Det här är HTML-versionen av Beskrifning öfver grefskapet Dal. Klicka här för mer information om boken.

Den här boken är hämtad från Projekt Runeberg. Böcker kan vara maskinlästa utan korrektur.

---

Förord till den elektroniska utgåvan

Detta är en ordagrann nyutgåva av boken som första gången utkom i Stockholm 1851-1852. Boken, som består av två delar i en volym, scannades av University of Toronto Libraries i augusti 2010. Den anpassades och OCR-tolkades för Projekt Runeberg i januari 2015 av Bert H.

Andra nyutgåvor har utkommit 1914-1917 och 1979.

SUBSKR1BENTER 1965.

Som framgår av förordet, fanns ett ackumulerat behov av en ny upplaga av Lignell. Men att starta en nyutgåva utan några garantier vore knappast rådligt och det är därför med djup tacksamhet, som Logen 644 Mellerud av Vasa-Orden i följande lista anger namnen på de personer, som möjliggjort den nya upplagan, till glädje för sig själva, till gagn och båtnad för invånarna på Dal.

1 1 Mat» Lemne, Vänersborg 1 Hj. Melin, Göteborg 1 1 1 1 Fru Agna Rask, Trollhättan .... 1 Leif Thorssell, Mellerud 2 Sven Jacobsson, Mellerud 1 Lars Harnell, Mellerud 1 Olof Karlsson, Brålanda 1 Georg Harnell, Mellerud 1 Johannes Nilsson, Uddevalla . . . . . . 1 Verner Johnsson, Bengtsfors 1 John Fenger-Krog, Fengerfors . . 1 1 1 W. Sävblom, Åmål 1 Einar Larsson, Surte 1 Erik Andersson, Ärtemark 1 Anders Gustavsson, Borås . . . . 1 Sven Zachariasson, Hedemora .... 1 Robert Malm. Fairfield U. S. A. 1 IL Boman, Bäckefors I Folke Stigen, Partille 1 Åke och Gunnel Arneskog, Göteborg 1 Ragnar Hillström, Ödeborg . . . . 1 Mina Tottie, Göteborg 1 Amåls Sparbank, Amål 1 Ingrid Petré-Ström, Vänersborg . . 1 Birger Andreas»on, Ödeborg . . . . 1 Wilhelm Larsson, St. Levene 1 Emil Andreasson, Ödeborg . . . . 1 Axel Hellentin, Ör 1 Gunnar Eriksson, Varberg . . . . 1 V. Gösta Johansson, Göteborg .... 1 Brvnolf Magnusson 1 John Andersson. Mölnlyeke 1 Kroppefjälls Bibliotek. Dals Rostock 1 Lennart Korduner, Åmål 1 inga Lill Bryntesson, Svanskog . . 1 Per Anjou, Ödeborg 5 Adolf Sandegärd. Bengtsfors . . . . 1 Ruth Ljungsten, Villastad 1 Bror Jansson, Bäckefors 1 Herman Gustavsson, Ärtemark .... I ti. A. Waern, Göteborg 1 Axel Georg Hult, Åmål 1 Georg Karlsson, Uddevalla . . . . 1 Alf Stigen, Borås 1 Magnu» Sjöholm. Lidköping . . . . 1 Carl Galle 1 Olof Olander, Mellerud * . 1Erik Larsson, Dalskog..............

Tö»sbo Kommun, Tösse ..............

Oscar Hultman, Vänersborg..........

Sven Järnåker, Bäckefors...........

Algot Andersson, Ed ...............

I^ars Wennberg, Vänersborg.........

Per Olof Svensson, Mellerud . . . . Torbjörn Svensson, .Mellerud . , . .

Bertil Söderholm, Mellerud ........

Margit Linden, Köpmannebro , . . .

Gunnar Larsson, Mellerud ..........

Kurt Gustavsson, Mellerud .........

Ruth Gunnarsson, Mellerud..........

Birger Johansson, Vänersborg . , . .

John Karlsson, Mellerud ...........

Erik Olsson. Melllerud.............

Stig Svensson, Mellerud ...........

Gottfrid Lindkvist, Mellerud.......

Alrik Olausson, Mellerud...........

Edgar Johansson, Mellerud..........

Edla Björk, Mellerud ..............

Nels Johnson, Mass., U. S. A.......

Gunnar Andersson, Brålanda .... Ebbe Svensson. Brålanda............

Erik Andersson, Håbol ............. 1

Axel Jacobsson, Mellerud .......... 1

Gösta Bengtsson, Mellerud ......... 1

Thure Wennergren, Åmål............. 1

Sven G. Hällström, Mellerud .... 1

Birger Thedin, Mellerud ............. 1

Sven Hallbäck, Vänersborg ......... 1

Olle Pettersson, Mellerud .......... 1

Arvid Johansson, Ed .............. 1

Ivan Johansson, Ödskölt ............ 1

Axel Danielson, Ed................. 1

Ruth Danielson f. Sehagerholm, Ed 1

Oscar Andersson. Ed .............. 1

Olof Ljung, Ör .................... 1

Forsbacka Bruksgård ................. 1

Kurt Hellberg, Mellerud ............. 5

Harald Börjesson, Skövde......... 1

Edgar Kullander, Mellerud ........... 1

Klas Fjellman, Falköping .......... 1

G. Gustavsson, Dals Långed .... 1

Gunnar Enander, Mellerud ............ 1

Gunnar Haldén, Dals-Grinstad .... 1

Vasalogen, Mellerud ................ 10

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1FÖRETAL.

I många år har det för många människor känts som en saknad, en brist, att inte kunna få tillgång till Lignells beskrivning över grevskapet Dal. På senare år har verket väl närmast kommit att omges av en air av oåtkomlighet, något ouppnåeligt. Under de sista decennierna har flera försök gjorts att ge ut en ny upplaga, men de har alltid strandat, kanske mest därför att kulturellt intresserade människor inte alltid är ägnade att föra den affärsmässiga sidan av saken i hamn.

När nu Logen 644 Mellerud av Vasa-Orden har satt sig före att låta människorna i vår bygd få återknyta ett band med våra föregångare, så har vi lierat kulturmänninskan med affärsmannen och genom den sub-skriberade upplagan fört verket i hamn.

Sedan uppslaget först framfördes av konstnären Carl Zaohariasson i Ed, har redaktionskommittén haft många och långa diskussioner om hur verket skulle genomföras. Så småningom kunde vi konstatera, att någon kompetent forskare, som kunde stå för en konnnenlerad och till våra dagar framförd upplaga, inte fanns att uppbringa. Återstod då att ge ut Lignell i original. Att modernisera stavningen gick tyvärr inte heller, boken hade blivit lättillgängligare, men uppslaget stupade på ortsnamnen, som ju då också borde moderniserats — av en forskare.

Återstod då att ge ut en upplaga, som så nära som möjligt anslöt till originalet och det är detta försök vi nu överlämnar till läsarens granskning.

Undertecknad Thorssell har, i gott samarbete med tryckeriet, ensam svarat för redigering och korrekturläsning. För översättningen av de latinska medeltidsbreven står vi i tacksamhetsskuld till fil. lic. Thorsten Friedlander, Mellerud.

Mellerud i oktober 1965.

Leif Thorssell

Georg Harnell Carl Zachariasson BESKRIFNING

ÖFVER

GREFSKAPET DAL

AF

AND. LIGNELL,

Kontraktsprost och Kyrkoh. i Kila af Carlstads Stift.

Quae loca, (iuive hahcant homines, ubi nnenia gentis. Vestigemu«, et a portu diver^a petamus.

V1RG1LIUS.

I.

' STOCKHOLM, 1851.

P. A. NORSTEDTJ SÖNER, Kongl. Boktryckare BESKRIFNING

ÖFVER

GREFSKAPET DAL

AF

AND. UGN ELI.,

Kontraktsprost och Kyrkoh. i Kila af Carlstads Stift.

Quae loca, quive habeant homines, ubi moenia gentis, Ve^tigemus, et a portu diversa petamus.

VIRGILIOS.

II.

STOCKHOLM. 1852.

P. A. NORSTEDT & S Ö N E R. Kongl. Boktryckare

HÄRADS-BESKRIFJNINGINLEDNING

Häradernas lägen inbördes synas af den åtföljande lilla kartan. Longitud och latitud äro för några ställen bestämda. C. P. Hällström1 upptager för Åmål longituden från Ferrö till 30°23\36” och latituden till 59°3’15”. Sommaren 1834 anställde kapten A. Häggblad och löjtnant S. Arosenius astronomiska iaktagelser till utrönande af följande ställens rätta lägen, hvilka uppgifvas sålunda:

Latitud. Longitud i tid vester från Ånimskogs kyrka 58°53’39,47” ... Stockholm. 22’ 5”. Eds d:o 58054’31.32” ... 24’29,13” Hisön i riksgränsen 58°54’34,27” ... 25’37,11” Laxarby kyrka 59° 1’57,41” ... 22’56.42” Amåls d:o 59° 3’28.83” . .. 21’27,06” Torrskogs d:o 59°10’25.61” . .. 23’54.17” Salholmen i Stora Le 59°14’29,54” ... 24’54,91” Efter denna beräkning ligger Åmål 59 grader 3 minuter 2883/ioo sek

under norr om eqvatorn samt så långt i vester från Stockholms Observatorium, att när solen är i middagslinien och klockan således visar 12 uti Åmål, skall klockan visa 21 minuter 27°/io sekunder öfver 12 i Stockholm. Efter en annan observation skall

Latitud.

Amål hafva.................. 59° 3’26,24”

Gällenäs udde i Gestad .... 58° 29’11,054”

Frendefors kyrka ........... 58°29’52,84”

Elgberget i Gestad.......... 58c30’28,06”

Brevih i Bolstad............. 58032’11,766”

Bolstads kyrka ............. 58°34’38.79”

Longit. v. fr. Stockholm.

5°21’ 6,63”.

5°34,50,906”.

5°46’41,59”.

5°36’39,81”.

5°3F 7,208”.

B34’20,75”.

Vetenskaps-Akademiens handl:r 1807, sid. 136.Boxåsen i Ilyr. Sundal .... 58°36’ 6,29'’ ........... 5o55’20.35”.

Hjorten i Grinstad......... 58°38’24,688l 5022’35,332”.

Aleskutan i d:o ...........58°39’46,724” 5°22’51,653”.

Bore kulle i Ör ........... 58°41’ 2,71” ........... 5°45’11.49”.

JFinger i Äniinskog........ 58°51’44,048” 5°24‘39,147”.

Grönskär .................. 58°57,48.430” 5°20'41.536”.

År 1835 företogos och de följande åren fortsattes topografiska arbeten här i provinsen af kaptenen C. G. Blidberg m. fl., hvarefter landskapet lades på karta i 100,000-del af naturliga storleken.

Ilärader och socknar upptagas här i den ordning de förekomma i jordeboken, men hemmanen i alfabetisk ordning.

Äldsta nu befintliga jordeboken för Dal är af år 1540. Hemmansnamnen i densamma och i 1541 års jordebok har jag satt i parentes eller inom klämmer vid nuvarande hemmans namn, hvarigenom man kan se hvilka gårdar voro inregistrerade under Gustaf I:s tid.

Titel-kolumnerna Skatte, Krono och Frälse, i hvilka alla hemman upptagas, äro icke äldre än sedan 1718. Dessa titlar äro icke tillförlitliga. Således upptagas många hemman under Krono- titeln, utan att derföre vara kronans egendom eller tillhörighet, och utan att kronan får sälja eller bortstädsla dem. Sådana äro t. ex. alla kyrkoherde-boställen, stom-hemman och flera komministerbol jemte qvarnar och utjordar under dessa, hvilka tillhöra pastoraten och socknarne. Genom kongl. resolutionerna på presterskapets besvär den 7 Juli 1752, och på bondeståndets besvär den 29 Nov. 1756 m. fl. hafva vederbörande egare och inne-hafvare blifvit försäkrade, att hemmanen icke skola ombyta sin natur, ehuru de, för mera enkelhet i jordehöckerna, blifvit upptagna under kronotiteln, till hvilken de likväl rätteligen icke höra.

Folkmängden för längre tid tillbaka är i l:sta delen sid. 104 upptagen summariskt. Här meddelas den nu socknevis, efter presterskapets tabeller och förhållandet den 31 Dec. 1850, hvaraf synes, att tillväxten under året varit 1,389 personer. Fortfar tillökningen årligen på samma sätt, eller än värre om den blifver större, torde väl en gång den tid komma, då man allvarligt behöfver bedja Gud om en ny diger död, ty näringsmedlen lära ingenstädes på jorden vara outtömliga.Bolstad ................. 2,063.

Grinstad................. 2,087.

Gestad .................. 2,273.

Erikstad .................. 989.

Frendefors............... 4,278.

Brålanda ................ 2,301.

Ryr i Sundal............. 1,817.

Ör ...................... 2,620.

Gunnarsnäs ................ 907.

Dalskog ................. 1,585.

Skållerud ............... 1,566.

Holm .................... 1,880.

Jern ...................... 783.

Ryr i Walbo.............. 1,048.

Torp .................... 1,100.

Ödeborg.................. 1,114.

Ferglanda ............... 2,666.

Högsäter ................ 2,397.

Rännlanda ................. 978.

Råggerd ................... 948.

Lerdal .................. 1,033.

Jerbo ................... 1.276.

Gesäter ................... 732.

Transport 38,446.

Transport 38,446.

Rölanda ................. 1,727.

Töftedal ................. 1,044.

Ed ...................... 2,505.

Nössemark................ 1,810.

Håbol ................... 1,553.

Wårvik .................. 1,262.

Torrskog ................ 1,576.

Laxarby ................. 2,213.

Artemark ................ 2,390.

Steneby ................. 1,976.

Ödsköld ................. 1,242.

Bäcke ..................... 341.

Tissleskog .............. 1.127.

Billingsfors .............. 527.

Hesselskog............... 1,268.

Mo ....................... 1,193.

Dalboredden ............... 782.

Ämåls landt församling . . 1,705.

Fröskog ................. 1,142.

Tösse med Tydje ......... 2,064.

Änimskog ................ 2,296.

Åmäls stad............... 1,329.

Summa 72,018.

Denna folkmängd var sålunda fördelad efter åldrar och kön:

Mankön. Qvinkön. Summa. Under 1 år 1,154. 1,160. 2,314. Mellan 1 och 3 år 2.207. 2,083. 4,290. 55 3 55 5 55 1,779. 1,779. 3,558. 55 5 55 10 55 4,028. 3,894. 7,922. 55 10 55 15 55 3,731. 3,677. 7,408. 55 15 55 18 55 2.217. 2,319. 4,536. 55 13 55 20 55 1.509. 1,443. 2,952. 55 20 55 25 55 3.310. 3,486. 6,796.Mellan 25 och 30 år 3.235 3,345. 6,580. 99 30 99 35 99 2,548. 2,577. 5,125. 99 35 99 40 99 2,100. 2,142. 4,242. 99 40 99 45 99 1,605. 1,586. 3,191. ” 45 99 50 99 1,528. 1,433. 2,961. 99 50 99 55 99 1,388. 1,548. 2,936. ” 55 99 60 99 1,225. 1,365. 2,590. 99 60 99 63 99 578. 610. 1,188. ” 63 99 65 99 341. 388. 729. 99 65 99 70 99 573. 653. 1,226. 99 70 99 75 99 396. 431. 827. 99 75 99 80 99 179. 223. 402. 99 80 99 85 99 63. 105. 168. 99 85 99 90 99 26. 28. 54. 99 90 99 95 95 5. 12. 17. 99 95 99 100 99 1. 3. 4. Öfver 100 år 1. — 1. 99 104 år 1. 1.

Summa 35.727. 36,291. 72,018. Af dessa voro gifta . . . . , 11.595. 11,606. 23,201. Enklingar och enkor . . , 1.046. 2,372. 3,418. Ogifta öfver 15 år . .... 10.187. 9,720. 19,907. Ungdom under 15 år . . . 12.899. 12,593. 25,492. Summa 35,727. 36,291. 72,018.

Summa man och qvinkön:

af Adeln 116.

” Presteståndet ........................................ 188.

” Ståndspersoner ........................................ 789.

” Borgare på landet ......................................... 44.

” Borgerskapet i Åmål ..................................... 321.

” Bondeståndet ..................................... 58,525.

” Alla andra ............................................ 12,034.

” Utlänningar ................................................ 1.

Summa 72,018.Fattiga personer, som underhållas af enskilda.................. 155.

” som underhållas af församlingarne hemma.................. 1,831.

d:o d:o i fattighus och hospitaler 47.

” inackorderade barn ...................................... 167.

Summa 2,200.

Af mankönet på Dal 1850 voro:

1. Kyrkoherdar ............................................... 10.

Komministrar .............................................. 11.

Vice pastorer, adjunkter, regem.-pastorer, skolprester .... 23.

Lärare vid allmänna skolor, icke prestvigde ................ 2.

Klockare och kyrkovaktare ................................. 74.

2. Civile embetsmäri högre och lägre ......................... 28.

Kronobetjening dito ...................... 20.

3. Officerare vid infanteriet ................................ 23.

Underofficerare och soldater ............................. 557.

Musikanter och trumslagare ................................. 3.

4. Handlande på landet ....................................... 17.

Gästgifvare utan jordbruk .................................. 2.

5. Byggmästare på landet ...................................... 2.

Glasmästare d:o ............................................ 3.

Handskmakare d:o ........................................... 1.

Hofslagare och grofsmeder d:o ............................ 3.

Kackelugns- och krukomakare d:o ............................ 2.

Deras gesäller d:o ......................... 6.

Kardmakare på landet .................................... 1.

Kopparslagare d:o ........................................ 2.

Murmästare d:o ........................................ 2.

Målare d:o ........................................ 5.

Sadelmakare d:o ........................................ 2.

Skomakare d:o ....................................... 11.

Skräddare d:o ....................................... 25.

Snickare d:o ..................................... 13.

Urmakare d:o ........................................ 3.

Wagnmakare d:o ........................................ 2.

Bagare d:o ........................................ 1.Manspersoner, egentligen tillhörande landtbruket:

Possessionater. ej i verklig tjenst .................. 28.

Arrendatorer, ej hörande till bondeståndet ........... 16.

Gästgifvare med jordbruk ................................ 108.

Bönder på egna hemman ................................. 4,891.

D:o på andras hemman................................... 928.

Jordtorpare ........................................... 2.136.

Stattorpare .............................................. 48.

Nybyggare under de 5 sista åren ...................... 36.

Arbetsföre baekstuguhjon ............................... 773.

D:o inhyseshjon ................................. 1,631.

Söner af bönder, torpare m. fl i allmogens hus, öfver 15 år 8,439.

D:o d:o mellan 10—15 år................................ 2,253.

Åldrige bönder och torpare, som upphört med landtbruk 339.

Vanföre baekstuguhjon. doek ej på fattigvården .......... 133.

D:o inhyseshjon, d:o d:o ......... 176.

Inspektörer ......................... 13.

Gårdsfogdar och rättare ............. 12.

Brännmästare ......................... 2.

Bränneridrängar ...................... 5.

Trädgårdsmästare ..................... 1.

Trädgårdsdrängar ..................... 1.

Skogvaktare .......................... 1.

Fiskare .............................. 1.

Tjenstedrängar ..................... 185.

Hos ståndspersoner och andra, utom bondeståndet, i och för landtbrukets skötsel antagne.

7. Manspersoner vid vattenverken m. fl. på landet:

Mästare. Arbetare.

9 Jernmanufakturer ............................ 28. 73.

1 Masugn ...................................... — 14.

4 Stålverk .................................... — 2.

13 Stångjerns- och valsverk .................... 66. 174.

6 Tegelbruk ................................... — 13.

4 Färgerier ..................................... 1. 3.

17 Garfverier .................................. 12. 17.

1 Skifferbrott ................................ — 2.20 Qvarnar, husbehofs- ........................... 1. 1.

92 D:o skattlagda .......................... 37. 67.

10 Sågverk, husbehofs- ............................ — 1.

40 D:o skattlagda .......................... 19. 60.

4 Valkverk ...................................... 2. 1.

8. I Ämåls stad: UufW6n' *&»<*-

der. ning.

Bokhandlare ...................................... 1.

Boktryckare ...................................... 1. 1.

Diversehandlare ................................. 14. 12.

Jernhandlare ..................................... 2. 1.

Klädeskramhandlare ............................... 1.

Läderhandlare .................................... 1. 2.

Viktualiehandlare ................................ 4. 1.

Källarmästare .................................... 1. 1.

Krögare .......................................... 2.

Apotekare ........................................ I. 1.

Handtverkare: Mästare. Gesäller.

Bagare ........................................... 1. 2.

Bleckslagare ..................................... 1.

Bokbindare ....................................... 2. 2.

Färgare .......................................... 5. 4.

Garfvare ......................................... 6. 12.

Guldsmeder ....................................... 2. 1.

Gördelmakare ..................................... 1.

Handskmakare ..................................... 4. 3.

Hattmakare ....................................... 3. 2.

Hofslagare ....................................... 1. 3.

Kackelugnsmakare ................................. 1. 2.

Kopparslagare .................................... 4. 9.

Krukmakare ....................................... 2. 2.

Murmästare ....................................... I.

Målare ........................................... 3. 4.

Repslagare ....................................... 3. 2.

Sadelmakare ...................................... 3. 3.Skoflickare ....................................... 1. —

Skomakare ......................................... 9. 18.

Skräddare ......................................... 5. 13.

Slagtare .......................................... 3. —

Klensmeder ........................................ 2. 5.

Snickare .......................................... 4. 2.

Tunnbindare ....................................... 1. 1.

Urmakare .......................................... 2. 1.

Vagnmakare ........................................ 2. 1.

Tobaksspinnare .................................... 1. —

Spegelfabrikör .................................. 1.

Jernbärare. brandvakt, m.fl. arbetskarlar .......... — 73.

Hushåll eller matlag 1850 på landet och i staden:

Som hafva mer än som erfordras till deras uppehälle........ 1.454.

Som af egna medel hafva sin bergning ...................... 8,143.

Som af d:o hafva en del af sitt uppehälle.................. 3,277.

Som helt och hållet försörjas af andra..................... 697.

Summa 13,571.

Deraf 253 i staden.Södra iögderief och domsagan. SUXDALS HÄRAD

År

1600

Gränsar i söder till Wäne härad i Westergötland och Lane härad i Bohuslän; i vester till Walbo; i norr till Nordal och Wenern; i öster till Wenern. Dess yt-innehåll upptager 5,118 qvadratrail, deraf sjöarne och kärnen tillhöra 0,268. Skrefs Sunndalr år 1100, Syndal 1220 och Sundal 1287. Häradet utgör den jemnaste delen af landskapet, hvar-före den också fått namnet Slättdal, hvarunder likväl inbegripas derjemte angränsande delar af Nordal. Denna slättbygd har den bästa jorden på Dal, afsätter betydligt af spannemål, synnerligen hafra, men är fattig på skog. Omfattar 2:ne pastorat, Bolstad och Frendefors, hvart-dera tillika ett länsmans-distrikt.

BOLSTADS

regala pastorat af l:sta klassen består af 4 socknar: Bolstad, Grinstad, Gestad, Erikstad.

I. Bolstad. Kallades Byrstadha 1380, Burstadha 1451. Byrdhstad 1476. Yt-innehållet 0,563 qv. m. Största längden i norr och söder l1/^, största bredden i öster och vester 1 mil. Dalbergså och Lillån rinna genom socknen. Intet kärn, ingen sjö utom Wenern. hvilken utgör socknens östra gräns. Tvänne indelade vägar korsa hvarandra vid kyrkan. De flesta hemmanen sakna skog till husbehof. Kyrkan i kors med ett oformligt, tjockt, fyrkantigt torn vid vestra gafveln och sak-ristia vid den östra, allt af sten. är urgammal, men flera gånger tillin gd. Ligger 2’Yi mil från Wenersltorg, 6Vi mil från Ämål.

From stiftelse: Hofrättsrådet Kristoffer Risell, pastorsson härstädes, född 1720. död pä sin egendom Bodane 1817, gift med M. C. Ullbom, gaf till socknens fattigkassa ett stående kapital af 50 r:dr banko.

Socknens hemman.*

Skatte. Va Arilsholmen.** 1 Karebyn. (Koffuerbyen.) V‘2 Bodane 1 Lillebyn. (Litlabyen.) ni Borgen nedre. (Borgen.) 1 Nygården. (Nygordh.) 1 Bronan. fBroen.) 1 Nygårdsåker. % Dyreberg. (Dyraberg.) 1) i Rödjan norre. i Ekarebol nedre. (Ekaboll.) 2) Vi Rödjan södre. i Ekarebol öfre. (Ekaboll.) Vi Skogsboi. Vi Erikstorp. (Erickabyen? ) V‘2 Skällesbyn. (Skellisbyen.) Ms Gatan. 1 Torp mellom. (Torpa?) % Gillesbyn. (Giilisbyen.) 1 D:o södre. (Torp?) 1 Glysbyn. (Glysbyen.) 1 Tängelsbol. (Tingelboll.) 1 Gråfålerud. (Rudh?) 3) V'2 Töran. (Törenna.) 1 Hagen norre. (Hagen.) 1 Åker södre. (Ager.) 1 Hagen södre. (Torgundeha- 1 Åmått. (Amodh.) gen?) 1 qvarn under Bodane. xA Hede. (Hede.) 1 d:o Nygård 1 Hvena. (Huena.) 1 d:o Nygårdsåker. 1 Höga. (Hög.) Med 1 tomt. 1 d:o N. Rödjan. Vi Ingritorp. 1 d:o Tängelsbol. Krono. l Prestgården. Pastorsboställe. 1 d:o under Bodane vid Åse- % Berg. Komministers-boställe. bro. (Bergh.) 4) Dans-ängen. utjord under V± Borgen öfre. Militie-boställe. Stenen. 1 qvarn under prestgården. Lillebyn, d:o under Lillebyn.

* Siffran efter gårdsnamnet hänvisar till efterföljande förteckning. T.

V Tryckfel hos Lignell, som tyvärr upprepats i senare skrifter. Skall vara Arits-holmen. T.Frälse.

Yi Bakerud. */4 Stenen. i/o Bregården. (Bredgordh.) Vs Slottsbacken. i/o Bön. 1 . ^trätet södra. i/o Espesäter. (Espassetter.) 5) 1 Tillhagen, rå och rör. (Tin- i/o Gaseberg. (Gassabergh.) laen.) 8) l/o Holmen nedre. (Holmen.) l/o D:o. 1 Holmen öfre. (D:o.) Vi Tormansbol. (Tormosboll. I l/o Håkonebyn. (Hognebyn.) 1 Torp norre. (Torp.) 1 Högstorp. (Höxstorp.) 6) 1 o Ållerud. 1 Lefors. (Ledffors.j !-I Ödetorp norre. i/s Lånstorp med Fårahuset. Vi D:o södre. I 9) (Lornstorpp.) Vi D:o östre. 1 l/o Låttsbyn. (Lofftsbyen.) 1 qvarn under Bön. 1/4 Marknadsplatsen. 7) Säteri. l/o Bregården. (Bredgordh.) 1 Klöfvan. (Klöffuen.) Yi Espesäter. 5) v s Länstorp. (Lornstorpp.) 1 Kambol eller Qvantensburg. I Nygården. (Nygordh.)

(Kämboll.) 10)

Oskattlagda lägenheter.

Lefors mjölqvarn. 1 Vadmalsstamp vid Rödj an,

HalTebo, tomt under Kambol. ined färgeri och präss.

1 Garfveri vid Åsebro, an-lagdt 1849. I

I socknen äro 2:ne fideikommiss: l:o Qvantensburg, stiftadt den 10 Maj 1778 af Carl Jacob von Qvanten. Vacker åbyggnad af sten uppfördes 1818. Godset utgöres för närvarande af ofvan intagna 4% hemman säteri jemte 1% frälsehemman, nämligen Bregården, Espesäter. Marknadsplatsen, Slottsbacken och Tormansbol. 2:o Fideikommisset Ekarebol, 2:ne hemman samt Yl Början. Ursprungliga fideikommisset var Kaggeholm i Upland, som utbyttes mot dessa skattehemman omkring 1820. Innehafves af kapten Silfversvan.1) Efter en afskrift från medlet af sextonde seklet i K. kammararkivet i Stockholm intages följande morgongåfvobref: ”Alle the gode men som tette breff höre heller see helser iak Erik Sämundsson åff vapn euerdeliga med wårom herre Jesu Christo bekennes iak med tesso mijno naeruarendes öpne breffue mijk baffua giffuit och fulleliga vnth haffuer mijne elskelige hustru Eslride niclisse dotter tusende mark tijl morgengåffuor j gull oc j pennijnge som nw gijlth och gengcth ¿er j vijkenne vppa retther hijnder dagli och setter jak mijne förrde hustru tijl föruarijngh altt the/ godz som jak cg er j virmelandh lijgg-ijandes mett allom tillagom torpa och torpastadom j wåtho och j torro iicer by och ffijerren huar helst the/ liggijakan jntid vnden tagcth och IIII gårda wppåå dall liggijandås som ¿er Dijgernesby II gårda Bergh I gårdh och Dyrabärgh jnnan Byrstada socken lijggij andes och II gårda j Wasboo Grijdby II gårdha jnnan Mölnatorpa socken lijggijandes I svå motthe att vore the/ svå att jak åffgenge thå skulle mijn hustru beholle ffor:da gårda til euerdelige eghe för svå monga pennijnge som forscreffuit stonder Item wore the/ och svå om gud vvijlle at wij ffijnge barn heller borren arff tilsamman thåå skulle förrde pennijnge varda theres möderne och eij fiederne, wore the/ och som gud förbi jude att wij åtskij ldoms barnlöss thå skal then beholde morgen-gåffuener som lenger leffuer Item wåre the/ svå som gud förbi jude att någått åff tessom förrde godzom henne åffgenghe heller hennes arffuom antijnge mett lagh heller dom, Thå tijlbijuder jak megh och mijnom arffuom hennes arffua såå godh godz j gen leggija såå gode leghe wider sanningh och goda troo vthen allt argr och hijelperede jnnan VI wijk-ker ther epter Thij affhender jak megh och mijnom arffuom och til henne och hennes arffuom the/ förrde goodz tijll euerdelige egho så lenge att the/ warder j gen löst Tijl tess mere wijsso och wittnissbyrd henger jak mijtt jncigle mett villije och berodde mode för thetthe breff Tesse wore faster tijl som haer epter nempnes Som ¿er bijörn niclisson lagmandt j wennelandh Torsten Ingelsson allexander torstensson Thijde-kije thernavis Gulbrander j hwam Torsten niclisson staffan magnusson åff wapn Herre Sigxsten prosth j wermelandh Herre Tord j ylma-herat Herre Laurenss j yllaröi?) Herre niclis i öör Tesse ¿ere wijttne her om som ¿er håkon j glumzrudom och håkon i röör at såå aer stadugett och fast gijort vppåå retthan hijnder dagh Tij beder jakallas thesse fför:de manna insciglee tijl vijltnesbyrdh hengijandes fför tetthe breff niett mijno egno Scriptum faesahoerradh anno domini MCDXXXVII:o dije sancte agate wijrginis.”

2) Ägdes 1577 af Eggert Stake, väpnare. 1769 af fogden Jonas Ingman och sedan af hans efterkommande.

3) Kallas Rö i dagligt tal och har troligen af ålder hetat Rud.

4) Se det nyligen anförda brefvet under N:o 1.

5) Kallas Espese.

6) Hertig Erik Magnussons enka, Ingeborg, gaf detta hemman, jem-te Brevik i Tösse, till Anund Sture för hans trogna tjenster, den 14 Mars 1321. Han skall varit den förste, som antog Sturenainnet. Var riksråd och riddare. Afled 1361. Se Biografiskt Lex.. 16 band., s. 124. Han sålde Högstorp, Brevik, Knöttkärr och Toresby i Åmåls socken till biskop Petrus i Skara den 9 Sept. 1325. Gåfvo- och salubrefvet, båda på latin, äro tryckta i Svenskt Diplomatarium under N:ris 2287, 2533.

1) Kallas allmänneligen Norra Strätet och sjelfva marknaden kallades likaså Sträte marknad. Namnet Strätet, d. ä. gata eller gränd i en köpstad, antyder på en gammal handelsplats härstädes å båda sidor om Dalbergså. Marknaden upphörde 1850. Ho vet om den icke framdeles kan återkomma?

