nåväl; mismo med detsamma; por för närvarande ahorcar tr 1 döda genom hängning, hänga 2 sluta, lägga upp, sadla om; los hábitos lägga av munkdräken ohorito adv F alldeles nyss; strax ahormar tr 1 lästa ut [sko] 2 anpassa; bringa till förnuft ahorr|ar I tr spara [ihop] II rfl bespara sig, undvika [ett obehag] -o sparsamhet; sparad slant; caja de '^s sparbank ahuec|ado a [om röst] djup, dov -ar I tr 1 holka ur 2 luckra 3 göra [röst] djupare II itr F ge sig i väg, sticka III rfl F pösa, jäsa, bli mallig ahum|ado a rökig, rökfärgad; gafas -adas solglasögon; topacio röktopas -ar [pres. ahúmo] tr röka; arenque -ado rökt sill, böckling ahuyentar tr skrämma (köra) bort A. I. [förk. för] Alteza Imperial Kejserlig Höghet

airlado a ond, arg, ilsken, kolerisk -ar [pres. airo] I tr reta, irritera II rfl bli ond (arg)

12aire

albacea

aire m 1 luft; tomar el r^ hämta frisk luft; vacío de ^ lufttom 2 blåst, [-vind[fläkt]-] {+vind- [fläkt]+} 3 utseende; de familia släkttycke 4 melodi -ado a luftig -ar tr vädrg, lufta airón m plym

airoso a 1 blåsig, luftig 2 elegant; salir ~ de una prueba klara ett prov med glans 3 ädelt formad aisl|acionismo isolationism -acionista a isolationistisk -adórnente adv avskilt, för sig -ado a isolerad -ador I a isolerande [äv. om språk] II m © isolator; [fys.] oledare -amiento ensamhet, enslighet -ante a isolerande, isoler-; material isoleringsmaterial -or [pres. aislo^ tr isolera; avskilja ajada [kok.] vitlökssås oj |ado a vissnad, urblekt, luggsliten -arse rfl vissna, blekna ajamonarse rfl F [om kvinna] bli fetlagd ajedrecista mf schackspelare ajedrez m schack[spel] ajedrezado a schackrutig ajenjo malört; absint ajen I o a främmande [a för]; 'andras'; la vida -a medmänniskornas liv och förhållanden; ~ a su modo de pensar främmande för hans tankesätt; ~ de preocupaciones fri från bekymmer ajetre|arse rfl anstränga sig, jäkta -o strapats, stark kroppsansträngning; jäkt ají m [Am., slags] peppar ajimez m moriskt dubbelfönster [med valv och pelare]

ajo 1 vitlök 2 F skum affär; andar en cl r^

ha en trasa med i byken ajonjolí m [bot.] sesam ajorca [morisk] ring

ajuar m möbler, lösöre; utrustning, hemgift [linne, smycken etc.]; ^ de cocina köksgeråd -ar tr förse med hemgift ajustlar tr avpassa, ordna till; © justera; -ado [äv.] passande, lagom stor -e m uppgörelse, arrangemang ajusticiar tr avrätta ala (el) vinge; flygel; brätte Aló Allah

alab|ancioso a skrytsam, skrävlande -anza lovord, beröm -ar tr lovorda, berömma

alabard|a hillebard -ero 1 hillebardiär 2 klackör, medlem av teaterklack

alabastro alabaster

alabearse rfl [om trä]; slå sig, bli krokig alacena [vägg]skåp alacrán m skorpion alacridad / glädje, munterhet alada vingslag aladares mpl [tinning]lockar alado a [be]vingad alafia F nåd, barmhärtighet alamar m träns, galon alambic|ado a 1 destillerad 2 sparsamt given; knappt tillmätt 3 subtil, [om stil] snirklad; spetsfundig -ar tr 1 destil lera 2 sparsamt dela ut 3 utspekulera [överdrivet] förfina [stil, språk] alambique m blåsa, större retort, destil leringsapparat; por ^ sparsamt alombr|oda taggtrådsstängsel -e m me talltråd; de púas taggtråd; de acero ståltråd; fusible [elektr.] säk rings[propp] -era galler alameda [poppel]allé, promenad, *strög'

álamo poppel; temblón asp alampor itr åtrå, känna häftigt begär

[efter mat (dryck)] alano 1 alan [folkslag] 2 stor dogg [grand

danoistyp], vakthund alante F = adelante

alarde m mönstring, uppvisning, parad; skryt; hacer de ge prov på, visa; låtsa; glänsa med -ar itr yvas, stoltsera [de över, med] alargar i tr 1 förlänga, öka, tänja, breda ut 2 räcka, langa, sträcka ut 11 rfl 1 avlägsna sig 2 bli längre; sträcka sig; breda ut sig [äv. fig., med ord] alarido ve-, klago]rop; skrik, tjut alarife m 1 arkitekt; byggmästare; murare

2 [Am.] lurifax alarm |a larmsignal; oro, rädsla -ar I tr alarmera; oroa, skrämma II rfl bli alarmerad (oroad) [de av] alastrarse rfl [jakt.] trycka a látere m F oskiljaktig vän, följeslagare alav|ense (-és) i a från Alava II m Alava-bo

alazán m fux, brun häst

alazo vingslag

alazor m vild saffran

alba (eZ) 1 gryning 2 mässkjorta

albacea m testamentsexekutör

13albacetense

alcornoque

albacete|nse (-no) I a från Albacete II m Albacete-bo albahaca [bot.] basilika albal|o [pl. -aes] m kungligt tillstånds-

bevis, certifikat albanés I a alban[esi]sk 11 m alban[es]

Albania Albanien albañal m kloak a I bañil m murare

a I baron m 1 hyresannons [på fönster (dörr)] 2 mottagningsbevis 3 attest albard|a 1 packsadel 2 späckskiva -ero

(-onero) packsadelmakare alboricoqu|e m aprikos -ero aprikosträd alborrono [bot.] scilla albatros m albatross

oiboyolde m [kem.] blyvitt; vitt smink albazono a rödbrun, mörkt kastanje-färgad

olbeor ür 1 vitna, ljusna 2 [Am.] dagas, gry

al bedrio tycke, nyck, egenvilja; el libre r^ den fria viljan albéitor m veterinär olberca bassäng, reservoar, cistern olbérchigo [slags] persika ölberg |or I fr härbärgera, hysa II Ur rfl hysa in sig -ue m härbärge, hemvist, bostad; de carretera motell olbiconte a vitaktig olbillo [slags] vindruva olbin|ismo albinism -o m a 1 [en] som företer albinism 2 [Am.] [en] som har moriskt påbrå olb|ondigo o. -ondiguilla köttbulle albor m gryning[sskimmer], dagning; r^es början -ada 1 gryning 2 morgonserenad 3 revelj -eor opers gry, dagas albornoz m 1 arabkappa, burnus 2 badkappa 3 grovt ylle olborot|ado a obetänksam; förhastad -ador I a bråkig Ii m bråkmakare -ar Ur bråka, väsnas -o oväsen, larm, tumult

olboroz|ado a förtjust, glad -or tr göra glad, liva upp -o förtjusning, fröjd, jubel

albricias pl belöning, gåva [till bud med

god underrättelse]; gratulerar! álbum [pl. álbumes^ m album alb|umen m äggvita; frövita -úmíno |kem.] äggvita; äggviteämne

1 albur m; correr un ^ utsätta sig för en förlust

2 albur m [zool.] löja albura [litt.] bländande vithet alcabala [åld., slags] varuskatt alcachofo kronärtskocka

alcohuet|a 1 kopplerska 2 skvallerkäring -e m 1 kopplare 2 hemlig angivare -eor Ur skvallra; F tjalla alcaide m [åld.] fängelsedirektör; fångvaktare; slottsfogde alcalá m [åld.] kastell, fort alcold|e m borgmästare -ia 1 borgmästar-

ämbete 2 kansli álcali m alkali

olcol|inidad f alkalihalt -ino a alkalisk; metales r^s alkalimetaller -oide m alka-loid

alcance m 1 räck|vidd, -håll; skottvidd; fuera de r^ utom räckhåll 2 »^s begåvning; corto de (de cortos) ^s dum alcancía sparbössa alcanfor m kamfer

alcontarillja kloakledning; liten bro -ado

kloaksystem olcanz|odo a skuldsatt [en till ett belopp av] -ar i tr i gä ifatt, hinna upp 2 vinna, [upp]nå, förmå; räcka; ¿tiene usted la bondad de r^me el pan ? får jag be om brödet? 3 träffa, drabba 4 uppgå till Ii Ur räcka [till], förslå ill opers fatta, förstå; no se me -a jag förstår inte; bien se me -a jag förstår mycket väl alcoparr|a 1 kaprisbuske 2 kaprisknopp -ón m kaprisbär

alcaucil m vild kronärtskocka; [dial.] kronärtskocka alcayota klädkrok, krok i vägg alcazaba fästning, befäst slott alcázar m 1 kastell, fäste 2 ^ akterkastcll alce m älg

alcista i a; tendencia ^ [hand.] stigande

tendens ii mf haussespekulant alcoba sovrum, alkov; sovrumsmöbel o Ico I ho I m alkohol, sprit; meííZico träsprit; ^ sólido torrsprit -hólico i a sprit-haltig il m alkohol]sjuk, -ist-holismo alkoholism alcor m kulle, berg, höjd olcorán m koran[en]

olcorno|cal m korkeksskog -que m korkek

14alcorza

algo

alcorz|a sockerdeg -ado a sockersöt, till-gjord, kokett -ar tr täcka med sockermassa alcurnia ätt, härkomst alcuza oljeflaska

aldabía portklapp -ada slag med portklapp -ear itr slå med portklapp -eo [upprepat] slående med portklapp -ón m stor portklapp -onazo slag med portklapp

alde|a [liten] by -ano I a by-, lantlig II m bybo -huelo [dim. av aldea] liten by ole itj se så!

ale|ocion blandning; legering -or tr blanda, legera -otorio a osäker, hasardmässig, beroende på tillfällighet aleccionar tr handleda, undervisa; förmana

aledaño I a närgränsande, intilliggande 11

m gräns; angränsande område aleg|or tr citera, anföra; komma fram med; hävda, göra gällande -oto försvars|tal, -skrift oleg|orio allegori -órico a allegorisk al eg r]ar I tr glädja; liva ii rfl vara (bli) glad, glädja sig -e a glad, leende -fa glädje -o [mus.] allegro -ón m 1 F plötslig IsforT glädje 2 F [fig.] kortvarigt uppblossande låga alejandrino m a alexandrin[sk] alejar I tr avlägsna, hålla ifrån U rfl

avlägsna sig alel|odo a dum; förbluffad -arse rfl bli

enfaldig (barnslig) alelí [pl. alelíes] m lövkoja aleluya I m lovsång [under påsktiden]; rimmeri, slagdänga il itj halleluja! alemán I a tysk Ii m 1 tysk 2 tyska [språket] Alemania Tyskland; ^ Occidental Västtyskland; ^^ Oriental Östtyskland

olent lador a uppmuntrande, uppiggande -or [pres. aliento] i tr liva, elda ii i7r andas alerce m lärkträd ol|ergia allergi -érgico a allergisk alero skärmtak; tak|skägg, -utsprång alert|a adv på pass; a) se upp! b) X giv akt!; estar ^ vara uppmärksam (på sin vakt) -ar tr göra uppmärksam (påpasslig) -o a vaken [a för]

ölet I o 1 [zool.] fena 2 [bil.] flygel, stänkskärm 3 näsvinge -ado vingslag aletorg|odo a skendöd, försjunken i dvala -or tr bedöva, söva olet|ozo = aletada

olet|eor itr flaxa med vingarna, fladdra -eo 1 vingslag, flaxande, fladdrande, fläktande 2 hjärtklappning aleve a trolös, förrädisk alevino fiskyngel

alev|osia svek, förräderi; con premeditación y [jur.] med berått mod -oso i a svekfull, bedräglig II m förrädare alfabético a alfabetisk olfabet|izacion läs- och skrivundervis-ning [för analfabeter] -izar tr lära [analfabeter] att läsa och skriva -o alfabet alfalfa lusern

alfanje m 1 kroksabel 2 svärdfisk alfaqui m morisk rättslärd alforer|ia krukmakarverkstad -o kruk-makare

alféizar m dörr-, fönster|öppning olfeñlicodo a F affekterad, sirUg; sötaktig -icarse rfl göra sig till -ique I a F spinkig ||ml sockerdeg med mandelolja 2 F klen person alférez m fänrik, underlöjtnant alfil m [schack.] löpare alfil |er m prydnads-, knapp|nål -etero nålhus

alfombr|a matta -ar tr täcka med matta

alforfón m bovete

alforjo sadelpåse, ryggsäck

Olga {el) sjögräs, alg

algaida sanddyn

algara skövlande ryttartrupp[s härjning] algara|bia F 1 arabiska; rotvälska 2 oväsen, skrål -da rop, tumult; X plötsligt angrepp, överfall algorrob|a 1 johannesbröd [frukt] 2 [bot.] vicker -al m plantering av johannesbröd -o johannesbrödträd algazara stridsrop, larm; glättigt oväsen álgebra {el) algebra algebraico aalgebraisk álgido a iskall; punto ~ fryspunkt; el momento r^ det kritiska ögonblicket, vändpunkten

algo I adv något, en smula ii pron något, någonting; por inte för ingenting, inte utan skäl

15algodón

almádena

algoldón m bomull; en rama råbomull, vadd; pólvora bomullskrut -donar tr stoppa med bomull -donero I a bomulls- II m 1 bomullshandlare 2 bomullsbuske

alguacil m rätts-, exekutions |betjänt; vakt -||lo beriden tjurfäktningsmedhjälpare

alguien pron någon

algún pron 1 [frf. mask. subst.] någon, en viss; ~ tiempo någon tid 2 [i adv.uttr.] något; ~ tanto något litet, en smula; es r^ tanto perezoso han är lite lat av sig a\gun|o pron 1 någon, en viss; ~ que otro e n och annan 2 [efter subst.] ingen [som helst]; en modo ^ på intet vis; ¡en manera -al inte på [några] villkor! alhaj|a i juvel, smycke; dyrbar och vacker sak (möbel) 2 enastående bra person (djur); ¡buena [iron.] det är också en fin figur! -ar tr pryda, smycka alharaca omotiverad (överdriven) känsloyttring alhelí = alelí alheña liguster

albóndiga offentligt sädesmagasin, saluhall för säd alhucema lavendel

aliado I a 1 förbunden, allierad 2 besläktad, befryndad il m bundsförvant; släkting, frände aliadófílo a m [som var] anhängare till de allierade [under [-världskrigen]-] {+världs- krigen]+}

aliaga taggig ginst, gultörne alilanza 1 förbund, förening, allians 2 vigselring -arse [pres. me alio] rf I ingå förbund [con med] alibi m alibi

alicaído a nedslagen, modstulen alicat|ado a kakelbelagd [i arabisk stil] -es mpl flack-, knip 1 tång aliciente m 1 charm, lockelse; eggelse,

'sporre' 2 'spets', 'krydda' alicortado a vingklippt alícuota a alikvot

alien jado a vansinnig -Ista mf psykiater aliento I andedräkt 2 mod; cobrar r^ fatta mod; dar '^s uppmuntra, styrka 3 lust [att göra ngt] aligator m alligator, kajman aligerar tr 1 skynda på 2 lätta; lindra alígero a [poet.] bevingad; snabb

alij|ar tr 1 landsätta [smuggelgods] 2 lasta ur, lossa; lätta [fartygslast] -o 1 smuggelgods 2 urlastning, lossning -os pl pråmavgift alimaña skadedjur

aliment|aciön förplägnad, föda, utfodring; underhåll; automática automatisk matning [av maskin] -ar I tr föda; underhålla; ge [ngn] mat; mata [äv. [-maskin]-] {+ma- skin]+} 11 itr vara närande -Icio a matnyttig, närings-; planta -icia köksväxt; subs-tanda -icia födoämne -o föda, mat, näring[smedel] alindar I tr staka ut gräns för [egendom]

II itr gränsa alinear I tr ställa på linje, ordna II rf I stå i rad

aliñiado a 1 vårdad, elegant 2 tillredd-ar tr i pryda 2 tillreda, anrätta, laga till [sallad]; lägga in [oliver]-o 1 prydnad2 anrättande alioli m vitlökssås

alistado a glatt, slät -ar tr glätta, polera alisios mpZ; vientos ^ passadvindar aliso al

alist|amiento inskrivning; värvning -ar

I tr värva 11 rf I ta värvning aliteración alitteration alivi|ar I tr lätta, lindra; göra bättre II rfl hämta sig -o lättnad, lindring; förbättring; de luto halvsorg aljaba koger

alja|mia litteratur på spanska med arabiska bokstäver -miado a på spanska med arabiska bokstäver aljaraz m bjällra aljez m [dial.] gips [mineral] aljibe m reservoar för regnvatten aljofaina handfat aljófar m liten pärla

alma (eZ) själ; [fig.] människa; ~ de cántaro enfaldig person; ¡^ mía I min älskade!; un r^ de Dios en hygglig själ almac|én m 1 magasin, lager 2 varuhus; [Am.] kolonialaffär, diversehandel, bod -enaje m magasinsavgift; lagring -ena-miento lagring -enar tr lagra, magasinera, härbärgera -enista mf lager-, affärs|innehavare -enero [Am.] affärsinnehavare

almáciga 1 plantskola 2 mastix almádena slägga [för stenbrott]

16almadraba

alterar

almadrab|a 1 tonfisknät 2 tonfískeri -ero tonfiskfångare almadreña träsko almagre m rödockra

almanaque m almanacka; historieta de ^

urgammal anekdot almaza|ra oljekvarn -rrón m = almagre almeja [slags] ätlig mussla al men |a tinne -ado a krenelerad olmendr|a mandel; horchata de ~ mandelmjölk; en cascara krakmandel; ~ de cacao kakaoböna; garapiñadas brända mandlar -ado a mandelformad -al m mandelträd[s]plantering -o (-ero) mandelträd almeriense I a från Almeria II m/ Alme-ria-bo

almete m [åld.] stormhuva; hjälm alm|ibar m sirap; inkokt saft till frukt-konserver -Ibarado a syltad; [fig.] sockersöt, sliskig

almid|on m stärkelse -onar tr stärka

[kragar, gardiner m. m.] alminor m minaret

almiranf |a [åld.] 4h flaggskepp -e m amiral almirez m mortel av metall almizcle m mysk -ro myskdjur almohad|a kudde; consultar con la r^ sova på saken -illa [dim. av almohada'\ dyna;

eléctrica värmedyna; de tinta stämpeldyna -illar tr stoppa [möbler] -ón m soffdyna almojarife m [åld.] uppbördsman almóndiga = albóndiga almoned|a auktion -ear tr auktionera bort almorávides mpl almoravider [morisk

härskarätt i Spanien] almorranas pl hemorrojder alm|orzada (-uerza) två händer fulla almorzar [pres. almuerzo] I tr äta till frukost (lunch) II itr äta frukost (lunch) almuerzo frukost, lunch alocado a virrig; [som] vansinnig;

tanklös, 'vild' alocución kort tal [av chef] áloe {aloe) m aloe[ört], aloesaft aloj|amiento rum, logi, kvarter -ar tr

hysa, inkvartera alón m fågelvinge [utan fjädrar, som [-maträtt]-] {+mat- rätt]+} alondra lärka

alongar [pres. aluengo} tr förlänga; uppskjuta

aloquecerse [böjn. som crecer] oreg. rfl bh tokig

alpaca alpacka [zooL, tyg o. legering] alpargat|a (-e m) hampsko, [segelduk]sko

med repsula -ero hampskomakare alpende m skjul, lider Alpes; los ^ Alperna alp|estre a alp-, bergig, skogig; paisaje ^ alplandskap -inisfa mf alpinist, bergsbe-stigare alpiste m kanariefrö alquerio lant-, ut |gård alquicel m morisk kappa (mantel) alquil |o ledigskylt på taxi -ado a förhyrd, reserverad -ador m 1 en som hyr ut 2 arrendator -ar tr 1 hyra 2 hyra ut -er m 1 hushyra 2 uthyrning alquim|ia alkemi -ista mf alkemist,

guldmakare alquitar|a destillerkolv; por r^ i små portioner -ar tr 1 destillera 2 [fig.] förfina

alquitr|àn m asfalt, tjära; vegetal trä-

tjära -anar tr asfaltera, tjära alrededor I adv runt omkring; de ungefär; a mi ~ runt omkring mig 11 mpl; omgivningar, utkanter Alsacia Elsass; Lorena Elsass-Loth-ringen alsaciano i a från Elsass II m Elsass-bo

alta (el) utskrivningssedel [från sjukhus]; dar de (el) a un enfermo skriva ut (friskförklara) en patient; darse de inträda i tjänst; bü medlem [i förening m. m.j

altamente adv i hög grad, högeligen, mycket

altan|eria högdragenhet, stolthet -ero

a högdragen altar m altare; mayor högaltare;

lateral sidoaltare, kapell altavoz m [radio.] högtalare alter|abilidad / föränderlighet -able a föränderlig -ación 1 ändring, störning; försämring 2 stark själsrörelse; förargelse; bråk, gräl -ado a 1 förändrad 2 upprörd, oroad; bestört -ar i tr 1 ändra; försämra 2 uppröra, oroa, irritera II rfl förarga sig

2—Spansk-svensk ordbok

17altercación

amado

oltercioción ordväxling, debatt, dispyt -odo ordväxling, gräl-ador m grälmakare -or itr disputera, tvista, gräla altern|able a omställbar -ador m växelströmsgenerator -ar I tr skifta II itr växla om; umgås fcon med] -ativa val mellan två, alternativ; växling; dar la ^ [tjurf.] utnämna till matador -ativa-mente adv omväxlande -ativo a omväxlande; cultivo [lantbr.] växelbruk -o a 1 växel-; corriente -a växelström 2 varannandags-

olteza höjd; höghet; A- [Ers] Höghet altibajos mpl F 1 ojämnheter i landskap 2 med- och motgångar alt|imetria höjdmätning -imefro höjd-mätare, höjdmätningsinstrument -iplani-cie / högslätt -|piano [Am.] hög|slätt, -land -isonante a högtravande -itud / höjd

alfiv|ez / stolthet, högfärd -o a stolt, högmodig, spotsk

1 alt|o I a 1 hög 2 sen; a [las] -as horas de la noche sent på natten, in på småtimmarna 3 djup; en -a mar på öppna Jtiavet il adü ovan; pasar por ~ negligera, underlåta [att göra], förbigå iJi m höjd, topp

2 alto halt; hacer ~ göra halt; [ahí]! halt!

altloparlante m [Am.] högtalare -ozano

1 kulle 2 EAm.3 förgård [till kyrka] altramuz m [bot.] lupin altru|ismo altruism, kärlek (hänsyn) till

nästan -ista mf a altruist[isk] altura I höjd; mal de -- lufts|uka; tomar la ^ ^ ta höjden 2 bergstopp 3 navegación de oceantrafik; a esas r^s vid det laget alubia böna

alucin|aciön hallucination -ador a illusorisk -ar tr blända; lura alucón m [slags] kattuggla alud m snöskred, lavin; störtflod aluda flygmyra

aludir itr hän |syfta, -tyda, anspela [a på] aludo a försedd med stora vingar alumbr|ado i a 1 upplyst 2 F lindrigt nykter ii m belysning -amiento 1 belysning 2 förlossning, nedkomst, barnafödsel -ar i tr lysa upp ii itr föda [till världen] ill r/Z F supa sig full

alumbre m alun alúmina [kem.] lerjord alumin|io aluminium -oso a; tierra -osa lerjord

alumn|ado 1 [Am.] elevkår 2 internatskola -o elev, lärjunge aluniz|aje m månlandning -ar itr landa på månen

alus|iön hän|syftning, -tydning, anspelning -ivo a; ~ a anspelande på, beträffande

alustrar tr glätta, polera [trä] aluv|ial a uppslammad jord -ión m störtflod, översvämning; uppslamning álveo 1 flodbädd 2 [tand]håla alvéolo [bi]cell; kavitet; tandhåla alz|a (eZ) 1 [pris]stegring, hausse; el precio está en priset håller på att gå upp 2 X [ställbart] sikte; artilleriuppsättning -ada i höjd [på häst] 2 [jur.] besvär -amiento 1 höjning 2 resning, revolt -ar i tr höja, lyfta; upphäva [en [-landsförvisning];-] {+lands- förvisning];+} la casa flytta; ^ velas hissa segel; el codo supa Ii r/Z 1 resa sig [upp], stiga upp 2 resa sig, revoltera 3 ge sig av; ^se con los fondos rymma med kassan allá adv där [borta]; dit [bort]; acá y här och där; más ~ längre bort, på andra sidan; voy I [jag] kommer strax!; nu kommer jag!; ¡r^ val här får ni!; - tú det blir din sak alian lamiento 1 utjämning 2 [jur.] underkastelse [inför domslut] 3 husundersökning -ar i tr jämna il rfl finna sig, förmå sig, nedlåta sig [a i, till]

alleg|adizo a sammanrafsad -ado i a närstående; besläktad Ii m anförvant, släkting; anhängare -ar I /r närma, samla ihop il rfl sälla sig [a till] allende prep 1 bortom; de ~ los mares bortom haven 2 de förutom allí adv där; dit

ama {el) ägarinna; hus-, mat|moder; de casa husmor; de cría amma; de llaves hushållerska amab|ilidad / älskvärdhet, vänlighet -le a älskvärd [[para] con mot], vänlig, artig, trevlig, förekommande amacigado a gu][aktig] amado a m älskad, kär [person]

18amadrigar

América

omodrigar I <r ta väl emot, hysa in II rfl dra sig tillbaka tiU sin håla; dra sig undan sällskapslivet omodrinor tr 1 spänna samman två hästar för [vagn] 2 stå fadder för 3 [Am.] beskydda amoesfr|amiento tämjning, dressyr -or

tr tämja, dressera, vänja, lära omog|ar I tr visa tecken till; lova; hota II itr vara nära förestående -o hot; tillbud; spår, symptom amainor I tr ta in [segel], reva 11 itr avta, bedarra, försvagas amalgam |o amalgam; blandning, sammansmältning [äv. fig.] -or I tr blanda med kvicksilver; [fig.] blanda ihop II rfl förenas

omomont lamiente digivning, amning -or fr ge di åt, amma omanceb|odo a lösaktig; som lever i fritt förhållande -amiento fritt förhållande -arse rfl leva i ett fritt förhållande omonciiior tr fläcka; skända omonec|er I [böjn. som crecer] oregr. opers gry, dagas II m dagbräckning, gryning, dagning -ido; de tidigt på morgonen

omoner|ado a tillgjord; konventionell -omiento stelnad stil, maner omonsor I tr tämja, blidka II rfl bli tam amonte I a älskande II mf älskare, vän; älskarinna omonuense mf skrivare, sekreterare omoñlodo a 1 duktig, skicklig; listig 2 förfalskad -or tr ordna skickligt (slugt) -o konstgrepp, knep amapola vallmo

omor tr älska, hålla av, tycka om;

hacerse r^ göra sig omtyckt omor|oje m [flyg.] nedslag på vatten -or itr [flyg.] gå ned på vatten omorglor I tr förbittra, göra bitter II itr smaka bittert -o a bitter -or m bitterhet -uro bitterhet, lidande, sorg omoricodo a F [om man] feminin,

homosexuell omorillt / amaryllis omorili|ento a gulaktig -o a gul omorr|o 1 förtöjningstross, kabel 2 pZ; ^s gynnare -oduro förtöjning -or tr förtöja, surra, fästa -e m ankring, förtöjning

omortel|odo a förälskad -or I tr slå sig ut för II rfl förälska sig, bli [häftigt] kär

omortillor tr 1 hamra 2 spänna [hanen på gevär]

omot|odera baktråg -or tr 1 knåda; baka 2 spara ihop [pengar] -ijo deg, massa; [fig.] röra amatista ametist omotorlo a erotisk, kärleks-omozocotodo a tung, klumpig omozono 1 amason, manhaftigt fruntimmer 2 ryttarinna 3 riddräkt för dam Amozonos; el Amasonfloden omboges mpl omsvep, undanflykter; sin r^ direkt, utan krångel ámbor m bärnsten ambos indef, pron båda Amberes m Antwerpen ombicíjón ambition, ärelystnad -onor tr ivrigt eftersträva -oso a ivrig, ärelysten

ombientloción skapande av [lämplig] atmosfär -or I tr skapa miljö åt; ge stämning II rfl anpassa sig -e I a omgivande II m miljö; atmosfär, stämning, intresse

ombiglú [pl. -ús el. -óes] m [gäll.] kall lunch (supé); smörgåsbyffé ombig|Oedod f oklarhet, tvetydighet -üo a oklar, tvetydig ámbito omkrets, sfär; [avgränsat] område

om bos, om bos indef, pron båda ombrosio ambrosia

ombul|oncio ambulans; fältlasarett; sjukvagn -onte a kringvandrande, ambulerande -or itr dra omkring omedrent|odor a skrämmande -or I tr skrämma II rfl bli rädd, tappa modet omén m amen; en un decir ^^ vips, i en blink; de jämte, förutom, undantagandes

omenozlo hotelse -odor a hotande -or tr hota

omengu|omiento minskning -or ¿r minska omen|idod f behaglighet -izor tr göra behaglig (underhållande), förljuva -o a behaglig, angenäm, underhållande omento hänge [på träd], 'kisse' Américo Amerika; del Norte Nordamerika; del Sur Sydamerika

19americana

amperio

american|a 1 kavaj 2 [Am.] lätt, íyr-hjulig vagn -ísmo [sydjamerikanism, ord (vändning) vanlig i sydamerikansk spanska -izar tr amerikanisera -o l a amerikansk II m [syd]amerikan ameritado tí [Am.] meriterad, förtjänstfull

ametroll|ador a kulsprute-; fusil ~ kulsprutegevär -adora kulspruta, maskingevär -ar /r skjuta ned med maskingevär amianto asbest

amiento rem, hakrem [pà hjälm] amig|a 1 väninna 2 [förskol-, [-småskol]lärarinna-] {+småskol]- lärarinna+} 3 småbarnsskola -able a vänskaplig -acho kumpan am|igdalo [anat.] mandel, tonsill -ig-da litis f [läk.] mandelinflammation amig|o I a vänskaplig, tillgiven II m vän -ote m god vän, stallbroder, kumpan

amilanlado a feg, rädd, förskrämd -amiento rädsla -ar I tr skrämma II r/Z förskräckas, bli rädd, tappa modet amillonado a mycket rik (välbärgad) aminorar tr reducera, förminska, lätta amist|ad / vänskap; kärlek[sförhållande]; r^es vänner-osamente adv i all vänskap; i godo -pso a vänskaplig amnesia minnesförlust amnistía amnesti, straf frihet, benådning

amo ägare; husbonde amodorr|ado a insomnad [i dvala] -amiento dvala, sömntyngdhet -ar I tr döva II rfl falla i sömn, bli sömnig amohinar [pres. amohinó] I tr göra ledsen (förargad) II rfl bli 'sur' (ledsen, förargad)

amojam|ado a torr, mager -ar I ir salta

och torka [tonfisk] 11 rfl magra amollador I a malande; F tröttsam, besvärlig II m skärslipare -anchin m = amolador -ar [pres. amuelo] tr slipa amoldar I tr modellera; anpassa II rfl; a ta efter, efterlikna, dana (anpassa) sig efter

amollar [pres. amuello] I tr ^ fira II ilr 1 [kortsp.] 'krypa* 2 ge vika, bli slak amoned|ar tr mynta; oro -ado myntat guld

amonestloción t varning; maning 2 lysning [till äktenskap] -ar tr 1 varna, förmana 2 lysa [till äktenskap] för amon[iaco ammoniak; sal ^^ salmiak -io

ammonium amontillado [slags] torr sherry amonton|ado a hoppackad -ar I tr stapla upp, hopa II rfl 1 skocka sig 2 [fig.] F bli förargad amor m 1 kärlek; 'älskling'; ~ propio egenkärlek; al ~ de las estrellas under bar himmel; al r^ de la lumbre framför brasan; con {de) mil ^es hjärtans gärna; por de Dios för Guds skull 2 älskat föremål, älsklingssak amoral a amoralisk

amorat|ado a blåaktig, svartblå, mörkviolett -arse rfl bli blå [i ansiktet] amordazar tr sätta munkavle på, tysta ned

amores mpl kärleksförbindelse[r] amorfo a formlös; amorf amor|io förälskelse -oso a 1 kärleksfull, förälskad; carta -osa kärleksbrev 2 mild, mjuk, ljuvlig amorrar itr F böja ned huvudet; 'tjura',

vägra att svara amortajar tr svepa [lik] amortec|er [böjn. som crecer] oreg I tr dämpa, försvaga II rfl svimma -imiento svimning

amortigulador m [bil.] stötdämpare -ar

tr mildra, dämpa; försvaga amortiz|able a avbetalnings-; empréstito amorteringslån -ación amortering, avbetalning -ar 1 amortera, betala [av]; lösa in; avskriva 2 göra [gods] till fideikommiss; göra oförytterlig amosc|ado a F 'stucken'; förargad -arse

rfl F bli arg amostaz|ado a F retad, förargad -arse rfl F 1 bli retad 2 [Am.] blygas, rodna

amotin|amiento resning, revolt -ar I tr uppvigla II rfl resa sig, göra uppror amovible a avsättlig, indragbar ampar|ar I tr skydda; [hand] innesluta Icheque check] II rfl försvara sig; begära skydd -o skydd, beskärm, försvar amper|imetro amperemeter -io ampere

20ampliación

andanza

ampli(ación förstoring, utbyggnad, utökning, utvidgning; como r^ a till komplettering av -amenté adv rikligt, utförligt -ar [pres, amplio^ tr förstora, utvidga -fícación utvidgning; [radio.] förstärkning -ficar tr utvidga; [radio.] förstärka -o a omfångsrik, omfattande, rymlig, vid; poder fullständig prokura -tüd f vidd, omfång, fyllighet, utförlighet

ampo [bländande] vithet ampolla 1 ampull 2 blemma, blåsa ampolleta sandur, tirhglas ampulos|idad / svulstighet [i stil] -o

a svulstig, bombastisk amput|acion amputation -ar tr amputera

amuchachado a pojkaktig

amueblar tr möblera

amujerado a feminin, förvekligad

amuleto amulett, talisman

amuñecado a dockaktig

amurall|ado a muromgärdad -ar tr

omge med mur ana (el) aln

anaconda anakonda, jätteorm anacoreta mf ödemarksmunk, anakoret, eremit

anacrónico a anakronistisk; föråldrad anacronismo tidsvidrighet, anakronism ó nade mf and, anka anadear Ur vagga

fram, gå som en anka anaf[r]e m flyttbar värmeapparat, kolbäcken anagrama m anagram anales mpl tideböcker; årsskrift anolfabet|ismo analfabetism -o m a [en] som inte kan läsa (skriva), analfabet analg|esia smärtfrihet, okänslighet -ésico

a m smärtstillande [medel] análisis m(/) analys; ~ espec/raZ spektral-analys; informe de ^ analysrapport anal|itico a analytisk, analyserande -izable a analyserbar -izar tr analysera, skärskåda

analogía analogi, likhet analógico o.

análogo a analog, liknande, motsvarande

anamne|sia o. -sis f [läk.] anamnes,

[sjukdoms] förhistoria ananà[s] m ananas

anaquel m hylla -eria hylllfack, -anordning, fackställ anaranjado a apelsingul, orangefärgad an|arquia anarki -árquico a anarkisk -arquismo anarkism -arquista mf anarkist

anatema m(/) bann[lysning] -tizar tr bannlysa, fördöma anat|omia anatomi -ómico a anatomisk anca (el) klinka, gumphalva; länd [på

häst]; '^s de rana grodlår ancestral a tillhörande (härstammande från) förfäderna, atavistisk ancianía gumma -idad / ålderdom -o

I a åldrig I i m gubbe and la (el) ankare; echar r^s kasta ankar; levar ^s lätta ankar -adero ankargrund -aje m 1 ankarplats 2 ankringsavgift -ar itr ankra

ancón m o. anconada 1 liten bukt 2 [Am.]

sänka mellan bergskammar áncora (el) skepps-, mur |ankare; stöd; su ^ de salvación hans hopp i nöden; reloj de ankarur ancorar itr ankra ancusa [bot.] oxtunga anch|o I a vidsträckt, bred; quedarse tan ^ inte bekymra sig, förbli oberörd [efter att ha gjort en tabbe]; ponerse a sus -as göra det bekvämt åt sig; sentirse (estar) muy a sus -as vara i sitt esse i I m bredd, vidd ancho[v]a sardell

onchur|a 1 bredd 2 ledighet, otvungenhet -oso a rymlig

andadas pl spår [av hare etc.]; volver a las ^ göra samma gamla fel, falla tillbaka i gamla dåliga vanor andaderas pl gångstol [för barn] anda|dor m 1 person (djur) som vandrar mycket (snabbt) 2 ledband [för barn] -dura [hästs] gångart Andalucía Andalusien andaluz I a andalusisk il m andalusier; el [äv.] den andalusiska dialekten andamijada o. -aje m [-byggnadsställning[smaterial]-] {+byggnadsställning[s- material]+} -o byggnadsställning; åskå-darläktare, estrad andan |a rad, räcka, linje -ada 1 salva från krigsfartyg, bredsida 2 täckt läktare [på tjurfäktningsarena] andanza öde; äventyr; livets gång

21andar

anilina

andar i oreg, itr gå; vara latareado mycket upptagen]; jandal sesá!, gå pá!; ¡cmdandot strax!; sätt i gångl; verkligen!; r^se con ojo se upp, ha ögonen med sig; '^se por las ramas haka upp sig på smådetaljer II m gång[sätt] andar]iego (-i/i) I a duktig [till] att gå II

m god fotgängare andarivel m färjlina andas fpl bår

andén m 1 perrong; [järnv.] plattform 2

EAm.] trottoar Andes; los r^ Anderna andino a från (tillhörande) Anderna andorrano a andorransk andorrear itr F gå och driva, flanera andrajoso I a trasig 11 m trashank andrómina F list, bedrägeri andurrial m avlägsen plats, avkrok; por estos '^es *i de här krokarna* anduve [pret. av andar] anea [bot.] kaveldun aneblillado a [ovanl.] immig anécdota anekdot

anegloción översvämning -adizo a sank, som ofta översvämmas; terreno ^ sankmark -amiento översvänming -or I tr sätta under vatten, dränka II r†l drunkna; en llanto upplösas i tårar anegociado a mycket upptagen av affärer anejo I a bifogad II m 1 bilaga 2 [-annex[kyrka]-] {+annex- [kyrka]+} aneldo dill

anélidos pl ringmaskar an|emia blodbrist, anemi -émico a blodfattig

anémona anemon, sippa onest|esia bedövning; okänslighet -esiar tr bedöva, göra känslolös -ésico a m [be]dövande [medel]

anex|or tr annektera, införliva, förena -lón annektering, införlivning, förening -ionor = -ar -o I a närsluten, bifogad II m bilaga anfibio I a amfibisk II m amfibie anfibol m amfibol[mineral] anfibología tvetydigt uttryck; tvetydighet, dubbelmening anfión m opium anfiteatro amfiteater anfitrión m [gästfri] värd

ánfora (el) 1 amfora 2 [Am.] valurna anfroctuo|sldad / vindling, ojämnhet [i terräng] -so a krokig, knagglig angarillas pl i liten bår 2 sadelkorgar 3 ställ för olja och vinäger [för matbord] ángaro [jämv.] signalljus ángel m 1 ängel; ZZordn [konst.] gråtande ängel; ^^ de la guarda skyddsängel 2 tjuskraft Ángela Maria F nu förstår jag! ang|elicol a ängla|lik, -ren -élico a änglalik, himmelsk -elote m 1 basunängel [på altartavla] 2 tjockt och stillsamt barn ángelus m angelus[ringning], angelusbön angina strupinflammation, halsfluss; de pecho angina pectoris angli|cano a anglikansk -cismo angli-

cism, engelsk språkegenhet anglo I a anglisk II pZ; los »^s anglerna -americano m a angloamerikan[sk], nordamerikan[sk] anglólfilo I a engelskvänlig II m engelskvän -fobo I a som hatar engelsmännen II m engelskhatare anglo|normando m a anglonormand[isk] -sajón I a anglosaxisk II m anglosaxare angöra m†; gato de ^ angorakatt angost|or I tr göra trång II rfl smalna -o

a trång -ura trånghet anguarina [åld.] vid kappa, bondkappa anguila ål

angula ålyngel; ^^s [kok., stekt] småål angulor a hörn-; piedra ^ hörnsten angulema 1 grov hampväv 2 F; r^s smicker

ángulo vinkel, hörn, vrå anguloso a kantig; rostro ^ kantigt ansikte angurri|a 1 F svårighet att urinera 2 [Am.] varghunger -ento a [Am.] uthungrad

ongusti|a ångest, kval, plåga, betryck -ado a orolig, ångestfull -or tr plåga, betrycka -oso a plågsam; plågad, orolig angustura [bot.] angostura[bark] anhel|ar I tr längta efter, åtrå II itr flämta, pusta -o längtan, traktan, åtrå, strävan, önskan -oso a längtande, ivrig anhidro a [kem.] vattenfri Anibol m Kannibal anidar itr bygga sitt näste; vistas aniiina anilin; azul de anilinblått

22anilla

ontecocina

an||||a 1 bygel 2 gardin-, servett |ring 3 r^s [gymn.] [romerska] ringar -odo a ringformig anillo fingerring; nupcial, ^ de boda vigselring; venir como ^ al dedo passa precis, inträffa mycket lägligt; caérsele a uno los r^s förnedra (sänka) sig [-[socialt]-] {+[so- cialt]+}

ánima (et) 1 själ [i skärselden] 2 «^s aftonklämtning; a las ^s i kvällningen animjación livlighet; glädje; stoj, oväsen [av människor]; [livlig] trafik; folkanhopning -ado a 1 livlig, animerad, pigg; livligt trafikerad; el mercado está r^ marknaden är livlig 2 besjälad; de buenas intenciones uppfylld av goda föresatser -odor i a upplivande II m festarrangör animadversión hat, ovilja animal I a djurisk, rå II m djur -oda F dumhet, råhet animar I tr ge liv, besjäla, [upp]liva, uppmuntra II rf I piggna till, fatta mod; ~se a drista sig till att anímico a själslig, psykisk ánimo 1 själ, sinne 2 energi, fart, kläm 3 tapperhet, mod 4 lust, vilja, avsikt; ¡r^I häng ü, bättre tag!, upp med huvudet! onimos|idod / 1 energi; tapperhet 2 agg, hätskhet -o a energisk, modig aniñlodo a barnslig -arse rfl uppföra sig barnsligt

aniquil|acion förstöring, förintelse -ador a förintande, nedbrytande -amiento förintelse -ar ir förinta, förstöra, bryta ned anis m anis; anislikör; esencia de anis-olja; no es grano de det är ingen bagatell

anis|ado anisbrännvin -ete m [slags] anislikör

aniversario I a årlig II m 1 årsdag 2 minnesdag 3 [misa de] ~ själamässa på årsdagen av dödsfall anjeo [slags] grovt tyg ano anus, analöppning anoche adv i går natt; i går kväll anoche|cer I [böjn. som crecer] oreg. opers kvällas, bli afton II m skymning, kvällning -cida aftonskymmning -cido adü i mörkningen anodin]o I a smärtstillande, lugnande; oskyldig, mild; crítica -a mild (beskedlig) kritik II m smärtstillande medel

ánodo [fys.] anod; pila de ^ anodbatteri anomalía oregel|bimdenhet, -mässighet anómalo a avvikande, oregelbunden; verbo ^ starkt verb anona 1 anona|träd, -frukt, sockeräpple 2 [Am.] dumhet anonad loción o. -amiento förintelse, kollaps -ar I tr förinta, nedgöra, bryta (slå) ned 11 rfl ödmjuka sig anonimato anonymitet anónimo I o anonym; sociedad anónima aktiebolag II m 1 anonymt brev 2 anonymitet; guardar el ^ bevara sin anonymitet onorok m anorak

onormal a abnorm, oregelbunden -idod

f abnormitet onotloción annotation, anteckning, randanmärkning -adora scriptgirl, 'scripta* -ar tr skriva ned, notera; bokföra; kommentera

anquilos|arse rfl [läk.] styvna -is f [läk.]

stelhet [i ledgång], ledstyvhet Ansa (el) Hansa[förbund] ánsar m [vild]gås anseático a hanseatisk ansí adv [åld., dial.] = asi onsi|o (el) ångest; längtan, åtrå-ar [pres. ansio^ tr åtrå -edad / oro, nervositet, ängslan, beklämning -osidad f längtan, iver -oso a ivrig, glupsk, lysten anta (el) I älg 2 [Am.] tapir ontogonislmo antagonism, fiendskap -ta

mf antagonist, vedersakare antañio adv i fjol; fordomdags, förr i tiden; en los nidos de no hay pájaros hogaño ingenting blir åter som det en gång var -ón a forntida; *gamla tiders* antártico a antarktisk;eZ [polo] sydpolen

1 ante m 1 antilop 2 antilopskinn; buffelläder 3 mocka[skinn]

2 ante prep inför, hos; med hänsyn till; ^ todo framför allt

ante I anoche adv i förrgår kväll -ayer adv i förrgår -brozo underarm -como sängmatta -cámara förrum -cedente I a föregående II mpl; ^s antecedentia, föregående levnadsförhållanden; poner en r^s sätta [ngn] in i saken; tener malos ^s ha en ofördelaktig 'meritlista* -ceder tr gå före -cesor m företrädare, före-gångaré; förfader -cocina serverings-rum

23antedatar

antro

ante|datar ir antedatera -despacho förrum till kontor (ämbetsrum) -dicho a förutnämnd -diluviano a äldre än syndafloden, antediluviansk -firma 1 hövlig-hetsfras som föregår namnunderskrift i brev 2 titel (firmanamn) före namnunderskrift -guerra; la época de la r^ förkrigstiden, tiden före världskrigen -mano; de ~ på förhand antena känselspröt, antenn [äv. radio.]; rå [på latinsegel]; ^^ radiogonimétrica pejlantenn

ante|nombre m ord före egennamn [ss. Don, Sari] -ojera 1 skygglapp 2 glasögonfodral -ojero [ovanL] optiker -ojo kikare; lornjett; ~ de larga vista terres-terkikare, tub, teleskop; a) glasögon b) teaterkikare -pasado I a förfluten II pl; anor, förfäder -pecho bröstvärn, parapet -penúltima [gram.] tredje stavelsen från slutet, antepenúltima -poner [böjn. som poner] oreg. tr föredra; sätta före -puesto [pp. av anteponer] a framförställd, föregående antera [bot.] ståndarknapp anterior a föregående -idad / prioritet; ton r^ a före -mente adv förut antes I adv innan; förr; hellre; cuanto ^ snarast möjligt, omgående; lo ~ posible med det snaraste II prep; ~ de före, innan; de mucho inom kort III konj'; [de] que innan ante[sala för[sal, -rum; hacer ^ vänta på att bli mottagen, *antichambera' -ver [böjn. som ver] oreg. tr förutse -vispera dagen före gårdagen, två dagar före antiácido a [kem.] syrafast antiaéreo a luftvärns-anti|biotico I a [läk.] mikrob |dödande, -hämmande, antibiotisk II m antibiotikum -ciclón m högtryck anticip|acion antecipering; förskott; con r^ på förhand, i förväg; con la debida ~ i god tid; con un dia de en dag före -odomente adv på förhand -ado a; por ^ på förhand -ar I tr 1 antecipera, föregripa 2 göra [ngt] tidigare, framflytta, påskynda; ~ las gradas tacka på förhand 3 förskottera 4 förutskicka, meddela II rf I komma tidigare -o förskott anticongelante m [bil.] frostskyddsmedel

anti |cuado a antikverad, föråldrad -cuario antikvitetshandlare; fornforskare; samlare av fornsaker antideportivo a osportslig antideslizante I a; cadena ^ [bil.] snökedja II m glid-, slir|skydd antídoto motgift antifaz m slöja, [ansikts]mask antifebrina antifebrin antigás a; careta gasmask antig|ualla 1 omodern (gammal) sak; boklunta; gammalt skräp; antikvitet 2 gammal stofil -uamente adv förr i tiden -üedad / 1 antikvitet 2 forntid; la antiken; esto creía la ^ så trodde de gamle -uo a gammal, antik; gammalmodig; de r^ för länge sedan, redan i gamla tider anti|higiénico a ohygienisk -infeccioso a

smi ttohi ndrande antílope m antilop

antillano a från Antillerna Antillas pl

Antillerna; Mayores Stora Antillerna; ~ Menores Små Antillerna antimilitaris|mo antimilitarism -ta mf

antimilitarist antimonio antimon; pentasulfuro de

guldsvavel anti|nomia antinomi; motsägelse -nómico

a motstridande anti papa m motpåve antiparras pl F glasögon, brillor anti|patia antipati -pático a osympatisk -patizar itr [Am.] hysa (visa) antipati antipir|ético a m feberfördrivande [medel] -i na antipyrin antípoda m antipod antipolilla malmedel

anti|semita mf antisemit, judehatare -semítico a antisemitisk -semitismo antisemitism, judehat -séptico a m antiseptisk[t medel] ^tanque a pansarvärns-antoj|adizo a nyckfull -arse defekt, rfl tyckas; inge plötslig lust; falla en in; no hace más que lo que se le -a han gör inte mer än han tycker är roligt -o tycke, nyck; a su ^ efter sitt eget tycke antología antologi, läsebok, diktsamling antonomasia antonomasi antorcha fackla antracita antracit antro håla, grotta; avgrund

24antropofagia

aparecido

antrop|ofagia kannibalism -ófago I a

människoätande, kannibalisk II m män-niskoätare, kannibal-ologia antropologi, läran om människan -ológico a antro-pologisk -ólogo antropolog -omorfismo [relig.3 antropomorfism -omorfita a [relig.] antropomorfistisk -omorfo a människoliknande -osofio antroposofi antruejo karneval

antuca m [gäll.] paraplyparasoll, entout-cas

antuerpiense a från Antwerpen anual a årlig -idad / annuitet; årsränta -mente adv årligen anuario kalender, årsbok anubarrado a molntäckt anublar I tr förmörka II rfl mulna anudar I tr knyta; relaciones träda i förbindelse II rfl knyta sig, stanna i växten

anuen|cia medhåll, samtycke -te a [litt.]

medgivande, samtyckande anulación annullering, upphävande

1 anular tr anullera, förklara ogiltig

2 anular I a ring- II m ringfinger anunci|acion förkunnelse; de Nuestra

Señora Marie bebådelsedag -ador a; columna ^a annonspelare -ante m annonsör -ar ir 1 meddela, annonsera 2 förutsäga, spå 3 anmäla [besökande] -o 1 meddelande, annons 2 förebud 3 luminoso ljusskylt anverso avers, bildsida (framsida) [på mynt]

anzuelo fiskkrok; [fig.] lockbete; tragar

el r>u nappa på kroken, gå i fällan añadlidura tillägg, tillskott; de (por) till på köpet; dessutom -ir tr tillägga añagaza 1 lock|fågel, -bete; agn 2 list añ|al a årsgammal [om kalv, får] -ejo

a gammal [äv. om vin] añicos pl bitar; hacer ^ una cosa slå (riva)

sönder ngt añil m Índigo, anil

año år; bisiesto skottår; ~ escolar skol-, läs|år; '-^s luz ljusår; A^ Nuevo nyår; ¡feliz Nuevol gott nytt år!; el r^

pasado fjolåret, i fjol; [en] el 1774 se prohibió .. år 1774 förbjöds . . añorlante a; ^ de längtande efter -anza bitter saknad, längtan -ar tr längta efter, sakna

aftos|o a gammal; -a edad hög ålder aojar tr förhäxa [med det onda ögat] aorta aorta, huvudpulsåder aov|ado a äggformig, oval -ar itr lägga ägg

apabullar tr F förkrossa, platta till; överhopa

apacentor [pres. apaciento'] I tr 1 beta; föra i bete 2 instruera II rfl gå på bete; nära sig

apacib|ilidad / hygglighet, gemytlighet, lugn -le a gemytlig, vänlig, hygglig; [om väder] stilla apacigujamiento frid -ar I tr sakta, lugna, dämpa, stilla; döva [hunger] II rfl lugna sig

apadrinar tr 1 stå fadder för; protegerá, försvara, bistå 2 vara sekundant (vittne) åt

apag|ado a slocknad; svag, dämpad -ar I tr släcka; mildra, dämpa II rfl slockna; förklinga -ave I as m Ijussläckare -ón m tillfälligt strömavbrott apaisado a avlång, rektangulär apalabrar tr komma överens om [-[munt-ligen],-] {+[munt- ligen],+} avtala

apalancar tr lyfta [med hävstång]; bända upp apalear tr prygla, slå apand|ar tr F snappa bort, plundra, stjäla -illarse rfl slå sig samman [i gäng]

apañiado a skicklig; passande; ¡estamos r^sl [iron.] jo, det var trevligt! -ar I Zr 1 gripa, lägga vantarna på 2 göra i ordning, snygga upp 3 F laga II r/Z reda sig; göra sitt bästa; klara upp saken apar|ador m 1 byffé 2 skyltfönster -ar tr 1 ordna, förbereda 2 hålla fram [-[händerna],-] {+[hän- derna],+} hålla ut [förklädet]; ¡-al (/-e utstedl) ta emot! -ato 1 apparat 2 förberedelse, tillrustning 3 ståt -atoso a storslagen, lysande, braskande, pompös; choque ^^ kraftig sammanstötning; cogida -atosa [tjurf.] svårartad blessyr apare lamiento parkering, parkeringsplats -ar tr parkera aparcero arrendator [vid hälftenbruk] aparec|er [böjn. som crecer] oreg. itr bli synlig, visa sig -ido spöke, vålnad, gengångare

2*—Spansk-svensk ordbok

25aparejado

aplanar

aparej|odo a beredd, villig; duktig; lämplig -ador m [byggnads]förman -ar tr 1 tillrusta 2 sadla, sela på [häst] 3 rigga [fartyg] -o 1 tillrustning 2 packsadel, seldon 3 rigg -os pl verktyg, grejor aparenf|ar tr låtsa [sig], före|spegla, -ge; förete, se ut [som]; -a menos años han ser yngre ut -e a tydlig; skenbar; passande, lämplig -emente adv uppenbarligen; till synes

aparición 1 uppträdande 2 övernaturlig (fantastisk) syn, uppenbarelse apariencia utseende; yttre sken; sannolikhet

apart|adero; ~ [/erroviario] rangerban-gård -ado I a avlägsen; avskild II m 1 fack; avdelning; [de correos] postfack 2 inspärrande av tjurar i stall [före [-tjurfäktning]-] {+tjur- fäktning]+} -amento lägenhet -amiento 1 åtskiljande 2 avskild plats 3 [särsk. Am.] lägenhet -ar I tr skilja, sortera; avlägsna Ilr/I1 gå ur vägen; dra sig undan; avstå 2 [om makar] skiljas -e I adv avsides, å sido; extra II prep; de förutom, oavsett III m; punto y ^ nytt stycke [vid diktamen]

apasion|ado a varm, passionerad; förtjust [por i] -amiento; .con med glödande intresse -arse rfl råka i eld och lågor; bli livligt intresserad [en, por för^ apatía apati, likgiltighet, slöhet apático

a slö, slapp, indolent ape todero hållplats, liten avstignings-plats, EJämv.] anhalt; tillfäUig uppehållsort, ställe där man tar in -ar I tr hjälpa av [från riddjur (ur vagn)] II rfl sitta av; stiga ur (av) apechugar Ur F resignera, [motvilligt] finna sig [coh i] apedrear I tr stena II itr hagla apeg|orse r/l fästa sig [a vid] -o fast-

hängande [vid]; kärlek, böjelse apel loción [jur.] överklagande -or Ur vädja, vända sig [a till]; a tillgripa; de una sentencia överklaga en dom apelmazar tr sammanpressa apelotonar I tr rafsa ihop [i en hög] II rfl

1 trängas 2 klumpa sig apellid|or I tr kalla II rfl heta [i [-efternamn];-] {+efter- namn];+} ¿cómo se -a usted? hur är namnet? -o 1 eftem£unn; el segundo r^ modems familjenamn; öknamn 2 X uppbåd

openor tr bekymra, bedröva

apenas I adv knapp[as]t II konj så snart

som; knappt apencar F = apechugar apéndice m appendix, bihang, supplement

opendicitis f blindtarmsinflammation opeo 1 avstigning 2 lantmäteri apeonar Ur [särsk. om fåglar] gå [i rask takt], springa aperador m hjul-, vagn]makare; arbetsförman i gruva apercibir I tr 1 [för]bereda 2 utrusta, förse 3 varna, varsko 4 [jur.] stämma 5 [gall.] bli varse, varsna, märka II rfl; ^^se de förse sig med, skaffa sig aperitivo a m aptitretande [medel], aperitif

apero i jordbruksredskap 2 hästmundering

aperreado a F mycket besvärlig apertura öppnande, invigning; la de las Cortes [den spanska] riksdagens öppnande

apesadumbr|ado a bedrövad -ar I tr

göra ledsen II rfl bli ledsen opesarlado a betryckt, sorgsen -ar tr göra ledsen

' apest|ar I tr förpesta; fördärva [seder]; tråka ut, besvära II Ur stinka -oso a stinkande; vidrig apet|ecedor a inbjudande, lockande, ap-titlig -ecer [böjn. som crecer] oreg. tr ha lust till [ngt], eftersträva; no me -ece det tilltalar (smakar) mig inte -ecible a önskvärd, eftersträvansvärd; aptitlig -encia aptit, lust

apetit|o aptit, begär -oso a aptitlig, läcker apiadar I Ur väcka medlidande II rfl tycka synd, hysa medömkan [de om, för, över] ápice m 1 spets, topp 2 *jota*. Mugg* api|cultor m biodlare -cultura biskötsel apilar tr stapla upp, hopa apiñ|ado a packad -ar tr packa, tränga

ihop apio selleri

apiparse rfl F äta (dricka) för mycket apisonadora ångvält aplacar tr mildra, stilla, lugna aplanar I tr 1 jämna, platta till 2 F göra paff (bestört) II rfl bli bestört (missmodig)

26aplastador

aprensar

oplast lador a knäckande» tillintetgörande -onte a förkrossande; mayoría över-Väldigande majoritet -or I tr göra flat, platta tiU; krossa II rfl bli flat oplou]dir tr applådera; gilla, berömma -so applåd; lovord; cerrado enhällig [och brakande] applåd

aployar itr [om flod] stiga över sina bräddar

oploz[oble a möjlig att uppskjuta -omlen-to uppskjutande, uppskov, frist, anstånd -or tr uppskjuta, skjuta på; utsätta, förlänga [en frist]; omsätta [växel] oplic|oble a användbar, tillämplig -ación 1 tillämpning 2 användning 3 anbringande 4 flit -odo a i tillämpad; química -ada tillämpad kemi 2 flitig -or I tr i lägga [contra mot]; lägga på, anbringa 2 till-lämpa; använda II rfl 1 vara flitig 2 r^se a ägna sig åt, slå sig på aplique m 1 lampett 2 ornament oplom|odo a 1 blyfärgad; av bly 2 tung;

långsam -o säkerhet, tyngd, allvar apocado a klenmodig, försagd Apocalipsis m; el Uppenbarelseboken; hablar como el tala i gåtor apocalíptico a gåtfull, skrämmande opoc|amie|ito beskedlighet, blyghet -or I tr 1 minska, dra samman 2 göra modlös II rfl ödmjuka sig, faUa undan op|ocopado a [gram.] förkortad -ócope / [gram.] bortfall [av ordslut] apócrifo a apokryfisk, oäkta, uppdiktad apodar ¿r kalla [med öknamn], benämna opoder|ado I a försedd med prokura (fullmakt) 11 m prokurist, fullmäktig -amiento tillägnande, bemäktigande; befull-mäktigande -or I tr bemyndiga, befull-mäktiga II rfl; r^se de bemäktiga sig apodo öknamn apogeo höjdpunkt opolillodo a maskstungen; maläten apolítico a opolitisk

opologia 1 lovtal 2 försvars|skrift, -tal apólogo [didaktisk] fabel apoplejía apoplexi, slag apoplético I a apoplektisk; temperamento ~ explosivt lynne II m apoplektiker apoquinar itr [vulg.] *punga ut' aporcar tr täcka [vissa grönsaker] med jord, kupa [potatis]

oporre|or I tr slå, prygla; hamra på [ett piano] II rfl slita, knoga -o I prygel 2 hårt arbete, slit, knog aportjoción tillskott; bidrag -ar I tr tillskjuta; tillföra II itr anlöpa hamn; hamna -e m [Am.] bidrag oposent|ar tr hysa, inkvartera -o rum, bostad; X kvarter opósito plåster; bandage aposta[domente] adv avsiktligt, med flit apost|onte mf vadhållare -ar [pres. apuesto] I tr i sätta, slå vad om 2 postera ut II rfl; -årselas a algn utmana (ta upp tävlan med) ngn op|ostaslo gudsförnekande -óstota mf avfälling -ostotor itr avfalla apostemo abscess, tumör, böld opostill|a I randanmärkning 2 postilla, predikosamling -or tr förse [en text] med randanmärkningar

apóstol m apostel; el ^ de las gentes aposteln Paulus apostolado apostlaämbete; hacer förkunna en lära oposfólícp a apostolisk; påvlig op|ostrofar tr tilltala; angripa; tadla -óstrofe m tilltal, harang-óstrofo [-apostrof[tecken]-] {+apostrof- [tecken]+}

apostura god hållning, tilltalande yttre apotegma m tänkespråk opotejósico a [poet.] förhärligad, förklarad -osis f apoteos, förgudning opoy|ar i tr [under]stödja, gynna II rfl luta sig -o stöd, hjälp apreci|oble a 1 som kan beräknas 2 aktningsvärd, betydande; värderad; su ^^ Edert ärade [brev] -oción värdesättning, värdering -or ir I värdesätta, mäta, uppskatta, göra ett överslag av 2^akta,''vär-dera -o 1 värdeberäkning 2 högaktning

oprehen|der tr 1 gripa, lägga beslag på 2 förstå, fatta -sión gripande, arrestering opremi |onte a trängande, brådskande -or I tr tvinga, trycka, tränga; kräva [på pengar]; skynda på, jäkta II itr brådska -o tvång, tryck, anmaning; carta de kravbrev aprendí er tr lära sig; de memoria lära utantill -iz m [manlig] lärling, elev -izo [kvinnlig] lärling, elev -izoje m lärotid

aprens|odor m pressare -ar ^ pressa

27aprensión

aquende

oprens|ion farhåga, fruktan -ivo a [-rädd-[hàgad],-] {+rädd- [hàgad],+} ängslig apres|odor a angripande; barco ~ kapar-fartyg -omiento anÄållande, häktning -ar tr gripa; fånga, ta till fånga; ^ kapa, uppbringa

aprestar I tr göra i ordning II rfl göra sig färdig, bereda sig [a till] apresto förberedelse, tillredning; appre-

tur [på tyg] apresur|adamente adv i hast, skyndsamt -ado a 1 brådskande 2 som har [alltför] brått -ar I tr påskynda II rfl skynda sig a p ret|ad o a 1 trång; knapp; girig 2 [om fäll] tät; packad, sammanpressad; [om cigarr] [för] hårt rullad -ar [pres. aprieto^

I tr packa; trycka, krama, pressa, knyta [Zas manos händerna]; el paso påskynda sina steg II itr; aprieta la lluvia regnet tilltar; ¡aprietaI det var för galet!; vad säger du? -ón m tryck[ning]; ~ de mano[s] handslag -ujar I tr F pressa hårt, trycka på II rfl F trängas -ura tryck; trängsel; trångmål

aprieto klämma, besvärlig situation, trångmål aprisa adv snabbt

aprisc|ar tr stänga in [i fålla] -o [-[boskaps]fålla-] {+[boskaps]- fålla+}

aprisionar tr fängsla; entre sus brazos

sluta i sina armar aproar tr ^ vända stäven mot aprob|able a antaglig, som kan gillas, godtagbar -ación bifall, gillande -ado a godkänd -ar [pres. apruebo"] tr gilla, godkänna; un curso genomgå en klass [med godkända betyg]; las asignaturas få godkända betyg i ämnena, F klara sig -atorio a gillande, godkännande

aproches mpl X utanverk, löpgravar;

[Am.] omgivningar aprontar I tr 1 [snabbt] anskaffa; erlägga 2 X mobilisera II rfl raska på, göra sig redo

aprop| |ado a lämplig, ägnad [para för] -ar I ir 1 tillerkänna 2 tillämpa, anpassa

II rfl tillägna sig apropincuarse rfl närma sig oprovech|able a avändbar -ado a 1 väl

använd, utnyttjad 2 duktig, ekonomisk, flitig 3 snål -amiento 1 gagn, fördel 2

framsteg -ar I tr begagna [sig av], dra fördel av; el tiempo [ut]nyttja tiden II itr 1 nyttja, gagna; ¡que -el väl be-komme!, smaklig måltid! 2 gå framåt [i studier etc.] Ill rfl begagna sig [de av]; förse sig aprovlsion|amiento [galL] proviantering.

försörjning -ar tr [gall.] proviantera aproximjación 1 närhet, närmande 2 lotterinummer i närhet av större vinst [och berättigande till en liten [-vinstsumma]-] {+vinstsum- ma]+} -adamente adv tillnärmelsevis, ungefär -ar I tr närma 11 rfl nalkas áptero a [zool.] vinglös apt|itud / anlag, läggning, duglighet; talang -o a duglig, lämplig, lämpad, ägnad [para för] apuesto vad[hållning] apuesto a elegant, fin apuntación 1 anteckning 2 sikte apuntado a spetsig apuntador m [teat.] sufflör apuntalar tr stötta

apuntjar I tr i sufflera 2 sikta; ¡-enl X lägg an! 3 uppteckna 4 påpeka II itr börja visa sig -e m 1 skiss; anteckning; tornar ^s göra anteckningar 2 [teat.] sufflering 3 llevar el ^ [Am.] lyssna till en beundrare, vara intresserad av en herres uppvaktning apunolar tr sticka ned [med dolk] apuñar I tr gripa [med handen] II itr

hålla fast i något apur|ado a tom, utmattad; utblottad; estar muy befinna sig i stort bryderi, vara illa ute -anieves f sädesärla -är I tr 1 rena 2 ta reda på 3 förarga 4 utmatta, uttömma 5 påskynda 6 tömma, svälja II r/Z i sörja, gräma sig; bekymra sig; besvära sig 2 [Am.] raska på -o 1 bekymmer, trångmål; knapphet; en los casos de i brydsamma fall 2 [Am.] brådska

aquejar tr plåga, pina, drabba, ansätta

1 aquel m F charm, behag

2 aquel, aquella [självst. aquél, aquélla], aquello dem. pron den (det) där; han, hon

aquellarre m häxsabbat; oväsen aquende prep [htt.] på denna sidan om; de r^ y allende på båda sidor om [el mar havet]

28aqueste

arengar

aqueste [åld.^ = este

aquí I adv här; nu; då; he ^ se här; de que så kommer det sig att II dem. pron; ^ dice la verdad F den här [herrn] har rätt

aquiescen|cia bifall, tillåtelse -te a bifallande aquietar tr lugna

aquilatar tr pröva [guld]; [fig.] rena, sovra, kritiskt granska aquitin|o a 1 nariz -a örnnäsa 2 skarpsinnig aquilón m nordanvind Aquisgrán m Aachen aquistar tr förvärva, erövra A. R. [förk. för] Alteza Real Kunglig Höghet ara (eZ) [offer]altare

árabe I a arabisk II m 1 arab 2 arabiska [språket] arabesco arabesk, morisk ranka Arabia Arabien arabi|go (-co) I a arabisk II m arabiska [språket]

arabista mf arabist, specialist på arabiska ar|able a odlingsbar -ado plog -ador m

plöjare arácnido spindeldjur

Aragón m Aragonien aragonés m a [-[person]-] {+[per- son]+} från Aragonien arambel m 1 draperi; bonad 2 trasa;

remsa [av tyg] arancel m [tull]tariff -ario a; derechos r^s

tullavgifter [enligt tulltariffen] arándano blåbär; encarnado lingon arandela 1 Ijusmanchett 2 metallskiva

med hål, packskiva arandillo [slags] sädesärla araña 1 spindel 2 [slags] ljuskrona arañiar tr rispa, riva -azo rispa, skråma arañuela [bot.] jungfrun i det gröna arar tr plöja

arbitr|aje m skiljedom -ar I tr 1 avdöma 2 medios bevilja medel II itr fälla skiljdom -ario a godtycklig, självrådig -io 1 frihet [att handla], gottfinnande 2 medel, utväg 3 skiljedom 4 avgift, skatt -ista mf [polit.] person som gör orimliga ekonomiska planer; svindlare árbitro skiljedomare; [sport.] domare árbol m träd; de Navidad julgran; el

r^ de la ciencia kunskapens träd ar bo I lado I a skogig, skoglbevuxen, -klädd II m timmerskog -adura master

och rår -ar tr hissa [flagg]; resa [stege] -eda dunge, plantering, allé arboricultura trädodling arbotante m [arkit.] förstärkningsbåge arbusto buske

area (eZ) låda, kista; el ^ de Noé Noaks ark

arca|bucero hakeböss-skytt -buz m hakebössa -buzazo skott med hakebössa arcada 1 arkad, pelargång [med valv] 2 kvälj ning

arcaico a arkaisk, gammaldags arcaísmo arkaism, föråldrat uttryck arcaizante a arkaiserande arcángel m ärkeängel arcano I a förborgad II m hemligt läkemedel ; hemlighet arcaz m [åld.] stor kista are |e m lönn -edo lönn |bestånd, -dunge arcill|a lera -oso a ler|artad, -ig arcipreste m prost

arco [pil]båge; stråke; de bóveda valv-,

cirkel I båge; ~ iris regnbåge archidiócesis / ärkebiskopsdöme archi|duque m ärkehertig -duquesa ärke-hertiginna -millonario mångmiljonär -piélago arkipelag, skärgård; ögrupp archiv|ar tr arkivera -ero arkivarie -o arkiv

ård|er I tr [för]bränna II itr brinna III r/Z förtorka; las mieses se -en skörden torkar bort

ardid m list, knep; r^es ränker ardiente a brinnande, brännande; passionerad; caballo eldig häst -mente adv brinnande, innerligt ardilla ekorre

ardimiento hetta, glöd; tapperhet, mod ardite m [åld.] mynt [av obetydlig valör], 'styver'í no vale un det är inte värt ett dugg

ardor m hetta, glöd; iver; eldigt mod-oso

a glödande, het; livlig, eldig ardu|idad / svårighet, möda -o a svår, besvärlig

área {el) 1 yta; areal 2 ar [100 m®] aren|a 1 sand; r^s nj ur |grus, -sten 2 bataljplats, stridsfält 3 tjurfäktningsarena -al m sandfält -ar tr sanda -ero [tjurf.] sandkastare areng|a [uppeggande] tal; 'harang' -ar itr tr hålla tal [till]

29

arenilla-arquear

aren|illa strösand; ~s [läk.] grus, sten; ~s biliares gallsten -isco a sandig, sand-haltig; piedra -isca sandsten -oso a sandig, sand|rik, -haltig arenque m sill; ~ ahumado rökt sill, böckling arepa [am.] majsbulle arete m liten ring; örhänge argamasa murbruk Argel m Alger Argelia Algeriet argelino I a algerisk II m algerier argentado a försilvrad; [om stämma] silverklar argentar tr försilvra argénteo a silver-; silverblank argentífero a silver|förande, -haltig Argentina; [la] ~ Argentina argent|ino I a 1 silver-; silverklingande [voz röst] 2 argentinsk II m argentinare -o [poet.] silver argolla [grov] metallring árgoma (el) [bot.] spansk ginst argomal m [åld.] ginsthed argot m [gall.] 1 slang 2 fackspråk argucia spetsfundighet, fintlighet, knep argüir [böjn. som huir] oreg I tr ge vid handen, vittna om, tyda på; framhålla som skäl, bevisa II itr göra invändningar argument|ación bevis[föring] -ar itr dra slutsatser -o 1 resonemang 2 ämne, innehåll [av mus. el. litt. arb.] aria (el) aria, komposition för solostämma aricar tr plöja ytligt aridez f torrhet, ofruktbarhet árido a torr, kal, ofruktbar ariete m murbräcka ario I a arisk II m arier arisco a sträv, trotsig; omedgörlig; istadig arista 1 kam, rygg-, kant|linje 2 axhår arist|ocracia aristokrati, nobless -ócrata mf aristokrat -ocrático a aristokratisk, nobel aritmétic|a räkning; aritmetik -o a aritmetisk arlequín m harlekin, pajas arma (el) vapen; ^ blanca stålvapen, svärd; pasar a algn por las ^s arkebusera ngn; alzarse en göra uppror; sobre ^^s under vapen, beväpnad armada krigsflotta; la Invencible den oövervinnliga armadan armadia flotte armadijo fälla, snara armadillo bältdjur arm|ado a [be]väpnad; beslagen; cemento armerad betong -ador m 1 [skepps]redare 2 kapare 3 kaparfartyg 4 tröja; jacka -adura rustning; armatur^ stomme, takstol; -^s armatur -amento ⚔ beväpning, utrustning -ar I tr 1 [be]väpna; utrusta [fartyg] 2 beslå, montera 3 [för]orsaka, väcka, ställa till 4 ~ caballero dubba till riddare II rfl uppstå, bli; un alboroto bli bråk (oväsen) armario skåp; ^ de luna spegelskåp armatoste m åbäke; maskin (möbel, person) av klumpigt och löjligt utseende ar mozón / skelett, stomme; ställ, infattning; armatur; de carrete [radio.] spol|anordning, -hållare armella ringskruv Armenia Armenien armenio I a armenisk II m armenier armería 1 arsenal, rustkammare, vapensal, krigsmuseum 2 vapenhandel armero 1 vapen|smed, -handlare 2 ⚔ gevärsställ armilar a; esfera ~ armillarsfär armiño hermelin armisticio vapenvila arm|onio harmoni; endräkt -ónico [ung.] glasharmonika; munspel -ónico a harmonisk; tono ~ flageoletton -onio orgel-harmonium, kammarorgel -onioso a harmonisk; graciös -onizar i tr harmonisera II itr harmoniera armuelle m [bot.] målla arn|és m harnesk -eses pl mundering [på häst] árnica (el) [bot.] arnika aro tunnband, [järn]ring; ^ liso slät guldring; [Am.] [prydnads]ring; örhänge arom|a m arom, vällukt -ático a aromatisk, doftande; hierbas -áticas kryddoftande örter arpa (el) harpa arpar tr riva sönder; rispa, klösa arpegio [mus.] arpeggio; 'kvitter', 'drill' arpía harpya arpillera säckväv arpista mf harpspelare arp|on m harpun -on[e]ar tr harpunera arque|ado a krokig, bågformig -ar tr böja; ~ las cejas göra stora ögon

30

arqueo

arrequive

arqueo 4h 1 skeppsmätning 2 [fartygs]

dräktighet; tonelada de ^ registerton arque|ologia arkeologi -ológico a arkeologisk -ólogo arkeolog -tipo urtyp arquiepiscopai a ärkebiskops-arquitect|o arkitekt; byggmästare -uro

arkitektur, byggnadskonst arrabal m förstad -ero I a F tarvlig Ii m

förortsbo arracada örhänge

orracim|ado a klasformig -orse rf I bilda klase

orraig|odo a [om vana] inrotad-ar I itr slå rot II rf I bli bofast -o 1 inrotning 2 jordegendom; hombre de betydande (inflytelserik) man orrombiar tr 1 [om översvämmande flod]

täcka med sand 2 rycka bort arranc|oclavos m spikutdragare -oda [bil.] häftig start -or I fr 1 rycka upp; dra ut [tand] 2 avvinna; avtvinga II itr härstamma, härflyta; [om spårvagnslinjè] utgå; [om bil o. dyl.] starta arranciarse rfl härskna arranque m 1 raskt beslut, ryck, tempera-mentsfullt utbrott; kläm, spänst 2 [om fordon] start 3 valvbas arrapiezo 1 trasa 2 fattig liten pojke arras pl handpenning arras|odo a jämnad med marken -ar I tr

I utjämna, fylla 2 rasera, fördärva II rfl [om väder] klarna

arrastr|ado a eländig -or I tr släpa, dra

II itr kräla; släpa, hänga ned mot golvet

III rfl krypa; ödmjuka sig -e m [tjurf.] utsläpning [av dödade djur]; bortfors-ling [av timmer]

arrayán m myrten

arre itj hopp! [tillrop för att sätta fart på åsnor etc.]

1 arre|ar tr mana (driva) på [hästar, [-mulor];-] {+mu- lor];+} ¡-a! hoppla!, inte!, nå!

2 arrear tr utsmycka

orreboñar tr ta (plocka åt sig) [allt]; tömma fullständigt; torka av [tallriken med bröd]

arrebat|ado a häftig; [om ansikte] blossande -amiento yra, hetta; förtjusning -ar I tr rycka bort; ta ifrån; röva II rfl bli utom sig -o häftighet, uppbrusning; anfall

arrebol m 1 morgon-, afton|glöd 2 rött smink -ado a rosig, röd -ar tr rödfärga, sminka

arrebujarse rfl svepa in sig [i filtar] arreciar I itr tillta, [om vind] öka[s] II

rfl bli starkare arrecido a stel av köld arrecife m 1 bred steniagd väg 2 blindskär

arrecirse defekt, rfl bli stel av köld arrechucho F anfall, ryck, utbrott; [plötsligt o. kortvarigt] anfall av illamående arredr|olniento avlägsnande, reträtt; skrämsel -ar I ir 1 avlägsna; driva bakåt 2 skrämma, förskräcka 11 rfl dra sig, vara rädd

arregl|ado a ordnad, klar, färdig; städad, ordentlig, vårdad; [om pris] moderat; ¡estamos r^sl [iron.] nu har vi ställt till det vackert för oss! -or I tr reglera, iordningställa, ordna [med], reda upp; göra undan; reparera, laga 11 rfl komma överens; göra sig i ordning; -årsélas klara sig -o 1 arrangemang; regel, ordning; con ^ a i enlighet med 2 reglering, uppgörelse, överenskommelse 3 omändring; no tiene r-» man kan ingenting göra åt det 4 klädsel, toalett arregostarse rfl; a algo F börja fatta

tycke för (få smak för) ngt arrellanarse rfl sätta sig bekvämt; ^ en

una butaca Vräka sig* i en fåtölj arremang|ado a med uppkavlade ärmar; nariz -ada uppnäsa -ar I tr lyfta (stryka) upp II rfl kavla upp ärmarna arrematar tr F göra kål på arremet|er I tr anfalla häftigt, angripa 11 itr hugga in, störta sig [con {contra) på, över] -ida angrepp arremolinarse rfl virvla upp arrend lador m arrendator; förpaktare -amiento arrende[avgift] -ar [pres. arriendo^ tr arrendera, förpakta-atario arrendator arre I o prydnad -os pl 1 sele, remtyg 2

tillbehör; tillhörigheter arrepent|ido a ångerfull, botfärdig -imien-to ånger, bot -irse [pres. me arrepiento; pret. se arrepintió] rfl ångra sig, känna ånger [de över] arrequives mpl F prydnader

31arrestado

artería

arrest|ado a djärv, oförfärad -ar I tr arrestera, häkta II rf I våga sig [a på] -o 1 arrest 2 djärvhet, vågsamhet arrezafe m 1 tistel 2 [tistel]snår arriar [pres. arrío] fr stryka [ilagg (segel)], fira arriate m trädgårdssäng arriba adv ovan[för], uppåt, [högt] uppe; río ^ uppför floden; España! leve Spanien!; más ^ de los tejados 'därovan' [i himlen]

arrib|ado ankomst [av fartyg], landning -ar itr landa, inlöpa; anlända -ismo streberaktighet -ista mf [galL] uppkomling -o ankomst; tillförsel arriendo arrende[avgift] arriero mulåsnedrivare, forman arriesg|ado a 1 äventyrlig, farlig 2 djärv, våghalsig -ar I tr riskera, sätta på spel II rfl utsätta sig [för en fara], ge sig in [en på], våga sig [a på] arrimladillo 1 panel 2 [slags] lek [kastning mot vägg] -ado a; a stödd m'ot -ar I tr 1 närma, luta [intill] 2 ställa ifrån sig, lämna 3 ^ stuva 4 r^ el ascua a su sardina bevaka sina egna intressen;

el hombro 'lägga manken till', arbeta duktigt; ~ un bofetón ge en örfil II rfl i ta stöd 2 närma sig 3 [tjurf.] gå tjuren in på livet -o [f ig.] stöd, beskydd -ón m; estar de stå och vänta [länge] på ngn arrinconlado a avsides [belägen]; satt i en vrå, försummad, bortglömd -ar tr 1 sätta i en vrå, undanskuffa, negligera; ställa undan, utrangera 2 ansätta, förfölja

arriñonado a njurformad

arrisc|ado a 1 djärv, oförvägen, beslutsam

2 klippig, stenig -ar tr riskera arritmia 1 oregelbunden rytm 2 [läk.] ojämn puls arrítmico a som har oregelbunden rytm arrivismo = arribismo arroba [slags] viktmått [= 25 libras;

motsv. 11,5 kg; [Am.] 12,5 kg] arrob|ado a hänryckt, extatisk -amiento hänryckning, förtjusning; häpnad -arse rfl råka i extas -o hänryckning, extas arrocero I a ris- 11 m risodlare arrodill|ado a på knä, knäböjande -adura (-amiento) knäfall -arse rfl falla på knä

arrog|ancia högfärd, dryghet, fränhet -ante a 1 stolt, högdragen, förmäten 2 superb, praktfull, stilig 3 djärv, morsk -arse rfl tillvälla sig arroj|adizo a kast-, skjut- -ado a djärv, dristig -ar I tr 1 kasta [ut], förjaga, utsända [doft]; [kem.] avstöta 2 ^ un saldo utvisa ett saldo II r/Z 1 störta sig 2 dristigt ta itu med -o djärvhet, fart och kläm

arroll|ador a överväldigande -»ar tr 1 rulla ihop 2 köra över; a uno en la calle köra över en person på gatan 3 driva på flykten; göra svarslös 4 vagga, söva [barn] arropar I tr klä, hölja II rfl hölja in sig, bädda ned sig arrope m sockerlag för inläggning av frukt arrostrar tr trotsa, modigt möta [en fara] arroy|o 1 bäck; rännsten 2 körbana -uelo

liten bäck, rännil arroz m ris -af m risfält arrug |a rynka; veck -ado a rynkig, skrynklig -ar tr vecka, rynka; skrynkla [ihop] arruinlador a ruinerande -ar tr ruinera, fördärva

arruinador a smickrande; smekande, lugnande -ar I tr vyssja, nynna i sömn II itr kuttra -o 1 vaggvisa 2 [duv]kutter arrumaco F smekning; inställsamhet,

smicker; hacer kela arrum|oje m ^ stuvning, lastning -ar

tr ^ stuva -azón f ^ stuvning arrumbar tr 1 häva undan [som onödig br^te]; stuva undan; hopa, stapla; ställa [i rad] 2 snoppa av, stuka till arrurruz m arrowrot

arsenal m 1 arsenal, vapendepå 2 skeppsvarv

arsenical a arsenikhaltig; pirita r^ arse-nikkis; preparados ~es arsenikpreparat arsénico I a; ácido ~ arseniksyra II m arsenik arsenioso a; ácido arseniksyr-lighet

arte m(/) 1 konst; el séptimo r^ den sjunde konstarten, filmen; beilas r^s de sköna konsterna; no tener ^ ni parte en inte ha att göra med 2 skicklighet 3 förslagenhet; malas ^s lister, knep -facto 1 maskin, mekanism; skrälle, åbäke 2 fabrikat artejo knog, finger-, tå|led artería knep, finurlighet

32arteria

asemejarse

arteri|o 1 pulsåder 2 [fig.] huvudgata -al a pulsåder-; presión [läk.] blodtryck -osclerosis / [läk.^ arterioskleros, åderförkalkning artero a slug arteso [bak]tråg

arfesan|ia konsthantverk -o hantverkare artesiano a; pozo ~ artesisk brunn arteslón m 1 [tvätt]tråg, skurbalja 2 plafondruta -onado I a försedd med stuckprydnader, panelerad II m kassetttak

ártico a arktisk

articul loción 1 [anat.] led [mellan två ben] 2 artikulation, klart och tydligt uttal -adórnente adi; artikulerat; hablar [äv.] tala klart och tydligt -ar i a [-led[gångs]||-] {+led[gångs]- ||+} /r 1 foga ihop, förena 2 artikulera, uttala distinkt articulista mf artikelförfattare artículo 1 knoge, led 2 artikel, [handels]vara;» trabajar el ~ arbeta med en vara 3 paragraf, avdelning i en skrivelse 4 [-[tidnings]artikel;-] {+[tidnings]- artikel;+} ~ de fondo 'ledare', redaktionell uppsats

artífice mf konsthantverkare; konstnär ortifici|ol a artificiell, konstgjord; seda konstsilke; fuegos ^es fyrverkeri -o 1 konstfärdighet; konstgrepp 2 apparat, maskin 3 förställning, list, knep -oso a i konstfull, gjord med smak 2 konstgjord 3 listig ortilugio 1 dålig mekanism 2 fälla, intrig artillar tr förse med artilleri ortiller|ia artilleri; montada ridande artilleri; de montaña bergsartilleri -o artillerist artimaña 1 [jakt.] snara 2 knep ort|ista mf konstnär, -inna-istico a konstnärlig

artr|itico a artritisk, gikt- -itis / artrit,

ledgångsreumatism, gikt arvejla [bot.] vicker-o ärta arzobisp|ado ärkebiskopsdöme -al a ärke-

biskoplig -o ärkebiskop arzón m sadelbom

os m 1 [kortsp.i äss; ser un ^^ vara mycket

duktig 2 as [romerskt kopparmynt] aso (eZ) grepe, handtag osó adv; así o ~ F på det ena eller andra sättet

osad |o stek, stekt kött -or m stekspett -ura 1 inälvor, lever [på slaktdjur] 2 F tråkighet; tråkig (besvärande) person asaetear tr beskjuta med pilar, 'bombardera'

asalari|ado m lön|tagare, -eslav, proletär -ar tr avlöna

asaltlador m angripare -ar tr storma, angripa, överfalla -o stormning, angrepp; [fäktnings-, boxnings]rond asamble|a sammankomst, möte; general bolagsstämma -isto mf mötesdeltagare asar tr grilla, steka, rosta asaz adv [litt.] tämligen, ganska; tillräckligt; alltför mycket osbesto asbest

oscend|encio 1 härstamning 2 förfäder -er [pres. asciendo] I tr ge befordran, befordra II itr i stiga uppåt; få befordran [i tjänsten] 2 uppgå, belöpa sig [a till] -iente m í förfader 2 auktoritet, myndighet, inflytande ascensjión 1 uppstigning, [-[berg]bestig-ning-] {+[berg]bestig- ning+} 2 la A-» Kristi [-himmelsfärd[sdagen]-] {+himmelsfärd[sda- gen]+} -o befordran; förhöjning; [-[be]stig-ning-] {+[be]stig- ning+} -or hl hiss; sin fin paternóster|-hiss, -verk -orista mf hiss|pojke, -förare asceta mf asket ascétic|a askes -o a asketisk ascetismo asketism

asco leda, avsmak, äckel, vämjelse, avsky ascua (el) [kol]glöd; esiar sobre -—s sitta som på nålar; de oro mycket strålande (vackert) föremål; ponerse como una ^ de oro klä sig utsökt elegant ase|ado a snygg, proper, ren -ar I tr pynta, snygga till, städa II rf I göra toalett

asech|onza försåt; -^s ränker -ar tr sätta

ut försåt för asedi|ar tr belägra -o belägring; anlopp,

kringränning asegur|ado I a försäkrad II m försäkringstagare -ador I a; compañia försäkringsbolag II m försäkringsgivare, assu-radör -amiento försäkring -ar I tr lova, försäkra, garantera; assurera; una casa contra incendios brandförsäkra ett hus II rfl teckna en försäkring; försäkra sig [de om] asemejarse rfl likna, vara lik

33asendereado

aselador

osendereado a överhopad av arbete (motgångar); camino ^^ mycket trafikerad våg

asenso samtycke, bifall, medhåll osent|ada; de una ~ på en gång-aderas pl F bak[del], rumpa -ado a förnuftig, klok; stabil -ar [pres. asiento] I tr 1 placera 2 förutsätta, anta 3 sätta upp [kontrakt]; ^^ en cuenta bokföra 4 påstå, fast|ställa, -slå II itr slå sig ned III rfl

I [om vätska o. dyl.] klarna 2 ta plats [co/i hos]

asent|imiento samtycke -ir [pres. asiento; pret. asintió] itr jaka, instämma, samtycka [a till] • aseñorado a struntförnäm aseo snygghet, finess; toalett; [corporal] renlighet

aséptico a aseptisk, bakteriefri asequible a möjUg att få, anskaffbar, tillgänglig

aserción påstående, försäkran aserr|adero sågverk -aduras pl sågspån -ar tr [pres. asierro] såga [itu] asert|ar tr påstå, försäkra -o påstående, försäkran

asesin|ar tr mörda -ato mord -o [-[lönn]mördare-] {+[lönn]mör- dare+}

asesor m rådgivare -ar I tr ge råd åt, råda

II rfl ta råd; '^se de un abogado rådföra sig med en advokat -ia rådgivar |ämbete, -kontor

asestar tr rikta [vapen]; avlossa [skott];

ut-, till|dela [hugg] asever|acion försäkran -ar tr försäkra, bedyra asexu|al (-ado) a könlös asfalt I ado I a asfalterad II m asfaltering -ar tr asfaltera -o asfalt asfixi|o kvävning -ante a kvävande; gases r^s X stridsgaser -ar I tr kväva II rfl kvävas asfódelo [bot.] afodill asgo [pres. av asir]

asi I adü så[lunda]; tämligen, si så där, någorlunda; como i alla fall, hur som helst; y todo inte desto mindre; como så snart som; liksom; que så snart som; så att; cosa ^ så ungefär II konj; ^ los mataran om de så slog ihjäl dem III i7/; se mueral måtte hon dö!

Asía (el) Asien; Menor Mindre Asien

asiático I a från Asien 11 m asiat asidero 1 handtag 2 gynnsamt tillfälle; förevändning asidujidad /[en]trägenhet, nit, noggrannhet, påpasslighet -o a trägen, trogen asiento 1 [sitt]plats; tome usted var god och sitt 2 boplats, 'varaktig stad'; estar de r^ vara bofast 3 kontrakt, fördrag 4 bokföringspost 5 klokhet; hombre de lugn och säker person 6 pl; sittmuskler, 'bak' 7 bottensats [i butelj] asign loción 1 anvisande 2 [fastställd] lön -or tr bevilja, anslå [summa]; anvisa, bestämma

asignatura examens-, läro|ämne, [-[studie]fack,-] {+[studie]- fack,+} kurs

asi 11 ado fattighjon; pensionär -o asyl, fristad; fattighus asimetría asymmetri, oregelbundenhet

asimétrico a a-, o |symmetrisk asimil|able a assimilerbar; lättsmält -ación assimilation -ador a assimilations- -ar tr assimilera asimismo adv likaledes; på samma sätt asfn {asina) adv F så[lunda], på så sätt asir oreg I tr gripa, fatta [tag i] Il itr slå rot III rfl gripa tag [i]; ^se de una cuerda klänga sig fast vid ett rep; '^se del primer pretexto tillgripa första bästa förevändning Asiria Assyrien asirio I a assyrisk II m assyrier

asist|encia 1 närvaro 2 hjälp, vård -enta hem-, städ|hjälp -ente m assistent, medhjälpare; [sjuk]vårdare; X ordonnans, kalfaktor -ir I tr hjälpa, betjäna, vårda II itr; ^ a närvara vid, bevista asm |a (el) astma, and|nöd, -täppa -ático

I a astmatisk 11 m astmatiker asn|a (el) åsninna -ada F dumhet -al a

dum, åsne- -o åsna [äv. om p.] asocarronado a slug, durkdriven asoci loción 1 förening, förbindelse 2 bolag -ado I a associerad 11 m bolagsman, delägare, kompanjon -ar I tr förena, associera II rfl förena (associera) sig [a (con) med] -o [Am.] = asociación; en

de tillsammans med osolloción (-amiento) ödeläggelse, sköv-ling -ador a förhärjande

34osolar

atabal

osolar [pres. asuelo"] ir riva ned; härja,

fördärva, skövla osolorse rfl förtorkas [av solen] asoldar [pres. asueldo] tr värva, ge [lön] asole|ado [Am.] solsting -ar tr sola;

sätta i solen asom lada kort framträdande; utsiktsplats -ar I ir sticka ut; la cabeza a la ventana visa sig i fönstret II itr visa sig, sticka (titta) fram III rfl visa sig, luta sig ut, titta ut; komma fram; r^se a una ventana se ut genom ett fönster; prohibido (se prohibe) förbjudet att luta sig ut

asombr|ado a förvånad -ador a förbluffande -ar I tr 1 förvåna, förbluffa 2 fördunkla 11 rfl häpna [de över] -o häpnad, förundran; skräck -oso a förbluffande, häpnadsväckande, vidunderlig asomo tecken, antydan, tillstymmelse;

ni por inte alls asonada upplopp; upprörd folksamling asonancia 1 harmoni 2 assonans, halvrim 3 överensstämmelse; esto no está en con lo que dijiste det här [-[överens]stämmer-] {+[överens]stäm- mer+} inte med vad du sade asordar tr göra döv

asp la (eZ) 1 kvarnvinge; en ^ korsad 2 vinda, haspel 3 kryss 4 [Am.] [tjur]horn -ado a korsliknande -ar tr 1 haspla, vinda [garn] 2 kränka, plåga, martera aspavientos pl häftiga gester och högljudda ord

aspeqrse rfl gå fötterna ömma aspecto uppsyn, utseende, anblick; sida,

synpunkt, avseende aspereza strävhet, skrovlighet, ojämnhet; butterhet

asperges m F bestänkning [med [-vigvatten];-] {+vigvat- ten];+} quedarse bli besviken asperidad / strävhet asperjar tr bestänka [med vigvatten] áspero a sträv, skrovlig, knagglig; barsk asperón m sUpsten aspérrimo a mycket sträv àspid[e] m [egyptisk] huggorm aspil|era skottglugg

aspirloción 1 inandning 2 längtan, strävan; conducto de [kem.] avsugnings-ledning -odor m; [de polvo] dammsugare -adoro dammsugare -onte m aspi-

rant -ar tr 1 andas in 2 suga upp; suga in; [kem.] avsuga 3 ^^ a aspirera på, sträva efter, göra anspråk på ospirino aspirin, acetylsalicylsyra osque|odo a fylld av avsky (vämjelse); F uttråkad -or (tr känna avsky -roso a vämjelig, vidrig

osto (el) pik, lans; [fan]stång; penselskaft; [tjur]horn -do hornbärande djur ost|enio [läk.] kraftlöshet -énico a aste-

nisk, kraftlös öster m [bot.] aster asterisco asterisk, liten stjärna [i bok] ostig Imático a astigmatisk -motismo astigmatism ostil m skaft [på yxa, hacka] ostill|o sticka, spåna -or tr splittra; spänta [ved] -ero skeppsvarv -oso a som splittras lätt ostrocán m persian; krimmer ostral a stjärn-

ostringlente a m [läk.] adstringerande [medel] -ir tr sammandra ostro himlakropp, stjärna -lobio st järn-höjdsmätare ostrlólotro I a stjärndyrkande II m stjärndyrkare -olotrio stjärnkult -ologio astrologi -ólogo astrolog -onouto mf astronaut, rymdflygare -onáutico rymdflygning -nove / rymdfarkost -onomio astronomi -ónomo astronom astroso a slarvig, osnygg, sluskig ostuci|o knepighet, list -oso a listig ostur[iono] I a från Asturien II m asturier Asturias pl Asturien ostuto a listig, förslagen osubiodero [dial.] skjul, skyl [mot oväder] osueto [kort] ledighet (skollov); dia de ^ lovdag

osumir tr åtaga sig; påtaga sig Iresponsa-

hilidad ansvar] osunción påtagande; la A^ Jungfru

Marie himmelsfärd asunto uppgift, ämne, innehåll, sak; ärende; affär

osurorse rfl [om mat] bränna vid osurcodo a fårad

osust|odizo a lättskrämd -or I tr skrämma

11 rfl bli skrämd otobocodo a tobaksfärgad otobol m puka

35atacable

aterrorizar

afac|able a angripbar, diskutabel -ado a F obeslutsam, ängslig, skygg -ar tr anfalla, ge sig pà; [kem.] an|fräta, -gripa atado I a besvärad, blyg II m [Am.] [cigarrett]paket

atafagar tr 1 kväva, bedöva 2 F besvära, tråka ut ataharre m svansrem [på häst] ataj|ar I tr avskära, genskjuta, spärra, hämma, hejda, dämma upp II Ur gå en genväg -o 1 genväg 2 [stor] mängd, samling, hop

atalaje m 1 X dragdjur, anspann [vid artilleriet] 2 F [brud]utstyrsel; mundering

ata I ay I a 1 / vakttorn; utsiktstopp 2

m vakt -ar itr speja atamán m hetmán, kosackchef atamiento F bundenhet atanor m rör[ledning] atan |er defekt, itr; ~ a angå, beträffa;

por lo que a mi me -e för min del ataque m anfall, attack [äv. av sjukdom] atar I tr binda, snöra, knyta; hämma, hindra; ~ cabos [försöka] få sammanhang i saken, 'lägga ihop' II rf I bli brydd

atarontar tr bedöva; förvirra atardecer I [böjn. som crecer] oreg. opers

kvällas 11 m kväll[ning], skymning atare|ado a sysselsatt -arse rfl ha mycket att göra, ha händerna överfulla med arbete; knoga, syssla ivrigt atarraya [fisk]nät

atarugar I tr 1 fästa med bult, täppa till 2 göra perplex, få att tiga II rfl 1 bli förvirrad 2 proppa sig full atasajar tr skära [kött] atase I adero dypöl, svårframkomligt ställe; [fig.] hinder -amiento stopp, hinder -ar I tr ^ kalfatra, stoppa [läcka] II rfl sitta fast [en el mismo sitio på samma ställe] -o stopp, tilltäppning ataúd m likkista

ataurique m moriskt stuckornament [på vägg]

ataviar [pres. atavio] tr pryda, skruda, kostymera atávico a atavistisk

atavío klädsel, ut|smyckning, -pyntning atavismo atavism atediar tr tråka ut

ateísimo ateism -ta mf a ateist[isk], guds|-förnekare, -förnekande -tico a ateistisk atelaje m 1 spann [hästar] 2 seldon atemorizar I tr skrämma, förskräcka II rfl bli rädd [de för]

atemper|ante a lugnande -ar i tr mildra

II r/Z foga sig atenacear tr 1 klämma med tänger 2 pina, martera Atenas / Aten atenazar tr knipa, gripa om atención uppmärksamhet, hänsyn, artighet; jr^I pass på!, se upp!; X giv akt! atend|er [pres. atiendo] I tr 1 fästa avseende vid, beakta, bry sig om, reflektera på; ta sig an, betjäna 2 sköta, ombesörja 3 vänta på II itr ge akt [a på] -ible a beaktansvärd ateneo ateneum

atenerse [böjn. som tener] oreg. rfl; ^ a hålla fast vid, referera till, hålla sig till; rätta sig efter ateniense I a atensk, från Aten II m atenare

1 atentado attentat

2 atentado a klok, förståndig atentamente adv 1 uppmärksamt, hövligt 2 [i brev] högaktningsfullt

atentar itr stämpla [contra möt] atentatori|o a brottslig; medida, -a våldsåtgärd

atent|o a 1 uppmärksam, hövlig, hänsynsfull [con mot] 2 su -a Edert ärade brev atenu|acion i förmildring [i uttrycket] 2 [jur.] förmildrande omständighet -ante I a [straff]mildrande, förmildrande II / [jur.] förmildrande omständighet -ar tr förmildra, försvaga, minska, förringa ateo I a gudsförnekande II m gudsför-nekare

aterciopelado a sammetsmjuk ater|ido a [is]kall, stelfrusen -irse defekt, rfl bli genomfrusen (stel av köld) aterrador a fruktansvärd aterraje m landning

1 aterrar [pres. atierro] I tr kasta till marken 11 itr landa

2 aterrar I tr förfära II rfl bli förfärad aterriz|aje m [flyg.] landning; tren

de ~ landningsställ -ar itr [flyg.] landa aterrorizar tr förfära

36atesoramiento

atramparse

atesor|amiento samlande, anhopande -ar tr samla [pengar] på hög; [f ig.] sitta inne med [mycket]; ha gott om atestación attest, skriftligt intyg

1 atestado a 1 en|vis, -veten 2 full, packad

2 atestado intyg

1 atestar [pres. atiesto^ tr 1 fylla 2 F proppa full med, mätta

2 atestar tr be-, in|tyga

atestiguloción vittnesmål -ar tr betyga,

avlägga vittnesbörd om atez|odo a [om hy] svart; brun -or I tr

svärta 11 rf I bli brun (svart) atiborrar I tr packa, stoppa [med flockull]

II rf I F äta sig proppmätt ótico I a attisk; atensk II m översta våning på hus, vind atiesar I tr göra styv 11 rfl styvna atild|ado a fin, prydlig -ar I tr 1 sätta prickar [o. dyl.] över bokstäver 2 putsa upp, pryda 3 t adla, klandra II rfl göra sig fin, pryda sig atin|ado a skicklig, lyckad, riktig -ar tr Ur 1 träffa [mål] 2 ~ con gissa, finna [solución lösning] 2 ^ a råka [göra] 4 ~ en lägga märke till atiparse rfl F proppa sig full atiplar tr [mus.] gå över i diskant atirantar tr sträcka, spänna; fästa med

tvärbjälkar atisb|odero kikhål -ar tr observera, få syn på; bespeja, utforska -o spejande; skymt; en ~ på lur atiz|adero 1 smältugnslucka 2 eldgaffel -ar tr 1 röra om [i] [eld] 2 egga upp 3 F ge, tilldela [una paliza ett kok stryk] 4 j-a! har man sett på maken!, vad nu då! atlántico a atlantisk; el Ar-^ Atlanten; el Pacto Ar^ Atlantpakten, Nato Atlóntida [sagoön] Atlantis atlas m atlas a) kartbok b) översta halskota

atlet I a m atlet, kraftkarl; idrottsman;

överlägsen människa -ismo allmän idrott atlético a atletisk

at.n^o [förk. för] atentísimo högaktningsfullt [i brev] atmósfera atmosfär

atmosféric|o a atmosfärisk; presión -a

lufttryck atocinado a F fet, 'fläskig'

atocKa esparto[gräs] atolón m atoll, ringformigt korallrev atolondr|ado a yr, tanklös -amiento tanklöshet, brist på erfarenhet, obetänksamhet -arse rfl bli yr [i huvudet] atoll|adero t dypöl 2 klämma, kinkig situation -ar I itr fastna [i en dypöl] II rfl sitta fast, vara i knipa atómiclo a; peso ^ atomvikt; bomba -a atombomb; energía -a atomkraft; núcleo r^ atomkärna atomiz|ador I a; frasco ^ sprej flaska II m pulverisator -ar tr 1 pulverisera 2 sprej a átomo atom atonal a [mus.] atonal atonía slapphet; fecal trög mage atónito a bestört átono a [gram.] obetonad atont|ado a dum, enfaldig -amiento för-dumning -ar I tr bedöva; förbluffa II rfl bli förbluffad atorment|ador a plågsam, pinande -ar

tr plåga, pina atornillar tr skruva [fast] atorrante m [Am.] vagabond, lätting atortol|ado a F upp över öronen förälskad

-ar ir F förvirra; skrämma atortujar tr pressa, platta till atosigar tr förgifta; pina, trötta atóxico a giftfri

atrabiliario a gallsjuk; argsint, vresig atrae I ad ero landningsplats [för mindre fartyg] -ador m buse; bandit, rånare -ar

1 tr 1 stoppa, proppa 2 överfalla, råna II itr i ^ lägga till 2 närma sig III rfl F proppa sig full

atrae Ición 1 attraktion, dragningskraft

2 varieté |nummer, -stycke; kassapjäs atrae I o överfall, rån -ón m; darse un ^ ?

ta sig ett skrovmål, äta sig proppmätt atra|ctivo I a attraktiv, tilldragande II m attraktion, behag, charm -er [böjn. som iraer] oreg. tr attrahera, dra till [sig]; locka

atrafag|ado a överhopad med arbete -ar

itr anstränga sig mycketslita* atragantarse rfl få [ngt] i halsen, kvävas;

[fig.] stå [ngn] upp i halsen atraillar [pres. atraillo] tr koppla [hundar];

[fig.] behärska, binda atramparse rfl gå i fällan, råka i en snara

37atrancar

aura

otranc|ar I tr stänga med bom, bomma till II i7r F kliva; [fig.] läsa hastigt, hoppa över ord och fraser [vid läsning] -o 1 stopp [i rör]; hinder 2 knipa, klämma, dilemma

otropor tr hinna fatt, fà tag i, gripa Qfrát adv tillbaka, baktill, bakom, efter; förut [i bok]; hacia bakåt; volverse r-^ ta tillbaka sitt ord; i^! X helt om! otros|ado o 1 efterbliven 2 ännu obetald, resterande 3 efter [med betalning] 4 gammal, föråldrad 5 försenad -ar I tr 1 hålla tillbaka, hindra [en annans [-framkomst]-] {+fram- komst]+} 2 vrida tillbaka [klocka] II rf I i [om klocka] gå för sakta 2 försinka sig -o 1 efterblivenhet 2 försening -os pl förfallna (ej betalda) skulder (löner), re-stantier

atroves|ado a i litet vindögd 2 lömsk, falsk -ar [pres. atravieso] tr 1 lägga tvärs över (på tvären, i vägen) 2 fara igenom 3 genomborra 4 fara över [en flod] atrayenfe a tilldragande otreguar tr bevilja [vapenvila] atrevjerse rfl djärvas, drista sig, våga [sig på] -ido a djärv, tilltagsen; fräck -imiento djärvhet; r^s [för stora] friheter [con mot] atribu|ciön tiUdelande; åliggande; befogenhet -ible a; o som kan tillskrivas -ir [böjn. som huir^ oreg, tr tillskriva atribuí [ación sorg, bedrövelse -ado a bedrövad; hemsökt av olycka -ar tr bekymra, besvära, plåga, bedröva atributo attribut, egenskap atril m [skriv]pulpet; notställ atrincher|amiento förskansning -ar I tr förskansa [med vall och grav] II rfl i förskansa sig 2 envisas atrio atrium, förhall

atrito a botfärdig, ångerfull; förkrossad atrocidad f gräslighet; dumhet; Övermått atrofi|a förtvining; avmagring -ado a förkrympt; undernärd -arse rfl för|krympa, -tvina

atron lador a bedrövande -ar [pres. [-atruena]-] {+atrue- na]+} opers, tr bedöva [genom larm] atropar I tr gruppera, samla i trupp (flock);

binda i kärve II rfl skocka sig samman atropeli|adameiite adv brådskande; överilat -ado a påkörd -ar I tr köra över; springa omkull; trampa [under fötterna]

II itr; r^ por inte bry sig om [-[besvärligheter]-] {+[besvärlig- heter]+} III rfl i förhasta sig 2 prata för fort -o 1 [hård] knuff, sammanstötning 2 orättvisa; våldsdåd atropina atropin atroz a hemsk, gräslig atto. (att.o) [förk. för atento 2] atuendo prakt, prål; stass atuf|ar I tr i förarga 2 sprida dålig lukt i II rfl bli kolosförgiftad -o förargelse, irritation

atún m tonfisk atunero I a tonfisk- II m tonfiskare

aturd|ido a tanklös, yr; förvirrad, bragt ur fattningen -idor o bedövande; förbluffande -imiento 1 dumhet 2 yrsel -ir I tr 1 bedöva 2 förbluffa II r/2 bli hänförd atur[r]uliarse rfl [fig.] tappa huvudet atusar tr klippa (släta till) [håret] aud|acio djärvhet -az a djärv, orädd audi|ble a hörbar -ción åhörande; error de hörfel-encia audiens[sal]; domstol; tingshus audífono hörapparat

audi|ovisual a audivisuell -tivo a hörsel--torio auditorium

auge m höjdpunkt, klimax; uppsving; estar en ^^ vara i uppsving augur m augur, teckentydare, fågelskå-dare -ar tr förutsäga, profetera-io förebud augusto a hög, majestätisk aula (el) lärosal; klassrum aulaga gultöme áulico I a hov- II m hovman au|| |ar [pres. aúllo] itr tjuta, vråla -ido tjut

aument|aciön ökning -ar I tr öka, utvidga; [radio.] förstärka II itr öka[s], tillta, växa -o ökning, förstoring, tillägg aun adv till och med; asi inte desto mindre; cuando även om; ni inte ens

aún adv ännu

aunar [pres. aúno] tr förena aunque konj fastän, trots att aúpa itf opp, opp!; de F betydande, utmärkt

aupar [pres. aúpó] tr ¥ i hjälpa upp, hjälpa [ngn] att klättra (att resa sig) upp 2 [Am.] ta [börda] på ryggen

1 aura (el) 1 nüld vind, fläkt 2 popularitet

2 aura (el) [Am.] stinkgam

38áureo

avaro

áureo a guld-, gyllene, guldgul aureol|a gloria, strålkrona -ado a krönt

av en strålgloria aurícula hjärtförmak auricular I a öron-, hörsel- II m 1 lillfinger 2 [telefon]lur, hörlur aurífero a [om mark] guldförande auriga m [poet.] kör-, vagn|sven aurochs m uroxe

aurora gryning, morgonrodnad; boreal

norrsken; austral sydsken auscult|acién [läk.] [stetoskopisk] auskul-tering -ar tr [läk.] auskultera [med [-steto-skop],-] {+steto- skop],+} lyssna på auten|cia frånvaro; hacer buenas {malas) de algn tala väl (illa) om ngn -farse rfl gå ut, fara bort -te a frånvarande auspic|iar fr varna; beskydda-lo 1 förebud 2 protektion, hägn; bajo los ^s defprinci-pe med fursten som beskyddare (nominell ledare) auftter|idad / stränghet -o a 1 sträng 2

[om smak] sträv, kärv, sur austral a sydlig; sydpols-, antarktisk; polo sydpol Australasia Australien, Nya Guinea och Nya Zeeland Australia Australien australiano i a australisk II m australier Austria Österrike austríaco

I a österrikisk II m österrikare austro sydvind

autarquía; económica ekonomiskt oberoende autárquico a oberoende autenticidad f äkthet auténtico a autentisk, äkta autentificar tr legalisera, bekräfta autillo kattuggla

1 auto = automóvil

2 auto 1 domslut, förordning, påbud 2

sacramental kort religiöst dramatiskt arbete 2 de fe straff pålagt av inkvisitionen, autodafé auto I biografía självbiografi -bús m buss [i stadstrafik] -car m [eng.] turist-, långfärds |buss -clave m autoklav -cracia envälde autócrata m självhärskare autocrítica självkritik autóctono I a inhemsk, infödd II m inföding

auto Ideterminación självbestämmanderätt -didacto o. -didacto I a självlärd

II m autodidakt

autoescuela bil-, trafik-, kör|skola autogiro [flyg.] autogiro autólgrafo I a [om brev] egenhändigt skrivet II m autograf, egen handskrift, namnteckning -mata mf robot [äv, fig.] auto Imático a automatisk -matización automatisering -matizar tr automatisera -motor m rälsbuss -móvil m bil -movilis-mo bilism -movilista mf bilist -nomia självstyre, autonomi autónomo a autonom autopista motorväg autopropulsado a e självgående autopsia likbesiktning, obduktion autopullmon m [eng.] lyxbuss autor m författare; upphov[sman]; [jur.]

gärningsman -a författarinna autor|idad f auktoritet, inflytande, myndighet; person med laglig befogenhet; de su propia ^ på eget bevåg -itario a alltför myndig, självrådig, despotisk, auktoritär

autoriz loción auktorisation, bemyndigande -ado a i bemyndigad 2 vederhäftig, värd aktning och tilltro -ar tr berättiga, bemyndiga, auktorisera] autorretrato självporträtt auto|servicio självbetjäning, snabbköp -stop m liftning; hacer lifta autovía rälsbuss

auxili|ar I a hjälp- II m assistent, biträde; t.f. (e.o.) professor III <r hjälpa-o hjälp, bistånd

a/v [förk. för] a vista avista avahar I tr värma upp med ånga ll][iir [utsända] ånga aval m växelborgen avalancha [galL] snöskred, lavin avallar tr garantera genom växelborgen -orar tr 1 taxera, värdera, uppskatta 2 uppmuntra -uación beräkning -uor tr taxera, beräkna, värdera -úo beräkning avance m 1 förskott 2 försök till närmande 3 framstöt, angrepp 4 fram|skridande, -glidande avanz|ada avantgarde; förpost -ado a 1 avancerad, nymodig 2 edad -ada framskriden ålder -ar i /r 1 driva fram 2 uppge, påstå II itr gå framåt III rfl rycka framåt, närma sig avar|icia girig-, snål|het -icioso (-iento) a girig, snål -o a m girig[buk], snål[jåp]

39avasallador

ay

avasalllador a betvingande, överväldigande -ar tr betvinga, kuva ave f fågel; canora sångfågel; de rapiña rovfågel; ^s de corral fjäderfä; fria vipa

avecinarse rf I 1 bosätta sig 2 närma sig avecindar I tr förläna medborgarskap, ge hemortsrätt åt 11 rfl bosätta sig avechucho 1 ful fågel 2 F frånstötande person

avejentarse rfl åldras [i förtid], verka gammal

avejigar itr bilda blåsor avellan |a hasselnöt -ado a torr [och [-skrumpen];-] {+skrum- pen];+} nötfärgad -ar m hasselskog -o hasselbuske avemaria 1 angelusklämtning 2 ¡Ave Maria! å, bevare oss! 3 ¡Ave María [Purísima]! [rustik hälsningsfras vid ingångsport] Guds fred! aven |a havre -al m havreåker avenencia 1 överenskommelse 2 endräkt avenida 1 översvämmning 2 bred gata [med träd]

ovenido a; Men enig; mal oenig avenir [böjn. som venir] oreg I tr förlika II rfl 1 komma överens 2 ~se a finna för gott att, bekväma sig till att aventaj|adamente adv med fördel, fördelaktigt -ado a förträffhg, framstående -ar tr över|träffa, -glänsa oventar [pres. aviento] tr lufta, vädra; blåsa på

aventur|a äventyr, vågspel -ar tr riskera -era äventyrerska -ero I a äventyrlig, våghalsig 11 m äventyrare avergonz|ado a skamsen -arse [pres. me

avergüenzo] rfl skämmas, rodna averia haveri, sjö-, transport-, maskin-,

fordons [skada; gruesa fullt haveri averi|ado a fördärvad, [sjö]skadad -arse [pres. se avería] rfl fördärvas; lida haveri averiguloción granskning, undersökning, kontroll -or tr undersöka, granska, finna ut, få reda på, få veta averío fågelsvärm; fjäderfäbesättning overno [poet.] helvete averrugado a vårtig aversion aversion, motvilja avestruz m struts avetado a ådrig, strimmig

avez|odo a van [a vid] -or I tr vänja II

rfl vänja sig avia I ció n flygning, lufttrafik -dor m flygare

avi |or [pres. avío] I tr 1 ordna; göra klar för resa; F snygga upp; ¡-ados estamos! nu är vi vackert ute! 2 F skynda på [med sysselsättning] II r/Z F 1 snygga (piffa) upp sig 2 klara sig [ekonomiskt] avícola a fjäderfä- aviculturo fjäderfä-avel

ávidamente adv begärligt, ivrigt avidez f begär, åstundan, lystenhet, iver ávido a lysten, ivrig; glupsk; de sangre blodtörstig aviejar I tr göra gammal II rfl åldras i förtid

avieso a snedvriden, krokig; illistig, elak avilant|arse rfl bli fräck (oförskämd) -ez f oförskämdhet, fräckhet avilés I a från Avila II m Avila-bo avinagrado a 1 ättikssur 2 F misslynt, knarrig

avío 1 utrustning; ¡al F sno på!, sätt i gång! 2 verktyg, don, grejor avión m 1 flygplan 2 hussvala avioneta

litet flygplan avis|ado a klok, försiktig -ar tr varna; underrätta, säga till [om], meddela -o meddelande; [hand.] avi; råd; annons; poner sobre ~ varsko [de om] avisp|a geting -ado a F pigg, livlig, vaken -ar I tr sticka till, egga, liva II r/Z 1 bli klipsk (skärpt) 2 bli orolig (rädd) -ero getingbo -ón m bålgeting avistar I tr upptäcka [från fjärran], få se [på långt håll] II rfl samman|träda, -träffa; träffas, råkas [för att talas vid] avitaminosis / [läk.] vitaminbrist avitelado a pergamenterad avituallar tr X proviantera, förse med livsmedel

avivar I tr uppliva, egga, påskynda [steg],

friska upp [eld] II rfl flamma upp aviz|or a; estar ojo ^ se upp, vara på sin vakt -orar I tr bespeja II itr spana avocar tr [jur.] dra inför högre domstol avutarda [zooL] trapp axila armhåla

axiom |a m axiom, självklar sak -ático a självklar

ay it]' aj!, ack!; ¡^ de mi! stackars jag!

40aya

azuzón

aya (eZ) guvernant, lärarinna ayer adv i går; nyligen; antes de ~ i förrgår; el det förflutna ayes mpl klago-, smärte |rop ayo uppfostrare, informator ayud|a 1 / hjälp 2 / lavemang 3 m; de cámara kammartjänare -ante m adjutant, biträde, medhjälpare -ar tr hjälpa

ayun|ar itr fasta, avhålla sig [från föda] -as; en [på] fastande [mage]; quedarse en ~ inte ha förstått -o I a 1 fastande 2 ovetande II m fasta, avhållsamhet ayunt|amiento 1 samling, förening 2 stadsstyrelse 3 rådhus -ar I tr förena, samla II itr gå [bra] ihop azabache m gagat, beckkol azac|on m vattenbärare; person som utför tungt arbete -anarse (-anearse) rfl anstränga sig azad|a hacka, spade -onar tr hacka (gräva) upp

azafata I flygvärdinna 2 [åld.] kammarjungfru

azafate m liten flat korg av flätverk; bricka

azafrán m saffran azafranado a saffrans-

färgad azagaya assegaj

azahar m apelsin-, citronIblomma azalea azalea

azar m slump, oförmodad händelse, tillfällighet; ogunstig omkastning; al ~ på måfå; juego de hasardspel -arse rfl 1 tappa fattningen, förfäras 2 [om affär] gå galet -oso a riskabel; olycklig azcona kastspjut ázimo = ácimo ázoe m [kem.] kväve azófar m mässing

azog|ado a 1 kvicksilverbelagd 2 kvick-silverförgiftad; temblar como un darra

som ett asplöv -ar I tr belägga med kvicksilver II rfl 1 insjukna i kvicksilverförgiftning 2 vara orolig och rastlös -ue m 1 kvicksilver 2 torg azor m hök

azor|ado a häpen, bestört -amiento häpenhet, bestörtning -ar I tr skrämma II rfl tappa fattningen, förfäras, bli förskräckt

azorrarse r/Z halvsova, hänga med huvudet azot I acalles m F gatstrykare, dagdrivare -aina F gissling, prygel -ar tr piska; slå mot; el mar -a las rocas havet bryter mot klipporna -e m gissel [äv. fig.], piska; stryk, prygel azotea platt hustak, altan, takterrass azotes mpl prygel; condenado a ~ dömd till prygel azteca m a aztek[isk]

azúcar m(/) socker; caña de r^ sockerrör; pan de sockertopp; ~ de Saturno [kem.] blysocker azucar|ado a söt; [fig.] älskvärd -ar tr sockra; mildra-era 1 sockerskål 2 sockerfabrik; [Am.] sockeraffär -ero I a socker-Il m sockerskål azucena vit lilja

azud m 1 fördämning med slussport 2 pumpverk för åkerbevattning azuela skarvyxa

azufr|e m svavel; flor de ~ [kem.] svavelblomma -era svavelgruva -oso a svavel-haltig

azul a blå; de Prusia [kem.] berliner-blått -ado a blå|färgad, -aktig -ar tr blåfärga azulejo färgad kakelplatta azulenco a blåaktig

azumbre m (/) mått för vin [ca 2 liter] azur a [herald.] mörkblå azuz]ar tr hetsa [hund]; reta-ón m intrig-makare, uppviglare

41 B

bob[a drcgel -ador m haklapp -ear itr dregla babel m kaos babero haklapp

Babia; estar en ^^ stå och drömma, vara

som fallen från skyarna babieca a m F dum[bom] babilonia oreda, förvirring bable m asturiansk dialekt babor m babord

babos|a snigel [utan hus] -o a 1 dreglande

2 sliskig, alltför uppmärksam mot damerna

babucha toffel, morgonsko

bacalao torsk, klippfisk; aceite de hígado

de torsklevertran bacanal / backanal, larmande dryckeslag bacilo bacill

bac|in m (-íníca, -initia) potta bacterila bakterie -cida a bakteriedödande -ologia bakteriologi

báculo [herde]stav; [fig.] stöd; pastoral biskopsstav

bache m håla, urgröpning [på vägbana] bachiller m 1 [person med] [-student[examen]-] {+student[exa- men]+} 2 pratmakare -ato studentexamen badajo kläpp [på klocka] badana fårskinn

badén m awattningsränna; gupp badiim o. -a eldskyffel, eldraka badulaque m dumsnut, fåntratt bagaje m 1 X träng 2 bagage bagatela bagatell, småsak bagazo urkramade fruktskal, drav bagual I a [Am.] vild II m [Am.] otämjd häst

bahía vik, havsbukt

bail|ador m a [en] som dansar -ar itr dansa -ar in m [balett]dansare -ar i na balettdansös -e m dans; bal; balett -ete m balett -otear itr hoppa, skutta baja 1 [pris]fall, baisse; el precio está en priset går ned 2 X förluster [i stupade]

3 uppsägning; dar de ^ utesluta; stryka ut på lista (förteckning); darse de säga upp sig

bajá m pascha

baj|ada nedstigande, färd nedför backe; väg nedåt -amar / ebb -ámente adv simpelt, fult, nedrigt -ar i tr bära (ta) ned; sänka; la cabeza böja ned huvudet II itr sjunka, falla; sänka sig; gå (fara) ned; stiga av (ur) [fordon] bajel m båt, skepp bajera [Am.] sadeltäcke baj|eza låghet, tarvlighet -io sandbank, rev -o I a 1 låg, kortväxt 2 tarvlig, låg-sinnad 3 matt; nedslagen 4 nedre; el piso bottenvåningen II m ^ I sandbank 2 [mus.] bas 3 [Am.] bottenvåning III adü lågt; hablar r^ tala tyst; por lo r^ för sig själv; i smyg IV prep under, i;

sobre certificado i assurerat brev -ón m baspipa-orrelieve m lågrelief bakelita = baquelita

bala 1 kula; perdida F vildhjärna 2 varubal, packe bala |ca o. -da [Am.] skrävel, skryt balada ballad

baladi a obetydhg, värdelös bala|dron i a skrytsam II m skrävlare -d ro nada skryt

balance m 1 saldo, balans, bokslut 2 vaggande rörelse 3 båts rörelse från babord till styrbord, rullning -ar I tr 1 vagga [med]; väga [på våg] 2 hålla i jämvikt II itr 1 tveka 2 balansera 3 [om fartyg] rulla III rf I gunga, svänga, pendla -o 1 svängning, gungning 2 ^ rullning balandr|a ^ kutter -o 4h liten kutter, jakt

balanza [varu]våg; comercial handelsbalans balar itr bräka balasto [eng., järnv.] ballast bolaustr|ada balustrad -e m baluster balazo skott [från eldvapen] balboa m balboa [Panamas myntenhet mostv. peso]

balbu|cear itr stamma -cencia o. -ceo

Stamning -cir [böjn. som lucir] defekt, oreg. itr stamma; lalla

42balcánico

banquero

bolcánico a frän Balkan[halvön], balkan-balc|ön m balkong[fönster] -onaje m bal-kongrad boldado a lam

baldaqu|fin m o. -ino tronhimmel, baldakin

bo|dar I tr förlama II rfl bli lam

1 balde m hink, ämbar, spann

2 balde adv; de ^ gratis; en förgäves balde|ar ¿r spola [däck] -o spolning [av

däck]

baldío I a ofruktbar; onyttig; öde II m

ödeland; träda bold|ön m skymf-on[e]or tr skymfa, smäda

baldoso tegelplatta, stenhäll, flat sten boldrogos m F toffelhjälte balduque m snöre [att bunta ihop papper med]

balear a från Balearema Boleares fpl; las [Islas] Balearerna baleárico = balear

balido bräkande

bol listo X kastmaskin -ístico ballistik balizaje m 1 hamnrätt 2 signalsystem [i hamn, på flygplats]

bolneorio I a bad- II m mineralisk badanstalt, hälsobrunn, kurort balompié m fotboll

bolón m 1 stor varubal 2 kula; boll baloncesto korgboll

1 bolso pöl; ser una ^ de aceite vara mycket lugn (fridlfull, -sam)

2 bolso flotte; färja -dero o. -dero färj-ställe

balsámico a balsamisk; ljuvlig bálsomo balsam; lindring

báltico a baltisk; el [mar] B- Östersjön boluorte m bålverk; bastion balumbo massa; myller; [Am.] oväsen, stoj

bóllenla val[fisk] -oto ung val, valunge -era valfångarfartyg -ero i a valfångst-Il m 1 valfångare [person] 2 val|fångare, -fångarfartyg

bollest|o armborst -ero armborstskytt ballet m [gall.] balett bomboleor[se] = bambolear[se] bombolino [teat.] soffit bomboleor[se] itr rfl svikta, vara osäker bombollo F kaxighet bambú m bambu[rör]

bonol a [gall.] banal

bonon|a bananträd; [Am.] banan -ol m bananplantage -ero I a banan- I I m bananträd -o banan; bananträd bonost|o stor [långsträckt] korg -o stor rund korg

bonc|o 1 bänk [utan ryggstöd], pall 2 bankaffär; bankväsen -ol m 1 terrassformat stycke odlad jord 2 [-[trädgårds]rabatt-] {+[trädgårds]- rabatt+} -orio a bank- -orroto bankrutt -o 1 bänk [med ryggstöd] 2 hyvelbänk 3 [affärs]bank 4 [sand]bank; de hielo isbank, packis 5 fiskstim 6 [geol.] lager, avlagring, stratum

1 bondo 1 skärp; ordensband; de sonido ljudspår [på film] 2 körfält

2 bond|o väpnad skara, parti; [militär] musikkår; [fågel]flock -odo fågelflock

bondozo ^ krängning; dar ^s kränga bonde |odo a 1 randig 2 [Am.] allvarligt sårad -or I tr bemästra, 'klara av* il rfl klara sig, reda sig, slå sig fram; -árselas reda sig själv bondejo bricka

bönder lo baner, standar, fana, flagga; blanca (de parlamento) vit flagg, parla-mentärflagga; mercante (maritima) handelsflagg; ~ de combate örlogsflagg -ÍO parti[strid]

bonderill|o kastpil, kort pik med prydnader [som tjurfäktare stöter i tjurens manke]; de fuego [tjurf.] fyrverkeripil -ero banderillero [som hanterar las bcm-derillas^

banderín m vimpel; liten vimpel [på geväret hos ledande korpral]; de enganche inskrivningsbyrå för rekryter bonderizo a parti-

bonderolo banderoll; vimpel; signalflagga

bandido bandit, stråtrövare

1 bondo föreskrift, kungörelse

2 bondo parti

bandolero rem över bröstet, axelhäng, bantläp

bondolero landsvägsriddare, stråtrövare, bandit

bondo| |in m o. -ina [slags] mandolín

bandullo F buk

bondurrio [slags] mandolin

banjo banjo

banquero bankir

43banqueta

barragana

banqueta bänk utan ryggstöd; pall banquete m bankett banquillo [den anklagades] bänk; pall bañladera [Am.] badkar -adero gol [där vildsvin vältrar sig] -ado [Am.] sankmark -ador m 1 badmästare 2 baddräkt 3 [Am.] badgäst -ar I tr 1 bada, skölja, fukta 2 kandera II rf I bada; ~se en agua de rosas vara överföftjust -era badkar -ero badmästare -ista mf badgäst, badande -o 1 bad [äv. vetensk.]; ~ [de] Maria [kok.] vattenbad 2 badkar; bad|rum, -hus baobab m apbrödsträd baptisterio dop |kapell, -funt baquelita bakelit

baquet|a spö, stång -eado a [f ig.] härdad baquiano I a erfaren II m vägvisare bar m bar, utskänkningsrum baracuda = barracuda barabúnda oreda; oväsen, larm, tumult baraj|a kortlek; [Am.] spelkort -ar tr blanda [kort]; blanda ihop; ¡paciencia y tålamod!; det är bara att vänta! barand la balustrad; räcke -al m balustradlist -illa räcke barat|ear tr slumpa bort -eria [jur.] bedrägeri [vid köp] -ija billighetsvara, grannlåt -illo billighetsaffär, lumpbod -o i a billig . II m utfärsälj ning, realisation -ura prisbillighet baraúnda = barabúnda barba 1 skägg; hacer la ^ a raka 2 haka 3 papel de ~ olinjerat papper 4 por ^^ F per person; subirse a las ^s de algn vara fräck (oförskämd) mot ngn barbacana 1 skottglugg 2 bröstvärn barbacoa grill, halster barbado a skäggig

barbar|idad / 1 barbari 2 galenskap; ¡buena hemos hecho! där gjorde vi allt en dumhet!; decir ^es prata dumheter; ¡qué så vansinnigt!, å, bevare mig väl! 3 förfärlig massa; comer una ^^ äta glupskt, vräka i sig -ie / barbari, råhet, okultur -ismo språkfel, oegentligt uttryck; främmande ord [använt i sp.] bárbaro m a barbar[isk] barbecho trädes|land, -åker barber|ia frisersalong, rakstuga -o barbe-rare, frisör barbián a F käck, stilig

barbí I blanco a vitskäggig -cacho hakrem -cano a gråskäggig -hecho a nyrakad -lampiño a glesskäggig, med tunt skägg -lindo a [om man] feminin[t söt] [till utseendet], vacker

barbilla 1 skäggspets, spetsigt skägg 2 hakspets, haka barbi|negro a svartskäggig -rrubio a blondskäggig

barbo [slags fisk] flodbarb barboquejo hakrem; de elástico elastiskt

hakband [på hatt] barbotar tr muttra, mumla barbudo a skäggig

barbulla F skrik, oväsen, bråk; armar

ställa till med bråk barc|a liten båt, eka; de pesca fiskebåt; vikinga vikingabåt -arola barkaroll, gondolvisa -aza pråm, läktare barcelonés I a från Barcelona 11 m Barcelona-bo

barco båt, skepp; correo postbåt; ~ de

velas segelfartyg; ~ de vapor ångbåt barda 1 hästharnesk 2 taggar på mur bardo bard, fornkeltisk skald bargueño sekretär bario barium baritina tungspat barítono bariton barlovento ^ lovart barman m [eng.] bartender barniz m fernissa, la(ik -ar tr fernissa, lackera

bar|ométrico a barometrisk -ómetro barometer

bar]on m baron -onesu baronessa, friherrinna -onia baron |titel, -värdighet borq u i 111 a ballong-, pasi »agerar | gondol -ero våffelförsäljare -o våf: la, rån barra 1 stång, [metall] acka; ~ de carmín (labios) läppstift 2 sandbank 3 domstols-skrank; no se para en han väjer inte för hinder 4 bardisk barrabasada F bovstreck, rackartyg barrada skjul, kåk, bWck, bondgård [i Murcia- och Valenciatrakten] -ón m; [de feria] tivolistånd barracuda barracuda, pilgädda

1 barragán m [slags] impregnerat tyg

2 burrag|àn m ung man *ana [åld.] kon-kubin

44barranca

batracios

barranc|a o. -o 1 trång dal, ravin, klyfta, hàlväg 2 hinder 3 [Am.] brant flodstrand barred |era gatsopningsmaskin -uras pl sopor

barren |a borr; entrar en E^lyg-] gå i

spinn -ar tr borra barrendero gatsopare barreno borrhål, hål för sprängladdning barreño skurbalja barrer tr sopa

1 barrera 1 barriär, skrank 2 hinder

2 barrerla ler|grav, -tag -o 1 krukmakare 2 ler|grav, -tag

barriada stadsdel barrica tunna, fat barricada barrikad

barrig|a buk-ón o. -udo a F tjockmagad barril m kagge, fat -eria tunnbinderi -ero

tunnbindare bar rio kvarter; förstad; bajo slum-, fattig|kvarter; irse al otro F dö bar rita [dim. av barra] läppstift; de

regaliz lakritsstång barrizal m gyttjig mark; lerjord

1 barro lera; gyttja

2 barro [läk.] finne

barroco I a barock-, i barockstil II m barock[stil]

1 barroso a dyig; gyttjig

2 barroso a [läk.] finnig barrote m [järn]stång; järnbeslag barrunt|ar tr ana, gissa, förutse, få nys om;

förmoda -o aning, förkänsla bartola adv; a Za ^ F lättjefullt, bekym-merslöst

bártulos pl pick och pack, grejor; liar los ~ göra sig i ordning [för flyttning (resa)] barulllero I a bråkig II m uppviglare -o stoj, uppståndelse; virrvarr [av människor (saker)] basa kolonnfot; grund[val], bas basalto basalt basamento sockel

basar I tr basera, grunda, lägga grunden till il rfl basera (fota, stödja) sig [en på] basca illamående, kväljningar báscula [decimal]våg bascular itr vippa base / 1 basis, grundval; precio [de] r^ grundpris 2 [kem.] bas 3 [mat.. X] bas básico a 1 fundamental, grundläggande 2 [kem.] basisk, alkalisk B asi lea Basel

basílica basihka, domkyrka basilisco basilisk; estar hecho un vaia. topp tunnor rasande basquiña [baskisk] kjol basta itj nog nu!, inte mer! bast|ante i a tillräcklig II adv ganska, rätt mycket -ar itr vara nog, förslå; -a y sobra det räcker mer än väl bastardill|o a; [letras] -as kursiv[skrift] bastardo i a oäkta, illegitim 11 m utom-äktenskapligt barn bastidor m 1 ram 2 underrede [på bil] -es mpl kulisser; entre r^ bakom kulisserna, i all hemlighet Bastilla; la Bastiljen bastiment|ar tr förse med proviant-o proviant bastion m bastion basto a grov, bondsk bast|on m [promenad]käpp; herrado pik-, alp|stav -onazo käpprapp -onear tr slå med käpp, prygla-onera käpp-, paraply|ställ

basur|a sopor, smuts, gödsel, avskräde; cubo de sophink -al m [Am.] avskrä-deshög -ero 1 sopåkare 2 avskrädeshög bata morgonrock; arbetsrock batacazo duns; dar (caer) un ~ ramla i backen batahola F oväsen, tumult batall|a drabbning, slag, strid -ador ni kämpe -ar itr strida, kämpa -ón m bataljon

botará a [Am.] svart-vitspräcklig batat|a 1 batat, sötpotatis 2 [Am.] skygghet -al m fält med batater (sötpotatis) batayola ^ [slags] rehng batel m liten båt -ero båtförare batería batteri; ~ de cocina köks|geråd, -utensilier

batey m [Am.] maskinuppsättning i rörsockerfabrik; fabriksområde bati|do; ^ de fruta uppvispad frukt

[dryck] -dor m visp[maskin] batiente I a slående; a mandíbula ~

[skratta] för full hals 11 m dörrhalva batihoja m guldslagare; bleckslagare batimetría djupmätning; havsforskning batin m kort hemmarock batir I tr 1 slå, vispa 2 besegra II rfl slåss batracios mpl groddjur

45baturro

benedictino

baturro I a i aragonesisk 2 bondsk; cuento r^ EUtt.3 komisk bondehistoria II m aragonesisk bonde botuto taktpinne

boúl m koffert; F buk; hacer el packa [sin koffert] bouprét m bogspröt

boutitlmol a dop- -mo dop, döpelse; fe {partida) de dopattest -to m dopför-rättare; el Br^ Joh&nnes Döparen «terio dopkapell

boutiz|or tr döpa; una calle ge namn åt en gata -o dop[förrättning] bávoro I a bajersk II m bajrare Boviero

Bayem boyo bär; fruktbalja boyodero bajadär, indisk danserska boyeto i flanell 2 boj [tyg] 3 skurtrasa, putsduk

boyo I a [om häst] ljusgul II m [Am.] Uk-kista

Boyono Bayonne

boyonet|o bajonett -ozo bajonettstöt bozo [kortsp.] stick, trick; meter lägga sig i [samtal]; no dejar meter ^^ prata i ett, inte låta en annan få en syl i vädret bozor m basar, butik bozo I a gulbrun II m mjälte bozofio avfall, avskräde beot|o religiös kvinna; läserska-erio skenhelighet -ificor tr [kat.] förklara saUg -itud / evig salighet, lycksalighet -o I a from, religiös, kyrksam; skenhelig II m [kat.] saligförklarad bebé m baby

beb|edero I a god att dricka, drickbar II m fågelkopp; vattenho -edizo I |i drickbar II m medicinsk dryck; troll-, gift|-dryck -edor m drinkare -er tr dricka; en (de) un vaso dricka ur ett glas -ido dryck; tener mala ^ ha dåligt ölsinne -ido o 'lindrigt nykter*, drucken beco 1 stipendium 2 'stipendiatskärp* becodo beckasin, morkulla becorio stipendiat bocosino beckasin

becerr|o kviga-odo [slags ofarligare] tjurfäktning för amatörer [med unga tjurar] -o 1 tjurkalv 2 kalvskinn 3 register över kyrkas (klosters) egendcrmar becuodro [mus.] återställningstecken bechomel / béchamelsås

bedel m [skol]vaktmästare, [-[universitets]-pedell-] {+[universitets]- pedell+} beduino beduin bef |o hån -or tr [för]håna befo « belfo begonio begonia

behetrfo oordning, förvirring, uppståndelse

beige a [gall.] beige, sandgul béisbol m basebali bejuco lian, slingerväxt beldod / skönhet, k^^g fägring; vacker kvinna

Belén m Betlehem belén m 1 Betlehems-bild för julhögtiden, julkrubba 2 besvärlig sak, 'härva* beleño bolmört

belfo I a tjockläppig II m mule belgo I a belgisk II mf belg|are, -iska Bélgico Belgien bélgico a belgisk belicisto a mf krigslysten [person] bélico o krigisk, strids-

beli|cosidod / stridslust -coso a krigisk; stridslysten -geroncio 1 krigföring 2 stridbarhet -geronte a m krigförande [nation]

belitre m odåga; skojare, kanalje belvedere m utsiktsIterrass, -tom [på hus]

bellaco I a knipslug II m 1 skojare, skurk 2 [Am.] häst som gärna stegrar sig, istadig häst bellodono belladonna bel loque |or itr 1 göra skurkstreck 2 [Am.] stegra sig -río slughet, skurkaktighet; skurkstreck

bell|ezo skönhet -o a skön bel loto ekollon

bemol m [mus.] be; dohle ^ dubbelbe, två be

bencino bensin

ben|decir [böjn. som decir; dock fut. hen-deciré; imper. bendice; pp. bendecido^ or eg. tr välsigna; inviga [una iglesia en kyrka] -dición välsignelse; de la mesa bordsbön; -diciones [nupciales] vigsel -dito a välsignad, helig, salig; enfaldig; agua -dita vigvatten; reírse como un ^ skratta hjärtligt benedícite m bordsbön benedictino benediktin[er]munk; [-bene-diktin[er]likör-] {+bene- diktin[er]likör+}

46benefactor

bienhadado

benefactor m välgörare benefic|encia välgörenhet -lado prebende-innehavare, prebendarle -iar tr 1 göra gott mot, gynna 2 bearbeta, exploatera; odla; gödsla 3 [Am.] stycka [slaktdjur] -iario förmånstagare; prebendeinnehava-re -¡o 1 välgärning, gåva; prebende 2 vinst, profit, avkastning, nytta; a ~ de till förmån för 3 [teat.] recettafton -¡oso o nyttig, fördelaktig benéfico a välgörande, nyttig, välgören-hets-

benemérito a välförtjänt, förtjänstfull beneplácito bifall, gillande ben|évoiamente adü välvilligt -evolencia välvilja, gunst, ynnest, bevågenhet -évo-io a välviUig, vänlig

Bengala Bengalen; luz de ^ bengalisk eld bengali [pl. ^es] I a bengalisk II m 1 bengal 2 bengaliska [språket] benign|idad f välvilja; [om klimat] mildhet -o a välviUig, snäll; [om luft] mild; [om sjukdom] lindrig, godartad benjamín m F yngste son, älsklingsbarn beodo a berusad berberecho [slags] ätlig mussla berberisco berber berbiquí [pl. ~[c]s] m borrsväng berenjena [bot.] äggplanta, aubergine bergamot|a bergamott[päron] -e m o. -o bergamotträd

bergante m F slyngel, fräck person bergantín m brigg berilo beryll

berlina droska, täckvagn; estar en vara

ett åtlöje bermejo a röd bermellón m cinnober berr|ear itr böla, råma; F tjuta, gråta -ido

böl, råmande berrinche m F lu'sinne, ilska berro krasse

berroqueR|o a; piedra -a [mörkgrå] granit berza kål; mezclar «^s con capachos blanda

saker som inte hör ihop bes|alamano kort meddelande (inbjudan [osv.]), inlett med B.L.M, -amaños m handkyss[ning]; mottagning vid hovet besamela bechamelsås bes|år tr kyssa; [om livlösa ting] beröra -o kyss; ^^ de Judas judaskyss

besti|a 1 djur, kreatur 2 dummerjöns -ol a 1 bestialisk, djurisk 2 F enastående, magnifik; enorm-alidad / 1 bestialitet, brutalitet 2 väldig mängd besucar tr F kyssa upprepade gånger besugo havsbraxen, pagell besuquear = besucar betún m 1 asfalt, jordbeck 2 skokräm bibelote m[galL] prydnadssak, litet konstföremål, 'småting' biberón m nappflaska biblia bibel bíblico a biblisk biblilófilo bibliofil, bokvän -ografia bibliografi -oteca bibliotek -otecario bibliotekarie

bicarbonato bikarbonat

bicéfallo a tvehövdad; águila -a dubbelörn

bíceps m biceps, tvåhövdad muskel

bici / F hoj, cykel

bicicleta cykel

bicoca F bagatell, skräpsak

bicolor a tvåfärgad

bichero båtshake

bicho kryp, litet djur; mal (r^ malo) ondskefull varelse; viviente 'levande själ'

bidé m [gall.] bidé

bidón m bleckdosa, behållare; ~ de gasolina bensindunk biela vevstake, pedalstång bielda hötjuga

bien i m heder; nytta, gagn; hombre de r^ bra karl; en r^ de till gagn för II adv väl, bra, rätt, gärna, kraftigt, ordentligt;

.. ~ än .. än; gue fastän; ahora r^ nåväl; antes ^ snarare; gente fint folk; más snarare; no knappt; si ^ även om; tener a hacer algo ha vänligheten göra ngt -es mpl tillgångar; ^ gananciales egendom som förvärvats under äktenskap; ~ muebles lösören; inmuebles (raíces) fast egendom, jord bienal a tvåårig; sorteo ^^ dragning [som sker] vartannat år

bien|andante a lycklig -andanza lycka, välgång

bien|aventurado a salig, lycklig, enfaldig -aventuranza salighet, lycka bienestar m väl|befinnande, -måga, -stånd, komfort, trivsel bienhablado a vältalig bienhadado a lycklig

47bienhechor

blasfemo

bienhechor I a välgörande II m välgörare bienio tvåårsperiod bienoliente a välluktande bien {quistarse rfl ställa sig väl [med ngn],

göra sig omtyckt -quisto a omtyckt bien|venida lycklig ankomst; välkomst; dar la ~ välkomna -venido a välkommen bies I m tygremsa klippt på snedden il

adv; al r^ på snedden bif|e m [Am.] biff -tec m biff[stek] bifu re| ación förgrening, bifurkation -arse

rfl grena sig bigamia bigami, tvegifte bigamo biga-mist

bigardo I a utsvävande, liderlig II m sedeslös munk bigot|e m mustasch; tener >^8 vara bestämd och orädd av sig -udo a mustaschprydd, med stora mustascher bilateral a bilateral

bilbaíno I a från Bilbao II m Bilbao-bo bilingüe a tvåspråkig bil|ioso a gall|sprängd, -sjuk -is / galla bilobulado a [bot.] tvekluven, tvåflikig bi|||o förlöpare [stöt i biljard] -or m biljard

billete m 1 biljett, kort 2 ~ [de banco] sedel 3 teater-, järnvägs|biljett; -- sencillo enkel biljett; ~ de ida y vuelta tur- och returbiljett; despacho de ^s biljettkontor 4 --- [de lotería] lott[sedel] -ra o. -ro plånbok billón m biljon

bimotor I a tvåmotorig II m tvåmotorigt plan

binóculo 1 pincené 2 teaterkikare biografía biografi, levnadsteckning biográfico a biografisk biógrafo levnadstecknare biología biologi biológico a biologisk biólogo biolog biombo skärm bioquímica biokemi biplano biplan, tvådäckare birlar tr F snappa bort, knycka birlibirloque adv; por arte de ^ ? genom ett trollslag

birrete m kardinalshatt; doktors (domares) barett

birria F löjlig sak, struntsak bisabuel|a mor till a&ueZ|o, -a -o far till

abiiel\o, -a bisagra gångjärn

bisar tr bissera, upprepa

bisbis|ar ir F mumla mellan tänderna -eo

mummel biselado a fasetterad bisiesto a; año ~ skottår bismut|ita [kem.] vismutglans -o vismut bisniet|o [resp.] -o barnbarnsbarn (dotter

[resp.] son till niet[o [resp.] -a) bisojo a skelögd bisonte m bison[oxe] bisoñé m [galL] liten peruk bisono i a ny lim nybörjare, rekryt bistec m [eng.] biffstek bisturí [p], -es] m operationskniv bisulf|ato bisulfat -ito bisulfit bisutería 1 bijouterier 2 bijouteributik bita ^ fäste för ankarkätting, beting bitácora ^ nakterhus bitumen m asfalt bivalente a [kem.] tvåvärdig Bizancio Bysans, Konstantinopel, Istanbul bizantino I a bysantinsk 11 m [-bysan-tin[are]-] {+bysan- tin[are]+}

bizarr|ia tapperhet; storsinne-o a tapper; ridderlig; storsinnad; frikostig; ståtlig, präktig

bizco a vindögd, skelande; dejar a algn ^^ betaga (förtrolla) ngn bizcocho 1 biskvi, käx 2 [slags] sockerkaka bizma plåster biznieto = bisnieto bizquear itr skela

blanc|o I a 1 vit; ropa -a linne[förråd] 2 F feg II m 1 vit färg; de plomo [kem.] blyvitt 2 vit man (kvinna), europé 3 måltavla; hacer {dar en el) ^ träffa prick 4 eii in blanko -or m o. -ura vithet -uzco a vitaktig

1 blandear = blandir

2 bland lear itr ge efter, svikta -engue a slapp, viljesvag

blandir defekt, tr svinga [el sable sabeln] bland |o a 1 mjuk, behaglig; mild, vänlig 2 medgörlig, viljesvag -ura mildhet, mjukhet -uzco a mjuk, vek, slapp blanqu|ear tr göra vit, bleka; vit|mena, -kalka; sin ^ oblekt -ecino a vit[aktig] -eo blekning; vitkalkning; de fácil ^ lätt-blekt -ete m vitt smink -i neg ro a svartvit blasfem lador m hädare -ar itr; ^ de (contra) häda -ia hädelse -o I a hädisk II m hädare

48blasón

bolero

blas|on m sköld; sköldemärke «onar itr skryta; de valiente skryta över sitt mod

bledo [bot.] rävsvans; no valer un ~ inte vara värd ett dyft blenda [miner.] zinkblände blind lado a pansrad -aje m bepansring; plancha de r^ pansarplåt -ar tr [-[be]pansra-] {+[be]- pansra+}

B.L.M. (b.Lm.) [förk. för] besa la mano jag kysser er hand; jfr besalamano bloc Epl. blocs^ m [skriv]block blocao X blockhus blonda [slags] [virkad] spets blondo a blond

bloque m [sten]block; husblock, kvarter; en ~ i klump -ar tr blockera -o blockad B.L.P. (b.Lp.) [förk. för] besa los pies jag kysser era fötter [åld. artighetsfras i brev] blüff m [eng.] bluff blusa blus

boa 1 f boaorm 2 m [skinn]boa boardilla = buhardilla boato lyx, prakt

bob|ada dumhet, barnslighet -alicón a dum, enfaldig -ear itr säga (göra) dumheter; fördriva tiden med struntsaker -eria dumhet

bóbilis adv; de ^ ^ F gratis; utan ansträngning bobina spole

bobo I a dum II m dum|bom, -snut, narr boc|a mun, gap; mynning; öppning; smak (doft) [hos viner]; abajo med ansiktet mot jorden; på magen; ^ arriba på rygg; sin decir esta r^ es mía utan att säga ett ord; hacer ^ ta en aperitif; se me hace la agua det vattnas i munnen på mig; está oscuro como ~ de lobo det är mörkt som i en säck; tirar a ^ de jarro skjuta på nära håll; a pedir de ~ precis som man önskar -acalle f gatumynning, sidogata -adillo [spansk dubbel]smörgås [bröd med pålägg inuti] -ado 1 munsbit; munfull 2 bett 3 betsel -al m [vidhalsat] krus -allave / nyckelhål -amanga ärmhål -amina gruvhål, schaktingång -anada munfull, klunk; de aire fläkt, vindstöt; de humo rök|bloss, -moln -aza F stor mun; sladdertacka, lösmynt person; pratkvarn; skrävlare

boceto skiss

bocin|a [jakt]horn, trumpet; bilhorn -ar itr trumpeta, ge signal [med bilhornet], tuta -azo signal, tutning; F illtjut bocio [läk.] struma boc|on m o. -udo gaphals, skränfock bochas pZ boccia, [slags] spel med klot bochinche m 1 tumult, ståhej 2 enkel krog

bochorn|o 1 hett och kvävande sommarväder 2 hettande skamkänsla, skam -oso a i varm och tryckande; está ~ det är kvävande hett 2 förödmjukande; hàcese-les ^ el confesar de skäms att erkänna boda bröllop; r^s de oro guldbröllop bodeg|a I [vin]källare 2 ^ kölrum -ón m 1 enkelt matställe 2 [konst.] stilleben -onero o. -uero krogvärd bod I i jo (-orrio) mesaUians boer m boer

bofes mpl lungor [av slaktdjur]; echar los

anstränga sig mycket bofet|ada o. -ón m örfil bog I a 1 rodd 2 estar en ^ vara på modet;

tener ^ vara i ropet bog lador m roddare -ar itr ro -avante m 1

främste [galär ]roddare 2 hummer bogotano I a från Bogotá 11 m Bogotå-bo bohardilla = buhardilla Bohemia Böhmen bohémico a böhmisk bohemio i a 1 bohem- 2 böhmisk II m 1 böhmare 2 bohem bohemo i a böhmisk 11 m böhmare bohío [Am.] hydda [av grenar (vass)] boicot [pl. boicots] m bojkott -eo bojkott|-handling, -ering -ear tr bojkotta boina basker[mössa] boira dimma boj m buxbom

bola 1 boll, kula, klot 2 skosmörja 3 F osanning 4 slungsten 5 ¡date nej, hör nu!, sluta upp med det där!; ruede la ^ det får gå som det vill; låt saken ha sin gång bolardo 4f pollare bolas pl [Am.] kul-lasso, slungrem bolchevique m bolsjevik bole|ada [Am.] jakt med slungrem -adoras = bolas -ar tr [Am.] fånga med slungrem bolero 1 bolero [spansk dans] 2 bolero-dansör 3 bolero [jacka] 4 F lögnare

3—Spansk-svensk ordbok

49boleta

borgoñón

boiet|a inträdeskort, biljett; X inkvarteringssedel -ería [Am.] biljettkontor -ero [Am.] biljettförsäljare -in m 1 [-[penning]anvisning-] {+[penning]- anvisning+} 2 priskurant 3 X inkvarteringssedel 4 bulletin, rapport -o 1 [Am.] biljett, inträdeskort 2 lottsedel boliche m [Am.] liten butik; liten krog bólido i [astr.] bolid, eldkula 2 racerbil bolígrafo kul[spets]penna bolillo; hacer r^s knyppla bolina ^ bolin

bolívar m bolivar [myntenhet i Venezuela] boliviano l a från BoUvia II m 1 bolivi-anare 2 boliviano [myntenhet i Bolivia] bolo 1 kägla 2 F dum och obildad människa, drulle Bolonia 1 Bologna 2 Boulogne; el Bosque de r^ Boulogneskogen bols|a 1 säck, påse; [shopping]väska; de aire [flyg.] luftgrop 2 ficka 3 [fick]börs 4 [handels]börs -i I lo 1 ficka 2 pengar -ista mf börsspekulant -o handväska -ón m [Am.] skolväska boll|adura buckla -ar tr buckla till -ería konditori; bageri -o 1 bulle 2 buckla; bula bomba 1 pump 2 lampkupa 3 bomb; ^ atómica atombomb; ^ H (de hidrógeno) vätebomb; de incendios brandspruta; ~ de mano handgranat bombach|as pl [Am.] vida knäbyxor-o a;

pantalones ^s golfbyxor bombarde|ar tr bombardera -o bombardemang -ro bombkastare; bombplan bombástico a bombastisk, högtravande bomb|ear tr 1 bombardera 2 pumpa -ero brandsoldat; puesto de '^s brandstation

bombilla 1 [elektr.] glödlampa 2 [-[silver]rör-] {+[silver]- rör+} [att suga matte med] bombin m F plommonstop bombo bastrumma; dar ^^ överdrivet berömma bombón m konfektbit bombona [slags] stor flaska, damejeanne bombonera 1 konfektask 2 F sött litet rum

bonachón a F beskedlig, hygglig bonaerense I a från Buenos Aires II mf Buenos Aires-bo bönan leíble a [om väder] lugn, stilla -za 1 klart lugnt väder [på havet] 2 fram-, väl|gång

bonapartista mf a bonapartist[isk] bon|azo a F snäll, oförarglig -dad / godhet; tenga la ^^ de var snäll och -dadoso a [-god-[hjärtad],-] {+god- [hjärtad],+} snäll, vänlig; hederlig bonef|e m mössa, barett [för präst [-(doktor)]-] {+(dok- tor)]+} -ería mössaffär -ero mösshandlare boniato batat

bonific|acion gratifikation, gottgörelse -ar

tr rabattera; gottgöra bonito I a vacker, nätt 11 m [slags] tonfisk bono anvisning, värdepapper; kort, pollett;

de pan brödkort boñiga kreatursgödsel boque lada gapning, andetag; dar las últimas r^s dö -ar itr i kippa efter andan 2 utandas; ge upp andan 3 F vara färdig (nära slutet) boquerón m [slags] skarpsill boquete m hål, bräsch, trång ingång boqui|abierto a gapande -ancho a bredmynt -Ila munstycke [för cigarrett, på instrument m. m.] -rroto a lösmynt, pratsam -tuerto a snedmynt bor|boll[e]ar itr bubbla, sjuda -bolleo

bubblande borbot|ar o. -ear itr [om vatten] bubbla -eo bubblande, kokning borceguí [pl. ^es] m snör|känga, -stövel borda 1 hydda 2 reling; dar ^s kryssa fram och tillbaka; echar por la ^ kasta över bord

bord|ado broderi -adora brodös -adura brodering, broderi

1 borde I a 1 [om växt] vild 2 utomäkten-skaplig II m bastard

2 borde m kant, rand, brädd, strand; skeppsbord -ar itr 1 gå utefter strand (kust) 2 [fig.] närma sig

bordelés a från Bordeaux bordillo kantsten [på trottoar] bordo fartygssida, skeppsbord; a ^^ ombord; al utmed fartygssidan bordón m 1 tiggarstav 2 beledsagare 3 bas-

sträng [på gitarr] bordon|ear itr känna sig för; gå med tiggarstaven -eo surr, dovt ljud från bas-sträng-ero I a kring|flackande, -strykande 11 m yagabond boreal a nordlig; aurora r^ norrsken

bóreas m nordanvind borgon|a bourgogne[vin] -ón a burgun-disk

50bórico

Brasil

bórico a; ácido borsyra

borinqu |ense o. -eño I a från Puerto Rico

II m puertorican borlo 1 vippa, tofs [pà doktorshatt] 2

doktorsgrad bornear I tr vrida, vända 11 rfl [om trä] slà sig

boro [kem.] bor borona majs; [dial.] majsbröd borra 1 årsgammalt lamm 2 grov ull borroch|era rus -o I a rusig, full II m fyllhund -ón m storsupare borr|odor m 1 utkast, koncept, kladd 2 radergummi -aduro strykning, ändring, radering -ar tr radera bort, stryka över, sudda ut, utplåna; goma de rader-gummi borraja borago, gurkört borrajear tr krafsa ned, skriva på måfå; kludda

bórrasela storm, by; oväder-oso a stormig, blåsig

borreg|a 1 [års]Iamm 2 våp -o ! [års]lamm

2 dummerjöns borric]a 1 åsninna 2 F dum kvinna -o 1 åsna; [äv. F] dumbom 2 sågbock borriquero åsnedrivare borrlón m 1 bläckplump 2 fläck [äv. fig.] 3 skiss, utkast -oso a suddig, otydlig bosc|oje m lund, buskage -oso a skogbe-vuxen

bosque m skog -cilio dunge, lund bosquej|or tr skissera -o skiss, utkast bosquimano buschman bosta kreatursgödsel, hästspillning bostez|ar Ur gäspa-o gäspning bota 1 stövel, sko 2 vinlfat, -lägel botadura ^ stapelavlöpning, sjösättning botafuego 1 X lunta 2 [fig.] 'krutdurk' botofu m ei ro rökelsekar botana 1 sprundtapp 2 lapp [på vinlägel] botánica botanik botánico I a botanisk II m botanist, botaniker botanista mf botanist botar i tr kasta, slunga [bort]; fälla [blad]; Skjuta ut; sjösätta; [Am.] ödsla bort II itr hoppa; studsa botarat|oda obetänksamhet, lättsinnighet, dumhet -e m vildhjärna; [Am.] slösare botarel m strävpelare bote ml båt 2 ask, dosa; burk 3 [lans]stöt 4 estar de ^ en vara alldeles full

botella butelj, flaska botic|o apotek; lanthandel, butik -ario 1 kvinnlig apotekare 2 apotekarfru - arlo apotekare

botijo; ^ de agua vattenkrus [av fin lera,

med handtag och drickpip] botillería läskedrycksservering, liten restaurang

1 botin m [krigs]byte

2 bo|tin m damask -tino [dam]känga; pjäxa

botiquín m i reseapotek; de casa husapotek; de urgencia förbandslåda 2 [Am.] vinbutik boto a trubbig, slö

bot lön m 1 knapp 2 knopp -onodura knappbesättning, alla knappar på ett plagg -o nozo florettstöt -ones m spring-, hotelllpojke bóveda valv; källare

bóvidos pl nötboskap; [zooL] slidhorns-

djur [oxar, antiloper, bufflar m. fl.] bovino a [-nöt[kreaturs]-boxelodor-] {+nöt[kreaturs]- boxelodor+} m boxare -or iir boxas -o boxning, knytnävskamp boyo [flyt]boj

boyer|o o. -izo oxstall -izo o. -o oxherde boz|al I a oerfaren, *grön'; enfaldig II m 1 nosgrimma; munkorg 2 nybörjare -o [skägg]fjun

broce |ar itr svänga med armarna; crawla -ro grovarbetare, daglönare -te m; de con arm i arm med, ihop med brocmán m bramin brácteo [bot.] blomskärm, täckblad broglodo a F energisk; modig -as pl underbyxor; trosor -ozos m F toffelhjälte -uero bråckband -ueto gylf bromo brunsttid

bramadero [Am.] bindpåle [för slakt etc.] bromante m snöre, segelgarn bromlar itr [fig.] ryta, dundra, dåna, tjuta; [om hjort] bröla-ido dån, larm, böl, rytande, vrål branquia gäl broño betesmark broqulol a arm-broquicéfolo a kortskallig bras|a [kol]glöd; estar hecho unas ^s vara eldröd i synen -ero fyrfat, kolbäcken Brasil; el r^ BrasiUen

51brasil

bróculi

brasil m bresilja, färgträ; smink brasilleño ([Am.] -ero) I a från Brasilien II m Jjrasilianare

braviamente adv duktigt, tappert -ata trots, övermod; skrävel; echar ^s skrävla, skrodera -ear itr skrävla; hota -eza 1 mod 2 vildhet 3 raseri -io I a 1 vild, o tämjd 2 bondsk, oslipad II m vildhet, obändighet [hos djur] -o a 1 tapper 2 barsk 3 [om tjur] vild, våldsam 4 präktig 5 oländig, klippig [i t. ex. Costa Brava] bravo itj bravo!

brav|ucon I a stor i orden II m skrodör, skränfock -uconada skrytsamhet, skrävel -ura 1 tapperhet 2 vildhet braza famn [längdmått motsv. ca. 1,7 m] brazalete m armband brozp 1 arm; framben 2 trädgren 3 mod, styrka 4 armstöd S ^ de gitano rull-tårta; de mar fjärd, vik; ser el ^ derecho de algn vara ngns högra hand; dar el [a algn] stödja; hjälpa; no dar su ^ a torcer inte ge sig, inte ändra åsikt;

a ~ man mot man; luchar a r>j partido kämpa tappert, slåss för brinnande livet; kämpa utan vapen; ir [cogidos] del r^ gå arm i arm; cruzarse de r^s vara inaktiv brein tjära -ar tr 1 tjära 2 F prygla 3 F förarga, reta, besvära brebaje m obehaglig dryck brecha bräsch; abrir ^ en skjuta bräsch i; estar en la ^ vara beredd att försvara [en sak]

breg|a 1 strid, tvist 2 skämt, spratt; dar ^ M spela [ngn] ett spratt 3 andar a la arbeta hårt, knoga -ar itr 1 kämpa mot svårigheter; knoga hårt 2 tvista, gräla breñja taggig buske; ojämn snårbevuxen plats -al o. -ar m stenig snårmark, klippterräng med taggiga buskar -oso a snårig och stenig

breque m [Am.] 1 handbroms 2 bagagevagn

Bretaña Bretagne; la Gran Storbritannien

brete m fotboja; [fig.] knipa bretón a från Bretagne, bretagnisk breva 1 tidigt fikon; de higos a ^^s bara då och då, sällan 2 stor platt cigarr 3 [fig.] fördel, tur; fynd

breve I a kort; en ^ inom kort, snart II m påvligt brev -dad / korthet; a (con) la mayor ^ posible snarast möjligt; a Za ~ [Am.] snart -mente adv knapphändigt, i få ord, korteligen breviario breviarium, bönbok brez|al m [ljung]hed -o ljung brial m [åld.] sidenkjol brib|a lösdriveri-ón I a kringstrykande II m 1 lösdrivare 2 skojare, skurk -onado skurkstreck -onear itr stryka omkring -oneria 1 landstrykarliv 2 skurkstreck bricbarca m skonertbrigg brida 1 tygel 2 © fläns bridge m [eng.] bridge brigad |a 1 brigad 2 arbetslag, grupp av arbetare -ier m brigadgeneral Brígida Birgitta

brill|ante I a lysande, glänsande II m briljant -antez / glans -antina briljantin, glanspomada -ar itr lysa, stråla -azón / [Am.] hägring -o glans, sken brin m tunn segelduk; målarduk brinc|ar itr hoppa; hoppa till -o 1 hopp, språng; de un i ett slag, hastigt 2 [åld.] hängande hårsmycke brind|ar I tr [er]bjuda II itr skåla III r/Z erbjuda sig -is m 1 [hyllnings]skål; echar (anunciar) un utbringa en skål 2 [tjurf.] tillägnan brinquiñio 1 litet smycke 2 [slags] portugisisk småkaka (konfekt) -os pl nipper brio 1 kraft, styrka 2 mod, tapperhet 3 lust, energi 4 elegans briosamente adv eldigt, duktigt, med fart och energi brioso a 1 full av liv 2 eldig 3 hurtig 4 modig

brisa bris; corre ^ det fläktar, det blåser litet

brisca [slags] spanskt kortspel brisc|ado a silver-, guld|stickad -ar tr brodera med silver (guld) brit|ànico a brittisk, britannisk; engelsk -ano britt; engelsman brizna [bot.] fiber; litet strå brocado brokad

brocal m 1 låg stenmur [kring brunn] 2 gruvhål

brocatel m 1 brokadimitation 2 mång-

färgad marmor bróculi m broccoli

52brocha

bulevar

broch]a màlarborste, pensel; rakborste -ada o. -azo penseldrag broche m brosch; spänne [pà rem] brom|a skämt; ^^ pesada dåligt (grovkornigt) skämt -aro dåligt skämt -ear itr skämta -¡sfa mf skämtare brom|o brom-oro; ~ potásico bromkalium bronca F gräl; bråk; echar una ^ a algn

gräla på ngn bronc|e m brons; corazón de ~ hjärta av sten -ear I tr bronsera 11 rf I bli solbränd -ineo a brons-, bronsliknande bronco a 1 grov 2 sträv, barsk 3 [om

metall] skör bronconeumonia [läk.] lunginflammation

[utgående från bronkerna] bronquedad / råhet; strävhet, hårdhet bronqu|ios pl luftrör, luftstrupens förgreningar -¡tis f bronkit, luftrörsinflam-mation

broquel m liten rund sköld

brot|ar itr komma (spira) fram (upp);

bryta fram -e m knopp broza kvistar och ris, bråte bruces; caer de falla framstupa bruja häxa, trollpacka Brujas / Brügge

bruj|eria häxeri, trolldom -o trollkarl brújula kompass

brum|a dimma, tjocka, mist -oso a ^

dimmig, disig bruno i a brun, mörk 11 m [slags] mörkt plommon bruñir ir polera, skura [metall] brusco a brysk, barsk; häftig, plötslig Bruselas m Bryssel bruselas pl pincett, urmakartång brusquedad / brysk-, barsk|het brutal a brutal, rå, oslipad; F [i förstärkande bet.] enorm, kolossal, fantastisk -idad f brutalitet, råhet; [förfärlig] dumhet -izarse rfl bli [alltmer] oslipad bruto I a 1 dum, grovhuggen; obe-, oför|-arbetad; en ^ oslipad 2 peso ^ bruttovikt II m djur, fä bruz|a [rykt]borste -ar tr rykta, borsta bubón m böld -ico a böld-; pesie-ica böldpest

bucal a mun-; cavidad r^ munhåla bucanero [Am.] sjörövare búcaro 1 välluktande lera 2 [blom]vas buc|ear itr dyka -eo dykning

bucle m [hår]lock bucölic|a herdedikt -o a bukolisk buch|ada munfull, slurk -e m 1 ki^&va; djurmage; F kalaskula, 'mage' 2 munfull, slurk

bud|in m pudding -inera puddingform bud|s|mo buddism, Buddas lära -ta mf buddist

buen a [i st. för bueno frf mask. subst. i sg.]; mozo stilig pojke -ámente adv be-kvämligen-aventura lycka, tur; spådom; decir (echar) la spå i händerna -azo a beskedlig, hygglig -o I a 1 god, snäll 2 kry, frisk 3 god, välsmakande 4 stark, duktig 5 vacker; -a moza grann tös, stilig flicka 6 j-a es esal jo jag tackar jag!, det var vackert!; a la -a de Dios på Guds försyn; de -as a primeras vid första ögonkastet, genast; por las -as godvilligt II adv gott, bra buey m oxe búfalo buffel bufanda halsduk bufar itr fnysa, frusta bufete m 1 skrivbord 2 [advokat]kontor buffet m [gall.] byffé, [-[järnvägs]restaurang;-] {+[järnvägs]restau- rang;+} [Am.] matsalsskåp, skänk bufido fnysning, frustning buf|o I a vulgärkomisk il m skämtfigur i italiensk opera -ón m [hov]narr -onada narrstreck; spydighet -onearse rfl; ^ de driva med, göra narr av -onesco o narraktig

buganvilla bougainvillea

buhard|illa (-a) 1 takfönster 2 vindsrum

buho uv

buhon|eria kramhandel, gårdfarihandel -ero kram-, gårdfari |handlare buido a spetsig, skarp bui|tre m gam -tron m ryssja bujería grannlåt, småsak, krams bujía 1 vaxljus 2 tändstift [i motor] 3 ljus;

lámpara de 40 r^s 40-ljuslampa bula bulla; licens, dispens bul b |o [blomster]lök -oso a knölig buldog m bulldog

bulerías fpl [slags] folklig andalusisk sång och dans [ackompanjerad av [-handklappningar]-] {+hand- klappningar]+} bulero avlatskrämare buleto påvligt brev bulevar m boulevard

53Bulgaria

buzoneró

Bulgaria Bulgarien búlgaro I a bulgarisk 11 m 1 bulgar 2 bulgariska [-[språket]-] {+[språ- ket]+}

bulo lögnaktigt skvaller bulto 1 volym, massa 2 skepnad 3 bylte; kolli; packe, bal; ^s pequeños {de mono) handbagage 4 svulst, bula; buscar el gå löst på; buscarle a algn el ^ förfölja (smyga efter) ngn [i ont [-uppsåt];-] {+upp- såt];+} escurrir (esconder, guardar) el ^ gå ur vägen, smita undan; hacer [mucho] ^ skrymma, vara omfångsrik; a r^ ungefärligt; de ^ kraftig, duktig, ansenlig; tydlig

bull|a bråk, oväsen, stoj -anga tumult, uppståndelse -onguero I a bråkig II m uppviglare -ebulle mf F orolig person -icio buller, oväsen, uppståndelse -icloso a bullrande, larmande, orolig -Idor a m orolig (livlig, beställsam) [person] -ir i tr [fig.] röra; no ~ pie ni mano röra varken hand eller fot II itr 1 sjuda, koka, bubbla, skumma 2 röra sig bumerang m bumerang buñiolería flottmunksbageri -uelo beignet, [flott]munk buque m i fartyg, båt; faro fyrskepp; mercante handelsfartyg; ~ de vapor ångare; ^ de vela seglare 2 skrov burbuj|a bubbla -ear itr bubbla burdel I a lastbar II m bordell Burdeos m Bordeaux burdeos m [-bordeaux-[vin]-] {+bordeaux- [vin]+}

burdo a grov; plump

bureo; irse de F gå ut och roa sig (rumla om)

burgalés I a från Burgos II m Burgos-bo burgomaestre m [icke spansk] borgmästare

burgu]és I a borgerlig II m borgare -esia borgar-, medel|klass

buriel a mörkröd, rödbrun buril m gravstickel -ar tr gravera bur| |o skämt; hån; de på skämt, på narri, för ro skull -adero [i tjurf.] utskjutande träskärm vid barriären på arenan [där tjurfäktarna kan slinka undan tjuren] -ador m 1 kvinnoförförare 2 skämtare; bespottare -ar I tr håna; bedra, gäcka II rf I skämta, skoja [de med] -esco a F löjlig, komisk, lustig -ón I a spydig II m skämtare buró [galL] skrivbord burocracia byråkrati, ämbetsmannaklass burócrata mf ämbetsman; byråkrat burocrático a byråkratisk burr|a åsninna, åsnesto -ada I åsneflock 2 F dumhet; decir r^s prata dumheter -o 1 åsna [äv. F] dumbom 2 sågbock bursátil a; negocios r^es börsaffärer buse I a sökande, letande; perro de ~ spårhund -odor m a [person] som söker (letar) -apié m trevare -apiés m [fyrv.] svärmare -ar tr söka, leta, fråga (söka) efter; ir (venir) a hämta -ón m tjuv, skälm -ona gatflicka, slinka busilis m F kärnpunkt; ahi está el -- däri ligger knuten; dar en el hitta (lösa) knuten búsqueda sökande busto byst

butaca länstol, fåtölj; [teat.] orkester-, parkett|plats butano; gas ~ butan buten adv; [de] [vulg.] förstklassigt, storartat

butifarra 1 [katalansk] korv 2 korvig strumpa 3 F aristokrat från Balearerna buzo dykare

buzión m brevlåda -onero [Am.] brev-lådstömmare

54 c

c/a [iörk. för] cuenta abierta öppen räkning

1 ca konj [àld.] eftersom

2 ca [vulg.] = 1 casa 2 cada

3 ca itj bah!, prat!

cabal I a i redbar 2 exakt, precis, riktig 3 fullkomlig; fullständig II itj;alldeles riktigt!; jr^esl topp!, kör till! Ill m fullkomlighet; no estar en sus inte vara vid sina sinnens fulla bruk IV adv — cabalmente cabala I kabbala 2 intrig 3 hacer ^s sobre

algo anta (förmoda) ngt cabalg|ada 1 ryttartåg 2 ryttartrupp 3 kavalleriräd, inritt -ador m ryttare -adura rid-, last|djur -ar Ur tr rida [på] -ata kavalkad, festligt ryttartåg cabalístico a kabbalistisk; mystisk cabalmente adv redbart, riktigt, fullkomligt caballa [slags] makrill caball|ada 1 hästflock 2 [Am.] dumhet, nonsens -ar a häst- -eresco a ridderlig; chevaleresk; libro ^ riddarroman -eria 1 riddjur 2 kavalleri 3 ridkonst 4 libro de riddarroman-eriza stall-ero I a 1 ridande

2 envis 11 m 1 adelsman, ädling 2 riddare

3 gentleman, herre; ¡<^1 min herre! 4 ryttare 5 kavallerist -erosidad f ridderlighet -eroso a ridderlig -ete m 1 staffli 2 takås 3 strykbräda 4 [gymn.] häst -ista m† 1 hästkännare 2 hästkarl 3 ryttare; konstberiderska -ito; del diabio troll-slända -itos pl karusell -o 1 häst; de vapor (de fuerza) hästkraft 2 spelkort med häst och ryttare [motsvarar dam] 3 Fschack.] springare -ón m rygg mellan plogfåror

cabana 1 [herde]koja 2 fårhjord cabe prep [litt.] intill, bredvid cabec|ear itr 1 nicka [sömnigt] 2 skaka på huvudet 3 stampa -era 1 huvudgärd; médico de ^^ husläkare 2 huvudstad 3 vinjett 4 högsäte, förnämsta plats vid bordet -illa m [rebell]chef; rövarhövding

cabell|era hår[massa]; ~ de cometa kometsvans -o hår; de ángel [slags] syltad vattenmelon; se le pusieron los r^s de punta håret reste sig på hans huvud; en ^ med upplöst hår; en r^s barhuvad -udo a [lång]hårig cab[er oreg. itr 1 få rum, rymmas 2 vara möjligt; -e man kan; no -e det går inte; no en si de gozo vara färdig att spricka av förtjusning; no -e duda det är inget tvivel; no me -e en la cabeza jag kan inte förstå; le -e la gloria de honom tillfaller äran att; me -e el honor jag har äran; si -e om möjligt cabestr|illo stöd[je]bandage; con el brazo en med armen i band -o 1 grimma 2 ledaroxe

cabez|o 1 / huvud; de ajo [en hel] vitlök; de chorlito 'hönshjärna*, dum person; de puente X brohuvud; de turco syndabock; [a]sentar la ^ stadga sig; levantar ^ [åter]hämta sig, resa sig; tener la r^ como una olla de grillos F vara alldeles vimsig (tokig); ir en (a la) ^ gå i täten 2 / huvudstad; de partido [ung.] residensstad 3 m överhuvud, chef -ada 1 huvudlag [på betsel] 2 nickning -al m liten kudde; [åld.] långkudde -azo stöt med huvudet -o bergknalle, isolerad kulle -ön (-oía, -udo) m a i [person] som har stort huvud 2 tjockskallig (envis) [person] cabida utrymme; rum; ^ dräktighet, tonnage

cabi |do 1 domkapitel 2 stadsfullmäktigegrupp 3 rådhus cabina kabin, hytt; telefonhytt; ^^ de presión [flyg.] tryckkabin cabizbajo a nedslagen, ledsen cable m 1 kabel; echar un hjälpa i trångmål 2 telegram -g rafia r [pres. [-cablegrafío]-] {+cable- grafío]+} itr kabla -grama m kabeltelegram cabo 1 ände; juntar (atar) [försöka] få sammanhang i saken; *lägga ihop'; al ^ de efter; al fin y al ^ när allt kommer omkring; llevar a r^ sätta i

55cabotaje

cáfila

verket, genom-, ut|föra; de ^ a rabo (cabo) från början till slut 2 korpral 3 kap, udde cabotaje m kustfart cabra get

cabré [f ut. av caber]

cabr|earse rf I F bli arg -ero get|vaktare, -herde

cabrestante m ankar-, gång|spel cabría lyftanordning cabrillear Ur krusa sig cabrío a get-; macho ~ getabock cabriola skutt; kullerbytta cabr|itilla killingskinn -ito killing -ón m 1 getabock 2 [vulg.] hanrej -onada [vulg.] nedrig handling caca F *bajs', [barn]avföring; smuts cacahuete m jordnöt cacao kakao

cacare|ar Ur kackla -o kackel; galande cacatúa kakadua

cacería jakt[parti]; ir de ^ gå på jakt cacerola 1 kastrull 2 stekgryta cacique m 1 indianhövding 2 bypamp; storgubbe caco 1 tjuv 2 F ynkrygg caco|fonia kakofoni, missljud -fónico a kakofonisk, missljudande; dis-, o ¡harmonisk

cácteas pl; las kaktus |familj en, -arterna cacito {-tus m) kaktus cacumen m skarpsinne; knipslughet cacha 1 platta på knivskaft (pistolkolv); hasta las F fullständigt; upp över öronen 2 [Am.] horn [på tjur] cachalote m kaskelot cacharr|eria lergodsaffär-ero krukmakare -o 1 stenkärl 2 [gubb-, gum-, bil]skrälle cachaz|a F långsamhet, sölighet, lugn, flegma -udo a F sölig, flegmatisk cachear tr [kropps]visitera cachemir = casimir

cachet|ada [Am., dial.] örfil -e m 1 rund kind 2 knytnävsslag i ansiktet 3 [tjurf.] dolk -ear tr örfila -ero kort dolk -udo a tjockkindad cachicuerno a med hornskaft, hornskaf-tad

cachigordo a liten och tjock, satt cachimb|a (-o) [Am.] [rök]pipa cachiporra knölpåk

cachivoch|e ml litenhusgerådssak;'skräl-le' 2 löjlig person -es mpl diverse småsaker, grejor cacho 1 F stycke, liten bit; un en smula, litet; un ^ de pan [ung.] nödtorftigt uppehälle 2 [Am.] horn cachond|earse rfl [vulg.] göra narr [de av] -o a 1 brunstig 2 F lustig cachorro valp, unge [av björn etc.] cachucha [slags] spansk dans cachudo a [Am.] listig cachupín m [Am., öknamn på] spanjor

som invandrat till Amerika cada indef. pron varje, var; uno, cual var och en; quisque F == cada cual; ^ tres dias var tredje dag; ^ vez más allt mer cadalso schavott cadañero a årlig

cadjáver m lik -avérico a lik-; rigidez -avé-

rica likstelhet cadena kedja; ~ antideslizante [bil.] snökedja; perpetua livstids straffarbete; reacción en ^ kedjereaktion; trabajo en ~ arbete på löpande band cadenci|a kadens, rytm-oso a harmonisk,

välklingande cadeneta; [punto de] ~ kedjesöm cadera höft

cadete m kadett, elev på militärskola cadi m kadi, muhammedansk domare caduc|ar itr 1 vara senil 2 [om lag, tidtabell m. m.] bli ogiltig, inte gälla längre, bli för gammal -idad f 1 skröplighet 2 [j ur.] ogiltighet -o a 1 gammal, skröplig 2 fallfärdig 3 förgänglig 4 [jur.] ogiltig caler or eg i itr 1 falla 2 in|falla, -träffa; la Pascua -e por abril påsken kommer i april; estar al ^ vara nära förestående 3 förstå; no caigo jag förstår inte; ~ en la cuenta begripa, komma underfund med 4 ~ soldado genom lottning bli uttagen till militärtjänst 5 passa [fríen bra, mal illa] Ii rfl falla, trilla; eso se -e de su peso det faller av sig självt café m 1 kaffe 2 kafé cafeína koffein cafet|al m kaffeplantage -alista mf [Am.] kaffeplantageägare -era kaffe|kanna, -panna -eria cafeteria, barkafé -ero I a kaffe-; begiven på kaffe II m kaféinmv havare -in m litet kafé -o kaffebuske cáfila F mängd personer (fordon) [etc.]