8) Gustaf Wasa förlänade detta, jemte många andra hemman, den 28 Juli 1524 till Erik Stake. Originalbrefvet finnes i grefliga Bondeska biblioteket på Säfstaholm i Södermanland och lyder sålunda: ”Wij Gpdztaff med gudz nad wtuald Sverigis och gpthis konungh etc. Gipre wijtherligiit ath wij vtaff Synnerliige gonst och nader vndt och for-lasntli hawm och nw med thetta wort opna breff wnnom och forlosnom oss elskeliigh Erich stacha ffor the hulle tro tiamst han oss och wort rijke Swertge her til dagx bewisth haffuer och her epter bevissa maa och scall Therme eptherme cronogodz Iijggiandes pa daal Som asr fprst III gorda ij ekenaess. aelmeryr II gorda ij sijdewikenn Rudenaes hagneden. boda. biprnesbyen: näss. bleckegorden, klöffwe. Tormedzbol, tiillaghn, ekebro, swalehedhe, n<ess, äkra, mossan, qvarna och halwards-byen, strengelige biudandes landbpnderne pa forme Cronegodz. at the forme Erich stacha Swara til alla orliige rente och vtgaerdber och ingom androm forbiude wij och hwar och en hwem thet helst asr ellervrára kan serdelis wor fogt och aembitzmen som fur wor skuld wele skule giöre och latlie athe the forme Erich Stache her emoth icke hijndra möda qvvellia plasza oforretta eller i noghenhande mötte forfongh giöre wiid wor konungslike ogpnst nepst och vrede tesse tiil wisse Trycke wij wort Secret p¿i ryggen a thetta breff giffuit och scriffuit i ienekö-pijngh in profesto olavij regís et marliris anuo áomim millesimo quingentésimo vicésimo quarto.”

9) I dagligt tal kallas dessa hemman Ögårdarne. Belägna längst i norr i socknen och höra i kyrkligt hänseende till Grinstads socken. En del deraf är skänkt till skolmästareboställe i Grinstad. Se Grinstad. Dessa hemman, hvilka fordom kallades Ödekwff, sålde Elin Olofs-dotter den 8 Febr. 1509, jemte Högen och Östebyn i Grinstad, till ortens lagman Ture Jönsson (Tre Rosor). Salubrefvet på pergament förvaras i riks-arkivet och är af följande innehåll: ”För alle the gode men som the//e breff hender fore ath komma bekennil jagh Elin olaffz-datter med the//e inith opne breff ath jagh haffwer mer/ minae neste arffwinge teslig¿5 med anderss i bäcken som ther war en budzman til samtickae frii vilie och berodhe mötte vnth och solth Erligh och vel-boren man her twre jensson vesgöta lagman en gordh som hether östeby ligiandis i swndalsherit i grinstadha sogn med ij halffwe öde-gordhe som er höge och ödekwffwe som rentter ärlige iiij pnnd smör ffor lx och vi marcher swenskae i sölff och pemnge hwilken gordh jagh elin olaffzdatter erffde epter myn son och haffwer voreth aff hedhen-högh gamelth fflersae (Ifrelsae) Som hwar dandeinan vitherligt er och aldrek giich ther skat aff i sina dage Thy kennis jagh mek haffwe vpboret aff ffor:de her twre jensson minste peningh och meste soo mek i alle motte vel ath nöger Ther ffore affhender jagh fformle östeby gordh tompter och egodeler ffron mek och minae arwinge och epterkomande och til ffor:de her twre jensson och hans arwinge och eptherkoman.de til ewerdelige eghe med hwss jordh skogh mark ffiiskae vatn ner by oc ffieren med al thens tiil ligiilsae inte/ vndhen takit som ther aff alder tiil legath haffwer eller fframdelis med rette spyrias kan som baetrae er haffwe en miste, wore the/ soo so/n gudh for[bi]wdhe ath fforrde gordh ginghe ffor:ne her twre jensson eller hans epter-komandhe ffron med nockeil [r]eth Thaa til pliether jagh mek och mina arwinghe honum soo goden gordh ighen leggie eller och s0lffso myk/t som ffor:ne swnzme innehollcr betala innen ncste VI viker vid minie crz’stelige thro och saningh Er och fforrde gordh laglige köpt pa tinge lagbudhen lagstandhen sköt och skafftffaren som swe-rigis lag inneholler och tessc \11 holle på skafft och i nezzzpd sotho Tho lagmanstingh stoodh i akaer Som er Niels vesgdtae herads höffdingh Ther same stadz, ollf i rwdom, peder kante i budozzz, Niels espingh, mattzs i torpo/zz Anderss biornsson i fforsano. olaff ericsson i hokomzby, Eluff helgessozz, Anwnd i holm, michel i asmwnby haiward i kaerisrudh botolff i smprtweth och alff i la’rsetter Til ytternnere visse at saa i sannizzgh ath thette kpp laglige giorth var vppo tingh som fforskre/mt staar bedzs jagh velbyrdoge mens insigle som er Axel posse Niels krwzzzme vepnare och Niels vesgötae med swndalshez-öis insigle heng-iande nedhen ihette breff Screffwzt i byrstada sokn i akaer anno domini md nono torsdaghen nest epter sancta dorothea dagh.” Fyra skadade sigiller hänga qvar i remsor. I det sista kan hlott ordet ”Sundal” med säkerhet läsas.

10) Uti Gustaf I:s registratur i riks-arkivet, n:r 11 fol. 67, förekommer följande bref den 20 Nov. 1545 till riksrådet och ridd. Johan Turesson (Tre Rosor), gift med Kristina Gyllenstjerna, hvilket bref utan tvifvel afser Kambol med några andra gårdar. ”War gunst tilför-ende etc. Wij förnimme Her Johan att i någre godz och gårder hafwe, belägne i Sundal som j efter her Ture Jönsson erft hafwe, och förnimme wij att samme gårder skole i förtijden hafwe waridt afwels-gårder vnder Cronones Slott Daleborg som dhen vthenskrift wij och ther opå hafwe kladett, Ther af sende wij eder här innelucht en Copia. Så efter samme godz hafwer tilförende lydt til Cronone. Ähr wår wilie och begären, att i wele rette eder sielf i saken och lathe samme godz komme vnder Cronone igen, eller och ther i förnimme eder hafwe någon bättre bewiss på samme gårder, då må i komma fram med samma bewijss att wij måge få wette huru dhe ifrå Cronone kompne äre. Gud Eder befalendes.” Hemmanen nämnas väl icke, men i 1541 års jorde-bok upptagas Kambol, Bregården, Nygård, Lånstorp, Tillhagen såsom frälse. Deremot äro Kambol, Bregården och Tillhagen i 1557 års jorde-bok ansedda som krono, hvarföre dessa lära blifvit från Johan Turesson indragna. Med hvad laga rätt, är nu omöjligt säga. 1577 innehades Kambol af herr Knut, troligen Posse. Han hade i förläninghela Bolstads gäll. 1582 försåldes bördesrätten till Kambol. enligt Johan III :s allmänna författning, för 3 oxar och 7 daler till Anders Börjesson, men indrogs sedermera åter till kronan. Till Michel Peders-son skref Carl IX:de den 25 Jan. 1609, att lian tänkte anlägga en stad vid Dalboå jemte en sätesgård. Men der så är, säger konungen den 16 Mars s. å. till samme mail att inga kunde bekommas, som ville sig der nersätta, skulle Michel Pedersson der bygga en kungsgård och hafva en viss karl, som tillser att icke någon Dalbo drager öfver gränsen till Norge eller annorstädes på den Danska sidan med sina varor, utan allt sadant blifva inuti riket uti städerna föryttradt. Vidare befalldes han. den 21 Mars s. ä.. att med all flit drifva på kungs-gårdsbyggnaden och jemväl söka anskaffa någre, som der nedsätta sig, att der med tiden må blifva en stad, ät hvilken lofvades sådana privilegier, att stadsboarne skola vara belåtna. Att kungsgårdsbyggnaden jemväl påbörjades är tydligt, emedan Dalbönderna klagade öfver de dagsverken, de måste utgöra derstädes samt vid Göteborg och Carls graf. Den 19 April 1611 befriades de från dagsverkens utgörande till Göteborg, men ingalunda till kungsgården och kanalen Carls graf, som då kallades Hillesbäcken, såsom riksregistraturet utvisar. Dessför-utan upplyses af Michel Pederssons räkenskap i kammar-arkivet 1609, att han till kungsgården Kambol lemnat oxar. kor, får, svin, spannemål, sill, salt och husgerådssaker. Huru långt byggnaden framskridit, är okändt. Af Gustaf Adolfs bref den 26 Aug. 1612 synes, att den påbörjade kungsgården nu var aflagd, hvarföre bönderna på Dal i stället skulle göra hvar sina 2 hjelpedagsverken vid Leckö slott. Det lärer vara ofelbart, att den grundmur och jordvall, 150 alnar lång, 65 alnar bred, i rätvinklig form anlagd, som ännu synes vid norra stranden af Dalbergså. nära dess utlopp, midt för Södra Strätet, äro lemningar efter den påbörjade kungsgården. Kambol utstädslades sedan såsom vanligt kronohemman. Krono-åbon begärde lindring i utskylderna, för att upprätta de af honom begagnade byggnaderna, hvilka nedbrunnit i vådeld den 3 Maj 1619. Genom pantebref den 30 April 1635 öfver-lemnades hufvudskatten, landtågsgärden och byggningshjelpen af Kambol med många andra hemman i Bolstad till rådmannen i Göteborg Hans Makeleir för en kontant summa, hvarmed han försträckte kronan. Sedan pantegaren blifvit godtgjord, sålde Kongl. Maj :t och kronanKambol med Hallebo och flera, inalles 10% mantal, till rvttmästaren välborne Bengt Börjesson Papegoja den 1 Dec. 1639. Sedermera köptes Kambol m. fl. gårdar af Jost Hansson och derefter af kammarrådet Martin Augustinsson Leijonskiöld, som derpå erhöll konglig bekräftelse den 27 Febr. 1647. Denne man fick af drottning Kristina den 6 Febr. 1652 under ärfteligt frälse och frälsemanna tjenst, dermed att göra och låta som med annat sitt arf- och aflinge-gods, 131^4 skattehemman. 2 tomter och utj ordar. 4% kronohemman och 9 ut jordar (d. ä skatterättigheten af dessa), alla belägna uti Laxarby, Ärtemark, Steneby, Tissleskog, Ödsköld, Wårvik, Torrskog, Nössemark, Ed, Töfte-dal. Håbol, Gesäter. flesselskog, Mo, Åmål, Tydje och Ånimskog socknar. Leijonskiöld upphöjdes den 10 Mars 1654 till friherre af Elfkarleby, herre till Daleborg, Norra Spellinge och Wallhof. Något friherreskap till Daleborg blef honom således icke förlänadt. Han föddes 1600, afled 1656 och bodde aldrig på Kambol. Hans son. landshöfdingen i Halland, sedan i Skåne och sist i Jönköpings län. Augustin Leijonskiöld, död 1682, blef efter fadren egare af Kambol, ocJi sedermera dennes son C. F. Leijonskiöld. Då reduktionen inträffade, befallde Carl XI, att med 1681 års ränta indraga friherreskapet. Konungen befallde landshöfdingen härstädes von Vicken, den 23 Sept. 1681, innan ännu reduktions-kommissionen fullbordat undersökningen och afgjort frågan, att anslå Kambol till boställe för öfversten David Macklier och hans efterträdare, såsom liggande midt uti hans regemente. C. F. Leijonskiöld ingaf likväl till reduktions-kommissionen den 16 April 1683 en skrift, deruti han, såsom det synes, klart ådagalade, att indragningen af Kambol, såsom ett allodial köpt gods och ej något friherreskap, vore en uppenbar olaglighet, stridande mot riksdagsbesluten. Kambol blef icke öfversteboställe, och den förhastade onådiga befallningen lärer således måst återgå. Kambol egdes från April 1688 till 1716 af biskopen i Westerås Mattias Iser, och var då 6% mantal säteri; 1737 egdes det af öfversten Abr. Segerfeldt; 1767 af öfverste-löjtnanskan, grefvinnan Cronhjelm. Sedan af öfversten, ridd. af svärds-orden Carl Jakob von Qvanten, som 1778 d. 1 April erhöll kammarkollegii resolution, att säteriet får kallas Qvantensburg. Han föddes den 30 Juni 1734. Var löjtnant vid Skånska kavalleriet då han blef major vid Braunschweigska gardet till häst. Derefter öfverste i Fransysk tjenst. Död 1789. Gift medCharl. Magd. von Scheding, dotter af friherre Jak. Joli. v. Scheding och Anna Beata Roos. Vid öfverstens död emottogs fideikommisset af sonen Carl v. Qvanten, kammarherre, major och ridd. af svärds-orden. Död 1847, då godset tillföll hans son löjtnanten Carl v. Qvanten.

På den till Qvantensburg hörande egendomen, Slottsbacken, har Daleborgs slott varit beläget, å en bergudde i Wenern. Under medeltiden kallades det Dalwborch, Daalzborrig, Dalahus, Dalaborg. Blott en enda af de fogdar eller höfvitsmän, som innehaft detsamma med dertill hörande län, Dal och Nordmarken, är mig bekant, under hela den tid af 130 år som slottet egde bestand, nämligen Dansken Paine Jönsson, 1434 då slottet angreps och förstördes. Derom är redan ordat i l:sta delen sid. 130—1341. Huruvida någon af de herrar varit höfvitsmän här eller ej. hvilka nämnas i följande skuldebref 1367, kan numera icke sägas. Emellertid må brefvet inflyta, efter det å pergament skrifna originalet uti riksarkivet. "Omnibus presens scriptum cernentibus petrus porsae miles salutem in domino sempiternam. Tenore presencium pateat vniversis me circumspecto viro aruido aruidson in viginti marchis puri argenti ponderis Coloniensis teneri et esse veraciter obligatum sibi vel suis heredibus per me vel meos heredes infra festum pasche nunc proxime futurum vtique persolvendis. Si autem quod absit termino supradicto in solucione argenti hujusmodi defecero ex tune me per presentes firmiter ad hoc obligo et astringo ut eundem aruidum ab omni dampno quod pretextu defeetus et tardacionis solucionis argumenti supradicti se racionabiliter ineurisse seu ineurrere probaverit eripiam atque pleniter liberabo. Datum DallaborgTs Anno domini M°CCC°LXVII:o dominica próxima post Dyonisii. In cujus rei evidencian! sigillum meum una cum sigillo nobilis viri iohannis knutzsora presentibus est appensum.” Båda sigillen saknas.

Möjligt är, att riksmarsken Erik Kettilsson Puke innehaft styrelsen öfver Daleborgs län. Han var på Daleborg den 25 Jan. 1373, då han beseglade ridd. Knut Algutssons bref, enligt hvilket denne öfverlemnade sina fastigheter Wcenisö och Mulathorp till Jon Martinsson för dess fordran 2,000 mark Svenska. Det är tillika sigilleradt af Ulf Jonsson, Torkel Erengislasson och Jon Knutsson. Brefvet, som Langebek af-

1 Och är antydt, att etiam periere ruince, såsom Lucanus yttrar om Troja.skrifvit och meddelat från Köpenhamn, finnes i Broocmanska samlingen. Puke var likaledes på Daleborg den 30 Mars 1388. när han aflät sitt hyllningsbref till drottning Margareta, hvilket i 1 :sta delen af denna beskrifning är intaget, sid. 133.

II. Grinstad. Skrefs Grimstadha 1380. Yt-innehållet 0.461 qv. mil. Intet kärn eller sjö, utom Wenern, som i nordost är socknegräns. Största längden l1/^, bredden % mil. Dalbergså är till en del gräns i söder. Inom socknen 2:ne indelade vägar. Några hemman nära sjön. vid den så kallade Klöfve-udde. hafva skog till husbehof, de öfriga och flesta litet eller alls intet. Kyrkan af sten, i sednare tider tillbygd vid östra gafveln. Vestra delen är murad af groft tegel på yttre och inre ytorna. Rummet dem emellan i muren är fyldt af kalkbruk och småsten. Sådant är äldsta murningssättet vid kyrkor, troligen före år 1200. Vid vestra gafveln under taklisten och kroppåsen är inmurad en bröstbild, som tycks hafva 2:ne korslagda fanor på bröstet. Den är icke längesedan öfverrappad och derföre otydlig. Uppgifves vara af bränd lera. Vid samma gafvel är i en sednare tid ett litet vapenhus uppmuradt.

From stiftelse: Hemmansegaren i Ö. Ödetorp, Bolstads socken, Johan Dahlborg, som der afled den 23 Febr. 1850, har under den 7 Jan. 1848 genom testamente förordnat bland annat: ”2:o Skänker och testamenterar jag till Grinstads sockens fattigkassa 500 r:dr riksgälds-sedlar, hvilken summa bör stå som everdelig fond, och endast räntan deraf får begagnas till fader- och moderlösa barns undervisning i kristendomen. 3:o Skänker jag 133 r:dr 16 sk. riksgäld till inköp af en messeskrud för Grinstads kyrka. 5:o Min egande nära J^-dels mantal Östre Ödetorp testamenterar jag Grinstads sockens skolmästare på everdelig tid, till så kalladt boställe, som efter den enas afträdande af en annan tillträdes, dock med förord att socknens och kyrkans myndigheter tillse att skogen sparsamt behandlas och husen icke förfalla”.

Socknens hemman. Skatte.

y4 Berg. v4 Blixerud södre. i Bergane. (Berghan.) Vs Bäckehagen. % Blixerud norre. l Bäcken. (Becken.)1/, Hagen norre. (Hagen.) 1 Rådane norre. (Rudenna.) 3) 1 Hagen södre. (Hagen.) vs I): o norre. l/> Hainrane. i D:o södre. Vs Hamrane. i/, Rörkärr. Va Håltane. Sinimerud. 1 Häljerud. (Hellgarudh.) Smetisberg. Ys Högen. 1) 1 Svalhede. (Ssualehedh.) i Jern östre. (Jederen.) 1 Ugglnm. (Uglum.) Va Killingerud. Vj Åker. 1 Va Klätten. (Cletten.) Klöfvan. 1 1 Östebyn vestre., , ,, 3 .. (Ostebyen.) 4) D:o ostre. 1 Va Måsen norre. Ruds qvarnar. 7/ ' 8 Rud. (Ååssabrotth.) 2)

Oskattlagd lägenhet.

Berga 1 utjord under Berga. Krono. Va Atterud. Militie-boställe. 1 Utjord Björnebyn. 1 Stommen. (Stomen.) Pasto- 1 D:o under Häljerud. rats-adjunkts-boställe. 5) 1 D:o under Ö. Jern. Frälse. Vs Askedaln. Vs Muggerud. 1 is Björkåsen. 1 Måsan södre. (Mossan.) 10) 1 Ekebro. (Ekabrodh.) 1 Näs med 1 utjord. (Niis.) 11) Ms Famsbol. 6) Va Råskog. Va Finnetorp. 7) Vs Spirekasan. 1 Hagen södra. (Hagen.) 00 Stockenäs 1 Hede. (Hede.) Vs Svartebäck Vs Hultet. Va Säfvarebol. 1 Jakobsbyn. 1 Söbyn. (Suderby.j 12) Va Karihagen. 9) Vt Tjärugrafven. Vs Korshamn. l/o Udden. 4 Krynebol. (Krynaboll.) Karihagens utjord. Vs Långerud.1) Såldes till lagman Ture Jönsson 1509. Se Bolstad under N:o 9.

2) Benämnes Äsbrorud i dagligt tal.

3) Ärkedjeknen i Skara Sigge Uddsson och hans bröder Knut och

Bengt skänkte åtskilligt 1419 till Själa-altaret i Skara domkyrka, enligt följande bref: ”Alle män thätta breff höra eller sec haelsom vvij Sigge Udzson Archidyekn innan Skara Knuth Udzson Riddare och Baenckt Udzson väpnare, brödher, everdeliga medh Gudli kungörom vvij med vore naervarandes opne breffue att wij haffom medh vilia och berodhno giffuit och undt med vvårs kaere brodhers herra Karls l dzsons fordhom Daekin innan Skara, Gudh hans siel hafui, och vvora kaera syster huus-fru Ragnilla samtyckio effterscreffne ......... och iach Bencht Udz-

son synderlica tua gordha som Rudha kallas innan Grindstadha sochn

med en om strppm innan Sundahl uppå Daal ................ under dom-

kierkona innan Skara til siaella altaret, som vij hafom bpriat........

scriptum Scaris MCDXIX feria tercia proxima ante festuni heati martini episcopi et confessoris.”

Rådane norre kallas Ögården.

4) Väpnaren Sven Gunnarsson sålde Östebyn den 23 Juni 1434 enligt följande original-pergamentsbref i riks-arkivet: .,Alle the the/tae breff hpre aelle see helssaer jak svven gunnarsson vvaepnaere kaerlighae med vvarom herro. kennis jak med thissae minm opne brefuae thet jak hafuer solt oc aldelts oplatit beskedelikom manno/n svvo som aero joan andersson oc oloff andersson brpdrae een gardh som haether pstreby j grynstadhe soken liggindw j sundale fore hundrode svvensko mark j svvensk taall. hwilke for:de penninghae jak kennis mik hafue opboriV svvo at mik vvel atnogaer med: ffor thy til binder jak mik oc minae [arfue] them for:dom brpderom oc therns arfue th et for:de godhz frij oc hemolt holde for alle the pa kune tale aelle hindrae, mec/ alle the til laeger som ther nvv til liggae, inktae vnnen tage/ jnnen gardhz elle vthen Til merae vvissae oc baethrae forwaring at thettae skal fast oc stadugh blifue j alle mathae som fore scrifuit aer, tho bedhis jak godhe manne incighlae med mijt eghit henginde fore the/tae breff svvo som aero jpnis lagepuss2 j nordenkaer her jacop j edhleskogh oc profvvest ofuer daall Datum edhleskogh Anno d:ni M°CD°XXXIII 1° in profesto jo-

2 D. ä. Jöns Lage Posse.hannis bnptiste.” Tvänne skadade sigiller äro qvar. Ett annat perga-mentsbref i riks-arkivet, utgifvet af domaren i orten, angående detta hemman 1435. är intaget i l:sta delen vid häradshöfdingen Jöns Magnusson. Ett tredje bref af är 1509 se ofvan under Bolstad N:o 9.

5) Detta hemman, som varit pastors stom. blef, med innehafvarens ocli öfrige vederbörandes samtycke, genom kongl. brefvet den 8 Juni 1821 förvandladt till boställe för en pastorats-adjunkt härstädes.

6) Kallas Torpet.

7) Benämnes Arvidsgård.

8) Uti von Engeströmska biblioteket i Stockholm finnes ett morgon-gåfvobref, sa lydande: ”Alla the thetta breff see apller böra helsar jac swen Jonsson i dyngewiik waepnaere ewerdelegher medh gudh kungör-ende i thetta breff at jac baffuer giffwit mine kaere aelskeleghe hustrv jngeborghe bytingx dotter til mor[g/ien]gaaf\\or vppa raettom hinder-dagh thenne aepterscriffna gootz vppa dall liggiende. först een gaardh som heether thweeten medh the ödbetompt ther wnder ligger j bralanda sokn ther nsest een gaardh som heter boodher i geetzstadha sokn jtem örabakka i öör sokn jtem rörughalanda i rydha sokn jtem een gaardh som heeter haghen i grinstadha sokn med the ödhetompt ther wnderligger. oc alla myna haelfft i sudherby i samma grinstadha sokn liggiende med allom therra eeghodelom oc eeghom. waatom oc thörrom naere oc fierre, engo wndantakno aff the mic. oc ther til, raettelegher tilhörer. oc thenne morghengaafwon hafuer jac henne sköt oc skapt-fant aepter laghom, vppa forscreffne hinderdagh med thenna xii bool-fasta maen jon andrisson olaff andrisson pedher .... lasse jonsson swen ormsson henric scriffwer. hanes jngersson, thoordh ingemarsson. biorn laurisson, enar haquonsson. gwnnwlff i swalaheedhe oc birgher birgharsson aepter thy som laghbooken vthwiisar at faa wy barn oc borna arffua tilsamman. tha skal tenne forscre//ne morghengaaffwa wara them for möderne ey for faederne, ffaa wy oc ey barn som gudh for-bywdhe. tha behaalle then waarra moorghengaffwo som laengger leffuer. oc vppa thei at thetta skal swa fast oc obryteleghet bliffwa wnder henne oc henna raetta arffwingia, som iorscreffuit aer thy bidher jac thenne hederlegha maen wm therra jncigle. som aer her benkt gi0tz-staffsson electus i scara jngwar michelsson. jonss andrison oc henric scriffwer waepnaere, at haengia med myno eighno jncigle for thettabreff, som scriffuat ier j stoordha. aar ¿eptcr gudz b\rdh. Mcdxl nono vppa sancte byrgitte aptan.”

Sig. N:r 1 Sven Jonsson (en half lilja). ¡NT:o 2 (tre rosor eller stjernor). N:r 3—5 saknas.

9) Lärer hetat Karisrudh 1509. Se vid Bolstad under n:o 9.

lOj Uti Broocmanska jordeboken n:o 5. kongl. biblioteket, förekommer följande anteckning: Itt pergem. br. att Ingemar Hansson haf-ver lagligen sålt till Herr Ture Jönsson en gård hetter Klöfven i Svndals härad för fulla penn. 1509. Itt pergam. br. som Mattes bältaren i Lideköping hafver sålt Hrr Ture Jönsson en gård lietter Mossan i Grinstadha sochn för 32 mark danska och 9 mark daifska Herr Ture löste samma gård af Axel Posse. än 4 mark penningar Herr Ture gaf forrde Mats Bältaren. och \ar thet köp lagbudet och lagstemdt

till ålders asgho 1517.

11) Utjorden kallas Ängenäs.

12) I nyssnämnda jordebok förmäles om detta hemman: Itt pergam. br. att Ingemar Gunnarsson pantsatte Knut Jonsson en half gärd på Dal i Grimstadha sochn. som heter Sudhby och ibidem 2 half\a lyckor för 30 mark penningar 1418. Se i öfrigt här ofvan n:o 8.

III. Gestad. Skrefs Geetzstadha 1449. Yt-innehållet 0.529 qv.-mil. Har ingen å. kärn eller sjö. utom Wenern. som är socknens östra gräns. Ett mindre berg. mellan Kärra i norr och Bön i söder, kalla' Elgberget. Socknens längd i norr och söder 1%. bredd '/-> mil. En indelad väg går längs igenom socknen. De flesta hemmanen äro skoglösa. Öfver vestra dörren har k\ rkan följande inskrift: Genom kontraktsprosten E. M. Florelii fösorg. r)ttmä?taren Axel Aminoffs kloka nit och församlingens endrägt på 4 ar upplngd. Invigdes den 1 Jan 1800. Hon är af gråsten. Har en värja och 2 stora, förgylda messingssporrar i sitt förvar efter den här begrafne general-löjtnanten och landshöfdingen i Elfsborgs län Axel Erik Boos. som vid 81 års ålder afled den 14 Dec. 1765. Det är samme man. hvilken kämpade vid Carl XI1 :s sida under den heta kalabaliken i Bender. och som förvärfvat det vitsordet, att hans lefnadslopp var en kedja af dygd, ära och hjeltebe-drifter. Se Biograf. Lex. 12 band., -id. 151. Församlingen lärer väl anse såsom en hederspligt, att denna värja och sporrar minnen efter en sällsynt man — må omsorgsfullt bevaras från förstörelse.Fromma stiftelser: Ryttmästaren Axel Aminoff, egare af Löfås, skänkte i lifstiden till socknens fattigkassa ett stående kapital af 66 r:dr 32 sk. banko.

Herr Carl J. Engelke, som inköpt Löfås med underlydande hemman och sönderstyckat samt derefler försålt dessa godsets delar, gaf den 29 Febr. 1844 åttatio tunnor hafra, som höra utlånas samt årliga räntan deraf till skänks utdelas mellan nödlidande inom socknen, i mån af större eller mindre hehof. Vidare förordnade han den 25 Mars 1844: "I ändamål att för framtiden till någon del lätta bekymren för de personer, hvilka äro torpare under de hemman, hvaraf Löfås gods intill dess nu skedda styckning utgjorts, skänker jag härmed det parti hafra, som nu befinnes utlånt till godsets underhafvande, utgörande 60 till 70 tunnor, till en stående fond för utlåning till såsäd åt bemälde personer” m. m.

Socknens hemman. Skatte.

1 Balltorp. (Ballthatorpp.) 1) 1 Berg. (Bergh.)

1 Björnerud. (Biiörsserudh.) 2) 1 Bön. (Böön.)

Ys Fjäll med Bråten 1 Häljerud. (Helgarudh.)

Yi Jonstorp.

% Kyrkebyn. (Kirckabyn.)

Yi Kärra. (Keerra.)

Ys Kättarebol.

Ys Loberg.

Ya Lund.

Ys Pjukmyra. 3)

1 Rågtvet. (Ruttuedh.)

Yl D:o (Tueten?)

Vs Sikhall. Här 1 tegelbruk.

1 Simonstorp. (Simistorpp.)

1 Skerrud. (Skerudh.) 1 Slommehagen. vJ Stommen. (Stomen.) V4 Takan. 4) l Timmervik norre. (Toms- vigh?) l D:o södre. Tobyn. (Torisbyn.) i Torgunnehagen. (Torgudeha- gen.) i Torpane. (Torppenna.) i Troneberg södre. (Trund- bergh.) i Uleberg. (L glabergh.) i Wäsby. (Wesby.j i Åsteboberg. (Ostebo.) 5)

Timmerviks bäckeqvarnar. Hede 1 äng under Balltorp.Krono.

y2 Uleberg. (LTglabergh.) Mili- Störsängen 1 utjord u tieboställe. Tobyn. Frälse. y> Bodane norre. (Buenna.) 6) Vi Knarretorp. y> D:o södre. 1 Kyrkebyn. (Kirckabyen.) i Bröttorp. (Bryttiitorpp.) Vs Laggare eller Hökestorp. ys Bäckehagen. v4 Markustorp. y4 Fagerhult. i Rörviken. y4 Gällenäsudde. 7) 1 Sannebo. (Sandebo.) y4 Haraldstorp. 8) y4 Svarfvaretorp. y4 Hindrekstorp. i /, Sörbo. (Sörbo.) i Hopperud. (Opperudh.) y Wilhelmstorp. Vs Klemetstorp. Säteri.

1 Löfås. (Löffoos.) 10)

1) Kallas Ballter; 2) Bjynnere; 3) Myra.

4) Hörde 1581 till Frendefors socken i kyrkligt hänseende.

5) Kallas ännu Åstebo i dagligt tal.

6) Gafs af väpnaren Sven Jonsson på Dingelvik 1449 i morgon-gåfva till sin fru. Se under n:o 8 vid Grinstad.

7) Kallas än Gäln, än Odden.

8) Benämnes Hallster. Detta hemman var redan före år 1400 af fru Katrina Knutsdotter (Posse) gifvet till Wadstena kloster. Brefvet som härom lemnar upplysning är tryckt i l:sta delen och noten 17. sid. 397.

9) Heter nu för tiden allmännast Stenviken.

10) Enligt 1592 års jordebok har hofjunkaren Nils Stake tillbytt sig Löfås skattehemman af bonden Bengt under frälse för 2 sina egna hemman Berg i Bolstad och Westanväga i Jern, derpå konungens bref är gifvet den 13 Juli 1594. Efter Stakes död beboddes Löfås 1619— 1626 af hans enka Kerstin Oxenstjerna. 1637—1664 af Nils Posse, gift med Nils Stakes dotter Anna. 1684 af denne Nils Posses son,friherre Maurits Pos?e. sist landshöfding i Westmanland. 1716 af Krister Posse, friherre, öfverstelöjtnant. 1743 af landt-räntmästaren Brunn. 1767 af majoren friherre Ture Ribbing och till en fjerdedel af fröken Eva Roos.;i 1794 af kaptenen friherre Axel Ribbing. 1798 af ryttmästaren Axel Aminoff. 1805 af öfverstelöjtnanten, ridd. Krister Zelow. 1843 af Carl J. Engelke. som försålde godset i mindre lotter. 1845 af danne-mannen Lars Larsson i Lillebyn med flere.

Efter original-pergaments brefvet i riks-arkivet:

Wij Jacob met gudz nadh Erchebiscopir i vpsala. Cort i Strengenes och Oloffh i Västerarts met sama nadh biscopa. Sten stwre Riddare Sweriges riches fprstaendare knwth esskilsson Erich ericxson. Bencht fadersson Bencht gregersson peder ragwaldzson ok peder erixson wepnare Sweriges Raadh ok maen som nw her i Stocholm forsamblade aerum i richesens merkeligh erende Gorum witerligit ath fore troskap och welwiliega thienisth som erligh ok welbprdig man Knwth posze oss och waart rike Swerige langlige giort och trolige bewisth haffuer serdelis nw i thenne forlidna winther mote the omilde Rytzser fore wiborgh ok am her effter troliga gpra och bewisa skall och maa Tha haffuom wij alle endrechtelige wnth ok fprlaenth. och met thetta waarth breffh wrnna ok fprlaena honum Angermanna landh och Aaseherade i westergptzlandh i sin liiffztiidh och hans naestha aerffwingom i traetigi aar effter hans dpdh. ok ther til alla the Cronelandbor som hans fader och fpraeldrer haffht haffua och han nw i sinne waerio haffuer paa Dall liggiandis i westergptzlandh som hans gambla breffh ther wppa klarliga innehalla. wnna wij och fprlaena honum ok hans arffuinge til euerdeliga aego met alla konungxliga raento ok raettigheyth Ty bidia wij och biwda alla skatskylluga bpnder ok Cronelandbor i fprscriffna Angermanna landh ok Aaseherede ati wäre fornempde Knwth posze i hans liiffztiidh ok hans naestha arffwinga effter hans dpdh hpruge och lyduge. Gprendis honum och them welielige och redeliga alla idra wtskyller Skath oc rettigheter i hwario the haelsth kwnno Bara som i aarliga plichtuge aere at gpre, och waren honum ok hans aembitzmannom ther wtinnen wel-uiliege swa frampth thet i wele gpre thet oss alle ok Cronone liwffht aer. •

•! Av A. G. Bördh har inhämtats: 1745 av generallöjtnanten och landshövdingen Axel Erik Roos < -e Gestads kyrka), som bodde där till sin död 1765. T.ok f0rbiwde wij alle besynnerlige fogether ok aembetznnen i mote thetta wart opne breffh ok fprlacningh nakoth hynder gpre eller hyndra lata mpde quadie. eller i nagre matto ofprretta wiidh alle wares ok Richesens strenge hamipd ok plicht Thes til ytermere wisso ok hpgre fprwaringh latha wij haenge richesens insigle neden fore thetta breffh Datum in Insula minorum Holmis Anno domini Millesimoquadringen-tesimononagesimosexto Dominica infra octavas Ascensionis Domini.

Detta förläningsbref och äfven nästföljande bref rörande krono-gods på Dal, möjligen inom Bolstads pastorat belägna, intagas så mycket hellre, som de angå utmärkta personer. Denne Knut Posse. hvilken anställde den ryktbara Wiborgska smällen och derefter följande nederlag pa Ryssarne utanför fästningen d. 30 No v. 1495. var väpnare, höfvitsman på Tavastehus 1487. ståthållare pä Wiborg 1495. riksråd, tapper och lycklig i fält. Gift med Britta Sture. Hans fader var riksrådet Jöns Lagesson Posse, som skref sig till Dal, gift med Märta, dotter af Westgötadagmannen Knut Jönsson, af ätten Tre rosor. Se Botin. Svenska folkets historia, 6:te tidehvarfvet. Emedan nyssnämnda förläningsbref finnas i de kongl. samlingarne, är icke omöjligt att de kronogods till everdelig ego, hvarom de handla, äro de samma som åsyftas i Gustafs bref 1545. Se sid 21, del 2.

Det ofvan åberopade pergamenlsbrefvet för Knut Posses föräldrar, finnes ännu i original bland de kongliga samlingarne. ehuru af fukt skadadt och på några ställen oläsligt. Det är af år 1457 samt följande innehåll:

”Wy Jenis med gudz nadh Swerigis Förste Erchebiscop i vpsala Eric axilsson i langnp Riddare pa thenna tiid höuitzmen oc forstendara i Swerige gprom witerligt [at] fore troskap oc langha wilieliga tienist som erligh welbyrdigh man Her Jenis lagha posse Swerigis Rike och thess framfarna konunga troliga giort oc bewiist hawer oc ien her

epter troliga gpra oc bewiisa maa och skal tha hawa wy med Rikesens

Raadz samtykkio oc fulbford] . . vnt oc forlaenth oc med thette wort breff wnnom oc forlaenom hanu/n oc hanss elskelige frw Maeritta

i therres lifftiid swo laenge gudh wil the liffwa kollden opr sokn . .

sokn laxabygda sokn och teetzleskogh med .... crononna gootz pa

dall som hanss .......... langliga hafft hawa til pantha m[ed all]

konungxlige rentha oc rettughe/ ......... henne tilforenne war vvnthoc for ........ Herre i Swerige .......... biwda(?) alla Skatskylluga

...... bönder oc landboa forscr ............. oc soknom ath the ware

iorscrefne her Jenis lagha poose höruge .......... som hertil oc gpre

hanum oc engin annan swa lenge gwdh wil han liffwer .... hanss hwstrw epter hanum i hennes liiftijd om gudh wiil hoon hanss liff

lenger ........ wilieliga oc redeligha sina arliga wtskyller Skath oc

rettugheeter i huad ........... helzt wara kunna oc forhyudom nw

allom enom oc androm serdelis foghtom oc embitz[mannom] androm forscre//ne them herwdinnan hindra qwaelie mpda ell i nagra matta om .... vnder Rikesens oc ware strenga hempd oc pligth Datum In

Castro Stocholmenn .......... [octavjas Ascensionis domini Anno na-

tiuitatis eiusdem Mcdl septimo Sub Secreto Incliti R[egni] swecie & nostri’".

IV. Erikstad. Socknen innehåller 0.272 qv.-mil. Största längden %, bredden Å2 mil. Saknar kärn och sjö. I sydost utgör Dalhergså gränsen, i öfrigt stryker Örsån genom socknens södra del och Kålån är till en del gräns i vester. Endast 2’’^ mantal hafva skog till gärdsle och vedbrand. Vägen mellan Wenersborg och Åmål går igenom socknen, och en annan indelad från Åsebro till Westergården korsar denna vid Bergs kulle. Kyrkan af sten är gammal, liten och oansenlig. Sakristian af sten är uppförd på bekostnad af majoren och ridd. Carl Gust. v. Mentzer.

From stiftelse: Numera aflidne bonden Anders Jonsson i Berg gaf till socknens fattigkassa ett stående kapital af 66 r:dr 32 sk. banko.

Socknens hemman. Skatte.

V2 Berg. (Bergh.) X/4 Korsbol. % Bäcketomten. 1) I Kuserud. (Kusserudh.) 1 Bön. 1 Kärr södre. (Kierr.) 1 Eckre. (Akra.) X/4 D:o vestre. 31 % Erikstad. (Ercstadh.) 1 Lerhult. (Leerolth) X/4 Hedan. 2) 1 Myckeläng norre. (Möckleng. l V2 Hellebäck. l/2 D:o södre. 1 Kläppersrud. (Kleppesrudh. j 1 Måsebol.Vi Runneberg. Vi Tolså. Vi Råskog. Vi Wåtekärr. 4) i Skåkerud. (Skogerudh.) Gatan 1 tomt under Björne- Snudsbol. 1 Ssnousboll.) Krono. bol. l Eckre. (Ekra.) Fogde-bo- Masse qvarn under Wester- ställe. gården. Vs Lågan eller Busken. Militie- Warje qvarn under D:o. boställe. 5) Bön 1 utjord under Bön. y_> Rud. (Rudh.) 6) Eckre 1 d:o under Eckre. K Stommen. (Stommen.) Mi- Göbyn 1 d:o under Göbyn. litie-boställe. F raise. ö / 4 Björnebol. (Biörnaboll) 7) Vi Skåttan. 1 Göbyn. u, Skälebol. Vi Hamnekärr. Säteri. 1 Westergården. 8) Rå och rör. Vs Kålån. Gatan 1 utjord under Björ- Vs Ängen eller Örsgrinden. 9) nebol. 1) Kallas Knutstorp; 2) ¡Xolgåln; 3) Lillekärr; 4) Kärr. 5) Lyder i kyrkligt hänseende till Örs socken. 6) Kallas Adamsrud. 7) Har varit säteri och kallades 1681 nytt. Egdes af Göran Stakes enka, fru Karin till Råbäck, som tillbytt sig detsamma af kronan

1615. Egdes 1645 af Gustaf Stake till Råbäck såsom sätesgård; 1681 af Anders Stake, assessor i Svea hofrätt; 1683 af Gabriel Gyllengrip, hvarefter det lärer upphört att anses såsom säteri.

8) Var 1563 Sigvard Kruses sätesgård. Denne man hade 1562 i förläning all kronotionden af Walbo härad samt årliga räntan af Nord-marken. 1577 var Mans Kruse egare af Westergarden. 1645 David Stvfvert. 1664 lians enka, fru Anna. 1683 Erik Rosenholm. 1686 Carl och David Hosenholm. 1716 David Rosenholm. 1736 öfversten, friherre von Scheding. 1750 hofmästaren Joh. Paschen Gantzell. 1754 kaptenen och ridd. Carl Gnst. von Mentzer och dess fru Kristina Lilje. 1777 den sistnämnda, då varande enka. Sedermera hennes svärson kapten Jakoh Schultzen och dess fru Agneta v. Mentzer. 1830 Carl v. Mentzer. 1832 Lars Enbohm. 1839 kronofogden Gust. Forsell.

9) Beboddes 1734 af kapten Daniel Poignant, af Fransk adlig ätt.

Från detta pastorat härstamma:

Hästchufvud, Anders. Adlad 1614. Tog sitt namn af Hästefjorden, i grannskapet af hvilken sjö hans fader föddes af bondeföräldrar. Blef sist guvernör på Ösel. Död 1657 och har sitt grafkor i Skara domkyrka. Fadren var kyrkoherden härstädes Ericus Olai.

Lagercrantz, Olof. Adlad 1647. Öfverstelöjtnant. Stupade under stormandet af Kexholm 1656. Var son af Jon Olsson och Elisabet, en dotter af kyrkoherden Ericus Olai samt Hästehufvuds syster.

Dahlfelt, Anders. Adlad 1718. Major. Död 1740. Son af kronofogden härstädes Sven Andersson.

Risellschöld, Olof. Adlad 1788. Lagman. Död 1795. Son af prosten i Bolstad Kristoffer Risell.

Risell, Jöns, född 1723. Assessor i bergskollegium.

Risell, Nils, juris doctor och professor i Upsala. dog 1789.

Risell, Kristoffer, hofrättsråd, död 1817. Alla dessa 4 sistnämnda voro bröder.

Lind, Johan. Pastor i Högsäter. Utmärkt embetsman. Död 1724. Var son af prosten i Bolstad Johan Lind.

Kjellin. Erik. Kontraktsprost, k\rkoherde i Fryksdaln. Pastorsson härstädes. Död 1759.

Westelius, Anders och Olof. bondsöner från Erikstad, båda kyrkoherdar i Högsäter. Den förre dog 1678, den sednare 1689.

Brelin. Johan, kapten-mechanieus 1762. Död 1780. Son af prosten i Bolstad. teol. doktorn Nils Brelin, hvilken äfven var utmärkt mekaniker.

Wahlström, Jonas, teol. doktor, prost i Nor, död 1834, samt hans broder Per, regeringsråd, kansliråd och ridd. af nordstjerne-orden. Båda söner af komministern härstädes Sven Wahlström.FRENDEFORS.

Konsistoriellt pastorat af l:sta klassen. Utgöres af 3 socknar: Frende-fors, Brålanda och Ryr.

I. Frendejors. Skrafs Framdcefors 1380. Yt-innehållet 1,926 qv.-mil, deraf Hästefjorden jeinte en ringa del af Radanesjön och ett litet kärn upptaga 0,251 qv.-mil. Största längden från nordvest till sydost är öfver 1%, största bredden i öster och vester 1*4 mil. Näst Ed är Frendefors den största socknen här i landskapet. 1 sydöstra, södra ocli vestra delarne är socknen bergig, men bergen låga. Dalbergså,

som afleder vattnet ur Hästefjorden, rinner genom socknens norra del, och Bodane-ån i vester förer vattnet ur Rådane-sjön till Hästefjorden. Hemmanen på slätten äro skoglösa. Vägen från Wenersborg

till Åmål stryker genom socknen. En indelad väg leder till Walbo

härad, en annan efter Wenerskusten från Wenersborg till Gestads socken. Kyrkan, en knapp *4 mil från socknegränsen i norr, 1% mil från Wenersborg, är långkyrka af sten, byggd 1800, med torn

och sakristia äfven af sten. Altartaflan målad på väf af professor Kraft, föreställande Jesu uppståndelse, är skänkt af prosten i Bolstad, kongl. hofpredikanten Herlog Stenberg 1822. Inuti koret, på öfverst-löjtnanten Elias Rosengrips och dess fru Helena Rytings graf, ligger en sten med följande omskrift: Sic homo, sic humana, Nihil nisii pulvis & umbra Falsique somnium Ludens phantasmatis. 1740. På kyrkans östra gafvel utvändigt är en minnessten uppsatt öfver kontraktsprosten, kyrkoherden härstädes, doktor P. P. Ekelunds och hans anhöriges graf, som har följande inskrift: Lapidem posuit sepulchrum-que paravit sibi suisque coelum praeoptans ut una simus Pet. P. Ekelund. Socknen har 2:ne läggedelar, den östra och vestra. Hästefjorden gör skillnaden dem emellan.

Socknens hemman.

x/4 Anolfsbäcken.

1 Berg. (Bergh.)

Binäs norre. y> D:o södre.

Bj urhem.

Skatte.

y2 Björnerud.

14 Blekslättan.

14 Bodane vestre. (Boenna.)

Här tegelbruk.

1) Y‘2 D:o östre.H Brasmeryr. (Braxmaryr.) y4 Bråtekollsrud.

Vs Bräckan.

1 Bränneberg. (Bendzbergh? ) V4 Bäsingebol.

1 Derrenäs. (Deernes.) y4 Derreviken. y2 Disingstaka.

1 Dykälla. (Dykella.)

1 Ekenäs norra. (Akanes?)

1 D:o södra. (Ekanes?)

1 D:o vestra.

1 D:o östra.

V-2 Ellgärde. f Ellegerde.) y> Elmer yr. (Elmaryr.)

Vs Enarstakan.

1 s Eskekärr.

Va Fagerskog norre.

V4 D:o södre.

Vs Fjäll.

14 Fjällsökla.

V2 Flickesäter norre.

1 D:o södre. (Flickasetter.) Vs Flybo vestre.

Vs D:o östre.

1 Forssane. (Forssana.)

W Forssebol. (Forsseboll.) 2) V2 Grunsbo.

V4 Gråttetorp. 3)

Vs Gömman.

V4 Hakerud.

y> Holmen. (Holmen.) 4) 1 Högen (Högen.)

V4 Jonsängen.

1 Kalsrud vestre. (Karss-

rudh.) 5)

1 D:o östre. '/t Kattbolmcn. Vs Klöfvan. Vs Kopperud lilla. Va Kopperud stora. Va Kärsbol norre. 6) Va D:o södre. 6) 1 Kärsrud. (Kerssrudb.) Vs Laxefisket. 1 Långebo. (Langebo.) 1 Löfnäs. (Löffnes.) 7) Va l):o lilla. 1 Lönhult. 1 Lönolth.) Vs Myran. Vs Månsatorp. Vs Måsen. Vi Nolb). (Norby.) Vs iSäfverdraget. Vs Q\arnskogen. 1 Ris. (Riis.) l/_» Rotenäs. (Rodenes.) 1 Rud. (Rudh.) 1 Rölanda vestra. (Rolande.) Vs Rösebacken. 8) Va Rösebo. 1 Röshult. (Rössolth.) Vi Selringen. 1 Ssallaringb. ) 9) 1 Sivikan norre. (Ssivigh. ) 1 D:o södre. y± Skarbo. v Skog. :is Snappstaka. i Snigsås. (Ssnixos.) Va Spekerud. 1 Stenshult vestre. (Sstensolth. ) 1 D:o östre.Vs Stigen.

Vi Stufveryr lilla. (Stevoredh.)

Vs Stärkebo.

V4 Svagerud.

V4 Svänningstaka.

Vi Takan.

V2 Tjärtakan.

1 Torp. (Torpp.)

Vs Toresbo.

1 Trombäljen med torpen Bruket och Skörbo. (Trund-bellii.)

1 Tveten norre. (Tuetten.)

1 D:o södre.

V4 Äreberg. y2 Öna. (Öen.)

V4 Berg. Militieboställe. 11) V± Grönevik | Till mulbete un-Vs Djupedaln.J der Wenersborg.

V. Kläfverud. Militie-boställe.

(Kleffuerudh.) 12) 1 Prestgården. Pastorsboställe 1 Stufveryr. Komministersboställe. (Stuffvryr.)

Frälse.

Vi> Gåsevika. (Gassevigen.) 1

Vi Nyböle. 1

Bergs qvarn.

Ekenäs östres d:o. Kattholmens d:o. Qvarnskogens d:o.

Ris d:o.

Rotenäs d:o.

Sivikan norres d:o. Tjärtakans d:o.

Toresbo d:o.

Trombäljens d:o.

Bodraget 1 tomt.

Tronefors 1 d:o under Tjärtakan.

Rönningen 1 äng.

Ängen 1 d:o.

Bergs qvarn Brännebergs d:o Kallseruds d:o Dykälla och Röshults qvarn. Forssane d:o.

Löfnäs och Kärsruds qvarn. Stenshults d:o.

Lerdaln 1 tomt.

i Svarte-ström.

Rölanda östre. 13)

1) Ett torp härunder kallas Skatebron och motsvarar troligen den ödegård Skatan, hvars ena hälft 1498 såldes af Hans Benctsson till Torsten Torstensson till everdelig ego för 2 oxar. enligt anteckningen i Broocmanska jordeboken uti k. biblioteket.

2 ) En del häraf kallas Nolgården.3) Kallas i dagligt tal Aspekasen.

4) Var 1681 så kalladt nytt säteri, tillhörande generalmajoren Robert Liehtone, och hade namnet Ekelundsholm.

5) Bär namnet Karse; 6) Kättarebol; 7) Rönäs; 8) Glättan; 9) Siiringen; 10) Lilla Skog; 11) Berget.

12) Var 1563 bland grefve Svante Stures arfvegods. Tillhörde riksrådet grefve Gustaf Axelsson Baner 1577. hvilken blef halshuggen i Linköping den 20 Mars 1600. Hans son, Carl Banér. vice guvernör i Preussen och som dog i Elbingen 1632, hade Kläfverud under sin sätesgård Hufvudnäs, belägen der staden Wenersborg sedan anlades 1643.

13) Egdes 1577 af fogden på Dal Göran Torstensson.

II. Brålanda. Skrefs Bralanda 1382. Kallas vanligen Bråln. Innehåller 0,582 qv.-mil. Ingen sjö eller kärn. Dalbergså genomflyter socknen från söder till norr. Socknens största längd från nordvest till sydost l1^; bredd i öster och vester % mil. Blott vid Hönseberg, Trone-berg och Holmerud märkas låga berg, i öfrigt är socknen en jemn mark af lera och lermylla. Landsvägen från Wenersborg går midt igenom socknen. I öfrigt äro 2:ne mindre, indelade vägar till Ryr socken, 1 till Ör och 1 till Gestad. Endast småhemmanen Hinsetakan, Måsen, Måsebacken och Risbäck hafva skog till gärdsle och vedbrand. Alla öfriga skoglösa, med undantag af några trän, hvilka växa i äng-arne eller i små beteshagar. Kyrkan af sten, utan torn och sakristia, tillbyggdes 1689 vid östra gafveln. Den äldre delen är mycket liten. Socknens östra och vestra läggedel skiljas åt af Dalbergså.

Socknens hemman. Skatte.

y2 Amundebyn. 1 Bergsboi. (Bersboll.) /8 Arud. y2 Brebyn. 1 Asmundebyn. (Assmunde- i Bretvet. (Bredettuedh.) byen.) i Bön. (Böen.) y4 Aspebol. y4 Dottetorp. i Backa. (Backen.) i Dyrehög. (Dyrahögh.) i Baggebol. (Bageboll.) Vs Fogelmyran. y> Berga. y4 Fogelås.1 Gatan vestra. (Gattonna.) 1 Jjösturp. (Röstoffth.) 1 D:o östra. (Gatten.) i u Salebol. (Ssalleboll.) 1 Grubbetorp. (Grubettorpp.) v» Skrapan. 1 Grönehög. (Grönna?) (Grö- i Slobacka. (Sslobacka.) nahöi.) 2) Va D:o. 1 Heljebyn. (Hellabyen.) 1 Smörtvet. (Ssmörtuedh.) y4 Hinsetaka östre. y4 Solberg. i Holmen. (Hollmen.) y2 Stummen. (Stommen.) 6) y2 Holmerud. (Holmarudh.) i| Svltebacka. (Ssylttabacka.) % Höga. (Hög.) 3) i Torp. (Torffitth?) y8 Karstorp. i Truneberg. (Ttrundbergh.) 7) % Krogsmyra. i Tån. (Ttoren?) y4 Kröserud norre. i Tåsterud. (Ttostensrudh.) y4 D:o södre. Va Ulfsbol. i Källeberg. (Kellabergh.) Va Walberg. (Warbergh.) y2 Moryr. Va Åker. y4 Måsebacken. 1 Ättersrud. (Ottersrudh.) 8) y4 Måsen. 1 Östebyn. (Östensbyenn.) y4 Noltorp. Backa 1 qvarn. i Nuntorp. (Nunnatorpp.) 4) Smörtvet 1 d:o. y4 Nygården. Östebyn 1 d:o. y4 Risbäck mellom. Katan 1 utjord under Moryr. y4 D:o norre. Skinlan 1 d:o under Slobacka. y8 D:o södre. Smedserud eller Sundserud 1 Vs Ristorp. utjord. 1 Rud. (Rudh.) 1 Söderb\n 1 utjord under y4 Rusenberg. Söbyn. i Råskog. (Roscoff.) Hageberg 1 tomt under Rö- y2 Rökila. (Reekilla.) 5) kila. i D:o. Krono. i Hönseberg. (Hönssabergh.) Klemetsbol 1 utjord. Pastors-stom. 9) Frälse. i Bodane. 1 Edslingetorp. (Edzlingattöffth.)*4 Hagen.

'o Laltsbyn. (Lofftsbyen.) b Söbyn. (Ssijdabyen.)

10) 14 Torestorp.

11)

12)

1 Tveten.

1 Wäsbv. iWesby.)

11 Heter Dotorp i dagligt tal.

2) Var 1691 nytt säteri och egdes af majoren Lars Fahneskiöld.

3) I kongl. Danska geheime-arkivet förvaras ett originalbref3 på pergament af den 16 Nov. 1382. hvaraf följande afskrift blifvit mig tillsänd: ”Alla the maen, thaetta hreff see aeller höra helser iaec olaff burgarsson mcedh gudh thaet skal allom mannom viterlikt vaerae at icec haffuer gullet hederlikom manne oc vaelbornom jon martensson twa the österstarsta gardhana j hoghom ther min fadder köpte af arvidh duwlaegh oc aer tolff löpa bool liggiaende j bralanda sokn a dale, thaet haffuer iaec gullet them fornaempda jon martensson for then raekinskaph iaec hannom raettelika skillugher var. oc for then delen han atte j kaellubergh. thy afhaender iaec mic thaetta for:da godz maedh allo thy ther til ligger jnnangardz oc vtan oc liggat hafuer af forno fra mic oc minom arfwm til for:da jon martensson oc hans arffua til ewaerdheligh eghu oc biuder iaec mic til maedh minom arffwom hanom oc hans arfwm thaetta for:da godz for hwariom manne frit oc vklandat halla. til vitnizbyrdh bedhis iaec hederlica manna insigle for thaetta breff herra knutz algutzson herra andres i byrstadum. sira gudthorms kirkiupraest i sudhrem thorstens symonsson oc karl packa maedh mino egno. skriwat i sudhrem aepter gudz byrdh aren M°ccc°lxxx° secundo naesta sunndaghen aeptir sancta martensdagh.” Sigillen bortfallna.

4) Ar troligen samma hemman som Gumstorp, hvilket af hertiginnan Ingeborg den 12 Sept 1326 lemnades, jemte Torestorp i denna socken, till Nils Ottaesson. enligt brefvet i Svenskt Diplomatarium N:o 2579. Eges nu af majoren och ridd. P. O. Lindskog.

5) Efter original-pergamentsbrefvet af d. 22 Jan. 13824 i kongl. Danska geheime-arkivet är mig benäget meddelad följande afskrift:

Thaet se allom godhom mannom viterlikit swa them som aefter koma. som them som nu aerae at vi knut alguzson riddare, thordh bonde, thörbiorn kirkiopraestaer j firghelanda. jon jonsson. olaf ormsson. ha-

3 Tryckt i Dipl. Aofveg. 2:a Sami. N:o 477.

4 Tryckt 1. c. N:o 470.quon sture. jon viebiornsson. enar brims. clauus j stighenom. thomas j stighenom. alf j höghaesaeter ok niklis praestson naer varom hördhom ok saghom a thingheno j tangalanda aret aefter gudhz byrdh thusanda arom thry hundradha ok attatighi arom a adhra are a sancti vincencii dagh at hedherlikin man ok aerlikin jon martensson köpte laghlika a sama thinge af gunnolue salason et goz som hetir raefkile j bralanda sokn j sundals hieraedh. maedh allom them lunnom som tbaer til liggia ok lighat haua af alder vtan gardhz ok jnnan. j vato ok thörro. engo vndan takno. hwilikit gooz forsaghdhe gunnolf laghlika köpte af mo-naam j skoghenom fore twa yxn ok thiughu. galt fornaemde jon mar-tensson gunnolue a sama thinge sama dagh helan paening ok haluan swa at gunnolf laet sik aat nöghae fore thaet sama fornaemda gooz raefkila. laet tha fornaemd gunnolf salason asgriim j bandeno laghlika skaftfara thaet sama gooz a sama thinge maedh skaft ok skaelom fra sik ok siina aruae vnder jon martensson ok hans arua til aeuaerdhe-lika aegho. hiöldom vii fornaemde a fasta ok färing, flerom haeraz mannora naeruarandom. til meer stadhfaestilse ok vitnesbyrdh haengiom vi fornaemde vaar jnsighle fore thaetta bref som scriuat var a sama stadh ok dagh. are ok tima som för aer sacht.” Det l:sta och 6:te sigillet äro qvar. Det första är otydligt. Det 6:te har till omskrift:

S. Hakon Bryniulfs. och har tillhört Haquon Sture, som namnes i sjelfva brefvet.

6) Kallas allmänneligen Brål.

7) En del af detta hemman hörer i kyrkligt hänseende till Gestad samt aflönar presterskapet i Bolstads pastorat.

8) Var nytt säteri 1691 och tillhörde ryttmästaren Sven Persson Fahneskiöld.

9) Efter riksregistraturet, fol. 68, må konung Johans bref den 20 Mars 1590 till Jöran Posse här inflyta: ”Vi vilje dig icke förhålla, att denne vår tro undersåte, Herr Olof i Frendeforssa gäll, hafver i underdånighet gifvit oss tillkänna, att han hafver löst sig bördesrätten till, på ett vårt kronohemman Hönseberg, efter som han derpå hafver vårt bref, så väl på gården såsom ock på alla de egor, både i våto och torro, som dertill lyda, och icke dessmindre skall Sven i Kärse-rud och Jon i Rodhen hafva köpt der undan en qvarnström, den han ödmjukeligen begär att njuta och behålla under förenämde Hönse-berg; så hafve vi det honom nådeligen efterlåtit helst emedan samma ström tillförne dertill legat oeh lydt hafver. Befalle dig härmed, att du hjelper förenämde Herr Olof att bekomma oftanämde qvarn.”

10 Kallas Asm-undetorp.

11) Lemnades den 12 Sept. 1326 af hertiginnan Ingeborg till välborne Nils Ottaesson, enligt brefvet på latin i Svenskt Diplomatarium, N:o 2579.

12) Tilldelades i morgongåfva den 6 Okt. 1449 af Sven Jonsson till Dingelvik. Se ofvan vid Grinstad, under N:o 8.

111. Ryr. Innehåller 0,785 qv.-mil. deraf 0,017 upptagas af sjön Bollungen, en del af Rådanesjön, en del af Halevattnet samt af Ide-kärnet och några andra små kärn vesterut på fjället. En större bäck från kärnet vid Bollerud rinner söderut förbi Björserud till Häste-fjorden. och en sådan förenar sjön Bollungen med Rådanesjön. 2:ne indelade vägar mötas vid kyrkan. Socknens största längd från nordvest till sydost är 1^4, bredden 1 mil. De hemman, hvilkas område sträcker sig på fjället mot Högsäters, Ferglanda och Ödeborgs socknar, hafva skog, de öfriga intet. Socknens vestra del kallas Fjället. Kyrkan liten, af sten. utan torn och sakristia.

Socknens hemman. Skatte.

1 Berg. (Bergh.) 1) Va Hallan. M> Bleka södre. i Heljebyn. (Hellabyen.) i D:o vestre. (Bleckith.) % D:o. ' i D:o östre. Va Hinsetakan vestra. y« Bollerud. 1 Holmerud. (Holmarudh.) V4 Bollungen. 1 Hägnan. (Wegnith?) Va Bollungsnäset. 1 Högen. (Högen.) Vs Buxåsen. Va Högetakan. "/ 8 Bäcken. 1 Kärr. (Kiier.) Va Efvenstorp. 1 Ler säter. (Leerssetta.) Vs Granan. % Linneskogen. 1 Gunnesbyn. (Gundarsbyen.) Va Näset. 2) % Gunnesbyn. Vs Paradiset. 3)1 Ryr. (Ryer.) 1 Torgerderud. (Torgerudh. > p Ryrskog. Vt Törestorp. Vi Rådane. 1 Ärebol. Vs Räfsnäs. Hagen 1 ut jord under Björ- 1 Sallebyn. iSsallebyen.) serud. Vs Sandfället. \rebol 1 d:o under d:o. Sjöbotten. Bronan 1 tomt under Höge- Vs Snappan. Kr ono. takan. 2 Björserud. Säteri. (Biörss- 1 o Stommen. D:o. i l Stommen.) rudh.) Militie-boställe. 1 qvarn under Sjöbotten. 1 Bön med torpen Nyhemmet och Spätten. Mililie-bo-ställe. (Böen.) Fållebo 1 utjord D:o 1 d:o j I under pastors stom | Hönseberg. Vt Klypan. Militie-boställe.

Förra kronoparken Kroppefjäll inom denna socken blef. enligt kongl. brefvet till kammarkollegium den 23 April 1833. skattlagd 1834 till 5/ni hemmantal med l1/-» lisp. smör i jordeboksränta samt särskild hemmantalsränta. Derigenom skulle Vt Bollungen upphöjas till 5 it;. Buxåsen till 5/;iL>. Paradiset till ;{L. och Sjöbotten till r> :|j. hvilka hemman blefvo egare af Kroppefjäll. Kronan egde här 1 sägeström 1570. men hvar den var belägen och när den mistades är mig obekant.

1) Benämnes Katteberg; 2) Sallebynäs; 3) Pardis.

Från detta pastorat härstamma:

Rosengrip. Elias. Från gemen soldat tjente han sig upp till major och öfverstelöjtnant. Adlad 1719. Hette förut Rosell. Död 1740 barnlös. Var son af en trumpetare Torkel Rosell från Rösliult.

Nordenborg, Johan Henrik. Major vid Östgöta kavalleri. Adlad 1726. Dog barnlös 1739. Var son af prosten härstädes Per Nordberg. Hans broder Erik blef pastor i Gilberga. död 1731. Såsom krigsprest blef han fången vid Pultava 1709 och qvarhölls 13 år i Siberien.

Lang. Jakob. Löjtnants-son fran Björ>erud. Blef pro?t i Gilberga. Död 1691. Sönerna adlade 1727 von Lang.