56cafre

calderón

cafre I a barbarisk, grym 11 m 1 kaffer 2

buse cagafierro slagg

cag|ar itr rfl [vulg.] skita -on a F feg -ueta

a F räddhàgad, feg caí d|a 1 fall; ~ del pelo håravfall, begynnande skallighet; a la r^ del sol vid solnedgången; punto de ~ nedslagspunkt [för projektil] 2 syndafall -o I a slak; de ánimo modlös; de coZor blek-os pZ fallna, stupade [i krig] caigo [pres. av caer] caimacán m [Am.] auktoritetsperson caimán m kajman, alligator Caín Kain cain m hjärtlös (grym) person; con las de ^ F med onda avsikter; pasar las de F leva i elände, ha det djävligt Cairo; el Kairo cairota I a från Kairo

II mf Kairo-bo caj|a 1 [lik]kista, låda; ~ de cambios växellåda [på bil] 2 fodral, kartong, ask, boett 3 kassa; ^ de ahorros sparbank;

fuerte (de caudales) kassa|skåp, -skrin 4 karosseri 5 de escalera trapphus -era kassörska -ero kassör -etilla cigarrett-, tobaks |paket, paket -istam/ sättare, typograf -ón m 1 box, [drag]låda; de sastre F hop oordnade saker; es de ~ F det är självklart [och vanligt]; frases de stående uttryck 2 [Am.] butik 3 [Am.] djup floddal cal / kalk; muerta släckt kalk; ~ viva osläckt kalk; ahogar (apagar) la -^ släcka kalk; de y canto solid, kraftig cala 1 bit [av melon el. dyl. som man skär för att pröva kvalitén] 2 liten bukt 3 ^ kölrum; djupgående 4 sondering calaba|cear tr F 1 underkänna 2 ge [ngn] korgen -cera kalebassplanta -za kurbits, kalebass, pumpa; dar a) underkänna [i examen] b) ge korgen calabobos m F duggregn

1 calabozo fängelse, fångcell

2 calabozo trädgårdskniv

calabrote m 1 ^ ankartross 2 [Am.] vildhjärna

caladlo i a 1 genombruten; medias -as genombrutna strumpor 2 genomvåt [av regn]; estoy como una sopa jag är alldeles genomvåt II ml genombrutet [hand]arbete 2 ^ djupgående

calafate|ar tr kalfatra, täta [med drev o. tjära] -o kalfatring calamar m bläckfisk calambre m kramp calamidad f kalamitet, olycka; elände calamino kalamin, galmeja calamitoso a olycklig, eländig cálamo 1 [poet.] [skriv]penna 2 [ant.]

[herde]flöjt calandrar tr kalandrera, glätta [papper]

1 calandria kalander, glättningsmaskin

2 calandria lärka

calaña i mönster, typ 2 beskaffenhet,

skaplynne, karaktär calanés I a från Calañas [i [-Huelva-provin-sen];-] {+Huelva-provin- sen];+} sombrero ~ hatt med uppböjda brätten II m Calanas-bo calar I tr 1 genomblöta; genomborra 2 F sondera, genomskåda 3 tälja, skulptera

4 la bayoneta sätta på (fälla) bajonett

5 släppa ned, sänka 11 rfl i bli genomvåt 2 sätta på sig [glasögon, mössa] 3 lista sig in [för att stjäla]

calaver|a 1 f kranium, dödskalle 2 m F tokstolle, vildhjärna -ada F galenskap, dårstreck, upptåg calcan |al {-ar) m häl

calcar tr 1 kalkera, kopiera 2 trampa på calce m 1 hjulskena 2 firmar al ^ [Am.]

underteckna; al ^^ de ésta här nedan calcet|a långstrumpa; hacer ^ sticka

strumpor -in m kort strumpa calcificar tr förkalka, kalksätta calcinar tr [för]bränna; glödga calcio kalcium

calco kopia [av teckning]; papel de r^ kal-

kerpapper calcógrafo kopparstickare calcul|able a beräknelig -ador a 1 räkne-; [máquina] r^a räknemaskin 2 beräknande -ar tr beräkna cálculo 1 kalkyl, beräkning; räkning; ^^ mental huvudräkning; ~ di/erenciaZ differentialkalkyl 2 [läk.] sten[sjukdom]; renal njursten caldear tr 1 värma [upp] 2 upphetta, glödga

calder|a kittel; de vapor ångpanna; las r^s de Pedro Botero F helvetet -eria kop-parslageri -ero kopparslagare -illa koppar-, små|mynt, småpengar -o [liten] kittel; [brunns]ämbar -ón m [stor] kittel

3*—Spansk-svensk ordl)ok

57caldillo

camafeo

cald|ilio buljong; soppa-o spad; buljong, konsommé -os pl spirituösa -oso a saftig calé m [vulg.] 1 zigenare 2 pengar, småmynt, 'grus' calefacción uppvärmning; ^^ central

centraluppvärmning, värmeledning caleidoscopio kalejdoskop calendario kalender, almanacka calent|odor I a värmande II m sängvär-mare, värmeflaska; de agua vatten-värmare-amiento upphettning -ar[pres. caliento^ I tr hetta upp; värma II rf I bli varm, värma sig -ora feber -uriento a febersjuk calera kalkbrott calesa kalesch

caleta landningsplats; liten vik caletre m F klokhet, klipskhet; gott huvud, 'skalle'

calibr|ador m kalibermått, mätinstrument -e m 1 kaliber 2 storlek, betydelse 3 slag, sort calicata malmletning calidad / egenskap, beskaffenhet, kvalitet; betydenhet; hombre de ~ ansedd man; dama de r^ förnäm dam cálido a varm, het calidoscopio = caleidoscopio calient|aplatos m tallriksvärmare -e a 1 varm, het, glödande 2 hetsig, häftig 3 en ^ på fläcken, ögonbUckligen calif|a m kalif -ato kalifat calific|aciön 1 be|nämning, -teckning 2 betyg -ado a duglig, kvalificerad; godkänd -ar tr 1 karakterisera, beteckna [de som] 2 betygsätta -ativo I a [gram.] bestämmande, egenskaps- 11 m benämning California Kalifornien cali|forniano, -fornico o. -fornio a från

Kalifornien, kalifornisk caliginoso a [poet.] dimmig, disig; dunkel; dyster

caligrafía kalligrafi, välskrivning calinü 1 mist, tjocka 2 [dial.] värme cáliz m 1 bägare, kalk 2 blomkalk caliz|a kalksten -o a kalkhaltig; espato kalkspat

calm|a lugn, ro, stillhet; stiltje -ante a m smärtstillande [medel] -ar I tr lugna 11 itr mojna, bedarra -oso (-uéZo) a 1 lugn, vindstilla 2 F indolent, loj caló [slags] zigenarspråk

calofrío = escalofrío

calor m värme, hetta; entrar en ^ börja bli varm; hace ^ det är varmt; ~ especifico specifikt värme -ia kalori, värmeenhet -ifero I a värmeledande II m uppvärmningsapparat; fotvärmare -ifico a värmande, värme-calumni|a förtal -ador I a förtalande lim bakdantare -ar tr förtala -oso a bakdan-tande, förtalande caluroso a 1 varm, het 2 hjärtlig calva 1 skallighet; F flint 2 glänta calvario I törnestig, korsets väg; C^

Golgata 2 själsUdande calv|ero glänta -icie (-ez) f skallighet calvinista mf kalvinist calvo a 1 skallig 2 kal colzada stenlagd [lands]väg; körbana calz|ado I a försedd med skor 11 m fotbeklädnad, skodon -ador m skohorn -ar tr 1 bära [skor, handskar] 2 sätta pà sig [skor] 3 förstärka; kila fast -as pl [åld.]

1 benkläder 2 strumpor -ón m 1 knäbyxor; hablar a quitado F tala ogènerat (fräckt, hänsynslöst) 2 -ones [blancos] kalsonger -onazos m F vekling, [överdrivet] medgörlig man -oncillos pl kalsonger

ca|| lada; dar la ^ por respuesta ingenting svara -adamente adv i tysthet -adita; a la r^ i tysthet -ado a 1 tyst; tystlåten

2 som handlar i hemlighet -andico (-ándito) adü F sakta, försiktigt -ar I tr tiga med, bevara [wn secreio en hemlighet]; ¡-a esa boca! tyst [med dig]! 11 itr tiga; ¡-al, ¡-el verkligen!, är det möjUgt!

calle f gata; [bask.] gammal stadsdel; abrir r^ bana sig väg; estar al cabo de la ^ vara klar på (färdig med) saken; llevar a algn de r^ överträffa ngn; plantar a algn en la ^ kasta ut ngn på gatan; quedarse en la ^ bli ruinerad (utfattig) -ja gränd -jear itr flanera, driva omkring på gatorna -jero a gat[u]- -jon m gränd; sin salida återvändsgränd -juela 1 liten tvärgata, gränd 2 undanflykt, kryphål call|ista mf pedikyrist -o valk, hudknölj liktorn -os pl typisk spansk maträtt [som innehåller inälvsdelar] -oso a valkig cam|q 1 säng, bädd; guardar inta sängläge; caer en ^ bli sjuk 2 [djurs] läger -adq kull [ungar] camafeo kamé

58camaleón

camueso

camoleón m kameleont camama [vulg.] 1 bedrägeri, falskhet 2 hån, gyckel

camándula 1 / [slags] rosenkrans 2 m/ F hycklare; knepig person; tener muchas '^s vara mycket knepig camandulero a m F skenhelig [person] cámara 1 rum; kammare 2 kajuta 3 inner-siàng [pà bilring] 4 ^ de comercio handelskammare; fotográfica kamera; ^ frigorífica kylrum; lenta [-ültrarapid-[kamera]-] {+ültrarapid- [kamera]+}

camaradla m/ kamrat -eria kamratskap

camar|anchon m vind[srum] -era 1 kammarjungfru 2 servitris, uppasserska, [-[hotell]städerska-] {+[ho- tell]städerska+} -ero servitör, kypare, hovmästare; [ångbåts]uppassare; vaktmästarn! -illa kamarilla, hovparti -in m 1 litet kapell bakom altaret 2 [teat.J på-klädningsloge camarón m [slags] kräfta camarot|e m [fartygs]hytt; kajutri -ero

fartygsuppassare camastro [neds.] enkel säng, brits cambalache m F 1 byte[shandel] 2 [Am.] butik för gamla kläder -ar tr byta, schackra bort cámbaro [slags] krabba cambi|adora [Am.] växel-, ranger]lok -ante a växlande -ar tr itr förändra[s], byta, växla; ändra sig; ^ la peseta F kräkas, spy; de tren byta tåg -azo; dar el ^ göra ett byte i smyg -o 1 förändring, byte 2 [bil.] växel 3 växel[kurs]; ¿a cómo está el hur står kursen?; letra de r^ växel; primera de ~ prima växel; segunda de ^ sekunda växel 4 libre rs^ frihandel; de tren tågbyte; a las primeras de vid första ögonkastet; en i gengäld, å andra sidan, tvärtom -sta mf växlare cambur m [slags] banan camel|ador m F *solochvårare*, bedragare -ar tr F 1 flörta med 2 förföra 3 lura camelia kamelia; la dama de las kame-liadamen

camelllsta = camelador -o 1 flört 2 lögn, falsk nyhet 3 list, bedrägeri camello kamel; hilo de r^ kamelhår camerino = camarín

camilla 1 sjukbår 2 mesa ^ [slags] runt bord [täckt med tjock duk under vilket fyrfat anbringas] camln|ante I a vägfarande II m/vandrare -ar itr vandra, färdas -ata [lång och [-tröttsam]-] {+trött- sam]+} fotvandring -ero a väg-; peón ^ vägarbetare -o väg; de herradura rid-väg; llevar ^ de vara på väg att; ~ de på väg till, i riktning mot camión m lastbil

camis|a 1 skjorta 2 glödstrumpa 3 ® mantel; de do6Zedubbelmantlad-eta undertröja; kort skjorta med vida ärmar -ola veckad skjorta -ón m nattlinne camomil[l]a kamomill camorr|a F slagsmål, dispyt; armar r^ ställa till bråk -¡sta a mf f grälsjuk [-[person]-] {+[per- son]+}

campamento läger; bivack campan |a 1 kyrkklocka 2 spishuv; de chimenea rökfång -ada klämtning; klockslag; dar una r^ väcka uppseende -ario klocktorn -illa bjällra, ringklocka; tener muchas '^s ha många hederstecken och titlar campante a stolt, glad, belåten campanudo a 1 klocklik 2 svulstig; stor-talig; Ijudlig compañía 1 slätt 2 kampanj; säsong 3 fälttåg; estar en ^ vara i fält 4 [Am.] land[sbygd] -ista m [Am.] cowboybas, boskapschef campeador m kämpe, krigare campear itr 1 framstå; utmärka sig; trona; visa sig, kqmma till synes 2 beta 3 [om sädesfält] grönska campechano a F 1 kamratlig 2 generös campeche m kampesch-trä campe|on m 1 champion, mästare [i idrott] 2 [för]kämpe, banerförare -onato mästerskap [i idrott] camp|esino I a lantlig II m lantbo, bonde -estre a lantlig; flor ängsblomma -ifta odlad trakt, bygd -o fält, land[sbygd];

de aviación flygfält; ^^ de concentración koncentrationsläger; de fútbol fotbollsplan; deportivo (de deportes) idrottsplan; santo kyrkogård; a ^ través (traviesa) tvärs över fältet camues|a [slags] äpple -o 1 [slags] äppelträd 2 F dumhuvud

59camuflaje

camufl|aje m kamouflage -ar ir kamau-flera

can m i hund 2 hane [på gevär]

cana 1 vitt hårstrå; peinar '^s bh gammal

1 echar una ^ al aire roa sig; 'slå runt' Cancán; Tierra de r^ Kanaans land Canadá; el Kanada canadiense I a kanadensisk II m kanadensare canal 1 m kanal; el C^ de la Mancha Engelska kanalen 2 † takränna -izar tr kanalisera; göra segelbar -ón m takränna -ones mpl = canelones canall|a F 1m usling, bov 2 / pack, pöbel -ada bovstreck -esco a rå, ful, snnpel canana patronbälte canapé m [galL] kanapé Canarias pZ; las Islas ~ Kanarieöarna canario I a från Kanarieöarna 11 m 1 invånare på Kanarieöarna 2 kanariefågel III ii;;tusan! canast|a 1 [flätad] korg 2 [kortsp.] canasta -illa liten korg-o I m stor korg II itj; ¡r^I tusan!

cancán tP^» cancanes] m 1 cancan 2 mycket vid underkjol cancela järngaller vid ingång, järngrind cancel I ación annullering -ar tr 1 stryka ut (över) 2 upphäva, annullera, förklara ogiltig

cancelar|ia påvens kansli-io [åld.] kansler cáncer m 1 kancer, kräfta 2 [la constelación

de] C^ Kräftan[s stjärnbild] cancerbero [sträng och hänsynslös] portvakt

canceroso a kancerartad canciller m [riks]kansler -ía [stats]kansli canci|on visa, sång-onero visbok canch|a idrottsplats [spec. för bollspel el. tuppfäktning]; [Am.] kapplöpningsbana -al m stenhop, stengrund candado hänglås candeal a; pan ^ fint vitt bröd candel|a 1 ljus [av vax el. stearin] 2 eld; pedir F be om eld [till cigarren] 3 arrimar ^ F klå upp -abro kandelaber, ljusstake [för flera ljus] -ero ljusstake candente a 1 vitglödgad 2 cuestión ~ brännande fråga cándidamente adv enkelt, oskyldigt candidatlo kandidat -ura kandidatur

candidez f 1 vithet 2 oskuld; uppriktighet; enfald Cándido a 1 [snö]vit 2 ärlig, trohjärtad; enfaldig, naiv, barnshg candil m [slags] liten oljelampa; haile de r^ enklare (tarvlig) danstillställning -eja oljehus [i lanterna] -ejas pl rampljus -era kungsljus

candong|a F 1 [grovt] skämt, gyckel 2 listigt smicker -uear itr F driva [med ngn]

candor m uppriktighet; naivitet, troskyldighet -oso a ärlig, oskuldsfull canel|a kanel; fina [fig.] fina saker-o

I a kanelbrun 11 m kanelträd canelones mpl färsfyllda hoprullade ma-

karoniplattor canesú m [gall.] [spets]liv; besparing [på

plagg]; ok [på skjorta o. dyl.] cangilón m spann, ämbar [i vattenupp-

fordringsverk] cangrejo; ~ de río kräfta; ^^ de mar

krabba canguelo F fruktan, rädsla canguro känguru

caníbal m kannibal, niänniskoätare canicie / vithårighet can|iculo 1 la C-^ Hundstjärnan 1 la rötmånaden ^icular a rötmånads-canijo a F svag, sjuklig canilla 1 kran [på fat] 2 skenben 3 [-[symaskins]spole-] {+[sy- maskins]spole+} canino a hund-; diente ^ hörntand canje m utbyte [av handlingar, publikationer, krigsfångar] -ar tr byta ut, lämna i utbyte, byta [frimärken o.dyl.] cano a grå[hårig], vit[hårig] canoa kanot; de salvamento räddningsbåt

canódromo hundkapplöpningsbana canon m 1 regel, föreskrift 2 [kat.] del av mässan 3 kyrkolag 4 katalog, lista 5 [mus.] kanon canónilco a kanonisk; matrimonio ~ kyrklig vigsel -go [kyrkl.] domherre, kanik

canonizloción kanonisering -ar tr kanonisera, förklara för helgon canoso a gråhårig

cans|ado a 1 trött 2 tröttsam -ancio trötthet, matthet; uttröttning -ar I tr trötta [ut] II rf I bU trött -i no a trött, utmattad; besvärlig, tröttsam; långsam

60cantábrico

caparra

cantábrico a kantabrisk; el [Mar] C-^ Biscayabukten cántabro a från Kanta-brien

cant|aclaro rättfram person -ada — cantata -ador m vissångare -aleta 1 katt-konsert 2 stickord, hån -ante I a; llevar la voz ~ vara den som bestämmer II mf sång|are, -erska -aor F = cantador -ar I tr 1 sjunga; besjunga; ropa ut [varor], göra känd; meddela 2 erkänna Fbrott] II m sång; el C^ de los Cantares Höga visan

cántara 1 [åld. rymdmått motsv. 16,13 1

= 8 azumbres] 2 = cántaro cantarela kantarell cantarera ställ att placera krus på cantárida spansk fluga cantarín a förtjust i att sjunga cántaro kanna, kruka; llover a r^s stört-regna

cant|ata kantat -atriz / sångerska -e m; ^ hondo {jondo, flamenco) andalusisk vis-sångarkonst cantería sten[brott] -o 1 stenhuggare 2 [åld.] [bröd]skorpa, bit |bröd] 3 kant 4 [Am.] rabatt, trädgårdsland cántico hymn, lovsång cantidad / kvantitet, antal, mängd; summa

cantil m strandklippa

cantilena visa; ¡siempre la misriia alltid

samma visa! cantimplora plunta, [platt] fältflaska cantina 1 [vin]källare 2 marketenteri;

frukostrum; [stations]byffé cantinela = cantilena cantin|era marketenterska-ero marketen-tare

1 canto sång; del cisne svanesång; llano koral

2 canto 1 kant 2 tjocklek 3 [-[byggnads]sten;-] {+[byggnads]- sten;+} ~ rodado rullsten

cantón m 1 kanton 2 gathörn cantor m sångare -a sångerska cantueso lavendel

canturr|ear (-iar) itr F gnola-ia F monoton sång

cánula kanyl, tunt rör canutero 1 = cañuíero 2 [Am.] pennskaft, reservoarpenna cafta 1 strå, rör; [aguardiente de] ^ sockerrörsbrännvin, rom; dulce (de azúcar)

sockerrör; de Indias rotting; de pescar metspö 2 skenben; märgben 3 högt vinglas, mätglas för vin; de cerveza litet glas öl cañada 1 pass, dal 2 boskapsväg cañadu[l]zal [Am.] = cañamelar caiia|mar m hampåker -mazo kanfas; stramalj

cañalmelar m sockerrörsfält -miel f sockerrör

cáñamo hampa cañamón m hampfrö cañaverla starr[gräs] -al m 1 sockerrörsfält 2 vassfält cañiería vattenledning; rörledning -ero

rörmokare cañí m [vulg.] zigenare cañizo flätverk av vassrör caño 1 rör 2 springvatten 3 kanal 4 orgelpipa

1 cañón m 1 rör 2 gevärs |lopp, -pipa; eldrör [till artilleripjäs] 3 kanon; ^ antiaéreo luftvärnskanon; antitanque pan-sarvärnskanon 4 orgelpipa

2 cañón m kanjon, djupt nedskuren floddal

cañón lazo kanonskott -ear tr bombardera [med kanon] -eo kanonad -eria orgelpipor -ero kanonbåt cañutero nålhus caoba mahogny caolín m kaolin

caos m kaos, förvirring caótico a kaotisk, oordnad

capa 1 [tjurf.] skynke; comedia de ~ y espada riddarskådespel; defender a ^ y espada försvara oförskräckt; andar de caída gå illa, förlora i anseende 2 [släng]kappa 3 täcke 4 lager, skikt 5 folkklass 6 förevändning; so ~ under förevändning capacete m [åld.] enkel hjälm capacidad / 1 omfång, rymd; ~ [de carga] ^ dräktighet 2 intelligens, talang, förmåga, duglighet capacitloción habilitering -ado a kompetent -ar tr befullmäktiga capacho fruktkorg [av säv el. vide]; [rygg]korg

capar tr 1 kastrera 2 skära ned, förminska caparazón m 1 schabrak 2 ryggplåt [på kräfta (sköldpadda)] 1 caparra handpenning

61caparra

carácter

2 caparra [dial.] = garrapata

3 coporro [Am., dial.] = alcaparra caparrosa vitriol

capataz m arbetsförman, bas capaz a 1 rymlig, vid 2 una caja ^ de 10 botellas en láda som rymmer 10 flaskor

3 duglig [para till], i stånd ^de till, att]

4 begåvad, skicklig capazo korg av espartogräs capcioso a listig, bedräglig

ca pel a [tjurf.] 1 hetsning med skynket 2 amatörtjm-fäktning -ador m tjurfäktare som retar tjuren med sitt skynke -ar I tr hetsa [tjuren] med skynket 2 F uppehålla med undanflykter II itr ^ lägga bi capelo kardinalshatt; kardinals värdighet

capellán m komminister, adjunkt capeo [tjurf.] hetsning med skynket caperu|cita; C^ roja lilla Rödluvan -za

hätta, huva capicúa m symmetriskt tal (ord) [tal (ord) som kan läsas lika från båda hållen] capilar a hår-; loción hårvatten capilla 1 kapell; estar en ^ vara dödsdömd; estar como reo en F känna sig skakis 2 [munk]huva capirot|azo knäpp med långfingret och tummen -e m 1 hätta 2 doktorskappa 3 spetsig pappmössa [för botgörare]; tonto de dum som en gås capital I a väsentlig, fundamental, kapital, stor; los siete pecados r>^es de sju dödssynderna; pena ^ dödsstraff; sentencia ^ dödsdom Ii s i m kapital 2 / huvudstad; residensstad -ismo kapitalism -¡sta mf kapitalist -ización kapi-talisering -izar I tr kapitalisera II itr samla pengar capitán m 1 kapten 2 an-, här|förare;

general a) guvernör b) överbefälhavare capitanía 1 kaptensfru 2 amirals-, flagg|skepp -ear tr anföra; leda capitel m 1 kapitäl, pelarkrona 2 torn[spets, -spira capitula bibelställe [som läses i kyrkan] capitul|aciön 1 kapitulering 2 fördrag -aciones fpl; r^ [matrimoniales] äktenskapsförord -ar itr 1 kapitulera 2 sluta fördrag

capitul|o 1 [dom]kapitel 2 kapitel [i bok] -os = capitulaciones

capó [gall.] motorhuv [på bil]

1 capón m 1 kapun; kastrerat djur 2 eu-nuck, kastrat

2 capón m F lätt slag i huvudet med kno-gen

caporal m uppsyningsman^, anförare capot |a 1 [slags] damhatt 2 hopfällbar [vagns]sufflett -ar itr 1 [om bil] slå runt 2 [om flygplan] kraschlanda -e m [-[regn]kappa;-] {+[regn]- kappa;+} [lång o. vid] militärkappa; decir algo para su ^ säga ngt för sig själv Capricornio [astr,] Stenbocken caprich|o nyck, infall, påhitt -oso a nyckfull, lynnig; egensinnig; bisarr, underlig caprípedo a [litt.] bockfotad cápsula 1 [butelj]kapsyl 2kapsel; ~ fulminante X tändhatt 3 fröhus capt|ar tr vinna, fånga [sympati, [-uppmärksamhet]-] {+upp- märksamhet]+} -ura fängslande, tillfångatagande -urar tr häkta, fånga, gripa; ^ uppbringa

capuch|a 1 kapuschong 2 cirkumflex -ino

1 a tillhörande kapucinorden; monja -ina kapucinnunna II m kapucinmunk -o kapuschong -ón m kappa med kapuschong

capullo 1 kokong, puppa 2 blomknopp capuzar = chapuzar

1 caqui I a kakifärgad II m kaki, militärtyg

2 caqui m kakiplommon, persimon; kaki-träd

cara 1 / ansikte; utseende; ¡qué buena ~ tiene usted! vad ni ser kry och pigg ut!; dar [Za]dl peligro motstå faran; tener ^ de se ut som; tenerde pocos amigos se bister ut; ¿con qué . . ? hur skulle jag då . .?; echar en slänga i ansiktet, förebrå 2 / [rät]sida; ^ y cruz krona och klave 3 / dristighet 4 m F fräck person carabela ^ karavell

carabin|a 1 karbin 2 F sällskapsdam [åt en ung flicka], 'förkläde' -ero tullsoldat caracol m 1 [trädgårds]snäcka 2 [hästs] volt, sväng 3 escalera de vindeltrappa 4 /~es/ det var som katten! -a trumpetsnäcka -ada sniglar [som maträtt] -ear itr [om häst] tumla sig carácter m 1 karaktär; kännemärke; art

2 bokstav 3 handstil 4 typ [på [-skrivmaskin]-] {+skriv- maskin]+}

G2característica

cargo

caracter|istica 1 utmärkande drag 2 [mat.] karakteristika -ístíco a karakteristisk, utmärkande -izado a framstående -izar fr karakterisera; framställa, skildra caradura amf ? fräck (gàpàaraktig) [-[person]-] {+[per- son]+}

carajo it] [vulg.] djävlar anamma! caramba itj å katten!, det var som tusan! carámbano istapp

carambola 1 karambolage 2 dubbelt resultat, 'två flugor i en smäll'; tillfällighet caramel m [slags] sardin caramelo bränt socker; karamell; de utsökt

caramillo 1 liten flöjt, skalmeja 2 skvaller, förtal

carantamaula F 1 hiskligt ful mask [av kartong] 2 hemskt ful person, 'fågelskrämma'

carantoña 1 gammal häxa [ful, vräkigt klädd o. sminkad kvinna] 2 smicker, inställsamhet carape itj för tusan!

caraqueño I a från Caracas 11 m Caracas-bo

1 carate m [Am., slags] hudutslag

2 córate m [sport.] karate

carátula 1 mask; skyddsmask [mot bin]

2 [Am.] titelblad [i bok] caravana karavan caray itj å tusan!

carbón m [trä]kol; activado aktivt kol; animal benkol; de piedra stenkol; vegetal brunkol; papel ~ karbonpapper carbonato karbonat

carboncillo 1 teckningskol 2 [Am.] kol-stybb

carbonería [kol]mila-o i a kol- 11 m 1 kolare 2 kolhandlare carbónico a; ácido ^ kolsyra carbon|illa kolstybb -izar tr förkola -o

[rent] kol carborundo karborundum carb|unclo 1 böld 2 rubin -únculo rubin carbur|ador m [bil.] karburator, förgasare -ante m motorbränsle -o karbid carcaj m koger

carcaj lada gapskratt; reir[se] a ^s gapskratta -ear itr gapskratta carcamal m F gubbstrutt carcañjal (-ar) m = calcañal cárcel / fängelse carcelero fångvaktare

carcomía 1 trämask 2 stort [långvarigt] bekymmer -er I tr gnaga på, tära, fräta, äta sönder II rfl bli maskäten -ido a maskäten card|a karda -ador m kardare cardamomo kardemumma cardar tr karda

cardenal m 1 kardinal 2 blàmärke cardencha 1 karda 2 kard tistel cardenillo ärg

cárdeno a [mörk]violett, blåsvart cardíaco a hjärt-

cardinal a fundamental, grund-; número ^ grundtal; los puntos ~es de fyra väderstrecken; las virtudes r^es kardinaldygderna carditis / hjärtinflammation card|izal m tistelbevuxen plats -o tistel cardum|e o. -en m [fisk]stim carear 1 tr konfrontera 11 r/Z 1 ställa sig

ansikte mot ansikte 2 sammanträda carecer [böjn. som crecer] oreg. itr; ^^ de

sakna, lida brist på carenar tr kölhala caren|cia brist [de på] -te a som saknas careo konfrontation

carer|o a; esa tienda es muy -a F den där

affären är mycket dyr carestía brist, knapphet; dyr tid; prisstegring

careta [fäkt]mask

carey m 1 havssköldpadda 2 [-sköldpadd-[skal]-] {+sköldpadd- [skal]+}

carg|a 1 börda, last;general styckegods; por ~ som fraktgods 2 lastning 3 laddning 4 X [häftigt] anfall, chock; volver a la envisas, insistera, åter ansätta någon -adero lastplats -ado a [om kaffe] stark; ^ de años mycket gammal; de espaldas kutryggig -amento skeppslast -ante a F besvärande -ar i tr 1 lasta 2 bära 3 ladda 4 anfalla 5 en cuenta debitera 6 F förarga; me va -ando con . . han går mig på nerverna med ..; con la responsabilidad påta sig ansvaret II rfl 1 mulna 2 F döda; slå sönder -azón / ^ last[ning] -o 1 last 2 uppdrag, plikt, åliggande; ämbete, tjänst; corría a su det var hans sak 3 beskyllning 4 samvetskval, ånger 5 debet 6 hacerse ^ de a) åtaga sig b) överväga c) begripa 7 a ^ de under ledning av

63cargosear

carrusel

cargos|ear tr [Am.] otåligt och ivrigt begära, pocka på; besvära -o a besvärlig; påträngande carguío last

cariacontecido a F sorgsen cari|ado a kariös, angripen av tandröta -arse r/l angripas av [tand]röta cariátide / karyatid

caribe I a karibisk II m 1 karib 2 grym människa

caricat|o komiker [på opera] -ura karikatyr -ural = caricaturesco -orar = caricaturizar -uresco a karikatyrartad -urista mf karikatyrtecknare -urizar tr karikera caricia ömhetsbetygelse, smekning caridad / 1 människovänlighet, altruism,

givmildhet 2 allmosa caries / röta; dental karies, tandröta carillampiño a skägglös -largo a F lång i ansiktet, sorgsen-lleno a F rund i ansiktet carillón m klockspel

carifi|o 1 kärlek, ömhet 2 F älskling 3 ^s

hälsningar -oso a vänlig, öm Carirredondo a F rund i ansiktet caritativo a snäll, vänlig, hjälpsam cariz m; esto va tomando mal det här

börjar på att se otrevligt ut carlanco tagghalsband [för hund] carlinga 1 ^ kölsvin 2 [Hyg.] kabin carlis|mo karlism -ta mf a karlist[isk] Carlomagno Karl den store carmelita I a [Am.j tobaksbrun i I mf karmelit |munk, -nunna carmen m 1 dikt, sång 2 [i Granada] villa

[med trädgård] carmesí a karmosinröd carmín m 1 karmin, röd färg 2 läppstift carnal a köttslig; kroppslig; sensuell carnaval m karneval -esco a karnevalsak-tig; karnevals-carn|aza 1 insida på skinn 2 [Am.] lockbete -e / kött [äv. i frukt]; de gallina F 'gåshud*; de membrillo kvittenmarmelad; ser uña y ^ vara mycket intima (goda vänner); metido en ^s fyllig; en naken-eceria = carnicería carnero får; gumse, bagge carnestolendas pl fastlagstid; karneval carnet m 1 anteckningsbok 2 ~ de identidad identitetskort carnicer|ia 1 köttaffär, slakteri 2 blodbad, slaktande -o i a 1 köttätande 2 mordisk.

omänsklig II m 1 slaktare 2 rovdjur 3 grym människa càrnic|o a; industria -a köttindustri carn|iseco a mager -¡voro a köttätande -oso (-udo) a köttig [äv. om frukt] caro I a 1 dyr 2 kär, älskad 11 adv dyrt carota [augm. av cara] 1 / stort grovt ansikte 2 mf F fräck person, gåpåare carótida halspulsåder carpa 1 karp 2 [Am.] tält carpanta F varghunger carpeta 1 skrivunderlägg 2 portfölj 3 bordduk 4 samlingspärm carpint|ear itr snickra -eria snickar|verkstad, -yrke -ero snickare, timmerman carraca träskallra [som används under

påskhelgen] carramplón m 1 [Am., slags musikinstrument hos negrer] 2 [utstående] skospik carrasc|a (-o) stenek

carrasp|ear itr F vara hes; tala hest; harkla sig -era F heshet -oso a [Am.] sträv; hes

carrera 1 [kapp]löpning; de i [full] galopp 2 landsväg 3 [fack]utbildning, studier 4 karriär 5 rad [träd] carret|a [tvåhjulig] kärra -ada kärr-, vagns|last -e m 1 trådrulle 2 induktions-rulle 3 metrevsrulle 4 filmrulle -ear tr forsla med kärra -ela lätt fyrsitsig vagn, droska -era landsväg -ero i a kör- il m 1 vagnmakare 2 forkarl -illa; [de mano] skottkärra; de ^ f vanemässigt; saber algo de ^ kunna något som ett rinnande vatten

carricoche m gammal dålig vagn, vagn-skrälle

carril m 1 hjulspår 2 plogfåra 3 järnvägsskena, räl -era hjulspår

1 carrillo kind

2 carrillo [dim. av carro"] 1 liten vagn 2 [hiss]block

carriz|al m starrbevuxen [kärr]mark -o starr[gräs]

carro vagn; aguantar ^^s y carretas tålmodigt uthärda svårigheter -cerio karosseri, överrede [på bil] carroñja ruttet kött, as [äv. som skällsord] -o a 1 rutten 2 [Am.] feg, rädd carr|ozo kaross, praktvagn -uaje m vagn -usel m karusell

64carta

cáspita

corto 1 brev; al director insändare [i tidning] 2 [stats]grundlag 3 karta; sjökort 4 spelkort; echar las ^s spà 5 blanca carte blanche, oinskränkt fullmakt; ~ partida ^ certeparti; a ~ cabal fullständigt; honrado a ^ cabal genomhederlig cortobón m vinkelhake cortogin|és {-ense) I a kartagisk 11 m kartager

cartapacio 1 notisbok 2 skolväska

cortearse rfl brevväxla

cortel m affisch, plakat-ero 1 anslagstavla

2 [de espectáculos] nöjesannonser corteo brevväxling cárter m ® kedjeskydd; vevhus corter|o 1 plånbok 2 [brev]väska 3 ministerportfölj; ministro sin ^ konsultativt statsråd, konsult -Isto m fickfjuv-o brevbärare

cortil lo 1 abc-bok 2 [de ahorros] sparbanksbok 3 leerle a algn la ^ läsa lagen för ngn

cartogrofio kartografi, kartritning cortó-

grofo kartograf, kartritare cart|on m kartong, papp; ondulado vell-papp; caja de^ kartong, pappask-oné a; [en] i pappersband cortuch|ero ammunitionsgördel-o patron; con bala skarpt skott; de pólvora löst skott

cortuj|o kartusianer|kloster, -orden -o (-ano) kartusianermunk; vivir como un leva som en enstöring cortulino tunn kartong coso 1 hus 2 handelshus 3 [schack]ruta 4 armadora rederi; cuna barnkrubba; matriz huvudfirma; r^ solariega stam|-slott, -gods; de huéspedes pensionat; r^ de socorro hjälpstation för skadade; ~ de trato (de tolerancia pública) bordell;

de vecinos hyreshus; echar la por la ventana slösa; en ~ de hos, clo cosoco kasack; halvlång [dräkt]jacka; [slags] rock [spec. från 1700-talet3; volver la ~ E^ig-] sadla om cosod|ero a giftasvuxen -o a m gift; recién

r^ nygift casamata X kassematt cos|omentero äktenskapsmäklare -amiento giftermål, äktenskap -or I tr gifta bort.

[samman]viga; liig.] förena II itr rfl 1 gifta sig 2 passa ihop cosco 1 ek-, garvar |bark 2 fruktskal cascabel m skallra, [rund] bjällra; serpiente de skallerorm -eo bjällerklang coscociruelos mf F ynkrygg, odugling coscado kaskad, litet vattenfall coscado a i [om röst] bruten 2 sliten coscoj |o grus [och småsten] -oso a grusig coscjonueces m nötknäppare -or I tr 1 krossa, spräcka 2 klå upp II iir prata, pladdra

cóscoro 1 skal; bark 2 F huvud, skalle 3 ¡^sl det var som sjutton! coscorillo 1 [slags] feberbark 2 tunn metallplåt coscaron m äggskal coscorrabias m F knarrig person cosco 1 [kruk]skärva 2 hjärnskål 3 hjälm, kask 4 [häst]hov 5 tunna, [vin]fat 6 [-[fartygs]skrov-] {+[far- tygs]skrov+} 7 ^ de la ciudad (de población) [stads]område 8 levantar de r^s narra, bedra med fagra löften; sätta griller i huvudet på; sentar uno los ^s bli förståndig; ligera de lätt på foten -te m gipsavfall, spillror cose|ino kasein, ostämne-oso a ost-coser|io [enstaka] lanthus -io [avsides [-liggande]-] {+lig- gande]+} lantgård; liten grupp av hus; by -o I a hemmagjord, hemlagad; hem-, hus-Il m husägare; vicevärd; hyresvärd coseto badhytt cosi adv nästan

cosí 11 |o 1 litet hus; postal [Am.] postfack; fuera de sus ^s alldeles utom sig; salir de sus krypa ur skinnet av ilska 2 biljettkontor 3 [schack]ruta-ero doku mentskåp cosimir m kaschmir casino 1 klubb 2 klubbhus 3 kasino cositerito tenn |malm, -sten coso 1 händelse; fall; ser un perdido vara ett hopplöst fall (en odugling); hacer ^ de ta notis om, bry sig om; hacer ^ omiso de förbigå; strunta i; ¡hazme hör på!; en ^ de i händelse av; [en] [de] que ifall, om; en último ~ i nödfall; creerse en el ^ de tro sig kunna; en contadisimos '^s mycket sällan; poner por r^ anta, ta för givet; según los '^s alltefter omständigheterna 2 [gram.] kasus cosp|o mjäll-oso a mjällig cáspito itj se på sjutton!

65casquete

cativo

casquete m 1 hjälm 2 mössa cosquillo 1 [patron]hylsa 2 ring 3 [Am.] hästsko

casquivano a F obetänksam, impulsiv costo ras, ätt, stam, börd; de le viene al

galgo det ligger i rasen (släkten) costoñlo kastanj; dar a algn la r^ lura ngn -or (-al) m kastanjbevuxen plats -ero kastanj försäljer ska -eto kastanjett -etodo (-etazo) knäppning med fingrarna -eteor itr knäppa med kastanj etter[na] (fingrarna); skallra [med] tänder[na] -eteo knäppande med kastanj etter[na] (fingrarna); skallrande med tänder[na] -o I a brun; esto pasa de r^ a oscuro det gàr för långt 11 m kastanj[eträd] -uelo kastanjett

costellono I a kastiliansk; spansk II m 1 kastilianare; spanjor 2 spanska [språket] 3 slottsherre; borgfogde casti|cidod / rasrenhet; stilrenhet; äkthet -cismo månhet om det äktspanska costidod / kyskhet

costig|odor a m bestraffande; straffare -or fr 1 tukta, straffa 2 späka -o straff, tuktan

Costillo Kastilien; la Nueva {la Vieja) Nya (Gamla) Kastilien costillo 1 kasteli, borg 2 [de proa] ^ skans costiz|omente adv korrekt -o a ättgod, rasren; stilren; äkta [spec. om spanska företeelser] costo a kysk, ren castor m bäver castoreño pikadorhatt costr|o {-ación) kastrering -odor m kastre-rare, snöpare -or ir 1 kastrera 2 skatta [bikupor] 3 beskära [träd] -ozon / skattning av bikupor costr]ense a X fält-; médico ^ militärläkare -o [dial.^ stenanhopning, [-ruin-[kulle]-] {+ruin- [kulle]+}

casual a tillfällig -idod / slump, tillfällighet; por av en händelse -mente adv oförhappandes, händelsevis casu |CO {-cha) liten usel stuga, ruckel cosullo mässhake coto smak-, stickIprov cotocoldos m F vankelmodig (obeständig) person

cataclismo katastrof, syndaflod, jordbävning

cotocumbos pZ katakomber

cotod|or m prov|tagare, -smakare -uro

I provning 2 utseende; tipo de mala ^ otrevlig figur

cotofalco katafalk

catalán I a katalansk; från Katalonien

II m 1 katalan 2 katalanska [språket] catalejo [terrester]kikare, tub cotolepsici katalepsi cotoléptico a kata-

leptisk

catálisis / katalys catalizador m kontakt-

substans» katalysator cotologor tr katalogisera cotálogo katalog cotolpo [Am.] catalpa, trumpetträd Cataluña Katalonien cataplasma 1 grötomslag 2 tråkmåns cotopl|um o. -ún itj pang! catapulto 1 © katapult 2 katapult

[romersk slungmaskin] cotor tr 1 smaka på 2 undersöka 3 [åld.] titta på

coto roto 1 katarakt, stort vattenfall 2

grå starr cotorro förkylning, snuva; katarr catastro jordebok

catástrofe / katastrof, olycka catastrófico

a katastrofal catovinjo vinavsmakningskopp -os m vin-

avsmakare cote m? i slag, örfil 2 underkänt [betyg] -or tr F underkänna catecismo katekes catecúmeno katekumen cátedra 1 kateder 2 lärosal 3 professur, lärostol 4 la ^ de San Pedro p'ávestolen cotedr|ol f katedral, domkyrka -ático [kvinnlig] lektor; professor; professorsfru -ático lektor; professor categ|orio kategori, klass, slag; rang -öri-comente adv kategoriskt, bestämt -órico a kategorisk, klar, bestämd catequ|esis / {-ismo) religionsundervisning -isto mf {-izador m) religionslärare -izor tr 1 undervisa i den kristna läran 2 försöka övertyga; förmå [ngn] [para till]

3 förvrida huvudet på caterva skara, hop

cateto I a tölpaktig II m 1 tölp 2 katet catire a [Am., om avkomma av mulatt

och vit] ljus cativo a 1 [åld.] fången 2 olycklig 3 elak

4 [dial.] ynklig, klen

66cátodo

cegar

cátodo katod

cat|olkidod /; la den katolska kristenheten, katolikerna -olicismo katolicism, katolsk lära -ó I ico I a 1 katolsk 2 klar; frisk, kry II m katolik Cotón Cato cotón m 1 sträng kritiker (censor); ser un ~ vara mycket bildad (allvarlig) 2 läsebok [för nybörjare] catorce räkn fjorton[de] cotre m tältsäng-cilio tältstol couc|aseo {-asianot -ásico) I a kaukasisk

II m kaukasier cauce m 1 flodbädd; volver a su komma

i normala gängor 2 avloppsdike coulción borgen, säkerhet -cionor tr lämna [borgen, säkerhet] couch|era kautschuk-, gummi|träd -ero I a gummi- II m kautschuk|letare, -ar-betare -o kautschuk, gummi

1 caudal a stjärt-; aleta r^ stjärtfena

2 caudal I a [vatten]rik 11 m 1 förmögenhet 2 [flods] vattenmängd-oso a 1 vattenrik 2 rik, förmögen

caudill|aje m ledarskap -o chef, ledare, hövding; an-, här|förare caus|a 1 sak 2 orsak; a (por) r^ de ,, för . . skull -al a kausal -alidod / kausalitet, orsakssammanhang -ante I a orsakande, som förorsakar II m upphovsman -ar ir [för]orsaka cáustico I a i kaustik; frätande, brännande 2 satirisk, bitande 11 m betningsmedel; frätande ämne cautel|o försiktighet -oso a försiktig cauter|io [läk.] bränn|medel, -järn -izar

tr 1 [läk.] bränna 2 skarpt tadla cautiv|ador a intagande, bedårande -or tr 1 ta till fånga 2 [fig.] fängsla, fånga, inta -erio fångenskap -o t a fängslad 11 m fånge cauto a försiktig

cavar I tr gräva [ut], gröpa ur II itr fundera skarpt cavern|a grotta, håla; rövarkula -icola m† grottmänniska -idod o. -osidod / ihålighet, grottbildning [i jorden] -oso a 1 full av hålor 2 ihålig, dov [voz stämma] cavilar (-al) m kaviar cavidod / hålighet, håla cavillacíón fundering, grubbel -or itr fundera, grubbla -oso a fundersam; grubblande; misstrogen

cayod|a herdestav -o 1 herdestav 2 biskopsstav cayendo [ger. av caer] cayot|o / o. -e m; cidra ~ [slags] pumpa [av vilken man gör cabello de ángel] coz m kvarnränna, avledningskanal coz|a 1 f jakt 2 / jaktbara djur; mayor högvilt; ^ menor småvilt 3 m jaktplan;

a (de) reacción rea[ktions]jaktplan -ador m 1 jägare 2 X fältjägare -adora [sport]jacka -ar tr 1 jaga; skjuta [aZ vuelo i flykten] 2 lista åt sig -atorpedero torpedjagare cazcorria lerstänk, gatsmuts [på kläder] caz|o 1 slev, skopa 2 limpanna -uela 1

liten panna 2 [teat., åld.] damplats cazurro a 1 ordknapp, otillgänglig 2

lömsk ce itj pst!, kom hit! cebad [a korn -al m kornåker ceb|or I tr 1 göda, fodra 2 nära, underhålla 3 [Am.] laga [maie matte] II rfl; ~se en bita sig fast i; frossa på -o [-[lock]bete,-] {+[lock]- bete,+} agn

ceboll|a lök -eta [slags] lök -ino lökfrö; gräslök

cebón I a [väl]gödd II m göd|oxe, -svin cebr|a sebra -ado a strimmig, randig ceca; ir delars a la Meca F besöka det ena stället efter det andra [för att uppnå ngt] cece|or I tr kalla på [genom att ropa /ce/] II itr läspa-o läspning-oso a läspande

cecial m torkad fisk, stockfisk cecina saltat och torkat kött cecografía blindskrift ceda = zeda cedazo sikt, såll

ceder I ir lämna, avstå [från] II i/r vika,

ge med sig cedí Ila cedilj cedro ceder

cédula 1 [skriven] lapp, [pant]sedel 2 förordning 3 personal (de vecindad) medborgarkort, identitetskort [med namn, hemvist o. yrke] cefálico a huvud-, hjärn-céf iro 1 [poet.] mild vind 2 sefyr, västan-fläkt

ceg|ojoso a surögd -or [pres. ciego] I tr i göra blind; [fig.] förblinda 2 fylla [igen], stoppa till II itr bli blind III rfl bli för-

67cegato

centenario

stockad; <^se por bli alldeles tokig

1 -ato a F närsynt; halvblind -atón [Am.] = cegato -afoso a surögd -uera {-uedad /) blindhet

ceiba [slags] amerikanskt bomullsträd Ceilán m Ceylon

ceja 1 ögonbryn; quemarse las r^s storm 1-läsa, -plugga; tener algo entre ^ y ^ ha en fix idé om ngt, envisas med ngt

2 [mus.] stall 3 bergskrön

cejar itr mattas; ge vika, dra sig tillbaka cej |i junto a 1 som har täta, sammanväxta ögonbryn 2 trumpen -udo a med buskiga ögonbryn celada 1 hjälm 2 bakhåll, fälla celador I a vaksam I i m övervakare [vid

läxläsning], studie vakt celaje m molnstrimma

1 celar tr 1 vaka över 2 gömma

2 celar itr vara nitisk

celd|a [kloster]cell -illa cell i bikaka celebérrimo [superi, av célebre] a mycket ryktbar

celebr|acion 1 firande 2 bifall, beröm -ante I a förrättande 11 m officiant, präst som förrättar mässan -ar I tr 1 lovorda, prisa 2 vara glad över; lo -o det gläder mig, det var roligt 3 fira, högtidlighålla [minnesdag] 4 officiera vid, förrätta [mässan]; hålla [rådslag] Ii rf I äga rum célebre a 1 ryktbar 2 F glad, lustig; underhållande, trevlig celebridad / 1 ryktbarhet 2 ryktbar (känd) person celemín m [slags] rymdmått för torra varor [motsv. 4,265 1] celentéreo polypdjur celeridad / snabbhet

celest|e a himla-, himmels- -ial a 1 himmelsk, paradisisk 2 förträfflig, utsökt 3 F enfaldig; dum celestin|a kopplerska; polvos de la madre

C^ mirakulöst medel; trollkonst celibato celibat, ogift stånd célibe I a

ogift II m [gammal] ungkarl celinda vild jasmin

cel|o 1 nit, iver 2 brunst -os pZ 1 svartsjuka

2 avundsjuka celofán m cellofan celosía fönstergaller

celoso a 1 nitisk, ivrig 2 svartsjuk 3 avundsjuk

celt|a I a keltisk il s 1 m/ kelt 2 m keltiska [språket] -ibérico o. -íbero i a kelt-iberisk ii pl; keltiberer céltico a keltisk

célula cell; organisk cell celular a cell-celul|oide m celluloid -osa cellulosa cellisca snöyra, snöblandat [slag]regn cement I ación härdning [av järn] -ar tr

härda cementerio kyrkogård cemento 1 cement; betong; armado armerad betong; fábrica de ~ cementbruk 2 tandcement cen|a middag, kvällsvard, supé -aculo 1 [bibi.] nattvardssal 2 litterär klubb -adero 1 berså 2 matsal -ado a; estar ^ ha ätit [kvällsmat] -ador m 1 matgäst 2 lövsal, trädgårdspaviljong 3 [i Granada, slags] loggia cenag|al m 1 dypöl 2 F svårlöst affär-oso

a dyig, gyttjig, smutsig cenar i tr äta [till kvällsmat] ii itr äta

kväll[smat] cencerr|ada oväsen [med koskällor, horn m. m.] på bröllopsnatten [då änka el. änkling gift om sig] -o bjällra, [-[ko]skälla;-] {+[ko]- skälla;+} loco como un ~ F heltokig cendal m 1 tunt, fint tyg av linne eller siden 2 fan [på fjäder] 3 band, gördel cenefa bård; söm; kant cenic I ero askkopp -ienta askunge -iento

a askgrå cenit m zenit ceniza aska

cenob|io kloster -ita m munk -itico a

klosterlig cenotafio cenotafium, minnesvård cens|ol = censual'O folkräkning; eZecio-raZ väljarlista-or m censor, kritiker-ual a folkräknings-, skatte- -ura 1 censorsämbete 2 censur; kritik, tadel -urabie a klandervärd -urar tr kritisera; tadla centauro kentaur

centavo centavo [amerikanskt mynt = xèö peso]

centeli |a blixt; gnista -ear itr gnistra;

stråla -eo gnistrande centenia hundratal -ada [åld.] hundratal centenal m rågfält

centen |arm 1 hundratal 2 = cenienaZ-ario i a hundraårig ii m 1 hundraåring 2 hundraårsfest

68centeno

cerrar

centeno råg

cent|ésimo I räkn [den] hundrade II m centesimo [mynt i Uruguay = xiö^ pesó] -ígrodo a; termómetro ^ celsiustermo-meter -¡gramo centigram -¡litro centi-liter -ímetro centimeter cént¡mo céntimo [spanskt mynt = t-qö

peseta] cent¡nela m(/) vaktpost centlolla o. *ollo [slags] krabba central I a central II /; telefónica telefon|station, -växel -¡Ila o. -¡ta telefonväxel [inom ett hus] -¡zac¡ón centralisering -¡rar tr centralisera centrar tr centrera, passa in i mittpunkt céntr¡co a mitt-; central; sitio centralt läge

centrifug|ador m o. -odora centrifug -ar

tr centrifugera centri|fugo a centrifugal -peto a centri-petal

centro 1 centrum, medelpunkt; de mesa

bordsuppsats 2 förening, klubb Centroamér¡ca Mellanamerika centro-

anner¡cano a .mellanamerikansk centroeuropeo a mellaneuropeisk centuplicar tr hundrafaldiga céntuplo a

hundrafaldig Centur||a 1 [romersk] centuria 2 århundrade -ón m centurión ceñ|¡do a snäv, knapp; åtsittande -¡dor m bälte, livrem-¡r [pret. ciñó] tr 1 spänna [om midjan] 2 knappa in på, inskränka cen|o rynkade ögonbryn, elak uppsyn -oso o. -udo a barsk, hotande cepa 1 vinstock 2 härstamning cepilladuras pl hyvelspån -ar tr 1 hyvla 2 borsta -o 1 hyvel 2 borste 3 kollekt-bössa

cepo 1 kollektbössa 2 snara; rävsax 3

[straffmedel] black, stock cera vax

ceràmlc|a keramik-o a keramisk ceramista mf keramiker cerato cerat

cerbatana blåsrör [äv. vapen] cerbero cerberus; bister väktare (portvakt)

1 cerca stängsel; häck; inhägnad

2 cerca adü nära, i närheten; ~ de ungefär; nära; vid, hos; de på nära håll; embajador ^ de la Santa Sede sändebud vid Vatikanen

cercado inhägnad

cercanlia närhet -ias pl omgivningar -o a 1 nära [^pariente släkting] 2 närbelägen [pueblo stad]; a nära, i närheten av cercar tr 1 hägna in 2 X belägra cercén adv; cortar a ^^ skära (klippa) ned

till roten, skära av helt och hållet cercenar tr 1 beskära, skära av 2 inskränka cerceta krickand

cerciorar I tr övertyga II rf I förvissa sig [de om]

cerco i omkrets 2 tunnband 3 belägring

4 mån-, sol|gård 5 fönsterram 6 häck cerda 1 tagel; borst 2 sugga Cerdeña Sardinien

cerd|il a svin-, gris- -o svin -oso a borstig,

tagelliknande cereal I a sädes- II mpZ; r^es spannmål, sädesslag

cerebr]al a i cerebral, hjärn- 2 intellektuell -o 1 hjärna 2 intellekt ceremoni |a ceremoni; traje de högtidsdräkt -al I a ceremoniell Ii m ceremoniel -ero o. -oso a ceremoniös céreo a vax- cerería vaxljusfabrik cerero

person som arbetar i vaxbranschen cerez|a körsbär -al m körsbärsodling -o

körsbärsträd cerlll|a 1 [vax]tändsticka 2 vaxstapel 3 långt, smalt vaxljus 4 öronvax -o [Am., dial.] tändsticka cern|edor m siktapparat för mjöl -er [pres. cierno] i tr sikta; sålla II itr 1 dugga 2 blomma III rf I [om rovfågel] sväva, ryttla cernícalo 1 tornfalk; sparvhök 2 F tölp cernir [pres. cierno; pret. cirnió] tr sila, sålla

cero noll[a]; ser un [a la izquierda] vara en nolla

cer]oso a mjuk som vax -ote m 1 [sko

makar]beck 2 F panik cerquillo tonsur

cerrlado a 1 mulen 2 [om skog, skägg] tät; barba -ada helskägg 3 sluten, tyst 4 [fig.] inbiten 5 aplauso ^^ enhällig, bedövande applåd; ~ de mollera dum; noche -ada kolsvart natt -adura lås; o/o de r^ nyckelhål -ajeria låssmedja -ojero låssmed -ajón m bergsknalle -ar [pres. cierro] i tr 1 stänga, spärra 2 [av]sluta

69cerrazón

cierro

[äv. avtal]; una cuenta avsluta ett konto II Ur 1 sluta till, gå att stänga 2 contra anfalla, hugga in på III rf I 1 [om sår] läkas 2 mulna -azón m mörker som föregår oväder, ovädersmoln cerril a 1 bergig, ojämn 2 vild 3 bondsk cerro 1 höjd, kulle; correr (echar, irse) por los r^s de Úbeda a) avlägsna sig från ämnet, prata i vädret b) sjunga falskt 2 [djur]nacke 3 lin cerrojo rigel

certamen m [litterär] tävling cerf|ero a [träff]säker -eza säkerhet, visshet; sanning -idumbre f säkerhet, visshet, Övertygelse certífíclacíón rekommendering [av brev]; intyg -ado I a rekommenderad; assure-rad; haj o sobre i assurerat (rekommenderat) brev ||ml rekommenderad försändelse 2 intyg -ar tr intyga, bestyrka certitud = certeza cerúleo a [litt.] himmelsblå cerum|en m öronvax-inoso a vaxliknande cerval a hjort-; miedo panisk skräck cervat|iilo 1 myskdjur 2 hjortkalv [under

sex månader] -o hjortkalv cerve|ceria 1 bryggeri 2 ölkafé -cero I a; industria -cera ölindustri II m bryggare -za öl

cerv|igudo a tjocknackad -iz / hals, nacke ces|acion upphörande, inställande -ante a försatt i disponlbilitet, lämnad utan syssla -antia 1 disponibilitet 2 disponibi-litetsarvode -ar itr upphöra, sluta; sin ~ oupphörligen ces|àrea kejsarsnitt -áreo a < kejsar--arismo diktatur cese m upphörande, avbrytande cesi|on avträdande -onario [jur.] den som övertar något césped m kort gräs; gräsmatta cest|a 1 korg 2 pelotaracket -ada korgfull -ero korg|makare, -försäljare-o stor korg; ^ de los papeles papperskorg cesura cesur cetáceos pZ valdjur

cetrería 1 uppfödning och dressyr av falkar 2 jakt med falk cetrino a 1 gröngul 2 sur, dyster cetro spira; real kungaspira ceuti I a från Ceuta II m Ceuta-bO Ceyián = Ceilán

c.fs. [förk. för] coste, flete y seguro cif

cg. [förk. för ceníigramo]

Cía [förk. för Compañía^

cía 1 höftben 2 [dial.] silo

cian|ogeno cyan-uro cyanid; ~ de potasio

cyankalium ciar [pres. cío] itr 1 dra sig tillbaka 2 ^ ro bakåt

ciàtic|a ischias, höftvärk -o a höft-cicat|ear itr snåla, knussla -ero a snål, knusslig

cicatriz / ärr -ar I tr 1 läka 2 lugna 3 komma att glömma II rf I ärra sig, läkas cicerone mf ciceron, guide cíclico a cyklisk

ciclis|mo cykelsport -ta mf cyklist ciclo 1 serie 2 [sago]krets ciclón m cyklon ciclópeo a väldig, jättelik ciclotrón m cyklotron cicuta odört

cid m [åld.] 1 herre, chef 2 hjälte cidr|a [slags] [grovskalig] citron -o [slags] citronträd

cieglamente adv på en slump -o a m blind; a ^as i blindo; på en höft ciel|ito [slags] sydamerikansk folkdans -o 1 himmel; a raso under bar himmel; clamar al ^^ vara ytterst orättvis (upprörande); poner el grito en el ~ skrika

1 högan sky, reagera överdrivet häftigt

2 klimat 3 raso [inner]tak; ~ de la boca gom[valv]

ciempiés m tusenfoting cien räkn hundra ciénaga dypöl

ciencia vetenskap; vetande; lärdom; hombre de vetenskapsman; a cierta med säkerhet cieno dy

científico a vetenskaplig ciento räkn hundra

cierne m blom[ning]; en «^[s] a) i [-knopp[ning]-] {+knopp- [ning]+} b) i sin första början cierra itf; jr^, Españal [åld. stridsrop]

hugg in, spanjorer! cierr]e m 1 stängning; de] cremallera bhxtlås; metálico järnjalusi 2 avslutande; avslutning, slut; de la navegación [hand.] sista öppet vatten -o 1 stängning 2 [Am.] kuvert 3 [dial.] glasveranda

70ciertamente

circunlocución

cierf lamente adv säkert, otvivelaktigt-o a viss, säker, bestämd; sann, riktig; ~ dia en [viss] dag; individuo en viss person; dar por ~ hålla för säker[t]; estar en lo ^ ha rätt; no por ^ visst inte; por ^ säkert; visserligen cierv|a hind -o hjort; sal de cuerno de

hjorthornssalt cierzo nordanvind

cifr|a 1 siffra 2 monogram 3 chiffer, hemlig skrift 4 förkortning -ar tr i skriva med chiffer 2 förkorta 2 su ambición en inrikta all sin strävan på; las esperanzas ställa förhoppningarna [en på] cigala havskräfta

cigarr |a cikada, strit -al m villa, lantgård i

Toledo-trakten cigarr|era 1 cigarrarbeterska; cigarrett-försälj erska 2 cigarrettfodral -eria [Am.] cigarraffär -ero cigarr |arbetare, -handlare -i I lo cigarrett -o cigarr; cigarrett;

puro cigarr; no valer un ~ inte vara värd ett ruttet lingon cigarrón m gräshoppa cigoñino storkunge cigüeña 1 stork 2 vev

cilicio botgörar-, tagel|skjorta cilindrico a cylindrisk cilindro 1 cylinder, vals, rulle 2 F hög hatt, cylinder cima topp, spets; por ^ de ovanför; dar r^ a un trabajo lyckligt avsluta ett arbete

cimarrón a [Am.] 1 vild; negro ~ förrymd

neger 2 lat 3 [om matte] osockrad cimbel m lockfågel cimbor[r]io kupol

cimbr[e]ar I ir skaka, svänga Ii itr vibrera III r/Z vaja cimentar [pres. cimiento^ ir 1 lägga grunden till [en byggnad] 2 fastställa, befästa cimento = cemento

cimer|a hjälmlbuske, -kam -o a topp-cimiento grundval, bas cimitarra kroksabel cinabrio cinnober

cin|àmico a [kem.] kanel- -amomo kanel-träd

cinc (zink) m zink

cincel m 1 mejsel 2 gravstickel -ar tr 1 mejsla 2 gravera

cinc|o räkn fem; esos ^ F handen -uenfa räkn femtio -uentón I a femtioårig II m femtioåring cinch|a [sadel]gjord -ar tr spänna [sadel-

gjord] -o bälte cine m bio; sonoro ljudfilm; r^ mudo stumfilm; función (sesión) de ^ biografföreställning; ir al ^ gå på bio -asta mf filmstjärna; filmtekniker cinegétic|a jaktkonst -o a jakt-cinematográfíco a film- cine[matógrafo]

m bio[graf] cinerari|o a ask-; urna -a ask-, grav|urna cinéreo a askgrå

cingalés I a från Ceylon, singalesisk II m singales

xmgoro i ^ zigenar- 11 m zigenare cingulo bälte till prästdräkt cínico I a cynisk II m cyniker cinismo cynism

cint|a band; ^ adhesiva tejp; magneto-fónica ljudband; para máquina de escribir färgband -arazo slag med flatsidan av svärd -eado a bandprydd cintilar itr gnistra, skimra cint|o bälte -ura 1 midja, liv 2 bälte -urón m gördel, livrem, sabelgehäng; bälte, skärp

cipayo sepoy, indisk soldat i engelska armén

cipote [Am.] I a dum; tjock Ii m gosse ciprés m cypress

circ|ense a cirkus- -o 1 cirkus ; función de ~ cirkusföreställning 2 [taurino] tjurfäktningsarena circu|ir [böjn, som Tiuir] oreg. tr omge -¡to omkrets

circuílación 1 omlopp 2 trafik; problema de ^ trafikproblem 3 cirkulation; de libre som kan säljas fritt -ante a cirkulerande; biblioteca vandringsbibliotek -ar i a cirkelformig ii f cirkulär, rundskrivelse III ir sprida IV itr gå omkring, cirkulera, vara i omlopp -atorio a 1 blodomlopps-; problemas r^s cirkulationsrubbningar 2 trafik-circulo 1 cirkel; ^ vicioso cirkelbevis;

ond cirkel 2 klubb, förening 3 krets circun|cidar tr omskära -cisión omskärelse -ciso a m omskuren -dar tr omge -ferencia [cirkel]omkrets, periferi -flejo; [acento] ^ cirkumflex -locución (-lo-

Ilcircunnavegación

clásico

quio) omskrivning -navegoción kring-segling -navegar tr kringsegla -scribír [böjn. som escribir^ oreg, tr 1 [mat.] omskriva 2 begränsa, inskränka -scripción 1 [mat.] omskrivning 2 begränsning -scrito a [mat.] omskriven -spección allvar, förtänksamhet -specto a allvarlig, klok, försiktig -stancia omständighet; situation; con un gesto de med deltagande (lidande) min [anpassad efter de sorgliga omständigheterna] -stanciado a omständlig, detaljerad -stantes mpl; los de närvarande-volución krets|ande, -lopp; vindling cirio vaxljus

cirrosis / cirros [slags leversjukdom] ciruel|a plommon -o plommonträd ciru|gio kirurgi -jano kirurg, fältskär ciscarse r/Z; de miedo F göra i byxorna av rädsla

cisco kolstybb; armar un ~ ställa till bråk; hacer ~ una cosa slå sönder (fördärva) en sak

cisma m(f) schism cismático a schisma-

tisk; kättersk cisne m svan

cister (el C^) m cistercienserorden -cíense a cistercienser-cisferna cistern, behållare; [regn]brunn cistitis / blåskatarr

clt|a 1 möte, rendezvous 2 citat -ación kallelse [till sammanträde] -ar tr 1 [Jur.] stämma 2 kalla [till möte] 3 anföra, citera 4 nämna 5 reta, egga [tjur] cítara cittra

citología cytologi, cellära

cítrico a citrisk; ácido citronsyra citrón

m [ovanl.] citron ciudad / stad; satélite satellitstad -ania borgarrätt -ano I a stads- 11 m 1 stadsbo, borgare; medborgare 2 F individ, figur -ela citadell, stadsborg cívico a medborgerlig civil a 1 borgerlig, medborgar-; guerra ~ inbördeskrig 2 civil; estado civilstånd 3 sällskaplig, urban; guardia a) [m] gendarm b) [/] gendarmen -idad / artighet; hyfs[ning] -ista mf specialist i civilrätt

civiliz|able a civiliserbar -ación civilisation; bildning -ador a kulturspridande -ar tr civilisera; uppfostra

civilmente adv 1 civilt 2 artigt civismo medborgaranda, patriotism cizañia ogräs; meter ~ framkalla tvedräkt (oenighet) -ero orostiftare, bråk-makare cl. [förk. för centilitro] clac m chapeau-claque, hög hatt dam |ar tr itr bönfalla, åkalla, skria [efter] -orm 1 rop 2 döds-, själa|ringning-oreada intensivt och utdraget klagande -orear I tr ropa [efter] 11 itr; ~ a muerto ringa [för en död] -oreo insisterande klagan (bön) -oroso a ropande, klagande; éxito ^ stor framgång elan m klan

clandestinlamente adv i hemlighet -o a

hemlig, lönnlig claque f [teat.] klack clara 1 vita [i ägg] 2 skallighet 3 F uppehållsväder -boya 1 takfönster 2 skylight, däcksfönster doriamente adv klart, öppet, rent ut -ear I tr göra klarare II itr 1 klarna 2 glesna 3 dagas, gry III rf I 1 vara genomskinlig 2 röja sig -ecer [böjn. som crecer] oreg. opers ljusna, bli morgon -ete m ljust, lätt rödvin -idad / klarhet; ljus; tydlighet -ifícación 1 klargörande 2 [kem.] klarning [av lösning] -ificar tr i klargöra 2 klara [vätska] clarín m 1 trumpet 2 trumpetare clarinada F dumhet

clarinet|e m 1 klarinett 2 klarinettblåsare -Ista mf klarinettblåsare clarividen|cia skarpblick -te a skarpsynt

clar|o I a 1 lysande, klar, ljus 2 tydlig; ¡^ [está]I givetvis; demostrar a las -as tydligt visa 3 illuster, vittberömd 4 gles 5 [om soppa] tunn 11 m 1 glänta, uthugg-ning 2 lucka; mellanrum 3 de r^ en r^ från början till slut; från kvällen till morgonen IN adv; sembrar så tunt -or m sken, ljus -oscuro klärobskyr -ucho a [om soppa] tunn, utan must clase f 1 sort, slag; [folk]klass 2 [-[skol]klass-] {+[skol]- klass+} 3 lektion, föreläsning, undervisning; dar r^s particulares a) ge privatlektioner b) ta privatlektioner [con av, hos] 4 klassrum

clasicismo klassicism clásico a klassisk

72clasificación

cobayo

clasific|acion 1 klassificering, sortering 2 poängställning; skolbetyg -adora sorteringsmaskin [för hålkort] -ar Zr sortera Claudia [plommon] reine claude claudicar itr 1 halta 2 vackla; ge efter claustro 1 pelargång [som omger en klos-terpatio el. trädgård] 2 akademiskt konsistorium, lärarkollegium 3 materno moderliv -fobia klaustrofobi cláusula klausul, bestämmelse, förbehåll;

~ derogatoria upphävande bestämmelse clausur|a 1 stängning, upphörande; [hög* tidlig] avslutning 2 klostertvång, skyldighet att hålla sig inom klostermurarna -ar tr stänga (avsluta) [utställning] clava klubba; la ~ de Hércules Herkules klubba

clav|ado a 1 [om kostym] välsittande 2 está ^ en las tres F [om klocka] den har stannat på tre 3 F just det! -ar i tr 1 spika, nita, förnagla; fästa [äv. fig.] 2 lura i I rf I [Am.] bh lurad clave 1 / klav 2 / slutsten i ett valv 3 / nyckel, kod; ~ de textos latinos nyckel till latinska stilar; novela de ~ nyckelroman 4 m klaver, spinett clavel m nejlika

clavetear tr 1 [spik]beslå 2 avsluta [en affär med fastställande av alla detaljer] clavic|ordio (-imbano) klavikord; klaver clavícula nyckelben

clav|ija bult, sprint, stift -o 1 spik, nit, söm; agarrarse a un ^ ardiendo gripa efter ett halmstrå, använda sig av alla medel [för att undgå en fara]; como un rv fast; exakt, punktligt; dar en el ^^ träffa huvudet på spiken 2 liktorn 3 [Am.] osäljbar vara 4 kryddnejlika claxon m signalhorn -azo bilsignal clemátide f klematis

ciernen|cia mildhet -te a mild, förlåtande clepsidra vattenur

clept|omania kleptomani -omaniaco

i-ömano) kleptoman cler|ecia prästerskap -ical a klerikal» prästerlig -icalismo klerikalism, prästr välde

clérigo präst clero prästerskap cliché m kliché

client|e mf klient; kund -ela klientelj kundkrets

dim |a m klimat -atérico a 1 klimat- 2 [om ålder] kritisk, farlig -ático a klimatisk -otología klimatologi, klimatlära -otológico a klimatologisk climax m klimax

clinic|a klinik, sjukhus, privat läkarmottagning -o I a klinisk I i m kliniker dip m 1 örhänge med dip 2 gem clíper m i klipper 2 stort passagerar-plan

clis|ar tr stereotypera -é = cliché clist|er (-el) m lavemang cloaca kloak

cloque|ar itr [om stork etc.] klappra; [om höns] kackla -o [om stork] klapprande; [om höns] kacklande-ra; [gallina] äggsjuk höna clor|hidrato klorhydrat -hidrico a; ácido

~ saltsyra -o klor clorofila klorofyll, bladgrönt doroformlizoción kloroformering -izar

tr kloroformera -o kloroform clorosis / bleksot, blodbrist cloruro klorid clown m [eng.] clown, pajas club m [eng.] klubb -ista mf klubbmedlem clueco ligghöna cm. [förk. för centímetro] C.M.B. (c.m.b.) [förk. för] cuyas manos beso vars händer jag kysser cooclción tvång -tivo a tvångs-; medios r^s

tvångsåtgärder coacusado a m medanklagad coadjutor (coadyutor) m 1 medhjälpare 2 hjälppräst

coodyuv|ante i a bidragande il m medhjälpare -or tr hjälpa [till], understödja

coagul|aciön koagulering -ar I tr förtäta, bringa till fast form II rf I koagulera, stelna, levra sig coágulo koagulerat blod coalición koalition, förbund coart|oda alibi; probar la ~ bevisa sitt alibi -or tr 1 begränsa, inskränka 2 kuva coautor m medförfattare cobo; dar ~ F smickra cobalto kobolt

cobord|e I a feg II m ynkrygg, pultron -io feghet, klenmodighet -ón m F stor ynkrygg CO boy I o (-a) marsvin

73cobertera

cogitabundo

cobert|era lock -izo skjul; skärmtak-or m

sängtäcke -ura täcke cobij|o 1 takås-, nook|tegel 2 [Am., slags] palm 3 täcke -or I ir täcka II r/Z skaffa sig tak över huvudet -as pl [Am.] sängl-kläder, -linne -o skjul; skydd; logi cobista F I a smickrande 11 mf smickrare,

inställsam person cobra kobra[orm]

cobr|able a inkasserbar -adero = cobrable -ador m konduktör; inkasserare -anza = cobro -ar tr 1 kräva; inkassera, ta betalt; ta upp, ta in; anta, få; camarero, -e usted vaktmästarn, får jag betala 2 fatta; odto a una per sona fatta hat till någon

1 cobre m = cobro

2 cobr]e m koppar -eno a av koppar -izo a koppar 1 haltig, -färgad

cobro in|drivning, -kassering, uppbörd coca kokabuske -ina kokain cocción kokning; bakning, gräddning cocear itr sparka bakut coc|er [pres. cuezo] I tr koka; grädda, baka; bränna [ladrillos tegel] II itr jäsa -ido [slags] soppa [typisk spansk husmanskost med kikärter, kål, fläsk m. m.] -¡miento kokning; dekokt, avkok -ina kök; spis; de butano gasolkök; libro de kokbok -inar tr laga [mat] -inera kokerska -inero kock -inilfa 1 /; eléctrica kokplatta, elspis 2 m F framfusig person

1 coco 1 kokospalm 2 kokosnöt

2 coco 1 [slags] spöke [som man brukar skrämma barn med] 2 F hund 3 smekning; smicker

cocodrilo krokodil cocotero kokospalm

coctel o. cóctel m [eng.] cocktail; cocktailparty-era 1 cocktailshaker 2 samling av heterogena personer, brokig samling cocuyo lysmask; lysande skalbagge cochambr|e m F smuts, svineri -oso a F smutsig

1 coche m vagn; bil; de alquiler hyrbil; r^-cama sovvagn; de línea [linje]buss;

de punto (de plaza, simón) droska

2 coche m [Am.] svin

coch|era 1 inkörsport 2 vagnslider; garage

-ero kusk, chaufför ^

cochin|ada o. -eria F svinaktighet

cochinilla koschenill, sköldlus cochin|illo spädgris -o I a smutsig; hierro

~ tackjärn II m gris cochite hervite I m vimsig person II adü

mycket brådskande cochitril m F 1 svinstia 2 kyffe cod|azo knuff [med armbågen] -ear I itr armbåga sig [fram] II r/Z; ~se con hålla si¿ jämgod med codeina kodein

codeo 1 armbågande 2 [Am.] 'vigg', lån códice m gammalt manuskript, kodex codici|a snikenhet, [vinnings]lystnad, begär, traktan -able a åtråvärd -ar tr eftertrakta codicilo kodicill

codicioso a 1 vinningslysten; girig 2 arbetsam

codificar tr kodifiera, sammanföra till enhetlig lag

código 1 lagbok; civil civillag; penal strafflag; de comercio handelsbalk 2 kod codillo bog

codo 1 armbåge; alzar (empinar) eZ ~ F kröka [armen], supa; hablar por los ^s prata mycket 2 aln; estar a den r^s sobre stå skyhögt över 3 krök [på rör] codoñate m kvittenmarmelad codorniz / vaktel coeducación samundervisning coeficiente I a medverkande II m koefficient

coerc|er tr tvinga-ión tvång coetáneo I a samtidig II m samtida coexist|encia koexistens, samtidig tillvaro -ir itr leva (vara till) samtidigt cofia 1 [åld.] dammössa [av spets] 2 hårnät

cofrad|e mf medlem av förening (brödraskap) -ia förening, brödraskap cofre m 1 kista 2 koffert cog|edor m 1 sop |låda, -skyffel 2 samlare, plockare -er tr 1 plocka [upp], ta, fatta, gripa; fånga [upp] 2 ådra sig; frío bli förkyld; — Ze a algn ta palabra ta ngn på orden 3 innehålla, rymma, ta upp 4 de sorpresa överraska -ida [tjurf.] tjurens spetsande av tjurfäktaren på hornen cogitabundo a tankfull

74cogollo

colgar

cogollo 1 det inre [av salladshuvud o. dyl.] 2 skott [på träd] 3 hjärtblad 4 [fig.] det finaste och sprödaste av något cogorza [vulg.] fylla

cogot|azo slag i nacken -e m bakhuvud,

nacke -udo a högfärdig, inbilsk cohabitloción 1 sammanlevnad [som [-makar]-] {+ma- kar]+} 2 olovligt umgänge -or Ur bo tillsammans [som makar] cohech|ar tr muta -o mutförsök, bestick-ning

coheredero medarvinge

coheren|cio kohesion, sammanhang -te a

sammanhängande cohes|ion 1 kohesion 2 förening, förbindelse -ivo a förbindande cohete m raket; al [Am.] förgäves cohib|icion hämning -ido a hämmad, tryckt, mycket blyg -ir [pres. cohibo] tr hämma, hindra; inskränka cohombro [slags] gurka cohonestar tr bättra på, släta över [ngt

som inte är bra] cohorte / kohort coima konkubin

coincid|encia sammanträffande, slump -ente a sammanfallande -ir itr 1 sammanfalla; vara ense [en om] 2 träffas, stöta på varandra coito samlag

coje|ar itr halta -ra haltning cojín m kudde

cojinete m; ^^ de bolas kullager

cojo a m halt [person]

cojón m [vulg.] testikel

cojuelo a låghalt; el diabio ^ [litt.] halte

fan cok = coque

col / kål; encarnada rödkål

1 cola lim

2 cola stjärt, svans; släp [på klänning] colabor|acion samarbete, medverkan-ador

m medarbetare -ar itr samarbeta, medverka

colaci|on 1 jämförelse, kollationering 2 aftonmåltid [under fastan]; tillfälligt mellanmål, 'förfriskning* 3 salir a ^ komma på tapeten -onar tr jämföra, kollationera

1 colada gjutning

2 colada tvätt; tvättning av tyg coladero sil

colado a; hierro ^ gjutjärn colador = coladero

coladura 1 filtrering 2 F misstag, klavertramp

colap|ez (-iscis) f fisklim colapso sammanbrott, kollaps colar [pres. cuelo] I tr 1 sila 2 tvätta II r/Z 1 lista sig (smita) in före i kö 2 bla-mera (dumma) sig colateral a sido-; pariente släkting på sidolinje

colch|a täcke; sängöverkast-ón m madrass -oneta tunn madrass

col|eada slag med svansen (stjärten) -ear I tr [tjurf.] gripa i svansen II iir vifta [på svansen] colecci|on kollektion, samling -onador m = coleccionista -onar tr samla -onista mf samlare

colect|a kollekt, penninginsamling -ar tr

1 samla [växter] 2 uppbära (indriva) [skatt] -ividad / samfund -ivizar tr kol-lektivisera -ivo a kollektiv, gemensam; contrato (convenio) ~ kollektivavtal -or m 1 uppbördsman 2 rännsten

colega m kollega

colegilado medlem [av ett kollegium [-(yrkessamfund)]-] {+(yr- kessamfund)]+} -al I a skol- II s 1 m skolpojke 2 / domkyrka -ala skolflicka -arse r/Z bilda en förening; bli medlem av en förening -ata domkyrka -o skola; läroverk

colegir [pret. coligió] tr sluta sig till, förstå coleóptero skalbagge

cólera 1 m kolera; ^^ morbo asiatisk kolera

2 / galla 3 / raseri colérico fal kolera|-sjuk, -artad 2 kolerisk, uppbrusande il m 1 kolerasjuk person 2 koleriker

colesterina kolesterin colet|a [tjurfäktares] hårpiska -azo slag med svansen (stjärten) -illa kort tillägg [på slutet av ngt skrivet], not -o 1 kyller 2 F kropp, liv; dije para mi ^ jag sade för mig själv colg|adero I a hängbar II m krok, [-[vägg]-hängare-] {+[vägg]- hängare+} -ado a 1 hängande [de i] 2 besviken -adura 1 tapisseri, väggbonad 2 [säng]omhänge -ajo 1 hängande föremål (tygstycke) 2 frukt som hängts upp för torkning -ante I a hängande 11 m berlock -ar [pres. cuelgo] tr Ur i hänga 2 påbörda, skylla på

75colibrí

cumbustión

colibrí m kolibri cólico kolik, magknip coliflor / blomkål

colig loción förening, förbund -ado a förenad -orse r/Z ingå förbund colill|a cigarrstump, fimp -ero person som

plockar upp fimpar på gatan colina kulle colinabo kålrot

colind|ante a angränsande -ar itr gränsa

[con till] colirrojo rödstjärt coliseo teater

colisión kollision, sammanstötning colitis / kolit, tjocktarmsinflammation colmado 1 matvaruaffär 2 krog colmar tr fylla, överhopa [de med] cólmenla 1 bikupa 2 F hög hatt, [-cylinder[hatt]-] {+cylinder- [hatt]+} -ar m bi |hus, -gård -ero biodlare; ir a vender miel al ~ bjuda bagarbarn bröd

colmillo hörn-, hugg|tand, bete

colmo höjd, rågè; para de males till

råga på olyckan coloclación 1 plats, anställning 2 ^ de fondos penningplacering -ar I tr placera, ställa, lägga II r/Z 1 slå sig ned, ta plats 2 få (skaffa sig) anställning colodión m kollodiuni; algodón ~ kollo-diumbomull; ~ fotográfico klichékollo-dium

colodra 1 mjölbunke 2 [dial.] slida för

brynsten 3 dryckeshorn colofón m kolofon, slutskrift i en bok [med

uppgift om tryck|ort, -år m. m.] colofonia kolofonium, violinharts colomb|iano I a från Colombia, colom-biansk II m colombianare -ino a; biblioteca -ina Kolumbusbibliotek

1 colon m tjocktarm

2 colon m [gram.] kolon

Colón m Columbus colón m colon [Costa

Ricas o. Salvadors myntenhet] Colonia Köln; [agua de] colonia eau-de-cologne

colon I ia koloni -ial a kolonial -ización kolonisering -izador I a nybyggar- II m nybyggare-izarZr kolonisera-o 1 kolonist 2 arrendator coloqui|al a talspråks- -ar tr itr [dial,] språka (prata) [om] -o samtal

color m 1 färg; so ~ under förevändning; subido de ~ [om anekdot] pikant 2 hy 3 smink -ado a [hög]röd; ponerse ~ rodna häftigt -ante I a färggivande II m färgämne -ar tr färga, måla -ear i tr försköna, försöka rättfärdiga II itr anta röd fäig • ete m rött smink, rouge -ido 1 färg 2 kolorit; ~ local lokalfärg -in m 1 skarp färg 2 steglitsa -isfa mf kolorist colos|al a kolossal, ofantlig-o koloss coludo a 1 [Am.] glömsk 2 långsvansad ^lllumbrar tr varsna på avstånd, skönja,

skymta; ana columna 1 kolonn, pelare 2 kolumn, spalt

3 X marschkolonn columpi|ar tr itr rf I gunga -o [sväng-,

släng-, våg]gunga colza raps; rova; aceite de ~ rovolja collado 1 kulle 2 bergspass coll|ar m hals|band, -kedja, koljé -azo slag i nacken -era 1 bogträ 2 [Am.] skj ort-, manschett | knapp

1 coma komma[tecken]

2 coma koma, medvetslös sömn comadre f 1 barnmorska 2 gudmor 3 F

god väninna; skvallersyster -ar itr prata, sladdra -o skvaller comadreja vessla

comadrión m F biträdande förlossningsläkare -ona barnmorska comand|ante m 1 kommendant 2 major

-ar tr itr föra befäl [över] comandit|a; sociedad en ^ kommanditbolag -ario kommanditär cqhriarc|a 1 trakt, bygd 2 [åld.] provins -ano a kringliggande -ar itr gränsa [con till]

comatoso a; en estado ~ komatös, medvetslös

ffirnb|a 1 krökning 2 jugar ala ^ hoppa

rep -arse r/Z [om trä] slå sig cömbat|e m strid; ~ singular tvekamp -iente (-idor) m kämpe; kombattant -ir i tr bekämpa II itr strida III r/Z slåss rividad / stridsiver -ivo a stridslysten; stridbar

combinloción 1 kombination 2 [kem.] förening 3 plan 4 underklänning -ado cocktail -ar tr kombinera; sammanställa combust|ibilidad / brännbarhet -ible i a brännbar II m bränsle -ión förbränning; gases de ~ avgaser

76comedero

compañía

comedero I a albur lí m \ kriibba; niat-

holk 2 [åld.] matrum comedí |a skådespel, teaterstycke; komedi, lustspel >anta [lustspels]aktris, skådespelerska -ante m 1 [-[lustspels]aktör,-] {+[lustspels]ak- tör,+} skådespelare t hycklare comedlido a moderat, måttfull, hovsam; hövlig -¡miento måtta, sans; hövlighet -irse [pret. se comidió^ rf I styra sig, vapa hovsam; en las palabras väga sina ord

comedor I a matfrisk II m mat|rum, -sal;

jefe de ~ hovmästare comején m termit

comendador m 1 kommendör 2 kloster-prior

comensal m† bordsgäst comentlador m kommentator -ar tr kommentera; lägga ut; kritisera -ario kommentar, anmärkning -arista m/ = comentador -o [upplysande] anmärkning; kommentar

comenzar [pres. comienzo] I tr [på]börja

II Ur börja, ta sin början comer I tr Ur äta [middag]; sin r^lo Hi beberlo utan att rå för det 11 rf I äta upp, sluka Mim mat[hållning, -lagning] comerci|al a handels-, affärs- -almente adv affärsmässigt -ante mf affärs|man, -kvinna, handlande -ar Ur 1 idka handel 2 umgås [con med] -o 1 handel; ^^ al por mayor engroshandel; al por menor minuthandel; casa de handelshus, firma 2 affär, butik 3 umgänge comestible I a ätlig II m matvara cometa 1 m komet 2 / pappersdrake comet|er tr i ge i uppdrag, anförtro 2

begå, göra -ido uppdrag, åliggande comezón / 1 klåda 2 lust, begär comible a F ätbar

cómica 1 skådespelerska 2 komisk film comicidad / komik cómico I a komisk; komedi- II m komiker; skådespelare comid|a middag; måltid; mat; ~ casera husmanskost -illa 'läckerbit' för skvaller -o a 1 mätt; bien välnärd, mätt och belåten 2 trasig comienzo början; a r^s del siglo XVII

i början av 1600-talet comillón a mf matfrisk [person] -ona matorgie, kalas[ande]

comillas pl anf örings tecken comin|ear Ur F befatta sig med kvinnfolksgöra-eria F skvaller-ero I a skvalleraktig; fruntimmersaktig 11 m fruntimmersakt i g karl

comino kummin; no importar un ~ inte

vara värd ett dyft comisar|ia kommissariat; poliskontor -io

kommissarie, fullmäktig comisi|on 1 kommission, kommitté; ^^ parlamentaria konstitutionsutskott 2 uppdrag, beställning 3 provision 4 begående [av brott] -onado befullmäktigad -onar tr lämna i uppdrag, bef ullmäktiga -onista mf kommissionär, agent, handelsresande

comisura; la ^ de los labios mungipan comité m kommitté comitiva följe, procession CÓmitre m galärvakt

como I adü som; liksom; ungefär; ~ si tal cosa som om ingenting hade hänt II konj; así r^ a) så snart som b) medan;

quiera que eftersom; no om inte cómo adv hur?, på vad sätt?, varför?; ¿a r^ cuestan ? hur mycket kostar de [per styck]; no! naturligtvis; ¿r^ que no? varför inte? cómoda byrå [möbel] comodidad f 1 bekvämlighet, komfort 2 nytta, fördel; asu ^ [hand.] så snart det lämpar sig för E[de]r comodín m trumfkort cómodo a bekväm comodón m bekväm person

comoquiera i adv hursomhelst II koni\

~ que eftersom compacto a kompakt; [om vin] fyllig compadec|er [böjn. som crecer] oreg I tr ömka, beklaga 11 r/Z 1 känna medlidande [de med] 2 bli sams [con med] -ido a med-lidsam, rörd compadre m 1 gudfar 2 god vän, kamrat compaginar I tr ordna i rad (sidoordning); [typ.] bryta om II rfl passa samman

compan|erismo kamratskap -ero kamrat; med|arbetare, -spelare -ia 1 sällskap 2 X kompani 3 bolag; ~ anónima aktiebolag;

de navegación rederi 4 de Jesús jesuiterorden

77comparable

compresión

compor|able a jämförlig -ación jämförelse -onza [dial.] = comparación -ar tr jämföra -ativamente adv jämförelsevis -ativo I a jämförande 11 m komparativ comparec|encia [jur.] inställelse -er [böjn. som crecer] oreg. itr inställa sig [en juicio inför rätta] comparsa 1 mf statist 2 / karnevalståg;

¡vaya una ett fint gäng, minsann! comport|im[i]ento kupé -ir tr dela; ha

gemensam med compás m 1 passare; caja {estuche^ juego) de compases cirkelbestick 2 [mus.] takt; a ~ i takt 3 ^ kompass compasado a avmätt, försiktig; klok composlión medkänsla -ivo a medlidsam compafib|ilidod / samstämmighet, överensstämmelse -le a förenlig [con med] compatriota mf landsman[inna] compeler tr tvinga

compend|lar tr sammanfatta -¡o kompendium, sammandrag -¡oso a sammanfattad, förkortad compenetr|acion enighet, samstämmighet; förtrogenhet [con med]; sammansmältning -ado a förtrogen, kongenial [con med] -arse r/Z överensstämma [con med]; blanda sig; de sätta sig noga in i

compens|aclon kompensation, ersättning -ar tr kompensera, ersätta competenIcia 1 konkurrens 2 kompetens, duglighet, kunnighet -te a lämplig, duglig, kunnig competer itr åligga; tillhöra compet|icién konkurrens; tävlan -Idpr m konkurrent; medtävlare -¡r [pret. [-compitió]-] {+com- pitió]+} itr konkurrera compilloción kompilation, sammanställning -ador m kompilator -ar tr kompilera connpinche m F kumpan, stallbroder comploc|edor a 1 tillmötesgående 2 tilltalande -encio 1 förtjusning, belåtenhet 2 tillmötesgående -er [böjn. som placer"] oreg I tr itr tillmötesgå, stå till tjänst, vara till lags II rf i finna behag (nöje) [en i] -ido a belåten [de med] -iente a medgörlig, foglig; tillmötesgåeade -iente-mente adü villigt complej|idod f sammansatt beskaffenhet; komplicerad situation -o I a komplicerad, sammansatt, invecklad Ii m 1 [bygg-

nads]komplex 1 de inferioridad mindervärdeskomplex complement|ar tr komplettera -ario a komplementerande, komplement- -o 1 komplement 2 fyllnad 3 utökning complet|omente adv alldeles, fullständigt, komplett -or tr komplettera, fullständiga, utöka-o a 1 komplett, fullständig; por r^ helt och hållet 2 full[satt] complexión kroppskonstitution complexo = complejo complic|acion komplikation, förveckhng -ado a komplicerad, svår, besvärlig -or tr komplicera cómplice mf medbrottsling complicidad /

delaktighet i brott complot m [galL] komplott -or itr [ovanl.]

intrigera, konspirera complutense a från Alcalá de Henares componledor m; amigable förlikningsman -enda överenskommelse i smyg -ente m beståndsdel -er [böjn. som poner] oreg i tr itr 1 bilda 2 författa; komponera Ii r/Z 1 göra sig fin, pynta sig 2 bestå [de av] 3 -érselas reda sig; -e'rseZas para hacer algo gå i författning om att göra något comport|oble a dräglig -amiento uppförande, hållning -arse r/Z uppföra sig -e jn uppförande composlicíón 1 komposition; [litterärt] verk 2 sammansättning, beståndsdelar -itor m kompositör

compostelano a från Santiago de Com-postela

compostura 1 sammansättning 2 reparation 3 anständighet, ärbarhet; snygghet, prydlighet compota kompott

compr|a köp; inköp -ador m köpare, kund -ar tr itr köpa; al contado köpa kontant; a plazos (a crédito) köpa på avbetalning (kredit) -aventó [hand.] köp och försäljning; contrato de ~ köpekontrakt

compren|der /r 1 omfatta 2 inne|fatta, -hålla 3 inse, förstå, begripa -sible a begriplig -sión förståelse; blick [de för]; fattningsförmåga, förstånd -sivo a 1 förstående 2 omfattande, inneslutande compres I o kompress, omslag; ~ [higiénica] dambinda -ión sammantryckning, tryck;

78compresor

conciliar

de tabletas tablettslagning -or m kompressor

comprim|ido I a sammanpressad; aire ^ tryckluft II m [farm.] tablett -ir tr komprimera, pressa samman comprob|able a fastställbar, identifierbar -ación konstaterande, bevis, belägg -ante m verifikation, bevis[medel] -ar [pres. compruebo] tr konstatera; bevisa, förvissa sig om

compromet|edor a komprometterande -er

1 tr kompromettera II rf I 1 ut fästa sig, lova 2 gå i god för, borga för 3 [Am.] förlova sig 4 ta värvning

compromislarlo 1 val |fullmäktig, »representant 2 förlikningsman -o 1 kompromiss, förlikning 2 förbindelse, ansvar, löfte, åtagande 3 dilemma, besvärlig situation 4 [Am.] förlovning compuerta sluss[port, -lucka compuesto [pp. av componer^ I a sammansatt [por (de) av] 11 m 1 sammansättning

2 [kem.] förening

compuls|a bestyrkt avskrift -ar tr jämföra

[dokument] compulsión [jur.] tvång, påtryckning compunción ånger, samvetsagg, compungido a ångerköpt; bedrövad compungirse rfl vara ångerköpt (bedrövad) computadora datamaskin computar tr beräkna cómputo 1 beräkning 2 årsindel-ning; eclesiástico indelning av kyrkoåret

comulg|ante mf nattvardsgäst -ar itr begå nattvarden -atorio altarrund común a vanlig, banal, alldaglig; por lo ^ i allmänhet; ~ a gemensam för comunal a kommunal; casa ~ rådhus comuniclación 1 meddelande 2 förbindelse

3 kommunikation, samfärdsel -ado meddelande, kungörelse, kommuniké [i tidning] -ar I tr meddela, delge II itr 1 vara förbundna med varandra 2, está -ando det är upptaget [i telefon] III rfl brewäxla -ativo a meddelsam; pratsam

comunidad f 1 gemenskap 2 religiöst samfund

comunión kommunion, nattvardsgång comunísimo kommunism -ta mf a [-kommunist[isk]-] {+kom- munist[isk]+} comúnmente adv allmänt; ofta

con prep 1 med 2 todo trots allt; lo que varvid, varigenom; [amable] para ^^ [snäll] mot 3 [m. inf.]; llegar tan tarde genom att (eftersom) han kom så sent;

ser tan honda su pasión fastän hans kärlek var så djup 4 tal que förutsatt att

conato försök [de till]; ansats, ansträngning; avsikt, uppsåt conca|denar (-tenar) tr länka samman concavidad f (cóncava) konkavitet, skälighet, urholkning cóncavo a konkav, skål-formad

conceb|ible a tänkbar, rimlig -ir [pret. concibió] I tr 1 förstå, fatta, uppfatta 2 avfatta, formulera; -ido asi så lydande 3 fatta (gripas av) [admiración por beundran för] 4 tänka ut; göra upp [planer] II iir bli befruktad conceder tr medge; bevilja, ge; dela ut

[becas stipendier] concej|al m stadsfullmäktig -o [-stadsfullmäktige[kår],-] {+stadsfull- mäktige[kår],+} rådsförsamling conlcentración koncentration; campo de r^ koncentrationsläger -centrar tr koncentrera -céntrico a koncentrisk concepición 1 befruktning; la Inmaculada C^ den obefläckade avlelsen 2 uppfattning -to idé, begrepp, uppfattning, mening, åsikt [sobre om]; en mi enligt min mening; en de i egenskap av; en todos los i alla avseenden -tuar tr anse -tuoso a snill-, sinnlrik concerniente a beträffande; en lo r^ a i vad angår -ir [pres. concierne] defekt, itr; r^ [a] beträffa concertar [pres. concierto] I tr avtala, ordna II itr överensstämma III rfl komma överens [en om] concertista mf konsertgivare

conceisión 1 medgivande 2 tillåtelse 3 tillstånd, koncession 4 tillerkännande, tilldelande [de un premio av ett pris] -sionario a; casa -sionaria generalagentur concien|cio samvete; medvetande; a

samvetsgrant -zudo a samvetsgrann concierto 1 överenskommelse 2 ordning,

reda 3 harmoni 4 konsert concili|abie a förenlig -ábulo hemligt rådslag -ación försoning; förlikning -ador (-ante) a medlande; försonlig-ar I tr 1 förlika 2 [no poder] ^ el sueño [inte kunna]

79conciliatorio

conectar

somna 11 rfl [åter] vinna [ngns vänskap] -atorio a förmedlande -o konsilium, biskopsmöte, romerskt kyrkomöte concis|iön knapphet [i uttrycket] -o a

koncis, knapp, lakonisk concitar ir upp|egga, -vigía conciudadano person från samma land (stad), landsman

conclawe (cónclave) m \ konklav, kardinals-kollegium för påveval 2 F möte, rådslag conclu|ir [böjn.. som huir] oreg I tr [-[av]sluta;-] {+[av]- sluta;+} avgöra 11 Ur bli färdig, sluta -sión 1 avslutande 2 slutsats; en ~ till sist; kort och gott, med ett ord -sivo a avslutande, slut- -yente a slutgiltig, avgörande concoideo a snäckliknande concomerse rfl förgås [av oro (längtan)] concomitancia 1 samtidig förekomst 2 beröringspunkt, överensstämmelse concord|ancia samstämmighet, överensstämmelse -ar [pres. concuerdo] I tr förlika II itr stämma överens -ato kon-kordat, överenskommelse -e a endräktig -ia endräkt concreción sammanväxning, förtätning concret|ar I tr 1 [kem.] förtäta 2 fatta [sig] kort 3 konkretisera II rfl begränsa sig -o a 1 kortfattad 2 konkret, åskådlig 3 bestämd; nada puede decirse en todavía ännu kan man inte säga någonting bestämt

concubin|a älskarinna -ato konkubinat conculcar tr 1 [litt.] överträda, bryta [lag, överenskommelse] 2 [åld.] trampa på; misshandla concun|ado medsvåger, svägerskas man -o

[Am.] = concuñado concupiscen|cia begär, sinnlig lust -te a

gripen av begär concurr|encia 1 tillopp, samling; la ^ publiken 2 konkurrens; desleal illojal konkurrens -ente I a med-, sam|verkande ||ml besökare 2 konkurrent -ido a frekventerad, mycket besökt -ir itr 1 samla sig, komma 2 bidra concurs|ante mf deltagare i tävlan [om anställning (i examen)] -ar I tr; ^ a una vacante söka (tävla om) en ledig plats 11 itr delta i tävlan [om anställning etc.] -o 1 folksamling 2 sammanträffande [de circunstancias av omständigheter] 3 hjälp,

medverkan 4 [j ur.] [de acreedores] konkurs 5 tävlan concha 1 snäcka; snäckskal; ostron[skal] 2

sköldpadd 3 sufflörlucka conchabar I tr 1 förena, samla 2 blanda 3 [Am.] avlöna II rfl F sammansvärja sig cond|ado 1 grevskap 2 grevevärdighet -al a grevlig -e m greve; ^ palatino pfalz-greve

condecorjación orden[stecken] -ar tr dela

ut ordenstecken åt, dekorera conden|a 1 dom 2 straff -able a straffbar, fördömlig -ación dom; fördömelse -ado I a dömd; fördömd 11 m skälm -ar tr döma; fördöma

condenslación kondensation -ador m

kondensator -ar tr kondensera, förtäta condesa grevinna

condescend|encia vänlighet; efterlåten-het; tillmötesgående -er [pres. [-condesciendo]-] {+condes- ciendo]+} itr gå med [en på]; ge efter [a för] ¿iente a vänlig, tillmötesgående condestable m konnetabel condicijón 1 villkor, förutsättning 2 tillstånd, skick, beskaffenhet 3 läggning, karaktär 4 ställning, rang -onal a villkorlig, eventuell -onar tr betinga condiment|ar tr krydda -o krydda condiscípulo skolkamrat condol|encia medömkan; kondoleans-erse [pres. me conduelo] rfl hysa medlidande [de med] condominio [jur.] delägarskap condonar tr förlåta, efterskänka cóndor m kondor

conducción 1 ledning, 2 transport 3 rörledning conducir oreg I tr 1 föra, styra 2 köra; permiso de ^ körkort 3 frakta, transportera 11 itr leda [a nada till [-ingenting]-] {+ingen- ting]+} III rfl uppföra sig conduct|a 1 ledning 2 uppförande -ividad (-ibilidad) f [fys.] ledningsförmåga -ivo a [fys.] ledande -o 1 rör, kanal, gång 2 vattenledning 3 väg; por r^ de genom [förmedling av] -or m 1 förare, ledare; chaufför 2 konduktör 3 buenos ^es de [la] electricidad [fys.] goda elektricitetsledare

conduje [pret. av conducir] condumio F mat[rätt] conduzco [pres. av conducir] conectar tr förbinda

80caneja

congraciarse

conej|o kaninhona -era kaninbur-illo; de Indias: a) marsvin b) [fig.] försökskanin -o kanin[hanne] conex|ion sammanhang; förbindelse; [veterisk.] koppling; en serie seriekoppling; en paralelo parallellkoppling -ionarse rfl förbindas, hänga samman confabul loción sammansvärjning-orse rfl

sammansvärja sig confecci|ön 1 tillverkning 2 konfektion -onor tr tillverka confeder|ociön [stats]förbund -odo bundsförvant -or[se] itr [rfl] sluta förbund conferenc|io 1 konferens 2 föreläsning 3 ^ [telefónica] rikssamtal -ionte m (-ista mf) föreläsare, föredragshållare -lor itr konferera

conferir [pres. confiero; pret. confirió^ I tr 1 tilldela, förläna 2 jämföra il íír överlägga confes|or [pres. confieso] tr erkänna; bikta -ion 1 bekännelse 2 trosbekännelse 3 bikt -ionorio = confesonario -ionisto mf lutheran -o person som erkänt sin skuld -onorio biktstol -or m 1 bekännare, trosvittne 2 biktfader confeti m konfetti

confi|odo a 1 lättrogen, enfaldig 2 tilltag-sen; självgod -onzo 1 förtroende, tillit, tillförsikt; de ^ tillförlitlig 2 djärvhet -anzudo a [Am.] lättrogen; alltför förtrogen; fräck -or [pres. confío] I ir anförtro II itr förlita sig [en på]; vara lugn confiden[cio förtroende -ciol a konfidentiell -te I a tillförlitlig, trogen II m 1 förtrogen 2 liten soffa, kåsös configurioción [yttre] form -orse rfl forma

(gestalta) sig confín m gräns

confin|ado a m landsförvisad -onniento landsförvisning-ar I tr landsförvisa II itr gränsa [con till] -idad / närhet confirm loción 1 konfirmation 2 bekräftelse -ar tr 1 konfirmera 2 bekräfta -otorio a bekräftande confiscjación konfiskering -ar tr konfiskera, beslagta confitjor tr kandera -e m konfekt -eria f konfektbutik 2 konditori -ero konditor -ura marmelad conflagración 1 stor eldsvåda 2 omfattande ödeläggelse conflicto konflikt

conflu|encia sammanflöde-ente I a sammanflytande II m sammanflöde-ir [böjn. som huir] oreg. itr 1 flyta samman 2 [om människor] strömma till conform loción utformning -or I tr 1 [-[ut]forma-] {+[ut]- forma+} 2 anpassa [con efter] II rfl finna (nöja) sig [con i, med] -e I a 1 överensstämmande 2 nöjd II adv överens; ^ a enligt; ir con stämma [överens] med 111 konj allt eftersom -idad / 1 överensstämmelse; likformighet; de lika; de (en) r^ con i överensstämmelse med; enligt 2 samtycke 3 resignation confort m komfort, bekvämlighet -oble a komfortabel -ación tröst, hjälp -odor a stärkande, tröstande -ante a m stärkande [medel] -ar tr stärka; styrka; trösta, uppmuntra

confrotern|idad / brödraskap -izar itr

fraternisera, umgås förtroligt confrontloción 1 konfrontation 2 jämförelse, granskning -or I tr 1 konfrontera 2 jämföra II itr gränsa [con till] confundir I ir 1 röra ihop 2 för|blanda, -växla 3 förvirra Ii rfl i ta miste (fel) 2 skämmas, förvirras confuslión 1 förvirring; förblandning 2 otydlighet 3 skamsenhet 4 röra -o a 1 förvirrad 2 oklar, otydlig 3 skamsen, förlägen

confutar tr vederlägga congel|able a som kan djupfrysas -ación [djup]frysning; punto de ^^ fryspunkt -ado a djupfryst; genomfrusen -ador m frys|box, -fack -or i <r isa; djupfrysa II rfl frysa [till is]; bli genomfrusen congénere a befryndad, av samma ursprung, närbesläktad congeni |al a själsbesläktad -ar itr samsas congénito a nedärvd, medfödd congestilón 1 [blod]stookning 2 trafik-stockning -onarse rfl bli blod|röd, -sprängd

conglonnerlación anhopning -arse rfl anhopa sig

congoj|a ångest, beklämning-oso a kvalfull

congolleño o. -és I a från Kongo M m

kongoles congosto bergspass

congraciarse rfl; ^ con algn nästla sig in hos ngn, vinna ngns bevågenhet

4—Spansk-svensk ordbok

81congratulación

conservación

congratulloción lyckönskning, gratulation -ar I ir gratulera II rf I prisa sig lycklig -atorio a gratulations-congregloción 1 församling 2 kyrklig förening -onte mf församlingsmedlem -or I tr samla, sammankalla ii rf I komma tillsammans, samlas congres|ol m [Am.] = congresista -¡sto mf

kongressledamot -o kongress congrio havsål

congru|encio 1 [mat.] kongruens 2 överensstämmelse 3 lämplighet 4 lägligt tillfälle -ente a 1 [mat.] kongruent 2 lämplig -o a lämplig, passande cónico a konisk

conifer|os pl barrträd -o a kottbärande conimbricense I a från Coimbra i i mf

Coimbra-bo conjeturjo förmodan -oI a baserad på

antaganden -or tr ana, förmoda conjugjoción konjugation, böjning [av verb] -or tr konjugera, böja [verb] conjunción 1 [gram., astr.] konjunktion 2

förbindelse conjunt|omente adv tillsammans -or tr föra (foga) samman, passa ihop [på ett harmoniskt sätt] -ivitis f konjunktivit, bindehinnekatarr -ivo a; modo kon-junktiv-o I a förenad II m samling; eZ det hela; en ~ i sin helhet; [mat.] mängd conjür|o (-ación) sammansvärjning -odp a m sammansvuren -or i tr 1 besvärja 2 förebygga il i7r konspirera, stämpla III rfl sammansvärja sig-o 1 besvärjelse 2 innerlig bön conllevor \ tr 1 dela [ngns bekymmer] 2 tåla, stå ut med II rfl tåla varandra conmemorloción åminnelse; minneshögtid; en de till minne av -or tr fira minnet av, högtidhghålla -otivo a minnes-conmensol m [åld.] = comensal conmigo med mig

conmilitón m vapenbroder, krigskamrat conminloción hotelse -or tr hota -otivo i-atorio) a hotande, hotfull, hotelse-conmiseroción medlidande con I moción 1 skäkning; cereftraMijärn-skakning 2 chock, våldsam själsrörelse 3 orolighet, upplopp -movedor a rörande -mover [pres. conmuevo^ tr [upp]röra, oroa

conmutlodor m ström|vändare, -brytare -or tr byta ut [por mot]; förvandla [por (en) till]

connoturolizor i tr acklimatisera il rfl

acklimatiseras, vänja sig [con vid] connivencio hemligt samförstånd, maskopi connubio [poet.] äktenskap cono 1 kon 2 kotte

conocjedor m kännare, fackman -er oreg. tr 1 känna 2 känna till, förstå; dar a göra bekant, framlägga -ible a kännbar, märkbar -ido a känd; [väl]bekant; framstående -imiento 1 kunskap, kännedom; medvetande; poner en r^ meddela 2 konossement conozco [pres. av conocer] conque konj alltså

conquense I a från Cuenca II m Cuenca-bo

conquist|o erövring; byte; förvärv -odor

m erövrare -or tr erövra; vinna consobido a [väl]bekant; förutnämnd consogrioción invigning -odo a 1 vigd, helig 2 tillägnad 3 hävdvunnen, traditionell -or I tr 1 förklara helig 2 välsigna [nattvardsbrödet] 3 [in]viga, tillägna II rfl ägna sig [a åt] conson|guineo a besläktad på fädernet -guinidod / släktskap consciente a 1 medveten 2 vid medvetande conscripición [Am.] X utskrivning, rekrytering -to [Am.] rekryt consècu|encio 1 följd; a ~ de till följd av 2 slutsats 3 vikt, betydelse -ente a konsekvent, följdriktig -tivo a konsekutiv, i rad; tres dtas ^s tre dagar i rad conseguir [pret. consiguió^ tr uppnå, utverka, genom|driva, -föra, erhålla, få; [-[för]skaffa;-] {+[för]- skaffa;+} lyckas med; kunna; åstadkomma consejo [smaklös] saga, berättelse consej|ero 1 rådgivare 2 medlem av [-råd[s-församhng]-] {+råd[s- församhng]+} -o 1 råd[slag] 2 [-råd[sförsam-ling];-] {+råd[sförsam- ling];+} styrelse; de ministros konselj consenso samtycke

consent|ido a bortskämd -imiento bifall, tillåtelse -ir [pres. consiento; pret. consiníió] I tr tillåta; tåla, tolerera II itr gå med [en på] conserje m 1 portier, portvakt 2 slottsfogde -río portierloge, portvaktsrum conserv|o konserv -oción bevarande; lagring; instinto de r^ självbevarelsedrift

82conservador

consumero

-ador Jal bevarande 2 konservativ 11 m 1 intendent 2 konserveringsmedel -ar tr konservera, bevara, bibe-, vidmakt|hålla -ativo a bevarande -atorio konservato-rium, musikskola -eria konservtillverkning -ero a; industria -era konservindustri

consider|able a ansenlig, betydande -ablemente adv mycket, avsevärt -ación 1 övervägande, betraktande 2 anseende, högaktning 3 beaktande, hänsyn, skäl 4 vikt -ado a 1 försiktig 2 högaktad -ando [jur.] motivering -ar tr 1 anse 2 betänka; ta i betraktande 3 behandla med hänsyn consign|a 1 lösen; [vakt ]instruktion 2 effektförvaring -ación 1 borgen, deposition 2 [penning]anvisning 3 konsigna-tion -ador o. -ante m avsändare -ar tr 1 försända 2 deponera 3 avlägga [-[vittnesmål]-] {+[vittnes- mål]+} 4 fastslå -otario varumottagare consigo med sig

consiguiente a därav följande; a orsakad av; de (por) ^ följaktligen -mente adv följaktligen consiliario = consejero consistlencia konsistens; fasthet -ente a fast; r^ de (en) bestående av-ir itr besiå [de av], ligga [en i] consistori|ai a; casa ^^ rådhus-o 1 rådhus

[i vissa städer] 2 kardinalskollegium consola konsol, litet väggfast bord, spegelbord

consollable a lättröstad -ación tröst -ador a tröst|ande, -erik -ar [pres. consuelo^ tr trösta, lugna consolid [ación konsolidering -ar tr konsolidera

consomé m konsommé

consonan |cia 1 [mus.] samklang 2 rim -te I

a rimmande 11 s 1 m rim 2 / konsonant consor|cio konsortium -te mf 1 make;

maka; principe ^ prinsgemål 2 deltagare conspicuo a framstående; iögonenfallande conspirjación konspiration, sammansvärjning-ador m konspiratör, sammansvuren -ar itr konspirera, stämpla constan |cia 1 ihärdighet, uthållighet 2 omnämnande, erkännande -te I a ihärdig, uthållig, konstant 11 / [mat.] konstant -temente adv 1 [be]ständigt ? med uthållighet

Constantinoplo Konstantinopel constan-tinopolitano a från Konstantinopel Constanza Konstanz; lago de Bodensjön

const|ar opers. itr I stå klart, vara tydligt; nos -a vi vet bestämt, vi har oss fullt bekant; que -e må det bli veterligt, låt det bli klart; hacer fastslå, göra klart 2 bestå [de av] constatloción konstaterande -ar ir konstatera

constel loción konstellation^ stjärnbild -ado a 1 stjärn|beströdd, -klar 2 översållad [de av] consternjación bestörtning -ar tr göra bestört

constiplación 1 snuva 2 ^^ de vientre förstoppning -ado i a förkyld, snuvig II m förkylning, snuva -orse rf I 1 bli förkyld 2 få förstoppning constitución 1 sammansättning 2 kroppsbyggnad 3 konstitution, statsförfattning -cionol a 1 författnings- 2 [läk.] konstitutionell -ir [böjn. som huir] oreg I ir 1 bilda, utgöra 2 utse 11 rf I bestå [por av] -tivo a konstitutiv -yente a; Cortes Constituyentes konstituerande parlament constren|imiento tryck, press, tvång -ir

[pret. constriñó] tr tvinga construicción 1 byggnad 2 byggande -ctivo a konstruktiv -ctor m byggmästare -ir [böjn. som huir] oreg. tr bygga consubstancial a [teoL] av samma väsen consuegr|o medsvärmor, sons (dotters) svärmor -o medsvärfar, sons (dotters) svärfar consuelo tröst; glädje consuetudinario a vanemässig cónsul m konsul consulado konsulat

consular a konsuls-; konsulats-consult|o 1 [läk.] konsultation 2 utlåtande 3 obra de ^ uppslagsbok 4 läkarmottagning, klinik -or tr konsultera, rådfråga -ivo a rådgivande, konsultativ-or m rådgivare, konsulent -orio [läk.] mottagningsrum

consum [ación fulländning; slut ^ado a fulländad; un hecho ^ ett fullbordat faktum -ar I ir fullborda; avsluta il r/Z fullbordas; sluta consumero F tjänsteman vid stadstull

83consumición

contracorriente

consum lición förtäring; förbrukning -idor m konsument -ir tr förtära, förbruka -o konsumtion, förbrukning; åtgång; '^s a) varor, förbrukningsartiklar b) omsättningsskatt [vid stadstull] consunción 1 avmagring; avtäring 2 =

consumición consuno adv; de ^ i förening, med förenade krafter

consuntivo a [läk.] nedbrytande consustancial = consubstancial contab|ilidod / bok|föring, -hålleri, räkenskaper; llevar la ~ föra böckerna -le m [galL] bokhållare contacto kontakt, beröring; ponerse en ^ con ta kontakt med contad |o a 1 sällsynt; en -isimos casos mycket sällan 2 al kontant; de ~ genast; por de säkert -or I a räkne- II m 1 bokförare 2 mätare; de gas gasmätare -uria 1 räkenskapsverk 2 bokföring 3 biljettkontor; despacho en ^^ förköp

contagi|ar I tr smitta II rf I bli smittad -o

smitta; smittämne -oso a smittosam contamin loción besmittelse; förorening -ar tr 1 fläcka 2 besmitta; förorena cont|onte a; [i/ sonante] kontant -or [pres. cuento] tr itr 1 berätta; ~ de tala om 2 räkna; a r^ de från och med; con lita på, räkna med contemplloción 1 be|traktelse,-skådande 2 hänsyn 3 kontemplation -ar tr 1 betrakta

2 meditera över 3 behandla hänsynsfullt -otivo a 1 mediterande 2 hänsynsfull

contemporáneo I a sam|tida, -tidig; nutida II m samtida contemporiz|odor a foglig -or itr foga sig

[i ngns vilja] contencilón 1 kamp, tvist 2 [j ur.] process

3 muro de skydds-, hinder |mur [mot flygsand] -oso a stridig; tviste-

contend|er [pres. contiendo] itr strida, kämpa, tvista -iente m motståndare conten |er [böjn. som tener] oreg I tr 1 hålla i schack, tygla, lägga band på 2 innehålla II rf I behärska sig -ido I a tillbakahållen, behärskad II m innehåll content|odizo a lätt att tillfredsställa, förnöjsam -amiento belåtenhet -or I tr tillfredsställa II rf I nöja sig -o I a 1 nöjd, belåten 2 glad, lycklig II m 1 tillfreds-

stäUelse, belåtenhet 2 glädje; -- de ánimo själsfrid

contera doppsko; por ^ till på köpet contertuli[on]o deltagare i tertulia contest|oble a diskutabel -ación 1 svar; en a till svar på 2 debatt -or I tr 1 besvara 2 bekräfta 11 iir 1 svara 2 överensstämma -e a [j ur.] överensstämmande context|o sammanhang -uro byggnad,

vävnad; física kroppskonstitution contiendo tvist, gräl contigo med dig

contig|üidod / [omedelbar] närhet -uo a

intill-, när|liggande continencia avhållsamhet, måtta continental a kontinental continente I a kysk, avhållsam II m 1 uppsyn och hållning, skick 2 kontinent contingen|cio 1 tiiifällighet; eventualitet 2 fara -te I et 1 tillfällig; eventuell 2 farlig ||ml X kontingent 2 andel continulación fortsättning; a ^^ här nedan, i det följande; därpå, sedan -ador m full-följare -ámente acfü oupphörligen; fortfarande -or tr itr fortsätta; hålla i [sig] -idod / kontinuitet, oavbrutet sammanhang -o a ständig, oavbruten; de oupphörligen, ständigt contone jarse rf I gå tillgjort (kokett,

vippande) -o tillgjord (kokett) gång contorn|[e]or tr 1 gå runt omkring [en plats] 2 teckna konturerna av -o 1 kontur 2 omkrets; en runt omkring 3 omnejd

contorisión vridning, krumbukt -sionista

mf akrobat, ormmänniska contra I prep mot II s 1 m motsats; motpart; el pro y el r^ för och mot 2 / hinder, svårighet 3 /; llevar la ~ säga emot; en de [tvärt] emot; en mia mot mig contra| acusación motbeskyllning -almirante m konteramiral -ataque m mot-anfall -bajo kontrabas contraband leor itr smuggla -isto mf smugglare-o 1 smuggling; de ^^ smuggel-, hemlig; i smyg; hacer smuggla 2 smuggelgods contrabarrera; la ~ [tjurf.] andra raden

[på arenans sittplatser] contracción 1 sammandragning, kramp;

krympning 2 [gram.] kontraktion contracorriente / motström

84contráctil

convecino

contráctil a sammandragbar contract|o a [gram.] sammandragen -ual a

kontrakt-, kontraktsehlig contraceptivo a preventiv[-], födelsebe-gränsande

contra|decir [böjn. som decir; dock fut. contradeciré; imper. contradice^ oreg. tr säga emot; göra invändningar mot -dicción motsägelse -dieter m motståndare -dictorlo a motsägande contraer [böjn. som traer] oreg i tr 1 dra samman 2 åtaga sig 3 ådraga sig 4 uppta [un empréstito ett lån] 5 ingå [matrimonio äktenskap] Il rf I krympa ihop, dra sig samman contrafaz f revers, från-, bak|sida [av

medalj, mynt] contrafuerte m 1 utlöpare [av berg] 2

[arkit.] stödjemur contra|hacer [böjn. som hacer] oreg. tr göra efter, imitera; förfalska -haz f bak-, avig|sida -hecho a vanskapt contralmirante = contraalmirante contralto mf kontraalt contraluz / motljus

contramaestre m 1 verkmästare 2 ^ högbåtsman

contra|mandar tr avbeställa -medida motåtgärd -orden / kontraorder; åter-kallelse -partida [hand.] moträkning -pelo adv mothårs, tvärtemot, mot strömmen

contra I pesar tr uppväga -peso motvikt contra|poner [böjn. som poner] oreg. tr sätta upp emot, jämföra -posición motsättning; por i gengäld contraproducente a skadlig, av motsatt

verkan [mot det önskade] contrapunto kontrapunkt contrari|ado a 1 förargad 2 [om kärlek] olycklig -ámente aéf tvärt emot -ar [pres. contrario] tr i hindra, sätta sig (handla) emot 2 förarga -edad f motighet, förtretlighet -o I a motsatt; lo r^ det motsatta, motsatsen; al ^ tvärtom; por el ^ däremot 11 m motståndare contrarreforma motreformation contrarrest|ar tr motverka; hindra, hålla

stånd mot -o motstånd contrasentido motsägelse contraseña X lösen; överenskommet tecken

contrast|ar I /r motstå il zVr kontrastera; stå i motsats [con till] -e m kontrast, motsats

contrat|a kontrakt, avtal -ación kontrak-tering -ante a; parte kontrahent-ar ir stipulera, avtala contratiempo 1 obehag; motgång, motighet; otur: ¡qué r^I så förargligt! 2 synkop contratlista mf entreprenör -o kontrakt, överenskommelse; infracción (incumplimiento, ruptura) de[l] ^ kontraktsbrott contra (vención överträdelse, brott-veneno motgift -venir [böjn. som venir] oreg. tr handla emot -ventana fönsterlucka -ventor m överträdare contrayente a m kontrahent [spec. vid

äktenskap] contrecho a vanför

contribujción i bidrag 2 skatt, utskyld, avgift -idor I a som bidrar 11 m bidragsgivare -ir [böjn. som huir] oreg. tr bidra till (med) -yente I a bidragande II m skattebetalare contrición [relig.] förkrosselse, ånger contrincante m medtävlare, motståndare contrist|ado a bedrövad, ledsen -ar tr bedröva

contrito a [relig.] förkrossad, ångerfull control m kontroll -ar tr kontrollera, övervaka

contro|versia kontrovers, tvist -vertible a

diskutabel

contubernio 1 konkubinat 2 klandervärd

sammanslutning contum|acia 1 halsstarrighet 2 vägran att inställa sig inför domstol -az a i hals-starrig 2 [jur.] som vägrar att inställa sig inför domstol contundiente a förkrossande; [om [-argument]-] {+argu- ment]+} slående -ir tr slå, krossa conturbiación oro -ar tr oroa contusjión kontusion -ionar tr mörbulta-o

a mörbultad conuco 1 [Am.] liten jordlott [åt negerslav]

2 [köks]trädgård convalec|encia 1 konvalescens 2 konvalescenthem -er [böjn. som crecer] oreg. itr hämta sig, tillfriskna -iente mf konvalescent

convalidar tr attestera, bekräfta convecino I a när|liggande, -gränsande II m granne

85convencedor

coqueluche

convenc|edor a övertygande -er tr 1 över|tyga, -tala 2 överbevisa -¡miento övertygelse

convencí Ion 1 överenskommelse 2 sammankomst -onal a konventionell -ona-lismo konventionalism convenliblé a 1 foglig 2 rimíig [precio pris] -¡do a avtalad, överenskommen -¡enc¡a 1 överenskommelse 2 lämplighét, läglighet 3 bekvämlighet 4 nytta, fördel -¡enc¡ero Fia opportunistisk II m opportunist -iente a 1 överensstämmande 2 lämplig, passande 3 fördelaktig -¡o fördrag, överenskommelse -¡r [böjn. som uenir] oreg. Ur 1 komnia (stämma) övèrens 2 komma tillsammans 3 vara nödvändig 4 passa, lämpa sig 5 conviene mencionar man bör nämna convent|iculo hemlig sammankomst -liio [Am.] enklare hyreskasern -o kloster -ual a klosterlik; klosterlig, kloster-converg|enc¡á överensstämmelse -ente a [mat.] konvergerande -er (-ir) itr [mat.] konvergera; löpa samman conversIac¡ón samtal; pedir ~ a una muchacha fria till en flicka; trabar ^ inleda samtal -al a; lengua ^ talspråk -ar Ur samtala, språka conver|s¡ón 1 förvandling 2 omvändelse -so a [om jude, mor] döpt -t¡blé a 1 föränderlig 2 konvertibel; préstamo ^ kon-verteringslån -tir [pres. convierto; Y>rct. convirtió] I tr 1 förvandla [e/i till], ändra 2 växla [sedel] 3 [relig.] omvända II rf I 1 [relig.] omvända sig 2 förvandla sig [en till]

convexo a konvex

conlv¡cc¡ón övertygelse-v¡cto a [j ur.] överbevisad

conv¡d|ado gäst -ar I tr bjuda [in]; bjpda upp [a bailar till dans] II r/Z erbjuda sig

conv¡ncente a övertygande convite m [in]bjudning; banlvett, fest conviv|encia [äktenskapligt] samliv; sammanlevnad, fraterniserande [con med] -¡r itr leva samman convoc|ador a sammankallande -ar tr kalla

samman -ator¡a kallelsebrev convoy m 1 konvoj, eskort 2 järnvägslAg -ar tr konvojera, eskortera

convuls|¡ón konvulsion, kramp -ivo a

krampaktig conyugal a äktenskaplig cónyuge mf

make, maka cona [vulg.] skämt, hån coñac m konjak coñearse rfl F skoja, håna cooper|ac¡ón kooperation, samarbete, medverkan -àdor I a som med-, sam|arbetar II m medarbetare -ar itr sam|arbeta, -verka -at¡va kooperativ förening -at¡-v¡smo kooperativism -at¡vo a kooperativ coordenada koordinat coord¡n|ac¡ón koordination, samordning -ar tr koordinera, sammanställa copa 1 [vin]glas [på fot]; pokal 2 trädkrona 3 hattkulle; sombrero de ^ [-cylinder[hatt]-] {+cylinder- [hatt]+} 4 [kortsp.] hjärter -do a 1 X omringad 2 estar ~ F befinna sig i en farlig situation copal m kopal

copar tr X ta till fånga [häravdelning] copas pl [kortsp.] hjärter copear itr F ta sig några glas, svinga en bägare

Copenhague m Köpenhamn copeo drickande

copet|e m pannlugg; fjädertofs; /ener mucho tro sig vara något; señoritas de alto ^ högförnäma fröknar -udo a högdragen, bördsstolt copi|a 1 kopia; certificada (legalizada) bestyrkt avskrift 2 massa, mängd -ador m avskrivare; libro [hand.] kopiebok -adora kopieringsapparat -ar tr kopiera cop¡os|annente adv kopiöst, mycket, omåtthgt; ymnigt -¡dad † ymnighet, mängd -o a riklig, ymnig copista mf kopist, avskrivare copl|a 1 [slags] folklig visa 2 strof-ero vis|-

diktare,-försäljare copo 1 fhnga 2 [ull]tott copón m hostiebägare copra kopra

copropietar¡o meddelägarc copto m a kopt[isk] copudo a lummig, yvig cópula 1 predikatsverb 2 [-förbindelse[länk]-] {+förbindelse- [länk]+} 3 kopulation, samlag copularse r/Z kopulera, para sig coque m [eng.] koks coqueluche / [gall.] kilvhosta

86coqueta

corpulento

coquetia a/ Egall.] kokett(flörtig) [kvinna]; flörtig [flicka] -ear itr kokettera -eo koketteri -eria koketteri; flört -ón a m F flörtig [man] coquinario [àld.] I a kulinarisk II m kock coracero kyrassiär

coraj|e m 1 kurage, mod 2 vrede, ilska -ina F raserianfall -udo a argsint

1 coral m korall

2 coral m koral corambre / djurhudar; läder coran = alcorán

coraza pansar, kyrass corazón m 1 hjärta; cl no Ic cabía cn cl pecho han var utom sig av glädje; dedo r^ långfinger; hacer de tripas ~ göra en dygd av nödvändigheten; de hjärtligt, uppriktigt 2 mod, sinnelag corazonada 1 impuls 2 aning, förkänsla corbacho [åld.] karbas, tjurpiska corbata slips, kravatt corbeta korvett Córcega Corsica

corcel m stridshäst; [poet.] springare corcov|a puckel -ado a puckelryggig,

pucklig, kutig -ar ir böja corcusir ir F stoppa [kläder] dåligt corcha korkbark

corchea [mus.] åttondelsnot; doble

sextondelsnot corchero a kork-

corchet|a hyska -e m 1 hake, häkta 2

[åld.] pohs[man] corcho kork[bark]; tapón de ~ kork [propp]

cord|aje m rep, tåg]verk, -virke -el m snöre; streck; a ^ snörrätt; libro de r^ billig populärroman cordeler|ia repslagarbana -o repslagare cordero 1 lamm; ^ recental dilamm 2

lammskinn cordial I a hjärtlig, vänhg II m hjärt-stärkande medel -idad / hjärllighet, uppriktighet cordiforme a hjärtformad cordillera bergskedja córdoba m cordoba [Nicaraguas myntenhet = peso] cordob|àn m karduan[läder] -és I a från Córdoba; [sombrero] ^^ sydspansk filthatt med breda brätten II m Córdoba-bo

cordón m snöre; rep [om livet]; snodd; ~

u/nbi/icaZ navelsträng cordura klokhet corea danssjuka

coreano I a koreansk II m korean corlear tr 1 ledsaga med kör 2 instämma (hålla) med -eografia koreografi; danskonst coriáceo a lädcrartad

corifeo 1 koryfé, körledare [i forngrekiska

skådespel] 2 ledare, huvudman corindón m korund corista mf [teat.] korist cornac[a] m elefantförare cornada stängning; dar ^s stånga cornalina karneol cornamenta hornkrona cornamusa säckpipa córnea hornhinna cornear tr stånga corneja kråka córneo a hornaktig, horn-córner m [fotb., eng.] hörna corneta 1 f [signal]horn 2 m hornblåsarc cornezuelo mjöldryga cornisa kornisch, list, gesims Cornuqlles m Cornwall cornucopia 1 ymnighetshorn 2 spegel-

kandelaber cornudo I a behornad II m F lianrej cornúpeta l a behornad II m [-[tjurfäktnings]tjur-] {+[tjurfäkt- nings]tjur+}

1 coro i kor 2 kör

2 coro adu; saber de r^ kunna ulantill corola blomkrona

corolario korollarium coron|a 1 krona 2 krans 3 landkrona -ación 1 kröning 2 fulländning -ar tr 1 kröna; ära, belöna 2 fullända coronel m överste

coronilla hjässa; andar de ^ vara mycket förekommande; fjäska; estoy hasta la de esto jag är trött på det, det står mig ända upp i halsen corotos pZ [Am.] grejor, grunkor corpino livstycke; snörliv corporación korporation, [yrkes]förening;

fackförening; skrå corp|oral I a kroppslig, kropps- II m mässduk -óreo a kroppshg, kropps- -orificdr itr förkroppsligas -udo a korpulent -ulencia korpulens -ulento a korpulent

87corpúsculo

cortadura

corpúsculo småkropp, atom, cell, molekyl Corpus [Chrísti] m Kristi lekamens dag;

la fiesta del Kristi lekamens fest corral m gårdsplan; fålla; hönsgård -izo inhägnad

corr«|o 1 [liv]rem, läderstropp; ~ de transmisión drivrem 2 böjlighet; tener ha tålamod -aje[s] m [pl] remtyg correcalles m gatstrykare, latmask correc|clön 1 rättelse 2 tillrättavisning -cional m ungdomsvårdsskola; tukthus -tivo straffåtgärd -to a riktig, vårdad, korrekt -tor m korrekturläsare corred lizo a; lazo (nudo) ~ löpsnara-or m

1 löpare 2 korridor; balkong 3 mäklare corregidor m [åld.] domare

corregir [pret. corrigió^ tr 1 korrigera,

rätta [till] 2 tadla 3 mildra correloción 1 korrelation 2 motsvarighet correligionario 1 trosförvant 2 partivän correo 1 post; aéreo flyg-, luft |post; administrador de postmästare; la Administración de Correos postverket; [oficina de] postkontor; lista de ^^s poste restante; a vuelta de r^ omgående

2 kurir

correoso a böjlig, smidig; seg corr|er I tr itr 1 springa, skynda, löpa; [om tid] gå; [om väg] leda; ~Za slå runt, vara ute och roa sig; ~ mundo resa omkring i världen; -en rumores rykten är i omlopp; no -e prisa det är ingen brådska

2 rinna; flyta 3 vara utsatt för; ~ peligro löpa fara 4 förfölja 5 -e viento det blåser 6 dra för (ifrån) [gardin]; flytta på [möbel] 7 ryktas, påstås; anses II m; a todo ~ i största hast; en el ~ del tiempo under tidernas lopp -eria 1 beväpnat infall, räd; strö v-, rövar|tåg 2 kort resa

correspond|encia 1 brevväxling; comercial handelskorrespondens 2 förbindelse

3 motsvarighet; gensvar [äv. om kärlek] -er I itr 1 överensstämma, gå ihop [a med]; a la muestra motsvara mönstret 2 ^ al amor besvara kärleken 3 tillkomma, åligga ÍÍ rf I i brevväxla 2 uppskatta varandra -iente I a motsvarande, därtill hörande II m korrespondent; miembro ~ korresponderande ledamot [av akademi]

corresponsal m 1 korrespondent 2 affärsrepresentant

corre|taje m mäklar |syssla, -arvode -tear itr F stryka omkring -veidile mf skvaller-bytta

corrida 1 ~ [de toros] tjurfäktning 2 löpning

corrido a 1 skamsen 2 durkdriven, erfaren 3 mer än fullviktig; tiene cincuenta ^s han är över [de] femtio 4 un balcón en närliggande balkong corriente I a 1 löpande, innevarande; el cinco del ^ den femte dennes 2 flytande [estilo stil] 3 vanlig, bruklig; ~ y moliente helt vanlig 4 gångbar 5 naturlig II s i f [vatten]ström 2 f [elektrisk] ström; --continua likström; ~ alterna växelström 3 f strömning 4 m; estar al ~ de ha reda på; poner al ^ hålla underrättad, sätta in

1 förhållandena -mente adv flytande, med ledighet, lätt

corrillo liten grupp, krets; klunga corrimiento; de tierras jordskred corro ring[dans]; krets; el r^ de kring-stående

corrobor|aciön bekräftelse -ante a stärkande -ar tr 1 starka 2 bestyrka, bekräfta corroer [pres. corroo {corroigoy corroyo) tr

gnaga på, fräta sönder; angripa corromper I tr 1 förstöra, fördärva 2 muta 3 förföra II r/Z 1 ruttna 2 bli moraliskt fördärvad

corros|iön korrosion, frätning -ivo I a

frätande II m © betningsmedel corr.te [förk. för] corriente innevarande [månad]

corrupición (-tela) 1 förruttnelse 2 korruption 3 fördärv -tibie a fal för mutor -tor m förförare; förledare corrusco F skalk, brödkant corsario 1 fribytare, kapare 2 kaparfartyg corsé m [gall.] korsett corset|eria korsfettfabrik -ero korsett-makare

1 corso I a från Corsica II m korsikan

2 corso 1 fribyteri, kaperi 2 [Am.] corso, promenadplats

corta trädfällning, skogshygge corta|bolsas m F ficktjuv -cigarros m cigarrsnoppare -circuitos m [elektr.] säkring -do I a 1 [om stil] korthuggen, koncis

2 förlägen II m; un ~ F en kopp kaffe med lite mjölk i -dor m 1 slaktare 2 till-skärare -dores mpl framtänder -dura 1

88cortaduras

coste

snitt 2 skärsår ^duros pZ av|fall, -klipp -frío [kall]mejsel -fuego brandmur;

brandgata -nte a skärande, skarp -papeles m papperskniv -piso; poner lägga hinder i vägen -plumas m pennkniv

cortar I tr 1 skära [till], klippa, hugga 2 kupera [spelkort] 3 avkorta, avbryta 4 bryta, nypa av il rf I 1 skära sig [t. ex. i fingret] 2 bli förlägen 3 surna cortauñas m nageltång

1 corte m i egg 2 snitt [på bok o. dyl.] 3 trädfällning 4 klippning, avskärning;

de corriente avstängning av [elektrisk] ström 5 tillskärning [av plagg]; snitt [på kläder]; un de traje tygstycke som räcker till en kostym (dräkt)

2 corte / 1 hov 2 residensstad 3 uppvaktning; hacer la a slå sig ut för 4 inhägnad

cortedad / i litenhet, smalhet 2 inskränkthet 3 klenmodighet 4 blyghet cortej|ar tr 1 kurtisera 2 fira, uppvakta-o

I procession, kortege 2 uppvaktning 3 F beundrare, älskaie

Cortes fpl [Spaniens folk|församling, [-»representation]-] {+»re- presentation]+} cortés a artig [con mot] cortes!ana kurtisan, hetär -ania artighet, urbanitet -ano I a 1 hov- 2 artig

II m hovman -ia artighet

cortez|a 1 bark 2 skorpa [på bröd] 3 skal -udo a 1 tjock|barkig, -skahg 2 bondsk, oslipad cortical a bark-

cortij|ero gods|ägare, -arbetare -o [-[stor]gods;-] {+[stor]- gods;+} bondgård; lantställe cortln|a gardin, förhänge; ~ de humo rökridå; de resorte rullgardin -ón m stor gardin, ridå cortisona kortison

corto a 1 kort, liten 2 rädd, klenmodig 3 dum 4 ~ de palabras ordfattig; ~ de vista närsynt -circuito kortslutning corv|o knäveck -ejon m knäveck [på djur], has -eta courbette, skolsprång [i ridning] corvo I a krokig I i m hake corzo råbock

cosa sak, ting; de quince días ungefär fjorton dagar; asi så ungefär; como si tal ^ som om ingenting hade hänt;

ser ^ de oír (ver) vara värd att höra (se); no ser ^ del otro mundo (jueves) inte vara något märkvärdigt; no era r^ de det var inte skäl (anledning) att; no sea ^ que i motsatt fall; så att inte; como quien no quiere la i smyg; ¡muchas ^s a su hermanoI hälsa så mycket till er bror! cosaco kosack

coscorrón m slag i huvudet, 'stjärnsmäll' cosech|a 1 skörd[etid] 2 de su (propia) ^ [f ig.] ur egen fatabur -adoro skörde-tröska -ar tr skörda -ero 1 vinodlare 2 lantbrukare coselete m [åld.] brynja coseno kosinus

cos|er i tr 1 sy; ser ~ y cantar vara lekande lätt; -ido a fast |hängande, -nitad; -ido a mano handsydd 2 genomborra [a puñaladas med dolkstyng] 3 sammanfoga II rf I klistra sig på cosicosa gåta cosido sömnad; söm

cosmético skönhetsmedel; smink; pomada

cósmico a kosmisk; rymd-cosmo|gonia kosmogoni, vetenskapen om världens tillkomst -grafía världsbeskrivning -nauta mf kosmonaut, rymdflygare -polita mf kosmopolit -s m kosmos, världsallt coso tjurfäktningsarena cosquill|as pl 1 kittling; buscarle a algn las ^ reta ngn 2 oro -ear (-ar) tr kittla -eo kittling -oso a 1 kittlig 2 lättretad