Haqvini, Brynolf, kontraktsprost öfver hela Dal, Olof. pastor i Tös?e.Lars. pastor i By, alla 3 bröder och söner af kyrkoherden i Frendefors,. prosten öfver Dal Haqvinus Nicolai, voro alla 3 närvarande vid Upsala inöte 1593. Den 4:de hrodren, Nicolaus, som dog 1567, var kyrkoherde i Frendefors.

Cleverns. Lars. förste teol. lektor i Skara, död 1686, var bondeson från Kläfverud.

Rolander, Anders, död 1762 såsom pastor i Biunskog, var bondeson från hemmanet Rölanda.

Ekelund, Petter. Teol. doktor, prost härstädes. Ledamot af Wasaorden. Död 1818. Utmärkt andelig talare. Skald. Prishelönt af Svenska akademien. Son af prosten i Frendefors Petter Ekelund.

Waldenström, Johan Gustaf. Teol. doktor, prost i Nor. Filolog. Död 1841. Dess broder Erik Magnus Waldenström, född 1795, provincial-läkare i Luleå. Söner af pastors-adj unkten And. Waldenström.

Brelin, Petter. Prost i Gilberga. Född 1781 i Bretvet af bondeföräldrar.

Stenberg, Herlog. Kongl. hofpredikant, prost i Bolstad, död 1842. Son af professorn, teol. doktorn, prosten härstädes Joh. Gust. Stenberg.

Ekstedt, Erik Johan. Född 1795. Kyrkoherde i Högsäter, vice kontrakts-prost. Son af pastorats-adjunkten härstädes Er. Kristian Ekstedt.

Grund, Gustaf Eberhard, utnämnd kyrkoherde i Ferglanda. Född i Ryrs socken 1798. Fadren kronolänsman.

VNORDALS HAKAD

Gränsar i söder till Sundal, i vester till Walho och Wedbo, i norr till Wedbo och Tössbo, i öster till Wenern. Häradets qvadrat-innehäll 3.532 mil. Deraf upptaga sjöar och kärn 0.396. Skrefs Norddalr år 1100. Nordal 1287. Östra och södra delen är jemn och ganska bördig, vestra och norra bergig och har skog till husbehof samt afsalu. Den slätta trakten lider af skogsbrist. Häradet utgöres af ett pastorat. Ör„ som tillika är ett länsmans-disrikt.

ÖR,

regalt pastorat af l:sta klassen, har 6 socknar: Ör, Gunnarsnäs, Dalskog, Skållerud, Holm. Jern.

1. Ör. Skrefs 0pr 1380. Ytans vidd utgör 1,005 qv.-mil. Deruti in-begripes Örssjön, en del af Kappebo-sjön, en mindre del af sjön Kålungen, jemte 25 små kärn, tillsammans innehållande 0.068 qv.-mil. Största längden utgör litet öfver l1/^, största bredden något öfver 1 mil. Örsån, som afleder vattnet ur Kappebosjön till Örssjön och vidare derifrån till Dalbergså, rinner genom socknen från nordvest till sydost. Vidare Kålån utur Kålungen söder ut till Örsån i gränsen mol Erikstads socken. Vestra socknedelen, omkring halfva församlingens vidd, är ganska bergig och kallas Fjället. Östra hälften deremot tem-ligen jemn och väl uppodlad, följaktligen nästan utan skog, som måste köpas från den vestra trakten. En del af socknen i söder kallas Katte-bergsräppen. 2:ne indelade vägar korsa hvarandra straxt söder om kfrkan. Denna är af sten. Saknar torn och sakristia. Ilar en utmärkt vac ker och d\rbal mässhake af rödt sammet med guld, gifven af högstsalig konung Carl XIV Johan 11)25. Från kyrkan till Wenersborg 51 • >. till Åmal 5Vi> mil.

Socknens hemman.

Skatte.

1 Annolfsbol. (Andersboll. Erikstad. I

1 Assarebyn. I Asserbyn. Erikstad.)

L Backen. (Bachen. I V4 Barrud.

I Berg eller Kattleberg. I Bergh.) I Berga. Assarebyns. (Bergh?)

1 ^ D:o. Ingevalls.

1 ,s Blixerud.

|/4 Bodane.

V4 Bustehol.

'4 Bön.

1 Ed. (Edh.)

) s Edstorp.

1 Eriksbyn. ( Ericzbyen. I Gun-narsnäs. I 1 |(-, Falalunnane.

1 Forsebol. ( Fforssaboll. I I Frestersbyn. (Ffrestesbyen.)

1 Gatan. (Gatten.)

1 Grösäter. (Grödssetter.)

1 Gundlebol. I Gundleboll.)

1 Gundvarebyn. (Gundarbyen.) 1 Hagen. (Haffuen.)

1 Hedebyn.

1 Hjertungen. (Hiarton.)

1 Hult. (Holth.)

I 1 Högen. (Högen, i Erikstad.)

1 Högsbyn. (Höxbyen.)

I 1/L. Korpetorp.

1 Kroken norre. (Krogen.)

1 D:o södre. (I):o.)

!/_> Kyrkebol. (Kirckaboll.) 1)

l Kålungen. (Collongen.) 2)

V,s Kårrud.

'/4 Lackebyn.

1 Linde. (Lindtth.) 3)

V4 Långerud.

1 Makeberg. (Magebergh. I Erikstad.)

Vs Måsebol.

Vs Näset.

1 Rud. (Rudh.)

1/4 D:o lilla.

'/s Skallsbyn.

I Sköttevatten. (Skydevatten.) V4 Stränge.

/o Svalungebyn.

1 Sveklingebyn. (Ssvechlinga-byen.)

P Tonsberg.

I Torp. (Ttorpp.)

:!s Tyskerud.

1 Wrangebäck.

1/0 Äker.1 Åsen. (Assen.)

1 Åsmule. (Ossmulla.) y4 Öjerud. (Örudli.)

1 Örnäs södre.

14 Örsberg.

Annolfsbols qvarn. Assarebyns d:o.

Böns d:o.

Eds d:o.

Forsebols d:o och 1 såg. Gundvarebyns d:o d:o. Kroken norres 1 qvarn.

Lindes d:o.

Åsens d:o.

\smule d:o och 1 såg.

Örnäs södre 1 qvarn.

Apelbol, tomt under Linde. Darkcrud d:o under Åsen. Fallebacka d:o under Åsmule. Körnäs d:o under Högsbyn. Östergärden d:o under S. Kroken.

Kärra 1 äng under Eriksbyn.

Krono.

% Berg södre. Häradsskxifvare-boställe.

% Halfvardsbyn. (Halvordsbyn.

I Erikstad.) Militie-bo-ställe.

1 Hällan. (Hellena.) Pastors-stom.

'Vi6 Tobräckan. Militie-boställe

k, Tåstebyn. Underlagdt Tobräckan.

b-2 Örsberg norre. (Bergh?)

Komministers-boställe.

1 Örs prestgård. Paslors-bo-ställe.

Örnäs norre 1 qvarn.

Backen. 1 utjord under Halfvardsbyn.

Asane 1 d:o under Hällan.

1 Torbj örbyn. Vs Tåstebyn.

(4 Ynglingebol.

Frälse.

1 Örebacka. (Örabacken.) 4) 1 •> Örnäs norre.

Säteri.

1 Gullesbyn. (Gulisbyen.) 5) 1 Säter. (Ssetter.) 6)

14 Qvarnen.

Rå och Rör.

Vi Skogen.1) Vid detta hemman var Mustasälers kapell beläget, om hvilket all folksägen alldeles försvunnit. Det fanns dock ännu qvar i Gustaf Wasas tid, men blef dä öde. Om detsamma är redan i l:sta delen, sid. 101, något anfördt. liksom flerestädes. Af konung Johan III tillbytte sig Erik Stake detta hemman 1592.

2) Uti Diplomatarium Norvegicum 1847 I. sid. 144, är aftryckt följande original-pergamentsbref, som förvaras i Norrska riks-arkivet: ”Thaet se allom godhom mannoin viterlikit swa them som aefter coma som them som nu aerae at vi Knut Alguzson riddare. Jaeppe Paetaersson. Andres i Byrstadha prouast. Haeinming j 0pr. Haquon i Grimstadha. Jaecop i Fraendaefors. kirkio praestae. Anund Sighneson. Thorgriim j Frostensbynom. Redhar j Brunena. Stenar j Markene. Olaf Stenuarson. ok Thorgeer skak. naer varom, hprdom ok saghom a thingene j Holm j Nordhdalshaeraedh aret aefter guz byrdh thusanda arom thry hundra-dha ok attatighi arom a sancte Margarete dagh at Thorgriim fughel galt hedherlikom raanne ok aerlikom Jon Mårtensson sit goz Asnabyn j Holm sokn. ok Kolanger i 0pr sokn j Nordhdalshaeraedh maedh allom them lunnom som thaer til liggia ok lighat haua af al (der utt)an gardhz ok jnnan. j vato ok thprre. engo vndan takno fore the twa

hinghista som han ........... af fornaemda Jon Mårtensson heem til

Thorsteen kunung. ok fore annor brut som han lag ............. faeldaer

var. han siaeluaer kaendis. ok alt Dal viterlikit aer. Laet tha thaen for-naemde Thorgriim fughel Thord j Rudho laghlika fast fara maedh skaft ok skael thaet fornaemda goz fra sik ok siina arua. under Jon Mårtensson ok hans arua til aeuaerdhelika aegho. ok siaelf Thorgriim hiplt a farningene. ok hans brodher Skaelduluer. ok vii alle fornaemde allo haeradheno naeruarande. Til meer stadhfaestelsse ok vitnesbyrdh haengiom vi fornaemde vaar jnsighle fore thaetta bref som scriuat var a sama stadh ok dagh. are ok tima som fpr aer sacht." (1380 den 20 Juli.)

3) Den ena hälften af hemmanet kallas Apelbol.

4) Lenmades i morgongåfva af väpnaren Sven Jonsson till Dingel-vik den 6 Okt. 1449. Se N:o 8 vid Grinstad.

5) Egdes 1563 af Kristoffer Torstensson till Ullstorp och Bryggom. 1664 af Carl Pauli, assessor i Göta hofrätt. 1681 af Göran Pauli. 1683 af general-rumormästaren Jesper Wising Reuterhjelm och hansfru Anna Kristina Pauli. 1716 af Åke Soop. 1736 af majoren Carl Gust. Frölich. 1767 af hofsekreteraren OI. Brunn. 1794 af kaptenen och ridd. von Wolcker. 1810 af löjtnanten Jakob Kafle. 1824 af assessorn E. Odhelius. 1850 af löjtnanten Ture Odhelius.

6) Egdes 1563 af fru Karinna på Dingelvik. 1584 af Brun Göransson. 1603 af Peder Kafle till Nygård. 1626 af Göran Kafle till Nygård. 1681 af fru Elsa Roos. 1683 af rytlmästaren friherre Georg Joh. Taube. 1736 af öfverstelöjtnantskan Magdalena Soop. 1767 af majorskan Tesslow eller Simmingskiöld. 1775 af fröken Lisa Tesslow. På 1780-talet och intill den 27 April 1823 af patron Matts Rudén. Derefter af hans svärson, assessorn E. Odhelius. Sedan af hans arf-vingar, hvilka 1850 försålde hemmanet till kronofogden G. Forsell, som derpå utsålde flera mindre lotter af egendomen. Något lärer ännu återstå att afyttra.

II. Gunnarsnäs. Skrefs fordom Gunderssnes, Gunderås, Gunnis-ness. Är näst Jern den minsta socknen här i orten. Innehåller fast land 0,210 qv.-mil, och delar af sjöarne Kålungen samt Näsöl jemte 7 små kärn vester i fjället upptaga 0,032 qv.-mil, således summa 0,242. Längden från norr till söder %, bredden något öfver % mil. Indelade vägar från Skållerud, Holm, Ör och Dalskog socknar leda härigenom. Kyrkan af sten är utan både torn och sakristia.

From stiftelse: 1827 den 17 Juni anslog krigsrådet Daniel Fryxell och hans fru Margareta Langensköld deras gemensamma egendom till välgörenhet. Bifogade dertill reglementariska föreskrifter den 25 Jan. 1832, hvarefter enkefrun, med den rätt henne tillkom, utgaf nytt förordnande den 20 Jan. 1840, bevakadt vid Nordals häradsrätt den 4 Juli samma år, hvilket är af följande hufvudsakliga innehåll:

I:o. Efter min död skall en direktion, som utgöres af landshöfdingen öfver Elfsborgs län, domhafvanden och kronofogden i Nordals härad, kyrkoherden i Örs pastorat, dessutom 3:ne i orten boende, besutne ståndspersoner och 2:ne hemmansegande bönder samt en af mig utsedd kamererare, öfvertaga all min qvarlemnade egendom, så väl i löst som fast, af hvad namn och beskaffenhet den vara må, för att densamma vårda och ansvara, på sätt här föreskrifves.

2:o. Sedan min lösa egendom, med undantag af nödiga inventarierför egendomarne? skötande, samt af mig särskildt disponeradt, blifvit genom direktionens försorg realiseradt i penningar, och beloppet der-före behörigen placeradt. skall årliga behållna afkastningen, så väl deraf, som af mina fasta egendomar, användas till förmån för olyckliga be-höfvande af hvilken folkklass som helst, dock så, att minst tre fjerde-delar af det hela utdelas till blygsamt fattige (pauvres honteux) och resten till stipendier åt behöfvande studerande \ nglingar, som här nedan omnämnes, alla dock inom de samhällen, der min mans verkningskrets egenteligen varit och der han bemötts med mesta vänskapen, nämligen Wermlands och Elfsborgs län samt företrädesvis Dals land, men ej annorstädes.

Derefter innehaller gafvobrefvet åtskilliga enskilda anslag och slutligen uti 5 kapitel reglementariska föreskrifter. Af dessa inhemtas:

a) Att direktionen till resekostnader in. m. erhåller årligen 150 r:dr silfverspecie.

b) Att kamereraren, som skall bo på Ekholmen fritt, får i ärlig lön 225 r:dr silfverspecie.

c) Att 600 r:dr silfverspecie skola utdelas i pensioner åt pauvres

honteux. Dessa indelas i 6 klasser sålunda:

3 pensioner i 1 :sta klassen å 30 silfverspecie................ 90.

6 d:o i 2:dra d:o å 25 d:o ................... 150.

6 d:o i 3:dje d:o å 20 d:o ................... 120.

6 d:o i 4:de d:o å 15 d:o .................... 90.

9 d:o i 5:te d:o å 10 d:o .................... 90.

12 d:o i 6:te d:o å 5 d:o .................... 60.

42. Summa 600.

Inom dessa 6 klasser eger direktionen icke allenast omflytta de pensionerade, när omständigheterna dertill föranleda, utan att äfven alldeles fråntaga pensionen den innehafvare, som antingen icke be-höfver den, eller illa använder den. eller genom ett osedligt lefnadssätt den vanhelgar. Hälften af pensionsruinmen bestämmes för militärers och hälften för civile personers enkor och döttrar.

Till stipendier anordnas:

d) 37i/o r:dr silfverspecie att utgå i 2:ne år at en skicklig, mindre bemedlad officer, född inom Elfsborgs län, Dal eller Wermland, somämnar genomgå kursen vid det å Maricberg inrättade läroverk för artilleri-officerare.

b) 25 r:dr silfverspecie att utgå i 3:ne år åt en skicklig, för goda seder vitsordad, student af Wermlands nation vid Upsala akademi, hvilket stipendium af konsistorium på öfligt sätt utnämnes. Skulle någon af min salige mans syskonbarn, ocb dernäst deras afkomlingar i rätt nedstigande led. samt slutligen andre afkomlingar af Fryxellska stammen. sig såsom stipendiesökande anmäla, skola desse, så vidt de eljest gjort sig kände för flit i studier ocb goda seder, ega företräde till erhållande af detta stipendium framför andra.

c) Till Carlstads skola anslas 12 mindre stipendier: 1 årligen å 10 r:dr silfverspecie, 1 d:o å 5 r:dr silfverspecie och 10 d:o å 2 r:dr silfverspecie.

Dessa stipendier skola efter slutad examen, hälften hvarje termin, utdelas såsom uppmuntran åt flitige, välartade och i torftiga vilkor stadde ynglingar, utan afseende på slägt och stånd. Utdelningen sker efter ephori och herrar lärares bepröfvande.

Till bildande af en grundfond för inrättande i framtiden af en för Gunnarsnäs och Holms socknar gemensam Lancasterskola, bestämmes ett belopp af 25 silfverspecier årligen. Dessa göras räntebärande intill dess skolan kan varda organiserad. Skall kallas Daniel Fryxells skola.

En gåfva af 3 r:dr silfverspecie tillfaller årligen Högsäters kyrka, för den åt Daniel Fryxell och hans slägt der upplåtna grafplats.

Dessutom lemnas årligen till pastor i Ör 6 r:dr silfver specie och till pastor i Högsäter 5 r:dr silfverspecie, att hvarje år utdelas, en specie till en fattig inom hvardera af dessa pastoraters ellofva socknar, efter pastors bepröfvande.

Utom dessa till välgörande ändamål stadgade anslag, skall direktionen ega rättighet, vid särskilda olyckliga och ömmande händelser, att meddela sådana understöd, som kunna pröfvas tjenliga.

Minnesstenen vid Westerråda, som upprestes 1820. med Carl Johans och Oscars namnskiffer m. m., skall hvart 5:te år renoveras och platsen hållas städad samt planteringen utmed vägen vidmakthållas.

Denna välgörenhets-anstalt bär namn af Fryxell-Langensköldska Stiftelsen. Till densamma höra följande fastigheter och frälseräntor: i Gunnarsnäs socken: säterierna 1 Ekholmen och 1 kyrkebyn, rå och rörs-hemmanen Yi Björsäter, Yi Bräckan, ’/4 Lindstorp, med 7 underlydande jordtorp; i Holms socken: säteriet IFesterråda, rå och rörs-hemmanen Låghult, afhyst, Ys Rösan, frälsehemmanet Yi Låkungerud, tillhopa 4Yi hemman, samt 4 par fotqvarnar i Ingriby ström, Holms socken, hvilka gå endast vår och höst; frälseräntor af följande: i Skaraborgs län. Malma socken: % Askjum skattegården, 29/4s Suggegården, % Gäddegården, Yl torpet Askjum, Yi Aplebacken, 1 Hörryda; Spar-lösa socken: Yi Ulf storp Qvistegården; Legnums socken: V> Stora Holmen, Yi Lilla Holmen, Yl Laggaregården; Hyringa socken: Yi Lekunga Mårten Persgården, Yl Prästorp; Flakebergs socken: Yl Flakeberg frälsegården, Yi Kusketomten Olunda; Ås socken: Ya Åsen Måns Carhgården. I Wermlands län, Grums socken: 1 Asharnmar öfre; Carlstads socken: Yl Edsgatan. På Dal, Bolstad socken: 1 Le fors, Yi Bakerud; Grinstad socken: Yl Krynebol; Erikstad socken: 1 Ya Björne-bol; Ferglanda socken: 1 Stigen vestre; Rölanda socken: 1 Åsen, Yi Rostorp, Yi Ulldaln, 1 Bruneberg, 1 Dalen, 1 Tveten, Yl Roth; Jerns socken: Yi Roglebråna; Nössemarks socken: Yl Sämb, Yl Strand stora, Yi Strand lilla; Ödskölds socken: Yi Hängesten.

Efter 1848 års bokslut utgjorde nettobehållningen af ofvannämnda fastigheter, frälseräntor, qvarnar jemte utlånta kapitaler 6,838 r:dr 44 sk. riksgäldsmynt, enligt uppgift, benäget lemnad af kamereraren J. M. Wittrock. År 1850 utgjorde samma behållning 5,272 r:dr 43 sk. r:gs, enligt Post- och Inrikes Tidn. N:o 82 1851.

Daniel Fryxell, äldste sonen samt tionde barnet af prosten i Hög-säter Jöns Fryxell och L Irika Ullholm, föddes i Högsäter den 30 Mars 1776. Blef underofficer vid Westgöta Dals regemente 1795. Fändrik vid Kalmar regemente 1796. Löjtnant vid Skaraborgs regemente 1800; vid Bohusläns regemente 1806. Tog afsked ur krigstjensten med kaptens namn 1811. Erhöll krigsråds namn, heder och värdighet 1820. Bodde 1822 och 1824 i Stockholm, sedan på Westerråda i Holms socken, och sist på Ekholmen i Gunnarsnäs, der han afled d.14 Febr. 1837. Gift i Stockholm 1821 med enkefru Margareta Toll, född Langensköld. Hon föddes i Finland samma år och dag som Fryxell. Hennes föräldrar voro majoren, riddaren Henrik Langensköld och Ot-tiliana Charlotta Ladau. Gift 1794 med kapten Wentsel Ludvig Toll. Öfverflyttade 1811 till Stockholm, der Toll dog 1817. Afled på Ekholmenden 27 April 1840, barnlös i båda äktenskapen. Enligt förordnande blefvo båda makarne jordade i Högsäters kyrkogård, der en graf-vård af Kolxnårds-marmor utvisar deras hvilorum. Genom ofvan intagna stiftelse hafva de förvarat ett hedrande, varaktigt och för många dyrbart minne. Testamentet är fullständigt aftryckt i Carlstads Stifts-tidningar 1842, N:ris 6, 7.

Socknens hemman.

Skatte.

1 Backa. (Backan.) V4 y4 Berg. i i Bäckebol norre. (Beckaboll.) Vs i D:o södre. (D:o.) / - Vs Hjulsängen. \(> Vs Honerud. l l Hunnebyn. (Hunabyn.) 1 Hällan. (Hellena.)

Krono. 1 utjord under

Frälse.

% Rinneboda med Smedsbol. Vi !/> Rinnen.

% Skogsboi.

Säteri.

1 Ekholmen. (Stommen.) 1) 1

Lindstorp.

Låttsbyn. (Lofftzbyen.) Sandlycke.

Sandviken.

Sällesäter.

Östevatten. (Östenvatn.) Gisslebyn 1 tomt under Hällan.

Sällesäter.

Svärkelsbyn.

Hölj an 1 qvarn under Ek holmen.

Kyrkebyn eller Stakelund. (Kirckabyen.) 2)

Rå och Rör.

V4 Björsäter. 14 Lindstorp vestre.

V4 Bräckan.

lj Såsom namnet Stommen utvisar, var detta hemman, då kyrka här först anlades under katolska tiden, inköpt af församlingen, enligt kyrkobalken i Westgötalagen, samt förblef pastors stomhemman intill1547. då det utan någon ersättning till socknen henne fråntogs af Gustaf Wasa och upphörde med detsamma att vara andeli gl frälse. Är 1577 var det redan verldsligt frälse och Olof Stake den äldres sätesgård. Troligen var det flera år förut i Stake-ätten, i hvilken slägt Ekholmen. K)kebyn, Rinnen och Björsäter länge förblefvo. Gustaf Stake var egare 1645. Egdes 1681 af fru Malin Stakes arfvingar. Hon var enka efter kapten Olof Forbes. 1686 egdes Ekholmen, af fruarne Hamfrid och Elsa Stake. den förra gift med Bengt Claesson Hårdh, den sednare med Johan Pleningsköld. 1716 egdes hemmanet af Carl Belfrage, Harald Belfrage och Elsa Stake: 1734 af kapten Hjertas

enka; 1775 af Carl Hjerta: 1794 af fändrik Hjerta. Sedermera blef

patron And. Utterholm egare, äfvensom 1796 af Kyrkebyn m. fl. hemman. Efter hans död tillföllo säterierna med underlydande hans stjuf-son, patron Leonard von Wolcker, och inköptes år 1833 af krigsrådet Dan. Fryxell.

2) Hade länge samma egare som Ekholmen. 1790 såldes hemmanet af Harald Hjerta till hans systerson kapten Daniel Svinhufvud, som åter afyttrade det 1796 till patron A. Utterholm.

III. Dalskog. Skrefs i äldre tider Dalskoff. Dess ytinnehåll är

0.923 qv.-mil. Deruti äro inbegripna delar af sjöarne Erven, Näsöl, Gälsjön, Örjen, Marsjön. Kappebosjön, tillika med minst 32 små kärn, hvilka gemensamt utgöra 0,106 qv.-mil. Hela socknen ligger ofvanpå den östra bergkedjan och har både grund och lös, svag jord. En indelad väg går genom södra delen från Gunnarsnäs till Wedbo härad. Backarne på Gunnarsnäs-sidan kallas Homejorna. Den fordna rika skogs-tillgången är ansenligt förminskad. Socknens största längd är1 1%, största bredd ej fullt % mil. Ingen å, men flera vattenrika bäckar. Under min tjenstetid härstädes utarbetade jag en liten ekonomisk beskrif-ning öfver denna socken, tryckt i Carlstad 1814, hvilken detta läns hushållnings-sällskap 1815 utdelade till alla pastorat i länet, i afsigt att exemplet skulle efterföljas. Kyrkan med sakristia af trä nybyggdes 1747.

Fromma stiftelser: l:o af krigsrådinnan Marg. Fryxell, född Langen-sköld, på Ekholm den 31 Maj 1839, som då utfärdade gåfvobref af följande innehåll:”Mitt egande ett fjerdedels mantal efter helt räknadt uti kronoskatte-hemmanet Högebo, beläget i Nordals härad och Dalskogs socken af Elfsborgs län, bortgifver jag härigenom till herr komministern Nils Ahlin och dess fru Anna Kajsa Ahlin, född Bergenhem, med hus och jord, som det nu befinnes, att i båda deras lifstid få begagna, bo och besitta samt disponera som annan deras välfångna egendom, hvarvid tillträdet å densamma beräknas från den 25 Mars detta år, men efter båda deras död, är likaledes min öfvertänkta och bestämda vilja, att förutnämnde ^4 mantal Högebo tillfaller komministers-bostället Blekan i Dalskogs socken af Örs pastorat för everdeliga tider, att af man efter man af vördige presterskapet, som bostället Blekan innehafver, få begagna, under lika vilkor i afseende på dess underhållande och skötande, som i lag och stadgar föreskrifves för sådana boställen; dock får jag härvid tillägga:

Att den på Högebo befintliga ståndskog (så väl af herr komminister Ahlin som dess fru. jemte då det tillfaller Blekan som tillökt boställe) endast får begagnas till gärdsle och vedbrand, men för öfrigt undantager jag densamma till fri disposition för hygge efter min anordning för mine öfrige inom Nordals härad egande hemman och säterier efter befogenhet, att (och?) intill dess af mig annorlunda förordnadt varder.

Och som bostället Blekan troligen kommer att blifva bostaden för komministrarne i Dalskog, så stannar af sådan anledning herr komministern Ahlin och dess frus efterlefvande arfvingar eller rätts inne-hafvare ej i någon husrötebrist för Högebo, äfvensom ej i något ansvar för bristande hägnadsskyldigheter: och i den händelse Ahlin och dess fru skulle finna sig föranlåtne på Högebo bygga några nya åbyggnader, skall dess arfvingar eller rätts innehafvare efter bada dessas död ega rättighet sådana borttaga och från hemmanet afföra såsom annan deras egande egendom.”

Denna egendom afkastar i arrende årligen omkring 100 r:dr banko.

2:o Af bonden Johan Larsson i Källhult den 2 Jan. 1847, hvilken gjorde följande testamente:

’§ 1. Som jag genom arbete och sparsamhet kunnat förvärfva

mig ett tolftedels mantal efter helt räknadt i halfva kronoskattehemmanet Källhult, vill jag använda den på följande sätt.§ 2. Mitt äktenskap ined Maria Eriksdotter är ej välsignadt med

bröstarfvingar. Således är min yttersta vilja, att min hustru vid mitt frånfälle skall tillträda den egendomslott, som är nämnd i § 1, och åtnjuta besittningsrätt deraf i sin lifstid. Sedermera skall nämnde ]/i2 i Källhult tillfalla Dalskogs socken såsom bidrag till ett adjunkts-boställe, eller i annat fall såsom boställe åt en skollärare inom församlingen.

§ 3. Skulle min ofvannämnda hustru Maria Eriksdotter, eller dess

målsman, efter min död på något sätt vanvårda egendomen i brukning, hägnader eller hus, så ega Dalskogs socknemän att bortarrendera densamma till annan person, då arrendet likväl skall tillfalla Maria Eriksdotter, med förutsättning att socknemännen ega att om arrendesumman taga vård, om egarinnan ej sjelf kan sköta henne, dock skall hon deraf hafva sin bergning.

§ 4. Den nya byggningen, som är uppsatt på min egendomslott,

åligger min hustru att iståndsätta inom ett år efter min dödsdag.

§ 5. Vårt gemensamma lösbo eger min hustru att efter min död

för egen del behålla.

§ 6. Donationen af min egendom ega Dalskogs socknemän att på

vederbörlig ort fastställa, och skall min fastighet ej förskingras, utan qvarstå till det ändamål, som testamentet innehåller.”

Johan Larsson hade inköpt denna egendom den 11 Febr. 1843 för 1,666 r:dr 32 sk. riksgäldsmynt.

Båda dessa gåfvobref äro vid Nordals häradsrätt behörigen lagfarna.

Socknens hemman upptogos 1541 i Gunnarsnäs socken.

Skatte.

Vi Bergane.

V12 Båsane norre.

% D:o södre med Landsbol.

W Hedan. (Hiiden.)

Vi> Högebo.

1 Kappebo med Famshed. (Kap-

V4 Dansbo. Vi Flathult. Vi Funnebo. W Grönhult.

Vi> Kopparebol.

Vi Korsgården.

Vi> Källhult. (Kielolth.) V2 Kärr. (Kier.)

W Lapperud.

pebodh.)

Vi Gunnesbyn.

1 Hallorsbyn. (Halvordsbyen.)y2 Lunnebo. V-4 Tångebo. (Tungebo.) x/s Myrehvarf. u, Tångebyn. !/4 Prestbol. 1 Ärbol. (Åraboll.) Vs Ränsliden. V4 Öjerud. i Tegen. (Ttegen.) Skårsdaln 1 . tomt. Vs Tonebyn. Öfse 1 d:o under Trollunge- 1 Trollungebyn. (Trollunga- byn. byen.) Hallorsbyn 1 qvarn. Krono. V4 Blekan. (Bleckith.) Kommi- Kyrkebol 1 utjord under Ber- nisters-boställe. 1) gane.

Frälse.

Yi Håbålsbyn.

Följande hemman i Bäcke socken, under namnet Wedboräppen, höra till Dalskogs socken i kyrkligt hänseende: Ys Famshed, 1 Halängen, Ys Kläppesnäs, Ys Kronoberg, Yi Kälsviken, Y'2 Liane, Ys Skärliane, 1 Teåker.

1) Blekan var kyrkohemman, då gården, utan ersättning till församlingen, indrogs till kronan 1547. Räntade då till kyrkan 1 pund, det är 24 marker, smör, lika mycket till presten jemte dagsverken. Efter flera ansökningar om boställen för komministrar och flera löften af konung Carl XI att sådana anslå, blef omsider Blekan dertill lemnadt genom följande konung Carl XII :s bref till landshöfdingen: ”Wi se utur eder skrifvelse den 15 hujus hurusom kapellanerne i Örs gäll på Dal, Jonas Bjur och Johannes Austrin, likmätigt vår på sistlidne riksdag för samtelige presterskapet utfärdade nådiga resolution, underdånigst anhålla att blifva försedde med boställen, föreslåendes J dertill för den ena Norre Örsberg Y‘2 i Nordals härad och Ör socken samt för den andra Blekan Yi och Öjerud % i Dalskog socken; och som vi till bemälte förslag vele hafva samtyckt, dock så, att den sednare allenast undfår Blekan ^4, efter som han intet mer än en lägenhet kan bebo, hvilket är det förnämsta ändamålet med kapellansbolens upplåtande, så hafven J ofvanbemälde kapellaner uti berörde lägenheter att im-mittera. Stockholm den 21 Mars 1698.” Blekan är måhända det sämsta prestbostället i stiftet. Innehåller 6 tunnland åker, 222 tunnlandså kallad äng. beteshag och skog. allt sämre mo-sand, starkt blandad med klappersten oeh landsvägsgrus. sådant hvarpå ljung bäst trifves.

IV. Skållerud. Kallades Skuldcrid. Skollaridh, Skcllcrc i äldre tider. Vidden 0.640 qv.-mil. Deraf upptaga Svanfjorden, Hjerteruds-sundcn med dess vikar, delar af Enen. Aklangen, Näsöl, Näre samt 12 större och mindre kärn 0,161 q\.-mil. Är belägen på den utgrening af östra stora bergkedjan, som bar namnet Köpmannefjäll, och är en af vatten starkt genombruten bergsbygd. Der utfaller äfven i Wenern vid Köpmannebro landskapets stör.-ta vattendrag. Största längden ocli bredden 1 mil. En indelad väg från Upperud till Gunnarsnäs och Holms socknar. Ny väg anlagd till Tissleskogs socken, en annan påbörjad till Köpmannebro, en likaledes till Ånimskogs socken och en är tjllämnad till Dalskogs socken, hvarom redan är nämndt i l:sta delen. Kyrkan, med ett vackert läge vid sjön Näre, är byggd af trä. likasom dess torn. På begrafningsplatsen stod tills för tre år sedan ett af sten uppfördt skiffertäekt grafkor. som brukspatronen And. Utter-liolin anlagt för sig och de sina, hvilket numera är nedrifvet. Han dog 1806, då dörren enligt förordnande igenmurades. Vid vestra kvr-kogafveln är för några år sedan upprest en vacker obelisk af huggen sandsten från Kinnekulle öfver den graf, som innesluter bruksförvaltaren

J. J. Hagstens hädangångna maka. Kyrkans altartafla af bildhuggeri-arbete är från början skänkt af brukspatronen Paul Rokes och dess fru 1679. Predikstolen likaledes af Rokes och Adam Altensleben 1682, hvilka troligen äfven låtit måla apostlarne på läktarens bröstvärn samma år, ett arbete, utfördt af Erik Eriksson Gris. som öfverträffar de få kyrkomålningar, hvilka ännu återstå i denna landsort. Riksrådet grefve Carl Didr. Ebrenpreus och lagmanskan Stedt, född Anna Maja Linroth. läto förbättra predikstolen 1759. Altarduken af rödt sidensarge med silfverfransar skänktes 1796 af nyssnämnde brukspatronen And. Utterholm; mässhake af svart sammet med silfver förärades 1826 af Epperuds bruks delegare.

Socknens hemman.

Skatte.

1 Annolfsbyn. (Andersbyen.) 1 Backen. (Backen.)

Vi Backeliane. 1 Bränna. (Brenndenna.)1 Eriksbyn. (Ericzbyen.) !s Siuicke. M Glyxhult. i s Sundsrud. Kroken. '4 Torgrinsb) n. 1 Krökersrud med Korndabi, 1 i Östebo södre. Liane stora och Korserud. Mölnerud 1 qvarn. (Krögsserudh.) 1) Snäcke 2 d:o och 1 sag. JAS Kållserud. 2) Backen lilla 1 utjord under % Lifvarebo. Backen. U Mölnerud. Hafrehckan 1 tomt under i Ryr. (Ryrr.) Bränna. Oskattlagde. Upperud norre stång jerns- 1 pperud norre 1 laxfiske. hamrar. Björkön 1 utjord. Håfre jernbruk. 3) Tjärkiln södre 1 d:o under Säljedaln 1 qvarn. Ransberg. 5) K rono. Malön 1 i itjord under Säljedaln. Frälse. lÅ Amundserud. 1 Säljedaln. ‘/» Benebo. (Bennebo.) 1 L pperud norre. 1 Opperudh.) Vi Forsbo. 4) 1 D:o södre. (D:o.) f Skalåsen. 4i i._, Å?en. (Ossen.) 2) 3 ) 1 Stommen. (Stommen.) i s Östebo norre. 1 Svankila med Gäddeståndet. Forsbo 1 såg. (Ssvanskiilli.) Tjärkiln 1 qvarn. 5)

Säteri.

1 Ransberg. I Raffnsbergh.) 5)

D O

1) Uti Broocmanska jordeboken \:o 5 pa kongl. biblioteket förekommer följande:

Lars Fleming 1571.

Uthy thz register ärhe forfatede ocli colligerede the iorda breff som Lars Fleming godz nu j våld och va?rio hafuer som aero hans kerahusfrues fru Birgitte Larsdotters arffuc godz epter henes salighc fader Laress Turesson gudh sielen glädje hvilke godz äro en brodher deel emoth Göstaff Johansson såsom så bescrifuet bleff anno 1561 först uti vestergötlandh. Doch ärhe en part aff samma godz bådhc medh arff och skiffte marghaleds forvandlede, framffore gambla breffwen lydha effter fortidhens heffd. På Dal. — — — — — — — —-

Itt annet pappersbref forsegledt utij en utskuren skrifft på then broder deel som her Ture iönsson arffvd uti forma syskene skiffte fförst 1500

Krökelssrydh medh lijde 4 Lispund smör och xx laxa aff fiskid.

Itt pergam. breff at Gunna Nilsdotter haffer solt Enar Andresson halffuan Kåldalen och halfft Konnarudh everdel. ägho mz binede och biurnede och allom luttom och lunnandom 1418.

Itt papp. breff at Torkil skräddare vitnar at hans moderfader Annund Borgharsson och hans broder sven sålde jöns knutsson en tredhiedeel uti een gardh hether Lijdhe i Nordal i Skollarydz sochn 1500.

2) Itt perg. breff att enar i sun skifftat och vplåtid Her twre jönsson en gard hetr Asen i Skulderidz sochen i Nordalz haeradh medh en halff qvaernström och thesse ödetompter Skalkgeråsen, Konde-rudh och Forssbol med en fiskegård och laxakarstidh under Asen med flere utjordar och gaff Her ture Jönsson Enar igen en gård heter Forssnäs räntar 4 Lisp. till ålders ägo 1509.

3) I förmodan att Hafvitzfors är detsamma som Håfreströrn, meddelas följande bref af konung Hakan Magnusson 1366. efter Peringskölds afskrift af originalet: ”Alle men som thetta breff höra eller see sender Haquon medh Gudz nadi Noriges oc Sverikes konunger helsa medh gudi Wij kungprom thet allom mannom at vij for troskap och kerlek skuldh som vij oss formodhom aff hedherlikom manne oss elskelikum Lafrinds Biprnson tha hafuum vij giffuit oc unt hanum Hafvitzfors uppa Dal til everdtelik egha som han oss fpr haffthae (hade) uplatit Fprbiudhom vij harthelika vidher nadher hvariom manne then samma Lafrins ther uppa nakarlund hindra. Datum Baghaehus A.no D.ni MCCCLX sexto, quinta feria proxima post trinit.is.”

Af Wadstena klosters jordebok, se bilagan, inhemtas. att klostret här egde strömmen i ”Skollarids aa paa baadhin landh oc en qvarn oc halfft laxakaredh.” 1563 egde fru Britta på Penningeby, Lars Flemingsfru, ett fiske här, som rantade 80 laxar. Hon egde äfven Åsen. (Handlrr i kammar-arkivet.)

4) Se ofvan N:o 2.

5) Tholuo Paetaersson gaf 1305 den 5 Jan. vissa summor till kyrkor och kloster och pantsatte derföre qvarnen vid tiaernaekil och jorden der samt ransbiserg m. In. Brefvet på latin, gifvet på Läckö. är tryckt i Svenskt Diplomatarium, N:o 1452.

Ransberg tillhörde Stake-ätten samt egdes 1577 af Maur. Stakes enka, fru Anna på Berg. 1619 af Olof Stake till Ekholmen. 1647 af ryttmästaren Gust. Stake, enligt domboken s. å. 1681 kallas Ransberg gammal sätesgård och egdes då af öfverstelöjtnanten Anders v. Mentzer. 1743 af öfversten Jan v. Mentzer. 1761 af majoren v.Mentzer. 1777 af Upperuds bruksbolag. 1781 den 11 Dec. befriades C. H. Stedt att här hålla säteribyggning, hvilken deremot borde finnas vid Norra Upperud. Tillhör ännu bruksbolaget.

V. Holm. Kallades Holm äfven under medeltiden. Utgör 0,516 qv.-mil. Deraf upptages 0,028 af den lilla Götesjön och en del af Näre. Största längden något öfver l1/^, största bredden något öfver !/> mil. Nordöstra delen är bergig, såsom belägen på Köpmannefjäll. Det öfriga är slätt och nära utan skog. Vid Holms-å, hvilken afleder vattnet från Näre, är hamn i Wenern och lastplats. Ingriby-strömmen eller ån förenar Näsöl med Näre. En större bäck kommer söderifrån Erik-stads och Jerns socknar och förenar sig med Holms-å. Utom stora landsvägen mellan Wenersborg och Åmål, som stryker längs igenom socknen, leder en indelad väg till Skållerud, en till Gunnarsnäs, en till Ör och två till Jerns socken. Nordost från kyrkan, omkring Vs mil, vid hemmanet Norre Östanå, var Östanå kapell i medeltiden beläget. Se l:sta delen, sid. 101. Skrefs Qstmna 1305, då Tholuo Paetaersson till presten och kyrkan testamenterade en mark, enligt N:o 1452 i Sv. Diplomatarium. I Holms kyrka utgaf Norske konungen Håkan Magnusson den 26 Nov. 1379 pardon för välborne Nisse Knutsson, enligt ett bref, efter originalet i riksarkivet, så lydande: ‘‘Vi Hakon me/ Gudz naadh Noriges oc Sverikes konunger kungprom thet allom mannom thpm som thetta breeff see ella hpra at wi haffuum fore gudz sculd oc fore donda manna bpn sculd vpgeffuit met vadborin man nissaknutzson all the hrut som han haffuer nioti os hrotit til tlienne dagli. for tlien sculd. at han er waar man oc waar thienare wordin meder so skelom at han g0re nialseghandoinen lika fore therra scada, oe vppa thet at han vore os thes yttermeir til thienesto, var thetta hreff gort vider Holms kirkiu a dale, tlaghin nesta effter sancta katerina dagh Anno domini M0CCC°LXX ' nono.” Häraf synes, att Håkan ännu he-höll titeln af Sverige^ konung, ehurn han redan 8 år förut afsagt sig allt anspråk på Svenska kronan. Kyrkan är af sten, utan torn och sakristia. Vapenhuset lärer vara bygdt af Lindorm Stake. På dess yttre vägg är inmurad en sten med vapen under en krona och L. S. 1644. 1 koret en grafsten öfver Maurits Stakes fru Anna Jöransdotter af Bronäs, som afled pä Berg den 29 Mars 1591. En annan öfver Lindorm Stake d. ä. En annan öfver Erik Mauritsson Stake till Nordkärr, död den 10 April 1624. ogift, enligt slägttaflan i riddarhuset, och hans broder Lindorm Stake till Berg, död 16. . äfven ogift, enligt samma slägttafla. Båda voro häradshöfdingar, men icke på Dal. På kyrkogården äro 2:ne murade grafkor. På det ena står B. 1. D. 1671; på det andra L. E. S. 1694. Predikstolen skänktes 1742 af kapten Gust. Joh. Reuter till Berg och hans fru Hedvig Ridderscantz. Mässhaken är gifven af friherrinnan Charl. Ilibbing, född von Scheding, 1775.

Socknens hemman.

Skatte. V4 Brunshult lilla. Vs Läperud. 1/, D:o stora. 1 Mellerud. (Rode? ) lA Elofskärr. i /, Torpane. (Ttorpenn.) i Flatgärde. vi Täflingsbol. V4 Fogelbacka. l/i Täppan. 1 Gärdserud. (Gerdzruth.) 1 Töresb)n. (Ttörisbyen.) 1 Härlogsbyn. (Herlecssbyen.) 1 Wäsby vestra med Amunde- ‘4 Hökerud. byns tomt. (Wesby.) i Ingribyn. 1 lngriibyen.,1 1 Wäsby östre. (D:o.) i Kambol. (Kamboll.) 1 Äsnebyn. (Osnabyen.) 1) !/2 Källeberg. '•4 Ängenäs lilla. V4 Låtsbyn. (Lofftsbyen.)1 Östanå norre. (Östenåå.) 2) Melleruds Anolfsbyn och Torpane qvarn. Östcvattens Ingribyns och Torgrinsbyns Kålungens 1 d:o. d:o. Bustebols Låtsbyns d:o. Bergs Wedbjörbyns d:o. Lindstorps Säteriet Bergs d:o. D:o Nordkärrs d:o. Krono. y4 Skogsboi. Militie-boställe. Dukekiln 1 utjord under Berg. Frälse. Vs Bro. y4 Låkungerud. y4 Erlandsrud. i Näs. (Nees.) 4) Vi Gatan lilla. 3) i Sunnå. (Ssyndenåå.) 9) Vs Hafden. 74 Suggegatan. 1 Holm. (Holm.) l/t Söderbyn. Yé Holsungebyn. 1 Torp. y4 Hökeberg. 3) Vs Ängenäs stora. y> Källstorp. % Östanå södre. (Östenåå.) 3) y4 Kärra. 1 Österråda. (Rååde.) Säterier. i Berg. 5) 1/, Solberg. (Ssolbergh.) i Nordkärr. (Nordenkiier.) 1 Wedbjörbyn. (Weberbyen. 7) 3) 6) 1 Westerråda. (Rååde.) 8) Rå och rör. y4 Backa lilla. */s Låghult. y4 D:o stora. ys Markustorp. ys Bröttorp. ys Paberg. y4 Gutvik. 3) å Rösan. y4 Hassle. (Hassla.) Vs Sapphult. y4 Håbålsbyn. v; Smedsbol. 3) y4 Häljansnäs. Vs Snarstigen. 3) Vs Hökeliden. 7 Sundsnäs. y4 Linnerud.1) Se vid Ör N:o 2.

2) Var stomhemman intill 1547. Enligt Gustaf Wasas s. å. den 8 Juni utgifna bref, skulle presterna få behålla sina stomhemman. Men af nedanstående bref upplyses, att denna stom 4 månader derefter var lagd under kronan samt bortbyttes, alldeles emot uttryckliga innehållet af Westerås recess. Så kort varaktighet och ringa värde hade denne konungs ord och försäkringar. Församlingen fick ingen ersättning. Ori-ginalbytesbrefvet i kongl. kammar-arkivets brefsamling, under Nro 112, lyder som följer: ”Bekännes iag Mauritz Olsson till Berg, att effther Stormechtigiste högborne furste och Herre her Gustaff Sverigis Götis och Wendes &c. konung, min allernådigste herre haffver utaff synnerlige gunst och nåde unt och uplathet mig Ett kyrkiegodz på Dall, till ett behageligitt heffdebyte, benempd Östenhåå udi samme sockn och ränter Fyre pund smör, En t:a Malt och En t:a haffra, hvilket godz nu under Cronan lagdt är. Szå haffver jag her emott till wederlag ödmjukeliga uplatidt och öfverantwardet hans kong:e M rätt En aff mine rätte arffwe-godz, som ligger J Kijnda herede J Cleffva by och sockn, och ränter 4 pund Smör och 2 t:r Korn. Doch medt sådane skäll och förordt, atth när hans Konrge Mrätt eller hans Nådes Konrge Mrätz ärffwinger täckies ryggie och opseije samme häffdebyte dhå skall thz stå på både sijder fritt och öpett. Thess till ytermere visse trycker Jach mitt Sig-nette för thette mitt breff, som giffvidt är J Stockholm 16 Novembr anno 1547.” Sigillet är i behåll. Att detta för fogden Maurits Olsson Stake var ett behagligt byte, såsom han sjelf kallar det, är otvifvelaktigt, helst Östanå är beläget alldeles intill säteriet Berg.

3) Finnas upptagna i Wadstena klosters jordebok, såsom hörande till samma kloster. Se bilagan Nro 5.

Hit höra tvänne gåfvo- och bytesbref: Se lrsta del. sid. 398, not. 18. 2ro ”Alle men thette breff Seer eller hpre lessze Bekennijs Jach Nijels foborg mz thette mijtt offne breff att jach haffuer gyort ytt gorde skijffte mz mijrc kere hustrvss hamfrydt thvressdotter roodt och samtycke mz Erliig och renlijffuett frue frue karyne Erycksdotter abbatissa ij vastene kloster Skall henne haffue enn gaar vdt aff megh szom lygger ij vestergylland y pttum ij vanghe geld ij Skonijngx herrijtt Som renter m pund szmpr i pund osthe mett alle Syne eyghedeller Som lijghei haffuer aff alder huijlche/ bettre er haffnebenn mijstheeffor erm gåår szom lyger poo daall Som hyder psthenåå Soom renter m pund szmdr och vill mark szmpr Ty aff hender jach och mijrc kere hustrv och hendijss arffuijnghe forrde gåår 0tum yndt tijll vastenssz kloster tijll euerdelijghe eyghe. vorde t et sszåå Som gud forbijudhe att for:de goor kunne g*å closter ij ffraa mz noghen rett Tha be-plijcter jach meg och mijn hustrv och hcnnyss arffuijnghe yghen att leggie yndhen nesth VI veckvr vedt vor Crystelyghe troo heder och aere Tyll ytthermere bevijssnijngh beder jach Erlüg och välbyrdijgz mandt tore bondhess yndzeijlle och Erlüg och velbyrdygz mandtz Signete nijls jespersons mz mytt egghet yndzeijlle vittherlijghe he(n)gghendes nedhen the^e offne breff Som skriffuijtt er paa berg die visitacionis marie anno domini m d xxxiii.” Originalet i riksarkivet. 2 sigill qvar.

4) Nuvarande egaren, bruksförvaltaren J. J. Hagsten, har gifvit hemmanet namnet Framnäs.

5) Berg är måhända det äldsta säteri på Dal, om ej Nordkärr och

Wettungen möjligen äro äldre. Egdes 1416 af Sven Niklisson Stake af vapen och sedan af hans efterkommande minst under 250 år. 1684 var Gustaf Carlsson egare och sålde 1690 egendomen för 3,800 r:dr in specie till välborne Johan Reuter. (Domboken 1691.) 1767 var

kornetten Axel Svinhufvud egare. Sedan friherre von Scheding. 1801 friherre Axel Ribbing. Derefter majoren och ridd. Erik Flach, som den 4 April 1820 sålde Berg, Hassle Markustorp, Sapphult, Holm, Österråda, Södre Östanå och Söderbyn för 80,000 r:dr banko till konung Carl XIV Johan. 1844 blef Hans Maj :t konung Oscar egare häraf. Är sedan försåldt och eges af bönder.

6) Var ett gammalt Posse-gods innan det före 1409 skänktes till Wadstena kloster af fru Katrina Knutsdotter, såsom i l:sta delen sid. 396 förmäldt är. Indrogs från klostret af Gustaf 1. Kom ånyo i Posse-slägten och egdes 1577 af Knut Posse, som derpå fick bekräftelse 1582 af Johan III; 1607 af Erik Stake, 1626 af dess arfvingar, 1630 af Nils Posse, 1675 af fröken Kristina Posse, syster till landshöfdingen Maurits Posse, 1675 af öfverstelöjtnanten Nils Lilljchöök, 1678 af Carl Pedersson Natt och Dag, 1684 af Göran Ulfsparre, 1716 af Lennart Posses arfvingar, 1719 af baron Maur. Posse. 1734 af öfversten, baron Wolmar v. Scheding, 1777 af häradshöfdingen och lagmannen Joh. Fr. Flach, 1810 af dennes son majoren, sedermera landshöfdingen CarlFlach, som den 21 Oktober 181b sålde Nordkärr, Näs, Torp, Solberg, Sundsnäs, Hökeborg, Hafden, Gutvik, Smedsbol, Häljansnäs, Linnerud, Snarstigen och Hökeliden för 80,000 r:dr banko till konung Carl XIV Johan. 1844 blef Hans Maj:t konung Oscar egare liäraf. Är sedermera försiddt och eges nu af bönder.

7) Kallas ufven IFebylwhn. Egdes af kyrkoherden Lars Ingonis i Floby till 1555. Gustaf Wasas åtkomst af hemmanet samma år är anförd i l:sta delen sid. 396. Köptes till frälse (1639) och byggdes till sätesgård af välborne Johan Bagge, som var har boende 1659. Egdes 1668 af kornetten Gust. Bagge. 1684 af Linnart Boos, 1716 af fru Ester Uggla, 1736 af fru Beata Roos, 1761 af kaptenskan von Kothen, 1777 af regementspastorn Jak. Beronius, 1785 af kapten Lillje-stjerna, 1802 af häradshöfdingen, lagmannen Fred. Ferd. Flach, sedan af grefvinnan llaij. 1829 af Herman Hasselblad, 1844 af f. d. riksdagsmannen Lars Larsson i Blekan, Ryr socken.

8) Egdes 1563 af Maurits Stake, 161)0 af jungfru Kerstin Stake, 1664 af Gustaf Stake, 1681 af öfverstelöjtnanten And. v. Mentzer, 1736 af G. Joh. Reuter, 1747 af öfversten Johan v. Mentzer, 1775 af löjtnanten v. Mentzer.

Minnesstenen härstädes, hvilken omförmäles uti Fryxell-Langensköld-ska stiftelsen i Gunnarsnäs, har följande inskrift: ”C. XIV J. J. F. O. Uppsatt till åminnelse af Hans Maij :t Konungens och Hans Kongl. Höghet Kronprinsens förbiresa till Norge d. 13 Juli 1820. Kon. C. XII reste denna väg 1718 sina fiender och sin slutbana till mötes. Vår store och vördade Konung Carl XIV Johan åtföljes med frid och välsignelse att besöka de riken igenom honom blifvit förenade.”

Uppgiften om Carl XII:s färd förbi Westerråda lärer få anses såsom misstag, emedan han vetterligen aldrig var i Nordal.

9) Egdes 1785 af kapten Lilljestjerna, 1802 af kaptenen friherre Axel Ribbing, sedan af hans enka Charll M. von Scheding, och nu af löjtnanten Gust. Teodor v. Qvanten. VI.

VI. Jern. Skrefs i äldre tider heder och Jernäs. Uti 1587 års jordebok är antecknadt, att denna socken tillförne varit skrifven ”inne med Holms socken”. Är den minsta i landskapet, endast 0,206 qv.-mil. Längden i öster och vester är % och bredden i norr och söder % mil. 2:nevägar träffas vid kyrkan, en från Grinstad till Holm i norr och en till Holm i vester. Ingen sjö utom Wenern. till hvilken socknen gränsar i öster. Hemmanen vid sjökusten hafva skog. Socknens vestra del är slätt och till största delen åker. Ingen å, endast en större bäck, som rinner norr ut till Holms å. Kyrkan af sten, utan torn och sakristia, är liten och för trång för nuvarande folkmängd.

Socknens hemman.

Ms

H

|

i

Ms

Ms

l

i

M4

Mi

Ms

Mi

M2

Mi

Skatte. Brakarebol. 1) Vi Bronäs. 1 Bråbol. Mi Bråna. (Brandena.) L Bräekan norre. M* D:o södre. Ms Bön med 1 tomt. (Böen.) Ms Frestersbyn. (Ffrostebyen.) U Gunnesbyn. Mi Håltane. Ms Jonsbråna. Mi Lycke. Låtsbyn. Mi Krono. Korsgården. Militie-boställe. ' S Frälse.

Magnorsbyn.

Pålbön. (Pålböen.) Rearsbyn.

Rud. (Rudh.) Siribyn.

Skankebol.

Skärbo.

Smedsbol.

Svenungerud.

Tormansbol.

Westanväga.

Westanvägatorp.

Stommen. (Stomen.)

Raglebråna.

D:o.

1) De flesta hemmanen saknas i de äldsta jordeböckerna, sa äfven detta. Namnet fanns likväl 1564, hvilket synes af följande, som meddelas ur häradets dombok 1646. der det till framtida säkerhet blifvit intaget: ”Jag Niels Foborgh till Gunnersnäs Häratshöfd. offver Daal bekänner mdh dette mitt opne breff at år effter Gudhz byrdh MDXLVI then VIII oktobris holt jag ting i Hunebyn i Gunnersness s(jchn i Nordahls häradh offvervarandes K. Maj :ts vår nådige Herres fougteöffver Daal erlig och förståndig Lasse Svensson samt medh nämpden ocli menige man, som tå tillstädes voro. Bland andre ehrender kom för rätte Joen Påvelsson Bryngulff Jonsson och skaffärade Anders Eriksson en gårdijll benemd Bön med thesse effterskreffne ödegårdar som äre Toppebool, Berg, Nordh Skyndere, Bräcke, Bragarebol och Speeketegen, liggandes i Jern socbn i förbemrte häret för XVI pund godh koppar . .

......... och thesse 12 effterskrefne dannemän voro ther fast åt och

pa skaftet höllo”....... Det var samma ting 1646 som allmogen be-

svärade sig, att det byggdes en hop backe- och skogsstugor, der alla-handa parti nersätter sig och gör skada på fogel, djur och skogar, samt bysa tjufvar och skälmar. Nu beslöts, att dessa stugor skulle vid 40 marks vite, enligt 1638 års riksdagsbeslut, utrifvas, derest de icke till i/4 eller !/s mantal kunde skattläggas.

Från Örs pastorat härstamma:

Stakeätten, en bland de äldre Svenska adliga ätterna, härstammar från Dal och sannolikt från säteriet Berg i Holms socken. Se l:sta delen sid. 215.

Blanckenfjell, 2:ne särskilda nummer på riddarhuset. Torsten Jonssons söner Lars och Jon adlades, den förre 1645, den senare 1650. Båda voro militärer. Fadrens yrke okändt.

Fahneskiöldska slägten, adlad 1648. Stamfadren var kronolänsman-nen Peder Svensson i Nordal.

Pleningskiöld, Mattes, adlades 1654, då han var häradshöfding på Dal.

Granfelt, Lars, adlad 1689. Slutligen öfverste. Fadren bruksskrifvaren Jonas Källander, som var son af kykoherden i Ör, Arvid Brynolphi.

Karlsten, Arvid, broder till öfversten Lars Granfelt. adlad 1692, kongl. medaljör och vann såsom sådan Europeisk ryktbarhet. Se Biografiskt Lexikon, 7 b., sid. 14.

Dalstjerna, Gunno. Adlad 1702. Öfver-direktör. Son af prosten i Ör Anders Eurelius. Isynnerhet bekant för sin ”Konungaskald”, författad vid Carl XI :s död. Se Biografiskt Lex. 4 b., sid. 36.

Blutherus, Gunno. prost öfver hela Dal 1651. Son af prosten öfver Dal Brynolph Haqvini. Båda kyrkoherdar i Ör. Blutheri broder Arvid var före honom kyrkoherde i Ör. Deras broder Erik var pastor i Tösse, död 1651.Dalius, Sveno. Den sistnämndes broder. Känd under namnet ”salig gubben” redan under sin lifstid. Författare. Se Biograf. Lex. 4 b., sid. 49. Eurelius, Torsten, prostson från Ör. Kyrkoherde i Åmål 1688.

Svala, Arvid, kyrkoherde i Högsäter, död 1719. Var född i hemmanet Svalungebyn och fadren gårdsrättare.

Brink, Jonas, bondeson från Örs socken. Kyrkoherde i Åmål 1758. Waldenström, Fredrik Kristoffer, kyrkoherde och prost i Ör 1760. Son af sin företrädare i einbetet derstädes Johannes Waldenström.

Setterlind, Anders, soldatson från Holms socken. Teologie licentiat. Adjunkt i matematiken i Lund och honorarie professor 1817. Dog 1820.

Örtenblad, Jakob, bondeson från Örs socken. Prost i Rölanda. Död 1809.

Örtenblad, Gustaf Jakob, den sistnämndes son. Provincial- och lasa-retts-läkare i Elfsborgs län, död 1837.

Örtenblad, Olof, den sistnämndes broder. Född i Skålleruds socken 1782. Nuvarande kyrkoherde i Ör, teologie doktor och kontraktsprost.

Wennersten, Anders Magnus, nuvarande kyrkoherde och prost i Ed. Född i Skållerud 1798. Fadren brukspatron.WALBO HÄRAD.

Gränsar i söder och vester till Bohuslän, i norr till Wedbo, i öster till Wedbo, Nordal och Sundal. Yt-innehållet 6,244 qv.-mil, hvaraf 0,334 upptages af små sjöar och kärn. Skrefs IV ar dy niar i konung Magnus Barfots saga; Ordhence i ett bref 1287 af konung Magnus Ladulås; Warbo 1502. En mindre del af häradet i norr är jemn, men det öfriga utgöres af en myckenhet smärre höjder och dalsänkningar. Många hemman sakna skog till byggnader och annat husbehof. I norra delen är jorden af sämre beskaffenhet, i södra deremot bördig. Häradet omfattar 3 pastorat: Torp och Ferglanda, hvilka äro ett länsmansdistrikt, samt Högsäter, som utgör det andra länsmansdistriktet.

TORP,

konsistorielt pastorat af 3:dje klassen. Var förenat med Ferglanda pastorat intill 1670, då det derifrån afskiljdes. Innehåller 2:ne socknar: Ryr och Torp.

I. Ryr. Skrefs Rydha 1449. Innehåller 0,770 qv.-mil. Deraf små sjöar och kärn 0,068. Den största är Wiksjön, dernäst Holmvattnet och Trestikeln. Kärnen äro omkring 24. Socknens största längd är 1%, största bredd % mil. Walboån mellan Ellnesjön och Wiksjön samt vidare till Bohuslän rinner genom socknen, dessutom större bäckar från sjöarne Trestikeln och Holmvattnet samt från några kärn. Socknen är en fjällbygd. En indelad väg från socknen till Qvistrum i Bo-huslän går härigenom. Kyrkan af trä, utan torn, omkring 160 år gammal. I sednare åren är sakristia tillbyggd. Altaret är skänkt 1747 af E. E. och E. M. Brandt. Altarduken af svart sammet gafs 1812 af framlidne öfverstelöjtnanten von Schultz. Hans enka uppförde på kyrkogården ett grafkor 1820. En värja hänger inuti detsamma, hvilkcn konung Carl XII förärade öfverstelöjtnantens farfader. Genom kongl. brefvet den 4 Nov. 1820 erhöll bruksegaren Simson Kock nådigt tillstånd att på sin egendom Wågsäter få bygga en graf för sig och sin slägt, emedan Ryrs kyrkogård var trång samt ofta besvärad af vatten. Detta grafkor är muradt af sten nära Wiksjön, med ett vackert läge i Wågsäters park.

From stiftelse: Nödhjelps-kommittéen i Carlstad har den 14 Nov. 1838 lemnat 100 r:dr banko såsom ett grundkapital till de fattigas ändamålsenliga underhåll genom arbete, hvilket kapital skall blifva o-förminskadt. Räkenskapen öfver denna åsyftade arbetsinrättning skall årligen insändas till stiftets biskop.

Socknens hemman.

Skatte. 1 Backa. (Backen.) y Presterud. V* Fagerhult. y Rörviken. Vs Grinåsen. y Smedserud. (Ssandzssrudh ?) 3/4 Hattefjäll. (Hattfiiell.) i Söttorp. (Ssörttorpp.) y4 Kilane. Till äng under Tuf- Yl Torkelsrud. van. Vi Tufvan. y2 Klåfven. (Klöffuen.) 1 Wägesäter. (Waussetter.) % Lunden med torpet Hjelme- y Äserud. lida. (Lunden.) Wågsäter 1 qvarn, 2 sågar. Oskattlagde lägenheter. Lilljenbergsfors manufaktur Hyr, 1 stig, 1 qvarn. 1 knipp- 4 spikhamrar. Strömmesäter 1 qvarn. Krono. % Strömmesäter. D:o. (Ström- Vs Soterud. Militie-boställe. masetter.) y4 1 Ifverud.Frälse.

1 Elnabacka. (Elinabacke.) y Sivikan. l/2 Flatebyn. (Ffladebyen. ) 1 Stensbyn. (Stennaby.) Y* Holmen. 1 Torrud. (Ttorudh.) 1 Högstorp. (Höstorpp.) y4 Tåkan lilla. 1 Ler yr norre. (Lerer.) y D:o stora. 1 D:o södre. y Tåstcrud. 1 Muberg. (Mååbergh.) i) i Wärhult. (Wederholth. 1 Rölanda. (Röllande.) 2) Säteri. 1 Ryr. (Rijr.) 3) Rå och rör. y Enkelsrud. Ys Ry r lilla. 1 Germunderud. Vs Skogen lilla. y4 Kikerud. Vs D:o stora.

1) Axel Johansson till Göksholm gaf detta hemman, jemte flera egendomar i Westergötland, den 10 Mars 1589 i morgongåfva till sin fru Ingegerd Bonde.

2) Gafs af väpnaren Sven Jonsson till Dyngevik 1449 i morgongåfva. Se Grinstad socken N:o 8.