1 cosfo pris; [be]kostnad; a mí på min bekostnad; a ^ de förmedelst; condenar en -^s [j ur.] döma att betala rättegångskostnaderna

2 costa kust, strand

costad |a 1 sida 2 X flank, flygel 3 fartygssida -as pl anor; árbol de ~ stamtavla costal m säck; esa es harina de otro ~ ja, det var ju en annan femma; ser un ^ de huesos vara skinn och ben costan|ero a i kust- 2 sluttande -illa

smal och sluttande gata costar [pres. cuesta] i itr kosta Ii opers;

cuesta det är svårt costarriqueño I a från Costa Rica, costa-

ricansk i I m costarican coste m kostnad, pris; a precio de ^ till självkostnadspris

4*—Spansk-svensk ordbok

89costear

crepúsculo

1 costear tr bekosta

2 cost|ear tr 1 segla längs [kusten], hålla sig längs, gå utmed 2 leda utmed [ett stup] -eno a från kusten, kust-

costilla 1 revben; mí ~ F min bättre hälft; medirle a algn las prygla ngn 2 ^ spant

cost|o kostnad, pris; ~ de la dida levnadskostnader -oso a kostsam, dyrbar costra skorpa [på sår] costumbr|e f Vana; sed; como de r^ som vanligt; cuadro de '^s [litt.] sedeskildring -¡sta m/ [litt.] folklivsskildrare costur]a 1 sömnad; söm 2 ^ ' splits -era sömmerska; modist -ero sybord -ón m synligt ärr

1 cota; ~ [de mallas] brynja

2 cota nivåbeteckning

cotarro natthärbärge för hemlösa; ser [el] amo del ^^ vara den som bestämmer cotej|ar tr jämföra, kollationera -o jämförelse, kollationering cotídían lamente adv dagligen, dagligdags -o a daglig; vardaglig cotiledón m hjärtblad cotilljear itr F tissla och tassla; skvallra -eo skvaller cotillón m kotiljong

cotiziación 1 [börs]notering 2 prislista

-ar tr notera [på börsen] coto 1 [de caza] privat jaktmark 2 gräns[sten]; poner ~ a algo förhindra (sätta stopp för) något cotón m kattun, bomullstyg cotorr|a 1 liten grön papegoja 2 skata 3 pratsjuk person -ear itr pr åt a [strunt], pladdra, snattra -eof struntprat, plad-der, sladder -era F pratsjukt fruntimmer

cotufa 1 jordärtskocka 2 [fig.] läckerbit, delikatess

covacha 1 liten grotta 2 kyffe covachuelista mf F kontorist, ämbetsman vid ett ministerium coyote m mexikansk varg coyunda 1 okrem 2 [äktenskapets] ok coyuntura 1 [anat.] led 2 konjunktur 3

[gynnsamt] tillfälle coz / 1 spark 2 rekyl [av gevär] 3 grovt

[avvisande] svar C.P.B. (c. p. b.) [förk. för] cuyos pies beso vars fötter jag kysser

cráneo kranium, huvudskål crápula fylleri, dryckenskap; orgie crapuloso I a utsvävande II m rumiare, fyllerist

craso a 1 fet, flottig 2 [om villfarelse]

grov cráter m krater

crelación skapelse -ador i a skapande

lim skapare -ar tr skapa crec|er oreg I itr växa; tillta; svälla; [om flod] stiga II r/Z höja sig; växa -es fpl; con ^ rikligt -ida [vattnets] stigning [i flod]; översvämning -ido a 1 stor, vuxen 2 [om penningsumma] betydande -iente I a växande, tilltagande; luna ^ växande måne II / flod[tid] -¡miento tillväxt; ökning credencial I a; presentar sus cartas ~es uppvisa (överlämna) sina kreditivbrev 11/1 kreditiv 2 [utnämnings]fullmakt [tillämbete] cred¡t¡cio a kredit- crédito 1 tro, förtroende; dar ^ a algn tro på ngn 2 kredit; a på kredit 3 tillgodohavande 4 anseende

credo trosbekännelse; político politiskt

program; en un ^ i en blink credulidad / godtrogenhet crédulo a lättrogen

cre|edero a sannolik, trolig -encia tro, förmodan -enc¡as pl läror, religion -er [pret. creyó; ger. creyendo^ tr tro, anse; ¡que -es tú eso! hur kan du tro något så dumt!; ¡ya lo -o! tacka för det! -íbie a trolig -ido a 1 inbilsk 2 lättrogen

1 crema 1 grädde; la r^ det utsökta (bästa), gräddan 2 [hud]kräm

2 crema = diéresis

cremación kremering, likbränning; uppbränning

cremallera 1 kugg|skena, -stång 2

blixtlås crematístico a penning-crematorio kfematorium crencha 1 [benat] hår 2 bena creosota kreosot

crepé m [galL] 1 kräpp, krusflor 2 löshår

3 suelas de ^ rågummisulor crep¡t|ac¡ón sprakande, knastrande -ante

a sprakande -ar itr spraka crepuscular a skymnings-; grynings-crepúsculo skymning; gryning

90creso

crudelísimo

creso krösus

cresp|o a krusig, krullig -ón m kräpp, flor

cresfo 1 [tupp]kam; alzar la ^ 'resa kammen', bli övermodig 2 fjädertofs 3 bergskam crestomatía antologi, läsebok creta krita

cretense (crético) I a från Kreta II m

kretensare cretino 1 kretin 2 F dumbom, idiot cretona kretong creyente a m troende; rättrogen crezco [pres. av crecer] cría 1 [flick]unge; dibarn 2 uppfödning, odling

criad |a hembiträde, husjungfru -ero uppfödningsanstalt; plantskola -illa 1 testi-kel [hos djur] 1 ^ de tierra tryffél -o I a; Men väluppfostrad II m tjänare crilador I a fruktbar II m 1 skapare 2 uppfödare -anza 1 digivning, uppfödning 2 uppfostran; artighet -ar [pres. crío] I tr 1 ge upphov åt 2 ge di 3 uppföda, dra upp, odla 4 uppfostra II rf I växa upp -atura 1 varelse 2 barnunge cribla sàll-ar ir sålla cric m [galL] = gato 2 crirn]en m brott-inal I a kriminell, brottslig, straffbar II m brottshng -inalidad / 1 brottslighet 2 kriminalitet -inologia kriminologi crin † man [på häst] crinolina [galL] — miriñaque crío F [barn]unge, [di]barn crioll|ismo kreolska särdrag; förhärligande ay det kreolska (inhemska) -o m a kreol[sk]; [Am.] inhemsk, nationell; infödd cripta krypta criptógamo kryptogam criquet m [eng.] kricket crisálida [fjärils]puppa crisantemo krysantemum crisis f kris

crisma mf 1 [relig.] olja 2 romper la a

algn F slå in skallen på ngn crisol m degel; rw para fundir smältdegel crisp|adura .(-amiento) sammandragning -ar I tr dra (pressa) samman H rf I [om hand] knyta sig [krampaktigt]

cristal m 1 kristall; de roca bergkristall 2 glas 3 fönsterruta 4 spegel 5 [Am.] dricksglas -era glasskåp; glasdörr -eria glasbruk; glasvaror -ero glasmästare -ino a 1 kristallklar 2 kristallinisk -izarse rf I kristallisera sig -osa krystallos cristian|ar tr F döpa -dad f 1 kristenhet 2 missionsförsamling -ismo kristendom -izar tr kristna -o a m kristen; ^ viejo person som härstammar enbart från kristna [och inte från judar, morer el. hedningar]; TiaftZar en ~ F tala så man begriper det cristo krucifix Cristo Kristus; armar la de es Dios F ställa till med ett herrans oväsen; ni ^^ que lo fundó F absolut inte [ytterst starkt nekande] criterio 1 kriterium [äv. sport.] 2 omdöme;

åsikt, mening crítica 1 kritik 2 recension criticlable a klandervärd -ador m kritiker -ar tr kritisera; klandra -astro [neds.] dålig kritiker crítico I a kritisk 11 m kritiker, recensent

criticón a kritiklysten, tadelsjuk croar itr 1 kväka 2 snattra croco krokus crol m crawl

crom|ar tr förkroma -ático a kromatisk-o 1 krom; acero de ^ kromstål; amarillo de kromgult 2 F färgtryck; al färglagd cromosoma m kromosom cron]ica 1 krönika 2 tidningsartikel -ico a kronisk, långvarig cron|icon m krönika -ista mf krönikör -ologia kronologi, tideräkning -olögico a kronologisk, tids- -ometrar itr tr ta tid [med stoppur], tajma - ómetro kronometer, precisionsur croqueta krokett

croquis m croquis, kroki, skiss, utkast crótalo skallerorm

cruc|e m korsning -eri.a kryssvalv-ero 1 ^ kryssare 2 . korskvadrat [i kyrka] -ial a; punto r^ vändpunkt; en el momento i det kritiska ögonbhcket cruci|ficar tr i korsfästa 2 pina -fijo krucifix -fixión korsfästelse -forme a korsformig -grama m korsord crudelísimo a mycket grym, omänsklig

91crudeza

cuanto

crud|eza 1 rått tillstånd 2 stränghet, strävhet -ezas pl svårsmälta födoämnen -o a 1 rå, ostekt, okokt 2 obearbetad 3 hårdsmält 4 omogen 5 hård» grym 6 skrävlande cruel a grym, obarmhärtig -dad / grymhet, omänsklighet, obeveklighet cruento a blodig, bloddrypande crujía 1 korridor 2 sjukhussal cruj|ido gnisslande, knakning, frasande -iente a gnistrande, knarrande; knaprig, fräsig-¡r itr gnissla, frasa, knaka, knarra crup m krupp crustáceos pl skaldjur cruz / 1 [Kristi] kors; esvástica hakkors; y raya punkt och slut; aldrig mera; de la ^ a la fecha från början till slut; en r^ med utsträckta armar

2 revers, baksida på mynt -ada korståg -ado I a 1 korsad, i kors 2 orcjensprydd II m korsfarare -amiento korsning, blandning-ar I tr 1 korsa 2 gå över [gata]

3 växla [ord] Ii itr ^ kryssa III rf I korsa (gå om) varandra

cta. [förk. för] cuenta räkning, konto cte. [förk. för] corriente innevarande [-[månad]-] {+[må- nad]+}

cuaderna spant

cuaderna vía spansk alexandrinstrof

[med fyra likarimmande rader] cuaderno anteckningsbok; häfte; skrivbok; de bitácora ^ loggbok cuadra 1 sal [i kasern] 2 stall 3 [Am.]

huskomplex, kvarter cuadrado I a 1 fyrkantig 2 [tjurf.] i kampställning II m fyrkant, kvadrat, ruta

cuadra|genario a fyrtioårig -gésimo räkn fyrtionde

cuadr|angular a fyrkantig -ángulo fyr-hörning -ante m 1 solur 2 kvadrant 3 fyrkantig kudde -ar I tr 1 göra fyrkantig, fyrhugga 2 upphöja i kvadrat 3 få [tjur] i kampställning II itr passa, gå ihop, stämma III rf I f göra halt; tvär-stanna; bli stel 2 plötsligt bli allvarlig (obevekhg) -iculado a [om papper] rutad -|ga fyrspann -ilátero I a fyr|-sidig, -kantig II m fyrlhörning, -kant -¡longo I a rektangulär II m rektangel cuadrilla 1 trupp, skara, band 2 kadrilj 3 tjurfäktargrupp

cuadringentésimo räkn fyrahundrade cuadro 1 fyrkant; quedarse en förlora allt, bli blottställd 2 tavla; ~ de costumbres [litt.] sedeskildring 3 tavel-, fönster-, cykel I ram 4 trädgårdsland cuadrúlmano a fyrhänt -pedo a m [-fyr-fota[djur]-] {+fyr- fota[djur]+}

cuádruple a fyrfaldig cuadruplicar tr

fyrdubbla

cuaj|ado a 1 stel av häpnad 2 full [de gente av folk]

1 cuaj|ar I tr fylla II i^r F 1 leda till resultat 2 falla i smaken, tilltala; no me -a det tilltalar mig inte III rf I koagulera, tjockna, stelna

2 cuaj|ar m löpmage -o 1 löpe; sacar (arrancar) de ~ rycka upp med rötterna 2 lojhet

cuákero = cuáquero

cual I reí. pron 1 som, vilken 2 [sådan] som II adv; tal någorlunda; ~ ninguno som ingen annan; si som om cuál i interr. pron vilken; vilkendera; no sería mi sorpresa 1 ni kan tänka Er så förvånad jag blev! II adv hur[u]; ¡r^ infeliz se sentiría I hur olycklig skulle han inte vara!

cualesquier[a] [pl. av cualquier[a]] cualidad / egenskap, beskaffenhet, kvalitet

cualquier[a] indef. pron vilken som helst;

de cualquier modo hur som helst cuan I adv så; cayó largo era han föll så lång han var II konj som; tan hermosa ingrata lika skön som otacksam cuán adv 1 så; triste estabal så ledsen han var! 2 hur; si supieras r^ triste estaba om du visste hur ledsen han var cuando I advi de en ^^ då och då; de vez en ^ allt emellanåt 11 konj då, när; ^^ más, mucho på sin höjd, högst; menos [åt]minst[one]; ~ niño som barn; no i motsatt fall; ~ la ocupación under ockupationstiden cuándo interr. adv när; ¿de ^ acá? sedan när? cuant|ia 1 mängd; belopp 2 rang, stånd -idad / [mat.] kvantitet, storhet -ioso a stor; talrik cuanto I indef. pron 1 så mycket som 2 pl; så många som II adv; antes snarast möjligt; mås så mycket mer; más . . más ju mera . . desto mera;

92cuánto

cuello

menos så mycket mindre; en så snart som, i den mån; medan, allt under det att; [en] a vad beträffar, beträffande; en — poeta som skald betraktad; por ^ eftersom cuánto I interr. pron; ¡^sl så många!; ¿'^s? hur många?; ¿a '^s estamos hoy? vad är det för datum i dag? II interr. adu hur mycket?, hur länge?; ¡^1 sä mycket! cuáquero kväkare

cuorent|o räkn fyrtio -ena 1 fyrtiotal 2 tid av 40 dagar 3 fastlag 4 karantän -6n I a fyrtioårig II m fyrtioåring cuaresma fastlag

cuarta 1 fjärdedel 2 handsbredd [-[längdmått]-] {+[längd- mått]+} 3 [Am.] kort piska cuartago liten grov häst, klippare cuart|ana fyradagarsfeber -ear I tr 1 dela [i fyra delar] 2 slita sönder II rf I rämna, spricka cuartel m 1 kvarter; general högkvarter 2 X kasern 3 X pardon -ada militärrevolt-lllo vakt|rum,-stuga cuarterón m 1 [Am.] kvarteron, avkom-ling av vit och mulatt 2 dörrfyllnad cuarteta = redondilla cuartill|a kvartsark; manuskriptblad -ero bud, springpojke [på [-tidningsredaktion]-] {+tidningsredak- tion]+}

cuartillo [åld.] 1 114 celemín 2 1|4 real cuart|o I räkn fjärde II m 1 fjärdedel; hacerle '^s a algn [åld.] fyrdela ngn [som straff] 2 kvart 3 [månens] kvarter 4 rum 5 [åld.] kopparmynt, 'styver*; no valer cuatro ^s inte vara värd ett rött öre -os mpl F kosing cuarzo kvarts cuasi = casi

cuaternario a 1 kvartär; el [período] ^ kvartärtiden 2 [om vers] fyrfotad cuatrer|ia boskapsstöld -o boskaps-, häst|tjuv

cuatri I mestre m fyramånadersperiod - motor a m fyrmotorig[t flygplan] cuotro räkn 1 fyra 2 några få, ett par cuba [vin]fat; tunna; estar hecho una vara stupfull; de mezclar [kem.] blandningskärl cubano I a från Kuba II m kuban cubero tunnbindare cubeta spann, hink cúbica [ovanl.] fint ylle

cúbico a kubisk; metro ~ kubikmeter cubículo tsov]rum

cubiert|a 1 täcke 2 bokpärm 3 kuvert 4 däck; carga de ~ däckslast 5 däck, ytterring 6 lock 7 huv; del motor motorhuv 8 förevändning -o [pp. av cubrir] fal betäckt 2 mulen 11 m 1 bordskuvert 2 dagens rätt (meny) 3 skydd, skyl[tak]; estar a ^ vara under tak

cubil m [djurs] tillhåll

cubilete iti 1 trolleri-, tärning[s]bägare 2

[kok.] form 3 [Am.] cylinder[hatt] cubismo kubism cúbito armbågsben

cubo 1 spann, ämbar 2 kub 3 hylsa 4

hjulnav $ [mur]torn cubr|ecama sängtäcke -ir oreg I tr i täcka [över] 2 betala, bestrida 3 duka II r/Z 1 sätta på sig hatten; ¡cúbrase usted! behåll hatten på! 2 skydda sig [mot förlust] cucamonas F = carantoñas cucaña 1 klättermast [med pris i toppen]

2 [fig.] fynd cucaracha kackerlacka cucarda kokard

cucllillas adv; estar en ^^ sitta på huk -illo gök; reloj de r^ gökur

1 cuco a 1 snygg, prydlig, vacker, näpen 2 slug

2 cuco gök

3 cuco larv [av fjäril] cucurucho strut

cucharla sked; de palo trä|sked, -slev; de albañil murslev; militar de ~ militär som gått *den långa vägen* -ada sked|blad, -full -iila kaffe-, te|sked -ón m slev

cuchich|eàr itr viska, tissla -eo viskning;

hemlighetsmakeri cuchill|a 1 hack-, bokbindar|kniv; ^ de afeitar rakblad 2 [svärds]klinga 3 [Am.] bergskedja -o kniv; bayoneta {de Mauser) [kniv]bajonett cuchipanda F kalas, brakmåltid cuchitril m kyffe, håla cuchufleta F skämt, kvickhet cuelli|corto a korthalsad -largo a lång-

halsad cuello 1 hals 2 krage

93cuenca

culminar

cuenca 1 flodområde 2 djup dal 3 kon-

kavitet; ^^ del o/o ögonhåla cuenco stor djup lertallrik cuenta 1 räkning; beräkning, kalkyl; konto; abierta öppen räkning; corriente löpande räkning, kontokurant;

figurada prof ormaräkning; simulada proforma-, sken |räkning; las r^s del Gran Capitán saltad räkning; abrir ^ öppna konto; dar la ~ avskeda; echar ^s [be]räkna; a på räkning; a konto; pago a avbetalning; pasar a asentar en bokföra; Ze dejo la mercancía de (por) su ^ jag avböjer att mottaga varan; caer en la ^ plötsligt förstå (inse); abonar en kreditera, gottskriv^; cargar en ^ debitera; e/i resumidas allt som allt, kort sagt; por mi ^ för min räkning, för min del; enligt min mening 2 dar ~ meddela; dar r^ de göra slut (ta kål) på; darse ~ förstå; darse de lägga märke till; sin darse r^ omedvetet; no hacer de algo inte räkna med något; inte värdera något; tener en ~ hålla i minnet, inte glömma, ta i betraktande; tornar por su r^ överta 3 pärla [på radband] cuenta|gotas m droppflaska -kilómetros

m vägmätare cuent|ista mf 1 novellist 2 F skvaller-bytta; lögnare -o 1 berättelse, novell; ^ de hadas saga; de nunca acabar ändlös historia; del tio [Am.] svindel, skoj; venir a ~ komma lägligt 2 lögn 3 [åld.] miljon; de ^s biljon cuerda 1 rep; sträng; /^s vocales stämband 2 kedja 2 dar ~ a algn uppmuntra ngn [att tala]; dar a un reloj dra upp en klocka 4 rad [av sammankedjade fångar]

cuerdo a klok, förståndig; sansad cuer|ear tr [Am.] 1 bereda [skinn] 2

piska -iza [Am.] piskslag cuern|a 1 horn[krona] 2 dryckeshorn -o [ko]horn; tusan!; poner '^s a F bedra [sin man]; ¡vete al dra åt hel-sike!

cuero 1 hud; läder; en spritt naken 2 [vin]lägel

cuerpo 1 kropp; a ^ man mot man; a (en) lätt klädd, utan överrock; vivir a ^ de rey leva kungligt (furstligt);

en de camisa i skjortärmarna 2 kår; ^ de guardia X [läger]vakt cuervo korp; cría ^^s y te sacarán los

o/os otack är världens lön cuesco 1 [frukt]kärna 2 [vulg.] prutt cuesta backe; la ~ de enero den ekonomiskt svåra perioden i januari [efter julens utsvävningar]; ~ abajo nedför backen; arriba uppför backen; med stort besvär; en brant 2 llevar a bära på ryggen cuestación insamling [för välgörande ändamål]

cuestión 1 fråga; batallona omstridd fråga; en ^ ifrågavarande 2 dispyt 3 omstridd sak cuestiónlable à tvivelaktig, problematisk -ar I tr diskutera II itr tvista, disputera -ario fråge|lista, -formulär cueva 1 grotta 2 källare cuévano korg [för druvplockning ]; ryggkorg

cuico [Am.] 1 mestis 2 [neds.] främling cutd|ado vård, försorg; omsorg; uppmärksamhet, vakenhet, försiktighet; ängslan, rädsla; ¡>^1 akta dig!, se opp!; que ../ var lugn för att ..!; estar [enfermo] de vara svårt sjuk; fuera de utom fara; no hay ^ ingen risk; salir de ^ a) hämta sig b) nedkomma, föda barn; ser de ^ vara farlig; le trae sin ^ han bryr sig inte om [la desgracia de su amigo sin väns olycka] -adoso a omsorgsfull, noggrann, omtänksam, uppmärksam, vaken -ar I tr vårda, sköta II itr ha omsorg, se till [de om, att] III rfl 1 sköla sig, vara noga med sin hälsa 2 r^se de a) bry sig om b) akta sig för -o; esia gente es de mucho ^ [dial.] de där människorna får man se upp med cuit|a sorg, bekymmer, bedrövelse -ado

a sorgsen, olycklig culat|a [gevärs]kolv -azo kolvstöt culebr|a snok; orm -aro skämt -ear itr slingra sig; åla sig fram -eo shngran-de rörelse -ina [åld.] lång finkalibrig kanon -ón m F listig (intrigant) person culer|a lapp i byxbak -o a sen[färdig] culinario a kuhnarisk, köks-culminloción kulmination -ante a högst; el punto toppunkten -ar itr nå sin höjdpunkt

94culo

curtir

cul|o 1 F stjärt, bak, ända 2 ^ de vaso falsk ädelsten -ón a F bred om baken (ändan)

culp|a fel, skuld, brott, förvållande -abilidad † [jur.] skuld -abie a [jur.] skyldig -ación beskyllning -ar tr beskylla [de för]

cuiteran|ismo kultism [spansk litterär barockstil, som blomstrade på [-1600-talet]-] {+1600- talet]+} -o a [om stil] svulstig; tillgjord cultiv|oble a odlingsbar -ador m odlare; jordbrukare -or tr 1 bedriva odling av 2 odla, utveckla -o 1 åkerbruk 2 odling [av konst, vetenskap] 3 [sinnets, sättets] förfining

cult|o I a bildad, förfinad II m kult; dyrkan -ura 1 kultur 2 bildning 3 åkerbruk -ural a kulturell cumbre / topp, spets; obra ~ mästerverk cumpl|eanos m födelsedag -ido I a 1 fullständig 2 tillräcklig, riklig 3 bildad 4 artig II m artighetsbevis, uppmärksamhet; komplimang -idor a skötsam, plikttrogen -¡mentar tr 1 lyckönska 2 utföra [order] -imentero a ceremoniös, överdrivet artig - ¡miento 1 uppfyllande [av plikt]; en ~ de i enlighet med [mitt löfte] 2 komplimang, artighet -tr I tr 1 fylla [år] 2 fullgöra [uppdrag] 3 hålla [sitt ord] II Ur 1 göra sin plikt, sköta sig; por av artighet 2 anstå, passa 3 [om frist, växel] löpa ut, förfalla 4 con rätta sig efter, underkasta sig III r/Z gå i uppfyllelse cúmulo 1 mängd, hop 2 cumulusmoln cuna 1 vagga 2 hemland 3 härkomst 4

[kreaturs] bredd mellan hornen cund¡r itr 1 utbreda sig, växa; sprida sig

2 vara dryg cunear ir vagga cune¡forme a kilformig cuneo vaggning cuneta [landsvägs]dike cuña kil

cuñadla svägerska-o svåger

cuño stämpel [äv. fig.]; de nuevo r^ ny,

modern cuota [medlems]avgift cuot¡d¡ano a daglig cupe [pret. av cafter]

cuplé m [galL] kuplett cuplet¡sta mf [gall.] kuplett I sångare, -sångerska

cupo skatteandel; bidrag; kvot, andel cupón m kupong

cúpnco a koppar- cuprífero a kopparj-

förande, -haltig cúpula kupol cuquillo = cuclillo

cura 1 m präst; ~ de misa y olla obildad präst; ~ párroco kyrkoherde; este ~ F jag 2 / kur, behandling, bot[ande]; no tener vara oförbätterlig (obotlig)

cur|able a lälibar, botlig -ación bättring, bot[ande] -adülo kabeljo -ado a 1 botad, frisk 2 [om fisk, kött] torkad -ador m förmyndare -aduria förmynder-skap -andero kvacksalvare -ar I tr 1 bota [de för]; sköta [en sjuk] 2 preparera [salta, torka, röka, garva, bleka] II itr bh frisk, hämta sig III r/Z tillfriskna

curare m kurare curasao curasao cúratela = curaduría

curato 1 församling, socken 2 prästsyssla curazoleño I a från Curasao II m Cura-

<?ao-bo curda F rus, fylla curdo m a kurd[isk] cureña X lavett

cur¡|a curia; ~ romana katolska kyrkans styrelse -al a; estilo kurialstil -alesco a; estilo ~ [iron.] kanslistil cuno curium

cunos|ear itr snoka -¡dad † 1 nyfikenhet 2 sevärdhet -o a 1 nyfiken 2 ren, snygg, fin 3 noggrann 4 märkvärdig currutaco a F snobbig cursi ado a bevandrad -ante a mf studerande -ar tr 1 studera [vid universitet] 2 genomgå [kurs] 3 ofta besöka; ofta göra 4 [vidare]befordra cursi a tillgjort fin, smaklös[t utstyrd];

banal-leria småborgerhghet cursillo kort och intensiv kurs cursivo a [om skrift] kursiv curso 1 lopp; riktning; gång 2 [läro]kurs curt|ido I a garvad [äv. fig.] II m garv-ning -¡dor m garvare -¡duría garveri -¡embre / [Am.] garveri -¡ente I a garv- II m garvämne -¡r tr 1 garva; sin ^ ogarvad 2 [fig.] härda

95curva

curv|a kurva, kroklinje, krök -aturo krökning -¡lineo a svängd -o a krokig, böjd

cusco; hacer la ~ förarga, skada cúspide / bergstopp

custodi|o 1 vård, skydd, förvar[ing] 2 monstrans -or tr be-, över|vaka

96

CV

cutàne|o a hud-; enfermedad -a hudsjukdom

cutí m madrassväv, grovt tyg

cutis m hud, hy

cuyo reí. pron vilkens, vars

cúyo interr. pron vems?

CV [förk. för] caballo de vapor hk, hästkraft Ch

1 cha m shah [av Persien]

2 cha m [Am.] te

chabacan|ada (-eria) grovhet, smaklöshet -o a smaklös, plump chabola koja, kåk, usel barack [i utkant av storstad] chacal m schakal chácara = chacra

chaco [Am.] [indiansk] jaktmark; el

Gran Ch'^ Chacoområdet chacó X schakå

chacolí m chacoli [slags baskiskt vin] chacota lössläppt munterhet, uppsluppet

oväsen; skämt chacra [Am.] litet lantställe, hemman chacha F 1 flicka 2 barn|flicka, -sköterska;

hembiträde cháchara F prat, pladder chachar|ear itr F prata -ero F pratmakare chacho F grabb, pojke chafar tr krossa, trampa sönder; [fig.] fördärva

chafarrín lada (-dn m) 1 smutsfläck, [bläck]plump 2 dålig målning 3 skamfläck -ar tr smutsa ned [med fläckar o. klotter]

chaflán m fas, snedkant; avskuret hus-,

gat|hörn; de snett chagrén m [gall.] chagrin[läder] chai / [zig.] [gat]flicka; tjej chaira 1 skomakarkniv 2 [slaktares]

slipverktyg chai m schal

chalado a F 1 tokig, fnoskig 2 pinkär, vansinnigt förälskad chalán m hästhandlare; schackrare chalana pråm chaleciffo liten villa chaleco väst

chalet m [gall.] [sommar]villa chalina [Am.] 1 smal sjal 2 bred slips [i skoluniform] chalote m schalottenlök chalupa slup

cham|aco [Am.] barn, pojke -al m = chiripá

chamaril[l]ero lumphandlare [som köper

och säljer gamla kläder o. möbler] chamarra [slags] grov tröja chambelán m kammarherre chambergo bredbrättad hatt, 'artisthatt'

chambra [slags] blus chamizo F stråtäckt hydda champ|àn m (-aña) [gall.] champagne -iñán m [gall.] champinjon champú m [eng.] [-schamponering[smedel]-] {+schamponering[sme- del]+}

chamuscar tr sveda [bort] chancear itr driva, skoja, skämta chanclo 1 trä|toffel, -sandal 2 [-[gummi]-galosch-] {+[gummi]- galosch+}

chancho [Am.] I a lortig II m gris chanchull|ero 1 svindlare 2 intrigmakare -o 1 tvivelaktig affär 2 intrig changa [Aiii.] skämt changador m [Am.] bärare chantoj|e m [gall.] utpressning -ista mf

[gall.] utpressare chdntre m kantor

chanz|o skämt -oneta 1 rolig visa 2 skämt

chapla 1 platta [av trä, metall etc.]; de hierro järnplåt; ~ onduZada korrugerad plåt 2 röd fläck [på kinden] 3 [bord]skiva -ado a [åld.] klok; ^ a la antigua som håller på gamla seder och bruk, gammal|dags, -modig -ar tr belägga med metall, plätera; belägga med faner

chaparro 1 sten-, dvärg |ek 2 [Am.]

kortväxt person chaparrón m regn-, stört |skur chopear = chapar chapeto = chapa 2

chapetón rp. [Am., neds.] nyinvandrad europé

chapín m 1 toffel 2 [slags] damsko chapitel m 1 pelarkapitäl 2 tornspets chapodar tr beskära [träd] chopot|eor i tr fukta [med svamp] II itr plaska -eo plask[ande], klafsande

97chapucear

chinchorro

chapuc|ear ir slarva ihop -cría liafsvcrk -ero I a tarvlig, dåligt utförd II in fuskare; slarver chapurr[e]ar tr rådbråka [språk] chapuz m obetydligt arbete chapuzar itr plaska, plumsa, dyka chaqu|é (-cO m [gall.] jackett -eta kavaj, jacka charada cliarad

charanga 1 musikkapell 2 regementsmusik

charc|a stor vatten|pöl, -samling -o [vatten]pöl; el ~ F [ofta avseende [-Atlanten]-] {+At- lanten]+} 'pölen' charl|a 1 prat 2 kort föredrag -ador I a pratsjuk II m pratmakare -ar itr språka, prata

charlat|an I a pratsam II m 1 pratmakare, pratkvarn 2 kvacksalvare, charlatan -anear itr prata mycket -aneria pratsamhet -anismo humbug, bondfångeri charol m fernissa; zapatos de ~ blankskinns-, lack|skor; darse ~ göra sig viktig -ar tr fernissa, lackera charpa bantlär, axelgehäng charqui m [Am.] torkat kött charrada bondskhet; smaklöshet charrán m strykare, lymmel charranada

tjuvstreck, kanaljeri charretera 1 strumpeband 2 epèlett charro I a bondsk; bondgrann II in

bonde från Salamanca chasc|ar itr smacka med tungan -arrilio F anekdot, rolig historia -o 1 skämt, puts 2 besvikelse, snopenhet chasis m chassi, underrede [på bil] chasqu|ear I tr 1 gyckla med 2 lura II itr i klatscha [med piskan] 2 knaka 3 smacka med tungan -ido 1 klatsch, smäll 2 knakande chatarra järnskrot; slagg chato I a 1 flat 2 plattnäst II m 1 trubb-

nos 2 [lågt o. brett] vinglas , chaval m F grabb, kille -a jänta chavea m F pojkvasker chaveta sprint, bult; perder/a ~ F tappa

huvudet; *få snurrcn' chavó [zig.] pojke checa [rysk] tjeka

checo I a tjeckisk II in 1 tjeck 2 tjcckiska [språket]

checoslovaco I a tjeckoslovakisk II m tjeckoslovak Checoslovakia Tjeckoslovakien chelín m shiUing chepa F puckel cheque m check

chic|a flicka -arrón a F [om pojke] stor

och kraftig för sin ålder chicle m tuggummi chico I a liten II m pojke chicoie|ar itr F säga artigheter [åt fhckor] -os mpl F artigheter chicot|azo slag med tågända; [Am.] pisksmäll -e m 1 ^ tågända 2 [Am.] snärt, piska

1 chicha [Am.] 1 majsbrännvin 2 vindruvs-saft

2 chicha [i barnspråk] kött

3 chicha a; calma ~ vindstilla [på havet], kav lugn

chicharra 1 cikada [slags strit] 2 pratmakåre

chicharr|on m; -ones stekta brödtärningar chichón m bula [i huvudet] chichonera stoppad huvudbonad [för småbarn]

chifl|a vissling -ado a F tokig, konstig i huvudet -adura 1 visshng 2 tokeri, påhitt 3 mani, hobby-ar I/r 1 förhåna; vissla ut 2 F pimpla [vin] II itr vissla chilaba morisk kappa med hätta chile m spansk peppar chileno I a från

Chile II m chilen[are] chilote m [Am., slags] sprithaltig dryck chill|ar itr tjuta, skrika; gnissla, knarra -eria skrik[ande], skrän -ido skrik, gällt rop -ón I a skrikig [äv. om färg] II in skrikhals chimenea öppen spis; skorsten chimpancé m schimpans

1 china 1 [kisel]sten 2 [fig.] svårighet, hinder

2 china 1 kineskvinna 2 siden 3 porslin

3 china [Am.] 1 indianska 2 kvinna av blandras; slyna 3 F raring

chinchle / 1 vägglus 2 häftstift 3 tröttsam person-eta häftstift , chinchilla 1 chinchilla, ullråtta 2 [-[pälsverk]-] {+[päls- verk]+} chinchilla chinchorr|eria F 1 fräckhet, oförskämdhet 2 skvaller -ero a F skvallrig -o 1 dragnät 2 liten fiskebåt

98chinchoso

chorizo

chinchoso a F [om p.] besvärlig, tröttsam chiné a [om tyg] brokig, mångfärgad chinela toffel chinesco a kinesisk

chingar I tr 1 [Am.] besvära 2 [vulg.] dricka titt och tätt, pimpla [vin] II r/Z

1 [Am.] misslyckas 2 [vulg.] supa sig full chingue m [Am.] stinkdjur

1 chino I a kinesisk II m 1 kines 2 kinesiska [språket]

2 chino [Am.] 1 man av halvblod 2 buse 3 F vän

chipén f liv, oväsen; de F fantastiskt,

strålande chipirón m [slags liten] bläckfisk chipriota I a cypriotisk II mf cypriot chiquero 1 svinstia 2 tjurstall [vid arena] chiqulll|a liten flicka -ada barnslighet; pojkstreck -eria barnskara, F [-[barn]ungar-] {+[barn]- ungar+} -o liten pojke chiquito a mycket liten chiribitil m F vindsrum; kyffe chlrlgot|a skämt-ero skämtare chirimbolo F tingest, manick; ^s grejor, bråte

chirimía [slags] klarinett, skalmeja chlrlmoy|a anonafrukt-o anonaträd chirinola 1 gräl; het diskussion 2 långt (animerat) samtal 3 struntsak 4 [slags] barnspel [med käglor] chiripa lyckträff; por (de) ~ händelsevis chiripá m [slags] byxor [fyrkantigt tygstycke] hos gauchos; gente de r^ slödder

chiripear iír få en lyckträff, ha tur chlrlvla palsternacka chirle a fadd; tunn

chirlo sår (skråma) i ansiktet; ärr [eflcr

ett dylikt sår] chirona F fängelse, finka chlrr|lar [pres. chirrío^ Ur 1 gnissla; spraka 2 slo-ika; kvittra -Ido 1 gnissel

2 skrik; kvitter chis itj tyst! chisgarabís m F narr

chlsm|e m 1 skvaller 2 enkel husgcråds-sak; grej, grunka -ear Ur skvallra -es mpl verktyg, grejor -orrear = chismear -orreo sladder, skvaller -osa skvallerkäring -oso I a pigg på att skvallra, sladderaktig II m [skvalleraktig] prat-makare

chlsp|a 1 gnistra 2 kvickhet; dar vara intelligent (snabbtänkt) 3 liten bit [bröd] 4 litet rus -azo gniststänk -eante a l gnistrande 2 [gnistrande] kvick -ear Ur 1 gnistra; tindra, lysa 2 dugga, småregna -ero grovsmed -orroteaf Ur F spraka, sända ut gnistor -örroteo F sprakande, gnistrande chlst = chis

chlst|ar Ur muttra, göra min av att vilja yttra sig; sin ^ utan att knysta -e m skämt, kvickhet; rolig historia; no caer en el ^ inte förstå 'poängen' chistera 1 fiskarkorg 2 pelotaracket 3 F

cylinderhatt chistoso a skämtsam, lustig chlstu m [typiskt baskiskt] flöjtliknande

instrument-lar| m chistu-spelare chita; a la ^ callando F tyst, i hemhghet chitlcall|a mf tystlåten (hemlighetsfull) person-ando adü; a Za ~ F tyst, i smyg chlt|o (-on) itj F tyst!, hysch! chlv|atazo angivande, tjallande; angiveri -ato 1 dikilling 2 angivare -o killing, getabock choc|ante a 1 konstig, egendomlig 2 besvärlig; tråkig -ar Ur 1 stöta (drabba) samman; kollidera, krocka 2 vara frapperande 3 F gräla 4 ^la skaka händer chocarrer|ta piurtipt skämt, grovkornighet -o I a plump 11 m grov skämtare choclo [Am., färsk] majskolv choco [åld.] liten bläckfisk chocolate m choklad

chocha / beckasin, morkulla -perdiz / =

chocha

choch|ear Ur bli barn på nytt, gå i barndom -o a 1 senil; pjollrig, barnslig 2 vansinnigt förälskad chófer m [gall.] chaufför cholo [Am.] halvblodsindian chomba [Am., slags] shpover

1 chopo svartpoppel

2 chopo F bössa

choque m 1 stöt; sensible al ^ [om explosivt ämne] stötkänslig 2 sammanstötning, krock 3 sammandrabbning choquezuela knäskål

chorl|cero I a bedräglig II m korv|ma-kare, -försäljare -zo [spansk] korv [av griskött, kryddad med vitlök, paprika-pulver m. m.]

99chorlito

chuzón

chorlito spov; cabeza de hönshjärna chorr|eor Ur strömma, ri|^na; drypa Ide sudor av svett]; spruta -eo ström -o [vatten]stråle; llueve a det stört-regnar

chortal m rännil [i markytan]; källåder chotacabras f nattskärra chotearse [vulg.] = hurlar II chotis m schottis choto kalv; dikilllng chova [slags] kråka choza [herde]hydda, [bond]koja chubas|co störtskur, ösregn; stormby -quero regn|kappa, -rock chuchería 1 prydnadsartikel, grannlåt 2

gott, snask chucho F hund ge dig i väg, racka! chufa 'jordmandel'; horchäia de ^s [jord]mandelmjölk chufleta [åld.] skämt chula 1 Madrid-skönhet [ur [-arbetarklassen];-] {+arbetarklas- sen];+} fabriksflicka 2 gatflicka chulada oanständigt skämt chulé m [zig.] = duro III chulería obesvärat och skämtsamt sätt

att uppträda chuleta 1 kotlett 2 fusklapp chulo i a fräck il m l Madrid-yngling [ur arbetarklassen] 2 slaktarpojke 3 tjurfäktares medhjälpare 4 sutenör; buse

chulla 1 m; un ~ [vulg.] en stackars fan

2 / [dial.] = chuleta 1 chumb|era = nopal -o a; higo nopal-frukt, kaktusfikon; higuera -a [-nopal-[yäxt],-] {+nopal- [yäxt],+} indisk fikonkaktus, indianskt fikonträd

chung|a F skämt -arse rfl F skämta -ón a skämtsam, hånfull -uearse = chungarse -ueto F skämtare chup|ada pipbloss -ado a mager, insjunken [mejilla kind] -ar tr itr 1 suga [på] 2 [Am.] röka 3 [Am.] supa -atintas m [neds.] kontorsslav-ete m di-, tröst |napp -ón ma [person] som parasiterar på någon,, parasit[-] churrasco [Am.] glödstekt kött churr|eria ställe där man bakar och

säljer churros -ete m fettfläck churrigueresco [arkit.] a m [i] spansk barockstil

churr|o spritsat bakverk stekt i olja -oso a full av fettfläckar churumbel m [dial.] barn chusco skämtare chusma pack, pöbel

chut m F [fotb.] skott -ar tr itr [fotb.] skjuta

chuzo pik, spjut; llueve a ^s f det stört-regnar

chuzón a m listig (slug) [person]

100 D

D. [förk. för Don] D.a [förk. för Doña] dable a möjlig, görlig daca [av da o. acä] itj ge hit!, hit med [det]!

dactilar a finger-; huella ^ fingeravtryck dáctilo daktyl

dactil|ografia maskinskrivning -ógrafo maskinskrivare

dádiva gåva dadivosidad / givmildhet, frikostighet dadivoso a generös

1 dado tärning

2 dado [pp. av dar]; ^ que eftersom, enär; på grund av, i betraktande av dador m givare, överbringare

daga [slags] svärd; dolk dale que '^Z, bola!) ilj nu är vi där igen!, samma gamla visa! Dalecarlia Dalarna dalia dalia

dalmática dalmatika, [slags] prästskrud daltonliano a färgbhnd -ismo färgblindhet

dama 1 dam; hovdam; primera ~ [teat.] primadonna; [juego de] damspel; ~ de noche nattviol 2 [schack.] drottning damajuana damejeanne, stor glasflaska damasco 1 damast 2 [Am., slags]

aprikos[träd] damasquinado a [om klinga] damaskerad damisela [galL] liten fröken damnificar tr skada

danés I a dansk ||ml dansk 2 danska

[språket] danta tapir

dantesco a 1 Dante- 2 skräckinjagande Danubio Donau

danz|a dans -ador m dansare -ante I a i fiffig 2 tanklös II m dansare -ar Ur dansa -arin m [skicklig] dansare dafl|able a skadlig -ado a skadad; dåhg, fördärvad -ar tr skada -ino a skadlig; animal ^ skadedjur -o skada, avbräck -oso a skadlig

dar oreg i tr 1 ge, skänka 2 inge, [-[upp]väcka-] {+[upp]- väcka+} 3 företa, göra 4 anse, förklara; por muerto a algn anse (förklara)

ngn död 5 ¿qué más da? vad gör det?, det gör väl detsamma!; ~ a luz föda [barn]; ge ut [bok]; [de] barniz fernissa; qüe decir ge anledning till prat 11 iir 1 [om ur] slå; acaban de r^ las cinco hon slog just fem 2 [om slaganfall] drabba 3 a vetta åt; con hitta;

de si a) töja sig b) åstadkomma (räcka till) mycket; ^ en träffa [i], råka på; finna ut; hamna i, förfalla till; ~ en tierra ramla i backen III rfl; ^se a hänge sig åt; prisa skynda sig;

r^se bien [Am., om planta] frodas, gå till

dardo kastspjut

dåres; y tomares [mpl.] dispyter, debatter, gräl, ordväxling dársena hamnbassäng, docka dat|a datum -ar I tr datera II itr förskriva sig; -aba de larga fecha det fanns sedan länge

dátil m dadel datiler|a (-o) dadelpalm dativo dativ

dato faktum, omständighet; dokument; uppgift

de prep 1 av, från 2 [om tid] under; llegó noche han kom på natten 3 está chófer han är anställd som chaufför 4 feos que eran eftersom de var så fula 5 no haberlo visto om jag inte hade sett honom (det) dé [pres. konjv av dar] dea [poet.] gudinna deambular itr flanera deán m domprost

debajo I adv nedanför, under II prep; de under

debat|e m debatt -ir tr debattera debe m debet

debellador m besegrare -ar tr besegra deb|er I tr 1 böra, vara tvungen att 2 vara skyldig; ha att tacka för 3 -e de estar enfermo han är säkert (nog) sjuk; ~se a härröra från, vara att tillskriva; bero på II m plikt; skyldighet; skuld

101debidamente

dedal

debid lamente adu vederbörligen -o a behörig, vederbörlig; a a) beroende på b) [utförd] av débil ¿I svag, matt

debili|dad † svaghet -tamienfo försvagning -tar tr försvaga débito 1 [penning]skuld 2 förpliktelse debut m [galL] debut -ar itr debutera década tioårsperiod, årtionde deca|dencia dekadens, förfall -dente a l dekadent, förfallen 2 modlös -er [böjn. som caer] oreg. itr 1 förfalla; gå tillbaka 2 de ánimo bli modlös -¡miento 1 förfall 2 modlöshet decálogo; el dekalogen, tio Guds bud decano 1 deliàn[us] 2 nestor; [dipl.] doyen

1 decantar tr lovorda, prisa

2 decantar tr dekantera

decap|ante m ® avoxideringsmedel -ar

tr @ avoxidera decapitlación halshuggning -ar tr håls-

hugga, avrätta decasílabo a m tiostavig [vers] decena tiotal[ssiffra] decencia anständighet decenlio decennium, årtionde -o = décimo I decente a anständig, hyfsad decen viro decemvir

decep|cion besvikelse, missräkning-cicinar

tr göra besviken (missräknad) decible a som kan sägas; no es ^ man kan

inte i ord uttrycka decidlidomente adv 1 beslutsamt; energiskt; modigt 2 säkert; avgjort -ido a 1 besluten 2 beslutsam; energisk; modig -ir I tr avgöra, besluta Ii rf I bestämma sig [a för att + inf.; por för + subst.] decilitro deciliter decímetro decimeter décimo i räkn tionde il m en tiondel av en lottsedelsserie decimo|ctavo räkn adertonde -cuarto räkn fjortonde-no[ve]no räkn nittondè -quinto räkn femtonde -sé[p]timo räkn sjuttonde -sexto räkn sextonde -tercero (-tercio) räkn trettonde decir I oreg. tr itr säga; tala; es ^ det vill säga; ni que ~ tiene, no hay para qué ^ det är givet; /digo, digo! det var som katten!; ¡diga! [telef.] hallå; jag hör [sagt a-v den som blivit uppringd]; no . . que digamos verkligen (minsann) inte;

usted dirá vad får det lov att vara?; a r^ verdad sanningen att säga; como quien dice så att säga II rf I heta; ¿ cómo se dice en español? vad heter det på spanska? Mim talesätt decis|ion 1 beslut, avgörande 2 beslutsamhet -ivamente adv på ett avgörande sätt -ivo a avgörande declam|acion deklamation -ar I tr deklamera II itr tala häftigt, fara ut ^contra mot] -atorio a deklamatorisk declar|acion 1 deklaration 2 förklaring; ~ de amor (guerra} kärleksförklaring (krigsförklaring) 3 vittnesmål -ado a 1 förklarad 1 [om fiende] Öppen -dr I tr

1 deklarera, uppge [i tullen] 2 förklara; göra känd 3 avlägga [vittnesmål] 11 rfl 1 uttala sig [por för]; förklara sin kärlek

2 [om epidemi] bryta ut declin|able a [gram.] deklinabel, böjlig

-ación 1 [gram.] deklination, böjning 2 avtagande, tillbakagång-ar I tr 1 avböja; bestrida 2 [gram.] dekhnerà, böja II itr 1 sänka sig; el dia skymma 2 avvika, ändra kurs 3 avta declive m sluttning, slänt; en ~ sluttande decolorlación blekning -ar tr bleka decomis|ar tr beslagta-o beslagtagande d eco r I ación dekorering, utsmyckning; [teat.] dekoration -ado [teat.] dekoration -ar tr dekorera, pryda -ativo a dekorativ decor|o hyfsning, gott skick; anständighet; guardar el ^^ hålla på sin värdighet -osamente adv 1 anständigt 2 stånds-mässigt -oso a 1 anständig, hyfsad 2 ståndsmässig decre|cer [böjn. som crecer] oreg. itr avta^ minska -cimiento (-mentó) avtagande, minskning

decrépito a gammal och skröplig decrepitud / ålderdomssvaghet; skröplighet

decret|ar tr I dekretera 2 förordna -o 1

dekret 2 påbud, förordning décuplo a tiofaldig

decurso; en el ^ de los años under årens lopp

dechado mönster; de yir/udes dygdemönster

ded|ada 1 det som man tar med finger-spetseii och slickar av 2 fläckar efter fingrar -al m fingerborg

102dédalo

deleitoso

dédalo labyrint, irrgång dediclación 1 invigning 2 flit, uppmärk-samliet -ar I Ir 1 ägna 2 tillägna [bok] II rfl ägna sig -atoria dedikation, tilläg-nan

ded|il m fingertuta-iilo litet finger; saber al kunna på sina fem fingrar -o finger; tå; fingersbredd; ~ anular ringfinger; ~ [del] corazón långfinger; ~ índice pekfinger; ^ meñique (auricular) lillfinger; ~ pulgar tumme; stortå; no mamarse el ~ inte låta sig luras deduc|cion 1 slutledning 2 härledning 3 avdrag [av kostnad] -ir [böjn. som [-conducir]-] {+con- ducir]+} oreg I tr 1 sluta [sig till] 2 härleda 3 dra av II rfl följa; de ello se -e därav följer

defecar I tr [kem.] klara II itr ha avföring defección avfall [från parti] defect|ible a ofullkomlig, bristfällig -ivo a 1 [gram.] defektiv 2 ofullständig -o 1 brist, fel; sin ^ felfri; en su ~ i brist härpå 2 lyte -uoso a defekt, brist-fäUig

defen|der [pres. defiendo] I ir 1 försvara, skydda 2 förbjuda II rfl f0rsv¿;ra sig, klara sig [i livet, i en examen] -sa 1 försvar; back[spelare] 2 skydd [mot [-stötar]-] {+stö- tar]+} 3 ^ fender[t]; frihult -sivo a defensiv, försvars--sor I a beskyddande, försvars-Il m 1 försvarare, beskyddare 2 försvarsadvokat -so rio försvarsskrift defer[encia 1 eftergivenhet 2 tillmötesgående, hänsyn -ente a foglig -ir [pres. defiero; pret. defirió] I /r Överlämna, hän-skjuta II itr vara tillmötesgående deficien|cia brist, bristfällighet -te a bristfällig

déficit m brist, underskott defin|ible a definierbar -ición definition, kort beskrivning -ido a definierad, bestämd -ir tr 1 definiera 2 slå fast, bestämma

definitiv|amente adv definitivt, slutgiltigt -o a slutgiltig, avgörande deflación [hand.] deflation deflagriación [snabb] förbränning -antè a brännbar, eldfängd -ar itr brinna hastigt, flamma upp deform [ación deformering, missbildning -ador a deformerande, vanställande -ar tr 1 vanställa 2 förvanska; ändra -e a

deformerad; missbildad -idad / missbildning

defraud loción 1 svek, bedrägeri 2 försnillning -ado a besviken [i sina [-förväntningar]-] {+för- väntningar]+} -ar tr 1 bestjäla, bedra; försnilla 2 svika [förväntning] defunción död[sfall]

degener loción degeneration, urartning -ado a degenererad, utlevad -ar iZr degenerera, vansläktas, urarta deglujcrón nedsväljning -tir tr svälja ned degollloción halshuggning -ador m skarp-rättare -or [pres. degüello] tr 1 skära halsen av; slakta; mörda 2 F trötta (tråka) ut 3 förstöra -ino F blodbad degrad loción degradering, avsättning -ante a förnedrande; förråande -or tr 1 degradera; avsätta 2 förnedra degüello halshuggning; slakt; massaker degustación avsmakning, avprovning dehesa hage, [inhägnad] betesmark deidad f 1 gudomlighet 2 gud[inna] dej|odez f liknöjdhet, lättja -ado a l vårdslös 2 loj 3 nedslagen -or I tr itr lämna, ställa [från sig]; låna; låta; upphöra; vmderlåta; ¡no -es de venir I kom säkert! II r/Z;'-se de avstå från deje m 1 eftersmak 2 accent dejo 1 eftersmak 2 slapphet, slöhet; släpande betoning [av ords slutstavelse] 3 accent

delación angivelse; anklagelse delant|al m förkläde -e I adv före; framför; ^ föröver; estar ^ vara närvarande; tener ^ ha för ögonen II prep; de framför, inför, i närvaro av -era 1 fram-del; [teat.] främre plats 2 försprång; tomar (llevar) ta a algn få försprång framför ngn, hinna före ngn -ero I a främre II m forward[spelare] [i pelota o. fotboll]

delat |or tr ange, förråda; anklaga -or I a

förrädisk II m angivare; anklagare dele m [typ.] deleátur, borttagningstecken delectación njutning

delegloción delegation -ado a m delegat, tillförordnad [person], ställföreträdare; ombud -or tr över|flytta, -låta [-[befogenhet];-] {+[befogen- het];+} tillförordna deleit|oble a angenäm, härlig -ar tr förnöja, glädja -e m nöje, njutning -oso a behaglig, ljuvlig

103deletéreo

dentellada

deletéreo a skadlig, giftig, dödande; gases

^s giftgaser deletre|ar tr itr 1 stava [vid läsning], bokstavera 2 tyda -o 1 stayning, bok-stavering 2 ut tydning deleznable a skör; förgänglig; hal delfin m 1 delfin 1 [hist.] dauphin [Frankrikes kronprins] delgad|ez / magerhet, tunnhet -o a smärt,

smal, spinkig; tunn, fin deliber|acion överläggning-odamente adv 1 efter mogen överläggning 2 avsiktligt -ado a 1 övertänkt 2 avsiktlig -ar I tr besluta [efter moget övervägande] il itr överlägga, diskutera; överväga delicad|eza 1 finhet; känslighet 2 svaghet, ömtålighet 3 uppmärksamhet, artighetsbevis 4 noggrannhet -o a 1 ömtålig, klen 2 grannlaga; finkänslig 3 mjuk, fin 4 läcker

dellci|a nöje, förtjusning-oso a förtjusande, härlig, ljuvlig, utsökt delictivo a brottslig

delimit|acion avgränsning -ar tr fastställa

gränser för delincuentcia 1 lagöverträdelse 2 kriminalitet; juvenil ungdomsbrottslighet -te mf brottsling delinelación skiss -ante mf ritare -or tr rita

delinquir itr fela; begå brott delir|onte a 1 yrande; vansinnig 2 stormande -or itr 1 yra 2 svärma [por för] -io delirium, yrande; vansinne delito för|brytelse, -seelse delta 1 / delta [bokstav] 2 m delta[land] demacr|ociön avmagring, utmärgling-ado

a mager, utmärglad -orse rf I magra dema|gogia demagogi; pöbelvälde -gó-gico a demagogisk, folkuppviglande -gogo demagog; folkuppviglare demand|a 1 ansökan, anhållan; sobre vid anfordran 2 fråga 3 efterfrågan; la oferta y la r^ tillgång och efterfrågan 4 [jur.] klagomål, käromål -adero person som utför enklare uppdrag [inom kloster, fängelse o. dyl.] -ante mf [jur.] klagande, kärande -ar tr anhålla om, begära, fordra demarcar tr avgränsa, staka ut demás I [oböjl.] a; lo resten; det andra (övriga); [los] ~ [de] andra II adu; por ^ överflödigt, till ingen nytta; till över-

mått; por lo dessutom, för övrigt; annars; y och så vidare demasía 1 övermått; en ^^ i övermått 2 djärvhet, fräckhet 3 överdrivet krav demosiodo I a alltför stor (många); överdriven Ii adv för mycket, i övermått demen |cia demens; vansinne-te a dement; vansinnig

demérito 1 fel 2 underhaltighet dem|ocrocia demokrati-ócrota m/ a [-demokrat[isk]-] {+demo- krat[isk]+} -ocrático a demokratisk -ocra-tizor tr demokratisera-ografia demografi demol|edor a nedbrytande; crítica ^a nedgörande kritik -er [pres. demuelo] tr riva (bryta) ned -ición rivning [av hus]; förstörelse

demon|iaco a djävulsk-io djävul; demon; ¡mire usted qué r--/ det var väl tusan!; ser el [mismísimo] r^ [om barn] vara mycket odygdig (stygg); son el de är ena riktiga rackare demontre o. demoño itj; ¡demoüo[s]I F det

var som tusan! demor|a dröjsmål, försening -ar i tr dröja (söla) med II itr vistas, stanna III r/Z bli försenad demostr|able a bevislig, påvisbar -ación 1 demonstration[ståg] 2 bevis -ar [pres. demuestro] tr i bevisa 2 vittna om -ativo a demonstrativ [äv. gram.]; bevisande demudar I tr ändra; skifta [färg] il rf I

skifta färg, bli förargad denegloción vägran, avslag -or [pres.

deniego] tr vägra, avslå, inte bevilja deng|oso a tillgjord, kokett -ue m till-gjordhet, söta miner; el ^ [vulg.] djävulen -uear itr kokettera denigrloción nedsvärtning, smutskastning -ante a nedsvärtande -or tr svärta ned

denododo a tapper, djärv denomin loción benämning, namn -odor m [mat.] nämnare -or tr kalla, benämna denostar [pres. denuesto] tr begabba, smäda, [för]håna denotar tr visa, vittna om dens|idad / täthet; absoluta specifik

vikt -o a tät, tjock, kompakt dent|odo a tandad -oduro tandgård; postiza tandprotes, löständer -al a tand-; clínica ^ tandklinik -or [pres. diento] tr tanda -el loda bett, hugg med tänderna

104dentera

derretir

-era 1 ömhet i tänderna 2 rysning, obehagskänsla 3 F avundsjuka-íción tand|-sprickning,-ömsning-ifrico I a; pasta-ifrica tandkräm II m tandkräm -¡sto mf tandläkare dentro i adv inne, in il prep; ~ de: a)

i, inuti b) [in]om [viss tid] denudar tr [geol.] denudera, blotta denuedo tapperhet, bravur denuesto skymf

denunci|a angivelse; anklagelse -ador m angivare; anklagare -ar tr röja; ange; anklaga; annullera [fördrag] -atorio a angivande; anklagelse-deontologia läran om plikterna deparar tr erbjuda, ha i beredskap, tilldela departamento 1 departement 2 kupé 3

avdelning 4 [Am.] [bostads]våning departir itr prata, språka depauper|acion utarmande -ar tr utarma, bringa till fattigdom depend|encia 1 beroende 2 [-[under]avdelning-] {+[under]avdel- ning+} [på kontor o. dyl.] -er itr bero, stå i beroende [de av] -ienta kvinnlig expedit -iente m expedit, handelsbiträde

depil|ar tr avlägsna hår på; ~ las cejas plocka ögonbrynen -atorio hàrborttag-ningsmedel deplor|able a beklaglig, bedrövlig -ar tr beklaga

deponiente 1 mf vittne 2 m [gram.] deponens -er [böjn. som poner] oreg. tr 1 avsätta [från ämbete] 2 förklara, vittna om [inför rätta] 3 ~ las armas lägga ned vapnen; kapitulera deportloción deportation, landsförvisning -or tr deportera, landsförvisa deport|e m sport -ista mf idrotts|man, -kvinna; idrottsentusiast -ividad / sports-mannaskap -ivo a sport-deposición 1 avsättning [från ämbete] 2

vittnesmål 3 avföring depositar I tr deponera; förvara; lägga; en el banco sätta in på bank II rf I avlagras, avsätta sig depósito 1 deposition; queda hecho el ^ que marca la ley [på böcker] alla rättigheter förbehålles 2 förråd, lager; magasin 3 avlagring, ansamling 4 reservoar, behållare 5 bårhus

depraviación depravation, sedefördärv -ado a depraverad, moraliskt fördärvad -ar tr depravera, fördärva deprecación ivrig bön, enträgen anhållan depreci loción 1 värdeminskning 2 depreciering, nedskrivning av valuta 3 avskrivning -ado a deprecierad depred loción 1 härjning, plundring 2 försnillning -or tr plundra; försnilla depreslión 1 [geol., läk., hand.] depression

2 lågtryck -ivo a depressiv, tungsint deprimiente a nedslående -ido a deprimerad, nedslagen -ir tr 1 trycka ned 2 göra deprimerad (nedslagen) 3 förringa depurjación rensning, rening -ar tr rena, filtrera -otivo a m blodrenande [medel] derech|o höger hand (sida); la[polit.] högern -ámente adv 1 rakt [fram] 2 rättsinnigt -ista I a konservativ II mf anhängare av högerpartiet -o I a 1 rak, rät, upprätt 2 rättsinnig 3 höger II ni 1 [jur.] rätt 2 rättighet 3 skatt, avgift, tull;

de consumo konsumtions-, förbruknings |skatt 4 honorar 5 rätsida III adv rakt [fram], direkt -ura 1 riktighet 2 redlighet; en r^ raka vägen, direkt deriv|o ^ drift; ir a la ~ a) komma i drift b) vara på drift -ación 1 [gram.] härledning 2 avledning 3 [mat.] deri-vering -ado derivata -ado biprodukt; derivat -or I tr 1 härleda 2 avleda 3 [mat.] derivera II itr 1 härstamma 2 ^ driva III r/Z härröra dermo|toiogia dermatologi -tólogo der-

matolog, hudspecialist derogloción [jur.] avskaffande, upphävande -or tr [jur.] avskaffa, upphäva -atorio a [jur.] avskaffande, upphävande derrom I amiento [blods]utgjutelse -or I tr gjuta, hälla, ösa, spilla, sprida, strö ut II rf t sprida sig; strömma ut; läcka -e m 1 utflytning 2 [läk.] utgjutning 3 läckage, svinn derrapar itr [gall., om bil] sladda derredor m omkrets; al (en) runt omkring

derreng|odo a 1 ut|sliten, -släpad 2 skev -orse [pres. me derriengo] rfl 1 arbeta ut sig 2 kröka sig derretjido a F mycket förälskad cimiento smältning -ir [pret. derritió] I ir smälta II r/Z 1 smälta 2 F vara mycket förälskad

105derribar

desalojar

derrib|ar tr 1 slå omkull 2 riva [hus] 3 [om häst] kasta av 4 [fig.] störta -o rivning [av hus]; byggnadsmaterial från rivet hus; rivningsplats derrocar tr 1 störta [ned] 2 slå till marken

3 störta, avsätta derrochlador m slösare -ar tr slösa bort -e m slöseri derrot|a 1 nederlag 2 väg, stig 3 kurs -ar tr 1 förstöra 2 besegra -ero rutt, riktning, kurs, väg [äv. fig.] -ismo defaitism, modstulenhet -ista I a defaitis-tisk 11 mf defaitist, pessimist, olyckskorp derru|ido a förfallen, i ruiner -ir [böjn.

som /luir] oreg. tr riva [hus] derrumb|amiento ras; sammanstörtande [äv. fig.] -ar I tr störta [äv. fig.] II rfl störta samman [äv. fig.] -e m = derrumbamiento desaborido a 1 smaklös, fadd 2 F menlös desabotonar tr knäppa upp desabrido a 1 smaklös; illasmakande 2 bister, sur

desabrigarse rfl ta av sig [överrock (kappa)]; kasta av sig täcket [då man sover3

desabrimiento 1 smaklöshet, faddhet 2

misslynthet, retlighet; hårdhet desabrochar I tr knäppa upp II r/Z 1

knäppa upp kläder (skor) 2 öppna sig [för ngn]

desacat|ar ir vara ohövlig mot, behandla respektlöst -o respektlöshet, missaktning des|acertado a oklok; felaktig -acertar [pres. desacierto] itr ta fel -acierto misstag, blunder desaconsej|ado a obetänksam -ar /r avråda

desacorde a ostämd; disharmonisk desacostumbr|ado a ovanlig -ar tr vänja av

desacreditar tr misskreditera desacuerdo 1 meningsskiljaktighet; estar

en ~ vara av olika åsikt 2 glömska desadinerado a fattig desafee|cion = desafecto II -to I a som står i motsats till; fientlig II m antipati desafiar [pres. desq/zo] ir utmana, trotsa desafin|ado a ostämd -ar itr 1 sjunga (spela) falskt 2 säga något opassande, trampa i klaveret desafío 1 utmaning 2 duell

desaforad lamente adv omåtlligt, vansinnigt -o a 1 laglös, våldsam 2 omåttlig, väldig, hisklig desafortunado a olycklig desafuero 1 laglös handling, överträdelse

2 oförnuftig handling desagraciado a 1 olycklig 2 ful, smaklös; misslyckad desagrad|able a obehaglig -ar itr orsaka misshag

desagradecí |do a otacksam-miento otacksamhet

desagrado misshag, förargelse desagravi|ar tr gottgöra -o gottgörelse desagreg|acion [fys.] sönderdelning -ar I

tr [fys.] sönderdela II rfl sönderdelas desag|uadero avloppskanal -uar I tr tömma [på vatten] II itr mynna ut -üe m tömning [av sjö]; utflöde; avlopp desaguisado orättfärdighet desahog|adamente adv fritt, ohejdat, obehärskat; vivir leva utan ekonomiska bekymmer -ado a 1 ogenerad, fräck 2 komfortabel, rymlig 3 posición -ada god ekonomisk ställning -ar I tr lindra, lätta [ngns möda] II rfl 1 hämta sig 2 [fig.] utgjuta sig -o 1 frispråkighet 2 vila, vederkvickelse; lindring 3 vivir con ha det bra [ekonomiskt] desahuc|iar ir 1 förklara dödsdömd, uppge hoppet om [sjuk] 2 [jur.] vräka -iö [j ur.] vräkning desair|ado a 1 [om dräkt] illasittande 2 ringaktad -ar /r ringakta; vara frän mot, avvisa -e m ringaktning; obehaglighet, förödmjukelse desajust|ar tr bringa i olag -e m störning desalado a brådskande, flämtande; längtande desalar tr laka ur

desalarse rfl 1 längta [por efter] 2 skynda des I alentado a missmodig, nedslagen -alentador a nedslående -alentar [pres. desaliento] I tr göra modlös 11 rfl tappa modet -aliento nedstämdhet, modlöshet, olust

desaliñiado a slarvig, ovårdad -ar tr 1 bringa i oordning 2 skrynkla -o slarv; vårdslöshet desalmado a samvetslös; elak desalojar I tr jaga bort; rymma ut II itr lämna en plats, flytta

106desalquilado

desbarrar

desalquil lado a outhyrd -ar I ir göra [våning] ledig II rf I [om våning] bli ledig

desamarrar tr ^ göra loss

desamor m 1 kallsinnighet 2 antipati -ado

a försmådd desamortizjacíón sekularisering [av kyrkans fasta egendom] - ar tr sekularisera [kyrkans fasta egendom] desampar|ar tr överge; lämna värnlös -o

värnlöshet desandar [böjn. som andar] oreg. tr gå tillbaka [igen] till; su camino gå tillbaka samma väg desangrarse rfl förblöda desanidar I tr driva ut II itr flyga ur boet deslanimado a modstulen, nedstämd; una fiesta -animada en tråkig tillställning; el mercado está marknaden är flau -animar I /r avskräcka; göra modlös II rfl tappa modet -ánimo modlöshet desanudar tr 1 lösa [knut] 2 reda upp desapacible a 1 barsk, vresig; obehaglig

2 [om väder] dålig, blåsig desapar|ecer [böjn. som crecer] orcg. itr

försvinna -ición försvinnande desapasionado a kall, lugn, objektiv,

lidelsefri desapego indifferens, likgiltighet desapercibido a [gall.] obemärkt desapiadado a skoningslös desaplicado a [om elev] slö, lat desaprender tr glömma bort [kunskaper] desaprensivo a samvetslös, fräck desaprob|acion ogillande, klander -ador a ogillande -ar [pres. desaprueboj tr ogilla; klandra desapropiarse rfl avhända sig, göra sig av med

desaprovech|ado a 1 outnyttjad 2 [om elev] oskötsam, lat, försumlig -ar tr försumma, inte utnyttja (begagna sig av) desarbolar ir masta av desarm|ar tr 1 avväpna; avrusta 2 montera ned [maskin] 3 tackla av -e m av-, ijied I rustning; avväpning desarraig|ar tr 1 rycka upp 2 [fig.] utrota -o [fig.] utrotning desarrapado a klädd i trasor desarregl|ado a oordenthg, slarvig -ar tr bringa i oordning -o 1 rubbning, störning 2 utsvävning

desarroll|ar tr utveckla -o utveckling desarropar I tr klä av il rfl sparka av sig

täcket [i sängen] desarrugar tr släta ut [veck] desorticul|acion vrickning -ar tr vrida ur led, vricka desarzonar tr kasta ur sadeln desase|ado a ovårdad, smutsig, slarvig -ar tr smutsa ned, osnygga -o osnygghet, grisighet

desasir [böjn. som asir] oreg I tr lossa II

rfl göra sig fri desasistir tr överge, inte hjälpa desasnar tr sätta pU på, hyfsa [till] desjasosegado a orolig -asosegar [pres.

desasesiegro] tr oroa -asosiego oro desastr|ado a 1 olyckhg 2 smutsig -e m olycka -oso a 1 klädd i trasor 2 olycklig desatancar tr rensa [una cañería en [-rörledning]-] {+rör- ledning]+}

desatar I tr lösa (knyta) upp il rfl i göra

sig fri 2 [om storm] bryta lös desatascar tr 1 dra upp ur dyn [un carro en vagn] 2 rensa upp [una tubería en rörledning] 3 rädda [ngn] ur en knipa desaten|cion ouppmärksamhet; oartighet -der [pres. desatiendo] tr ignorera, nonchalera, försumma desatentado a obetänksam; överdriven desatento a ouppmärksam; oortig desatin|ado a oförnuftig; obalanserad, [alldeles] ifrån sig -ar itr prata dumheter; handla huvudlöst -o dumhet, nonsens, tokeri

desatracar tr göra loss [fartyg från kaj] desautorizado a obe|hörig, -rättigad desavenlencia osämja, oenighet -ido a

osams, oenig, oense desavisado a oklok; ovetande desayun|ar tr rfl äta [till] frukost -o

frukost; de ~ till [första] frukost desaz|on f 1 obehag 2 faddhet, smaklöshet -onado a förargad

desband lada vild flykt -arse rfl fly hals

över huvud desbarajuste m oordning, förvirring desbarat|ado a tygellös; F utsvävande -ar tr 1 rubba, förstöra, omintetgöra 2 X slå [fiende] -e m förstörande, omintetgörande desbarrar itr prata smörja

107desbostar

descompuesto

desbost|ar ir 1 grovhugga, skrubbhyvla 2 hyfsa till -e m grov |huggning, -bearbetning

desbautizor I tr döpa om [gata] II r/Z bli topp tunnor rasande desboc|ado a [om häst] skenande; tygellös -arse rf I skena desbord lado a 1 lössläppt 2 ~ de trabajo överhopad av arbete -omlenfo översvämning -onte a över|strömmande, -flödande -or itr rfl 1 flöda (svämma) över

2 bli utom sig [av glädje] desbrovor ir 1 rida in [häst] 2 tämja descobolgor itr stiga av häst, sitta av descobell|odo a vanvettig, oklok, löjlig

-or tr 1 rufsa till håret på 2 [tjurf.] döda [tjuren] med en enda värjstöt [mitt i nacken]

descobezor tr hugga av huvudet på [ngn];

un sueño ta en tupplur descoec|er [böjn. som crecer] oreg. itr förfalla-imiento svaghet, avmattning descolobr|or ir slå [ngnj i huvudet; skada, misshandla -o motighet, motgång; förlust

descalificar tr diskvalificera, förklara oberättigad

descolz|or tr ta av skorna på [ngn] -o a barfota

descominor tr föra vilse (på avvägar) descomisodo fattiglapp; trashank descompodo öppet [obrukat] fält; en på

öppna fältet descons|odero rastställe, viloplats -or I tr lägga, vila [en på] II itr 1 vila [sig] [en på]; ¡que usted -el sov gott! 2 basera sig [sofere på] -ilio trappavsats-o 1 vila, lugn 2 underlag desear I odo a fräck, oblyg -orse rfl tala (handla) fräckt; ~ a ha fräckheten att descorg|o 1 uilastning, lossning 2 X salva

3 [elektr.] urladdning -odero lastplats -odor m hamnarbetare, sjåare -or I tr 1 lossa; lasta av 2 fyra av II itr [om storm] bryta lös III rfl frita sig -o 1 lossning, avlastning 2 frikännande 3 ansvarsfrihet

descorn|odo a ohöljd; fräck -or I tr 1 ta bort köttet från [benen] 2 blotta II rfl magra descoro fräckhet

descorrior [pres. descarrio^ I tr 1 föra bort från vägen, leda vilse 2 skilja [djur] från dess hjord II rfl förirra sig, gå vilse descorril|omiento (-adura) urspåring -or

itr spåra ur descortor I tr förkasta; gallra bort, utesluta II rfl; r^se de undandra sig descosor tr skilja [äkta makar], förklara

[äktenskap] ogiltigt descoscoror tr skala [ayj; knäcka [nötter] descost|odo a kallsinnig [mot föräldrar] -or tr utrota; de beröva descoudolodo a medellös, som har förlorat

sin förmögenhet descend|encio ättlingar, avkomma -ente a fallande -er [pres. desciendo^ I tr gå nedför II iir 1 gå (stiga) ned 2 härstamma -iente I a = descendente II mf ättling -¡miento nedtagande descenso 1 nedstigning 2 fpris]fall; nedgång

descenfraliz|ocion decentralisering -or tr

decentralisera descentror tr 1 förrycka från mittpunkt 2 rubba, förvirra descerrojor tr 1 bryta upp [lås]; spränga [dörr] 2 F bränna av [un tiro ett skott] descifror tr dechiffrera, tolka desclov|odor m hovtång -or tr dra ur

[spikar]; lossa [ngt spikat] descoc|odo a fräck, nosig -o fräckhet, nosighet

descoger tr lösa, lossa; veckla upp descoigor [pres. descuelgo^ I tr lyfta av, ta

ned II r/Z klättra ned descolor|or I tr avfärga II rfl färga av sig -ido a blek, färglös descollar [pres. descuello^ itr höja sig [sobre

över], excellera descombr|or Zr röja upp, rensa-o röjning descomedlido a 1 omåttlig 2 ohövlig -imiento ohövlighet -irse [pret. se [-descomidió]-] {+des- comidió]+} rfl uppträda ohövligt descomposorse rfl uppträda ohövligt descompo|ner [böjn. som poner] oreg I tr lösa upp II rfl i ruttna; [kem.] sönderdela sig 2 bli förstörd (utom sig) 3 brusa upp -sición 1 upplösning, förruttnelse; [kem.] sönderdelning 2 diarré descompuesto [pp. av descomponer] a 1 upplöst; ruttnad 2 förvirrad 3 irriterad, arg, ilsken

108descomunal

desecar

descomunal a ofantlig desiconcertodo a 1 förvirrad 2 bestört -concertante a förbryllande, förvirrande -concertar [pres. desconcierto] tr 1 störa

2 för|bluffa, -virra -concierto förvirring, oordning

desconch|ado (-adura) skrovlighet, avflag-

ning [på mur] desconectar tr bryta [ström]; stänga av

[radio, motor o. dyl.] desconfi|ado a misstrogen; skeptisk -anza misstroende -ar [pres. desconfío] Ur misstro; misstänka; ställa sig skeptisk [de mot]

descongestionar tr upphäva blodstock-ning hos [ngn]; el tráfico upplösa en trafikstockning desconoc|er [böjn. som conocer] oreg. tr

1 inte veta (känna till) 2 inte känna igen

3 förneka -ido a 1 okänd 2 otacksam -imiento 1 okunnighet 2 otacksamhet

desconsider|acién hänsynslöshet -odo a hänsynslös -ar tr 1 negligera, inte bekymra sig om 2 behandla hänsynslöst descons|olado a otröstlig, bedrövad, förtvivlad -olador a nedslående, sorglig -olar [pres. desconsuelo] tr bedröva, göra förtvivlad -uelo sorg; bedrövelse, förtvivlan

descont|ar [pres. descuento] tr 1 diskontera [växel] 2 rabattera; räkna ifrån, avräkna 3 -ando de med bortseende från descontent|adizo a 1 missnöjd [av sig]

2 lättstött-o I a missnöjd II m miss|nöje, -belåtenhet

descontinuar tr avbryta, upphöra med desconven líente a olämplig, opassande -ir [böjn. som venir] oreg. itr 1 inte vara överens 2 inte passa ihop descorazon|ado a modlös, nedslagen -amiento nedslagenhet, missmod -ar I tr göra nedslagen Ii rfl förlora modet descorchlador m korkskruv -ar tr korka upp, öppna [butelj] descorrer tr dra ifrån [una cortina ett

förhänge] descort|és a ohövlig -esia ohövlighet descortezar tr 1 barka av [träd] 2 [fig.]

F slipa av, förfina descos|er tr sprätta upp [söm] -idamente adv ohämmat, omåttligt; reír ^ gap-

skratta-ido I a lösmynt Ii m sprucken (uppsprättad) söm descot|ar fr urringa -e m urringning descrédito misskredit descreído a som saknar tro; klentrogen descrestar tr [Am.] lura describir [bÖjn. som escribir] oreg. tr beskriva descripción beskrivning descriptivo a beskrivande, skildrande descuajar ¿r 1 lösa upp; rycka upp [med rot] 2 beröva någon [hoppet] descuartizar tr stycka [kött] descubiert|a X rekognoscering; a la ~ pà öppna fältet; öppet -o [pp. av descw brir] a öppen, bar; al ^ obetäckt, ! dagen; en ~ [hand.] utan täckning descubr|idor m 1 upptäckare 2 X spanare -imiento 1 upptäckt 2 uppfinning -ir [böjn. som cubrir] oreg i tr 1 avtäcka 2 avslöja 3 upptäcka; utforska; finna II rfl ta av sig hatten descuento 1 diskonto 2 rabatt; avdrag descuerar tr 1 flå 2 kritisera, förtala descuid|ado a försumlig, vårdslös, slarvig -ar I tr försumma, glömma ii itr vara obekymrad; j-e usted! ni kan vara lugn! -ero ficktjuv -o 1 försumlighet, glömska, slarv, misstag, förbiseende; por av våda; con ~ slarvigt 2 ohövlighet desde I prep från; alltifrån; luego givetvis Ii konj; que [allt] sedan; så länge som

desdecir [böjn. som decir] oreg i itr stå i

motsägelse [de till] ii rfl åtra sig desdén m förakt

desdentad|o a tandlös -os mpl edentata,

tandfattiga djur desdeñiable a föraktlig -ar tr 1 förakta 2 avvisa, försmå [friare] -oso a föraktfull desdibujado a suddig, oklar desdich|a olycka -ado a m olycklig (eländig) [person] desdobl|amiento 1 [bot.] fördubbling 2 [kem.] sönderdelning 1 r^ dela personalidad personlighetsklyvning -ar I tr veckla ut, öppna Ii rfl dela (klyva) sig desdor|ar i tr 1 ta guldet (glansen) av 2 skamfila, fläcka [rykte] ii rfl skada sitt rykte -o fläck [på rykte] dese|able a önskvärd -ar tr önska; begära desec|ador m [kem.] exsickator -ar tr torka [ut]

109desechar

desequilibrio

deséch|ar tr 1 för]kasta, -akta, -smá, avvisa 2 kasta bort [kläder, skor] -o utskott; avfall; género de ^ utskottsvara desembal|aje m uppackning -ar tr packa upp

desembaraz|ado a 1 fri från hinder 2 otvungen [i uppträdande] -ar I tr göra fri; röja av; rymma ut II r/Z;^se de göra sig av med -o otvungenhet desembar|cadero landningsplats -car I tr lossa [från fartyg] II iir gå i land -co landstigning -que m lossning desembarrancar ir göra flott [båt], ta av grund

desembaular [pres. desembaúlo] tr 1 packa upp 2 F öppna [sitt hjärta] desemboc|adura (-adero) mynning, utlopp -ar Ur mynna ut [äv. om gata] desembols|ar tr betala ut [större belopp] -o större utbetalning desembotar tr [f ig.] skärpa; liva upp desembozado a ohöljd, omaskerad desembrag|ar^r frikoppla, koppla ifrån

[motor] -ue m frikopphng [av motor] desembrollar tr reda upp desembuchar fr 1 pladdra om 2 ösa ur sig desemejan |te a olik[artad] -za olikhet desempacar tr packa upp [varor] desempalagar tr pigga upp desempalmar tr ta isär, lossa desempapelar tr ta bort papper[somslag] desempaquetar tr packa upp, öppna [-[paket]-] {+[pa- ket]+}

desempen|ar tr 1 sköta [ett arbete], inneha [en tjänst]; fylla [pUkt] 2 lösa in (ut) [pant], befria [från skuld] 3 spela [en roll] 4 ^ eZ mando föra befälet -o 1 fyllande [de un deber av en plikt] 2 in-, ut|lösning [av pant] desempolvar ¿r damma av desencadenar I tr göra fri II rf I [om storm]

bryta lös, rasa desencallado a 1 obalanserad 2 [om [-ansikte]-] {+an- sikte]+} förvriden -ar tr 1 lossa i fogarna, skilja åt 2 [f ig.] bringa ur jämnvikt desencallar tr ^ ta flott desencant|arse rf I förlora sina illusioner, bli besviken -o besvikelse, missräkning, desillusion

desencarcelar tr släppa ur fängelse, försätta i frihet desencorvar fr räta ut

desenchufar tr koppla ifrån desenfad|ado a frank, ogenerad -o fri|språkighet, -modighet; otvungenhet desenfren lado a tygellös, utsvävande -arse rfl 1 [om oväder] bryta lös 2 kasta sig ut

1 ett lastbart liv -o tygellöshet desenfundar tr ta [ngt] ur fodral (etui,

etc.)

desenganchar tr 1 haka loss 2 spänna

ifrån [häst] desengafilador a desillusionerande, avkylande -ar I tr krossa förhoppningar hos; ta ur en villfarelse II rfl bli desillusionerad; inse sin villfarelse; ¡desengáñese usted! gör er inga illusioner!, tro inte det! -o desillusion, missräkning; [skarp] sanning

desen|grasar I tr ta bort fett från 11 itr F bli mager -grosar [pres. desengrueso] tr itr [få, att] magra -lace m upplösning, slut -lazar tr lösa, snöra upp -marañar ir reda ut -mascarar I ir avslöja II rfl demaskera sig -redar I tr reda ut II rfl reda sig, klara sig [ur svårighet] -rollar tr rulla ut -roscarse rfl rulla ut sig-sillar sadla av desentend|erse [pres. me desentiendo] rfl inte låtsas förstå; de inte ta befattning med -¡do a; hacerse el ^^ spela ovetande desen |f errar [pres. desenííerro] ir gräva upp -tonar itr t skorra, klinga falskt

2 de [fig.] svära mot -tornlHar Zr skruva loss -torpecer [böjn. som crecer] oreg. tr liva (pigga) upp -trañar tr 1 ta ut inälvorna på 2 komma på förklaringen till -vainar tr dra [svärd] ur skidan -voltura obesvärat sätt, ledighet -volver [böjn. som volver] oreg I /r 1 ta (veckla) upp 2 lösa (klara) upp 11 rfl reda sig [ur svårighet]; klara sig bra -volvimiento 1 utveckling 2 [personlig] säkerhet -vuelto [pp. av desenvolver] a ogenerad; obesvärad, säker, ledig -zarzar I tr 1 befria från törnsnår 2 skilja [grälande] ät U rfl klara sig [de una dificultad ur en svårighet]

dese|o begäran, önskan; lust, begär -oso a angelägen [de om, att] desequllibr|ado a obalanserad -ar tr bringa ur jämvikt -lo 1 störd jämvikt 2 [läk.] rubbning

110deserción

deshoje

deserición 1 desertering, fanflykt 2 avfall -tar itr 1 desertera; a rymma, gå över till [fienden] 1 ^ de överge [-[principer]-] {+[prin- ciper]+} -tor m desertör deseflvicio pliktförsummelse -vir [pret.

desirvió^ tr försumma sin plikt mot [ngn] desesper|acion förtvivlan, hopplöshet -ado a förtvivlad, hopplös -är I ür förtvivla, misströsta [de om] II rf I bli förtvivlad, tappa modet -o = desesperacion desestim|a o. -oción 1 undervärdering 2 förakt 3 avslag -ar tr 1 ringakta, undervärdera 2 avvisa, ge avslag på desfachat|ado a oförskämd -ez / oförskämdhet, fräckhet desfaic|ar tr försnilla-o försnillning desfailec|er [böjn. som crecer^ oreg. ür 1 svimma 2 bli matt -¡do a uttröttad, kraftlös, matt -imlento 1 svimning 2 matthet desfavor|able a ogynnsam -ecer [böjn. som crecer] oreg. tr 1 missgynna 2 skämma, förfula desfigurar I tr 1 vanställa 2 förvränga [sanningen] 11 r†l [om ansikte] förvridas desfijar tr lossa, rycka loss desfiljadero bergpass, hålväg -ar itr paradera, defilera -e m militärparad, defi-lering

desflor|amiento skändning -ar tr beröva [ngn] jungfrudomen, skända; [fig.] ta glansen av; un asunto behandla en sak helt ytligt -ecer [böjn. som crecer] oreg. itr blomma ut, vissna desfogar tr ge luft åt, utösa [sin vrede] desfondar tr 1 slå ut botten på 2 djup-plöja

desgaire m nonchalans; al ~ vårdslöst desgajar tr slita bort [gren från stammen]; slå sönder

desgalichado a F 1 ovårdad 2 gänglig desgan|a motvilja, olust -ado a ohågad; estar inte ha någon aptit -o brist på aptit; olust desgañifarse r/Z ropa högt, skrika sig fördärvad (hes) desgarbado a i ovårdad 2 gänglig desgarr|ado a fräck, skamlös -ador a hjärtslitande -ar I tr slita sönder II rjl spricka, gå sönder -o 1 muskelbristning; reva 2 fräckhet; skrävel desgast|ar i /r nöta, slita ut 11 r//förslitas -è m slitning, nötning; slitage

desglos|ar tr 1 bena upp [ett problem] 2 riva ur [blad i juridisk akt] -e m 1 utredande [av ett problem] 2 urrivning av blad

desgobierno vanstyre desgraci |a 1 olycka, motgång; por ^^ olyckligtvis 2 onåd -adamente adv olyckligtvis -ado a 1 olycklig 2 utan charm -ar I tr förarga II rf I fördärvas, ta skada desgranar tr frigöra från något; sprita [ärtor]

desgreñado a rufsig i håret desguace m ^ upphuggning desguarnecer [böjn. som crecer] oreg. tr

I ta bort prydnad på [klädesplagg] 2 avlägsna manskap från

desguazar tr ^ hugga upp deshabit|ado a obebodd, avfolkad -ar tr lämna obebodd, avfolka deshabituar tr avvänja deshacer [böjn. som hacer] oreg I tr 1 ta sönder (i sär); förstöra 2 upplösa, splittra; omintetgöra; bringa i oordning

II rf I upplösas, gå (smulas) sönder; r^se de göra sig av med; befria sig från;

en llanto gråta förtvivlat; '^se en aten^ dones con algn vara utomordentligt uppmärksam mot ngn, *stå på huvudet' för ngn

deshambrido a utsvulten desharrapado a trasig deshech|a förställning; hacer la r^ förställa sig, verka oberörd -o [pp. av deshacer^ a 1 upplöst 2 [om storm] lös-släppt 3 förtvivlad, nere deshelar [pres. deshielo] tr rfl töa [upp] deshered|ado a arvlös; vanlottad -ar tr

göra arvlös deshidratar tr [kem.] ta bort vatten ur deshielo islossning, töväder [äv. poHt.]; haij det töar deshillachado a trådsliten -achar I tr repa upp [tyg] II rfl brista sönder -ar tr plocka sönder, repa upp [tyg] deshilvan|ado a osammanhängande -ar

tr ta bort tråckeltråd från deshinchar I tr 1 få [en svullnad] att gå ned 2 släppa luften ur 11 r/Z 1 [om [-svullnad]-] {+svull- nad]+} gå ned 2 ge fritt utlopp åt sin vrede

deshoj|ar I tr plocka av blad på, avlöva II r/Z [om blad] fällas -e m lövfällning

111deshollinador

desmonte

deshoilin|ador m sotare -ar tr 1 sota 2 F

titta nyfiket på, snoka i d«shonest|idacl f oanständighet; otukt, okyskhet -o a anstötlig; oanständig, osedlig

deshonor m vanära; skam -ar tr vanhedra; skämma ut; avsätta [från ämbete] deshonr|a vanära, skam -ar tr van|ära, -hedra; skända -oso a vanärande; oanständig deshora; a i otid, olägligt deshuesar tr ta bort kärnan ur [frukt] deshumaniziación avhumanisering -ar tr avhumanisera, beröva mänskliga drag desiderable a önskvärd desidia slarv, vårdslöshet, lättja desierto I a öde li m öken design loción 1 beteckning; [hand.] varuslag 2 utnämning-ar tr i beteckna 2 utse, bestämma [till ämbete] -io avsikt, syfte, uppsåt

desigual a 1 ojämn, knagglig 2 olik -ar tr göra oHk (ojämn) -dad / ojämnhet; olikhet [äv. mat.] desilusión desillusion, besvikelse desinencia [gram.] [böjnings]ändelse desinfección desinfektion -fante I a desinfekterande II m desinfektionsmedel -tor tr desinfektera

desinflar tr släppa luften ur [en ballong] desintegriación [kem., fys.] sönderdel-ning, klyvning -arse rfl [kem., fys.] sönderdelas, klyvas desinterés m oegennytta desinteresad lamente adv oegennyttigt;

objektivt -o a oegennyttig; opartisk desistí i nniento avstående -ir itr avstå [de från]

desjarretar/r skära av senorna i knävecken på [tjur]

desleal a falsk; trolös; ohederlig -tod /

ohederlighet, trolöshet desleír [pres. deslio; pret. deslió] tr lösa

upp, låta smälta deslenguado a grov i mun, oförskämd desliar [pres. deslío] tr lösa (knyta) upp deslig|ado a befriad, fri [de från] -ar tr lösa; frita

deslindar tr 1 staka ut gräns för 2 [fig.]

bena upp, klargöra desliz m snedsprång, felsteg -adizo a glatt, slipprig -ar I tr 1 fira ned 2 skjuta

in [ett ord] II itr glida; halka III rfl kila i väg, smita; glida fram; smyga sig [fram]; smyga sig in desluc|ido a glanslös, matt -ir [böjn. som

lucir] or eg. tr ta glansen ifrån, förfula deslumbr|odor a bländande -amiento 1 bländning 2 livlig beundran, häpnad -ante a bländande -ar tr 1 blända 2 förblinda, förvirra desmodej|ado a slapp, matt -amiento matthet -ar /r matta, försvaga desmán m 1 övergrepp 2 olycka desmand|odo a självsvåldig; motspänstig -arse rfl ta sig friheter, hoppa över skaklarna desmanotado a tafatt, oskicklig desmantellado a tom på möbler; illa hållen, förfallen -ar tr i ta bort tillbehör från 2 ^ avmasta desmañia klumpighet, tafatthet -ado a klumpig, tafatt desmay|ado a avsvimmad; svag, matt -ar I itr tappa modet II r/Z 1 svimma 2 sloka -o svimning, vanmakt; svaghet; modlöshet

desmed|ido a omåttlig, måttlös -irse [pret. se desmidió] rfl [fig.] gå för långt desmedr|ado a förkrympt -ar itr rfl försämras, tyna -o 1 tillbakagång 2 skada desmejor|a (-amiento) minskning; försämring; skada -ar I tr försämra II rfl bli sämre, tackla av desmembriación splittring -ar [pres. desmiembro] tr stycka; dela, splittra desmemoriado a glömsk desment|ida dementi -ir [pres. desmiento;

pret. desmintió] tr dementera, förneka desmenuzar ir 1 smula sönder, göra småbitar av 2 noggrant undersöka desmerecer [böjn. som crecer] oreg I tr göra sig oförtjänt av II itr förlora sitt värde; de vara sämre än desmesur|a omåttlighet, överdrift; oförskämdhet -ado a omåttlig, oerhörd de^mig|ajar tr smula sönder -ar tr bryta

sènder [bröd i smulor] desmilitarizar tr demilitarisera diesmochar tr hugga av topp på, toppa; stympa

desmont|able a hopfällbar -ar I tr 1 demontera, ta isär 2 avverka [skog] II itr sitta av [hästen] -e m röjning, avverkning

112desmoralización

despellejar

desmoralízloción 1 demoralisering; sedligt förfall 2 brist på självförtroende -odo a 1 demoraliserad; depraverad 2 modstulen -ar I tr demoralisera; fördärva [seder och moral] hos, depravera II r/Z tappa modet desmoronarse r/Z vittra sönder; förfalla desmoviiiz|aciön demobilisering -ar tr

demobilisera desnat|adora separator -ar tr separera

[grädden från mjölken]; skumma desnaturaliz|ador m denatureringsmedel -ar tr 1 beröva hemortsrätt 2 denaturera [sprit]

desnivel m ojämnhet; höjdskillnad -ar tr bringa ur vågrätt läge; göra ojämn (kuperad)

desnud|ar I tr klä av II rfl klä av sig -ez

/ nakenhet -o a naken; kal desnutrlición undernäring -irse rfl bli

undernärd desobed|ecer [böjn. som crecer] oreg. tr inte lyda -iencia olydnad -iente a olydig desocup|ado a 1 ledig, oupptagen; obebodd 2 arbetslös -ar I tr 1 tömma 2 utrymma II rfl; r^se de negligera desodorante I a luftrenande II m 1 luftrenande medel 2 deodorant, transpirationsmedel desoír [böjn. som oír] oreg. tr inte lyssna

på, negligera desoljación 1 ödeläggelse 2 tröstlöshet-ado a tröstlös -ar [pres. desuelo^ I tr ödelägga 11 rfl vara mycket ledsen, bedrövas desoll|ado a F fräck -ar [pres. desuello] tr

1 flå 2 [fig.] skinna desorbitado a; conlos ojos med vitt uppspärrade ögon [av skräck] desorden m 1 tumult 2 oordning -ado a i slarvig, oordentlig 2 utsvävande -ar tr bringa i oordning desorganiz|acion desorganisation, upplösning -ar tr desorganisera, upplösa desorient|ado a förvirrad, desorienterad; estar ~ inte hitta vägen -ar I tr föra vilse; förbrylla II rfl komma vilse desov|ar itr [om fisk] leka -e m lektid; hacer sus r^s [om fisk] leka, lägga sin rom

desovillar tr nysta upp, reda ut despabilladeras pl ljussax -ado a vaken, pigg -ar I tr 1 snoppa [ljus] 2 'snyta\

knycka II rfl skaka av sig sömnen; vakna upp [äv. fig.] despac|io adv långsamt, i sakta mak -ioso

a maklig -ito adv F sakta despach|ar I tr 1 avskeda 2 expediera; utföra [ärenden] 3 sälja 4 bli färdig med S en la aduana förtulla [varor]; klarera [fartyg] 6 F ta kål på, döda II Ur rfl skynda sig -o 1 avsändning; avsättning [av vara] 2 ämbetsrum; kontor 3 telegram 4 nota de ^ klareringsbevis despachurrar tr F platta till, krossa despampanante a förbluffande, iögonenfallande

despanzurrar tr F skära upp magen på;

krossa; slå ihjäl desparejado a omaka, udda [om ngt som

förekommer parvis] desparpajo 1 ledighet, otvungenhet 2 fräckhet

desparramar I tr strö ut; [för]slösa II rfl

1 sprida sig 2 roa (förströ) sig despatarrado a F 1 spretande med benen

2 förbluffad

despavorido a skräckslagen, förfärad despectivo a föraktfull, spotsk depechado a förbittrad

1 despechar tr förarga

2 despechar tr avvänja [dibarn] despecho ilska, förbittring; trots; a de

1 trots av

despechugado a F med skjorta (blus)

mycket uppknäppt despedazar tr stycka, slita sönder desped|ido avsked -ir [pret. despidió] I tr i säga adjö till 2 avskeda; köra bort 3 utsända [doft] 4 avskjuta [pil]; slunga ut II r/Z 1 ta farväl; ^se a la francesa smita utan att [ens] säga adjö 2 säga upp sig despeg|ado a 1 ovänlig, barsk 2 lös, lossnad -ar I tr ta loss, skilja; sin ^^ los labios utan att säga ett ord 11 itr [flyg.] starta -o motvilja, likgiltighet; ovänlighet; fränhet -ue m [flyg.] start despeinar tr göra [håret] rufsigt, rufsa till despej|ado a 1 otvungen; pigg, intelligent

2 klar, molnfri 3 frente -ada hög panna -ar I tr utrymma; rensa; röja [av] II rfl klarna -o 1 utrym|mande, -ning; avröj-ning 2 intelligens, vakenhet

despeluznante a hårresande despellejar tr 1 flå 2 tala illa om

5—Spansk-svensk ordbok

113despenar

destapar

despenar tr 1 befria från lidande; trösta

2 F döda, ge nådastöten despensa 1 skafferi 2 proviant despeñladero bråddjup; avgrund -ar tr

Tfl störta [ned] despepitarse rfl skrika våldsamt; skrika sig hes; por una cosa längta häftigt efter något desperdici|ar tr ödsla bort; la ocasión inte utnyttja tillfället -o 1 slöseri 2 avfall

desperdigarse rfl spridas, skingras desperezarse rfl sträcka på sig [för att bli vaken]

desperfecto liten skada, defekt, [-brist[fällighet]-] {+brist- [fällighet]+}

despert|ador m väckarur -ar [pres. [-despierto]-] {+des- pierto]+} I tr väcka II ilr rfl vakna despiadado a obarmhärtig despido uppsägning despierto a vaken, pigg, intelligent despilfarr|ador I a slösaktig II m slösare -ar tr ödsla (slösa) bort -o slöseri; slarv despiojar tr avlusa

despist|ado a tankspridd, slarvig; bortkommen -ar I tr föra på villospår, förvilla II rfl gå vilse -e m tankspriddhet, slarv; bortkommenhet desplacer [böjn. som placer] oreg. tr misshaga

desplante m 1 oförskämdhet; djärvhet 2 inkorrekt rörelse [i dans] desplaz|amiento 1 ^ deplacement 2 förflyttning, resa-ar I fr 1 ^ förtränga, fylla II r/Z förflytta sig, resa desplegar [pres. despliego] tr veckla upp (ut); spänna ut [segel] despliegue m 1 utveckling, utbredande

2 X formering, uppmarsch desplom|ado a vanmäktig -ar I tr undergräva, bringa att rasa 11 rfl [om hus] rasa; falla ihop; falla [tungt] ned [sobre el asiento på stolen] -e m sättning, ras [i hus o. dyl.] desplumar I tr plocka [fågel] II rfl rugga despobl|ado ödemark, obebodd plats -ar

[pres. despueblo] tr avfolka despoj I ar I ir beröva, ta ifrån II rfl; r^se de avhända sig; r^se de sus vestidos ta av sig kläderna -o [krigs]byte -os pl avfall, överlevor; [byggnads]bråte desportillar tr kantstöta

despos|ado a m nygift; los ^s brudparet

-arse rfl gifta sig despos|eer tr ta ifrån, avhända [ngn ngt] -eido a i avsaknad [de av] -eimiento berövande, fråntagande desposorio[s] [pl] 1 förlovning 2 äktenskap déspota m despot despótico a despotisk

despotismo despotism despreci|able a förakthg, mindervärdig, ynklig -ar tr förakta, försmå -o förakt, ringaktning desprend|er I tr lösgöra; [kem.] avge; avspalta II rfl 1 göra sig lös; falla av; skilja sig, avstå [de från] 2 framgå [av det sagda] -ido a oegennyttig, generös -imiento 1 frikostighet; oegennytta 2 lösgörande; avsöndrande; [kem.] avspalt-ning; ~ de humo rökutveckling 3 [jord]ras despreocup|acion 1 bekymmerslöshet 2 fördomsfrihet -ado a 1 bekymmerslös 2 fördomsfri -arse rfl inte bry sig om, negligera

desprestigi|ar tr förklena, nedsätta, dra ned, bringa i vanrykte -o prestigeförlust desprevenido a oförberedd, intet [ont] anande

desproporci|on disproportion -onado a

oproportionerlig; överdriven despropósito dumhet, fånighet, dumkvickhet

despro|veer [böjn. som proveer] oreg. tr beröva [det nödvändiga] -visto a utan, blottad [de på] después I adv efter, därpå II prep; ^^ de efter; näst [efter] III konj; ^ que efter det att

despuntar itr 1 [om knopp] spricka ut 2

[om dag] gry 3 utmärka sig [en i] desquiciar I tr 1 haka av [dörr] 2 [fig.] bringa ur gängorna II rfl 1 gå ur led 2 komma ur gängorna desquit|ar I tr ge upprättelse (skadestånd)

11 rfl ta revansch -em revansch desratizar tr befria från råttor destac|ado a framstående; anmärkningsvärd -amento X detachement, avdelning -ar I /r 1 X avdela, detachera 2 framhäva 11 r/Z 1 springa fram, avteckna sig 2 framstå, utmärka sig; avskilja sig destajo ackord[sarbete]; a på ackord destapar tr avtäcka; ta av locket på; dra ur korken på [butelj]

114destartalado

detallista

destartalado a skranglig; skröplig, usel

destejer tr repa upp [väv]

destentar tr itr [ut]stråla-o stråle, glimt;

blinkljus; gnista destempl|ado a 1 ostämd 2 arg, irriterad -anza 1 ostämdhet 2 ilska, irritation -ar

1 tr störa II r/Z 1 [mus.] bli ostämd 2 bli opasslig

desteñir [pret. destiñó] I tr färga av, bleka

II r/Z bli urblekt desternillarse r/Z; ^ de risa skratta sig fördärvad

desterrar [pres. destierro] tr förvisa till annan ort [inom landet]; landsförvisa destetar tr avvänja [från att dia] destiempo; ai otid destierro 1 landsjflykt, -förvisning; förvisning [inom landet] 2 öde (övergiven) plats

destil|aciön destillering -adera (-ador m) destiller|kärl, -rör, -kolv -ar tr destillera -eria brännvinsbränneri, spritfabrik destin|acfon destination; bestämmelse, ändamål; lugar de r^ bestämmelseort -ado a; a: a) avsedd för, bestämd till b) destinerad till -ar tr 1 destinera 2 avse, i^eservera, bestämma 'otario adressat, mottagare-o 1 öde 2 bestämmelseort 3 tjänst, ämbete destitu|don avsättning-ir [böjn. som huir] or eg. tr 1 avsätta, skilja [från befattning]

2 blotta, beröva

destocado a barhuvad; utan mantilj (hatt)

destorcer [pres. destuerzo] tr räta ut destorniil|ado a obetänksam; snurrig -ador m skruvmejsel -ar tr skruva lös destrabar tr lösa, frigöra destral m liten yxa destrenzar tr fläta upp destreza skicklighet; händighet destrip|ar tr 1 ta ut inälvorna på 2 krossa

3 F avbryta (förstöra) [en berättelse] -aterrones m F fattig lantarbetare

destron lamiento detronisering -or tr

detronisera, störta [från tronen] destroz|ado a 1 trasig, sönder[riven] 2 [fig.] nedbruten -ar tr 1 riva (slå, bryta) sönder 2 X slå i grund -o 1 åverkan, skada, förstörelse 2 X [svårt] nederlag -ón a; un niño ^ ett barn som sliter mycket [kläder] (slår sönder saker)

destru|ccion förstörelse, förstöring -ctivo a destruktiv, fördärvbringande -ctor m

1 förstörare 2 torpedbåt -ir [böjn. som huir] oreg. tr förstöra, krossa

desuncir tr spänna från [ok]

desun|iön söndring, oenighet, split -ir tr

skilja; så split mellan desus|ado a ovanlig-o; caer en komma ur bruk

desvaído a 1 långskranglig 2 urblekt desvainar tr sprita [ärtor] desvalido a hjälplös; utan resurser, fattig desvalijar Zr plundra, råna; suga ut desvaloriz|acion värdeminskning -ar tr

sätta ned värdet av desván m vindsrum; loft desvanec|er [böjn. som crecer] oreg I tr 1 skingra [tvivel] 2 göra stolt (fåfäng) 11 r/Z 1 förlora medvetandet 2 försvinna, dunsta bort -imiento 1 svimning; yrsel

2 högmod

desvar|iado a yrande, vild -iar [pres. desvarío] itr yra; prata dumheter -io yrsel; vanlsinnighet, -vett desvel|ado a vaken; sömnlös -ar I tr hålla vaken; väcka II rf I 1 inte kunna sova 2 r^se por algn göra allt (uppoffra sig) för ngn -o 1 sömnlöshet 2 omsorg desvencijado a sönder, trasig; i olag desventaj|a nackdel, skada -oso a ofördelaktig

desventur[a olycka, otur -ado a olycklig desverg|onzado a oblyg, fräck -üenza

oblyghet, fräckhet desvestirse [pret. se desvistió] rfl klä av

sig

desvi¡ación 1 avvikelse 2 [astr., ^] devia-tion -ar [pres. desvío] I tr leda bort [från rätta vägen]; avleda [flod]; [fäktn.] parera 11 r/Z 1 vika av [hacia mot] 2 gå vilse desvío 1 avvikelse 2 kallsinnighet; aversion 3 snedsprång 4 avtagsväg desvirtuar tr ta kraften (gadden) ur desvivirse r/Z; por vara upp över öronen förtjust 1; göra vad som helst för ; längta häftigt efter detall m; vender al sälja i minut -ado a 1 detaljerad, utförlig 2 [hand.] specificerad -ar tr i detalj beskriva; [hand.] specificera; según se -an enligt närmare beskrivning -e m detalj; specificering -ista mf minuthandlare

115detectar

diapasón

detect|ar tr [radio.] uppfånga [ljudvågor] -¡ve detektiv-or mi^^de galena [radio.] kristall[detektorj detenIción 1 stannande, uppehåll; dröjsmål; con más ^^ mera i lugn och ro; utan brådska 2 arrest, häktning 3 uppskov -er [böjn. som tener] oreg I tr 1 hejda 2 arrestera, häkta 3 uppehålla 11 rf I uppehålla sig; dröja; stanna [till], göra uppehåll -ido I a samvetsgrann; utförlig II m häktad

detent|odor m person som behåller främmande gods -ar tr [orättmätigt] behålla detergente I a renande II m 1 tvättmedel

2 renande medel deterior|ociön = deterioro -ar tr 1 försämra 2 skada -o 1 försämring, förfall 2 skada

detertnin|aciön 1 bestämmande, fastställande 2 bestämdhet, fasthet 3 beslut, avgörande -ado a 1 bestämd, särskild 2 beslutsam -ar tr be|sluta, -stämma, fastställa

dete|t|able a avskyvärd -ar tr avsky deton|ociön detonatlon, knall -ador m detonator, utlösare av explosion, tänd-laddning -ar itr detonera, knalla detrac|cién förtal -tar tr baktala -tor m bakdantare detrás I adv bakom II prep; de bakom detr|imento skada, förlust; en ~ de till förfång för -ito {-itus m) avfall, rester deuda skuld; pública statsskuld; contraer skuldsätta sig deudo släkting, anförvant deudor I a skyldig II m gäldenär deuteronomio femte Mosebok, deutero-nomium

devaluloción valutas försämring, devalvering -or tr devalvera devon ladera haspel, garnvinda -or I tr nysta, vinda II rfl; r^se los sesos bråka sin hjärna, fundera skarpt devan|eor itr fabla, drömma, yra -eo

drömmerier, tokeri devost|aciön förödelse, ödeläggelse -or tr

föröda, ödelägga deveng|ado a upplupen [interés ränta] -or tr för|värva, -tjäna; lyfta [sueido lön] devocilén kärlek till Gud, fromhet; innerlig tillgivenhet -onario bönbok

devollucíón återlämnande -ver [böjn. som volver] oreg. tr 1 återlämna, lämna tillbaka 2 F kräkas devor|odor a glupande -or tr vräka i sig, sluka

devoto a from; hän-, till|given

1 di [imper. av decir]

2 di [pret. av dar]

dia m dag; festivo helgdag;de entresemana vardag; el mejor endera dagen; el otro r^ häromdagen; a (por) ~ dagligdags, ideligen; vivir al ^ leva för dagen; estar al ^ vara à jour; en el r^ [presente], hoy [en] ^ nu för tiden; ensu sinom tid diab|etes / sockersjuka -ético a m sockersjuk [person] diob|lejo (-ZiZZo) [smeksamt, om barn] liten rackarunge-lo djävul; oj då!; det var som katten (tusan)!; más sabe el ^ por viejo que por erfarenhet betyder mer än skarpsinne; ser un pobre r^ vara en stackars sate -lura rackartyg -óiico a djävulsk diácono diakon dioderna diadem diáfano a genomskinlig; kJar diafragma m 1 diafragma, mellangärde 2 [anat, etc.] mellanvägg 3 [fotogr.] bländare

diognos|is / diagnos -ticor tr diagnostisera diagonal a m diagonal diagrama m diagram, grafisk framställning, schematisk teckning dial|ectol a dialektal -éctica dialektik, bevisningskonst -ecto dialekt -ectologio dialektologi, bygdemålsforskning dialog |ado a i dialogform; novela -ada roman i repliker, läsdrama -or itr tala i dialog diálogo dialog

diamant |e m diamant -ifero a diamantförande -ino a 1 diamantlik 2 [poet.] hård

diomelo arabisk jasmin diametral a diametral diámetro diameter diana 1 revelj; tocar la ~ blåsa revelj 2 centrum, prick [på måltavla]; hacer (dar en la^ r^ träffa prick diontre m h djävul; tusan också!; å tusan!

diapasón m 1 stämgaffel 2 oktav

116diapositiva

dije

diapositivo diapositiv díarilómente adv dagligen -o I a daglig; a dagligen, dagligdags II m 1 [daglig] tidning 2 [hand.] dagbok diaris|nno [Am.] journalistik -ta mf [Am.] Journalist diarrea diarré diatónico a [mus.] diatonisk diotribo 1 smädeskrift, våldsam kritik

2 glåpord, invektiv

dibuj|onte m tecknare, ritare -or I tr teckna, rita 11 rf I avteckna sig -o teckning, ritning; mönster [på tyg] dic. [förk. för diciembre^ dicción 1 ord, vokabel 2 diktion, uttal

3 framställningssätt; framförande diccionario lexikon, ordbok diciembre m december

dict|odo 1 diktamen 2 namn, äretitel 3 el r^ de la conciencia samvetets röst -odor m diktator -odos pl ingivelser -oduro diktatur -áfono ® diktafon -omen m åsikt, omdöme; utlåtande -ominar itr avge yttrande -or tr 1 förestava, diktera 2 föreskriva -atoriol {-atorio) a diktatorisk

dicterio spydighet, stickord dicho lycka; tur; por [buena] till all lycka -rochero a grovkornig; skämtsam dicho [pp. av decir] I a sagd, nämnd; y hecho sagt och gjort Ii m 1 sentens, ordstäv 2 jaord [vid vigsel] 3 bud, meddelande

dichoso a lycklig; ¡r^ hombre! F förbaskade karl!; j^s los ojos! så roligt att se dig (Er)!

didàctic|a didaktik, undervisningskonst -o a didaktisk, läro-diecinueve räkn nitton -avo nittondel diecioch|ovo adertondel -o räkn aderton dieciséis räkn sexton dieciseisavo sextondel

diecisiete räkn sjutton -avo sjuttondel diente m tand; canino hörntand; ~ incisivo framtand; molar kindtand;

de ajo vitlöksklyfta; dar con ~ hacka tänder; a regaña ^s motvilligt; hablar entre mumla i skägget; grymta, muttra, brumma diero [imperf. konjv av dar] diéresis / [gram.] trema diese [imperf. konjv av dar]

diestra höger hand (sida)

1 diestro a höger

2 diestro I a händig, skicklig II m tjur-fäktare

1 dieta diet

2 diet |o 1 riks|församling, -dag 2 dagtraktamente -ario hushållsbok

diez räkn tio -mor tr I ta tionde av 2

decimera, förgöra massvis -mo tionde difomloción ärekränkning, förtal -ador m smädare; bakdantare -ar tr smäda; baktala -atorio a ärekränkande; smäde-difjerencio 1 olikhet, skiljaktighet, skillnad 2 stridighet, tvist -erencial a differential- -erencior I tr 1 skilja, göra skillnad mellan 2 differentiera II itr inte vara ense III rfl utmärka sig -erente I a olik II adv annorlunda -erir [pres. difiero; pret. difirió^ I tr skjuta upp II itr skilja sig, avvika [de från] difícil a svår, besvärlig; es ^ que det är inte troligt att -mente adv med svårighet; svårligen, knappast dificuit|od f svårighet -or tr försvåra-oso

a 1 svår 2 besvärlig difiden|cio misstro -te a misstrogen difracción [fys.] diffraktion difteria difteri

difumin|or tr stompera-o stomp difund|ido a spridd, allmän, populär-ir tr

sprida, göra känd difunto a avliden, död; eZ dia de los Difuntos allhelgonadagen difusjión spridning-o a 1 utbredd; diffus 2 ordrik, omständlig -or a som sprider ut -oro ® spridare; radiosändare diger|ible a smältbar [för magen] -ir [pres.

digiero; pret. digirió] tr smälta [mat] digestjión matsmältning -ivo I a mat-smältnings- II m matsmältningsbefordrande medel digitloción [mus.] fingersättning -al I a; impresiones (huellas) ^es fingeravtryck 11 f [bot.] digitalis, fingerborgsört dign|orse rfl värdigas; ha godheten -otario dignitär -idod f värdighet; självaktning -ificor tr göra värdig; upphöja -o a värdig; värd, förtjänst digo [pres. av decir] digresión utvikning, avvikelse

1 dije [pret. av decir]

2 dije m berlock; hängsmycke; ^s nipper

117dijera

discóbolo

dij|era (-ese) [imperf. konjv av decir] dilacerar tr riva (stycka) sönder dilación uppskov, dröjsmål; omständlighet; sin más r^ genast dilapidloción slöseri -ar tr slösa bort dilatjación utvidgning -ado a utvidgad, . vid[sträckt], rymlig -ar I tr 1 [ut]vidga 2 förhala 11 rfl 1 [ut]vidga sig 2 utbreda sig, vara mångordig-oria uppskov; andar con '-^s förhala tiden dilecto a älskad, gynnad dilema m dilemma diletante mf dilettant diligen|cla 1 diligens, postvagn 2 flit; omsorg 3 skyndsamhet 4 affär; hacer r^s vidta åtgärder (mått och steg) -te a flitig; omsorgsfull; flink, rapp dilucidar tr utreda, sprida ljus över dilulción lösning; utspädning -ir [böjn.

som huir] oreg. tr lösa; späda [ut] diluvi|al a [geoL] diluvial -ar opers ösregna -o syndaflod; ösregn dimanar i ir härröra, ha sitt ursprung dimensión dimension dimes y diretes F 1 träta, dispyt; andar en ~ munhuggas, träta 2 prat, skvaller diminulción förminskning -tivo I a förminskande II m [gram.] diminutiv[form] -to a liten, obetydlig

dimiisión avskedsansökan; av|kall, -sä-gelse -sionario a avgående [från ämbete] -tir I tr nedlägga [ämbete] II ilr avgå [från ämbete], ta avsked dimorfo a [vetensk.] dimorf din m F kosing, pengar Dinamarca Danmark dinamarqués = danés

dinàm|ica kraftlära; dynamik -ico a

dynamisk dinamita dynamit

dínamo o. dinamo / (m) [elektr.] dynamo dinlastia dynasti -ástico a dynastisk diner|a| m (-ada) mängd pengar -illo F liten nätt [spar]slant -o pengar; suel/o småpengar, växel -oso a rik, välmående dino [åld.] = digno

dintel m 1 överstycke [över dörr (fönster)]

2 tröskel; en eZ ^ i dörren diñar tr 1 [zig.] ge 2 ~Za F kola av, dö dio [pret. av dar]

diocesano I a stifts- II m stiftsbo diócesis / [biskops]slift

dioptría dioptri diorama m diorama

dios m gud; D-^ dirá det ligger i Guds hand; D'^ mediante med Guds hjälp; ¡válgame Dr^l bevare mig [Gud]!; costar ~ y ayuda kräva mycket arbete (stora ansträngningar); a D^ gradas gudskelov, lyckligtvis; a la buena de JD~ på Guds försyn; utan vidare; ¡vaya [usted] con adjö! -a gudinna diplom|a m diplom; [skol]betyg -acia diplomati, statskonst -ática 1 konsten att tyda urkunder 2 diplomati -ótico I a diplomatisk; listig II m diplomat díptero I a tvåvingad II m tvåvingad insekt, tvåvinge diptonglar tr diftongera -o diftong díputlación deputation; provincial [ung.] landsting -ado deputerad -ar tr utse, välja dique m 1 damm; fördämning [mot [-havet];-] {+ha- vet];+} 2 docka; de carena torrdocka; flotante flytdocka diquelar tr F fatta, begripa, *haja* diré [f ut. av decir]

direcición 1 riktning 2 adress 3 styrelse, direktion; General de Sanidad [ung.] Hälsovårdsnämnden; General de

Seguridad Polisstyrelsen 4 ledning 5 [tidnings]redaktion 6 [bil.] styrning -tivo I a styrelse- 11 m chef -to a direkt, rak; tren genomgående tåg -tor m 1 direktör, ledare, föreståndare 2 dirigent 3 chefredaktör; carta al ^ insändare dirigiente I a styrande II m [pohtisk] ledare -ible a styrbar-ir I tr 1 leda; rikta 2 adressera 3 handleda II rfl i hän-vända sig [a till] 2 bege sig [a till] dirimir ir 1 eZ matrimonio upplösa äktenskapet 2 avgöra [en fråga] discern|ible a synlig, skönjbar -imiento urskillning, omdöme -ir [pres. discierno] ir [sär]skilja disciplin |a 1 disciplin 2 lära, konst, [-vetenskap[sgren],-] {+ve- tenskap[sgren],+} studieämne -ar tr disciplinera; tukta discipul|a kvinnlig elev (lärjunge) -o

manlig elev (lärjunge) disc|o 1 rund skiva 2 [sport.] diskus 3 de señales signalskiva [vid järnväg o. dyl.] 4 grammofonskiva-óbolo [åld.] diskuskastare

118díscolo

dispar

díscolo a olydig, trotsig

disconfornn|e a 1 missnöjd 2 oenig -idad

/ 1 disharmoni 2 oenighet disconfin|uar tr upphöra med, avbryta -üo a ©sammanhängande, avbruten, dis-kontinuerlig discordlancia [menings]skiljaktighet-ante a avvikande -ar [pres. discuerdo] Ur inte överensstämma -e a oenig, oense, av olika mening -ia tvedräkt; tvist[ighet] discoteca diskotek: a) skivsamling b) danslokal

discre|cion 1 takt, förtegenhet 2 klokhet, gott omdöme; a ^ efter behag -cional a valfri; parada ~ hållplats [där buss (spårvagn) stannar] på begäran discreplancia 1 avvikelse, olikhet 2 meningsskiljaktighet -ar Ur 1 avvika, vara olik 2 vara oense discret|ear Ur 1 säga kvickheter, stoltsera med sina kvickheter 2 viska, tissla -eo 1 kvickhet 2 tisslande -o a förtegen, diskret

discrimin loción diskriminering -ar tr

diskriminera disculp|a ursäkt -oble a förlåtlig, ursäkt-

hg -or I tr ursäkta 11 rfl be om ursäkt discurrir I tr finna ut, hitta på II Ur 1 fara runt (hit och dit) 2 tala; tänka, överväga 3 [om tid] förflyta discurs|eor Ur [iron.] uppträda som talare -o 1 tal; föredrag 2 förnuft, omdöme; övervägande 3 förlopp; tidrymd discu|sion diskussion; dispyt -tibie a diskutabel -tidor a som älskar att diskutera -tir tr Ur diskutera; tvista, gräla disec[or tr dissekera -ción dissektion diseminar I tr sprida, skingra II rfl spridas,

skingras disensión tvist; stridighet disentería dysenteri

disent|imiento meningsskiljaktighet -ir [pres. disiento; pret. disintió] itr hysa avvikande mening disen |or tr 1 rita [mönster] 2 formge -o

1 teckning; ritning 2 formgivning diseft[ación avhandling -ar Ur tala [sobre un tema över (om) ett ämne] -o a vältalig disfavor m i otjänst, skada, onåd 2 ringaktning

disfraz m förklädnad; utklädsel; maskering [äv. X]; camouflage -ado a; de för-

klädd till -or I tr 1 förklä; klä ut, maskera 2 förställa, bemantla II rfl 1 klä ut (maskera) sig 2 förställa sig disfrut I ar tr 1 begagna sig av 2 åtnjuta, njuta av -e m 1 åtnjutande 2 njutning disgregar I tr upplösa, skilja II rfl skingra

sig, skingras disgust|odo a för|argad, -tretad -ar I tr äckla; förtreta; väcka obehag hos; misshaga; no me -a jag har ingenting emot det II rfl bh förargad; r^se con bli förargad på; bli ovän med -o 1 avsmak, motvilja 2 förargelse, förtret 3 tvist, misshällighet; a r^ de su padre mot sin faders vilja disid|encia tvist; meningsskiljaktighet -ente a oliktänkande-ir Ur vara av annan mening disimétrico = asimétrico disímil a olik disimilitud / olikhet disimulloción hyckleri, förställning -adórnente adv i smyg -or I tr 1 dölja, förställa, maskera 2 överse med, ursäkta 11 Ur förställa sig, hyckla; hacerse el -ado låtsas att man inte märker (förstår) -o 1 förställning 2 Överseende disiploción slöseri, sus och dus -odo a slösaktig -or I tr 1 förslösa 2 skingra 11 rfl förflyktigas dislate m nonsens, absurditet disloclación vrickning -odo a dragen ur led -or I tr vricka II rfl komma ur led disminulción förminskning; nedgång -ir [böjn. som huir] oreg I tr förminska II Ur rfl minskas, avta, sjunka disnea [läk.] andnöd

disoci loción [kem.] dissociation, sönder-delning -or tr 1 skilja; upplösa 2 [kem.] dissociera, sönderdela disolulción upplösning; slapphet [i seder] -to a utsvävande

disolv|ente a m upplösande [medel]; lösningsmedel -er [böjn. som volver] oreg. tr upplösa; späda ut; [kem.] lösa; sin [kem.] olöst dison|oncio 1 dissonans, missljud 2 missförhållande -onte a skärande, disharmonisk -or [pres. disueno] Ur 1 ljuda illa 2 [om mening] avvika 3 verka störande dispar a olik[artad]; tenemos criterios r^es vi har skilda åsikter

119disparadero

divisar

dispor|adero {-ador m) avtryckare [på gevär] -ar tr av|lossa» -skjuta, slunga; skjuta [contra mot] dispor|otado a orimlig, absurd -ofar Ur prata (göra) dumheter -ate m dumhet [sagd el. gjord] ditparidod f olikhet disparo skott, avfyr[n]ing dispendí |o ödslande [med pengar] -oso

a kostsam, dyr dispens|o dispens, befrielse -able a 1 um-bärlig 2 ursäktlig-ar tr 1 dela ut; skänka, ägna [atención a uppmärksamhet åt]; ge [lina gran acogida ett ståtligt [-mottagande]-] {+mottagan- de]+} 2 frita 3 ursäkta dispepsia [läk.] dålig matsmältning dispers|ar tr skingra-ión skingring; spridning; X sprängning [av trupp] -o a splittrad, spridd; X utan fast garnison; avskuren

dispiicen|cia olust; kyla; dåligt lynne -te

a ovänlig, kylig dispon |er [böjn. som poner^ oreg I tr 1 disponera, ordna 2 förordna, bestämma 3 förfoga [de över] il rf I göra sig i ordning, bereda sig [a för] -ible a disponibel; fondos ^s tillgängliga medel disposi|ciön 1 [an]ordning, uppställning 2 sinnesstämning; anlag 3 förfogande; a su till er tjänst 4 disposition, bestämmelse -tivo 1 anordning 2 apparat, mekanism

dispuesto [pp. av disponer^ a beredd, hågad; färdig; Men ^ hågad; mal ~ ohågad disput|a tvist -able a omtvistlig -ar I tr strida om II itr \ tvista; disputera 2 tävla III rf I slåss om; un premio tävla om ett pris disquisición noggrann prövning (undersökning)

dist|ancia 1 avstånd; mellanrum; a på långt håll 2 skillnad -ante a avlägsen -ar itr 1 vara avlägsen; la ciudad -a nueve kms. de aquí staden ligger nio km härifrån

disten |der [pres. distiendo^ tr 1 sträcka [kraftigt], töja [hårt] 2 [läk.] sträcka -sión 1 utspänning 2 [läk.] sträckning distin|ciön 1 skillnad 2 utmärkelse 3 rang 4 tydlighet -go; hacer göra invändningar -guido a framstående, förnäm -guir I tr 1 ur-, sär|skilja 2 utmärka,

hedra II rf I utmärka sig -tamente adv tydligt; begripligt -tivo I a utmärkande II m kännemärke -to a i olika, särskild 2 olik 3 tydlig, begriplig distra|cciön 1 förströelse 2 förströddhet -er [böjn. som fraer] oreg I tr i förströ, roa 2 störa, göra tankspridd 3 avleda 4 förskingra II rfl förströ (roa) sig-ido a 1 förströdd, disträ, tankspridd 2 utsvävande

distribu Ición distribution, ut-, för|delning -ir [böjn. som huir^ oreg. tr 1 distribuera; dela ut (upp) 2 [typ.] lägga av [sats] distrito distrikt

disturb|or tr störa, avbryta -io orolighet disua|dir tr avråda-sión avrådande; övertalning -sivo a övertalande disyuntiva val mellan två motsatta saker diurético urindrivande medel diurno I a dag[s]-; [astr.] daglig II m bönbok

diva 1 framstående sångerska (skådespelerska) 2 [poet.] gudinna divag|acion utvikning [från ämnet] -ar itr 1 irra, vandra [omkring] 2 utvika (gå) ifrån ämnet 3 tala oredigt divalente a [kem.] tvåvärdig diván m divan; soffa

diverg|encia 1 [mat., fys.] divergens 2 meningsskiljaktighet -ente a 1 divergerande 2 avvikande -ir itr 1 divergera 2 gå isär, avvika divers|idad / 1 olikhet 2 mångfald[ighet] -ificado a artskild, differentierad -ificar tr förändra, göra olik, variera diversión nöje, förströelse diverso a 1 olik 2 '^.'5 åtskilliga divert|ido a rolig, underhållande -imiento tidsfördriv, nöje -ir [pres. divierto; pret. divirtió^ I tr 1 roa 2 avleda II rfl ha roUgt, roa sig

dividiendo 1 [hand.] dividend, utdelning 2 [mat.] dividend -ir tr 1 dela, dividera 2 söndra

divin|omente adv utmärkt-idad / gudomlighet -izar tr dyrka som en gud, avguda -o a gudomlig

divis|a 1 devis, valspråk; [rang]märke

2 [tjurf.] ursprungstecken [på tjuren]

3 [extranjeras] [utländska] valutor -ar tr skönja, få syn på

120divisible

doncella

divis|ible a delbar-ion 1 upp-, för|delning 2 [mat., X] division 3 söndring, oenighet -or m [mat.] divisor

divo I a [poet.] = divino II m framstående sångare (skådespelare) divorci|arse rf I [om makar] skiljas «.o skilsmässa

divulgloción spridning, utbredning -odo a allmänt spridd -or tr sprida ut; utbreda bland folket dl. [förk. för decilitroj dnn. [förk. för deci-metro^

1 do [mus.] C; sostenido ciss; de pecho höga G

2 do adv [åld., poet.] = donde dobl|odo a 1 undersätsig 2 falsk -oduro

veck -or I tr 1 fördubbla 2 vika ihop 3 böja; ~ la hoja [fig.] vända bladet, övergå till något annat II itr ringa [för en död] tu rf I i vikas 2 ge vika [för ngn] -e I a 1 dubbel 2 satt, kraftig 3 falsk II m 1 el ^ det dubbla 2 veck 3 dödsringning -egor I tr böja II rfl ge efter [a för] -ez 1 m veck 2 mf dubbelhet, falskhet doblón m [åld.] dublon [spanskt o. chilenskt guldmynt] doc. [förk. för docena] doc|e räkn tolv-eovo tolftedel-ena dussin;

por r^ per dussin; a dussinvis docente a undervisnings-, lärar-dócil a 1 läraktig, foglig 2 [om metall] tänjbar docilidad / lär-, lyd|aktighet; tänjbarhet dock m [eng.] 1 [skepps]docka 2 upplagsplats [vid hamn] docto a m lärd, kunnig doctor m läkare; doktor -a kvinnlig läkare (doktor) -ado doktorsgrad -al a; tesis r^ doktorsavhandling doctrin|o 1 doktrin, lära 2 katekes -al a dogmatisk-ero 1 kateket 2 [Am., åld.] indianpastor -o barnhusbarn; parecer un verka bortkommen documentlación 1 handlingar, papper 2 dokument Iation, -ering -ado a dokumenterad -al I a stödd på urkunder II m dokumentärfilm -o dokument, urkund; bevis

dogm|a m dogm -ático I a dogmatisk II m dogmatiker -atizar tr upphöja [en princip] till dogm dogo dogg

dólor m dollar

dol|encia sjukdom -er [pres. duele] I itr göra ont II rfl; r^se de beklaga, ångra; klaga över -ido a lidande, ledsen -iente a sjuk, lidande dolmen m dolmen [megalitisk dösliknande

gravbyggnad] dolo [jur.] svek, bedrägeri dolor m smärta; sorg; ånger; ~ de cabeza huvudvärk -¡do a plågsam; sorgsen; klagande -oso a i smärtsam; bedrövad 2 beklagansvärd doloso [jur.] svekfull, bedräglig dom|ador m domptör, djurtämjare -ar tr tämja; kuva, betvinga -eftar tr kuva; fåmedgörlig domesticar tr tämja doméstico a huslig, hus-

domicili|arse rfl slå sig ned, bosätta sig -o hem, bostad, boningsort; social [hand.] huvudsäte dominloción välde -odor m härskare -ante I a dominerande, förhärskande II / [mus.] dominant [skalans femte ton] -ar I tr behärska; vara herre över; betvinga II itr [för]härska, dominera dómine m F [latin]lärare; ponei^ como chupa

de ~ förolämpa; skarpt förebrå domin|go söndag; de Ramos Palmsöndag-güero a söndags--ical a söndags--icono I a från Santo Domingo, dominikansk ||ml dominikan 2 [-dominikan[er-munk]-] {+dominikan[er- munk]+} -ico dominikan[ermunk] dominio makt, välde [de över]; suveränitet dominó domino[spel] Dom.o [förk. för domingo] don m 1 gåva 2 begåvning; de gentes vinnande sätt Don [frf. dopnamnet] Herr dona [Am.] [testaments]gåva; -^s morgongåva, bröllopspresenter som brudgummen ger bruden don loción donation -ado lekmannabro-der, tjänande [kloster]broder -odor m donator

donaire m 1 finess, grace 2 kvickhet don|onte mf donator; de sangre blodgivare -or tr donera* skänka bort -ativo gåva,skänk doncel m page [hos kungen] -lo 1 ung fröken 2 kammarjungfru 3 hembiträde

5*—Spansk-svensk ordbok

121donde

duquesa

donde reí, adv där, varest; varthän; voy mi amigo jag går hem till min vän dónde interr. adv var[t] dondequiera adv var. . än

dondiego; de dia [bot.] trefärgad vinda;

de noche [bot.] jalapa[rot] donos|idad / charm, behag[fullhet]; lustigt

sätt -o a behagfull; lustig donostiarra I a från San Sebastian II m†

San Sebastian-bo donosura 1 grace, finess 2 munterhet; kvickhet

Doña [frf. dopnamnet] Fru; Fröken doquier[a] adv [åld.] varhelst dor|ado a förgylld; gyllene -ar tr 1 förgylla 2 [fig.] bemantla dórico a [om stil] dorisk dorm|ido a sovande, sömnig; trög; medio ^ halvsovande -ilón I a sömnig [av sig] II m sömntuta, sjusovare -ir [pres, duermo; pret. durmió] I tr söva, få [ngn] att sova II itr sova; ~ a pierna suelta F sova djupt och gott; sobre ello sova (tänka) på saken I II rfl somna in -itar iirhalvsova, slumra -itivo I a sömngivande 11 m sömnmedel -itorio sovrum dornajo balja, rund [mat]ho dors|al a rygg-; aleta r^ ryggfena -o rygg; baksida; al ^ på baksidan, om-stående

dos räkn två; en un ~ por tres i en handvändning -cientos räkn tvåhundra dosel m tronhimmel, baldakin dos|ificar tr dosera, uppdela [medicin]

i doser -is / dos dot|ación 1 penningunderhåll, apanage; pekuniärt anslag 2 X besättning-al a hemgifts- -ar tr begåva; utrusta, förse -e / 1 hemgift 2 talang, begåvning dovela [arkit.] [rundning av] valvsten doy [pres. av dar] dozavo = doceavo

Dr. [förk. för doctor] Dra. [förk. för [-docto-ra]-] {+docto- ra]+}

draconiano a drakonisk, omänskligt sträng

drag|a mudderverk -aminas m minsvepa-

re -ar tr muddra [upp] dragón m 1 drake 2 X dragon dram|a m drama -ótico a dramatisk -aturgo dramaturg, skådespelsförfattare

drástico a drastisk dren|aje m dränering -ar tr dränera dril m grovt linnetyg, dräll drog |a drog; apoteksvara; narkotika -arse rfl inta narkotika-ueria färghandel -uero färghandlare dromedario dromedar druida m druid ds. [förk. för dias, pl. av dia] dto. [förk. för] descuento avdrag dualismo dualism

dubit|able a tvivelaktig-ativo a tvivlande, dubitativ

duc|ado 1 hertigdöme 2 dukat -al a her-tiglig

ducentésimo räkn tvåhundrade dúctil a 1 [om metall] tänjbar 2 medgörlig, smidig

duch|a dusch -ar tr rfl duscha ducho a erfaren, skicklig dud|a tvivel; no cabe ^^ det råder inget tvivel-able a tvivelaktig-ar I tr betvivla; a no ^lo utan tvivel II itr tvivla; tveka -oso a tvivelaktig; osäker duelista m duellant

1 duelo duell

2 duelo 1 sorg 2 begravning[shögtidlighet] 3 sorgetåg

duende m tomte, litet troll; spöke dueñia 1 ägarinna, innehavaririna 2 [åld.] duenna 3 [åld.] hustru -o 1 ägare 2 herre, husbonde, chef; es usted muy det står er fullt fritt duermevela m halvslummer dueto duett

dulc|e I a 1 [om smak] söt 2 mild; mjuk, behaglig, ljuvlig II m konfekt, bakelse; syltad frukt -ificar tr 1 sockra 2 mildra; förljuva dulzaina [slags] flöjt

dulzlarrón a äckligt söt, shskig -or m sötma, söthet -ura Ijuvhghet, behag, vänlighet

dunas pl dyner, klitter dúo duett

duo|décimo räkn tolfte -deno tolvfinger-tarm

dupl|icado duplikat; por ~ i två exemplar -icar tr fördubbla -icidad / dubbelhet; falskhet -o a dubbel duqu|e m hertig -esa hertiginna

122durabilidad

d/v

dur|abilidad / varaktighet -able varaktig -ación varaktighet -adero a varaktig, hållbar -ante prep under [om tid] -ar Ur räcka, vara, hålla i sig durazno [Am., slags] persika dureza hårdhet [äv. ®] durmiente I a mf sovande [person]; la Bella r^ del bosque Törnrosa II m [Am., järnv.] syll, sliper

dur lo I a hård, fast, seg; a -as penas med knapp nöd; juego ~ [sport.] ruff spel II adv duktigt, kraftigt; jugar ~ [sport.] ruffa |||m duro, spanskt mynt [5 pese- tas]

dux m doge [i Venedig] d/v [förk. för dias vista]; a ocho -- [hand.] åtta dagar efter sikt

123 E

e konj och [i st. för y frf. i och 7ii] ea it] nå!, sesà!

ebanist|o m finsnickare -eria konstsnickeri

ébano ebenholts

ebonita vulkaniserat gummi, ebonit ebriledad / berusning, rus [äv. fig.] -o a

rusig, berusad [äv. fig.] ebullición kokning; svallning; punto de r^

kokpunkt ebúrneo a elfenbens-eccehomo 1 Kristus med törnekrona 2

bedrövlig figur eclecticismo eklekticism ecléctico I a eklektisk II m eklektiker Eclesiastés m; el ^^ [bibi.] Salomos predikare, Predikaren eclesiástico a ecklesiastisk, kyrklig eclips|ar I tr i [astr.] förmörka 2 [fig.] överglänsa II rf I 1 [astr.] förmörkas 2 försvinna, 'göra sig osynlig* -e m [astr.] förmörkelse eclíptica ekliptika eco eko, genljud

econ|omato inköpsförening -omio ekonomi; sparsamhet; hacer göra besparingar, spara -ómico a ekonomisk; sparsam -omista m företags-, national|ekonom -omizar tr spara

ecónomo 1 förvaltare 2 [åld.] förmyndare

3 cura ~ prästvikarie ecuación ekvation ecuador m ekvator; el E^ Ecuador ecuánime a i lugn, balanserad; omdömesgill 2 opartisk, rättvis ecuanimidad / 1 jämnmod; omdömesgillhet 2 opartiskhet

ecuatori|al a ekvatorial- -ano I a från

Ecuador 11 m invånare i Ecuador ecuestre a ryttar-, häst-ecuménico a universell; ekumenisk eczema m eksem

ech|ada 1 kast 2 [Am.] lögn -adizo F hittebarn -ado a liggande; a perder fördärvad -ar I tr 1 kasta (hälla) [ut]; kasta ut, visa på dörren 2 avskeda.

entlediga 3 lägga på [skatt] 4 un cigarro ta en rök; cuentas göra beräkningar; mano de tillgripa; panza lägga ut, bli fet; una parrafada prata ett tag; ~ raíces slå rot; a correr börja springa; al mundo sätta [barn] till världen; ~ a perder fördärva; gå illa;

de menos sakna; de ver se, märka; ~ en cara förebrå; por el atajo ta (vika av på) èn genväg II rf I i lägga sig [ned]; kasta sig ut 2 ~se atrás a) dra sig tillbaka b) ångra sig; -árselas de skryta över; ^se a perder bli fördärvad; råka illa ut

edad f ålder; la Media medeltiden; mayor de myndig; menor de ^ omyndig; un señor dé cierta ^^ en äldre herre edecán m adjutant edema m ödem

edén m paradis; el Er^ Eden -ico a

paradisisk edición edition, utgåva; upplaga edicto edikt, förordning edículo liten byggnad edifíclación 1 uppbyggande; byggnad 2 uppbyggelse -ante a uppbygglig -ar ir 1 bygga upp, uppföra, lägga grunden till 2 [fig.] uppbygga -io byggnad edil m stadsfullmäktig Edimburgo Edinburgh edit|ar tr publicera, ge ut -or m förläggare, utgivare -oriol I a; casa ~ [-förlag[sfirma]-] {+för- lag[sfirma]+} II m redaktionell artikel, ledare

edredón m 1 ejderdun 2 fottäcke educ I ación bildning; uppfostran -ado a bildad; väluppfostrad -ador I a didaktisk, pedagogisk II m lärare; uppfostrare -ando elev -ar tr undervisa; uppfostra -ativo a lärorik; pedagogisk edulcorante m sötningsmedel E/E (eje) [förk. för] en ésta härst., här-städes

EE.UU. [förk. för] Estados Unidos USA, Förenta Staterna

124efebo

elevador

efebo [poet.] efeb, yngling efect|ivamente adv mycket riktigt, faktiskt-ividad / effektivitet-i vo a 1 effektiv 2 verklig J en i kontanter -o 1 verkan, effekt; hacer {surtir, tener) verka, ge resultat; tener äga rum; en faktiskt

I [fig.] intryck 3 --s públicos [-[börsnoterade]-] {+[börs- noterade]+} värdepapper -os pl effekter, saker; varor -uar I tr verkställa, utföra

II rf I äga rum

efemérides fpl 1 efemerider, astronomiska tabeller 2 kalender [med historiska notiser]

efervescente a i uppbrusande, häftig 2 brusande, bubblande; pastilla r-^ brus-tablett

efic|acia verkan; sin ^ verkningslös; förgäves -a* a effektiv, verkningsfull ef iden |da kraft, verkan, effektivitet -te

a effektiv efigie/bild

efímero a flyktig, kortvarig eflorecerse [böjn. som crecer] oreg, rfl. opers [kem.] vittra eflorescei>cia vitt-ring eflorescente a vittrande efluvio ut|dunstning, -strömning efugio undanflykt

efus|ion 1 utgjutelse 2 hjärtlighet -ivo a översvallande, hjärtlig égida beskärm, skydd, egid egipcio I a egyptisk Ii m egyptier Egipto

Egypten egiptólogo egyptolog égira = hégira égloga eklog, herdedikt ego; el ~ [det egna] jaget -céntrico a egocentrisk -centrismo egocentricitet -ismo egoism -ista mf a egoist[isk] -latría självförgudning egregio a framstående, frejdad eh itj 1 hej!, hallà! 2 akta!, se upp! 3 ¿-^?vad?

eje m [vagns]axel; mittlinje; articulado

kardanaxel ejecu|ciön 1 utförande, effektuerande 2 avrättning -table a utförbar -tar tr 1 utföra, effektuera 2 avrätta 3 ta i mät -tivo a 1 verkställande 2 brådskande, trängande -tor m 1 [jur.] exekutor 2 de la justicia bödel -toria 1 slutgiltig dom 2 adelsbrev ejempl|ar i a 1 mönstergill 2 [om straff] exemplarisk, avskräckande II m 1 exem-

plar [av bok] 2 mönster, förebild -aridad / föredömlighet -ificar tr exemplifiera -o exempel; förebild; dar ^ föregå med gott exempel; por ^ till exempel; sin exempellös ejerc|er tr utöva, praktisera -icio 1 utövande; estar en ~ vara i gång (i funktion) 2 övning; excercis; motion; espirituales andliga övningar 3 räkenskapsår -itar I tr öva, utöva Ii rfl öva sig [en i] ejército armé, här

ejido allmänning, betesmark; [Am.] kommuns åkerareal, agrarisk samfällighet el best. art m -[e]n, -[e]t él pers. pron han elabor|acion ut-, be|arbetning; framställning -ar tr ut-, be|arbeta; tillverka elasticidad f elasticitet, spänstighet elástico I a elastisk II m gummiband; r^s byxhängslen elecición val -tivo a val-; monarquía -tiva valrike -to a utvald; vald -tor m 1 väljare

2 kurfurste -toral a; campaña valkampanj

electricidad f elektricitet electricista m

elektriker eléctrico a elektrisk electr|ificacion elektrifiering-ificar /r elektrifiera -izar tr elektrisera -o bärnsten -ocardiograma m elektrokardiogram -ocución avrättning i den elektriska stolen -ocutar tr avrätta med elektricitet -ochoque m el[ektro]chock -odo elektrod -odomésticos pl elektriska hushållsapparater -oimán m elektromagnet -ólisis f elektrolys -omagnético a elektromagnetisk -ometro elektrometer -ón m elektron -ónico a elektronisk -otécnica elektroteknik -oterapia elektroterapi elefante m elefant elegan|cia elegans -te a elegant elegi |a elegi -aco a elegisk; melankolisk eleg|ible a valbar -ir [pret. eligió] tr välja

ut; välja [till] element|al a elementär; elementar- -o 1 element; grundämne 2 ¡qué F vilken typ!

elenco 1 lista 2 rollbesättning 3 [Am.]

personal [på teater (cirkus)] elev loción 1 upphöjande; resande, uppsättande; stigning 2 förhöjning, stegring

3 höjd, kulle 4 hög[mod, -färd 5 [andlig] resning -ado a hög; upphöjd -ador m

125elevar

embotellar

elevator; [Am.] hiss -ar tr upphöja; höja upp, lyfta

elimin|acion eliminerlng; avlägsnande-ar tr eliminera; mönstra ut, ta bort, stryka; dra in

elipse / [mat.] ellips elipsis / [gram.]

ellips elíptico a elliptisk élitro täckvinge [hos insekt] elixir (elixir) m elixir; trollmedel elocución framställningssätt; stil elocuen|cia vältalighet -te a vältalig elogi|able a berömhg -ar tr lovorda -o beröm, lovtal elucidar tr klara upp -io handbok elucubración själslig möda elud|ible a som kan kringgås-ir /r kringgå, undvika

ella pers. pron hon ello pers. pron n det Em.a [förk. för Eminencia] emanloción 1 utdunstning; doft 2 utflöde -ar ilr 1 strömma (dunsta) ut 2 härröra emancíplación emancipation; frigörelse; befrielse -ador a; guerra '^a frihetskrig -ar I tr emancipera; frigöra II rfl eman-cipera (frigöra) sig; bli självständig emasculación kastrering embadurnar tr smörja (kludda, måla) över

embaidor m bedragare embojad|a ambassad; legation -or m ambassadör

embal|aje m emballage, förpackning -ar

tr emballera, förpacka embaldos|ado stengolv; stenläggning -ar

tr stenlägga embalsamar tr 1 balsamera 2 parfymera embals|arse rfl [om flod] bilda lugnvatten -e m 1 lugnvatten 2 uppdämning emboraz|ada a / havande [kvinna] -ado a förvirrad, förlägen -ar tr hindra; fördröja-o 1 hinder, svårighet, besvärlighet 2 grossess 3 förlägenhet, osäkerhet -oso a hindersam, besvärlig, bekymmersam emborclación 1 båt 2 inskeppning -adero 1 kaj 2 plattform -ador m avskeppare, betraktare -ar I tr inskeppa, lasta Ii rfl i gå ombord 2 gå till sjöss 3 ge sig in [på en affär] -o inskeppning [av resande]

embarg|ado a beslagtagen; por gripen (intagen) av -ar tr 1 lägga beslag på 2 hnidra, sloppa -o 1 bcslagtagning; kvar-

stad 2 indigestión, dålig matsmältning 3 sin dock, likväl embarque m [varu]inlastning; conocimiento de ^ fraktsedel, konossement embarrancar itr rfl 1 fastna 2 gå på grund embarrunar F I tr röra ihop; krångla till; göra hafsigt il rfl ha för brått; no ^se ta det lugnt embate m 1 bränning 2 häftigt anfall embauc|ador m svindlare, bedragare; förförare -ar tr lura, bedra; förleda, förföra embaular ir 1 packa [i koffert] 2 F äta [mycket], sluka

embebec|er [böjn. som crecer] oreg I tr roa ii rfl bli förtjust; häpna -ido a hänförd, betagen embeber i tr suga upp, absorbera, dränka in ii itr krympa ill rfl 1 fördjupa sig [en i] 2 bli hänförd embeleco bedrägeri

embeles|ador a förtrollande -ar i tr förtjusa, hänföra ii rfl bli förtjust -o förtjusning

embellecí er [böjn. som crecer] oreg. tr

försköna-Imiento försköning embest|ida häftigt anfall -ir [pret. [-embistió]-] {+em- bistió]+} tr häftigt anfalla; ansätta emblanquecer [böjn. som crecer] oreg. tr vitmena; bleka emblema m emblem; sinnebild emboblado a förbluffad, häpen, förtjust -ar i fr förbluffa; tjusa il rfl bli förbluffad (hänförd) -ecer [böjn. som crecer] oreg. tr förtjusa embocad|ero mynning; utlopp; hål -o a [om vin] halv|söt, -torr -ura 1 [-[flod]mynning;-] {+[flod]- mynning;+} inlopp, passage [för båtar] 2 betsel

embolia emboll, blodpropp émbolo pistong, kolv, pumpstång embolsar tr stoppa i portmonnän; lyfta

(få in) [pengar] emboquill|ado a försedd med munstycke -ar tr 1 förse med munstycke 2 öppna ingång i [gruvgång] emborrachar I tr berusa [äv. fig.] ii rfl

supa sig full, bli berusad; berusas emborronar tr klottra ned embosc|ada bakhåll -arse rfl lägga sig i försåt

embotar tr förslöa, trubba av; försvaga embotellar /r buteljera [vin]

126embozado

emparejar

embozlódo a insvept -ai- I Ir hölja för; Efig.] bemantla, dölja II rfl dölja ansiktet [en la capa i [släng]kappan] -o skydd för underansiktet; kappkrage; slöja; sin fritt ur hjärtat embrag|ar tr [med kopplingspedal] koppla

in [motor] -ue m [bil.] koppling embravecido a vild, ursinnig, rasande;

[oin hav] upprörd embrazar tr [åld.] sticka armén i [sköld] embrear tr tjära [båt] embriaglador (-ante) a rusgivande; berusande -ar I tr berusa [äv. fig.] i i rfl bli berusad; berusas -uez / rus, berusning [äv. fig.] embridar tr betsla

embri|ologia embryologi, fosterbeskrivning-ón m l embryo 2 [fig.] frö, upphov -onario a 1 embryonal 2 begynn|ande, -else- 3 ofullgången, föga utvecklad embroli|ar tr [fig.] inveckla, förvirra -o

1 röra, virrvarr, krångel 2 lögn embromar tr driva (retas) med embrujar tr förhäxa

embrutecer [böjn. som crecer] oreg I tr för|slöa, -dumma Ii rfl för |slöas, -dummas

embuch|ado korv [av fläskfilc] -ar tr 1

stoppa, fylla [korv] 2 F sluka embudo tratt

embust|e m lögn; svindel, bedrägeri -ero

I a lögnaktig II m lögnare; bedragare embut|ido 1 korv 2 inlagt arbete -ir tr 1 stoppa [korv] 2 lägga in [med pärlemor] emerg|encia 1 händelse 2 puerta de ~ nödutgång -er itr stiga (dyka) upp emeritense I a från Mérida 11 m Mérida-bo emérito a uttjänt; pensionerad emético kräkmedel

emigr|acion emigration, utvandring -ado [politisk] landsflykting -ante mf emigrant, utvandrare -ar itr emigrera, utvandra

eminen|cia 1 höjd 2 framstående person 3 Eminens [kardinalstitel] -te a

hög; framstående; förträfflig emir m emir, arabisk hövding enrii|sario sändebud -sión 1 emission [av värdepapper] 2[radio-(TV-)]utsändning 3 ~ de gas gasutveckling -sora utsändningsstation -tir I tr 1 emittera [-[värdepapper]-] {+[värde- papper]+} 2 avge [un informe {un voto)

ett utlåtande (en röst)]; yttra sig om II itr [om radio (TV)] sända emoci|on [själs]rörelse, chock, själsskak-ning, sensation -onal a emotionell, käns-lo- -onante a 1 spännande 2 gripande -onar I tr röra, gripa II rfl bli rörd (gripen) emoliente m lenande medel emolumento lön[eförmåner]; gage; arvode empacar I tr emballera II rfl [Am.] trils-kas

empach|ar tr 1 besvära 2 äckla; förorsaka magbesvär -o 1 förlägenhet, blyghet 2 övermättnad, äckel; magbesvär-oso a 1 blyg 2 som förorsakar magbesvär empadron|amiento mantalsskrivning -ar I tr mantalsskriva II rfl mantalsskriva sig

empalag|ar tr A äckla, göra övermätt 2 tråka ut -o 1 äckel, övermättnad 2 ut-tråkning-oso a 1 äcklig 2 tråkig, besvärlig

empaliar tr spetsa på påle-izada pålverk; staket

empalmlar I tr 1 [snick.l foga ihop 2 ^ splitsa II itr [järnv.] ha förbindelse -e m 1 sammanfogning 2 anknytning; järnvägsknut 3 vägskäl empan|ada pastej -ar tr baka in; panera empantanar tr 1 sätta under vatten 2

[fig.] trassla in empan|ado a 1 immig 2 voz -ada beslöjad stämma-ar I tr 1 linda [barn] 2 fördunkla, göra matt; fläcka II rfl [om glas] bli immig

empap|ar I tr blöta, dränka in; -ado en sudor genomsvettig II rfl bli våt (indränkt)

empapel|ado [pappers]tapetsering -ar tr 1 tapetsera 2 lägga in i papper 3 F öppna process mot empapuzar tr proppa full med mat

1 empaque m apparition, utseende, [-[persons]-] {+[per- sons]+} yttre

2 empaque m inpackning, emballage -ta-dura; ~ de goma gummipackning -tar tr packa in, emballera

empared|ado I a inspärrad II m sandwich -ar tr stänga (mura) in emparejar tr 1 para ihop 2 jämna [mark], nivellera

127emparentar

en

emparentar [pres. empariento^ itr bli släkt [genom giftermål]; ^ con räkna släkt med

emparrado = parral

em påst|år tr 1 plombera [tand] 2 binda

[bok] -e m plomb, fyllning [i tand] empatiado a [om match] oavgjord -ar itr

spela oavgjort -e m oavgjort spel empaves|ada presenning -ado a 1 täckt med presenning 2 ^ flaggprydd -ar tr 1 täcka med presenning 2 ^ behänga med flaggor empecatado a oförbätterlig empecer [böjn. som crecer] oreg. tr 1 skada 2 hindra

empecin|ado a [Am.] hårdnackad»amien-

to [Am.] hårdnackenhet emped|ernido a hårdhjärtad, känslolös -rado stenläggning-rar [pres. empiedro^ tr stenlägga

empeine m i underliv 2 vrist, fotens ovansida empella ovanläder [på sko] empellón m knuff

empenachado a försedd med hjälmbuske empeA|ado a ivrig, het; häftig -ar I tr förpanta, pantsätta 11 r/Z 1 skuldsätta sig 2 förbinda sig [a till] 3 envisas [en med]-o 1 pant; casa de ^ pantbank 2 företag, försök 3 iver, ihärdighet empeor|amiento försämring -ar i tr försämra II itr rf I för|sämras, -värras empequeñecer [böjn. som crecer] oreg. tr förminska, göra mindre empera|dor m kejsare -triz † kejsarinna emperejilarse rfl F göra sig fin emperifollarse = emperejilarse empero konj men, dock emperrarse rfl F I envisas 2 ha dille [en på]

empezar [pres. empiezo] tr itr börja [a att;

por med att] empin|ado a hög, brant -ar I ir resa upp, lyfta; el codo F kröka armen, supa II rfl ställa sig på tå; stegra sig empingorot|ado a F mallig-arse r/M Fbli mallig 2 klättra upp [en una silla på en stol]

emp|ireo a himmelsk; helig-frico I a empirisk 11 m empiriker -irismo empirism empitonar tr [tjurf.] spetsa på hornen

emplastar tr 1 plåstra 2 F måla, sminka 3

F sätta stopp för [en affär] emplaz|amiento 1 [jur.] stämning 2 position, läge -ar tr 1 [jur.] stämma 2 placera emple|ado I a anställd ii m 1 biträde 2 tjänsteman 3 ämbetsman -ar I tr 1 anställa 2 använda; ~ el dia (tiempo) en ägna dagen (tiden) åt II rfl bli anställd-o 1 befattning; anställning^ plats 2 bruk, användning -omania ämbetsjakt emplomar tr 1 plombera; förse med blyplåt 2 svetsa emplum|ado a plymförsedd -ar tr 1 pryda med fjädrar 2 [Am.] lura 3 ^las [Am.j smita

empobrecer [böjn. som crecer] oreg I tr

utarma 11 itr rfl bli fattig empolv|ado a dammig-ar I tr pudra II rfl pudra sig

empoll|ado a; huevos -^s skämda ägg-ar tr 1 ruva; kläcka 2 F plugga mycket -ón m F plugghäst emponzoñar tr förgifta [äv. fig.] emporcar [pres. empuerco] tr smutsa (gri-sa) ned

emporio 1 handelsplats 2 [Am.] varuhus 3

[fig.] säte, högborg empotrar ir fälla in

emprend|edor I a företagsam; espíritu ~ driftighet il m företagare-er tr företa; ta itu med; ~Za a puñetazos con algn ge sig i slagsmål med ngn empresta företag; företagande -ario 1 entreprenör; företagare 2 impressario; teaterdirektör empréstito lån; público statslån empuj |ar tr skjuta [på(fram)], driva, stöta, knuffa -e m 1 stöt 2 kraft; energi; [-[persona]-] {+[per- sona]+} de ~ kraftfull (drivande, energisk) [person] -ón m stöt, knuff empuñ ladu ra handtag, skaft -ar tr gripa,

hålla i handen emu| loción tävlan -ador m medtävlare -ar

tr 1 rivalisera med 2 efterlikna émulo m a rival[iserande] emulslión emulsion-ionar tr emulgera en prep 1 [om rum o. tid] i, på, vid, om; la mesa på bordet; un momento om ett ögonblick, strax; esta ocasión vid detta tillfälle 2 [med ger.] så snart som;

comiendo, iré jag reser så snart jag har ätit 3 superior {inferior) número över-

128enaguas

encefálico

lägsen (underlägsen) i antal; una palabra med ett ord; ~ todo caso i varje fall enaguas pZ underkjol enajen|acion 1 avyttring 2 vansinne-ado a vansinnig, sinnessjuk -ar I tr 1 avhända sig; avyttra 2 göra vansinnig (utom sig) 11 rf I bli vansinnig (utom sig) enaltecer [böjn. som crecer] oreg. tr lovorda, berömma enamor|adizo asom lätt förälskar sig-ado a förälskad -amiento förälskelse -ar I tr kurtisera 11 rf I bli förälskad [de i] -iscarse r/i F bli blixtkär enano I a dvärgartad; mycket liten II m dvärg

enarbolar tr hissa, höja [flagga, standar] enarcar tr böja; las cejas göra stora ögon enardecer [böjn. som crecer] oreg. tr upptända [lidelse]; egga, elda enarenar tr sanda

encabalgar Ur skjuta ut över varandra encabez|amiento 1 överskrift 2 mantalslängd -ar tr 1 ställa sig i spetsen för 2 förse med rubrik 3 mantalsskriva encabritarse rf I stegra sig encadenar tr kedja samman (fast); [fig.]

länka samman encaj|ar I tr foga (passa) in; ~se un tiro skjuta sig II Ur; ^ en passa ihop med;

Men con passa väl samman med -e m 1 samman-, in|fogning 2 [siden]spets-onar ir packa i låda; tränga ihop encalabrinar I tr göra omtöcknad II rf I

envisas, bli envis encalar tr kalka encalmarse rfl mojna encalvecer [böjn. som crecer] oreg. Ur bli skallig

encall|ad[ur]a ^ strandning-ar Ur ^ gå

på grund, stranda encamarse rfl lägga sig sjuk encaminar I tr föra, leda II r/Z bege sig [a,

hacia till] encanallar tr förråa, göra simpel eneandil|odo a 1 F högrest; högdragen 2

bländad -ar tr blända encanecer [böjn. som crecer] oreg. itr bli

vithårig, gråna encanijar tr försvaga encant|ado a i förtrollad 2 förtjust, stor-belåten -ador I a för|trollande, -tjusande II m magiker -ar tr 1 förtrolla 2 förtjusa

-o 1 trolleri, förtrollning 2 [för]tjusning, charm, behag 3 treynad encañar tr leda [vatten] genom rör, drä-nera

encañonar tr sikta på [med revolver] encapotarse rfl 1 hölja in sig 2 mulna, bli

mulen [äv. fig.] encapricharse rfl 1 hålla fast vid en nyck

2 F förälska sig blint [con, en i] encarado a; Men vacker, sympatisk, tilldragande; mal ^ ful, frånstötande, osympatisk encaram|ado a uppkliven [softré, en på, i] -ar I tr lyfta II rfl klättra upp encarar I tr 1 sikta med 2 möta [en besvärlig situation] II rfl; ^se con stå ansikte mot ansikte med, säga [ngn] mitt upp i ansiktet encarcelar tr sätta i fängelse encarecí er [böjn. som crecer] oreg I tr 1 fördyra 2 anbefalla, rekommendera 3 lovorda 11 itr fördyras, bli dyrare -idamente adü enständigt, enträget-imiento

I prisstegring 2 beröm 3 eftertryck; cön ~ enträget

encarg|ado 1 förvaltare, disponent 2 verkmästare, faktor 3 advokat -ar I ir ge i uppdrag; beställa II rfl åta sig, överta-o uppdrag; beställning encariñado a; con förtjust i encarnloción inkarnation, förkroppsligande -ado a X förkroppsUgad 2 [blod]röd -ar I tr förkroppsliga; ge forni åt [en idé]

II r/Z 1 förkroppsligas 2 införlivas encarniz|ado a 1 blodtörstig 2 [om kamp]

förbittrad -amiento 1 grymhet 2 raseri -arse r/Z 1 fara grymt fram 2 rasa encarrilar tr 1 sätta på skenor 2 sätta i

gång 3 [fig.] föra in på rätt väg encasill|ado fackanordning [i skåp o. dyl.] -ar tr stoppa in i ett fack; sortera in; klassificera [äv. om p.] encasquetar tr trycka (dra) ned [-[huvudbonad]-] {+[huvud- bonad]+} ordentligt encasqillarse rfl [om vapen] klicka encastillarse r/Z stänga in sig; r^ en su

dictamen hålla hårt på sin åsikt encausar tr öppna process mot encauz|amiento vattenreglering -or tr

1 reglera [flod] 2 [fig.] föra, leda [in] encefalic|o a; masa -a hjärnsubstans

129encefalitis

encumbrar

encefalitis / hjärninflammation encéfalo

storhjärna encelar I tr göra svartsjuk II rfl bli svartsjuk

encenagorse rfl 1 vältra sig i smuts 2 söla

sig [en vicios i laster] encend|edor m cigarrettändare -er [pres. enciendo^ i tr 1 antända; tända 2 upptända; egga II rfl 1 bli upptänd (uppeggad); r^se en ira bli [alldeles] rasande 2 rodna -ido I a glödande; flammande röd, högröd 11 m tändning [pà motor] encer]ado 1 presenning 2 skol-, griffell-

tavla -ar tr [vax]bona [golv] encerrar [pres. encierro] tr 1 stänga (spärra) in 2 innesluta, bifoga 3 [fig.] förborga, gömma encía tandkött

encíclica encyklika, påvlig rundskrivelse enciclopledia konversationslexikon, uppslagsbok -édico a encyklopedisk; mångkunnig

encierro 1 inspärrning; fängelse 2 [tjurens inspärrande i stallet före tjurfäktningen] encima i adv 1 uppe; ovanpå; alldeles inpå, mycket nära 2 till på köpet 3 [om kläder] på sig 4 por r^ flyktigt, ytligt II prep; ^ de på; por de su voluntad mot hans vilja encin|a ek; stenek -ar m ekskog encint|a a f havande [kvinna]-ado kantsten [på trottoar] -ar tr 1 besätta med band 2 fånga in [ung tjur] 3 sätta kantsten på enclaustrar tr sätta i kloster enclav|ado a infogad, inklämd; innesluten -ar tr 1 spika fast 2 F lura -e m enklav -ijar tr fästa med bult enclenque a m svag (sjuklig) [person] enclítico a enklitisk encocorar tr F besvära, förarga encog|er I tr dra sàmman; dra tillbaka [armen] 11 rfl 1 krypa ihop 2 dra ihop sig; krympa 3 '^se de hombros rycka på axlarna-ido a 1 krympt; skrumpen 2 blyg; rädd -imiento 1 sammandragning; krympning 2 blyghet; räddhåga encojar tr göra [ngn] halt encolar tr limma [fast] encolerizarse rfl bli kolerisk (rasande) encomend |ar [pres. encomiendo^ i tr i anförtro, överlämna 2 rekommendera, anbefalla il rfl anbefalla sig [a Dios i Guds

beskydd] -ero 1 bärare, [paket]bud 2 [åld.] irtdianfogde enconni|ddor I a berömmande II m lovtalare -ar tr berömma -ástico a lovordande, panegyrisk encomiehda 1 uppdrag 2 [Am.] post|för-sändelsé, -paket 3 [åld.] kommendörsvärdighet; värdighet för medlemmarna i militära ordnar encomio beröm, lovprisande enconlado a 1 förbittrad 2 inflammerad -ar I ir förbittra II r/Z inflammeras, svullna -o illvilja, avoghet, agg -oso a hätsk encontr|adizo; hacerse el ^^ försöka träffa någon [så att det förefaller vara en [-tillfällighet]-ado-] {+tillfäl- lighet]-ado+} a motsatt -ar [pres. encuen/ro] I tr finna; träffa II rfl 1 träffas 2 befinna sig

encopetado a inbilsk, högfärdig encorajinarse = encolerizarse encorralar tr stänga in [boskap] encorvar I tr böja, kröka II rfl bli krok-

ryggig [av ålder] encresp|ado a 1 lockig, krullig; krusig 2 skummande, böljande -ar I tr göra krusig (krullig) II r/Z 1 skumma, bölja 2 [om hår] resa sig encrestado a högfärdig encrucijada korsväg

encrudecerse [böjn. som crecer] orcg. rfl

[om väder, relationer] försämras encuadern|acion inbindning; bokband -ador m bokbindare -ar tr binda in encuadrar tr 1 rama in 2 [fig.] passa in i encubar tr fylla [vin] på fat encubiert|a brottsligt fördöljande -ámente

adv i smyg -o a dold, bemantlad encubr|idor m tjuv[gods]gömmare, hälare, skyddare av brottsling; person som underlåter att avslöja brott-imiento 1 häleri 2 smussel -ir [böjn, som cubrir] oreg. ir dölja, skyla över encuentro 1 sammanträffande; salir al de a) gå och träffa b) säga empt c) förekomma; ir al r^ de gå fram emot 2 sammandrabbning 3 match; de fútbol fotbollsmatch encuesta 1 [j ur.] undersökning 2 enkät encumbr|amiento upphöjelse; hög ställning ^ar I tr 1 bestiga 2 hjälpa fram [till en befattning] 3 lovorda II r/Z bli hög-modig

130encurtidos

engallarse

encurt|idos pl pickles-ir ir lägga in i ättika enchapar = chapar, chapear encharc|ado a vattendränkt, slaskig [sueZo jord]; full av pölar -ar I tr dränka med vatten 11 rf I [fig.] sumpa ned sig enchuf|ar I tr 1 foga samman [rör]; sätta i [stickkontakt]; koppla (slå) på [radio, TV, etc.] 2 F anställa genom rekommendation II rf I ? fä anställning genom rekommendation -e m 1 [rör]muff 2 [-[stick]kontakt-] {+[stick]- kontakt+} 3 F anställning som erhållits genom rekommendation ende adv [åld.] där[städes]; por ~ därför,

följaktligen endebi|e a svag, kraftlös -ez / svaghet endecasílabo a m elvastavig [vers] endecha sorgekväde, elegi endemoniado a 1 besatt [av djävlar];

djävulsk 2 F förbaskad, arg enderezar I tr räta [upp (ut)]; rätta till;

styra; rikta II rf I resa sig endeudarse rfl skuldsätta sig endiablado a 1 ful 2 kolerisk 3 F jäklig;

förfärlig endibia endiv

endiosar I tr förguda \i rfl \ bli högfärdig

2 bli hänförd endocrin|o a endokrin; glándula -a inrese-

kretorisk körtel endoming|ado a söndagsfin -arse rfl göra sig fin

endos[ado endossat, trassat -ante m endos-sent, trassent -ar tr endossera-o cndosse-ring; proveer de ~ endossera endriago drake; odjur endrin|a slånbär-o I a blåsvart II m slån-

bärsbuske endulzar tr 1 sockra 2 lindra; förljuva endur|ar tr tåla, uthärda -ecer [böjn. som crecer] oreg I tr härda II itr rfl bli hård ENE [förk. för] estenordeste ostnordost-vind

enea kaveldun; bast enebro [bot.] en eneldo dill

enemi|ga fiendskap, hat-go fiende, ovän -stad / fiendskap -starse rfl bli ovän [co/i med]

energía energi, styrka enérgico a energisk

energúmeno a besatt enero januari

enerv|ante a för|svagande, -slappande -ar

tr för 1 slappa, -svaga enfad|adizo a snarstucken, lättretad -ar I tr förarga 11 rfl bli förargad-o misshumör -oso a förarglig

enfangar I tr smutsa ned 11 rfl vältra sig

[i laster] enfardar tr packa, emballera énfasis m emfas, eftertryck enfático a emfatisk, eftertrycklig enferm|ar I tr göra sjuk, försvaga II itr bli sjuk, insjukna-edad / sjukdom-era sjuksköterska -eria sjukstuga, hjälpstation -ero sjukvårdare -izo a sjuklig; osund -o

I a sjuk II m sjukling, patient enfervorizar I ir uppmuntra, sporra II rfl

bli entusiastisk enfierecerse [böjn. som crecer] oreg. rfl bli rasande

enfilar tr 1 sätta i rad 2 X beskjuta längs efter, avge flankerande eld mot 3 ~ una calle slå (vika) in på en gata enflaquec|er [böjn. som crecer] oreg I tr försvaga II itr rfl magra -¡miento försvagning; avmagring enflorar tr pryda med blommor enfo|car tr 1 [fotogr.] ställa in 2 Men imal) [fig.] fatta rätt (fel) -que m 1 [fotogr.] inställning 2 förståelse enfoscar I tr täta [hål i mur] Il rfl \ bli mulen 2 bli förargad

enfrascar I tr buteljera II rfl fördjupa sig

[i läsning] enfrenar tr tygla

enfrentjar I tr sätta upp [ngn mot ngn] II itr komma (befinna sig) mittemot (framför) 111 r/Z 1 ta itu [con un problema med ett problem] 2 sätta sig upp (göra motstånd) [a mot] -e I adv framför, mittemot

II prep; ~ de framför enfri|amiento 1 avkylning 2 förkylning

-ar [pres. en/no] I tr kyla [av] II rfl svalna, bli kall enfundar tr stoppa in [i fodral o. dyl.] enfurec|er [böjn. som crecer] oreg I tr reta il rfl \ bli ond 2 [om hav] bli upprörd -ido a ilsken, rasande enfurruñarse rfl F bli förargad (murrig) engalanar tr pryda, göra fin engallarse r/Z hålla huvudet högt, vara stram och hög av sig

131enganchar

enmudecer

enganch|ar tr 1 haka fast, spänna för 2 locka, värva-e m 1 [järnv.] sammankoppling 2 krok 3 JX värvning engaft|abobos m F bondfångare-odor I a bedräglig II m bedragare -or I ir lura, bedra II rf I ta fel -ifo F svindel, knep -o bedrägeri; villfarelse -oso a bedräglig engorobitorse rfl 1 klättra upp 2 stelna [av köld]

engorzor tr 1 träda upp [pà tråd] 2 infatta engostor tr infatta

engotusor tr F lirka m^d, smickra; tjusa [till]

engendr|or tr i avla; alstra 2 ge upphov till-o foster; ~s Zííeraríos litterära alster englobar tr innesluta, inbegripa, ta med engolforse rfl gå helt upp [en i] engolosinor I tr locka, väcka lust hos II rfl

bli förtjust [con i] engomor tr gummera; stryka klister på engordor I tr göda II itr bli fet, lägga ut engorr|o hinder; besvär -oso a besvärlig engron|oje m kugg|hjul, -växel, drev -or

itr låta kugghjul gripa in i varandra engrondec|er [böjn. som crecer] oreg. tr 1 förstora 2 berömma, prisa, förhärliga 3 överdriva-Imiento 1 förstoring 2 förhärligande

engros|or tr olja, smörja-e m smörjning engre|ido a stolt; fåfäng-¡miento stolthet, högfärd-ir [pret. engfrid] I tr göra fåfäng (högfärdig) II rfl y vas, högmodas [con över]

engrosar [pres. engrueso^ I ir [ut]öka II itr

lägga ut, bli tjock (fet) engrud|ar ir klistra-o vetemjöls-, [-tapet]klister-] {+tapet]- klister+}

engullir fr sluka, glufsa i sig enharinar tr mjöla; pudra enhebrar tr träda på [nål; pärlor] enhestar [pres. enhiesto] tr höja, resa enhiesto a rak, högrest enhilar tr 1 träda på [nål] 2 disponera [en uppsats]

enhoro|bueno I / gratulation, välgångs-önskan, lyckönskning II itj; j^li a) gratulerar! b) gärna för mig!, för all del! -mala itj dra åt helsike! enigm|o gåta -ótico a gåtfull, mystisk enjabonar tr 1 tvåla in 2 smickra enjalbegar tr vitmena, kalka enjalmo packsadel

enjombr|or itr [om bin] svärma -e m [bi'| svärm

enjaular tr hålla (spärra in) [i bur] enjert|or = injertar-o 1 ympning; ymp-

kvist 2 F blandning enjoyar tr smycka

enjuog|or tr skölja [munnen; disk] -ue m

1 skölj ning 2 gurgelvatten enjuglador m torkställning -amónos m

[Am.] handduk -or tr torka [av] enjuici|omiento process -or tr 1 bedöma, inse, tro 2 inleda process mot enjundi|o 1 fett [hos fåglar] 2 märg, kraft -oso a i rik på fett 2 fyllig, innehållsrik enjuto a torr, mager

enlace m i förbindelse 2 förmälning 3 ®

bindning; doble dubbelbindning enladrillar tr belägga med tegel enlazar I tr förbinda II itr [järnv.] ha förbindelse; ~ con anknyta till III rfl 1 slingra sig 2 gifta sig, ingå släktskapsförbindelse

enlod[oz]or tr 1 söla (smutsa) ned [med

lera] 2 vanära, skymfa enloquec|er [böjn. som crecer] oreg I tr bringa till vanvett II itr rfl förlora förståndet; bli utom sig -imiento förryckt-het, vanvett enlos|odo stengolv -ar tr belägga med

stenplattor enlucir [böjn. som iucir] oreg. tr 1 täcka [vägg] med gips 2 polera, putsa [metall] enlut|odo a sorgklädd-ar/r fylla med sorg;

förmörka, bedröva enmarcar = encuadrar enmaridar itr rfl [om kvinna] gifta sig enmarillecerse [böjn. som crecer] oreg. rfl

gulna, blekas enmaromar tr 1 binda med rep 2 förtöja enmascarar tr maskera enmelar [pres. enmielo] tr bestryka med honung

enmendloción förbättring; rättelse -or [pres. enmiendo] I tr 1 förbättra, rätta 2 gottgöra II rfl bättra (rätta) sig enmienda 1 [för]bättring 2 gottgörelse 3

interpellation enmohecerse [böjn. som crecer] oreg. rfl 1 mögla 2 rosta

enmudecer [böjn. som crecer] oreg I tr tysta ned il itr \ bli stum 2 tiga

132ennegrecer

entendimiento

ennegrecer [böjn. som crecer] oregr. tr svärta [ned]

ennoblecer [böjn. som crecer] oreg. tr adla Eäv.fig.]

enoj|ar I tr förarga II rf I bli mycket förargad-o vrede, förargelse-oso a förarglig; tråkig; besvärlig enorgullec|erse [böjn. som crecer] oregr. rfl

yvas, bli högmodig -ido a stolt enörnn|e a 1 enorm, ofantlig, omåttlig 2 hisklig, gräslig -idad f 1 ofantlighet; stor mängd, 'massor' 2 ohygglighet enquistarse r/2 [läk.] kapsla in sig enrabiarse rfl bli rasande enraizar [pres. enraizo] itr slå rot enram|ada lövverk; lövsal; riskoja -ar tr

klä med löv och grenar enranciarse rfl härskna enrarecido a förtunnad; dålig [aire luft] enrasar tr [arkit.] göra lika hög, nivellera; jämna ut

enredladera slingerväxt -ador a m klåfingrig[t barn] -lar tr 1 fånga med nät 2 trassla till 3 inveckla [i tvist] 4 göra oense 5 fingra på -o 1 härva 2 lögn 3 intrig [i skådespel]-oso a 1 trasslig 2 besvärlig, invecklad

enrejado I a gallerförsedd II m gallerverk enrevesado a svår[begriplig] enriquecer [böjn. som crecer] oreg I tr i göra rik; berika, göra rikare 2 [kem,] anrika 3 försköna II itr rfl bli rik

1 enristrar tr bunta, fläta [a/os vitlök]

2 enristrar tr lägga [lans] i lanssko •enroj|ar — enrojecer -ecer [böjn. som

crecer] oreg I ir 1 rödglödga 2 rödfärga II rfl rodna -ecido a röd[flammig] enrolarse rfl ^ ta hyra; X ta värvning enrollar tr rulla ihop

enronquecer [böjn. som crecer] oreg I tr

göra hes II r/Z bli hes enroscar I tr rulla, vira, vrida på [lock] Il rfl [om orm o. dyl.] ringla ihop sig ensaimada [slags] mallorkinsk bulle ensalod|a [tillagad] sallad-era salladsskål -illa [slags] rysk sallad ensalmo signeri; por ^ i ett nafs ensalzar tr berömma, lovorda ensamblar tr foga samman; koppla ihop ensanchlar I tr vidga; bredda [gata] II rfl töja sig -e m 1 utvidgning; breddning 2 nybyggnadsområde [i stads utkant]

ensangrentar [pres. ensangriento] tr fläcka med blod

ensañor I tr gÖra ursinnig 11 rfl tömma ut

sitt raseri [en över] ensartar tr 1 träda på [pärlor] 2 prata, pladdra

ensay|ar I tr 1 prova; pröva; försöka 2 repetera, öva II rfl öva sig-ista m/ essäist, essäförfattare -o 1 prov; försök 2 essä 3 repetition [av teaterpjäs, musikstycke] enseguida (en seguida) adv strax; genast énsenada bukt enseña flagga, fana, baner enseñlanza 1 undervisning 2 lärdom -ar

tr 1 undervisa; lära [ut] 2 visa enseñorearse rfl; ~ de bemäktiga sig enseres mpl bohagsting; redskap; saker,

grejor ensillar tr sadla

ensimism|odo a fundersam, tankfull -arse

rfl försjunka i tankar ensoberbecerse [bÖjn. som crecer] oreg. rfl yvas, högfärdas ensombrecer [böjn. som crecer] oreg I tr skugga, göra mörk I I rfl 1 täckas av skugga, bli mörk 2 bli dyster (ledsen) ensordec|edor a [om larm] bedövande -er [böjn. som crecer] oreg i tr göra döv II itr bli döv ensortijado a krusig; lockig ensuciar tr fläcka (skräpa, smutsa) ned ensueño dröm[meri]

entabl|ar tr 1 belägga med brädor 2 spjäla [brutet ben] 3 inleda [affärer] 4 knyta [förbindelser] -illar tr spjäla [brutet ben]

entall|ador m bildhuggare; gravör -adura

snitt -ar tr skära [i trä], hugga [i sten] entarim|ado parkett-, trä|golv -ar tr belägga [golv] med parkett (brädor) ente m 1 varelse, väsen 2 F konstig figur enteco a sjuk[lig], svag, klen entelerido a huttrande, stel av kyla enteno rå [på latinsegel] enfen|ada styvdotter -ado styvson entend|ederas pZ F förstånd-edor I a klok; kunnig 11 m kännare, f örståsigpåare -er [pres. entiendo] tr förstå, begripa; de förstå sig på; a mi r^ enligt min mening; såvitt jag förstår-ido I a lärd, kunnig; klok; '--s i samförstånd II m expert -imiento förstånd; insikt

133entenebrecer

entremetido

entenebrecer [böjn. som crecer] oreg I Ir fördystra 11 rfl mörkna enterado a förtrogen, insatt [de med, i]; de cuyo contenido quedo ~ [hand.] vars innehåll jag noterat enteramente adv fullständigt, alldeles enterar I tr underrätta II rfl skaffa sig

upplysningar; ta (få) reda [de pà] entereza 1 fullständighet 2 redbarhet 3 ståndaktighet, ihärdighet; fast uppträdande

enternec|edor a rörande -er [böjn. som crecer] oreg. tr 1 mjuka upp. 2 röra, beveka

entero I a 1 hel, fullständig; hombre ~ hedersman 2 fast, bestämd, orubbhg 3 kraftig, frisk 4 okastrerad; caballo ^ hingst II m heltal enterr|ador m dödgrävare -amiento 1 begravning 2 begravnings-, grav|plats -ar [pres. entierro^ I tr 1 begrava [äv. fig.] 2 a algn överleva ngn 3 gömma, gräva ned 11 rfl begrava sig [i sorger] entib|acion förtimring -ar tr förtimra entibiar I tr 1 temperera, kyla av 2 moderera II rfl bli ljum

entibo 1 gruvstötta; »^s pitprops 2 [fig.] stöd

entidad / 1 väsen; de väsentlig, viktig 2

korporation, förening; firma entierro begravning; cara de bedrövlig

uppsyn ent.io [förk. för entresuelo] entoldar I tr 1 täcka med presenning 2 pryda med bonader II rfl mulna entom|ologia entomologi -ólogo entomolog, insekts I kännare, -forskare enton|acion intonation; tonfall -ado a 1 välklingande, klangfull 2 dryg, högmo-dig -ar I tr stämma upp [sång] II rfl hög-färdas

entonces adv 1 då; en (por) aquel i den

vevan, på den tiden 2 i så fall entont|ar = entontecer -ecer [böjn. som crecer] oreg I tr fördumma, göra dum II itr rfl bli dum entorchado 1 silkes-, metall lomspunnen snodd 2 galon; guld-, silverIbroderi på uniform

entorn|ado a [om öga] halvsluten; [om dörr] på glänt -ar tr ställa på glänt; -- los ojos blunda, sänka ögonlocken

entorpec|er [böjn. som crecer] oreg. tr 1 göra stel 2 bedöva; förslöa, avtrubba 3 hämma, hindra -imiento 1 stelhet 2 av-trubbning 3 hinder entradla 1 in|träde, -gång,-fart; fen er ha tillträde 2 [inträdes]biljett 3 intäkt, tillförsel 4 [kok.] förrätt -as pl vikar [i håret] entramado korsvirke entrambos pron båda entrampar I tr snärja, lura II r//skuldsätta sig

' entrante a m inträdande; [-[näst]kommande;-] {+[näst]komman- de;+} eZ i 5 del [mes] den 15 i nästa månad

entrañiable a [om vän] kär, intim -able-mente adu innerligt -ar tr 1 innesluta 2 innebära -as pl inälvor; innandömen; hjärta; sin hjärtlös entrar I tr föra in II itr 1 gå (komma) in: en la Universidad komma in på universitetet; en religión gå i kloster; me entra dolor jag får ont [de cabeza i [-huvudet];-] {+huvu- det];+} en sospechas fatta misstankar 2 ingå [som beståndsdel] entre prep 1 mellan; bland; mitt emellan; r^ tú y yo mellan dig och mig 2 ,, y dels . . dels 3 tillsammans; todos med förenade ansträngningar 4 mi inom mig; 30 ^ 5 30 dividerat med 5 entre|abierto [pp. av entreabrir] a halvöppen -abrir [böjn. som abrir] oreg. tr öppna till hälften -acto mellanakt -cano a gråsprängd -cejo 1 näsrot 2 rynkad panna, bister min -comiilar tr sätta inom citationstecken-cortar ir 1 skära in i 2 avbryta -dicho 1 förbud 2 interdikt -dos m 1 mellanspets 2 skåp (byrå) mellan två fönster entreg|a 1 överlämnande 2 leverans 3 utbetalning 4 novela por häftesvis utkommande roman -ar I tr 1 av-, över|lämna 2 leverera 3 räcka, ge II rfl i överlämna sig 2 ägna sig [a åt] 3 ge sig; kapitulera

entremedias f adv under [mellan]tiden II

prep; ~ de emellan entremés m 1 mellanspel 2 förrätt; entremeses variados hors d'æuvres* [ung.] [litet] smörgåsbord

entremet|erse rfl blanda sig [en i] -ido 1

framfusig person 2 person som lägger sig

134entremetimiento

Epifanía

i saker som inte angár honom -imienfo olämplig inblandning entremezclar tr blanda in entren lador m tränare -amiento träning -ar tr rfl träna (öva) [sig] entrenzar tr fläta [hàr^ entreloír [böjn. som oír] oreg. tr höra otydligt (till hälften); höra glunkas om -sacar tr plocka ut; gallra -sijo något dolt (hemligt); tener muchos ^s ha många svårigheter -suelo mellanvåning -tanto I adv under tiden 11 m mellantid -tejer tr väva in; blanda in entreten |er [böjn. som tener] oreg. tr 1 roa, förströ 2 uppehålla, hindra -¡do a underhållande, lustig -¡miento nöje, tidsfördriv, underhållning entre|t¡empo; abrigo de ^ övergångs |kappa, -rock -ver [böjn. som ver] oreg. tr skymta -verado a blandad, insprängd -verar tr blanda, spränga in -y¡sta intervju; möte; sammanträde -v¡star I tr intervjua II rfl sammanträffa och tala [con med]

•ntr¡stecer [böjn. som crecer] oreg I tr göra

sorgsen 11 rfl bli ledsen entrometerse = entremeterse entro^¡z|ac¡ón uppsättande på tronen -ar

tr uppsätta på tronen entronque m frändskap entumecerse [böjn. som crecer] orég. rfl 1 [om lem] bli stel, domna, 'somna* 2 [om flod] svälla enturb¡ar I tr grumla II rfl grumlas entus¡as|mar I tr entusiasmera, hänföra II rfl bli förtjust -mo entusiasm, hänförelse, förtjusning, passion-ta I a entusiastisk, ivrig 11 mf entusiast, svärmare enumerlac¡ón upp|räkning, -radandé -ar

tr räkna (rada) upp enunc¡|ado framställning -ar tr formulera (ut|trycka, -tala) koncist enva¡nar tr sticka [svärd] i skidan envalentonar I tr inge [ngn] mod, uppmuntra il rfl 1 fatta mod 2 känna sig stolt, yvas envanec|er [böjn. som crecer] oreg. tr göra högfärdig -¡do a inbilsk -¡miento fåfänga envas|ar tr hälla på tunna -e m 1 fat [till

vin] 2 förpackning envejecí er [böjn. som crecer] oreg I tr göra gammal 11 Ur rfl åldras, bli gammal[mo-

dig] -¡do a 1 gammal, åldrad 2 inrotad 3 övad, erfaren [en i] -im¡ento åldrande enYenen|am¡ento förgiftning -ar tr förgifta

enverdecer [böjn. som crecer] oreg. itr grönska

envergadura 1 segelvidd 2 vingbredd 3

betydenhet enverjado gallerverk envés m 1 avigsida 2 F rygg env¡|ado 1 sändebud, representant 2 envoyé 3 utlandskorrespondent [på [-tidning]-] {+tid- ning]+} -ar [pres, envío] tr skicka, sända, befordra

env¡c¡ar I tr fördärva, göra lastbar 11 rfl 1 falla för en last 2 bli oerhört intresserad [con, en av] env¡d¡|a avund; sentir r^ åtrå, önska-able a avundsvärd -ar tr i avundas 2 åtrå, önska -oso a avundsjuk envilec|er [böjn. som crecer] oreg I tr förnedra, nedvärdera 11 rfl förnedra sig, förfalla -¡miento förnedring, förfall env¡nagrar tr 1 hälla vinäger (ättika) på 2

F förstöra, förbittra envío försändelse

enviscar tr besmörja med fågellim; fånga

[fågel] med limpinne envite m 1 spelöppning, bud [i spel] 2 erbjudande; inbjudan 3 stöt enviudar itr bli änkling (änka) envol|torio bylte, rulle -tura 1 omhölje 2 [barn]linda 3 [läk.] inpackning-ver [böjn. som volver] oreg i tr 1 svepa in 2 linda [barn] 3 överhopa med argument 4 X omringa II rfl inveckla sig enyesar tr 1 gipsa [ben o. dyl.] 2 täcka (jämna) [vägg] med gips enzarz|ado a [om ögonbryn] buskig -ar I tr trassla in i [taggiga snår] II rfl bli invecklad i svårigheter, affärer [o. dyl.] E.P.D. [förk. för] en paz descanse vila i

frid ép¡ca epik

ep¡centro epicentrum, ytcentrum för en

jordbävning ép¡co a 1 episk 2 storslagen, grandios ep¡cúreo a epikureisk ep¡|dem¡a epidemi -dém¡co a epidemisk -dérm¡co a epidermisk; ytlig -derm¡s / epidermis, överhud Epifanía; la ^ trettondagen

135epígono

escabechina

epígono epigon, efterföljare; efterapare epígrafe m 1 över-, in|skrift 2 inledande

citat 3 motto epigrama m epigram; inskription epi|lepsia epilepsi-léptico I a epileptisk

II m epileptiker epílogo epilog; slut

episcop|ado biskopsvärdighet -al abiskop-

1ig; biskops-epi|södico a; tipos rs^s bipersoner -sodio

episod, bihändelse epístola epistel, brev epistolar a brev-

epistolario brevsamling [som bok] epitafio gravskrift epitalamio bröllopskväde epíteto 1 epitet, tilläggsord 2 benämning, namn

epítome ut-, samman|drag epizootia epizooti [smittosam [-boskapssjuka]-] {+boskaps- sjuka]+}

época epok, period, tid[punkt]; formar

(hacer) ~ bilda epök epopeya epopé, hjältedikt equidad / bilhghet, rättvisa equidistan |cia lika stort avstånd -te a pà

lika stort avstånd équido I a uddatàig II m uddatåigt hovdjur

equilibr|ar tr bringa i jämvikt, balansera;

fördela jämnt -io jämvikt equinoccio dagjämning equip|aje m 1 bagage, resgods 2 utrustning 3 [skepps]besättning -ar tr utrusta, ekipera; montera, förse [maskin] med tillbehör

equipar|able a jämförlig [a med] -ar tr jämföra; jämställa; estar -ado a vara jämställd med equipo 1 ut|rustning, -styrsel 2 [-[fotbolls]lag-] {+[fotbolls]- lag+} 3 arbets|lag, -grupp equis f [bokstav] x equitación ridkonst equitativo a rättvis; skälig, rimlig equival lencia ekvivalens, likvärdighet -ente a ekvivalent, likvärdig -er [böjn. som yaZer] oreg. itr vara likvärdig; a vara detsamma som; motsvara equivoc|acion misstag; förväxling -ada-mente adu felaktigt -ado a felaktig; estar ~ ha fel -ar I tr förväxla, ta fel på II rf I ta fel, missta sig

equívoco I a 1 dubbeltydig; tvetydig 2 misstänkt 11 m ordlek, vits

1 era era, tideräkning, epok; la ^ atómica atomåldern

2 era 1 tröskplats 2 trädgårdsland

3 era [imperf. av ser]; érase un rey . . det var en gång en kung. .

erario statskassa

erección 1 uppresande 2 upprättande 3

styvhet; erektion erem|ita mf eremit -itico a eremit-eres [pres. av ser]

erguir [pres. irgo el. yergo; pret. irguió] I tr lyfta [huvudet] II r/M räta på sig 2 pösa av stolthet eri|al o. -azo I a öde; obrukad II m ouppodlat fält erica ljung

erigir I tr bygga; upprätta II r/Z; '^se en

uppträda söm [ngns försvarare] erisipela [läk.] ros

eriz|ado a 1 taggig 2 svår; de dificulta-^ des fylld med svårigheter-ar I tr 1 resa på ända 2 tätt besätta [med spikar] II rf I stå på ända, resa sig-o igelkott; ~ de mar sjöborre ermit|a kapell -año eremit erosión erosion, avnötning erótico a erotisk; kärleks-erotomania ero-

tomani erotómano erotoman err|obundo a irrande, utan mål -ado a felaktig -ante a kringirrande -ar [pres. yerro] I tr ta miste på; förfela II itr 1 fela 2 irra omkring -ata tryckfel; fe de ~s lista över tryckfel -ótico a kringdrivande; rocas -áticas flyttblock -óneo a felaktig, irr- -or m misstag, fel erubescencia rodnad eruct|ar itr rapa-o rapning erud lición lärdom -ito a m lärd eruplción 1 [vulkan]utbrott 2 [hud]utslag -tivo a vulkanisk es [pres. av ser] esa se ese

esbelt|ez / reslig växt, smärt figur-o a välvuxen, ståtlig, stilig; slank esbirro [åld.] polis[man] esboz|ar tr skissera, lägga upp -o skiss, utkast

escabech|ar tr lägga in [fisk] i olja och ättika -e m olje- och ättikslag -ina 1 öde-

136escabel

escatimar

läggelse 2 F kuggning av många elevèr vid examen escabel m pall; taburett escabros|idad / 1 ojämnhet 2 råhet, slipp-righet -o a 1 ojämn, knagglig 2 [om [-angelägenhet]-] {+an- gelägenhet]+} besvärlig 3 skabrös, slipprig escabullirse r/Z halka ur handen, försvinna; slingra sig undan, smita escafandr|a (-o) dykardräkt escal|a 1 skala 2 stege 3 hacer ^ anlöpa hamn; göra mellanlandning-ada 1 bergs-bestigning 2 upptrappning [av krig] -ado a terrasserad -ador m bergsbestigare -afón m rang-, befordrings|lista -ar tr i klättra upp i (på) 2 göra inbrott i 3 X storma 4 trappa upp [krig] -era 1 stege 2 trappa; de caracol vindeltrappa escald|ado a 1 'bränd', vis av skadan 2 misstänksam -ar fr skålla, bränna; röd-glödga

escalfado a; huevos ^s förlorade ägg escalo |friante a skrämmande-frío rysning;

frossbrytning escal|ön m 1 trappsteg 2 tjänstegrad-oni|-damente adv gradvis -onado a trappfor-mad -onamiento upptrappning -onar tr 1 X ställa upp 2 trappa upp [krig] escalpelo skalpell, dissektionskniv escalpó skalp

escam|a 1 fjäll 2 agg; misstroende -ar i tr I fjälla 2 göra misstänksam I i r/Z bli misstänksam, dra öronen åt sig -ón a F försiktig, misstänksam-onda kvistning-on-dar tr beskära [träd] -onearse F = escamar II -oso a fjällig escamote I ar tr i trolla bort 2 snatta, knycka -o taskspeleri escamp|ar I tr rymma ut il itr [om regn]

upphöra; y a -a nu klarnar det escanciar [pres. escancio^ tr skänka i [dryck]

escandal|era F = escándalo -izar I tr 1

skandalisera 2 störa med oväsen 11 r/Z ta anstöt, bli indignerad escándalo 1 skandal 2 larm, oväsen, upp^ trädande escandaloso a 1 skandalös, förargelseväckande 2 bullersam, högljudd 3 uppseendeväckande Escandinavia Skandinavien escandinavo m a skandinav[isk] Escania Skåne escanilla [dial.] vagga

escaño 1 bänk med ryggstöd 2 kyrkstol 3 mandat

escap|ado 1 flykt 2 eskapad -ar iZr r/Z 1 rymma, fly, komma undan 2 [om ord] undslippa

escaparate m 1 skyltfönster 2 [Am., slags] skåp

escap|atoria 1 rymning 2 undanflykt, svepskäl-e m 1 flykt; a ^ kvickt, snabbt 2 läckage; utströmning; de gas gasventil; tubo de avgasrör 3 [-utlösning[smekanism]-] {+utlösning[sme- kanism]+}

escápula = omóplato escapular a axel-, skulder- escapulario [kat.] skapularium, [slags] axelband escaque m [schack]ruta; fält [i [-vapensköld]-] {+vapen- sköld]+} escarabajo tordyvel escaramujo nypon[buske] escaramuza skärmytsling escarb|adientes = mondadientes -ar tr 1 krafsa i 2 forska ut 3 röra om i [elden] escarcela [jakt]väska escorceo 1 [hästs] krumsprång, courbette

2 böljespel, skvalp 3 undanflykt escarch|a rimfrost -ar i tr kandera [-[bakverk]-] {+[bak- verk]+} il itr hli frost escard|a [rens]hacka -ar tr rensa [från

ogräs] -illq (-iZZo) trädgårdshacka escariador m © brotsch, upprymmare escarlat|a 1 scharlakan; color ~ scharlakansröd 2 scharlakansfeber -ina scharla-kansfeber

escarm|entado a vis av skadan -entar [pres. escarmiento^ i tr tukta Ii itr få en [riktig] läxa, ta rättelse, lära av erfarenheten; en cabeza ajena lära av andras olyckor -iento bestraffning; hälsosam läxa, minnesbeta escarn|ecer [böjn. som crecer] oreg. tr förhåna -io hån escarol|a escarol, krusendiv-ado a veckad, krusad escarpia (-adura) 1 sluttning, brant 2 X

eskarp -ado a brant escarpia järnhake, väggkrok escarpín m lätt sko, danssko escas|amente acZi? knappt; knappast -ear i tr sparsamt dela ut, ge snålt il itr vara ont om, bli knapp, tryta -ez / knapphet, brist -o a i knapp 2 obetydlig escatimar Zr knappa in på

137escayola

escudriñar

escayola gips; stuck

escen|a 1 scen; la moderna den moderna teatern; desaparecer de ^^ försvinna från skådeplatsen; poner en ^ iscensätta 2 uppträde, bråk -ario scen, sceneri -ificar /r iscensätta-ografia scenografi escepticismo skepticism escéptico i a

skeptisk 11 m skeptiker esci|ndir tr dela, klyva-sión [partis] klyvning, söndring, meningsskiljaktighet esciarec|edor a upplysande, förklarande -er [böjn. som crecer] oreg I tr 1 belysa; klargöra 2 göra berömd II itr ljusna, dagas -ido a lysande, berömd esclava slavinna esclavina pilgrimskrage, pelerin esclav|itud / slaveri -izar tr göra till slav; förslava, undertrycka-o I a förslavad II m slav escluso sluss

escob|o kvast -ar tr sopa -illón m viskarc för kanon

escocer [pres. escuezo] I itr svida, bränna

i \ rf I 1 ha sveda 2 bli sårad (ledsen) escocés I a skotsk II m skotte Escocia

Skottland escog|er tr välja [ut] -ido a [ut]vald escollar I a skol- II m skolelev -ástica [filos.] skolastik -óstico I a [filos.] skolas-tisk II m [filos.] skolastiker escolt|a eskort -ar tr eskortera escoll|era vågbrytare -o 1 undervatten-

skär 2 [dold] fara, farlighet escombrera avstjälpningsplats; hög av bråte

1 escombro 1 byggnadsbråte 2 spillror, ruiner

2 escombro makrill

escond|edero gömställe-er I tr gömma II rfl gömma sig -idas (-idillas); a ~ i smyg, bakom ryggen [de på] -ido a dold -ite m gömställe; jugar al r^ leka kurragömma -rijo gömställe

escopet]a hagelbössa -azo bösskott escoplo mejsel; stämjärn escoria ^ 1 slagsida 2 största fartygsbredd 3 stötta, bjälke -ar ^ I tr stötta [med stötta (bjälke)] Ii itr ià slagsida escorbuto skörbjugg escor|ia slagg, avfall -ial m slagghög escorpión m skorpion; [Za constelación del] Er^ Skorpionen[s stjärnbild]

escorzo perspektivisk förkortning escot|ado a dekolleterad -ar tr urringa

1 escote m urringning

2 escote m andel [av betalning] escotero a utan börda; bekymmersfri escotill|a [skepps]lucka -ón m fallucka,

falldörr; desaparecer por el plötsligt försvinna

escozor m 1 brännande smärta; sveda,

svidande känsla 2 grämelse escribía m [judisk] skriftlärd -ania [åld.] kansli -ano [åld.] skrivare, notarie -iente I a som skriver II mf skrivare, kopist -ir oreg. tr 1 skriva; máquina de ~ skrivmaskin 2 författa 3 komponera [musik] escrit|o [pp. av escribir] I a skriven, skriftlig II m skrift; por skriftligen-or m författare -ora författarinna -orio 1 skrivbord 2 kontor -ura 1 skrivande; hand-, skriv|stil 2 skrift; la[s] Sagrada[s] Escrituráis] den Heliga Skrift 3 juridiskt dokument [varigenom egendom tiller-känns ngn] escrófula skrofler escrofuloso a skrofu-lös

escrúpulo skrupel, betänklighet escrupulosidad / noggrannhet escrupuloso a

skrupulös; samvetsgrann, noggrann escrut|ador I a forskande II m rösträknare [vid val] -ar tr 1 undersöka 2 räkna [röster] -inio 1 undersökning 2 val [med slutna sedlar] escuadría 1 vinkel|hake, -mått 2 flotta, eskader 3 X grupp, halvtropp -illa flottilj -ón m skvadron

1 escuálido a 1 mager 2 smutsig

2 escuálido I a hajliknande II m haj[fisk] escualo haj[fisk]

escuch|a m 1 X spejare 2 lyssnarpost 3 radiolyssnare -ar I tr höra på; lyssna till (på) II itr höra; lyssna escuchimizado a skranghg; svag, klen escud|ar tr skydda; försvara [med sköld] -ero 1 väpnare 2 [förnäm] dams page -illa [Am.] skål; [slags] lerkrus-o 1 sköld; vapen[sköld] 2 [slags] gammalt guldmynt 3 escudo [Portugals myntenhet] 4 skydd; försvar escudrin|ador a forskande; mirada -adora forskande blick -ar tr ingående granska, forska i

138escuela

espantoso

escuela skola; ^^ especial fackskola [för ingenjörer m. fl.]; ~ normal [-lärar[inne]seminarium;-] {+lärar[inne]- seminarium;+} ~ primaria folkskola; ^superior högskola; la ^ veneciana vene-tianska skolan escuerzo 1 padda 2 F mager och svag person

escueto a 1 enkel, okonstlad 2 [om stil]

torr 3 strikt esculapio F läkare

escul|pir ir skulptera; gravera-tor m skulptör, bildhuggare -tura 1 skulptur 2 bild-huggarkonst escup|idera 1 spottkopp 2 [Am.] nattkärl -ir i tr bespotta, smäda; a algn förhåna ngn Ii itr spotta; se prohibe spott-ning förbjuden escurialense a från El Escorial escurr|eplatos m diskställ -idizo a hal, glatt -¡dor m 1 durkslag 2 = escurreplatos Ar i tr 1 tömma [till sista droppen] 2 ^ la ropa vrida ur kläderna; [dejar] ^ los platos låta disken självtorka II itr glida, vara hal (glatt) ill rf I i halka 2 ge sig i väg, smita ese, esa [självst. ése, ésa], eso dem. pron den där [etc.]; en ésa därstädes, i Er stad; ¡ni por ésasi inte pà några villkor!; y eso que . . och det fastän . .; por eso därför; no por eso inte desto mindre; ¡eso esl så där ja!, alldeles riktigt, så är det!; a eso de las once omkring klockan elva ESE [förk. för] estesudeste ostsydostvind esenci|a 1 väsen; quinta ^ kvintessens; en ^ i grund och botten 2 parfym; ~ de anis anisolja; de almendras amargas bittermandelolja -al a väsentlig; nödvändig -almente adv huvudsakligen esfera 1 sfär, [jord]klot 2 urtavla esférico

I a sfärisk, klot|rund, -formig II m [fotb.] boll

esfinge / sfinx

esforzado a modig, tapper, stark esforzar [pres. esfuerzo^ I tr stärka; styrka II rfl bemöda sig; ^^se en försöka, anstränga sig att esfuerzo 1 ansträngning, försök 2 mod, kraft esfumar I tr dämpa [tonerna på målning]

II rfl försvinna

esgrimía fäktning, fäktkonst; maestro de fäkt|lärare, -mästare -idor m fäktare -ir I tr svinga [vapen] II itr fäkta

esguince m 1 böjning för att undvika slag, duckning 2 avvisande gest 3 vrick-ning [av led] eslabjón m 1 länk [i kedja] 2 eldstål-onar

ir kedja samman eslavo I a slavisk II m 1 slav 2 slaviska

[språket] eslora [fartygs] längd eslovaco I a slovakisk II m 1 Slovak 2 slovakiska [språket] Eslovaquia Slovakien

esmalt|ar tr i emaljera 2 pryda -e m [tand]emalj; [de uñas] nagellack esmerado a noggrann; välgjord esmeralda smaragd

esmer|ar I tr glätta, polera II rfl bemöda sig, göra sitt bästa -il m smärgel -ilar tr slipa; tapón -Hado [in]slipad propp -o noggrannhet, omsorg, bemödande Esmirna Smyrna esmirriado a smal; tärd esmoquin m smoking esnob mf [eng.] snobb -ismo snobberi, till-

gjordhet esö se ese

espabil|ado — despabilado 'or = despabilar

espacilal a rymd-; vuelo ~ rymdflygning -ar [pres. espacio^ | tr anordna med mellanrum (uppehåll); ~ sus visitas göra sällsynta besök 11 rfl förströ (roa) sig -o

1 sträcka; utrymme; tidrymd; [-[världs]rymd;-] {+[världs]- rymd;+} ^ sideral stjärnhimmel 2 mellanrum 3 långsamhet-oso a 1 rymlig, bred

2 långsam

espad|a 1 / svärd, värja; estar entre la y la pared inte ha någon utväg 2 f [kortsp.] spader 3 m tjurfäktare -achín m 1 styv fäktare 2 slagskämpe -aña 1 sabellilja 2 klock|torn, -mur -ero vapensmed -in m litet prydnadssvärd [på uniform]

éspald|a rygg; a ^s de bakom ryggen på -ar m 1 ryggstöd 2 spaljé -arazo rid-darslag; dar el ^ a acceptera som jämlike espant|able a hemsk, förskräcklig -ada 1 förskräckelse 2 [djurs] flykt -ajo 1 fågelskrämma [äv. fig.] 2 spöke -apájaros m fågelskrämma -ar I ir skrämma II rfl 1 förskräckas 2 förvånas -o 1 skräck, fasa 2 häpnad -oso a 1 vidunderlig, skräckinjagande 2 häpnadsväckande

139España

esponsales

España Spanien; ¡cierra [àld.] till anfall! español I a spansk II m 1 spanjor 2 spanska [språket] españolada 1 typiskt spansk handling 2 vrångbild av spanskt folkliv esparadrapo häftplåster esparc|imlento förströelse; otvungenhet -Ir I tr 1 strö ut 2 sprida ut [lögner, rykten] 11 rf I roa sig espárrago sparris; ¡que se vaya a freír

åt skogen med honom! esparranc|ado a 1 skrevande 2 vidöppen -arse rf I F skreva [med benen] Esparta Sparta espartano m a spartan[sk] esparto espartogräs espasmo spasm, kramp espato spat

espátula spatel; hecho una ~ mager som

en skrika especia krydda

especi|al a speciell,' särskild, säregen; tren extratåg; en ^ speciellt, i synnerhet -alidad / specialitet -alista mf specialist -atizarse rf I specialisera sig -e / 1 sort, slag 2 släkte, art 3 én ~ in natura especier|ia speceriaffär-o specerihandlare espec|ificar tr specificera-ifico I a specifik

11 m patentmedicin espect|acular a uppseendeväckande -áculo 1 skådespel; el de la gloria ärans och fåfängans lockelse 2 anblick, syn 3 skandal; dar [el] ^^ ställa till skandal espectr|al a; análisis spektralanalys -o 1 spektrum; solar solspektrum 2 spöke -oscopio spektroskop especul|acion 1 tänkande, fundering 2 spekulation -ador m spekulant -ar itr 1 fundera, grubbla 2 spekulera espej|isiTio 1 hägring 2 illusion -o spegel; ~ retrovisor backspegel -uelo kristalliserad gips espeleología grottforskning espeluznante a hårresande espera förväntan, avvaktan; sola de r^ vänt|rum, -sal; en r^ de i avvaktan på esperant|ista m/ esperantist -o esperanto esper|anza hopp, för|hoppning, -väntan -anzado a hopp-, förhoppnings|full -anzar I tr inge förhoppningar hos II itr vara hoppfull -ar tr itr förvänta; vänta [på]; hoppas esperma sperma, säd[esvätska]

esperpento 1 fågelskrämma 2 löjlig och ful

person (sak) 3 nonsens espes|ar förtäta; [kok.] reda av -o a 1 tät 2 tjock; tjockflytande 3 smutsig -or m 1 täthet 2 tjocklek -ura I täthet 2 snår[skog]

espet|ar tr 1 sätta på spett 2 sticka igenom, spetsa 3 F slunga fram [en [-förebråelse]-] {+före- bråelse]+} -ón m stekspett esp|ia mf spion-iar [pres. espío] tr spionera på

espichar itr F dö, kola av espig|a ax -adera = espigadora -ado a uppvuxen; mogen -adora axplockerska -ar I tr itr plocka [ax] II r/Z 1 gå 1 frö 2 [om p.] växa snabbt, skjuta i höjden èspina 1 tagg 2 fiskben 3 dorsal ryggrad espinaca spenat espinazo ryggrad espinilla 1 skenben 2 [läk.] finne espin|o hagtorn -oso a 1 törnig 2 [om

fisk] benig 3 svår, besvärlig espión I aje m spioneri -ar == espiar espir|a vindling; spiral -al I a vindel-,

spiral- II f spiral espirar I tr 1 utdunsta 2 andas ut II itr andas

esp|iritismo spiritism -iritista I a spiritis-tisk II mf spiritist-iritoso a 1 livlig, käck 2 sprithaltig; [om vin] stark -iritu m 1 ande, själ; el E^ Santo Den helige ande 2 sinne, anda; mod 3 sprit; de madera träsprit; ^^ de vino etylalkohol -iritual a andlig, själslig -irituoso == espiritoso Ispita liten kran [på tunna] «spl|endidez f 1 glans; prakt 2 generositet -éndido a i lysande, praktfull 2 generös -endor m glans -endoroso a strålande espliego lavendel

èèplin m [eng.] 1 spleen, mjältsjuka 2

dåligt lynne espoliada (-azo) sporrhugg -ear tr sporra -eta X tändrör -ón m 1 sporre [på tupp] 2 utspringande klippa 3 strävpelare 4 vågbrytare 5 kaj 6 ^ ramm lespolvorear tr beströ [de, con med] esponj|a tvättsvamp -ar I tr göra svampaktig (porös) II rf I 1 kråma sig av stolthet, yvas 2 lägga på hullet -oso a porös, svampaktig esponsales mpl för-, tro|lovning

140espontáneamente

estancar

espontàne|amente adv spontant, självmant, av egen drift -o I a 1 frivillig 2 [bot.] vild 3 ignición -a självantändning II m tjurfäktaramatör [som utan tilli stånd försöker uppträda i en [-tjurfäktning]-] {+tjurfäkt- ning]+}

esporádico a sporadisk esportón m [augm. av espuerta] stor korg espos|a 1 [äkta] maka, gemål 2 boja -adci a [ny]gift -ar tr kedja ihop [med [-handbojor]-] {+hand- bojor]+} -as pl hand|klovar, -bojor -o [äkta] make (man) espuela sporre

espuerta korg [spec. för att frakta avfaU

el. byggnadsmaterial] espulgar tr 1 avlusa, loppa 2 noga gå igenom

espum|a fradga, skum; de mar sjö-skum -ar tr itr skumma -arajo skumstänk -oso a skummande; [om vin] musserari-de

espurio a oäkta; förfalskad; [om p.] falsk esputnik m sputnik esputo spott esqueje m stickling

esquela kort; biljett; de defunción dödsannons esqueleto skelett

esquem|a m 1 schema 2 utkast -ático a

schematisk esqu|i m [pl. -is el. -íes] skida -iador m skidlöpare -iar [pres. esquío] itr åka skidor

esquife m jolle

1 esquila liten bjällra, skälla

2 esquil|a fårklippning -ador m fårklippare -ar tr klippa [får]

esquilmar tr 1 skörda 2 [om växt] suga upp esquimal m a eskimå[isk] esquin|a hörna -ado a 1 kantig 2 otillgänglig, svår att umgås med -azo hörn; dar ~ smita undan esquirla skärva [av ben] esquirol m strejkbrytare esquisto skiffer

esquiv|ar I tr undvika Ii rfl smyga sig bort -ez / 1 blyghet 2 tvärhet; stolt förakt -o a 1 skygg 2 kall; avvisande esquizofrenia schizofreni esta se 2 este

estab|ilidad / 1 stabilitet 2 varaktighet-le a 1 stabil, fast, stadig 2 varaktig

establec|er [böjn. som crecer] oreg. tr 1 fastställa 2 etablera, in-, upplrätta -imiento 1 fastställande; in-, upp|rättande 2 affär, butik, firma 3 anstalt; stiftelse 4 koloni estabio ladugård; stall estac|a påle -ada pålverk -ar tr 1 tjudra 2

staka ut [väg] estación 1 årstid, säsong 2 tidpunkt 3 vistelse[ort] 4 vallfärd 5 station; ~ de servicio bensin-, service|station; jefe de ~ stins; puesto en fritt bangård estaciónlamiento parkering -ar I tr i ställa 2 parkera 3 stationera 11 rfl stanna -ario a i stationär 2 stilla[stående] 3 [hand.] flau estad I a vistelse; uppehåll -ia 1 vistelse,

uppehåll 2 ligg[e]dagar estadio Stadion

estad|istam 1 statsman 2 statistiker-fstica statistik -istico a statistisk -o 1 skick; tillstånd; estar en ~ vara i grossess 2 beskaffenhet 3 stånd; tornar ^ gifta sig 4 stat; los Estados Unidos Förenta Staterna 5 mayor general generalstab 6 stor besittning -ounidense I a från USA 11 m [nord]amerikan estaf|a svindel, bedräglig affär -ador m 1 svindlare, bedragare -ar tr svindla, bedra estafet|a kurir; de correos postkontor -ero posttjänsteman estagnación stagn|ation, -ering estalactita stalaktit estalagmita stalagmit estall |ar itr 1 bryta ut; explodera 2 [om rop] skalla -ido knall; explosion, utbrott estambre m 1 ullgarn 2 [bot.] ståndare estameña etamin; grovt ylletyg estampía 1 plansch 2 tryck 3 fotspår 4 utseende 5 litet kort [med religiöst [-motiv]-] {+mo- tiv]+} -ado a tryckt; tela -ada mönstrat tyg -ar <r 1 trycka 2 prägla [mynt] 3 F slänga (kasta) [conira mot] estamp|ia; salir de ^ plötsligt (oväntat) gå ut

estamp|ldo (-ida) knall estampilla 1 stämpel, sigill 2 [Am.] frimärke

estañe I ación 1 stagnation 2 uppdämning -ado a i avstannad 2 uppdämd 3 [hand.] stilla, flau -amiento stagnation -ar i tr 1 dämma upp 2 förbjuda fri försäljning av [vara] il rfl stagnera

141estancia

estoico

estanci|a 1 vistelse; uppehåll 2 boslad; rum 3 [Am.] lantgård, boskapsfarm 4 strof -ero [Am.] farmare estanco I a vattentät; recipiente vattentät behållare II m tobaksaffär eitandarfe m standar, fana estanque m vattendamm; bassäng estanquero tobakshandlare estant|e I a stadigvarande, fast II m [bok]hylla -eria [bok]hylla; etagär estaño tenn; hojas de ^ stanniol estar oreg. itr i vara, befinna sig; ~ en casa vara hemma 2 stå; de pie stå;

de rodillas stå (ligga) på knä 3 må; vara [i visst skick]; bueno (malo): a) må bra (dåligt) b) vara god (dålig); ¿cómo está usted? hur står det till? 4 para stå i begrepp att; por ämna, stå i begrepp att, vara nära att; está por ver det återstår att se 6 [med ger.] hålla på a.tt; me estoy lavando jag står och tvättar mig estatal a statlig estatua staty

estatuir [böjn. som /iwir] oreg. tr bestämma, förordna estatura statur, kroppslängd estatuto statut, förordning est.ble [förk. för estimable^ est.da [förk. för estimada^

1 este m 1 öster 2 östanvind

2 este, esta [självst. éste^ ésta] esto dem, pron den här [etc.]; en ésta härstädes; en esto i detta ögonblick; en esto de vad beträffar

esté [pres. konjv av esiar] estearina stearin

estet |a 1 kölvatten 2 spår, strimma 3 minnessten -ar a stjärn-; los espacios ^^es stjärnhimlen, firmamentet esten|ografia stenograf i-ogróf ico a stenografisk -ógrafo stenograf estenordeste m ostnordost[vind] estentórelo a stentors-, mycket stark;

voz -a stentorsröst estep|a stäpp, grässlätt -ario a släpp-,

stäppartad este ra säv[matta] estercol|ar tr gödsla-ero gödselhög

estereoscopio stereoskop

estéril a i steril 2 ofruktsam 3 fruktlös

esterili|dad / sterihtet-zación sterilisering -zar tr sterilisera esterlina; libra ^ pund [sterling] esternón m bröstben estero bred flodmynning estertor m [döds]rossling estesudeste m ostsydost[vind] esteta mf estet estétic|a estetik -o a estetisk estetoscopio stetoskop estev|a ploghandtag -ado a hjulbent estiaje m lägsta flodvattenstånd estib|a ^ stuvning -ador m stuvare -ar

tr 1 stuva 2 packa, pressa ihop estiércol m gödsel; [djur]exkrementer estigma m 1 [bränn]märke 2 skamfläck 3

[bot.] märke estillar I tr redigera [en skrivelse enligt erforderliga normer] II itr bruka, pläga III r/Z vara brukhgt; y a no se -a det är inte modernt längre estilete m stilett

estil|ista mf stiHst-o 1 stil, maner; y otras cosas por el ~ med mera sådant 2 [bot.] pistill[stift] -ogrófica reservoarpenna estim|a aktning -able a aktningsvärd -ación uppskattning [äv. fig.] -ado a ansedd; sii -ada [hand.] Er värderade skrivelse -ar tr 1 värdera; uppskatta [äv. fig.] 2 anse 3 tacksamt erkänna estinnulante a m stimulerande [medel] estimular tr stimulera, egga estímulo eggelse, uppmuntran estío sommar estipendio lön; sold

estipul loción stipulation, bestämmelse -ar fr stipulera, bestämma estir|ado a 1 fin, uppsträckt 2 högfärdig 3 snål -ar I tr sträcka; dra i (ut); förlänga II rfl sträcka på sig -ón m kraftigt ryck

estirpe / stam, ätt estival a sommaresto se 2 este estocada värjstöt

estocolmiense I a från Stockholm II m

stockholmare Estocolmo Stockholm estofa stoff [äv. fig.] estof|ado [kok.] stuvning -ar tr stuva estol |cismo stoicism, själsstyrka -co a stoisk

142estola

estuco

estola stola

estolidez / enfald, dumhet estólido a enfaldig, dum estomacal a mag-; magstärkande estomag|ante a F äcklig; irriterande -ar

tr 1 förstoppa 2 F äckla; irritera estómago mage

estomatología stomatologi, läran om

munnens sjukdomar Estonia Estland estonio I a estnisk II m

1 estländare 2 estniska [språket] estopa drev, blånor

estoque m värja -ar tr stöta ned [med värja]

estorblar ir vara i vägen (Ull besvär) för,

hindra -o hinder; obehag estornino stare

estornud|ar ür nysa -o nysning estoy [pres. av es/ar] estrabismo skel|ande, -ögdhet est rad a väg

estrado 1 estrad 2 salong 3 [-dom[slols]-sal-] {+dom[slols]- sal+}

estrafalario a 1 löjlig, barock 2 slarvig estrag|ar tr förstöra, härja -o för|ödelse.

-härjning estragón m [bot.] dragon estrambótico a F bisarr, konstig estramonio [bot.] spikklubba estrangullación strypning -ar /r strypa estraperllista mf F svai-tabörsjhaj, -jobbare -o F svart börs Estrasburgo Strasbourg estrat|agema krigslist; knep -ega m strateg -eg i a strategi -égico a strategisk estrato 1 [geol.] skikt, lager 2 stratus-moln 3 befolkningsskikt -sfera stratosfär -sférico a i stratosfären, stratosfärisk estraza lump; papel de ~ grovt omslagspapper

estrechlamente adv 1 nära [ligado [-förbunden]-] {+för- bunden]+} 2 nödtorftigt -amiento avsmal-ning -ar i tr 1 dra àt 2 trycka [hand] 3 inskränka 4 göra [vänskap, relationer] fastare Ii r/Z 1 tränga ihop sig 2 smalna -ez / 1 knapphet, torftiga förhållanden; trångmål 2 intimitet -o I a 1 trång, smal

2 nära, intim 3 sträng, noggrann II m sund -ura = estrechez

estregar [pres. estriego] tr frottera, gnida; borsta

estrell|a 1 stjärna; de mar sjöstjärna; ver las ^s F 'se solar och stjärnor' 2 sporrkringla -adb a stjärn|beströdd, -klar; huevos stekta ägg -ar i tr slå sönder Ii rf I 1 splittras, krossas [äv. fig.] 2 [om vågor] bryta 3 [döds]krocka 4 bli stjärnbeströdd estremec|edor a skakande, upprörande -er [böjn. som crecer] oreg i tr skaka, uppröra ii rf I rycka till; spritta; skälva, rysa -imiento darrning, rysning, ilning estren|a [nyårs]gåva -ar I tr begagna för första gången; inviga; [teat.] spela för första gången, ha premiär på i i rf I [teat.] debutera -o början; premiär; invigning, första bruk [av plagg m. m.] estren|ido a förstoppad-imiento förstoppning

estrépito buller, oväsen, larm estrepitoso

a larmande estría räffla estriado a räfflad, randig estriblación utspringande klippa -ar itr fota (stödja) sig; basera sig [en på] estribillo omkväde, refräng estribo 1 stigbygel 2 fotsteg [på vagn] 3

utspringande klippa estribor m styrbord estricnina stryknin

estrict|amente adv nätt och jämnt, precis -o a strikt

estrid|encia skärande ljud -ente a skärande, gäll estfo poetisk inspiration estrofa strof estroncio strontium

estropaj|o bunt av espartofibrer fsom användas vid diskning] -oso a F 1 stammande, oklar i sättet att tala 2 osnygg, dåligt klädd estrop|eado a 1 klen, sjuklig 2 trasig, förstörd, i olag -ear i tr 1 skada, fördärva 2 misshandla, lemlästa, göra ofärdig ii rf I bh förstörd (skadad), gå sönder -icio F glaskrossning; spektakel estructura 1 struktur, form 2 [-byggnad[ssätt]-] {+byggnad[s- sätt]+}

estruend|o 1 brak, dån, larm 2 pomp, ståt -oso a dånande

estrujar tr krama, trycka, pressa, skrynkla [ihop]

estuario estuarium, bred flodmynning estuco stuck, gips

143estuche

exactor

estuche m etui, fodral, låda; ser un ~ F

vara en tusenkonstnär estudi|ante mf student; elev -antil a student--ontina grupp av studentsångare (musicerande studenter) -ar tr studera; fundera på -o 1 studium, studier 2 flit 3 studerkammare, arbetsrum 4 ateljé, studio 5 liten våning [med ett el. två rum] -oso a flitig

estuf|a [kakel]ugn; värmeelement; gas-, el |kamin -ista m kakelugnsmakare estult|icia dumhet -o a dum estuplefacción häpnad, bestörning -efa-ciente I a som orsakar bestörtning II m narkotika efacio a förbluffad estupendo a storartad, fantastisk, fenomenal

estupidez † dumhet estúpido a dum

estupor m 1 bestörtning 2 bedövning; nedsättande av hjärnfunktionerna estupro våldtäkt [mot minderårig] esturión m [zooL] stör estuve [pret. av estor] esvàstic|o a; cruz -a hakkors etapa 1 X marschkvarter; etapp, dagsmarsch 2 period etcétera etcetera, och så vidare éter m eter [äv. poet.]; himmel etéreo a

eterisk; himmelsk etern |al a evig -idad f evighet -ixar tr

föreviga -o a evig ética etik, morallära

1 ético i a etisk II m etiker

2 ético a [läk.] hektisk

etimof|ogia etymologi, [ords] härledning -ógico a etymologisk etio|logia etiologi -lógico a etiologisk etíope I a etiopisk II m etiopier Etiopía Etiopien

etiqueta etikett; traje (vestido) de ~ högtidsdräkt

étnico a etnisk, ras-, folk- etnografía

etnografi, folk |kunskap, -beskrivning etnología etnologi, jämförande folklivsforskning etrusco m a etrusk[isk] EU. (EE.UU.) [förk. för] Estados Unidos

USA, Förenta staterna eucoiipto eukalyptus eucar|istia [kat.] eukaristi, nattvards|-bröd, -sakrament -istico a eukaristisk, nattvards-

eu|femismo eufemism, förskönande omskrivning -fonia eufoni, välljud -foria eufori; välbefinnande eunuco eunuck

europeo I a europeisk II m europé éuscaro a m baskisk[a språket] eutanasia eutanasi, smärtfri död, dödshjälp

evaculoción I evakuering, utrymning 2 uttömning -ar tr 1 evakuera, rymma ut 2 tömma ut; tömma [tarmen, blåsan] 3 ~ una consulta con algn ha ett samtal med ngn, konsultera ngn evadir I tr und|vika, -gå II r/Z 1 undkomma; rymma 2 slingra sig, försöka komma undan

evalu loción värdering -ar tr värdera; be-1'äkna

evanescente a försvinnande, avtagande evon|gélico a 1 evangelisk 2 protestantisk -geiio evangelium -gelisto m evangelist »gelizador m apostel, missionär -geKzar tr omvända till kristendomen; predika [evangelium] evoporlación avdunstning -or I tr förgasa, upplösa i ånga II r/Z I dunsta bort 2 försvinna

evosjión 1 rymning 2 undskyllan -iva förevändning, svepskäl-ivo a undvikande eventjo händelse -ual a eventuell; tillfällig; trabajos '-es extra (tillfälligt) arbete -ualidad / eventualitet, möjlighet eviden|cia självklar sanning; påtaglighet; ponerse en ^ göra. sig bemärkt -ciar tr bevisa; ådagalägga, vittna om -te a tydlig, solklar, uppenbar -temente adv tydligtvis, uppenbarligen evit|able a som kan undvikas -ar tr undvika

evocloción frambesvärjelse; minnesbild, drömmeri -or tr mana fram; återkalla i minnet

evolucilón 1 evolution, utveckling[sgång] 2 ^ X manöver -onor itr 1 utvecklas 2 ändra taktik -onismo evolutionism, utvecklingslära exacción 1 skatteuppbörd 2 utsugning exacerbar I tr förbittra; reta upp II rfl

1 förvärras 2 retas upp exoct|itud / noggrannhet, riktighet -o a

noggrann, riktig, punktlig, precis exactor m i skatteindrivare 2 utsugare

144exageración

existir

exager|ocion överdrift -ado a överdriven -ar Ur överdriva

exait|acion 1 upphöjelse [till påve] 2 svärmeri; hänförelse; exalterat tillstånd 3 förhärligande -ado a svärmisk, överspänd -ar I tr 1 upphöja 2 hetsa upp 3 prisa II rf I bli ivrig (hänförd) examen m 1 prövning 2 examen, prov, tentamen exám^^tro hexameter

exarnin lador m examinator -ando examinand -ar I tr examinera, förhöra 2 granska, undersöka II rf I gå upp i examen

exangüe a 1 blodlös 2 utmattad exánime a 1 livlös 2 ytterligt utmattad exasper|adön förbittring -ar I tr reta upp

11 rf I bli rasande Exc.o [förk. för Excelencia] excav|acion 1 utgrävning 2 hål -adora (-ador m) grävmaskin -ar tr gräva ut excediente I a överskjutande II m överskott -er I tr 1 över|skrida, -stiga [de med] 2 överträffa II rf I gå för långt excei|encia förträfflighet; Excellens; por i alldeles särskild grad -ente a utmärkt, förträfflig -so a hög, upphöjd excentricidad f excentricitet; besynnerlighet excéntrico a excentrisk; konstig excep|cion undantag; por undantagsvis -cionai a exceptionell, sällsynt -cional-mente adv undantagsvis -to adv med undantag av -tuar tr 1 undanta 2 frita [de från]

exces|ivo a överdriven, omåttlig -o övermått; överskott; cometer begå våldshandlingar; de peso övervikt; con häftigt; till övermått; por de velocidad på grund av för hög fart excit|able a lättretlig -ación retning -ante

1 a 1 retande; irriterande 2 stimulerande II m stimulerande medel -ar Hr 1 reta; irritera 2 egga, stimulera II rf I eggas

exclamloción utrop -ar itr utropa exclaustrar tr skilja från klostret exclu|ir [böjn. som huir] oreg. tr utesluta -sión uteslutning, utstötning -siva ensamrätt [äv. fig.] -sivamente adv uteslutande -sive adv exklusive, med undantag av, inte medräknad -sivo a 1 exklusiv

2 uteslutande; ensam-excogitar tr tänka ut

ex|comulgar tr bannlysa -comunión ex-

kommunikation, bannlysning [äv. fig.] excre|cencia utväxt, svulst -ción exkre-tion, exkret, av-, ut|söndring -mento exkrement exculpar tr urskulda, rentvå excursi|ön utflykt-onista I a utflykts- II mf deltagare i utflykt excus|a ursäkt; presentar sus ge återbud -able a ursäktlig -adórnente adv onödigtvis -ado I a onödig, överflödig 11 m avträde, wc -ar I tr 1 ursäkta 2 undvika; -G decirle jag behöver väl inte säga er 11 rf I be om ursäkt, ursäkta (urskulda) sig execr|able a avskyvärd -ación avsky -ar tr avsky

exégesis / exeges, [ut]tolkning av bibeln

exegeta m exeget, bibeltolkare exenjción befrielse, frihet -tor = eximir -to I a fri[tagen]; ~ de derechos tullfri II m [åld.] underofficer vid spanska livgardet [med överstes rang] exequias pl begravning, likbegängelse exfoliador m blockalmanacka exhaljación utandning; utdunstning -ar tr andas ut; dunsta ut; ge ifrån sig, utstöta [suck] exhaust|ivo a uttömmande; alltomfattande-o a 1 utmattad 2 blottad; uttömd exhiblición förevisning; utställning -ir I tr förevisa, visa upp; ställa ut II rf I visa sig, uppträda exhort|aciön uppmaning; förmaning -ar

tr uppmana; förmana exhum loción uppgrävning [av lik] -ar

tr gräva upp [lik] exig|encio fordran, krav; behov -ente a fordrande, pockande, anspråksfull -ible a som kan utkrävas -ir fr fordra, kräva, driva in

exig|üidod / 1 litenhet, obetydlighet 2 karghet -uo a 1 mycket liten, obetydlig 2 smal

exili|odo a m landsförvisad -or tr landsför-visa -o exil, landsförvisning eximio a förträfflig eximir tr fri|ta, -kalla exist|encia existens, befintlighet, liv, tillvaro -encialismo existentialism -encia-lista m a existentialist[isk] -encios pl lagervaror, stock -ente a befintlig -ir itr existera, finnas till; finnas

C—Spansk-svcnsk ordbok

145éxito

expulsar

éxito resultat, framgång, succé éxodo ut|vandring, -tåg; el É^ Exodus, andra Mosebok

exógeno a exogen, uppkommen av yttre orsaker

exoner[aciön befrielse -af tr 1 befria 2 avsätta [från ämbete] exorbitan|cia orimlighet -te a överdriven,

omåttlig, alltför stor exorc|ismo exorcism, djävulsbesvärjelse -¡sta m exorcist-izar tr driva ut [andar genom exorcism] exordio inledning [i tal (predikan)] exornar tr smycka ut exotérico a exoterisk, populär exótico a exotisk

expan|dir I tr breda (vidga) ut II rf I expandera; breda ut sig-sión 1 expansion; utvidgning; utbredning 2 meddelsamhet 3 förströelse -sionarse r/Z 1 öppna sitt hjärta 2 roa sig -sivo a öppen, meddelsam

expatri|ado I a landsflyktig II m landsflykting -arse rfl gå i landsflykt expectajción förväntan; nyfikenhet; spänning -ti va; estar ala ^ stå på pass expectorar ir spotta ut, hosta upp expedici|ön 1 expedition, forskningsresa 2 avsändning, försändelse 3 utfärdande [av pass o. dyl.] -onario medlem av expedition; forskningsresande exped|idor m [varu]avsändare; speditör -iente m 1 utväg 2 dossier, handlingar [i ett mål (ärende)]; inlaga; [skriftlig] ansökan -ir [pret. expidió^ tr i expediera; sända [varor] 2 utfärda -ito a utan hinder, oförhindrad, fri expeler tr stöta (driva, kasta) ut, förjaga expend|eduria butik där monopoliserade varor säljs [spec. tobak] -er ir 1 ge ut 2 tillhandahålla, sälja -io [Am.] försäljningsställe

expensas pZ kostnader; a de på bekostnad av

experiencia 1 erfarenhet 2 experiment experimentlado a erfaren, förfaren, rutinerad -ar tr 1 experimentera med 2 erfara 3 lida [una pérdida en förlust] -o experiment experto I a erfaren; sakkunnig 11 m expert, fackman

expi|acion sonande -ar [pres. expio^ tr

sona, lida för -atorio a försonings-expirar itr 1 dö 2 löpa ut, utgå expían loción 1 nivellering 2 förklaring -ada 1 X sluttning, glaci 2 öppen plats; esplanad -ar tr i jämna 2 förklara explayar I tr utvidga; breda ut II r/Z breda ut sig [i tal] expllc|able a förklarlig -ación förklaring, utredning -ar I tr förklara, utreda II r/Z förklara sig; no me lo -o jag kan inte begripa det explicitlamente adv tydligt och klart -o

a uttrycklig, bestämd explorlación [ut]forskning; undersökning -ador m [ut]forskare, forskningsresande -ar tr utforska; undersöka exploslión explosion; hacer r^ explodera -ivo a m explosiv[t ämne] explotlación 1 exploatering, bruk, drift; en ^ i drift 2 industri-, jordbruks [anläggning 3 exploatering, utsugning -ar tr 1 exploatera; driva [rörelse] 2 exploatera, sko sig på, dra fördel av 3 få att explodera expoli loción plundring -af tr plundra exponiente m 1 exponent [de för] 2 uttryck -er [böjn. som poner^ oreg I tr 1 framlägga 2 ställa ut för visning 3 [-[fo-togr.]-] {+[fo- togr.]+} exponera 4 utsätta för fara II r/Z utsätta sig för fara[n] [a att] export loción export, utförsel -odor I a export-, utförsel- II m exportör -ar tr exportera, utföra exposición 1 framställning, redogörelse, berättelse 2 utställning 3 inledning [i ett tal] 4 [fotogr.] exponering 5 utsättande [för fara (risk)] expósito hittebarn

expositor I a 1 förklarande, utläggande 2 som ställer ut II m 1 skrifttolkare 2 utställare

exprés m 1 snälltåg 2 espressokaffe expres|amente adv uttryckligen -or Zr uttrycka, ange, omnämna -ión uttryck -ivo a expressiv, uttrycksfull -o I a klar, tydlig 11 m 1 snälltåg 2 expressbrev exprim|idera citron-, frukt|press -ir tr

pressa ut expropiar tr expropriera expuesto [pp. av exponer] a utsatt, farlig expugnar tr X ta med storm, storma expulsar tr driva (stöta) ut

146expurgar

eyacular

expurgar tr rensa exquisito a utsökt

extasiarse [pres. me extasió] rfl falla i extas (hänryckning) éxtasis m extas, hänryckning extático a extatisk, hän-ryckt

extemporànè|amente adv olägligt, opassande -o a oläglig, opassande extend|er [pres. extiendo] I tr 1 sträcka (breda) ut, vidga, förstora 2 skriva ut [check, kvitto] II rfl breda ut sig -ido a utbredd, allmän extens|iön vidd, omfång-o a 1 vidsträckt;

por ^ utförligt 2 uttänjd extenu|aciön utmattning -ado a kraftlös,

utmattad -ar tr försvaga, matta ut exterior I a 1 yttre 2 utrikes II m 1 yttre, utseende 2 utland[et] -izar I tr visa [känslor] 11 rfl visa sig, få utlopp, bryta fram

extermin|ar tr utrota -io utrotning, för-görelse

externo a extern, yttre, utvärtes extin|cion 1 utsläckande 2 utrotning -guir I tr 1 släcka [ut] 2 utrota II rfl \ slockna; förklinga, dö bort -to a utslocknad -tor m; [de incendios] eldsläckningsapparat extirplación i exstirpation, exstirpering 2 uppdragning med rötterna -ar tr 1 ex-stirpera 2 dra upp med rötterna extorsión 1 frampressande 2 skada, besvär extra I a extra-; utomordentlig II m

extraknäck III adv F dessutom extrae|cion 1 utdragning 2 härkomst -tar tr excerpera, göra utdrag ur -to 1 extrakt, samman-, ut|drag 2 extrakt, slutprodukt [av en lösning efter avdunstning] extradición utlämning [av förbrytare till främmande land] extraer [böjn. som traer] oreg. tr dra ut; la raíz [mat.] dra ut roten

extra|iimitarse rfl överskrida sina befogenheter; gå för långt -muros adv utanför murarna, utanför den egentliga staden

extranjero I a utländsk, främmande II m

1 utlänning 2 el ^ utlandet extranjis adv; de ^ f bedrägligt, i smyg extrañiar I tr 1 finna underlig (främmande)

2 förvåna 3 landsförvisa 4 sakna 5 finna ny och ovan, inte vara van vid II rfl förvåna sig [de över] -eza förvåning -o I a främmande; egendomlig, besynnerlig II m främling, särling

extra|oficial a inofficiell; officiös «ordinario a 1 ovanlig, sällsynt 2 utomordentlig 3 extra-; paga -ordinaria extralön -rradio ytterområde [i stad] -territorialidad / exterritorialitet extravagan|cia extravagans; konstighet -te a extravagant; besynnerlig extra|viado a vilsegången; för|lorad, -kommen; gudsförgäten -viar [pres. extravio] I tr I förvilla 2 förlägga il rfl 1 gå vilse 2 förkomma, komma bort -vio

1 förirring 2 förvillelse

extrem |ado a utomordentlig; långt driven, ytterlig -ar I tr driva till sin spets; sus esfuerzos göra sitt allra bästa 11 rfl ägna någon (något) ospard möda -aunción; la ^ sista smörjeisen -eño a från Extremadura -idad f 1 extremitet 2 [yttersta] kant; ände; spets -ista mf a extremist[isk] -o I a ytterst, sist, ytterlig II m l gräns

2 ytterlighet; en ^ utomordentligt, ytterst 3 spets, ände

extrínseco a utifrån kommande, yttre èxuberan|cia 1 yppighet, överflöd 2 ordsvall -te a 1 yppig, frodig 2 översvallande exudar tr svetta[s] ut exuitlación jubel -ar itr jubla exvoto votiv|gåva, -bild eyacuiloción ejakulation -ar tr spruta ut

147 F

fa m [mus.] f

f.a.b. [hand., förk. för] franco a bordo fob fabada [slags] asturiansk rätt [med bönor,

fläsk m. m.] fábrica 1 byggande; byggnad 2 bruk, fabrik 3 tillverkning; marca de r^ fabriksmärke fabr licacíón fabrikation, tillverkning-ican-te m fabrikant, tillverkare; fabriksägare -icar tr fabricera, tillverka, förfärdiga, bygga -¡I a fabriks-, hantverks-fábula 1 fabel 2 påhitt, uppdiktad historia

fa bul lista mf fabelförfattare-oso a fabulös; uppdiktad

faca [slags] krokig kniv facci|ön 1 -ones anletsdrag 2 [politiskt] parti -oso upprorsmakare; rebell faceta 1 fasett 2 aspekt, synvinkel facial a ansikts-

fácil a adü lätt; es r^ que venga det är troligt att han kommer; no es det är föga troligt facili|dad f lätthet; '^es de pago avbetalningsmöjligheter -tar tr 1 underlätta 2 skaffa; lämna; tillställa facineroso bandit, förbrytare facistol m korpulpet

facón m [Am.] lång spetsig kniv, gaucho-

kniv; pelar el ^^ [Am.] dra kniv facsimil[e] m faksimil fact.a [förk. för factura 2] fact|ible a görlig, möjlig -or m t faktor [äv. mat.]; el humano den mänskliga faktorn 2 [handels]agent 3 [järnv.] resgodsmästare -oria faktori factur|a 1 form, utseende 2 faktura, räkning; simulada (proforma) proforma-faktura -ación 1 fakturering 2 pollette-ring -ar ir 1 fakturera 2 pollettera facult|ad / 1 förmåga 2 behörighet 3 [-[universitets]fakultet-] {+[uni- versitets]fakultet+} -ar tr be|rättiga, -myndiga -ativo I a 1 valfri 2 läkar-; prescripción -ativa läkarrecept il m läkare facund|ia talförhet, vältalighet; pratsamhet -o a talför, vältalig; pratsam

fach|a F utseende, ansikte -ada fasad faena 1 arbete, syssla, bestyr, göromål; hacerle a algn utia ^ ställa till besvär för ngn

fagot|[e] m fagott -ista mf fagottist faisán m fasan

fajla 1 band, remsa 2 skärp 3 korsett; gördel; pantalón byxgördel -ar tr binda; linda -in m X sidenskärp [på uniform] fajina 1 risknippe 2 X faskin fajo bunt, knippe fa lacio falskhet; f^edrägeri falang |e / 1 förband [i frontlinjen]; la F^ Española Falangen [spanskt polit. parti] 2 fingerled -eta nagelled -ina mellanled [pà finger (tå)] -ista m falangist, medlem av Falangen falaz a falsk, bedräglig fald|a 1 kjol; en la r^ i knät 2 bergsluttning -as pl fruntimmer, tjejer; aficionado a las ^ fruntimmerskarl, flickjägare -ón m rockskört falible a som kan fela (missta sig) fals|orio förfalskare, falskmyntare -eodor m förfalskare -eor tr förfalska; förvränga [sanningen] -edad f falskhet -ete m [mus.] falsett -ia falskhet falsific|acion förfalskning -ador m förfalskare -ar tr förfalska falsilla radpapper falso a 1 falsk, oäkta 2 skenhelig falt |a fel, brist; hacer r^ vara nödvändig, behövas; a^ de i brist på; caer en ^ begå ett fel; inte uppfylla sina förpliktelser; sin bestämt, säkert -ar itr 1 fattas 2 utebli, inte infinna sig 3 [om krafter] ta slut 4 ^ a svika; försumma; brista i respekt för; -a saber det återstår att se; jno -aba más I det fattades bara det!; hace tiempo que -a de aquí han (hon) har inte varit här på länge -o a i avsaknad [de av]

faltriquera [stor] ficka [i lång kjol] falucho feluck, båt med latinsegel 1 falla 1 fel, brist 2 [geol.] rämna

148falla

favor

2 falla [slags] monument av trä och kartong [som bränns vid folkfest i Valenciatrakten den 19 mars] fallar I tr avkunna [dom] Ii itr 1 döma, vara skiljedomare [en la disensión i [-tvisten]-] {+tvis- ten]+} 2 slå slint 3 svika 4 klicka, inte fungera 5 ge vika, gà sönder falleba spanjolett, fönstérvred [med stång

och gripklo] fallecí er [böjn. som crecer] oreg. itr dö,

avlida -¡miento död, frånfälle fallido a misslyckad; bankrutt; [om [-illusion]-] {+illu- sion]+} brusten fallo 1 utslag, dom 2 fel, brist farna rykte; renommé; es ^ det sägs famélico a hungrig, utsvulten famili|a 1 familj, släkt 2 hushåll -ar I a 1 familjär 2 van, förtrogen, välbekant II m 1 släkting 2 tjänare 3 lägre inkvisitionstjänsteman -aridad † familjaritet, förtrolighet -arizarse rfl göra sig förtrogen [con med] famoso a berömd, ryktb^; förträfflig fámulo tjänare, 'tjänsteande* fanal m lanterna

fan jático a fanatisk -atismo fanatism fandango fandango [slags spansk dans] fanega 1 rymdmått för torra varor [motsv. 55 1/2 liter] 2 mått för mark [motsv. ca 65 ar]

fanforr]ia skryt, skrävel -ón I a skrytsam il m skrävlare -onada i-oneria) skryt -onear Hr skryta

fang|al m dypöl; moras, träsk -o dy fantas|ear itr fantisera, -ia fantasi [äv. mus.]; fantasifoster; artículos de ~ modevaror -ma m 1 spöke 2 fantasifoster -magoria bländverk -mal a spöklik fantástico a fantastisk, enastående fantoche m marionett faquir m fakir faradio farad

farándula 1 [åld.] teatersällskap, kome-dianttrupp 2 rävknep farandulero 1 [åld.] komiker; skådespelare 2 F prat-makare faraón m farao

faraute m 1 [åld.] härold 2 [sände]bud förd|a bylte -aje m resgods -ar tr ekipera, förse med kläder -el m påse; ränsel; packe -o bal, packe farfalloso a stammande

farfant|on (-e) m F skrävlare farfullar /r stamma fram färing |e f strupe, svalg-itis / inflammation i svalget

faris|aico a fariseisk -eo 1 farisé 2 hycklare

farmalceútico i a farmaceutisk, apoteks-i i m farmaceut, apotekare -cia 1 farmaci, konsten att tillreda läkemedel 2 apotek -copea farmakopé, receptbok forjo 1 fyr 2 billykta, strålkastare -ol m lykta -ola gatlykta med flera lampor -olear itr yvas, skryta -olero I a skrytsam ii m 1 lyktmakare; lyktskötare 2 skrytsam person farro [Am.] hippa, uppsluppen tillställning

fárrago 1 anhopning av skräp (grejor) 2

mischmasch; svammel farragoso a rörig, oklar farrista m [Am.] festprisse fors|a fars; gyckel -ante m 1 komiker 2

skojare, humbug foscinloción tjusning, tjuskraft -ador o. -ante a fascinerande, tjusande -or tr fascinera, tjusa, betaga foscisjmo fascism -to mf fascist fase / fas; stadium

fostidijor i tr förarga, besvära Ii rfl råka vackert ut -o 1 äckel, obehag, elände; förtretlighet; ¡qué så förargligt!;

¡fastidiatel F skyll dig själv! 2 leda, motvilja -oso a obehaglig, besvärlig; tråkig fastos pl tideböcker, krönika fostuosjidod / praktfullhet; vräkighet; yppighet -o a praktfull; vräkig, flott; yppig, dignande [mesa bord] fatal a 1 fatal, ödesdiger; olycksalig 2 dödande -idod f öde; [olycklig] slump; otur -ismo fatalism -isto mf fatalist fatídico a olycksbådande, kuslig fotigjo trötthet, matthet -or tr trötta [ut] -oso a tröttsam, besvärlig fatuo a m dum (skrytsam, inbilsk) [-[person]-] {+[per- son]+}

fauces fpl gap, käftar faun|a fauna, djurvärld -o faun

1 fausto a lycklig

2 fausto pompa, prakt

fautor m anstiftare, upphovsman favor m gunst, ynnest; [vän]tjänst, hjälp; a ^ de: a) [till förmån] för b) med hjälp

149favorable

fez

av; gynnad av; i skydd av; de ^ gratis; en de [till förmån] för; por dame el libro var snäll och ge mig boken -able a gynnsam, fördelaktig -ecer [böjn. som crecer] oreg, tr gynna, hjälpa -es mpl ynnestbevis, tjänster -itismo ^nstlings-välde -ito I a favorit-, älsklings- II m favorit

fayenza fajans, grovt porslin faz / 1 ansikte 2 fasad 3 rätsida fcha. [förk. för fecha^ fe / I tro; övertygelse; de buena i god tro, ärligt; de mala bedrägligt 2 tro, tillit 3 attest; ~ de erratas lista pà tryckfel; de matrimonio vigselattest; dar de intyga fealdad f fulhet febe[o a; la luz -a solens ljus feble a svag, vek febrero februari

febr|ifugo a m feberfördrivande [medel]

-il a febril, feberaktig fécula stärkelse[ämne] feculento a stärkel-sehaltig

fecund loción befruktning -ante a befruktande -or tr befrukta -idod / fruktbarhet -o a fruktbar, frodig fech|a datum; a tres meses ^ [hand.] tre månader a dato; hasta la hittills -ado a daterad -or tr datera fechoría ill|dåd, -gärning federo|cién förbund -tivo a federal; för-

[-bunds-fehociente-]

{+bunds- fehociente+} a trovärdig feldespato fältspat

felici|dad / lycka; /mucftas ^esl gratulerar! -toción lyckönskan-tor ¿r gratulera, lyckönska

feligrjés m församlingsbo -esia [-församling[sbor]-] {+försam- ling[sbor]+}

felino I a katt-, kattaktig II m kattdjur feliz a lycklig

fel lon a trolös -onia trolöshet, förräderi felp|a fälb, sammet, plysch -udo [-[långhårig]-] {+[lång- hårig]+} liten matta fem]enino (-enil) a feminin, kvinnlig -inismo feminism, kvinnosaksrörelse fémur m lårben

fenecer [böjn. som crecer] oreg I tr avsluta II i7r dö fenicio l a fenicisk II m fenicier fénico a; ácido ^ karbolsyra

fénix m/; [ave] a) fågel Fenix b) enastående geni fenol m fenol, karbol fenlomenal a fenomenal-ómeno fenomen feo a ful

fer|acidad f fruktbarhet -az a fruktbar féretro likkista

feri|a 1 marknad, mässa; ^ [internacional] de muestras [internationell] varumässa 2 ferie, fridag -ar I ir köpa, sälja, handla med [på marknad] II itr ta sig ledigt ferin|o a; tos -a kikhosta fermentloción jäsning -ar itr jäsa -o

jäsningsämne, jäst; soluble enzym fer|ocidod / vildhet, grymhet -oz a vild, grym

ferrar [pres. /ierro] /r järnbeslå férreo a järn-

ferreruelo [slags] kappa (mantel) ferrleteria 1 järnaffär 2 järnvaror-ocarril m järnväg -oviario I a järnvägs- II m järnvägsman -uginoso a järnhaltig fértil a frukt|bar,-sam fertili|dod / frukt|barhet, -samhet -zonte m gödningsämne -zar tr göra fruktbar, göda

férula [åld.] färla; estar bajo la ^ de algn

stå under ngns makt férvido = fervoroso

ferv|iente a glödande, ivrig -or m glöd, iver -oroso a varm, glödande, ivrig; oración -orosa brinnande bön fest|ejar tr 1 vara artig mot; kurtiser^ 2 fira, högtidlighålla -ejo 1 uppvaktning, kurtis 2 festlighet -in m fest, bankett festiv|al m festival; del cine filmfestival -idad / [kyrklig] fest -o a 1 festhg 2 glad, lustig, rolig 3 dia r^ helgdag festión m 1 girland 2 langett -oneado a langettprydd -onear tr 1 pryda med girlander 2 förse med langett [el. annan kantprydnad] feta| a [läk.] foster-

fetich|e m fetisch -ismo fetischism, fe-

tischdyrkan fetidez / stank fétido a stinkande feto foster

feud|ol a feodal -alisnno feodalism, länsväsen -otario länsherre, vasall -o län, förläning fez m fez [turkisk mössa]

150fiable

fin

fia|ble a pålitlig -do a; al ^ på kredit -dor m borgensman; salir de (por) gá i borgen för fiambr|e I o kall[skuren] II m kallskuret,

kallt kött -era matlkorg, -låda fianza 1 säkerhet, garanti, borgen 2 handpenning

fiar Epres. /io] I fr lämna på kredit II i7r 1 gå i borgen 2 förtrösta [en Dios på Gud] Mí rf I lita [de på] fiasco fiasko; hacer ~ göra fiasko, misslyckas

fibrla 1 fiber, tåga 2 kraft, energi -oso a

fibrig, trådig fíbula [arkeoL] fibula, spänne fic|ciön fantasiskapelse, dikt; ciencia science fiction -ticio a uppdiktad; fingerad

fich|a 1 spelmark 2 pollett 3 dominobrieka 4 excerptlapp, registerkort; perforada hålkort -ero kortregister, kartotek -aje m kontraktering av fotbollsspelare -ar I tr 1 anteckna [ngn] i register 2 kon-traktera [fotbollsspelare] II itr stämpla kort [i tidkontrollur] fidedigno a tillförlitlig, vederhäftig, trovärdig

fideicomis|ario fideikommissarie -o fideikommiss fidelidad / trohet

fideo 1 vermicell 2 F spinkig person fiduciari|o a; moneda -a pappersmynt,

sedel fiebre † feber

fiel I a 1 trogen 2 pålitlig 3 troende II s 1 m† troende, kristen 2 m; el de la balanza vågens visare -ato stadstullkon-tor

fieltro filt[hatt]

fier|a 1 rov-, vildldjur 2 argsint person -ámente adü ursinnigt -eza vild[sint]het -o a ilsken, vild[sint], grym, hård; bister fierro 1 [Am.] järn 2 brännmärke [på boskap]

fiesta 1 [kyrklig] fest 2 tjurfäktning 3 hacer F ta sig en fridag; hacer ^s a algn göra sig till för ngn figón m [enklare] matställe; krog figur|a 1 figur 2 gestalt 3 sinnebild -ado a figurlig -ante mf statist -ar I tr i avbilda 2 låtsa II itr förekomma, figurera III rfl föreställa (inbilla) sig -in m bild

i modetidning -ón m inbilsk person; comedia de [åld.] fars med narraktig huvudperson fi|lador I a; sal -a fixersalt II m [-[hår]lägg-ningsvätska-] {+[hår]lägg- ningsvätska+} -ar I tr fastställa, bestämma, fixera II r/Z lägga märke [e/i till] -eza fasthet -o a fast, stadig; precio fast pris; a la -a [Am.] säkert; a punto med bestämdhet, säkert; de ~ säkert fila rad; linje; led; ser /Zamado av^s X

bli inkallad filacteria bönerem med bönekapsel [i

judisk religion] filament|o tråd; fiber -oso a trådig; fibrig fil|antropio filantropi, människokärlek -antrópico a filantropisk -óntropo filan-trop -armónico a filharmonisk; la -armónica de Estocolmo Stockholms filharmoniska orkester -atelia filateli -ate-lista m/ filatelist, frimärkssamlare fiii loción 1 släktskap 2 tomar la -- anteckna signalement -al I a sonlig, dotterlig 11 / filial, dotterbolag filibustero fribytare, sjörövare fili|forme a trådlik- -grana 1 filigran [-[arbete]-] {+[ar- bete]+} [äv. fig.] 2 vattenstämpel filípica filippik, strafftal Filipinas; las Islas ~ Filippinerna filipino

I a filippinsk II m filippinare filisteo ! filisté 2 lång, growuxen karl film m film -ar tr filma, spela in [film] -e m = film

filo egg; sacar a vässa, slipa; de dos tveeggad

fil|ologio filologi, språkvetenskap, -oló-gico a filologisk -ólogo filolog, språkman filón m flöts; carbonífero kolförande lager; el ^ caballeresco den ridderliga [litteratur]källan fil|osofal a; la piedra de vises sten -osofar itr filosofera -osofastro dilettant-filosof -osofía filosofi -osófico a filosofisk -ósofo filosof filoxera vinlus

filtrlación (-ado) filtrering -ar tr filtrera, sila -ato filtrat -o filter, sil; ^^ [amoroso] kärleksdryck filudo a [Am.] skarpslipad fin m 1 slut; de semana veckoslut, weekend; un sin ett otal; a r^es de mayo i slutet av maj; al ~ till sist; al ^ y al cabo när allt kommer omkring 2 avsikt, syfte.

151finado

florero

màl; a ^ de för att; con buen ~ med hederliga avsikter -ado m avliden [-[person]-] {+[per- son]+}

final I a slut-, slutlig II m slut; [mus., sport.] final -Idad / [ända]mål, syfte -ista mf finalist -izar I ir avsluta II itr lida mot sitt slut -menfe adv till sist finan |dar fr finansiera-ci ero I a finansiell,

finans- il m finansiär, finansman finar itr 1 dö 2 lida mot sitt slut; ta slut finca 1 fastighet 2 lantgård finés finlandés fineza finhet; artighet fing|ido a fingerad; falsk, förställd -imiento fingering; förställning -ir tr fingera, låtsa finiquit|ar tr göra upp [räkning] -o slutt-

uppgörelse, -saldo finlandés I a finländsk II m 1 finländare

2 finska [språket] Finlandia Finland fino a 1 fin, ren 2 slug 3 graciös 4 artig 5

av hög kvalitet finta fint, knep

finura 1 artighet 2 finkänslighet, takt fiord[o] fjord

firma 1 namnteckning, underskrift 2

[affärs]firma firmamento firmament, [himla]fäste firm fante mf undertecknare -ar tr underteckna

firm|e I a 1 fast 2 kraftig 3 beslutsam 4 j^sl givakt! II m fast grund; underlag [på väg]; llueve de ~ det regnar häftigt; compra en ^^ fast köp -eza fasthet fisc|al I a som hör till statskassan II m allmän åklagare -alizar tr kontrollera; snoka i -o statskassa fisg|a hån -ar I tr snoka i II itr vara hånfull -ón a 1 hånfull 2 nyfiken, indiskret -onear tr snoka i fisic|a fysik-o I a fysisk, materiell II m 1 fysiker 2 [åld.] läkare 3 [persons] yttre fisiología fysiologi

fis[i]onomi|a fysionomi -ista mf fysiono-

mist fístula fistel

fisura 1 fissur, spricka 2 rämna

fitófago a växtätande

fiàc[c]ido a slapp; slokande

flac|o I a mager; slapp, svag II m svag

sida -ura magerhet; svaghet f lägel |ar tr gissla-o gissel, piska

flagrante; en ^ på bar gärning flamante a 1 ny och fin; splitterny 2 flammande

1 flamenco flam|ngo

2 flamenco I a 1 flamländsk 2 andalüsisk; zigenaraktig; [cante] ^ [spansk sångtyp o. dans] II m flamländare

flamígero a [poet.] flammande flámula vimpel flan m brylépudding flanco X flank; sida Flandes m (/) Flandern flanquear tr X flankera flaqu|ear itr 1 försvagas 2 vackla, vara osäker -eza 1 magerhet 2 svaghet [äv. fig.]

flat |o [läk.] gasspändhet-oso a [läk.] gasbildande -ulento a [läk.] gas-flaut|a flöjt -ista mf flöjt]ist, -blåsare fleco 1 frans 2 pannlugg flech|a pil -ar tr 1 såra (döda) med pilar 2 F tjusa till -azo pilskott; recibir el ~ bli blixtkär fleje m tunnband flemático a flegmatisk, sävlig flemón m inflainmation i tandköttet;

bindvävsinflammation flequillo pannlugg

f|et I ador m befraktare -omento befrakt-ning; póliza {contrato) de certeparti -ar tr befrakta -e m 1 frakt 2 [Am.] häst

flex|ibilidad / böjlig-, smidig|het -ible a böjlig, smidig -ión böjning -or a böjande, böj-

flirt|eor itr flörta-eo (flirt m) flört floj|ear itr bli svag, vackla [äv. fig.] -edad / kraftlöshet, svaghet [äv. fig.] -era F = flojedad'O a i svag, matt 2 flau flor / 1 blomma [äv. fig.]; la r^ y nata gräddan, eliten, det finaste av något 2 a de på ytan av; a ^ de agua i vattenytan -a flora -ación blomning[stid] -eor tr smycka med blommor florec|er [böjn. som crecer] oreg. itr 1 blomma 2 blomstra -ido a möglig -iente a 1 blommande 2 blomstrande -imiento blomstring Florencia / Florens florentino I a florentinsk 11 m florentinare flor|eo 1 ythgt prat 2 smicker -eria blomsteraffär -»ero 1 blomstervas 2

152florescencia

formidable

blomsterhandlare -escencía [-blomning[stid]-] {+blomning[s- tid]+} »esto skog, lund -efe m florett -¡cultor mblomsterodlare-iculf uro blomsterodling -ido a 1 blommande 2 utsökt, elegant -ífero a blombärande -iiegío antologi, urval av poesi (prosaverk) -in m florin -¡sto blomsterflicka -on m 1 [arkit.] korsblomma 2 hedrande handling

f|ot|o flotta -ocíón; linea de r^ [fartygs] vattenlinje -odor I a flytande II m t flottör; flöte 2 simdyna; badring -or itr flyta; sväva -e m; a ^ ^ flott -IIlo flottilj

fluctuloción 1 fluktuation 2 obeslutsamhet -or itr i fluktuera 2 vackla, tveka 3 sväva i fara flúido I a [kem.] flytan4e II m fluidum flu|ido a [gram.] flytande -ir [böjn. som

huir] oreg. itr flyta flujo 1 högvatten, flod 2 ström; -- de palabras svada 3 [läk.] flytning; de vientre diarré f lúor m fluor

fluorescente a fluorescerande

fluoriino o. -ito fluorit -uro fluorid

fluviol a flod-

fluxíón fluss, inflammation

f.o.b. [förk. för] franco a bordo fob

fobio fobi; skräck

foco säl

foco 1 strålkastare 2 fokus, brännpunkt

3 härd, centrum, säte fodolí a F prat|sjuk, -sam fofo a svampig, mjuk fog|[or]oto 1 brasa 2 sprängmina -ón m [köks]spis -onozo blixt [från eldvapen m. m.] -onero [lok]eldare -oso a eldig, hetsig, häftig folior tr [hand.] foliera folículo follikel, hålrum i vävnad folio folio[format]

folk|lore m [eng.] folklore -lórico a folk-

loristisk folio röra, oreda

foll|oje m lövverk -etin (-etón) m följetong

-eto häfte, broschyr follón I a 1 lat 2 feg II m bråk, tumult foment|or tr befrämja, liva, stimulera -o 1 befrämjande; Ministerio de F'^ [åld.] departement för undervisning och näringar 2 '^s [läk.] omslag

fondo värdshus; [billigt] hotell; restaurang; parada y r^ uppehåll [för måltid på station] fonde|odero ankarplats -or I tr ^ loda

11 itr ankra fondillos pl byxbak fondisto m hotellvärd fond |o 1 botten, grund; dar ^ ankra; a ^ grundligt; agua de grundvatten 2 [kapital]fond 3 [skap]lynne, karaktär 4 artículo de r^ [tidnings] ledare -os pl [penning]medel; förmögenhet; ~ públicos statspapper fon|emo m fonem, språkljud -ético fone-tik, ljudlära -ético a fonetisk, Ijudenlig -ógrofo fonograf -ologio fonologi, ljudlära

fonton|o [poet.] fontän -erfo 1 vattenbyggnadskonst 2 vattenledningssystem -ero rör|läggare, -mokare foque m ^ klyvare forojido missdådare forol a provinsrätts-foráneo a främmande, utsocknes forostero I a främmande; som kommer utifrån II m främling, utlänning forcej[e]or itr göra motstånd, anstränga sig

fórceps m förlossningstång forestol a skogs-

forj|o smedja -odor m smed -or tr 1 smida

2 tänka ut; smida [planer] form |o 1 [gjut]form; en r^ i god form 2 sätt; d0 ~ que så att 3 oblat -oción 1 bildning, bildande, daning 2 [geoL] formation 3 X uppställning, formering 4 utbildning; uppfostran; política politisk fostran -ol a 1 formell 2 sansad, allvarlig; värdig, korrekt; väluppfostrad, snäll -olidod f 1 formalitet, regel 2 värdighet; snällhet; [till barn] var nu snälla! -olisto mf a formalist[isk] -olizor tr i göra formell, legalisera 2 upprätta [kontrakt] -or I tr 1 bilda, forma 2 utbilda, uppfostra II itr X formera III rf I 1 bildas 2 utbildas, uppfostras 3 växa, bli stor -otivo a bildande, uppfostrande -oto format

fórmico a; ácido ^ myrsyra formidable a fruktansvärd; kolossal; fantastisk, utmärkt

G*—Spansk-svensk ordbok

153fórmula

franqueo

fórmula 1 formel 2 formalitet 3 recept formular tr 1 formulera, avfatta 2 framställa [en anklagelse] formularlo formulär, blankett; formulärbok fornlc[ación otukt -ar itr bedriva otukt fornido a robust, kraftig foro 1 [ant.] forum 2 domstol forraje m foder [för djur] forr|ar tr fodra [kläder]; [be]kläda -o 1 foder [i kläder] 2 överdrag 3 skyddspapper [på bok]

fortal I ecer [böjn. som crecer] oreg. tr 1 [för]stärka 2 befästa 3 uppmuntra -eza

I styrka 2 befäst plats fortificlación 1 fästningsverk 2 befästningskonst -ante a stärkande -ar tr befästa; stärka

fortín m litet fäste, fort fortuit|amente adv händelsevis -o a 1

tillfällig 2 oförutsedd fortuna 1 lycka, tur; caballero de ~ lycko^ riddare, fribytare; golpe de ^ lyckträff; por ~ a) till all lycka b) händelsevis 2 förmögenhet forúnculo = furúnculo forzlado i a 1 tvingad 2 tvungen, konstlad

II m galärslav -ar [pres. fuerzo^ tr forcera; tvinga [a till] -osamente adu nödtvunget -oso a nödtvungen, tvångs-; aterrizaje ~ nödlandning

forzudo a [om p.] stark, kraftig fosa 1 grav 2 håla

fosco a 1 mörk 2 dyster; surmulen, trumpen fosfato fosfat

fosforlecer [böjn. som crecer] oreg. itr fosforescerá, utstråla ljus -era tändsticksask -ero tändsticksförsäljare -escente a fosforescent, självlysande -escer = fosforecer

fosfórico a; ácido ~ fosforsyra fósforo 1

fosfor 2 tändsticka fósil i a förstenad, fossil II m fossil, för-

stening, petrifikat foso 1 grop 2 [teat.] fallucka 3 X fäst-ningsgrav

foto|copia fotokopia -copiar tr fotokopiera -eléctrico a fotoelektrisk; célula -eléctrica fotocell -grafía fotografi;cinematográfica filmupptagning; ^ aérea flygfotografi -grafiar [pres. fotografío^ I tr

fotografera II rf I fotografera sig-gráfico a fotografisk fotógrafo fotograf

foto|metria fotometri -química fotokemi -sfera fotosfär -teca fotografiskt arkiv -terapia fototerapi, ljusbehandling frac m frack; de i frack fracaslado a misslyckad -ar itr misslyckas

-o 1 misslyckande 2 fiasko frac|cion 1 [bråk]del 2 bråktal 3 [polit.] fraktion -cionar tr dela [sönder] -tura [läk.] brott -turar tr rfl [läk.] bryta fraga 1 snårig och stenig terräng 2 hallonbuske

fragan|cia doft, parfym; arom -te a doftande, parfymerad; aromatisk fragata fregatt

fragil a l bräcklig, skör, spröd 2 förgänglig fragilidad f 1 bräcklighet 2 förgänglighet

fragment|ar tr krossa, splittra -ario a fragmentarisk, bestående av småbitar; ofullständig-o fragment, bit, brottstycke fragor m larm, dån, brak -oso a dånande fragoso a knagglig

fragula [eldstad i] smedja, ässja -ador m; de enredos ränksmidare, intrigmakaré -ar ir 1 smida 2 tänka ut, smida [planer] fraille m munk; mendicante tiggarmunk

-uno a [neds.] munk-, munkaktig fram bues I a hallon-o hallonbuske francachela kalasande; supgille francamente adu 1 rent ut, uppriktigt 2

verkligen, synnerligen franc|és I a fransk; marcharse a la -esa gå utan att säga adjö, smita II m 1 fransman 2 franska [språket] -ésa fransyska [kvinna] Francia Frankrike

franciscano I a franciskan- 11 m [-franciska-n[ermunk]-] {+franciska- n[ermunk]+}

francmaslón m frimurare -oneria fri-mureri

franco I a 1 rättfram 2 fri;a bordo fritt ombord; de porto porto-, frakt [fri II m 1 franc; en i francs 2 frank[isk man] --español a fransk-spansk franchute m F frånses franela flanell franja frans

franqu|ear tr 1 frankera 2 befria, ge fri 3 öppna 4 [gall.] gå över [gräns] -eo

154franqueza

fucsia

porto-eza frihet; frimodighet; con ^ uppriktigt [sagt] -icio tiülfrihet fraque m — frac

frasco flaska, butelj; glasburk; flakong; cuentagotas droppflaska; graduado mätkolv

frase / fras, mening, sentens -ología frase-ologi; stil

fratern|ai a broderlig -idad / broderlighet

-izar itr fraternisera -o a broderlig fratricid|a mf broder ]mördare, -mörderska -io brodermord

fraud|e m bedrägeri, svek -ulento a bedräglig, svekfull fray m broder [munktitel framför namn] frazada luddigt (hårigt) sängtäcke frecuen|cia 1 [iys.] frekvens 2 vanlighet; con ofta -tar tr frekventera; ofta besöka (bevista) -te a frekvent; vanlig -temente adv ofta fregladero i diskrum 2 diskbänk -ado 1 skurning 2 diskning 3 [fig.] härva; smutsig affär -ar [pres. friego^ tr 1 skura 2 diska -ona i diskerska 2 skurgumma freid|or m person som steker och säljer fisk [i ett gatustånd] -uria gatustånd där stekt fisk säljs freir oregr. tr steka frenlar tr bromsa ^azo inbromsning fren|esi m frenesi; ursinne, vilt raseri

-ético a frenetisk; ursinnig freno I broms [äv. fig.] 2 tygel fren|ologia frenologi -ólogo frenolog frente I s 1 / ansikte 2 / panna 3 m framsida 4 m fasad 5 m front; de batalla slagordning; hacer ^ a stå emot; motsätta sig II adv; ^ a, en r^ mittemot

1 fresa [trädgårds]smultron

2 fres I a © fräs;[giratoria] tandläkarborr -ador m fräsare -adora fräsmaskin

frésela 1 frisk luft 2 fräckhet -o I a 1 sval, frisk 2 färsk 3 oförskämd, fräck, uppnosig II m 1 kyla 2 frisk luft-ura 1 svalka 2 djärvhet, fräckhet fresno [bot.] ask fresón m jordgubbe

frialdad / 1 köld 2 kyla, kallsinnighet 3

enfald 4 frigiditet fricasé m frikassé fricativo a frikativ

fricción 1 frottering 2 friktion 3 massage friega 1 gnidning, frottering 2 massage

frig|idez / I frigiditet 2 [fig.] kyla, kylighet -orifico I a kyl-; almacén fryshus II m kylskåp fríjol m böna

1 frío I a kall [äv. fig.] II m kyla; köld-perioder; coger ~ förkyla sig; hace ^ det är kallt; tengO jag fryser

2 frío [pres. av /reír]

friollera liten sak, bagatell -ero a frusen

av sig frisa grovt ylletyg frisar itr närma sig friso fris

fri|tada = fritura -anga 1 flottyrstekt maträtt 2 stekflott -to [pp. av /reír] f a stekt II m = fritura -ura flottyrstekt mat

friura [dial., Am.] = frialdad frivolidad / frivolitet, lättsinne, ytlighet

frivolo a frivol, lättsinnig, ytlig frondio 1 lövverk 2 [poet.] lövskog -oso

a lummig, lövrik fronter|a gräns -izo a gräns- -o I a som

ligger mittemot II adv mittemot frontlispicio frontespis -ón m 1 gavel 2 vägg som man spelar pelota mot, pelota-plan

frotlación frotterande, gnidande, gnidning -ar tr frottera, gnida; gnugga -e m frottering, gnidning fruct|ifero a fruktbärande-ificación frukti-fikation, fruktsättning-ificar itr ge frukt -uoso a fruktbringande, givande frugal a måttlig [i mat o. dryck] -idad /

måttlighet fru lición välbehag, glädje, förtjusning -ir

[böjn. som huir] oreg. itr njuta fruncir tr rynka; las cejas (el ceño)

rynka på ögonbrynen, se bister ut fruslería skräp, strunt frustrloción misslyckande, motgång -or i tr 1 omintetgöra 2 svika 11 rf I misslyckas, gå i stöpet frutia [ätlig] frukt; ---s del Mediodia syd-frukter; ^^s de sartén [slags friterade] bakverk -al I a fruktbärande, frukt- II m fruktträd -eria fruktaffär -ero frukthandlare -o 1 [bot.] frukt 2 [fig.] frukt; nytta, fördel, utbyte, vinst fs. [förk. för francos, pl. av franco II i] fuco [slags] alg fucsia fuchsia, bloddroppe

155fuego

fuste

fueg|o eld; artificiales fyrverkeri; hacer ~ X ge eld; pegar ^ a sätta eld på -uino

1 a från Eldslandet II m eldsländare fuelle m [blàs]bälg

fuente / 1 källa 2 fontän, springvatten 3

ursprung 4 skål, karott fuerm;a'^dei kraft (egenskap) av fuera I adu utanför; ¡'^ [de aquí]! ut!; el mundo de ^ yttervärlden II prep; ~ de a) utanför b) förutom fuero 1 speciallagar [för vissa provinser]

2 lagsamling; el F'-^ de los españoles den spanska grundlagen; el Fr^ Juzgo den första spanska medeltida lagsamlingen

3 privilegium

fuer|te I a 1 stark; kraftig 2 [om arbete] sträng, hård 3 styv, kunnig [en i] II m fort, fästning -za styrka, kraft; es confesar man måste erkänna; a ^ de dinero med mycket pengar; por av tvång; nödvändigt[vis], tvunget fuete m [Am,. galL] piska fug[a 1 flykt 2 fuga-acidad f 1 flyktighet 2 kortvarighet -arse rf I fly -az a flyktig; förgänglig -itivo I a flyktig; obeständig 11 m flykting ful [pret. av ser o. ir] ful|ano en viss, herr så och så -ana gatflicka

fulgente o. fúlgido a glänsande fulg|ir itr glänsa -or m glans, skimmer -uronte a 1 blixtrande 2 snabb, hastig -urar itr lysa, blänka, stråla fúlica sothöna

fuliginos|o a sotig; llama -a sotande låga fulminlante I a 1 ljungande 2 häftig 3 explosiv; gas knallgas II m tändhatt -ar tr 1 [om blixt] döda 2 slunga ut [blixt, förbannelse] #

fuller|ia fusk, bedrägeri [i spel] -o I a

bedräglig II m fuskare, falskspelare fum|ada bloss [vid rökning] -adero rökrum -ador m rökare -ar tr itr röka [cigarrett o. dyl.] -arada i [munfull] rök 2 pipa tobak fumig|aciön rökning, desinfektion [med rök] -ador m 1 person som desinfekterar med rök 2 rökningsapparat -ar tr desinfektera med rök fumista m kakelugnsmakare; person som säljer (installerar) kakelugnar (spisar Eo. dyl.])

funámbulo lindansare función 1 [ämbets]förrättning; [-tjänst[eåliggande]-] {+tjänst[e- åliggande]+} 2 [teater]föreställning 3 religiösa gudstjänst 4 [mat., biol.] funktion 5 fäktning; drabbning, slag función |al a funktionell -amiento sätt att fungera -ar itr fungera; funktionera; arbeta -ario ämbets-, tjänste|man funda 1 överdrag 2 fodral fund loción I grundande 2 fond; stiftelse -ador m grundare; stiftare -amental a fundamental, väsentlig, grund- -amentar I tr grunda 11 rfl; en grunda (basera) sig på -amento 1 fundament, bas, [-grund[val],-] {+grund- [val],+} orsak 2 vederhäftighet -ar tr 1 grunda [en på] 2 inrätta fund|eria gjuteri -ible a smält-, gjut |bar -ición 1 gjuteri 2 smältning, gjutning; bruta tackjärn -idor m gjutare -ir I tr smälta, gjuta; masa -ida © smälta; acero -ido gjutstål II rfl smälta samman [äv. fig.] fundo [jur.] lantegendom fúnebre a 1 grav-, lik-, sorg[e]- 2 dyster funer|al I a begravnings- II m begravning -ales mpl begravning -aria begravningsbyrå -ario a begravnings-, grav-funesto a olyck[sa]lig, fördärvlig fungible a som förbrukas funicular m bergbana furgón m bagage-, transport|vagn furgoneta skåpbil fur|ia raseri -ibundo a rasande -ioso a

rasande, ursinnig -orm raseri furtiv|amente adv i smyg -o a förstulen;

cazador ~ tjuvskytt furúnculo furunkel, spikböld fuselaje m flygkropp

fusible I a smältbar II m [elektr.] propp, säkring

fusil m bössa, gevär; ametrallador kulsprutegevär -omiento arkebusering -ar tr arkebusera -eria skottlossning, gevärseld

fuslión 1 [hop]smältning; punto de smält-punkt 2 sammanslagning; [hand.] fusion -ionar tr fusionera, slå samman fusta [rid]piska

fuste m 1 [lans]stång 2 kolonnskaft 3 betydenhet; hombre de ~ betydande man

156fustigar

fustigar tr piska, snärta; gissla [äv. fig.] fútbol Uulhol) m fotboll [sport.] -ista m

fotbollsspelare fútil a oviktig futilidad små-, strunt|sak

157

futuro

futre m [Api.] sprätt, snobb futuro I a tillkommande, framtida II m 1 framtid 2 futurum 3 tillkommande, blivande make G

g. [förk. för gramo]

gabacho F I bybo [i Pyrenéerna] 2 fran-sos

gabán m överrock gabardina gabardin[rock] gabarr|a pråm -aje m pråmavgift -as pl pråmavgift gabelo skatt, pålaga gabinete m kabinett gocelo gasell

gacet|o 1 tidning 2 F skvallerbytta -illa liten notis, dagsnyhet-iliero redaktör för 'varjehanda' gochos pl [slags] tjock mjölgröt [m. olja m. m.]

goch|é m 1 [zig.] andalusier 2 F snobb -i

/ 'brud', tjej -Ó F karl gocho a 1 böjd, sänkt 2 [dial.] vänsterhänt gachón a F näpen, söt, rar, gnllig gochupin m [Am. öknamn på] inflyttad spanjor

gaditano I a från Cadiz II m Cadiz-bo gofos pl glasögon; ahumadas solglasögon; ^ protectoras skyddsglasögon gofo a 1 som har krokiga och stela fingrar 2 spetälsk

goit|o 1 säckpipa 2 F hals -ero säckpip-blåsare

goje m lön; del oficio [iron.] med yrket förbundna nackdelar gojo 1 [avbruten] gren, kvist 2 klase 3

klyfta [av frukt] goto 1 gala 2 festdräkt; hacer ^ de pråla med

goloico a från Galacien gol |an m i stilig karl 2 uppvaktande kavaljer 3 [teat.] älskare -ono a vacker, fin, elegant -onte a galant, artig [mot damer] -onteor tr uppvakta [en dam] -anteo 1 kur, uppvaktning 2 smicker -an-terio galanteri, artighet [mot damer] -onuro I smycke 2 elegans golápogo havssköldpadda golord lon m belöning, pris -onor tr belöna galaxia galax galbana F lättja

galeno blyglans; de cobre kopparglans galeno F läkare

gole|ön m [åld.] transportfartyg [mellan Spanien o. Sydamerika] -ote m galärslav -ro 1 galär 2 täckvagn 3 kvinnofängelse 4 [Am.] cylinder[hatt] 5 [typ.] skepp -rodo 1 last [som ryms] i en galär 2 [typ.] korrektur[avdrag] galería 1 korridor 2 svalgång 3 [teat.] 'hylla' 4 galleri, konstmuseum, tavelsam-ling 5 gruvgång golerno ^ styv nordvästvind Goles / Wales golés i a walesisk II m 1

walesare 2 walesiska [språket] galgo vinthund; de casta le viene al ~ det

är rasen som gör det Golio[s] Gallien

gálibo 1 ^ fartygsmodell 2 [järnv.] lastprofil

golicismo gallicism, fransk språkegenhet

gálico I a gallisk II m syfilis Golileo Galiléen golileo I a galileisk, från

Galiléen II m galilé galillo tungspene

golimotios m gallimatias, virrigt prat golo I a gallisk, från Gallien 11 m gall[i]er golocho [slags] trä|sko, -toffel

1 golón m galon, träns

2 galón m engelsk gallon [4,5 liter] galop m (-a) galopp [dans] -odo galopp

-onte a [läk.] galopperande -or itr galoppera -e m galopp golpón m [Am.] skjul golv|ànico a galvanisk -onismo galvani-sering -onizor tr 1 galvanisera 2 ingjuta nytt mod i -onoplostio galvanoplastik gollordeor itr skryta [de över] gollordete m vimpel

gollord|io mod; djärvhet -o a 1 ståtlig,

stilig 2 djärv golloreto sothöna

golleor itr F skrika hotande; brösta sig gallego I a från Galicien [i nordvästra Spanien] II m 1 invånare i Galicien 2 [i Kastilien] nordvästvind 3 [Am.] F spanjor 4 Galicien-dialekt

158galleta

gas

galleta 1 kex 2 skeppsskorpa 3 F örfil ga|||lna 1 höna, höns; ciega blindbock; carne de ^ [fig.] gåshud 2 [fig.] mes -Inero 1 hönshus 2 [teat.]; ei F hyllan -o tupp; hizo (dio, soltó) un ^ han íick en tupp [i halsen]

1 gama [dov]hind

2 gama skala

gamba räka gámbaro [slags] räka gamberro 1 utsvävande person 2 ligist; raggare

gamella 1 ho, tråg 2 båge på ok gameto garnet [könscell] gamma; rayos ^ gammastrålar gamo dovhjort

gamuza 1 stenget 2 sämskskinn gana 1 lust; no me da la ^ F jag vill inte; no tengo ^s jag har inte lust; de buena ^ gärna; de mqla ogärna, motvilligt 2 aptit

ganadleria 1 boskapsskötsel 2 boskap-ero

1 a boskaps- II m boskapsuppfödare -o boskap

ganlador i a som vinner II m vinnare; segrare -ancia vinst, förtjänst -ancial a; bienes r^es giftorättsgods -ancioso a inbringande -apán m 1 lösarbetare, sjåare 2 buse, tölp -ar tr 1 vinna 2 [upp]nå 3 förtjäna 4 överglänsa ganch|ero timmerflottare -illo virknål; virkning; hacer r^ virka -o krok, hake -udo a krokig, krokformad gandul I a F lat II m F latmask -ear

itr lata sig -eria lättja; dagdriveri ganga 1 fynd[köp]; god affär 2 varpmalm ganglio ganglie; lymfkörtel gangoso a nasal

gangren|a gangrän, [kall]brand -oso a

gangrenös, brandig gangsterismo gangstervälde ganguear itr tala i näsan gánguil m 1 mudderpråm 2 stor fiskebåt gans|a i dum och slö kvinna 2 gås [hona] -ada 1 dumhet 2 dumt prat -o I a 1 dum

2 slö II m 1 gås 2 slöfock; dumbom ganzúa 1 dyrk 2 tjuv

gañán m 1 dräng, daglönare 2 tölp gañiido tjut, ylande -Ir itr 1 tjuta, yla 2

kraxa -ote m F strupe garabat|ear itr klottra -o 1 klotter, kråkfötter 2 [kött]krok gara|ge (-/e) m garage

garant|e mf garant -fa garanti; borgen -Ir defekt, tr = garantizar -izar tr garantera, gå i god för; tillförsäkra garatusa F smicker; smekning garbanzo kikärt; ~ negro *svart får* garb|o elegans, behag -oso a 1 elegant,

ståtlig 2 generös gardenia gardenia garduña stenmård

garete m; irse aZ ^ driva för vinden

(vind för våg) garfio krok, hake

gargaj|ear itr [harkla sig och] spotta -o spottloska

garganta 1 strupe, svalg 2 trångt pass 3

fotled, vrist gárgara gurgling; enviar a hacer be

[ngn] dra åt skogen gargar|ismo gurgling -izar itr gurgla sig gárgola [konstnärligt utförd] pip på takränna, vattenkastare, droppnäsa garguero svalg, strupe garita 1 skyllerkur; de perro hundkoja 2 avträde

garit|ero 1 spelhusvärd 2 spelare 3 tjuv-gömmare -o 1 spelhåla 2 spelvinst garlito 1 ryssja 2 F fälla; caer en el ^ gå i fällan; coger en el ta på bar gärning

garlopa långhyvel, rubank

1 garnacha ämbetsdräkt [för domare, advokater m. fl.]

2 garnacha 1 [slags] mörkröd druva 2 [vin framställt av i]

garra klo

garraf|a karaff-al a; falta oerhört stort fel

garrapata fästing garrido a vacker, stilig garrocha 1 pikstav 2 pikadorlans garrot|azo käpprapp -e m 1 käpp; knölpåk 2 strypIstock, -järn -illo [läk.] krupp

garrucha remskiva, block gárrulo a 1 kvittrande 2 pladdrande garza häger garzo a blå[ögd] garzón m [gall.] yngling gas m gas; ^^es asfixiantes giftgaser; de combustión avgas; ^ fulminante knallgas; ^ hilarante lustgas; fcibrica de ^^ gasverk

159gasa

genuino

gasa 1 flor 2 gastyg; ~ hidrófita gasbinda gascón I a från Gascogne 11 m gascognare

Gascuña Gascogne gas|eifornne a gasformig -eosa kolsyrat vatten; [ung.] sockerdricka -eoso a gashaltig-lficar ir förgasa-odbcto gasrör -ógeno gengas -oil m dieselolja -olina bensin -olinera 1 bensinstation 2 [-[bensindriven]-] {+[ben- sindriven]+} motorbåt -ómetro gasbehàlla-re

gast|ado a utsliten, gammal -ador I a slösaktig 11 m 1 slösare 2 X skansgrävare -ar tr 1 ge ut [pengar] 2 slösa 3 bära, ha pà sig; sombrero bära hatt 4 ~ bromas skämta-o ut|lägg, -gift; kostnad gástrico a gastrisk, mag- gé|stronomia gastronomi gastrónomo gastronom gat|a katta; andar a ^s krypa -ada rackartyg; skurkstreck -ear itr gå på alla fyra -ilio 1 [gevärs]hane 2 tandlakartàng -o 1 katt; hay encerrado här ligger en hund begraven 2 domkraft 3 ficktjuv -uno a katt|lik, -artad

gauch|aje m [Am.] 1 gäng av gauchos 2 pack, slödder -o gaucho, sydamerikansk cowboy gaveta draglåda

gavia 1 märssegel 2 avloppsränna gavilán m sparvhök

gavilla 1 kärve 2 band; de ladrones tjuvpack gaviota [fisk]mås gay-saber m [åld.] skaldekonst gazapo 1 kaninunge 2 lapsus gazmoft|ada (-eria) hyckleri, skenhelighet -ero (-o) I a hycklande i I m hycklare gaznápiro dumbom, fåne gaznate m strupe

gazpacho [andalusisk] kall soppa [med

olja, ättika, gurkskivor m. m.] gazuza F hunger, aptit geiser m gejser

gelatin |a 1 gelatin 2 gelé -oso a gela-tinös

gélido a [poet.] mycket kall gema 1 ädelsten 2 [bot.] knopp 3 sal ^ bergsalt

gemebundo a [poet.] [djupt] suckande,

stönande; sorgsen gemel|o I a tvilling- II m tvilling-os pZ 1 tvillingar 2 [teater]kikare 3 skjort-, manschett |knappar

gem|ido jämmer, stönande -ir [pret. [-gimió]-] {+gi- mió]+} iír jämra sig, stöna gendarm |e m gendarm -eria 1 gendarmkår 2 kasern [för gendarmer] geneal logia genealogi, släktforskning -ógico a genealogisk, släkt-; árbol stam[träd, -tavla -ogista mf genealog, släktforskare generlación generation -ador m generator; de energía kraftgenerator general I a 1 allmän; en (por lo) ^ i allmänhet 2 general- Ii m general -a 1 generalska 2 X larm -ato generalsvärdighet -idad f majoritet; la ^^ de de flesta -isimo högste befälhavare -ización generalisering -izado a allmän, vanlig, utbredd -izar i tr generalisera, göra allmän II rfl bli allmän -mente adv i allmänhet

gener|ar tr 1 frambringa; orsaka 2 generera -atriz f [mat.] generatris genérico a allmän género 1 släkte; el humano människosläktet 2 slag, sort; lo mejor en su ^ det bästa i sitt slag 3 stil, diktart, genre 4 vara, artikel 5 [gram.] genus generos I idad / generositet, frikostighet; storsinthet -o a 1 generös, storsint; ädel 2 vino starkvin génesis 1 / genesis, upphov 2 m; G^ génesis, första Mosebok genética genetik geni|al a i genial[isk] 2 egen[domlig] 3 gladlynt -alidad / genialitet -o 1 geni, begåvning 2 karaktär, läggning; tener mal vara argsint (på dåligt humör) genista ginst genital a genital-, köns-genitivo genitiv genizaro = jenízaro

gente / 1 folk, människor; baja pöbel; de bien välbeställt folk; menuda barn, småttingar; '^s människor 2 nation 3 F familj -cilla småfolk; pack gentil i a 1 snäll; vänlig; charmfull 2 hednisk II m hedning -eza behag, charm; vänlighet; artighet -hombre m adelsman -icio a släkt-; regions-; nationalitets-gent|io folkhop -uza (-ualla) pöbel, pack, drägg

genuflexión knäböjning genuino a äkta, oförfalskad

160geocéntrico

gneis

geo|céntrico a geocentrisk -desia geodesi -física geofysik -físico a geofysisk -grafía geografi -gráfico a geografisk geógrafo geograf

geo|logia geologi -lógico a geologisk geólogo geolog

geo|metria geometri-métrico a geometrisk geranio näva, geranium geren|cia [affärs]ledning -te m verkställande direktör geriatría geriatrik germanía tjuvslang, zigenarspråk gérman|ismo germanism, tysk spràkegen-

het 'O ma german[sk]; tysk germ|en m frö; grodd -icida a m bakterie-dödande [medel] -inación uppspirande -inar Ur gro gerundense I a från Gerona Ii m Gerona-bo

gerundio gerundium gesta; cantar de hjältedikt gestación havandeskap; dräktighet[stid] gestas pl hjältedåd gestatori|o a; silla -a [påvlig] bärstol gesticul(ación gestikulerande; grimaserande -ar Ur gestikulera; grimasera gestilón 1 förvaltning, ledning 2 förhandling 3 uppdrag -onar tr driva underhandlingar om -ones pl åtgärder, mått och steg, anstalter

gesto ansiktsuttryck, min; gest [äv. fig.]; torcer el ^ rynka på näsan, göra grimaser gestor m uppdragshavare, befullmäktigad representant gibja puckel -oso (-ádo) a 1 puckelryggig 2 knölig

gibraltareño I a från Gibraltar II m

Gibraltar-bo gigant |a jättekvinna -e I a mycket stor, jättelik II m jätte -esco a jättelik, väldig gilí a F dum

gilvo a Ijusbrun, honungsfärgad gimn|asia gymnastik -asio 1 gymnastiksal 2 gymnasium -asta mf gymnast -ás-tico a gymnastisk gimotear Ur F gnälla, jämra sig Ginebra Genève

ginebra genever, enbärsbrännvin; [-[engelsk]-] {+[eng- elsk]+} gin

gine|ceo [ant.] frustuga [kvinnornas rum i huset]-cologia gynekologi -cólogo gynekolog

gingivitis / tandköttsinflammation gira utflykt; rundtur giradlo tràssat -or m trassent giraldilla 1 vindflöjel 2 [slags] asturisk dans

girándula fyrverkerisol gir|ar I tr 1 vrida om 2 ställa ut [tratta] 3 girera, överföra [pengar] II Ur 1 vrida sig

2 [hand.] dra [contra algn på ngn] -asol m solros -atorio a vridbar; placa -atoria [järnv.] v^ndskiva-o 1 kretslopp 2 vändning [äv. fig.] 3 dragen växel, tratta; giro; ~ postal post |anvisning, -giro; bancario bankgiro -oscopio gyroskop

gitan|a zigenerska -ear Ur ställa sig in -eria zigenarband -esco a 1 zigenar- 2 slug -ola! zigenaraktig 2 slug II m zigenare

glacijación 1 isbildning 2 istid-al a iskall;

is- -ar m glaciär, jökel glacis m ^ glaci, fältvall gladiador m gladiator glándula körtel glauco a havsgrön

glebo torva; jordklump; sieruos de la ^

livegna glicerina glycerin

glob|al a global; total -almente adv i runt tal -o 1 klot; terráqueo (terrestre) jordglob 2 [luft]ballong 3 en i klump glóbulo blpdkropp

glori|a 1 ära, berömmelse, heder 2 härlighet, salighet; da verle det är riktigt roligt att se honom 3 paradis [äv. fig.]; estar en la ^ vara i sjunde himlen; saber a ~ smaka härligt 4 gloria [hymn] -arse [pres. me glorio] rfl skryta [de med] -eta 1 berså 2 rundel -f icar I tr lovprisa 11 rfl skryta [de med] -oso a 1 ärorik 2 härlig

3 salig

glos|a komentar; [marginal]not -ador a som kommenterar (tolkar) -ar ir 1 kommentera, utlägga 2 kritisera -ario glossar, ordlista

glosopeda mul- och klövsjuka glotis / röstspringa

gloltón I a glupsk II m storätare -toneria

glupskhet, frosseri glucosa glykos, druvsocker glúteo I a sätes- II m säte, bakdel glutinoso a klibbig gneis m gnejs

161gnomo

gracioso

gnomo jordande; vätte gnosticismo gnosticism gobernloción regerande; Ministerio de la G^ civildepartement -odor m guvernör;

civil landshövding, ståthållare -olle m roder -ante I a styrande 11 m [regerande] härskare -ar [pres. gobierno] tr styra Eäv.

gobierno 1 regering; mirar contra el r^ F skela, vinda 2 styrelse; ledning gobio mört

Gob.no [förk. för Gobierno] gob.f [förk.

för gobernador] goce m njutning

Gocia Gotland goci[an]o I a från Gotland,

gotländsk 11 m gotlänning gocho F svin, gris

godo I a gotisk 11 m 1 got 2 [ Am. öknamn

på] spanjor gofio 1 [Am. slags gröt av] sockrat majsmjöl 2 [på Kanarieöarna, slags gröt av] rostat mjöl gol m [sport.] mål gola 1 strupe 2 hals|krås, -lirage goleta skonare golf m [sport.] golf golfa gatflicka, slyna

1 golfo golf, havsbukt

2 golfo dagdrivare, slusk góigota m golgata

golilla 1 / spansk halskrage 2 m [åld,] F

domare, överhetsperson golondrina svala

golos|tna 1 godsak 2 lockbete -o i a 1 förtjust i sötsaker 2 lysten II m läcker gom golp|azo kraftigt slag -e m 1 stöt, slag, hugg; no dar ^^ inte ta ett handtag; dar el ^ göra furor; de ^ plötsligt, med en gång; de un i ett kör, utan avbrott 2 kupp 3 mängd -ear ¿r 1 slå 2 knacka på -eteo smällande, smatter gollería 1 läckerhet 1 pedir F begära

det omöjliga gollete m 1 översta del av strupen 2 flaskhals

gom |a gummi; arábiga gummi arabicum [lim];de borrar radergummi; ^^ de mascar tuggummi; ~ laca schellack -oso i a gummi- II m sprätt góndola gondol gondolero gondoljär gongor|ino a [om stil] svulstig -ismo svulstighet [i stil]

goni|ometria vinkelmätning -ómetro vinkel I mätare, -mätningsinstrument gordi¡[n]flón a smällfet-o I a tjock, fet; el [premio] ^ högsta vinsten [på lotteri]; perra -a F 10 céntimos; hacer la vista -a 'blunda*, se genom fingrarna; se arma la -a här blir det en ordentlig skräll II m fett -ura fetma; fett gorgorit|a bubbla -o 1 [mus.] löpning, rulad 2 = gorgorita gorguera halsharnesk gorigori m F begravningssång gorila m gorilla

gorj|ear itr drilla, kvittra-eo drill, kvitter gorr|a mössa; de piel pälsmössa; de på andras bekostnad; gratis -ear itr leva på andra, parasitera gorrín leria 1 grisaktighet 2 F snuskig-,

oanständig|het -o gris, svin [äv. fig.] gorrión m sparv i

gorrlista m parasit, snyltgäst-o rund mössa

1 gorrón m parasit, snyltgäst

2 gorrón m rund slät kiselsten

got|a 1 droppe; r^ a ^ droppvis, droppe för droppe 2 gikt, podager -ear itr 1 droppa 2 plumpa Gotemburgo Göteborg gotera 1 takdropp 2 takränna gótico a gotisk

gotoso a m giktbruten [person]

gozar tr itr rfl tycka om, glädja sig; de

åtnjuta gozne m gångjärn goz|o fröjd, förtjusning-oso a glad gozque a m bjäfsande [hund] gr. [förk. för gramo]

grabjación inspelning [av [-grammofonskiva];-] {+grammofon- skiva];+} upptagning [på band] -ado gravyr; illustration; plansch -ador m gravör -ar tr 1 gravera, rista in; aZ agua fuerte etsa 2 [fig.] etsa sig in i 3 spela in [-[grammofonskiva];-] {+[gram- mofonskiva];+} ta upp [på band] gracejo kvickhet; charm gracia 1 nåd, ynnest; jr^sl tack!; ~ a tack vare; Ministro de G^ y Justicia [åld.] justitieminister 2 kvickhet; behag; ¡tiene r^l det var lustigt! gracios|idad / behag, skönhet-o I a 1 behagfull, älsklig 2 kvick, lustig 3 gratis, fri II m paj ås, upptågsmakare

162grada

griego

1 groda 1 [trapp]steg 2 ^ slip

2 groda harv

gradación gradering, stegring

1 grado 1 [trapp]steg 2 grad 3 [släkt]led 4 instans

2 grado; de buen godvilligt, gärna; de mal '^ ogärna; lo hizo de mal ~ han gjorde det mot sin egen vilja

gr adulación 1 ^ rang, grad 2 alkoholprocent -odo a graduerad -olmente adv gradvis -orse r/Z gradueras, bli doktor gráfico a 1 skrift- 2 grafisk 3åskådlig, klar grofologio grafologi graj|eor itr kraxa -o kråka gramo kvickrot

gromlótico grammatik, språklära; parda klipskhet, slughet -oticol a [-gramma-t[ikal]isk-] {+gramma- t[ikal]isk+} -ótico I a grammat[ikal]isk II m grammatiker, språkman gramo gram gramófono grammofon gramola trattgrammofon gran a [i st. för grande frf. sg. subst.] stor;

storartad, förträfflig grano I a scharlakansröd II / scharlakan granadla 1 granatäpple 2 [hand]granat -ero 1 granatkastare 2 grenadjär granadino I a från Granada 11 m Granada-bo

1 granado a 1 förnäm 2 niogen 3 vuxen

2 granado m granatträd granar itr [om ax] sätta korn granate I a granatröd II m granat[sten] Gran Bretaña Storbritannien

grand |e I a 1 stor 2 hög 3 betydande II m; de España grand av Spanien -ezo 1 storlek; omfattning 2 [spansk] grandvärdighet 3 grandezza -ilocuencio högtravande språk -ilocuente a högtravande -ioso a storslagen, imponerande -or m storlek

gran]ear tr beså -el m; a a) i lös vikt b) i massor -ero lada, spannmålsmagasin; kornbod [äv. fig.] granito 1 granit 2 litet korn 3 finne graniz|odo 1 hagelskur 2 dryck med krossad is -or itr hagla -o hagel gronj|a lantgård -eor tr rf I förskaffa sig

[vänskap (respekt)] -ero lantbrukare gran|ö 1 korn; de r^ grueso grovkornig 2 kärna [äv. fig.]; ir[se] al gå rakt på sak 3 [kaffè]böna 4 säd, spannmål 5 finne

-ujo m rackarunge, slyngel -ujiento a finnig -ulado a kornig granzón m tröskavfall groo 1 flack havsstrand 2 [Valencias]

hamn grapa häftklammer

gros|o fett, talg; smörja -iento a flottig,

oljig -o a fet gratamente adv angenämt, behagligt grotificloción gratifikation -or tr belöna [med pengar]; se r^á la devolución hitte-lön utlovas gratis adv gratis gratitud / tacksamhet, erkänsla gröt |o a 1 angenäm 2 kär-, väl|kommen; su -a de ayer [hand.] Edert brev av i går

gratuito a 1 [kostnads]fri 2 ogrundad grotulloción gratulation, lyckönskan -or

tr gratulera -otorio a gratulations-grova grus

grov|omen m pålaga -or tr belasta [med

skatter o. dyl.] grov|e a 1 tung; allvarlig 2 svårt sjuk -edad / 1 tyngd; allvar 2 herido de svårt sårad grávido a gravid, havande gravidez / grossess, havandeskap grávido a [poet.] tung, överfylld grovlitoción gravitation, tyngdkraft -itor íír gravitera; tynga, trycka-oso a 1 besvärlig 2 kostsam grazn|or itr kraxa; snattra-ido kraxande,

snattrande Grecia Grekland

greco m a grek[isk] -rromono a 1 grekiskromersk, bysantinsk 2 lucha -rromana grekisk-romersk brottning greda valklera

gregori|o a 1 som går i flock, hjord-; no-vela -a dussinroman 2 som blint följer andras idéer gregoriano a; canto ^ gregoriansk sång gremi|ol a skrå- -o skrå, hantverksförening

greft|a rufsigt hår -udo a rufsig, lurvig gres m 1 sandsten 2 ler-, sten|gods gresca larm, tumult, bråk grey / 1 hjord [äv. fig.] 2 kristen församling

griego I a grekisk II m 1 grek 2 grekiska [språket]

163grieta

guarnicionero

griet|o spricka, springa -arse rfl få sprickor, spricka grifo 1 vattenkran 2 grip grillarse rfl skjuta brodd, spira grillete m fot|järn, -boja; black grillo 1 syrsa; tener en la cabeza ha

griller 2 brodd, stängsel grillos pl fotbojor grima avsky; obehag; fasa gring|o [Am. öknamn på] utlänning (engelsman, [nord]amerikan) -uerio [Am.] utlänningar

grip|a| a; epidemia r^ influensaepidemi -e f influensa gris a grå -óceo a gråaktig grisú m gruvgas

grit|ar itr skrika, ropa-erio (-eria) skrikande, skrål -o skrik; rop; a r-^s högljutt groe[n]landés I a från Grönland, grönländsk II m grönländare Groenlandia Grönland

grosell|a 1 vinbär 2 ^w espinosa krusbär -ero vinbärsbuske gros|eria plump-, rå|het -ero a plump, grov, rå-or m tjocklek-ura 1 fett 2 köttmat

grotesco a grotesk, befängd

grs. [förk. för gramos, pl. av gramo]

grúa lyftkran

gruesa gross, tolv dussin

grueso I a grov, tjock, fet II m tjocklek;

el ^ del ejército huvudstyrkan grulla trana grumete m skeppspojke grumo klump, klimp gruñiido 1 grymtning; brummande; morr-ning 2 muttrande -ir itr 1 grymta; brumma; morra 2 muttra -ón I a grinig, knarrig II m F brumbjörn grupa länd, bakdel [på häst] grupo grupp gruta grotta

guaca 1 gravkummel 2 [Am.] dold skatt; tener ^ vara stormrik guacho I a [Am.] faderlös; ensam och

övergiven II m [dial.] liten pojke guadañia lie -ar tr slå [med lie]

1 guagua struntsak, bagatell; de F gratis

2 guagua / (m) [Am.] 1 buss % spädbarn gualdo a gul

gualdropa schabrak

guanoban|a guanabana, [slags] läcker sydamerikansk frukt -o guanabanaträd guanaco [slags] lama[djur] guanche m i^^s guancher [urinvånare på

Kanarieöarna] guano guano [gödningsmedel] guant|azo i-ada) örfil -e m handske, vante -eria handskbutik -ero handskmakare guapjetón a F grann, ståtlig -eza 1 [-[överdriven]-] {+[över- driven]+} elegans 2 tapperhet -o i a 1 vacker, ståtlig 2 flott, chic 3 tapper Ii m 1 kaxe 2 kurtisör -ote a F snygg, stilig guaquero [Am.] skattsökare; gravplund-rare

guara [Am., slags] kastanjeträd guaro m [Am.] pampasvarg guaraní m 1 indian [i stora delar av [-Sydamerika]-] {+Syd- amerika]+} 2 guaraní [språk] 3 guaraní [Paraguays myntenhet = 100 centavos'] guarapo sockerrörs |saft,- brännvin guaros fpl garnering på kläder guarda 1 f skydd; vård; uppsikt 2 m [-vak-t[are]-] {+vak- t[are]+} -barrera m ban-, bom |vakt -barros m stänkskärm, flygel -bosq ue m skogvaktare -costos m kustbevakningsfartyg -espaldas m livvakt -frenos m bromsare -infante m [åld.] höft|kudde, -valk -gujos m tågväxlare- lodos = guardabarros'tno' no parerplåt [på svärd o. dyl.] -meta m målvakt - monte m 1 varbygel [på gevär] 2 [Am.] benläder [för ryttare] -polvo dammrock guardar I tr förvara; behålla; ha II rfl

akta sig [de för] guarda I rropo garderob, klädskåp -via m banvakt

guardería; [de niños] barnkrubba guardia 1 / vakt; ponerse en ~ ta sig i akt 2 / garde; la ~ civil civilgardet, gendar-meriet; la ~ municipal stadspolisen 3 m gardist; un civil en gendarm; un municipal en poliskonstapel guardián m 1 vakt 2 klosterföreståndare guardilla vindsrum; takglugg guor|ecer [böjn. som crecer] oreg I tr skydda, hysa II rfl söka skydd [de för] -ido lya; tillhåll guarismo siffra, tal

guorn|ecer [böjn. som crecer] oreg. tr garnera, pryda; infatta -ición 1 garnering; infattning 2 seldon 3 garnison -ícionerío sadelmakeri -icionero sadelmakare

164guaro

gutural

guaro [Am.] sockerrörsbrännvin guarr|eria 1 grisighet 2 svinaktighet» gemenhet -o I a 1 grisig, smutsig [av sig] 2 svinaktig, gemen II m 1 smutsgris 2 svin [äv. fig.] guas|o F skämt; hån -earse rf I F driva,

skoja [de med] -ón m F skämtare guasqueor tr piska [upp] guato vadd

guotemolteco a från Guatemala guateque m F [dans]party guou itj vov! guoy itj ack!

guoyob|a guayavapäron -o guayavaträd gubernomentol a regerings-gubio hål-, skulptör |järn guedejo 1 stort hår 2 lejonman guerr|o 1 krig; civil inbördeskrig; la primera ~ mundial första världskriget 2 bråk; dar ~ vara bråkig -eor itr 1 kriga 2 bråka -ero vapenrock -ero I a krigisk II m krigare -illa gerilla[krig]; en r^ i skyttelinje -¡llero gerilla |krigare, -man guío 1 mf guide, reseledare; förare, vägvisare 2 m cykelstyre 3 m X rikt |karl, -rote 4 f rättesnöre, ledstjärna 5 /; telefónica telefonkatalog; ^ [de ferrocarriles] tidtabell; [de viajeros] resehandbok guior [pres. guio] I tr 1 ledsaga, visa 2 vägleda 3 köra [bil] II rfl låta sig ledas

guij|o 1 kiselsten 2 vial-orro liten rullsten;

kiselsten -orroso a stenig -o grus Guillermo Vilhelm

guillotin|o giljotin, fallbila -or tr giljotinera guindo bigarrå guindolezo ^ tross guindorZr 1 vinda upp 2 hänga [ngn]

guindilla 1 f [slags stark] spansk peppar 2 m F snut, pohs guindo bigarråträd guindola räddningsboj; livbälte guiñodo blinkning [med ögat] guiñapo 1 trasa, lump 2 trashank, slusk guiñior itr [om öga] blinka -o bhnkning

[med ögat] gui|ön m 1 kyrkofana 2 bindestreck 3 synopsis [äv. för radio o. TV] -onista m synopsisförfattare guirigay m 1 rotvälska 2 rabalder, oväsen guir|noldo (-landa) girland guiso; a ^ de [så]som guis|odo ötuvning, frikassé -odor m kock -odoro kokerska, matlagerska -andero F kock

guisonte m grön ärta guis|or tr anrätta, laga [mat] -o [lagad] maträtt

guito 1 hampsnöre; segelgarn 2 F kosing, pengar

guitorr|a gitarr -isto mf gitarrist gulo frosseri, glupskhet gules mpl [herald.] röd färg [i vapen] gus|ano mask, larv-oropo infusionsdjur gust|or tr itr 1 smaka 2 behaga; slå an, tycka om; -o de jag tycker om [att]; ¿ usted -a ? får jag bjuda?; cuando usted -e när det passar er, när ni vill -illo efter-smak-o 1 smak 2 nöje; te daré jag skall göra som du vill; tener el de [i brev] ha äran [att]; tomar el ^ a fä smak på -oso-menfe adv gärna-oso a i smaklig, läcker 2 villig 3 nos es r^ [hand.] vi har nöjet [att]; r^s les ofrecemos [hand.] vi skall gärna erbjuda Eder gutopercho guttaperka g ut uro I a guttural, strup-

165

H

H; bomba ~ vätebomb

1 ha ⁅förk. för hectárea⁆

2 ha ⁅pres. av haber⁆

3 ha itj ha!, ah!, ack!

haba (el) 1 bondböna; ~ de cacao kakaoböna 2 utslag, blemma

Habana; la ~ Havanna

haban|era habanera ⁅dans⁆ -o I a från Havanna II m 1 Havanna-bo 2 havannacigarr

habar m bön|säng, -fält

haber I oreg. hjälpvb 1 ⁅vid bildning av sammansatta tempus⁆ ha 2 ⁅perifrastiskt⁆ vara tvungen II tr ha, äga III opers 1 äga rum; förekomma; finnas; hay det finns 2 vara tvungen; hay que man måste; no hay que man får inte; man behöver inte; det går inte an 3 no hay de qué för all del, ingenting att tacka för; ¿qué hay? vad nytt?, hur står det till? IV rfl habérselas con algn f gräla med ngn V m 1 egendom 2 ⁅hand.⁆ kredit, tillgodohavande

habichuela böna

hábil a skicklig

habil|idad f färdighet -idoso a skicklig, händig -ilación befogenhetsförklaring -itado 1 befullmäktigad 2 [regements]kassör -itar tr befullmäktiga

habit|able a beboelig -ación rum; bostad -ante mf invånare -ar tr bo i, bebo

hábito 1 [munk]dräkt; tomar el ~ bli [invigd till] munk 2 vana

habitu|al a vanlig, vardaglig -almente adv vanligtvis; vanemässigt -ar I tr vänja II rfl vänja sig ⁅a vid⁆

habl|a (el) 1 språk 2 samspråk; ponerse al ~ sätta sig i förbindelse ⁅con med⁆ -ador I a pratsam II m pratmakare -aduría prat; skvaller -ar I tr itr tala, prata; ¡ni ~! absolut inte! II rfl umgås -illa prat, sladder, skvaller -ista mf skicklig talare, språkkonstnär

habré ⁅fut. av haber⁆

hace|dero a görlig, möjlig -dor m skapare

hacend|ado I a besutten, jordägande II m gods-, plantage|ägare -ero a arbetsam -ista m statsekonom; finansman -oso a flitig; huslig

hac|er oreg I tr göra; ~ caso bry sig om; ~ observar påpeka; ~ saber tillkännage; ~ venir a algn befalla (säga åt) ngn att komma; ~ de las suyas göra ett av sina vanliga [skurk]streck; ¿qué le vamos a ~? vad skall vi göra åt det? II itr; ~ de fungera som; ~ por försöka III rfl; ~se el indiferente ställa sig likgiltig; ~se el sueco verka oförstående; ~se viejo bli gammal; ~se de förse sig med IV opers; ~se tarde bli sent; -e calor det är varmt; -e quince días för fjorton dagar sedan

hacia prep [e]mot; omkring; ~ aquí hitåt; ~ las cinco vid femtiden

hacienda 1 lantgård, gods, plantage 2 pengar, förmögenhet; ~ pública statsfinanser; Ministerio de H~ finansdepartement 3 ⁅Am.⁆ boskap

hacin|a stack, trave, hög -amiento hopning -ar tr hopa, packa samman

1 hacha (el) fackla

2 hach|a (el) yxa -ar tr hugga [av] -azo yxhugg

hache f ⁅bokstav⁆ h

hachear = hachar

hada (el) fe; cuento de ~s saga

hado öde

hagio|gráfico a hagiografisk -grafía helgon|historia, -biografi

hagiógrafo hagiograf

hago ⁅pres. av hacer⁆

Haití m; Haiti haitiano I a från Haiti II m invånare i Haiti

hala itj f hallå!, seså!; 'du milde'!

halag|ador a smickrande, tilltalande, angenäm -ar tr smickra -o smicker -üeño a 1 smickrande 2 lovande, löftesrik, lockande

halar tr ⚓ hala

halc|ón m falk -onero falkenerare

halda (el) ⁅åld.⁆ kjol

hale itj seså!, kom nu!

hálito ⁅poet.⁆ 1 andetag 2 fläkt, pust

halo 1 solring; mångård 2 helgongloriahall|ado a; bien ~ belåten -ar I tr finna II rfl befinna sig; ~se enfermo vara sjuk -azgo 1 fynd; upp|hittande, -täckande 2 hittelön

hamaca hängmatta

hamadríade f trädnymf

hambr|e f 1 hunger; tener ~ vara hungrig 2 häftigt begär -iento a 1 hungrig 2 ivrig ⁅de efter⁆; estar ~ de längta efter -ón a m f förfärhgt hungrig [person]

hamp|a (el) 1 strykarliv 2 drägg; 'undre värld' -ón m buse, luffare

han ⁅pres. av haber⁆

hanega = fanega

hangar m hangar

Hansa (el) ⁅etc.⁆ = Ansa ⁅etc.⁆

harag|án m lätting -anear itr slå dank -anería dagdrivarliv

harap|iento a trasig -o trasa -oso a trasig

haré ⁅fut. av hacer⁆

harén m harem

harin|a mjöl; ¡eso es ~ de otro costal! f ja, det var ju en annan sak! -oso a mjölig

harmonía ⁅m. fl.⁆ se armonía ⁅m. fl.⁆

harpa (el) = arpa

harpía = arpía

harpillera = arpillera

harre = arre

hart|ar tr 1 mätta; göra övermätt 2 äckla; trötta 3 ~ de palos genomprygla -azgo [över]mättnad -o I a 1 mätt 2 tillräcklig 3 trött ⁅de på⁆ II adv för mycket; tillräckligt -ura 1 mättnad 2 överflöd, övermått 3 full belåtenhet

has ⁅pres. av hacer⁆

hasta I prep till II adv till och med; ~ ahora hittills; ~ entonces dittills; ¡~ luego! adjö så länge! III konj; ~ que till dess att

hast|iar ⁅pres. hastio⁆ I tr äckla; tråka ut II rfl bli trött ⁅de på⁆ -ío avsmak; leda -ioso a tröttande; störande, besvärande

hato 1 jord, flock 2 [folk]skara 3 knyte ⁅kläder⁆ 4 [res]packning

hay ⁅pres. av haber i bet. 'det finns'⁆

1 haya ⁅pres. konjv av haber⁆

2 haya (el) ⁅bot.⁆ bok

Haya; la ~ Haag

hayal m (-edo) bokskog

1 haz m knippe; kärve; ~ luminoso ljusknippe

2 haz f 1 ansikte 2 framsida; ser uno de dos haces handla med falskhet

3 haz ⁅imper. av hacer⁆

haza (el) åker, fält; ~ segada stubbåker

hazañ|a bragd, storverk, bedrift -ería förställning, hyckleri -oso a hjältemodig

hazmerreír m driftkucku, åtlöje

1 he I adv; ¡~ aquí la verdad! där har vi sanningen!; ¡~me aquí! här har ni mig! II itj; ¿~? vad?, hur sa?