3) Egdes 1563 af Jöns Bonde, 1577 af Tord Bonde på Stensholm, 1611 af Lorens Wagner, 1625 af Jöns Bonde på Stensholm, 1649 af jungfru Cecilia Bonde, 1681 af Tord Bonde och antecknades då såsom gammalt säteri, 1684 af Åke Soop, 1736 af fru Anna Kristina Soops arfvingar, 1743 af fru Katrina Tham, 1755 af Jokim Brandt, 1777 af friherrinnan Fleetwood, 1845 af enkefru majorskan Ebba v. Prosche-witz, född Natt och Dag. II.

II. Torp. Innehåller 0,738 qv.-mil. Delar af Ellnesjön, Långhalmen och Holmvattnet samt sjön Wassalen och 10 kärn upptaga deraf 0,056. Från nordvest till sydost har socknen en längd af 1% mil, men största bredden är endast % mil. Walboån infaller i Ellnesjön nära vid kyrkan. En å från vattnen i vestra delen af denna socken samt an-gränsande församling i norr. En annan liten å leder vattnet ur Wassalen och flera kärn till Långhalmen. 1 öfrigt allenast några större och mindre bäckar. Större delen af socknen är bergig. Den nordliga delen är väl uppodlad. Kyrkan af sten, byggd 1750, saknar torn. Altartaflan är gifven af Olof Jakob Amelgren och Maria Gellerstedt 1754. Till Uddevalla är 3Yo, till Wenersborg 4% mil. En indelad väg från Ferg-landa till Bohuslän, en annan i sydost leder från Ödeborgs sockens östra del till Bohuslän.

Fromma stiftelser: Konung Carl XIV Johan skänkte nådigst en

summa af 480 r:dr banko till denna sockens fattigvård, med vilkor att beloppet icke får minskas eller fattigvården afhändas, utan utlånas mot 5 proc. ränta, eller hvad högst derunder erhållas kan, hvilken ränta sedan årligen utdelas till de mest behöfvande fattiga i socknen. Kapitalet är utlånt och intecknadt d. 24 Febr. 1841 uti 9/.jo af hemmanet Toresbyn härstädes samt inteckningen förnyad den 17 Juni 1850.

Enkefru Elisabet Svenske, född von Proschewitz, gaf den 18 Jan. 1844 en summa af 66 r:dr 32 sk banko, att utlånas mot 5 proc. ränta, hvilken årligen skall af pastor, efter hans godtfinnande, utdelas såsom julgåfva till 5 af socknens fattiga, lika till hvardera.

Socknens hemman.

Skatte.

Vl> Berg. (Bergh.)

Vs Bikullen.

1 Boda. (Bodenna.)

Vie Furukärret.

Vi Hede.

7/s Hedenstorp. (Ttorpp?) 1) VL> Huseby med torpet Huset.

(Hassaby?)

W Högen. (Högen.)

3/i6 Högeryängen.

1 Höghult med Gerud. (Högoldth.)

V2 Höghult lilla med tomten Bråhagen.

Vs Kronoskogen.

Vs Lunden med Sandbacken. Vie Näset.

Vi Nättjebacka med Knotten.

% Ottersbyn. (Ottersbyen.) Rönningen.

1 Skälebo. (Skellabo.)

VL> Sommarhult. (Somerolth.) Vh: Statutetorpet.

Vs Stubberud.

1 Stufveryr. (Stuuaryr.)

I Toresbyn. (Ttorsbyen.)

Vs Tållebo.

'/> Tägnebyn. (.Ttegnabyen.)1 Upsala. (Oppssalle.) lo Åntorp. (Amttorpp.)

Håmule lilla 1 utjord under Håmule.

Boda 1 såg.

Krono.

1 Stommen. Pastors-boställe. Torp 1 d:o under Hedenstorp.

Högen 1 utjord under Högen och Tägnebyn.

Frälse.

1 Ellne vestre. (Elina.)|

1 Ellne östre. (D:o.) j

3/i Håmule. (Homulla.)

Yl Surnås.

Ellne vestre 1 qvarn. Surnås 1 såg.

Yj Jonstorp.

1) Såldes den 2 Okt. 1502, enligt ett pergamentsbref i v. Enge-strömska biblioteket, aftryckt af J. G. Liljegren 1819, så lydande: ”Johan Hogensson a wapn .... saalth oc oplatit minom magh Swen Ericson hva mina Gardha Thorpp i Warboo h:d j Fergelande geld oc Bierscvthe i Twsboo h:d i Twsee sogn m. m. intet vnnantacith som basthra er affwa en mista .... for fyre sinnom tiwffve mark i self oc peningha.” Besegladt af Johan sjelf samt H:r Amund Stache dess magh, Hans Person Foghith öffuer Dall och Niels Westgötte hasradz-höfd. öfver Swndall oc Warboo h:d. Sonadaghin nest epthe S:t Michels dagh.

På samma ställe har Liljegren intagit följande diplom: Habard Gwn-narson och mijn hustru Anna Amundzdotther solt hennas brodher Erick Staggas en gardh hitther Thorpp i Torpp sokn i Warbo h:d som årligen skattar 6 pund smör i landgiille för LX m.k i godh betalningh. Bergh S:t Jacob apl. dagh (d. 25 Juli) 1525. Sigillen. Nils Olssons höffwitzmandens öffwer Dal, Nils Klawessons och Torsthen Brodersons väpnare, äro qvar. Denne Erik Stake var slottslofven på Läckö.

2) Uti Broocmanska jordeboken N:o 5 i kongl. biblioteket finnes följande anteckning: Itt pappers bref att Jöns Månsson riddare och Björn Hallvardsson far vittnade, att Jon Knutsson har löst och köpt Elne gård i Torpa sochn i Warbo härad af Skulle Hugesson for enhingxt så god som två hundrade mark 1415. Var 1563 fru Margreta Sparres, riksrådet Nils Krummes enkas, gods. 1577 var Lage Posse egare. Egdes 1664 af öfverstelöjtnanten Nils Kagg. Kallas gammalt säteri 1681 och egdes då af jungfru Magdalena Bonde, 1699 af Gabriel Lilljehöök, 1736 af öfverstelöjtnanten Johan von Mentzer, 1767 af löjtnanten O. Amelgren, densamme som skänkt altartaflan, 1790 af sonen, assessorn och lagmannen Jak. L. Amelgren. Enkefru majorskan von Döbeln sålde dessa hemman 1821 till konung Carl XIV Johan, som åter afjttrade dem år 1835 till S. A. Holmgren. Såldes 1839 på konkurs-auktion till Jan Svensson från Wassända socken, hvars son Johannes Jansson nu är innehavare.

Härifrån härstammade:

Ullman, Magnus. Prostson. född 1762. Kyrkoherde i Onsala af Halland, kontraktsprost 1817. Död 1826. Hans broder Erik Erland blef kyrkoherde här och i Ed samt kontraktsprost. Död 1821.

FERGLANDA,

konsistorielt pastorat af 3:dje klassen, utgöres af socknarne Ödeborg och Ferglanda. Torp och Ryr hörde äfven hit 1670.

Af ett original-pergamentsbref i riksarkivet synes, att Jakob Jönsson, fordom kyrkoprest i Fserialanda. men 1534 i Wadstena, gaf med sin syster Luci Pedersdotters samtycke, samma år S. Povals convers. all sin egendom till Wadstena kloster. Han föreställde sig troligen icke, att klostret och gudstjensten derstädes skulle med tiden blifva ”nederlagda”.

I. Ödeborg. Utgör 0.609 qv.-mil. Delar af Östersjön, Långhalmen och Bovattnet jeinte 14 kärn inbegripas i summan, och äro deras ytor tillsammans 0,052 qv.-mil. Längden från nord vest till sydost D/s samt bredden % mil. Walboån genomrinncr socknens vestra del. Radane-ån afleder vattnet ur Långhalmen. Östra hälften af församlingen, som kallas Råbygden, är försedd med skog till husbehof och något till kolning. I vestra delen en indelad väg från Ferglanda till Torp. i östra delen 2:ne. en till Bohuslän från Rådanefors, en annan från Sundal förbi Rådanefors bruk. öfver Stigsfjället norr ut till Wedbo. I äldre tider var körväg fran Dagsholm till Nättjebacka i Torp och färja vid sundet i Östersjön för öfverfarten. Kyrkan af sten tillbyggdes1699. Ett oformligt torn uppmurades 1769. Här är begrafven kaptenen Mattes Lejongren. adlad 1695. Grafstenar finnas öfver löjtnanten C.

O. Stjernhjelm, död 1767, kaptenen och ridd. af svärds-orden Georg Hysing Mannerstråle och hans fru Eva von Brandten. Ödeborg har i äldre tider varit offerkyrka. Ännu begäres från angränsande socknar, att förbön må här göras för sjuka personer. Enligt Hammarins herdaminne (3. sid. 156) skall allmogens tanka vara, att denna kyrka är byggd före syndafloden. Sådana traditioner fås af menige man.

Socknens hemman. Skatte.

Va Berg.

Va Bråten.

Ij! Fröviken.

Va Hagen.

1 Håfvesten norre. (Hoffsten.)

1)

1 D:o södre. (D:o.)

Va Högen.

Va Kalserud.

Vs Kasan.

Va Kasslerud. (Kasslarudh.) 2) 1 Kasslerådane.

3 8 Kläppe. (Kleppa.) 3)

% Lundebvn. (Lundby.) kk Löfåsen. 1/, . sS Måsetorpet. 1 Rådane mellom . (Rudenna.) 1 D:o norre. (D:o.) Ls Rålunden. 4) k> Stommen. (Stommen.) 5) k Svarfvan stora. 1 •> Toresberg. (Thorsberg.) 6) 1/„ Ödeborg stora. (Ödeborgh.) Kasslerådane 1 ‘) såg, 1 qvarn.

Oskattlagdt. Rådanefors jernbruk.

Krono.

1 Brötegården. (Brytiigården.) %

Häradshöfdinge-boställe. 8)

Va Hamnebacka. D:o.

Vs Svarfvan lilla. Militie-boställe.

Frälse.

Va Brattefors eller Mölnerud. H Kuserud.

Ösby. (Ösby.) D:o. Mellom Rådane 1 såg.

Wrine 1 qvarn vid Brattefors.!/2 Rubbestad. (Rabestath.) Ödeborg lilla. (Ödeborgh.)

% Sannerhult med Blåhakerud Brattefors 1 qvarn.

och Tegen. (Ssenderolth.)

Säteri.

1 Dagsgerde. (Daxgerde.) 9)

Rå och Rör.

J/s Åserud.

1) Har sannolikt under hedendomen varit ett heligt ställe. Hof på gamla götiskan betyder helgedom, tempel. De stora, resta hällarne vid hemmanet, hvilka i l:sta delen, sid 96, äro anförda, synas äfven antyda något sådant. Möjligen har hemmanet Toresberg äfven bibehållit namnet af hednaguden Tor. Ett kärn sydost härifrån bär namnet Hofsjön. Att på detta hemman jemväl i hednatiden varit ett befästadt ställe synes af lemningarne efter en borg på Borråsen i öster från gården. Gårdarne Stora och Lilla Ödeborg samt socknens namn syfta äfven derpå.

2) Kallas Lilla Kalserud. Egdes 1577 af välborne Hans Torstensson.

3) Fru Ermegard af ätten Biilow, lemnade detta hemman i arf till sin son Johan Månsson Natt och Dag, hvilken sålde det till sin syster Kristina Månsdotter den 7 Febr. 1519.

4) Kallas Råln.

5) I dagligt tal Öborgs storn.

6) Egdes 1563 af Klas Kristersson Horn till Äminne, 1577 af hans enka, fru Kristina.

7) Egdes 1563 af Johan Åkesson på Göksholm.

8) Enligt ett pappersbref i utskuren skrift, som åberopas i den oftanämnda Broocmanska jordeboken, N:o 5, i kongl. biblioteket, föll detta hemman jemte Brataffors qvcernatorp, Moberghe ( i Ryr), en del i Brataffors quarn m. m. i arf till Ture Jönsson (Tre Rosor) efter hans fader Jöns Knutsson, riksråd 1482. 1589 den 10 Mars gaf Axel Johansson till Göksholm St. Ödeborg m. fl. i morgongåfva till sin fru Inggerd Bonde. Egdes 1563 af Johan Åkesson på Göksholm.

9) Kallas Dagsholm. Egare häraf: 1563 Erik Månsson på Bro;1577 Nils Nilsson pa Säby; 1625 Jöns Bonde: 1681 fru Maria Elisabet Uggla och benämnes dä ny sätesgård; 1684 Johan Sparre; 1716 friherrinnan Britta Kristina Bonde; 1736 fru Elsa Kristina von Mentzer; 1757 löjtnanten C. O. Stjernhjelm, sista ättlingen af Georg Stjernhjelm. (Biograf. Lex. 16 hand. sid. 1.) Född 1703, död 1767, enligt uppgiften pa hans grafsten, och gift med Eva von Brandlen, som var född 1724. llon egde i andra giftet kaptenen och ridd. Georg llysing Mannersträle, som dog här 1773. Efter honom beboddes Dagsholm af hans enkefru v. Brandten. Egdes 1801 af öfversten Hay på Onsjö, nu af fanjunkaren J. Renström.

II. Ferglanda. Innehåller 1,037 qv.-mil. Sjöarne Nyckelvattnet, Strandsjön. Kroksjön. Ilillingsäters sjön, Halvattnet samt öfver 20 små kärn upptaga deraf 0,068. Största längden i öster och vester är l1/», största bredden 1 mil. Walboan rinner nästan i inidten af socknen från norr till söder. Med henne förenar sig Lillån nära vid kyrkan. Flera hemman sakna skog till husbehof. De flesta hafva dock till stängsel och bränsle, men icke till hustimmer. Den betydligaste skogen är öster i socknen pä Stigsfjället. En indelad väg frän Sundal öfver detta fjäll är urgammal, ännu högst besvärlig att färdas, ehuru flera backar äro omlagda. En annan väg från Högsäter och vidare till Ödeborg och en från kyrkan till vestra delen af socknen. Enligt beslut vid häradssyn 1848 skall den sistnämnda fortsättas från Årbols bro till Edstena i Högsäters socken. Kyrkan af sten, utan torn och sakristia, är från påfliga tiden, inen sedan 2:ne gånger tillbygd. Har inuti haft flera adliga vapen på väggarue, som vid en reparation 1785 borttogos. Likaledes manga grafstenar inom och utom kyrkan, hvilka blifvit använda till hvarjehanda efter 1810. På östra yttre kyrkogafveln är inmurad en grafsten öfver prosten Joh. Bergman. Majoren Lars Fahne-skiöld är begrafven i koret. På kyrkogården ett grafkor af sten för Rydingsvärdska ätten. Från kyrkan till Wenersborg är 3%, till Uddevalla lika, till Åmål 9Vi mil.

Socknens hemman.

Skatte.

Vi Assarebyn. 1 Bandene norre/Bandenna.) 1)1 Bandene södre. (D:o.) i/._, Maretorp. (Morttorpp.) Vs Björserud. 1-0 /1 Markuserud. 3/4 Bäckerböle. (Beckerbölla.) Vi Mälltorp. 1 Dyretorp. (Dyrattorpp.) l/o Näsböle. (Nassaböllet. 1 3) % Ed. (Edh.) yj Rån södre. 4) % Fölen med 1 tomt. (Fföllith.) i/< Skogen. V4 Glumserud. y2 Slätthult. y2 Grinebol med Laggaregården. lÅ Spångerud södre. (Grindeboll.) 1 Strand. (Strandli.) l/s Gunnarsnäs. 1 Svenstakan. i Hede södre. (Hede.) y Tenarsrud. i Hillingsäter norre. (Hiilinga- Vi Timmervik. ssetter.) i/.', Tveten. (Ttuetten.) i D:o södre. 2) :u Wanneryr norre. (Wanden- i Horntveten. (Horttuedh.) riir.) i Håbyn. (Hobyen.) i/., Ålenäs. (Ollenes.) i Hällan norre. (Hellena.) Bandene lilla ocli södra 1 tomt. i D:o södre. (D:o.) D:o södra 2 qvarnar. v> Hällevad. (Helleuadh.) Dyretorp 1 d:o. y4 Härshult. Hillingsäter 1 såg. i Högsäter södre. (Högessetter.) Karstabacken 1 tomt under y> Ingelsrud. (Inglirudh.) Tenarsrud. i Kyllsäter. (Kyllassetter.) Skogen 1 tomt under Hede i Lillesäter (Lillassetter) med skatte. Knappstakan. Stigen frälse 1 qvarn. Krono. y> Bärböle. (Berbölla.) Militie- 1 Prestegården. Pastors-boställe. boställe. 5) 1 Wrine. (Wrienne.) Militie- 1 Efvensäter. (Evindssetter.) boställe. 7) Kapellans-boställe. 6) Fårängen 1 utjord under Rån. y> Hede. (Hede.) Militie-boställe. Wrine lilla 1 d:o under Wrine. y4 Hogsängen. D:o.

Krono säteri.

% Ryk stora. (Rugh.) | Militie-^4 D:o lilla. [ boställe. 8)Frälse.

1 Baggetorp. (Bagettorp.) A Sandvikan lilla. Va Burhult med torpet Kaserna. Va l):o norra. 1 Gatersbyn. (Gattulsbyn.) Va Skriketorp. 1 Hjertsäter. (Hjorttssetter.) Va Spångerud norre. 1 Högsäter norre. (Hugasset- 1 Stigen vestre. (Stiien.) ter.) 9) i Wanneryr södre. (Wanderyr.) Vi Rån norre. 1 Arbol. (Araboll.)

1 Frändöga. (Ffrendöra.) Säteri. 10) 1 Ättingsberg. (Gurandh.) 14) 1 Kyllsäter. 11) 1 Åttingsåker. (Ottenssager.) 1 Olsängen. (Olssengh.) 12) 15) 1 Stigen östre. (Stiien.) 13)

Rå och rör. Vs Enarsrud.

Oskattlagda lägenheter.

Frändögas 2 sågar. D:o Bjuggfors jernverk, ned-

Säteriet Stigens 1 såg, 1 qvarn. lagdt.

Sandvikan norra 1 d:o, 1 d:o. Boterud 1 utjord. 16)

Vid V. Stigen är ett färgeri och ett garfveri.

1) Omförmäles uti ett pergamentsbref 1382, hvilket är intaget under Brålanda N:o 5. Likaså i oftanämnda Broocmanska jordeboken, att herr Ture Jönsson och Erik Jönsson upplåtit Orm Björnsson en gård Bandena i Warbo härad. Ferghelands sochn för sin fulla arfs-lott till everdelig ägo. Skrifves Bondönn i ett öppet bref den 28 Sept. 1545, som Gustaf I utgaf i Elfsborg för länsmannen Björn Ormsson, att han må och skall njuta, bruka och behålla Bondönn i Färielanda sochen, som han nu besitter och lagligen ärft hafver, likasom andr^ kronans skattebönder. (Riksregistraturet.)

2) En trettiotvåendedel häraf kallas Skogen.

3) Eges nu af landtjägmästaren M. Modh.4) Kallas Råa. Lyder i kyrkligt hänseende till Ödeborgs socken.

5) I Broocmanska jordeboken åberopas ett perganientsbref, att Hel-levigh Torstensdotter sålt herr Ture Jönsson år 1510 en gård Bärgböle till ett vaedder (widerlköp för 40 mark penninga, räntar 4 Lisp. smör, återlösande innan X år. Egdes 1563 af fru Britta på Penningeby. 1577 af riksrådet Klas Bielke.

6) Egdes 1563 af Klas Kristersson Horn till Äminne.

7) Gustaf I:s åtkomst af detta hemman är anförd i 1 :sta delen, sid. 396. Enligt riksregistraturet skref konungen från Westerås den 17 Febr. 1551 till Lars Turesson följande bref: ”Wår synnerlige gunst tillförende. Wi hafve förstått, käre Lars Turesson, att i hafve en qvarn på Dal uti Walbo härad, benämd Wriene, ståndandes uppå våra egor. Så kunne vi icke veta hvad skäl i hafve till samma qvarn. aldenstund våra egor (som vi nogsamligen berättade äro) ligga rundt omkring qvarnen, begärandes fördenskull, att i vele låta oss få se hvad bevis i derpå hafva kunnen. Gud eder befallande.” Denne Lars Turesson var riksråd och son till Ture Jönsson (Tre Rosor). Detta hemman jemte Lilla Wrine, Stigen och Weberby i Holms socken samt Hanebol i Åmåls socken benämnas 1565 konungens arf och egne hemman, och bortstädslades till bönder 1563. Kallas så ännu 1603, enligt räkenskapen öfver årliga räntan i kammar-arkivet, men voro förlänte Erik Kristoffersson till Frändöga. Hemmanet lyder i kyrkligt hänseende till Ödeborgs socken.

8) Genom köp den 7 Febr. 1519 tillfallet Kristina Mänsdotter på samma gång som Kläppe. Se Ödeborg N:o 3. Egdes 1645 af Konrad v. Falkenberg. Kallas nytt säteri 1681, då Anders Dreffenskiöld var egare.

9) Kallas Hocksäler, liksom det vore Tyskt namn.

10) Benämnes Frändö. Egdes 1563 af Kristoffer Torstensson på Ulfstorp; 1610 af Erik Kristoffersson: 1619 af hans enka: 1637 af fru Ebba på Ulfstorp. Kallas gammal sätesgård 1681 och egdes då af fru Marg. Ekeblad: 1716 af Agneta Silfversvärd; 1736 af löjtnant Wall; 1767 af hof-auditören Hoffstedt; 1794 af kapten Riddorbjelke: nu af bönder.

11) Kristoffer Torstensson på Ulfstorp var egare häraf 1563: Ivar Bagge 1637; fru Elisabet Nijroth 1687, som da lät bygga sätesgårds-hus härstädes; hennes arfvingar 1716: ryttmästaren Ulfsparre 1736;hans arfvingar 1767; kyrkoherden P. Rnderherg i Kölanda 1777, som afled här pa denna sin gård 1791. Eges nu af bönder.

12) Egdes 1577 af välborne Hans Torstensson. Kallas gammalt rå och rör 1683, da Lars Fahneskiöld var egare. Egdes 1719 af fru Agneta Silfversvärd; 1734 af öfverstelöjtnanten C. M. Wulffschmidt; 1767 af dess arfvingar; 1773 af kapten Didron; 1777 af kaptenen baron Palmfeldt: 1801 af kapten Proschewitz: 1845 af enkefru kaptenskan Rydingsvärd. Eges nu af bönder.

13) Gustaf Wasa egare. Se ofvan N:o 7. Kallas nytt säteri 1681. Egdes af kapten Carl Didron 1649 -1683; af hans enka Agneta Silfversvärd 1687: af radman Jöns Kock 1736; af bruksegaren baron Chaman 1770; af kontraktsprosten Lars tnbohm. som dog här 1829: sedan af hans enka Anna Lisa Lizell. och nu af bonden Andreas Svensson.

14) Kallades i äldre tider Gurerni och Gurunnn. Lärer fått sitt nuvarande namn först 1645. Egdes 1577 af fogden Göran Torstensson: 1637 af Lars Larsson Silfversvärd. Kallas 1681 gammal sätesgård och egdes då af fru Margreta Silfversvärd: 1683 af Lars Dreffenskiöld: 1716 af Jakob Dreffenskiöld; 1720 af Joh. Linroth; 1743 af hans enka Anna Maria Dreffenskiöld; 1767 af hof-auditören Teodor Hoff-stedt: 1773 af kapten Didron: 1801 af öfversten och ridd. Rydingsvärd: 1805 af kapten Rydingsvärd: 1845 af herr A. G. Rydingsvärd.

15) Egdes 1563 af Nils Persson på Ruda: 1577 af fogden Göran

Torstensson: 1603 af Jakob Bengtsson; 1626 af Harald Bengtssons enka; 1637 af Lars Larsson Silfversvärd; 1655 af fru Karin Svenske, 1681 likaså och ansågs då för gammal sätesgård: 1683—1716 af

Jakob Dreffenskiöld. Eges nu af bönder.

16) Lti 1691 års jordebok i kammar-arkivet förekommer följande anteckning om denna utjord: ”Vid lilla Sandviken är belägen en skatte-utjord, som de Norrska bönderna begynnt att odla och bruka. Är belägen på Svensk grund, som med laga syn af Svenske män. lagmän, fogdar, lagläsare, läns- och nämndemän ransakadt och tillvunnet är, och nu införd i jordeboken för 1 Lisp. smör, allenast till kronan i Sverige, efter landshöfdingens befallning på tinget den 7 Jan. 1650. Blifvit köpt af salig Håkan Larsson Svärdsköld och eges nu af välb. Lars Fahneskiöld.”Frun detta pastorat härstamma:

Didron, Carl. Kapten vid Nerikes och Wermlands regemente. Bodde på och skref sig till Stigen, da han adlades 1649. jemte sin hroder. Denna adliga gren utgick med hans son. öfverstelöjtnanten och kommendanten pä Eda skans Anton Didron. född 1671, död 1735 barnlös. Carl Didron var gift med Agneta, dotter af ryttmästaren Carl Silfversvärd och Karin Lennartsdotter Svenske. Anton var gift med Maria, dotter af Bengt Rosenbjelke och Kristina llildring.

Myrtengren, Petter. Son af prosten härstädes Lars Bolander, om hvars tapperhet i fält något är intaget i 1 :sta delen sid 166. Adlad 1682. Var löjtnant vid lifregementet till häst och qvartermästare då han afled. barnlös. 1693.

Mannerstråle, Georg Hysing. Född 1725. Var kornett vid Bohusläns dragoner. Fången i Pommern 1759. Adlad 1767. Riddare af svärdsorden 1770. Fick bekräftelse på adelskapet 1773 och dog på sin egendom Dagsholm samma år. Gift först med Hedvig Vult von Steijern och sedan med löjtnant C. O. Stjernhjelms enka Eva v. Brandten. som öfverlefde honom.

Ekströmer. Carl Johan. Född på Radanefors bruk den 3 Okt. 1793. Fadren bruksförvaltaren Nils Ekström, modren Stina M. Broström. Adlad 1836. General-direktör öfver hospitaler och lasaretter i riket, ordförande i sundhets-kollegium, ridd. af nordstj.-orden, kommendör af Wasa- och Dannebrogs-ordnarne, m. m. Se Kröningssvärds Adelsmatrikel 1850.

von Schinkel, Berndt. Öfverste i armeen, f. d. adjutant hos högstsalig konung Carl XIV Johan. Ridd. af svärds-orden. Adlad 1840. Född den 7 Nov. 1795 i Ferglanda prestgård. Fadren kyrkoherden Bengt Bergman, modren Helena Elisabet Florelius. Se Kröningssvärds Matrikel.

Bergman, Joh. Magnus, den sistnämndes broder, född 1792, pro-vincial-läkare i Kopparbergs län.

Fergillander, Bengt, död 1637, kyrkoherde härstädes, och hans broder Jonas, död 1654, kyrkoherde i Ed, söner af kyrkoherden i Ferglanda Halvard Arvidi.

Fergillander, Halvard, kyrkoherde i Ljunghem af Skara stift, död 1681. Pastorsson härstädes.Bodin. Jonas, kyrkoherdeson härstädes och här pastor. Död 1729. Dennes son, Carl Magnus, pastor i Kila, död 1759.

Bergman, Bengt, pastorsson och kyrkoherde här, afled 1801.

Hannnargren, Anders, konnninistersson härstädes. Lektor i Carlstad. Sist kontraktsprost och kyrkoherde i Hesselskog. Död 1835.

HÖGS ÄTERS

pastorat, konsistoriellt af 2:dra klassen, innehåller socknarne Högsäter, Rännlanda, Råggerd, Lerdal och Jerbo.

I. Högsäter. Skrefs Höghaswtir 1403. Socknen upptager en vidd af 1,043 qv.-mil. Deraf utgöra vatten 0,037. Sjöar: Ragneruds- och Svingsjön: dessutom omkring 50 små kärn. Socknens största längd nära 1% och största bredd nära 1 mil. Valboån rinner härigenom från norr till sydvest, i hvilken flera större och mindre bäckar tillflöda. Östra och vestra delarne äro bergiga och något skogbeväxta. En indelad väg från Wenersborg förbi kyrkan norrut till Jerbo. 2:ne till Rännlanda. KyTkan af sten, utan torn, men har sakristia, tillbyggdes 1732. Under kriget 1808 var hon använd till fältmagasin. Härifrån till Wenersborg är 4^, till Åmål 8^, till Uddevalla 4 mil. På kyrkogården äro grafstenar och begrafningsplatser för Hedrénska och Fryxellska slägterna. För den sednare har kyrkan en årlig inkomst af 3 r:dr silfverspecie. Se Gunnarsnäs socken.

Fromma stiftelser: Se Fryxell-Langensköldska stiftelsen vid Gunnarsnäs socken.

Vidare har framlidna prostinnan härstädes Maria Kajsa Hedrén. född Milde, den 30 Sept. 1843 skänkt 202 r:dr 40 sk. banko, hvaraf årliga räntan endast för opåräknade behof tilldelas mindre bemedlade, men till fattigförsörjningen ej hörande gamla och sjukliga personer inom Högsäters pastorat. En tredjedel utdelas inom Högsäters socken och en sjettedel till hvardera af de öfriga 4 socknarne i pastoratet. Då ingen utdelning sker, lägges räntan till kapitalet. Medlen förvaltas af fattigvårdsstyrelsen. Gifvarinnan afled i Åmål 1849.

Socknens hemman.

Skatte.

Asmundetorp. Björslad.Va Bodane. 1 Qvarntorp. (Qvernattorpp.) V2 Brasäter norre. (Brassetter.) Va Ragnerud. 1 D:o södre. (D:o.) 1 Rösäter. (Rössetter.) 1 Bärby norre. (Berby.) 1 Skalsjö norre. (Skalzssöö.) 1 D:o södre. (D:o.) 1 D:o södre. (D:o.) 1 Bön. (Böen.) 1 Solberg. (Ssolbergh.) 1 Edstena norre. (Edhstenna.) 1 Stockelanda norre. (Stocke- 1 D:o vestre. (D:o.) landh.) Vs Edstenatorp. 1 Säter. (Ssetter.) y2 Ekarebol med Muggedaln. y2 Tveten. (Ttuetten.) 1) (Ekerboll.) Vi Tån. Vs Fjällsäter. i Tångelanda norre. (Ttonge- Vl Grinn. landh.) Vi Grönlanda. (Grönlandh.) i D:o östre. (D:o.) 1 Guthem nedre. (Gudim.) Va Tasterud. 1 D:o öfre. 1 Ullstack. (Ulzstack.) 1 Hedene. 1 Åkesäter. (Ockessetter.) y2 Holmen. 1 Önne. (Öen.) i Härsängen. 1'Hallssengh.) 1 Öxnäs norre med Svindaln i Högen. (Högen.) och Bruket. (Öxeness.) Vs Höghus. Va D:o södre. i Illesäter. (Illasetter.) Edstena norre. 2 qvarnar, 1 i Jolsäter med Grimserud. såg. (Giördsetter.) Illesäter, 3 qvarnar. Vi Kraketorp. Tångelanda östre. 2 d:o. 1 Kråkserud. (Kroxrudh.) Åkesäter. 1 d:o. y2 Landa. Öxnäs norre, 2 d:o. Vs Millansjön. Råstaden, 1 tomt under Gut- l Milleryr. (Milderutth.) hem nedre. 1 Nolby. (Norby.) Oskattlagde. Tångelanda östre. Jernbruk, I äng under Rösäter. kallas Öxnäs. Krono. % Bräcke. (Brecke.) Militie- 1 Bråsäter. Kapellansbol. boställe. Vi Hede. (Hede.) Militie-boställe.Högsäters prestgård. Pastors-bol. 2)

*4 Sandåker. Militie-boställe.

1 Stocklanda södre. (Stocke-landh.) Militie-boställe.

Äkesäter i stället för Mugge-fors, 1 qvarn.

Berga 1 utjord.

Latsbyn 1 d:o under södra Skalsjö.