2 he ⁅pres. o. imper. av haber⁆

hebdómada 1 vecka 2 sjuårsperiod hebdomadario a vecko-

hebén a; uva ~ muskatdruva

hebilla spänne

hebra 1 fiber, tråd 2 tåga; ser de buena ~ f vara av 'segt virke' 3 pegar la ~ f sätta i gång en konversation

hebr|aico a hebreisk -eo I a hebreisk II m 1 hebré 2 f ockrare

hebroso a trådig; tågig

hecatombe f hekatomb

hectárea hektar

héctico a hektisk, lungsiktig

hectografiar ⁅pres. hectografio⁆ tr hektografera hectógrafo hektograf

hecto|gramo hekto -litro hektoliter

hectómetro hektometer

hechic|era häxa -ería trolldom -ero I a förtrollande II m 1 trollkarl 2 tjusare

hechiz|ar tr för|häxa, -trolla -o I a konstgjord II m förtrollning; trollmakt

hecho I a 1 utvuxen, mogen; un hombre ~ y derecho 'en riktig karl' 2 van ⁅a vid⁆ 3 förvandlad till; lik; ~ un demonio som en riktig djävul; a lo ~, pecho man får stå sitt kast II m handling; sak; faktum; Los Hechos de los Apóstoles Apostlagärningarna; de ~ faktiskt, de facto III ⁅pp. av hacer⁆

hechura 1 tillverkning 2 form, snitt, fason 3 arbetslön 4 no tener ~ inte vara möjligt

hed|er ⁅pres. hiedo⁆ itr 1 stinka 2 vara tröttsam (tråkig) -iondez f stank -iondo a 1 stinkande 2 odräglig, frånstötande -or m stank, dålig lukt

hegemonía hegemoni, herravälde, överhöghet

hégira hedjra ⁅utgångspunkt för muhammedanernas tideräkning⁆

héis ⁅åld.⁆ = habéis ⁅2 p. pl. pres. ind. av haber⁆helada

hidrofobia

hel lada frost; ha caído una ~ det har frusit på -ado I a 1 frusen, kyld, isig 2 stel [av fasa] I f m glass -adora glassmaskin -ar [pres. ftieZo] I tr 1 frysa (kyla) [ned] 2 göra nedslagen II opers frysa till III rf I bli frusen; frysa till is heiecho ormbunke heleno m a hellen[sk] helero jökel, isflod hélice / propeller helicóptero helikopter helio heliunii heliotropo heliotrop hembra hona; kvinna hemisferio hemisfär, halvklot hemistiquio halvvers hemo|filia hemofili, blödarsjuka -rragia blodflöde, blödning-rroides mpl hemor-rojder -stótico a m blodstillande [medel] henal = henil

henchir [pret. hinchiól I tr fylla fl rfl blåsa upp sig

hend|eduro springa -er [pres. hiendo^ tr spräcka, klyva -idura spricka henequén m pita, amerikansk agave hen |il m hölada-o hö heñir [pret. Tii/ló] tr älta, knåda hepático a lever-heróldicla ^eraldik -o a heraldisk heraldo härold

herb|aje m bete -ario herbarium, växt-samling -azal m gräs-, betes|mark -¡voro växtätande djur-olario försäljare av medicinska örter-orizar itr botanisera, samla växter -oso a gräsbevuxen hercúleo a herkulisk, jättestark hered|ad / jordegendom; lantgård -ar I tr 1 ärva 2 lämna i arv 11 itr ärva -ero arvinge; forzoso bröstarvinge -itario a ärftlig

herej|e mf kättare -ia kätteri, irrlära herencia 1 arv 2 ärftlighet 3 arvsrätt herético a kättersk

her|ida sår -ir [pres. hiero; pret. hirió] tr

såra [äv. fig.]; träffa, slå hermafrodita m a hermafrodit[isk] herman|a 1 syster; r^ política svägerska 2 nunna -ar I tr förbrödra, förena II rfl förbrödra sig, samsas -astra halvsyster -astro halvbror -dad / 1 broderskap; broderlighet 2 brödraskap; förening; la Santa [åld.] lantpolisen -o 1 broder;

político svåger; medio halvbror 2 munk

hermético a hermetisk, lufttät; sluten hermos|ear ir försköna, göra vacker -o a vacker; präktig -ura skönhet, fägring hernia [läk.] broek; inguinal Ijumsk-brock héroe m hjälte

hero|icidad / 1 hjältemod 2 hjältedåd-ico a heroisk, hjältemodig -ina 1 hjältinna 2 heroin -ismo hjältemod herpe[s] m (f) [pl] bältros herr|ada träbalja [med järnband] -ador m hovslagare -adura hästsko; clavo de r^ hästskosöm; camino de ridväg -aje m järnbeslag -amienta [järn]verktyg -ar [pres. hierro] tr 1 sko [häst] 2 brännmärka [boskap] herrén m grönfoder

herr|erla smedja, mekanisk verkstad, järnbruk -ero smed -umbre / rost - umbroso a rostig herv|ido [Am.] kokt kött; ~ preliminar [kem.] förkokning -idor m © kok|apparat, -kar -ir [pres. hiervo; pret. hirvió] itr 1 koka, sjuda 2 myllra, vimla-or m kokning; [fig.] glöd, eld -oroso a eldig, häftig

hesit|acion tvekan, hesitation-ar itr tveka, hesitera het jaira (-era) hetär heteróclito a [gram.] oregelbunden heterodoxo a heterodox, kättersk, irr-lärig

heterogéneo a heterogen, olikartad hético = héctico

hexà]gono a sexkantig-metro hexameter hez / drägg; heces [pl. äv.] exkrementer, avföring hiato [gram.] hiatus, vokalmöte hibern|acion vintersömn, hibernation [äv. läk.] -al o. -izo a vinter-hibrido m a hybrid[-], bastard[-] hice [pret. av hacer]

hidalglamente adv ridderligt, nobelt -o I a 1 adlig 2 ädel II m ädling -uia {-uez f) 1 adelskap 2 storsinthet, själsadel hidra hydra; havsorm hidrato hydrat hidráulico a hydraulisk, vatten-hidro|aviön m hydroplan-carburo kolväte -eléctrico a; central -eléctrica vattenkraftverk -fobia vattuskräck, rabies

168hidrógeno

híspano

' pesado tungt väte, vätgas; bomba de ^

hidrógeno väte; deuterium; gas vätebomb

hidropesía vattusot hidrópico a m vattu-

siktig [person] hidro|plano hydroplan -stótico hydrosta-tik -terapia [läk.] hydroterapi, vattenbehandling hiedra mur gröna hiél f 1 galla 2 bitterhet hielo is; frost; [f ig.] kyla; estar hecho un

F vara iskall hiena hyena

hierb|a gräs; ört; ~ lechera 'mjölkblomma'; ~ luisa hjärtansfröjd; mala ^ ogräs; ~ mate matte -abuena mynta -ajo ogräs hierografia religionshistoria hierótico a 1

prästerlig 2 [fig.] stel hierro 1 järn; ^ colado gjutjärn; especular järnglans; laminado valsat järn 2 brännmärke higa 1 amulett [i form av knytnäve] 2

hånfull gest hígado 1 lever 2 kurage higi|ene / hygien -énico a hygienisk; paño

~ dambinda higo fikon

higrómetro hygrometer, fuktighetsmätare higuera fikonträd

hij|a dotter; F barn lilla -adalgo f adelsdam -astra styvdotter -astro styvson -o son; F 'min vän' -odalgo ädling -os pZ barn -uela 1 arvskifteshandling 2 arv 3 genväg

1 hila charpi, linneskav

2 hiI |a rad -ada rad, skikt

hil|ado garn, tråd -ador m spinnare -ande-ría spinneri -andero spinnare -ar tr spinna

hilar|ante a; gas ~ lustgas -idad f munterhet hilaza grov tråd hilera rad

hil|o tråd; tela de r^ linne[tyg] -van m tråckling -vanar tr tråckla himno hymn; nacional nationalsång hinc|apié m; hacer ~ stå på sig; hacer r^ en insistera på, lägga stor vikt vid -ar tr slå i [spik]; r^se de rodillas knäböja; el diente en bita fast i

hinch|a 1 mf entusiastisk anhängare [till idrottslag], supporter 2 / hat, avsky;

tener ^ a alguien F inte kunna tåla en person -ado a 1 uppsvälld 2 [om stil] svulstig 3 högfärdig -ar I tr blåsa upp II rf I svälla -azón / 1 svällning; svullnad 2 [om stil] svulst 3 högfärd hindú mf hindu hiniesta ginst hinojo 1 knä 2 fänkål hipar itr 1 hicka 2 ivrigt längta 3 snyfta hipérbola [mat.] hyperbel hipérbole / hyperbol, överdrift hiperbólico a hyperbolisk, överdriven hiperibóreo a från högsta norden -estasia [läk.] överkänslighet -producción överproduktion -sensible a överkänslig -tensión högt blodtryck -trofia [läk.] hyper-trofi, abnorm förstoring [av ett organ] hípico a häst-

hipn|osis / hypnos -ótico a hypnotisk -otismo hypnotism -otizar tr hypnotisera hipo 1 hicka 2 längtan 3 hat hipo|condria hypokondri, svårmod -cón-drico a hypokondrisk hipocrás m [åld., slags] sockrat och kryddat vin

hipocresía hyckleri, skenhelighet hipócrita I a hycklande Ii mf hycklare hipodérmico a [läk., om insprutning] sub-kutan

hipódromo hippodrom, kapplöpningsbana

[för hästar] hipófisis / [anat.] hypofys hipogrifo [mytol.] hästgrip hipopótamo flodhäst hipóstasis f [teoL] hypostas |person i [-treenigheten]-] {+tre- enigheten]+}

hipotec|a hypotek, inteckning, pant -ar tr inteckna, förpanta -ario a intecknings-hipotensión lågt blodtryck hipotenusa hypotenusa hipótesis / hypotes hiriente a sårande hirsuto a stripig hirviente a sjudande hisopo 1 [bot.] isop 2 vigvattenkvast hispalense I a från Sevilla 11 m Sevilla-bo Hispania [ant.] Spanien hispánico a spansk

hispan |idad / den spansktalande världen[s språk och kultur] -ismo spansk språkegenhet -ista mf hispanist [p. som studerar sp. kultur] -izar tr förspanska -o a

169hísponoamerícano

hongo

spansk-oamericano a spanskamerikansk -ófilo I a spanskvänlig II m hispanofil, spanskvän histjeria hysteri -érico a hysterisk -erismo hysteri

histología histologi, cellvävnadslära hist|orio 1 historia 2 skvaller 3 fabel; berättelse; sagrada biblisk historia; ¡déjate de '^s/ låt oss komnja till sakens kärna! -orlador m historieskrivare -orlar tr berätta om, redogöra för -órlco a historisk -orieta rolig historia -oriografia historieskrivning -oriógrafo historieskrivare

histrión m taskspelare, komediant; [-bluff-[makare]-] {+bluff- [makare]+} hita nubb

hito 1 gränssten 2 màl; dar en el 'träffa prick*, slå huvudet på spiken 3 mirar de en r^ se skarpt på hizo [pret. av hacer^ Hl. [förk. för hectolitro[s]] Hm. [förk. för hectömetro[s]] Hnos. [förk. för Hermanos, i firmanamn] hociclar I tr böka i II iir falla på näsan -o

tryne; los '^s F näsan, synen, käften hocino terrassformad åker hociquera munkorg hogaño adv F 1 i år 2 numera hög|ar m härd, hem-areño a hem-; huslig, hemkär -aza stort [grovt] bröd -uera bål

höj|a 1 blad, pappersark; löv; üoZuer Za ändra åsikt 2 plåt, platta; de lata = hojalata; r^ de afeitar rakblad 3 [-[värj]-klinga-] {+[värj]- klinga+} 4 dörrhalva -alata bleck -alatero bleckslagare -äldre m(/) smördeg; tusen-bladstårta -arasca 1 [nedfallna] torra löv 2 värdelös sak -ear tr bläddra igenom -uela [slags] tunn kaka hola itj hallå!, hej!, goddag! Holanda Holland

höland |a fint holländskt linne -és I a holländsk II m 1 holländare 2 holländska [språket] -esa pappersark [av visst [-format];-] {+for- mat];+} a la ^ i halvfranskt band holg|adamente adv komfortabelt, bekvämt; utan svårighet -ado a 1 vid, bekväm 2 sysslolös 3 burgen, välbärgad -anza lugn och ro; rekreation, nöje -ar [pres. huelgo^ I itr 1 ta sig ledigt 2 vara överflödig; huelga decir det säger sig

självt II rfl glädja sig; roa sig -azán I a lat II m lätting, dagdrivare -azaneria sysslolöshet, dagdriveri, lättja -orio F glad tillställning -ura 1 vidd, bredd 2 bekvämlighet; con -^bekvämt 3 välstånd holocausto [bränn]offer hollar [pres. huello] tr 1 trampa på (ned), beträda 2 förtrycka

hollejo skal [av vissa frukter, t. ex. druva] hollín m sot

hombr|achén m stor och stark man -adía manlighet; mod -e m 1 människa; ¡^I vad säger du (Ni)! [uttr. för förvåning] 2 man; make; de bien hederlig man;

de cabeza begåvad man; de Estado statsman; de negocios affärsman; ^^ de pelo en pecho F *en riktig karl* -ear itr spela vuxen (märkvärdig) -ia; de bien hederlighet hombro skuldra, axel; arrimar el ^ lägga manken till; encogerse de »^s rycka på axlarna; mirar a algn por encima del ^ se ngn över axeln hombruno a manhaftig, karlaktig homenaje m trohetsed; hyllning; rendir ^

hylla -ar tr hylla homeópata mf homeopat homeopático a

i homeopatisk 2 försvinnande liten homérico a homerisk homicidio I a mordisk, mord- II mf mörd|are, -erska -io mord, dråp homilía predikan homófono a [om ord] hkljudande homo|geneidad / homogenitet -géneo a

homogen, ensartad homónimo I a homonym, likljudande II m 1 namne 2 [gram.] homonym homosexual a homosexuell homúnculo 1 [alkem.] homunculus 2 liten svag människa hond |a slunga-ero slungare hond|o I a djup II m djup; botten -on m [dal]sänka, hålväg, klyfta -onada kittel-dal, hålväg, sänka, däld -ura djup; meterse en r^s F göra bort sig hondureño I a från Honduras II m invånare i Honduras honest|idad f hyfsning, anständighet -o a anständig; passande, lämplig hongo 1 svamp 2 rundkullig filthatt, F plommonstop

170honor

huero

honorm ära, heder, ärbarhet -oble a hedervärd -orio I a heders-, titulär- II m honorar -es mpl högt ämbete -ifico a heders-

honr|o heder, ära; ärbarhet, [kvinnas] kyskhet -adez / redbarhet; anständighet -odo a hederlig; ärbar -or I tr hedra II rf I vara stolt [de över] -iI lo; por la negra ^^ för skams skull -oso a hedrande, aktningsvärd hontonor m källsprång hopo [hårig] svans [t. ex. hos räv] hora timme; extraordinarias [-övertid[stimmar];-] {+övertid- [stimmar];+} ¿qué ~ es? hur mycket är klockan?; dcæ la [om klocka] slå; a todas r^s ständigt, dygnet runt horodor tr genomborra horario I a tim- 11 m 1 timvisare 2 tidtabell; schema, arbetsordning horca 1 galge [för dödsstraff] 2 högaffel horcajadas; a ^^ grensle horchot|a [slags] [jord]mandelmjölk -ero person som säljer horchata horda hord

horizont|oi a horisontell, vågrät -e m horisont

horma läst, skoblock; modell hormigo myra

hormigón m betong; ^ armado armerad betong hormigonera ® betongblandare hormiguteor itr 1 klia, krypa 2 vimla, myllra -eo 1 klåda, krypning 2 [-[folk]vimmel-] {+[folk]vim- mel+} -ero myrstack [äv. fig.] horm|ona(-ón m) hormon-onoi a hormon-,

hormonell hornobeque m X hornverk hornoblenda hornblände hornacina välvd nisch i mur horn lada ugnfull, bak -ero bagare -illa stekugn -illo [järn]spis; eléctrico kokplatta-o 1 [bak]ugn; ~ porriZZa grill[ugn]; alto ^ masugn 2 hembageri horóscopo horoskop

horquillo 1 klyka 2 gaffel [på cykel] 3 högaffel 4 hårnål horrendo a fasaväckande hórreo kornbod; spannmålsvind horrible a förfärlig, hemsk hórrido a gräslig

horripil|onte a hårresande -ar I tr väcka

fasa hos II rf I bli förfärad horrísono a [om ljud] skräckinjagande

horror m iasa; ¡qué sä hemskt! -ixor tr väcka fasa hos -oso a hisklig, gräslig hort|olizas pl grönsaker -elono trädgårdsmästare hortensia hortensia

hort|fcolo a trädgårds- -¡cultor m trädgårds|odlare, -mästare -icultura horti-kultur, trädgårdsodling H.os = Hnos, hosanna m hosianna hosco a 1 mörk 2 vresig hosped|aje m logi -or I tr ta emot i sitt hem 11 rf I bo, ta in -erf a värdshus -ero värd hospi|cio hospits; hem [för åldringar, föräldralösa o. sjuka] -tal m sjukhus, lasarett -talario a gästfri -talidad f gästfrihet -talizor tr lägga in på sjukhus host|a| m värdshus; hotell -elero värdshusvärd -erfa värdshus hostia hostia, nattvardsbröd, oblat hostigar tr sätta efter, ansätta; reta hostil a fientlig -idad / fientlighet; romper las '^es X inleda krig genom anfall -izar tr angripa [fiende] hotel m 1 hotell 2 villa; förnämt privathus -ero I a hotell-; industria -era hotéllrö-relse 11 m hotellägare -ito litet privathus, villa

hotentote m hottentott hoy adv i dag, i våra dagar; en dia nu för tiden; de ^ en adelante hädanefter; ~ por ~ för tillfället

1 hoz f skära

2 hoz / trång dal hozar tr böka upp

HP (H.P.) [förk. för] caballo[s de vapor] hk, hästkraft[er] hube [pret. av haber] hucha sparbössa; sparkapital huebra 1 dragpar av mulor 2 dagsverke hueco I a 1 ihålig; [om kjol] vid 2 inbilsk, uppblåst II m hål, grotta, urgröpning, lucka -grabado djuptryck huelg|o strejk; hacer ~ strejka; declararse en r^ inleda strejk -o 1 andetag 2 vila -uisto mf strejkdeltagare huella [fot]spår; ^ dactilar fingeravtryck huerco [åld.]; el ^ dödsriket; döden huérfano a m föräldralös[t barn] huero a 1 [om ägg] obefruktad 2 [fig.]tom, märglös, utan must

171huerta

huy

huert|o trädgàrd[sfält]; område med konstbevattning -ano trädgårdsodlare -o liten trädgårdsodling, litet trädgårdsfält

hueso 1 ben, knota; estar en los r^s F vara bara skinn och ben 2 fruktkärna; todavía queda el ^ det värsta är kvar huésped m 1 värd 2 gäst; casa de ^es pensionat hueste f här, hord huesudo a knotig

huev|o fiskägg, rom -ero äggkopp -erio ägghandel -o ägg; ~ duro hårdkokt ägg;

pasado por agua löskokt ägg; -^s revueltos äggröra; al plato stekt ägg hugonote m hugenott hu|ido flykt -ir oreg. itr fly hule m vaxduk

hulla stenkol; blanca *vita kol', elkraft

humon|orse rfl i [om Kristus] bli människa 2 bli human 3 [Am.] nedlåta sig [a trabajar till att arbeta] -idod / 1 mänsklighet 2 korpulens -idodes †pl humaniora -ismo humanism-¡sto mf humanist-itario a humanitär-o a mänsklig, human; barmhärtig [con mot] hum |oreda rökmoln -eonte a rykande -eor itr ånga, ryka

hum|ectonte m fuktningsmedel -ectar tr fukta -edod / fuktighet, väta -edecer [böjn. som crecer] oreg. tr fukta húmedo a fuktig, våt humero rök|fång, -gång, skorstenspipa húmero överarmsben humlld|od f ödmjukhet-e a ödmjuk; ringa

enkel, oansenlig, torftig humlllloción förödmjukelse -onte a förödmjukande, kränkande -or I tr 1 slå ned, sänka, böja 2 förödmjuka, kränka II rfl ödmjuka sig

hum|illo 1 tunn rök 2 fåfänga, högfärd-o 1 rök 2 inbilskhet; tener muchos r^s vara trotsig

humor m humör -ada 1 nyck; infall 2 skämt -ado a; bien på gott humör; mal ^ på dåligt humör -ismo [spansk] tragikomisk litterär genre -¡sta mf a [om författare] humorist[isk] -íst¡co a humoristisk, skämt-humoso a rökig humus m humus, mylla hund|¡do a insjunken, sjunken; försjunken -¡m¡ento ras; [ned]sánkning-¡r I tr 1 sänka 2 undertrycka; tillintetgöra II r/Z sjunka, gå under; falla i ruiner, rasa húngaro I a ungersk II m 1 ungrare 2 ungerska [språket] Hungría Ungern huno a hunner-; el rey hunnerkungen;

los ^s hunnerna hurac|àn m orkan -anado a orkanartad hurañiía människoskygghet; bitterhet -o a [folk]skygg; vresig

hurg|ar tr 1 röra om i [la lumbre elden]; [vid]röra 2 reta, förarga -ón m eldgaffel, ugnsraka hurí / houri

hur lon m 1 vessla 2 [f ig.] snok[ande [-människa]-] {+män- niska]+} -onear itr snoka -onera 1 vessle-håla 2 gömställe hurra itj hurra! hurraca == urraca

hurt|adillas; a i smyg, förstulet -ar I tr stjäla, snatta; el cuerpo vika undan [för hugg] II r/Z gömma sig, avvika -o stöld húsar m husar

husm|a; andar a la ^ de försöka uppspåra -ear I tr 1 nosa upp 2 försöka ta reda på; forska ut 11 itr [om kött] stinka -o stank huso spole, slända huy itj ah!, oj!, ack!

172 ibérico a iberisk, spansk; la Península Ibérica Pyreneiska halvön ibero m a [-iber[isk]-] {+iber- [isk]+} iberoamericano m a [-iberoameri-kan[sk]-] {+iberoameri- kan[sk]+}

ibicenco I a från Ibiza 11 m Ibiza-bo ibídem adv [lat.] ibidem, där[samnia]-

städes ibis m ibis[fågel] iceberg m [eng.] isberg icono ikon, [rysk] helgonbild -ciasta mf bildstormare -grafía ikonografi ictericia gulsot

ictiología iktyologi, läran om fiskarna

ictiólogo iktyolog ictio|morfo a fiskformad -sauro fisködla icho [slags] gräs [från Anderna] id [imper. av ir]

ida färd; billete de enkel biljett; billete de ^ y vuelta [tur och] returbiljett; '^s y venidas kommande och gående, spring hit och dit ideo 1 tanke, idé 2 begrepp 3 plan, avsikt

4 kunskap, kännedom 5 F fix idé ideal I a idealisk 11 m ideal; mål -ismo idealism -ista mf idealist -irar tr idealisera

idear tr hitta på, tänka ut, uppfinna, planera

idenn adv [lat.] idem, likaledes, dito idéntico a identisk, lik ident|idad / identitet; carnet de r^ identitetskort; documentos de ^ identitetshandlingar -ificación identifiering -ificador a; las iniciales ~as [hand.] brevförfattarens och maskinskrivarens initialer-ificar i tr identifiera II r/Z 1 legitimera sig 1 identifiera sig [con med] ideo I logia ideologi - lógico a ideologisk id est = i. e,

idílico a idyllisk idilio idyll [äv. litt.] idiom |a m språk -ático a språklig idiosincrasia idiosynkrasi idiot|a i a idiotisk; dum II mf idiot; dumbom -ez / idioti; dumhet -ismo 1 idioti 2 språkegendoml ighet 1 ido ido [konstgjort språk]

2 ido [pp. av ir]; estar ^ [de la cabeza] vara tokig

idólatra mf avgudadyrkare idolatrar tr

dyrka, avguda idolatría 1 avgudadyrkan 2 passionerad kärlek ídolo 1 avgud 2 idol idoneidad f duglighet idóneo a duglig,

kompetent, lämplig idos [imper. av ir] i.e. [lat., förk. för] id est dvs. ig. [förk. för igual[es]] igl.a [förk. för iglesia] iglesia kyrka; catedral domkyrka; cumplir con la ^ leva efter [katolska] kyrkans bud iglú [pl. ~es] m igloo, eskimåhydda ignaro a okunnig, obildad ígneo a eld- ignición glödning, antändning; [om bil o. dyl.] tändning ignomini|a skam, nesa -oso a vanhedrande, skändlig ignor|ancia okunnighet, ovetskap -ante I a okunnig, ovetande 11 m ignorant, dumhuvud -ar tr inte veta (känna till), vara okunnig om ignoto a okänd, oupptäckt igual I a 1 lika [a med]; ~ da [que] det gör detsamma [om] 2 [om mark] jämn 3 likadan, enahanda II m like; tratar de a ^ behandla som sin jämlike; sin makalös, oförliknelig III adv lika, på samma sätt; al r^ de i likhet med, liksom; [al] que liksom -a 1 utjämning, jämkning, lika fördelning 2 överenskommet årsarvode [för läkarvård] -ar I tr 1 göra lika; komma i höjd (nivå) med; ^ con jämställa med 2 jämna [ut] 3 jämna [väg] il itr vara lika III r/Z 1 jämföra (jämställa) sig [con med] 2 komma överens -dad f i likhet 2 jämnhet 3 jämlikhet -mente adv likaledes; gradas, ^ tack, detsamma iguana leguan, kamödla ij|ada i-ar m) flank [på häst] ilación slutledning I I.e [förk. för Ilustre^

ilegal a illegal, olaglig -idad f illegalitet, olaglighet

173ilegible

Imperioso

ilegible a oläslig

ilegítimo a olaglig, ohemul; hijo ~ utom-äktenskapligt bam Ileon m ileum [del av tunntarmen] ileso a oskadd iletrado a olärd

ilicitano l a frän Elche 11 m Elche-bo ilícito a otillåten, förbjuden ilicitud / otill< låtUghet ilimitado a obegränsad iliterato a iUiterat, olärd il.mo (IZZ."»®) Eförk. för Ilustrisimo^ ilógico a ologisk ilota m helot

iluminloción belysning -ar tr 1 lysa upp 2

kolorera -otivo a upplysande iluslión illusion; [bedräglig] förhoppning; drömmeri; spänning -ionarse rfl 1 bli entusiasmerad 2 göra sig illusioner -ionista mf illusionist -ola bedragen

1 i m svärmare -orio a bedräglig, värdelös ilustrlación 1 iUustration 2 förklaring; la

upplysningstiden -odo a i illustrerad

2 bildad, kunnig, lärd -ar I fr 1 illustrera 2 förklara ii r/Z 1 göra sig berömd 2 förvärva kunskaper -otivo a illustrativ -e a ryktbar, förnäm[lig] -fsimo a hög-vördig

imagen / 1 [helgon]bild; quedarse para vestir r^es F komma pà överblivna kartan 2 föreställning imagin|able a tänkbar -ación fantasi; inbillning -or I tr tänka ut II rfl föreställa sig -orlo a imaginär, tänkt, fantasi--otiva tankeförmåga -otivo a uppfinnings-, sinnlrik -erio bildsnideri; [slags] broderi [som imiterar målningar]

1 imán m iman

2 imán m magnet iman[t]ación magneti-sering imon[t]or I tr magnetisera II rfl bli magnetisk

imbécil a imbecill, svagsint; dum imbecilidad / imbecillitet, sinnessvaghet; dumhet imberbe a skägglös imborrable a outplånlig imbricado a [bot.] fjällformig imbu|ido a; ^^ por full av -ir [böjn. som

ftuir] oreg. tr ingjuta, uppamma, inge imit|able a ef t erf öl jansvärd -ación imitation, efterhårmning -ador i a efterhärmande II m efterföljare; efterhärmare

-or tr imitera, härma, efterbilda; efterfölja -otivo a imitativ, efterbildande impocienlcio otålighet, spänning -tor I ir göra otålig, irritera II rfl bli otålig -te a otålig

impacto 1 anslag, träff [av kula] 2 återverkan

impog|able a obetalbar -odo a obetald -o a [Am.]; él es ^^ f han har inte fått betalt

impalpable a omärkbar impar a udda

imporciol a opartisk, objektiv -idod / opartiskhet, oväld -mente adv opartiskt, rättvist

impartir tr 1 bevilja 2 meddela, ge imposib|ilidod / känslolöshet -le a känslo-lös

impavidez f 1 oräddhet 2 [Am.] fräckhet impávido a 1 orädd, oförfärad 2 [Am.] fräck

impecab|ilidod / oklanderlighet -le a

syndfri; felfri, korrekt, oklanderlig imped|ido I a 1 förhindrad 2 lam, rörelse-hämmad II m lam (rörelsehämmad) person -imenta tross -imento förhinder; ~ matrimonial äktenskapshinder -ir [pret. impidió] tr hindra, vara i vägen för

impeler tr driva på; stimulera impenetrab|ilidad / ogenomtränglighet -le a i ogenomtränglig 2 oförklarlig; misterio ^ outgrundlig gåta impeniten|cio obotfärdighet -te a m obot-färdig (förhärdad) [syndare] impensado a oförutsedd, oväntad imper|onte a rådande -or íír härska -otivo I a befallande, bjudande; uttrycklig II m [gram., filos.] imperativ im|perceptible a omärklig -perdible I a som inte kan förloras II m säkerhetsnål -perdonable a oförlåtlig -perecedero a oförgänglig imperfecición ofullständighet; brist, defekt -to I a ofullständig, bristfällig II m imperfektum imperial a kejserlig; áflfwiZa ~ kungsörn -ismo imperalism -isto mf imperialist impericia oerfarenhet imperio imperium, kejsarrike -so a befäl-lande;"pockande, trängande

174imperito

impJ

imperito a oerfaren

¡mpermeab|ilizar fr göra luft- och vattenfät -le I a vattentät II m [vattentät] regnrock; de lona presenning impersonal a opersonlig impertérrito a oförskräckt impertinen|cia fräckhet, oförskämdhet -te a m fräck (näsvis) [person] -tes mpl lomjett

imperturbable a orubblig; bergsäker impétigo impetigo, [slags] hudutslag impetrar ir utverka; begära [nåd^ Impetu m 1 våldsamhet; häftighet 2 sats, fart, kläm

impetuos|idad / våldsamhet, häftighet -o a

häftig, våldsam; [om ström] strid impíamente adv obarmhärtigt, grymt impiedad / 1 ogudaktighet 2 hänsynslöshet, obarmhärtighet impío a 1 ogudaktig, gudlös 2 grym implacable a oblidkehg, obeveklig implantar tr inplanta, införa implic|acion motsägelse -ar I tr innebära; föra med sig 11 Ur innebära hinder; vara motsägande implícito a självfallen, underförstådd implor|acion bön -ar tr bönfalla om; anropa

impolítico a odiplomatisk impoluto a ofläckad, ren imponderable a i ovägbar 2 oförliknelig imponiente a imponerande-er [böjn. som poner^ oreg i tr 1 ålägga 2 pålägga [skatt] 3 inge [respekt] 4 sätta in [pengar] II rfl göra sig gällande, hävda sig -ible a beskattningsbar impopular a impopulär import|acion import, införsel -ador m importör

importan|cia vikt, betydelse; darse ^

göra sig viktig -te a viktig, betydande import |ar I tr 1 importera 2 kosta, belöpa sig till II Ur vara av vikt (betydelse); no -a det gör detsamma -em belopp, summa

importun|ar tr besvära-idad / efterhång-

senhet -o a besvärlig, oläglig imposib|ilidad f omöjlighet -¡litado I a

inte arbetsför II m invalid -ilitar tr omöjliggöra; hindra -le a omöjlig; odräglig

imposición 1 påläggande, pålaga 2 förlänande, högtidligt överlämnande [av ordenstecken] i m post |or m bedragare -ura bedrägeri impotable a odrickbar impoten|cia 1 makt-, hjälp|löshet 2 impotens -te a I maktlös, svag 2 impotent impracticable a outförbar; svårframkom-

1ig, ofarbar imprecjación förbannelse -ar tr förbanna impreciso a vag, obestämd impregnar tr impregnera, dränka in impremeditado a oöverlagd imprenta tryckeri; tryck imprescindible a oundgänglig; oumbärlig, nödvändig impresentable a inte presentabel impres|ion 1 tryck; avtryck 2 [fig.] intryck -ionable a lättpåverkad -ionar i tr 1 göra intryck på 2 [fotogr.] exponera 11 rfl [lätt] bli påverkad (ta intryck) -o I a tryckt; stämplad II m trycksak; blankett -or m boktryckare; typograf imprevislión brist på förutseende, kort-tänkthet -or a korttänkt, slarvig, lättsinnig -to a oförutsedd, oväntad -tos pl oförutsedda utgifter imprimar tr [mål.] grunda imprim|atur m [lat.] imprimatur, [-[kyrkligt]-] {+[kyrk- ligt]+} tryckningstillstånd -ir oreg. tr 1 trycka 2 inprägla [i sinnet] improbab|ilidad / osannolikhet -le a osannolik

improbar [pres. impruebo^ tr ogilla, klandra

improbidad / ohederlighet ímprobo a 1

ohederlig 2 mödosam, besvärlig improceden|cia otillbörlighet -te a 1 som

inte hör till saken 2 otillbörlig improductivo a improduktiv; ofruktbar impronta avtryck improperio skymf, förolämpning improp|iedad f oegentlighet -io a oegentlig, oriktig; olämphg, otjänlig improrrogable a som inte kan förlängas improvis|acion improvisation [--a[da]-mente-] {+-a[da]- mente+} adv plötsligt, oväntat -ar tr improvisera -o a oförutsedd; al (de) ^ oväntat

impruden|cia oförsiktighet; okloket -te

a m oförsiktig (oklok) [person] imp.te [förk. för importe^

175impúber

inclasificable

impúber a inte könsmogen impuden|do oförskämdhet, fräckhet, oanständighet -te a oförskämd, fräck, oanständig

impudicia oanständighet impúdico a

oanständig, skamlös, oblyg impuesto I [pp. av imponer^ ; de insatt (bevandrad) i Ii m pålaga, skatt, avgift;

sobre la renta inkomstskatt impugn|obie a anfäktbar -ación vederläggning -ador m bekämpare, antagonist -ar /r 1 vederlägga; motsäga, bestrida 2 överklaga

impuls|ar tr driva, sätta i gång -ivo a 1 drivande 2 impulsiv-o stöt; fart; impuls; [sport.] [an]sats; a r^s del viento för vinden

impufi|e a straffri -emente adv ostraffat -idad / straffrihet

impur|eza 1 orenhet 2 syndfullhet -o a 1 oren, grumlig 2 okysk imputlabilidad / [jur.] imputabilitet, till-räknelighet -able a [jur.] som kan tillvitas -ación [jur.] tillvitelse, beskyllning -ar tr [jur.] tillvita, påbörda in|abordable a; problema ~ olösligt problem -acababie a oändlig -accesible a otillgänglig, oåtkomlig; obegriplig -acentuado a [gram.] obetonad -aceptable a oantagbar -actividad / inaktivitet, overksamhet -activo a inaktiv, overksam -adecuado a inadekvat, inte avpassad; olämplig [para för] -admisible a oantagbar

inadvert|encia förbiseende -idamente adv

i ouppmärksamt 2 oväntat -ido a obemärkt; obetänksam, tanklös in|agotable a outtömlig -aguantable a

outhärdlig, odräglig -alcanzable a ouppnåelig -alienable a oförytterlig inalter|able a oföränderlig -ado a oförändrad inamovible a oavsättlig inon|e a tom, innehållslös; värdelös -ición utmattning (försvagning) [orsakad av hunger]

in|animado a livlös [äv. fig.] -apa^able a osläcklig -apelable a [om dom (beslut)] som inte kan överklagas, slutgiltig inapeten|cia aptitlöshet -te a utan matlust

in|aplazable a som inte kan uppskjutas -apreciable a i oskattbar 2 omärklig, obestämbar[t liten] -apropiado a olämplig, inte passande -asequible a ouppnåelig -astillable a; cristal ~ splitterfritt glas -audito a 1 sällsynt, unik 2 oerhörd inaugurlación invigning -ar tr inviga, öppna

inca m inka incaico a inka|n |calculable a oskattbar; oberäknelig -calificable a skändlig incandescente a vitglödande incansable a outtröttlig incapac|idad / oförmåga; inskränkthet -itado a 1 oförmögen 2 omyndigförklarad -itar tr 1 utgöra ett hinder för 2 omyndigförklara

incapaz a inkapabel, oförmögen; enfaldig incásico = incaico

incautlación beslag[tagande], utmätning -arse r/Z; de sätta sig i besittning av, lägga beslag på incauto a oförsiktig

incendi|ar tr sätta eld på -ario I a brand-Il m mordbrännare -o eldsvåda; intencionado mordbrand incensar [pres. incienso^ tr 1 svänga rökelse

för 2 smickra -io rökelsekar incentivo stimulans, eggelse, 'sporre* incertidumbre / osäkerhet, tvivel inces|ante (-able) a ständig, oupphörlig incesto incest, blodskam incid|encia m^llankommande händelse, tillfäUighet -ente I a inträffande, uppkommande II m liten händelse, episod -entemente adv tillfälligtvis -ir itr; ^ en error råka göra ett misstag incienso 1 rökelse 2 smicker incierto a osäker

incinerlación hkbränning -ar tr bränna [lik]

incipiente a begynnande incircunciso a oomskuren incislión snitt, skåra-ivo a bitande, skarp; [diente] ~ framtand incitlación eggelse; uppmaning -ador m anstiftare -ar tr t egga, hetsa upp 2 uppmana incivil a oartig -idad / oartighet ind. [förk. för inclusive] inclasificable a som inte kan klassificeras

176inclemencia

inculpar

inclemen|da stränghet, bisterhet -fe a sträng, bister

incliniación 1 lutning 2 böjning 3 böjelse -ado a 1 lutande 2 brant 3 böjd, hopsjunken 4 benägen -ar I tr böja [på] II r/Z 1 luta 2 bocka sig 3 vara böjd för [a creer att tro] ínclito a ryktbar; förnäm[lig] inclu|ido a bifogad; inberäknad -fr [böjn. som huir^ oreg. tr innesluta, inbegripa; närsluta [i brev]; ta med [i skrift] -sa hittebarnshus -sive adv inklusive -so I a inneliggande II adv jämväl, till och med, rent av inco|ar tr påbörja, inleda [process] -ativo

a inkoativ incoercible a obetvinglig Incognit|a [mat.] obekant; despejar la lösa ut en obekant [x, y, z osv.] -o a okänd; viajar de r^ resa inkognito incoheren|cia löslighet, brist på sammanhang -te a osammanhängande íncola m [litt.] invånare Incoloro a färglös incólume a oskadd Incombustible a eldfast incomible a oätbar

in|comodar I tr besvära II r/Z bU besvärad; bli förargad -comodidad f obehag, besvär -cómodo a obekväm, besvärlig -comodo = incomodidad -comparable a ojämförlig, makalös -compasivo a obarmhärig incompat|ibilidad / oförenlighet -ible a

oförenlig [con med] incompeten|cia inkompetens, oduglighet -te a inkompetent, oduglig incompleto a ofullständig incomprens|ible a obegriplig -ión brist

på förståelse Incomunic|ado a isolerad -ar I tr spärra av II rf I isolera sig, hålla sig för sig själv

Injconceblble a ofattlig -conciliable a oförenlig -concluso a oavslutad -concuso a ovedersäglig, bergfast incondicional a obetingad, ovillkorlig -mente adv oreserverat in|conexo a 1 osammanhängande 2 oavhängig -confesable a skamlig, neslig, vanärande -confundible a karakteristisk -conmensurable a omåttlig; omätlig

-conmovible a orubblig -conquistable a

oövervinnlig, ointaglig -consciente a 1 omedveten 2 medvetslös inconsecuen|cia inkonsekvens -te a in-

konsekvent inconslsten|cia ombytlighet -te a ombyt-1ig; lös inconsolable a otröstlig inconstan|cia obeständighet -te a obeständig, ombytlig in|consutil a sömlös, utan söm -contable a oräknelig -contenible a hejdlös -contestable a ovedersäglig, obestridlig incontinen|cia okyskhet -te a okysk incontinenti adv [lat.] genast incontrovertible a ovederlägglig, obestridlig

Inconvenlen|cia olämplighet-te i a olämplig II m olägenhet, hinder, nackdel; no tengo jag har ingenting emot det, det går gott för sig Incorporlación införlivning -ado a i in^ förlivad 2 sittande [upp] [i sängen^ -ar I tr inkorporera, införliva 11 r/Z 1 ansluta sig [a till] 2 sätta sig upp [i sängen]; resa sig [upp] incorpóreo a immateriell incorreclción 1 fel, oriktighet 2 grovhet,

ohövlighet -to a 1 felaktig 2 ohövlig incorregible a oförbätterlig incorrupt|ible a 1 som inte kan ruttna 2

omutlig -o a ofördärvad in|credulidad / klentrogenhet, tvivel -crédulo a i skeptisk 2 irreligiös -crjpible a otrolig

increment|ar tr öka -o ökning, tillväxt, uppsving

increplación skarp förebråelse -ar tr häftigt förebrå (klandra) incriminloción beskyllning -ar tr beskylla Incruento a oblodig

¡ncrustiación inkrustering, inläggning-ar

tr inkrustera, inlägga Incublación 1 kläckning 2 inkubationstid -adora 1 kuvös 2 äggkläckningsmaskin -ar tr ruva på (ut) [ägg] incubo mara

incuestionable a utom all fråga inculcar tr inskärpa

inculp|able a inte skyldig -ación beskyllning -or tr beskylla, anklaga

7—Spansk-svensk ordbok

177incultivable

indisposición

¡ncult|ivable a inte odlingsbar -o a 1 ouppodlad 2 obildad-uro okultur, obildning

incumb|encia åliggande, plikt; no es de mi det är inte min sak.-lr íír åligga; angå

incumpllimiento uraktlåtenhet; olydnad -ir tr uraktlåta incunable m inkunabel incurable a obotlig, oförbätterlig incuria slarv, vårdslöshet incur|rir iir; en delito begå (göra sig

skyldig till) brott -sión fientligt infall indaglación efterforskning -ar tr ut-,

efter|forska -atoria förhörsprotokoll indebido a otillbörlig indecen|cia oanständighet -te a oanständig, oförskämd indecil^le a outsäglig

indecis|iön obeslutsamhet-o a 1 villrådig;

obestämd, vag 2 oavgjord indeclinable a 1 oundviklig 2 [gram.] oböjlig

indecorlo oanständighet, vanära -oso a

ofin, oanständig; vanhedrande indefectiblemente adv absolut säkert Indefen|dible (sible) a oförsvarlig -so a

försvarslös indefin|ible a obestämbar -idamente adv på obestämd tid -ido a 1 obegränsad 2 obestämd [äv. gram.] indeleble a outplånlig indeliberado a oöverlagd indémn|e a oskadd; skadeslös -ización kompensation, skadeersättning -izar tr gottgöra, ersätta independ|encia oavhängighet, frihet, oberoende -iente a oberoende, självständig -izarse rfl göra sig fri; bli oberoende [de av]

in|déscifrable a omöjlig att tyda, oläslig -descriptible a obeskrivlig -deseable a 1 Inte önskvärd 2 frånstötande, avskyvärd -destructible a oförstörbar indeternfilh|able a obestämbar -ación óbéslutsámhet -ado a obestämd; obeslutsam

India Indien; las r^s Occidentales Västindien; las r^s Orientales Ostindien indi lada [Am.] indianhop -ano i a indiansk II m f indian 2 F rik man; spanjor som vänder hem rik från Amerika

indicloción anvisning; uppgift, notis, upplysning -aciones pl bruksanvisning -odor m t vägvisare, vägskylt 2 [e kem.] indikator; de velocidad hastighetsmätare

3 de comercio adresskalender -ar tr 1 uppge 2 utvisa 3 peka på -ativo i a som anger 11 m indikativ

índice m 1 [mat.] index;de precios prisindex 2 pekfinger 3 innehållsförteckning

4 bibliotekskatalog 5 katalogsal 6 visare [på ur] 7 'S' [de libros prohibidos] index [förteckning över av katolska kyrkan förbjudna böcker]; de materias sakregister

indicio 1 tecken 2 [jur.] indicium índico a indisk; el Océano Jr^ Indiska oceanen

indiferen|cia Hkgiltighet -te a Hkgiltig -tismo indifferentism indígena I a infödd, inhemsk II m/ inföding indigenato 1 infödingskap 2 infödingsrätt, hemortsrätt indigen|cia armod, fattigdom -te a mf medellös (behövande) [person] indigest|arse r/Z bekomma illa -ible a osmältbar -ión dålig matsmältning, magbesvär -o a hårdsmält indignloción harm, förtrytelse -ado a harmsen, förtörnad -orse rf I bli förargad, förtörnas [de (con, contra) på (över)] -idad f ovärdighet; igemenhet -o a ovärdig;,skändUg índigo Índigo; azul r^ indigoblått indino F = indigno

indio I a 1 indisk 2 indiansk II m l indier 2 indian

indirect|a insinüatipn, halvkväden visa; del padre Cobos tydlig vink, kraftig anspelning-o a indirekt indisciplinado a odisciplinerad, självsvåldig

indiscrelción indiskretion, taktlöshet -to

a indiskret; oklok, oförsiktig indisculpable a oförlåtlig, oursäktlig indiscutible a obestridlig uniente adv obestridligen indisoluble a oupplöslig indispensable a nödvändig, oundgänglig, oumbärlig

indisp|oner [böjn. som poner^ oreg I tr göra [ngn] osams [con med] II rf I 1 bli sjuk 2 bli osams -osición 1 opasslighet

178indispuesto

Infanzón

2 motvilja -uesto [pp. av indisponer^ a i opasslig 2 osams [con med] indisputable a obestridlig, odisputabel indistint|amente adv 1 otydligt 2 hur som helst, utan åtskillnad -o a otydlig individ I ual a individuell, karakteristisk -uolidad f individualitet, personlighet -ualismo individualism -ualista mf a individuaUst[isk] -ualizar tr individualisera; särskilja -uo i a 1 individuell 2 odelbar 11 m individ, person indivis|ible a odel|bar -o a odelad injdócil a motspänstig, halsstarrig -docilidad / ostyrighet, styvsinthet -docto a olärd, okunnig -documentado a 1 utan legitimation 2 odokumenterad indoieuropeo I a indoeuropeisk ii m indoeuropé -germánico a ihdogermansk, indoeuropeisk; lenguas -germánicas indo-europeiska språk índole † 1 art, slag 2 karaktär indolen|cia indolens, íojhet -te a indolent,

loj, likgiltig indoloro a smärtfri

in|domable a otämjbar, obändig -dómito

a obändig, okuvlig indonesio I a iiidonesisk il m indonesier Indostán m Hindustan indost|ani m hindustani [hinduspràk] -anico a hindú-indubitable a otvivelaktig induclcion ffilos., fys.] induktion ^^ir [böjn. som conducir^ oreg. tr föranleda; förmå; förleda; a error vilseleda; en tentación inleda i frestelse -tivo o induktiv

indudable a säker, given, inte att tvivla på -mente adv otvivelaktigt, säkerligen, utan tvivel indulgen|cia 1 efterlåtenhet; överseende, fördrag[samhet] 2 avlat -te a mild, skonsam

indult|ar tr benåda -o benådning, nåd;

efterskänkande [av straff] Indument|aria klädsel, dräkt -o klädsel industri |a 1 industri 2 skicklighet, händighet 3 yrke; ejercer una utöva ett yrke 4 de ~ med flit, avsiktligt -al i a industriell, yrkes- 11 m näringsidkare, fabrikant -alismo industrialism, merkantilism -alización industrialisering -alizar tr industrialisera *ar i tr instruera, under-

visa Ii r/r tänka ut, hitta på -oio a skicklig, påhittig; flitig inédito a 1 inte publicerad 2 F splitterny ineducado a obildad inefable a outsäglig

inefic|acia ineffektivitet, odugUghet; maktlöshet -az a verkningslös, ineffektiv

in|ejecutable a outförbar -eluctable a

oundviklig -eludiblé a ofrånkomlig -ena-rrable a outsäglig

ineplcia dumhet -titud / oduglighet, oförmåga -to a oskicklig; duni inequívoco a omisskännlig, otvetydig,

säker; klar, tydlig inercia tröghet, slapphet inerme a vapenlös, obeväpnad inerte a svag, slapp inerudito a olärd, utan bildning Inés Inez, Agnes inescrutable a outgrundlig inesperado a oväntad inestab|ilidad / ostadighet; obeständighet -le a instabil, osäker, ostadig; obeständig inestimable a ovärderlig Inevitable a oundviklig inexact|itud / oriktighet -o a inexakt, felaktig

in {excusable a 1 oumbärlig 2 oförlåtlig -existente a obefintlig -exorable a obönhörlig

inexper|iencia oerfarenhet -to a oerfaren in|explicable a oförklarlig -explorado a outforskad -expresivo a uttryckslös -expugnoble a ointaglig; obetvinglig, oövervinnlig -extensible a otänjbar -extingiiible a osläcklig^extirpable a outrotlig; inrotad -extricable a trasslig, invecklad

infalib|ilidad † ofelbarhet -le a 1 ofelbar 2

osviklig, säker infam|aciön baktal -ador m bakdantare -ar tr förtala -e a m skamlig, nedrig; ärelös [person] -ia skändlighet, gemenhet

infan|cia barndom -ta 1 liten flicka 2 infanta |spansk prinsessa] -te m 1 liten pojke 2 infant [spansk prins] 3 infante-rist -teria infanteri-ticida mf barnamör-d|are, -erska -ticidio barnamord -til a barn-; barnslig -zon m [slags] adelsman

179infarto

ingenio

infarto infarkt; de miocardio hjärtinfarkt

infé|tigable a outtröttlig infotuor I tr bedåra II rf I i bli blint betagen 2 bli inbilsk (högfärdig) infausto a olyck[sa]lig infecición infektion, smitta;- foco de smittohärd -cioso a smittosam -tar tr infektera, smitta ned -to a i smittad 2 förpestad, stinkande infecund|idad / ofrukt|barhet, -samhet -o a ofrukt|bar, -sam infei|icidad f olycka -iz a olycklig; es un F det är en fattig fan (en stackars sate)

inferior I a 1 underhaltig; underlägsen 2 nedre, under- II m underordnad person -idod / underlägsenhet inferir [pres. infiero; pret. infirió] tr 1 slüta sig till 2 tillfoga [una ofensa en skymf]

infernal a helvetisk, helvetes-infestar tr 1 infektera, förgifta 2 förhärja, hemsöka, trakassera infièionàr tr smitta; förpesta infid|elidad / trolöshet; otrogenhet -encía trolöshet infiel a 1 trolös; otrogen 2 inexakt infiernilio spritkök, kokplatta infierno helvete [äv. fig.]; en el quinto

F långt från all ära och redlighet infiltrlación [polit., läk., geoL] infiltration -ar I tr bibringa [åsikt] 11 rfl 1 sippra in 2 ^se en blanda sig i, nästla sig in ínfimo a 1 mycket låg (Uten) 2 usel 3 lägst

infin|idad f oändlighet, otal -itamente adü oändhgt -itesimal a oändligt liten; cálculo infinitesimalkalkyl -itivo infinitiv -ito I a 1 ändlös, oändlig; otalig 2 [mat.] infinit II adv ofantligt, ändlöst -itüd = -idad inflación 1 inflation 2 högfärd inf|am labilidad / antändbarhet -tíble a eldfarlig; mug lättantändlig ^ación 1 antändning; espontánea självantänd-ning; punto de r-^ flampunkt 2 inflammation -ado a 1 brinnande 2 inflammerad -ar I tr antända II r/Z 1 bli antänd 2 bli inflammerad -atorio a inflammatorisk inflar I tr blåsa upp; pumpa luft i [bilring] II r/Z 1 svälla 2 bli högfärdig

inflex|ibilidad / oböjlighet-ible a 1 omed-görlig, obevèklig 2 oböjlig -ión 1 tonfall 2 böjning [äv. gram.] infligir tr ålägga, ådöma; tillfoga inflorescencia blomställning influen|cia inflytande -ciar — influir -te

=: influyente influenza influensa

influ|ir [böjn. som huir] oreg I tr påverka II itr inverka, ha inflytande [en på] -yente a inflytelserik

inform|acion 1 information, underrättelse, upplysning 2 [jur,] [protokoll över] vittnesförhör; rannsakning, undersökning -ador m meddelare, underrättare, sagesman -al a 1 informell 2 föga allvarlig; ovederhäftig 3 ofin, ohövlig, fräck -alidad / lättfärdighet, nonchalans, ohövlighet -ar I tr informera, underrätta II rfl inhämta upplysningar [de (sobre) om] -ativo a informations-, upplysande

1 informe a formlös, oformlig

2 informe m upplysning; referens; rapport, redogörelse

infort un |ado a olycklig-io olycka, olycksöde

infrac|ciön lagbrott, överträdelse -tor m lagbrytare

in fraganti adu [lat.] in flagranti, på bar gärning

in|frangible a som inte kan brytas [av] -franqueable a oöverstiglig infrarrojo a infraröd; rayos '^s infraröda strålar

infrascri[p]to a; yo el ^ undertecknad infringir tr överträda, bryta mot infructjifero a 1 ofruktbar, steril 2 fruktlös -uoso a fruktlös, fåfäng Infulas pZ 1 band på mitra (biskopsmössa) 2 fåfänga; aspirationer, pretentioner; echar F bli i styv korken in|fumable a F [om tobak] orökbar -fundado a ogrundad, grundlös infund|io lögn -ioso a lögnaktig -ir tr ingjuta

infus|ion begjutning, påhällning -orios pZ infusionsdjur

ingeni|ar I tr tänka ut II rfl fundera på utvägar; bry sin hjärna -eria ingenjörsvetenskap -ero civilingenjör-o 1 geni 2 knep 3 påhittighet 4 maskin; de azúcar

180ingeniosidad

inmolar

sockerfabrik -osidad f skarpsinne -oso a skarpsinnig, sinnrik, skicklig ingénito a medfödd ingente a ofantlig, väldig ingenu lamente adv enkelt, okonstlat, barnsligt -idad f öppenhet, uppriktighet; naivitet -o a ärlig, trohjärtad; snäll, naiv

inger|encia inblandning, mellankomst -¡r [pres. injiero; pret. injirió] tr in ¡ta, -mundiga, förtära

ingestión inmundigande, förtärande Inglaterra England ing|e / ljumske

inglés I a engelsk II m l engelsman 2

engelska [språket] ingobernable a obändig, oregerlig ingrat|itud / otacksamhet -o a 1 otacksam 2 obehaglig ingrávido a lätt; tunn ingrediente m ingrediens, beståndsdel ingres|ar I tr 1 betala in 2 föra in, ta in [på sjukhus] II itr komma (skrivas) in [i skola, på sjukhus] -o 1 inträde 2 in|komst, -täkt inhábil a oskickhg, odughg inhabili|dad f oskicklighet; oduglighet -tar I tr förklara obehörig II r/Z bli oförmögen

inhabit|able a obeboelig -ado a obebodd,

öde, övergiven inhabituado a ovan

inhalloción inhalation; inandning -ar tr

inhalera; andas in inherente a inneboende, medfödd, naturlig

inhibjición 1 [psyk.] hämning 2 [jur.] in-hibition -ir I tr [jur.] inhibera II rfl avhålla sig [de ifrån] inhospital lario a ogästvänlig -idad /

ogästvänlighet inhóspito = inhospitalario inhumación jordfästning, begravning inhuman |idad † omänsklighet, grymhet -O a inhuman, omänsklig, barbarisk inhumar tr jordfästa, begrava Iniciloción 1 påbörjande 2 invigning [i mysterier] -ado a 1 påbörjad 2 initierad 3 invigd [i mysterier] -ador m banbrytare, pionjär -al I a initial-, begynnelse- II / begynnelsebokstav, initial -ar I tr 1 inleda, sätta i gång, [på]börja 2 inviga [i

mysterier] II rfl 1 börja 2 göra sig förtrogen [en med] -otiva initiativ -o början, begynnelse in|icuo a orättfärdig; ondskefull-Igualado a makalös, unik-imaginable a otänkbar, ofattlig -imitable a oefterhärmlig; oförliknelig -inteligible a obegriplig, dunkel -iquidad / orättfärdighet; gemenhet injert|ar tr ympa [träd] -o I a ympad II m ympning; ympat träd; ympkvist injuri|a förolämpning, skymf -or tr förolämpa, okväda, skymfa -oso a förolämpande, kränkande injust|icia orättvisa-ificado a oberättigad,

obefogad -o a orättvis inmaculado a obefläckad, ren, helig inmadurez / omogenhet inmanente a inneboende, medfödd inmarcesible a oförvissnelig, oförgänglig inmaterial a immateriell, okroppslig inmaturo a omogen

inmedialción närhet -ciones pl omgivningar -tómente adv genast, ofördröjli-gen -to a 1 omedelbar; de ^ genast, oför-dröjlligen 2 när|belägen, -gränsande inmejorable a oöverträffhg, förstklassig inmemor|able o. -iol a uråldrig; urminnes;

de tiempo från urminnes tid[er] inmens|omente adv ofantligt -idad / oändlighet; oändligt antal -o a omätlig, väldig -uroble a omätbar inmerecido a oförtjänt inmer|gir tr doppa [ned] -sión 1 nedsänkande 2 [astr.] immersion -so a nedsänkt i n mig r I ación immigration, invandring -ante m immigrant, invandrare -or itr immigrera, invandra inminen|cio omedelbar närhet -te a överhängande, omedelbar, förestående inmiscuir [böjn. som ftwir] oreg I tr blanda

II rfl; ~se en blanda (lägga) sig i inmobiliario a; crédito ~ lån på fast egendom

inmoble a orörlig

inmoderloción omåttlighet -ado a omåttlig, överdriven inmodest|io oblyghet, fräckhet, oanständighet -o a oblyg, fräck, oanständig inmolloción offrande, offer; uppoffring -or I tr offra; uppoffra II rfl [upp]offra sig

181inmoral

Insípido

inmoral a omoralisk; sedeslös, oanständig -Idad / omoral; sedelslöshet, oanständighet

inmoHal a odödlig -idad / odödlighet -izar /r odödliggöra inmotivado a omotiverad» grundlös inmovible a orörlig

inmóvil a orörlig; stilla, stel, förstenad

inmovilidad/ orörlighet inmueble I a [om egendom] fast II m fastighet

¡nmund|iciasmuts, orenlighet-o a smutsig, oren

inmun|e a 1 immun 2 [om diplomat o. riksdagsmän] fri från ansvar, som åtnjuter immunitet -idad / [läk., dipL] immunitet ^izar tr göra immun inmut|abilidod f oföränderlighet -ab|e a oföränderlig -ación förändring -ar I tr förändra II r/Z blekna, skifta färg; sin r^se utan att ändra en min inlnato a me4född -navegable a osegelbar -necesario a onödig -negable a obestridlig -noble CL låg, gemen -nocuo a oskadlig innoviación förnyelse, förändring, nyhet -ador m nydanare •ar tr förnya, införa [nyheter] innumerable a oräknelig, otalig inobedien|cia olydnad, ohörsamhet-fe a olydig

inobservancia åsidosättande inocen|cia oskuld, renhet; naivitet -tada barnslighet; oskyldigt putis, barnsligt skämt -te I d 1 oskyldig 2 enfaldig, naiv II ni 1 godtrogen p€5rson 2 [fig.] barn; el Dia de lös Inocentes Menlösa barris dag [28 dec.] inocul loción [in]ympning -or tr ympa in inocuo = ínnociío

inodoro i a lüktfri II m vattenklosett inofensivo a oskadlig; oförarglig inolvidable a oförgätlig inoperante a overksam; ineffektiv inopia fattigdom, misär; torftighet inopinado a oväntad ¡noportun|idad / oläglighet -o ü oläglig inorgánico a oorganisk inoxidable a rostfri

inquebrantable a orubblig; una voluntad

en järnhård vilja inquiet|ante a oroande -ar I ir bekymra, störa, oroa II r/Z 1 bli (vara) orolig 2

bekymra sig [por om] -o a orolig -ud / oro, bekynimer

inquilin|oto [hus]hyra; hyrèsrätt-o hyresgäst

inquirir [pres. inquiero^ tr undersöka; efter-forska

inquisilción 1 efterforsloiing; rättslig undersökning 2 inkvisition, kättardomstol -dor m inkvisitor-tivo a forskande -torial a inkvisitorisk in|socioble a omättlig -salubre a osund, ohälsosam

insan|able a obotlig -ia vanvett -o a vansinnig, tokig insatislfacción otillfredsställelse -fecho a missbelåten in|scribir [böjn. sorii e^criWr] oreg I tr skriva in II r/Z 1 skriva in sig; anmäla sig 2 sätta sitt namn [på en lista] -scripción 1 inskrift t inskrivning, anmälan, inregistrering -scri[p]to a inskriven insecable a odelbar

insect|icida a m insektsdödande [medel] -ivoro a insektätande -o insekt insegur|idod / osäkerhet -o a osäker insensat|ez / dumhet; galenskap -o a

vettlös; vansinnig insensibili|dad / okänslighet; hjärtlöshet -zador I a bedövande lim bedövningsmedel -zar tr bedöva insensible a okänslig, känslolös; omärklig -mente adv omärkligt; så småningom inseparable a oskiljaktig insepulto a obegraven inser|tor (-ir) [(pres. insiero; pret. insirió)^

tr sätta iri [annons] inservible a obrukbar; onyttig insidioso a försåthg, lömsk insign]e a framstående, berömd -ia 1 utmärkelsetecken 2 baner insignifican|cia bagatell, betydelselöshet;

obetydlighet *.te a obetydlig, betydelselös insincerlamente àcZi; hycklande -idad / oärlighet, brist på uppriktighet -o a oärlig, inte uppriktig, hycklande insinu loción 1 insinuation, vink, antydan 2 inställsamhet •'Onte a 1 insinuant 2 inställsam-ar I tr insinuera, antyda II r/Z ställa (nästla) sig in

insipidez / smaklöshet, faddhet; charmlöshet insípido a smaklös, fadd; charm-

182insipiencia

intangible

lös insipiencia omdömeslösh^t; okunnighet insipiente a omdömeslös; okunnig insist|encia ihärdighet, enträgenhet -ente a ihärdig, envis -ir iir; en yrka på, vidhålla, hålla på; betona insobornable a omutlig insocilabilidad f i osällskaplighet 2 aso-

cialitet -able a 1 osällskaplig 2 asocial insol|acion 1 solsting 2 [fys.] insolation -ar i /r utsätta för solen ii rf I få solsting insolen |da oförskämdhet, fräckhet -te

a oförskämd, fräck insólito a ovanlig

insolub|ilidad / olöslighet; oupplöshghet -le a olöslig, olösbar; oupplöslig insoluto a [om skuld] obetald insolven|cia insolvens -te a insolyent insomn|e a sömnlös -lo sömnlöshet in|sondable a 1 [om djup] omätbar 2 outgrundlig -sonoro a ljudisolerad, tyst -soportable a outhärdlig, odräglig -sospechable a oànad -sbstehibie a ohållbar, svår

inspec|cion inspektion, granskning -clonar ir inspekterà, se över, besiktiga -tor m inspektör; uppsyningsman inspirjación 1 inandning 2 inspiration, ingivelse -adb a inspirerad; el poémd está r^ en . , dikten är inspirerad av . . -ar

1 tr 1 andas in 2 in|ge, -gjuta II r/Z; ^se en inspireras av -ativo ä inspirerande

instab|ilidad = inestabilidad inesta-

ble

instal|acion 1 insättande i ämbete, installation 2 in^allation, anläggning; apparatur-ar I tr i insätta i ämbete, installera

2 sätta upp, installera I I rfi slå sig ned, inrätta sig

instancia 1 enträgenhet 2 uppmaning, livlig inrådan; a '^[s] de på begäran av

3 ansökan 4 [jur.] instans instant|ànea snabbfoto -aneo a ögonblicklig -em ögonblick, sekund; a cada

ideligen; al r^ genast; por^s oupphörligen -emente adv enträget instar I tr enträget be; uppfordra II itr brådska, vara angelägen instaur|aciön [åter]upprättande, inrättande -ador m [in]stiftare -ar ir [-[åter]upprätta-] {+[åter]upp- rätta+}

instig loción anstiftan -ador m anstiftare -ar tr anstifta, egga upp

instint|ivo a instinktiv ro instinkt, drift; por instinktivmässjgt institujción I institution, inrättning 2 inrättande, instiftande; de heredero Ejur.] insättande [av ngn] som arvinge -clones pl 1 samhällsorgan 2 institutioner -ir [böjn. som /luir] oreg. tr inrätta, insätta -tp 1 institut; anstalt 2 gymnasium -tor m informator; folkskollärare -triz / guvernant; folkskollärarinna instrucición 1 föreskrift; instruktion; anvisning 2 bildning 3 undervisning; ^^ primaria folkskoleundervisning instruc|tivo a instruktiv, lärorik -tor m undervisare, handledare; instruktör instru|ido a bildad -ir [böjn; som Äwir] oregr. ir instruera; lära upp instrument|al I a [mus.] instrumental-11 m instrumentuppsats -ar tr instrumentera - o 1 instrument; redskap; verktyg [äv. fig.] 2 [jur.] dokument insubordinlación ui)pstudsighet; olydnad mot överordnad -ado a uppstudsig; olydig mot överordnad -arse rf I vägra lyda; göra uppror insubstancial a betydelselös; obetydlig insuficien|cia 1 brist, otillräcklighet; oduglighet 2 [läk.] insufficiens -te o otillräcklig insuflar tr [läk,] blåsa in insufrible a olidlig, odräglig insula 1 [åld.] ö 2 litèt ståthållardöme insul|ano = isleño -ar I a ö- II m öbo -iho

insulin insulso a fadd; dum

insult|ador (-ante) a förolämpande, sårande -ar I ir förolämpa, skymfa il rf I råka ut för en olyckshándelse -o förolämpning insumergible a osänkbar insumiisión olydighet, olydnad; ohörsamhet -iso a 1 olydig, ohörsam 2 okuvad insuperable a oövervinnlig; oöverträfflig insurgente I a upprorisk II m upprorsman insurrec[ción revolt, uppror -cionar i tr bringa till resning II rf I göra uppror -to rebell, upprorsman in|sustancial — insubstancial -sustituible a oersätthg -tacto a intakt, orörd; hel, ren -tachable a oförvitlig -tangible a okränkbar, oantastlig

183integración

interponer

integrloción integration -ol a 1 íull 2 [mat.] integral- -ante a 1 integrerande 2 väsentlig -ar ir integrera; komplettera, fullständiga, fylla ut; bilda -idad / 1 integritet, fullständighet 2 redbarhet 3 jungfrudom

íntegro a 1 hel, fullständig 2 redbar intelect|o intellekt, förstånd -ual a intellektuell, förstånds-, medveten; los ^es de bildade -uolidad / intelligentia inteligen|cia I intelligens;förstånd; skarpa sint|e; servicio de ~ underrättelseväsen 2 samförstånd -te a intelligent, klok inteligible a begriplig; klar, tydlig intemperan|cia omåttlighet [i mat o.

dryck] -te a omåttlig intemperie f dåligt väder; a la ^ under

bar himmel intempestivo a oläglig intenci|ön avsikt, föresats, vilja; con med avsikt, med flit; con segunda ~ med baktanke -onadomente adv avsiktligt -onfido o. -onal a avsiktlig intenden|cio förvaltning; intendentur; intendenturtjänst -te mf förvaltare; intendent

intensjamente adv intensivt -idad / (-ión) intensitet, styrka, häftighet -Ificación intensifiering -ificor tr intensifiera -ivo a intensiv; cultivo ^ intensivt jordbruk -o a intensiv, stark, lidesefull, våldsam intent|ar tr försöka; planera töx -o försök; avsikt; de ^ med uppsåt» avsiktligt -ona F djärv kupp interamericano a interamerikaiffck intercalloción inskjutning -or tr skjuta (foga) in

intercambi|able a utbytbar -o utbyte; comercial handelsutbyte; de ideas tankeutbyte interceder itr lägga sig ut; träda emellan;

hålla förbön [por för] intercepltociön avskärande; spärrning -tar tr avskära; hejda; snappa (fånga) upp

inter|cesiön förbön -continental a inter-kontinental; cable ~ oceankàbel -decir [böjn. som decir; dock fut. interdeciré; imper. interdice^ oreg. tr förbjuda -de-pendencia ömsesidigt beroende interdic|ciön förbud -to 1 förbud 2 [kat.] interdikt

interés m 1 intresse; despertar väcka intresse 2 fördel 3 egoism, egennytta 4 ränta; compuesto ränta på ränta interes|odo I a 1 intresserad 2 egennyttig; snål II m reflektant; intressent -ante a intressant -ar I /r 1 göra till deltagare 2 intressera 11 rf I intressera sig, bli intresserad

interfecto a m [jur.] mördad interferencia interferens [samverkan av

vågrörelser] ínterin m mellantid; en el under tiden Ínterin lamente adv Í under tiden; tills vidare 2 provisoriskt -o I a 1 vikarierande, tillförordnad 2 provisorisk II m vikarie

interior a 1 inre; invändig; ropa ^^ underkläder 2 inrikes-, inhemsk -idodes fpt privata angelägenheter; familjehemligheter

inter|jecciön interjektion-locutor m inter-lokutör, deltagare i ett samtal -ludio mellanspel internnedi|ar itr medla -ario I a mellan|| m medlare; mellanhand-o I a mellanliggande; materias -as halvfabrikat II 771 1 mellantid 2 mellanakt 3 por [el] ^ de genom [förmedling av] interminable a ändlös intermiten |cia [läk.] ojämnhet -te a 1 intermittent, ryckvis återkommande; luz ~ blinkljus 2 [läk.] ojämn internacional a internationell, mellan-folklig; derecho ~ folkrätt -ismo internationalism -ista mf internationalist -iiar tr internationalisera internlado I a internerad II m 1 internatskoleelev 2 internatskola 3 intern -ar I tr internera, spärra in II itr tränga (gå) fram (in) III rfl ge sig in; fördjupa sig -ola inre 11 m helpensionär, helinackor-derad elev

interpel|aciön interpellation -ar tr interpellera

interplanetario a interplanetarisk; viaje

^ rymdfärd Interpol / interpol

interpol|aciön [gram., mat.] interpolation -ar tr [gram., mat.] interpolera interponer [böjn. som poner] oreg I tr ställa emellan 11 rfl ställa sig emellan

184interpretación

invendido

interpretlacíón tolkning; framförande [av musikstycke] -ador m tolk; uttolkare -ar tr tolka; utlägga, förklara, tyda; framföra [musikstycke] intérprete mf tolk; uttolkare interregno interregnum, mellanregering interrogloción 1 fråga 2 frågetecken-ante I a frågande 11 /fråga-ar tr fråga [ut]; förhöra -otivo a frågande, interrogativ -otorio 1 fjur.] [kors]förhör 2 frågelista interrumpir tr avbryta interruplción avbrott -tor m strömbrytare interlsección skärnings|punkt, -linje-sticio

1 mellan|rum, -tid 2 springa -urbano a [telef.] riks- -volo 1 mellan|rum, -tid 2 [mus.] intervall

interven|ciön 1 mellankomst, ingripande

2 [kirurgiskt] ingrepp - ir [böjn. som venir] oreg I tr [hand.] revidera [räkenskaper] il itr i medla 2 delta 3 ingripa, intervenera 4 göra ett [kirurgiskt] ingrepp -tor m 1 kontrollör 2 revisor

interviú / (m) intervju intestado a [j ur.] död utan testamente intestin|ai a tarm- -o i a inre; guerras -as inre stridigheter, inbördeskrig II m tarm; ciego blindtarm; ^ delgado tunntarm; ~ grueso tjocktarm -os pl inälvor

intimlacion 1 anmaning 2 [jur.] stämning -ar I tr [jur.] förelägga, stämma II itr bli god vän [con med] intimidad / förtrolighet intimidar tr skrämma íntimo a 1 innersta, djup[aste] 2 intim,

nära; förtrolig intitular I fr betitla, titulera II rfl kalla

sig, kallas, betitlas intoler|able a outhärdlig, odräglig -ancia intolerans, ofördragsamhet -ante a intolerant, ofördragsam intonso a 1 oklippt 2 bondsk intoxic|acion förgiftning -ar tr förgifta intraducibie a oöversättlig inträ muros adv innanför murarna intranquil|idad / oro, ängslan -izar I tr oroa, störa 11 rfl bli orolig [de över], bekymra sig [de för] -o a orolig, ängslig intransferible a som inte kan överlåtas intransigen|cia omedgörlighet, oförsonlighet -te a intransigent, omedgörlig

in|transitobie a oframkomlig, oländig, ofarbar -transitivo a intransitiv -transmisible a oöverförbar -transparente a ogenomskinlig -tratable a omedgörlig; osällskaplig intravenoso a intravenös intrepidez / oförskräckthet intrépido a

oförskräckt, djärv intrig|a intrig -ado a nyfiken -ante I a intrigant II mf ränksmidar^ -ar i tr väcka undran (nyfikenhet) hos II Ur intrigera

intrinc|ado a snärjig, krånglig -ar I tr

snärja [in] II rfl snärja in sig intríngulis m F 'härva*, 'knut' intrínseco a inre, inneboende; egentlig introduc|ciön introduktion; introducering, införande; inledning-ir [böjn. som conducir^ oreg I tr introducera, införa II rfl 1 införas 2 intränga 3 insmyga sig-tor m introduktör introito 1 introitus, ingångspsajm 2 förord intro I misión [obefogad] inblandning -spec-ción introspektion introverlsión inåtvändhet -tido a inåtvänd intrus|iofi intrång -o objuden' gäst, 'inkräktare'

intulición intuition -ir [böjn. som huir] oreg. ir förnimma, uppfatta, ana -itivo a intuitiv

inundloción översvämning -or I tr översvämma; fylla II rfl översvämmas, svämma över inurbano a oartig inusitado a inte bruklig, ovanlig inlútil a onyttig, lönlös; oduglig -utilidad / onyttighet -utilizar tr göra obrukbar, förstöra -útilmente adv förgäves invadir tr invadera, tränga in i invalid|ar tr förklara ogiltig-ez f 1 ogiltighet 2 invaliditet inválido I a 1 ogiltig 2 vanför, arbetsodug-lig II 771 invalid invariob|ilidad / oföränderlighet -le a 1 oföränderlig; ståndaktig 2 [gram.] oböjlig

invasjión 1 invasion, fientligt infall -or I a

erövrar- 11 m erövrare, inkräktare invectiva invektiv, skällsord, smädelse invencible a oövervinnlig invención uppfinning invend|ible a osäljbar -ido a osåld

7*—Spansk-svcnsk ordbok

185inventar

irritar

invent|ar tr 1 uppfinna 2 dikta upp -ario

1 bouppteckning 2 inventering, lagerför-teckning -iva uppfinnings-, fabulerings|-förmåga -ivo a uppfinningsrik, påhittig -o uppfinning -orm uppfinnare

inverecund|ia skamlöshet -o a skamlös inverisímil = inverisímil invern|àculo driv-, växt|hus -ad a vint [-er-[tid]-adero-] {+er- [tid]-adero+} 1 drivhus 2 vinterbete[smark] -al I à vinter- II mvinterskj ul [för boskap] -ar [pres. muierno] I itr övervintra II opers vara vinter -izo a vinter-invero|sirhll a osannolik -similitud /

osannolikhet inverslión 1 inversion, omkastning 2 investering-ionista mf investerare ^o a omvänd, motsatt; a la -a tvärtom invertebrado I a ryggradslös II m verte-brat

invert|ido a 1 bakvänd 2 homosexuell-ir [pres. invierto; pret. invirtió^ tr 1 kasta om 2 investera 3 lägga ned [tid] investidura investitur; [högtidligt] Insättande i ämbete Investig [ación 1 forskning 2 efterforskning, undersökning -ador I a forskande; forsknings» II m [ut]forskare -ar tr 1 forska

2 undersöka, efterforska

investir [pret. invistió] tr bekläda [med ämbete] inveterado a in]biten,-rotad invicto a obesegrad; segerrik invidente a blmd invierno vinter

inviollabilidad / okränkbarhet -able a okränkbar -ado a okränkt . invis|ibilidad / osynlighet -Ible a osynlig invitlación inbjudan -ado gäst -qr tr

bjuda in; bjuda upp [till dans] invoc|aciön åkallan, bön -ar tr åkalla, anropa-atorio a böne-involucrar tr blanda in [ovidkommande

saker i samtal] involuntario a ofrivillig invulnerab|ilidad / osårbarhet -le a osårbar

inyec|clön injektion, inspnitning -tar /r injicera, spruta in -tor m injektor Iñigo Ighatius

ion m jon iónico a jonisk, jon- ionizadón

jonisering Ionosfera jonosfär

ir oreg V itr 1 gå, bege sig; ^ por hämta

2 [med ger.] hålla på att; los precios van bajando priserna håller på att sji|nka

3 [med pp.] vara; van seguidos de är följda, de följs 4 [med a + inf.] komma (stå i begrepp) att, skola 5 ¡vamosI: a) låt oss gå! b) har man hört!, jaså, minsann!, verkligen!; ¡vayal för all del!; verkligen! , II rfl 1 gå sin väg 2 [hålla på att] dö 3

'^se a pique [om skepp] sjunka ira vrede, ilska -cundia raseri -cundo a argsint; förtörnad -scible a kolerisk, ettrig

irgo [pres. av erguir^

iris m 1 regnbåge 2 regnbågshinna -qr itr irisera

Irlanda Irland irlandés I a Irländsk II m 1 irländare 2 irländska [språket] ironía ironi irónico a ironisk ironizar itr

ironisera

Irracional a oförnuftig, irrationell [äv. mat.]

irradi loción utstrålning -ar tr utstråla irreal a overklig -idad / overklighet -izable a outförbar

ir|rebatible a öbestridlig -reconciliable a

oförsonlig -reemplazable a oersättlig -reflexión tanklöshet -reflexivo a obetänksamhet -refrenable a tygellös, obändig-refutable a ovederlägglig irregular a oregel[bunden, -mässig «¡dad

/ oregel]bundenhet, -mässighet ¡r|rellgloso a irreligiös -remedictble a ohjälplig; obotlig -reparable a ohjälplig; oersättUg -reprochable a otadlig -re-isistible a oemotståndlig-resolución obeslutsamhet -resoluto a obeslutsam »respetuoso a vanvördig -res^iroble a kvävande

irresponsab]illdad / oansvarighet -le a oansvarig

irreveren]cia vanvördad -te a vanvördig;

hädisk irrevocable a oåterkallelig ¡rr¡g]ac¡ón 1 [konst]bevattning 2 [läk.] sköljning -ar tr 1 [konst ]bevattna 2 [läk.] skölja

irris|ible a löjlig -ión åtlöje -orio a löjlig[t liten]

irrittabllidad / retlighet -oble a retljg

-ación 1 retning 2 irritation, ilska -ante a 1 retande 2 irriterande, störande -ar

186Irrogar

izquierdo

I ir 1 reta 2 irritera II r/Z bli ond (irrite-rad)

irrogar tr tillfoga [skada] irrompible a oförstörbar irrumpir itr bryta in irrupción fientligt infall; anlopp Isabel Elisabet isla ö

¡slqm m islam islámico a islamitisk, muhammedansk islom|ismo muhammedanism -ita mf a islamitiisk], muhammedan[sk] islandés I a isländsk II m 1 isländaré 2 isländska [språket] Islandia Island islándico a isländsk isl|eno I a ö- II m öbo -eta holme -ofe m bergig holme; klippö isobara isobar isósceles a [om triangel] likbent isótopo isotop

israel |i tnf a [pl. -fes] israel[isk] -ito mf a israelit[isk] istmo näs Italia Italien

italian|ismo italiensk språkegenhet-o 1 a italiensk II m 1 italienare 2 italienska [språket] itálico a italisk ítem adü vidare

iterlación iteration, upprepning -ar ir iterera, upprepa -ativo a iterativ, upprepande

itinerario I a väg- II m reslrutt, -plan izar tr ^ hissa

iz.da [förk. för izquierda^; r^ andra våningen till vänster ¡zquierd|a vänster hand; a la till vänster -ista mf vänsteranhängare -o a 1 vänster 2 vänsterhänt 3 böjd

187 J

ja, jo itj haha! [skratl] jabalí m vildsvin[sgalt]

1 jabalíno vildsvinssugga

2 jabalina kastspjut jabardillo insektssvärm

jo boto 1 vildsvinsunge 2 F 'tuppkyckling* jábego [slags] stort fisknät jo beque m ^ chebeck, liten tremastare jabí m [slags] vildäpple jobillo sandelträd

jabón m tvål; dar ~ a algn F smickra ngn;

darse ^ F skryta jobonjoduro tvättning med tvål (såpa), intvålning -oduros pl tvållöder -or tr 1 tvåla in 2 F tvåla till, sträcka upp -era tvål|fat, -kopp -erio tvålfabrik-ero tvàll-handlare, -fabrikant joco 1 liten häst, klippare; ponny 2 [Am.]

stridstupp jocol m [Am.] hydda, skjul jácoro 1 [glad] romans 2 [slags] dans 3 F

berättelse 4 lögn jocorondá m [Am.] jakaranda[trä] jocorondoso a glad, godmodig jacinto [bot., miner.] hyacint joco hästkrake jocobino m a jakobin[sk] jactjoncio skrävel -oncio^o a skrytsam -orse rfl skryta [de över] joculotorio kort och brinnande bön; F 'bönesuck'

jode m jade -onte a flämtande, flåsande -or itr flåsa, pusta, flämta -o flämtande, pustande joenés = jiennense joez Tti 1 seltyg 2 slag, sort jaguar m jaguar jogüey (jagüel) m [vatten]damm joiolái o. joi-oloi m [bask.] pelotaspel Jaime Jakob jolopo jalapa[rot] jolbegor tr kalka, vitlimma joleo fruktgelé

jole|or tr i uppmuntra [med [-handklappningar]-] {+handklapp- ningar]+} 2 hetsa [jakthund] -o 1 danstillställning 2 muntration; larm, 'liv*

jolif |o m kalif -oto kalifat jol|ön m 1 gränssten 2 [lantmät.] stakkäpp -onor tr sätta stakkäppar i; su vida estuvo -onada de éxitos hans liv var fyllt av framgång jamás adv aldrig [någonsin]; por siempre

för alltid, i evighet jambo dörr-, fönster]post -je m fönster-,

dörr|infattning jamelgo hästkrake

jom|én m skinka; ^ serrano [spansk] pressad spicken skinka;/^ [de] Yor/ckokt skinka -ono F fyllig medelålders kvinna jomugos pl damsadel jándolo a F andalusisk Jono Janus

jonsen|ismo jansenism -isto mf a janse-

nist[isk] Jontipo Xantippa

Japón; el ^ Japan joponés I a japansk II m 1 japan 2 japanska [språket]

1 jaque m schack[drag]; mate schack-matt [äv» fig.]; tener en ~ hålla i schack

2 joque m skrävlare jaquear tr schacka jaqueca migrän jáquima grimma

jorobe m 1 sirap [medicin] 2 [frukt]saft joromogo [bot.] Vägsenap joron|o F bråkig tillställning-eor itr rumla -ero dryckesbroder, festprisse jorcio tackling; rigg jord |in m [prydnads]trädgård; de infancia barnträdgård; lekskola -inero i öppen spårvagn 2 blomställ -inerio trädgårdsskötsel -inero trädgårdsmästare joretón m fåll

jorro krus, kanna; en ^s med armarna i sidorna

jorret|e m knäveck -ero 1 strumpeband 2

strumpebandsorden jorr|o krus, kanna; a boca [de] oförmedlat, överraskande -ón m urna, stor prydnadsvas

jaspe m jaspis -odo a marmorerad joto kalv

188jauja

judaizante

jauja F eldorado, härligt land jaula 1 bur 2 fängelse 3 barnhage 4 spjäl-låda

jauría koppel [av hundär] Java Java javanés I a javanesisk II m javanés

jayán m stor, kraftig karl; drasut; [åld,] jätte

jayón m [dial.] oäkting, hittebarn jozmin m jasmin J.C. [förk. för Jesucristo^ jedive m kediv

jef|a föreståndarinna -atura 1 chefskap 2 direktion; presidium -e m chef; befälhavare; de sección avdelningschef; de tren tågmästare je, je, je itj hehehe! [skratt] jengibre m ingefära jenízaro janitsjar jeque m schejk

jerarca m hög ämbetsman [inom kyrkan] jerarquía hierarki; rangordning jerárquico a hierarkisk jeremiada jeremiad, klagovisa jeremías m

F gnällmåns jerez m sherry jerezano I a från Jerez 11 m Jerez-bo

1 jerga grovt tyg

2 jerga rotvälska jergón m halmmadrass

jerife m scherif, morisk dignitär jerigonza 1 rotvälska 2 [slags] slangspråk jering|a [lavemangs]spruta -uilla injektionsspruta Jer jes Xerxes

jeroglífico I hieroglyf 2 rebus jerosolimitano I a från Jerusalem lim

Jerusalem-bo Jersey m kofta, tröja Jerusalén Jerusalem Jesucristo Jesus Kristus jesu|ita m jesuit -itico a jesuitisk Jesús Jesus; jösses!, kors!; prosit!;

en un [decir] ^ på ett ögonblick jeta 1 tryne 2 [vulg.] plyte; estar de mala r^

[vulg.] vara syrak jibia [slags] bläckfisk jicara liten porslinskopp; chokladkopp jiennense i a från Jaén 11 m Jaén-bo jifer|ia; la slaktar yrket -o 1 slaktare 2

slaktarkniv ji, ji, ji itJ hihihi! [skratt]

jilguero steglitsa jimio = 5Ímio

jinet|a ridning med höjda stigbyglar -e m

1 ryttare; kavallerist 2 häst jipijapa m panamahatt

1 jira utflykt [på landet]; rundtur

2 jira tygremsa jirafa giraff

jirón m lösrivet [tyg]stycke, trasa

jockey m kapplöpningsryttare, jockej

jocos|idad f skämt -o a rolig

jocund lidad / munterhet -o a glad, munter

jofaina tvättfat

jolgorio fröjd, glädjeyttring

jónico a jonisk

Jorge m Georg

jorn|ada 1 arbetsdag 2 arbetstid 3 [teat.] akt 4 fälttåg 5 dagsresa 6 a grandes r^s X i ilmarsch -al m 1 daglön; trabajar a ^^ arbeta för daglön 2 dagsverke -alero daglönare

jorob|a puckel -ado m a puckelrygg[ig] -ar tr F besvära, plåga, förarga

1 jota 1 [bokstav] j 2 jota, dugg; no saber una ^ F inte veta ett skvatt

2 jota [slags] spansk folkdans

joven I a ung II s 1 m ung pojke, yngling 2

/ ung flicka 3 los jóvenes ungdomarna jovial a jovialisk, gladlynt -idad / gott humör, gemytlighet -mente adv nytert, glättigt

joyla juvel, smycke; ¡es una hon är en riktig pärla! -el m Hten juvel -eria ju-velerarbutik -ero juvelerare Juan m Johan; Don [Tenorio] donjuan, kvinnotjusare; San r^ Bautista Johannes Döparen-a Johanna; de Arco Jeanne d*Arc

juanet|e m kraftig kindknota -udo a med

utstående kindknotor jubil|acion pension[ering] -ado I a pensionerad II m pensionär -ante a jublande -ar I /r pensionera II iir jubla III r/Z 1 bli pensionerad 2 avgå, ta avsked jubileo jubileum

júbilo jubel[rop]; glädje jubilosamente adv jublande jubiloso a jublande, glad, fröj-defull

jubón m [slags] väst, tröja jud|aico a judisk -aismo judendom -ai-zante a som [i hemlighet] levde efter Mose lag

189judas

juzgar

judas m 1 förrädare; beso de judaskyss 2 halmdocka som föreställer Judas [i processioner] J estar hecho un ^ vara slarvigt klädd juderio ghetto, judekvarter judía böna; ^^s werdes haricots vertSy skärbönor judiada grymhet judiar m bönfält

judic|atura domarvärdighet; domarämbete -iai a rättslig, domstols- -ialmente adü på rättslig väg judío I a judisk II m jude juego i lek, spel;de azor hasardspel; de bolsa börsspekulation; de niños barnlek; ^ de pelota pelota|plan, ^spel 2 uppsättning 3 hacer ^ passa samman, höra ihop; poner en ^^ sätta i verksamhet

juerg|a F gask, rolighet -uista m F fcst-prisse

jueves m torsdag; Jr^ Santo skärtorsdag juez m domare

jug|oda 1 drag [i spel] 2 fult spratt -odor m [yrkes]spelare; spelgalen person -ar [pres. juego] i tr itr 1 leka, spela; vara med; [en] Zimpio spela rent spel 2 passa ihop 3 hantera [värjan] II rf I riskeraj sätta på spel; -arseZa[s] a algn bedra ngn -orreto pojkstreck, skälmstycke

jugi|or m gycklare, taskspelare, jonglör -oresco a gycklar-, narr |akti g jug|o spad, saft, must; [fig.] kärna -oso a saftig

juguet|e m leksak; /v/ cd/ntco [teat.]fars -eor itr leka, skoja -eria leksaks |fabrik, -affär -ón a lekfull juidlo 1 omdöme; åsikt; förstånd; a mi enligt min mening; a de Vds. efter Edert eget gottfinnande 2 dom -ösö a klok, sansad julepe m l [slags] kortspel 2 förebråelse; straff

1 julio juli

2 julio joule [måttenhet för elektrisk energi]

jumento åsna

junc|al o. -ar m sävmark

juncia ag, starrgräs ! junco säv 2 junco djonk junio juni

júnior m 1 junior 2 novis junípero en[buske]

junquillo 1 [slags] narciss 2 spanskt rör junt|a 1 möte 2 kommitté; junta 3 fog -ámente adv 1 tillsammans 2 samtidigt [que som] -ar 1 tr samla, förena; d icon) lägga intill, närma till II rfl slå sig ihop -illas; creer a pies r^ tro bergfast på -o

1 a förenad; [till]samman[s] 11 adv 1 nära; ^ a [bred]vid, kring 2 på samma gång 3 en (por) allt som allt¿ i stort -ura fog; led

jur|a trohetsed -ado I a [éd]svuren 11 m 1 jury; nämnd; ^ examinador examensnämnd; de empresa företagsnämnd

2 medlem i jury (nämnd) -amentar I ir ta ed av II r/i förplikta sig genom ed -omento ed -ar tr svära, avlägga ed på -idicamente adv 1 på rättslig väg 2 enligt lagen -idico a juridisk-isconsulfo jurist -isdicción 1 jurisdiktionfsrätt] 2 rättsförvaltningsområde -isperito rätts-lärd -isprudencia jurisprudens, rättsvetenskap -isto m jurist -o äganderätt; de säkert, nödvändigt

just]a 1 tornering 2 tävling -odor m tor-

neringskämpe justamente adv \ rättvist, med rätta 2

just, precis justar itr tornera

justi|cio rättvisa; rättshandling; hacer skipa rättvisa -ciero a rättsälskande; som nitiskt tillämpar lagen -ficodomente adv med berättigande; sanningsenligt-ficodo a berättigad -ficante m bevis; kvitto, verifikation-ficor ir rättfärdiga justillo korsett

justipreci|or tr värdesätta, värdera efter

det rätta värdet -o värdering justo a 1 rättvis; hederlig; rättfärdig 2 rätt, riktig; precis lagom 3 [för] trång juven|il a ungdomlig; ungdoms- --tud /

ungdom[stid] juzg|ado domstol -ar ir 1 döma 2 bedöma; anse; a por att döma av

190 K

koki = 1 caqui kan m kan, tartarfurste kantiicino I a [filos.] kantiansk II m anhängare av Kants filosofi -¡smo kantism karate m karate keratina keratin, homämne kermese f basar, välgörenhetsfest kerosén == queroseno Kg. [förk. för] kilogramo[s]t kg, kilogram Kgm. [förk. för] kilográmetro kilogram-meter

kil |o kilo-ográmetro kilogrammeter-ogromo kilogram -ométrico a mycket lång; billete - [tåg]biljetthäfte [för ett visst antal km]-omefro kilometer; ^ cuadrado

kvadratkilometer -ovofio kilowatt kimono kimono kiosco = gu fosco kirie m kyrie kirieleisón m kyrie klaxon m [galL] bilhorn Km. [pl. Kms.; förk. för] kilömeiro[s] km, kilometer knock-out m [eng.] knockout[slag] knut m knutpiska Kremlin; el ^ Kremí kummel m kumminbrännvin kurdo I a kurdisk II m kurder K.W. ik.v.) [förk. för] kilovatio kW, kilowatt

191 L

I. [förk. för lilro[s]^ £ [förk. för libra[s] esterlina[s]]

1 la I best. art f -e[n], -[e]t II pers. pron [åt] henne [ack. el. ibL dat. av ella o. usted]

2 la [mus.j a

lábaro romerskt standar; korsfana laber|intico a labyrintisk -into labyrint labi|o munvighet -ado a läppblomstrig

-al I a läpp- 11 / labial [konsonant] lábil a labil, osäker; hal labio läpp; cerrar los hålla tyst labor / 1 arbete 2 handarbete 3 bruk, odling; plöjning; casa de ~ lantgård -able a odlad; [dia] ~ vardag -al a arbets- -ante a som arbetar -ar i ir 1 odla [jorden] 2 utarbeta, bearbeta II itr 1 arbeta 2 intrigera -atorío laboratorium -eo 1 lantarbete 2 grovarbete -e$ fpl göromàl, sysslor 2 handarbete -iosidad † arbetsamhet -ioso a arbetsam, mödosam labrladero a odlad; odlingsbar -ador m jordbrukare -antio a odlad, brukad; odlingsbar -anza jordbruk; [casa de] lantgård -ar tr 1 odla, plöja 2 bearbeta [trä] 3 bygga upp [sin framtid] 4 [ut]arbeta -iego bonde

laca 1 gummilacka 2 lack [fernissa] 3 hår-sprej

lacayo lakej

lace|ador m [Am.] lassokastare -ar tr [Am.] fånga med lasso laceriado a pinad, plågad -ante a plågande, sårande -ar tr plåga, pina, såra -la elände, armod; slit lacinia [bot.] flik

lacio a 1 vissnad 2 slak, slapp 3 [om hår] rak, stripig

lacónico a lakonisk, korthuggen, ord-karg

lacr|a märke efter sjukdom -ar tr lacka, försegla -em lack

lacrim|al a tår- -ógeno a; gas ^ tårgas -oso a gråtfylld; full av sorg lact|ancia digivning[speriod] -ante m di-

barn -ar I tr ge di åt; uppföda med mjölk II itr dia, nära sig av mjölk làct|eo a mjölk-; la Via -ca Vintergalan -ico a; ácido ~ mjölksyra lact|ina (-osa) mjölksocker lacustre a sjö-

lad|eado a skev; som har slagsida-ear I tr luta II rf I gå med slagsida -era sluttning, bergslänt ladilla flatluá ladino a slug

lado sida; al [de] bredvid; /bromas

a un skämt åsido! Iddr|ar itr skälla-ido skall, skällande ladrillo tegelsten

ladr|ön m tjuv, rövare -onzuelo ficktjuv, snattare lagar m vinpress

lagart|a 1 ödla [hona] 2 F illmarig kvinna -ija murödla -o 1 ödla 2 F lurifax, 'räv' -ona F = lagarta 2 lago [in]sjö

lagoter|ia knipslug inställsamhet -o listig smickrare

lágrima tår; ^s de cocodrilo krokodiltårar; llorar a viva storgråta lagrimjal a tår- -oso a förgråten laguna 1 lagun, liten sjö 2 lucka [i text] laico a världslig; konfessionslös;lekmanna-laja slät sten, [flat] häll

1 lama gyttja, smuts

2 lama m lama, buddapräst lamber tr [Am.] slicka lambrequin m [herald.] hjälmtäcke lament|able a beklaglig, bedrövlig -ación

jämmer, [ve]klagan -ar I ir beklaga II rf I klaga [de över] -o klagan -oso a bedrövlig lam|eplatos nif F 1 gottgris 2 'tallriks-slickare', tiggare -er tr 1 slicka 2 lätt beröra lámina 1 metallplatta 2 [koppar]stick; plansch

|amin lador m 1 valsverk 2 valsverksarbetare -ar tr valsa ut [metall] lampa [trädgårds]hacka lámpara 1 lampa; ljus 2 [radio]rör

192lamparería

latoso

lomporlería lampfabrik -ero lamp|försäljare, -fabrikant -illa [dim. av lámpara]

1 liten lampa 2 marschall 3 nattlampa -ón m fett-, oljelfláck -ones mpl skrofler

lompazo 1 kardborre 2 svabb, svabel lampiño a skägglös

lamplista Egall.^ — lamparero -o [poet.] blixt[sken] lamprea nejonögon

|an|a 1 ull; pura helylle 2 garn [för

stickning] -ar a ullbärande; får-lance m i kast 2 [litt.] händelse 3 kritisk situation 4 [tjurf.] trick, manöver 5 de fortuna lycklig tillfällighet; de honor duell; compra de ^ fyndköp lancear tr såra [med lans] lanceolado a [bot.] lansettformad lanc|ero lansryttare -eta lansett -inanfe a smärtsam

lanch|a [stor rodd]båt, slup, barkass, pråm -ón m stor pråm, liktare lanería garnaffär

langost |a 1 gräshoppa 2 langust -in m

o.-ino [slags] stor räka languid|ecer [böjn. som crecer] oreg. itr bli matt, tackla (tyna) av -er / matthet; slapphet

lánguido a i slapp; matt 2 modlös lan|illa f^nt ylletyg-oso a ullig-olina lano-lin

lansquenete m landsknekt lanudo a ullig; lurvig lanz|a 1 lans 2 vagnsstång -ada lansstöt -adera skyttel, skottspole -allamas m X eldkastare -ar I tr 1 slunga, kasta [ut]

2 fyra av 3 stöta (sända) ut 4 kräkas upp 5 [j ur.] vräka Ii rf I störta sig -atorpedos m torpedbåt

lan |a [pappers]klammer -ar tr klamra lapa [slags] ätbar mussla [med koniskt skal]

lapicero blyertspenna; stiftpenna lápida 1 gravsten 2 stenplatta med inskription lapidar tr stena lapidario a 1 ädelstens- 2 estilo ^ lapidarstil lapislázuli m lapis lazuli, lasursten lápiz m blyertspenna lapizar tr teckna [med blyerts]

lapón I a lapsk 11 m 1 lapp, same 2 lapska [språket] Laponia Lappland lapso i de tiempo tidrymd 2 lapsus, litet fel

lar m husgud -es mpl härd, hem lard|o svinfett -oso a fet, oljig larg|amente adv 1 utförligt 2 länge 3 frikostigt -ar I tr släppa ut II rfl ge sig i väg -as pl uppskov; dar a un asunto skjuta på ett ärende -o I a 1 lång; a la -a i längden; a lo más ~ på sin höjd, högst; a lo - de längs [efter (med)] 2 vidlyftig 3 frikostig, rikhg II m 1 längd 2 [-largo-[sats]-] {+largo- [sats]+} III adv; [de aqui]I ut!, ge dig (er) i väg!; pasar de r^ gå vidare, Ukgiltigt gå förbi -or m längd -uero stolpe; tvär|bjälke, -slå -ueza 1 längd 2 frikostighet -uirucho a F långskranglig -ura längd laring|e / struphuvud-itis f laryngit, inflammation i struphuvudet larva [zool.] larv

las I best. art fpl -[n]a, -en II pers. pron

fpl dem, er [ack. el. ibl. dat. av eZZos] lasca stenflisa

lasciv|ia liderlighet, kättja -o a lideriig,

kättjefull las|itud / trötthet -o a trött, matt lástima medömkan, beklagande; ¡[qué] så tråkigt!; es una que det är beklagligt att; da ~ verle det är rent bedrövligt att se honom

lostim|ar I tr skada; såra II rfl 1 göra sig illa, slå sig 2 klaga 3 ha medlidande [de med] -ero a klagande; bedrövlig -oso a bedrövlig

lastr|ar ir lägga ballast i; belasta -e m ballast; en baliastad lata 1 bleck; blecklåda; ^ de conservas konservburk 2 nonsens; dar [Za] tråka ut, gå på nerverna latente a latent, dold lateral a sido-

latido [hjärtats (pulsens)] slag latifundio storgods

latigazo piskslag; klatsch [med piska]

látigo piska latin m latin; saber r^ F vara listig latinlajo kökslatin; F latinska floskler •idod / latin; la de latinska länderna -ismo latinism -ista mf latinkännare -o a 1 latinsk 2 romansk -oamericano m a latinamerikan[sk]

latir itr slå, bulta, pulsera, klappa lat|itud / latitud -o a bred, vid latón m mässing latoso a tröttsam, tråkig

193latrocinio

lejía

latrocinio stöld laúd m luta laudable a lowäid láudano opie|lösning, -tinktur laudatorio a berömmande laur]eada a; la [cru2] X det lager-krönta korset [den spanska medaljen för tapperhet i fält] •'«ado a lager krönt -ear tr lagerkröna -el m i lagerträd; lagerblad 2 lager, segerkrans -éola 1 lagerkrans 2 helgongloria -o triumf, ära lova lava

lavlable a tvättbar -abo 1 tvättstäU 2 toalett, WC-acoches m biltyättare-adero

I tvättstuga 2 tvättställ -odo I a tvättad

II m tvätt; tvättning; enviar al ~ skicka till tvätt -ador m; r^ de oro [Am.] guldvaskare -adora tvättmaskin -odura tvättning

lavanda lavendel

lavandería tvätterska 4a tvättinrättning -o tvättare lavándula= Zai^anda lav]apiotos m diskare -ar I tr 1 tvätta 2 rentvå II rf I tvätta sig -otiva lavemang -otearse r/2 tvätta sig kvickt och slarvigt -oteo snabbtvättning lax|ante a m laxerande [medel] -itud / slapphet-o a slapp, lös

1 laya spade

2 laya sort, slag

laz|ada rosett -ar tr fånga med lasso lazareto epidemisjukhus lazarillo blindförare

lázaro fattighjon; estar hecho un F vara

full av sår *

lazo 1 lasso 2 [f ig.] snara, fälla; caer en et ^ gå i fällan; tender un a algn lura ngn i fällan 3 [vänskaps]band 4 rosett lazulita lapis lazuli, lasursten Iba. {Ib.) |förk. för libral L.C. [förk. för] lista de correos poste restante

L.E. [förk. för libra[s] MierZina[s]] le pers, pron [åt] honom (er) [dat. el. ack. av éZ o. usted]; [åt] henne (er) [dat. av ella o. usted] leader = lider

leal a lojal,'trofast, trogen; ärlig, redbar -tad / lojalitet, trohet; ärlighet lebrel m; [perro] ^ vinthund lebrillo [glaserad] ler|skål,-terrin

lec|ciön läxa; lektion; dar una ^ a algn. ge ngn en [riktig] läxa; tornar la förhöra läxan -tivo a arbets-, läs- -tor m 1 läsare 2 föreläsare -tura 1 läsning, lektyr 2 föreläsning lech|ada kalkvälling -al a di- -e / mjölk; ^ desnatada skummjölk -era 1 mjölk-försäljerska 2 mjölkkanna -eria mjölkaffär-ero I a mjölk- II m mjölkförsäljare lecho 1 säng, bädd 2 flodbädd 3 sjöbotten lech|ön m gris[kulting], [di]gris-oso a

mjölkaktig lechugla [grön]sallad-uino F sprätt, snobb lechuza [slags] uggla ledo a [htt.] glad leer tr itr 1 läsa 2 föreläsa leg loción legation -ado I legat, testa-

mentarisk gåva 2 påvligt sändebud legajo dossier

legal a legal, laglig -idod / legalitet, laglighet -ización legalisering -izar tr legalisera

légamo slam

legoñla ögonvar -oso a med variga ögon leg |or (r [jur.] ge som (i) legat -atorio

[j ur.] legatarie, legattagare legend |a helgonlegend -ario I a legendarisk, sago- II m legendarium legible a läshg ^

legi|on 1 legion 2 stor mängd -onario legionär

legis|lociön lagstiftning -lador m lagstiftare -lar iir lagstifta -lativo a lagstiftande -lotura riksdagsperiod -ta m rättslärd

leg|itimo laglig arvsrätt -itimoción le©'-timation -itimamente adü lagligt -ititnor tr legitimera -itimidad / 1 legitimitet 2 äkta börd -itimo a l legitim 2 lovlig, tillständig 3 rättmätig |ego I a 1 världslig 2 olärd 11 m [-lekman-[nabroder]-] {+lekman- [nabroder]+}

legón m [slags] hacka legua spansk mil [5 572 m]; a la ^ på långt håll

leguleyo klen jurist, bondadvokat legumbre /; grönsaker le |i ble a läslig -ido a beläst, bildad lejon Ila avstånd-o a avlägsen lejas a [pl.]; de r^ tierras från fjärran länder lejía lut

194lejísimos

libérrimo

lej|fslmos adv mycket långt borta -ifos adü rätt långt borta-os adv långt [borta]; alo ^ i fjärran; desde ~ på avstånd lelo a dum, enfaldig lema m motto; valspråk lencería 1 Unnevaror 2 vitvaruaffär lendrera finkam lene a [litt.] mjuk

leng|ua I tunga; hacer de höja till skyarna, berömma kolossalt; irsele a uno la försäga sig; morderse la bita sig i tungan, hejda sig [i talet]; sacar la ^^ lipa, räcka ut tungan 2 språk 3 klock-kläpp i^uodo sjötunga -uaje m språk; stil -uaz a pratsam -üeta tungspene -üetar itr [Am.] pladdra -üetazo [hunds] slickning

leni|dod / mildhet -tive a m lindrande (lenando) [medel]

lente m [opt.] lins; de aumento förstoringsglas lent leja [bot.] lins -ejuela paljett, metallfjäll

lenfes mpl pincené lentisco mastixbuske lent|itud / långsamhet -o a långsam leñlo 1 [bras]ved; carbón de r^ träkol 2 F prygel -ador m ved-, skogsjhuggare -o 1 trästock 2 dumhuvud -oso a vedartad león m lejon León 1 Leo [förnamn] 2 León: a) [spansk stad] b) [medeltida spanskt kungarike] leon|a lejoninna -era 1 lejonbur 2 F spelhåla 3 skräpkammare rés I a från León II m León-bo -ino a lejon-; contrato ytterligt strängt kontrakt,/slavkontrakt* leontina klockkedja leopardo leopard

leporino a; labio har|läpp, -mynthet lepr]a spetälska-osería spetälskehem-oso

a spetälsk lerdo a trög[tänkt]

les pers. pron [åt] dem (er) [dat. el. ack. , BY ellos o. ustedes; dat. av ellos o, ustedes^ lésbíco a lesbisk

leslíón [kroppslig] skada, sår -ionar tr såra -ivo a sårande -o a [fig.] sårad; delito de -a Majestad majestätsbrott letal a [poet.] dödsbringande, dödlig letanía 1 litania 2 ramsa let|àrgico a letargisk -argo letargi; slöhet

letr|a 1 bokstav; a[l pie de] la ^ bokstavligen 2 [hand]stil; ^^ bastardilla kur-sivstil; ^ redondilla rundskrift 3 sångtext 4 [hand.] växel; de cambio växel -ado I a lärd, bildad II m advokat, jurist -as pl humanistiska vetenskaper; litteratur; kunskaper; las primeras ^ de första grunderna -ero etikett, skylt; [in]skrift

letrina latrin, avträde

leuc|emia leukemi -oc|to vit blodkropp

leva avsegling

levad|izo a som kan lyftas; puente ^ a) vindbrygga b) lyftbro -ora jäst, surdeg levant|amlento 1 resning, revolt 2 upphävande -ar I tr i bygga 2 lyfta, höja 3 upphäva II rf I 1 stiga upp 2 göra uppror ie m 1 öster; Lr^ Levante [provinserna i östra Spanien från Castellón till Murcia] 2 östanvind -ino m a [-levan-tin[sk]-] {+levan- tin[sk]+} -isco a orolig, bråkig levar tr; [Ioä] andas lätta anksu: leve a 1 lätt 2 lindrig 3 [om vattenstråle] fin

Mevita m levit 2 levita / bonjour levulosa fruktsocker léxico 1 lexikon, ordbok 2 ordförråd lexic|ografia lexikografi-ográfico alexiko-grafisk -ógrofo lexikograf ley † lag; las ^es fundamentales Spaniens

grundlagar; natural naturlag leyenda 1 legend, saga 2 inskription 3 förklaring lezna syl liana lian

Ilar [pres. íío] tr binda; slå in [paket]; rulla [uJi cigarillo en cigarrett] libación hbation, [ant.] dryckesoffer Líbano; el r^ Libanon libanés i a libanesisk II m libanes libar tr suga (smutta, läppja) på libelo smädeskrift libélula [zooL] slända liber|acion 1 befrielse 2 kvitto -odor libertador-al a 1 Uberal 2 frikostig 3 los artes r^es de fria konsterna -alidad / generositet, frikostighet -alismo liberalism, frisinne -alizar tr liberalisera -ar tr befria

libérrimo a [superi, av Zi&re] mycket generös (frikostig)

195libertad

lince

libert|ad / frihet; poner en a) frige b) frigöra [energi] -ador m befriare -ar tr befria, lösge -ario anarkist -inaje m lättfärdighet, utsvävande liv -ino I a tygellös, utsvävande II m libertin-o frigiven slav

libidinoso a liderlig, sinnlig

libra skålpund [460 g]; esterlina pund

sterling libraco [bok]lunta

libr|ado I a räddad; salir mejor ~ komma lindrigt undan II m trassat -anza check; tratta -ar I tr 1 befria 2 leverera [-[drabbning]-] {+[drabb- ning]+} 3 ställa ut [växel] 4 j líbreme Dios I bevare mig väl! II rfl; r^se con vida rädda livhanken -e a fri; förhindrad librea livré

libre|cambio frihandel -cambista m frihandlare -pensador m fritänkare libr|eria 1 bokhandel 2 bokhylla; bibliotek -ero bokhandlare; editor [-[bok]förläggare-] {+[bok]för- läggare+} -esco a litterär, hämtad ur böcker

1 libreta skålpundsbröd

2 libreta 1 anteckningsbok 2 [hand.] beställningsbok; ^^ de ahorro spar |kasse-bok, -banksbok

libr|eto libretto -o bok; mayor [hand.] huvudbok

licenci|a 1 tillstånd, licens 2 permission, hemförlovning 3 självsvåld -ado 1 licentiat 2 hemförlovad soldat -ar I tr 1 ge permission, hemförlova 2 permittera, avskeda 11 rfl bli licentiat, ta licentiatexamen -atura licentiat i grad, -studier -oso a lättfärdig; fräck liceo lyceum

licit|acion auktion -ar fr 1 bjuda [på

auktion] 2 [Am.] sälja på auktion lícito a laglig, lovlig, tillåtlig licit#d f

tillåtlighet licor m \ vätska 2 likör -es mpl spritdrycker

licu|acion smältning -ar tr smälta -efacción smältning lid f strid, kamp lider m [eng.] [politisk] ledare Ii di |a 1 kamp 2 tjurfäktning; toro de stridstjur -ador m 1 kämpe 2 tjurfäktare -ar I tr kämpa mot (fäkta med) [tjur] II itr kämpa liebre / hare liendre / gnet

lienzo f linne[tyg] 2 [målar]duk, tavla 3 vägg, muryta lig|a 1 förbund; la L-^ de las Naciones Nationernas Förbund 2 strumpeband 3 fågellim -ado I a bunden, förpliktad II m [mus.] legato -adura förband; om-, under|bindning -amento ligament, senband -ar I tr 1 binda, förbinda, förplikta 2 förena II rfl 1 förplikta sig 2 slå sig samman ligerjeza 1 lätthet 2 snabbhet 3 lättsinne -o a 1 lätt 2 flink 3 ytlig; a la-a lättvindigt; tan de ~ så där lättsinnigt lign|ina lignin, vedämne -ito llgnit, brunkol

||j|a; papel de ^ sandpapper -ar /r putsa

med sandpapper lila syren Lila Lille

liliputiense a lilleputtsaktig, mycket liten

1 lima [slags] citron

2 lim |a [nagel]fil -adura; de hierro järn-filspån -ar tr fila

limbo dödsrike [för odöpta barn]; estar

en cZ ~ F ha tankarna på annat håll limeño I a från Lima II m Lima-bo limit loción begränsning; gräns -ar I tr begränsa; inskränka; con gränsa till II rfl begränsa sig [a till] límite m gräns; begränsning; --- de precios prisgräns limítrofe a gräns-; angränsande limo slam, dy, gyttja lim|on m 1 citron 2 citronträd -onada lemonad, citronsaft, citrondrink -onar m citronplantering-onero citronträd limosn|a allmosa; pedir ~ tigga -ero I a givmild II m 1 allmosefördelare 2 [Am.] tiggare

limpi|a rengöring -abarros m dörrmatta -abotas m skoborstare -achimeneas m sotare -aparabrisas m vindrutetorkare -ar tr 1 rengöra, borsta [skor; tänder]; rensa 2 'knycka* -auñas m nagelpetare límpido a [kristall]klar limpi|eza snygg-, renlig|het -o a snygg, ren; poner en skriva ren; sacar en klarlägga, reda ut linaj|e m ras, familj, ätt; orgullo de r^ bördsstolthet -udo a högättad; anstolt lin|ar m linfält -aza linfrö; aceite de r^ linolja

lince m 1 lo[djur] 2 klipsk person

196linchor

loco

linchar ir lyncha

lind|ar Ur gränsa [con till] -e m (-ero) 1

gräns 2 åkerren lind|eza täckhet -o a vacker, rar; de lo riktigt ordentligt, för glatta livet línea linje, streck, rad; la ^ [equinoccial] ekvatorn lineal a linjal- linear /r lin jera, rita

linf|a lymfa -ático a lymf-, lymfatisk lingote m [metall]tacka lingüisto mf lingvist, språkforskare lingüística lingvistik, språkvetenskap lingüístico a språkvetenskaplig linimento liniment; salva lino lin

linóleo linoleum; korkmatta linón m linong, [slags] batist linotipjia [typ.] sättmaskin -ista mf maskins ätt are lintel = diniel

linterna lykta; sorda blindlykta lío 1 bunt, bylte 1 [fig.] härva; armar un ^ F ställa till oreda; hacerse uno un ~ F röra till det för sig 3 otillåtet [-[kärleks]förhållande-] {+[kärleks]- förhållande+} lionés I a från Lyon II m Lyon-bo lioso a 1 intrigant 2 tillkrånglad liquen m lav

liquidloción 1 likvidation 2 slutförsäljning, realisation 3 avveckling -ar tr 1 smälta, göra flytande 2 betala 3 lividera, avrätta 4 avveckla -ez / [hand.] likviditet líquido I a 1 flytande 2 [hand.] netto- II m 1 vätska, dryck 2 likvid[a medel]

1 lira lyra

2 lira lira [Italiens myntenhet] liric|a lyrik -o a lyrisk

lirio lilja; de los valles liljekonvalje

lirismo lyriskt språk, lyrisk stil

lirón m sj uso vare [äv. fig.]; dormir como

un sova som ett murmeldjur lis f lilja; flor de - [herald.] fransk lilja Lisboa Lissabon

lisbo|eto {-nensct -nés) I a från Lissabon

II m Lissabon-bo lisi|ado I a ofärdig II m invalid -ar tr

skada, såra liso a slät, jämn

lisonj|a smicker -ear I tr smickra; [fig.] smeka II rf I skryta-ero I a smickrande; [fig.] smekande II m smickrare

list|a 1 remsa; [färgad] rand 2 lista, förteckning, katalog; de precios pris-kurant; pasar r^ a förrätta upprop med; poner en la ^ negra svartlista 2 ^ de correos poste restante listado a randig

listín m liten lista; ^^ [de teléfonos] lokal telefonkatalog; telefonlista listo a 1 skicklig, flink, pigg, klipsk 2 färdig

listón m i sidenband 2 trälist lisura 1 släthet 2 öppenhjärtighet litargirio [miner.] blyglete litera 1 bärstol 2 brits liter|al a bokstavlig, ordagrann -ario a litterär -ato skriftställare -atura litteratur

litig|ante a m processande -ar itr processa -io process-ioso a process-; processlysten litio litium

lito|grafia litografi, stentryck -gráfico a litografisk -logia läran om stenarter litoral I a strand- II m kust[land] litro liter

lituano I a litauisk II m 1 litauer 2 litauiska [språket] lit|urgia liturgi, gudstjänstordning-úrgico

a liturgisk livianlamente adv 1 oanständigt 2 lättvindigt 3 ytligt -dad / lättfärdighet -o a 1 lättfärdig 2 lätt [i vikt] lividez f blåsvart färg; likfärg lívido a

svartblå; dödsblek lo I neutral art det; bueno det goda; de siempre alltid likadant, samma gamla historia igen II pers. pron det; honom [ack. av ello o. éZ] lo|a 1 beröm 2 förspel -able a berömvärd -ar tr berömma lob|a varghona -ato o. -ezno vargunge -o varg

lóbrego a mörk, dyster lobreguez / mörker lóbulo flik, snibb; örsnibb locloción arrende -atario arrendator local I a lokal[-], plats- II m lokal -idad / 1 ort 2 biljett [till biograf, teater etc.] -ización lokalisering -izar tr lokalisera, begränsa loción hår-, ansikts |vatten loco I a vansinnig; vild; yster; de atar skvatt galen; andar ^ por una mujer vara alldeles galen i en kvinna; hay para

197locomoción

luengo

volverse ^ det ár sá man kan bü tokig II m dåre; narr; tok locom loción fortskaffning -otoro lokomo« tiv-otriz a; fuerza ^ rörelseenergi-ovible i-óvil) f lokomobil locu|acidad / pratsamhet -az a prat[sjuk,

-sam -clón fras, uttryck locuro vansinne; dårskap, dumhet; con

vansinnigt mycket locutor m hallàman -io 1 samtalsrum [i

kloster] 2 telefonstation lod|azai m dypöl -o gj'ttja, smuts -oso a

lerig, smörjig logaritmo logaritm logia frimurarloge lögic|o logik -o a logisk logística logistik

logrlar ir itr rfl få, erhålla, vinna, uppnå, lyckas; no se -d éxito det misslyckades, det blev inget resultat -ero m ockrare, pro-centare -o 1 framgång 2 vinst 3 ockerränta Loira; el Loire loma [berg]ås; kulle

lombard|a savojkål -o m a lombard[isk] lombriz f 1 daggmask 2^ [intestinal] inälvsmask

lomo 1 rygg [på djur]; länd; de cerdo fläskfilé 2 bokrygg 3 knivsrygg lona 1 segelduk 2 presenning loncha 1 tunn flat sten 2 skiva [de jamón skinka]

londinense I a från London II m Londonbo Londres m London longánimo a högsint; långmodig longaniza [slags] korv longev|idad † långt liv -o a långlivad longitud f I längd 2 longitud -inol a longitudinell

1 lonja skiva [skinka]

2 lonja 1 [handels]börs 2 handelsbod lontananzo; en ^^ på avstånd; i fjärran loor m pris, ära; en r^ de la Virgen till den

Heliga Jungfruns ära loquear itr göra galenskaper lora papegojhona lord [pl. lores^ m lord Lorena Lothringen Idrigo harnesk, pansarskjorta los I best, art mpl -[n]a, -en II pers. pron mpl dem, er [ack. av ellos o. ustedes^

|os|a sten|häll, -platta -anga m romb;

ruta -ar tr stenlägga lot|e m 1 andel 2 varuparti 3 sats -eria lotteri; billete de — lottsedel; caerle {tocarle) a uno la vinna på lotteri loto lotus[blomma] .,

loza porslin

lozanIear itr växa yppigt -ia frodighet; kraftfullhet -o a frisk, frodig; kraftig ltda.; S. r^ [förk. för] Sociedad limitada bolag med begränsad ansvarighet I ubi no havsabborre

lubric|aciön smörjning -ante m smörjmedel -ar tr smörja, olja lubricidad / sUpprighet lúbrico a 1 glatt 2 slipprig, oanständig lubrific|ocion = lubricación -ante = lubricante -ar = lubricar luc|erna ljuskrona -ero stor lysande stjärna; del alba {de la tarde) morgonstjärna (aftonstjärna) -idez / klarhet; tydlighet lúcido a [poet.] ljus, klar luc|ido a lysande, präktig; me quedé! där stod jag vackert! -iente a strålande -iérnaga lysmask -imjento prakt, prål; glans [äv. fig.]

1 lucio a glänsande, glatt

2 lucio m gädda

I ución m kopparorm lucir oreg I tr lysa~med; ^ un vestido ha på sig (stoltsera med) en [fin] klänning II itr 1 lysa 2 göra si^, ta sig bra ut 3 utmärka sig 4 nytta, löna sig III r/M klä sig fin, gå och sprätta 2 reda sig fint, utmärka sig [äv. iron.]; ¡nos hemos lucido I nu här vi allt dabbat oss ordentligt!

lucr|arse r/Z göra sig vinst -ativö a lukra tiv, lönaiide,-o Vinst; nytta luctuoso a sörjande lucubración nattarbete, studier lüchla kamp -tidor m kämpe, stridsman -ar itr kämpa ludibrio hån ludir tr gnida [con mot] luego I adv 1 därefter; strax 2 alltså; pienso, existo jag tänker, alltså är jag till 3 desde naturligtvis, givetvis, förvisso II konj; ^ de efter att; qm så snart som luengo a lång

198lueño

luzco

lueño a [dial.] fjärran, [långt] avlägsen lugar m 1 ort, plats, ställe; ~ común banalt (stående) uttryck; en ^ de i stället för; en primer i första hand; estar fuera de r^ [fig.] inte vara på sin plats 2 tid, tillfälle; tener äga rum 3 orsak, anledning -eño I a lantlig lim bybo -teniente m ställföreträdare lugre m loggert lugubre a dyster, hemsk Luis Ludvig -a Lovisa luj|o lyx -oso a luxuös lujuri|a v^lust, sinnlig njutning -ante a yppig, frodig -oso a vällustig, lysten I u m bago höftvärk, ryggskott lumbre / eld; ljus; al amor de la vid brasan-ra 1 lysande kropp 2 geni lunniniar m lysande himlakropp -aria iiluminationsljUS; evigt ljus [i kat. [-kyrkor];-] {+kyr- kor];+} lykta -oso a lysande, ljus luh]a måne; ~ creciente tilltagande måne;

ZZena fullmåne; media ^ halvmåne; la media^ 'halvmånen*: a) det turkiska väldet [under ISOÖ-talet] b) arabernas välde i Spanien menguante avtagande måne; nueya nymåne; estar en la F vara disträ, ha tankarna på annat håll

1 lunar a mån-

2 lunar m 1 födelsemärke, leverfläck 2 [fig.3 fläck 3 prick [på tyg]

lun|atico a m 1 [åld.] månadsrasande [person] 2 nyckfull [person]-es m måndag

luneto kikarlins

lunfardo [Am.] 1 [fick]tjuv 2 argentinskt

slang-, förbrytar|språk lupa lupp, förstoringsglas lupanar m bordell lúpulo humle

lurte m [dial.] snöskred, lavin Lusitania [åld.] Portugal Iusitanisnno portugisisk språkegenhet lusitano I ä portugisisk II m portugis lustr|ar tr 1 borsta [skor]; polera 2 [relig.] rena; sona -em glans lustro lustrum, femårsperiod lustroso a glänsande, glansig, blank luteran|ismo luterahism-o I a lutersk II m luteran

luto sorg[dräkt]; llevar (vestir de) ^ bära

sorg; medio ^ halvsorg luxación [led]vrickning luz / I ljus; a todas luces [framgå] klart och tydligt; dar a a) föda, nedkomma med b) publicera; sacar a ^ biinga i dagen; salir a [Za] utkomma, publiceras; traje de luces torerodräkt; de cortas luces inskränkt, dum; entre dos luces a) i skymningen (gryningen) b) F dragen, lätt berusad 2 lampa, lyse; ~ larga (de cruce) helljus (halvljus) [på bil] 3 fönster; öppning 4 spännvidd [på bro] Luzbel Lucifer luzco [pr es. av lucir"^

199 Ll

Ll. [förk. för llegada]

llog|o [röt]sår, bulnad -ar tr såra

1 Ilarna flamma, låga

2 llama lama[djur]

|lam lada 1 tillrop; kalllelse, -ande; X signal till uppställning 2 knackning [på dörr] 3 [telefon]samtal, uppringning 4 X inkallelse 5 appell-amiento = llamada i, 4, 5 -ar I tr 1 kalla 2 kalla till sig, ropa på 3 sammankalla 4 ~ Za atención dra till sig uppmärksamheten II itr 1 knacka [på dörr] 2 ringa [pà (i) telefon] III r/Z heta, kallas llamarada 1 eldslåga, flamma 2 rodnad [hos p.]

llamativo a uppseendeväckande llamear itr flamma Mana murslev

llan|ero slättbo -eza enkelhet, rättframhet-o I a 1 slät 2 enkel; lättfattlig; esfado tredje ståndet II m slätt llanta fälg, hjulring llantén m groblad llanto gråt llanura slätt

Ilar m [dial.] öppen spis [i kök] -et fpl kedja i vilken man hänger gryta [i öppen spis]

I lav |e / 1 nyckel; ~ inglesa skiftnyckel; maestra huvudnyckel 2 kran 3 [mus.] klav -ero nyckelring -in m [liten] nyckel lleco a m [dial.] aldrig odlad [jord] lleg|ada ankomst -ar i itr i komma, anlända, inträffa 2 nå, räcka [hasta till] 3 uppgå [a till] 4 [med a + inf.] hinna;

lyckas; a saber få veta; a ser [slutligen (till sist)] bli II r/Z härma sig, gå fram

||en|ar I tr 1 fylla; överhopa [de med] 2 tillfredsställa II r/Z bli överhöljd [av smuts]-o I a full; de ^ helt och hållet II m 1 fullmåne 2 [teat.] fullt hus I lev l adero a dräglig -ar I tr 1 bära, ha på sig 2 föra, köra; leda (föra) bort; ta med sig 3 slita av 4 driva [handel] 5 ha tillbringat; "O cinco años en España jag har bott fem år i Spanien 6 ~ camino de vara på [god] väg att; la contraria a algn säga èmot ngn; trazas de se ut att; a cabo slutföra; como alma que -a el diablo blixtsnabbt; me -a la cabeza han är huvudet högre än jag; no -a remedio det finns ingen bot; le-o 25 años jag är ¡^5 år äldre än han II itr [om väg] leda 111 r/Z; ~se bien con aZgn komma bra överens med ngn; y a no se -a det är inte modernt längre IV hjälpvb ha; ^o gastadas 100 pesetas jag har lagt ut 100 pesetas

llorlar I tr 1 begråta; gråta över 2 bittert ångra II itr gråta; a lágrima viva stor-gråta; ^^ a moco tendido [vulg.] storböla -iquear itr gnälla, lipa -o gråt; snyft-ningar-ón a gråtmild; sauce tårpil-oso a sorgsen, förgråten llov|edizo a; agua -ediza regnvatten -er [pres. llueve^ opers regna; como llovido del cielo [oväntat] kommet som från himlen llovizn|a duggregn -ar opers duggregna ||u vi |o regn -oso a regnig; regn-

200 M

m. [förk. för] 1 metro[s] 2 minuto[s] rhàcabr|o a makaber, hemsk; danza -a

dödsdans macoco makak [apa] macadam m makadam-iiar tr makadami-sera

macan |a [Am.] 1 stridsklubba 2 dumhet -ear tr [Am.] prata (hitta på) [dumheter] -udo a [Am.] F stor; stark; förträfflig macarr|ones mpl makaroner -ónico a; latin kökslatin macear I tr bulta II itr tjata Macedonia Macedonien mace|donico (-donio) I a macedonisk 11 m macedonier macer|aciön 1 [kem.] maceration, uppmjukning 2 späkning -ar I /r 1 [kem.] macerera, mjuka upp 2 späka II rf I späka sig

macero fanbärande pedell [i processioner o. dyl.]

1 maceta blomkruka

2 maceta 1 liten klubba 2 gravstickel macilento a avtärd, blek

macizo I a massiv, tjock, tät II m bergmassiv

macroscópico a makroskopisk, som kan

ses med blotta ögat mácula [mest fig.] fläck maculatura makulatur; feltryckt (fläckat) ark

macuto ränsel, tornister machac|ar I tr krossa, stöta sönder, hacka II itr tjata, vara tröttsam -ón a m tjatig (tröttsam) [person] -oneria tröttsamt pladdrande machamartillo; a ihärdigt, envist machaquear = machacar machete m 1 sockerrörskniv 2 huggare [kort o. bred sabel] machihembrar tr [snick.] sponta macho 1 hanne; cabrio [geta]bock 2 mulåsna 3 smedhammare machorra [neds.] steril kvinna machote m F karlakarl machucho a mogen; förståndig madamisela = señorita

madeja garnhärva, docka maderla trä; planka; de construcción byggnadsvirke -amen m trävirke [t. ex.

1 skepp]; byggnadsvirke -ero 1 trävaruhandlare 2 snickare 3 sågverksarbetare -o bjälke

madona madonna[bild]

madr|astra styvmor -e f \ mo[de]r

2 [fig.] upphov 3 flodbädd -eperla pärlemor -épora madrepora [koralldjur] -eselva kaprifol

madridista m a [person] som är anhängare av fotbollslaget 'Madrid' madrigal m madrigal madriguera kaninhåla; [djurs] kula madrilleño I a från Madrid II m Madrid-bo -es mpZ; los r^ F [staden] Madrid madrina 1 gudmor 2 [Am.] tam hästflock

3 [Am.] [yegua] ~ ledarsto

madroño jordgubbs-, smultron [träd; la Villa del oso y del ^ [benämning på] Madrid [som har björn och jordgubbs-träd i sitt vapen]

madrug|ada dagbräckning; de tidigt på morgonen -ador I a morgon|tidig, -pigg II m ottefågel -ar itr stiga upp tidigt -ón I a F morgonpigg II m; pegar un ~ F stiga upp förskräckligt tidigt madurlación mognande, mognadstid -ar I tr bringa till mognad; få att mogna II itr bli mogen, mogna [äv. fig.] -ez f

1 mognad; mogenhet 2 la ~ medelåldern -o a 1 mogen 2 klok 3 medelålders

maese m [åld.] mäster [titel] maestría 1 lärarinna 2 lärarhustru 3 ir a la ^ gå i flickskolan -azgo stor^ mästarvärdighet; stormästares förlä-ning -e m 1 stormästare [i [-ordenssamfund]-] {+ordenssam- fund]+} 2 ^ förste officer -ia skicklighet -o I a förträfflig; obra -a mästerverk II m 1 lärare; ^ nacional folkskollärare

2 mästare; de obras byggmästare 3 maestro; kompositör; dirigent

magdalena 1 [slags] bulle 2 botfärdig

synderska magia magi, trolldom

201magiar

maletín

mogiar m a magyar[isk] mágico I a magisk, troll- II m mager, trollkarl

magín m fantasi; skarpsinnighet magisterio 1 lärarvärdighet 2 lärarkår magisfr|ado 1 magistrat 2 domare 3 överhetsperson -al a magistral, mästerlig magn|animidad f storsinthet -ánimo a storsint -ate m magnat, storman magnesio magnesium magn|ético a magnetisk; cinta -ética magnetband -etismo magnetism -etizat-ír magnetisera -eto † magnet [spec. för förbränningsmotorer]; elektromagnet -e-tofón m (-etófono) magnetofón, bandspelare

magn|ificencia 1 prakt 2 frikostighet -ifico a 1 magnifik, storslageñ 2 frikostig -itüd / storlek; omfattning -o a [-stoet-slagen];-] {+stoet- slagen];+} Alejandro M'^ Alexander den Store magnolia magnolia

mago I a som utövar magi 11 m mager, tröllkarl; los Reyes Magos de tre vise männen

magr|a skinkskiva; ¡^1 inte på villkor! -o I a mager II m magert svinkött -ura magerhet ma|guer (-güer) [åld.] = aunque mdgull|adufa o. -amiento 1 bultande 2 blånad, blåmärke -ar tr mörbulta; klämma

Maguncia Mainz

Mahomo Mohammed mahometano m a

muhammedan[sk]

mahön m nankin, [slags] bomullstyg mahonesa = mayonesa maicena maj sena maitines mpl ottesång ma|iz m majs -izal m majsfält majada 1 fårfålla 2 [Am.] fårhjord maj|aderia dumt (oanständigt) prat; fräckhet -adero I a dum; tråkig; fräck I I m 1 luns, dumbom 2 mortelstöt -ar (r I krossa; stöta sönder [i mortel] 2 förarga, besvära

majest|ad f majeistät -uoso a majestätisk majo a [mest om ungdomar] grann, flott; fin; söt [och rar], trevlig, hygglig majuelo ung vinstock

mal I a [end. frf mask. subst.] dålig ||ml ont; menos que skönt ändå

(vilken tur) att; no hay ^ que por bien no venga det finns inget ont som inte för något gott med sig; llevar a ta illa upp 2 sjuka; olycka III adv dåligt, illa; knappt; ^^ que bien så gott det går; ~ que le pese vara sig han vill eller inte; de en peor allt värre malabar a; juegos ^^es jonglörkonster -ismo skicklighet, smidighet; 'balansgång* -ista m/ jonglör malacostumbrado a bortskämd malagueñia [slags] folklig musik (dans) från Málaga -o l ä från Málaga II m Målaga-bo malandanza olycka malandrín m spetsbov, kanalje malaquita malakit malaria malaria malavenido a missnöjd; osams malaventur|a olycka, motgång; missöde -ado a m olycklig [person] -anza olyéka, olycksöde malayo m a malaj[isk] malbaratlar tr 1 slumpa bort 2 ödsla med, slösa bort-o slöseri malcasarse r/Z göra ett dåligt [-[äktenskaplig]-] {+[äkten- skaplig]+} parti mal|comido a illa närd -contento a missnöjd -criado a illa uppfostrad; stygg -criar [pres. malcrío^ tr 1 uppfostra dåligt 2 skämma bort maldad † eläkhet, ondska mal|decir [böjn. som decir; dock fut. maldeciré; pp. maldecido él. maldito^ àreg. tr förbanna -diciente I a 1 som öser ur sig förbannelser 2 som förtalar II m baktalare -dito [pp. av maldecii^ a förbannad; no sabe -dita la cosa F han vet inte ett förbannat dugg maleablé a 1 smidbar 2 [om p.] lätthanterlig

male|ante m lösdrivare, luffare -ar tr fördärva

maletón m f kaj 2 damm, skyddsvall mal|edicencia förtal -eficro häxkonst, trolldom -éfico a olycksbringande, skadlig-ejb a F dålig-estar m otrevnad, obehag, illabefinnande målet |a 1 / resväska 2 m [t jurf.] nybörjare -ero 1 resväsklfabrikant, -försäljare 2 bärare -in m 1 dokumentväska 2 cykel-väska

202malevolencia

Mancha

mal|evolencia illvilja -évoló a illvillig maleza snår; ogräs malgache a från Madagaskar malgastlador m slösare -ar tr slösa med, ödsla bort

mal I hablado a fräck; grov i munnen -hadado a olycklig -haya a; /«^Z förbannat! -hechor m missdådare -herir [pres. malhiero; pret. malhiriól tr svårt såra -humor m dåligt humör, misslynt-het -humorado a på dåligt humör, misslynt -humorar ¿r få på dåligt humör malici|a 1 elakhet 2 list, förslagènhet -ar tr misstänka -oso a 1 elak 2 knipslug 3 spjuveraktig malign lidad / elakhet, ondska -o a 1

elak 2 malign, elakartad mal|intencionado a illvillig -mirado a

opassande, stötande mallo a 1 dålig, ond, stygg 2 fiffig 3 sjuk 4 Zo ~ es que ,. det är bara det att .tråkigt nog så ..; por las -as med tvång malogr|ado a 1 misslyckad; olycklig 2 [om konstnär som inte hunnit fullborda ett verk] död i förtid -ar I tr 1 försumma 2 för|därva, -fela if rfl utfalla illa, misslyckas -o misslyckande, fiasko

malojo [Am.] grön (omogen) majs maloliente a illaluktande malón m [Am.] indianräd mai|parado a illä tilltygad -pärir itr få missfall -parto missfall -pensadö a som tänker illa om allt; misstänksam -querencia antipati; illvilja -querer [böjn. som querer^ or eg, tr tycka illa om^ ha ett horn i sidan till -quistar I tr göra osams 11 rfl bli osams [con med] -quisto a osams; illa omtyckt -sano a osund, ohälsosam, sjuklig malsín m belackare malsonante a anstötlig

1 malta 1 malt; azúcar de maltsocker 2 [slags] kaffesurrogat [gjort på malt]

2 ma|t|a; fiebre de maltafeber -és i a från Malta II m maltes[are]

maltosa maltos, màltsocker mal|trabaja mf F latmask -traer [böjn. soiri /raer] orég. tr plåga, bekymra -trata-miento = maltrato -tratar tr behandla (göra) illa; misshandla -trato dålig be-

handling; misshandel -trecho a illa tilltygad

mal lucho (-uco) a F krasslig, vissen malva I a ljusviolett II / malva, kattost malvado a m elak (ondskefull) [människa] malvasia malväsir [vin] malvavisco [bot.] altea malvender tr slumpa bort molvers|acion försnillning, underslev -a-dor m försnillare-ar försnilla m,al v |is (-iz) m rödvingetrast malvivir itr leva under bekymmersamma förhållanden malla I maska 2 trikå 3 brynja 4 nätkasse

mallorquín I a från Mallorca II m 1 Mallorca-bo 2 mällorcadialekt mam |a [kvinno]bröst; juver -á mamma -ar tr dia

mamarrach|ada löjlig-, dum|het -o 1 skräp, fånig prydnadssak 2 [fig.] fågelskrämma mameluco F dumbom mam|ifero däggdjur ^ila 1 [kvinno]bröst 2 bröstvårta -ón a; diente rw mjölktand mamotreto 1 [bok]lunta 2anteckningsbok mampara väggskärm mamparo ^ skiljevägg, skott; ^s estancos vattentäta skott mamporro F slag, stöt, smocka mamposteria stenmurning mamut m mammut maná [bibi.] manna manada 1 hjord; flock 2 handfull man|antial m källa -ar iir rinna manazo näve, labb mancar/r lemlästa mancarrón m [Am.] hästkrake mancebía älskarinna -io 1 bordell 2 otukt; otillåten kärleksförbindelse -o 1 ung pojke 2 [butiks]biträde mancillla 1 fläck 2 vanära -ar tr fläcka, vanära

manco a 1 en|armad, -hänt 2 defekt mancomlún; de ^ i samförstånd -unar i ir förena [intressen] II rfl förena sig i samförstånd-unidad / förening, intresseorganisation mancha fläck;soZar solfläck Mancha; La a) La Mancha [slättom-råde i det centrala Spanien] b) Engelska kanalen '

203manchar

manchar tr fläcka, smutsa ned manchego I a från La Mancha II m [queso] [slags uppskattad] spansk ost

manchú I a mandsjurisk II m mandsju mancl|a 1 anbud 2 testamentarisk gåva -adero springpojke, bud -ado befallning; uppdrag -amós m F chef -amiento

1 befallning 2 bud[ord] -ar Hr 1 befalla; ^ ha befäl över 2 beställa 3 sända; por låta avhämta, skicka efter; a paseo köra i väg, be [ngn] dra åt skogen 4 testamentera

mandar|in m [kinesisk] mandarin -ina [bot.] mandarin mandat lario ombud; representant, sändebud -o 1 befallning; order 2 fullmakt, bemyndigande 3 mandat mandíbula käke, käkben mandil m förkläde mandinga F djävul mandioca kassava[buske], maniok mando 1 makt, styre 2 befäl, kommando;

voces de kommandorop mandoble m 1 hugg av slagsvärd 2 slagsvärd [som svingas med bägge händerna]

mandol|ina (-in m) mandolin mandón a m härsklysten [person] mandragpra mandragora, alruna mandria a m dum (ynklig) [person] mandril m mandrill [apa] manduc|ar tr F käka, krubba -atoria F käk, krubb

manecilla 1 liten hand 2 [ur]visare 3 knäppe på bok

manej|able a lätthanterlig -ar I tr 1 hantera, ha hand om 2 sköta [maskin; affärer] II rf I klara sig själv -o skötsel -os pl fuffens, knep, intriger manera 1 sätt; no hay ^ de det finns ingen möjlighet att; de que så att; de ninguna ^ absolut inte 2 maner, stil; a la r^ de såsom 3 sobre r^ i hög grad, över måttan

manga 1 ärm; andar por hombro vara slarvig av sig; tener ancha vara alltför tolerant; en -^s de camisa i skjortärmarna

2 vidd, rymlighet [hos fartyg] 3 de riego vattenslang

manganeso mangan manganilla stridslist, knep

t mango handtag, skaft 2 iinango mango[träd] mangonear itr F lägga sig i något [som inte angår en]; [fig.] manövrera manguera slang manguito muff [äv. ©] níóní m jordnöt

manija 1 mani; ~ persecutoria förföljelsemani 2 käpphäst 3 tener (tomar) r^ a algn känna (fatta) avsky för ngn -aco = maniático

n^pniatar tr binda händerna på [ngn] mani|àtico I a manisk II m maniker -comio mentalsjukhus mani|corto I a gnidig II m snåljåp -cura manikyr -curo mf manikyrist manido a 1 skämd 1 om |tjatad, -tuggad mlini|festacion 1 bevis, betygelse, yttring 2 demonstration[ståg] -festante mf demonstrant -festar [pres. manifiesto^ I /r visa, ge uttryck åt, betyga II rf I

1 visa (uppenbara) sig 2 demonstrera «líesto I a manifest, klar, tydlig, uppenbar II m manifest, offenthg förklaring; poner de ^ visa, klargöra

manigua [Am.] snår[mark] manija handtag

manilargo a i rundhänt 2 [fig.] långfing-rad

monillo 1 armband 2 visare [på klocka o. dyl.] manillar m cykelstyre maniobr|a manöver -oble a manövrerbar -or itr manövrera

manipul|acion 1 hanterande 2 manipulation -ador m intrigmakare #ar tr manipulera maniquí 1 m modell-, led|docka, ledad trästomme [för målare o. skulptörer]

2 m provdocka 3 / mannekäng mdnirroto I a slösaktig II m slösare manivela vev

manjar m mat|vara, -rätt; delikatess mon|o / 1 hand; ^ de almirez mortelstöt;

de obra arbetskraft; dar la a algn ffig.] ge ngn ett handtag; echar ^ de ta, gripa till; tillskansa sig; pedir la ~ be om [ngns] hand; a för hand; ~ a en mot en; tenerse a ^ vara till Jiands; venir a las r^s råka i slagsmål; ti a viene om det lämpar sig; de r^s a boca plötsligt, oväntat; dejar de la ^^ a

204manojo

algn överge ngn; ir de ~ en ^ gå ur hand i hànd; [comprar] de segunda r^ [köpa] i andra hand; que besa su ~ som kysser Eder hand Éhövlighetsfras i brev] 2 sida, håll; a ~ derecha (izquierda) åt höger (vänster) 3 frarnfot; de cerdo grisfötter 4 urvisare manojo bunt, handfull manolo Madrid-kille manómetro manometer manopla 1 [grill]vante 2 pansarhandske man|osear tr kladda (peta) på -otada i-otazo) [lätt] slag med handen -otear itr gestikulera, fäkta med armarna -solva; a ^^ utan risk, utan fara för iig själv

mansedumbre f mildhet mansión boning, bostad, vistelseort mans |o a 1 mild; undergiven 2 tam -üí'rón a mycket tam mont|a 1 [säng]filt 2 F [kok] stryk 3 a F rikligt, massvis -ear tr hissa (kasta) [ngn] i luften [med filt] mantéela 1 [djur]fett, talg 2 [Am.] smör -ado [slags] kaka -oso a smörrik, fet mantel m [bord]duk -eria bordshnne, dukar och servetter manten |er [böjn. som tener"] oreg I tr under-, upprätt-, vidmakt|hålla Ii rf I 1 livnära (föda) sig 2 hålla i sig, förbli -¡miento 1 underhåll 2 hävdande, påstående

manteo lång präst-, student |kappa mantequ|«ra 1 smörförsäljerska 2 smörkärna 3 smörassiett -eria 1 smör- och ostaffär 2 mejeri -ero smör för sälj are -illa smör

mantill |a mantilj -as pl; en [fig.] i sin linda

mantillo matjordsskikt, mylla mantisa [mat.] mantissa mant|o 1 mantel; slängkappa 2 täckmantel 3 skikt, lager -ón m sjal manu|al I a hand- II m handbok -al-mente adv för hand manubrio vev; handtag mañuela öppen hyrvagn manufactur|a 1 fabrikat 2 fabrik 3 tillverkning -ero a fabriks-; compañía -era industriföretag

manu I misión frigivande av slav [i romersk rätt] -mitir tr ge [slav] fri [i

romersk rätt] -scrito I a handskriven II m manuskript -tención kost, underhåll manzan|a 1 äpple; sano como una^ frisk som en nötkärna 2 [stads]kvarter -al (-ar) m äppelträdsodling-illa 1 kamomill 2 [slags] vitt spanskt vin-o äppelträd, apel

maña knep, list; skicklighet maftan|a I s 1 / morgon 2 m; el ^ morgondagen II adü i morgon; ~ por la i morgon bitti; pasado r^ i övermorgon; muy de ~ tidigt på morgonen -ero a morgonpigg -ita bäddjacka maño F aragonier

mañioso (-ero) a 1 Hstig, fiffig 2 händig mapa m karta; mudo blindkarta -mundi m världskarta maque m japansk fernissa, lack[ering] maqueta modell, skiss maquiavélico a machiavellisk, samvetslös maquila malningsavgift [tagen in natura] máquina 1 maskin, apparat 2 lokomotiv maquinloción intrig, stämpling, komplott -al a mekanisk, oreflekterad par tr intrigera -aria 1 maskinpark 2 [-maskinbyggnad[skonst]-] {+maskin- byggnad[skonst]+} 3 maskineri [äv. fig.] -illa rak]hyvel, -apparat -ista m 1 maskinist 2 lokförare mar m (/) 1 hav; en alla r^ på öppna havet; hacerse a la sticka till havs 2 la rs^ massor, en massa (stor mängd); me gusta la ^ jag tycker väldigt mycket om det; la ~ de trabajo en förfärhg maSsa arbete

maragato a från Maragateria [i nordvästra Spanien]

maraña 1 snår 2 oreda, röra, trassel

marasmo marasm, tvinsot

maravedí i [pl. -is, -íes, -ises] m maravedi

[gammalt spanskt mynt] marovill|a under; underverk; undran; a las mil perfekt; mycket bra; a (de) ~ underbart -är I tr förvåna; väcka beundran hos 11 rf I bli förvånad; känna beundran -oso a underbar marbete m etikett, adress-, pris]lapp marc|a 1 märke, fabrikat 2 märkning [av boskap] 3 [sport.] rekord -ado a 1 märkt 2 utpräglad -ar tr 1 märka; markera 2 göra [mål] marcial a martialisk, krigisk, krigs-1 marco ram [äv. fig.]; infattning

205marco

martingala

2 marco liiark [niyiitenhet] marcha 1 marsch; forzada ilmarsch; r^ fúnebre sorgmaisch ; «o&rc la strstx 2 avfárd 3 gång; förlopp; rw airas [bil.] backning; la ^^ de la en/ermedad sjukdomens förlopp; poner en sätta i gång, börja, starta marchamo tilliens markering [på [-resgods}-] {+res- gods}+}

marchante I a handels- II m köpman marchar I íír 1 marschera, gå; åka, fara 2 fungera II rfl gå sin väg; ge sig i väg; åka, fara

marchit|ar I tr förjtorka, -bränna II rfl vissna -o a 1 vissnad, vissen 2 urblekt

mare / [dial.] = madre more I a 1 tidvatten; alta flod; ^ baf a ebb 2 havsbris -ar I tr 1 göra yr 2 tråka ut, gå på nerverna II r/Z känna sig yr; bli åksjuk (illamående) -jada stark sjögång -o 1 åksjuka; illamående; yrsel

2 leda

marfil m 1 elfenben 2 tandben -eño a [-elfenbens-marga-] {+elfenbens- marga+} märgel margarina margarin margarita 1 prästkrage 2 pärla marg|en 1 f strand, rand 2 m [hand.] marginal 3 m kant, marginal, mar g; al ^ [fig.] åt sidan; mantener al hålla [ngn] utanför 4 m marginal, spelrum -ina| a 1 gräns- 2 rand-, marginal-

3 minto viktig -¡nar tr sltriva i marginalen

margrave m markgreve marguera märgelgrav maria; baño [d^] vattenbad marica 1 skata 2 F homofil marid|aje m 1 giftermål 2 förening -ar itr ingå äktenskap -o make, äkta man mari|huana o. -juana marijuana marimacho manhaftig kvinna marimba [Am.] marimba, [slags] xylofon

marinia marin, flotta >ar tr marinera, salta in [fisk] -era sjömànsblus -eria 1 sjömansliv 2 sjöfolk -ero sjöman, matros -o I a marin-, havs- II m sjöman; matros; sjöofficer marioneta marionett [äv. fig.]

maripos|a 1 fjäril 2 litet [i olja simmande] ljus; nattlampa -ear itr fladdra [hit och dit]

mariquita i Marianyckelpiga2—marica 2 mariiabidilla F lärd kvinna, blåstrumpa mariscal m l marskalk 2 hovslagare; smed

maris|co blöt-, skal|djur; ^^s [ätbara] skaldjur-ma marskland marital a i äkta mans 2 äktenskaplig marítimo a maritim, havs-, sjö-; sjöfarts-, [-handels-marmitla-] {+handels- marmitla+} gryta-6n m kökspojke mármol m marmor marmóreo a marmor-, av marmor marmota I murmeldjur 2 F tjänsteflicka maroma tjockt rep, tåg marqu|és m markis-esa markisinna -esa-do markisat; markisvärdighet marquesina markis [soltak] marquetería 1 marketeri, inlagt arbete [i trä] 2 lövsågning marrajo a slug, lömsk marran|a 1 sugga 2 F smutsig (ovèrdad) kvinna -ada (-eria) svinaktighet, griseri -o I æ grisig II m svin [äv, fig.] marrar itr [om skott] missa; ta fel marras; de förut omtalad, redan bekant

marrasquino maraskino[likör] marrón a brun

marroquí m a marockan[sk] Marruecos

m Marocko marruller|ia list, inställsamhet -o o illmarig, lismande

Marsella Marseille marsellés a från Marseille marseilesa; la ^^ marseljäsen marsopa [zool.] tumlare marsupiol m pungdjur marta mård

Marte m [astr. o. mytol.] Mars martes m tisdag

martiil[ar tr hamra -aio hammarslag -ear == martillar -ero [Am.] auktions h förrättare, -utropare -o hammare, slägga; neumático trycklufthammare; ^ pilón ånghammare; pez ~ hammarhaj martin m;pescador kungsfiskare

1 martinete m gråhäger

2 martinete m 1 pianohammare 2 ® hejare

martingalo F list, knep

206mártir

matraca

mártir m/martyr

martir|io martyrium; sufrir el ^ lida martyrdöden -izar tr 1 låta lida martyrdöden 2 martera, pina -ologio martyrförteckning, helgonkalender marxista mf a marxist[isk] marzo mars mas konj men

más I adv 1 [vid bildande av komp.] -[a]re; mer; ella es r^ alta que yo hon är längre än jag 2 [vid bildande av superi.] el (la, lo, las, los) r^ [a] st, mest; eZZa es la^ alta de todas hon är längst av alla 3 över; había ~ de 200 personas det fanns över 200 personer 4 hellre 5 [mat.] plus 6 Jämte 7 [div. uttr.]; hien snarare; es ja, än mer; ni r^ ni tnenos just så, precis; tanto cuanto så tnyeket mer som; a ^ de förutom; a lo r^ på sin höjd; a no poder av alla krafter; a ^ Zardflr senast; a y mejor för fullt; de ^ för mycket; överflödig; por que hur mycket än; vad än; &in ~ ni utan vidare lim; tener sus ^ y sus menos ha sina fel och förtjänster; las ^ de las veces för det mesta; los ~ de los dias nästan varenda dag, de flesta dagar[na]; signo plustecken

|Ti aso 1 massa, volym 2 deg 3 murbruk masacr|e m massaker -ar tr massakrera masada lantgård

masaj|e m massage -isla mf massör, massös mascar tr tugga

máscara 1 [teat.] mask 2 ansiktsskydd;

de gas gasmask 3 maskerad[dräkt]; [baile de] r^s maskerad mascarlada maskerad -iila 1 halvmask

2 dödsmask -ón m [konst.] maskiaron mascota maskot

masculino I a maskulin; viril; herr- II m maskulinum mascullar tr F muttra masera baktråg

masía [typiskt katalansk] lantgård masilla [fönster]kitt

masita 1 munderingsavdrag 2 [slags] kaka

músjón m frimurare -oneria frimureri -ónico a frimurar-másticmkitt

masticlación tuggning -ar tr tugga

mástil m 1 mast 2 [mus.] greppbräde mastín m [stor] hund, gårdvar masturbación masturbation, onani mastuerzo i [bot.] krasse 2 dumhuvud i^iata 1 buske 2 [oüv]plantering 3 dunge 4 [hår]tofs

mota|càn m t hundgift 2 X skottglugg -chin m l slaktare 2 bråkmakare -dero s^kthus -dor m 1 dråpare 2 matador, tjurfäktare -dura skavsår [på häst av sadel], sadelbrott -fuego brandspruta -lön m hästkrake -lotaje m proviant till båtbesättning, skeppskost -moros m skrävlare-moscas m flugsmälla matan |cero [Am.] slaktare -za 1 [-[syin]-slakt-] {+[syin]- slakt+} 2 svinkött 3 blodbad mat|aperros m rännstensunge -apolvo lätt regn -ar I Zr 1 döda, slå ihjäl; --la salud förstöra sin hälsa 2 släcka [eld; törst] 3 tjata ihjäl, besvära 11 r/Z 1 omkomma 2 slita ihjäl sig mata I rife m slaktare-r ratas m 1 råttgift 2 brännvin av dålig kvalitet -sanos m 1 kvacksalvare 2 F dålig läkare -sellos m poststämpel

1 mate a matt, glanslös ,

2 mate m [schack.] matt

3 mate m [bot.] 1 matte 2 kalebass matear itr [Am.] dricka matte[te] matemàtic|a (-as) matematik -ámente

adv 1 matematiskt 2 bergsäkert -o

1 a matematisk 11 m matematiker materi|a 1 materia, ämne; prima råvara 2 tema, ämne; en de i fråga om -al i a materiell II m material -allsmp materialism -alista m/a materialist[isk] -alizaclón materialisation; materialise-ring -alizar tr materialisera, fprkroppsr-liga -almente adv alldeles; absolut; imposiWe alldeles omöjligt

matern|al a moderlig -idad / 1 moderskap

2 [casa de] ^ barnbördshu§ -o a moders-matinal a morgon^-

matiz m nyans, schattering -ar Zr nyansera

matojo snår, risiga buskar matón m l slagskämpe 2 storskrävlare 3 kallblodig mördare matorrol m buske, snår matraca 1 [slags] skrammelinstrument [som används vid vissa kyrkliga [-processioner]-] {+pro- cessioner]+} 2 drift, gyckel

207matraz

mediano

motroz m retort, [glas]kolv matricid|a mf modermörd|are, -erska -io modermord

matr|icula 1 matrikel, katalog 2 inskriv^ ning 3 registrerings|nummer, -skylt;

de buques fartygsregister 4 ^^ de honor högsta betyg; friplats i skola -icular I tr skriva in [i skola] II rfl skriva in sig

matrimoni|al a äktenskaplig, äktenskaps» -o 1 äktenskap 2 äkta par, herrskap

matritense a från Madrid matr|iz / 1 livmoder 2 mat.] matris 3 originaldokument 4 casa ^ moderföretag; huvudkontor; iglesia ^ moderkyrka -ona 1 matrona 2 barnmorska matungo [Am.] [häst]krake, ök matut|e m 1 smuggling; de ^ a) smuggel-, insmugglad b) i smyg, fiffigt 2 smuggelgods -ear tr smuggla in -ero smugglare matutino a morgon-

maull|or [pres. maúllo] itr jama -ido jamande máuser m mauser[gevär] mausoleo mausoleum maxilar I a käk II m käkben; käke màxim|a maxim, levnadsregel, grundsats -e adü i synnerhet; huvudsakligen -o a mycket stor, maximal; störst, högst -um m maximum

1 maya tusensköna

2 maya I a maya- II mf mayaindian[ska] mayar itr jama

mayestático a majestätisk mayo 1 maj 2 majstång 3 [slags] folklig spansk sång mayólica majohka mayoneso majonnäs

mayor I a i större; al por r^ i parti, en gros 2 äldre 3 huvud-; libro ^ huvudbok 4 de edad myndig 5 [mus.] dur II m 1 major 2 los r^es a) de vuxna b) förfäderna

mayor|al m 1 diligenskusk 2 förman 3 förman för boskapsherdar -azgo 1 adelsgods, fideikommiss[egendom] 2 godsherre 3 fideikommissarie -domo 1 förvaltare 2 inspektor 3 hovintendent -ia I myndig ålder 2 majoritet 3 flertal; en la ~ de los casos i de flesta fall -l»ta m gross|ist,-handlare-itario a majoritets-

mayúsculla majuskel, stor bokstav -o

a mycket stor, oerhörd maz|a [strids]klubba -ada klubbslag mazamorra i söndersmulat kex 2 [spec. Am.] majsgröt mazapán m marsipan mazmorra fängelsehåla [i gamla slott] mazo 1 trähammare, klubba; a Dios rogando y con el dando hjälp dig själv så hjälper dig Gud 2 knippe, bunt mazorca majskolv mazorral a grov, ful me pers. pron [åt] mig [dat. el. ack.] me ladero [vulg.] pissoar, pissmoj -ados pl F kiss -ar iir F kissa meandro flodkrök

mecànic|a mekanik -o I a mekanisk II m 1 chaufför 2 montör, mekaniker mecan|ismo mekanism, verk -ización mekanisering -ógrafa maskinskriverska -ografia maskinskrivning-ografiar [pres. mecanografío^ tr skriva på maskin -¿grafo maskinskrivare mecapal m [Am., slags] bärrem [kring pannan]

meced |or m gunga -ora gungstol -ura

gungning; vaggande mecenas m mecenat

mecer [pres. mezo] tr rfl gunga, vagga mech|a 1 veke 2 späckremsa -ar tr [kok.] späcka -ero 1 [lamp]brännare; de gas gaständare; ~ [Bunsen] brännare 2 cigarrettändare mechinal m 1 [fyrkantigt] hål som ut-sparas i mur [till fäste för [-ställningsbjälke]-] {+ställnings- bjälke]+} 2 F litet krypin, lya mechón m hår|lock, -slinga medall|a medalj; medaljong -ón m medaljong

médano (medaño) dyn, sandkulle; sandbank

media 1 [dam]strumpa 2 medeltal, genomsnitt

meditación förmedling; försorg; por de genom [förmedling av] -ado a halv; a del siglo XVIII vid mitten av 1700-talet -ador m förmedlare; medlare -anamente adv någorlunda; måttligt -aneria skilje-, mellan|vägg -anero I a mellanliggande II m 1 medlare 2 [Am.] hälftenbrukare -ania 1 måtta 2 medelmåttighet 3 medelmåtta -ano a 1 medels

208medianoche

meloso

2 medelmåttig; rätt dålig -anoche f midnatt -ante I a; Dios med Guds hjälp II prep med[elst] -ar Ur 1 medla 2 vara i mitten; -aba el mes de marzo det var i mitten av mars -atizar tr beslutsamt påverka -atriz / medierska médica kvinnlig läkare medielacion medicinering -amento läkemedel -astro kvacksalvare; dålig läkare -i na 1 medicin, läkarvetenskap 2 medicin, läkemedel 3 [fig.] botemedel -i nal a medicinal-, officineli, läke--inar I tr ge medicin åt II rfl medicinera medición mätning

médico I a läkar- II m läkare; ~ psiquíatra

psykiater; de cabecera husläkare medicucho = medicastro medidla 1 mått; mätning; tomar ^s göra mätningar, mäta, ta mått; a r^ efter mått 2 åtgärd; en contra motåtgärd; tomar sus ^^s vidta åtgärder 3 måtta och sans; hablar con ~ tala med måtta [och försiktighet] 4 a ^ de enligt, i mån av; a ^ que allteftersom; en cierta ~ i viss mån -or I a mät- II m mätare

mediero 1 [dial.] kompanjon 2 strump|fabrikant, -försäljare mediev|al a medeltids-, medeltida -o medeltid

med|io I a halv; medel-; mitt-; por término ~ i genomsnitt II m 1 hälft; mitt; en r^ i mitten; quitar de en ~ röja ur vägen; dia por ^ [Am.] varannan dag 2 [-[hjälp]medel,-] {+[hjälp]- medel,+} möjlighet; por de medelst 3 [spiritistiskt] medium III ady till hälften; nästan; muerto halvdöd, utmattad, mycket trött; a -ias till hälften; halvdant, ofullständigt; estar a ~ abrir stå halvöppen

mediocr|e a medelmåttig, ganska dålig -idad / medelmåttighet medio |dia 1 middag[stid] 2 söder-eval = medieval-eyo = medievo medios pl medel, tillgångar, kapital medir [pret. midió] tr mäta; ~ sus palabras väga sina ord medit|abundo a fundersam; drömmande -ación meditation; fundering; stilla begrundande -ar tr meditera över; tänka igenom; grubbla på

mediterráneo a 1 medelhavs-; el M^-^

Medelhavet 2 inlands-médium m [spiritistiskt] medium medrja ökning, framsteg, förbättring -ado a vuxen -ar itr 1 växa 2 ha framgång; bli rik medroso a i rädd 2 förskräcklig, skrämmande

médula (medula) 1 [rygg]märg 2 [fig.] kärna medular a ryggmärgsmed usa manet

mefistofélico a mefistofehsk, djävulsk mefítico a mefitisk, stinkande; kvävande meg|àfono megafon -alito megalitgrav, stendös -alomania megalomani, storhetsvansinne -atón m megaton mejicano m a mexikan[sk] Méjico Mexico mejilla kind mejillón m blåmussla mejor I a [komp, av bueno] bättre; el ~ dia en vacker dag, endera dagen II adv bättre, hellre; bäst, helst; så mycket bättre!; a lo r^ kanske, troligen; por ~ decir, ~ dicho rättare sagt -a 1 förbättring, ökning; salarial löneökning 2 förmånsrätt vid arv mejorana mejram

mejor lar I tr 1 förbättra 2 ge [ngn] förmånsrätt vid arvskifte II itr rfl 1 bli bättre, förbättras 2 bli friskare 3 bättra sig, göra bättring -ia förbättring mejunje m blandning melado a honungsfärgad, guldbrun melan|colia melankoU, svårmod, tungsinne -cólico a melankolisk, svårmodig, tungsint, vemodig melaza melass; sirap

melen|a 1 [lejon]man 2 utslaget hår; kalufs; cortar a media klippa [håret] halvkort -udo a långhårig melifluo a honungs |drypande, -len melindr|e m 1 honungsbakelse 2 sjåpig-

het -oso a sipp, pryd, sjåpig melocotlón m persika-onero persiketräd mel|odia melodi -ódíco o. -odioso a melodisk, väl I klingande, -ljudande-odrama m melodram -odramótico a melodramatisk mellón m 1 melon 2 dumsnut -onar m melonodling -onero melonförsäljare melopea F fylla, rus

melos|idad / ljuvhet -o a mjuk, mild, len, ljuv

8—Spansk-svcnsk ordbok

209mella

mentar

mell|a 1 hack 2 [tand]lucka ,3 [fig.] intryck; verkan 4 [fig.] skada -ado a 1 hackig [i eggen] 2 tandlös, med luckor i tandgården -ar ir 1 göra hack i 2 [fig.3 skada mellizo I a tvilling- II m tvilling[bror] memada F dumhet, fånighet membran |a membran, hinna -oso a hinnartad

membrete m 1 överskrift [på brev], brevhuvud 2 [inbjudnings]kort membrillo kvitten[träd]; [carne de] ^ kvittenmarmelad

membrudo a muskulös, grovlemmad, kraftig

memo a dum, fånig, enfaldig memorrabie a märklig, minnesvärd -ón-dum m 1 memorandum 2 anteckningsbok -ar tr minnas, tänka tillbaka på -ia 1 minne; de r^ utantill, ur minnet 2 uppsats, avhandling 3 [hand.] nota, räkning-ial m 1 antecknings-, dag|bok 2 petition -ias pl 1 memoarer 2 hälsningar -ión (-íoso) a som har gott minne meno malm

menaje m möbler, husgeråd menarquia; la [läk.] menarken, den första menstruationen menci|on omnämnande; hacer de referera till -onar tr [om]nämna mend|acidad / lögnaktighet -az I a lögnaktig i I m lögnare mendic|ante I a som tigger; las órdenes tiggarordnarna II m tiggare; tiggarmunk -idad / 1 tiggeri 2 misär, fattigdom; vivir en la ~ leva i största misär mendig|ante = mendicante -ar tr tigga -o tiggare -uez / tiggeri mendrugo brödkant

mene|ar I tr 1 röra, svänga på 2 sköta [affär] 3 F piska upp, klå II r/Z 1 röra på sig 2 skynda på -o 1 vaggande rörelse [på höfterna] 2 F kok stryk menester m i nödvändighet 2 behov; haber behöva; ser ~ behövas 3 syssla -e$ mpl 1 kroppsliga behov 2 F grejor, verktyg 3 sysslor menesteroso a m nödlidande, fattig [person] menestra köttgryta menestral m arbetare, hantverkare mengano; fulano y ~ den och den

mengu|a 1 minskning 2 brist 3 förlust, avbräck 4 misskredit -ado I a 1 feg 2 ynklig 3 enfaldig -ante I a avtagande, fallande, sjunkande; cuarto r^ sista kvarter 11 s 1 / ebb[tid] 2 / [månens] avtagande 3 / förfall 4 m minskning, intagning [i stickning] -ar I tr [för]minska II itr [för]minskas, bli mindre (kortare) mengue m F djävul menhir m druidsten menina [åld.] hovdam; hovfröken mening |e / hjärnhinna -itis / hjärnhinneinflammation menique = meñique

menopausia [läk.] menopaus, klimakte-rium

menor I a 1 mindre; al por r^ [hand.] i minut 2 yngre 3 minderårig; omyndig 4 [mus.] moll- II mf omyndig [person] -ia minderårighet menorquin I a från Menorca II m Me-norca-bo

menos I m minustecken II adv 1 mindre; mal det var ju tur (för väl); mal si det hade väl gått an om 2 utom 2 lo minst; ni mucho ^ långt därifrån; poco más o ~ ungefär; al a lo por lo åtminstone; a que [no] såvida inte; tener a förakta; venir a ^ förfalla, gå tillbaka; de ^ för litet; echar de ^ sakna, känna saknad efter menos|cabar tr 1 minska 2 skada; la honra skada sitt rykte 3 nöta ut -cabo 1 minskning 2 skada [äv. fig.]; en ~ de till förfång för -preciable a föraktlig -preciar tr förakta -precio förakt m.ensaj|e m 1 budskap 2 meddelande -eria [åld.] post[vagn] -ero bud[bärare]; paloma -era brevduva menstruación menstruation mensual a månatlig, månads- -idad / månadslön -mente adv månatligen, var månad ménsula konsol; kragsten mensur|a mått; mätning -able a mätbar -ar tr mäta menta mynta

mental a mental; cálculo ^ huvudräkning; restricción ~ tyst förbehåll -idad f mentalitet -mente adv inom sig; contar ~ räkna i huvudet mentar [pres. miento'] tr nämna

210mente

mestizo

mente / 1 sinne 2 [f ig.] huvud 3 intelligens -cato I a 1 narraktig 2 sinnesslö 11 m 1 narr 2 sinnesslö [person] ment|idero [by]skvallerplats -¡do a falsk, bedräglig; -idas esperanzas falska förhoppningar -ir [pres. miento; pret. mintió] I tr inte hålla [ett löfte] U itr i ljuga 2 hyckla -¡ra lögn, osanning; ¡parece r^I det verkar otroligt! -¡r¡jillas fpl; de ~ på skoj -¡roso I a lögnaktig; bedräglig II m lögnare -Is m dementi mentol m mentol mentón [galL] m haka mentor m mentor, handledare menú m meny, matsedel nrienud|ear I tr 1 ofta göra 2 slösa med II itr i ofta inträffa, komma tätt 2 berätta omständligt; prata om bagateller -encla bagatell, småsak -o a 1 liten, små- 2 a ~ ofta -os i-illos) pl inälvor och blod hos slaktdjur; hals, krås, lever [m. m.] av fåglar

meñ¡que I a F liten II m lillfinger meollo 1 märg 2 hjärna; förstånd 3 [f ig.] kärna; tener ^ vara innehållsrik mequetrefe m F 1 narr 2 person som lägger

sig i allting meramente adv enbart mercachifle m gatkrämare, kringvandrande småhandlare mercad |er m köpman -eria [handels]vara -o 1 marknad, torgdag 2 [salu]torg, köpcentrum 3 [hand.] marknad; el ^ negro svarta börsen; svartabörshandeln mercan ¡cía [handels]vara; tren de r^s godståg -te I a handels-; köpmanna-; kofferdi- II m köpman -til a merkantil, handels- -tilismo merkantilism -tillstå m a merkantilist[isk] mercar tr köpa

merced f 1 nåd, ynnest; r^es ynnestbevis 2 gratifikation, skänk 3 ~ a tack vare; a ^ de blottställd för, i händerna på 4 vuestra [åld.] Ers nåd mercenario I a lejd II m 1 legoknekt 2

daglönare, dräng mercer|ia sybehörsaffär -o [kortvaru]-

handlare mercurio kvicksilver

merec|edor a värd, förtjänt [de av] -er [böjn. som crecer] or eg. tr 1 förtjäna, vara värd; no la pena inte tjäna något

till [de att] 2 förskaffa sig; el asunto ha -ido todo nuestro esmero vi har ägnat saken största omsorg -idamente adv med fullt skäl -ido a m välförtjänt [straff] -¡m¡ento förtjänst merend|ar [pres. meriendo] 1 tr itr äta. [till] mellanmål II r/Z; r^se una cosa F lätt uppnå (klara av) något -ero ute|-restaurang, -servering merengue m 1 maräng 2 klen (ynklig) person meretriz / prostituerad meridl|ano 1 a middags- 11 m meridian, middagslinje-onal a sydlig; syd-mer¡enda mellanmål; lätt eftermiddagsmåltid

merino I a merino- II m merinofår mérito 1 merit 2 förtjänst 3 värde meritorio I a förtjänstfull II m praktikant merluza 1 kummel 2 F fylla, rus merm|a 1 [för]minskning 2 svinn -ar I tr sänka [lön o. dyl.] II itr [för]minskas, bli mindre [i volym] mermelada marmelad

1 mero o ren; blott [och bar]

2 mero [slags] havsabborre

merodelador m marodör -ar itr marodera, plundra; stryka omkring [och stjäla] mes m månad

mesa 1 bord; ^ camilla bord täckt med nedhängande duk och under vilket fyrfat ställs; redonda: a) table d'hóte b) rundabordsmöte; poner la r^ duka bordet 2 högplatå 3 trappavsats 4 styrelse mesada månadslön mesana ^ mesan mesarse rfl slita sitt hår (skägg) meseta 1 hög|slätt, -platå 2 trappavsats Mesías m Messias

mes¡ta litet bord; ^ de noche nattduksbord

mesnada här; trupp

mes jon m värdshus -onero värdshusvärd mesta [åld.] hjordägarförening mester m konst, hantverk; de clerecía medeltida lärd poesi; de juglaría medeltida folklig poesi mestizlaje m rasblandning -ar tr blanda [raser]-o I a mestis-; av blandras, bland|| m mestis; person (djur) av blandras

211mesura

migratorio

mesur|a 1 allvar 2 hövlighet 3 måttfullhet -ado a sansad; försiktig -ar I tr 1 lugna 2 [Am.^ mäta II rf I 1 vara måttfull 2 tygla (behärska) sig meta [slut]mål

metabolismo metabolism, ämnesomsättning

metafisic|a metafysik -o a metafysisk met|àfora metafor, [ord]bild -afórico

a metaforisk; bildlig; bildrik metal m metall; el vil F pengar metálico I a metallisk, av metall, metall-lim; pagar en ~ betala kontant metallifero a malmförande -urgia metallurgi -úrgico m a metallurg[isk] meta|morfosear ir [biol., geoL] förvandla, förändra -morfosis / metamorfos, förvandling -tarso mellanfot metátesis † metates, ljudomställning metempsicosis † själavandring meteor|ito meteorit, meteorsten -o 1 meteor 2 [iig-] blixt -ologia meteorologi -ológico a meteorologisk, väderleks--ólogo (-ologista mf) meteorolog meter I tr 1 sätta, ställa, lägga, stoppa [in] 2 smuggla in 3 åstadkomma, förorsaka 4 ~ baza kasta sig in i ett samtal;

en cintura bringa till förnuft II rf I ^se a decir tonterías ge sig till att säga dumheter; r^se a monje bli munk; ^se en ge sig in i; ~se con algn ge sig i bråk med ngn meticuloso a 1 noggrann 2 petig, pedantisk 3 försagd

metido I a 1 in|lagd, -stoppad 2 ~ en años gammal; ~ en carnes fyllig; en si försjunken i tankar II m puff, knuff

metílico a metyl-; alcohol ~ träsprit metódico a metodisk, planmässig metodista mf metodist método metod, plan, system

metraje m; [película de] largo (corto) ^ långfilm (kortfilm) metrall|a X skrotladdning-etakulsprutepistol

métricla metrik, verslära-o a 1 metrisk 2 sistema ^ metersystem

1 metro 1 meter; ~ cuadrado {cúbico) kvadratmeter (kubikmeter) 2 måttband

2 metro tunnelbana

212

metr|opoli / 1 moderland 2 ärkebiskopssäte 3 huvudstad; metropol 4 centrum, huvudort -opolitano I a 1 huvudstads-2 ärkebiskops- 11 m 1 tunnelbana 2 ärkebiskop mexicano = mejicano México = Méjico mezc|la 1 blandning 2 murbruk -lar

I tr [för]blanda II rf I 1 blandas 2 blanda (lägga) sig [en i] -olanza blandning, röra

mezquin|dad / I tarvlighet; futtighet 2 småaktighet; knussel -o a 1 tarvlig, futtig 2 småaktig; lågsinnad 3 snål 4 ynklig, obetydlig mezquita moské mg. [förk. för miligramo]

1 mi m [mus.] e

2 mi [pl. mis] poss. pron min, mitt mí pers. pron [efter prep.] mig

miasmas pl miasmer, skadlig dunst,

smittämnen miau m mjau, jam [kattläte] mica [miner.] glimmer micción [läk.] urinering micer m [åld. aragonisk hederstitel] herr mico [slags] apa med lång svans micr|a mikron-obio mikrob-ófono mikrofon -oscópico a mikroskopisk -oscopio mikroskop -osurco I a; disco ~ LP-skiva

II m LP-skiva

mied|o rädsla, fruktan [a för] -oso a rädd miel / honung

miembro 1 lem 2 medlem 3 [mat.] led

mientes fpl; parar r^ en ge akt på; överväga

mientras I adv under tiden; tanto under tiden, till dess 11 konj medan miércoles m onsdag; de ceniza askonsdag mierda skit

mies / 1 mogen säd; gröda 2 [i [-Nordspanien]-] {+Nord- spanien]+} stängd dal med sädesåker mig |a [bröd]smula; inkråm i bröd; stekta brödsmulor; hacer buenas r-^s komma bra överens; de poca a) innehållslös b) oviktig -aja [bröd]smula mij ración 1 folkvandring 2 [fåglars]

flj ttning mij raña migrän

mij ratorio a 1 [in- o. ut]vandrings- 2 [o]n fåglar] flytt-miguelete

misa

miguelete m 1 katalansk bergssoldat 2 baskisk tullsoldat mijo hirs

mil räkn 1 tusen 2 tengo ^ asuntos pendientes jag har ett otal ärenden att behandla

miiagr|ero a som är alltför benägen att tro på underverk -o 1 under; vida y '^s liv och leverne; de ^ som genom ett under 2 underverk -oso a undergörande; underbar

Milán Milano milanés I a från Milano

II m Milano-bo milano glada

mil|enario a 1 tusenårig 2 mycket gammal -enio årtusende -ésima tusendel •ésimo räkn tusende mili /; ir a la ^ åka in i lumpen miliar[io] a mil-

milici|a 1 krigskonst 2 milis 3 militärtjänst -ano milissoldat mil|igramo milligram -ilitro milliliter -imetro miUimeter

milit|ante a militant; stridande -oí I a militär-, fält- II m militär, soldat III itr tjäna som soldat, göra krigstjänst -arista m a militarist[isk] -arizar tr mihtarisera -arote m [neds.] ohyfsad militär

milonga [Am.] folklig [dans]visa milla [spansk] mil [1 852 m]; sjömil mill|ar m tusen[tal] -ón m miljon-onario miljonär -onésima miljondel -onésimo räkn miljonte mimar tr kela med; skämma bort mimbre m vide[buske]; videgren -ar itr

rf I vaja mimic|a mimik -o a mimisk mim |o 1 mim[teater] 2 komiker 3 smekning; ömhet[sbevis]; kelande -osa mimosa-oso a kelen; smeksam; bortskämd min|a 1 gruva 2 mina 3 blyertsstift -ar

tr under|minera, -gräva minarete m minaret

mineral I a mineralisk, mineral- II m mineral; malm -ögla mineralogi -ógico a mineralogisk -ogista mf mineralog min|eria gruv|industri, -drift -ero I a

gruv- II m gruvarbetare mini|ar itr måla miniatyrer -atura miniatyr -aturista mf miniatyrist, miniatyrmålare

minimizar tr förringa; sus defectos förringa hans fel mínimo i a mycket liten, obetydlig; minst, lägst II m minimum minino F kisse[misse] minio mönja

minist|erial a minister- -erio 1 ämbete, tjänst 2 ministär 3 departement -ro minister; ämbetsman; ^^ de Dios präst minor|ar tr minska -ia 1 minoritet 2 minderårighet -idad / minderårighet -ista m detaljhandlare -itario a minori-tets-

minuci|a bagatell, småsak -osidad / noggrannhet; petighet -oso a minutiös, noggrann; petig minué m menuett minuendo minuend

minuscul|a minuskel, gemen, liten bokstav -o a mycket liten minuta 1 utkast, koncept 2 advokatarvode 3 matsedel minut|ero minutvisare -o minut; al r^

på minuten, genast miñón m tullsoldat mío självst. poss. pron min, mitt miocardio hjärtmuskel miop|e a närsynt -ia närsynthet miosota förgätmigej miquelete m = miguelete mir|a 1 sikte, korn [på gevär] 2 syfte, avsikt -ada blick -adero utsiktspunkt -ado a klok, försiktig -ador m galleri med fri utsikt, burspråk; utsikts|plats, -punkt -aje m [gäll.] hägring -amiento hänsyn -ar tr 1 se (titta) på, betrakta; ~ por encima ögna igenom 2 ta i betraktande 3 a vetta mot miríada myriad

miri|ametro [längdmått = 10 km] -ápodo

tusenfoting mirífico a underbar

mirilla 1 utkikshål [i dörr], 'spionöga' 2

[fotogr.] sökare miriñaque m krinohn mirlo koltrast mirón a m nyfiken [person] mirra myrra mirtilo blåbär mirto myrten

mis I a [kat,] mässa; ~ del gallo midnattsmässa [på julnatten]; decir ~ förrätta

213misacantano

mohoso

mässa[n]; oír ^ bevista mässa[n] -acantono präst som förrättar sin första mässa -ol m mässbok mis|onfropio misantropi, människoförakt -ontrópico a misantropisk -óntropo misantrop misceláneo a blandad miser|able a 1 usel; ynklig, eländig 2 snål -io 1 elände, nöd; bedrövelse 2 snålhet 3 obetydlighet misericordi|a barmhärtighet, medlidande -oso a barmhärtig

mísero a eländig, olycklig, stackars misérrimo a ytterst eländig misi|én 1 uppdrag 2 [hedna]mission 3 [Am.] missions I station, -område -onero missionär

mismo a 1 egen 2 samma; lo ^ da det gör det samma; lo que liksom, så väl som 3 själv 4 ahora ^ nu på stunden, genast misógino kvinnohatare mistela [slags] mycket sött vin [blandning av brännvin, socker o. kanel] misteri|o 1 mysterium [äv. relig.] 2 mysteriespel 3 hemlighet -oso a myster-riös; gåtfull místico I a 1 [relig.] mystisk; from, guds-hängiven II m mystiker . mistific[ación 1 mystifikation 2 drift, skoj -ar tr 1 mystifiera; föra bakom ljuset 2 driva med mistral m mistral, kall nordvästvind mitad / hälft, halva; mitt mítico a mytisk mitigar tr mildra, lindra mitin m [polit.] möte

mit|o myt -ologia mytologi -ológico a

mytologisk mitón m halvvante

mitr|a mitra, biskopsmössa -ado [-[ärke]biskop-] {+[ärke]- biskop+}

mixt|ion blandning -o i a blandad II m blandat tåg -ura blandning ml. [förk. för mililitro] mm. [förk. för milímetro]

m/n [förk. för] 1 motonave 2 moneda nacional

mnemotécnico a mnemoteknisk mobiliario möbler, husgeråd moce|dad f ungdom[stid] -ro flickjägare -te m grabb

moción 1 rörelse 2 [pol.] förslag, motion moc|o 1 nässlem, snor; snuva 2 slör [på kalkon] -oso I a snorig, snuvig II m barnunge mochila ränsel

mocho I a trubbig 11 m [gevärs]kolv mochuelo [slags] uggla mod |o mod; de ~ modern; fuera de ^ omodern -ales mpl sätt och uppträdande -alidad / 1 egenart, karaktär, beskaffenhet 2 sätt

model |ar tr modellera -o 1 m modell 2 m

förebild 3 f fotomodell moder I ación moderation, måtta; sans -ar

tr hålla tillbaka, lugna, mildra modern lamente adv numer, nu för tiden -ismo modernism -ista mf a [-modernist[isk]-] {+modernis- t[isk]+} -izar tr modernisera -o a modern; ny

modestlia blygsamhet; anständighet-o a blygsam, anspråkslös; ärbar módico a måttlig, rimlig modificlación modifikation; ändring -ar i tr modifiera; ändra II rf I modifieras; ändras

mod |ismo språkegenhet, idiomatiskt uttryck -ista sömmerska -isto damskräddare -o 1 sätt; a de [lik]som; un a r^ de ett slags; de todos r^s i alla händelser; de que så att; de ningún på inga villkor 2 [gram.] modus modorr|a tung sömn, dvala -o a sömnig;

slö, dum modoso a hyfsad, städad, snäll moduliación modulering -ar tr itr modulera

módulo modul, enhet smått

mof|a hån; hacer ~ de göra narr av -ar

itr rfl; ~se de göra narr av, håna mofeta 1 gruvgas 2 stinkdjur moflet|e m F tjock kind -udo a F tjock-kindad

mogol i a mongolisk 11 m 1 mongol 2 mongoliska [språket] mogólico a mongolisk

mogollón m; de på andras bekostnad mohatr|a bedrägligt skenkontrakt; bedrägeri -ero bedragare mohín m grimas

mohin|a misshumör -o a ledsen, olustig moh|o 1 mögel 2 rost -oso a 1 möglig 2 rostig

214mojado

montanero

mojado a våt; ser papel vara värdelös mojoma saltad och torkad tonfisk mojar tr fukta; blöta

mojarra 1 [slags] liten tjock havsfisk 2

[Am.] kort bred kniv mojicón m 1 hurril, örfil 2 [slags] bulle mojiganga folklig maskeradfest mojigat|erio skenhelighet, hyckleri -o

skenhelig person, hycklare mojón m gränssten; [slags] vägskylt moid|e m [kak-, gjut]form -ear tr 1 modellera 2 gjuta av -eo gjutning -ura 1 gesims 2 ram [för tavla] mole / 1 [sten]block 2 massa, myckenhet

molécula molekyl molecular a molekylär, molekylär

moler [pres. muelo] tr 1 mala 2 besvära,

tråka ut 3 klå, piska upp molest|ar I /rbesvära; trakassera; förarga II rf I bli stött (förargad); göra sig besvär [en med] -ia obehag, besvär -o a 1 besvärlig, förarglig 2 förargad molicie / bekvämlighet, slöhet, slapphet molido a uttröttad, sönderbråkad molificjación uppmjukning -ar tr mjuka upp

molin|ero mjölnare -illo handkvarn; de café kaffekvarn -o kvarn; de bolas @ kulkvarn molturar ir [dial.] mala molusco mollusk, blötdjur moll |a 1 mager del av kött[stycke] 2 inkråm i bröd -ar a mjuk; almendra ^ krakmandel molleja muskelmage

mollera 1 hjässa 2 fontanell 3 [f ig.] hjärna, förstånd moment janeo a ögonblicklig, tillfällig -o 1 moment, ögonblick; a cada ^ ständigt; al genast; de un r^ a otro vilket ögonblick som helst; por el [just] nu 2 betydenhet, vikt momia 1 mumie 2 mycket mager person momio fynd, billigt köp; gåva; de mycket billig mona 1 aphona 2 rus monacal a munk-, kloster-monada 1 smicker 2 narrstreck 3 skoj, lek monag|uillo (-o) korgosse monlarca m monark -arquia monarki -árquico a monarkisk

mon lasterio kloster -ástico a munk-, kloster-

mond|a 1 [frukt]skal 2 ¡es la det är höjden! -adientes m tandpetare -adura skal, avfall -ar tr 1 skala [frukt] 2 klippa, beskära [träd] 3 rensa, putsa, glätta 4 r^ a palos ge stryk; r^se de risa vrida sig av skratt -o a ren; skalad; ~ y lirondo ren [utan tillsats]

mondong|o inälvor [av svin o. nötkreatur] -uero korv|makare, -försäljare mon ed |a mynt; slant; nacional [ett lands] gällande mynt; suelta småpengar -ero portmonnä, börs monegasco I a från Monaco 11 m monegask monería lek, putslustighet monetario a monetär, mynt-, penning-mong lol m a mongol[isk]-ólico a mongohsk monigote m 1 lekmannabroder 2 sprattelgubbe

monitor/n 1 rådgivare 2 monitor mönj|a nunna -e m munk -il I a munk-, nunne- II m 1 nunnedräkt 2 [åld.] kvinnlig sorgdräkt mono l a söt, snygg; näpen, rar ||ml apa

2 blåställ, arbetsdräkt mon lóculo monokel -ogamia monogami, engifte-ógamo a monogam -ograma m monogram -ólogo monolog -omania monomani, fix idé -omaniaco a m monoman -omio [mat.] monom -opiano mono-plan -oplaza a enplats- -opolio monopol -opolizar tr monopolisera monosabio [tjurf.] medhjälpare åt pika-dor

mon|osilàbo I a enstavig II m enstavigt ord -otèismo monoteism -otefsta mf a monoteist[isk] -otonia monotoni, entonighet, enformighet -ótono a monoton, entonig, enformig -oválente a [kem.] monovalent, envärdig monseñor m monsignore [hög katolsk prästtitel]

monserga F trams, struntprat, gallimatias monstru|o 1 monster, vidunder 2 missfoster -osidad f vidunderlighet -oso a monstruös, vidunderlig, hemsk monta 1 belopp 2 betydenhet montacargas m varuhiss montado a beriden, ridande montaje m montage; montering montanero skogvaktare

215montante

nnortecino

montante m 1 belopp 2 slagsvärd montlaña berg; bergstrakt; ~ rusa berg- och dalbana -añero bergsklättrare -añés m bergsbo [spec. från [-Santander-provinsen]-] {+Santander- provinsen]+} -añismo alpinism -añoso a bergig -ar I tr 1 belöpa sig till 2 montera [maskin] 3 sätta upp [en affär] 4 infatta 11 Ur 1 rida 2 åka, färdas -araz I a vild, bergs- II m skogvaktare -e m 1 berg 2 skog; ~ alto storskog, högstammig skog; ~ bajo små-, snår|skog 3 ^ de piedad pantbank 4 [kortsp., slags] hasardspel

montenegrino m a montenegrin[sk] montepío [slags] försäkrings-, änke|kassa monter|a 1 [slags] mössa; tjurfäktnings-mössa 2 glastak över patio -o jägare montés a skogs-, vild; gato ~ vildkatt mont|iculo höjd, bergsknalle -ón m 1 hög

2 skara, hop -uoso a bergig montura 1 riddjur 2 ridtyg 3 ^ de gafas

glasögonbågar moñja [tjurf.] rosett på hårpiska-o 1 hårknut 2 fjädertofs; ponerse r^s ta sig ton moquero näsduk moqueta schaggmatta moquete m knytnävsslag

1 mora [j ur.] mora, dröjsmål

2 mora 1 björnbär 2 mullbär morada 1 vistelseort 2 bostad morado a [mörk]violett

1 moral I a 1 moralisk 2 själslig II / moral, etik

2 moral m mullbärsträd

moral leja sensmoral -idad f moral, sedlighet -¡sta m moralist, sedepredikare -Izar itr moralisera morar itr bo, vistas, dväljas moratoria moratorium, uppskov Mora vi a Mähren moravo a mährisk morbidez / 1 morbiditet; sjuklighet 2 mjukhet mórbido a 1 morbid; sjuklig 2 mjuk, len; fin och ädel [i linjer (färg)] morb|ilidad / morbiditet; sjuklighet -o sjukdom -oso a morbid, osund morcilla [slags] blodkorv mord|acidod / 1 frätning 2 [fig.] [bitande] skärpa -az a 1 frätande 2 [fig.] bitande, skarp; sarkastisk -aza munkavle -edura bett -er [pres. muerdo] tr 1 bita; ^se la lengua bita sig i tungan, hejda sig 2 gripa fast 3 fräta -iente I a bitande, som

biter II m etsvätska -iscar (-isquear) tr tugga; bita; knapra på -isco bett moren |a 1 mörk flicka, brunett 2 [fisk]

muräna-o a svart; brun; mörk morera mullbärsträd morería [hist.] morisk stadsdel morfin |a morfin-ómano morfinist morfo|logia morfologi, formlära-lógico a

morfologisk morganotico a [om äktenskap] morgana-

tisk, till vänster moribundo a döende, dödsmärkt morigerajción behagligt uppträdande; sedesamhet -do a väluppfostrad; sedesam

morir oreg. itr rf I dö; ~se por vara alldeles tokig i, längta våldsamt efter; es para ~se de risa det är så man kan skratta sig fördärvad

moris|co l a morisk II m morisk, ättling av morerna i Spanien -ma [skara av] morer

mormón m mormon -ico a mormonsk moro m a mor[isk]; hay en la costa det är ugglor i mossen, det är fara på taket

moroso a [jur.] som är i mora

morr|a hjässa -ada 1 dansk skalle 2 slag

i ansiktet morral m tornister; jaktväska morralla 1 mischmasch, röra 2 pöbel, pack morrena morän

morrillo den tjocka delen av nacken på djur

morriña F hemlängtan

morrión m stormhatt, hjälm

morro 1 hundnos 2 'trut'; estar de --s sura,

t jura 3 bergknalle 4 rund sten morrocot|a [Am.] guldmynt -udo a F 1 invecklad, svår^ viktig 2 [Am.] rik, förmögen

morrón a; pimiento [slags] röd paprika morsa valross

mortadela mortadella [korv] mort|aja liksvepning-al I a dödlig, dödande, dödsbringande; livsfarlig II m dödlig, [vanlig] människa; los '^es människosläktet -alidad / mortahtet, [-dödlighet[sprocent]-] {+dödlighet[s- procent]+} -andad / massdöd; manfall -ecino a döende; syag, kraftlös, matt; slocknande

216mortero

mudar

mortero 1 mortel 2 X mörsare; granatkastare

mort|ifero a dödsbringande, dödande, livsfarlig -íficacíón 1 späkning 2 förödmjukelse, kränkning -ificar tr 1 späka, plåga 2 förödmjuka, kränka -uorio a lik-, sorge-, döds-morueco bagge, gumse moruno a morisk

1 mosaico a mosaisk

2 mosaico mosaik

mosca 1 fluga; por si las r^s för säkerhets skull; tener la detrás de la oreja vara misstänksam, hysa misstankar 2 F börs, pung; soltar la ^ f betala moscada; nuez ~ muskotnöt moscardón m 1 köttfluga 2 bålgeting moscatela; uva (vino) muskatdruva (muskatvin) moscovita m a moskovit[isk] Moscú Moskva

mosén m t [åld., spansk adelstitel] 2 [dial., prästtitel]

mosque|ado a prickig, fläckig -arse r/Z bli

misstänksam mosquet|e m musköt -ero 1 musketör 2 [àld., teat.] åskådare på ståplats -ón m kort musköt, [slags] karbin mosquit|ero moskit-, mygglnät-o moskit;

mygga mostacho mustasch mostaza senap; gas de ~ senapsgas mosto vinmust, ojäst druvsaft mostr|ador m [butiks]disk -ar [pres.

muestro] tr visa mostrenco I a 1 fårskallig 2 bienes r^s

herrelöst gods II m fårskalle mota 1 [damm]korn 2 litet fel mote m öknamn moteado a fläckig motejar tr göra narr av, förhåna motete m [mus.] motett motín m myteri; revolt, uppror motiv|ar tr motivera; förorsaka-o motiv, bevekelsegrund, skäl, orsak, anledning; con este på grund härav; con ~ de med anledning av moto / F = motocicleta -cicieta motorcykel -ciclista mf motorcyklist -nave / motorfartyg

mot|or I a rörelse- II m 1 motor 2 anstiftare -ora [liten] motorbåt -orista mf

motorförare -orizar tr motorisera -riz a; fuerza drivkraft mov|edizo a 1 [lätt]rörlig; arena -ediza kvicksand 2 opålitlig -er [pres. muevo] tr röra -ible a rörlig

móvil I a röriig; lättflytande II m driv|kraft, -fjäder movi|lidad / 1 rörlighet 2 föränderlighet -lización mobilisering-lizar tr mobilisera -miento 1 rörelse 2 [hand.] omsättning 3 [mus.] sats 4 resning, uppror moyo [åld., slags] rymdmått [motsv. 2581] moyuelo klifoder

moz|a 1 flicka, tös; buena ^ vacker flicka

2 tjänsteflicka -albete m ung pojke, spoling

mozárabe I a mozarabisk II m mozarab, kristen som levde inom av morerna behärskat område [i Spanien] mozo I a 1 ung 2 ogift II m 1 pojke, yngling; buen ~ stilig pojke 2 ungkarl 3 dräng; biträde; uppassare; ~ [de cuerda] bärare

ms. [förk. för meses, pl. av mes] M.S, [förk. för manuscrito] ms/fha [förk. för] meses fecha månader från dato

mts. [förk. för metros, pl. av 1 metro] mu / säng [på barnspråk] muaré m moaré

mucam|a [Am.] tjänstefhcka -o [Am.] tjänare

muceta doktorskappa; kappa använd av höga kyrkliga dignitärer [m. fl.] mucos|a slemhinna-idad / slem-o a slem-mig

muchach|a 1 flicka 2 tjänsteflicka -ada t pojkaktighet 2 [Am.] [skara av] unga människor -o 1 pojke 2 tjänare much|o a adv 1 mycket 2 länge 3 bravo!; ni ^ menos inte alls, långt därifrån; ni con ~ inte på långt när; ¡qué inget att förvåna sig över! -os pron många

mud|a 1 ombyte [av kläder] 2 målbrott

3 ruggning -able a 1 ombytlig 2 vankelmodig

mudamente adv tyst mud|anza 1 förändring 2 flyttning 3 obeständighet -ar I tr 1 ändra 2 byta 3 flytta [på] 4 r^ la voz komma i målbrottet II rfl 1 byta [kläder] 2 flytta

8*—Spansk-svensk ordbok

217mudéjar

musculoso

mudéjar m mor (arab) under kristen överhet; estilo ~ spansk-arabisk byggnadsstil

mud|ez / stumhet -o a 1 stum 2 tigande muebl|aje m möblemang -e m möbel -eria möbelfabrik; möbelaffär mueco grimas

muela 1 kindtand; de juicio visdomstand 2 kvarnsten 3 slipsten muellaje m hamnavgift

1 muelle I a mjuk, bekväm II m [-[stål]fjäder,-] {+[stål]- fjäder,+} resår

2 muelle m 1 kaj, pir; derechos de ~ kajavgift 2 lastplats

muérdago mistel muermo rots muero [pres. av morir^ muert|e / 1 död; aparente skendöd; dar a bringa om livet; a till döds; de r^: a) dödligt b) hjärtinnerligt; de mala ~ usel; tarvlig 2 dödsfall 3 dödskalle 4 dråp, mord -o [pp. av morir] I a död; naturaleza -a stilleben; punto ^ friläge II m död, lik muesca klipp i örat [för att märka boskap] muestr|a 1 prov 2 mönster, varuprov 3 stickprov 4 bevis, betygelse [på vänskap] 5 skylt -ario provkollektion; mönsterbok

muga gränssten

muglldo bölande, råmande -ir itr böla, råma

mugrle / smuts [på kläder] -iento a smutsig, flottig muguete m liljekonvalj mujer / 1 kvinna; ~ pública (de la vida) prostituerad 2 maka -¡ego ít 1 kvinno-, kvinnlig 2 hombre ~ fruntimmerskarl, kvinnojägare 3 a -iegas [rida] i damsadel, [åka motorcykel] med bägge benen på samma sida -il a 1 kvinno-, kvinnlig 2 feminiserad -zuela prostituerad mula mulåsna [hona] muladar m gödselhög mulato mulatt

mul|ero mulåsnedrivare -eta 1 krycka 2 litet rött tjurfäktarskynke -illa [tjurf.] mulåsna -o mulåsna mult|ö böter, vite -ar tr bötfälla multi|color a mångfärgad, brokig -forme a [form]skiftande, mång|formig, -gestaltad -millonario mångmiljonär

multipl|e a mångfaldig, talrik -o [mat.] multipel

multiplic|aciön multiplikation -ador m multiplikator -ando multiplikand -ar I tr 1 multiplicera 2 öka II rf I föröka sig -idad / mångfald multitud / mängd, stort antal mull|ido I a mjuk II m stoppning -ir tr luckra

mund|ano (-anal) a världslig, mondän -ial a världs- -o 1 värld; todo el ~ varenda en, alla människor; tener vara livs-erfaren; irse al otro ~ F kola [av], dö; no ser [cosa] del otro ^ inte vara så märkvärdig 2 [baúl] ^ koffert -ologia världs-, livs|erfarenhet munici|on krigsförnödenheter; ammunition; -ones de boca proviant -onar tr utrusta [med krigsförnödenheter] municip|al a stads-; [guardia] r^ stadspolis -io 1 kommun 2 råd-, stads|hus munificen|cia frikostighet-te = munífico munífico a frikostig

1 muñeca handled

2 mu ñecla docka-o 1 docka 2 ung sprätt, snobb 3 toffelhjälte

muñón m stump av amputerad lem mur|a| I a mural, vägg- II m mural-, vägg|målning -alla hög mur, försvars-, stads|mur -ar tr omge med murar murciano I a från Murcia II m Murcia-bo murciélago fladdermus murga [band av] gatumusikanter; dar la

besvära, störa murió [pret. av morir] murmullo 1 mummel 2 sorl, sus murmur loción förtal -ador m bakdantare -ar tr itr 1 prata, sladdra, baktala 2 muttra 3 sorla, susa muro mur

murri|a F nedslagenhet-o a F dyster, nedslagen murta myrten mus m [slags] kortspel musa 1 musa, sånggudinna 2 poesi 3 [konstnärlig] inspiration musarañia 1 näbbmus 2 litet djur -as pl flimmer för ögonen; pensar en las r^ ha tankarna på aiinat håll muscul|ar a muskel- -aturo muskulatur músculo muskel musculoso a muskulös, kraftig

218muselina

m/v

muselina muslin museo museum musgaño näbbmus

musg|o mossa-oso a mossig; mossbelupen músico musik musical a musikalisk, mu-sik- músico I a musikalisk, musik- ii m musiker musitar Ur mumla muslo [anat.] lår

mustio a 1 vissen, torr 2 ledsen, dyster musulmán m a muselman[sk] mut|abilidod f föränderlighet -oble a föränderlig -ación 1 mutation 2 scenförändring

mutil loción stympning -odo krympling» invalid -ar tr stympa mutis m 1 [teat., ord som används när aktör lämnar scenen] 'exit', *går*; sorti 2 hacer ^^ F tiga mutismo 1 stumhet 2 tystnad mutu|alidod f 1 ömsesidighet 2 försäkringsförening -olismo kollektivt försäkringssystem -o a ömsesidig muy adü mycket; M-^ señor mío: Bäste herr . .! [i brev] m/v [förk. för] meses vista månader från dato (vista)

219 N

naba kålrot

nabab m nabob, indisk furste nabo rova

nácar m pärlemor nacarado a pärlempj-prydd, -färgad

nac|er oreg. Ur födas; spira; rinna upp; börja; al el dia i dagbräckningen -ido a född; bien r^ av god familj -iente I a gryende II m öster -imiento 1 födelse; härkomst 2 julkrubba 3 [flods] källa nación nation, land

nacional a nationell, inhemsk, national--idad † nationalitet -ismo nationalism, nationalkänsla -ista m† a nationalist[isk] -izar ir 1 nationalisera 2 naturalisera nada I /; Za ~ ickevarandet II pron ingenting, intet; ¡de ^I för all del!, ingenting att tacka för!; en ~ estuvo que det var nära att 111 adv inte alls nad lador m simmare -ar itr simma nadería småsak, 'intet' nadie pers. pron ingen nadir m nadir [punkt på himlavalvet motsvarande zenit] nado adv; a simmande; pasar un río a

~ simma över en flod nafta nafta, bergolja -lina naftalin naipe m [spel]kort; castillo de -^s korthus; tirar del ^ spela kort nalg |a lår, skinka; klinka -udo a bred om baken

nana 1 F far-, mor|mor 2 [Am.] mamma 3

[Am.] barnflicka 4 [Am.] vaggvisa nano [åld., dial.] = enano nansú m [slags] bomullsväv nao / skepp, seglare

Nopoles / Neapel napolitano m a [-neapo-litan[sk]-] {+neapo- litan[sk]+}

naranj|a apelsin; de la China! F

absolut inte!, aldrig i livet!; media ^ F äkta hälft -ada apelsin |saft, -drink -al m apelsinplantage -ero apelsinhandlare -o apelsinträd narcisö narciss

narc|osis / narkos, bedövning -ótico a m

bedövande [medel] -óticos pl narkotika -otizar tr bedöva, söva nardo 1 [bot.] tuberos 2 nardus narguile m [turkisk] vattenpipa nar|igudo (-igón, -izdn) a stornäst -iz

/ 1 näsa; näsborr 2 lukt [förmåga] narriación berättelse -ador m berättare -ar tr berätta -ativa 1 berättelse 2 berättartalang -ativo a berättande narval m narval nasa 1 ryssja 2 [fisk]korg N.a S.a [förk. för] Nuestra Señora Jungfru Maria nasal a nasal, näs-

nata grädde; batida vispgrädde; la

flor y [fig.] gräddan natación simning; sim|konst, -sport natal a fäderne-, hem- -icio födelsedag -idad / nativitet, födelsetal natotori|o a sim-; vejiga -a simblàsa natillas pl [slags] vaniljpudding Natividad / [Jesu] födelse; jul nativo a 1 infödd; el suelo ^^ hembygden; hemlandet

2 medfödd 3 oro ^ rent guld [i naturen] nato a; músico ~ född till musiker; enemigo naturlig fiende

natura [poet.] natur

natural I a 1 naturlig, natur- 2 ~ de bördig från, född i 3 utomäktenskaplig 4 do [mus.] c utan förtecken; año ~ kalenderår II m 1 inföding 2 naturell, karaktär -eza 1 natur 2 beskaffenhet

3 ~ muerta stilleben -idad / naturlighet -ismo naturalism -ista mf 1 naturalist 2 naturforskare -ización naturalisering -izar tr naturalisera -mente adv 1 av naturen; naturligt 2 naturligtvis

naufragar itr 1 förlisa 2 bli skeppsbruten 3 misslyckas 4 gå under [äv. fig.] naufragio skeppsbrott náufrago a m skeppsbruten

náusea kväljningar; äckel nauseabundo

a kväljande; äcklig nauta m sjöfarare náutica nautik, navigation, seglingskonst náutico a nautisk nava slättland [mellan berg]

220navaja

neutrón

navaj|a penn-, ficklkniv; ~ de afeitar rakkniv -azo (-ada) knivhugg naval a sjö-

navarro I a från Navarra II m Navarra-bo navazo utgrävning bland stranddyner

[för grönsaksodling^, klitterträdgård nave / skepp [äv. arkit.] naveg|able a segelbar -ación 1 sjöfart; sjöresa, segling 2 r^ aérea luftfart -ante (-ador) m sjöfarare -ar itr färdas vatten-ledes, segla; [om fartyg] gå; [om [-flygplan]-] {+flyg- plan]+} flyga navidlad / jul; juldagen -efto a jul-nav|iero I a; compañía -iera rederi II m redare -io [stortJ fartyg náyade / najad, vattennymf nazareno i a från Nasaret II m 1 nasaré 2 tunikaklädd deltagare i katolska processioner nazco [pres. av nacer^ naz|i m nazist -isnrio nazism názula ostmassa N.bi-e [förk. för noviembre^ n/c {njcta) [förk. för] nuestra cuenta vårt konto

NE. [förk. för nordeste] neblí m jaktfalk neblina dimma

nebulös|a nebulosa -o a dimmig; mulen nece|ar itr säga dumheter -dad / dumhet neces|ario a nödvändig, behövlig; en caso ^ vid behov -er m necessär, toalettetui -idad f 1 behov, nödvändighet; en caso de i nödfall 2 nöd -itado a m behövande, fattig -itar tr 1 behöva 2 fordra

necio I a dum, enfaldig II m dumsnut necrología nekrolog, dödsruna necrópolis / begravningsfält; kyrkogård néctar m nektar

neerlandés I a nederländsk II m neder-

ländare nefando a skändhg nefario a nedrig, gemen nefas; por fas o por med rätt eller orätt nefasto a fördärvbringande, olycklig nefr|itico a nefritisk, njur- -itis f nefrit,

njurinflammation neg loción negation; förnekande -ado a oduglig -ar [pres. niego] I tr förneka; avslå; bestrida II rf I vägra [a att] -ativa avslag, vägran -ativo I a negativ.

nekande; signo ^ [mat.] minustecken II m [fotogr.] negativ negligen|cia försumlighet -te a försumlig, vårdslös

negoci (ación underhandling -ado kontor, departement, avdelning -ador m underhandlare -ante m affärsman, grosshandlare -ar I tr I endossera 2 diskontera 3 underhandla om II itr 1 förhandla 2 driva handel -o 1 underhandling 2 affär; redondo god affär negr|a 1 negress 2 fjärdedelsnot -ear itr svartna-ero I a slav- II m slavhandlare; slavdrivare -illa a; letra ^ halvfet stil -o I a 1 svart 2 dyster ||ml neger 2 ~ de humo sot, kimrök -ura (-or m) svarthet -uzco a svartaktig negus m negus, kejsare av Etiopien nema sigill

nemoroso [poet.] skogsklädd nen |a F baby; flickunge; sötnos -e m F baby; liten grabb nenúfar m näckros neófito I a nyomvänd II m nybörjare neo|latino a nylatinsk, romansk -litico a neolitisk, från den yngre stenåldern -logismo [språklig] nybildning neón m neon[gas]

neoyorquino I a från New York II m New York-bo

nepot|e m släkting till påven -ismo nepo-tism, gynnande av släkt och vänner nerv|adura [blads] nervsystem -io 1 nerv; ser un manojo de vara ett nervknippe 2 styrka -iosismo nervositet; hets -ioso a nervös; nerv- -osidad / 1 = nerviosismo 2 nervbana -udo a nervstark; senig, kraftfull neto a 1 oblandad, ren 2 [hand.] netto-neumóticp I a luft-; pneumatisk II m bilring; gummihjul

neumonía pneumoni, lunginflammation neur|algia neuralgi, nervsmärta -álgico a neuralgisk -astenia neurasteni, nervsvaghet «asténico I a neurastenisk, nervsvag M m neurasteniker -ona neuron -opatia nervlidande -osis f neuros -ótico I a neurotisk 11 m neurotiker neutr[al a neutral -alidad f neutralitet -alizar tr neutralisera; motverka, oskadliggöra -o I a neutral [äv. gram.] II m neutrum -ón m neutron

221nevada

nordeste

nev|ada snöfall; snöby -ado a snöig; snövit -ar [pres. nieva] opers snöa -asca snö |väder, -storm -era 1 kylskåp 2 iskällare 3 iskallt rum -isca kort (lätt) snöfall -oso a snöig nexo samband, förbindelse ni konj inte; eller; siquiera inte ens; ~

.. varken .. eller nicaragüense a från Nicaragua nicotin|a nikotin -ismo nikotinförgiftning nicho nisch

nid lada kull [av fågelungar] -al m värp-plats, rede -o bo, näste [äv. fig.] niebla dimma

niet|a son-, dotter]dotter -o son-, dotter|son

nieve / snö; figura de ^ snögubbe nigroman|cia svartkonst; ande|besvärjelse, -framkallning -te m andebesvärj are nigua sandloppa

nihiiis|mo nihilism -ta mf a nihilist[isk] ni kel m = niquel

nimblar tr kröna med gloria -o 1 [-[meteor.]-] {+[me- teor.]+} nimbus [äv. fig.] 2 [strål]gloria nimi|edad / 1 utförlighet 2 F ängslighet, rädsla 3 petitess, småsak -o a 1 överdriven 2 liten ninfa nymf; [poet.] skön flicka ninglún fören. indef. pron [i st. för ningfuno frf mask. subst. i sg.] ingen; de ^ modo på intet sätt, inte alls -uno självst. indef. pron ingen

niñja 1 [liten] flicka 2 [Am.] husmor; fröken 3 [ögon]pupill -ada barnslighet -era barnflicka-eria 1 barnslighet 2 bagatell -ez / barndom[stid] -o I a liten, ung; barnslig il m barn, pojke nipón m a japan[sk] níquel m nickel niquelar tr förnickla nisp|ero mispel [buske; äv. frukt] -ola

mispel [frukt] nitidez / klarhet, renhet nítido a blank, klar; ren nitrato nitrat

nitrico a; ácido salpetersyra

nitro salpeter -celulosa; solución de r^

kollodiumpasta nitrógeno kväve nitroglicerina nitrogly-cerin

nivel m 1 nivå; de y ida levnadsstandard; conferencia de alto ~ konferens på hög nivå, toppkonferens 2 vattenpass -ación

nivellering -ar tr 1 nivellera, utjämna 2 avväga [med vattenpass] niveo a [poet.] snövit NO. [förk. för noroeste] No. [förk. för número] no adv 1 inte; faltaba menos fattas bara annat; ~ más bara; y a inte bara 2 nej 3 Men så snart som; knappt nob|iliario a adlig, adels--ilisimo a [superi, av noble] -le a 1 adlig, adels- 2 värdig, förnäm 3 ädel -leza 1 adel 2 nobless; ädelhet -lote a enkel och värdig nocijón 1 [filos.] begrepp, idé 2 [elementär]

kunskap (uppfattning); -ones grunder nocivo a skadlig

noct |am bulo 1 nattvandrare 2 nattsud-dare-urno I a nattlig, natt-; cZases-urnas aftonskola Ii m [mus.] nocturne noche / natt; toledana sömnlös natt; y dia jämt, alltid; ¡buenas r^sl god natt (afton)!; de la ^ a la mañana plötsligt; oväntat -buena julafton nodriza amma Noé Noak

nog|a| m 1 valnötsträd 2 valnötsträ -uera välnötsträd

nómada m a nomad[iserande] nomadismo nomadliv

nombr|adia rykte, berömmelse -amiento utnämning -ar ir 1 omnämna 2 utnämna -e m 1 namn; propio egennamn; de pila dop-, för|namn; ~ de soltera [frus] flicknamn 2 rykte nomen|dator m (-datura) nomenklatur,

samling facktermer nómina avlönings|hsta, -belopp nomin loción nominering; utnämning -al a 1 nominal 2 nominell -ativo I a [hand.] utställd på visst namn II m nominativ non a [om tal] udda; números pares y r^es jämna och udda tal nonada bagatell

nonog|enario nittioåring -ésimo räkn nittionde

nonato a icke född; född genom kejsarsnitt nono räkn nionde nopal m nopal[växt], fikonkaktus nora|buena = enhorabuena -mala = enhoramala noray m ^ förtöjningspåle nordeste m nordost [vind]

222nórdico

nudoso

nórdico I a nordisk II m nordbo [-[skandinav]-] {+[skandi- nav]+}

noreste = nordeste noria [vatten]uppfordringsverk norm |o 1 norm, regel 2 vinkelhake -al a normal, regelrätt -olizoción normalisering -olizor tr normalisera; ordna Normandia Normandie normando m a normand[isk] normativo a normativ, normgivande nor I nordeste m nordnordost[vind] -noroeste (-norueste) m nordnordväst[vind] -oeste m nordväst[vind] norte m 1 norr 2 nordpol 3 nordan[vind] 4 ledstjärna, vägvisare -americano m a nordamerikan[sk] -ño I a nordlig II m nordbo [från norra Spanien] Noruega Norge noruego I a norsk II m 1 norrman 2 norska [språket] norueste = noroeste

nos pers. pron 1 oss 2 N^ [sagt av påven] Vi -otros pers. pron vi nostalgia nostalgi, längtan; hemlängtan nostálgico a nostalgisk, längtansfull; som längtar hem nota 1 anteckning; tornar ^ de notera; bemärka, ta kännedom om 2 nota; ^ de pedido ordersedel; de precios prislista 3 not; ton 4 rang 5 [skol]betyg notab|ilidad f 1 bemärkthet, anseende 2 notabilitet, bemärkt person-le a notabel; anmärkningsvärd, ansedd not I ación 1 anteckning 2 beteckning -ar I tr 1 anteckna 2 [be]märka 3 förebrå, kritisera; hacer ^^ påpeka notar|ia notariat -io notarie; notarius publicus

notici|a nyhet, underrättelse; kännedom -ar tr underrätta -ario nyhetsutsändning, 'aktuellt'; journalfilm -ero [-[tidnings]referent-] {+[tidnings]- referent+}

notificlación tillkännagivande -ar tr tillkännage, meddela noto [poet.] sunnan[vind] notori ledad / ryktbarhet -o a allmänt känd

nova nova, ny stjärna

novat|ada skämt med nykomling; penna-

lism -o ny|börjare, -komling nov.bre [förk. för noviembre^ novecientos räkn niohundra

nov|edad f nyhet; sin r^'.B) allt oförändrat b) allt väl (i sin ordning) -el a debuterande, ny

novel la roman; novell -ar itr behandla något i romanform; skriva romaner-esco a romanmässig -ista mf romanförfattare -ón m [tjock] skräproman noven |a nio dagars andaktsövning-o räkn nionde -ta räkn nittio novi|a 1 fästmö 2 brud-azgo [-förlovnings[tid]-] {+förlovnings[- tid]+}

novici|ado 1 novitiat 2 lärlingstid 3 bostad för noviser -o I a oerfaren 11 m novis [äv. fig.]

noviembre m november novilunio nymåne

novill|a kviga -ada tjurfäktning med ungtjurar -ero [nybörjar]tjurfäktare som kämpar med ungtjurar -o ungtjur; hacer F skolka novio 1 fästman 2 brudgum; los r^s brudparet

novísimo [superi, av nuevo] a alldeles ny nro. [förk. för nuestro] N.SJ. [förk. för] Nuestro Señor Jesucristo Vår Herre Jesus Kristus n.»o [förk. för neto] n[t]ro. [förk. för nuestro] nublada (-arroda) 1 störtregn 2 flock, skara -arrón m [svart] molnmassa, stort moln -e / moln; estar en las ^s vara disträ; poner en (sobre) las a algn höja ngn till skyarna; estar por las vara förfärligt dyr; ponerse por las r^s bli förfärligt arg nubil a giftasvuxen

nub|lado I a mulen II m 1 åskmoln 2 hotande fara 3 mängd-larse rf I bli mulen;

la vista svartna för ögonen -loso = nuboso -osidad / molnighet -oso a molnig, mulen nuca nacke, halsens baksida, nackgrop nucle|ar a [fys.] kärn-; energía r^ kärnenergi -ario a [bioL] kärn-; elemento r^ beståndsdel i cellkärna núcleo 1 atomkärna 2 [stads] centrum nucleón m nukleon, kärnelement [i atom] nudillo knoge

1 nudo 1 knut 2 kvist [i trä], knast

2 nudo a naken

nudoso a 1 knutig 2 full av kvistar [i trä]

223nuera

nylon

nuera svärdotter nuestro poss. pron vàr, vårt nuev|a nyhet -ámente adv 1 åter, på nytt 2 nyligen

Nuevci York New York nueve räkn nio

nuevo a 1 ny; de ånyo, återigen; año

r-^ nyår 2 färsk nuer † 1 valnöt 2 adamsäpple, struphuvud

nul|idad † 1 ogiltighet 2 [fig.] nolla-o a 1

ogiltig 2 värdelös numen m 1 [hednisk] gud[omlighet] 2 inspiration numer|acion numrering -ador m täljare -ar tr numrera -ario klingande mynt, kontanta pengar

numérico a nummer-, numerisk, siffer-numero antal; tal; siffra; nummer; ~ impar (par) udda (jämnt) tal numeroso a talrik

numismàtic|a numismatik, myntvetenskap -o I a numismatisk, mynt- 11 m nu-mismatiker, myntsamlare nunca adv 1 aldrig 2 någonsin; jamás aldrig någonsin nunci|atura nunciatur -o 1 sändebud 2 nuntie, påvligt sändebud nupci|al a brud-, bröllops- -as pl bröllop nutria utter

nutr|icion näring -ido a rikhg, talrik -imiento näring -ir I tr nära II rfl nära sig -itivo a närande nylon m nylon

224 N

ña [Am.] = doña ñame m jamsrot

ñandú m nandú, sydamerikansk struts ñandubay m amerikansk mimosa ñaña [Am.] 1 = niñera 1 storasyster ñáñigo [Am.] neger på Kuba tillhörande ett hemligt sällskap ñaño [Am.] I a 1 bortskämd 2 [om vän] nära, intim 3 = ñoño II m 1 storebror 2 barn, liten pojke

ñaque m skräp, bråte ñato a [Am.] plattnäst ñeque [Am.] I a stor, stark II m styrka, energi

ñiquiñaque m F 1 odugling 2 krimskrams, skräp

ño [Am.] herr [frf dopnamnet] ñoñ!ería o. -ez / fånighet; tramsighet-o a

fånig; tramsig ñudo [åld.] knut

225 o

o. [förk. för oesíe]

o konj eller; ~ . . ^ antingen . . eller;

sea eller med andra ord oasis m oas

obceclación förblindelse -ar I tr [fig.] förblinda; blända II rfl blint hänga sig fast [en vid] obed|ecer [böjn. som crecer] oreg I tr lyda II Ur bero [a på] -iencia lydnad, hörsamhet -iente a lydig obelisco obelisk obenque m ^ vant obertura ouvertyr

obes|idad / fetma, korpulens -o a fet,

tjock, korpulent óbice m hinder

obisp|ado 1 biskopsvärdighet 2 stift, biskopsdöme -alia 1 biskopsresidens 2 [biskops]stift -o biskop óbito död[sfall], bortgång objelción invändning -tar tr invända objet|ividad / objektivitet, opartiskhet -ivo I a objektiv, saklig II m 1 [fotogr.] objektiv 2 [militär]màl -o 1 föremål 2 avsikt, ändamål objetor m; ^ de conciencia vapenvägrare,

samvetsöm oblalción mässoffer -ta oblat oblicuo a sned, sluttande obligjación 1 plikt, förphktelse; cumplir con su ~ göra sin plikt 2 [j ur.] obligation, skyldighet 3 [hand.] obligation -acio-nisto mf obhgationsinnehavare -ar I tr tvinga, förmå II rfl lova, utfästa sig -atorio a obligatorisk obliterar I tr [läk.] stoppa till II rfl [läk.]

obliterera oblongo a avlång oboe m oboe

óbolo 1 obol 2 skärv, liten slant obr|a 1 verk; arbete; [på trafikmärke] vägarbete pågår, arbetare på vägen; s públicas statliga (kommunala) arbeten;

muerta fribord, skrov över vattenlinjen; viva ^ skrov under vattenlinjen; de r^ handgripligen, ordentligt.

på allvar; Ministerio de Obras Públicas [motsv.] Väg- o. Vattenbyggnadsstyrelsen; poner por ta itu med, sätta i gång, utföra 2 gärning; de caridad välgörenhet; de justicia akt av rättvisa 3 bygge; ~ de fábrica mureriarbete; brobyggnad 4 literaria (musical) litterärt (musikaliskt) verk -ador m verkstad -ar I tr [be]arbeta; göra II Ur 1 handla, gå tillväga 2 -a en mi poder jag har i min ägo [un ejemplar ett [-exemplar];-] {+exem- plar];+} -a en mi poder su grata del . . [hand.] Eder värderade skrivelse av den . . har kommit mig till handa 0.b»-e [förk. för octubre] obrero I a arbets-, arbetar- II m arbetare,

hantverkare obscenlidad / obscenitet, oanständighet

-o a obscen, oanständig obscur|antismo obskurantism, bildningsfientlighet -ecer [böjn. som crecer] oreg

1 tr förmörka; fördunkla 11 itr rfl mörkna, skymma -idad / 1 mörker 2 obemärkthet -o a 1 mörk; a -as i mörker 2 dyster 3 oklar, dimmig, dunkel; obekant

obsecrar tr bönfalla om obsequi|ar tr 1 undfägna 2 vara artig mot, säga komplimanger till 3 skänka -o 1 vänlighet, uppmärksamhet; [vän]tjänst

2 gåva, present; en ~ de algn till ngns ära; av hänsyn till ngn -oso a tjänstvillig, förekommande

observiación observation, iakttagelse; anmärkning -ador I a forskande II m observatör; iakttagare -ancia iakttagande, åtlydande -ar tr observera, lägga märke till; iaktta, efterleva; hacer ~ påpeka -atorio observatorium obseslión anfäktelse, tvångstanke, fix idé -ionar tr anfäkta, oroa, plåga-o a m besatt obsidiana [miner.] obsidian obsoleto a obsolet, föråldrad obst|aculizar tr hindra; sätta hinder i vägen för -aculo hinder -ante adv; no ~ inte desto mindre -ar Ur vara hindersam

226obstetricia

oficinista

obstetricia obstetrik, förlossningskonst obstinloción envishet, egensinnighet -odo

a envis, egensinnig -orse rfl envisas obstru|ccion 1 förstoppning 2 [polit.] obstruktion -ir [böjn. som huif{ oreg. tr täppa [till] obtemperor tr [ovanL] lyda obten|cion erhållande; utvinnande -er [böjn. som tener] oreg. tr 1 utverka, uppnå 2 erhålla, motta, få obtur|ociön plombering, [-[amalgam]fyllning-] {+[amalgam]fyll- ning+} -odor I a tillslutande, stoppande II m [fotogr.] bländare -or tr stoppa till; täppa; plombera, fylla [tand] obtus|àngulo a trubbvinklig -o a trubbig; slö

obús m X haubits

obvención biförtjänst

obviar tr undanröja; undvika; avvända

obvio a klar, given

oca 1 gås 2 [slags] tärningsspel

ocarina okarina

ocoslión 1 tillfälle; a la la pintan calva man måste gripa tillfället i flykten; de ~ billighets-; en -iones ibland, då och då; en la primera ^ vid första lägliga tillfälle 2 anledning; con ^ de med anledning av -ionol a tillfällig -ionor tr föranleda, förorsaka ocaso 1 solnedgång 2 tillbakagång, fall Occident|al a västerländsk, väst- -e m

väster[land] occipucio bakhuvud occiso a dräpt, ihjälslagen oceánico a ocean-, havs- océano ocean,

världshav ocelote m ozelot

ocio 1 vila; fritid 2 nöje, fritidssysselsättning -seor itr [Am.] slöa, slå dank -sidad / sysslolöshet; lättja -so a 1 sysslolös 2 onyttig, onödig, överflödig oclu|ir [böjn. som huir] oreg. tr [läk.] täppa till -sión [läk.] tilltäppning. Stängning -siva klusil ocre m ockra octano oktan

oct|ova 1 [mus.] oktav 2 ~ real ottave rime [åttaradig strof] -ovillo 1 åttondelsark 2 flygblad -ovo I räkn åttonde II m 1 åttondel 2 oktavformat -eto oktett -ogenorio a åttioårig -ogésimo

räkn åttionde -osilobo a åttastavig -ubre m oktober ocul|ar a ögon-, okulär-; testigo r^ ögonvittne -ista mf ögonläkare ocult|omente adu i hemlighet -or tr dölja, gömma -o a hemlig, förborgad; dold; de r^ inkognito ocupjación 1 sysselsättning 2 X ockupation -ar Mr 1 besätta, ockupera 2 uppta, ta i anspråk 3 bebo 4 inneha 5 sysselsätta II rfl; ~se en {de): a) bry sig om b) syssla med, ägna sig åt ocurriendo 1 händelse 2 infall 3 kvickhet, skämt -ente a 1 inträffande 2 skämtsam, kvick -ir itr inträffa, hända; se me -ió det föll mig in ochavo [åld.] litet kopparmynt; [f ig.] styver

ochen |to räkn åttio -ton a F åttioårig ocho räkn åtta -cientos räkn åttahundra oda ode

odalisca odalisk, haremskvinna odi|or tr hata, avsky -o hat -oso a förhatlig; otäck, avskyvärd odisea odyssé

odont|ologio odontologi, läran om tänderna -ólogo odontolog, tandläkare odorífero a doftande odre m 1 [vin]lägel 2 F drinkare oes I noroeste {-norueste) m [-västnordväst-[vind]-] {+västnordväst- [vind]+} -sudoeste {-sudueste) m [-västsydväst[vind]-] {+västsyd- väst[vind]+} -te m 1 väst[er] 2 västanvind ofen|der I tr såra, stöta, förolämpa, förorätta, förnärma II rfl bli (känna sig) sårad -so förolämpning -siva offensiv; tomar la ^^ ta (gripa) till offensiven, gå anfallsvis till väga -sivo a 1 anfalls- 2 sårande, stötande ofertla 1 offert, anbud; en firme fast offert 2 erbjudande 3 utbud -or tr offerera -orio offertorium, mässoffer office [gall.] rum för matberedning, matvrå

oficial I a officiell II m 1 hantverkare; arbetare, gesäll 2 officer 3 tjänste-, ämbets|man; kontorist -idod / officerskår

ofici|onte m officiant, tjänsteförrättande präst -or tr förrätta [mässa], hålla [gudstjänst], officiera vid oficin|a 1 kontor 2 apotekslaboratorium -al a apoteks-, officinell -ista mf kontorist

227oficio

olla

ofici|o 1 yrke, hantverk; tjänst 2 gudstjänst; el ~ divino [kat.] mässan; el Santo inkvisitionen 3 officiell skrivelse; de r^ officiellt -osamente adv officiöst -oso a 1 halvofficiell, officiös 2 flitig, skötsam 3 förekommande, tjänstvillig 4 beskäftig, fjäskig ofidios pl ormar

ofrec|er [böjn. som crecer] oreg I tr 1 erbjuda, bjuda; no réplica inte kräva svar; le ofrezco mi casa ni är välkommen att hälsa på 2 [relig.] offra 3 erbjuda, framvisa; el paisaje -e un bello aspecto landskapet erbjuder en vacker syn II rf I 1 erbjuda sig [a att] 2 offra sig; offras -¡miento erbjudande, anbud ofrend|a offer; gåva -ar tr offra, ge som offergåva

oftoimio oftalmi, ögoninflammation oftálmico a oftalmiatrisk, ögon-oftaim|ologia oftalmologi -ólogo oftal-molog, ögonläkare -oscopio oftalmoskop, ögonspegel ofusc|acion (-amiento) 1 fördunklande; bländning 2 omtöcknande -ar I tr 1 fördunkla, förblinda; blända 2 omtöckna II r/Z fördunklas ogro varulv ohmio ohm

oi [pret. av oír] -ble a hörbar -da; saber de r^s veta genom hörsägen -do 1 hörsel; de efter gehör 2 öra oi|dor m [åld.] auditör, domare -go [pres. av oir]

oír oreg. tr höra; ¡oiga! hallå! [äv. telef., sagt av den som ringer upp]; ¡oiga^ camarero 1 vaktmästarn! oíste [pret. av oír]

ojal m knapphål

ojalá it]' om . . ändå . . !, give Gud! ojeada ögonkast, snabb blick ojeador m drevkarl

1 ojear tr 1 betrakta 2 ögna igenom

2 ojear tr driva [villebråd] ojén m anisbrännvin

ojera; tener r^s ha mörka ringar kring ögonen

ojeriza agg; tenerle a algn hysa agg till ngn

oje|roso a hålögd, härjad, utvakad -te m snörhål

oji I moreno a brunögd -negro a svartögd

ojiv|a spetsbåge -al a spetsbåge-, gotisk oj|izarco a F blåögd -o 1 öga; ¡>^1 se upp!, obs!; ¡^ con . .1 se upp med . .!; tener mucho ^ vara klipsk av sig; ha öga för affärer; no pegar [wn] inte få en blund i ögonen; a med Ögonmått, utan att mäta (väga); andarse con ^ gå försiktigt till väga; mal de ^ onda ögat; en un abrir y cerrar de på ett ögonblick; tener entre r^s avsky 2 tomrum, fri plats; ~ [de puente] brovalv 3 litet hål, öppning; de buey [arkit.] oxöga, litet runt fönster; ~ de cerradura nyckelhål ola våg, bölja; de caZor värmebölja

-¡e m = oleaje olé I m [slags] andalusisk dans II itj;

¡^1 bravo!, hurra!, heja! oleada 1 väldig våg, störtsjö 2 vimmel,

myller [av människor] oleaginoso a oljig; oljehaltig oleaje m vågsvall, bränning; sjögång óleo 1 olja; pintura al ~ oljemålning 2

el Santo ^^ sista smörjeisen oleo[ducto oljeledning -grafía oljetryck oler [pres. /iweZo] tr itr lukta; dofta;

stinka [a av] ölfatlear tr nosa upp, vädra [äv. fig.] -o 1 luktsinne, väderkorn 2 [fig.] näsa, väderkorn -orio a lukt-oliente a; mal ^ illaluktande oligarquía oligarki, fåmannavälde oligisto järnglans; järnoxid ollimpiada olympiad -impico a olympisk

-impo olymp; himmel oliscar tr nosa upp

oliv|a 1 oliv 2 olivträd -ar I tr beskära [träd] II m olivlund -arero a oliv- -o olivträd olm|eda (-edo) almskog -o alm ológrafo a; testamento ^ egenhändigt

skrivet testamente olor m 1 lukt, doft [a av] 2 gott rykte; morir en ~ de santidad dö som ett helgon -oso a doftande -osos pl [slags] sherryviner

olvidladizo (-ado) a glömsk -ar I tr glömma II rfl; r>^se de algo glömma något -o glömska; enterrar en el ~ glömma för alltid

olla gryta; ^ de presión tryckkokare; podrida spansk maträtt [av olika slags kött o. grönsaker]

228ollería

orangután

oller|ia krukmakeri-o krukmakare ombligo navel

ominoso a l ödesdiger, olycksbringande 2 förhatlig

omiisión uraktlåtenhet; utelämning; försummelse -so a; hacer caso de förbigå, negligera -fir tr underlåta; försumma; förbise ómnibus m ómnibus, buss omnímod lamente adv på allt sätt; oinskränkt -o a obegränsad, allomfattande; oinskränkt omni|potencia allmakt -potente a alls-mäktig -presencia allestädesnärvaro -sapiente a allvis -sciencia allvetenhet -sciente a allvetande omnívoro a allätande omóplato skulderblad onagro vildåsna onanismo onani once räkn elva

ond|a 1 våg, bölja 2 [luft-, Ijus]våg; corta kortvåg; longitud de våglängd 3 hårlock -ear Ur bölja, krusas; fladdra -ina havsnymf, sjöjungfru -ulación 1 vågrörelse 2 ondulering-ulado a 1 vågig 2 ondulerad 3 plancha -ulada korrugerad plåt -ulante a böljande -ular tr ondulera oneroso a betungande; kostsam; besvärhg ónice (ónix) m onyx onírico a dröm-

onomastic|o a; fiesta -a namnsdag onomato|peya 1 Ijudhärmning 2 ljud-härmande ord -péyico a onomatopoetisk ontologia ontologi

O.N.U. (ONU) [förk. för] Organización de las Naciones Unidas FN, Förenta Nationerna onubense I a från Huelva Ii m Huelva-bo

1 onza uns [28,7 g]

2 onza [Am.] jaguar

opac|idad f ogenomskinlighet -o a

ogenomskinlig ópalo opal

opción val [mellan olika alternativ];

a ~ valfritt ópera opera

operlación operation -ador m i kirurg 2 [maskin]operatör -ar I tr operera II itr verka, ha effekt ill rfl 1 låta sig opereras 2 ske -ario arbetare, hantverkare

opereta operett opiado a opiumhaltig opimo a [ovanl.] rik, fruktbar opin|able a som kan diskuteras -ar itr uttala sin mening, yttra sig -ión åsikt, mening; en mi r^ enligt min mening; la pública den allmänna opinionen (meningen) opio opium

opíparo a riklig, präktig

oponer [böjn. som poner^ oreg I tr sätta

emot; invända II rfl motsätta sig oportunlamente adv vid lägligt tillfälle; lämphgt, i rätta ögonblicket -idad f lägligt tillfälle; lämplighet -ismo opportunism -ista mf opportunist -o a 1 lämplig, passande; tjänlig; läglig 2 kvick, slagfärdig oposilción 1 motstånd 2 motsats 3 [polit.] opposition[sparti] 4 öppen tävlan [om plats]; hacer -dones a una cátedra genomgå [tävlings]prov för lektors-(professors)befattning -tor m konkurrent, medsökande [vid en oposición] opreslión 1 tryck 2 förtryck 3 bekläm-ning -ivo a förtryckande, tvångs- -or I a som förtrycker II m förtryckare oprimir [böjn. som imprimir] oreg. tr

I för-, under|trycka 2 pressa [samman]; krama

oprobio vanära, skam -so a vanhedrande optar tr välja; por besluta sig för ópticla optik, läran om ljuset-o I a optisk

II m optiker

optimismo optimism optimista mf a optimist[isk] óptimo a förträfflig, allra bäst, absolut prima opuesto a motsatt opugnar tr bekämpa

opulen|cia rikedom, överflöd -to a 1 rik 2

rikhg; fyllig opúsculo småskrift oquedad / hålighet oquedal m timmerskog ora konj; .. ~ än . . än or loción 1 bön; dominical fadervår 2 [högtidligt] offentligt tal; föredrag 3 [gram.] sats -aciones pl bön [vid [-solnedgången];-] {+solned- gången];+} klockringning oráculo orakel

orlador m [väl]talare -al a muntlig orangután m orangutang

229orografía

orar itr 1 bedja [till Gud] 2 tala [-[offentligt]-] {+[offent- ligt]+} orate mf dåre

oratori|a vältalighet, talarkonst -o I a talar- II m 1 kapell 2 [mus.] oratorium orbe m krets, ring; värld; el < católico den katolska världen órbita 1 planetbana 2 ögonhåla orca [zooL] späckhuggare órdago; de F utmärkt, finfin orden 1 m ordning, system, metod 2 m klass, rang 3 / befallning; order; hasta nueva r^ tills vidare; siempre a sus órdenes alltid till Eder tjänst; estar a la r^ del dia stå på dagordningen 4 f order, beställning 5 f [munk]orden; recibir las [sagradas] órdenes bli prästvigd 6 † orden[stecken] -ación 1 iordningställande, systematisering 2 prästvigning -ador m datamaskin -amiento förordning, bestämmelse -oncista a väl-disciplinerad, mycket laglydig -anza 1 / ordning 2 / förordning, reglemente 3 f ordonnans 4 m vaktmästare -ar tr 1 ordna, lägga i ordning, systematisera 2 befalla, förordna 3 prästviga ordeñar tr mjölka

ordinal a ordnings-; número r^ ordningstal

ordinari lamente adv 1 vanligtvis 2 ohyfsat -ez † grovhet, brist på hyfsning -o I a 1 vanlig, vardaglig; de vanligtvis 2 grov, av lägre kvalitet 3 vulgär; ohyfsad 11 m budbärare, befraktare [mellan två orter] orear I tr vädra [rum, kläder]; friska upp, svalka II rf I lufta på sig, gå ut i friska luften orégano oregano

orej|a öra; ver las al lobo vara i stor fara; aguzar las r^s spetsa öronen, lyssna noga -ón torkad bit av frukt -udo a långörad orfan|ato barnhem [för föräldralösa]

-dad / 1 föräldralöshet 2 värnlöshet orfebre m guldsmed -ría guldsmedsarbete

orfelinato [gäll.] = orfanato orfeón m sångförening orgánico a organisk

organigrama m flödes-, organisations|plan

organillo [mus.] positiv organismo organism organista mf organist, orgelspelare organiziación organisation -ador m organisatör -ar tr organisera, ordna; una buena ställa till med oväsen órgano 1 orgel 2 organ orgasmo orgasm orgia orgie, utsvävning orgull|o hög|färd, -mod; stolthet -oso a

högfärdig; stolt orientlación orientering; läge; sentido de lokalsinne -al a orientaUsk -alisto mf orientalist, person som studerar österländska språk -ar I ir 1 inrikta 2 orientera om II rf I orientera sig -e m öster[land]; el O^ Medio Mellersta östern orífice m guldsmed orificio öppning, hål

orig|en m härkomst, ursprung; orsak -inal I a 1 original-, ursprunglig; pecado ^ arvsynd 2 originell; egendomlig II m 1 original [dokument, verk] 2 original, originell person -inalidad / 1 ursprunglighet 2 originalitet -inar I tr förorsaka II rf I uppstå, bli [till] -inario a 1 grund-; ursprunglig; ursprungs- 2 härstammande [de från] orill|a kant; strand -or tr 1 kanta 2 undanröja

1 orín m rost

2 orín m = orina

orin|a urin -al m nattkärl -or itr urinera,

kasta [sitt] vatten orinque /n ankarkätting oriundo a bördig, härstammande [de från]

or| |a bård -or tr kanta ornament loción ornamentering, utsmyckning -al a prydnads- -or tr pryda -o ornament, prydnad örn|ar tr pryda -oto prydnad ornit|ologio ornitologi, läran om fåglarna -ológico a ornitologisk -ólogo ornitolog, fågelkännare oro 1 guld; batido bladguld; virgen obearbetat guld; guardar como r^ en paño bevara som en skatt, ta väl vara på; ofrecer el r^ y el moro lova guld och gröna skogar 2 [kortsp.] ruter orografía orografi, läran om bergens former

230orondo

ozono

orondo a 1 [um tunna] bukig 2 F uppblåst, inbilsk

oropel m glitter[guld]; grannlåt oropéndola sommargylling orozuz m lakritsrot

orquest|a orkester -al a orkestral -ar

tr orkestrera orquídeo orkidé ortiga nässla, brännässla orto [solens] uppgång orto|dox|a ortodoxi, renlärighet -doxo a ortodox, renlärig -grafía ortografi, rättj-stavning, -skrivning -gráfico a ortogra-fisk, stav-, stavnings- -logia läran om språkriktighet (riktigt uttal) -pedía ortopedi -pédico I a ortopedisk II m ortoped -pedista mf ortoped oruga [insekts]larv

orujo rester av pressade vindruvor

(oliver) orza [slags] hög lerkruka os pers. pron [åt] er [dat. el. ack. av vosotros^

osa björninna; la ~ mayor [astr.] Karlavagnen osad|ia djärvhet -o a djärv osamenta ben|stomme, -rangel osar Ur djärvas, våga osario benhus

oscil|acion 1 svängning 2 [fig.] vacklande 3 [hand.] fluktuation -ar Ur I svänga 2 [fig.] vackla 3 [hand.] fluktuera -atorio a svängande ósculo [litt.] kyss

oscurantismo [m. fl.] se obscurantismo

[m. fl.] osear tr sjasa bort óseo a ben- osificación förbening OSO. [förk. för oessudoeste^ oso björn; ~ blanco isbjörn; hormiguero myrslok; pardo brunbjörn; hacer el ~ bära sig dumt åt osten|sible a tydlig, uppenbar-tación prål, skryt -tar tr visa [upp], stoltsera med-toso a magnifik osteología osteologi, läran om benen

ostra ostron -cismo ostracism ostrogodo m a östgot[isk] ostugo mörk vrå, grotta osudo a benig otaria sjölejon

ote|ar tr bhcka ned på; spana på -ro kulle

otitis / öroninflammation otólogo öron-läkare

otoman|a ottoman, divan -o m a [-ottoman[sk],-] {+otto- man[sk],+} turk[isk] otoñial a höst--o höst otorg lamiento tillstånd, auktorisation -ante m a [person] som utfärdar (beviljar) -ar tr utfärda; bevilja, ge otr|o a annan; el ^ dia häromdagen; tanto likadant, detsamma; tantos lika många; ¡esa es -al det också!; det var värre!; deme vaso ge mig ett nytt (annat) glas otrosí adv [åld.] dessutom ovalción ovation, bifallsstorm -cionar tr hylla

oval (-ado) a oval óvalo oval ovario äggstock

ovej|a får; negra *svart får* -ero fåraherde; perro r^ fårhund ovetense I a från Oviedo II m Oviedo-bo ovillo nystan ovino a får-

o vi paro a m äggläggande [djur] óvulo [zooL] obefruktat ägg, äggcell; [bot.] fröknopp ovulación ovulation, ägglossning oxid loción oxidering -ar I tr oxidera II

rf I rosta óxido oxid

oxigenadlo a; agua -a vätesuperoxid oxígeno syre

oxítono [språkv.] ord med tonvikten på

sista stavelsen oxte itj bort [med dig]! oye [imper. av oír] oyente mf åhörare,

lyssnare oyó [pret. av oír] ozono ozon

231 p

pabellón m 1 paviljong; ~ de deportes idrottsplan 2 flagga pabilo (pábilo) veke

pábulo [fig.] näring; dar r^ a ge näring åt paca packe, bal

pacato a fridsam, saktmodig; alltför beskedlig

pacer [böjn. som nacer] oreg. itr beta paclen|cia tålamod -te I a tålmodig il mf patient -zudo a tålig pac|iflcamente adv fridfullt, lugnt -Ificar

1 tr pacificera II rf I lugna sig -ifico a fridfull, fredlig, fridsam; el P-- Stilla havet -ifista mf pacifist

Paco [kortform för Francisco] pacotilla 1 förning, [sjömans fraktfria] packning [av handelsvaror] 2 F [-skräp[vara];-] {+skräp- [vara];+} de ~ sekunda pact|ar tr avtala [genom kontrakt] -o pakt, fördrag; el P^ Atlántico Atlantpakten pachón m tax

pachorr|a F flegma; lugn -udo a F fleg-

matisk; kolugn; sölig pachucho a F 'vissen', sjuk, svag padec|er [böjn. som crecer] oreg. tr lida, känna, utstå; ~ un error missta sig;

de corazón lida av hjärtfel •imiento lidande; sjukdom padr|astro 1 styvfar 2 elak far -azo F [snäll] pappa -e m 1 fa[de]r; mis '^s mina föräldrar; el Nuestro fadervår;

le dio una paliza de ^ y muy señor mío han gav honom ett ordentligt kok stryk

2 grundare, upphovsman 3 pater, munk, präst -ino 1 fadder; dop-, bröllops 1 vittne; sekundant 2 hjälpare, gynnare -ón m 1 mantalslista 2 mönster, modell 3 = padrazo

paella paella, spansk risrätt [med varierande ingredienser] påg. [förk. för página] pag|a sold; lön; extraordinaria extra-lön -adero (-able) a betalbar; förfallen till betalning -ado a; ^ de si mismo självbelåten, egenkär -ador m betalare

-aduria betalningsställe, kassa [--am[i]en-to-] {+-am[i]en- to+} betalning

paganlismo hedendom -o i a hednisk il m 1 hedning 2 ser eZ ~ F [alltid åka på att] betala räkningen pagar I tr 1 betala; återgälda; ¡Dios se lo pague! må Gud löna er! 2 sona; ¡me las pagarás 1 det skall du få sota för!; ~ el pato betala fiolerna ii rfl förälska sig [de i] -é m skuldsedel, revers página sida [i bok] paginar tr paginera

1 pago i a; estar F ha fått betalt ii m betalning; ~ a plazos avbetalning;

al contado kontantbetalning

2 pago 1 lantegendom [spec. med [-vinodling]-] {+vin- odling]+} 2 [Am.] ort, by

pagoda pagod

país m 1 land; los Países Bajos Nederländerna 2 trakt, hembygd; del a) från trakten b) inhemsk paisaj|e m landskap[smålning] -ista mf

landskapsmålare paisan|aje m bönder -o 1 landsman; person som är från samma trakt (plats) 2 lantman, bonde 3 civilperson; [vestido] de civilklädd paj|a 1 halm; strå; en un quítame allá esas r^s på ett nafs 2 onödigt prat -ar m lada, loge pájara 1 fågelhona 2 knepig kvinna;

^ de mal vivir lösdriverska, slinka pajare I ar itr 1 fånga fåglar 2 slå dank -ra fågelbur -ro I a munter il m fågelhandlare pajarete m [slags] sherry pájaro 1 fågel; bobo pingvin; carpintero hackspett; más vale en mano que ciento volando bättre en fågel i handen än tio i skogen; matar dos de un tiro slå två flugor i en smäll 2 slughuvud paje m 1 page 2 skeppsgosse paj|izo a blekgul, halmfärgad -onal m [Am.] slätt bevuxen med espartogräs (icho)

Pakistán Pakistan pakistaní [pl. ^es] i a pakistansk i i m pakistan[are]

232pala

pamplónica

pala 1 spade; skovel, skyffel 1 årblad 3 pelotaracket 4 ovanläder 5 ~ mecánica grävskopa

palabr|a ord; de casamiento (matrimonio) äktenskapslöfte; no tiene ~ han är inte ordhállig; pedir la ^ be om ordet; de r^ muntligen -ería tomt prat -ero a pratsam -ota fult ord palaci|ego I a hov- Ii m hovman -o

palats; kungligt slott palada 1 skovelfull 2 artag palad|ar m 1 gom 2 smak; smaksinne

-ear tr smaka på; avnjuta [mat] palad|in m 1 paladin, riddare 2 förkämpe -inamente adv öppet palafito pàlbyggnad

palafr|én m paradhäst, gångare -enero

ridknekt, stalldräng palanca 1 hävstång 2 [växel]spak palangana tvättfat

palanquin m 1 bärare 2 palankin, bärstol

palatal a palatal, gom-

palatino a palats-; conde ^ pfalzgreve

palco [teater]loge

palenque m 1 inhägnad, barriär 2 rännar-bana

palentino I a från Falencia II m Palen-cia-bo

pale|ografia paleografi, fornskrifttyd-ning -ográfíco a paleografisk -ógrafo paleograf, fornskriftlärd -olitico a pa-leolitisk, från äldre stenåldern -ontologia paleontologi, studiet av fossiler-ontológi-co a paleontologisk -ontólogo paleonto-log, fossilkännare palestino I a från Palestina, palestina- II

m palestinier palestra [ant.] 1 fäktplats 2 brottning palet|a 1 palett 2 murslev; hålslev 3 eldskyffel -illa skulderblad paleto bonde; lantis, tölp paleto paletå, [lång] överrock pali|ar tr 1 täcka 2 lindra -ativo I a som hjälper för tillfället 11 m palliativ palidecer [böjn. som crecer] oreg. itr blekna, förlora sin glans palidez f blekhet pálido a blek; urblekt pali-ducho a bleknosig palillo 1 tandpetare 2 trumpinne polimpsesto palimpsest palio 1 baldakin 2 [ant.] mantel

palique m F samtal, pratstund palisandro palisander

pal|itroque m liten stav -iza kok stryk -izada pålverk; palissad i staket, -verk -izon m = paliza

1 palma 1 palmblad 2 palmträd 3 seger

2 palm!a handflata; ^s applåder; batir r^s applådera -ada klapp, dunk [i ryggen] -adas pl handklappning[ar]

palmar m palmplantering palmario a klar, uppenbar palmatoria [slags] låg ljusstake palm|eado a simhudsförsedd -ear itr

klappa i händerna palm |era palm -eral m palmdunge -ero pilgrim

palmesano I a från Palma de Mallorca

II m Palma-bo palm|eta 1 färla 2 handplagg -¡pedas pl simfåglar

1 palmito dvärgpalm

2 palmito; ~ gracioso näpet flickansikte; buen ^ vackert [kvinno]ansikte

palmo tvärhand[sbredd]; con un ^ de narices med lång näsa; ^ a ~ steg för steg -tear itr klappa i händerna palo 1 käpp; påle, stake 2 stång; mast 3 galge [straffredskap] 4 kvist, gren 5 prygelslag 6 [kortsp.] färg 7 ~ santo jakaranda[trä] palom|a duva; ~ mensajera brevduva; torcaz ringduva -ar m duvslag -ino duvunge -o duvhanne palote m stapel [i skrivövning] palp|able a gripbar, påtaglig, klar, tydlig -ar tr palpera; ta på [med händerna] palpit|acion hjärtklappning -ante a; la cuestión den brännande frågan -ar itr klappa, dunka; skälva pal|udico a träsk- -udismo malaria, träskfeber palurdo m a tölp[ig] pamela bredbrättad dam[strå]hatt pampa grässlätt, stäpp pompan!a vinblad -o vin|ranka, -blad pampero [Am.] 1 Pampas-bo 2 vind från Pampas

pamplin |a dumhet, prat; lögn; strunt -ero (-oso) a trött-, prat|sam pamplon lés o. -ica I a från Pamplona II m Pamplona-bo

233pan

paquidermo

pan m bröd[kaka]; ~ candeal fint vitt bröd; ~ del dia nybakat bröd; sentado [dags]gammalt bröd; duro de Suecia knäckebröd; de oro bladguld; con su ^ se lo coma det är hans (hennes) sak, det är mig likgiltigt pana bomullssammet, manchester; plysch, schagg

panaceo panacé, universalmedel panader|ia bageri, brödaffär -o bagare panal m 1 honungskaka 2 konfekt panameño m a panaman[sk] pancarta [gall.] plakat pancista m F opportunist [som vänder kappan efter vinden] páncreas m bukspottkörtel pandear itr [om bjälke] slå sig pand|ereta (-ero) tamburin pandillla gäng; liga -ero ligist panecillo litet bröd, bulle, giffel paneg lírico i a panegyrisk, berömmande 11 m panegyrik, [överdrivet] lovtal -irista m panegyriker, lovtalare panera 1 brödkorg 2 kornbod; brödkammare pánfilo a trög, slö panfleto pamflett, smädeskrift paniaguado 1 tjänare 2 F gunstling pánico panik, skräck pan I izo 1 hirs 2 majs-ocha (-o/a) majskolv panoli a m dum (viljelös) [person] panoplia vapensamling [som dekoration] pan|optico [Am.] fängelse [byggt så att man från viss punkt har utblick över hela det inre] -orama m panorama, utsikt

pantalön m byx|a, -or pantalla 1 skärm; [lamp]kupa 2 bildruta; biografduk; estrella de la r^ filmstjärna pantan |o 1 träsk[mark]; göl; gas de los sumpgas 2 vattenreservoar, fördämning -oso a dyig, sumpig

pant leísmo panteism -eista mf a [-pante-ist[isk]-] {+pante- ist[isk]+} -eón m 1 panteón, äretempel 2 familjegrav pantera panter pantomima pantomim pantorrilla vad [på ben] pantufl|a (-o) toffel

panz|a buk; [stor] mage -ada; darse una ~ äta sig proppmätt -udo a bukig, stormagad

pan |al m blöja; linda; estar en ^^es vara nybörjare; [om sak] ligga i sin linda -ero klädeshandlare -ete m [slags] löst tyg [av lägre kvalitet] -o 1 tyg 2 trasa, duk; [higiénico] dambinda 3 en ^s menores i underkläder; i negligé 4 imma

pañol m ^ förrådsrum [för verktyg, proviant o. material] pañolón m stor slöja, sjal pañuelo näsduk; halsduk, sjalett

1 papo m påve

2 pap|a [Am., på Kanarieöarna] potatis -as pZ F 1 mat 2 gröt

papó m pappa papada dubbelhaka papado påve|döme, -värdighet papagayo papegoja

1 papal a påvlig

2 papal m [Am.] potatisland

pop I amoscas m 1 flugsnappare 2 dumbom -anatas m dumbom, fårskalle, godtrogen person -andujo a F övermogen -ar tr F äta, käka; ~ moscas stå och gapa, göra ingenting paparrucha F 1 falsk uppgift, 'anka' 2 strunt; dumt prat, 'skräp' papel m 1 papper; ^ carbón karbonpapper; pintado tapet; secante läskpapper; ~ sellado stämplat papper; ~ de (para) cartas brevpapper; de copiar kopiepapper; de estraza omslagspapper; ~ de fumar cigarrettpapper; ~ de lija sandpapper; ser ~ mojado vara av intet värde 2 [värde]papper; [comercial] värdepapper; moneda sedel, pappersmynt; del Estado statspapper 3 [åld.] tidning 4 [teat.] roll -era 1 dokumentskåp 2 papperskorg 3 pappersfabrik -eria pappershandel -ero pappershandlare -eta 1 liten lapp 2 kvitto 3 F besvärligt (svårlöst) problem paperas pl 1 [läk.] skrofler 2 F påssjuka papilla välling

papiro papyrus -tada (-tazo) näsknäpp,

slag i ansiktet papisjmo papism -ta mf a papist[isk] paque|bot m post-, ocean-, linje |ångare -te m 1 packe, paket 2 båt, postångare paquidermo I a [zooL] tjockhudad II m tjockhuding

234par

parecido

par I a [om tal] jämn II s 1 m par; de en ^ på vid gaveJ, vidöppen 2 m like; no tiene ~ en el mundo den har inte sin like i världen 3 m [engelsk] pär 4 f; a la a) [hand.] till pari b) även, desslikes; a Za ~ que i det att; samtidigt som; såväl som para I prep 1 till; salir (partir) ^ Madrid resa till Madrid 2 [till förmån (avsedd)] för 3 [om tid] vid, till, för 4 estoy ~ salir jag står i begrepp att gå ut; no estoy ~ bromas jag är inte upplagd för skämt; va viejo han börjar bli gammal; con gentemot II konj; r^ que för att parabién m lyckönskan parábola 1 parabel, liknelse 2 [mat.] parabel

para I brisas m vindskydd; vindruta-caídas m fallskärm -caidista m† fallskärms|hoppare, -jägare -choques m stöt-, ko |f ångare paradla 1 uppehåll; ^ y fonda uppehåll för måltid på station; válvula de ~ av-stängningsventil 2 hållplats 3 [fäktn., X] parad -ero 1 slut; ändstation 2 vistelseort

paradigma m paradigm, [-[böjnings]mönster-] {+[böjnings]- mönster+} paradisíaco a paradisisk parado a 1 stillastående 2 arbetslös, utan sysselsättning 3 förbluffad, paff parad loja paradox -ójico (-ojal) a paradoxal

parador m värdshus; P^^ Nacional

hotell i statlig regi parafernal a; bienes ^es gift kvinnas

enskilda egendom par|afrasear tr parafrasera, omskriva (bearbeta) [text] -áfrasis / parafras, omskrivning paraguas m paraply

Paraguay; el ~ Paraguay paraguaya [slags] platt, aromatisk persika paraguayo I a paraguaysk II m paraguayare paragüero 1 paraply försälj are 2 paraplyställ

paraiso 1 paradis 2 el r^ [teat.] tredje (fjärde) raden, 'hyllan* paraje m plats; trakt parajismo överdriven grimas paralel|a parallell linje -o a parallell par|àlisis f förlamning; ~ infantil polio

-alitico a förlamad, lam -alización förlamning; stagnering [i affärer] -alizado a [läk.] förlamad; paralyserad, lamslagen; stagnerad; -alizar I tr förlama [äv. läk.]; paralysera, lamslå 11 rf I paralyseras, lamslås; stagnera parament|ar tr smycka -o 1 schabrak,

sadeltäcke 2 ornat 3 [mur]yta paramera karg högslätt, ökenlandskap parámetro parameter páramo höglänt ödeland; hed parang|on m jämförelse -onar tr jämföra paraninfo [universitets]aula para|noia paranoia -noico paranoiker parapet|arse rfl förskansa sig, gräva ned sig, kasta upp bröstvärn -o parapet, bröstvärn parapoco mf F odugling, nolla parar I tr 1 stoppa, hejda, parera 2 duka [la mesa bordet] 2 mientes en lägga märke till, tänka på II iir 1 stanna; en resultera i, bli till; ~ en mal avlöpa illa; no me dejan de lämnar mig ingen ro; sin utan avbrott III r/Z stanna pararrayo [s] m åskledare parásito m a parasit[erande] parasol m parasoll paratifus m paratyfus parcel|a parcell, stycke [jord]; tomt -ar tr parcellera, stycka (dela upp) [jord] -ario a; concentración -aria storskifte parcial a 1 partiell 2 partisk -idad / 1 partiskhet 2 vänskap, förtrolighet -men-te adv 1 delvis 2 partiskt parco a måttlig, knapp parche m 1 häftplåster 2 trumskinn 3 lapp för lagning av gummiring parchis m [slags] tärningsspel pardalm sparv pardiez itj för tusan! pard|illo hämpling -o a brun -usco a

gråaktig pareado a parvis rimmande parec|er [böjn. som crecer] oreg I itr 1 tro; tycka; me -e que . . jag tror (tycker) att . . 2 tyckas, se ut som 3 visa sig 4 passa; si a usted le -e om ni vill, om ni så tycker S al ^^ efter vad det tycks, till synes II rfl likna varandra; r^se a likna, vara lik[a] III m åsikt -ido I a lik[nande]; bien vacker; mal ~ ful II m likhet

235pared

pasa

pared / vägg; de doble ^^ med dubbla väggar

parej|a par; correr hålla jämna steg [con med] -ero [Am.] kapplöpningshäst -o a jämn; lik[artad]

parent|ela släkt[ingar] -esco släkt[skap]

paréntesis m parentes

paresia [läk.] pares

paria mf paria; utstött

parida barnsängskvinna

paridad / 1 likhet, likställighet 2 [hand.]

paritet pariente mf släkting parietal a; hueso ~ hjässben parihuela [sjuk]bår

parir I tr skapa [konst o. dyl.] II itr [om djur] föda, kalva, grisa [osv.]; föda barn paris líense I (-ino) a från Paris II s 1 m

parisare 2 / parisiska parl|ador a pratsjuk -amentar itr parlamentera, underhandla -amentario 1 X parlamentär 2 parlamentsledamot -amento parlament -anchin I a pratsam 11 m pratmakare -ar itr prata, pladdra parné[s] m [vulg.] kosing, stålar

1 paro arbetsinställelse; ~ obrero arbetslöshet

2 paro [zool.] mes

parod|ia parodi -iar tr parodiera parónimo besläktad ordbildning, snarlikt ord

par|otida öronspottkörtel -otiditis / pås-

sjuka paroxismo paroxysm paroxítono ord med tonvikten på näst

sista stavelsen parpadear itr blinka, klippa med ögonlocken párpado ögonlock parque m park parquear tr [Am.] parkera parquedad / sparsamhet parquet m parkett parra vinstock, klängande vin parrafada förtroligt samtal; echar una ~ ha en pratstund párrafo 1 paragraf; stycke 2 litet samtal; echar un ~ prata ett slag

parral m vinranks|berså, -spaljé parranda F fest, skoj, svirande parricid|a mf [fader]mördare -io [-[fader]mord-] {+[fader]- mord+} parrilla halster, grill

párroco kyrkoherde

parroqui|a 1 församling 2 socken 3 sockenkyrka 4 kundkrets -ano 1 församlingsbo 2 kund 3 hotellgäst parsimoni|a 1 snålhet, njugghet; måttfullhet 2 varlighet; encendió el puro con gran ~ han tände cig^arren med stor omsorg (mycket varligt) -oso a 1 njugg, [små]snål; måttfull 2 varlig parte 1 m meddelande; de guerra krigskommuniké; dar ^ anmäla [för polisen] 2 f sida; håll; del; de ~ de från, å [ngns] vägnar; en r^ delvis; por (de) mi ~ å min sida, för min del; por otra ~ å andra sidan; por todas överallt 3 / andel 4 / part; las ^s contratantes de fördragsslutande parterna partenueces m nötknäppare partería barnmorska -o ackuschör, förlossningsläkare partes fpl könsdelar partesana bardisan, [slags] spjut partición delning, skifte [av jord] particip loción 1 delaktighet, medverkan 2 andel; lott 3 meddelande -ar i tr meddela II itr delta, ha del [en i] -io particip

partícula smådel; partikel [äv. gram.] particular I a 1 speciell; en särskilt, speciellt 2 enskild 3 egendomlig; no tiene nada de ~ det är ingenting konstigt med det 11 m 1 privatperson 2 angelägenhet, fråga, affär; discutir sobre el ~ diskutera frågan -idad / 1 egendomlighet 2 detalj -izar tr noga ange, räkna upp part lida 1 avresa; avgång; punto de ~ utgångspunkt 2 utflykt 3 ~ de bautismo dopattest 4 band [av gerillasoldater] 5 [spel]parti 6 mala fult spratt 7 varuparti -idario I a; ser de algo vara för något II m anhängare, partigängare -ido 1 [poht.] parti 2 match 3 fördel, profit 4 distrikt 5 beslut -ir I tr 1 dela; -ido por delat med 2 bryta; knäcka; skära II itr 1 avresa 2 utgå [de ifrån]; a de från och med -itura partitur port|o födsel, nedkomst -urienta barnaföderska parva trösksäd

parvo a hten párvulo liten pojke; escuela

de småskola pasa russin

236pasable

patagón

pasable a passabel -mente adv nágol så när

pasacalle m [slags] folklig musik pasadla 1 utkomst, bärgning 2 övergångsställe 3 genomgång; dar una se (ögna) igenom; de ~ i förbigående 4 jugarle a algn una mala spela ngn ett fult spratt -era klivsten [i bäck] -eramente adv något så när; inget vidare-ero a passabel, som går an -izo [trång] gång, korridor -o I a förfluten; lo ~ det förgångna Mm; el (su) det (hans) förflutna; los förfäderna -or m rigel; dörrhake; sprint pasaj|e m 1 färd 2 bro-, sluss|pengar; passageraravgift 3 [samtliga] passagerare ombord 4 [litt., mus.] avsnitt, passage -ero I a övergående, tillfällig II m passagerare pasa|manero snörmakare -mano 1 galon

2 ledstång

pasante m assistent; biträdande lärare;

praktikant [hos advokat] pasaporte m [res]pass

pas|ar I tr 1 passera, gå över 2 överskrida

3 räcka [vid bordet] 4 smuggla 5 ~ por la sartén steka lätt, bräcka 6 tillbringa 7 befordra [i tjänst] 8 föra 9 lida, utstå 10 ~ recado anmäla, framföra ett meddelande; no bocado inte äta en bit; ~Zo bien (mal) ha det trevligt (tråkigt); ¿cómo lo -ó usted? hur hade ni det? II itr 1 passera, gå 2 förflyta 3 hända; ¿ qué -a ? vad står på? 4 gå över, ta slut 5 ~ de largo gå vidare; hacerse ~ por ge sig ut för att vara; de sträcka sig längre än till, överskrida; -e nåväl, OK, det får duga ill rf I 1 bli skämd 2 bli omodern 3 förivra sig, bli ohövlig 4 ^se sin reda sig utan [att] 5 se me -d jag glömde det -arela landgång -atiempo tidsfördriv; hobby

pascu|a 1 påsk 2 helg; ~ florida (de Resurrección) påsk; de Pentecostés pingst; de Navidad jul -al a påsk-pase m 1 [tjurf.] manöver 2 [teat.] fribiljett; tillståndsbevis -ante mf flanör -ar I tr gå ut och gå med, visa omkring 11 itr rf I promenera -o 1 promenad, tur 2 promenadplats 3 mandar a ~ be [ngn] dra åt skogen 4 [tjurf.] inmarsch pasiega F amma pasillo korridor, gång

pasi|on 1 lidande 2 lidelse 3 [relig.] passion -onal al passionerad 2 kärleks-, passions- - onaria passionsblomma pasiv|idad / passivitet -o I a passiv il m

I [hand.] passiv[sida], passiva 2 passlvum pasm|ar I tr bedöva; förbluffa; överväldiga II rf I 1 häpna 2 svimma -o förvåning, häpnad -oso a häpnadsväckande

paso 1 steg; gång; -- a steg för steg; ^ a nivel järnvägskorsning; ceder el låta passera, vika åt sidan; ge företräde [i trafik]; a buen ~ snabbt, i rask takt; a cada ~ jämt och samt; a dos ^^s alldeles i närheten; al ^ i skritt; a ese ^ på det viset; de ~ i förbigående; de por på genomresa via; salir del ^ klara sig ur knipan 2 övergång; mellanstadium 3 kort teaterstycke 4 bergpass 5 sund 6 vadställe 7 scen ur Kristi liv [visad under påskveckans processioner] -doble m [typisk spansk] marsch pasquín m paskill, smädeskrift pasta 1 massa; deg; de madera trämassa; ~ de dientes tandkräm; de buena F hygglig, snäll 2 kaka 3 klister 4 pappband, pärm [på bok] 5 F kosing past|adero betesmark -ar I tr föra i bet

II itr beta

pastel m 1 bakelse 2 pastej 3 pastellkrita; pastellmålning -ear itr F vända kappan efter vinden-eria konditori -ero konditor pasteurizar tr pastörisera pastilla 1 pastill, tablett 2 ~ dc chocolate

chokladkaka; de jabón [en] tvål pastinaca palsternacka past|izal m betesmark -o 1 bete, foder;

a todo ^ i massor 2 betesmark pastor m 1 herde 2 pastor; [protestantisk] präst -a herdinna -al i a pastoral-, herde- II / I herdebrev 2 herdespel -ear tr föra i bet, beta, vakta [boskap] -il a idyllisk, herde-pastoso a degig

pasturaje m 1 allmän betesplats 2 betesavgift

1 pata fot, tass; ben; meter la ^ trampa i klaver et

2 pata anka [hona]

patada spark; stampning; a i massor;

echar a r^s a algn sparka ut ngn patagón a från Patagonien

237patalear

paz

pafol|ear itr trampa, stampa; sprattla -eta sprattling, sprittning patán m tölp, grobian patota potatis

patatús m; darle a algn un ^ komma ngn att få dåndimpen patear itr stampa patena patén, oblattalfrik patent |ar tr patentera -e I a klar, tydlig, uppenbar 11/1 patent 2 fullmakt; ~ de corso a) kaparbrev b) självtagen rätt [att trotsa förbud] -izar tr [be]visa pátera offerskål

patern|al a faderlig -idad / faderskap -o a pà faderns sida paternóster m 1 fadervår 2 [slags] tjock hård knut patético a patetisk, gripande pot|ibulario a skräckinjagande, fasansfull -ibulo galge, schavott patillas pl polisonger patín m skridsko; patines de ruedas rullskridskor pátina patina

patin|or itr 1 åka skridskor 2 slira, halka -ozo [bil.] sladdning, slirning -eto sparkcykel

potio 1 patio, innergård [till boningshus]

2 [teat.] parkett patitieso a F paralyserad (stel) [av [-häpnad]-] {+häp- nad]+}

patizambo a kobent poto and, anka -chado F dumhet pot|ogeno a sjukdomsalstrande -ologio patologi, sjukdomslära -ológico d patologisk, sjuklig -ólogo patolog patraña lögn, påhitt, 'anka'; [rolig]

historia [äv. litt.] patrio foster-, fädernes|land; la chica

hemtrakten potriorc|o m patriark -ol a patriarkalisk potricio I a patricisk, patricier- II m patricier

potrimoni|ol a arv[e]-; fäderne-, möderne-; bienes r^es fädernearv -o 1 fädernearv, arvedel 2 egendom; el Real P^ kronans egendom

potri|o a; -a potestad målsmanskap; la historia -a fäderneslandets historia -oto mf a patriot[isk] -otero F fanatisk fosterlandsvän, chauvinist -ótico a patriotisk.

foster|ländsk, -lands--otismo patriotism, fosterlandskärlek Potr.o [förk. för Patronato^ patr|ocinor tr gynna; förfäkta, tala för; beskydda -ocinio beskydd -ón m 1 beskyddare 2 skyddshelgon 3 värd 4 skeppare 5 chef, arbetsgivare 6 mönster, schablon 7 ^ de oro guldmyntfot -onol a 1 skyddshelgons- 2 arbetsgivar- -onoto stiftelse; P^ Nacional de Turismo [spanska] Turistföreningen -onfmico efternamn avlett ur faderns förnamn -ono 1 beskyddare 2 chef, arbetsgivare potrull|o patrull -or itr patrullera patulea F pack; pöbel[hop]; soldatesk paular m träsk

poulotinlamente adu långsamt, gradvis, så småningom -o a långsam, försiktig poup|erismo pauperism, fattigdom [hos ett helt folkskikt] -érrimo a mycket fattig, utblottad pous|o paus, uppehåll -odomente adv långsamt, lugnt -odo a långsam pout|o rättesnöre; mönster, förebild -ar

tr linjera; papel -ado notpapper povo 1 kalkonhöna 2 F charmlös kvinna 3 pelar la ^ prata med sin flicka utanför hennes fönster pavés m [slags] sköld pavesa [sprak]gnista; aska pavía [slags] persika pávido a [poet.] rädd povimentloción stenläggning[sarbete] -or tr stenlägga -o 1 gatsten 2 [sten]golv 3 gata; stenläggning pav|o kalkon[tupp]; ~ real påfågel -ón m 1 påfågel 2 påfågelspinnare [fjäril] -onodo a blåanlöpt-oneorse rf I stoltsera, brösta sig

pov|or/n rädsla, skräck-oroso a förskräcklig, hemsk -uro rädsla, skräck poy|odo [Am., slags] sång, växelsång; sångartävling -odor m [Am., slags] [folk]sångare -or itr [Am.] sjunga paijadas poyas |odo pajaskonst[er]; narrstreck -o pajas

poy|és m lantbo [från Katalonien o. Balearerna] -o I a bondsk II m bonde poz † 1 fred; gente de ~ god vän, hyggligt folk 2 fredsfördrag 3 frid[fullhet], lugn; jr^l lugn!, tyst!; ¡a la ^ de Dios! Guds fred!

238pazguato

pelaje

pazguato a m enfaldig (dum) [person]

pazo galicisk herrgård

p.b. [förk. för] peso bruto bruttovikt

pdo. [förk. för] pasado sistliden

p.e. [förk. för] por ejemplo t. ex., till

exempel peaje m bro-, väg|pengar peal m F odugling peana sockel

peatón m 1 fotgängare 2 lantbrevbärare pebetero rökelsekar

pecad |o synd; original arvsynd -or m syndare -ora synder ska; sköka pec|aminoso a syndig -ar itr synda, fela;

~ de bueno vara alltför snäll pécari o. pécari m [Am., slags] svin pecas pl fräknar

peccata; minuta F små|synd, -fel pecera rund skål för guldfiskar pecina dy

pec|iolado a [bot.] skaftad -ioio bladskaft

pécora får; mala ^ F slug och elak (dålig )kvinna pecorear tr stjäla [boskap] pecoso a fräknig pectina pektin

pectoral I a bröst-; aleta ~ bröstfena II m

biskopskors pecuario a boskaps-

peculado försnillning [av statsmedel] peculiar a egen, karakteristisk -idad f

egenhet - mente adv i synnerhet peculio privatförmögenhet pecuni|a kosing -ario a pekuniär pech|ada [Am.] knuff, stöt -ador m

[Am.] F bedragare pechblenda pechblände pech|era skjortbröst -o bröst; bringa; a lo hecho y ~ det som är gjort är gjort; a ~ descubierto vapenlös; värnlös; tomar a intressera sig för; ta [ngt] på [fullt] allvar; niño de r^ di-, bröst |barn -uga bröstbit [på fågel, äv. kok.] pedag|ogia pedagogisk -ógico a pedagogisk -ogo pedagog, uppfostrare, lärare pedal m pedal -ear itr röra (trampa)

på pedalerna pedant|e i a petig; viktig II m pedant; viktigpetter -eria pedanteri -esco a pedantisk; småaktig; småviktig pedazo bit, stycke; ser un r^ de pan vara god som guld; a r^s i bitar

pedernal m flinta

ped|estal m piedestal -estre a fot-; carrera

gång-, löpar |tävling ped|iatra mf pediatriker, barnläkare -iatria pediatrik, läran om barnsjukdomarna

pedicur|a pedikyr, fotvård -o pedikurist ped|ido beställning; order -igüeño I a ihärdigt tiggande, besvärlig 11 m tiggare -ir [pret. pidid] tr 1 be om, begära; ~ lo habido y por haber begära det omöjliga 2 beställa 3 a ^ de boca efter önskan, förträffligt pedo [vulg.] fjärt

pedr|ada kast med sten -eo 1 stenkastning 2 kraftigt hagel -egal m stenig plats -egoso a stenig -era stenbrott -eria ädla stenar -ero stenhuggare -isca = pedrisco -iscal m = pedregal -isco hagelskur -usco F stenblock pedúnculo blom-, frukt|skaft, stjälk peg|a hinder, svårighet -adizo a klibbig -ado i a; ~ a fastklistrad på II m häftplåster -ajoso a 1 klibbig 2 smittsam 3 efterhängsen -amento klister, lim -ar I tr 1 klistra på; sy fast 2 slå; klå 3 ~ fuego a sätta eld på; un grito ge till ett rop; ~ un puntapié ge en spark; un tiro a algn skjuta ned (döda) ngn; no los ojos inte få en blund [i ögonen] II itr passa bra ihop [con med] ill r/Z 1 bränna vid 2 -årsela a algn lura ngn; a algn hänga sig på ngn; ~se un tiro skjuta sig -ote m 1 plåsterlapp 2 F påträngande person

pegujal m småbruk -ero småbrukare pein|ado kamning, håruppsättning, frisyr -ador m kamkofta, hårkappa -ar I tr kamma 11 rf I kamma sig -e m 1 kam 2 F lurifax -ero kammakare -eta prydnadskam

p.ej. [förk. för] por ejemplo t. ex., till exempel

pejiguera F olägenhet; småsak som är mera till besvär än till nytta pel|adilla 1 [ung.] mandeldragé 2 kiselsten -ado a 1 kal 2 F barskrapad, ruinerad •adura skal, avfall -agallos m odåga -agatos m fattig stackare pelaire m kardare pelaje m 1 hårpäls, fäll [hos djur] 2 utseende

239pelambre

penitenciario

pelambr|e m 1 [kroppens] hårbeklädnad 2 hår som garvare skrapar av skinn -ero garvare

pel|amesa F slagsmål [sà hårtussarna ryker] -ar I tr 1 klippa [håret] 2 plocka [fågel] 3 plocka på pengar 4 skala; duro de ^ svårlöst II rf I klippa (tappa) håret peldoño trappsteg

pele|a strid; ~ de gallos tuppfäktning -ador m kämpe -ar I itr strida, kämpa II rf I slåss, bråka; bli ovän [con med] pelechar itr 1 få hår (fjädrar) 2 börja

krya på sig pelele m 1 halmdocka 2 dumbom, mähä; tof felhjälte 3 baby dräkt (baby pyjamas) [sydd i ett stycke] peleón a; vino ^ F enkelt (dåligt) vin peleter|ia 1 skinnvaror 2 pälsvaruaffär -o körsnär

peü|agudo a F svårlöst-blanco a vithårig -cano a gråhårig pelícano pelikan pelicorto a korthårig película 1 hinna 2 film peligr|ar itr vara i fara -o fara -oso a farlig, riskabel peli|largo a långhårig -negro a svart-hårig -rrojo a rödhårig -rrubio a ljus-hårig, blond pelma[zo] m trögmåns, dumbom pel |o hår; no tener un r^ de tonto vara klipsk; tener en el corazón a) vara modig b) vara hårdhjärtad; no tener r^s en la lengua vara frispråkig (frank); tornar el r^ a algn driva med ngn, göra narr av ngn; montar al r^ rida barbacka; hombre de ~ en pecho karlakarl -ór^ a 1 hårlös 2 F barskrapad -oso a luden pelot|a [pelota]boll; en ^ naken -ari m [bask.] pelotaspelare -era gräl, dispyt -illa; hacer la r^ a algn F smickra ngn -ón m 1 stor boll 2 X pluton 3 skara, hop

pelu|ca peruk -do a [lång]liårig -quería

frisersalong -quero frisör pelusa 1 fjun 2 svartsjuka [hos barn] pelvis / [anat.] bäcken pellej|a i fårskinn 2 Za ~ F skinnet, livhanken 3 slinka -eria vitgarveri -o 1 skinn, hud; quitar a algn eZ ~ F döda ngn 2 hinna [i frukt] 3 lägel 4 fyllkaja

pellico [herdes] får skinnspäls pelliza päls[jacka] pellizc|ar tr nypa-o nyp

1 pena 1 straff; ^ capital dödsstraff 2 smärta; möda; bekymmer; sorg; da ~ det är bedrövligt; vale la det kan vara lönt fatt]; no vale la ~ det är inte mödan värt; a ^^s knappast, nästan; a duras med svårighet (nöd och näppe); bajo (so) ~ de med risk för; alma en ~ själ i skärselden

2 pena fjäder[penna]

penacho 1 plym, hjälmbuske 2 högmod pen |al a straff-; código ^ strafflag; [establecimiento] ~ straffanstalt, tukthus -alidad / 1 straff[sats] 2 ^es strapatser -ar I tr straffa 11 itr lida penates mpl penater, husgudar penca [bot.] taggigt, köttigt blad [av t. ex. kronärtskocka] penco hästkrake pendejo pultron, feg man pendenci|a gräl, tvist, bråk -ero a gräl-sjuk

pend|er itr hänga, bero [de på] -iente I a 1 hängande [de vid, på] 2 ej avslutad; oavgjord 3 ^^ de avvaktande, i väntan på; estoy de sus noticias jag väntar på meddelande från honom (henne) 4 brant II s 1 m örhänge 2 f sluttning, hög flodstrand, nipa; en ^ sluttande

1 péndola [poet.] [skriv]penna

2 péndola pendel

pendón m 1 baner; ryttarfana 2 F slampa péndulo I a hängande II m pendel pene m penis

penetr|able a 1 genomtränglig 2 begriplig -ación skarpsinne -ador a skarpsinnig -ante a in-, genom|trängande; skarp; djup -ar I tr 1 tränga igenom (in i) 2 begripa; utgrunda II itr tränga in [en i] III rfl; ~se de bli grundligt insatt i

penibético a; el Sistema P^ [bergskedja i

södra Spanien] penicilina penicillin

pen |insula halvö; la P^ Ibérica pyreneiska

halvön -insular a halvö-penique m [engelsk] penny peniten|cia bot[göring]; syndabekännelse, bikt -ciario 1 uppfostringsanstalt 2 fångvårdsanstalt -ciario a fångvårds-

240penitente

perecer

-te I a ångerfull, botfärdig II mf botgörare; biktbarn

peno I a punisk, kartagisk II m kartager penos I ámente adv med ansträngning -o a smärtsam, besvärlig, mödosam pens!ador m tänkare; libre ~ fritänkare -amiento 1 tanke; en un r^ på ett ögonblick 2 styvmorsviol; pensé -ar [pres. pienso] tr tänka [en på [att]; de om]; tänka över, överväga; fundera på; tycka; tro; mena; sin ~ oväntat; oreflekterat -ativo a tankfull, fundersam pens|ion 1 pension, understöd; ~ vita-lida livränta 2 inackorderingsavgift; completa helpension; media ~ halvpension 3 pensionat -ionado internatskola -ionisto mf 1 pensionär 2 intern, inackorderad; medio delinackorderad elev

penta|gonal a femsidig -grama m penta-gram -sílabo a m femstavig [vers] Pentecostés m pingst

pen I último a näst sist -umbra halvdunkel penuria brist, nöd

1 peña vänkrets; gäng; klubb; [litterärt] 'stambord', kotteri

2 pen I a stenblock, klippa -ascal m stenhop, stenig mark -asco klippa, stenblock -ascoso a stenig -ón m klippa, klippmassiv, bergshöjd

peón m 1 fotgängare 2 fotsoldat, infante-rist 3 tjurfäktare till fots 4 schackbonde 5 peon, grovarbetare, daglönare, dräng 6 snurra peonzo snurra peor a adv [komp, av malo] sämre, värre; para ~ till råga på olyckan; ¡[tanto] så mycket värre! -ia = empeoramiento Pepa [kortform för Josefa] Pepe [kort-form för José] pepino gurka

pepita 1 kärna [i melon, päron, äpple m. m.] 2 guldkorn 3 pips [fågelsjukdom] pepitoria; gallina en ~ hönsfrikassé pepsina pepsin

pequeñiez f 1 bagatell, småsak 2 småaktighet -o a liten -uelo småtting per|a päron; ~ de aire gummispruta; no haij que pedir al olmo man ska inte begära det omöjliga -al m päronträd -aleda päronträdsplantering perca abborre

percal m [tyg] perkal -ina glansigt bomullstyg

percance m 1 motighet 2 [åld.] biförtjänst

percat|ado a medveten [de om] -arse rfl;

~ de lägga märke till, finna percebe m 1 [zool.] långhals 2 dumbom perc|epcion 1 förnimmelse; uppfattning 2 uppbörd -eptible a 1 förnimbar 2 möjlig att indriva -ibir tr 1 lyfta, uppbära [penningmedel] 2 förnimma, märka, varsebli, uppfatta, urskilja -ibo uppbörd, inkassering percu|dir tr sjaska ned -sión perkussion, slag; instrumento de r^ slaginstrument -sor m tändstift [på gevär] -tir tr slå, knacka på -tor m = percusor percha 1 klädhängare 2 stång percherón a; caballo percheronhäst,

arbetshäst perd|er [pres. pierdo] I tr 1 förlora, mista, tappa bort; gå miste om; missa; ~ la cabeza tappa huvudet 2 för|därva, -störa, skada; ruinera; mujer -ida fallen kvinna; un borracho -ido en obotlig fyllbult; ponerse -ido smutsa ned sig förskräckligt; echado a ~ fördärvad; skämd 3 spilla, slösa bort; a ratos -idos på lediga stunder II rfl 1 gå förlorad; komma bort 2 fördärvas, förstöras 3 förlisa 4 gå vilse -ición fördärv pérdida förlust; y ganancias [hand.] vinst- och förlust[räkning]; sin de tiempo omedelbart perdid lamente adv; ^ enamorado vansinnigt förälskad [en i] -o I a vansinnigt förälskad [por i] 11 m odåga perdligón m 1 ung rapphöna 2 bösshagel -igonada hagelskott -iguero rapphöns-hund -is m F vildhjärna -iz / rapphöna perdión m förlåtelse; pedir be om ursäkt (förlåtelse); con - [sea dicho] med förlov sagt, om jag så får säga -onar tr 1 förlåta 2 efterskänka [en skuld] 3 skona 4 no ocasión utnyttja varje tillfälle -onavidas m skrävlare

perdur|able a varaktig -ar itr räcka, vara, leva kvar, fortleva perec|edero a förgänghg -er [böjn. som crecer] or eg I itr förgås; dö, omkomma II rfl längta [ihjäl sig] [por efter]

9—Spansk-svcnsk ordbok

241peregrinación

perpetrar

peregrínloción pilgrimsfärd -ar itr göra en pilgrimsfärd; färdas i främmande länder -o I a 1 sällsam, egendomlig 2 ave -a flyttfågel 11 m pilgrim perejil m persilja perengono en viss, herr så och så perenne a perenn, evig perentorio a 1 avgörande 2 trängande,

bevekande perez|o lättja, slapphet, oföretagsamhet -oso I a lat, trög II m 1 lätting 2 [zooL] trögdjur

perfecci|ön fulländning; a Za ~ perfekt -onamiento förbättring -onar I tr förbättra II r/Z förkovra sig perfect I órnente adv fullständigt, alldeles;

utmärkt! -o a perfekt, förträfflig perfidia trolöshet, falskhet, svek pérfido

a trolös, svekfull, falsk perfil m profil -odo a lång, smal; rostro ~ regelbundet ansikte -orse rfl avteckna sig

perfor|acion perforering, genomborrning; de estómago magsår -or tr perforera, göra hål i; klippa [biljett] perfum|or I tr parfymera II itr dofta III rfl parfymera sig -e m parfym; doft -erio 1 parfymaffär 2 parfymerivaror pergamino pergament pergeñlor tr åstadkomma, utföra -o utseende

peri|cardio hjärtsäck -carpió fröhus pericia skicklighet, erfarenhet, sakkunskap

perico [slags] liten papegoja perif|eria periferi, omkrets; [stads] utkant -érico a periferisk, yttre perifollo 1 körvel 2 grannlåt perífrasis / perifras, omskrivning perillo 1 päronformat ornament 2 spetsskägg 3 ^ de la oreja F örsnibb 4 de lägligt, i rätta ögonblicket perillán m durkdriven skojare (rackare) perímetro perimeter, omkrets, omfång per|iödico I a periodisk II m tidning, tidskrift -iodismo journalistik -iodisto mf journalist, tidningsman -iodo (-iodo)

1 period, omloppstid, tids|skede, -rymd

2 [gram.] period, mening, sats 3 utvecklingsstadium 4 menstruation

peripecia 1 [teat.] peripeti, lyckoomkastning 2 oförutsedd händelse

periplo kringseghng peripuesto a F fin, uppsträckt periquete m; en un ^ i en handvändning periquito undulat periscopio periskop perista m tjuvgodsköpare, hälare perito I a erfaren, kunnig, skicklig, hemma [en i] II m 1 sakkunnig 2 mercantil ekonom [av lägre grad] periton|eo bukhinna -itis f bukhinnein-

flammation perju|dicor tr skada -dicial a skadlig [para för] -icio skada, förfång; avbräck; en ^ de till skada för perjur|io mened, edsbrott-o menedare perla pärla [äv. fig.]; me parece de ^s det tycker jag är finfint; me viene de '^s det passar mig förträffligt permanlecer [böjn. som crecer] oreg. itr stanna [kvar]; förbli; vistas -encio 1 beständighet 2 vistelse, uppehåll; extratimmar [i skolan] -ente I a permanent, beständig II / permanent[ning] permeable a permeabel, genomsläppande permi|sible a tillåthg -sión permission -so 1 tillstånd[sbevis]; de conducir körkort; con vuestro ~ a) med förlov sagt b) ursäkta 2 permission -tir I tr 1 tillåta 2 medge 3 möjliggöra U rfl i tillåtas 2 tillåta sig permut|a byte[saffär] -ación permutation, ombyte -odor m strömbrytare -or tr permutera, byta [om] pern|ado spark [med foten] -eor itr

sparka -era [tjurf.] benskydd pernicioso a fördärvlig, skadlig; [läk.] perniciös, elakartad pernil m skinka perno bult, tapp pernoctar itr övernatta pero I konj men II m 1 fel, men; no hay ~ que valga här duger inga men; el bajel no tenía ~ det var inget fel på båten 2 invändning; poner ^^s komma med invändningar perogrullada dumhet perol m panna, kastrull peroné m vadben

perorjación [ret.] avslutning av ett tal -ar itr hålla tal; orera -oto orerande perpendicular a vinkel-, lod|rät perpetrar tr begå, föröva

242perpetuamente

pésimo

perpetulamente adv fOr evigt -ar I ir

1 föreviga 2 fortplanta II r/M fortbestå

2 fortplanta sig .¡dad / [beständig] fort-varo, evärderlig tid; a ~ på livstid -o a ständig; evig; för livstiden, livstids-; cadena -a livstids straffarbete

perplej|idad f bryderi, villrådighet -o a

förbryllad, villrådig perr|a 1 hynda [äv. fig.] 2 raseriutbrott [hos småbarn] 3 rus, fylla 4 chica (gorda) 5 (10) céntimos [spanska mynt];

kosing -era hund|koja, -bur -eria 1 nedrighet 2 '^s bus, rackartyg, pojkstreck 3 pack -i i lo hane [på gevär] -o I a; vida -a hundliv II m hund; de aguas pudel; ~ galgo (lebrel) vinthund; ~ lobo schäfer; como r^s y gatos som hund och katt -uno a hund-persa I a persisk II mf pers|er, -iska persecujción förföljelse -torio a; manía

-loria förföljelsemani persegu|idor m förföljare -ir [pret. persiguió^ ir förfölja; tränga sig på persever|ancia ihärdighet; ståndaktighet -ante a ihärdig; ståndaktig -ar iir framhärda; vara ståndaktig persiana persienn, spjäljalusi pérsico I a persisk II m 1 persikoträd 2 persika persignarse rf I korsa sig persist|encia ståndaktighet; ihärdighet -ente a ihållande; ståndaktig -ir itr fortfara; stå fast [en vid] person |a person, människa; en ^ i egen hög person, personligen -aje m 1 betydande person, personlighet 2 [litt.] person, typ 3 [neds.] typ, figur -al I a personlig II m personal -aiidad / 1 betydande person 2 personlighet, karaktär -al mente adv personligen -arse rf I infinna sig personligen -ificación personifikation -ificar I tr personifiera, förkroppsliga 11 rf I personifieras, förkroppsligas

perspectiva perspektiv, utsikt perspic|acia skarp|sinne, -synthet -az a skarp|sinnig, -synt; vista ~ skarpt öga -üo a klar, tydlig

persua|dir I tr över|tyga, -tala II rf I övertyga sig -sión över|tygelse, -talning -siva övertalningsförmåga -sivo a över|tygande, -talande

perten|ecer [böjn. som crecer] oreg. itr tillhöra -encía 1 egendomsrätt; de su ^ som tillhör honom 2 tillbehör; bihang pértiga käpp, stav pértigo vagnsstång

pertiguero kyrkvaktare; klockare pertin|acia envishet -az a hårdnackad, envis

pertinente a hörande till saken; lämplig pertrech|ar tr X utrusta, förse [de med] -os pl krigsförnödenheter perturb|acion oro, oordning, störning -ado a; ~ mental sinnessjuk -ar tr störa, oroa

Peru; el ~ Peru peruano m a peruan[sk] perver|sidad / 1 sedligt (moraliskt) fördärv 2 omoralisk handling -sión per-versitet, sedefördärv -so a 1 depraverad, pervers 2 ondskefull -tir [pres. pervierto; pret. pervirtió] I tr [sedligt] fördärva II rfl [sedligt] fördärvas pesa vikt; lod [på klocka] -cartas m brevvåg -da vägning -dez f 1 tryck; besvär; tyngd; trötthet; tröttsamhet 2 klumpighet, tröghet -dilla mara; mardröm [äv. fig.] -do a 1 tung 2 tjock, däst 3 kvav 4 tråkig, tröttsam -dumbre / 1 tråkighet, sorgsenhet 2 ångerfullhet pésame m kondoleans: dar el beklaga sorgen

1 pesar m ledsnad, sorg; a r^ de trots; a ^ suyo mot sin vilja

2 pesiar I tr 1 väga 2 överväga, tänka över II itr 1 väga; vara tung 2 vara av betydelse 3 me -a jag ångrar det; mal que me -e vare sig jag vill eller inte -aroso a 1 ångerköpt 2 förstämd

pesc|a fiske -aderia fisk|affär, -mark-nad -adero fiskförsäljare -adilla vit-ling -ado fisk [mat] -ador I a fiske- 11 m fiskare -ante m kuskbock -ar tr 1 fiska;

en río revuelto fiska i grumligt vatten 2 F gripa, ta pesc|ozon m (-ozada) slag i nacken (huvudet) -uezo hals pese; a trots pesebre m krubba

peseta peseta [Spaniens myntenhet] pesia [tal] itj för tusan! pesimis|mo pessimism -ta mf a [-pessimist[isk]-] {+pessi- mist[isk]+}

pésimo [superi, av malo] a mycket dålig

243peso

pie

peso 1 vikt; a r^ de oro mycket dyr; exceso de ^ övervikt; de ~ debido íúñ-viktig 2 tyngd 3 våg 4 betydelse 5 peso [Am. mynt] pespun|t[e]ar tr sy med efterstygn -te m

efterstygn pesquleria fiske[ri] -ero a [-fisk[e]-pesquis|o-] {+fisk[e]- pesquis|o+} efterforskning, undersökning -ar/r forska efter

pestan|a ögon|hår, -frans -ear Ur blinka; klippa med ögonlocken -eo blinkning -oso a med täta ögonbryn pest|e / 1 pest; plåga 2 stank -iiencia 1 pest 2 stank-¡lente (-ífero) a förpestande pestillo rigel pestiño [slags] bakverk pesuño = pezuña

petaca cigarr |fodral, -etui; tobakspung pétf]lo blomblad petar tr F behaga

petard|ista mf svindlare, skojare -o 1 smällare 2 dar un ^ a lura [på pengar] petate m 1 [sjömans] sängutrustning 2 [Am.] sovmatta av palmblad 3 svindlare 4 ynkrygg 5 liar el ^ Fa) flytta b) dö

petenera [slags] andalusisk folkvisa peti|cion 1 anhållan; a ^ de pä begäran av 2 petition -cionario petitionär petimetr|a modedocka -e m sprätt, snobb petirrojo [zool.] rödhake peti|so I a [Am.] liten II m [Am.] liten

häst, ponny petitorio a böne-peto 1 bröstharnesk 2 bröstlapp petrel m stormsvala pétreo a sten-, stenhård petr|ificacion förstening -ificar tr petrifie-ra, förstena -ografia petrografi, läran om bergarterna -óleo petroleum, bergolja; fotogen -olero I a olje-, petroleum-Il m tankfartyg -olifero a olje-, oljeförande

petulan|cia fräckhet -te a oförskämd; hög[färdig]; pretentiös petunia petunia

peyorativo a pejorativ, nedsättande

1 pez m fisk; espada svärdfisk; ~ martillo hammarhaj; estar ~ F vara fullständigt bakom [flötet] (rudis) [vid examen]

2 per / beck

pezón m 1 bröstvårta 2 fruktstjälk pezuña klöv

P.G. [förk. för] Perdidas y Ganancias VoF-räkning, vinst- och förlusträkning, resultaträkning pgdo. [förk. för] pagado betald piadoso a mild, from piafar Ur [om häst] piaffera, skrapa pian adv; -^[o] F nätt, sakta, 'piano' -ista mf pianist -o I m piano; ^^ de cola flygel II adv piano; lugnt, försiktigt -ola pianola

piar [pres. pío] itr [om fågel] pipa piara hjord [av svin (får)] pic|a pik, lans -acho spetsig bergstopp -ada [insekts]stick -adero rid|hus, -skola -ad i I lo [slags] maträtt med hackat kött, grönsaker [m. m.] -ado I a [fig.] stucken, sårad; uppbragd, förargad II m störtflygning; caer en göra en st ört dykning -ador m pikador, pikbeväpnad tjurfäktningsryttare -adura 1 [-[insekts]-stick-] {+[insekts]- stick+} 2 [slags] röktobak -ante a 1 [om smak] stark; pikant 2 [fig.] pikant -apedrero stenhuggare -apleitos m brännvinsadvokat -aporte m dörrklinka -ar I tr 1 sticka 2 hacka; carne -ada köttfärs 3 reta, förtreta 4 sporra [häst] II itr 1 klia, svida 2 nappa III rf I 1 känna sig träffad; bli stött 2 bli maläten, börja ruttna 3 ^se de vilja gälla för, inbilla sig vara

picar|dia rackartyg; knepighet, skälm-aktighet -esco a skurkaktig; novela -esca pikaresk-, skälm|roman picaro I a skojaraktig II m bov; skälm picatoste m bröd rostat i olja, stekt bröd picaza skata picazón m 1 klåda 2 oro pic|o 1 näbb; hincar el kola av, dö; tener mucho ~ vara pratsjuk 2 spets 3 bergstopp 4 [spets]hacka 5 a las tres y r^ lite över tre; tres mil y ~ de habitantes drygt 3 000 invånare -or m klåda; sveda -ota 1 skampåle 2 bergstopp -otazo pickande -oteado a tandad -otear tr [om fågel] picka pictórico a målar-picudo a spetsig

pichón m 1 ung duva 2 F älskling pie m 1 fot; los ^s de la cama fotändan på sängen; dar underlätta, bereda till-

244piedad

piñonate

falle; perder r^ förlora fotfästet; poner en polvorosa fly; saber de qué cojea veta var skon klåmmer; a ~ till fots; a cuatro på alla fyra; al ^ de la letra bokstavligen, ordagrant; creer a juntillas tro blint [på]; ¡a los ^s de Vd.! [beledsagande ord till en bugning för en dam]; ¡a los de su señora! min vördsamma hälsning till er fru!; estar de ^ stå [i motsats till sitta]; de -^s a cabeza från topp till tå; en stående; poner en de guerra mobilisera 2 sockel 3 stam, stängel 4 anledning 5 versjfot, -mått piedad / fromhet; medömkan, förbarmande; monte de ~ pantbank piedra sten; ~ de afilar slipsten; pómez pimpsten; quedarse de bli förstenad

piel f hud; läder; skinn; hinna [i frukt] piélago [poet.] hav pienso [torr]foder

pierna 1 ben [extremitet]; dormir a ^^ suelta sova gott; estirar la r^ kola av, dö 2 [får]lår

pietis|mo pietism -ta m† a pietist[isk] pieza 1 stycke, del, bit, lapp; por /^s styckevis; quedarse de una ^ bli alldeles stel [av häpnad] 2 mynt 3 rum 4 pjäs, skådespel 5 [artilleri]pjäs pífano piccolaflöjt

pifi|a 1 felstöt [i biljard] 2 F misstag -ar tr göra felstöt i [biljard] pigmento pigment pigmeo pygmé

pignor|acion förpantning -ar tr förpanta -aticio a förpantnings-pigr|e a lat, försumlig -icia lättja, försumlighet pijama m pyjamas pijotero a besvärlig, småaktig pila 1 disk-, vattenjho 2 ~ bautismal dopfunt; nombre de dopnamn 3 vigvattenskål 4 [transistor-, [-ficklamps]-batteri-] {+ficklamps]- batteri+} 5 stapel, hög pil |ar m pelare -astra pilaster, halvpelare pildora piller, tablett; anticonceptiva p-piller

pilón m 1 stor vattenho 2 sockertopp piloso a hårig, hår-

pilot| aje m 1 lotsning 2 lotspengar -ar

tr 1 lotsa 2 föra [bil, flygmaskin] pilote m påle

piloto 1 styrman 2 chaufför 3 pilot 4 lots

5 [bil.] baklykta piltrafa 1 köttslamsa 2 människotrasa pill|aje m plundring; krigsbyte -ar tr i plundra 2 gripa [ngn]; ta på bar gärning 3 [om bil] F köra på [ngn] pill|astre m F rackarunge -ete m gatpojke -o skälm; [pojk]rackare, kanalje pim I entero pepparbuske -entón m paprikapulver -ienta peppar -iento paprika pimplar I tr pimpla (dricka) [vin] il rfl bli dragen

pimpollo 1 skott [på träd]; [rosen]knopp 2 telning 3 F ung vacker fhcka, ung stilig pojke

pinacoteca pinakotek pináculo tinne; topp pinar m furuskog pincel m pensel -ada penseldrag pinch|ar tr 1 sticka; ni^ ni cortar vara oduglig 2 reta, förarga -azo 1 [bil.] punktering 2 stick pinche m köks-, spring|pojke; lärling pincho 1 pigg, tagg 2 smått tilltugg

[uppträtt på tandpetare] pindong|a F hora, fnask -uear itr F fnaska

ping|ajo F trasa -ajoso a F trasig -o 1 F trasa 2 [Am.] snabb häst ping pong m pingpong, bordtennis pingüe a 1 fet, flottig 2 riklig; r^s ganancias feta förtjänster pingüino pingvin

1 pino tall, fura; ~ marítimo pinje

2 pino a brant

pint|a 1 fläck; prick [i mönster] 2 utseende -ada pärlhöna -ado a brokig -amonas m F målarkludd, 'plankstryka-re' -ar I tr måla; skildra 11 itr 1 [om frukt] börja mogna 2 ha att göra (betyda), ha att säga till om; para eso se -a solo det är han urstyv i ill rfl sminka sig -arraj[e]ar tr kludda -iparado a som passar precis-or m målare-oresco a pittoresk, målerisk -ura 1 måleri 2 målning; tavla 3 målarfärg -urero a affekterat förnäm, struntförnäm pinzas pl pincett pinzón m bofink

piñia 1 kotte 2 ananas 3 klunga, flock -ón m 1 pinjenöt 2 kugghjul -onate m [slags] bakverk [av pinjekärnor]

245pío

plagar

1 pío [fåglars] pipande; no decir ni ^ inte säga ett knyst

2 pío a from, mild; medlidsam piojlo lus -oso I a lusig II m fattiglapp

1 pipa 1 [rök]pipa; fumar en r-^ röka pipa 2 [vin]fat

2 pipa kärna [i vissa frukter]; ^s rostade solrosfrön

pipeta pipett

pipí m; hacer r^ [barnspråk] kissa pipiolo F nybörjare

1 pique m agg

2 pique m 1 estar ade vara på vippen att 2 echar a r^ sänka [fartyg]; irse a förlisa, sjunka; [f ig.] gå under 3 a brant

pique I ra 1 gasbrännare; veke [på [-fotogenlampa]-] {+foto- genlampa]+} 2 tapphål -ta spetshacka -te m piket piquituerto korsnäbb pira [offer]bål piragua pirog, [slags] kanot piramidal a pyramidal, pyramidformig pirámide m pyramid pir I aña (-ana, -aya) [Am.] piraya [slags

glupsk o. farlig rovfisk] pirarse rfl sticka i väg pirat|a m pirat, sjörövare -eria sjöröveri pirc|a [Am.] kallmur -ar tr [Am.] inhägna

[med kallmur] pirenaico a pyreneisk piriforme a päronformad Pirineos pl; los Pyrenéerna pir|ita svavelkis; ~ arsenical arsenikkis -ograbado glödritning -ómano pyro-man

pirop|ear tr säga komplimanger till -o

komplimang, galant smicker pirotecnia pyroteknik, fyrverkerikonst pirrarse rfl; ^ por vara tokig i pirueta piruett

pirul|eta slickepinne, klubba -i m lång, spetsig slickepinne pis|ada fotspår -apapeles m brevpress -ar tr träda på; trampa på; me ha -ado han trampade mig på tårna -averde m F snobb

pisc|icultura fiskodling -iforme a fisklik -ina 1 fiskdamm 2 [sim]bassäng, swim-ming-pool -ivoro a m fiskätande [djur] piscolabis m 1 F matbit 2 snaps

piso 1 golv 2 våning; lägenhet 3 mark; gata[ns stenar] -tear tr trampa på [äv. fig.] -ton m tramp på annans fot pista 1 spår; seguir la r^ a algn förfölja (efterspåra) ngn 2 [kapplöpnings]bana; cirkusarena; de baile dansbana 3 landnings-, start|bana pistilo pistill

pisto 1 köttsky 2 [slags] grönsaksrätt 3 niischmasch, röra 4 darse göra sig viktig

pistol |a pistol -ero gangster, beväpnad

bandit -etazo pistolskott pistón m 1 pistong, [pump]kolv 2 knall-pulver

pita amerikansk agave; pita| hampa, -flätning pitada vissling

pitanza gratisranson åt fattiga; [liten]

matranson; snålt tilltagen lön pit|ar itr tuta; vissla [med visselpipa] -ido tutande; vissling pitill|era cigarrett fordral -o cigarrett pítima F fylla, rus

pito 1 [vissel]pipa 2 cigarrett 3 [Am.] röktobak 4 no tocar en una cosa inte ha med en sak att göra; no valer un ^ inte vara värd ett dugg; darse un de inte bry sig det ringaste om

1 pitón /n pytonorm

2 pitón m hornspets [på djur] pitonisa sierska, spåkvinna pitorr|earse rfl; ^ de F göra narr av, håna

-eo F hån -o pip [på kanna] pituit|a slem -ario a slemavsöndrande pizarr|a 1 skiffer 2 svart tavla [i skolan] -in m griffel

pizc[a F smula, dugg -ar F = pellizcar pizp|ireta {-ereta) a [om kvinna] pigg och intelligent

placa 1 platta 2 orden[stecken] 3 [järnv.] vändskiva 4 lösgom, tandprotes 5 kameraplåt pláceme m gratulation placenta placenta, moderkaka plac|entero a angenäm, behaglig; glad -er I oreg. tr behaga II m 1 behag, nöje 2 vilja -idez / lugn, ro plácido a lugn, rofylld plaga [lands]plåga

plagiado a full [de med] -ar I tr fylla II rf! fyllas

246plagiar

plegue

plagi|ar tr plagiera -ario plagiator -o plagiat

plan m 1 plan, projekt; ~ de desarrollo [polit.] ekonomiskt utvecklingsprogram 2 [f ig.] plan, nivå; en — de i egenskap av, som, i och för 3 [plan]ritning plana 1 sida på pappersark; tidningssida 2 enmendar la a algn påpeka ett fel för ngn; överglänsa ngn 2 la ^ mayor högsta officerskåren planch|a 1 metallplatta, graveringsplåt

2 strykjärn 3 hacer (tirarse) una ~ blamera sig -ada [Am., landgång -ado strykning -adora strykerska -ar tr pressa; stryka [tvätt]

planeador m segelflygare

1 planear tr planera [arbete]; planlägga

2 planear itr segelflyga

planet I a m planet -ario a planetarisk plan |ide f slätt -ificación planläggning -ificar tr planera, planlägga -o i a plan, slät, platt ||ml yta, plan 2 ritning; [plan]karta 3 de ~ rakt på sak plant|a 1 planta, växt 2 fotsula 3 ritning

4 våning, etage; ~ baja bottenvåning

5 tener buena ^ F se bra ut -ación plantering; plantage -ar I tr 1 plantera 2 kasta ut [i^gi^] på gatan; dejar -ado låta stå där, ge på båten; una bofetada a F ge en örfil 11 rf I ställa sig, stanna, inte vilja ur fläcken, vägra göra något

plantear tr 1 göra ett utkast till 2 försöka

3 uppställa (förorsaka) [problem] 4 framlägga, föreslå

plantel m 1 plantskola 2 undervisningsanstalt

plantificar tr framlägga, föreslå plantilla 1 ritmall 2 [fast] [-personal[styrka];-] {+personal- [styrka];+} estar en ~ vara fast anställd 3 innersula

plantlio plantering -ón m \ sättkvist 2 soldat som har straff vakt 3 väntan; estar de ^ få vänta länge; tener de ^ låta vänta

plan|idera [lejd] gråterska -idero a klagande -ido klagan, jämmer -ir itr jämra sig, gråta

plasm|a m blodplasma -ar tr forma,

modellera plasta deg; mjuk massa

plasticidad / bildbarhet plástico I a

plastisk, bildbar; [om konst] bildande II m plast plastrón m skjortbröst plata 1 silver 2 [Am.] pengar 3 en ~ kort och gott, rakt på sak, uppriktigt plataforma 1 plattform 2 platt tak 3 X

kanonbädd[ning] platan |ar (-al) m bananplantering -ero bananträd plátano 1 bananträd 2 banan 3 platan, lönn

platea [teat.] parkett[plats] plat|eado a 1 silverglänsande 2 försilvrad -ear tr försilvra -eresco a; estilo plate-reskstil [slags spansk renässansstil] -erla guld-, silver |smedsverkstad; guldsmedsaffär-ero guld-, silver|smed plática 1 sam|tal, -språk 2 predikan, förkunnelse platicar itr samspråka platija rödspätta

platillo 1 assiett; volante flygande tefat 2 vågskål 3 cymbaler, bäcken;

con bombo y ^s med pukor och trumpeter platino platina

plato 1 tallrik; hondo (llano) djup (flat) tallrik 2 maträtt platónico a platonisk plausible a 1 prisvärd 2 antaglig, godtagbar

play|a [sand]strand -eras pl gymnastikskor

plaza 1 torg; ^ de toros tjurfäktningsarena 2 plats 3 anställning; ämbete; sentar ^ ta värvning; sacar a ~ dra fram, peka ut; salir a ^ komma på tapeten 4 ~ fuerte fästning plazca [pres. konjv av placer^ plazo anstånd, frist; tidrymd; a ^s terminsvis, på avbetalning; a corto r^ kortfristig; a largo ~ långfristig pleamar / [hög]flod

pleb|e f pöbel; underklass -eyo m a plebej[isk]; [man] av låg börd -iscito plebiscit, folkomröstning plectro plektrum plega [pres. konjv av placer^ pleg|able a böjlig, hopfällbar -ar [pres. pliego] I tr vika; fälla ihop II rfl ge med sig

plegaria bön, åkallan plegue [pres. konjv av placer]

247pleito

polaina

pleito espartoflätning pleit|ear itr föra process -esía förlikning -o process, [rätts]tvist

p|en lamente adv fullständigt -ario a full[talig]; asamblea -aria plenarförsam-ling -ilunio fullmåne -ipotenciorio I a

med oinskränkt fullmakt; ministro ^^ befullmäktigad minister II m sändebud -itud f fullhet; rikedom; la de los tiempos tidens fullbordan; estar en la ^ de sus facultades vara vid sina sinnens fulla bruk -o I a full[ständig], obegränsad; en verano mitt i sommaren II m plenum

plétoro 1 blodfullhet 2 överflöd pietórico

a blodfull; svällande pleur|o lungsäck -esio lungsäcksinflammation

plieg|o 1 pappersark; brevpapper; lapp 2 ~ de condiciones kontraktsvillkor -ue m veck plinto [arkit.] sockel

plonn|ada lodlina -bogino grafit -izo a blygrå -o bly; sulfuro de r^ blyglans; a ~ rakt ned plugo [pret. av placer^ p|um|a 1 [fågel]fjäder; dun 2 prydnadsfjäder, plym 3 bläckpenna; estilográfica reservoarpenna 4 författare -ada penndrag -aje m 1 fjäderbeklädnad 2 plym -ozo 1 bolster 2 tjockt pennstreck -eor tr [konst.] skugga -ero dammvippa -ón m dun

plural I a plural II m pluralis -idod / pluralitet, flertal; majoritet -izar I tr sätta [egennamn o. dyl.] i flertal II itr tala i flertal plus m extra tillägg till lön -cuomper-fecto pluskvamperfekt[um] -valía värdestegring plutonio plutonium pluvi|ol a regn- -ometro regnmätare p.m. [förk. för] post meridiem e. m. pmo. [förk. för] próximo nästkommande p.n. [förk. för] peso neto nettovikt P.O. [förk. för] por orden e. u., enligt uppdrag

poblloción 1 befolkning 2 stad, köping, by; ort -ado I a 1 befolkad 2 fät, tjock; yvig 3 bevuxen II m ort, bebyggd plats -ador m invånare; kolonisatör -ano

[Am.] bybo -ar [pres. pueblo^ I tr 1 befolka, anlägga 2 fylla 3 de árboles plantera träd II r/Z; r^se de hojas lövas pobo silverpoppel

pobr|e I a fattig; stackars; ~ de solemnidad utfattig II m 1 fattig 2 tiggare -etón m fattiglapp -ezo fattigdom pocilga svinstia [äv. fig.] pocilio chokladkopp

pócima (poción) dekokt, [läke]dryck; medicin[sats]

poco I a 1 liten; obetydlig 2 ^s få II m; un ^ en smula, litet III adv; r^ a ^^ litet i sänder, så småningom; dentro de ^ inom kort; tener en r^ a algn ringakta ngn; por ~ nästan pod|a beskärning av träd -adero beskär-

ningssax; trädgårdskniv podogro podager, gikt i fötterna podor tr beskära [träd] podenco harhund

poder I oreg. tr kunna, ha makt att, förmå, orka; få tillstånd att; ~ con orka med; rå på; no menos inte kunna underlåta (låta bli) att II opers; hasta (a) más no ^ så mycket som möjligt; puede ser det kan hända; ¿se puede? får man stiga på?; puede que sí ja kanske |||ml makt, förmåga; ejecutivo (legislativo) utövande (lagstiftande) makt; estar en el ~ [polit.] ha makten; no está en mi ^ det står inte i min makt 2 rätt[ighet], befogenhet 3 besittning, ägo; su carta obra en mi ~ jag är i besittning av Eder skrivelse; estar en ^ de algn a) höra till ngn b) vara under ngns beskydd 4 prokura, fullmakt -io makt, välde -oso a mäktig podré [f ut. av poder]

podr|e / var -edumbre / 1 var 2 ruttenhet -ido [pp. av pudrir (podrir)] a rutten [äv. fig.]; skämd-ir = pudrir poe|mo m poem, dikt, vers -sia 1 poesi 2 dikt -ta m poet, skald, diktare -tostro F usel poet, versmakare poétic|o poetik, skaldekonst-o a poetisk poe|tiso skaldinna -tizar I tr poetiskt

skildra 11 itr poetisera, skriva vers póker m poker

polac|a polska-o I a polsk II m 1 polack 2 polska [språket] polaina damask

248polar

pontaje

polar a pol[ar]-; oso ^ isbjörn; la estrella ^

polstjärnan polariz|ación polarisation -ar tr polarisera polc|a polka -ar Ur dansa polka polea block, remskiva polémic|a polemik -o a polemisk, strids-polemlista mf polemiker -izar itr polemisera

polen m pollen, frömjöl polenta polenta, majsgröt poleo [bot., slags] mynta policía 1 / polis[kår] 2 m poliskonstapel policíaco a detektiv- policial a polis-pol|iclinica poliklinik-icromo a mångfär-

gad, brokig polichinela m polichinell; pajas, narr pol|ifàsico a [elektr.] flerfas- -igamia polygami, månggifte -igamo a m [-poly-gam[ist]-] {+poly- gam[ist]+} -igIota (-igloto) m a [person] som kan många språk, polyglott -igono polygon, månghörning; industrial industri|område-, -centrum -igrafo poly-graf

polilla mal[fjäril] poliomielitis † polio[myelit] pólipo polyp

polisón m turnyr, höftvalk poli|técnico a; escuela -técnica teknisk högskola -teísmo polyteism, mång-guderi -teísta mf a polyteist[isk] politic|a 1 politik; taktik, beräkning 2 artighet-o I a 1 politisk 2 artig 3 hermano ~ svåger; hija -a svärdotter II m politiker

politiquear itr F prata poHtik, kannstöpa póliza 1 penninganvisning 2 tullsedel 3 stämpelmärke 4 [de seguro] försäkrings |brev, -polis; ~ de fletamento certeparti, fraktkontrakt polizón m fripassagerare polizonte m [neds.] polis

1 polo pol

2 polo polospel

3 polo vatten-, saft|glass[pinne] polonés I a polsk II m polack polonesa

polonäs Polonia Polen polfrjón a 1 lat, slapp 2 silla -ana [slags] länstol 3 feg polv|areda dammoln; levantar [una] förorsaka rabalder -era puderdosa -o 1 damm 2 pris [snus] 3 r^s puder;

hacer ^ a F ta kål på; estar hecho F vara 'vissen' (uttröttad) pólvora krut polvoriento a dammig polv|orin m ammunitionsförråd; [fig.] krutdurk -orón m [slags] kaka [som lätt smulas sönder] po|| |a 1 unghöna 2 F flickunge -ada kull [kycklingar] -era 1 hönshus 2 krinolin 3 [Am.] kjol -eria affär där höns och ägg säljs pollino ung åsna

po|| lita F flickunge -ito F grabb, kille -o 1 fågelunge; kyckling 2 F grabb, kille pom|a äpple -ada pomada; salva -ar

m fruktträdgård -elo grapefrukt pómez /; piedra ^ pimpsten pomo 1 kärnfrukt 2 liten parfymflaska

3 knapp [på svärdsfäste] pomp|a 1 pomp, ståt; högtidhgt tåg; fúnebres begravning[sceremoni] 2 fåfänglighet 3 ^ de jabón såpbubbla -earse rfl kråma sig -oso a pompös, praktfull; högtravande pómulo kind |knota, -ben pon [imper. av poner^ ponche m punsch; [slags] dryck av rom,

vatten, citron och socker poncho poncho, indianfilt [med hål för huvudet]

ponder|able a 1 ponderabel, vägbar 2 lovvärd -ación 1 övervägande 2 beröm; sobre toda r^ över all beskrivning, oerhört -ado a lugn, stadig -ar tr 1 väga; överväga, tänka över 2 berömma, lovorda 3 överdriva 4 framhålla pon|dré [fut. av poner] -edor a värp-; ligg- -encia rapport, föredragning -ente m föredragande, referent -er oreg I tr 1 sätta, ställa, lägga 2 sätta på (fast), anbringa 3 värpa, lägga [ägg] 4 satsa [i spel] 5 ~ fin a a) avsluta, göra färdig b) avbryta; sätta stopp för; la mesa duka; ^ de relieve låta framträda, visa tydligt; ~ ep. ridículo göra löjlig II rfl r^se el traje (el sombrero) sätta på sig kostymen (hatten); ~se amarillo bli gul; -^se a börja (sätta i gång) att; ~se de pie resa sig, ställa sig upp; el sol se -e solen går ned -go [pres. av poner] -iente m 1 väster 2 väst[an]vind pont|aje m (-azgo) bropengar

9*—Spansk-svensk ordliok

249pontificado

pos

pont|ificado påvevärdighet; pontifikat -ificai a påve-, påvlig; misa ^ påve-, biskops |mässa -ifice m [ärke]biskop; prelat; el Sumo (Soberano) P^ påven -ificio a påve-, påvlig pontón m 1 ponton; [flotante] ponton-, flyt |bro 2 pråm 3 avmastat fartyg, gammalt skrov ponzoñja gift; fördärv -oso a giftig; fördärvlig

popa akter; ir viento en ^^ gå förträffligt popelina poplin

popul|acheria billig popularitet -achero a pöbelaktig, tarvlig -acho populas, pöbel -ar a folk-; populär -aridad / popularitet -arizar tr popularisera -oso a folkrik popurrí m potpurri

poquedad / 1 litenhet, brist, fattigdom 2 klenmod 3 skräpsak póquer m = poker poquito [dim. av poco] por I prep 1 [agent] av 2 genom, på grund av; tratarse de därför att det är (var) frågan om 3 [rum] på, i; via; dentro inne; inuti 4 [tid] [någon gång] i, på 5 [till förmån] för 6 i stället för 7 genom, med [hjälp av] 8 escrito skriftligen;

[lo] tanto därför; mi: a) vad mig beträffar b) för min skull; poco nästan; ~ si [acaso] för den händelse [att]; todo comentario som enda anmärkning; ni esas inte på villkor; comprar ^ 100 pesetas köpa för 100 pesetas; estar r^ hacer (terminar) ännu inte vara gjord (avslutad); está loco ella han är tokig i henne; ir ~ gå och hämta; recibir ^ esposa få till maka II konj; ~ que för att [med no + inf.] för att inte porcelana poslin porcentaje m procentsats porcino I a svin- II m svin porció n 1 del 2 antal porcu no a svin-

porche m portal; förhall; skärmtak pord|os|ear itr gå och tigga -ero tiggare porf\ia; a ^ i kapp -iado a hårdnackad -iar [pres. por/io] itr envisas; strida pórfido porfyr

pormenor m enskildhet, detalj; vender al ~ sälja i detalj -izar tr detaljerat beskriva porno|grafia pornografi -gráfico a pornografisk

poro por

porongo [Am.] kalebass pororó [Am.] stekt majs poroso a porös poroto [Am., slags] böna porque konj 1 därför att 2 för att porqué I adv ¿^7 varför? II m orsak porquer|fa 1 skräp, smuts; snusk 2 [-strunt[sak]-] {+strunt- [sak]+} -iza svinstia -[iz]o svin|aherde, -vaktare

porr I a slägga; påk, klubba -ada 1 klubbslag 2 dumhet -azo 1 slag [av klubba el. dyl.] 2 stöt -ón m krus; dricksflaska för vin [med lång, spetsig pip] porta|aviones m hangarfartyg -ble a portativ, rese- -cartuchos m patrongördel portada 1 portal 2 titelblad porta|dor m överbringare; [hand.] innehavare -equipajes m [bil.] bagageutrymme, baklucka, takräcke -fusil m gevärsrem

portal m 1 portal 2 portgång 3 stadsport -ón m ^ fallrepsport

port|amantas m bärrem -amonedas m

portmonnä, börs -ante m; tomar el ge sig i väg -ar I tr 1 bära, ha med sig 2 [jakt.] apportera II r/Z sköta sig, uppföra sig -átil a portativ, lätt att föra med sig -avoz m språkrör, talesman portazgo väg-, bom|pengar portazo smäll [med dörr] porte m 1 porto 2 sätt att föra sig portear itr [om dörr] smälla portent|o under[verk] -oso a vmderbar;

utomordentlig porteño a 1 från Puerto de Santa Maria

[i Spanien] 2 från Buenos Aires port|eria 1 portvaktsrum 2 målbur -ero 1 portvakt 2 målvakt -ezuela vagnsdörr pórtico portik, pelar|gång, -hall portillo lucka [i dörr]; glugg portland m portlandcement portón m port

port|orriqueno I a från Puerto Rico II m puertorican -uario a hamn-Portugal m Portugal portugués I a portugisisk II m 1 portugis 2 portugisiska [språket] porvenir m framtid

pos I adv; en ^ efter[åt] II prep; en ^ de efter

250posada

ppdo.

pos|ado 1 värdshus 2 logi; dar r-^ ge logi -aderas pl bakdel, säte -adero värdshusvärd -ar I Ur 1 vila, slå sig ned, sätta sig

2 övernatta 3 posera II rf I 1 sätta sig 2 [om fällning] sjunka till botten

posdata postskriptum pose|edor m ägare, innehavare -er tr 1 ägaj ha i sin ägo 2 behärska, ha omfattande kunskaper i -ido a besatt; ursinnig -sión besittning; hallarse (estar) en ^ de vara innehavare av [medalj (orden)] -sionarse r/Z; de ta. i besittning -sivo a possesiv -so a besatt posguerra; [la época de] la ^ efterkrigstiden

posib|ilidad / möjlighet -ilidades fpl resurser -l|itar tr möjliggöra -le a möjlig; eventuell; en [todo] lo ^ så mycket som möjligt

posición läge; ställning; social social

ställning positivo a positiv pósito sädesmagasin

posma I / F långsamhet, flegma II a m/

trög[måns] poso bottensats; ~ de café kaffesump posponer [böjn. som poner^ oreg. tr 1 ställa efter; los intereses personales a los públicos låta egennytta(de egna intressena) komma efter allmännytta (de allmänna) 2 uppskjuta post|a 1 diligenshästar 2 skjutsstation