Milleryr 1 d:o under Milleryr

1) Uppä derom gjord underdånig ansökning biföll Kongl. Maj:t den 15 Febr. 1834, att detta hemman, som var krono ocb häradsskrif-vare-boställe i Norra Fögderiet, fick utbytas mot y* skatte Forsnäs i Tydje socken, under vilkor att hemmansräntornas indelning förblifver oförändrad: och iklädes x/> Tveten skatte natur, men deremot x/l Forsnäs krono natur. 1840 den 27 April utfärdades kongl. bytesbref, hvarigenom öfverste-löjtnanten och ridd. Elias Norlin fick detta hemman i stället för Forsnäs.

2) Efter originalet i riksarkivet meddelas följande medeltids-bref af den 16 Aug. 1403.

”Uniuersis presentes litteras visuris seu audituris vlpho grymson curatus ecclesie hpghasaetir skarensis dyocesis necnon ecclesiarum ber-gensis ac stauangrensis canonicus salutem in domino sempiternam. Nouerint vniuersi venerabiles clericos dominos giordonem archidya-conum strengensem ac stenarum de vazstenis in sedecim nobulis auri anglicani ipsis per me rome concessis plene et integraliter satisfecisse mihi ad placitum absque diminucione. Vnde ipsos ab omni ulteriori repeticione exaccione impeticione extorsione seu vexacione qualicunque racione pecunie memorate per me vel per quemlibet alium penitus liberos reddo et quittos hac mea littera patenti. Datum apud ecclesiam hpghassetir Anno gracie M0CD°III° in crastino assumpcionis virginis gloriose. In quorum omnium euidenciam firmiorem sigillum nobilis viri mathei holmvidhson de firghelanda generi domini skanung militis necnon carissimi vicini mei et amici peto presentibus appendi me proprium ad presens penes me non habente.”

Moderniserad översättning: ”Alla närvarande, vare sig de se eller höra skrivelsen från Ulpho (Elf) Grymson (Grimson), kyrkoherde i Högsäter inom Skaras förvaltningsområde (i Skara stift) och före detta kanik inom Bergens och Stavangers kyrkliga områden (Bergensoch Stavanger stift) evärdelig hälsning i Gudi. Främst av alla vördnadsvärda kyrkans herrar (klerker) Giord (medeltida kortform av Gudfridr, sedermera Gottfrid), ärkediakon i Strängnäs och stenmästare (medeltida arkitekt och byggmästare, i stånd att bygga kyrkor av sten) i Vadstena i sexton år, av adlig engelsk släkt, själv ständigt min följeslagare i Rom och under tiden tillfredsställande mig utan avbrott. Vadan han oombedd på alla utomlands Instormande penning- och skattekrävares trakasserier, hurudana påminnelserna om penningkraven än var, med hjälp av mig eller någon, vem det lyste, fullständigt lyckades befria oss från avgifter, och detta mitt brev innebär ett öppet erkännande.

Givet vid Högsäters kyrka nådens år 1403 dagen före den ärorika jungfruns himmelsfärd (Jungfru Marias himmelsfärdsdag). Till ögon-skenlig bekräftelse av allt detta intygar vidhängande sigill, som tillhör adelsmannen Matheus Holmvidsson från Färgelanda. avkomling till herr Skånung. berömd krigsman och min före detta käraste granne och vän, att jag för närvarande ej har enskild förmögenhet.”

I sigillet synes en båt.

II. Rännlanda upptager 0,450 qv.-mil. Deraf utgöra Långvattnet jemte 11 små kärn 0,023. Socknens längd i norr och söder nagot öfver 1 och största bredden % mil. Ingen å, endast ett par större bäckar. Indelade vägar: två till Högsäters, en till Lerdalns och en till Räggerds socknar. Kyrkan byggdes af sten 1773, utan torn. Messeskruden skänktes 1847 af biskopen i Linköping J. J. Hedrén.

From stiftelse: Nuvarande egaren af Häre, kaptenen och ridd. Gustaf Holmdorff skänkte den 20 Juli 1834 till minne af sin aflidna fru Fredr. Sofia Stael von Holstein 50 r:dr riksgäldsmynt till socknens fattiga, samt ökade gåfvan med ytterligare 50 r:dr den 30 Augusti s. å.

Socknens hemman.

Skatte.

^4 Backen norre.

1 I): o södre. (Backen.) 1 Bäckenäs. (Beckisnes.)

J4 Gillesbyn.

V> Grorud.

I Guntorp. (Gunnattorpp.)l'.> Haltane. 1 R\rane. (Ryren.) 1 Härslätt. (Hersleth.) 1 Saxtorp. 1 Ilen. (Illen.) 1 Stenstorp. (Stennattorpp.) ks Järsalen. V2 Torp. V2 Källstorp. 1 Wattenböle. (Wattnabolle.) 1 Lycke. (Lycka.) 1 Annerud. Vi Midbön. 1 Ösby. (Ösby.) 1 Nyckelbyn. (Möcklabyen.) Cuntorp 2 qvarnar. 1 Rud. (Rudh.) Saxtorp 1 d:o. Us Rundsrud. Årim 1 tomt under Bäckenäs. Krono. % Stommen. (Stomen.) Läns- 1 utjord under Stenstorp. mansboställe. Ökhult 1 d:o. Igenfinnes icke. Frälse. Vi Blomskog. Vs Sälgefället. 1 Häre. (Herrö.) 1) Häre, 1 qvarn. 1 Steg. (Stegh.) 2)

1) Kallas Häreholm. Har en särdeles vacker belägenhet. Egdes 1577 af välborne Jöns Ulfsson. Nu af kapten Holmdorff.

2) Egdes 1563 af välborne Hans Torstensson till Lunden. 1577 af fru Karin på Lunden. Fältkamereraren Daniel Ekelund, född 1754, död här 1834, jemte sin fru, född Helena Hedvig Fryxell, hade i mer än 50 år egt och varit boende på denna gård. Af deras 8 barn är sonen Daniel Ekelund medicinalråd. Egendomen innehafves nu af bönder. 111

111. Råggerd. Uttalas af allmogen Rudjal och skrefs så 1610 i kronotiondelängden. Omfattar en yta af allenast 0,496 qv.-mil. Den stora Öje mosse intager en betydlig socknedel i norr. Socknens största längd är % och bredd något mer än ^2 mil. En indelad väg leder härigenom från Jerbo socken vester ut till Rölanda och Ed; en annan går till Rännlanda socken. I norr äro några hemman af Wedbo härad, hvilka i kyrkligt hänseende höra hit, nämligen 1 Hugeryr, *4Rud från Gesäter socken, 1 Gundbjörbyn, Vi.’ Bräckanl y> Brene, ys Ullpassbo från Rölanda socken. Denna del kallas Grubbekroken. Kyrkan med torn och sakristia, allt af timmer, byggd 1736.

Socknens hemman. Skatte.

y4 Balltorp. 1 Mahräten. (Mabrotta.) i Bodane. i/j Rud. y4 Bör.. (Böen.) 1 Starlanda. (Sterlandh.) ¥2 Fagerhult. V_> Steneryr norre. Gäxbo. 1 D:o södre med Rösa. (Stenaryi i Hallebo. (Hallebodh.) V-_> Stommen. (Stomen.) y4 Långelanda. Krono. 1 Sörsäter. Kapellansbol. Vi Äsebo. Militie-boställe.

Frälse. Oskattlagd.

Arud 1 utjord under Långelanda.

IV. Lerdal. Innehåller blott 0,323 qv.-mil, Tydjesäterssjön och Igel-kärn deruti inbegripne, hvilka upptaga 0,004 qv.-mil. Socknens största längd % och största bredd något öfver Vi> mil. En å, som bär socknens namn, rinner härigenom från norr till söder. En indelad väg från Rännlanda. Kyrkan af sten, byggd 1771, torn af trä 1775. Följande hemman från Wedbo härad och Gesäters socken höra hit i kyrkligt hänseende: 1 Ammeliden, 1 Östre Fjälla. 1 Hålebacka, 1 Liden, 1 Lom-melanda, 1 Åkerud med Ringelanda, Vi Käxbo. Vs Fårved lilla, Vs Taraldsrud, % Lund, Vi Fårängen.

Socknens hemman. Skatte.

y4 Bergön. 4'i Braten. (Brätten.) y4 Björnerud. 'V Bräcke. i Bläsön. (Blessöge.) 1 Flatebyn. ( Ffladebyen.) i Bodane. (Boenna.) Vs Grönåsen.1 1 löglnilt. (Ilögolth.)

1 Lerqvilla vestre. (Leraqvilla.)

1 D:o östre. (D:o.)

l/L> Manstad.

1 Torgärdsbyn. ( Ttorgersbycn. I

l T\djesälcr. (Ttiidasctter.)

1 Åsen vestre.

' •« I):o östre.

S\arfvan 1 toml under Fla-tebyn.

krona.

Stonunen. (Stomen.) Militie-boställe.

Tvdjesäter 2 q var nar.

1 utjord under östre Lerqvilla. 1 d:o under Åsen.

Frälse.

1 Elofverud. ( Elluffuarudh.)

V. Jerbo. Dess yl-innehall är O.TTo qv.-mil. deraf mer än hälften är berg. Svinåsjön. Yxsjön, Råvattnet, Arlevattnet, Haksjön, Stenvattnet jemte öfver 30 andra mindre vattensamlingar eller kärn, alla ofvanpå Jerbofjället. och 3:ne nedanom bergshöjden upptaga 0.023 qv.-mil. Socknens största längd är 1%, största bredden nära 1 mil. Flera stora odugliga mossar betäcka ytan, såsom Öje mosse, Tvetane och Bredmosse m. fl. Timmerskogen uthuggen. På fjället någon skog till kolning för Bäckefors och Öxnäs bruk. Sydöstra delen af socknen kallas Katteräppen. Valboån rinner längsefter socknen frän norr till söder; Svinån afleder vattnet från Svingsjön i Högsäter. Dessutom flera bäckar från fjället och socknens jemnare vestra del till Valboån. En indelad väg genom socknen från Högsäter till Ödskölds, en till Bäcke och en till Råggerds socknar. Kyrkan af sten, utan torn, tillbyggdes 1731.

Socknens hemman.

Skatte.

1 Arnebyn. (Arnabyen.) Y2 Berg. (Bergh.)

14 Brandserud. i/4 Bäckehvarf.

1 Bön stora. (Böen.)

1 Grösäter. (Gröessetter.)

1 Hult. (Holth.)

1 Ljusebråten. (Liussabrotte.) 1 Lakön. (Locköen.)

*4 Xötesäter.¥2 Plogstarud. i Torp norre. Vs Rud. 1 Torj) stora. (Ttorpp.) -/ /S Rudherga med 1 tomt. (Råa- L Txetane. (Ttuctten.) bergh.) 1 Töftesätcr. (Ttöfftasctter.) 1 Runnesäter. 1 Winsäter. (Windssetter.) % Skarfvan. (Skarffuen.) i V-en södre. 1 Skällesäter. (Skellasetter.) Bläckan 1 tomt under Ljuse- Vi y8 | vttre eller Nolgården. D:o 1 ' bråten. Önne 1 tomt under Plogsta- i Slättängen. (Slettengh.) rud. y> Stommen, i Stomen.) Hult 3 qvarnar. krono. % Önne. ( Öen.) Militie-boställe. 1 utjord till Winsäter. 1) Önne 1 säg. Frälse. Es Mungerderud. D Egdes 1563 af Knut Knuts son Lilje: 1577 af välborne Jöns Ulfsson. Innehades såsom boställe och beboddes 1802 och flera är

af den ryktbare generalen Georg Carl von Döbeln. hvars lefnadsbändelser äro intagna i Biogr. Lex. 4 band. s. 139.

Från detta pastorat härstamma:

Hedraeus. Bengt. Född i hemmanet Öxnäs. Professor i matematiken vid Upsala universitet. Död 1659.

Jon Hansson. Kyrkoherde här 1630. Af\en född i Öxnäs. men ovisst om slägt till sistnämnde. Död 1640.

Hedraeus. Jonas. Son af Jon Hansson. Lektor i Skara. Här kyrkoherde 1655. Död 1670. Från honom härstammar slägten Hedrén. Af densamma upptagas endast några, födda inom pastoratet.

Hedrén. Anders, bondeson fran Skalsjö. sist prost och kyrkoherde i Ör. Teologie doktor. Född 1748. död 1819. En högst ovanlig man. i lärdom, skarpt omdöme, hjerta, och kraft sasom embetsman. Sannt yttrade kontrakstprosten doktor Ekelund \ id lians graf: "Annu i långliga tider, då Guds och församlingett vänner söka i det förflutna efternågot stort och vördnadsvärd! mönster ibland församlingens herdar, skola de med enhällig stämma nämna doktor Anders Iledrén.”

Hedrén, Johan Jakob, den sistnämndes son. Född i Bäekenäs 1775. Teologie doktor 1809, på samma gång som fadren. Biskop i Carlstad 1829. Biskop i Linköping 1833.

Iledrén, Magnus. Den sistnämndes broder. Medic. doktor, lasaretts-läkare i Wexjö. Född i Bäckenäs 1777. Död 1815.

Hedrén. Lars, bondeson från Skalsjö, doktor And. ITedréns broder. Prost och pastor i Högsäter. Född 1757. Död 1835.

Jcrnström, Anders. Född 1669. Kallad till professor uti matematiken både i Greifswald och i Zweybriicken. men afsade sig. Ilade flera befattningar utrikes. Sist öfverstelöjtnant och kommendant 1717 på Sundsborg vid Idefjorden i Bohuslän.

Wall, Nils. Juris doktor och juris adjunkt i Upsala. Död 1771. Fadren kornett, och bodde på Öxnäs.

Dahlqvist, Sven. Arrendatorsson. Kyrkoherde i Åmål, död 1746.

Malmstedt, Magnus. Soldatson från Åkesäter. E. e. filosofie adjunkt i Upsall och honorarie professor. Död 1798. Fader till den för sina skaldegåfvor vidtfrägdade fru Anna Maria Lenngren.

Lizell, Johan Fredrik. Teologie lektor i Carlstad, prost och kyrkoherde på Haimmarön. Död 1841. Fadren komiminister i Råggerd.

Ekelund, Daniel. Medicinalråd och ridd. af K. N. O. Född på Steg den 11 Mars 1793. Fadren fältkamererare.

Fryxell, Daniel. Krigsråd. Om honom se ofvan vid Gunnarsnäs socken.Norra Sögdoriel och domsagan. WEDBO HÄRAD.

Gränsar i söder till Walbo och Nordal, i vester till Bohuslän och Norge, i norr till Wermland, i öster till Tössbo och Nordal. Innehaller land 14,406, vatten 2,328, summa 16,734 qvadratmil. Är det största af häraderna, det skogrikaste, men till jorden det magraste. Kallades Markir i äldsta tiderna, jemte närliggande trakter, Vear i Magnus Barfots saga omkring år 1100, Weebo omkring 1220 och Wcebo 1287. Innehåller 3 pastorat: Rölanda, Ed och Steneby, jemte 2 socknar: Wårvik och Torrskog af Blomskogs pastorat i Wermland, samt socknen Laxarby af Hesselskogs pastorat i Tössbo härad. Är deladt i 2:ne länsmansdistrikter: det vestra, omfattande Rölanda och Eds pastorat, det östra den öfriga delen af häradet.

RÖLANDA.

Konsistoriellt pastorat af 3:dje klassen, har 2 socknar: Gesäter och Rölanda, hvilka 1656 skilj des från Ed och blefvo ett särskildt pastorat.

I. Gesäter. Socknens yta utgör 0,481 qv.-mil, deraf 0,004 upptagas af en del af Marsjön samt några små kärn. Största längden nära l1/», största bredden något mer än % mil. Töftedals östra eller Örils-ån, Rölanda-ån eller Görjan samt Lerdals-ån rinna genom socknen. In-delade \ägar: en fran Bohuslän till Kölanda, en frän kyrkan till Töfte-daln. en till Räggerds och en till Lerdals socken. Dc flesta hemmanen äro skoglösa. sä att de icke ega till sitt husbehof. Den lilla träkyrkan är byggd i kors 1795.

Fromma stiftelser:

Vid socknestämman den 24 Okt. 1841 tillkännagaf bonden Olof Jonsson i Eklanda, att han ville gifva 1.000 r:dr riksgäld till inköp af boställe för en blifvande pastorats-adjunkt. hvilket gäfvobref upplästes. Summan skulle utfalla vid gifvarens död. Olof Jonsson är född 1779.

Bonden Olof Hansson i Vestra Fjälla gaf d. 10 Jan. 1844 en fjerde-del af samma hemman till boställe ät pastorals-adjunkten i Rölanda och Gesäters socknar, vilkorligt, nämligen om hans son, Johannes Olsson, aflede utan bröstarfvingar. Gifvaren Olof Hansson afgick med döden den 27 April 1844 och sonen Johannes dog utan bröstarfvingar den 17 Jan. 1848. Genom rättegång fick Johannes Olsson före sin död testamentet upphäfvet; men förklarade sig skyldig och villig gifva 5000 r:dr b:ko. hvilken summa borde användas till inköp af boställe för pastorats-adjunkten, eller till annat ändamål för folkundervisningens befrämjande, allt efter som pastoratsboarne kunna finna för sig nyttigast. Denna förbindelse intecknades vid häradsrätten den 18 Sept. 1845. Arfvingarne hafva börjat rättegång, under yrkande att få behålla hela summan. Tvisten var anhängig vid högsta domstolen 1850*

Socknens hemman.

1 Ammeliden. (Amliden.)t Skatte. 2) Vs Forssane. 1 Delefors. I Delefors. 1 Vs Fårved lilla. Djupedaln. i D:o stora. 1 Eklanda. (Ecklande.) 1 Gesäter. (Gedsetter.) 1 Fjälla vestra. ( Ffiiella.) 1 Hugeryr. (Hugeruth.) ff 3) 1 D:o östra. (D:o.) v 1 Hålebacka. (Hollabacka.) t

* Enl. uppgift från kyrkoherde Ruben i\öjd, förlorade arvingarna i H. D. och summan tillföll socknen. T.1 Kålsäter södre. (Kolisetter.) (/+

1 D:o vestre. (D:o.)

1 D:o östre. (D:o.) 's

1) 1

V4 Käxbo.

1 Liden med Solliden och Skruka. (Lüden.) f 4)

1 Lommelanda. (Lumman-landh.) f

1 Näs med Gorutan. (Nees.)

Vi Ringstad. (Rijgh?)

'/4 D:o.

Vs Bräken.

Vi Solberg.

1 Berg. (Bergh.)

Vi Fårängen, f % Lund. f

Rud. ft 5)

Stommen. (Stomen.) Taraldsrud. f

Äkerud med Ringelanda. (A-geruth.) f

Asmunderud 1 utjord under Ammeliden.

Öjersbo 1 tomt under Åkerud. Gesäter 2 qvarnar.

Näs 1 d:o.

Ringelanda 1 d:o.

Delefors 1 d:o.

Krono.

| Militie-boställe.

Frälse.

Vi Skardet. 6)

I):o 1 qvarn.

t Dessa hemman lyda i kyrkligt hänseende till Lerdals socken, ff Dessa hemman på lika sätt till Råggerds socken.

1) Här slöts fred mellan konung Birger och hans bröder, hertigarne Erik och Waldemar, den 15 Febr. 1305. hvarom se l:sta delen sid. 130.

2) Kallas Amlingen; 3) Hogere; 4) Skrocka; 5) Bockerud;

6) Skal eller Skale. II.

II. Rölanda. Innehåller 0,814 qv.-mil. deraf 0.011 upptagas af halfva Marsjön samt 15 små kärn. Håller i längd nära 1Vi och i hredd nära 1 mil. De flesta hemmanen sakna skog till fullt husbehof. Görjan eller Rölanda-än, som uppkommer ur Marsjö eller Madsjö, rinner först norrut och sedan i söder genom socknen. I henne tillflöda flera bäckar från mossar och kärn. En indelad väg från Wenersborg till Ed, en annan från Gillanda till Gesäter. Vestra och östra delarne mycket bergiga. En dal längsefter socknen, å båda sidor om Görjan,innehåller lerjord och mindre, runda lerkullar, liknande gruskullarne annorstädes. Kyrkan af sten, utan torn. Till Åmål T1/), till Weners-borg och Uddevalla 7, till Fredrikshall 5 mil.

Socknens hemman. Skatte.

Vi Bergetorp. 1) 1 Näsbön. (Nesböen.) v2 Björke. (Birckith.) Vi Rud. Vl> Brene. (Breden.) f 1 Smedjebön. (Smedibyen.) 5) ¥2 Bräckan. f 1 Stenungen. (Stennovigh.) 1 Böle. (Bölleth.) 1 Torp. (Ttorpp.) 1 Bön med Ödegården. (Böen.) % Tvålstad. (Ttuolstadh.) y2 Fulska. (Ffulska.) 1 Törsängen. (Törissengh.) i Gunbj örbyn med Bodane. Vs Ulldaln. (Gundarebyen.) f Vs Tllpassbo. f 6) V4 Holmen. 1 Öknan. (Öttna.) Vs Hästeryr. Amfribyn 1 utjord under l Hästhagen. (Hesthagen.) Smedjebön. y2 Hödaln. Bråhagen 1 d:o under Högen. i Högen. Wallen 1 d:o under Lurketorp. i Hökesäter med Glätta. (Hu- Bergtorp 1 tomt under Ber- gessetter?) 2) getorp. i D:o vestra. 3) Hålane 1 d:o under Böle. % Järsalen. Hökesäter 1 qvarn. y2 Koppardaln. (Guppedall.) 4) Brene 1 d:o. i Lurketorp. (Lurckettorpp.) Fulska 1 d:o. i Mällbyn. Krono. y2 Bön eller Rankebön. (Böen.) 1 Stommen. (Stomen.) Pastors- Militie-bostålle. bol. y4 Kårböle. Tollesbyn 1 utjord under d:o. Frälse. i Bruneberg. (Brendebergh. j 7) % Rostorp med Karetorp. (Råås- i Daln. (Dallen.) torpp.)i/> Rot.

% Rud. (Rudh.)

1 Tveten. (Ttuetten.) 14 Ulldaln.

1 Åsen. (Ossen.)

Daln. 1 qvarn. Rud 1 såg.

Säteri.

1 Gillanda. (Gelande.) 8)

Rå och rör.

!/4 Fulska.

9) !/4 Åsen.

l/± Ramberg.

f Dessa hemman lyda i kyrkligt hänseende till Råggerds socken.

1) I dagligt tal heter hemmanet Bartorp; 2) Bresthöksäter; 3)

Motterud; 4) Guppedaln; 5) Smebyn; 6) Passbu; 1) Brunnberg.

8) Kallas Gillann. Egdes 1563 af Kristoffer Torstensson på Bryggum, gift med Britta, dotter af Erik Amundsson Stake till Hönssäter och Wättungen, slottslofven på Läckö. 1610 af Michel Pedersson, landshöfding öfver Dal och ståthållare på Läckö. 1626 af ryttmästaren Gustaf Stake. 1681 af dennes dotter Holmfrid, enka efter Bengt Klas-son Hård, och benämnes Gillanda då för gammal sätesgård. 1783 af Blankenfjell. 1809 af kapten Fittinghoff. 1812 af kapten Belfrage. 1822 af kronofogden Almqvist. 1836 af Petter Pettersson, nuvarande egare.

9) Kallas Lille Fuska.

Från Rölanda pastorat härstammade:

Bero Ursinus eller Rolander, bondeson, kyrkoherde 1648.

Ruderberg, Anders, pastorsson härstädes och kyrkoherde 1714. Hans söner: Daniel, kyrkoherde här 1758, Per likaledes 1765.

Konsistoriellt pastorat af 2:dra klassen, innehaller socknarne Töftedaln, Ed, Nössemark och Håbol. 1

1. Töftedaln. Yt-innehållet 1.250 qv.-mil. Delar af de 3 Kornsjö-arne, Bogsjön samt hela Skottsjön, Tössesjön. Haksjön jemte öfver

ED.70 små kärn upptaga 0,113, så att (let fasta lamlet utgör 1.137 qv.-mil, till det mesta bestående af berg, och dessa till stor del afbrända. nakna, ödsliga. Socknen haller 2*/> mil i längd från nordvcst till s)dost. Öfra delen vid Norrska gränsen är föga beboelig och glest bebodd i anseende till de myckna bergen. Nedra eller sydöstra delen utgöres till en del af en dal med sandgrund. der de flesta hemmanen äro belägna. Socknens största bredd är icke fullt % mil. Vid Jakobsrud i nordvest är bon endast Vi niil bred. 2:ne indelade vägar korsa hvarandra i närheten af kyrkan, den ena till Bohuslän, den andra till Norge. Töftedals-ån rinner längs igenom socknen, doek utgör den till en del gräns mot Ed; Svartån utgör gräns till en del mot Norge och Bohuslän. Den lilla träkyrkan byggdes 1748 och tornet 1793.

Socknens hemman. Skatte. ’/l Skåttan. 1 Bentorp. {Bindttorpp.) V-- Stommen. (Stomen.) 1 Berg. (Bergh.) J Töftesäter. (Ttöffrasetter.) 7/s Björnebyn. I Björnabyen.) 1 -2 Ödeborg. % Botiltonp. (Bottillattorpp.) Björnebyn 1 utjord under 1 Bästorp. (Bestorpp.) Björnebyn. 1 Bön. (Böen.) Ketterud 1 d:o under Lun- Gunnarsnäs med Fagernäs. nane. i Gunnesbyn. (Gulisbyen.) Mjölnerud 1 d:o under Bäs- i Hajom med Hålane. (Hanum.) torp. Vy Hult. (Holth.) Norane 1 d:o under Norane. Vs D:o södre. Tarmen 1 d:o under Lundin. 1 Hvitteberg. 1 Huidebergh.) Töftesäter 1 d:o under Töfte- y4 Högen. säter. i Jakobsrud med Ringsmon. Ödeborg 1 d:o under Ödeborg. (Jacobsbyen.) Berg. 2 qvarnar. i Lundby. (Lundby.) Jakobsrud 1 qvarm och 1 såg. K, Lunnane. (Lunden.) Mon 1 d:o och 1 d:<>. 1 Mon. (Moen.) Lundb) 1 säg. 1 Norane. ( Norena.) Loviseholms jernbruk. V, 100 Rinnane.Krono.

Berg. 1 ålfiske. Försåldes 1831 till skatte mot en årlig ränta af 7 r:dr 5 sk. banko.

11. Ed 1). Landskapets största socken, omfattar en vidd af 2,361 qv.-mil. Stora Le, Lögsjön jemte 124 mindre sjöar och små kärn upptaga deraf 0,298 qv.-mil. Landet innehåller således 2.063, men detta land är till mer än hälften berg å båda sidor om Stora Le. Socknen är nära 3 mil lång och 1 mil i största bredden. Vestra och norra delen är till det mesta obeboelig. Görja-ån, som äfven kallas Skalltorps-elfven, kröker sig genom södra delen, hvarförutan finnas flera större bäckar ur de många småsjöarne och kärnen, med fall för mindre vattenverk. Indelade vägar: en från Wenersborg, en från Öd-skölds, en från Håbols, en från Psössemarks socken. Kyrkan af sten, tillbyggdes 1728, tornet af sten 1794. Till Åmål 7 mil, till Wenersborg och Uddevalla 8W till Fredrikshall 5%. På kyrkogården en rest graf-sten åt minnet af Petter Bagenholm, död den 7 Sept. 1836, 82 år gammal, och dess maka Bolla Karolina Hökenberg, död 76 år gammal den 24 Nov. 1835. Kyrkan eger l:o en utjord, Ryssvike äng eller Onsö ödegård kallad, på Södra Onsöns område: 2:o en utjord Skottan på Räfmarkens område, för hvilka en liten årlig afgäld erhålles.

Socknens hem man. Skatte. Vs Hakenäs. % Bengtsviken med Sinstebo, y4 Hedemarken. Ängkasa och Korpås i. Hindalebyn vestre. ( Hindalle- % Bergslätt. (Bergasletth.) byen.) Vi Bodaln. (Bode?) :h 1) :o östre. ( D:o.) V? Bodane norre. (Bodenna.) y4 Hästeberg. Vs D:o södre. (Budinna?) xh Högen. y4 Bomarken. i Ilökedaln södre. (Hugedall.) i Bråten. (Brotthen.) Hökesäter. (Hugesetter.) M> Bälnäs. (Belenes.) 1 Klefmarken med Skräddare- 3/4 Bön södre. (Ssörby?) säter och Betslesäter. % Fagerhult. (Ffagerolth.) Us Krakhult. y4 Fjuk. y4 Karslätt.V4 Lebo. 1/0

V4 Lerbäck. Vo

V4 Muggedaln. 1

1 Nyböle. (Nybölla.)

1 Näs med Bön. (Nees.)

% Onsön norre. (Onssöen.)

Ya Rönhult.

1 Sannerud med Bodane. (Ssan-deruth.)

% Skalltorp. (Skallattorpp.)

1 Skötterud med Lebo. (Skyt-terudh.)

1 Tingvalla. (Ttingvolla.)

1 Tolslätt. (Ttorsleth.)

1 Torp vestra. (Ttorpp.)

1 D:o östra. (D :o.)

Ys Walberg.

1 Wassända med Bostorp och Grorud. (Wassenda) 2)

V4 Ånimb.

V4 Årbol.

Krono.

1 Bön södre. Kapellansbol.

% Eds pastorsbol. 7)

% Ed vestra. (Edh.) 5) 9)

% Hökedaln norre. (Hugedall.)

1 Sandåker. (Ssandager.) Mili-tie-boställe.

1 Ullerön. (Uleröen.) Läns-mans-boställe. 4)

Jörane 1 utjord under Sandviken.

Fagersand 1 d:o till torp under prestgården.

Åsen. (Ossen.)

Äng.

Ödebyn. (Ödebyen.)

Björnebyn I tomt under Näs och Björnebyn.

Grorud 1 utjord under Skalltorp.

Hult lilla 1 d:o under Högen.

Kåredaln 1 d:o under Åsen.

Lefverheden 1 d:o under Knipan.

Skännerud 1 d:o under Räf-marken.

Strand 1 d:o under Strand.

MöIIerklefva 1 d:o under Bäl-näs.

Hindalebyn 1 qvarn.

Knipan i d:o.

Räfmarken 1 d :o.

Skalltorp 1 d:o.

Stamnåra 1 d:o d:o. 8) Hökedaln 1 qvarn.

Torp vestra och östra 1 d:o. 1 såg

Klefmarken 1 såg.

Räfmarken 1 d:o.

Stamnåra 1 d:o.

Årbol för Strannefors 1 d:o. Stamnåra 2 qvarnar under prestgården.

Bengtsviken 1 såg.Frälse.

1 Knipan. (Knippen.) 5)

1 Onsön. (Onsöen.) 6)

1 Räfmarken. (Reffuamarckitt.)

5)

1 Strand. (Strandh.) 5)

Strand 1 qvarn.

D:o 1 såg, Strannefors. Knipan 1 valkstamp. Onsön södre 1 såg.

1) Skrefs Ethe 1305 den 5 Jan., då Tholuo Psetsersson gaf en mark penningar till kyrkan och presten härstädes. För ordentliga utbetalningen af denna med flera gåfvor pantsatte han hälften af sitt hemman ceng här i socknen. Brefvet härom, på Latin, är intaget i Svenskt Diplomatarium under N:o 1452.

2) Biskop Brynolf i Skara fastställde det byte, d. 6 Juli 1310, som domprosten Bengt gjort af Hesselskogs kyrkohemman Wazcendce, Clnnduryth, Groryth och en del i Auangen mot Bokolzryth. Det Latinska brefvet återfinnes i Diplomatarium, N:o 1686.

3) Se 1).

4) I riksregistraturet, signat. X, fol. 260, för 1532 tempore Birgittas läses följande: ”Item unte wår nådige herre tillgodo att Erik Stake må kännas vid någre herr Tures gods, som han är rätt bördeman till, som är Brennegården i Todene socken, Skor på Collen, Osbeck i Barne härad och Ullerön i Eds socken på Dall”. Och vidare i samma registratur, fol. 263: ”1533 af Kopparberget. Fick Erik Stake desse gods (de nyssnämnda) som Ture Jönsson svikliga och olagliga köpt af hans slägt, och skall Erik Stake och hans arfvingar behålla dem till everdelig ägo”. 1563 egdes Ullerön af Maurits Stake, fogde på Dal; 1566 af hans enka, fru Anna på Berg i Holms socken; 1625—1637 af rytt-mästaren Gustaf Stake.