3 a ~ med flit -al a post-; tarjeta ^^ post-, vy|kort

postdata = posdata poste m stolpe postema [var]böld

posterjgación tillbaka-, åsido|sätlande, ringaktning -gar tr uppskjuta; tillbaka-sätta -idad /; la a) eftervärlden b) de efterkommande-ior a 1 senare 2 bakre -ioridad f eftervärld; con ^ senare -ior-mente adv senare postguerra = posguerra postigo 1 liten genomgångsdörr [infattad i en större] 2 dörr-, fönster|halva 3 fönsterlucka postillón m postiljon

post |in m inbilskhet; darse mucho ^ göra sig viktig; de ^ F grann, stilig -inero a inbilsk, högfärdig

postiz|o I a löstagbar, konstgjord; dentadura -a löständer, tandprotes 11 m peruk, postisch postmeridiano a eftermiddags-postor m bjudare [på auktion]; el mejor

~ den högstbjudande post r I ación 1 knäfall 2 utmattning, kraftlöshet; förfall 3 nedslagenhet -ado a 1 utmattad, kraftlös 2 nedslagen -ar I tr kväsa; slå ned II r/Z kasta sig ned, knä-falla

postr|e I a sist; a Za ~ till sist, omsider II m efterrätt -ero (^emo) a sist -imerias pl yttersta [stunder]; en las del siglo i slutet av århundradet post scriptum m postskriptum postulloción an|sökan, -hållan -ado postulat, tes -ar I tr anhålla om; söka [-[befattning]-] {+[befatt- ning]+} 11 itr göra insamling póstumo a postum, efterlämnad postura 1 [kropps]ställning 2 hållning, beteende 3 bud [på auktion] potable a drickbar; agua ^ dricksvatten potaje m [slags] grönsakssoppa; grönsaksbuljong

potas|a pottaska; kali -io kalium; nitrato de ~ kalisalpeter; silicato de kalivattenglas pote m [slags] krus, kruka poten|cia i för|mögenhet, -måga; visual synförmåga 2 [driv]kraft 3 [mat., läk.] potens 4 makt; gran[des] '-[s] [-stormakt[er]-] {+stormakt- [er]+} -cial I a potentiell, möjlig II m [fys.] potential -tado potentat -te a 1 kraftig, stark 2 potent poterna X utfallsport potestad / makt; befogenhet potingue m F medicin[sk dryck] potosí m omätlig rikedom; valer un vara värd en förmögenhet

1 potra ungsto

2 potra F broek

potr|anca ungsto -ero [Am.] inhägnad [för boskap] -o 1 unghäst 2 [gymn.] häst

poyo stenbänk [framför hus] poz]a pöl; göl -o 1 brunn; era un de ciencia han var grundlärd; negro kloakbrunn 2 schakt ppdo. [förki för] próximo pasado sistförflu-ten

251P.R.

preferible

P.R. [förk. för] Poste Restante poste restante

p[»*], p[r], [förk. för] por poder perprokura,

enligt fullmakt práctica 1 praktik; erfarenhet; träning 2 utförande; llevar a la ^ sätta i verket 3 bruk, praxis

practicable a 1 utförbar 2 farbar prácticamente adü praktiskt taget, sà gott som, nästan practic|ante m [slags] titulerad sjukvårds-, läkar|assistent -ar tr 1 utöva, bedriva 2 åstadkomma; göra, utföra 3 praktisera práctico I a 1 praktisk 2 erfaren, kunnig

11 m [kust]lots prad|era ängsmark-o äng; betesmark Praga Prag

pragmática [áld., slags] förordning, dekret

pre I ám bulo 1 inledning; ingress 2 omsvep -aviso; sin oanmäld prebend|a prebende -ado prebendepastor precalentado © förvärmning precario a osäker, vacklande precaución försiktighet[såtgärd] precav|er i tr förebygga II rfl skydda (akta) sig [de för] -ido a förutseende, försiktig

preced|encia försteg, företräde -ente I a föregående; ovanstående II m precedens-fall, prejudikat -er tr gå (komma) före preceptjo föreskrift; ordningsregel -or m informator, lärare -uar tr förordna, föreskri/Va preces fpl [relig.] böner preci|ado a uppskattad -ar I tr 1 värdera, taxera 2 uppskatta, sätta värde på II rfl berömma sig [de av] -precint|ar tr plombera, försegla -o tullförsegling, plombering preci|o pris; no tener ^ vara ovärderlig; a r^ de oro mycket dyr; al ^ de: a) till ett pris av b) på bekostnad av; a mitad de ^ till halva priset -oso a 1 värdefull, dyrbar; piedras -osas ädelstenar 2 F söt, vacker

precipicio stup, bråddjup, avgrund precipitloción 1 hast, brådska; con ^ brådstörtat 2 [kem.] fällning 3 ~ [-[aimos-férica]-] {+[aimos- férica]+} nederbörd -adamente adv brådstörtat, hals över huvud -ado I a bråd-störtad II m [kem.] fällning -ar I tr 1

störta 2 påskynda 3 [kem.] fälla [ut] il rfl 1 störta [sig] 2 överila sig precis|amente adv precis, just -ar tr 1 närmare bestämma, precisera, fixera 2 tvinga, nödsaka 3 behöva -ión 1 precision, noggrannhet 2 tvång, nödvändighet; behov; tener ^ vara nödsakad -o a 1 precis, exakt 2 nödvändig preclaro a frejdad, ryktbar precocidad / brådmogenhet preconceb|ido a förutfattad -ir [pret.

preconcibió] tr tänka ut i förväg preconizar tr berömma; rekommendera precoz a brådmogen, förtidig pre|cursor m före|gångare, -löpare -dece-sor m föregångare; nuestros '^es våra förfäder -decir [böjn. som decir; dock fut. predeciré] oreg. tr förutsäga predestin loción predestination -ado a predestinerad, förutbestämd -ar tr predestinera

predetermin loción [filos.] förutbestämdhet av viljan -ar tr [filos.] i förväg bestämma [viljan] prédica predikan [av icke-katolsk präst] predicloción predikan, predikning -ado

predikat -ador m predikant predicamento 1 [filos.] kategori 2 renommé, rykte

predicar tr predika; kungöra; basunera ut predicción förutsägelse predilecición förkärlek, synnerlig kärlek -to a favorit-, älsklings-predio domän, gods

predispo|ner [böjn. som poner] oreg. tr predisponera, göra benägen (mottaglig) [a för] -sición predisposition, böjelse, anlag

predomin|ante a förhärskande -or itr förhärska; råda -io över| handtagande, -välde, makt

preeminen|cia företräde, överlägsenhet -te a framstående, förnämlig pre I existencia preexistens, föruttillvaro -fabricar tr prefabricera -focio företal prefect|o 1 prefekt 2 föreståndare -ura prefektur

prefer|encio preferens, företräde; förkärlek; de ^ företrädesvis, helst; de paso förkörsrätt -entemente adv företrädesvis -ible a [som är] att föredra, bättre

252preferido

presente

-ido a favorit- -¡r [pres. prefiero^ pret. prefirió] tr föredra, tycka bäst om prefij|ar tr bestämma i förväg -o prefix,

förstavelse preg|on m 1 tillkännagivande, allmänt meddelande [som ropas ut av en [-pregonero]-] {+prego- nero]+} 2 inledande festtal [vid större [-högtider]-] {+hög- tider]+} -onor tr skrika (basuna) ut, allmänt kungöra -onero utropare av allmänna meddelanden [i mindre [-samhällen]-] {+samhäl- len]+}

preguerra förkrigstid

pregunt|a fråga-ador a m frågvis [person]

-ar tr fråga -ón a frågvis prehist|oria förhistoria, förhistorisk tidsålder -órico a förhistorisk preju|icio 1 fördom; raciales rasfördomar 1 förutfattad åsikt -zgar ir 1 [j ur.] fälla preliminär dom om 2 på förhand bedöma prefación företräde, prioritet prelado prelat

preliminar i a preliminär, inledande II

m; ^es inledning, förberedelser preludi|ar I tr förbereda II itr [mus.] göra förberedande övningar med instrument [vid en konsert] -o preludium, förspel prematur|amente adv i förtid -o a mogen

i förtid; förtidig; brådmogen premedit|acion överläggning, berått mod -ado a överlagd -ar tr planera; överväga premi|är tr premiera, [pris]belöna -o premium, belöning; [lotteri]vinst premios|amente adv mödosamt, med svårighet -o a 1 besvärlig 2 trängande premisa premiss

premonitorio a sjukdomsvarslande premura hast, brådska prend|a 1 klädesplagg 2 pant; en ~ som pant; som bevis 3 älskad person 4 '--s talanger; físicas kroppsliga företräden; -^s personales personliga egenskaper -ar I ir ta i pant 11 rf I förälska sig [de i] prend|er oreg I tr 1 ta; gripa; arrestera 2 fästa [i håret] 3 tända eld på II itr slå rot III rfl 1 pryda sig 2 ta eld -ido prydande av håret [m. kam o. dyl.], hårklädsel -imiento häktning prenombre m [åld.] förnamn prens|a 1 tryckpress; en ~ under tryckning 2 vinpress 3 [tidnings]press; tener mala ^^ få dåligt mottagande i pressen

-ar tr pressa, trycka -il a grip-, som kan gripa

pren|ado a 1 havande; dräktig 2 full, laddad -ez / havandeskap preocuploción 1 bekymmer [por för]; tvångstanke 2 omtanke -ado a bekymrad, orolig; fundersam -ar I tr bekymra Ii rfl i oroa sig, bli bekymrad [por för] 2 ^se de bry (vårda) sig om preparlación beredning; förberedelse-ado

1 a förberedd; i ordning, färdig II m preparat -ar I tr förbereda; bereda; preparera, ställa i ordning 11 rfl förbereda sig, göra sig i ordning -atorio a förberedande

preponder|ancia över|lägsenhet, -makt -ante a övervägande; förhärskande -ar itr förhärska preposición preposition prepotente a dominerande prerrogativa prerogativ, privilegium presa 1 vattendamm; uppdämt vatten

2 byte 3 huggtänder; klor presagi|ar tr förebåda, varsla om -o

förebud, varsel presbicia långsynthet présbita a långsynt presb|iterio 1 utrymme framför altarringen 2 församling av präster med biskopen -itero präst[man] prescindible a som kan avvaras -ir itr; ~ de a) vara utan, avvara b) bortse från; -iendo de oavsett prescri|bir [böjn. som escribir] oreg I tr föreskriva, bestämma; [läk.] ordinera II itr preskriberas -pción 1 föreskrift; [läk.] ordination 2 preskription -to [pp. av prescribir] a 1 föreskriven; [läk.] ordinerad 2 preskriberad presenci|a 1 närvaro 2 hållning, utseende -al a; testigo ~^ögonvittne -ar tr närvara vid, vara med om; vara vittne till present|able a presentabel, anständig -ación 1 presentation 2 företeende; a [la] vid uppvisandet (företeendet) 3 föreställning, uppvisning -ar I tr 1 presentera, föreställa 2 förete, visa [fram, upp] 3 föreslå 4 skänka, lämna 5 armas skyldra gevär II rfl 1 presentera sig 2 inställa sig 3 yppa sig, inträffa 4 te sig -e I a närvarande; el innevarande månad; la ~ detta brev; mejorando lo ~ de närvarande undantagna [sagt när man berömmer ngn icke närvarande];

253presentimiento

primeramente

tener ~ tänka pá; ha i åtanke; al {por el) ~ för närvarande; con (por) ¡a r^ ., [hand.] härmed . . II m 1 eZ ~ nuet 2 present, gåva 3 presens present|imienfo aning, förkänsla-ir [pres. presiento; pret. presintió] tr ana, känna på sig

preserv|ar I tr skydda, bevara Ii rfl skydda sig [de för] -ativo I a skyddande, bevarande 11 m skydd[smedel] presiden|cia presidium, ordförandeskap -cial a president-, ordförande-; mesa ~ direktionsbord -te m president; ordförande

presid|iario straff-, tukthus |fånge -¡o

I garnison, besättning [på fort] 2 fästning 3 tukthus[straff] 4 [Sovjets] presidium

presidir tr presidera vid, vara ordförande vid

presilla spänne; hyska; ögla

presión 1 tryck; ^^ atmosférica lufttryck;

~ [arterial] blodtryck 2 påtryckning preso a m häktad; fånge prest|acion 1 prestation 2 fullgörande; utskyld[er] -ado a; dar ~ låna [ut]; pedir r^ låna [in]; tomar låna [de av] -ador m långivare -amista mf pant-, penning i utlånare, långivare préstamo lån

prestancia ledig-, otvungen|het, elegans prest I ar I tr 1 låna [ut] 2 lämna, skänka; ~ ayuda hjälpa; atención vara uppmärksam; /uramenio avlägga ed; servicio göra militärtjänst II rfl; r^se a: a) gå med på b) lämpa sig för -atario låntagare

presteza flink-, rask|het prestidigitador m taskspelare, trollkonstnär

prestigl|o prestige, auktoritet, anseende -oso a framstående

presto I a 1 snabb, kvick 2 färdig II adv genast III m [mus.] presto presum|ibie a antaglig, sannolik-ido a m inbilsk [person] -Ir I tr förmoda, anta

II itr; [de] högfärdas [över] presunjción 1 antagande 2 högfärd, inbilskhet -to a förmodad -tuoso a inbilsk

presup|oner [böjn. som poner] oreg. tr förutsätta -uesto 1 budget; förhandskalkyl 2 antagande, förmodan

presurja brådska -oso a snabb, snar, rask preten|cioso a anspråksfull -der tr vilja; försöka; eftersträva; göra anspråk på; slå sig ut för -dido a föregiven -diente m 1 pretendent 2 friare -sión pretention, anspråk; krav preterí ido a förbigången [vid befordran] -ir [pres. pretiere; pret. pretirió] defekt, tr förbigå, utesluta [en arvinge] i testamente

pretérito I a förliden II m 1 förfluten tid

2 [gram.] preteritum pretext|ar tr förebära -o förevändning pretil m [bro]räcke pretina livrem, bälte

preuniversitario preparandkurs [före inträde vid universitet] prevalecer [böjn. som crecer] oreg. itr vara överlägsen, ha överhanden prevalerse [böjn. som valer] oreg. rfl; ^ de

begagna sig av prevaric|acion försumlighet (oredlighet) i tjänsten -ador a m pliktförgäten [-[ämbetsman]-] {+[äm- betsman]+} -ar itr vara försumlig (oredlig)

1 tjänsten

prevenjción 1 förebyggande 2 förtänksamhet 3 poliskontor 4 förråd 5 fördom 6 kasernvakt -Ir i ir 1 före|bygga, -komma 2 förbereda; göra i ordning 3 underrätta [på förhand]; varsko; varna II rfl förbereda sig -tivo I a preventiv, förebyggande II m preventivmedel -torio [läk.] rådgivningscentral pre|ver [böjn. som ver] oreg. tr förutse -vio a föregående, preliminär, inledande -visión förutseende, beräkning; Instituto Nacional de P^ [motsv. ung.] Riksförsäkringsverket -visor a förutseende, omtänksam -visto a förutsedd prez / (m) ära, heder

prieto a 1 åtsittande 2 [om färg] mycket mörk, nästan svart prim|a 1 [kvinnlig] kusin 2 [-[försäkrings]premie-] {+[försäkrings]- premie+} 3 bonus, provision 4 [mus.] kvint[sträng] -acia över|höghet, -lägsen-het, rang framom andra -ada F dumhet, naivitet -ado [kat.] primas, kyrkligt överhuvud -ario a primär, elementär; escuela -aria folk-, grund|skola -overa vår -averal a vårlig, vår- -er a [frf mask. subst.] först -era 1 [järnv.] första klass

2 [hand.] primaväxel -eramente adv

254primero

prodigioso

först -ero a adv först; ~ que hellre än; förr . . än -ida förstling -ípara förstfö-derska -¡tivo a 1 primitiv, enkel 2 ur- -o

I a först; número r^ primtal; materias -as råvaror 11 m kusin; ^ hermano {carnal) kusin; segundo syssling -ogénito a m förstfödd -ogenitura förstfödslorätt

primor m 1 skönhet 2 skicklighet, konstfärdighet 3 mästerstycke; baila que es un ~ han dansar så det är en fröjd att se primordial a 1 ursprunglig; ur- 2 nödvändig, av största vikt primoroso a elegant, vacker princ|eso furstinna; prinsessa -ipado 1 furste värdighet 2 furst endöme -i pal I a huvudsaklig, huvud-; lo ~ [huvud]saken

II m chef, principal -ipalmente adv huvudsakligen; särskilt

príncipe m furste; prins; heredero kronprins; el de Asturias [Spaniens [-kronprins];-] {+kron- prins];+} edición ^ första upplaga princip|esco a furste- -iante mf nybörjare -iar itr börja -io 1 början, upphov, begynnelse; al ~ i början; en un^ till att börja med, i början 2 orsak, princip; en ^ i princip 3 grund|begrepp, -sats 4 huvudrätt [vid middag] pring|oso a flottig -ue m(/) flott prior m prior; abbot -a priorinna; abbedissa -afo 1 priorat; abbotsvärdighet 2 abbots jurisdiktionsområde 3 [slags [-berömt]-] {+be- römt]+} rödvin [från Tarragonaprovinsen] -idad / prioritet

prisa brådska; jäkt; correr brådska; darse ^ skynda sig; tener ha bråttom; a toda ~ med all hast; de kvickt prisi|on 1 fängelse[straff]; preventiva rannsakningsfängelse 2 häkte 3 -ones bojor-onero fånge prism|a m prisma -áticos pl prismakikare prístino a ursprunglig, primitiv priv|acion 1 berövande, fråntagande; förlust, [av]saknad 2 försakelse -ado I a privat, förtrolig 11 m gunstling -anza gunst -ar I tr 1 beröva 2 avsätta 3 förbjuda; hindra II itr 1 stå i gunst, vara omtyckt 2 vara aktuell (modern) II r/Z; ^se de neka sig, avstå från -ativo a förbehållen, reserverad [de för] privilegi|ado a privilegierad, gynnad -ar tr privilegiera, gynna-o privilegium; förmån

pr.mo [förk. för] próximo nästkommande

1 pro fördel; el y el contra skälen för och emot; hombre de r^ rejäl karl

2 pro prep till förmån för; fiesta [en] ^^ [de los] damnificados galafest till förmån för de drabbade

proa bog, för[skepp]

probab|iiidad f sannolikhet -le a trolig,

sannolik -lemente adv antagligen prob|ador m provrum -ar [pres. pruebo^ I tr 1 försöka 2 prova; smaka 3 pröva 4 bevisa II itr passa; los remedios no le -aban medicinen var inte bra för henne -atorio a bevis- -eta reagens-, prov|rör probidad f ärlig-, redlig|het problem |a m problem, gåta -ático a problematisk; tvivelaktig probo a ärlig, redbar

proc|acidad f fräck-, oförskämd|het -ax

a fräck, oförskämd proceden |cia 1 ursprung, härkomst; fyndort 2 [jur.] berättigande -te a 1 härrörande [de från] 2 [jur.] berättigad proced|er I itr 1 [fort]skrida, gå vidare 2 härröra, härstamma 3 bete sig, gå till väga 4 no -e det hör inte till saken; det är opassande 5 contra algn väcka process mot ngn II m uppförande, handlingssätt -imiento 1 tillvägagångssätt, metod 2 rättegångsordning proceloso a stormig

procer m 1 hög herre, storman 2 [Am.] frihetshjälte proces|ado åklagad -al a; derecho ~ processrätt -ar tr åtala, lagföra -ion 1 procession 2 skara, lång rad -o 1 [jur.] process 2 process, förlopp 3 ^ verbal polisrapport

proclam|a 1 kungörelse 2 lysning -ación proklamation -ar tr proklamera, utropa proclitico a [gram.] prokhtisk, som ansluter sig till det följande procre|acion fortplantning -ar tr avla; ge upphov till, alstra procur|a prokura, fullmakt -ador m 1 ombud 2 sakförare 3 en Cortes [spansk] riksdagsman -ar I /r 1 försöka; eftersträva, se till att 2 skaffa II rf I skaffa sig prodig|alidad f slöseri -ar tr slösa [med] prodigi|o under; niño r^ underbarn -oso a underbar, utomordentlig

255pródigo

pronto

pródigo I a slösande; frikostig; el hijo

den förlorade sonen 11 m slösare produc|cion 1 produktion, tillverkning, framställning 2 skapelse, alster -ente m producent, tillverkare -ir [böjn. som conducir] or eg I tr 1 producera 2 skapa, alstra 3 bära [frukt] 4 åstadkomma II rfl inträffa, uppstå -tívídad f produktivitet, avkastning -tivo a produktiv, inbringande; givande; bördig -to produkt [äv. mat.]; fabrikat; ~ liquido nettobehållning -tor m producent proemio företal, inledning proeza bragd, stordåd

profan loción profanering, skändande -or tr profanera, skända, vanhelga -o I a profan, världslig |J m 1 lekman 2 oinvigd (utomstående) person profecía profetia

proferir [pres. profiero; pret. profirió} tr

yttra, uttala profes|a nunna [som har avlagt [-klosterlöfte]-] {+kloster- löfte]+} -ar tr 1 utöva [konst] 2 hysa [-[vänskap]-] {+[vän- skap]+} 3 bekänna sig till 4 avlägga [-[klosterlöfte]-] {+[klos- terlöfte]+} -ión 1 yrke; de ~ till yrket 2 ^ de fe [tros]bekännelse-ional I a yrkes-, ämbets-; professionell, yrkesmässig II m yrkesutövare; fackman -or m lärare -oro lärarinna -orado 1 lärartjänst 2 lärarkår

prof|eta m profet -ético a profetisk -etisa

profetissa -etizar tr profetera profil láctico a profylaktisk, förebyggande

-axis / profylax prófugo desertör

profund|idad f djup -izar tr fördjupa; grundligt undersöka (studera), fördjupa sig i -o a djup profus|annente adv rikt, rikligt -ión ymnig-, riklig|het, mängd; överflöd -o a ymnig, riklig; slösande progeni |e / ätt -tor m [för]fader -tura

avkomlingar program|a m program, fastställd plan; [skol]schema; riktlinjer -ador m programmerare -ar tr programmera progres |ar itr göra framsteg; fortskrida -ión progression [äv. mat.]; fortskridande -ista a mf framstegsvänlig [person] -ivo a progressiv, fortskridande, pågående; framstegsvänlig -o progress, framsteg, utveckling

prohiblición förbud -ido a förbjuden -ir tr förbjuda; se -e det är förbjudet -itivo a prohibitiv, förbuds-prohijar [pres. prohijo} tr adoptera prohombre m ansedd och betrodd man prójimia kvinna med tvivelaktig moral -o [vår] nästa prole / avkomma prolegómenos pZ inledning, förord proletari|ado proletariat -o a m proletär proliferación proliferation, cellklyvning; förökning, tillväxt prolifero a prolifere-rande prolifico a fruktsam prolijo a mångordig, långrandig prologar tr skriva förord till prólogo prolog

prolongloción förlängning -ar tr förlänga, tänja

promedi|ar I tr dela i två lika delar, halvera II itr 1 medla 2 nå mitten; [om [-tidrymd]-] {+tid- rymd]+} förlöpa till hälften -o 1 mittpunkt 2 genomsnitt, medeltal prome|sa löfte -tedor a löftesrik, lovande -ter I tr lova, ge förhoppning om II rfl förlova sig -tida fästmö -tido fästman promin|encio kulle, höjd -ente a 1 prominent, framstående 2 framskjutande promiscu|ar itr 1 äta fisk och kött på fastedagar 2 delta i olika saker utan ur-skillning; röra ihop saker -idad / promiskuitet -o a blandad promisión löfte; la tierra de r^ det förlovade landet promoción 1 promotion 2 befordran promontorio [hög] udde, kap promo|tor m upphovsman, anstiftare; drivande kraft [person] -ver [pres. [-/^ro-muevo}-] {+/^ro- muevo}+} tr 1 befordra 2 för|anstalta, -orsaka; anstifta, väcka promulg loción kungörande, utfärdande -ar tr kungöra, utfärda pronom|bre m pronomen -inol a pronomi-nell

pron|osticor tr förutspå; förebåda, varsla -óstico prognos; förutsägelse; tecken; lesiones de ^ reservado svåra (svårbedömda) skador; heridas de ^ menos grave lindrigare sår pront|ito adv F tidigt på morgonen -itud / skyndsamhet; snabb-, rask|het -o I a snabb, snar II adv strax; snart; tan ^ . . como: a) så snart som b) än . . än; al ~

256prontuario

prótesis

genast; de ~ plötsligt; ¡hasta pá återseende!, vi ses!; por lo ~ tills vidare; för ögonblicket III m plötslig impuls prontuario resumé; kompendium pronunci loción uttal -odo a tydlig, utpräglad, [om smak] prononcerad -omien-to militärkupp -or I tr uttala; yttra;

un discurso hålla ett tal (föredrag) 11 rf I 1 ~se por uttala sig för 2 göra militärkupp

propogloción 1 utbredande, spridande; spridning 2 fortplantning -ondo propaganda; reklam -or I tr 1 breda ut, sprida 2 fortplanta II rf I 1 spridas 2 fortplantas propoior tr sprida ut [nyhet] proposorse rfl gå för långt, förgå sig propen|der itr luta, tendera -sión böjelse,

benägenhet -so a böjd, benägen propiomenfe adv; ~ dicho i egentlig mening

propici|or tr blidka -otorio a försonings--o a 1 välvillig 2 lämplig, gynnsam propie|dod / 1 [lant]egendom; tillhörighet

2 egenskap 3 äganderätt; estar en ~ ha en ordinarie tjänst -torio [jord]ägare

propin|o drickspengar -or tr; ^ una paliza

ge ett kok stryk propincuo a närliggande propio I a 1 egen, egenthg; nombre egennamn 2 egen, utmärkande; ~ de egen (karakteristisk) för; passande för

3 lämpad 4 al ~ tiempo på samma gång, samtidigt II m 1 [express]bud 2 bienes de '^s kommunal egendom

proponer [böjn. som poner] oreg I tr föreslå II rfl föresätta sig; besluta sig; ämna

proporcilón proportion, förhållande -ono-do a välformad, med rätta proportioner -onol a proportionell -onor tr i av-, an|passa 2 skaffa 3 ge [oportunidad de tillfälle att (till)] pro I posición 1 förslag 2 [gram.] sats -pósito avsikt, plan, föresats, mål; a lämpligt, i rätta ögonblicket; a ^ de om, angående; apropå, på tal om; de ~ med flit, avsiktligt; fuera de ^ oläglig, olämplig propuesto förslag

pro I pugnar tr kämpa för, förfäkta -pulsión framdrivning; avión de a chorro [-rea[k-tions]plan-] {+rea[k- tions]plan+} -pulsor I a framdrivnings-.

som driver fram; cohete ~ drivraket II m propeller

prorroto tillbörlig andel; a i lika delar prórrogo förlängning, uppskov, frist prorrogor tr förlänga, ge uppskov med, uppskjuta

prorrumpir itr bryta fram; brista ut;

~ en lágrimas brista i tårar pros|o prosa -oico a prosaisk; alldaglig -oismo trivialitet, platthet prosapio ätt, släkt proscenio [teat.] förscen, proscenium proscri|bir [böjn. som escribir] oreg. tr 1 proskribera, landsförvisa 2 förbjuda; avskaffa -pción 1 preskription, landsförvisning 2 förbud; avskaffande -[p]to a m landsförvisad proselcución fortsättning -guir [pret.

prosiguió] tr fortsätta, återta prosélito proselyt prosisto mf prosaförfattare prosodio prosodi, uttalslära, accentlära prosopopeya 1 prosopopé, personifikation

2 F affekterad värdighet prospección 1 prospektering, olje-, malm|-letning 2 undersökning; ~ de mercados marknadsundersökning prospecto prospekt

prosper|or itr lyckas, ha framgång; gå bra, blomstra, frodas -idod / framgång, välstånd, blomstring próspero a gynnsam, välmående, blomstrande

prosternorse rfl kasta sig ned, knäfalla prost|ibulo bordell -itución prostitution -ituir [böjn. som huir] oreg. tr prostituera; vanära, släpa i smutsen -ituta prostituerad [kvinna], glädjeflicka protogonisto mf 1 [litt.] huvudperson,

hjält|e, -inna 2 huvudrollsinnehavare protecición [be]skydd-cionismo protektio-nism, tullskyddssystem -tor I a [-[be]skyddande,-] {+[be]- skyddande,+} skydds- 11 m protektor, beskyddare -forado protektorat proteg|er tr [be]skydda -ido skyddsling proteico a 1 som uppträder under många former 2 vankelmodig proteína protein, äggviteämne protervo a ond, fördärvad prótesis f 1 protes 2 [gram.] tillägg av bokstav (stavelse) till ett ord

257protesta

pudoroso

protest |a 1 protest, invändning 2 försäkran, löfte -ante mf protestant -antismo protestantism -ar tr 1 protestera [äv. växel] 2 försäkra, bedyra -o [-[växel]protest-] {+[växel]- protest+} protocolo protokoll protón m proton

proto i plasma m protoplasma, urslem -tipo prototyp, urbild -zoos mpl proto-zoer, encelliga djur protuberancia 1 protuberans 2 utväxt 3

upphöjning prov. [förk. för provincia] provect|o a framskriden; de edad -a till åren [kommen] provech|o 1 nytta, fördel; persona de ^^ skötsam person 2 inkomst, profit -oso a nyttig, lämplig, fördelaktig prove|edor m leverantör -er oreg. tr förse Ide med]

provenir [böjn. som venir] oreg. itr härröra, komma [de från] Provenza; la Provence provenzal I a

provensalsk ii m 1 provensal 2 proven-salska [språket] proverbi|al a 1 känd, mångomtalad 2 ord-språks- -o ordspråk; el Libro de los Proverbios Ordspråksboken providenci|a försyn; förtänksamhet; la Försynen, Guds allvisa råd -al a skickad av försynen próvido a omtänksam, välvillig provinci|a 1 provins 1 en ^^s i landsorten -al a provins- -alismo provinsialism -ano I a provins- I i m landsortsbo provisilón 1 förråd 2 [hand.] [-täckning[sbelopp]-] {+täckning[s- belopp]+} -onal a provisorisk provisto [pp. av proveer] a försedd [de med]

proYoclación provokation, utmaning-ador i a provocerande; framkallande; utmanande Ii m provokatör -ar tr provocera, framkalla; egga, reta, röra -ativo a provokativ, utmanande, retande prox. [förk. för] próximo nästkommande próximamente adv 1 inom kort 2 ungefär proximidad / närhet próximo a 1 nära, närbelägen; ~ a nära, i närheten av 2 förestående, nästkommande; ~ pasada sistförfluten [månad] proyecición 1 utslungande 2 [mat.] projektion 3 kartprojektion 4 [visande av]

film -tar tr 1 kasta, slunga 2 kasta [-[skugga]-] {+[skug- ga]+} 3 planera 4 visa [film] -til m projektil, kastkropp-to 1 utkast; förslag 2 projekt, plan -tor jn 1 projektor 2 strålkastare pruden|cia klok-, försiktig|het -cial a rimlig; lagom -te a klok, försiktig prueba 1 bevis 2 försök 3 prov; tubo de ^ provrör; a ^ de bomba bombsäker; de ~ på prov 4 korrektur prurito 1 klåda 2 intensivt begär Prusia Preussen; azul de ^ berlinerblått prusiano i a preussisk Ii m preussare prúsico a; ácido ~ blåsyra, cyanväte prx.o [förk. för] próximo nästkommande P.S. [förk. för] post scriptum postskriptum pse itj bah!

pseudónimo = seudónimo psic|oanalisis m psykoanalys -ologia psykologi ^ológico a psykologisk -ólogo psykolog -osis / psykos -oterapia psykoterapi, psykisk behandling av sjukdomar psiqu|iatra o. -iatra m psykiater -iatria psykiatri psíquico a psykisk, själslig pta. [pl. ptas.; förk. för peseta[s]] púa tagg, spets; alambre de ~ taggtråd puber[o] a könsmogen, manbar pubertad / pubertet pubis m blygdben; blygd-region

publíclacíón publikation; publicering; offentliggörande -ano publikan -ar tr publicera, ge ut; offentliggöra, kungöra -idad / 1 offentlighet; dar a la offentliggöra 2 publicitet 3 annonsering, reklam -ista mf 1 publicist, journalist 2 författare (lärare) i samhällsvetenskapliga ämnen -itario a reklam-

públiclo i a offenthg; allmän, allmänt känd (bekant); casa -a bordell ii m 1 publik 2 allmänhet

pucher|azo valmanöver, förfalskning -o 1

gryta 2 F mat pude [pret. av poder] pudelar tr puddla [järn] pudend|o a okysk; las partes -as könsorganen

pudibundo a kysk, blyg, ärbar pudicia kyskhet, blyghet púdico a kysk, blyg pudiente a m rik (förmögen, inflytelserik) [person]

pudor m kysk-, blyg|het-oso a kysk, blyg

258pudridero

punta

pudr|idero avskrädesplats -inníenfo förruttnelse -ir I tr låta ruttna II Ur rfl ruttna, murkna

puebl|erino I a by- II m bybo -o 1 [-folk[slag];-] {+folk- [slag];+} nation 2 eZ ~ massan, pöbeln 3 landsortsstad; by puedo [pres. av poder^ puente m 1 bro, brygga; ~ levadizo a) vindbrygga b) lyftbro; colgante häng-bro; hacer ^ ge (ta) ledigt en vardag mellan två helgdagar 2 [läk.] [tand]brygga, -bro 3 [mus.] stall 4 ^ däck; kommandobrygga

puerc|a sugga-o I a smutsig II m svin [äv.

om p.]; espin piggsvin puer|icio barnaålder-icultor m barnläkare -¡cultura barnavård -il a barnslig -ilidad f barnslighet puérpera a † nyförlöst [kvinna] puerperal

a; fiebre ~ barnsängsfeber puerro purjo[lök]

puerta dörr; dar con la en las narices de algn slå igen dörren mitt för näsan på ngn; a cerradas för stängda (lyckta) dörrar, hemligt; de ^^ en ^ från dörr till dörr; de ^s adentro [f ig.] bakom fasaden; estar en ^s vara i faggorna, se ut att bli av -ventana fönsterlucka puerto 1 hamn; franco frihamn; ~ de refugio nödhamn 2 bergspass-rriquefto == portorriqueño pues konj ty; eftersom; alltså; bienl nåväl!

puest|a 1 insats [i spel] 1 ^ de sol solnedgång -o [pp. av poner^ I a 1 fcien ~ välklädd II konj\ ~ que eftersom III m 1 ställe; plats 2 [marknads]stånd 3 anställning, ställning, plats 4 X post[ering] 5 de policía poliskontor puf itj usch!

púgil m gladiator, knytnävskämpe; boxare

pugii|ato knytnävskamp; boxning -ista m boxare -istico a; deporte ^ boxningssport

pugn|a strid, kamp -ar itr strida, kämpa

puja överbud [vid auktion]

puj|ante a kraftfull -anza kraft; fart, kläm

1 pujar tr bjuda över [vid auktion]

2 pujjar tr kämpa för -o 1 impuls; åtrå 2 slolgångssmärtor

pulcr|itud / I prydlig-, renlig|het 2 noggrannhet, omsorg -o a ren, prydlig, vårdad

pulg. [förk. för pulgada] pulga loppa; tener mala^ F vara lättstött (ilsken) pulg lada tum [ca 23 mm] -ar m tumme pulgón m bladlus

pul|imentar tr polera -imento [-[av]slip-ning,-] {+[av]slip- ning,+} polering -ir tr polera; glätta pulm|on m lunga -onar a lung- -onia lunginflammation

pulpa 1 fruktkött 2 pappers-, trä|massa

3 tandpulpa pulper|ia [Am.] lanthandel [med [-sprit-utskänkning]-] {+sprit- utskänkning]+} -o [Am.] ägare av en pulpería pulpito predikstol pulpo [slags] bläckfisk pulque m [Am.] pulque [slags [-alkoholdryck]-] {+alkohol- dryck]+}

pulquérrimo a [superi, av pulcro] puls|acion 1 pulsslag 2 nedslag [på [-skrivmaskin]-] {+skriv- maskin]+} -ador m pulsator, kontaktknapp -ar I tr 1 slå an [strängar] 2 ta pulsen på 3 trycka på [knapp] 11 itr pulsera, klappa -era armband; reloj de r^ armbandsur -o 1 puls 2 handlov 3 styrka, säkerhet i handen; echar un ^ bryta arm; tornar el ta pulsen; [f ig.] känna på pulsen; jmucho säkra tag!, varsamt!; a ^^ med handkraft; genom stor energi pulular itr starkt förökas; vimla, myllra pulveriz|ador m sprayflaska -ar tr pulvrisera, krossa fint pulla grovhet; stickord; speglosa puma m puma

puna [Am.] 1 [karg] högslätt i Anderna

2 bergssjuka pundonor m hederskänsla, självaktning -oso a aktningsvärd, heders-pungir = punzar

pun|ible a straffbar -ición bestraffning -itivo a straffbar púnico a punisk

punt|a 1 spets; topp, tipp; udd; sacar ~ al lápiz vässa blyertspennan; a r^ de lanza med stor stränghet; de ^^ a cabo från början till slut, alltigenom; se nos ponían los pelos de ~ håren reste sig på ända på oss; armado de ~ en blanco väpnad till

259puntada

pxmo.

tänderna 2 landtunga -oda stygn -al m 1 stötta, stödjebjälke 2 [fig.] stöd -apié m spark-ería riktning; skjutskicklighet; tomar la sikta; afinar la r^ sikta noga; hacer [la] ^ rikta -ero 1 pekpinne 2 stenhuggarmejsel -¡agudo a spetsig -illa 1 spets; de på tå 2 [tjurf.] nack-stöt -niazo [fig.] nådestöt -o 1 punkt, prick; ~ y coma semikolon; suspensivos tre punkter [som anger att satsen är oavslutad]; dos kolon; poner ~ a sätta punkt (stopp) för; poner los <^s sobre las íes tala i klartext (rent ut) 2 nålstygn; maska [på strumpa [-(stickning)];-] {+(stick- ning)];+} hacer ~ sticka [strumpor o. dyl.]; género de r^ trikåvaror 3 punkt, fråga, ämne; ~ de vista synpunkt; en ^ a (de) i fråga om 4 grad; hasta cierto ~ till en viss grad; hasta tal ~ que . . till den grad att . . 5 punkt, läge; muerto a) dödläge b) [bil.] friläge; en este ^ las cosas . . som sakerna nu står . . 6 [mat., fys.] punkt; de fusión smältpunkt; de inierseccion skärningspunkt 7 los cuatro cardinales de fyra väderstrecken 8 poäng, betyg 9 sikte; [de mira] korn [på gevär] 10 estar a ~ de stå i begrepp att; ZZegar a r-^ komma i lagom tid; poner a ^ göra färdig, ställa i ordning; sätta i beredskap; a las diez en ~ klockan tio precis; al ^ genast; de todo ~ imposible alldeles omöjligt -os pl [spanskt system för] familjebidrag -uación 1 poängsättning 2 interpunktering -ual a punktlig -ualidad / punktlighet -ualizar tr framlägga i detalj, klarlägga -uar I tr inter-punkt era, sätta skiljetecken i [text] II itr få poäng punz|ada stick; smärta -ante a stickande -ar tr sticka -ón m syl

punad|a knytnävsslag -o handfull [äv. fig.]; a ^s högvis, i massor puñal m dolk -ada dolk|stöt, -styng puñietazo knytnävsslag -o 1 [knyt]näve, hand; escrito de r^ y letra egenhändigt skriven 2 manschett 3 svärdfäste pupa; hacerse ^ [barnspråk] göra sig illa pupil|a 1 pupill; öga 2 pupill, myndling

[flicka] -o myndling [pojke] pupitre m [skriv]pulpet puramente adv enbart, blott puré m puré; de patata potatismos pureza renhet, oskuld purg[a 1 laxermedel 2 [polit.] utrensning -ación laxering -ante m laxermedel -ar

I tr sona, rena II rfl laxera -ativo a laxerande -atorio skärseld

pur|idad / renhet -ificación rening -ificar tr rensa; rena -ismo purism, språkrensning-ista mf a purist[isk] -itanismo puri-tanism-itano puritan-o I a ren, oblandad

II m cigarr

púrpura purpur purpurado kardinal purpúreo a purpurfärgad purpurina purpurin

purulen|cia varbildning, varighet -to a

vari g pus m var

puse [pr et. av poner]

pusil|anime a klenmodig, rädd -animidad f klenmod[ighet] pústula varblåsa puta hora

putativo a antagen, förment putrefac|cion förruttnelse-to a förruttnad, rutten pútrido a rutten

puya spets på tjurfäktares lans -zo [tjurf.] lansstick

pxmo. [förk. för] próximo nästkommande

260 Q

Q.B.S.M. (q.b.s.m.) [förk. för] que besa su mano som kysser Eder hand [artighetsfras som avslutning i brev} Q.B.S.P. (q.b.s.p.) [förk. för] que besa sus pies som kysser Edra fötter [artighetsfras som avslutning i brev] q.e.p.d. [förk. för] que en paz descanse vila i frid

q.e.s.m. [förk. för] que estrecha sus manos som trycker Edra händer [artighetsfras som avslutning i brev] que I rel. pron som, vilken; el den som; el r^ más y el ^ menos var och en, allihop; y o ^ usted no lo haría i ert ställe skulle jag inte göra det; con lo ^ var[vid, -igenom; con alltså II konj 1 att 2 [så . .] att 3 [mer (mindre)] än; [hellre (värre, sämre)] än 4 ty; därför att 5 för att 6 antes (después) ~ . . innan . . (efter det att . .) 7 och; men; estaba espera ^ te espera jag väntade och väntade; uno ^ otro en och annan B no visst inte;

si javisst; jo; a . . jag slår vad att. .; con r^ .. så ¿ con . . ? jaså? qué interr. pron 1 vad: ¿y ~ ? än sen då?; ¡pues vad för något!; sin ~ ni para ~ utan minsta orsak 2 vilken, vilket, vilka; ¡^^ ruido! ett sånt oväsen! quebrad |a ravin, klyfta, hålväg; ojämn mark -ero; de cabeza huvudbry; bekymmer -izo a skör, spröd, bräcklig -o

1 a 1 bruten 2 kuperad II m 1 konkurs-gäldenär 2 bråktal -ura 1 bräcka 2 [läk.] broek

quebrant|ahuesos m skäggam -ar tr 1 krossa, bryta 2 överträda [lag] 3 bryta ned, försvaga - o 1 trötthet; nedslagenhet

2 avbräck

quebrar [pres. quiebro] I tr bryta, slå sönder, fördärva II itr 1 gå sönder 2 göra konkurs III r/Z [läk.] få broek qued|a 1 kväll[sringning] 2 toque de utegångsförbud -ámente adv sakta, tyst -ar I itr 1 stanna, förbli; vara kvar, kvarstå 2 vara, bli; ~ a deber bli skyldig [pengar] 3 en komma överens om.

avtala, lova, besluta; con algn en hacer algo komma överens (avtala) med ngn om att göra något II r/Z stanna [kvar]; r^se como muerto bli lamslagen (förfärad); r-^se con behålla -o I a lugn II adv; hablar -- tala lågt quehacer m göromål

quej|a 1 klagan, jämmer 2 klagomål-arse rfl beklaga sig; jämra sig -Ica m gnällmåns -icoso a gnällig -ido jämmer[rop] quejig|al m bergekslund-o bergek quej|oso a gnällig; klagande -umbre / gnäll; klagan, jämmer -umbroso a gnällig; klagande quem|a eld; förbränning; huir de la ^ rädda sig från faran -ado a bränd; huele a ^ det luktar bränt -adura brännsår -ar tr itr bränna [vid]; me ha -ado la sangre han har gjort mig alldeles rasande -arropa; a ^ oförmodat, plötsligt -azón / 1 stark hetta 2 klåda 3 krypande oro

quena [Am., slags] indianflöjt quepis m [slags] militärmössa quepo [pres. av caber] querell|a 1 anklagelse 2 dispyt 3 gny, sorl -ante mf [j ur.] klagande -arse rfl i beklaga sig 2 öppna process [contra mot] quer|encia 1 [för]kärlek; hemlängtan 2 älsklingstillhåll -er oreg. tr 1 vilja; decir mena; betyda; ¡que si quieres! [det är] omöjligt!; como quiera que sea vare därmed hur som helst; sin oavsiktligt, utan avsikt 2 vilja ha, önska; fordra 3 älska -ida 1 älskling 2 älskarinna -ido I a älskad; kär 11 m 1 älskling 2 älskare -indanga F älskarinna quenoseno fotogen querré [fut. av querer] querubín m kerub

ques|era ostkupa -eria ostaffär -ero osthandlare -o ost quetzal m 1 [slags] klätterfågel 2 quetzal

[Guatemalas mynt enhet] quevedos pl pincené quiá itj F äsch!, prat!, tro inte det!

261quicio

quorum

quicio gångjärn, dörrhake; sacar de ^ bringa ur gängorna; reta till vansinne quid m huvudsak, kärna; motiv quídam m; «n F en stackars sate quiebr|a 1 spricka; klyfta 2 skada, förlust 3 konkurs, bankrutt; declararse en göra konkurs -o 1 böjning [på [-kroppen]-] {+krop- pen]+} 2 [mus.] löpning, rulad quien reí. pron 1 som, vilken 2 den som

quién interr. pron vem, vilken quien lesquier[a] [pl. av quienquier[a]] -quier[a] indef. pron var och en som, den som; ~ que sea vem det än må vara quiero [pres. av querer^ quiet|ar tr lugna -o a stilla, lugn -ud /

frid; stillhet quij|oda käke, käkben -al m käkben; kindtand

quijotada galenskap, överdrivet idealistisk handling, ryck av svärmiskhet

1 quijote m benskena [på harnesk]

2 quijot|e m överspänd idealist -esco a överdrivet idealistisk

quilate m karat; de escasos ^s av föga värde

1 quilo magsaft, chylus

2 quilo [m. fl.] se kilo [m. fl.] quilombo [Am.] 1 hydda 2 bordell quilla köl

quim|era chimär, inbillningsfoster -érico

a chimärisk, inbillad, fantastisk quimic|a kemi -o I a kemisk; abono ^^ konstgödsel; productos r^s kemikalier I i m kemist quina kina; tragar ^ uthärda; hålla tillbaka vreden quincall|a järn|varor, -kram -eria gård-farihandel med metallvaror; bleckslageri -ero gàrdfarihandlare i metallvaror quinc|e räkn femton -ena tvåveckors-period -ena| a tvåveckors- -eno räkn femtonde

quincua|genario I a femtioårig II m femtioåring -gésima fastlagssöndag -gé-simo I räkn femtionde il m femtiondedel quiniel|a tippning, tips[kupong]; jugar a

las tippa -ista mf tippare quinientos räkn femhundra

quin|ina kinin-o kinaträd; kinabark

quinqué m fotogenlampa

quinquen|al a; plan femårsplan -io

femårsperiod quint|a 1 lantställe, villa 2 inmönstring av manskap 3 [mus.] kvint -aesencia kvintessens quintal m centner [= 100 skålpund, motsv. 46 kg]; ^^ métrico [viktmått mot-sv. 100 kg] quint|ar tr ta Ut till krigstjänst [genom lottning] -ero arrendator; bonde -eto kvintett -illa strof med fem versrader -o I räkn femte II m 1 femtedel 2 rekryt quintuplicar tr femdubbla quintuplo a

femfaldig quiñón m vinstandel quiosco kiosk quiquiriquí m kukeliku quir|éfano operationssal-omancia (-oman-cia) kiromanti, konsten att spå i händerna -úrgico a kirurgisk quise [pret. av querer] quisicosa F gåta

quisque; cada ^^ F var och en, varenda

människa quisquilla = camarón quisquilloso a snarstucken quiste m [läk.] cysta, svulst quisto a; bien ^ [åld.] omtyckt; mal ~

[åld.] illa omtyckt quit|aesmalte m nagellacksborttagnings-medel -amanchas m fläckurtagningsme-del -anieves m snöplog -ar I tr ta bort; beröva, ta ifrån; bestjäla; en un quítame allá esas pajas i en handvändning; ~ la mesa duka av bordet II rf I 1 gå undan 2 ta av sig [el sombrero hatten] 3 '^se de encima a algn göra sig av med ngn; röja ngn ur vägen -asol m parasoll -e m [fäktn.] parad; [tjurf.] avledning av tjurs angrepp på annan tjurfäktare; estar al r^ stå beredd att försvara sig quiteño I a från Quito II m Quito-bo quitrín m [Am.] kalesch quiza[s] adv kanske quorum m beslutmässigt antal

262 R

rabadán m fårskötare; förman för fåraherdar rabadilla korsben; gump rabanillo rädisa róbano rättika rabel m [åld., slags] fiol rabí m rabbi

rabila 1 rabies 2 ilska; me da ^ det förargar mig; ¡qué så förargligt!; tener ~ a algn ha motvilja mot ngn -ar Ur rasa; bråka, vara arg; por längta våldsamt efter rabfilargo a långsvansad -illo stjälk; stump, ände; mirar con el ~ del ojo titta förstulet på rabino rabbin

rabioso a 1 rabiesbesmittad 2 ursinnig; galen

rabjo 1 svans; stjärt; queda el ^ por desollar det värsta återstår 2 stängel -ón a stubbsvansad, svanslös; hacer -ona F skolka racial a ras-racimo druvklase

raciocin|ar itr resonera-io resonemang ración 1 ranson, portion 2 kostpengar racional a rationell [äv. mat.]; förnuftig -ismo rationalism -ista mf a [-rationalist[isk]-] {+rationalist- [isk]+} -ización rationalisering ración lamiento ransonering -ar tr ransonera -ero ransonutdelare [i kloster] racha vindil; tener buena (mala) ^ ha en period av framgångar (motgångar); a ryckvis rada redd radar m radar

rodi loción utstrålning -ador m 1 värmeelement 2 kylare -ante a strålande -ar tr 1 utstråla 2 sända [ut] i radio radic|al I a 1 rot- 2 radikal; grundlig II m 1 [polit.] radikal 2 [gram.] stam 3 [mat.] rottecken -olismo radikalism -or Ur 1 slå rot 2 ha sin grund (orsak) [en i] 3 vara belägen [en i]

1 radio 1 radie 2 hjuleker 3 strålben

2 radio radium

3 radio / radio

rad io| actividad / radioaktivitet -activo a radioaktiv

radioIdifusión radio[ut]sänding -escucha

m† = radioyente -faro radiofyr radiografía röntgenbild

1 radiografiar [pres. radiografío^ tr röntga

2 radio|grafiar [pres. radiografío^ fr [-[rund]-radiera;-] {+[rund]- radiera;+} [ut]sända -gramo m radiotelegram

radioisótopo radiumisotop radiólogo radiolog, röntgenläkare radiorreceptor m radiomottagare radio|scopia röntgengenomlysning -so a strålande

radio|telegrofia radiotelegrafi-telegrafista

mf radiotelegrafist radioterapia röntgenbehandling radioyente mf radiolyssnare ra|edero skav järn -er [böjn. som caer] tr skrapa

ráfaga 1 vindstöt, kastvind 2 ljusglimt rahez a gemen, tarvlig raid m räd roído a nött

raig|onnbre / rötter [äv. fig.] -ón m tandrot

rail m [järnvägs]skena raíz / rot; cuadrada kvadratrot; cúbica kubikrot; bienes raices jordegendom; a ^ de strax efter; som en följd av; cortar de rycka upp med roten rajó m raja, indisk furste röj|a 1 skiva, bit 2 spricka -ar tr klyva rajatabla m; a obönhörligt; till punkt

och pricka ralea sort; ras, släkt rolenti m; estar al ^ gå på tomgång rolo a tunn, gles

ralllodor m 1 rivjärn 2 rasp -adura repa -or ir 1 riva; pan -ado rivebröd 2 raspa, fila -o 1 rivjärn 2 träfil, rasp ram|a gren; en obearbetad, rå-; tabaco en ^ råtobak; andarse por las ^s haka upp sig på smådetaljer -aje m gren-, löv|verk -al m 1 kardel 2 utlöpare 3 anslutningslinje; bibana 4 grimskaft

263rambla

raya

rambla 1 uttorkad flodbädd 2 bred gata, bulevard

rameado a [om tyg, papper] blommig ramera sköka

ramific|acion förgrening -arse rf I grena ut sig

ram|illete m bukett -o 1 Itvist, gren 2 bukett 3 bransch -onear Ur 1 skära av grenar 2 [om boskap] äta blad och kvistar

1 rampa 1 sluttning; lutning; ramp [till lastbrygga] 1 r^ de lanzamiento startplatta; avskjutningsramp

2 rampa [dial.] kramp

rana groda; hombre — grodman rancio a 1 härsken 2 gammal ranch|eria läger [av tält (hyddor)]; grupp av lanthus -ero 1 X kock 2 [Am.] far-mare -o 1 X förplägnad 2 läger 3 [Am.] ranch, boskapsfarm 4 [Am.] hydda randa 1 / spetsgarnering 2 m F ficktjuv rango rang ranura ränna, skåra rapacidad / rovgirighet rap|apolvo ordentlig näsbränna -ar ir 1 raka 2 kortklippa, snagga 3 knycka, stjäla

1 rapaz a rovgirig

2 rapaz m pojke, liten grabb -a flicka, liten jänta

rape m; pelar al kortklippa, snagga rapé m snus

rapidez / snabbhet rápido I a snabb II m snälltåg

rapin|a rov; ave de ^^ rovfågel -ar tr roffa; snatta

rapos|a rävhona-o räv [äv. fig.] rapsodia rapsodi

rapt|ar tr kidnappa, röva bort -o 1 kid-napping, bortrövande; [kvinno]rov 2 ryck, anfall -or m kidnappare, kvinnorövare raqueta räcket

raqu|is m 1 ryggrad 2 [bot.] ax -itico a

rakitisk -itis / rakit, engelska sjukan raramente adv sällan

rarefac|cion förtunning -er [böjn. som Tzacer] oreg. tr förtunna -to a förtunnad rar|eza 1 sällsynthet 2 besynnerhghet -ificar tr förtunna -o a 1 sällsynt 2 egendomlig; originell; ¡qué cosa más -al så konstigt!; -as veces sällan; gas ^ ädelgas

ras m jämn yta; con r^ i jämnhöjd; a ~ de i jämnhöjd med -ante † backkrön -ar tr 1 stryka utmed, snudda vid 2 jämna; medida -ada struket mått rasc|acielos m skyskrapa -ador m skräp|-verktyg, -järn -ar i tr klösa; riva; klia II rf I 1 klia sig 2 [Am.] supa sig full rasero bräde [att stryka mått med]; medir por el mismo ~ skära allt över en kam

rasg|ado a vidöppen; ojos -ados mandel-formade ögon; boca -ada kraftigt tecknad mun -ar tr riva sönder; rispa upp; slita itu

rasgo 1 anletsdrag 2 penseldrag 2 ^ de

generosidad generös handling rasgón m reva i tyg

rasg|uear tr slå arpeggion på [gitarr], fara med handen över [strängarna] -uñar tr 1 klösa, riva, rispa 2 skissera -uño 1 skråma 2 skiss raso I a jämn, slät; molnfri; soldado ^ menig II m 1 satäng 2 öppen mark; al ^ på öppna fältet, under bar himmel rasp|a fiskben -ador m raderkniv -adura

1 skrapning 2 filspån-ajo stjälk på druvklase -ar tr 1 skrapa 2 stjäla-oso a ojämn, sträv

rastr|a räfsa; a ^s a) släpande b) motvilligt -ear I tr spåra, forska efter II itr kratta, räfsa -ero a gemen, nedrig -illar tr kratta, räfsa-illo 1 liten räfsa (kratta)

2 fällgaller -o 1 kratta 2 spår 3 el Rr^ [Madrids loppmarknad] -ojo stubbåker

rasurar I tr raka II rfl raka sig rat|a 1 / råtta; más pobre que las fattig som en kyrkråtta 2 mf ficktjuv -ería snatteri -ero ficktjuv ratific|acion ratificering, bekräftelse -ar

tr ratificera, bekräfta rato stund; mal r^ otrevligt ögonblick; pasar el ~ fördriva tiden; al poco ^ kort därpå; de ^ en a r^s då och då, ibland; hay para ^ det räcker en stund rat|on m mus -onado a råttäten -onera 1

råttfälla 2 råtthål raud|al m flöde, ström-o a snabb

1 raya 1 streck; tankstreck 2 [fig.] gräns; tener (poner) a ^ hålla [ngn] på mattan, sätta [ngn] på plats; pasarse de la gå för långt 3 rand 4 bena 5 [byx]veck

2 raya [zool.] rocka

264rayado

rebuscar

raylado a 1 randig 2 rafflad -ano a gränsande [en till] -ar I tr 1 linjera 2 stryka över II itr; en tangera, vara nära; -ó a gran altura han nådde mycket högt; al el alba i morgongryningen rayo 1 stråle; --^s X röntgenstrålar 2 blixt rayón m rayón raza [människo]ras

raz|on / 1 förnuft; perder la förlora förståndet; ponerse en ~ bli resonabel

2 rätt; tener ~ ha rätt; dar la ^ ge rätt

3 orsak, skäl; por -ones de principio av principiella skäl 4 upplysningar; dar

ge upplysningar 5 social firmanamn; a r^ de till ett pris av, efter; en de i betraktande av razon lable a skälig, moderat, rimlig -amiento resonemang -ar itr resonera, tänka [igenom] Rdo. [förk. för Reverendo] reacci|on reaktion; en cadena kedjereaktion; avión de (a) reaplan -onar itr reagera-onario a m reaktionär reacio a motspänstig; halsstarrig reactivo I a reaktiv; papel ~ reagenspàp-

per II m reagens; reaktionsmedel reactor m 1 jetplan 2 [atómico] [-[atom]reaktor,-] {+[atom]- reaktor,+} uranstapel reafirmar tr försäkra på nytt, ratificera

1 real I a kunglig, kungs- 2 grann, kraftig II m 1 real [gammalt spanskt mynt = 25 céntimos]; no tener un ~ F inte ha ett rött öre 2 X läger; asentar (alzar) los -es slå (bryta) läger

2 real a reell, verklig

realce m 1 relief 2 glans; anseende realengo a tillhörande kronan (staten) realeza kunglighet

realidad / verklighet; en ~ i själva verket

1 realismo 1 rojalism 2 kungaparti

2 realismo realism

1 realista mf a rojalist[isk]

2 realista mf a realist[isk] realiz|able a utförbar, möjlig -ación 1

förverkligande, utförande 2 realisation, slutförsäljning -ar I tr 1 förverkliga; göra; utföra; bedriva [estudios studier]; företa [un viaje en resa] 2 realisera, sälja ut 11 rfl bli till verklighet, besannas realmente adv faktiskt realquil|ado a m inneboende -ar tr hyra ut i andra hand

re|alzar tr fram|hålla, -häva -animar tr [återupp]liva-anudar /r åter|knyta, -uppta -aparecer [böjn. som crecer] oreg. itr åter framträda -apertura återupptagande; de [Zos] cwrso[s] terminsstart -arme m [åter]upprustning reata koppel; de ~ slaviskt; alma de ^ slavsjäl

rebaj|o rabatt; avdrag -amiento förnedring -ar I /r 1 sänka [pris] 2 förödmjuka 3 späda ut II rfl förnedra sig [a till [att]] -as pl rea[lisation] rebalsar tr dämma upp reban|ada skiva [bröd] -ar tr skära [i skivor]

reban|aduras pZ rester [på tallrik] -ar tr

skrapa ihop resterna på [tallrik] rebaño hjord, flock rebasar tr överskrida

rebatir tr 1 slå tillbaka 2 vederlägga, gendriva

rebato larmsignal; de plötsligt, oväntat rebeca kofta rebeco stenget

rebel|arse rfl resa sig, göra uppror -de

1 a 1 upprorisk; gensträvig, olydig 2 som vägrar inställa sig inför domstol II m rebell, upprorsman -dia 1 motspänstighet 2 vägran att inställa sig inför domstol -ión 1 revolt, uppror, resning 2 uppstudsighet

reben|cazo [Am.] rapp med ridspö -que

m läderpiska; [Am.] ridpiska rebién adv F mycket bra reblandec|er [böjn. som crecer] oreg I tr mjuka upp II rfl mjukna -imiento uppmjukning

rebord|e m utskjutande kant, fläns -ear

tr sätta ny kant (skoning) på rebos|ante a [över]full -ar itr flöda över rebot|ar itr studsa -e m 1 återstudsning;

de — på omvägar, indirekt 2 X rikoschett rebotica bodkammare reboz|ar tr 1 hölja [ansiktet] 2 [kok.] panera-o 1 inhöljande av ansiktet 2 halsduk 3 förställning; sin - öppet rebrot|ar itr = retoñar -em — retoño rebull|icio stim, larm -ir itr börja röra på sig

rebusc|ado a affekterad, tillgjord -ar tr 1 plocka upp [rester efter skörd]

2 noga söka igenom

265rebuznar

recoger

rebuzn|ar Ur [om åsna] skria -o åsneskri recabar tr uppnå; erhålla; ~ fondos samla in pengar

recad|ero springpojke, bud -o 1 ärende, bud 2 meddelande 2 ^ de escribir skrivdon

reca|er [böjn. som caer] oreg. Ur 1 återfalla i brott (synd); få ett recidiv 2 tillfalla 3 la responsabilidad -yó sobre él ansvaret föll på honom -ida återfall; recidiv

recalar I Ur lägga till II rfl bli genom|-

fuktad, -våt recalcar tr betona, framhålla [vikten av] recalcitr|ante a motspänstig -ar Ur vara

motsträvig, spjärna emot recalent|ador m © förvärmare -ar [pres. recaliento] I tr överhetta II rfl bli brunstig

recalzar tr stötta [fallfärdig byggnad] recam|ado brodering [i relief] -ar tr brodera [i relief], sy [plattsöm] recámaro patronläge; krutkammare [i gruva]

recamb|iar tr byta ut [maskindelar] -¡o

1 utbyte [av maskindel] 2 löst stift [till penna], refill; patron [till kulpenna]; pieza de reservdel

recapacitar tr återkalla i minnet; noga överväga

recapitul|aciön rekapitulering, sammañ-fattning -ar tr rekapitulera, sammanfatta recarg lado a överlastad, alltför utsmyckad -ar tr 1 över|lasta, -fylla; las tintas breda på för tjockt [med färg]; överdriva

2 ladda om 3 debitera [ngn] extra utgifter -o 1 temperaturhöjning [vid feber] 2 tilläggsavgift, extra tillägg

recaf|ado a försiktig; tillbakadragen, reserverad-ar I ir dölja II rfl vara försiktig; ~se de akta sig för -o blyghet; försiktighet

recauchut|ado regummering -ar tr regum-mera

recaud|acién 1 uppbörd 2 penninginsamling -ador m uppbördsman -or I tr uppbära [skatt] II Ur göra penninginsamling -o säkerhet; a buen ~ i gott förvar recel|or tr frukta; misstänka -o fruktan; misstanke, misstroende; por ^ de que . . no för att . . inte -oso a misstänksam; rädd

recensión recension recental m dilamm

recep|cion 1 mottagande, mottagning 2 reception -tóculo 1 behållare; uppsamlingsplats 2 tillflyktsort -tivo a mottaglig; mottagande-tor m 1 uppbördsman 2 radiomottagare 3 telefonlur recesión; económica konjunkturnedgång

recet|a 1 [mat]recept 2 läkarrecept, ordi-hation -or tr ordinera -ario 1 farmakopé 2 ~ [culinario] kokbok recib|i m kvitto, mottagningsbevis-idor m mottagningsrum, liten salong -imiento

I mottagande 2 mottagningsrum; väntrum -ir lir ta emot, få 11 r/Z; ~se de doctor doktorera -o 1 mottagande; acusar erkänna mottagandet 2 kvitto

recidivo recidiv, återfall reciedumbre f [karaktärs-, själs]styrka reci|én adv nyligen, ny-; [Am.] först nu; nyss; ~ nacido nyfödd -ente a ny; nyss inträffad -entemente adv nyligen recinto inhägnad, inhägnat område recio a stark, kraftig; hård; hablar ^ tala högt

recipiendario medlem som upptas i akademi [el. dyl.] recipiente m behållare; kar, kärl rec|iprocidad / ömsesidighet -iproco a reciprok, ömsesidig; servicio gen'jänst recitlación deklamation, uppläsning; recitation -al m solokonsert -or tr deklamera, läsa upp; recitera reclom loción 1 anspråk 2 protest 3 anmärkning, reklamation, klagomål 4 åter-fordran -or I tr göra anspråk på, fordra

II Ur protestera -o 1 reklam 2 [jakt.] lock|fågel, -pipa, -rop

redin lar I tr luta, stödja II rfl luta (stödja)

sig -otorio bönpall reclu|ir [böjn. som huir] oreg. tr spärra (stänga) in -sión 1 inspärrning 2 fängelsestraff -so straffånge reclut|o 1 m rekryt 2 / rekrytering-omien-

to rekrytering -or tr rekrytera, värva recobrar I tr åter|få, -vinna II r/Z hämta sig recocer [pres. recuero] tr 1 koka på nytt 2

© anlöpa recodo 1 krök 2 bukt

recog|er I tr 1 ta upp; fånga upp 2 samla, plocka 3 hämta 4 plocka ihop, städa II

266recogida

recuperar

rfl 1 samla sig 1 gà [hem] och lägga sig -¡da 1 bärgning [av skörd] 2 tömning [av brevlåda] -ido a 1 lugn, samlad 2 inåtvänd -¡miento andakt; inre samling recolar [pres. recuelo^ tr sila pà nytt recoi|ecc¡ón 1 samling, kompendium

2 skörd -ectar tr skörda -ector m uppbördsman -eto I a tillbakadragen II m munk som lever under sträng observans

recomend|able a rekommendabel, som kan anbefallas -ac¡ón rekommendation; uppmaning; råd -ar [pres. recomiendo^ ir rekommendera, anbefalla; uppmana recompens|a belöning; ersättning -ar ir

belöna; vedergälla recomponer [böjn. som poner] oreg. tr

åter sätta ihop; reparera; omarbeta reconcentr|ado a koncentrerad, samlad -ar i tr koncentrera II rfl koncentrera (samla) sig reconc¡l¡¡ación försoning -ador m medlare, förlikningsman -ar I tr försona, förlika II rfl försonas, förlikas reconcom|erse rfl F gå åt (förtäras) av otålighet (inre oro, misstankar) -io F misstanke, oro recónd¡to a fördold; avlägsen, undangömd; djup reconfortar tr styrka, trösta reconocí er [böjn. som conocer] oreg, tr 1 känna igen 2 rekognoscera, undersöka

3 erkänna -¡do a tack-, erkänn|sam -imiento 1 tacksamhet 2 erkännande 3 spaning 4 mönstring, granskning; [läk.] undersökning

reconqui$t|a återerövring; la R^ Spaniens återerövrande från morerna -ar tr återerövra

reconstitu|c¡ón åter|ställande, -införande -¡r [böjn. som huir] oreg. tr åter|ställa, -införa -yente m stärkande medicin reconstru|ccion rekonstruktion; [-återuppbyggnad[sarbete];-] {+återupp- byggnad[sarbete];+} ombyggnad -ir [böjn. som huir] oreg. tr rekonstruera; återuppbygga; bygga om recontar [pres. recuento] tr räkna [efter] recontento a storbelåten reconven |cion förebråelse -¡r [böjn. som

i)enir] oreg. tr förebrå recopilloción 1 kompilation, sammanfattning 2 samling [lagar] -ador m kompilator -or tr kompilera, göra utdrag av

récord m rekord; batir el slå rekord record |ar [pres. recuerdo] I tr 1 påminna om 2 påminna sig, komma ihåg, minnas II rfl komma ihåg, minnas -atorio påminnelse, påpekande r^corrjer tr färdas igenom, resa [omkring] i; löpa igenom; ögna igenom -ido 1 [tillryggalagd] sträcka 2 tur, överfart recort|ar I tr klippa [ut]; skära till II rfl

avteckna sig -e m tidningsurklipp recoser tr laga [kläder], åter sy ihop (fast) recostar [pres. recuesto] I tr luta, stödja

II rfl lägga sig; ^sé en stödja sig på recoveco [väg]krök, buktning recreloción rekreation, vila, förströelse -ar I tr roa II rfl roa sig; r^se en ha glädje i -o förströelse; rast; viaje de r^ nöjesresa

rejería uppfödning [av djur] -criar [pres.

recrío] tr uppföda [djur] recr¡m¡n|ac¡ón [mot]beskyllning -ar tr beskylla; förebrå recrude|cer [böjn. som crecer] oreg. Hr rfl 1 tillta 2 åter försämras, förvärras -cimiento häftigt återfall; försämring recta rät linje; raksträcka rect|angular a rektangulär -ángulo l a

rätvinklig 11 m rektangel rectific|ac¡ón korrigering, rättelse, berikti-gande -ador m [elektr.] likriktare -adora [kem.] reningsapparat -ar tr 1 rätta [till], korrigera 2 rena [aguardiente brännvin] rect|üineo a rätlinjig -¡tüd f rätlinjighet; heder, rättsinne -o I a 1 rak, rät 2 rättskaffens 3 riktig, korrekt II m ändtarm rector m 1 rektor 2 kyrkoherde -a föreståndarinna -ado rektorat -al a 1 rektors- 2 präst-; casa ^ prästgård -ia 1 rektors I expedition, -ämbete 2 [fig.] ledarskap recua tåg av packdjur recuadro kvadratisk (rektangulär) yta recuelo 1 skarp lut 2 kaffeblask recuento [be-, genom]räkning, överslag;

hacer ^^ räkna efter recuerdo 1 erinring 2 minne, hågkomst;

suvenir 3 '-^s hälsningar recuesto sluttning

recul|ar itr backa; gå baklänges;rygga tillbaka -o X rekyl recuperar I tr återvinna, få tillbaka II rfl återvinna hälsan, hämta sig

2G7recurrir

reflexivo

recur|rir Ur 1 överklaga en dom 2 ~ a ta sin tillflykt till; vända sig till; anlita; tillgripa-so 1 tillflykt; utväg; hjälpmedel 2 a) medel, tillgångar; resurser b) [j ur.] besvär 3 överklaga recusar ir 1 avvisa 2 [}ur.] jäva rechaz|ar tr 1 slå (kasta) tillbaka 2 avvisa; förkasta -o 1 studsning 2 de ~ indirekt [beröra] rechifla hån

rechinar Ur gnissla [med tänderna] rechoncho a liten och fyllig rechupete m; de ^ F lägligt red / nät

redac|cion 1 redaktion 2 redigering, av-fattning -far tr redigera, skriftligen avfatta -tor m redaktör redada 1 fångst 2 razzia redaño; tener ^s vara modig redecillo 1 hårnät 2 nätkasse rededor m omkrets; al (en) runt omkring

reden|cion [relig.] återlösning -tor m frälsare, återlösare, förlossare redescuento rediskontering redicho a affekterad i talet redil m fålla

redimir tr friköpa; lösa in [skuld] rédito ränta

redivivo a återuppstånden redobl|ado a tjock; satt; paso ^ [fig.] snabb takt; hastig marsch -ar I tr fördubbla; &US plegarias upprepa sina böner innerligt [till Gud] II Ur slå virvel -em trumvirvel redoma smalhalsad flaska redomado a listig

redond|a 1 trakt; 10 kms. a la r-^ inom 10 km omkrets 2 helnot -ámente adv rakt på sak -ear I tr runda av [äv. mat.] 11 rf I ordna sina affärer, göra sig skuldfri; bh rik -el m 1 rundel 2 [tjurf.] arena 3 F hoj, cykel -ez / rund[het]; la ~ de la tierra jordens rund -illa fyr-radig strof [med dubbelrim] -o a rund; klar; kategorisk; caer ^ falla raklång; un negocio ^ en överdådig affär reduc|cion 1 reducering, nedskärning 2 sänkning av [priser (skatter)], räntened-sättning 3 [mat.] reduktion 4 [hist.] distrikt bebott av omvända indianer, indianreservat -ido a liten -ir [böjn. som

conducir^ or eg i tr 1 reducera, skära ned 2 sänka [priser (skatter)] 3 kristna 4 bringa, förvandla [a till]; ~ a obediencia bringa till lydnad 11 rf I inskränka sig [a till] -to skans -tor m [kem.] reduktionsmedel redund|ancia ord|rikedom, -svall -ante a omständlig, ordrik -ar Ur överflöda; en resultera i, lända (leda) till reduplic|acion 1 fördubbling 2 reduplika-

tion -ar tr 1 fördubbla 2 reduplicera reedificar tr återuppbygga re|eleccion omval -elegir [pret. reeZigio] tr om-, åter|välja; ha sido -elegido presidente [de] han har omvalts som ordförande [för (i)]

reembols|ar tr rfl göra sig betald för [-[utlägg]-] {+[ut- lägg]+} -o återbetalning; efterkrav; a (contra) mot postförskott reemplaz|ar tr ersätta; tränga undan -o årsklass

reen|viar [pres. reenvío] tr efter-, åter [sända -vio efter-, åter|sändande reexped lición vidarebefordran -ir [pret. reexpidió^ tr vidarebefordra; eftersända; reexpídase a manos del interesado eftersändes [på brev] refacción lätt måltid, förfriskning refajo [slags] underkjol refectorio refektorium, matsal [i kloster] refer|encia referens; upplysning om solvens; de '^s i andra hand; hacer r^ a hänvisa till -ente a; a beträffande -ir [pres. refiero; pret. re/írió] I tr berätta II rfl; r^se a a) åberopa sig på b) mena c) handla om; en (por) lo que se refiere a vad beträffar refilón m; mirar de r^ kasta en snabb blick på

ref in loción förfining; raffinering -ado a förfinad -amiento raffinemang -ar I tr raffinera II rfl förfinas -eria raffinaderi refitolero a m F påträngande [person] reflect|ante a reflex- -ar tr reflektera, återkasta [ljus] -or m reflektor ref lej |ar I tr reflektera, återkasta; åter-, av|spegla [äv. fig.] II rfl åter-, av|speglas [äv. fig.]; komma till synes -o reflex; återsken

reflexlión reflektion, eftertanke -ionar Ur tänka efter (sig för); fundera -ivo a 1 [gram.] reflexiv 2 eftertänksam

268reflorecer

regionalista

reflorec|er [böjn. som crecer] oreg. itr blomma om; återuppblomstra -imiento ny blomning; àteruppblomstring reflu|ir [böjn. som /luir] oreg. itr àterflöda,

strömma tillbaka - jo ebb refocilarse rfl glädja (förlusta) sig reform la reform[ering], omdaning; förbättring; la R^ reformationen -ación = reforma -ador m reformator, samhälls-, religions Iomdanare -ar I tr reformera; ombilda, förbättra II rfl bättra sig -atorio uppfostringsanstalt -ista I a reform- 11 mf reformvänlig person reforzar [pres. refuerzo] I tr förstärka II

rfl bli andligen styrkt refrac|cion [fys.] refraktion, ljusbrytning; índice de ^ brytningsindex -tario a 1 motspänstig 2 eldfast refrán m ordstäv, ordspråk refranero ordspråkssamling refreg|ar [pres. refriego] tr gnida -ón m

gnidning refrenar tr tygla; hejda refrendar tr visera [pass]; legalisera [-[dokument]-] {+[do- kument]+}

refresc|ante a uppfriskande, svalkande -ar I tr svalka, kyla [av], friska upp [äv. kunskaper] II itr bli kyhgare III rfl svalka sig, dricka någonting svalkande -o läskedryck, saft; förfriskning refriega skärmytsling; sammanstötning refriger|acion avkylning; planta de ^ kylanläggning -ador m t [bil.] kylare 2 kylskåp -ante a kylande -ar tr kyla av -io 1 svalka; lindring 2 lätt måltid refrito 1 a välstekt 11 m omarbetat musikaliskt (litterärt) verk refuerzo förstärkning refugi|ado I a gömd II m flykting -ar I tr ge skydd (beskärm) åt II rfl ta sin tillflykt [äv. fig.; a till]-o 1 tillflykt[sort] 2 skyddsrum refulg|encia skimmer -ente a glänsande -ir itr stråla, skina

refundlición 1 omgjutning 2 om-, be|arbetning [av bokverk] -idor m omarbetare -ir tr 1 gjuta om 2 om-, be]arbeta [-[bokverk]-] {+[bok- verk]+}

refunfuñar iir muttra refut|acion vederläggning -ar tr vederlägga, gendriva

regod|era vattenkanna [m. stril] -io I a som kan bevattnas II m bevattning; vattenrik mark -ura bevattning regala skarndäck

regal|ado a 1 given gratis (som gåva) 2 [om tillvaro] luxuös, bekymmersfri -ar

1 tr 1 skänka 2 smeka 3 undfägna [con med] II rfl göra sig goda dagar; festa; smörja kråset

regalia regale, rätt förbehållen konungen; påvligt privilegium till furstar att bestämma i kyrkoangelägenheter regaliz m lakritsrot

regalo 1 gåva, present, skänk 2 komfort 3

läcker|bit, -het; njutning regante m 1 bevattningsberättigad 2 be-vattnare

regañiadientes; a ^ motvilligt, knorrande -ar I tr gräla på II itr morra, brumma, gruffa-o förebråelse, skrapa-ón m brum-björn

regar [pres. riego] tr 1 [be]vattna 2 skölja ned [mat m. vin]

1 regata regatta

2 regato liten bevattningskanal regat|e m 1 undvikande rörelse [med

kroppen] 2 listig utväg -ear itr 1 pruta

2 vika undan [med kroppen] -eo prutande regato bäck

regatón m småhandlare regazo sköte, famn

regencia 1 regering[stid] 2 [-förmyndarregering[stid]-] {+förmyndarre- gering[stid]+} 3 regent-, riksföreståndar|-skap

regenerlación 1 pånyttfödelse 2 förnyelse -ar tr omskapa, reformera; pånyttföda reg|entar tr vara styresman för -ente m 1 regent, riksföreståndare 2 [typ.] faktor -iamente adv kungligt, magnifikt, ståtligt -icida mf kunga|mördare, -mörderska -icidio kungamord -idor m stadsfullmäktig

régimen m 1 regim, styrelse[sätt] 2

[alimenticio] kur, diet reg |imiento regemente -io a kunglig;

ståtlig; agua -ia [kem.] kungsvatten región 1 trakt, område 2 region, landskap; militar arméfördelningsområde 3 [anat.] område, trakt regional a 1 orts-, folk- 2 regional-, regionell -ismo regionalism -ista mf a regionalist[isk]

269regir

relatar

regir [pret. rigió] I ir styra, regera över,

förestå II iír råda, härska, gälla registr|ador m besiktnings-, tulluppsy-nings|man; de la propiedad [motsv. ung.] inskrivningsdomare -ar tr 1 uppteckna, registrera 2 undersöka, visitera, söka igenom 3 anteckna -o 1 register;

civil folkbokföring[sregister] 2 registrering 3 granskning 4 liggare; protokollsbok 5 [mus.] register, röstomfång; orgelstämma regla 1 regel; en ~ riktig, korrekt, i sin ordning; las cuatro r^s de fyra räknesätten; ~ de tres reguladetri 2 klosterregel 3 linjal 4 menstruation reglament|ar tr reglementera -ario a reglementarisk, stadgeenlig -o reglemente, ordningsstadga, förordning reglar tr 1 lin jera 2 reglera regocij|ado a glad, jovialisk, munter -ar

1 tr glädja II rfl glädja sig; roa sig -o 1 jubel, fröjd, nöje 2 tillställning, festlighet

regode|arse rfl F gotta sig -o F förlustelse, nöje

regojo 1 bröd|bit, -kant [efter måltid]

2 småväxt pojke

regordete a liten och tjock; knubbig, mullig

regres|ar itr återvända-ión regression, regress, åter-, tillbaka|gång -o återkomst; viaje de återfärd regüeldo rap[ning]

reguer|abevattningskanal-o ränna, kanal;

de sangre blod|strimmor, -pölar regulloción reglering -odor I a reglerande 11 m regulator -ar I a 1 normal, regelrätt, i sin ordning 2 regelbunden [äv. gram.]

3 ordinär, någorlunda; por lo ^^ i allmänhet 4 ganska dålig II tr reglera, ordna

regulloridod / regel|bundenhet, -mässig-

het -arizar tr ordna rehabilit|acion rehabilitering -ar tr rehabilitera

rehacer [böjn. som hacer] oreg I tr göra

om; reparera II rfl bli återställd rehén m gisslan

rehilete m kastpil; ^ taurino [tjurf.] pil rehogar tr steka i smör (olja) [under lock

vid sakta eld] rehuir [böjn. som huir] oreg. tr sky rehusar [pres. rehúso] tr avslå, vägra

reidor a m skralllysten (leende) [person] reimpr|esiön nytryck -imir [böjn. som imprimir] oreg. tr trycka om (på nytt) rein|a drottning -ado regering[stid] -ar

itr 1 regera 2 råda, dominera rein|cidencia [jur.] recidiv, återfall i samma brott -cidente m recidivist, person som återfaller i samma brott -cidir itr recidivera, återfalla i samma brott -COrporar tr åter införliva reineta renett [äpple] reino rike

reintegr|ar tr återställa, betala tillbaka -o 1 ersättning, återbetalning 2 vinst [motsvarande lottpriset] reír [pres. río; pret. rió] I itr skratta; dar que ~ göra sig löjlig, väcka [åt]löje II rfl skratta [de åt]; håna; ¡me río de ello! det ger jag sjutton i! reiter|odamente adv upprepade gånger -ar tr återupprepa, åter försäkra (bedyra) reivindic|acion återfordran; upprättelse -or tr återfordra, göra anspråk på, kräva

1 reja galler; fönstergaller

2 reja plog|bill, -skär rejolgor m svavelarsenik

rejilla finmaskigt [fönster]galler; flätverk

[på stol]; bagagenät rej|on m [tjurf.] spjut -oneador m tjur-fäktare till häst [som sticker med rejón] -oneor tr sticka [tjur med re/on], fäkta till häst

rejuvenec|er [böjn. som crecer] oreg I tr föryngra II itr föryngras -imiento föryngring

relaci|on i relation, förhållande; förbindelse; tener r^s ha stadigt sällskap; tener buenas ha goda (inflytelserika) [-[handels]förbindelser-] {+[han- dels]förbindelser+} 2 berättelse 3 förteckning -onar I tr sammanföra; ~ con sätta i förbindelse med II rfl skaffa sig (ha) förbindelse [con med] relajloción 1 avslappning; förslappning 2 sedeslöshet -ado a 1 avslappnad 2 sedeslös -or I tr 1 lossa på 2 mildra [straff] II rfl 1 avslappas; förslappas 2 bli sedeslös relom|erse rfl slicka sig om munnen -ido

a alltför pyntad, affekterad relámpago bhxt, ljungeld relompagu|ear itr blixtra -eo blixtrande relapso a [relig.] som återfaller [i synd] relatar tr relatera, [åter]berätta

270relativamente

remolonear

reiativ|amente adv relativt -idad / rela-tivitet -o a relativ [av. gram.]; ~ a beträffande, vad angår reloto berättelse; referat releer tr läsa om

relegloción förvisning[sstraff] -or tr 1 förvisa 2 lägga åt sidan; al olvido överlämna åt glömskan relente m 1 dagg 2 aftonkyla 3 vindpust;

~ de bodega unken källarluft relev|odor m @ relä -onte a anmärkningsvärd, framstående -or I tr 1 frita Ide från] 2 avlösa 3 entlediga II rf I arbeta i skift -o X avlösning relicorio relikskrin relicto a; bienes r^s

kvarlåtenskap relieve m relief; allo ^ högrelief; bajo ^ lågrelief; poner de ^ framhäva; personaje de gran ^ mycket framstående person religi|on religion; entrar en ~ gå i kloster -oso nunna -osomente adv; pagar r^ betala punktligt-oso I a religiös, gudfruktig II m munk relinch|or itr gnägga-o gnäggning reliquio relik; rest, kvarleva reloj m klocka, ur; ~ de arena timglas; de pulsera armbandsur; de sol solur; ~ despertador väckarklocka -erio ur-makeriaffär -ero urmakare reluc|iente a glimmande, glänsande -ir

[böjn. som lucir^ oreg. itr glänsa relumbr|onte a lysande-ón m; de ^ prålig, ostentativ, vacker på ytan men tom inuti rellano trappavsats

relien |or tr stoppa, fylla [igen], fylla [med köttfärs] -o i a 1 fylld, överfull 2 stopp-mätt 11 m [kok.] fyllning [av köttfärs] remoch|or tr 1 nita; platta till 2 slå fast; kraftigt instämma i; upprepa med eftertryck -e m 1 nitning 2 nit[nagel] remador m roddare

reman lecer [böjn. som crecer] oreg. itr

åter dyka upp -ente m rest, återstod remons|orse rfl dämmas upp; flyta långsamt -o lugnvatten; ~ de paz fridfullhet remar itr ro

remarcable a [gall.] anmärkningsvärd remot|odamente adv fullständigt, helt -odo a hopplös -ar I tr 1 avsluta, fullända 2 göra slut på; ge nådestöten [åt] 3 fästa [stygn] 4 en pública subasta bort-auktionera 11 itr sluta -e m 1 avslutning

2 sista budet på auktion 3 por ~ till slut; por de ~ till råga på; tonto de ~ heltokig

remecer [pres. remezo] i tr skaka II rfl

röra sig för vinden remedar tr imitera, efter|apa, -likna remedi|oble a som kan avhjälpas -or tr avhjälpa; undvika; bota, hjälpa -o 1 botemedel 2 hjälp; no hay más ^ que det finns ingen annan utväg än att; sin ~ a) hopplös b) obotlig remedo [dålig] imitation; efterapning rememlorar tr dra sig till minnes, [åter]

minnas -orotivo a minnes-remend|or [pres. remiendo^ ir lappa, laga; bättra på -ón a; sastre ~ lappskräddare; zapatero ^ [lapp]skomakare remes |o 1 remissa 2 sändning; försändelse -or tr [hand.] remittera; sända [varor] remeter tr stoppa in [skjortan] innanför

byxlinningen remezón m [Am.] jordstöt remiendo lapp; de ^ lappad, lagad remilg|ado a tillgjord -orse rfl sjåpa sig

-o fjäsk, krusande remilitarizor tr åter besätta med trupper reminiscencia reminiscens, minne; efter-klang

remirar I tr tänka igenom Ii rfl vara noggrann [i sitt arbete] remiisión 1 översändande 2 återskänkande, förlåtelse, benådning -so a oföretagsam, trög -tente mf avsändare -tido [Am.] insändare i tidning -tir I tr 1 sända [in (över)] 2 återskänka, förlåta, benåda 3 hänvisa [i text] 11 rfl hålla sig till, följa remo 1 åra 2 rodd[sport] 3 slavgöra 4 armar och ben; vingar; avivar los ^s röra (sätta fart) på benen remoción avsättning från tjänst remoj|or tr fukta, dränka in -o blötning, uppmjukning; echar en lägga i blöt -ón m; darse un a) ta sig ett dopp b) bh genomblöt remolacha [bot.] beta; azucarera sockerbeta

remolc|ador m bogserbåt -or ir bogsera remolino virvel

remoljón m slöfock; hacerse el ^ ta det med ro, inte vilja göra en sak på grund av slöhet -oneor itr vara trög (slö); visa sig slapp och motvillig

271remolque

repartir

remolque m 1 släpvagn 2 bogsering; a ~ på släp

remont|a X remontanskaffning -ar I tr X förse med nya hästar 11 itr; -a a mediados del siglo XIII den är från tolvhundratalets mitt 111 rf I svinga sig upp remoquete m 1 knytnävsslag 2 sarkasm 3 F flört

rémora 1 sugfisk 2 hinder [para för] remord |er [pres. remuerdo^ tr pina; gnaga -¡miento samvetskval remot|amente adv avlägset; dunkelt; ni r^ inte på minsta vis -¡simo a; desde fecha -isima sedan urminnes tider -o a avlägsen; dunkel remover [pres. remuevo] I tr 1 röra om 2 avlägsna, undanskaffa; avsätta II rf I röra sig, kasta sig fram och tillbaka [i sängen]

remozar tr friska upp; för|nya, -yngra remunerjación belöning; lön, arvode -ador a 1 lönande 2 som belönar -ar tr [be]löna, vedergälla -ativo a lönande, inbringande

renac|entista a renässans- -er [böjn. som nacer^ oreg. itr i återfödas 2 hämta sig 3 återuppstå; flamma upp på nytt -imiento renässans; pånyttfödelse renacuajo grodyngel renal a njur-renano a Rhen-, rhensk rencill|a kiv, tvist[ighet] -oso a trätgirig rencor m agg; hat -oso a långsint; hätsk rendlición 1 kapitulation 2 överlämnande, uppgivande; ~ de cuentas redovisning -ido a 1 utmattad, förbi 2 hängiven rendija springa

rend |imiento 1 trötthet, utmattning 2 avkastning 3 tjänstvillighet; underdånighet -ir [pret. rindió] I tr 1 betvinga 2 matta ut 3 ge, lämna; X överlämna; uppge 4 avkasta, inbringa 5 ~ cuentas avlägga räkenskap Ii rf I 1 kapitulera 2 ge sig 3 ^se a hänge sig åt reneg|ado I a ond, fördärvad 11 m avfälling -ar [pres. reniego] i tr 1 kraftigt förneka 2 avsky; ~ de förbanna, förneka II itr 1 avsvärja sig kristendomen 2 häda, svära renegrido a svarl[hyad]

R.E.N.F.E. [förk. för] Red Nacional de los Ferrocarriles Españoles [ung.] Spanska Statens Järnvägar rengl|on m 1 [skriven] rad; a seguido strax efter; leer entre -ones läsa mellan raderna 2 utgift, post reniego svordom; hädelse reno ren

renombr|ado a ryktbar -e m gott namn, rykte

renov|able a som kan för|nyas (-längas) -ación för|nyelse, -nyande, ombildande -ador m omdanare, nyskapare -al m plantskola -ar [pres. renuevo] tr för|nya, -länga renquear itr halta, linka rent |a 1 inkomst; ^ vitalicia livränta; impuesto general sobre la ~ allmän inkomstskatt 2 [bank]ränta -abilidad / räntabilitet -able a räntabel, vinstgivan-de -ar tr avkasta, inbringa -ero arrenda-tor -ista mf rentier, kapitalist renuen|cia motspänstighet -te a gensträ-

vig, ovillig, trög renuevo 1 skott, planta, telning, ungt

träd 2 förnyelse renunci|a avsägelse, avstående -ar tr; ~ [a] avstå från; ~ [a] su cargo ta avsked [från sin tjänst] renjido a 1 osams, oense; estar r^ con vara osams med; inte stå i samklang med 2 häftig, förbittrad; [om match] hård -ir [pret. riñó] I tr gräla på II itr gräla; slåss

reo I a anklagad 11 m brottsling reojo; mirar de a) kasta en förstulen blick på b) kasta en föraktfull blick på reorganiziación om-, re |organisation, omdaning -ar tr om-, re|organisera, omdana repan |chigarse {-tigarse) rfl vräka sig,

sätta sig bekvämt reparlación 1 reparation 2 gottgörelse 3 upprättelse -ar I ir 1 reparera; ^ fuerzas återhämta krafter 2 gottgöra 3 ge upprättelse åt II itr; r^ en lägga märke till -o 1 reparation; bot 2 tvekan, invändning; betänklighet; anmärkning; ¡no tenga usted r^sl tveka inte!; poner r^s komma med invändningar; obrar sin handla utan hänsyn repartiición [ut]delning -imiento and utdelning -ir tr fördela; dela ut [post m.

272reparto

repuesto

m.]; bära hem [tidning] -o utdelning, hembärning [av tidning, post m. m.l re I pasar tr se över [igen]; flyktigt läsa igenom; gå igenom pà nytt; se över (laga) [kläder] -paso genomsyn; genomläsning; dar un r^ a ? läxa upp -patriar [pres. repatrió] tr repatriera, hemsända [till fäderneslandet] repecho 1 brant sluttning 2 brant repelar tr 1 slita av håret på; dra [ngn]

i håret 2 skrapa ren repeliente a [fys.] repellerande; frånstötande -er tr [fys.] repellera; stöta bort; driva tillbaka repel|on m ryck i håret; a -ones mödosamt,

bit för bit repeluzno F rysning

repensar [pres. repienso] tr tänka igenom (om igen)

repent|e m ryck; de ^ a) plötsligt, utan föregående varning b) på rak arm -inamente adv plötsligt -¡no a plötslig, oväntad-¡zar iir extemporera repercu|s¡ón 1 återverkning 2 genklang 3 återstudsning-tir itr 1 återverka 2 ge genljud 3 studsa tillbaka repertor¡o repertoar

repet|¡c¡ón repetition, upprepning -idamente adü gång på gång, ofta -ir [pret. repitió] tr repetera, upprepa; la comida få uppstötningar av maten repi|car I ¿r hacka fint II itr [om [-kyrkklockor]-] {+kyrk- klockor]+} ringa; klämta -que m ringning, klämtning -quetear tr ringa [snabbt] i [kyrkklockor]; smälla med [kastanj [-et-ter]-] {+et- ter]+}

repisa utsprång, kragsten, konsol replegarse [pres. me repliego] rfl slå till

reträtt, dra sig tillbaka rep|et I ar tr fylla [till randen] -o a 1

[propp]full 2 smällfet réplica 1 replik, svar 2 replik [av [-konstverk],-] {+konst- verk],+} kopia [utförd av konstnären själv] replicar tr replikera, svara; F käfta emot

repliegue m 1 dubbelveck 2 X reträtt repobl|acion återbefolkande; forestal återplantering av skog -ar [pres. repuehlo] tr återbefolka; åter inplantera [djur] i, åter skogsodla repollo huvudkål

reponer [böjn. som poner] oreg i tr 1 ställa tillbaka 2 återinsätta [i ämbete] 3 åter ta upp [teaterpjäs] på repertoaren 4 svara, replikera II rfl hämta sig; repa sig reportaje m reportage, nyhetsförmedling reportar tr 1 föra med sig 2 uppnå, erhålla

3 dämpa [lidelse]

report|e m rapport; nyhet -ero reporter repos|ado a lugn -ar itr 1 vila [sig], sova

2 ligga begraven (gömd) -o vila, ro reposter|ia konditori[varor] -o konditor repren |der tr klandra, förebrå -sible a klandervärd -sión klander represalia; repressalier, vedergällning represent|able a som kan framställas (återges) -ación 1 framställning, återgivande, skildring 2 teaterföreställning 3 bild, symbol 4 representantskap 5 [hand.] representation 6 [polit.] folkrepresentation -ante m 1 representant, ombud, ställföreträdare 2 [hand.] agent, resande -ar tr 1 framställa, återge, skildra 2 [teat.] uppföra, spela 3 symbolisera; föreställa

4 företräda, vara ombud för -ativo a representativ; gobierno parlamentarisk styrelse

repr lesión undertryckande-esivo a restriktiv; inskränkande; medidas -esivas restriktiva åtgärder -imenda reprimand, tillrättavisning -imir I tr 1 undertrycka 2 tillrättavisa II rfl behärska sig reprob|able a klandervärd -ación [-för-kastelse[dom]-] {+för- kastelse[dom]+} -ado a kuggad [i examen] -ar [pres. repruebo] tr klandra; förkasta réprobo I a för|tappad, -bannad II m usling

reproch|able a klandervärd -ar tr förebrå

-em förebråelse reproducición 1 reproduktion; fraudulenta otillåtet eftertryck 2 fortplantning -ir [böjn. som conducir] oreg I tr återge, reproducera i I rfl fortplanta sig rept|ar itr krypa, kräla -il m reptil, kräldjur

re]publica republik -publlcano m a [-republikan[sk]-] {+re- publikan[sk]+} repudi|ar tr 1 frångå [sina principer] 2 förskjuta [maka] 3 avstå från [arv] -o förskjutande [av maka] repuesto [pp. av reponer] I a återställd, frisk II m reserv[förråd]; reservdel; de reserv-, i reserv; till ombyte

10—Spansk-svensk ordbok

273repugnancia

resollar

repugnlancia avsmak, motvilja -ante a frånstötande -ar tr verka frånstötande på; vara oförenlig med repuj|ar tr driva; plata -ada drivet silver repuls|a 1 avslag, vägran 2 motvilja -ar tr 1 avslå, tillbakavisa 2 verka frånstötande på -ión 1 repulsión 2 avsmak -ivo a 1 [fys.] repellerande 2 frånstötande reput|acion anseende, rykte -ado a [-[hög]aktad-] {+[hög]- aktad+} -ar tr anse; högakta requebrar [pres. requiebro] tr smickra;

säga artigheter åt requemado a [fig.] bränd requerlimiento 1 [jur.] stämning 2 anmodan, begäran -ir [pres. requiero; pret. requirió] tr 1 begära, anmoda 2 erfordra 3 ~ a una muchacha slå för en flicka; de amores uppvakta [en dam] requesón m ostmassa requeté m [polit.] karlist; rojalistan-

hängare requetebién adü lättebra requiebro smicker; artighet, komplimang requis|a 1 beslagtagning 2 inspektion 3 rekvisition av förnödenheter till armé -ar tr 1 beslagta 2 X rekvirera, skriva ut resaber [böjn. som saber] oreg. tr kunna på

sina fem fingrar resabiar tr ge [ngn] dåliga vanor resabido a [som anser sig] spränglärd resabio 1 obehaglig eftersmak 2 dålig vana

resaca 1 baksjö; bränning, dyning; åter-svall 2 återverkan 3 [hand.] returväxel resait|ar itr falla i ögonen; hacer framhäva -o [arkit.] utsprång resarc|imiento ersättning -ir I tr kompensera, gottgöra II rfl skaffa sig gott-görelse; ta igen skadan resbai]adizo a glatt, hal -ar itr rfl halka,

glida, slinta -ón m halkning rescat|ar tr 1 friköpa; inlösa 2 rädda -e m 1 lösen[summa]; inlösning 2 räddning; bärgning

resc|indir tr annullera, upphäva -isión

uppsägning, upphävande rescoldo glöd, het aska resec|ar I tr torka ut II rfl bli torr (skrumpen) -o a mycket torr, skrumpen resent|ido a vred, uppbragt -imiento förargelse -irse [pres. me resiento; pret. se resintió] rfl känna sig sårad

reseñia 1 X mönstring 2 beskrivning, signalement; kort beskrivning, sammanfattning -ar tr 1 kort beskriva 2 omnämna

3 recensera

reserv I a 1 reserv[lager]; reservtrupper 2 [hand.] reserv[fond] 3 reservation, förbehåll; sin ^ oförbehållsamt 4 diskretion, tystnad; con (bajo) la mayor ^ strängt konfidentiellt 5 beställning, bokning -ación reservation -adooreserverad, förbehållsam; taktfull -ar I tr i reservera, spara 2 boka, beställa; ^ habitación beställa rum 3 hålla inne med, förtiga II rfl 1 förbehålla sig 2 spara sig -ista m reservsoldat, reservist resfri|ado förkylning, snuva -ar [pres. resfrío] I tr svalka, kyla II rfl förkyla sig, få snuva

resguard|ar I tr bevara, skydda il rfl värja sig, ta betäckning; skydda sig [de mot] -o 1 skydd; säkerhet 2 kvitto, mottagningsbevis resid|encia residens, bostad; tomar bo; lugar de r^ hemvist, vistelseort -encial a; barrio ~ [finare] bostadsområde -ente a boende; bofast -ir itr 1 residera 2 vara bosatt 3 bestå [en i] residuo 1 [mat]rest 2 bottensats 3 [mat.] rest

resign[ación resignation -adórnente adu

resignerat -ar I tr 1 avstå från; överlämna 2 nedlägga [ämbete] II rfl resignera, böja sig, finna sig [a i] resinla kåda, harts; fenólica fenolharts -ero I a; industria -era hartsindustri 11 m hartsarbetare -oso a kådig resist|encia 1 motstånd 2 motståndskraft, uthållighet, härdighet; límite de motståndskraft -ente a motståndskraftig; hållbar; fast; a los ácidos syrafast;

al fuego eldfast -tble a dräglig -ir I tr tåla, uthärda II itr rfl göra motstånd, försvara sig; /^se a motsätta sig resma ris [papper] resol m återstrålning [av solljus] resol |u ble a 1 lösbar 2 som kan upplösas (upphävas) -ución 1 beslut, resolution 2 upphävande, upplösning 3 beslutsamhet

4 lösning; en ^ kort och gott -uto a resolut, beslutsam -ver oreg. tr i avgöra, besluta 2 upplösa 3 lösa [problem (fråga)]

resoilar [pres. resuello'] itr dra andan; pusta

274resonancia

retamal

reson|ancio resonans, ålerljud; tener ^ väcka uppseende -ante a genljudande; uppseendeväckande -ar [pres. resueno] itr eka; skalla; skrälla resopl|ar itr frusta-¡do flåsning resorte m [metall]fjäder; [fig.] drivfjäder respald|ar I m ryggstöd II tr [fig.] stödja -o 1 ryggstöd 2 baksida respect|ar opers; r^ a angå, beträffa -iva-mente o. -ive adv respektive, ömsesidigt -ivo a respektive -o förhållande, avseende; [con] a (de) beträffande; i förhållande till, gentemot; al härvidlag respet|abie a aktad; aktningsvärd -ar tr respektera; ha aktning för -o respekt, aktning -uosamente adv vördnadsfullt [i skrivelse] -uoso a aktningsfull; artig resping|o 1 förargad (motvillig) åtbörd, fnysning 2 ryck -ona a; nariz r^ uppnäsa

respirfoble a som kan inandas -ación 1 [in]andning 2 andedräkt -adero 1 ventilations-, luft |hål 2 F andningsorgan -ar itr 1 andas 2 andas ut [äv. fig.] 3 alegría andas glädje; sin utan vila (rast) -atorio a andnings- -o 1 andning 2 vilopaus 3 frist; moratorium respland|ecer [böjn. som crecer] oreg. itr lysa, stråla, glänsa [äv. fig.] -eciente a strålande, skinande -or m skimmer, glans, sken responlder I tr svara [på] II itr 1 svara; afirmativamente (negativamente) svara jakande (nekande) motsvara: a)

passa b) tillfredsställa 2 ^ de ansvara för; por gå i borgen för -don m a [person] som bjäbbar emot; munvig [individ] -sabilidad / ansvar[ighet] -sable a ansvarig -so bön för de döda -sorio responsorium res puesto svar

resquebraj|adura rämna, spricka -arse

rfl rämna, splittras, spricka resquemor m bekymmer [de om] resquicio 1 dörrspringa 2 lägligt tillfälle resta 1 [mat.] rest 2 subtraktion restablec|er [böjn. som crecer] oreg I tr åter]ställa, -upprätta II rfl tillfriskna -Imiento 1 återställande 2 tillfrisknande restaliar itr spraka, smälla restante a resterande restañar tr hämma [blodflöde]

restar I tr 1 subtrahera, dra ifrån 2 autoridad a aZt/n förringa ngns anseende II i/r restera, återstå restauración 1 restaurering 2 återinsättande [på tronen] restaurante m restaurant restaurar tr restaurera restítiucíón restitution -uir [böjn. som huir] oreg I tr restituera; åter|ställa, -lämna 11 rfl återvända [a till] resto rest, återstod; mortales [avlidens] stoft

restorán m = restaurante

restreg|ar [pres. restriego] tr stryka, gnida,

gnugga -ón m skrubbning restricición restriktion, inskränkning -tivo a restriktiv, inskränkande -to a begränsad, inskränkt restringir tr inskränka; begränsa resucitar I tr återväcka till liv; återuppliva II itr komma till liv igen; uppstå från de döda, återuppstå re|suelto [pp. av resoiver] a 1 beslutsam; rask 2 beslutad, avgjord -suelvo [pres. av resoiver] resuello inandning; flämtning; sin ^ andlös

result|o resultat, följd, verkan; dt r^s de till följd av -ado resultat; dar ^ visa sig bra -ante I a; ~ de . . som kommer sig av . . II f [fys.] resultant, diagonalkraft -ar itr 1 följa, vara en följd 2 vara, bli;

con lesiones bli skadad; muerto bli dödad, omkomma [genom [-olyckshändelse];-] {+olyckshändel- se];+} en beneficio (perjuicio) de vara till gagn (skada) för 3 visa sig; framgå; verka [pesado tung]; -a que . .: a) saken är den att . . b) härav följer (framgår) att . .; no -Ó det gick inte [bra]; si -a om det lyckas

resum|en m resumé, sammandrag; en i korthet -idamente adv med ett ord, kort sagt, i korthet -ir tr sammanfatta resur|gir itr återuppstå; åter få liv-rección

[åter]uppståndelse retablo altartavla

retaco 1 kort jaktbössa 2 liten och tjock

person retaguardia eftertrupp retahila rad, räcka

retal m stycke, rest [av tyg, skinn m. m.], stuvbit

retam|a ginst -al (-ar) m ginsthed

275retar

revelar

retar tr 1 utmana 2 F gräla på retardloción uppskov -ar tr förlsena, -hala -o dröjsmål retazo 1 stuvbit 2 brottstycke retemblar [pres. retiemblo] itr skälva,

darra, skaka ret]én m X reserv[trupper] -encíón 1 kvar-, inne Ihållande 2 kvarhållet belopp; skatteavdrag [på lön] -ener [böjn. som tener\oreg I ir t kvar-, be-, inne|hålla 2 hålla tillbaka 3 hålla i minnet II rf I hejda sig -entivo minne[sförmåga] reticenlcio förtegenhet; hablar con ^s

göra antydningar -te a förtegen ret|iculor a nätformig -iculo 1 hårkors

[i kikare o. dyl.] 2 nätmage retino näthinna

retintín m 1 klämtning; efterklang av klockljud 2 hablar con ^ tala med en underton av sarkasm retir|oda återtåg -ode a 1 avlägsen, avsides belägen 2 pensionerad 3 entledigad -or I /r 1 ta bort 2 avhämta 3 återkalla; entlediga II rfl dra sig tillbaka; ta avsked; entledigas -o 1 tillbakadragenhet; stillhet, vila 2 tillflyktsort 3 pension[sbelopp] reto utmaning retocor tr retuschera

retoñlor itr spira på nytt, slå ut igen -o 1

[bot.] skott; återväxt 2 telning, barn retoque m retuschering; 'sista hand' [på

konstverk] retor|cer [pres. retuerzo] I tr vrida, sno, tvinna II rfl; ^se el pie stuka foten -cimiento vridning retoric|a retorik-o a retorisk retorn|or I tr återlämna II itr återvända

-o 1 återfärd 2 gengäld 3 utbyte retort|a [kem.] retort -ero; andar al r^

gå rastlöst omkring -ijón m magknip retoz|or itr hoppa, leka, rasa -o; ~ de la risa halvkvävt skratt -ón a lekfull, uppsluppen

retrocción [läk.] hop-, samman] dragning retractloción åter|kallande, -tagande -orse rfl ta tillbaka ett yttrande (sina ord) retráctil a som kan återkallas retra|erse [böjn. som traer] oreg. rfl dra sig tillbaka -ido a tillbakadragen, som tycker om ensamheten, inbunden

retransmijsión [radio.] återutsändning -tir tr [radio.] återutsända retras|or I tr fördröja; ~ el üia/e uppskjuta resan 11 rfl bli försenad -o försening, för-sinkning; ^^s eftersläpande skulder; el tren lleva ^ tåget är försenat retrotjor tr måla (rita) av; porträttera; fotografera [av] -¡sta mf porträtt]målare, -fotograf -o 1 porträtt, bild 2 karaktärsskildring

retrechero a m F förförisk [person]; filur retreparse rfl böja tillbaka överkroppen;

vippa bakåt med stolen retret|a X tapto -e m toalett, wc retribu|cion 1 belöning 2 arvode-ir [böjn. som huir] oreg. tr 1 belöna 2 avlöna, betala [lön]

retro|octivo a retroaktiv -ceder itr gå tillbaka -ceso tillbakagång -grodor itr gå tillbaka

retr log rodo a reaktionär -opropulsión;

motor de ^ reaktionsmotor -ospectivo a retrospektiv, tillbakablickande -otraer [böjn. som traer] oreg. tr 1 släpa tillbaka 2 få retroaktiv verkan på-ovisor m backspegel retruécono ordlek, vits retumb|ar itr dåna, dundra-o smäll, duns reúma o. reuma m reumatism reum|àtico a reumatisk -otismo reumatism

reun|ion 1 förening 2 samman|komst, -träde; möte 3 soaré -ir [pres. reúno] I tr 1 samla, förena; buenas cualidades ha goda egenskaper 2 slå (föra) samman; foga samman II rfl samlas, förenas; sammanträda Revdo. [förk. för Reverendo] reválida; [examen de] ^ inträdes-, kva-lificerings I examen revalidar tr bekräfta, stadfästa

revol|orizor tr höja värdet på; revalvera -uor tr revalvera revancha [galL] revansch revejecer [böjn. som crecer] oreg. itr bli

gammal i förtid revel loción 1 avslöjande 2 uppenbarelse -odo [fotogr.] framkallning -ador I a avslöjande II m framkallningsvätska -or I tr 1 avslöja, uppdaga, visa, röja; uppenbara 2 [fotogr.] framkalla II rfl avslöja sig

276revendedor

nesgo

reven|dedorm återförsäljare, minuthandlare -dèr tr återför sälj a, sälja i minut -ta återförsäljning, detaljhandel revent|ar [pres. reviento^ I tr i slå sönder, spräcka 2 F tråka ut II itr 1 spricka 2 krevera 3 kola av, dö III rf I trötta ut sig -ón I a; ojos -ones utstående ögon II m [bil.] punktering rever [böjn. som uer] oreg. tr granska, revidera

reverber|acion återsken -ar itr blänka reverdecer [böjn. som crecer] oreg. itr 1

åter grönska 2 föryngras reveren]cia 1 vördnad 2 hyllning; hälsning, bugning; Vuestra R^ Ers högvör-dighet [prelattitel] -ciar tr ära, högakta; frukta [Gud] -disimo a; R'^ högvördig [prelattitel] -do a; Rr^ vördig [-[prästtitel]-] {+[präst- titel]+} -fe a aktningsfull reverso bak-, från|sida; revers [på mynt] revertir [pres. revierto; pret. revirtió} itr [j ur.] återgå [till sin ursprungliga ägare] revés m 1 baksida; al ^ omvänt; bakvänt; avigt; tvärtom 2 slag med handens baksida 3 [fäktn.] ters 4 motgång revesado a svår, krånglig revestlimiento revetering, beklädnad -ir [pret. revistió] I tr 1 iföra sig [prästdräkt] 2 bekläda; revetera 3 [f ig.] bemantla 4 äga [vikt (intresse)] II rf I beväpna sig [de paciencia med tålamod] revis]ar tr granska, revidera -ión granskning, revision -ionista mf revisionist -or m 1 eftergranskare, revisor 2 biljettkontrollör; tågkonduktör -ta 1 genomsyn; inspektion; pasar r^ passera revy 2 mönstring 3 tidskrift 4 [teater]revy -tar tr X mönstra revivir I tr åter uppleva II itr komma till

liv igen [efter svimning (skendöd)] revoc|acion återkallande, upphävande -ar fr 1 upphäva, återkalla 2vitlimma; rappa revolcar [pres. revuelco] I tr slå omkull II

rfl vältra sig revolote|ar itr fladdra fladdrande revoltijo 1 röra, förvirring 2 [kok.] röra revoltoso a oregerlig, upprorisk; [om barn] odygdig

revoluci|on 1 revolution 2 © varv-onario

a m revolutionär revólver m revolver

revolver [böjn. som volver] oreg I tr 1

skaka 2 böka bland, stöka till i; röra upp

3 röra om i [t. ex. elden] ii rfl i vända sig 2 försvara sig, slå tillbaka

revuelo 1 virrvarr, uppståndelse, 'liv* 2

upprördhet, oro revuelt|a 1 [väg]krök 2 revolt -o [pp. av revolver] a 1 orolig, bullersam 2 stökig, i oordning; huevos ^s äggröra 3 tilltrasslad

4 [om väder] ostadig

revulsivo a m [läk.] avledande [medel] rey m konung; kung [äv. kortsp.]; los '•^es [äv.] kungen och drottningen, kungaparet; vivir a cuerpo de leva furstligt; ni quito ni pongo jag blandar mig inte i saken; el dia de [Zos] Reyes trettondagen; los Reyes Magos de tre vise männen reyerta tvist, dispyt, strid reyezuelo kungsfågel rezag|ado I a som sackar efter II m efter-släntrare -ar I ir 1 lämna efter sig 2 uppskjuta II rfl bli (sacka) efter rez|ar I tr 1 be[dja] [böner] 2 läsa [-[mässan]-] {+[mäs- san]+} 3 förmäla, säga, förkunna II itr F brumma -o bön rezón m [litet] ankare rezongar itr muttra rezumarse rfl droppa fram, sippra ut ría [bred] flodmynning, fjord riachuelo bäck riada 1 [flods] stigning 2 una r^ de en massa, en mängd [av] riblazo sluttning mellan två fält -era strand -ereño I a strand- II m strandbo ribetle m kantband, bård; con '^s de med anstrykning av -ear tr sätta bård på, kanta

ricla F raring -acho (-achón m) rikeman -ahembra adelsdam ricino ricinolja

rico I a 1 rik 2 rar, gullig 3 läcker II m 1 rik [man]; nuevo r^ nyrik, uppkomling 2 F raring -hombre m adelsman rictus m stelt leende

ridicul|ez / löjlighet, dumhet -izar tr förlöjliga

ridículo a löjlig; poner en ^^ göra löjlig riego bevattning

riel m 1 [metall]tacka 2 [järnv.] skena, räl rielar itr [poet.] flimra, glimma rienda tygel; a ^ suelta för lösa tyglar;

dar suelta ge fritt utlopp riesgo risk, fara; a r^ de med risk att; por su cuenta y på egen risk

277rifa

rodillo

rifla 1 tombola, lotteri 2 gräl -ar I ir lotta

ut II rf I [om segel] rämna rifle m räffelbössa [gevär] rigidez f 1 stelhet, styvhet 2 hårdhet, stränghet rígido a 1 stel, styv 2 hård, sträng

rigodón m kontradans, [slags] kadrilj riglor m stränghet; en strängt taget; de ~ oeftergivlig; nödvändig -uroso a rigorös; sträng; noggrann rijoso a 1 stridslysten 2 brunstig; liderlig rim |a rim -ar itr rimma rimbombante a bombastisk rimel m eye-liner \

rimero packe, hög Rin m; el ~ Rhen

rinción m hörn, vrå; apartado avkrok -onera hörnbord; hörnskåp ring I lera (-la) ord, räcka ringorrango snirkel, krusidull rinoceronte m noshörning riña tvist, strid, gräl[ande] riñon m njure; [fig.] centrum, mitt; en el ~ de Galicia i hjärtat av Galicien; tener el cubierto vara välmående, ha det gott ställt río flod; pescar a (en) ~ revuelto fiska i

grumligt vatten rio|ja m rioja[vin] -¡ano a från La Rioja [i Spanien och Argentina] -plütense a från Rio de la Plata-området R.I.P. [förk. för lat.] Requiescat In Pace vila i frid

ripio 1 byggnadsgrus; avfall 2 [poet.] fyll-

nadsord; ordsvall, svada riqueza rikedom, ymnighet risa skratt; de skrattretande, komisk;

~ del conejo förställt skratt risc|o klippa -oso a klippig ris|ible a löjeväckande -otada gapskratt rispido a sträv

ristra rad [saker]; fläta [av vitlökar] ristre m lans |hake, -stöd; lanza en ^ med

lansen fälld till strid risueño a leende; glättig, glad[lynt]; vacker rítmico a rytmisk ritmo rytm, takt; [-[vers]rytm-] {+[vers]- rytm+}

rit|o rit, ceremoni -ual I a rituell II m

ritual; ser de [fig.] höra till ritualen rival mf rival, medtävlare; konkurrent -idad f rivalitet -izar itr rivalisera; tävla riz|ado I a vågig II m 1 frisering 2 krus-

ning -ar I tr vecka; krusa II rfl våga (locka) sig -o 1 [hår]lock 2 ögla; rizar el ^ [flyg-] göra looping 3 ^ rev[sejsing] rizoma m [bot.] rotstock rizoso a lockig, krullig roano a [om häst] Ijus|brun, -grå; [caballo]

skimmel robar tr stjäla, [be]röva roblar tr nita roble m ek -dal m ekskog roblón m nit[nagel] robo stöld robot m robot

robust|ecer [böjn. som crecer] oreg I tr stärka, ge kraft åt II rfl växa, bli stark -ez[a] f styrka, kraft-o a robust, kraftig, stark

roca klippa; sten[block]; r^s erráticas flyttblock; tener un corazón de r^ ha ett hjärta av sten roce m beröring; gnidning; friktion [äv.

fig.]; nötning; [fhtigt] umgänge roci|ada 1 dagg 2 skur [av kulor etc.] -ar [pres. rocío] I tr bestänka II opers 1 bli dagg 2 duggregna rocín m arbetshäst, kamp rocío 1 dagg 2 duggregn rococó a rokoko-rocoso a klippig roda; [de proa] vt förstäv rodaballo piggvar rodada hjulspår rodado a [om häst] apelkastad rod|aja litet hjul; sporrstjärna; de chorizo korvskiva -aje m filminspelning; estar en ^ [bil.] vara under inkörning -al m liten jordlapps ställe, del -amiento [maskin]lager; ^s a bolas kullager -ante a; material ~ [järnv.] rullande materiel -apié m [golv]sockel -ar [pres. ruedo] I tr i spela in [film] 2 köra in [bil] II itr i rotera, rulla; tráfico -ado fordonstrafik 2 ramla nedför -ear I tr omge II itr ta en omväg III rfl omge sig [de med] -ela cirkelrund sköld -eo 1 omväg 2 omsvep; hablar sin <^s tala rent ut 3 [Am.] in-ringning av boskap; [concurso de] ~ [sport.] rodeo[tävling] -ete m kringelfor-mig hårfläta rodil I |a knä; de ^s på knä-era 1 knäskydd 2 lapp på knä 3 'knä' [på byxor] -o rulle, vals

278rododendro

roto

rododendro rododendron

rodrigón m stötta, stör [för plantor]

ro I ed or I a gnagande II m gnagare -er

[pres. roo, roigo, royo] tr gnaga [pà] roglar [pres. ruego] tr be[dja] -ativa offentlig bön; förbön roj|izo a rödaktig -o a röd; vivo knall-röd; ponerse al ~ vivo [fig.] börja osa hett rol m 1 lista 2 mönsterrulla 3 [teat., gall.] roll

roll|izo a fyllig, rund -o 1 rulle; kavel, vals 2 filmrulle 3 avbarkad trädstam Roma Rom; revolver ^ con Santiago röra upp himmel och jord ronnadizo snuva [som täpper till näsan] romana besman

romanc|e I a romansk II m 1 romans 2 romanskt språk; kastilianska [språket]; hablar en r^ tala rent ut -ero 1 romansdiktare 2 romanssamling romónico a romansk roman|ista mf romanist -o I a romersk II m romare

romántico I a romantisk II m romantiker romanza [mus.] romans rombo romb -idal arombisk -ide m romboid romeral m rosmarinbevuxet område romería vallfärd [med efterföljande [-by-fest]-] {+by- fest]+}

1 romero pilgrim

2 romero rosmarin

romlo a trubbig; nariz -a trubb[näsa, -nos romp|ecabezas m svår gåta; pussel -ehlelos m isbrytare -eolas m vågbrytare -er oreg I tr 1 bryta, krossa 2 riva sönder 3 avbryta II itr; ^ el dia gry; a llorar (hablar) börja gråta (tala); mozas de -e y rasga flickor med ruter i; raska (rappa) töser -lenfe m 1 rev 2 vågbrytare ron m rom [alkoholdryck] roncla 1 [hjorts] brunsttid 2 F hot; åt-hutning -ar itr 1 snarka 2 brusa, susa 3 [om hjort] bröla roncero a 1 trög, ovillig 2 sliskig, insmickrande ronco a sträv, hes; brummande, brusande

1 roncha bula, ansvällning

2 roncha skiva

rond|a 1 rond; patrull 2 omgång [drinkar] 3 passage innanför stadsmur; allé, promenad 4 sjungande och spelande nattvandrare 5 serenad -ador m 1 nattflanör

2 F beundrare -alla sjungande och spelande nattvandrare -ar I tr 1 omge, kretsa omkring 2 omsvärma, uppvakta [en flicka] II itr i gå nattvakt 2 flanera på gatan nattetid rondón m; entrar de komma rusande in

utan att knacka på ronqulear itr vara hes -era heshet -ido 1

snarkning 2 brus 3 tjut, vinande ronrone|ar z7r [om katt] spinna -o [katts]

spinnande ronzal m grimma ronzar ir knapra i sig, tugga på rön|a 1 [får]skabb 2 smuts 3 F snål-, gni-dig|het -oso a 1 skabbig 2 snuskig 3 F snål, gnidig rop la kläder; ^ blanca linne; underkläder; ^ interior underkläder; se quemarropa -aje m dräkt, klädsel -ovejero person som handlar med gamla kläder -ero 1 konfektionshandlare 2 klädskåp roque m 1 [schack.] torn; no teme ni rey ni ~ han är inte rädd för någon; quedarse a somna roqueño a klippig rorro F baby, spädbarn ros[a ros -óceo a rosafärgad -ado a rosenröd -al m rosenbuske -ario rosenkrans, radband rosbif m rostbiff

rosca 1 skruv; paso de ^^ skruvgång; tapón de ^ skruvlock 2 © gänga 3 ringel 4 [slags] kranskaka 5 hacer la ^^ ~ a algn ställa sig in hos ngn; pasarse de ^ gå för långt, försäga sig róseo a rosafärgad

roseta 1 stril 2 rosett 3 -^s rostade majskorn

rosetón m [arkit.] rosettfönster; rosett

[i tak] rosillo a kopparröd rosquilla [kok.] [ringformad] munk rostro ansikte; tener ^ F vara fräck rota; la R^ högsta katolska domstolen rotlación rotation -ar itr rotera -ario rotarian, medlem av Rotaryklubb -ativo I a; [máquina] -ativa rotationspress II m tidning

roto [pp. av romper] I a krossad [äv. fig.]; [om ben] bruten; sönderriven, trasig, förfallen II m 1 reva, hål 2 [Am.] under-klassare, proletär

279rotonda

rutinario

rotonda rotunda, rundbyggnad rótula knäskål

rotular tr betitla; etikettera rótulo 1 etikett 2 namn och adress på brev 3 butiks-, neon ¡skylt rotundlamente adv tydligt; kategoriskt, bestämt -o a 1 rund 2 fulltonig 3 fullkomlig, klar

rotur|a 1 brott, bräcka 2 bräckage -ar tr

röja, odla upp roz|ar I tr 1 röja upp, rensa [jord] från ogräs 2 beta 3 nöta 4 snudda vid Ii rf I umgås; r^se con a) umgås med b) snudda vid -o 1 rensning av jord från ogräs 2 smågrenar [och rötter] r.p.m. [förk. för] revoluciones por minuto © varv I min

Rte. [förk. för remitente] rúa [dial., åld.] bygata ruano = roano

rúbeo a [litt.] rödaktig rubéola röda hund rubí m rubin

rubí |a blondin -ales mf F lintott; blond person -cundo a rödjmosig, -kindad -o a blond, ljus rublo rubel

rubor m rodnad; blygsel -izarse r/Z blygas -oso a rodnande, skamsen rubrico 1 rubrik 2 släng [på [-namnteckning];-] {+namnteck- ning];+} de ^ vanlig rubr|icar tr sätta släng på [namnteckning]; underteckna-o I a röd II m [Am.] överskrift rucio a ljusgrå ruda [bot.] ruta

rudeza 1 ovänlighet, strävhet 2 brist på bildning

rudiment|ario a rudimentär, outvecklad -o ansats, antydan [till ett planerat verk] -os pl första grunder; grundbegrepp rudo a 1 rå; obildad 2 hård; [om vinter] sträng

rueca slända; spinnrock[shuvud] rueda hjul; ~ dentada kugghjul; comulgar con r^s de molino tro de mest osannolika saker; ir sobre r^s gå 'som smort' ruedo tjurfäktningsarena ruego bön, begäran, anhållan rufi|àn m buse; kopplare; bordellvärd

-anesco a skurkaktig rufo a 1 rödhårig 2 krusig

rug|ido rytande -iente a rytande -ir itr

ryta; knattra; fräsa rugos|idad / skrovlighet -o a skrovlig;

knagglig ruibarbo rabarber[rot] ruidlo ljud, buller, larm; uppseende; meter ^ föra oväsen, larma; quitarse de ^s hålla sig borta från besvärliga situationer-oso a bullrande; iögonenfallande; uppseendeväckande ruin a tarvlig, lågsinnad, usel; hay un tiempo r-^ det är uruselt väder -al ruin 2 fördärv; estar en la vara ruinerad; estar en ^s ligga i ruiner -dad / simpelhet, nedrighet -oso a 1 fallfärdig, 1 ruiner 2 ruinerande, fördärvlig ruiseñor m näktergal

rul|ar itr rulla -eta rulett -o stor kägla; vals; konisk vals i oljekvarn Rumania Rumänien rumano m a [-rumän[sk]-] {+ru- män[sk]+} rumba rumba [dans]

rumb|o 1 kurs, riktning; con a [-[destinerad]-] {+[desti- nerad]+} till 2 pomp [och ståt] -oso a 1 vräkig, flott 2 gentil rumi|ante I a idisslande 11 m idisslare -ar

tr 1 idissla 2 ruva på [en plan] rumor m 1 brus; sorl 2 [löst] rykte -ear I itr susa, brusa, sorla 11 rf I gå rykten -oso a sorlande, susande runa runa rúnico a run-runrlún m 1 [katts] spinnande; monotont surrande 2 F rykte -unear itr 1 [om katt] spinna 2 mumla; surra; susa; porla rupestre a klipp-, grott-; pintura ~ grott-

målning rupia rupie [Indiens myntenhet] ruptura avbrytande; brytning rural a lantlig, lant-^

Rusia Ryssland; Soviética Sovjetryssland ruso l a rysk II m 1 ryss 2 ryska [språket] rusticidad / lantlighet; bondskhet rústiclo I a lantlig, grovhuggen; en -a

[om bok] häftad 11 m bonde rustir tr [dial.] steka, halstra ruta väg, rutt

rutil|ante a blänkande, gnistrande, strålande -ar itr [poet.] lysa, tindra, skimra som guld rútilo a [poet.] gyllene rutin |a rutin -ario a rutinmässig

280 s

S. [förk. för] 1 San[to] 2 sur s/ [förk. för su[s]]

S.A. [förk. för] 1 Sociedad Anónima AB, Aktiebolag 2 Su Alteza Hans (Hennes, Ers) Höghet sábado lördag; sabbat; Santo påskafton

sábalo stamsill, majfisk

sábana lakan

sabana savann, grässlätt

sabandija 1 inställsam (falsk) person 2

[otäck] mask, krälande ting sabañón m frostknöl sabático a sabbats-

sab|edor a vetande; de i vetskap om -elotodo F besserwisser, viktigpetter -er

1 oreg. tr 1 veta; känna till; sin ~Zo y o utan min vetskap; que se sepa veterligen, så vitt man vet; como se -e som bekant; conviene a ~ nämligen, det vill säga

2 kunna, vara duktig i; ~ hablar español kunna tala spanska; nadie nace -iendo ingen föds mästare 3 få höra (veta); llegar a iå reda på 4 me ~e mal decirlo jag är ledsen att behöva säga det; a ^ nämhgen; vete a r^ det vete Gud II itr 1 smaka; a smaka, ha smak av; ffig.] påminna (erinra) om 2 de a) ha

] [stora] kunskaper i b) höra ifrån [ngn] Ulm vetande -idilio = sabelotodo -ido a 1 känd; -- es [que] känt är [att] 2 kunnig -iduría 1 vis-, klok|het 2 lärdom-¡endas; a ^ med vett och vilja -ihondo [iron.] skrytsam halvlärd [person] sabina [bot.] sävenbom sabio a m 1 vis 2 lärd, kunnig [person] sabl|azo sabelhugg; dar un ^ a algn låna (vigga) pengar av ngn -em sabel -ear itr låna (vigga) pengar -ista m† låntagare, viggare

sab|or m 1 smak 2 tener ^ a ha. smak av, påminna om -orear tr 1 sätta smak på 2 av]smaka, -njuta sabot|aje m sabotage, [avsikthg] skadegörelse -ear ir sabotera sabré [fut. av safter]

sabroso a smaklig, läcker sabuco [bot.] fläder sabueso terrier; [slags] spårhund saca stor säck

sacjabotas m stövelknekt -aclavos m

liten kofot -acorchos m korkskruv -amue-las m/ F 1 gaddsmed, tandläkare 2 pratsam person -apuntas m pennformerare -ar tr 1 ta fram (ut), visa, ställa fram; ta med [ngn] ut 2 dra ut; una muela dra ut en tand; a algn la verdad få sanningen ur ngn 3 sträcka fram (ut);

la lengua räcka ut tungan; ~ la mano räcka fram handen 4 dra fördel (nytta) av 5 ta en bild av 6 be om (begära) [ett intyg] 7 lösa [ett problem] 8 de pila stå fadder för [vid dop]; fuerzas de flaqueza göra en dygd av nödvändigheten; ^ en claro (en limpio) klara upp; filo a slipa; punta a vässa [penna] sacar|ina sackarin -ino a socker- -oso a

socker I artad, -haltig sacerdo|cio 1 präst|ämbete, -värdighet 2 heligt kall -tal a prästerlig, präst- -te m [katolsk] präst -tisa prästinna saci|ar I tr mätta II rfl bh mätt -edad / 1

[över]mättnad 2 leda saco 1 säck, påse; ierrero sandsäck [som skydd]; no echar en r^ roto inte glömma 2 plundring; entrar a ~ infalla härjande 3 [Am.] kavaj sacrament|al I a sakraments-; auto [spanskt] dramatiskt verk med religiöst motiv II / kyrkogård [som tillhör vissa privata begravningsföreningar i Madrid] -o sakrament

sacrific|ar I tr 1 offra 2 slakta II rfl [upp]offra sig -io uppoffring; offer; el ^ del altar mässoffret sacr |i legio helgerån, vanhelgande -ilego i a skändlig, nidings- 11 m helgerånare

sacrist|àn m kyrkvaktare, klockare -io sakristia

sacro I a helig 11 m [anat.] korsben -santo a mycket helig; oantastlig

10*—Spansk-svensk ordbok

281sacudida

salpicón

sacud|ida skakning, stöt -ir I tr skaka, rista; slå; piska [matta]; ge [ngn] stryk II r/Z; de algn skaka av sig ngn sádico a sadistisk sadismo sadism sadista

m† sadist saduceo sadducé

saet|a 1 pil 2 [ur] visare 3 religiös anda-lusisk copla [oftast sjungen under [-påsk-processioner]-] {+påsk- processioner]+} -azo pilskott saetín m kvarnränna saga [fornnordisk] saga sag|acidad / skarpsinn|e, -ighet -az a

skarpsinnig; klok [äv. om hund] sagitario bågskytt; [la constelación de] S'^

Skytten[s stjärnbild] sagr|ado a helig, okränkbar; historia -ada

biblisk historia -ario monstrans sagú m sago[gryn]

sahumlador m liten prydnadssak avsedd att bränna parfym på, rökelsefat -ar [pres. sahiimo] tr röka, parfymera S.A.I. [förk. för] Su Alteza Imperial Hans (Hennes, Ers) Kejserliga Höghet saín m animaliskt fett sainet|e m fars, enaktskomedi -ista mf

lustspelsförfattare saíno navelsvin

saj I ad u ra [kir.] snitt; koppning -ar tr

[kir.] skära; koppa sajón I a sachsisk II m sachsare Sajonia Sachsen

1 sal [imper. av salir]

2 sal / I salt; ~ común koksalt; gema bergsalt 2 kvickhet, behag, charm

sala 1 sal; ^^ de espera väntsal; ~ de fiesta dansrestaurang 2 domstolsavdelning

salacidad / otuktig-, lösaktig|het salacot m tropikhatt

saladleria salteri -o a 1 salt[ad] 2 kvick;

intagande, charmig salamandra salamander salamanqués = salmantino salamanquesa geckoödla salangana salangan, kinesisk svala salar tr 1 salta in 2 salta för mycket salario lön, avlöning salaz a otuktig, liderlig salazón / insaltning

salc|e m sälg; pil-edo område bevuxet med sälg (pil)

salchichla [slags] korv [av fläskkött] -eria charkuteri -ero korv|makare, -försäljare -ón m [slags] korv [av salamityp] sald|ar fr 1 saidera 2 sälja ut -o 1 saldo 2

restparti saldré [fut. av salir]

saledizo a framspringande, utskjutande salero 1 saltkar 2 F behagfull-, kvick|het, charm 3 F kvickis, kvickhuvud; charmör -so a F kvick; intagande, förtjusande, charmfull salgo [pres. av salir] salicílico a; ácido ^ sahcylsyra sólicjo a; la ley -a den saliska lagen [som uteslöt kvinnor från arvsrätt till tronen] solid|a 1 utgång; utlopp; dar ~ a ge utlopp åt; la ^ del sol soluppgången 2 avgång[stid]; avresa 3 frikväll [för [-hembiträde]-] {+hem- biträde]+} 4 avlopp 5 [hand.] avsättning; encontrar ventajosa ~ ha god åtgång 6 X utfall 7 kvickt infall 8 [fig.] utväg -izo I a [arkit.] utspringande II m ut-språng

saliente I a [om öron] utstående II m öster

salín |a salt|fält, -gruva -o a salthaltig salir or eg I itr 1 gå (komma) ut; avresa; rinna ut; [om solen] gå upp 2 [om tåg, buss o. dyl.] avgå 3 [arkit.] skjuta ut 4 bli; ~ elegido bli utvald; caro bli dyr; ^ suspenso bli kuggad 5 utfalla; ~ Men (mal) lyckas (misslyckas); fallido slå fel, visa sig felaktig 6 ^ a su padre brås på sin far; de dudas skaffa sig visshet 11 r/Z 1 läcka 2 koka över 3 -^se con la suga få sin vilja fram salitre m salpeter saliva saliv, spott

salmantino I a från Salamanca II m

Salamanca-bo salm|ista m psalmist -o psalm -odia 1 psalmsång 2 entonig uppläsning, rabblande

salmón m lax; ro/o laxfärgad salmonete

m [zool.] rödbarb; gulstrimmig barb salmuera saltlake

salobre a med saltvattenssmak; agua ^^ bräckt vatten salón m stor sal; salong salpic[adura smutsstänk, fläck -ar tr 1 stänka ned, fläcka 2 beströ -ón m [ung.] pyttipanna

282salsa

Santiago

sals|a sås -era såsskål salt|ador m hoppare -amontes m gräshoppa -ar I tr 1 hoppa över 2 slå ut [tand, öga] 11 itr 1 hoppa 2 stänka, skvätta 3 eso -a a la vista det är tydligt och klart III rf I hoppa över, utelämna, -arin a m som dansar [och hoppar]; oförnuftig (ostadig) [person] salt|eador m stråtrövare -ear tr 1 överfalla, råna 2 [kok.] fräsa upp, steka salterio koralbok

salt|ö 1 hopp, språng; atrás misslyckande, steg bakåt; mortal saltomortal 2 vattenfall 3 de cama morgonrock -ón a utstående salubr|e a hälsosam -¡dad / hälsosam-, sund|het

salud / 1 hälsa; vender stråla av hälsa, vara kärnfrisk; [estar] bien de ^ [vara] vid god hälsa 2 frälsning 3 välgång -able a hälsosam; frisk, full av hälsa -ar tr i hälsa 2 salutera 3 helbrägdagöra -o 1 hälsning 2 salut salutjación hälsning-ífero a hälsobringande -ista mf frälsningssoldat salva X salva; ^ de aplausos applådsalva salv|abarros m stänkskärm -ación 1 räddning 2 frälsning; el Ejército de [la] S^ frälsningsarmén -ado kli -ador m 1 räddare 2 frälsare -adoreño I a från Salvador, salvadoransk 11 m salvadoran -aguardar tr försvara, beskydda -aguar-dia beskydd, vakt salvoj|ada brutalitet, råhet; galenskap -e a m vild[e] -eria = salvajada -ismo barbari[sk handling] salv|amento räddning; ^ bärgning -ar I tr 1 rädda; ^ bärga 2 hoppa över [hinder] 3 undvika [svårighet] 4 till-ryggalägga; passera, överskrida II rf I rädda sig -avidas I a livräddnings-; bote ^ livbåt 11 m livboj salve / [kat.] bön till jungfru Maria salvedad / förbehåll salvia [bot.] salvia sal vi I la [serverings]bricka salvo i a oskadd; sano y ^ välbehållen II adv utom, undantagen; med förbehåll för; buen fin med vanligt förbehåll III m; a utom fara; en i säkerhet -conducto lejdebrev; pass

samarita[no] samarit; el buen ^^ den barmhärtige samariten sambenito 1 botgörings ]kåpa, -skjorta

2 misskredit san a sankt [f rf helgonnamn] sanable a som kan botas sanalotodo

universalmedel san |ar I tr bota, kurera II itr läkas; bli bra, friskna till -atorio 1 privat sjukhus 2 kuranstalt; sanatorium sancijón 1 stadfästelse, bekräftelse 2 [bötes]straff; straffåtgärd -onable a straffbar -onar tr i bekräfta, stadfästa 2 ge laga kraft åt 3 straffbelägga sanchopancesco a jordbunden, materialistisk sandalia sandal

sándalo 1 sandelträ 2 vattenmynta sandez / dumhet sandia vattenmelon sandio a m dum[bom] sane|ado a skattefri; tener una economía -ada ha en ordnad ekonomi -amiento 1 sanering, dränering 2 förbättring av ekonomin -ar tr 1 garantera 2 dränera, torrlägga, sanera sanedrín m sanhedrin. Höga rådet i Jerusalem

sangr|ador m åderlåtare -adura åderlåtning -ar I tr åderlåta II itr blöda -e f blod; un pura ^ ett fullblod; a ^ fria a) kallblodigt, hjärtlöst b) lugnt och sansat -ia 1 åderlåtning 2 [slags] vinbål [med rödvin, sockerdricka, fruktbitar m. m.] -iento a 1 blodig 2 blodtörstig 3 blodröd

sangu|ijuela blodigel -ina 1 rödpenna 2 blodapelsin -inario a blodtörstig -ineo a blodfull; blodröd; blod-; grupo ^ blodgrupp

san|idad / sundhet; Dirección General de S'^ [motsv. ung.] Hälsovårdsnämnden -itario I a sanitär, hygienisk II m sjukvårdssoldat -o a frisk, sund; oskadad; y salvo välbehållen sánscrito sanskrit sanseacabö F så var det kirrat santa [kvinnligt] helgon -bárbara krutdurk

Santiago [aposteln] Jakob [Spaniens skyddshelgoft]; ¡r^ y cierra España! [åld. stridsrop] hugg in!, på dem!

283santiamén

secante

sant|iamén m; en un ^ i en handvändning -¡dad / helighet; Su S^^ Hans Hehghet [påven] -ificacíón helgelse, helighållande -ificar tr helga -iguarse rfl korsa sig -ísimo I a mycket helig II m; el S^^ [kat.] eukaristin, nattvarden -o I a 1 helig; el Padre S^-^ den helige fadern, påven; la Semana Santa påskveckan; hace siempre su -a voluntad han gör alltid vad han vill 2 beskedlig, snäll II m 1 helgon; helgonbild; la fiesta de Todos los Santos Allhelgonadagen; se le fue el ^ al cielo han tappade koncepterna, han kom alldeles av sig; ¿a r^ de qué ? av vilken anledning? 2 namnsdag -ón m 1 muhammedansk asket 2 hycklare -oral m helgonbok, samling helgonlegender-uario helgedom; [f ig.] okränkbart rum -urrón m skenhelig person, hycklare son|a ilska -udo a ilsken, rasande sapiencia visdom sapo 1 padda 2 kräk, usling saque m [sport.] serve saqué = chaqué

saque|ador m rövare; skövlare -ar tr plundra; skövla -o plundring; skövling sarampión m mässling sarao soaré

sorc|asnno sarkasm -ástico a sarkastisk sarc|éfago sarkofag-oma m [läk.] sarkom sardana [slags] katalansk folkdans sardin|a sardin-ero sardinförsäljare sardo I a från Sardinien, sardisk II m sard

sardonic|o a; risa -a sardoniskt leende sargazo [bot.] sargassotång sargento sergeant

sarm|entoso a [om arm] senig -ienfo vin-

ranka; vingren sarnla skabb -oso a skabbig sarraceno m a saracen[sk]; mor[isk] sarro 1 tandsten 2 tungbeläggning sart|a rad, räcka -al m = sarta sartén m stekpanna; frutas de ^^ [slags frityrstekt] bakverk sastr|e m skräddare -eria skrädderi sat|anàs {-ån) m satan -ánico a satanisk satélite m satellit; drabant, måne; artificial konstgjord satellit; los países ^s satellitstaterna sat|én m satin -inar tr glätta; papel -inado glanspapper

sátira satir satírico a satirisk satirizar tr

satirisera sátiro satyr satis [facción 1 belåtenhet, tillfredsställelse; nöje, glädje 2 upprättelse -facer [böjn. som hacer^ or eg. tr 1 tillfredsställa; göra till lags 2 betala [skuld] -factorio a tillfredsställande -fecho [pp. av satisfacer^ a 1 belåten 2 mätt sativ|o a sådd, ej vildvuxen; plantas -as trädgårdsväxter sátrapa m satrap, persisk ståthållare satur|ado a mättad -ar ir mätta, överfylla saturn|ino a dyster -ismo blyförgiftning -o i S^ Saturnus 2 [alkem.] bly sauce m [bot.] pil saúco fläder saurios pl ödledjur savia sav

sax|ofón m (-ófono) saxofon saya kjol

sayal m grovt ylletyg sayo långrock

sayón m 1 [åld.] rättsbetjänt; bödel 2 [åld., i påskprocession] ordensbroder klädd i lång tunika sazón / mognad; a la ^ då, vid det tillfället; en r^ i rätt [an] tid sazon|ado a 1 mogen 2 kryddad -ar I tr

krydda, anrätta 11 rfl mogna s/c. (s/cia.) [förk. för] su cuenta Edert konto

Sdad. Ltda. [förk. för] Sociedad Limitada bolag med begränsad ansvarighet SE. [förk. för sudeste^ S.E. [förk. för] Su Excelencia hans (Ers) Excellens

se 1 rfl. pron sig; varandra 2 [i st. f. Ze[s]] [åt] honom (henne. Er, dem) 3 [vid passivbildning]; ~ alquilan habitaciones rum uthyres 4 [i opers. uttr.]; dice man säger, det sägs

1 sé [pres. av safter]

2 sé [imper. av ser] sea [pres. konjv av ser]

sebjático a; glándula -ática talgkörtel -o

talg, fett -orrea [läk.] seborré sec|a torka -adero tork]plats, -rum, -apparat -ado torkning -ador I a tork-Il m torkapparat -ámente adv kyligt, avmätt

1 secante a m; [papel] ~ läskpapper

2 seconte a f; [línea] [mat.] sekant

284secar

seguro

secar I tr torka II r/Z 1 torka, bli torr;

vissna 2 bli mager secci|on 1 [kir.] snitt 2 [mat.] avskärning, snitt, sektion 3 avdelning; X pluton 4 de anuncios annonssidor [i tidning] -onar ir dela upp i avdelningar secesión [polit.] utträde ur union sec|o a 1 torr; torkad; la ley -a spritför-budet [i U.S.A.] 2 [om p.] känslolös; torr, tråkig 3 mager 4 a -as blott och bart; bara; frenazo en tvärbromsning secre|cion sekretion, avsöndring -tar tr avsöndra

secretar|io [kvinnlig] sekreterare -ia sekretariat -io sekreterare, protokollförare secrete|ar itr viska-o viskande secreter m [galL] sekretär secreto I a hemlig, lönn- II m hemlighet; ~ comercial affärshemlighet; en ^ i hemlighet (förtrolighet) sectla sekt -ario sekterist; fanatisk anhängare av parti -or m 1 sektor 2 del; un ~ de la opinión pública en del av den allmänna opinionen 3 X frontavsnitt secuaz m anhängare, efterföljare secuela följd, konsekvens secuestr|ar tr 1 beslagta 2 kidnappa, bortföra med våld, kapa -o 1 beslag, utmätning 2 kidnappning, kapning secular a 1 världslig 2 sekelgammal-izado a sekulariserad -izar tr sekularisera; förstatliga; förvärldsliga secund|ar tr hjälpa, stödja -ario a sekundär; underordnad; enseñanza -aria [ung.] mellan- och högstadiets undervisning -inas pl [läk.] efterhörd sed f törst [äv. fig.]; åtrå seda siden, silke; natural helsiden; artificial konstsiden; marchar (ir) como la gå som smort sedal m metrev

seda[nfe (-tivo) a m lindrande (lugnande,

smärtstillande) [medel] sede / [biskops]säte; la Santa påve-stolen

sedentario a stillasittande sed leño a siden-; silkeslen -eria sidenvaror; sidenaffär sedici|on uppror-oso I a upprorisk II m

upprorsman sediento a törstig; törstande [de efter] sedimentjacion 1 avsättning; velocidad

de -- [läk.] [blod]sänka 2 sedimentbildning -ar tr avlagra -o 1 bottensats 2 sediment sedoso a sidenartad; silkeslen seduc|cion 1 förförelse 2 lockelse, frestelse -ir [böjn. som conducir^ oreg, tr 1 förföra 2 locka -tivo a förtrollande -tor I a förförisk, bedårande II m förförare sefard|i [pl. -íes] (-fía) m sefardisk jude, ättling av spanska judar [som fördrevs från Spanien år 1492] seg|ador m skördeman; slåtterkarl -adoro skördemaskin -ar [pres. siego} tr 1 meja 2 skära (hugga) av seglar I a 1 värdslig 2 obunden av klosterlöfte 11 m lekman[nabroder] segmentQ segment

segoviono I a från Segovia 11 m Segovia-bo segreg[ación 1 avsöndring 2 racial segregation, rasåtskillnadspolitik -ar 1 avsöndra 2 frånskilja segu|ida följd; en genast; strax därpå; de '^utan avbrott, i sträck-idamente adu omedelbart; strax därpå -idilla [slags spansk verstyp] -idilios pl [slags spansk] folkmelodi (folkdans) -ido a oavbruten; i följd -idor m anhängare; elev -ir [pret. siguió] I tr 1 följa 2 fortsätta 3 ägna sig åt U itr i förbli 2 må, befinna sig según prep efter, enligt; [z/ como] det beror på

segund|a 1 [järnv.] andra klass 1 de cambio sekundaväxel 3 casarse de ^s gifta om sig 4 decir algo con ^s säga ngt med dubbelmening -ar tr återupprepa -ero sekundvisare -o I a andre II m sekund -ón m nästäldste (yngre) son segur / bila

segur|amente adv 1 säkert, säkerhgen 2 troligen^ nog -idad f säkerhet, trygghet, förvissning; freno de r^ nödbroms; para más (mayor) ^ för säkerhets skull -o I a säker, trygg II m 1 försäkring; ~ marítimo sjöförsäkring; contra (de) accidentes olycksfallsförsäkring; ^^ contra (de) incendios brandförsäkring; contra [el] ro&o inbrottsförsäkring;de enfermedad sjukförsäkring; ~ de vida livförsäkring 2 säkerhet; sobre ^ utan risk; prestar muy sobre låna mot mycket god säkerhet 3 säkring [på gevär]; poner el ^^ [a] säkra; quitar el ^ [a] osäkra

285seis

sentir

seis räkn sex -cientos räkn sexhundra seísmo jordskalv

seieclción urval -cionar ir välja [ut], kalla,

utse Ipara till] -to a [ut]vald, förnäm seiv|a storskog; urskog-ático a skogs--oso a skogig

selliar tr 1 stämpla 2 försegla-o 1 stämpel 2 frimärke 3 sigill 4 [farm.] kapsel, tablett

semáforo 1 [järnv.] semafor 2 trafik[sig-nal, -ljus

seman|a vecka; la S'^ Santa påskveckan -al a vecko- -ario I a vecko- II m veckotidning

sem|àntica (-asiologia) semantik, ordbetydelselära semblan|te m 1 ansikte 2 utseende -za 1 likhet 2 [litt.] porträtt, teckning, biografi

sembr|adero såningsmaskin -adío a färdig att besås -ado besått fält, åker -ador m såningsman -adura sådd, såning -ar [pres. siembro] tr 1 så, sätta 2 sprida; översålla; beströ semej|ante I a lik; liknande, dylik; a lik II m [med poss. pron.] like, medmänniska; nuestros ^s våra likar -anza likhet -ar itr likna semen m säd[esvätska] sement|al a sånings-, frö-; toro ^ avelstjur -ar tr beså -era såning[stid] semestr|a| a halvårs- -e m halvår semi[circular a halvcirkelformig -círculo

halvcirkel -diós m halvgud semillia frö, kärna -ero 1 plantskola 2

källa, upphov semimanufacturado a; artículos ^s halvfabrikat

semi nar I io 1 prästseminarium 2 seminarium, sammankomst -ista m seminarist, elev vid prästseminarium semi [obscuridad / halvdunkel -producto

halvfabrikat sem|ita mf a semit[isk] -itico a semitisk semi|tono halvton -vocal m halwokal sémola semolinagryn; ~ de avena [-[mondada]-] {+[mon- dada]+} havregrynsgröt semoviente a; bienes r^s [jur.] boskap sempitern[a [bot.] eternell -o a evig Sena; el -- Seine [flod] señad |o senat -or m senator

S. en C. [förk. för] Sociedad en Comandita

kommanditbolag sencill[amente adv enkelt; helt enkelt -ez / enkelhet-o a enkel; rättfram; lätt-trogen send|a stig-ero gångstig sendos a [pl.] var sin[a] séneca m lärd

sen|ectud / ålderdom-il a senil, ålderdomssvag -ior m senior seno 1 barm; sköte; moderliv 2 håla;

[havs]vik; vrå, skrymsle 3 [mat.] sinus sens|acién 1 känsla, intryck 2 sensation,

uppseende -acional a sensationell sensat|ez / klokhet -o a klok [och sansad],

förståndig, försiktig sens|ibilidad / 1 känslighet 2 medkänsla -ible a 1 känslig, känslosam; ^ al choque stötkänslig 2 kännbar, djupt känd, beklaglig; påtaglig, ansenlig 3 förnimbar -iblemente adv märkbart, betydligt -ibleria överdriven sentimentalitet, gråt-mildhet -itivo a känsel-; kännande, förnimmande -orial (-orio) a sinnes- -ual a sensuell -ualidad / sensualitet sent I ado a 1 sittande 2 lugn, stadig, klok 3 fastställd -ar [pres. siento] i tr 1 sätta [i stol] 2 införa, skriva upp II itr passa; bekomma III rf I sätta sig sentenci|a 1 tänkespråk, sentens 2 [-dom[slut];-] {+dom- [slut];+} utlåtande -ar tr döma, avkunna dom över -oso a sententiös, moraliserande

sentido I a 1 snarstucken 2 innerlig, smärtsam, djupt känd; hjärtlig, uppriktig II m i sinne; poner los cinco en ägna stor uppmärksamhet åt, bemöda sig mycket med 2 medvetande, förstånd, uppfattning; perder el ~ förlora medvetandet

3 mening, innebörd, betydelse, bemärkelse; ~ común sunt förnuft; de ^ común självklar; --- de la orientación lokalsinne

4 riktning, håll

sentimental a sentimental -ismo sentimentalitet

sentimiento 1 känsla 2 sorg, förstämning

3 beklagande sentina kölrum; del vicio syndens näste sentir [pres. siento; pret. sintió] I tr i känna; förnimma; märka, höra; sin ~ omärkligt 2 beklaga; lo siento mucho jag beklagar, det var tråkigt 3 mena II r/l

286serrería

känna sig III m mening; a (en) mi enligt min mening seña 1 tecken; signal 2 '^s a) adress

b) signalement señal f 1 signal 2 märke 3 handpenning 4 tecken; con pelos y ^es in i minsta detalj -adamente adv särskilt -ado a 1 [-[förut]bestämd;-] {+[förut]- bestämd;+} fastställd 2 framstående; distingerad, förnäm 3 viktig, märklig [dia dag] -amiento fastställande [av datum, plats m. m.] -ar i tr 1 signalera 2 [-[förut]bestämma;-] {+[förut]- bestämma;+} fastställa 3 visa, peka (tyda) på 4 peka på (ut) 5 markera, göra ett märke på 6 påpeka, omnämna II rf I utmärka sig

señero a 1 ensam, isolerad 2 enstaka, enastående

señor m 1 herre; el S^ Herren Gud; Nuestro S'^ Jesus Kristus; dos o tres garrotazos de padre y muy ~ mío ett par hejdundrande rapp 2 ägare 3 herr -a 1 dam; Nuestra Sr^ Jungfru Maria 2 hustru 3 ägarinna 4 fru -ear fr 1 härska (vara herre) över 2 behärska [äv. fig.] -es mpl; los sr^ Pérez herr och fru (herrskapet) Pérez -ía 1 välde 2 herrskap; högvälboienhet -ial a 1 förnäm; mycket elegant 2 riddar-, adlig -il a herrskaps-, herre--ÍO 1 välde 2 riddargods; [stor]gods -¡ta 1 ung dam 2 fröken 3 frun [tilltal av tjänare^ -¡to 1 ung herre; överklassyngling 2 dagdrivare, lätting 3 herrn [tilltal av tjänare] señuelo 1 lockfågel, vätte 2 [fig.] lockbete, snara

sep. [förk. för septiembre^ sepa [pres. konjv av safter] sépalo blomfoder

separ]able a skiljbar -ac¡ón 1 avskiljande; åtskiljande 2 söndring, brytning 3 separation, hemskillnad -ado a 1 [av]skild; åtskild 2 por ~ separat, för sig, i särskild försändelse -ar tr [av]skilja; åtskilja •at¡smo separatism -atista mf a [-separatist[isk]-] {+separa- tist[isk]+} sepbre. [förk. för septiembre^ sepelio kyrklig begravning sep¡a 1 [slags] bläckfisk 2 sepia sept. [förk. för septiembre^ septentrión m 1 Karlavagnen 2 nord; nordan vind -onal a nordisk, nord-, nordlig

septiembre m september sépt¡mo I räkn sjunde II m sjundedel sept|¡ngentés¡mo räkn sjuhundrade-uage-nario sjuttioåring «uagésima Septuagésima [söndag] -uagés¡mo räkn sjuttionde sepul|cral a grav-, gravlik -cro grav-tar tr begrava [äv. fig.] -to a begraven -tura 1 begravning 2 gravställe; dar ^ a begrava -turero dödgrävare sequledad / torrhet; [fig.] kärvhet -edal (-eral) m torr mark -ia 1 [period av] torka 2 [Am.] törst séquito följe, svit,uppvaktning; procession ser I oreg. itr 1 vara 2 existera 3 duga, passa; no soy para eso jag passar inte till det 4 hända; asi fue så gick det till 5 ¡eso es! just det!; esto es det vill säga; es que . . saken är den att . .; a no ^ que såvida inte; o sea med andra ord; no sea que så att inte; om inte II m varelse; el S'^ Supremo det högsta väsendet. Gud ser|àfico a serafisk -afín m seraf; ängel serb I a rönnbär-al m rönn Serbia Serbien serbio m a serb[isk] seren |ar I tr lugna, stilla II rf I lugna sig [äv. om havet] -ata serenad -¡dad / 1 [sinnes]lugn 2 lugnt väder [på havet] -o I a 1 [om havet] lugn 2 nykter, sansad 11 m 1 nattvakt 2 aftondagg 3 al utan tak över huvudet [på natten] seri[ci]cultura silkes|odling, -industri serie / serie; rad, följd; /abricar en serie-tillverka

ser¡|edad / 1 allvar 2 pålitlighet -o a 1 allvarlig, allvarsam; en ~ på allvar 2 stadig, pålitlig; relaciones -as stadigt sällskap 3 viktig, betydelsefull sermjón m predikan-onear I tr läxa upp II

itr predika seroja torrt löv; ris, kvistar serón m [slags] stor klövjekorg seros¡dad f [läk.] hinnors fuktighet serpjentear itr shngra sig [fram] -entin m © rörspiral; slinga; enfriador kyl-slinga; de calefacción värmeslinga -ent¡na serpentin -iente / orm [äv. fig.] serrallo seralj, harem serran|ia bergsbygd, skogsområde -illa visa i folkton -o I a bergs-, boende i berg 11 m bergsbo serr|ar [pres. sierro] tr såga [itu] -eria sågverk

287serrijón

siervo

serrijón m kort bergskedja serr|in m sågspån -ucho handsåg, fogsvans

serv|ible a användbar -icial a tjänstvillig -icio 1 anställning, tjänst[göring}; militar militärtjänst; escalera de kökstrappa; chica de hemhjälp 2 service, betjäning 3 väsen; el postal postväsendet 4 tjänst, hjälp 5 offentlig toalett 6 [sport.] serve -idor m tjänare -idumbre f i la ^ tjänstefolket, tjänarna i ett hus 2 [j ur.] servitut -il a servil, krypande -ilismo servilitet

servillef ia servett -ero servettring servio = serbio

servir [pret. sirvió^ I tr i tjäna; hjälpa; vara i tjänst hos 2 servera Z r^ de tjänstgöra såsom, tjäna till; ~ para duga till II rfl betjäna sig [de av]; ha godheten; sírvase . . var god . . sesada stekt hjärna [maträtt]; hjärna [hos djur]

sesear itr uttala läspljud som s sesento räkn sextio seseo uttal av läspljud som s sesera 1 hjärnskål 2 F skalle, intelligens, hjärna

sesg|ado a sned-o I a sned II m 1 snedhet

2 kompromiss, medelväg sesión 1 session, sammanträde, konferens

2 [bio]föreställning ses|o hjärna; förnuft; perder eZbli tokig -os pZ hjärna; hjärnsubstans sestear itr vila (sova) middag sesudo a klok seta [ätlig] svamp

set|ecientos räkn sjuhundra -#nta räkn

sjuttio setiembre = septiembre seto häck

S.E.U. [förk. för] Sindicato Español Universitario [ung.] Spaniens Förenade Studentkårer seudónimo pseudonym, antaget namn S.E.u.O. [förk. för] salvo error u omisión S.E. & O., med förebehåll för fel och förbiseende sever]idad / stränghet -o a sträng sevicia grymhet

sevillan|as pl [slags] folkmusik (folkdans) från Sevilla-o I a från Sevilla 11 m Sevilla--bo

sex|agenario I a sextioårig II m sextio-åring -agésima Sexagésima [söndag] -agésimo räkn sextionde -centésimo räkn sexhundrade sexo kön

sex|tante m sextant -teto sextett -tina sestin, versform om sex sexradiga strofer och en treraüig slutstrof -to I räkn sjätte II m sjättedel-tuplicar/r sexdubbla sexual a sexuell -idad / sexualitet s/f [förk. för su favör]; a ~ [hand.] Eder tillgodo

1 si rfl. pron [efter prep.] sig; de por ^^ i och för sig

2 si I adv ja; jo II m ja[ord]

1 si m [mus.] h; bemol mayor B-dur

2 si konj 1 ifall, om 2 huruvida, om 3 ju 4 ~ fcien även om; no annars, varom icke; por ^ acaso för den händelse [att]

siarn Iés m a siames[isk]; hermanos -eses

siamesiska tvillingar sibar|ita mf a sybarit[isk] -itico a sybari-tisk

Siberia Sibirien siberiono I a sibirisk II m sibirier

sibil |a sibylla -ino a sibyllinsk, hemlighetsfull sicario [lejd] mördare Sicilia Sicilien siciliano I a siciliansk II m

sicilian[are] siclo [bibi.] sikel [judiskt mynt] sicofant|a (-e) m angivare; baktalare sicómoro sykomor [slags fikonträd] sidecar [eng.] m sidvagn [på motorcykel] sidleral (-éreo) a stjärn-sider|urgia järn|hantering, -industri -úr-

gico a järn-, järnindustrieli sidr|a cider-eria ciderfabrik siega 1 skörd, slåtter, mejning 2 skördetid

siembra sådd, såning siempre adv 1 alltid, ständigt y cuando endast om; que såvida, förutsatt att; så snart som; para för alltid; por för evigt -viva eternell sien / tinning

sierpe / 1 orm [äv. fig.] 2 [bot.] rotskott

1 sierra såg

2 sierra bergs|kedja, -kam; bergsbygd sierv|a slavinna; de Dios [relig.] nunna

-o slav; de Dios [relig.] munk; de la gleba livegen; Nos r^ de los ^^s de Dios

288siesta

simultáneo

Vi Guds ödmjukaste tjänare [sagt av påven]

siesta 1 middagsvila; tupplur 2 middags]-

stund,-hetta siete räkn sju -mesino I a svag, sjuklig II m barn som fötts för tidigt [efter sju månader]

sífilis f syfilis sifilítico I a syfilitisk II m

syfilissjuk [person] sifón m 1 sifon 2 hävert sigil|ar tr försegla; förtiga -o hemlighet, förtegenhet -oso a förtegen; tyst, försiktig, smygande sigla sigel, förkortningstecken siglo 1 sekel, århundrade 2 tidsskede; el S^ de oro Spaniens storhetstid (guldålder) [på 1600-talet] sign|ar I tr 1 sätta sigill (stämpel) på 2 underteckna, signera II rf I göra korstecknet -atorio m a [person] som undertecknar -atura beteckning, signatur signific|acion 1 mening, innebörd 2 betydelse, vikt -ado I a 1 betydande, viktig 2 ansedd, framstående II m betydelse, innebörd; primitivo grundbetydelse -ar I tr 1 beteckna, betyda 2 meddela, tillkännage II itr ha betydelse, vara av värde III rfl utmärka sig -ativo a 1 betecknande 2 betydelsefull signo 1 kännetecken, bevis 2 symptom 3 [vänskaps]bevis 4 tecken [äv. mat., gram., astr.]; ~ más (menos) plustecken (minustecken) siguiente a följande

sílaba stavelse silabario abcbok silabear

itr uttala tydligt i stavelser ^

silbja[ut]vissling-ar I tr 1 vissla [en melodi] 2 vissla på (åt) 3 vissla ut 11 itr 1 vissla 2 vina; väsa -ato visselpipa -ido i vissling 2 susning -o 1 vissling 2 vinande, sus; väsning silencilador m ljuddämpare -ar tr i inte omnämna, förtiga 2 dämpa ned -o 1 tystnad 2 [mus.] paus -oso a 1 tyst, stilla 2 tystlåten silente a [åld.] tigande, stilla Silesia Schlesien sílex m flint a

silfide / sylfid; älva silfo luftande; alf silicato silikat sílice / flinta, kisel

sil|icico a; ácido ~ kiselsyra -icio [kem.]

kisel -icosis / silikos, stendammlunga silo silo, spannmålsmagasin silogismo syllogism, slutledning silueta silhuett siluriano a silurisk, silur-siluro mal [fisk]

Silv|a 1 [slags] dikt 2 diktantologi-estre a skogs-, vild -icultura skogs|bruk, -odling silla 1 stol; ~ gestatoria påvens bärstol [i högtidliga processioner]; de manos bärstol; de ruedas rullstol 2 sadel; de montar ridsadel; vaquera cowboysadel 3 èpiscopaZ biskopssäte sillar m kvadersten

1 sillería [uppsättning av] stolar

2 sillería kvaderstenar

sill|ero 1 stolflätare 2 sadelmakare-etazo slag med stol -in m [cykel]sadel -ón m länstol, fåtölj sima bråddjup, avgrund simbiosis / symbios

simbólico a symbolisk simbolizar tr symbolisera símbolo 1 symbol, sinnebild, tecken 1 ^ de fe trosbekännelse sim|etria symmetri -étrico a symmetrisk simia aphona

simiente / frö; mala ^ draksådd simiesco a apliknande símil m jämförelse; likhet similar a liknande, likartad, dylik similitud / likhet simio apa simón m droska

simonía simoni, handel med andliga ämbeten

simp|atia sympati; trevligt sätt -ático l a sympatisk, trevlig II m; el gran r^ det sympatiska nervsystemet -atizante mf sympatisör -atizar itr sympatisera simpl|e a 1 enkel [i motsats till dubbel], osammansatt 2 enfaldig, dum -emente adv helt enkelt -eza naivitet, dumhet -icidad / 1 enkelhet [i stil] 2 naivitet, enkelhet -ificación förenkling -ificar tr förenkla-ón I a enfaldig, naiv II m dum-snut

simuIlación simulering, förställning, låtsande -acro skenbild -ar tr simulera, låtsa simult|àneamente adv samtidigt -anear tr bedriva [två sysselsättningar] jämsides -aneidad / samtidighet -oneo a simultan-; samtidig

289simún

s/L

simún m sanium, ökenvind sin prep utan; embargo emellertid; más utan [att säga] något mera; utan vidare kommentarer (närmare förklaring); más ni más utan vidare; una cuenta ^ pagar en obetald räkning sinagoga synagoga

sinalefa [gram.] sammansmältning av

två vokaler i uttalet sinapismo 1 senapsplåster 2 F [irriterande

och] efterhängsen person sincerlar I tr urskulda, rättfärdiga II r/Z urskulda sig [con álgn hos ngn] -idad / ärlig-, uppriktig|het -o a ärlig, uppriktig síncopa 1 [gram.] synkope [av språkljud] 2 [mus.] synkop sincopar tr [gram., mus.] synkopera síncope m [läk.] synkope, svimning sinlcretismo [filos.] synkretism -cronico a synkronistisk -cronizar tr synkronisera sindic|al a fackförenings- -alismo syndikalism -alista mf a syndikalist[isk] -ar I tr förena i sammanslutning (fackförening) 11 rfl sammansluta sig, bilda fackförening -ato \ r^ de obreros fackförening 1 de empresarios arbetsgivarförening síndico god man [i konkurs] sin|ecura sinekur-fin m otal, massa sin|fonia symfoni -fónico a symfonisk; symfoni-

singl|adura vt dagsresa-ar i/r segla i viss riktning

singular I a enastående; originell, speciell II m singularis -idad / engendomhghet, besynnerligt handlingssätt -izar I tr utmärka; göra säregen II rfl vara säregen; utmärka sig -mente adv i synnerhet, särskilt siniestrla vänster [hand] -o I a 1 vänster 2 olycksdiger; hemsk, farlig II m olycka, katastrof, haveri, eldsvåda [m.m.] sinnúmero otal

1 sino öde

2 sino [åld., vulg.] = signo

3 sino konj utan; [för]utom; eljest,annars; no .. endast, ingen annan än

sinodal a synodal, synod- sínodo synod,

präst-, kyrko|möte sin|ologia sinologi -ólogo sinolog, Kinakännare

sinónimo a m synonym, likabetydande [ord]

sinopsis / synops[is], översikt sinóptico a

synoptisk, översiktlig sinovi|a ledvatten -al a ledvattens-sinlrazón / 1 orimlighet 2 självsvåld, godtycke -sabor m otrevlighet, bekymmer sin|tactico a syntaktisk -taxis / syntax síntesis / syntes, sammanfattning sintétic|o a syntetisk, konst-; fibra -a konstfiber

sintetizar tr syntetisera, samman|ställa, -föra

síntoma m symptom; tecken sintomático

a symptomatisk sintonizar tr [radio.] ta in sinuos|idad / buktighet; slingrande form -o a krokig, vindlande sinusitis / sinusit, bihåleinflammation sin|ventura olycka -vergüenza a mf fräck

[figur], oförskämd [person] sionis|mo sionism -ta mf a sionist[isk] siquiera adv åtminstone; ni ^ inte ens sirena 1 [myt.] siren 2 förförisk kvinna

3 siren; signalpipa; mistlur sirg|a bogserlina -ar tr bogsera Siria Syrien siríaco a fornsyrisk siringa panflöjt sirio I a syrisk II m syrier siroco s[c]irocko [het italiensk sydostvind] sirvient|a tjänstefhcka -e m tjänare sis|a snatteri, smussel; jfr-ar-ar tr smussla

till sig [vid inköp för andra] sisear tr itr vissla [ut] sísmico a; movimiento ^ jordbävning sismo jordbävning, jordskalv sismógrafo seismograf sistem|a m system -ótico a systematisk, metodisk -atizar tr systematisera, sätta i system

sístole m 1 hjärtats sammandragning 2

[poet.] systole, stavelseförkortning siti|ador a m belägrande -al m högsäte -ar tr belägra

sitio 1 plats; real kungligt slott 2 belägring sito a belägen

situjación situation, läge, belägenhet, ställning -ado a belägen -ar I tr ställa, placera II rfl 1 placera sig, ta plats 2 bli välsituerad ski m skida

s/L [förk. för] su letra Eder växel

290S.L

socavón

S.L. [förk. för] Sociedad Limitada [-[aktie]bolag-] {+[aktie]- bolag+} med begränsad ansvarighet S.M. Eförk. för] Su Majestad Hans (Hennes, Ers) Majestät Smo. [förk. för Santísimo] smoking m smoking

s/n [förk. för] sin número utan nr [vid

angivande av gatuadress] snob m snobb SO. [förk. för sudoeste]

1 so; burro! din åsna!

2 so prep vid, under; pena de med risk för

3 so itj ptro! sobaco armhåla

sobado a nött; [fig. äv.] uttjatad sobaquera ärmlapp

sobar tr 1 knåda 2 ge [ngn] stryk 3 fingra

('tafsa') på soberanlamente adv synnerligen, ytterst -ia suveränitet -o I a 1 suverän 2 förskräcklig, enorm 11 m härskare soberbi|a högmod-o a 1 högmodig; stolt

2 ståtlig; härlig soborn|ar tr muta -o bestickning; conato

de ^ mutförsök sobr|a 1 överskott; de ^ mer än nog (väl) 2 '-'S överlevor, lämningar [efter måltid] -adamente adv i hög grad; mer än nog -ado I a överflödande, rik[lig] II adv — sobradamente -ante I a övertalig; som blir över, resterande II m 1 kvarleva; överskott 2 saldo -ar iir 1 bli (vara) över 2 vara överflödig 3 finnas i [mer än] tillräcklig mängd; basta ¡j -a det räcker och blir över sobrasada [slags] korv sobre I m kuvert, omslag II prep 1 på, ovanpå 2 om, angående 3 utöver, förutom 4 [om tid] cirka, omkring 5 manera i hög grad, utomordentligt; ^^ todo framför allt sobre|abundancia överflöd, övermått -abundante a överflödande -abundar itr finnas i överflöd -alimentar tr ge extra näring; övergöda -cama sängöverkast -carga 1 överbelastning 2 ökad [-[arbets]börda-] {+[ar- bets]börda+} -cargar tr 1 överlasta 2 överhopa [med arbete] -cargo 1 ^ super-karg, fraktuppsyningsman 2 tilläggsavgift

sobre|cogedor a gripande -coger I tr över-

raska il rfl bli förskräckt -cogido a överraskad; förskräckt -dicho a ovannämnd -dorar tr 1 förgylla 2 [fig.] överskyla -humano a övermänskhg -Nevar tr 1 uthärda, tåla 2 lätta [ngns börda] -manera adv i hög grad, övermåttan -mesa 1 b9rdduk 2 tid man tillbringar vid bordet efter måltid; hacer r^ ha en pratstund efter maten; de r^ efter maten -natural a övernaturlig -nombre m öknamn; tillnamn sobre| ntender [pres. sobrentiendo] tr underförstå -parto [läk.] barnsäng; barnsängsfeber -pasar tr över[gå, -träffa -peso övervikt -poner [böjn. som poner] oreg I tr sätta (lägga) ovanpå II rfl få överhand [a över]; r^se a sätta sig över -producción överproduktion -pujar tr över|träffa, -glänsa [en i fråga om] sobre|saiiente I a framstående; [om betyg] berömlig II m [teat.] dubblerande, [ibl.] alternerande, ersättare; [i film] stand-in -satir [böjn. som salir] oreg. itr 1 höja sig [över andra] 2 utmärka sig -saltar I tr förskräcka, skrämma upp II rfl bli rädd (förfärad) -saito förskräckelse, chock; sprittning; tuvo un ~ han spratt till; de ~ helt plötsligt, oväntat -saturado a [kem.] övermättad -scrito utanskrift; adress -seer itr [j ur.] avbryta process -sueldo lönetillägg -tarde f skymningsstund -todo överrock -venir [böjn. som venir] oreg. itr inträffa, komma på -viviente a mf överlevande - vivir itr överleva; a leva längre än, överleva sobriedad / förnöjsamhet; mått|lighet, -fullhet

sobrin|a brors-, syster [dotter -o bror-,

syster|son sobrio a sober, måttlig socaire m läsida; aZ i lä; a de i skydd (lä) av

socalin|a bedrägeri -ar tr lura av [ngn ngt], skoja [ngn på ngt] -ero tjuv, bond-fångare socapa förevändning socarrar tr sveda; halstra lätt socarr|on I a slug; illmarig, spydig II m

filur -oneria illmarighet socav|ar tr under|gräva, -minera -ón m hålighet förorsakad av underminering (sättning i marken)

291sociable

solitario

soci|oble a sällskaplig -ol a 1 sällskaplig; social 2 capital ^ aktiekapital; razón ^ firmanamn -alismo socialism -alista mf a socialist[isk] -alizar tr socialisera -edad f i samfund, förening 2 bolag; anónima aktiebolag; en comandita kommanditbolag; ^ limitada [aktie]bolag med begränsad ansvarighet 3 societet, sällskapsliv 4 la r^ española det spanska samhället -o 1 medlem 2 delägare, bolagsman, kompanjon -ologia sociologi -ológíco a sociologisk -ólogo sociolog socolor m förevändning socorr|er tr undsätta, hjälpa, rädda -ido a 1 hjälpsam 2 vanlig, utnött, banal -o räddning, hjälp, undsättning; ¡^1 hjälp!; casa de hjälpstation [för [-olycksfall]-] {+olycks- fall]+}

socrático a sokratisk sochantre m försångare soda soda

sodio natrium; hidróxido de natrón sodom|ia homosexualitet -ita a m homosexuell soez a oanständig, rà sofá m soffa

sof|isma m sofism -ista mf a sofist[isk] -isticar tr för]falska, -vränga -istico a sofistisk; ihålig, falsk sofo|caciön kvävning -cante a kvävande -car I ir kväva [äv. fig.] II rf I bli förtretad -CO förtret -quina F = sofoco sofreír [böjn. som freír] oreg. tr fräsa,

steka helt lätt sofrenar fr tygla; hålla tillbaka soga rep

sois [pres. av ser] soja soja

sol m 1 sol; arrimarse al que más calienta smickra den mäktigaste; no dejar a ~ ni a sombra inte lämna i fred; de a sombra från morgon till kväll 2 sol [Perus myntenhet = 100 centavos] 3 [mus.] g; bemol gess; sostenido giss solamente adv enbart, blott, bara solan |a 1 solig plats 2 sollbalkong, -veranda -o östanvind so lap|a 1 rock I slag, -krage 2 ficklock; [kuvert-, bokomslags]flik 3 täckmantel, förevändning -adórnente adv illistigt, knepigt -ado a lömsk, listig

1 solar m tomt; el ^ patrio fädernejorden, hemlandet; casa herresäte

2 solar a sol-

3 solar [pres. suelo] tr stensätta, belägga med [sten]plattor

solarieg|o a; casa -a adelsresidens, stamslott

solaz m vederkvickelse, rekreation, vila,

nöje -or tr vederkvicka, roa solazo F stark (brännande) sol soldad |a sold; lön -esca soldatesk -esco a soldatesk- -o soldat; raso menig [-[soldat]-] {+[sol- dat]+}

sold|ador m 1 lödkolv 2 svetsare -adura 1 lödning 2 svetsning -ar [pres. sueldo] tr 1 löda 2 svetsa [ihop] solear tr sola; lägga i solen solecismo språkfel

soledad / 1 ensamhet; enslighet 2 undangömd plats; ödemark solemn|e a högtidhg-idad f högtidlighet;

fest -izar tr högtidlighålla, fira soler [pres. suelo] defekt, itr bruka, pläga solera 1 stötta, bjälke 2 botten i ugn 3 [dial.] druvskal 4 gran r^ vin av gammal [fin] årgång solería golv solevantar I tr lyfta upp II rfl bli upprörd,

förarga sig so |f I a 1 konsten att sjunga efter noter 2

notskrift 3 F prygel, stryk solfatu ra vulkanöppning solfjear tr 1 sjunga efter noter 2 F prygla, ge stryk -eo 1 konsten att sjunga efter noter 2 F prygel, stryk solicit|ante mf sökande -àr tr begära, anhålla om; skicka efter sol lícito a ivrig, nitisk; tjänstvillig; flitig, arbetsam -icitud / 1 omsorg 2 anhållan, ansökan

solidar|idad f solidaritet -io a solidarisk -izarse rfl bli solidarisk, solidarisera sig solideo prästkalott

solid I ez / 1 [kem.] fast form 2 soliditet; styrka -ificaciön förvandling till fast form; punto de stelnings-, frys|punkt -ificarse rfl anta fast form; stelna; frysa till is

sólido a 1 [kem.] fast 2 solid; stark, hållbar

sol|iloquio monolog -ista mf solist -itaria binnikemask •itorio I a 1 ensam, enstörings- 2 enslig, ödslig Ii m 1 enstöring 2

292sólito

soplete

[kortsp.] patiens 3 solitär [ädelsten] 4 eremitkräfta sólito a vanlig solíto a F alldeles ensam soliviantar I tr egga (hetsa) upp II rfl bli upprörd

sol |o I a ensam; a -as ensam, för sig själv; ensamma, på tu man hand; se pinta para han kan konsten (är duktig i) att II m [mus.] solo[stycke] sólo adv 1 bara, endast, blott 2 först, inte

förrän solomillo entrecote solsticio solstånd

soltar [pres. suelto] I tr 1 släppa [ifrån sig] 2 lämna, släppa lös (ut) 3 frige II r/Z 1 släppa [taget]; göra sig fri 2 bli skicklig (rutinerad) 3 ^se a andar (hablar) [om barn] börja gå (tala) soltería a f ogift [kvinna]; nombre de [frus] flicknamn -ia celibat, ogift stånd -o I a ogift 11 m ungkarl -ón m gammal ungkarl -ona gammal ungmö sol tu ra lätthet, ledighet; säkerhet, otvungenhet

solu|bilidad / löslighet -ble a 1 löslig 2 lösbar -ción lösning [äv. mat.]; sin ^ de continuidad utan avbrott -cionar tr lösa [äv. mat.]

solvenlcia solvens -tar tr 1 betala [skuld]

2 lösa, klara upp -te a solvent sollamar tr sveda sollo stör [fisk]

solloz|ar itr snyfta-o snyftning somanta F prygel

somatén m 1 [klämtning i] stormklocka 2

borgargarde somático a somatisk, kroppslig som br|a 1 skugga; tener mala r^ vara ilsken [av sig]; ala ^ i skuggan 2 mörker -ear tr kasta skugga över, skugga [äv. konst.] -era 1 hattmodist 2 hattask -eria hattaffär -ero hatt; de copa hög hatt -ia skuggig plats -illa parasoll -io a dunkel, mörk; dyster somero a ytlig, föga djupgående somet|er i tr i betvinga, kuva 2 underställa Ii rfl underkasta sig -¡miento underkastelse som[m]ier m [gall.] resårmadrass somn|ambulismo somnambulism, sömngång -ómbulo sömngångare -ífero a m

sömngivande [medel] -olencia sömnighet, dåsighet somor|gujar i tr sänka ned, doppa II rfl dyka ned -gujo (-mujo) [zooL] lom; a lo ^ i smyg somos [pres. av ser]

1 son m 1 klang, ljud, ton; bailar al que le tocan rätta sig efter omständigheterna; sin ton ni r^ ogrundat; utan anledning, för ingenting 2 rykte 3 förevändning 4 sätt; en de burla på skämt

2 son [pres. av ser]

sonado a ryktbar; mycket känd och omtalad

sonajero [barn]skallra sonámbulo = somnámbulo son I ante a klingande -ar [pres. sueno] i tr [mus.] spela II itr 1 klinga, ljuda 2 ringa, slå; låta [a som], verka III rfl snyta sig

sonatia sonat -ina sonatin, kort sonat sondia 1 sond 2 sänklod-[e]ar ir sondera [äv. fig.]; loda -eo sondering; undersökning

sonetlista mf sonettdiktare -o sonett sonlido ljud, klang, ton; el muro del ljudvallen -iquete m = sonsonete -oro a ljudande, ekande, klingande; film r^ ljudfilm

sonlreir [pres. sonrio; pret. ^sonrió] itr rfl [små]le -riente a leende -risa [små]leende sonroj|arse rfl rodna -o rodnad, skam sonros|ado a skär -[e]arse rfl rodna sonsacar tr lista nyheter ur, 'pumpa* sonsonete m 1 trummande 2 entonighet 3

ironiskt tonfall so ñ lador I a drömmande II m drömmare -ar [pres. sueño] itr drömma [äv. fig.] [con om] -olencia = somnoZencia-oliento a sömnig, dåsig sopa 1 soppa 2 brödbit som doppas; estar

hecho una r^ vara dyvåt (genomblöt) sopapo F örfil, hurring sopeña klipphåla sopera soppskål

sopesar /r 1 väga i handen 2 överväga sopetón m slag med handen; de r^ plötsligt,

oförhappandes sop| lada vindil -ado a F uppblåst -amocos m F sittopp -ar tr itr blåsa [på (ut)] -ete m 1 munstycke [till säckpipa] 2 blåslampa

293soplido

súbdito

-ido blåsande -o fläkt, pust -ón m angivare, tjaliare; skvallerbytta soponcio F svimning

sopor m dvala, tung sömn -ífero a sömn-

givande -oso a dvallik soportable a uthärdlig, måttlig soportal m täckt ingång; förhall; pelargång

soport |ar tr bära, uthärda; fördra, tåla -e m stöd, underlag soprano sopran

sor / syster [frf nunnas förnamn] sorb|er tr insupa; suga -ete m sorbet: a) kyld fruktdryck b) [slags] glass -o klunk Sorbona; la Sorbonne sord lamente adv hemligt, tyst, tassande

-era dövhet sordidez f 1 smutsighet 2 girighet sórdido

a 1 smutsig 2 girig sordina sordin

sordlo a 1 döv 2 dov-omudo a dövstum sorna lömsk-, elak|het; con spydigt soroch|arse rfl [Am.] bli bergsjuk -e m

[Am.] bergsjuka sorprendiente a överraskande -er I ir 1 över|raska, -rumpla, ertappa 2 förvåna 11 rfl bli förvånad (överraskad) sorpresa 1 överrumpling 2 överraskning, förvåning

sorte|ar tr 1 dra lott om 2 undvika, undgå 3 [tjurf.] kämpa med -o dragning [i lotteri]; lottning sortija [finger]ring sortilegio troll|dom, -konst sosa soda, natriumkarbonat soseg|ado a lugn -ar [pres. sosiego'] I tr stilla, lugna II Ur vila sig; sova III rfl 1 lugna sig, ge sig till freds 2 stillna, mojna soser|a (-ia) fadd-, charm|löshet sosiego lugn, stillhet

soslay|ar tr 1 ställa snett 2 försöka undvika -o; al (de) snett, på sidan soso a fadd, smaklös [äv. fig.]; charmlös sospechla misstanke; entrar en ^^s fatta misstankar -ar I tr misstänka II itr tvivla, vara misstänksam -oso i a 1 misstänkt 2 misstänksam Ii m misstänkt (suspekt) person sostén m 1 stöd; stötta 2 bysthållare sosten[er [böjn. som tener] oreg I tr 1 stötta; hålla uppe 2 underhålla, understödja, hjälpa 3 uthärda 4 påstå, för-

fäkta 5 upprätthålla, ha [relaciones comerciales con handelsförbindelser med] II rfl hålla sig uppe -imiento underhåll, understöd sota [kortsp.] knekt

sota|banco vindskupa -barba 1 hakskägg

2 [Am.] dubbelhaka sotana kaftan, prästrock sótano källar|våning, -rum sotavento ^ lä

soterr|ano = subterráneo -ar [pres.

sotierro] tr gräva ned, dölja, gömma soto dunge, snår, lund soviético a sovjetisk; la Unión Soviética

Sovjetunionen soy [pres. av ser] sport m [eng.] sport

Sr. D. [förk. för] Señor Don herr [i adress] Sra. Da. [förk. för] Señora Doña fru [i adress] Srs. [förk. för] Señores herr och fru [i adress] Srta. [förk. för] Señorita fröken [i adress]

S.S. [förk. för] Su Santidad Hans Helighet s.s. [förk. för] seguro servidor alltid till

Eder tjänst [i brev] SSE. [förk. för sudsudeste] SSO. [förk. för

sudsudoeste] Sta. [förk. för Santa]

stand m [eng.] stånd, monter [på mässa

(utställning)] Sto. [förk. för Santo] stock m [eng.] varulager su poss. pron sin, sitt, hans, hennes. Er suasorio [litt.] = persuasivo suav|e a 1 len, mjuk, mild 2 behaglig, vänlig -idad / mild-, mjuk|het -izar ir mildra; dämpa sub|acuàtico a undervattens-, havs- -alter-no a m underordnad, lägre [tjänsteman] -arrendar [pres. subarriendo] tr arrendera i andra hand su bast I a auktion -ar tr auktionera bort subconscien|cia; la det undermedvetna

-te a undermedveten subcutàne|o a; inyección -a injektion under huden

sub[delegar tr förordna i sitt ställe som representant -director m vice verkställande direktör subdesarroil|ado a underutvecklad -o

underutveckling súbdito undersåte

294subdívidírse

sudanés

subdiv|idirse rfl dela sig pá nytt -isión 1 ytterligare [in]delning 2 underavdelning sub|ida 1 uppstigning 2 backe 3 ^ de precios prisstegring -¡do a [om färg (doft)] stark; de color [om anekdot] mustig, pikant -ir I tr 1 lyfta; bära upp 2 höja [pris] 3 gå uppför [una escalera en trappa] 4 uppföra, bygga II itr 1 stiga; gå upp [båda äv. om pris] 2 belöpa sig 11 rfl klättra upp súbito a adv plötslig[t]; de ^ plötsligt sub|jetivo a subjektiv -juntivo konjunktiv subiev|acion (-amiento) resning, uppror -ado I a upprorisk II m upprorsman-ar I tr 1 uppvigla, bringa till resning 2 upp|röra, -hetsa II rfl resa sig, göra uppror

sublim |ado; [corrosiüo] sublimat -ar tr sublimera [äv. fig.] -e a sublim, hög sub I marino I a undervattens- II m undervattensbåt -normal a m utvecklingsstörd -oficial m underofficer submúltiplo a [mat.] jämnt delbar subordin|acion underordnande; underordnad ställning -ado a m underordnad -ar tr underordna sub|producto biprodukt-rayar tr 1 stryka under 2 understryka, framhäva-repticio a understucken, svikligt förvärvad, hemlig [och otillåten] subrogar tr [jur.] substituera subsanar tr reparera; avhjälpa subscri|bir I tr underteckna II rfl prenumerera, abonnera [a på] -pción 1 prenumeration, abonnemang 2 aktieteckning -ptor m 1 [under]tecknare 2 prenumerant, abonnent subjsecuente a efterföljande -seguir [pret. subsiguió] itr rfl följa på varandra -sidiario a subsidiär, hjälp- -sidio subsidier, [penning]understöd -siguiente a efterföljande subsist|encia 1 uppehälle 2 '^s förnödenheter, livsmedel -ente a [ännu] bestående '\r itr 1 vara gällande 2 [f ort ]bestå 3 reda sig, dra sig fram substanci|a 1 [filos.] väsen, substans 2 ämne, massa 3 det väsentliga; en ^ i stora drag -al a [fig.] kraftig; väsentlig; innehållsrik -al mente adv i huvudsak -ar tr 1 resumera, sammanfatta 2 [jur.]

överlägga om [process] inför dom[slut] -oso a kraftig, närande substantivo m a substantiv[isk] substitu|cion insättande [i annans ställe] -ir [böjn. som huir] or eg. tr ersätta [por med]; byta ut -tivo surrogat -to ersättare, vikarie

substra|ccion i försnillande 2 subtraktion -endo subtrahend -er [böjn. som traer] oreg. tr 1 undandra, försnilla 2 subtrahera

sub|strato substrat, underlag -suelo [geol.] alv, undre jordlager -teniente m underlöjtnant, fänrik -terfugio undanflykt -terráneo I a underjordisk; agua -terránea grundvatten II m källar|valv, -våning suburbjano I a för|stads-, -orts- II m förortslinje [i Madrids tunnelbana] -io förort

subven|cion subvention, understöd; stats|bidrag, -anslag -cionar tr subventionera, understödja [med pengar] -ir [böjn. som venir] oreg. tr understödja; bestrida [kostnader] subver|sion omstörtning-sivo a omstörtande; [moraliskt] fördärvlig -tir [pres. subvierto; pret. subvirtió] tr omstörta subyacente a underliggande subyugar tr [under]kuva; tygla, behärska succión sugning

suce|dàneo surrogat -der I tr 1 efterträda, följa 2 ärva [kronan] II opers hända, inträffa -dido F händelse -sión 1 tronföljd 2 arvingar; arvsrätt; arv[smedel] -sivo a följande; en lo r^ i det följande, hädanefter -so 1 händelse 2 succé, framgång -sor m efterträdare suciedad / smuts[ighet] sucinto a kortfattad, knapp sucio a smutsig; [om tunga] belagd; ful;

juego [sport.] ruff[spel] sucre m sucre [Ecuadors myntenhet = 100 centavos]

sucucho [Am.] torftig bostad, kyffe suculento a saftig, läcker; närande sucumbir itr duka under, falla sucursal / filial

Sudófrica Sydafrika sudafricano m a [-sydafrikan[sk]-] {+syd- afrikan[sk]+} Sudamérica Sydamerika sudamericano

m a sydamerikan[sk] sudanés a från Sudan

295sudar

suministro

sud|ar I tr svettas ut II Ur 1 svettas 2 F jobba, slita -ario svepning sud|este m sydost -oeste m sydväst sudor m svett; möda; con el ~ de tu frente

1 ditt anletes svett-ifero (-ifico) a m svettdrivande [medel] -oso a svettig, svett-drypande

sudsud|este m sydsydost -oeste m sydsydväst sudueste m sydväst

Suecia Sverige sueco I a svensk II m 1 svensk; hacerse el låtsa att man inte förstår; slå dövörat till 2 svenska [-[språket]-] {+[språ- ket]+}

suegr|a svärmor -o svärfar suela 1 [sko]sula; de crepé rågummisula; no me llega a la ^ del zapato han kan inte mäta sig med mig 2 köspets [i biljard] sueldo lön

suelo 1 mark; jord, grund; el natal fosterjorden 2 golv suelt|a 1 lössläppande, frigivande 2 tjuder -o I a 1 lös; lossad; número ^ lösnummer

2 skicklig; ledig, otvungen 3 lättflytande 4 vender ^ sälja i lös vikt II m 1 [dinero] ^ småpengar 2 tidningsnotis

sueño 1 sömn; conciliar el somna; tener ^ vara sömnig; coger el ^ falla i sömn, somna 2 dröm [äv. fig.]; dorado önskedröm suero 1 serum 2 vassla suerte f 1 öde; lycka, lyckträff, tur; mala ^ otur 2 slag, sort 3 [tjurf.] moment 4 echar a r^s dra lott; de que så att; de todas ^s under alla omständigheter sueste m sydväst [sjömanshatt] suéter m tröja, kofta, sweater suevo; los sveberna [folkstam] suficien|cia duglighet, kapacitet -te a 1 tillräcklig 2 självtillräcklig, inbilsk 3 duglig sufijo [gram.] suffix

sufrag|ar tr 1 hjälpa 2 stå för [kostnader] -io 1 röst [vid val] 2 rösträtt; ~ universal allmän rösträtt 3 bistånd 4 un funeral en ~ de en dödsmässa till åminnelse av sufr|ido a tålsam, tålig; inte ömtålig, hållbar -¡miento 1 lidande 2 tålamod -ir tr 1 lida, uthärda, undergå; ~ daño lida (ta) skada 2 tillåta, tolerera

suger|encia förslag, vink, anvisning -ir [pres. sugiero; pret. sugirió] tr inge, föreslå

sugest|ion 1 ingivelse; vink; uppslag 2 inbillning, suggestion -ionar tr suggerera, hypnotisera -ivo a suggestiv, fängslande; väckande

suicid|a mf självmördare -arse rfl begå

självmord -io självmord Suiza Schweiz

suiz|o I a schweizisk; la guardia -a schwei-zergardet 11 m 1 schweizare 2 [slags] bulle suje|cion underkastelse, beroende, ofrihet; con ^ a i enlighet med -tar I tr 1 tvinga; lägga band på 2 binda, fästa; hålla fast il rfl \ underkasta sig 2 hålla i sig [stadigt] -to I a 1 fästad 2 underkastad; förpliktigad, skyldig [a till] II m 1 undersåte 2 person, individ 3 samtalsämne 4 [gram.] subjekt suif|amida [läk.] sulfapreparat -atar tr impregnera med sulfat, svavla -ato sulfat, svavelsyrat salt -hidrico a; ácido ^ svavelväte -ito sulfit -onal m sulfonamid -urado a; hidrógeno r^ svavelväte -urar tr 1 förena med svavel 2 irritera, förarga -úrico a; ácido svavelsyra -uro svavel -uroso a svavelhaltig, svavel-sult|àn m sultan -ana sultaninna -anado

(-anato) sultanat surn]a 1 belopp, mängd, summa; y sigue transport summa; total slutsumma; en ^ kort sagt, på det hela taget 2 addition -adora additionsmaskin sumamente ady ytterst, enormt, högst sum lando addend -ar I tr räkna ihop, addera 11 itr uppgå till 11 rfl vara med, ansluta sig [a till] sum|ario I a summarisk II m 1 innehållsförteckning 2 sammanfattning 3 rannsakning -arisimo a; juicio summarisk rättegång

sumer|gible m undervattensbåt -gir tr sänka ned [i vatten] -sión nedsänkning sumidlero avloppsgrav, kloak -o a 1 insjunken [ftoca mun] 2 försjunken; försänkt [i sorg] sumiller 7n kammarherre suministrlador m leverantör -ar tr leverera, anskaffa, förse med, lämna, ge, tilldela -o leverans; ^^ de agua vattenförsörjning

296sumir

suspenso

sumir I tr sänka ned íí rfl i bli insjunken

2 begrava sig [i sorg] sumis|ion undergivenhet; underkastelse;

underdånighet -o a undergiven, lydig sumo a högst; el S^ Pontífice den Helige

fadern; a lo ^ pà sin höjd sunt|uario a lyx- -uosidad † lyx, prakt, ståt -uoso a luxuös, överdådig, storartad supe [pret. av saber]

supedit|ar tr kuva, besegra, lägga under;

-ado i beroende av superable a möjlig att överträffa, över-vinnlig

superabundanIcia stort överflöd -te a

överflödande super|ar tr 1 överstiga; överträffa 2 övervinna -óvit m [hand.] överskott superchería bedrägeri, fult knep superfici|al a ytlig, yt- -e / yta; areal super|fluo a överflödig, onödig -hombre m övermänniska -intendente m över-uppsyningsman superior I a 1 högre; övre, över- 2 framstående 3 ^ a överlägsen; [ut]över II m 1 överordnad; förman 2 [-[kloster]före-stàndare,-] {+[kloster]före- stàndare,+} prior -a [-[kloster]föreståndarinna,-] {+[kloster]föreståndarin- na,+} priorinna -idad / överlägsenhet super|lativo i a [fig.] mycket hög (stor) II m [gram.] superlativ-mercado snabbköp -numerario a övertalig; extra ordinarie -poblado a överbefolkad -poner [böjn. som poner] oreg. tr lägga ovanpå; tillägga -producción överproduktion supersónico a snabbare än ljudet; avión

~ överljudsplan superistición vidskepelse -sticioso a vidskeplig

super|visor tr kontrollera, se över -visor m kontrollör -vivencia 1 rätt till ränta efter avliden 2 överlevnad -viviente a mf över-, efter|levande suplantar tr undantränga; slå ur brädet;

förfalska, förbyta supl|ementario a tilläggs- -emento 1 tillägg[savgift]; supplement 2 [-[tidnings]bilaga-] {+[tidnings]- bilaga+} -ente m suppleant -etorio a ersättnings-; extra-súplica bön, anhållan, ansökan; böneskrift

supliclación [ödmjuk] bön -ante I a bönfallande 11 m supplikant -ar tr be, bön-falla -atoria [jur.] skriftlig anhållan från

en [lägre] domstol till en högre [om rätt att föra process] suplicio 1 straff 2 tortyr [äv. fig.] suplir tr supplera, fullständiga; ersätta supo|ner [böjn. som poner] oreg. tr 1 anta, förmoda 2 innebära, föra med sig -sición

I antagande, förmodan 2 förutsättning supositorio stolpiller

suprem lacia överlägsenhet; överhöghet-o

a högst, sist, avgörande, ytterst su pr lesión indragning, avskaffande, upphävande -imir tr 1 stoppa, avskaffa; dra in [på]; inställa 2 utelämna, ej omnämna

supuesto [pp. av suponer] I a förutsatt; föregiven, fingerad II m förutsättning; hypotes; por r^ givetvis supurlación varbildning -ar itr vara sig suputar tr [ovanl.] beräkna, göra ett överslag över

sur m 1 söder 2 sydvind Suramérica Sydamerika suramericano m a [-sydamerikan[sk]-] {+sydameri- kan[sk]+}

surclar tr 1 plöja 2 fåra 3 genom|fara, -korsa -o 1 [plog]fåra; hjulspår; spår [på grammofonskiva] 2 rynka, fåra surgir itr 1 välla upp 2 uppstå 3 visa sig suroeste m sydväst

surrealis|mo surrealism -ta mf a [-surrealist[isk]-] {+surrealis- t[isk]+}

surt I ida X utfall-ido I a sorterad; blandad

II m sortiment, urval -idor m 1 vattenstråle, fontän, springbrunn 1 de gasolina bensinpump 3 leverantör -ir I tr 1 förse med, leverera 2 åstadkomma; ~ efecto verka, ha effekt II itr välla upp

surto a ^ liggande [för ankar] susceptible a snarstucken; känslig, mottaglig

suscitar tr [upp]väcka, framkalla suscribir [m. fl.] se subscribir [m. fl.] susodicho a ovannämnd suspenlder tr 1 hänga upp 2 avbryta, inställa; uppskjuta; los pagos inställa betalningarna 3 underkänna 4 suspendera -dido a 1 hängande 2 imderkänd, kuggad -sión 1 inställande; de pagos betalningsinställelse 2 suspension, avsättning -sivo a uppskjutande; puntos /^s tre punkter [som anger att en mening är oavslutad] -so I a 1 underkänd, kuggad 2 förbluffad 3 dejar un asunto en r^

297suspicacia

svástica

bordlägga ett ärende II m underkänt betyg

suspic I acia misstänksamhet -az a missl-

trogen, -tänksam suspir|ado a efter|trådd, -längtad -ar Ur sucka; längta [por efter]-o 1 suck 2 [mus.] fjärdedelspaus 3 [de monja] [slags] bakelse

sustancia [m. fl.] se substancia [m. fl.] sustent|àculo stötta, underlag -ar tr 1 stödja, bära 2 underhålla, ge bärgning åt; bekosta; [fig.] ge näring åt -o 1 försörjning, livsuppehälle; näring 2 [fig.] stöd

sustitución [m. fl.] se substitución [m. fl.]

susto rädsla, skrämsel; dar un ~ a skrämma

susurr|ar itr mumla, viska, sorla -o sorl,

viskning, sus sutil a i tunn, fin 2 skarpsinnig, spetsfundig, kvick -eza 1 finhet 2 skärpa, kvickhet -izar tr 1 göra tunn (fin) 2 förfina sutura [kir.] sutur, söm suylo poss. pron [självst.] sin, sitt, hans, hennes. Er, deras; la -a Ert brev; de ~ av naturen; i och för sig; salirse con la -a få sin vilja fram; hacer de las -as komma med påhitt, hitta på rackartyg svástica m hakkors

298 T

T. [förk. för tara i] t. Eförk. för tonelada']

tabac|al m tobaksfält -alera; la T^ spanska tobaksmonopolet -alero I a tobaks- II m tobaks]handlare, -odlare -o tobak; cigarr; [en polvo] snus tabalear Ur trumma [med fingrarna] fóbano [zooL] broms

tabaquería tobaksburk; snusdosa -ia tobaks-, cigarr|affär -o tobaks |odlare, -handlare tabardillo 1 tyfus 2 F solsting tabardo grovt [bond]ytterplagg, kort rock tabarra förargelse, obehag; dar la f

bråka, retas tabern|a taverna, vinstuga-aculo 1 [bibi.] tabernakel; la fiesta de los lövhyddo|-festen, -högtiden 2 [kat.] altarskåp 3 [fig.] helig plats -ero krogvärd tabique m mellanvägg tabl|a 1 skiva, bräde; bräda; ~ de salvación räddningsplanka; las Tablas de la ley Moses lagtavlor; hacer ^s spela oavgjort [t. ex. i schack] 2 veck [på kjol] 3 tavla målad på [trä]pannå A la ^ de multiplicar multiplikationstabellen; subir a las '^s uppträda på scen -ado 1 scen 2 plattform, estrad 3 schavott -ero platta; skiva; [schack]bräde -eta 1 liten bräda

2 chokladkaka -etear itr klappra -ón m 1 grov bräda, planka 1 ^ de anuncios anslagstavla

tabú m [pl. /^es] tabu tabuco kyffe

tabulador m tabulator [på skrivmaskin]

-a tabulator [slags dator] taburete m taburett, pall tacan|ear itr snåla, knussla -eria knussel,

gnidighet -o a m snål[jåp] tácito a tyst, underförstådd taciturno a 1

tystlåten 2 [om p.] inbunden taco I kil, kloss 2 laddstake; förladdning

3 biljetthäfte 4 biljardkö 5 svordom; grovt skämt

tac|on m klack -onear itr gå hårt, sätta i (stampa med) klackarna

tàctic|a taktik-o a taktisk tacto 1 känsel[sinne] 2 takt, känsla för det passande

tach|a fel; sin utan vank, felfri -adura överstrykning -ar tr 1 stryka över 2 klandra [de för] -ón m 1 [penn]streck [för att stryka över text] 2 mässingsspik [med kullrigt huvud] -uela liten spik; stift, nubb tafetán m taft; inglés häftplåster tafilete m saffian tagarnina dåhg cigarr tahalí m värjgehäng tahon|a bageri -ero bagare tahúr m [falsk]spelare taifa skara; gäng; pack taimado a knipslug, knepig taj|ada 1 skiva [skinka]; sacar de dra nytta av 2 rus; dormir su r^ sova ruset av sig -amar m ^ skägg, skäggträ -ante a kategorisk, bestämd -ar tr skära [upp] -o 1 hugg, snitt, skåra 2 brant klippa -ón m huggkubbe tal pron 1 sådan; så; så stor; es su bondad que . . så stor är hans godhet att . ^^ como såsom; r^es como sådana som; till exempel 2 en viss; un ^ Sr. P. en viss herr P.; el ^ denne 3 den och den; så och så 4 ¿qué ~ ? hur står det till?; con ~ que förutsatt att; para cual de är lika goda kålsupare tala nedhuggning, trädfällning talabart|e m värjgehäng -ero gördel-,

sadel |makare taladr|adora borr[maskin] -ar tr borra

[igenom] -o 1 borr 2 [borr]hål tálamo brudsäng

talante m 1 humör, lynne; uppsyn 2 sätt

1 talar a fotsid

2 talar tr i hugga ned, fälla 2 för]störa, -härja

talco talk; polvos de ~ talkpuder talega säck, påse, [penning]pung talego tygpåse

talent]o 1 talang, begåvning 2 talent [mynt] -oso (-udo) a talangfull, begåvad

299talíón

taquillero

talíón m; la ley del vedergällning med lika för lika, talionsprincipen talismán m talisman

tallón m 1 häl 2 klack 3 talong; kupong 4 kvitto-onario kuponghäfte; checkhäfte tolud m slänt; sluttning talla 1 kroppslängd, växt; de poca r^ kortväxt; de r^ [f ig.] stor 2 storlek, nummer [i kläder] 3 skulpturarbete; smidesarbete; de ^ skulpterad, snidad

1 tallarir skulptera, snida; gravera

2 tallar a [om skog] lämplig till hygge tallarín m makaron, nudel

talle m midja, liv; figur taller m verkstad, arbetslokal tal lista mf träsnidare tall |o stjälk, stängel; skott -udo a 1 högvuxen 2 [om kvinna] något (som börjar bli) till åren taman|ito a; dejar ^ a algn göra ngn förlägen (nedslagen) -o l a sådan; så [här] stor (liten) i i m storlek, format tamarindo [bot.] tamarind tambale|ante a vinglande, vacklande, dinglande -ar Ur rf I vingla, vackla, dingla -o vinglande, vacklan también adv också, likaså tambo [Am.] litet värdshus tambor m 1 trumma 2 trumslagare -a bastrumma -il m [slags] lång och smal trumma-i I ero trumslagare Támesis; el Temsen tamiz m [fint] såll, sikt -ar tr sålla tampoco adv lika litet, inte heller tan adv; . . como så (lika) . .^som tanda 1 [arbets]skift 2 skift, grupp skift-arbetare 3 rad, serie; ~ de palos kok stryk

tándem m tandem[cykel] tangiente m [mat.] tangent; salirse de la ~ F svara uppåt väggarna, vika av från ämnet-ible a påtaglig tango tango [dans] tánico a; ácido ^ garvsyra, tannin tanino garvsyra, tannin tanque m 1 stridsvagn, tank 2 [-[bensin]tank;-] {+[bensin]- tank;+} reservoar tantarantán m tram-tram tram [-[trum-Ijud]-] {+[trum- Ijud]+}

tantas pl; a las ^ in på småtimmarna tant|ear tr försiktigt pröva; beräkna; försöka sig på -eo 1 trevande försök.

trevare; 'försöksballong'; utkast 2 mål[-ställning, -resultat tant I o I pron så många; så stor; -as sillas como personas lika många stolar som människor Ii adv så mycket; ¡no grite skrik inte så mycket!; mejor (peor) desto (så mycket) bättre (värre); hace que le weo det är så länge sedan jag träffade honom; .. como såväl . . som;

da det gör detsamma III m 1 viss kvantitet (summa) 2 poäng 3 eZ por ciento procentsatsen 4 mål [i fotboll o. dyl.] 5 un (algún) r^ något, en smula 6 tener (estar) al ~ de hålla (vara) underrättad om; en ^ que medan; entre ~ under tiden; otro ~ lika mycket; detsamma; por lo ^ alltså, därför, följaktligen -os pl; cuarenta y ~ några och fyrtio tañier tr 1 ringa i [kyrkklockor] 2 spela [instrument] -ido klämtning; klang, ton tap|a 1 lock; de los sesos F skalle, hjärn-skål 2 bokband, pärmar [på bok] 3 tilltugg [till drink] -abocas m halsduk -ada beslöjad kvinna -adera lock -adillo; de i smyg -ar tr stänga; täppa; stoppa [till (om)]; täcka, hölja in tápara = alcaparra taparrabos m 1 ländkläde 2 badbyxor tapete m 1 duk 2 liten matta tap|ia mur, inhägnad -iar tr mura igen; hägna in

tapic|eria 1 tapetserarverkstad; tapetaffär 2 tapisseri[samling] 3 möbeltyg -ero 1 tapetserare 2 tapetvävare tapioca tapioka tapir m tapir

tapiz m gobeläng; bonad; matta -ar tr

klä[da] [väggar (möbler)]; tapetsera tapjón m 1 buteljkork; propp 2 [läk.] tampong -onar tr 1 korka; stoppa till 2 [läk.] tamponera tapuj|arse rf I hölja in sig (sitt ansikte) -o slöja, förklädnad; andar con ^^s driva hemlighetsmakeri taquigraf|ia stenografi -iar [pres. [-taquigrafío]-] {+taqui- grafío]+} tr stenografera taqujigráfico a stenografisk -igrafo stenograf

taquill|a 1 biljettlucka 2 kassa [efter [-biljettförsäljning]-] {+bil- jettförsäljning]+} 3 dokumentskåp -ero biljettförsäljare [på teater (station) etc.]

300taquimecanógrafa

tela

taquimecanógrafa maskinskriverska och stenograf

taquímetro takometer, hastighetsmätare, varvräknare tara 1 tara [lastfordons egen vikt; för-

packningsvikt^ 2 fel, lyte tarabilla 1 / kvarnklapp 2 f fönstervred

3 / ramsa, svada 4 mf pratmakare taracea inlagt arbete; intarsia; trämosaik

[i golv] tarambana mf F tok[a] tarántula tarantel [spindel] tararear tr tralla; gnola tarasca drakfigur [i vissa processioner] tarasc|ada bett; klössàr -ar tr bita; klösa taray m [bot.] tamarisk tard|anza försening, dröjsmål-ar itr dröja; a más senast -e l / afton, eftermiddag II adv sent; för sent; de ^ en ^ [allt] emellanåt, då och då; lo más ^ senast -ecer [böjn. som crecer] oreg. opers kvällas -lo a sent mogen -o a långsam tarea uppgift; [åtaget] arbete tarifa 1 tariff, prislista, taxa 2 biljettpris tarima estrad

tarj|a [slags] sköld -eta [visit]kort; ~

postal post-, vy|kort tarquín m gyttja, dy

tarraconense I a från Tarragona 11 m

Tarragona-bo tarro 1 burk [av glas (porslin)] 2 [Am.]

F hög hatt tarso vrist; fotled; [zool.] tars tarta tårta

tartaj|ear itr stamma -eo stammande, stamning -oso a stammande, som stammar

tartamud|ear itr stamma -ez / stamning -o a stammande, som stammar tartana 1 tartan, [slags] fiskebåt 2 [slags] tvåhjulig vagn 3 gammalt skröpligt fordon, bilskrälle tartárico a; ácido [kem.] vinsyra

1 tártaro [kem.] vinsten

2 tártaro m a tartar[isk]

3 tártaro; el ~ Tartaren, dödsriket; [f ig.] helvetet

tartera 1 tårtform 2 matbox

torugo 1 pinne; plugg 2 kort och tjock

person; trög och dum individ tarumba; volver a álgn F göra ngn alldeles förvirrad (vimsig)

tas|a taxa; precio de r^ fastställt pris,

maximipris-ación taxering tasajo skiva [torkat (rökt)] kött tasar tr taxera

tasca 1 spelhåla 2 krog, vinstuga tascar tr 1 [om djur] tugga 2 bråka [-[hampa]-] {+[ham- pa]+}

tata F dadda, barnsköterska tatarabuelo farfarsfarfar, ättefader tatulaje m tatuering -ar fr tatuera taumaturgo undergörare taur|ino a tjur- -omaquia tjurfäktningskonst

tautología tautologi, onödig upprepning taxativo a inskränknade, begränsande tax|i m taxi -idermista mf uppstoppare -imetro taxameter -ista mf taxichaufför taz|a 1 kopp 2 toalettstol -ón m stor kopp

[utan öron] te pers. pron [åt] dig [dat. el. ack.] té m te

tea lys-, torrveds |sticka

teatr|al a teater-; teatralisk -o 1 teater,

skådebana 2 [krigs]skådeplats tebeo barn-, serie|tidning tecl|a tangent [på piano (skrivmaskin)] -ado klaviatur -ear itr slå an [-[piano]tangenter-] {+[piano]- tangenter+}

técnic|a teknik; färdighet -o i a teknisk

II m tekniker; fackman tecno|cracia teknokrati -lógico a teknologisk

tecomate m [Am.] kalebass [att dricka ur] tech|ado 1 takläggning 2 tak -ar tr lägga tak på, taklägga -o 1 [ytter]tak 2 [-[inner]tak-] {+[inner]- tak+} -umbre / tak[täckning] tedi |ar tr avsky-o 1 avsky 2 äckel; leda -oso a motbjudande; tråkig tegumento [anat., bot.] hölje, hinna teis|mo teism -ta mf a teist[isk] tej|a 1 tak|tegel, -panna 2 F prästhatt 3 a toca ^ kontant -ado [ytter]tak -ar I tr tegeltäcka II m tegelfabrik -aroz m takutsprång tej|edor m vävare -emaneje m iver, duktighet i arbete -er tr 1 väva 2 smida [ränker] -ido vävnad [äv. anat.] -idos pl textilier, tyger tejo idegran tejón m grävling tel. [förk. för teléfono^ tel |a 1 tyg; metálica ståltrådsnät; ^^ de

301telar

tenis

araña spindelväv; hay para ralo F det drar ut på tiden; estar en ~ de juicio vara omdiskuterad; poner algo en ~ de juicio betvivla något; ta något i övervägande 2 [anat.] hinna -ar m vävstol -araña spindelnät

telel^omunicación telekommunikation, förbindelse genom telefon (telegraf, radio [osv.]) -dirigido a fjärrstyrd telef. [förk. för teléfono] teleférico linbana

telefon|azo; dar un ^ Fringa, slå en signal -ear tr telefonera -erna m telefon [meddelande, -samtal -ia telefoni telefóniclamente adv telefonledes, per

telefon -o a telefon-tel|efonista mf telefonist -éfono telefon -efotografia telefoto

telegraf!ía telegrafi -iar [pres. telegrafío] tr

telegrafera tel|egrafico a telegrafisk; telegraf- -egra-f ista mf telegrafist -égrafo telegraf -égra-fos pl telegrafstation; teléfonos y ~ tele-station -egrama m telegram; poner un ^ a telegrafera till -eobjetivo teleobjektiv -epatia telepati, tankeöverföring-escopio teleskop -etipo telexapparat -evlsar tr televisera, bildradiera -evisión television -evisor m TV[-apparat] telón m [teat.] ridå; él ~ de acero järnridån telúrico a tellurisk, jordtema m 1 ämne; tema [äv. mus.] 2 [gram.]

stam 3 [skol]stil; läxa, uppgift tembl|ar [pres. tiemblo] itr darra, bäva, skälva -equear itr darra, skaka -ón a darrande-or m darrning; ~ de tierra [-jordskalv-[or]oso-] {+jord- skalv-[or]oso+} a darrande temer I tr frukta Ii itr känna fruktan -ario a dumdristig, våghalsig, djärv -idad / [dum]dristighet, djärvhet -osö a 1 rädd[hågad] 2 skrämmande tem|ible a skrämmande, fruktansvärd -or m fruktan

témpano 1 puka 2 [de hielo] isflak temperlamento läggning, [livligt] temperament -ar tr temperera, moderera temp|eratura temperatur -erie / väderlek tempest|ad / storm; oväder -uoso a

stormig [äv. fig.] templ|ado a 1 måttlig; ljum, lagom varm, mild 2 modig, orädd -anza måttlighet -ar tr 1 moderera; mildra 2 härda 3

stämma [instrument] -e m 1 väderlek; temperatur 2härdning [av järn] 3 karaktär; anlag; beskaffenhet templ|ete m 1 nisch [över helgonbild] 2

paviljong, lusthus -o tempel, kyrka témpora fastetid i början av varje årstid temporada tid[rymd]; säsong

1 temporal I a i timlig 2 världslig 3 tillfällig II m storm; regnväder

2 temporal I a tinning- II m tinningben tempor|àneo (-ario) a tillfällig, temporär

-ero a m tillfälligt anställd [person] temprano I a tidig II adv tidigt; snart ten [imper. av tener]

ten|acidad / seghet; envishet -acillas pl liten tång; hår-, krus |tång -az a seg; ihärdig, envis-aza[s] [pl] tång; eldlgaffel, -tång tenca sutare [fisk]

tendedero torkrum, plats för att hänga tvätt

tendenci|a tendens, böjelse, benägenhet -oso a tendentiös

tender [pres. tiendo] I tr 1 räcka 2 sträcka,

spänna 3 hänga [tvätt] 11 rfl lägga sig ténder m tender, kolvagn [till lokomotiv] tendero [minut]handlare tendlido I a liggande, utsträckt II m 1 [tjurf.] åskådarplats 2 upphängd tvätt -ón m sena tendré [f ut. av tener] tenebros|idad f mörker-o a mörk tened |or m 1 gaffel 2 innehavare; ^ de libros bok|hållare, -förare -uria bok|-hålleri, -föring ten|encia; de armas vapeninnehav -er oreg. tr 1 ha; äga; presente komma ihåg;

en cuenta räkna med 2 hålla i 3 innehålla 4 vara; hambre (sed) vara hungrig (törstig); ^ veinte años vara tjugo år; tenga la bondad de . . var god och .. 5 que vara tvungen att, behöva; ¿ qué tiene usted? hur är det fatt?; ^se por anse sig [som]; no -^las todas consigo vara orolig (ängslig) tenería garveri tengo [pres. av tener] tenia binnikemask

teniente m 1 ställföreträdare, representant 2 löjtnant; ~ coronel överstelöjtnant; general generallöjtnant tenis m [eng.] tennis

302tenor

tesorería

tenor m 1 [mus.] tenor 2 ordalydelse tenorio flicktjusare, donjuan tensjión spänning, tryck; blodtryck -o a spänd, stram -or I a 1 sträck- 2 spännings- 11 m 1 spännanordning, spännare 2 spännmuskel tentación frestelse tentáculo tentakel, känselspröt tent|ador I a frestande II m frestare -ar [pres. tiento] tr 1 känna på 2 fresta 3 försöka -ativa försök tentempié m F matbit, mellanmål tenu|e a tunn, fin; svag -idad / tunnhet teñir [pret. tiñó] tr färga teocali m gammalt mexikanskt tempel teodicea [teol.] teodicé [läran om Guds

existens och attribut] teología teologi teológico a teologisk teólogo teolog te|orema m teorem, lärosats -oria teori -órico a teoretisk -orizar tr teoretisera över

teosofía teosofi teosófico a teosofisk

teósofo teosof terapéutic|a terapi, läkekonst -o a terapeutisk terapia = terapéutica tercer [frf mask. subst.] räkn tredje -a kopplerska-o i räkn tredje II m 1 mellanhand 2 kopplare terceto [mus.] tersett terc|iar I tr tredela II itr medla [i en tvist] III r/Z; lo que se -ie vad som erbjuder sig; si se -ia om det lämpar sig -iario a m [-tertiär[tid]-] {+ter- tiär[tid]+} -io I räkn tredje II m 1 tredjedel 2 [trupp]avdelning terciopelo sammet terco a envis, egensinnig terebinto [bot.] terebint tergal m ® tergal [slags konstfiber] tergiversar tr förvränga term |al a varm[bads]- -as pZ 1 termer 2

varma bad térmico a termisk, värmetermin lación slut; [gram.] ändelse -al I a änd- II m terminal, slutstation -ante a klar; definitiv -antemente adv bestämt, uttryckligen, strängt ^^prohibido [-förbjudet]-] {+förbju- det]+} -ar I tr avsluta, göra färdig II itr sluta; löpa ut III rfl ta slut término 1 slut; poner ^ a sätta stopp för, göra slut på 2 betalningsfrist 3 term;

ord[alag]; en otros '^s med andra ord; en propios ^^s ordagrant 4 plats, rang; område; en primer ~ [teat.] i förgrunden; por ~ medio i genomsnitt terminología terminologi termita m [zool.] termit termo termos[flaska]

term|odinàmica termodynamik -ómetro termometer; centígrado celsiustermo-meter -onuclear a termonukleär -ósifón m varmvattenberedare -ostato termostat terna trenamnsHsta [för [-tjänstetillsättning]-] {+tjänstetillsätt- ning]+}

terner|a 1 kvigkalv 2 kalvkött-o tjurkalv

terneza ömhet

ternilla brosk [hos djur]

ternísimo [superi, av tierno^

ternura 1 ömhet 2 [kok.] mörhet

terquedad / envishet

terr|acota terrakotta -ado terrass, platt tak -al a m; [viento] ~ landvind -aplén m jordvall -áqueo a; globo jordglob -ateniente m jordägare -aza terrass; altan -emoto jordbävning -enal a jordisk -eno I a jordisk II m terräng; mark, jord; område, fält [äv. fig.]; idrottsplan; ganar ~ [fig.] gå framåt térreo a jord-, jordhknande terr|ero a jord-, av jord -estre a jordisk, jord-

terrible a hemsk, förskräcklig terrícola I a boende på jorden II mf jord-

innevånare terrífico a hemsk

terr|itorio territorium, område -ón m

jordkoka; ^^ de azúcar sockerbit terror m terror, skräck -ifico a skräckinjagande -ismo terrorism, skräckvälde -ista mf terrorist terr|oso a jordig -uño 1 jordbit; torva 2 hembygd

ters|o a blank; slät; glatt -ura glans; jämnhet

tertulia aftonsamkväm; sammankomst vänner emellan; sällskap, skara vänner [som ofta samlas] tesis / tes; doktorsavhandling tesón m ihärdighet; envishet teson|eria envishet, halsstarrighet -ero a

envis, halsstarrig tesorjeria skattkammare; kassakontor

303tesorero

tímpano

-ero skattmästare, kassaförvaltare -o skatt, klenod, dyrgrip test m [crig'] test testa huvud

testador m testamentsgivare, testator testaferro bulvan

testament I aria testamentsexekution -ario I a testamentarlsk lim testamentsexekutör -o testamente; el Antiguo (Nuevo) Gamla (Nya) Testamentet

1 testar Ur göra testamente

2 testar ¿r stryka över -ada stöt (slag) med huvudet -udo a envis, halsstarrig

testículo testikel

test|ifical a vittnes--¡ficante a som vittnar om -ificar tr intyga; vittna om -igo mf vittne

testimoni [ar tr intyga; vittna om, ådagalägga -o intyg; vittnesbörd; en de som ett bevis på testuz m panna (nacke) [på vissa djur] teta bröst[vårta]; Juver tétano[s] m stelkramp tetera tekanna

tetilla bröstvårta [hos man o. handjur] tetra I ed ro tetraeder -rea m tetrark -valente a [kem.] fyrvärdig tétrico a dyster; hemsk, kuslig teutón m a teuton[sk] -ico a teutonsk textil a textil-

text|o text; libro de r^ läro-, skol|bok

-ual a ordagrann textura vävnad; textur, struktur tez / hy

tg. [förk. för tangente^ ti pers. pron [efter prep.] dig; para ~ för dig tia moster; fáster; tant; F satkäring; pang-brud; ¡no hay tu det är stört omöjhgt! tiara tiara: a) orientalisk huvudbonad b)

påvemössa tiberio F spektakel,'hallå' tibetano m a tibetan[sk] tibia skenben

tibi|eza ljumhet [äv. fig.] -o a ljum [äv. fig.] tiburón m haj tic m tic, nervös ryckning ticket m [eng.] biljett tictac m ticktack, [klockas] tickande tiempo 1 tid; pasar el ^^ fördriva tidens a i rätt tid; muy a ^ mycket lägligt, precis lagom; a un ^ samtidigt; al

poco ^ kort efteråt; con ^^ i god tid; fuera de olägligt; de ^ en ~ då och då 2 väder 3 taktdel; taktart 4 [gram.] tem-pus 5 [sport.] halvlek tienda 1 affär, butik, bod; de modas

modeaffär 2 ^ de campaña tält tient|a 1 [kir.] sond 2 slughet 3 lämplighet spro v [med tjurkalvar] för tjurfäktning 4 a '-'S trevande, på måfå; andar a r^s treva sig fram -o 1 vidrörande 2 blindkäpp 3 försiktighet tierno a 1 öm 2 mjuk, mör 3 färsk tierra 1 jord, jordyta, mark, land; firme fastland; T'^ Santa det Heliga landet; adentro inåt land; poner ^^ por medio ge sig av, sticka; tomar landa; en ^ på landbacken, i land; quedarse en ^ inte komma med [tåget]; echar por tilhntetgöra 2 hem|land, -trakt tieso a 1 styv, fast 2 styvsint; morsk tiesto 1 blomkruka 2 lerskärva tiesura 1 styv-, hård|het 2 stramhet tifoide|o a tyfus-; fiebre -a tyfoidfeber tifón m tyfon, virvelstorm tifus m tyfus

tigr|a [Am.] = tigresa -e m tiger -esa

tigerhona tijera; ~[s] sax; silla de ^ fällstol tijeret|a [zool.] tvestjärt; '--'S han de ser vad du (ni) är påstridig -ada (-azo) klipp tila 1 lindblom 2 lindblomste tild|ar ir 1 stryka ut 2 beskylla [de för] -e / 1 tilde [tecknet över n, ñ]; accent 2 kritik, tadel 3 jota, dugg; bagatell tilo lind

tim lador m bedragare, skojare -ar I tr lura, bedra; solochvåra II rfl flörta; blinka åt varandra timba F spelhus, spelhåla timbal m puka

tim br|år tr förse med stämpel -e m 1 stämpel 2 frimärke 3 ringklocka 4 stordåd, bragd

timidez / skygghet; blyghet tímido a

skygg, rädd; blyg, för sagd timo bedrägeri

timión m roder, styre -onel m ror|sman, -gängare

timorato a 1 gudfruktig 2 ängslig, vankelmodig

tímpano 1 trumhinna 2 [slags] puka, trumma 3 glasharmonika

304tina

tocador

tin|a 1 balja 2 färgbadsbehållare -aja 1

lerkärl [för jäsning av vin] 2 lerkrus tínerfeño I a från Teneriffa 11 m Teneriffa-bo

tinglado 1 skjul 2 intrig, rävstreck

tiniebla mörker [äv. fig.]

tino 1 träffsäkerhet 2 förstånd, fattning;

perder el ~ tappa fattningen tint|a 1 bläck; sudar ^ slita hårt; saber de buena ~ ha ur säker källa, veta bestämt 2 färg[ton] -e m 1 färg 2 = tintorería -ero bläckhorn; dejarse en el ^ glömma, hoppa över-illa [slags] rödvin tin|tin m klingande; klirr[ande] -tineai* itr

klinga; klirra -tineo pinglande tint|o a färgad; vino r^ rödvin -oreria kemtvättinrättning; färgeri -ura 1 tink-tur, lösning 2 hàrfärgningsmedel 3 F ytlig kunskap, hum [de om] tin|a [läk.] skorv, skabb -oso a 1 [läk.]

skorvig, skabbig 2 snål, gnidig tio fabror; morbror; F karl; typ, gubbtjyv tiovivo karusell típico a 1 typisk 2 originell tiple m 1 gossopran 2 gossopranstämma tip|o 1 typ, mönster; tener de likna 2 taxa, tariff; de interés räntesats 3 figur; tener buen ha snygg figur, se bra ut 4 [neds.] typ, individ 5 [typ.] typ -og rafia typografi, boktryckarkonst -ográfico a typografisk -ógrafo typograf, boktryckare tiquis; miquis [mpl.] skrupler; löjliga

komplimanger tir|a remsa -abuzón m [galL] korkskruv; korkskruvslock -ada 1 upplaga [av [-tidning]-] {+tid- ning]+} 2 kast 3 vägsträcka 4 [schack.] drag; en una i ett slag -ador m 1 skytt 2 [Am., gauchos] lädergördel 3 slangbåge -alineas m dragstift tir|ania tyranni -ánico a tyrannisk

-anizar tr tyrannisera -ano tyrann ti r I ante I a spänd II m 1 draglina 2 bind-bjälke 3 ^s [byx]hängslen -antez † spänt förhållande -ar I ir 1 slunga, kasta; skjuta; dra [de i] 2 spänna, tänja 3 riva [hus] 4 la casa por la ventana slösa med pengar 11 itr 1 dra [äv. fig.] 2 F gå, fungera 3 ta av [a la derecfta till höger] 4 a ha en dragning ät S al blanco skjuta till måls 6 ir -ando hanka sig

fram; a todo högst III rfl; por kasta sig utför tirit|ar itr skälva av köld, huttra -era huttrande, skakande -ón m skälvning, huttrande

tiro 1 kast, skott [äv. i fotb.]; ^^ errado bom[skott]; al arco bågskytte; al blanco målskjutning; de grada nåde-skott; errar el bomma; fallar el ~ klicka; a inom skotthåll; ni a ^s inte på villkor; campo de skjutbana 2 animal de ^ dragdjur tiroides m sköldkörtel tirjón m ryck; de un ~ i ett svep; i ett kör, utan avbrott -otear tr skjuta och knalla mot -oteo skottväxling tirria F aversion

tirso 1 kvist, skott 2 [mytoL] thyrsosstav

tisana dekokt, hälsote

tísico a m lungsiktig [person] tisis / lungsot

tit. [förk. för titulo 3]

titán m titán -ico a titanisk

títere m 1 marionett; no dejar ~ con cabeza

slå sönder allting 2 toffelhjälte titiritar = tiritar titiritero taskspelare titubear itr vackla [äv. fig.]; tveka titular I tr betitla, benämna II itr erhålla en titel III a 1 titulär- 2 ordinarie IV m 1 skyddshelgon 2 innehavare; el ^ personen i fråga 3 [tidnings]rubrik título 1 titel, adelsnamn 2 diplom; handling; värdepapper 3 [bok]titel 4 a de i egenskap av; som, till; ¿a ^ de qué dices esto ? varför säger du det? tiza krita

tizn|a svärta -ar tr svärta [ned] -e mf sot tizón m eldbrand

tizono F svärd; la T-^ 'svärdet' [Cids berömda svärd] T.N.T. [förk. för] trinitrotolueno trotyl toall|a handduk-ero handdukshängare toba 1 tuff[sten] 2 tandsten tobillo ankel, fotknöl tobogán m [eng.] rutschkana toca huva; [nunnas (änkas)] slöja tocadiscos m skivspelare tocado I a; estar ^^ vara galen (förryckt); jfr 1 tocar II 2 lim håruppsättning

1 tocador m; de guitarra gitarrspelare

2 tocador m 1 toalettbord 2 budoar, damrum

11—Spansk-svensk ordbok

305tocante

tórax

tocante a; ^ a beträffande

1 toe i ar I tr 1 be-, vid|röra 2 spela [-[instrument]-] {+[instru- ment]+} 3 ringa i [klocka] U itr i r^ a beträffa, angå 2 tillkomma, komma till del; le -ó la lotería han vann på lotteri; me -a hacer esto jag måste (det är min uppgift att) göra det; ahora -a a pagar nu är det dags att betala; él no me -a nada han är inte alls släkt med mig; ¿ a quién le -a? vems tur är det?; r^ a su fin lida mot sitt slut; estar -ado: a) vara angripen av sjukdom b) vara groggy [i boxning] III rfl; r^se la cara peta sig i ansiktet

2 tocar I tr kamma II rfl ta på sig hatten tocata [mus.] toccata

tocayo namne tocino fläsk

tocología obstetrik, förlossningskonst tocólogo gynekolog tocón m stubbe todavía adv ännu; likväl todo pron all, allt; hel; ^ hombre alla, var och en; ~ el mundo alla, allihop, varenda människa; así y r^ trots allt; a r^ correr i all hast; a esto: a) därpå, dessutom b) under tiden; con trots allt, i alla fall; del - helt och hållet; sobre (ante) r^ framför allt -poderoso a allsmäktig tog |a toga -ado a togaklädd toldería [Am.] indianläger toldilla ^ överbyggt halvdäck toldo 1 soltält; markis 2 [Am.] indiantält

[av trävirke o. hudar] toledano I a från Toledo II m Toledo-bo toler|able a dräglig -ancia tolerans [äv. läk., e]; fördragsamhet -ante a tolerant, fördragsam [con mot] -ar ir tolerera, tåla, fördra tolva kvarntratt tolvanera dammvirvel, dammoln torn|a 1 in|tagande, -mundigande 2 dos [medicin] 3 erövring 4 © kontakt 5 de tierra landning -ador m innehavare [av växel] -adura; ^^ de pelo gyckel; skämtande -ar tr 1 ta, fatta; ^^ el fresco hämta frisk luft; informes inhämta upplysningar; medidas vidta åtgärder; parte en delta i; r^ el pelo a algn göra narr av (driva med) ngn; ^ el tren ta tåget; r^la con algn trakassera ngn; las de Villadiego ta till sjappen; ¡-e

[usted]I var så god!; ^se la libertad ta sig friheten 2 få, motta; ^ fuerzas få krafter, bli stark 3 inta, förtära; café {el desayuno) dricka kaffe (äta frukost) 4 ¡-al: a) å katten! b) där har du!, lagom åt dig!

tomatle m tomat -era tomatplanta tómbola tombola, lotteri tomillo timjan

tomo volym, band, del; de r^ y lomo ansenlig, betydande ton m; sin ni son, se 1 son 1 -ada [slags] dikt (visa) -ad i I la kort sångspel, vådevill -alidad / 1 [mus.] tonart 2 färgnyans

tonel m tunna, fat -ada ton [vikt] -aje m ^ tonnage, dräktighet -eria tunn-binderi -ero tunnbindare tongo [sport.] mutor, uppgjord förlust tóniclo I a 1 nota -a grundton 2 [gram.] betonad 3 [läk.] stärkande II m stärkande medel

tonific|ador a stärkande -ar tr stärka tono 1 ton; tonart; tonhöjd; darse r>j göra sig viktig; es de mal ~ det är ouppfostrat; ponerse a ^ con rätta sig efter 2 spänst, energi

tons. [förk. för toneladas y pl. av tonelada] tonsila tonsill, halsmandel tonsur|a tonsur -ar tr klippa [får]; raka av; tonsurera

tontjainas a mf ? dum[bom] -ear itr säga (göra) dumheter -eria dumhet -o a m dum[bom]; a -as y a locas hur som helst, på måfå -una dumhet topacio topas

top|ar I tr stöta [på] II itr stångas -e m 1 spets; estar [lleno] hasta el vara propp-full; fecha ^ sista datum; precio r^ maximipris topera mullvadshål tópico [fastslagen] sats; sliten fras topo mullvad

topogr|afia topografi -áfico a topografisk toponimia ortnamns |forskning, -studium toque m i klockringning; ^ de queda utegångsförbud 2 penseldrag; dar el último a lägga sista handen vid de atención varning toquetear tr fingra på toquilla huvud-, hals|duk, liten sjal tórax m bröstkorg

306torbellino

trabuco

torbellino virvel[vind] torcaz a; paloma ~ ringduva torc|edor m 1 slända, spole 2 obehaglighet, plåga -eduro 1 vridning 2 vrickning, [för]sträckning -er [pres. tuerzo^ ir 1 vrida [ur]; böja; el gesto rynka pà näsan 2 vricka, [för]sträcka -¡da lamp-veke -Ido a 1 böjd, vriden 2 lömsk tordo I a; caballo^ apelkastad häst II m trast

tor|eador m tjurfäktare -ear Ur strida med tjurar -eo tjurfäktning -ero torero, tjurfäktare -il m tjurstall [vid arenan^ torment|a storm; åskväder [äv. fig.] -o

pina, plåga -oso a stormig torno; volver a algn las betala med samma mynt -dizo a skiftande, ostadig; vankelmodig torn|ado tornado, virvelstorm -ar I tr återlämna II Ur 1 återvända 2 r^ a hacer algo återigen göra ngt III r/Z bli -asoI m 1 solros 2 färgskiftning, skimmer; papel de ^ lackmuspapper -asolado a färgskiftande -eador m svarvare -eaduras pl svarvspån -ear I tr svarva II Ur tornera -eo tornering, riddarspel; tävling -ero svarvare -illo skruv; faltarle a uno (tener flojo) un 'ha en skruv lös' -iquete m svänggrind, vändkors -o 1 skruvstycke; svarv; tandläkarborr 2 [slags^ handbroms 3 en ~ runt omkring torio tjur -os pl tjurfäktning toronjo grapefrukt

torozón m [slags] tarminflammation [hos djur]

torpe a 1 dum, klumpig, slö, fumlig 2

oanständig torped iero torpedbåt -o 1 torped; mina 2

darrocka torpeza dumhet, tafatthet torrar tr rosta

torre f 1 torn 2 villa, sommarställe torrefacto a [om kaffe] rostad torren |cial a strömmande -te m fors, bergbäck -tera uttorkad flodbädd torr|eon m [fästnings]torn -ero fyrvaktare torrezno stekt fläskskiva tórrido a brännande het; clima hett klimat

torrija; [kok., slags] fattiga riddare torsión vridning, varv torso torso, bål

tort |a kaka -era bak-, stek [form

torticulis / stelhet i nacken

tortilla omelett; [Am.] majskaka

tórtola turturduva

tortuga sköldpadda

tortuoso a slingrande

tortur|a tortyr -ar tr tortera

torvo a [om ansiktsuttryck] ilsken, vild;

dolsk; skrämmande torzal m silkestråd, snodd tos / hosta; ~ ferina kikhosta tosco a grov, oslipad toser itr hosta tosigar = atosigar tósigo gift tosquedad / grovhet

tost|ada rostad brödskiva -ado a 1 rostad 2 brun, mörk; solbränd -ador m rost-ningsplåt, bröd-, kaffe ]rost -ar [pres. tuesto] I tr rosta 11 rfl bli brun (solbränd) -ón m 1 rostad ärta; rostat majskorn 2 halstrad spädgris 3 stekt oljedränkt brödskiva 4 dar el ^^ F tjata, besvära, störa

total I a total, fullständig II m totalsumma -itario a totalitär, diktatur- -izador m totalisator -izar tr summera, räkna samman tótem m totem

tóxico I a toxisk, giftig, gift- II m gift tox|icologia toxikologi, giftlära -icómano

narkoman -ina toxin, giftämne tozud|ez / envishet -o a envis traba 1 band, bindsle, boja 2 hinder;

poner ^s a lägga hinder i vägen för trabacuenta 1 räknefel 2 kontrovers trabaj lador I a arbetsam, flitig, skötsam 11 m arbetare -ar I tr i bearbeta; förfärdiga 2 föra [en vara] 11 itr arbeta [en på]; anstränga sig [por för att] -o 1 arbete; möda, svårigher; ^s forzados straffarbete 2 nöd 3 studie, avhandling; verk, arbete -oso a mödosam trablalenguas m svårt ord [att uttala], 'tungvrickare* -ar tr binda samman; knyta; batalla leverera batalj -azón m 1 sammanfogning 2 [mur]förband trabucaire m [åld.] bössbeväpnad kata-

lansk rebell trabucar tr blanda samman; förväxla trabuco [slags åld.] bössa

307tracción

tránsfuga

tracción drag[ning]; drift; resistencia a la

r^ draghållfasthet tracofna m trakom [ögonsjukdom] tractor m traktor

tradicilón tradition-onal a traditionell traducicíón översättning, tolkning -ir [böjn. som conducir^ or eg. tr översätta, tolka -tor m översättare traer oregr. tr bära; ha [med sig]; hämta; vålla; a mal pina, plåga, misshandla; cola ha (få) tråkiga följder; ^ de cabeza vålla bekymmer; se las trae han är farligare än han ser ut, han är inte att leka med tráfago 1 handel 2 jäkt traficante m köpman traficar itr driva

handel tráfico 1 handel 2 trafik tragaderas pl svalg; tener buenas ^ F

vara lättrogen (alltför tolerant) tragáidabas mf F matvrak trag|aiuz m glastäckt ljusglugg; tak-, källarlfönster -ar tr 1 svälja, sluka 2 tåla tragedia tragedi trágico a tragisk tragicomedia tragikomedi tragicómico a tragikomisk trago 1 klunk 2 [fig-] beskt piller traglón I a F matfrisk II m F storätare, matvrak -on[er]ia F frosseri, glupskhet traicilón förräderi -onar tr förråda -onero

a förrädisk, trolös; lömsk traída; de aguas vattenledning traído a nött, sliten, mycket använd traidor I a förrädisk, lömsk II m förrädare traigo [pres. av iraer] trailla [hund]koppel

traína [drag]not, släpnät trainera notbåt; lätt båt

1 traje [pre t. av traer]

2 traje m dräkt; kostym; de luces torero-, tjurfäktar]dräkt

traj|in m 1 [varu]forsling 2 springande hit och dit, ivrig verksamhet -inante m (-inero) forkarl, transportör -inar I tr forsla, frakta 11 itr flänga omkring, jobba, stå i

tralla 1 pisksnärt 2 piska tram |a 1 inslag [i väv] 2 intrig, komplott -ar tr 1 väva 2 smida [ränker] tramitlación expediering [instansvägen] -ar tr expediera, behandla [ett ärende] trámite m 1 [ärendes] gång 2 instans

tramo 1 stycke (bit) [av gata (väg) o.

dyl.] 2 trappavdelning tramont|ana nordanvind -ar itr gå över berg

tramoy|a 1 teatermaskineri 2 armar una r^ intrigera -ista m 1 teatermaskinist 2 intrigör

tramp|a 1 fusk 2 fälla [äv. fig.]; knep 3 skuld [som man inte tänker betala igen] -antojo F 1 bländverk 2 bedrägeri trampe|ar I tr F lura II itr slå mynt genom bedrägligt förfarande; slå sig fram genom list; ir -ando klara sig så gott man kan trampolin m trampolin; språngbräda tramposo I a 1 fuskaktig 2 som lånar pengar utan att betala tillbaka II m fuskare; svindlare tranc|a stång, bom -ada långt steg -ar tr bomma till -azo 1 påkslag 2 F influensa trance m kritiskt (avgörande) ögonblick; dödsstund; en r^ de i begrepp att; a todo r^ till varje pris tranco 1 stort steg, kliv 2 tröskel tranquera 1 staket av slanor 2 [Am.] grind

tranquillidad † lugn, fridfullhet -izar tr

lugna -o a lugn, fridfull translacción överenskommelse; affär, transaktion -atlántico I a transatlantisk II m oceanångare transbordlador m 1 färja 2 puente ~ hängbro med färja -ar tr 1 byta [tåg] 2 lasta om -o 1 byte [av tåg] 2 omlastning transcendencia [m. fl.] se trascendencia [m. fl.]

transcri|bir tr skriva av; [mus.] bearbeta

-pción avskrift; [mus.] bearbetning transcur|rir itr förjlöpa, -flyta-so [för]lopp transeúnte mf förbigående, fotgängare transfer|encia [hand.] överföring -ible a överlåtbar -ir [pres. transfiero; pret. transfirió] tr [hand.] överföra transfigurlación förvandling; la T^ Kristi

förklaring -ar tr förvandla transfijo a genomborrad [med spetsigt vapen]

transformiación om-, för |vandling-ador m [elektr.] transformator -ar I tr ombilda, förvandla, förändra II rfl förändra sig; förvandlas trànsfug|a m (-o) överlöpare

308transfundir

trasmano

trons|fundir tr överföra -fusión; de

sangre blod |överföring, -transfusión transgre|dir tr bryta [una ley en lag] -sión överträdelse, förbrytelse -sor m lagbrytare

transiberiano a; el ferrocarril ^ transsi-

biriska järnvägen transición övergång, förändring transido a; de dolor tyngd av sorger transiglente a medgörlig, försonlig -ir itr ge efter, kompromissa; ~ con gå med på, foga sig i transistor m transistor transit|abie a farbar -ar itr färdas, gå

-ivo a [gram.] transitiv tránsito 1 genomfart 2 trafik 3 hädanfärd, död transitorio a 1 över|gående, -gångs-2 förgänglig transjlúcido a genom[skinlig, -synlig -lucirse [böjn. som lucir^ or eg. rf I släppa igenom ljus transmilgración utvandring; de las almas själavandring -grar itr utvandra -sibfe a överförbar -sión 1 överföring, överförande 2 [j ur.] överlåtelse 3 © transmission; mecanismo de ^ drivverk -sor m; estación ^a [radio.] utsändningsstation, sändare -tir tr 1 överföra; [-[över]sända,-] {+[över]- sända,+} befordra 2 [j ur.] överlåta 3 [radio.] sända transmuldar tr omvandla-tación förvandling, omformning -tar tr förvandla, omdana

transparen|cia genomskinlighet -tarse rfl

lysa (skina) igenom -te I a 1 genomskinlig 2 lätt genomskådad 11 m 1 transparang 2 korfönster transpirlación transpiration, svett[ning];

utdunstning -ar itr transpirera, svettas transplantar [m. fl.] se trasplantar [m. fl.] transponer [böjn. som poner^ oreg I tr i överskrida, passera 2 [mus.] transponera Il rfl i [om solen] gå ned 2 slumra till fransport|able a transportabel, flyttbar -ar I tr 1 transportera 2 [mus.] transponera II rfl bli hänryckt (utom sig) -e m t transport, frakt[ande]; medios de ^ fortskaffningsmedel 2 lastfartyg 3 hänförelse

translubstanciación [kat.] transsubstan-tiation [brödets och vinets förvandling

till Kristi lekamen och blod] -vasar tr tappa om, hälla i annat kärl transversal I a transversal, som går tvärs över, tvär- 11 / 1 [mat.] transversal 2 tvärgata

tranv|ia m spårvagn -iario spårvägsman trapacer|ia fuffens, bedrägeri -o (-ista m)

bedragare, lurifax trapajoso a trasig trapaza svindel, bedrägeri trapecio trapets trapense m trappistmunk trapero lump|handlare, -samlare trapiche I ar itr F intrigera -o F intrig-makeri

trapío 1 stolt hållning [hos kvinna] 2

[tjurs] stridslust trapo tygtrasa, lapp

tráquea luftstrupe traqueal a luftstrups-traquete|ar I tr skaka II itr knalla, knattra -o 1 skakning, rullning 2 knattrande, brakande

tras prep efter; bakom; de förutom; ^^

haber hecho . . efter att ha gjort . . trasatlántico = transatlántico trascend|encia 1 vikt, betydelse 2 översinnlighet -ental a 1 mycket viktig 2 transcendental, översinnlig -ente a transcendent -er [pres. trasciendo^ i tr genomskåda 11 itr dunsta ut tras|cordarse [pres. me trascuerdo^ rfl inte komma riktigt ihåg -coro; el platsen bakom koret trasegar [pres. trasiego^ tr 1 vända upp och ned på, ordna om 2 hälla över [vin], tappa om trasero I a bakre, bak- 11 m bak[del] trasgo [slags] spöke

trashumante a; ganado ~ vandrande boskap

trasia|cion 1 överföring; förflyttning 2 översättning 3 metafor, ordbild -dar I tr 1 flytta 2 översätta 3 kopiera II rfl flytta, förflytta sig -do 1 flyttning, överföring, forslande; [tjänstemans] förflyttning 2 översättning 3 kopia tras|lucirse [böjn. som lucir^ oreg. rfl 1 skymta fram 2 vara genomskinlig-lunn-brar tr blända -luz m; al ^ mot ljuset -mallo [fisk]nät, garn -mano; a ^ utom räckhåll, bortom allfar vä gen

309trasnochada

trepidar

frasnoch|ada 1 förliden natt 2 nattvaka -ador m nattsuddare -ar itr 1 vaka 2 lägga sig sent

tras|oir [böjn. som oír] oreg. tr höra fel -ojado a hålögd -papelar I tr förlägga II r/Z komma bort, försvinna traspos|ar tr 1 överskrida 2 överträda [lag] 3 överlåta [rörelse] 4 genomborra -o 1 överträd|ande, -else 2 avträdande, överlåtelse traspié m snubbling, felsteg [äv. fig.] frasplant|ar tr 1 plantera om 2 [kir.] transplantera -e m 1 omplantering 2 transplantation trospunte m [teat.] inspicient, tillsynings-man

trasquilar tr klippa [får]; klippa slarvigt trast lada fult streck; galenskap -azo F slag, stöt

traste m [mus.] tvärband [på gitarr]; dar al r^ con ödelägga, kullkasta, förstöra -ar tr 1 [tjurf.] hetsa [tjuren] med det röda skynket 2 sköta (hantera) med skicklighet trastejar tr laga [tak] trastera vindsrum; skräpkammare trastienda rum bakom butik trasto 1 möbel; bohagsting; [gammal] sak (grej) 2 verktyg, redskap 3 F odåga, lätting, dagdrivare trastorn|ado a m [sinnes]förvirrad [person] -ar tr förvirra, oroa, bringa i oordning -o 1 oreda, förvirring 2 rubbning trastrocar [pres. trastrueco^ tr för[vända, -byta

trasudar tr svettas [ut] trasunt|ar tr 1 kopiera, skriva av 2 sammandra, resumera -o 1 kopia, avskrift 2 sammandrag, resumé trasvas|ar tr = transvasar -e m flodregleringssystem trata slavhandel; ^^ de blancas vit slavhandel

tratable a resonabel; trevlig tratad lista mf essäförfattare -o 1 avhandling 2 fördrag trat|amiento 1 behandling [äv. läk] 2 titel; tilltal -ante m handelsman -ar I tr 1 behandla [äv. läk.] 2 försöka 3 kalla [de för]; con umgås med [algn ngn]; förhandla med; de handla om; de tú dua; en handla med II r/Z; ^se con

umgås med; r^se de vara frågan om -o 1 behandling 2 umgänge 3 handel traum|a m truama -ático a traumatisk, orsakad av yttre våld -atismo traumatiskt tillstånd -otología traumatologi trav|és m 1 tvärbjälke 2 motighet 3 a ~ de [tvärsi]genom -esaño tvär|bjälke, -slå -esia 1 överfart, sjöresa 2 tvärgata -esura okynne, rackartyg -iesa järnvägs-syll -ieso a 1 sned; tvärgående 2 odygdig, ostyrig 3 klipsk trayect|o sträcka, väg; överfart -oria

projektilbana; X marschrutt trayendo [ger. av Zraer] t razia 1 ritning, plan 2 utseende; a juzgar por las ^s av utseendet att döma -ado I a; bien ~ [om p.] välbyggd II m utkast; planering (utstakning) av väg; uppritning; el ^ de la carretera vägens sträckning -ar tr i rita upp 2 tänka ut -o linje, [penn]streck trébedes fpl trefot trébol m klöver trece räkn tretton trecha = treta

trecho 1 sträcka 2 stund; a ställvis,

här och där; tidvis, då och då tregua 1 vapenvila 2 ro; sin ^ utan uppehåll

treint|a rcikn trettio -ena trettiotal tremebundo a förskräcklig tremedal m gungfly tremendo a fruktansvärd; F kolossal trementina terpentin tremolar tr höja (sätta upp) [fana] tremolina oväsen, spektakel trémolo [mus.] tremulando trémulo a darrande

tren m 1 [järnv.] tåg; correo postförande tåg; expreso snälltåg; ~ mixto blandat tåg; de mercancías godståg 2 ståt; ~ de vida levnads|standard, -sätt, stat; vivir a todo r-^ leva i lyx 3 X tross A r^ de aterrizaje landningsställ trenca sportjacka, duffel tren |Cilla [silkes]snodd, galon -za fläta; flätning -zado 1 fläta 2 [slags] danssteg [med korsade ben] -zar tr fläta trepador a klättrande; klängande trepan loción trepanering -ar tr trepanera trepar itr klättra; klänga trepidloción skakning -ar itr skaka

310trépido

trocar

trépido a darrande tres räkn tre -cientos räkn trehundra tresillo 1 soffgrupp [soffa och två fåtöljer] 2 [slags] rhombre [kortspel] 3 [mus.] triol treta fint; knep trezavo trettondel triaca [farm.] teriak [slags motgift] tri|angular a triangulär, trehörnig -ángulo

triangel [äv. mus.] triar [pres. trio] I tr välja ut; sortera II

itr [om mjölk] surna tribu f [folk]stam tribulación trångmål, bedrövelse tribun|o [talar]tribun; läktare -al m domstol; ^ de primera instancia tingsrätt [underrätt]; el T--^ Supremo högsta domstolen -o 1 [ant.] folktribun 2 folktalare tribut|ante m† skatt I skyldig, -ebetalare -ar tr 1 betala [skatt] 2 ägna [hyllning], visa [respekt] -ario i a skatt[e]- II m 1 skattebetalare 2 biflod -o skatt, tribut tri|ciclo trehjuling -color atrefärgad-cor-nio 1 trehörnig hatt 2 [neds.] civilgar-dist, gendarm tricotar tr sticka; máquina de stickmaskin

triiduo tre dagars andaktsövning -enal a

treårig, treårs- -enio treårsperiod trifulca bråk, gräl, slagsmål; tumult;

armar [una] ställa till bråk trigal m vetefält trigésimo räkn trettionde trigo vete; no ser r^ limpio inte ha rent

mjöl i påsen trigonometría trigonometri trigueño a Ijusbrun

tri|lateral a tresidig -lingüe a trespråkig trilito trotyl trilogía trilogi

tri|lla tröskning; tröskredskap; trösktid -ado a [ut]tröskad; camino ~ banad väg -ador m tröskkarl -adora a /; [-[máquina]-] {+[má- quina]+} tröskverk -ar tr tröska trillizo trilling

trillo 1 tröskredskap 2 [Am.] smal stig trimestr|al a kvartals- -almente adv

kvartalsvis -e m kvartal trimotor a tremotorig trinar itr 1 drilla, kvittra 2 F skälla, gräla;

vara irriterad trincar tr 1 riva sönder 2 ^ surra 3 F supa; käka

trinchlante m 1 person som skär upp kött 2 förskärarkniv -ar tr skära [för] -era

I skyttegrav 2 trenchcoat trineo släde, kälke, pulka

trini|dad /; la T'^ treenigheten -taria styvmorsviol; pensé -tario trinitarier [munk] trinitrotolueno trotyl trino drill

trinquete m 1 fockmast 2 pelotahall 3

pelotaspel [inomhus] trio trio

tripla 1 buk 2 tarm 3 ^s inälvor; hacer de corazón göra en dygd av nödvändigheten, hålla god min i elakt spel -ada F 1 övermättnad 2 brakmåltid tripe m schagg

tripl|e a tredubbel -icado; por ~ i tre

exemplar -icar tr tredubbla trípode m trefot, stativ tríptico triptyk, [altar]tavla [i tre [-avdelningar]-] {+avdel- ningar]+} triptongo triftong tripudo a bukig

tripul¡ación [skepps]besättning -ante m

besättningsman, gast -ar tr bemanna triquinla trikin-osis / trikinos triquiñuela knep

tris m klirrande; en un på ett ögonblick; estuvo en un ^ det var på vippen triscar itr stampa; vara yster; rasa tri|semanal a treveckors- -sílabo a tre-

stavig

trist|e I a sorgsen, ledsen; dyster; sorglig

II m [Am., slags] visa [till gitarr] -eza sorgsenhet, svårmod, tungsinne

tritur|ador I a kross- II m krossmaskin -adora kross[verk] -ar tr krossa, mala sönder; tugga triunf|ador I a triumferande II m triumfator -al a triumf- -almente adv i triumf -ante a triumferande, segerrik-ar i/r 1 triumfera; segra 2 spela ut trumf -o 1 triumf; seger; framgång 2 trumf triunvir|ato triumvirat -o triumvir trivalente a [kem.] trevärdig trivial a trivial, banal, alldaglig -idad /

trivialitet, banalitet triza stycke; hecho ^s sönder|slagen, -riven

trocar [pres. trueco] I tr byta [ut]; förbyta II r/Z ändra sig

311trocear

tul

trocear tr dela i småbitar

trocha 1 gångstig 2 [Am.] järnvägsspår

trofeo trofé

troglodita 1 mf troglodyt, grottinnevànare

2 m gärdsmyg troico troj ka, rysk släde troj[e] / sädesmagasin, kornbod trola F lögn; bedrägeri trole m kontakttrissa, strömavtagare [på

spårvagn (trådbuss)] -bus m trådbuss trolero I a F lögnaktig II F lögnhals tromba tromb, skydrag; entraron en ^ de kom inrusande [alla] på en gång (i massor)

trombocito [läk.] trombocyt, blodplätt trombón m trombon trombosis f [läk.] trombos tromp|a 1 / jakthorn 2 † valthorn 3 / snabel 4 f;la de Eustaquio eustachiska röret, örontrumpeten 5 m hornblåsare -ada i-azo) 1 F smocka, knytnävsslag [mot ansiktet] 2 smäll, sammanstötning trompet|a 1 f trumpet 2 m hornblåsare -azo trumpetstöt -ear ilr trumpeta -illa hörlur

trompic|ar I tr fä [ngn] att snubbla II itr snubbla -ón m snubbling; a -ones snubblande trompo [leksaks] snurra tron lada åskväder -ado a 1 utfattig, ruinerad 2 utsliten -ar [pres. trueno^ I opers åska II itr dundra; braka, dåna; está que truena han är rasande tronc|al a stam- -o 1 [träd]stam; dormir como un ^^ sova som en stock 2 bål, kropp 3 spann, par [av körhästar] 4 ättefader

tronch|a [Am.] skiva -ar I tr riva av; bryta; skära av II r/Z; r^se de risa vrida sig av skratt -o stjälk t ro ne ra 1 skottglugg 2 biljardhål tronido åskdunder trono tron

trop]o trupp; skara -el m 1 tummel 2 brådska 3 oordnad skock -elia våldsdåd tropez|ar [pres. tropiezo^ itr snubbla;

con stöta på -ón m snubbling tropical a tropisk trópico I a tropisk II

m 1 vändkrets 2 el ^ tropikerna tropiezo hinder, fel, mankemang tropilla [Am.] flock tama hästar med ledarsto

troposfera troposfär

troquel m präglingsstamp [för mynt]

troqueo troké

trot|aconventos f F skvallerkärring; kopp-lerska -amundos m globetrotter, jorden-runtfarare -ar itr trava -e m trav; al i trav; skyndsamt, i hast trov|ador m trubadur, provensalsk skald -ar itr skriva vers -ero fornfransk skald Troya; ¡allí es nu blir det ett spektakel!;

jarda det får gå hur det vill! troz|ar = trocear 'o bit, stycke truco [gall.] knep

truculen|cia gräslighet, råhet-to a gräslig, hemsk

truch|a forell -ero a; rio ^ forellrik flod truchimán m skojare, lurifax trueno 1 åsk|dunder, -skräll 2 slyngel, busgrabb

trueque m byte; a r^ de i utbyte mot; a ~ de que mot det att

1 trufa lögn, påhitt

2 trufa tryffel truhán m skojare truismo truism truncar tr stympa trust m [eng.] trust

tú pers. pron du; y o que ^ i ditt ställe

[skulle jag]; tratar (hablar) de ~ dua tu poss. pron din, ditt tuberculina tuberkulin tubérculo 1 [bot.] rotknöl 2 [läk.] tuberkel tuberculosis / tuberkulos tuberculoso a tuberkulos tub|erfa rörledning -o 1 rör; ^^ de escape avgasrör; de ensayo provrör 2 lampglas; lysrör -ular a rör-, rörformig tucán m tukan [fågel] tudesco m a tysk, german[sk] tuerca mutter

tuerto I a 1 sned 2 enögd II m skymf,

kränkning tueste m röstning

tuétano märg; hasta los ^s ända in i märgen, genom-tufarada [rök]pust

1 tufo rök, os; dunst; tener muchos ^s vara högfärdig

2 tufo hårlock vid örat

3 tufo tuff[sten]

tugurio 1 hydda 2 litet eländigt rum,

kyffe tu| m tyll

312tulipán

TVE.

tulipán m tulpan

tull|ido a lam-ir I tr slá, misshandla II rjl

bli lam tumba grav[ställe, -vård] tumb|ado a 1 välvd 2 liggande -ar I tr lägga, slå omkull, fälla II rfl lägga sig [och vila] -o fall; kullerbytta; dar un ^ tumla om

tumefacción [läk.] svullnad tumefacto a svullen túmido a 1 svullen 2 svulstig tumor m tumör, svulst túmulo gravhög

tumult|o tumult, rabalder -uoso {-uario)

a upprorisk; larmande, stojande tuna = estudiantina tunonte m odàga, skojare tundía stryk -idora klippmaskin -ir tr 1

klippa, skära luggen av [tyg] 2 F klå tundra tundra

tunecino I a tunisisk II m tunisier túnel m tunnel Túnez m Tunis[ien] tungsteno tungsten, volfram túnica tunika

tuno 1 medlem av estudiantina 1 = tunante tuntún m; al [buen] r^ hur som haver, hafsigt

tupé m [galL] 1 tupé 2 F fräckhet tupido a tät, tjock, yvig, lummig

1 turba skara

2 turba torv turbación förvirring, oro turbamulta oordnad skara; trängsel turbante m turban

turbar I tr förvirra, bringa ur fattningen; störa, oroa II rfl bli bestört, tappa fattningen turbera torvmosse turbina turbin turbio a grumlig, oklar

turbión m störtskur, skyfall turbo|compresor m turbokompressor »generador m turbogenerator turbonada ^ regnby turbulen|cia bråkighet; [polit.] orolighet -to a bråkig; stormande; [om hav] stormig, vild turca F fylla, rus

tu re| o I a 1 turkisk 2 cama -a ottoman [säng] ||ml turk 2 turkiska [språket] turgenIcia svullnad -te a svällande túrgido [poet.] = turgente turi|bulario (-ferario) 1 rökelsesvingare 2 smickrare

turis|mo 1 turism 2 [coche de] personbil

-ta mf turist turístico a turist-tu rm al i na turmalin

tumlar I itr arbeta i skift II rfl avlösa varandra, göra varsin gång -o tur, ordning; esperar stå i kö turolense I a från Teruel II m Teruel-bo turquesa turkos Turquía Turkiet

turrón [slags] nougat (mandelmassa)

turulato a F paff, förbluffad

tus itj [till hund] kom!, hit! tuso F hund

tute m tute [slags kortspel]

tutear tr dua

tuté|la 1 förmynderskap 2 hägn, beskydd -lar a skydds-; ángel skyddsängel tuteo duande

tutiplén m; a ^ F i massor, rikligt tutor m förmyndare -ia förmynderskap tuturuto [Am.] = turulato tuve [pret. av iener] tuya [bot.] tuja tuyo poss. pron din, ditt TV. [förk. för televisión^ TVE. [förk. för] Televisión Española Spaniens TV

11*—Spansk-svensk ordbok

313 u

u kort] eller [f rf ord på o- el. /lo-] U. [förk. för usted^

übeda Ubeda [stad i södra Spanien]; irse por los cerros de prata i vädret; sjunga falskt ubérrimo a mycket fruktbar (bördig) ubetense I a från Ubeda II m Ubeda-bo ubic|acion placering, läge -odo a belägen; estar befinna sig, vara belägen -ar I tr [Ara.^ placera II itr rfl befinna sig; slå sig ned -uidad / allestädesnärvaro ubre / spene; juver ucase m ukas

Ud. [förk. för ustedj Uds. [förk. för ustedes; pl. av usted] ueste = oeste uf itj usch!

ufan|arse rfl y vas, brösta sig -i a högfärd, kaxighet -o a i stolt 2 nöjd, belåten ujier m dörrvaktare; vaktmästare ulano ulan

úlcera rötsår; de estómago magsår ulcer|acion sårbildning -arse rfl vara sig, övergå i rötsår -oso a sårig, betäckt med sår

ulema m turkisk rättslärd ulterior a 1 ytterligare 2 bortre, längre bort belägen -mente adv senare; till sist últimamente adv på sista tiden, på senare tider ultimar I tr avsluta, lägga sista handen vid II rfl avslutas, fulländas ultimátum m ultimatum últimio a sist; a del siglo pasado i slutet av förra århundradet; a -a hora i sista stund; por ^ till sist, slutligen ultra|corto a ultrakort -ismo extremism ultraj|ante a förolämpande, kränkande -ar tr förolämpa, skymfa, kränka, förhåna -e m förolämpning, kränkning, skymf -oso a kränkande Ultra|mar m land på andra sidan havet; territorios de [ett lands] områden på andra sidan havet-marino I a transocean, kolonial- II mpZ; kolonialvaror; tienda de ^s kolonialvaru-, specerilaffär -mon-tano a m [hist.] ultramontan -nza; a r^

till det yttersta, ända till döden -tumba; de på andra sidan graven -violeta a ultraviolett ulular itr tjuta, yla

umbella blomflock-ifero a flockblommig umbilical a navel-; cordón ^ navelsträng umbráculo skyddstak för växter umbral m tröskel

umbrjátil a skuggrik -ia skuggig plats; skugga-fo a mörk, skuggig-oso a skuggig un obest. art räkn [f rf mask. subst.] en, ett -ánime a enhällig -ánimemente adv enhälligt -animidad / enhällighet; por enhälligt

unción 1 smörjelse 2 gripenhet, djup fromhet

uncir tr oka fast, spänna under oket undécimo räkn elfte

undulación [m. fl.] se ondulación [m. fl.] ung|ir tr smörja, olja -üento salva ungulados pl klöv-, hovldjur únicamente adv enbart unicàmeral a enkammar- unicelular a encellig único a ende; enastående, unik, ensam i sitt slag; precio ^ enhetspris; [calle de] dirección única enkelriktad [gata] uni|color a enfärgad -cornio enhörning -dad / enhet, enhetlighet; överensstämmelse; monetaria myntenhet -do a förenad; a tillsammans med -ficación likriktning, enhetlighet; standardisering -ficar tr förena; likrikta; standardisera uniform |ar tr uniformera -e I a likformig II m uniform -idad f likformighet; entonighet

uni|génito a [relig.] enfödd -lateral a

unilateral -ón union; förening; sammanförande; sammanslagning un|ir I tr förena II rfl förenas; alliera sig -isexual a enkönad -isono a [mus.] unison; al ^ unisont, enstämmigt -itario I a enhetlig II m unitarie-itivo a förenande, sammanhållande [fuerza kraft] universlal a 1 universell, världs- 2 heredero universalarvinge -alidad f 1 allsidighet; allmängiltighet 2 [jur.] hel-

314universidad

uy

het -idad / universitet, högskola -itario

1 a universitets- II m universitetsstuderande -o universum, världsallt

ünlo I al enad, odelad; en (ett) enda 2 [todos] a -a [alla] på en gång; samfällt; a -a samfällt, gemensamt II räkn en, ett III indef, pron 1 que otro en och annan;

de tantos en av de många; ^s^ tras otro den ene efter den andre 2 man 3 den ene-os indef. pron pl 1 några; v^cuanios några få 2 veinte omkring (ungefär) tjugo, en tjugo [stycken] unt|ar I tr 1 smörja; breda smör på 2 F muta, 'smörja' II rfl smörja ned sig -o smörja; [djur]fett -uoso a oljig, fet un |a 1 nagel; klo; hov 2 ankarfly -ero nageltång uralito (g) [miner.] uralit uranio uran Urano [planeten] Uranus urb]anidad / urbanitet, artighet -anlsmo stads|planering, -byggnadskonst -aniza-ción 1 urbanisering 2 urbaniserat (bebyggt) område -anizor tr 1 göra hövlig

2 urbanisera, förse med vatten och avlopp [o. dyl.] -ano a 1 artig, belevad 2 stads- -ef storstad

urd|imbre f ränning, varp -fr tr 1 varpa [för vävning] 2 spinna ihop, hitta på ur|ea urinämne -emia urinförgiftning -etra urinrör

urg]encia brådska; en caso dc^i trängande fall -ente a angelägen, brådskande -ir itr vara brådskande úrico a; ácido ^ urinsyra urinario I a urin- II m pissoar urna lurna

uro uroxe -gallo tjäder urraca skata

U.R.S.S.; la ~ [förk. för] la Unión de Repúblicas Socialistas Soviéticas U.S.S.R., Sovjetunionen

urticaria nässelfeber

Uruguay; [el] ^ Uruguay uruguayo I a

uruguaysk 11 m uruguayare us|ado a 1 använd, begagnad 2 bruklig, gängse 3 nött -anza bruk; a la antigua r-^ på gammalt vis -ar I tr 1 begagna, använda 2 nöta II itr bruka, pläga; ~ de göra bruk av; begagna sig av III rfl 1 vara bruklig (vanlig) 2 försUtas; bh sliten

usarcé [apokope av usarcedj pers. pron [åld.] I, Ni Usía Ers nåd

uso 1 bruk, användning 2 slitning, nötning 3 sed, vana, mod 4 skick; al efter skick och bruk usted pers. pron Ni

usu|al a bruklig, vanlig-ario 1 innehavare av statlig koncession 2 en som begagnar sig av [t. ex. allmänna transportmedel], -brukare, -utnyttjare -capión [jur.] hävd -fructo [jur.] nyttjanderätt -fructuario [jur.] nyttjanderättshavare usur|a ocker; ockerränta -ar itr ockra -ario a ocker- -ero ockrare usurplación usurpation-ador m usurpator, inkräktare -ar tr tillvälla sig utensilios pl utensilier, verktyg, redskap uterino a livmoder-; hermanos f^s halvsyskon [som har samma mor] útero livmoder

útil I a nyttig, användbar lim; -^es redskap

uti| |idad / nytta -itario a bruks-, nytto--ización nyttiggörande, användning -izar tr använda, begagna, nyttja utopía utopi utópico a utopisk uva druva; espina krus-, stickel|bär úvula tungspene uy itj oj!, hoppsan!

315 v

v. [förk. för usted^

v. [förk. för] véase; ~ página 12 se sidan 12 va [pres. av ir]

V.A. [förk. för] Vuestra Alteza Ers Höghet vaca 1 ko 2 oxkött

vacacilón 1 fritid 2 -ones ferier, semester vacada boskapshjord vac|ancia vakans, ledig plats -ante I a vakant, ledig, oupptagen 11 / ledig plats, vakans -ar Ur 1 vara vakant 2 a ägna sig helt åt

vacilado gipsavgjutning -ar [pres. vacio^ I tr 1 tömma, tappa av 2 gjuta [gips] 3 slipa II itr [om flod] [ut]mynna III rf I tömmas, bli tom -edad / dum-, fånig|het vacii[ación 1 vacklan; gungning 2 tveksam-, obeslutsam i het -ante a 1 vacklande, fladdrande 2 obeslutsam -ar itr 1 stappla, vackla 2 tveka; no ~ en [afirmar^ inte dra sig för att [påstå] vacío I a tom II m tomrum; lucka, brist; estar en ^ ? vara pank; hacer el ^ a algn frysa ut ngn; dra sig ifrån ngn; ir de ^^ gå tom (utan last) vacun|a vaccin -ación vaccinering -ar tr vaccinera -o a nötkreaturs-vacuo I a tom II m vakuum, tomrum vad|ear tr 1 vada över 2 övervinna -emécum m vademecum; fick-, resel-handbok -era vadställe -o 1 vadställe 2 utväg

vagabundlear itr vagabondera, stryka omkring -eo kringflackande liv -o I a kringstrykande II m vagabond; luffare, lösdrivare; odåga vagancia landstry karliv

1 vagar itr ströva; vandra; flanera

2 vagar m ledighet vagido [nyfödds] skrik vagina [anat.] vagina, slida

vago I a 1 kringflackande 2 vag, svävande, otydlig, obestämd II m vagabond; lätting, odåga vag|on m [järnvägs]vagn; ~ restaurante restaurangvagn -oneta dressin, tralla vaguada flodfåra [i dalbotten]

vaguedad / obestämdhet vaguido — vahído vahído svimning; yrsel vaho ånga; imma

vaina 1 balja, skida, slida, hylsa 2 [Am.] motgång 3 F föraktlig person; dumbom vainica hålsöm vainilla vanilj vais [pres. av ir]

vaivén m rörelse fram och tillbaka vajilla bordsservis, porslin val [imper. av yaZer] valdepeñas m [slags] vin valdré [fut. av valer^

1 vale [imper. av üaZer]

2 val |e m 1 [penning]anvisning 2 kvitto; matkupong -edero a giltig -edor m beskyddare; [Am.] vän -encia [kem.] valens

valenciano I a från Valencia II m 1 Valencia-bo 2 valencianska [dialekt i Valenciatrakten] val|entia 1 mod, duktighet 2 skryt-entón m skrävlare -er oreg I tr 1 beskydda 2 förskaffa, inbringa II itr 1 vara värd; kosta 2 duga; mås -e det är bättre; hacer ~ göra gällande; [ya] -e det räcker; det blir bra så; más -e tarde que nunca bättre sent än aldrig II r/Z; '-se de begagna sig av -eroso a duktig, modig valetudinorio a skröplig, sjuklig val |ga [pres. konjv av valerl^i válgame Dios 1 Gud hjälpe mig! -go [pres. av valer"] -ía 1 värde; duktig-, skicklig|het 2 inflytande -idez / giltighet -ido gunsthng; skyddsling válido a 1 giltig 2 arbetsför valiente a \ tapper 2 utomordentlig [ofta iron.]

valija 1 resväska 2 postsäck valimiento gunstlingskap; tener ^ con ha goda förbindelser med, ha försänkningar hos valioso a värdefull, kostbar valón m a vallon[sk] valona 1 halskrås 2 [Am.] hästman

316valor

vaticinio

valorm 1 värde; värdepapper; ~ nominal nominellt värde; [títulos] ^es värdepapper; r^es declarados assurerad postförsändelse 2 mod; tener ^ de a) våga b) ha mage att -ación värdering, värdesättning -ar tr prissätta, beräkna, värdera [en till]

vals m vals [dans] -ar Ur valsa, dansa vals

valu|acion värdering -ar tr värdera [en till]

valva 1 frökapsel 2 musselskal válvula 1 ventil; de escape (seguridad) säkerhetsventil; de parada avstäng-ningsventil 2 [anat.] klaff va|lla vall, plank; hinder -adar m vall, hinder -ado inhängnad; jordvall -ar tr inhägna valle m dal

vallisoletano I a från Valladolid II m

Valladolid-bo vamos [pres. av ir]; a uerl låt oss se

efter!; ¡r^I ah, seså!; har man hört! vampiro 1 vampyr [äv. zooL] 2 blodsuga-

re, utpressare van [pres. av ir]

vanadio [kem., e] vanadium, vanadin vanaglori |a fåfänga -arse rf I skrävla, y vas -oso a högmodig, skrytsam vanamente adv förgäves vandalismo vandalism, förstörelseraseri

vándalo vandal [äv. fig.] vanguard|ia X avantgarde, förtrupp -ismo avantgardism

vanid|ad / fåfänga; fåfänglighet, högfärd,

flärd -oso a fåfäng, inbilsk vano I a fåfäng; tom, fruktlös; en ~ förgäves Ii m dörr-, fönster] öppning vapor m 1 ånga, töcken 2 ångare -oso a

dimmig, dunstfylld vapul[e]ar tr piska, slå, aga vapuleo pisk-ning, aga

vaquer|ia kostall; ladugård [med [-mjölkförsäljning]-] {+mjölk- försäljning]+} -o ladugårdskarl; [Am.] cowboy

vara 1 spö, stav, stång; [tjurf.] pik; tener alta ha auktoritet, vara inflytelserik 2 spansk aln [c:a 0,8 m]; meterse en camisa de once r^s ta sig vatten över huvudet

variada strandning -adera frihult -adero ^ reparationsdocka

vari al m skälm [på vagn] -apalo 1 lång stång 2 slag med käpp 3 skada; förtret; hårt slag

varar I tr låta [skepp] löpa av stapeln 11

itr stranda var]azo slag med stav -ear tr 1 slå ned [oliver, nötter etc.] från träd med stång; slå, prygla [med spö] 2 mäta med aln vari labilidad / föränderlighet -able a föränderlig, skiftande, växlande; ostadig -ación förändring, variation, omväxling; ~es [mus.] variationer -ado a 1 varierad 2 förändrad 3 brokig; kulört -ante

1 a varierande, skiftande 11 /1 textvariant

2 variant 3 ^s pickles -ar [pres. varío] I tr variera, skifta, ändra II i/r förändras, skifta, växla; [hand.] fluktuera; de byta om

varice (várice) f; åderbrock varicela vattkoppor

variedad † 1 omväxling 2 mångfald, olikhet 3 [bot., zool.] varietet, avart 4 -^es [teat.] varieté varilla lång och smal stav, ribba; spröt;

gardinstång vari |o a olik -os indef. pron pl flera, åtskilliga; några variz / == varice

varlón m man[sperson] -onil a manlig;

maskulin Varsovia Warszawa vas [pres. av ir]

vasall laje m vasallskap -o vasall vasar m kökshylla

vasco I a baskisk 11 m 1 bask 2 baskiska [språket] vascongado i a baskisk; las provincias vascongadas de [spanska] baskiska provinserna Vasconia det baskiska landet vascuence m baskiska [språket]

vascular a [anat.] kärl-; sistema kärlsystem vaselina vaselin

vas|ija kärl-o 1 [dricks]glas 2 ~ [de noche] potta, nattkärl 3 ^ sanguíneo blodkärl vástago 1 [bot.] skott 2 ätthng vasto a [vid]sträckt vate m 1 siare 2 skald vaticano a vatikansk Vaticano; el Vatikanen

vaticinlador m spåman-ar fr förut|säga, -spå -io profetia

317vatio

vencer

vatio [elektr.] watt

1 vaya skämt, hån; dar ^^ a driva med, göra narr av

2 vaya [pres. konjv av irj itj ná!, sesá!; ¡'^ tiempo I ett sånt väder!; ¡r^ preguntal en sån [dum] fråga!; ¡^ con el niño I en sån pojke!

Vd. [förk. för usted] Vda. [förk. för Viuda] Vds. [förk. för ustedes, pl. av usted] vea [pres. konjv av ver] vecm|al a kommunal -dad † grannskap -dario befolkning [i en kommun] -o I a grann-; närbelägen II m granne; invånare; casa de r^s bostadshus ved la förbjuden tid [för jakt] -ar tr förbjuda; [för]hindra vedas mpl; los ^^ Vedaböckerna vedija flock, tapp [av ull o. dyl.] vega fruktbart lågland veget|acion vegetation-al i a vegetabilisk, växt-; alquitrán ^ trätjära; carbón brunkol II m planta, växt -ar itr vegetera-ariano vegetarian veguero F cigarr

vehemen|cia häftighet; iver, glöd -te a

våldsam, häftig; eldig vehículo fordon, åkdon; de motor motorfordon; servir de ^ [f ig.] befordra veint|e rcikn tjugo -ena tjugotal, tjog -enario a tjugoårig -eno räkn tjugonde -icinco räkn tjugofem-icuatro rä/cn tjugofyra -idos räkn tjugotvå -inueve räkn tjugonio -iocho räkn tjugoåtta -iséis räkn tjugusex -isiete rä/cn tjugosju-itrés räkn tjugotre -iún {-iuno) räkn tjugoen vejloción förödmjukelse -omen m 1 förödmjukelse 2 skarp kritik, 'giftighet' -ar tr förödmjuka, bereda obehag för, sätta åt

vejarrón F I a [om p.] gammal II m gamling, gubbe vejatorio a förödmjukande vej I estorio F 1 gråskägg, gammal gubbe 2 gammalt skräp -ete m F gubbstrutt -ez / ålderdom; la [äv.] folkpensionen vejiga urinblåsa

1 vela 1 vaka; en ^^ vaken 2 vax-, stearin|ljus

2 vela segel; hacerse a la göra sig klar att segla, sticka till havs; ir a toda ~ gå för fulla segel

velación [ceremoni i katolsk vigsel då prästen lägger en slöja om brudparet] veladla nattvak; afton[samkväm], soaré -orla vakande 11 m nattduksbord vela|je (-men) m segelmassa

1 velar I tr vaka över 11 itr vaka

2 velar a gom-

velarse rfl [genomgå ceremonin velación] velatorio likvaka

veleidjad / nyck, infall-oso a nyckfull velero I a snabbseglande II m 1 segelfartyg 2 segelsömmare veleta vindflöjel [äv. fig.] velo slöja; descorrer el avslöja; echar un ^ sobro algo förtiga (dölja) ngt; ^^ del paladar gomsegel veloc|idad f snabbhet, hastighet; a gran med hög hastighet; en gran (pequeña) ^ som ilgods (fraktgods) -ipedo cykel, velociped

velódromo velodrom; cykelbana velón m oljelampa

velorio 1 lantlig aftonsammankomst 2 likvaka 3 ceremoni vid nunnas inträde i kloster veloz a snabb

vello fjun, dun -cino fårskinn; el r^ de oro det gyllene skinnet

1 vellón m 1 fårskinn 2 ulltapp

2 vellón m [åld., slags] kopparmynt vellor|i (-in) m medelgrovt grått ylletyg vell|oso a fjunig; luden -udo I a lurvig,

raggig 11 m plysch -utero sammetsvävare ven [imper. av venir] vena 1 [blod]åder; ven 2 metallåder; vattenåder; ådra i trä; bladnerv 3 skaldeådra

venabio 1 jaktspjut 2 echar r^s väsnas venado hjort venaje m källflöde

1 venal a i som kan köpas 2 som låter sig mutas, fal

2 venal a åder-; ven-venalidad † bestickning, falhet venatorio a jakt-

vencedor I a segrande II m segrare, segerherre

vencejo 1 tornsvala 2 [kärv]band, bind-garn

venc|er I tr 1 besegra; bemästra 2 övervinna 3 behärska, hålla tiUbaka II itr 1 segra, vinna seger 2 förfalla [till betal-

318vencible

ver

ning], löpa ut III r/Z behärska sig -ible a övervinnlig -¡da seger; ir de ~ bli besegrad; a la tercera va la ^ tredje gången gillt-Imiento 1 besegrande 2 för fallo |tid, -dag

vend|a binda -aje m bandage, förband -ar

tr \ förbinda 2 [fig.] förblinda vendaval m [stark] havsvind, storm [från sjön]

vend|edor m försäljare -er I tr sälja; salud F stråla av hälsa 11 r/Z 1 låta sig mutas 2 -^se como pan bendito gå åt som smör i solsken -i m försäljningsintyg -¡ble a säljbar vendimi|a vinskörd[etid] -ador m vin-

skördare -ar Ur skörda vin vendré [f ut. av y en ir] Yenecia Venedig veneciano I a från Venedig, venetiansk II m venetianare venen |o 1 gift 2 [fig.] giftorm 3 elakhet,

galla -oso a giftig vener|able a vördnadsvärd -ación vördnad -ar tr vörda venéreo I a venerisk II m könssjukdom venero 1 vattenflöde; källa [äv. fig.] 2

malmgång, flöts véneto = veneciano

venezolano I a från Venezuela, venezo-

lansk 11 m venezolan venglador I a hämnande II m hämnare -anza hämnd -ar I tr hämna 11 rfl hämnas; '^se de algn hämnas på ngn; r^se de la ofensa hämnas skymfen -ativo a hämndlysten vengo [pres. av uenir] veni|a 1 förlåtelse 2 tillåtelse -al a; pecado

^ svaghetssynd ven|ida 1 ankomst 2 översvämning-idero a [till]kommande; instundande, nästkommande; los r^s de efterkommande; en lo framdeles-ido a; hien välkommen -ir oreg. itr 1 komma; <^se abajo störta samman; ^ rodado komma av en lycklig slump; al pelo komma lägligt; vengamos al caso låt oss komma till saken; no viene al caso det hör inte till saken;

de perilla (perlas) komma som på beställning; viene en el periódico det står i tidningen; en lo por r^ framdeles, i framtiden 2 passa 2 ^^ alas manos börja slåss, råka i luven på varandra; ¡vengal seså!.

fram med det!; sätt i gång!; ¡venga esa carta! ta hit det där brevet! venoso a 1 venös 2 ådrig venta 1 försäljning; pública auktion 2 [litet] värdshus venfaj|a 1 fördel; försprång; sacar ~ vinna; dra nytta [de av] 2 gratifikation; extraförtjänst -ero [Am.] durkdriven (listig) person-ista mf falskspelare; durkdriven (beräknande) person -oso a gynnsam, fördelaktig ventanía 1 fönster; tirar la casa por la ^ slösa bort allt man har [på en gång] 2 näsborre -al m stort fönster; kyrkfönster -illa 1 litet fönster; bilruta, tågfönster 2 biljett-, expeditionsllucka 3 näsborre -illo titthål -o litet fönster ventarrón m häftig vind ventear I tr 1 vädra[äv. jakt.],lufta 2 snoka

1 11 opers blåsa

venter|a krogvärdinna-o krogvärd ventil lación ventilation, luftväxling -ador m fläkt -ar tr 1 ventilera, lufta 2 diskutera, gå igenom ventislca snöstorm -car (-quear) opers snöa och storma -quero 1 snödriva 2 jökel ventolera 1 plötslig vindil 2 F förryckt idé;

plötsUgt infall 3 F högmod, uppblåsthet ventor m spårhund

ventorrlillo (-o) uselt litet värdshus, bykrog

ventosa 1 [läk.] koppglas 2 [läk.] vakuum-extraktor [för förlossning] 3 sug|rör, -mun

ventos|idad f väderspänning -o a blåsig ventr|al a buk- -icular a ventrikel- -iculo ventrikel, hålighet [i kroppen]; los ^s del corazón hjärtkamrarna -ilocuo buktalare -iloquia buktaleri -udo a bukig ventur |a 1 lycka, tur; decir la buena ^ spå

2 risk, fara; a la [buena] på vinst och förlust 3 por r^ kanske, måhända -oso a lycklig; som har tur

venusto a [litt.] skön veo [pres. av ver]

1 ver m 1 utseende 2 ami ^^ i mitt tycke, enligt min mening

2 ver oreg I tr se; de försöka; eso nada tiene que ^ con .. det här har ingenting att göra med ..; ¡hay que tänka sig!, det är otroligt!; hasta más ^ farväl så länge; a få se!; eso está por r^ det åter

319vera

vértigo

står att se II r/Z 1 träffas 2 vara synlig 3 no se pueden ni de tàl inte varandra; r^se y desearse anstränga sig, ha mycket besvär vera sida, kant veracidad / sanningsenlighet veranda veranda

verán leante mf sommargäst,* semesterfirare -ear itr semestra, vara på semester (sommarnöje) -eo sommar |vistelse, -semester -¡ego a sommar-, semester- -illo; de San Martin brittsommar-o sommar Ver|as; entre burlas y ~ halvt pà skämt [och halvt på allvar]; de ^ på allvar; faktiskt; ¡de verkligen! -az a sannfärdig; trovärdig, vederhäftig verbal a 1 muntlig 2 verb-; verbal- -¡smo ordrikedom; benägenhet att fästa större vikt vid orden än vid innehållet -mente adv muntligt verbena 1 [nattlig] folkfest 2 [bot.] järnört verberar tr [ovanl.] piska verbigracia (verbi gratia) adv till exempel verb |o 1 [gram.] verb 2 ord, term; el Ordet [i bibeln] -orrea svada, svammel -osidad / ordsvall -oso a ordrik verdacho grön lera

verdad / sanning; ¿[no es] ^ ? inte sant?, eller hur?; a decir ^ sanningen att säga; ala ^ i sanning; ¿de ~ ? verkligen?; en r^ verkligen -ero a sann; verklig; riktig; äkta

verdlasca käpp, spö, gren -e I a 1 grön, omogen 2 oanständig, ekivok 3 poner ^ a algn skälla ned (kritisera, baktala) ngn; estar ~ F vara okunnig [i en examen] 11 m grönfoder -ear itr 1 skifta i grönt 2 grönska -ecer [böjn. som crecer] oreg. itr grönska

1 verd|erol (-erdn) m grönfink

2 verderol m = berberecho

verd|ete m ärg -in m 1 grönalg 2 ärg -olaga [bot.] portlak -or m 1 grönska 2 ungdom[skraft] -oso a grönaktig -ugo 1 kvist 2 bödel; grym person -ugón m 1 kraftigt skott [på växt] 2 strimma efter piskslag -uleria grönsaksaffär -ulero grönsakshandlare -ura 1 grönsak[er] 2 grönska -usco a mörkgrön vere|cundio m skam -cundo a skamlig vereda 1 stig; bi-, gen|väg 2 [Am.] trottoar veredicto [jur.] utslag, domslut

verga 1 rå 2 penis [hos djur] -jo [slags]

kort piska vergel m trädgård; [åld.] lustgård verg|onzante a; pobres ^^s pauvres hon-teux, fattiga som har sett bättre dagar -onzoso a 1 skamlig, skymflig 2 förlägen, blyg -üenza 1 skam; tener ^ skämmas; me da ^ decirlo jag skäms för att säga det 2 blyghet 3 hederskänsla vericueto bergsstig, smal och oländig väg verídico a sann[ingsenlig] verific|aciön bestyrkande -ar I tr 1 bestyrka, granska, kontrollera 2 verkställa, utföra 11 rf I 1 äga rum 2 slå in, hända veris| mo verism, realistisk riktning [inom litteratur o. musik] -ta mf verist verja galler[grind]

verm|e m [läk.] inälvsmask -iforme a maskformig -ffugo a m maskfördrivande [medel] vermiú (-ut) m vermut vernáculo a inhemsk; idioma ~ modersmål, landsmål vernal a vår-

verónica 1 [bot.] ärenpris 2 [tjurf., slags]

manöver med skynket vero|simil a sannolik, trolig -similitud

/ sannolik-, trolig]het verra|co galt -quear itr grymta verruga vårta versado a bevandrad [en i] versal m versal, stor bokstav Versal les / Versailles versar itr; r^ sobre behandla; handla om vers|àtil a ombytlig-atilidad / obeständighet; vankelmod vers|iculo bibel-, psalm|vers -ificacion versbyggnad -ificar i tr sätta på vers II itr skriva vers versión 1 version, tolkning 2 översättning verso vers

vértebra ryggkota vertebrados pl ryggradsdjur vertebral a; columna^ ryggrad vert|edera vändskiva [på plog] -edero avstjälpningsplats -er [pres. vierto] tr 1 spilla, hälla, gjuta 2 översätta vertical a vertikal, lodrät vértice m 1 topp

2 vinkelspets 3 hjässa vertiente f 1 [flods] utlopp 2 sluttning,

bergssida 3 sluttande plan vertiginoso a svindlande vértigo yrsel, svindel

320vesícula

vidrio

vesícula liten blása, blemma; la biliar

gallblåsan vespertino a afton-vestal f a vestal[isk] veste / [poet.] klädnad vestíbulo hall, vestibul, tambur vestidlo 1 klänning 2 klädedräkt; klädsel

-ura klädsel; sacerdotal prästdräkt vestigio spår, tecken

vest|imenta dräkt, klädsel-ir [pret. vistió] I tr klä[da]; pryda, smycka; quedarse para ^ santos ha hamnat pà den överblivna kartan II itr vara klädd; ~ de vara klädd i; eso viste mucho det ser elegant ut; sin ^ oklädd, naken III rfl klä[da] [på] sig; ~se de klä ut sig till -uario 1 garderob, kläder 2 omklädningsrum

Vesubio Vesuvius

vet la 1 malmåder 2 ådra [i trä (sten)] -ado — veteado vetar tr lägga in veto mot veteado a ådrig; abedul masurbjörk;

o/os ---s de sangre blodsprängda ögon veterano veteran veterinario veterinär veto veto

vetust|ez / hög ålder-o a åldrig; fallfärdig, skröplig

ver / gång; tillfälle; tur [i kö]; rara ^ sällan; otra ~ a) en annan gång b) för andra gången c) en gång till; una que otra tal cual emellanåt; tal kanske; raras i>eces sällan; hacer las veces de fungera som [i st. f. en annan]; a su r^ i sin tur; a la r^ pä samma gång; a veces ibland; de una ~ med en gång; de ^ en cuando då och då; en r^^ de i stället för v.g. (v, gr.) [förk. för] verbigracia (verbi

gratia) t. ex. vi [pret. av ver]

via väg; [järnv.] spår; de agua läcka; la láctea Vintergatan; pública

allmän väg; ^s respiratorias luftvägar; de ^^ ancha bredspårig; de doble dubbelspårig; de r^ estrecha smalspårig; por ^ aérea flygpost; por maritima sjöledes; por húmeda [kem.] på våta vägen; por ^^ seca [kem,] på torra vägen viable a livs|duglig, -kraftig; möjhg, genomförbar

viacrucis (uia crucis) m [tavlor [-föreställande]-] {+föreställan- de]+} Kristi väg till korset viaducto viadukt, gatubro viaj|ante m [handels]resande -ar itr resa -ata F utflykt -e m resa -ero resande, passagerare vianda föda, mat viandante m/ vägfarande, resande viario a väg-

viático 1 respengar 2 nattvard [åt döende] víbora huggorm viborezno huggormsunge vi br I ación vibration, svängning -ante a vibrerande -ar I ir 1 få att vibrera 2 svinga II itr vibrera -átil a som kan vibrera -atorio a svängande, vibrerande vicario hjälppräst

vice|consul m vicekonsul -presidente m

vice ordförande; vicepresident -verso viceversa

vici|ado a förorenad, fördärvad; dålig; oformlig -ar I tr 1 förorena [luft] 2 [j ur.] annullera 11 r/Z 1 [om luft] bli förorenad 2 bli slav under (hemfalla åt) en last, bli fördärvad -o 1 last[barhet] 2 fel; lyte; ovana; quejarse de klaga utan skäl-oso a 1 lastbar, omoralisk 2 felaktig 3 yppig, starkt växande vicisitud / växling, omvälvning; omkastning i förhållandena; ^^es skiftande öden víctima 1 [ant.] offer 2 [döds]offer; ~ de su generosidad offer för sitt ädelmod victimario medhjälpare vid hedniskt offer

1 victoria Viktoria, [slags] lätt vagn

2 Victori|a seger -oso a segrande, segerrik vicuña [slags] lamadjur

vid / vin]planta, -träd vida liv, levnad; regalada sorgfritt liv; pasar a mejor gå bort, dö; escapar con komma undan med livet i behåll; el coste de la ^^ levnadskostnaderna; mujer de la ^ sköka; en r^ medan man lever, under livstiden; en la en mi ^ aldrig [i livet]; de por ~ för hela livet vid|e se [hänvisning i text] -ente mf i

seende 2 klärvoajant vidorria F behagligt liv-ia [Am.] hundliv vidrilado a 1 emaljerad, glaserad, glasartad 2 skör, bräckhg -ar tr glasera; sin oglaserad -era kyrkfönster; glasdörr; glasvägg; [Am.] skyltfönster -ero glasmästare -o glas; ruta; soluble vatten-

321vidrioso

virote

glas -oso a 1 glasartad; skör; spröd; glatt 2 ömtålig, snarstucken viejla gumma-o I a gammal II m gubbe;

ir para ^ börja bli gammal Vi'ena Wien viendo [ger. av yer] vienes [pres. av venir} vienés I a från Wien II m wienare viento vind; sopla el det blåser; ir r^ en popa Efig»] segla för förlig vind, ha framgång; beber los r^s por algo ivrigt önska ngt; corren malos -^s förhållandena är vanskliga; contra r^ y marea trots alla slags motigheter vientre m buk, mage; bajo underliv;

hacer de ha avföring viernes m fredag; Vr^ Santo långfredag vietnamita mf a vietnames[isk] viga bjälke; sparre

vigen|cia [laglig] giltighet; laga kraft -te

a [om lag] gällande vigésimo räkn tjugonde vigía ^ i f utkik 2 f vakttorn 3 m utkiksman

vigil|ancia vaksamhet; uppsikt; bevakning -ante I a vaksam II m väktare; [Am.] polis[konstapel] -ar I tr be-, [-över]vaka,-] {+över]- vaka,+} hålla ögonen på II itr hålla vakt -ia 1 vaka; nattarbete [studier o. dyl.] 2 helgdagsafton 3 fasta vigor m kraft, styrka, spänstighet; entrar en r^ träda i liraft, börja gälla -izar tr stärka; uppliva-oso a stark, kraftig vigueta liten bjälke, sparre vihuela [slags] gitarr vil a nedrig, simpel; ^ precio under-,

vrak|pris vilano tistelblomma vileza gemenhet

vilipendilar <r förakta; behandla föraktligt -o förakt -oso a nedsättande vilo; en r^ i luften; på armarna; viuir en r^

leva i osäkerhet (ovisshet) villa 1 [liten] stad 2 lantställe, villa Villadiego; tomar las de ^^ ta till sjappen vill|aje m [litet] samhälle -ancico [spansk] julsång -anía tarvlig-, gemenlhet -ano I a gemen, usel II m skurk-orrio liten usel by, avkrok vinagr|e m vinäger, ättika -era bordsställ med olje- och vinägerflaskor, syrtut -eta vinägrettsås

vinajera mässkanna

vinater]ia vinhandel -o I a vin- II m vinhandlare vinazo starkt och mustigt vin vincul|acion band, förbindelse -ar tr förbinda [a med]; förplikta vínculo 1 [släkt]band 2 [j ur.] säkerhets-

klausul; servitut [o. dyl.] vindicjación hämnd, revansch, upprättelse; återfordran -ar tr hämnas; försvara -ativo a hämndgirig -ta hämnd vine [pret. av venir]

vin I ico la I a vin-, vinproducerande II m vinodlare -icultor m vinodlare-icultura vinodling -ificación vintillverkning vino vin; generoso stark-, dessert|vin; tinto rödvin; de solera gammalt ädelt vin [att blanda med nytt vin]; tener mal ^ ha dåligt ölsinne; bautizar (cristianizar) el ^^ späda ut vinet med vatten [i förfalskningssyfte] vin|a vin|gård, -fält -ador m vinodlare -edo vinfält -eta vinjett

1 viola [mus.] viola

2 viol |a viol -oceo a violett violación 1 våldtäkt 2 kränkning violado a violblå, violett

violar tr 1 våldta, skända; vanhelga 2 kränka

violen|cia våld[samhet] -tar I tr göra våld på, tvinga 11 rf I lägga band på sig -to a våldsam, häftig violeta 1 / viol 2 m violett färg viol |in m violin, fiol -inista mf violinist, fiolspelare -ón m basfiol -onc[h]elo vio-loncell, cello viperino a huggorms-virada ^ vändning [på annan bog] virago / manhaftig kvinna vir]aje m vändning, sväng -ar itr ändra kurs, vända; en redondo ^ göra en kovändning -azón f svängning virg|en i a jungfrulig; orörd 11/1 jungfru; La V^ den Heliga jungfrun 2 oskuld 3 selva urskog -inal a 1 jungfrulig 2 ren, obefläckad-inidad / 1 jungfrulighet 2 orördhet -o [la constelación de] V^ Jungfrun[s stjärnbild] vírgula [gram.] komma[tecken] viril a manlig -idad / manlighet virote m 1 F ung dagdrivare 2 stel och allvarlig man

322virreina

vivero

virrein|a vicedrottning -al a vicekunglig -[at]o vicekungadöme virrey m vicekonung

Virt|ual a som har möjlighet att åstadkomma verkan; virtuell, möjlig -ud / 1 dygd 2 kraft; en ^^ de till följd av, tack vare-uoso I a dygdig II m [mus.] virtuos viruela smittkoppor; locas vattkoppor virulen|cia 1 virulens 2 [fig.] giftig-, elaklhet 3 [fig.] skärpa -to a 1 virulent 2 Efig.3 giftig 3 [fig.] skarp virus m virus, smittämne viruta hyvelspån; r^s träull; ^s de acero stålull

vis /; ^ cómica komisk kraft visado visum visaje 771 grimas visar tr 1 visera 2 X sikta med viscera 1 inre organ 2 r^s inälvor viscos I i dad / viskositet; klibbighet -o a viskös; klibbig, slemmig visera visir; skärm [på mössa] visib|ilidad / ^ sikt; falta de ^ dålig sikt -le a 1 synlig; tydlig 2 anträffbar visi |godo 771 a västgot[isk] visillo tunn gardin

visi|on 1 syn[förmåga], seende 2 vision, inbillningsfoster; estás viendo -ones F du bara inbillar dig saker 3 estar hecho una F se förskräcklig ut [vara illa klädd (vulgärt målad) osv.] -onario visionär; drömmare, fantast visir m vesir [österländsk minister] visit|a 1 visit, besök; sjukbesök 2 besiktning, visitering 3 besökare-ación 1 undersökning 2 la V^ Marie besökelse[dag] -ador 771 inspektör; inspekterande [-[kloster]broder-] {+[klos- ter]broder+} -ante mf besökare -ar tr 1 besöka 2 visitera, tullbesiktiga -eo ivrigt besökande, springande på visiter vislumbr|ar tr rfl skymta, skönja -e / 1 skymt, skimmer, glimt 2 aning; svag föreställning viso 1 skiftning 2 utseende; sken; tener »-^s de förefalla, ge intryck (sken) av; de ^ ansedd, förnäm visón m mink

vispera 1 helgdagsafton, dag före [viss helgdag]; en r^s de kort före; i begrepp att 2 vesper, aftonsång vist|a 1 / syn|förmåga, -sinne; [fig.] bhck, öga; hacer la gorda blunda, se genom

(mellan) fingrarna; tener ^^ vara klipsk; hasta Za ^ adjö så länge; a la ^genast; vid uppvisandet; a de pájaro i fågelperspektiv; a primera vid första ögonkastet; o simple ^ med blotta ögat; con '^s al futuro med tanke på framtiden; de ^ till utseendet; en ^ de med hänsyn till 2 / utsikt, vy, panorama;con al mar som vetter mot havet 3 / [hand.] sikt; a tres meses ~ tre månader från dato 4 m tulltjänsteman -azo ögonkast, flyktig blick -o [pp. av veri a sedd; está ~ que det är tydligt att; ^ bueno attesterad, gillad; viserad; que i betraktande av att; por lo ^ som man ser, som bekant, uppenbarligen -osidad / prakt -oso a praktfull, frappant visual I a syn-; visuell; campo synfält II f synlinje

vital a vital; livs- -icio a livstids-, liv-; tillsatt (vald) på livstid -idad / vitalitet, livskraft -ixar tr vitalisera, ingjuta livskraft i

vita I ml na vitamin-mi nado a vitamin[is]e-

rad -mínico a vitamin-vitando a avskyvärd

vitícola I a vinodlar-, vin- ii mf vinodlare viticultor m vinodlare viticultura vin* odling

vito [slags] andalusisk dans[melodi] vitola 1 cigarrmärke 2 utseende vítor m leverop; r^es hurrarop, acklamation vitorear tr hurra för vitreo a glasartad vitrina vitrin, glasmonter vitriolo vitriol; ^ blanco zink-vitriol; verde järnvitriol vitualla; förnödenheter vituper|able a klandervärd -ación klander, klandrande -ar tr klandra, häckla -io klander; skymf[ord] viud|a änka; V- e Hijos de C. Änkefru C. och Söner -edad / änkepension -ez / änkestånd -o änkling viva itj leve! vivac m bivack vivacidad / livlighet

vivaque m = vivac vivaquear itr bivackera

vivaracho a F glad och livad, uppsluppen

vivaz a livlig, eldig víveres mpl livsmedel, födoämnen vivero 1 plantskola 2 djurpark 3 fiskdamm

323viveza

vosotros

viviezo livlighet -ídero a beboelig -¡do a självupplevd vivido a [poet.3 = vivaz viv|idor I a *om sig*; arbetsam 11 m snyl-tare -ienda bostad, hus -ienfe a levande -ificodor a livgivande -ificar tr liva, ge liv åt-iparo m a [djur] som föder levande ungar-ir I tr upp-, genom]leva; ~ la vida leva livet: a) förstå att leva livet b) leva om, festa; ^^ su vida leva sitt eget liv Ii itr leva; bo; aZ dia leva för dagen; ¿quién -e? vem där?; estoy que no -o jag vet inte till mig III m liv; levnadssätt -isección vivisektion-o a levande; livlig; es un ^ det är en knepig en; a lo ^ mycket uttrycksfullt; talande; herir en

10 más ^ träffa den ömmaste punkten, såra djupt; de -a voz muntligen

vizcaclia [Am., slags] harmus vizcaino a från Vizcaya Vizcayo [-[provinsen]-] {+[provin- sen]+} Vizcaya vizcond|e m vicomte -eso vicomtesse V.M. [förk. för] Vuestra Majestad Ers Majestät

V.o B.O [förk. för] Visto Bueno attesteras vocob|lo vokabel, ord -uiorio 1 ord|lista,

-bok, vokabulär 2 ordförråd vocación kallelse; läggning, lust [por för] vocol I a muntlig; vokal- II s 1 / vokal 2 m röstberättigad medlem voc|àlico a vokalisk -olizor tr vokalisera

-otivo vokativ voc|eor I tr skrika ut fl itr skrika, tala högt, *gapa* -erio skrikande, skrål -ero språkrör -iferoción skrik, lormande -iferor I tr fara ut i [otidigheter] II itr skrika, *skälla* -ingiero I a högljudd; pratsam II m skrikhals vodka m vodka

vol lada uppflygande; flygande fågelskara -odizo I a framspringande, utskjutande

11 m utsprång -ador m 1 flygfisk 2 raket -adura sprängning [av broar (hus)] -andas; en snabbt, i flykten -andero a 1 flygfärdig 2 flyktig, ostadig; tillfällig -ante I a flygande, flyg-; platillo flygande tefat II m i i?ilratt 2 volang 3 [spel med] fjäderboll, badminton 4 [hand.] [följe]sedel, bilaga -ontin m [Am.] pappersdrake -opié m [tjurf.] stick i tjurens nacke [när den står stilla] -ar [pres. yiieZo] I ir spränga i luften II

itr flyga [i väg]; försvinna -átil I a 1 [kem.] flyktig 2 flygande 3 ombytlig, opålitlig II m; fjäderfä-atilizor I ir förflyktiga II rf I avdunsta [äv. fig. o. F] -atinero lindansare, akrobat -avérunt itj där flög de sin kos!, de är puts väck! volcar [pres. vuelco^ I tr välta, stjälpa II itr välta, kantra III rf I lägga ned hela sitt intresse [en på att (i)] voleo; sembrar a r^ så [säd] med kast ut i luften volframio volfram

voli|cion viljeyttring, viljande-tivo a vilje-volquete m tippvagn voltaje m volttal

volt|eor tr slunga runt, slå omkull -ereta

kullerbytta, volt voltio [elektr.] volt

volublliidad /vankelmod-le a flyktig,opålitlig

volum]en m volym-inoso a omfångsrik volunt|od f vilja; mala ^ illvilja; a efter behag -ario a m frivillig, volontär -arioso a enveten, egensinnig voluptu[osidad / vällust[ighet], välbehag -oso a 1 sinnlig, sensuell 2 vällustig voluta [arkit.] volut, vindling volv|er oreg I fr 1 vända, vrida; la mirada a vända blicken mot 2 återlämna; ge tillbaka [växelpengar] 3 ^ loco a algn göra ngn tokig II itr återvända;

a hacer algo åter [börja] göra ngt;en si återfå medvetandet; hämta sig; vakna; bli sig själv igen; ~ por försvara; ^ sobre su acuerdo ändra åsikt; si tal -iese a ocurrir om något sådant skulle hända igen, om saken skulle upprepas III rf I 1 bli; Zoco bli tokig, tappa förståndet 2 återvända vomit|ar tr 1 kräka upp; kräkas 2 spy

(slunga) ut -ivo kräkmedel vómito kräkning; ^^ negro gula febern

vomitona F häftig kräkning voquible F = vocablo voracidad / glupskhet vorágine / malström voraz a glupsk vórtice m virvel

vos pers. pron [poet., åld., Am.] du; ni, I -ear tr [Am.] tilltala med vos [i stället för túj -eotillal med uos-otros pers. pron ni

324votación

V.V.

votlación votering; [om]röstning -ante mf (-ador m) 1 röstande 2 svärj are -ar I tr [högtidligt] lova II itr 1 rösta 2 svära -ivo a [kat.] votiv- -o i löfte 2 röst 3 svordom voy [pres. av ir]

voz / 1 [musik-, sång]stämma; röst; corre la det ryktas; levantar la r^ a algn skrika åt ngn; llevar la r^ cantante vara den som bestämmer; a media ^ halvhögt; a r-^ en cuello för full hals; de viva muntligt 2 rop 3 ord vuecencia [förk. för] Vuestra Excelencia

Ers Excellens vuelco vältning; [bil]vurpa; kantring;

dar un ^ el corazón F ha en föraning vuelo 1 flykt, flygning; flyg|sträcka, -rutt; tornar ^ göra framsteg (uppsving); cogerlas al r^ genast begripa; de (en) un ^ hastigt; strax 2 vidd [på kjol] vuel|ta 1 sväng, vändning, vridning, varv; ^ de campana saltomortal; bilvurpa; media helomvändning; dar r^s a) kretsa b) vända och vrida på sig [i sängen]; dar den r^s a algn vara ngn vida överlägsen; buscar a algn las '^s avvakta tillfället för att skada ngn; no tener de hoja vara obestridlig; poner

a algn de y media skälla ut ngn 2 vägkrök 3 återfärd; återkomst; ida y ^ tur och retur; a r^ de correo omgående 4 promenad; dar una gå ut och gå, ta en sväng 5 baksida; a la r^ omstående; [hand.] transport [från föregående sida] 6 växelpengar; ¿ puede usted darme la kan ni ge tillbaks? 7 dar r^s a fundera (grubbla) på; no hay que darle ^^s ingenting att göra åt den saken; ala ^ de efter; a la ^ de unos años om några år; a ^s con i [när]kamp med -to [pp. av volver^ -vo [pres. av volver^ vuesarced pers. pron [åld.] I, Ers nåd vuestro poss. pron er; Eder vulcanizar tr vulkanisera [gummi] vulgar a 1 vulgär 2 folk-, alldaglig, vanlig -¡dad f i vulgaritet 2 banalitet -ismo vulgärt uttryck -Izar tr popularisera -mente adv 1 vulgärt 2 i dagligt tal Vulgata versio vulgata [den latinska [-bibelöversättningen]-] {+bi- belöversättningen]+} vulgo populas; el ^ den breda massan vulner|able a sårbar [äv. fig.] -ar tr såra

[äv. fig.] vulpeja räv[hona] V.V. [förk. för ustedes, pl. av usted]

3?5

W

Wamba ⁅västgotisk kung i Spanien⁆; en tiempos del rey ~ på kung Orres tid

water[closet] m ⁅eng.⁆ toalett, wc

water-polo ⁅eng.⁆ vattenpolo

W.C. ⁅förk. för watercloset⁆

week-end m ⁅eng.⁆ weekend, veckoslut

whisky m ⁅eng.⁆ whisky

winchester m ⁅Am.⁆ [winchester]gevär

wolframio = volframio

X

xen|ofobia främlingshat-ófobo a m främlingsfientlig [person]

xilófono xylofon

xil|ografía xylografi -ógrafo xylograf, träsnidare

Xto. ⁅förk. för Cristo⁆

W

Wamba ⁅västgotisk kung i Spanien⁆; en tiempos del rey ~ på kung Orres tid

water[closet] m ⁅eng.⁆ toalett, wc

water-polo ⁅eng.⁆ vattenpolo

W.C. ⁅förk. för watercloset⁆

week-end m ⁅eng.⁆ weekend, veckoslut

whisky m ⁅eng.⁆ whisky

winchester m ⁅Am.⁆ [winchester]gevär

wolframio = volframio

X

xen|ofobia främlingshat-ófobo a m främlingsfientlig [person]

xilófono xylofon

xil|ografía xylografi -ógrafo xylograf, träsnidare

Xto. ⁅förk. för Cristo⁆

Y

y konj och

ya I adu nu; redan; strax, genast; sedan; ¡'^1 ja visst!; ¡'^ está! nu är det klart!;

Zo creol det tror jag det!; no ^ inte endast; no inte längre II konj; ^ que eftersom; . . än . . än yacaré m [Am.] alligator yaciente a 1 liggande [liv-, hjälp|lös] 2 herencia ~ [j ur.] oskiftat bo -er [böjn. som nacer; dock i pres. yazco, yazgo, yag6\ oreg. Ur ligga; aquí -e här vilar -¡ja brits, bädd -¡miento lager, fyndighet yagual m [Am.] bär krans [på huvudet] yambo jamb

yanacón m [Am.] indian som brukar arrenderad jord yanqui m yankee, nordamerikan yantar [åld.] I tr äta II m mat yarda [eng.] yard [0,914 m] yatagán m kroksabel yate m [eng., jakt; de recreo lustjakt yayo [dial.] = abuelo yedra murgröna yegua sto -da häst|flock, -jord yeísmo [uttal av II som sv. /] yelmo hjälm

yema 1 [bot.] öga; skott, knopp 2 ägggula; [slags] småbröd av äggula och socker 3 del dedo finger|blomma, -topp yendo [ger. av ir]

yerb|a = hierba -ajo ogräs -al m matteplantering

yermo I a öde, kal II m ödemark; träda

yerno svärson

yero [bot.] vicker

yerro fel, misstag

yerto a stel

yesar m = yesera

yesca fnöske; ^s [åld.] elddon

yes I era gips |gruva, -bruk-o gips

yeyuno del av tunntarmen

y o pers. pron jag

yodo jod; tintura de ^ jodtinktur-formo

jodoform yóquey m jockey yuca palmlilja, jucca yucateco I a från Yucatan, yucatansk II

m yucatan yugo ok

yugo[e]slavo I a jugoslavisk II m jugoslav yuguero dräng

yugular I a; vena halsåder II / halsåder yunque m städ

yunt|a par [av oxar] -ero dräng yute m jute

yuxtalponer [böjn. som poner] oreg. tr ställa bredvid varandra, rada upp; samordna [begrepp] -posición [språkv.] lös ordförbindelse, juxtaposition yuyo [Am.] ogräs

327 z

zobordar Ur ^ stranda, gå på grund zofococo [Am., dial.] strid, bråk zofodo a [Am., dial.] djärv, fräck zofor I ir ^ ta flott II r/Z; r^se de una molestia göra sig kvitt ett obehag -roncho 1 ^ klargöring [till sjöstrid] 1 F öde-läggelse 3 F [rå]kurr, slagsmål; kiv zofio a grov, bondsk zofiro safir

zofro 1 sockerrörsskörd 2 sockertillverkning

zogo bakre del [av ngt]; X eftertrav; a la ~ [bak] efter; a su bakom honom zogol m ung herde; [hurtig bond]pojke -o [vall]flicka zogolejo underkjol [hos bondkvinnor] zoguán m ingång, förstuga, hall zoguero [sport.] backspelare zohoreño a otämjbar [äv. fig.] zoherir [pres. zahiero; pret. zahirió^ tr [fränt] kritisera zohori m klärvoajant person, person som anses se dolda ting [spec. underjordiska källådror] zohurdo svinstia zoino a falsk, lömsk

zolomer|io smicker; kryperi -o I a smickrande II m smickrare zoleo får skinn[späls] zolemo F ödmjuk bugning zomorr|o fårlpäls, -skinn -o 1 [får]päls 2

[Am.] durkdriven person zombo sambo [avkomling a^ neger (negress) o. indian (indianska)] zombomb|o [slags] trumma -ozo slag, stöt; knall

zombro 1 morisk dansfest 2 F bullrande tillställning zombullir Hr doppa (sänka ned) i [vatten]

il r/Z kasta sig i vattnet; dyka zomorono I a från Zamora 11 m Zamora-bo zomp|or tr F 1 sluka, glufsa i sig 2 [kvickt] stoppa [ngt i en påse] -ón F I a glupsk II m storätare zompoño^ panflöjt zompuzor = zambullir I

zonohorio morot

zonc]o nedre delen av fågels ben; [långt] ben -odo långt steg, kliv -odillo krokben; knep -ojo hälben -o stylta -udo I a långbent; ave ~uda vadarfågel II m [Am., slags] moskit zongoneor itr lata sig, slå dank zóngono

drönare [äv. fig.] zonguongo a lat, slö

zonj|o dike; X skyttegrav -or tr undanröja [una dificultad en svårighet] zonquílorgo a F långbent zop|o 1 spade 2 skyttegrav-odormskans-grävare, sappör -or itr gräva [löpgravar] zoporrostroso = zarrapastroso zopot|o 1 hög snörkänga 2 e packning; bromsIback, -klots; slitring [på [-dörrgångjärn]-] {+dörr- gångjärn]+} -ozo slag med sko -eor tr 1 slå med sko på 2 trampa på 3 [i [-folkdanser]-] {+folkdan- ser]+} stampa takten med [fötterna] 4 F misshandla -erio 1 skoaffär 2 skomakeri -ero skomakare -eto slag med handen mot skosulan samtidigt som man gör ett skutt; [slags] piruett; glädjesprång -illo toffel -o sko zope itj [till katter] sjas!; oj då! zoquizomi m kyffe zor m tsar

zorobondo sarabande zorogotlo F bråk, tumult -ero F bråkma-kare

zorogozono l a från Zaragoza II m Zara-goza-bo

zorogüelles mpl [slags] vida byxor zorond|o sikt, såll -ojos pZ småsaker -eor tr 1 sålla 2 skaka, ruska, svänga -eo 1 sållning 2 omruskning zorofán m bröstkräfta zorcillo ör|ring, -hänge zorco a [om ögon] ljusblå zorino tsarevna, rysk kejsarinna zorpo tass; klo

zorpor itr lätta ankar, avsegla zorpozo slag med tass; smocka, smäll zorromplin m F fuskare, klåpare zorroposfroso a F trasig; smutsig

328

Appendix

Spanskamerika América LatinaSpanskspråkiga stater i Nord- Mellan- och Sydamerika

Land

Invånare

Huvudstad

Invånare

Myntslag

milj

milj

Argentina

24,3

Buenos Aires

3,323

1 peso = 100 centavos

Bolivia

4,6

La Paz

0,550

1 peso = 100 centavos

Chile

9,7

Santiago

3,230

1 escudo = 100 centésimos

Colombia

23,0

Bogotá

2,500

1 peso = 100 centavos

Costa Rica

1,7

San José

0,202

1 colón = 100 céntimos

Dominikanska Republiken

4,0

Santo Domingo

0,400

1 peso = 100 centavos

Ecuador

6,6

Quito

0,600

1 sucre = 100 centavos

Guatemala

5,0

Guatemala

0,700

1 quetzal = 100 centavos

Honduras

2,5

Tegucigalpa

0,232

1 lempira = 100 centavos

Kuba

8,5

Havanna

1,800

1 peso = 100 centavos

Mexiko

50,0

Mexiko

8,500

1 peso = 100 centavos

Nicaragua

1,9

Managua

0,300

1 córdoba = 100 centavos

Panamá

1,4

Panamá

0,418

1 balboa = 100 centésimos

Paraguay

2,3

Asunción

0,440

1 guaraní = 100 céntimos

Peru

14,0

Lima

2,500

1 sol = 100 centavos

El Salvador

3,5

San Salvador

0,350

1 colón = 100 centavos

Uruguay

2,8

Montevideo

1,260

1 peso = 100 céntimos

Venezuela

10,8

Caracas

2,200

1 bolívar = 100 céntimos

Uppgifterna hämtade främst från "The South American Handbook 1973"

Spanien

yta: 504 750 km² inv: 34 milj myntslag: 1 peseta = 100 céntimos

huvudstad: Madrid inv: 3,303 milj de till folkmängden största städerna:

Barcelona

2,754 milj

Valencia

0,648

Sevilla

0,545

Zaragoza

0,469

Málaga

0,351

Geografiska regioner:

Andalusien

Extremadura

Murcia

Valencia

Katalonien

Aragonien

Navarra

Nya Kastilien

Gamla Kastilien

Baskiska Provinserna

León

Asturien

Galicien

Balearerna

Kanarieöarna

Viktigare floder:

Ebro

Guadalquivir

Guadiana

Tajo

Duero

España

Spanska sedlar och mynt

mil pesetas

quinientas pesetascien pesetas

cincuenta pesetas

veinticinco pesetas

cinco pesetas (un duro)

una peseta

50 céntimos