5) Dessa hemman egdes 1563 af Knut Knutsson Lillje; 1577 af välborne Jöns Ulfsson. Strand egdes 1800—1836 af Petter Bågenholm, riksdagsman 1788. Hans grafsten vid Eds kyrka.

6) Uti v. Engeströmska biblioteket ett pergamentsbref, som J. G. Liljegren aftryckte 1819, är af följande innehåll: ”Eric Otteson Ridd.

...... gjortt ett heffde bythe med ärl. qvinne Anna Ägar Grupen-

dallss hustru sså att jag skall haffua ij gl. i Upland vidt Upsala, the gifwa i lanssgiill x gyllen redhe pga emot .... gl på Dall 1 gl iwardbo h:d 1 gl Odenssönn skyller v p:d smö oc ther na-r ännu 1 gl Ullerönn skyller iii p:d smör: 1 Tusse sokn Biörnsaether skyller p:d smör .... Stockholm vig. oinn. sanctorum (den 31 Okt.) 1475.” Onsön egdes 1563 af Maur. Stake, sedan af hans enka, fru Anna på Berg; 1625—1637 af ryttmästaren Gustaf Stake: 1785 af fröken Maria Sofia Ilökenberg: 1809 af landtmätaren Bcrger; 1822 af Per Bågen-holm och nu af Jonas Bagenhohn, gift med Anna. dotter af löjtnanten Gustaf Ekelund.

7) För den skada prestgården lider af timmerkörning öfver egorna beviljade Kongl. Maj :t den 14 Sept. 1692 en lindring i taxan, som enligt landshöfdingens och kainmar-kollegii resolutioner 1795 utgör 8 r:dr årligen.

8) Att Stamnåra allt sedan katolska tiden tillhört icke kyrkan, utan prestgården, synes af bilagan eller registret öfver presternas och kyrkornas fastigheter på Dal. Tvist häom afgjordes till prestgårdens fördel vid laga domstolar 1808.

9) Carl XII lemnade detta hemman den 23 Dec. 1697 till Uddevalla sågbruks delegare. Sedan detta bolag numera är upplöst och alla aktierna sålda till majoren M. Koch på Wågsäter i Ryrs socken af Walbo härad, är han egare af hemmanet och har härstädes en faktor för timmerhandeln. III.

III. Nössemark. Omfattar 1,734 qv.-mil, deraf land 1,343, vatten 0,391, nämligen Stora Le, Blacken, en del af Ulevattnet jernte 86 mindre sjöar och kärn. Längden något öfver 2 mil, största bredden något öfver 1 mil. Hela socknen är en fjällbygd å båda sidor om Stora Le, utgörande nästan idel berg med svag jord i dalsänkningarne. En indelad väg i södra delen från Ed upp till kyrkan. Denna nybyggdes af sten utan torn 1794. Platsen för henne skänktes af enkan Katrina Bågenholm i Håbols stom. Förra kyrkan var belägen Vs mil från den nuvarande på hemmanet Nolby mark, byggd af trä. Den enkla altar-taflan skänktes omkring 1798 af Norrmannen Truls Vill i Fredrikshall.

Socknens hemman.

Skatte.

1 Daln med Grafdaln och Ber- Vs Diserud.

gerud. Vt Finserud.Vs Grättisbo. 1 Sund med Jordaln. lllebacka, 1 Jaren. (Jederen.) Ljusnäs, Wikanskär. Bäc- Vs Kollsbo. ken. Rålen och Sannebo. 1 Köleviken norre med Bärbo. (Ssundh. 1 (Kölvigh.) 1) 1 ,s Tolsrud. 1 D:o södre med Smedjekölen. I4 Wallsebo. (D:o.) Rödjestad 1 utjord under 1 Nolby med Sämb lilla och Sund. Ingerud. (Norbyen.) Grättisbo 1 qvarn. 1 Näs. (Nees.) Köleviken norre 1 d:o. 1 Rörviken norra. (Rörvigh.) D:o södre 1 d:o. 1 D:o södra. (D:o.) Nolby 1 d:o. Vi Solum lilla. Sund 3 d:o. V| D:o stora. (Ssollum.) Sämb 1 d:o. l Sparnäs med Snäckerud. Ulfön i Ulevattnet till norra i Fforsnes?) Rörviken. Krono. V2 Stommen. (Stomen.) Militie- D:o 1 säg. boställe. Frälse. 1 Strand lilla. 2) l/l Sämb. (Sseem.) 2) l D:o stora (Strandh.) 2) Mon 1 utjord under Sämb.

1) Huru detta hemman jemte Södra Köleviken, Sund och Wallsebo samt Asslerud i Håbol den 21 Dec. 1830 fingo gemensamt till skänks krono-masteskogen härstädes, innehållande 9.163 tunnland 30 kappland, är redan i l:sta delen sid. 277 anfördt.

2) Egdes 1563 af fogden välborne Göran Torstensson till Forstena och Nygård. Sämb, som sedan kom i skattevrak. upptogs på 6 års frihet 1662 af Anders Lennartsson Svenske. Såldes 1689 af Jakob Dreffenskiöld till majoren Lars Fahneskiöld. Strand lilla egdes 1664 af Anders Larsson Dufva, 1756 af kapten Daniel Poignant och hans fru i 3 :dje giftet Anna Maria Dufva. Hans son Emanuel Poignant sålde sedan hemmanet till bonden Erik Persson i Håbols stom 1770.och flyttade till Äsbol i Elgå socken af Werinland, der han blef bruks-egare. Af stora Strand inköpte församlingen år 1750 för egna medel till boställe för komministern härstädes. Detta köp hade icke be-höfts, derest Gustaf I icke olagligen indragit stommarne. Stommen härstädes Vi2 inantal, som nu är militie-boställe, var under katolska tiden bekostadt af församlingen till prestens bostad, men beröfvades henne af Gustaf Wasa, sa att hon för andra gången måste anskaffa en hemmansdel till samma ändamål. Hade fullmäktigen i bondeståndet J. Holm från Stockholms län vid 1851 års riksdag fått råda. då han föreslog rikets ständer, att såväl kyrkoherde- som komministers-boställen borde försäljas till skatte och presterna endast lemnas nödiga husrum jemte foder för några kreatur: så hade möjligen den händelsen inträffat, att Nössemarks församling för 3:dje gången nödgats inköpa prestbol, emedan hon tvifvelsutan icke velat hafva sin lärare och själasörjare sittande på annor mans jord såsom inhyseshjon, försedd med en nödtorftig penningelön, nödsakad att, så långt denna kunde förslå, för densamma anskaffa nästan allt till sina husliga behof; hvar-emot kronan, såsom en ledamot af borgareståndet, Fr. Sundler, vid samma riksdag yrkade, borde annamma de presteliga inkomsterna af församlingen. IV.

IV. Håbol. Dess vidd är 1,210 qv.-mil, deraf land 1,103 och vatten 0,107. Största längden nära 134, största bredden 1 mil. Sjöar äro: Fursjön, Gränssjön, Risvattnet, Elgsjön, Skiljesjön, jemte delar af Grann, Torrsjön och Wångsjön samt 64 mindre kärn och småsjöar. Ingen å, men större bäckar mellan de många vattnen. Socknen är öfverhöljd af lägre berg. En indelad väg från Ärtemarks, en annan från Steneby socken. Kyrkan af trä, i korsform med torn, byggd 1794. Platsen för henne gafs af enkan Katrina Bågenholm i Håbols stom.

Socknens hemman.

Skatte.

1 Assgerdebyn. (Assgerdböen.) Vs Betåsen.

1 Asslerud med Westergård, V** Bjurviken. (Biörvigen.)

Ljungsbo och Gråsjöliane. 1 Bodane.

(Attlofverud.) Vs Bränna.1 Böle norra. (Bölletth.) Vs Tormansbol. 1 D:o södra med Gläserud. /4 Torstensbodane. (Ttostens- (D:o.) bodh.) 1 Bön. (Böen.) 1 Wångsjö med Orreslätt. 1 Gäserud med Gäserud snäs och (Wangasiöö.) Brohögen. (Gessar?) 1) 1 Wagne med Grimstrand. % Heneviken. (Hannavigh.) (Wegnith.) y4 Hugostrand. •'s Äsnebyn. fOssnabyen.) i Hult. (Holth.) 1 Äng. i Högkil. (Kryppakiil?) 2) Bleksidan 1 utjord under He- i Lund. (Lunden.) neviken. V4 Långenäs med Skogen. Böle 1 d:o under N. Böle. 1 Näs. (Nees.) Äng 1 d:o under Äng. % Olasbyn vestra. (Olssbyen.) Hökesäter 1 d:o under San- 1 D:o. östra. (D:o.) nerud. 1 Risane med Ekerasen. (Rii- Kyrkostrand 1 d:o under Hu- ssanna.) 3) gostrand. 1 Sannerud. (Ssanderuth.) Näs 1 d:o under Näs. *4 Stenserud. Wägne 1 stamp, 1 qvarn. 1 Stommen. (Stomen.) Bodane 1 såg. 1 Strand med Hedan. (Strand.) Högekil 1 d:o. Frälse. 1 Rämne. D:o 1 qvarn, 1 säg.

1) Stamgodset för Bågenholmska slägten å fädernet samt Håbols-slägten å mödernet. Om den förra här några underrättelser1. En under-hafvande under säteriet Bågen i Laxarby socken, till yrket skräddare, begaf sig utrikes och antog namnet Bågenholm i början af 1600-talet. Hemkommen köpte han om några år fastighet i Håbols socken. Hans son, bonde, bodde i Gäserud och efterlemnade sin ärfda förmögenhet, betydligt förökad, till sin son Per i Gäserud, bonde, riksdagsman, förståndig och mycket ansedd i bygden. Var ganska förmögen, så att han lemnade fastighet till hvardera af sina 2 söner och 6 döttrar. Den äldsta dottren, Katrina, blef gift med bonden Erik Persson från

1 Benäget meddelande af kontraktsprosten C. M. Bågenholm.Högkil samt inoder till de 7 allmänt så kallade l/åbolsiiossarne. Pers äldste son. juris student med titeln sekreterare, liette Jan Bågenholm. bodde på Lerbäck i Eds socken ocb afled der lbld. Hade 3 söner och 6 döttrar. Sonen Per blef löjtnant vid amiralitetet: Jakob landtmätare; Karl handlande i Bohuslän: alla nu döde.

Pers yngre son. Petter Bågenholm. honde. riksdagsman 1788. Bodde i Gäserud till 1804. da han fly ttacle till det 1800 inköpta hemmanet Strand i Eds socken. Gift 1784 med fröken B. K. Hökenberg från Onsön, med hvilken han sammanlefde 51 ar. samt vid sin död leinnade åt barnen 5% hemman. Dessa barn voro: 1. Sofia Katrina, född 1786. död 1834, gift med sitt syskonebarn. landtmätaren Per Berger.

2. Per. född 1787, bonde, nu i Gäserud. 3. Ingri Margreta, född

1789. död 1829. gift med kontraktsprosten, L. W. O., Carl Johan Holm i Själevad af Ångermanland. 4. Carl Magnus, född 1790, kontraktsprost i Wäse af Wermland. 5. Fredrik, född 1793, öfverfältläkare, fältläkare i l:sta militärdistriktet, brunns-intendent vid Ramlösa, R. W. O.

6. Olof, född 1796. sjökapten, afseglade 1827 från Bergen till Triest och har sedan icke afhörts, oaktadt efterlysning. och har således sannolikt omkommit. 7. Jakob, född 1799, bataljons- och brunnsläkare vid Gustafsberg nära Uddevalla, gift med C. Belfrage. Död 1840. 8. Jonas, född 1802, bonde, egare af S. Onsön i Ed.

2) Härifrån härstammade Håbols-slägten pä fädernet, märklig i denna ort för ovanlig rikedom, reslig växt, mycken kroppsstyrka och i följd häraf en viss stormodighet och stolthet för 50 å 70 år tillbaka, såsom jag inhemtat både af nära anförvandter och andra äldre personer inom orten. Om densamma lefva ännu i friskt minne många så egna händelser, karaktersdrag samt för vår tid sällsynta företeelser, att de förtjente upptecknas. En trogen skildring af IJåbolslifvet från 1770 till 1809 skulle i mer än ett hänseende blifva läsvärd. Den kunde ställas i bredd med de effektrikare af Isländska sagorna, hvarföre det vore önskligt att någon af slägten, eller annan noga kännare af förhållandena, företoge sig ett sådant författarskap. Här kunna de äldre af slägten endast i korthet upptagas. Enskildheterna om en eller annans aristokratiska hållning, eller ridderliga förhållanden, eller vid sina tillfällen berserkagång. nödgas jag förbigå. Stamfadren, Erik Persson i Högkil, föddes 1731, dog 1791. Gift med Katrina Bågenholm ochbodde för det mesta i Häbols stoin, Katrina var född i Gäserud 1<42 och afled 1814. Jemte 3:ne döttrar hade de följande 7 söner: 1. Petter, född 1767, död 1826. \ar den rikaste af bröderna, egande 14 hela hemman. Bodde i Högkil. 2. Erik. född 1766. bodde i Ulfsbyn. Steneby socken. 3. Jonas, född 1771. bodde i Strand. Nössemarks socken. 4. Jan, född 1774. bodde i Grimmerud, Steneln socken, död på Carlskrona fästning. 5. Per född 17 <6. död i Böle. 6. Brjnte, född 1778, död i Steneln 1820. 7. Magnus, född 1783. lef\er och bor i Assgerdebyn, rättvisligen berömd, såsom flera af den äldre slägtem nu lefvande afkomlingar.

3) Uti 1570 års räkenskap i kammar-arkivet finnes afskrift af följande kongliga bref: ”Wi Jolian 3:dje &c. göre vetterligt. att vi af synnerlig gunst och nåde, så ock efter det denne vår trogne undersåte Herr Rasmus Andersson i Rijsane hafver lidit svår skada af våre och Sveriges rikes fiender uti desse fejdetider. i det han hafver mistat mest allt det han egde, hafve unnt och efterlåtit. som vi ock med detta vårt öppna bref unne och efterlåte, att han uti sin lifstid må besitta, njuta och bruka det skattehemman han eger, benämndt Rijssanne, liggande i Högbolle socken i Wedbo härad, fritt för alla årliga ut-skylder, som deraf utgöras böra och pläga. Der vårt kammarråd, kamererare, befallningsmän och alla andre mage veta sig efterrätta. Gifvet på vårt Slott Upsala d. 16 Juli 1569.” Denne Rasmus var kyrkoherde i Ed och njöt samma frihet årligen och ännu 1576. såsom kronoräkenskaperna utvisa. Han benämnes der herr Rasmus i Ed.

Från Eds pastorat härstamma. utom de nyssnämnda slägterna:

Hökenberg, Åke. Han skall väl varit född Smålänning, men då han tillbragte sin mesta ålder och tjenstetid bär i landskapet såsom kapten och sedan major för allmogen under krigen, torde han med något skäl kunna här upptagas. Hans seger öfver Norrskarne 1657 i en skarp träffning vid Strömsäter är omnämnd i 1 :sta delen sid. 169. Var gift med prosten L. Rolanders dotter Helena. Dog på N\böll i Ed 1691. Adlad den 21 Febr. 1689.

Chersonius. Olof. Kvrkoherde i Diinamunde 1653. Bondeson från Näs i Eds socken.Rolander, Petter. Kyrkoherde i Rölanda, död 1663. Kyrkoherde-so!i i Ed.

Rolander, Lars. Den sistnämndes broder. Kontraktsprost i Ferglanda. Död 1669. Om hans bedrift i fält se 1 :sta del. sid. 166.

Enander, Halvard. Kyrkoherde här. Död 1685. Pastorsson härstädes. Wallström, Johannes. Kontraktsprost i Stafnäs. Död 1783. Krono-länsmansson.

Ekelund, Daniel. Medicine doktor. Läkare vid Wermlands regemente 1850. Född 1811. son af löjtnant Gust. Ekelund.

pastorat i Wermland, konsistoriellt i 2:dra klassen, ärp socknarne; Warvik och Torrskog belägna på Dal och inom Wedbo härad.

I. IF årvik. Innehåller 1,075 qv.-inil, deraf Vestra Silen, en del af Östra Silen, något af Lelången och Svärdlången jemte 18 små kärn upptaga 0,304. Längden 146, största bredden något mer än % mil. Fasta landet är till största delen berg, ehuru icke serdeles höga. En indelad väg genom sydvestra och nordvestra delarne af socknen. I öfrigt är ytan sådan, att landsväg icke kan, utan besegrande af de största svårigheter och med alltför dryga kostnader, anläggas. Till kyrkan kan man icke färdas med hjuldon. Denna, jemte torn och sakristia af sten, fullbordades 1845. Östra Silen har sitt utlopp i Vestra Silen genom den korta Krokforsån och V. Silen genom Skiforsån till Svärdlången. I äldre tider har man tillämnat och genom gräfning börjat en förening af V. Silen med Lelång vid edet Gamri, på hemmanet Kråkvikens område. Om detta gått i fullbordan, skulle V. Silens vatten helt och hållit kommit till Lelång på denna väg, derest utloppet fått ett djup af 10 fot, hvarigenom Gustafsfors och Skifors vattenverk upphört.

Af BLOMSKOGS

Socknens hemman. Skatte.

1 Backa. (Backen.)

'/> Ed med nedre Ågerderud. Vs Eketegen.

V4 Fjus.

1/i6 Bodane. V4 Bottnane. Vs Derehult.V4 Gunnesbyn.

1 Gällesnäs med Ödegården. (Gelnes.)

1/4 Hult.

1 Hökenäs. (Högenes.)

Vs Kasan. i/s Kollsbodane.

1 Krokane. (Krogenna.)

V4 Kråkenäs med Kenäs.

1 Kråkeviken. (Krogevigh.) Vs Kärr norre.

Ys D:o vestre.

1 Kässviken. (Keiissanacka?) Yi Lofterud.

1 Måsvika. iMossavigh.)

1 Näs. iNees.)

Y> Rolfsbyn. (Raffnesbyn.)

1 Stommen med Tarsnäs och Ödegården. (Stomen.)

1 Wambervika med 1 tomt.

(Wamervigh.)

Vs Ågerderud öfre.

Backa 1 såg.

Krokane 1 qvarn.

Krokane och Rolfsbyn 2 qvarnar vid Krokfors. Krokane 1 såg.

D:o 1 stamp.

Vid Skifors, i gränsen mellan hemmanet Kråkeviken härstädes samt Svartkärn i Laxarby socken, är tegelbruk och qvarn, tillhörande egarne af Gustafsfors jernbruk. Skifors egdes 1563 af fru Karin på Dingelvik.

Härifrån härstammade kontraktsprosten Peter Kjellin i Bolstad, som föddes i Käss- eller Källsviken samt dog 1720. Fadren underofficer. II.

II. Torrskog. Ytinnehållet 1,104 qv.-mil. Sjöarne Lelång, Ljussjön. Lilla Torrsjön jemte 35 kärn och delar af små sjöar i Nössemarks och Ärtemarks socknar intaga 0,194 qv.-mil af denna yta. Socknens längd 1%, största bredd något öfver 1 mil. Är öfverhöljd af berg. såsom Wårvik. Halleforsån i gränsen mot Ekenäs i Wermland förenar V. Silen med Lelång. På östra sidan af Lelång går landsväg genom det lilla hörn af socknen, som der är beläget. På vestra sidan likaledes längs efter sjön, från Ärtemarks socken till Wermland. Kyrkan, tornet och sakristian, allt af sten. byggdes 1768. Har af ålder varit offerkyrka. Är det väl ännu, ehuru gäfvor till henne af oberedda kalfskinn. som kallas offer, från utsocknes sjuka personer numera ganska sparsamt förekomma. Fordom var sådant offer ingalunda sällsynt. Man gaf hit hudar, skinn, kläder m. m., som sedan bortsåldes på auktion för kyrkans räkning. En sed såg jag här söndagen den 16 Juli 1848, som jag icke märkt annorstädes. Flera lik skulle begrafvas. Man bar hvarje likkista från de aflägsnare hemmanen på 2:ne langa, sammanbundnastänger. till närheten af hegrafningsplatson. Der fljttades kistan af ¡»tängerna pa likbarar. som hemtats frän k)rkan. Sedan detta skett, slogos stängerna med ena ändan så hårdt mot marken, att tle afbrusto och ändarne kastades pa sidan af kyrkovägen. På tillfrågan hvarföre sa skedde, erhölls det svar. att man hör så göra på det icke någon i slägten derefter snart må dö.

Socknens hemman. Skatte.

1 Alshyn. (Alishyen.) '/4 Känsbvn. 1 Barkerud med Liane. 1 Bar- Va Nästegård. kerudh.) 1 Hamshyn med Tassehyn. v4 Borgan. 1 Raffnshyen.) Va Breviken. 1 s Stategen. 1 Bråtenäs med Ön och Hum- 1 Stommen. (Stomen.) legården. (Brottenesl 1 Ängebodane med Sketegen V4 Batevika. och Hult. (Engeboda.) 1 Bön. (Böen.) Bråtenäs 1 såg.- is Fiolanda. Bön 1 d:o. 1 qvarn. Va Gullbrandshy n. Kesnacken 1 såg. 1 Gummenäs. (Gummenes. 1 Ängebodane och Håbodane 1 Vs Hugeryr. qvarn. Vs Håbodane. Ön 1 utjord under Gummenäs. 1 Kesnacken. 1 keiisanacke.) Gustafsfors jernverk. Vs Knutserud. Frälse. 1 Kölen. 1 Köllen.) 1) D:o 1 sag. 1) Egdes 1563 af fru Karin på Di ngelvik. 1577 af Nils Månsson

på Bro, 1619 af fru Margreta till Bro.

Härifrån härstammade kontraktsprosten i Brunskog Olof Hassel, som afled 1832. Soldatson.

Af HESSELSKOGS

pastorat i Tössbo härad, konsistoriellt i 2:dra klassen, är Laxarhy socken belägen inom detta Wedbo härad.Laxarby. Dess hela vidd utgör 1.845 q\ .-mil. Delar af sjöarne Laxsjön, Svärdlången, Ö. Silen, Dalsjön. Ömmeln, Edslan, äfvensom hela Limmen, Ö. och V. Solsjöarne jemte åtminytone 74 mindre \attcrisam-lingar eller kärn, upptaga af detta vt-innehåll 0.267. Socknens. Längd är något öfver 21/4, största bredden nära l1/^ mil. Största vattendraget är Billingeströmmen i gränsen mot Steneby socken, dernest Kkåpforsen vid hemmanen Bodane och Kroken. Mindre åar äro en mellan Limmen och Ö. Silen samt en från flera kärn. hvilka utfalla nära kyrkan i Laxsjön. Der korsa sig äfven vägar från norr till söder, fran öster till vester. Vid Skåpafors går en \äg söderut till Billingen. Kyrkan byggdes i kors af trä med sakristia, men utan torn 1759. Skrefs i äldre tider Laxarbygda, såsom orten ännu af allmogen ofta benämnes. Invånarne kallas Laxongane. Predikstolen är gifven af prosten härstädes Er. Wall och hans fru Elisabet Risell.

Fromma stiftelser: 1. Brukspatronen Carl Fr. I ggla gaf år 1826 en summa af 4,000 r:dr banko, hvars årliga ränta bör användas till fattiga barns undervisning vid Billingsfors bruksskola från Steneby och Laxarby socknar. Se vid Steneby.

2. Till att besluta om och derefter anskaffa en af behofvet länge högt påkallad enskild prest för denna vidsträkta och folkrika socken, hvarigenom såväl gudstjänst kunde hållas hvarje helgdag, som öfriga presterliga biträden beqvämare vinnas, än hittills varit möjligt, hölls pastorats-stämma den 3 Febr. 1850. Aflöningen för en sådan 2:dre pastorats-adjunkt i Hesselskogs pastorat uppgjordes vid detta tillfälle och fastställdes af konsistorium den 17 derpå följande Juli. Sedan socknen i Gustaf Wasas tid blifvit beröfvad det af henne under medeltiden bekostade hemmanet Stommen, heläget vid kyrkan, har man i mer än 300 år saknat lägenhet till prestbol. Vid pastorats-stämman rådgjordes nu om inköp ånyo af ett hemman för detta ändamål, dervid församlingen på ett hedrande och frikostigt sätt understöddes af 2:ne enskilde män. Församlingens kjrkoherde. prosten, magister Nils Kihl-gren gaf nämligen till boställs-inköp 1.000 r:dr banko, och egaren af säteriet Bågen, Anders Olsson i Grättved, 500 r:dr samma m\nt. Förste predikanten härstädes blef Malkom Napoleon Werner, hvilken tillträdde sysslan d. 1 Maj 1851.Socknens hemman. Skatte.

1 Backa (Backen.) 1) Vt Lidan. V2 Bodane. Vs Linheden. y» Bottnane. y2 Låbyn. y2 Germundebyn. i Näresbyn. (Nersbyen.) i Gröfva med Rud och Kaser- i Närsidan med Skrubberud. na. (Gröffuen.) (Ssiien.) v4 Hedan med Görud och Bac- i Skåpenäs. (Skoppenes.) 4) ketomten. •*{s Stommen med Tveten. (Sto- V4 Härsrud. men.) Vi Kallem med 1 utjord. (Kal- Vj Sundginge. 2) lem.) 1 Öfversidan. (Ssiien.) Vs Kettelsbo. Bodane 1 qvarn Vt Knösteviken. 4) Galthögen 1 d:o • 1 såg. Vs Koppungen. Hedane 1 d:o 1 Kroken. (Kroghen.) Kroken 1 d:o Vs Kronan med Sörgården och Skåpafors 1 finbladig såg Flatan. med 2 ramar. Krono. Qvarnfallet 1 utjord. Läget Galsjö 1 qvarn. okändt. Frälse. V-t Alsbyn. Vii Hedane. 4) 1 Berg. (Bergh.) Vt Järane. Vt Bratterud. lÅ Korsbyn. Vt Daln. Vs Kölen. Vt Ekre. lA Liginge. 1 Flatebyn. (Fflattebyen.) V4 Lund. Vs Furunäs eller Fårnäs. Vs Sannerud. 1 Galthögen. (Galthehultth.) Vi Skröfvan. 1 Gålsjö. (Gordsee.) Vi Solsjöbodane. Ms Gälisnäs. 1 Sol vik. (Ssolvigh.) % Hedan. (Heden.) Vs Suled.Yi Svartkärn. (Ssuarttattiern.) Svartkärn 1 qvarn.

Yt Sävika.

Ys Torebyn.

Ys Ösan.

Solvik 1 qvarn.

Gålsjö 1 såg.

Suled 1 qvarn, 1 sag.

Bågen.

Solsjöbodane 1 d:o. Järane 1 d:o.

4) Korsbyn 1 qvarn.

Lund 1 d:o. Sannerud 1 d:o.

Säteri.

(Boifuen.) 3)

1) Hörde till domprosteriet i Skara 1480. enligt dess jordebok. Se bilagan.

2) Kallas Sjönningen.

3) Egdes 1563 af fru Karin pä Dingelvik: 1577 af Nils Månsson

på Bro; 1619 af fru Margreta till Bro: 1637 af Carl Svinhufvud på

Dingelvik; 1664 var det Jöns Svinhufvuds sätesgård: 1681 af fru Beata Gyllensvärd, benämnes då Bågenholm och föres under titeln gammal sätesgård. Egdes till 1790 af kontraktsprosten, doktor Anders Sörström i Hesselskog: 1795 af hans enka 1809 af Carl Fr. Uggla;

1850 af Anders Olsson i Grättved.

4) Lyda till Billingsfors bruksförsamling.

STENEBY.

Regalt pastorat af 2:dra klassen, innehåller socknarne Ärtemark, Stene-by, Ödsköld. Bäcke och Tissleskog samt Billingsfors bruksförsamling.

I. Ärtemark. Skrefs i äldre tider Arlemarka, såsom socknen af allmogen benämnes ännu i dag. Innehåller 1,525 qv.- mil, deraf 1,284 är land och 0,241 vatten, nämligen en stor del af Lelång, hela Ärtingen och Fyllingen, delar af Torrsjön. Åskesjön m. fl., samt nära 70 kärn. En elf, hvilken är Lelångs utlopp vid Bengtsfors. en å leder vattnet från Fyllingen och andra smärre sjöar till Ärtingen vid Årbol. Vid Grea äro sjöarne Ärtingen och Lelång förenade med en helt kort ådra, genom hvilken dessa sjöar ömsom flöda i hvarandra. 1 allmänhet är dock Ärtingens yta några tum öfver Lelångs. Socknens längd är litet öfver 1%, största bredden något mer än 1 Yl mil. Vestra delen kallasFjälla. 1 söder fran Hägers-knatten vid Skarsdaln är en grotta, kallad jättestugan, hvilken ej är omnämnd i l:sta delen. Fn indelad väg löper genom socknen från norr till söder, en sidoväg i öster från Arbol till Laxarby. en annan i sydvest irán V. Fdsviken till Habol. Fn ny väganläggning börjad fran Bengtsfors söderut till Billingen. Synnerligt branta backar träffas i öster från N. Crean, söder från Ärbol vid Ärtingens strand, samt i gänsen mot Torrs kog. Ha fverudsdiräckan. hvilka trenne äro bland de svåraste i orten. Lyckan är. att rörelsen på dessa vägar icke är betydlig. Kyrkan med sakristia, båda af sten. utan torn. är gammal, tillb)ggd och förfallen. Genom ett kongl. bref 1640 anslogs 4 tunnor spannemål till hennes istandsättande, emedan hon året förut blef svart skadad af en orkan. Hennes läge är vackert på en udde vid Artingens norra strand. Hon egcr 2:ne ängar. Smörmyren vid Fyllingen och Arbols-ängen, hvilka vid indragningen i Gustaf Wasas tid blefvo bortglömda och nu. efter gammal öfverenskommelse, gifva henne en årlig inkomst af 34 skillingar banko.

Socknens hemman.

Skatte. 'Á Backen södra. (Backen.) i Gällsbyn. (Gelsbyen.) 1 Bön. (Boen.) l Hedaln. Daln. 1 Herrenäs norre. iHernes. 1 Djupvika. (Diuppevigh.) 1) 1 D:o södre (D:o.) i Dåfverud. ( Doffuerudh.) 1 Hufvudginge. (Haffdagen?) l Edsviken vestra. (Edzvigen.l >s Haltane. i D:o östra. 2) 1 Hökhult med Hedan och Ud- Vs Flatan lilla. derud. ( Högolth.) 1 D:o stora. (Fflatten.) Vi Näsbo. m2 Fyllingen nedre. ( Ffyllingen.) 1 Ormansbyn. (Orinusbyen.) K D:o öfre. (D:o.) l/4 Orsby n. i 1<; Fårenäs. 1 Qvarnviken norre. (Querna- 1 Gottersbyn. ( Guttormsbyn.) vigen.) 1 Grean norra. (Greden.) 1 D:o södre. /4 D:o södra. N Kolfsbyn. I Gråsjö. 1 Sidan mellom. (Ssiien.) Gunnesbyn. 1 D:o norre.Va \/,

1

1

1

Va

Va

Va

1

L):o södre.

Sinsterud.

Strand. (Sstrandh.)

Tegane. (Ttegen.)

Arbol. (Orrabol.)

Bergane 1 utjord under norra Grean.

Känsbacka 1 d:o under Or-mansbvn.

Qvansjö 1 d:o under Flatan.

krono.

Stommen. (Stomen.) Pastors stomhemman, men % deraf är pastorats-adjunkts-bo-ställe. kalladt Carlsgåfva. 3 )

Frälse. Backen norre. Va Espenäs. Lund norre. Va Säteri. Näs. (Nees.) 4) Y

Fiafcin 1 (jvarn.

F\ Hingen 1 d:o.

Cällsbjn 1 d:o.

Gotterd>\ n 1 d :o.

Käsbo 1 d:o. I ,

I 1 in(r

Tegane 1 d:o | T Arbol 2 d :oj 1 d :o.

Bengtsfors. under Sidan södre. 1 stamp. färgeri. garf-\eri. tegelbruk.

Bringerud 1 utjord under F)Hingen öfre.

D:o södre.

Tormansbyn.

Lund 1 qvarn.

F årenäs. (F forsnes.) 5)

Ra och Rör.

Gs Kasan.

1) Kallas Gyvika.

2) Uti Broocmanska jordeboken är antecknadt: ’Ttt Lindorm Björ-sons lagmans pappersbref, at han dömde Näs och Esseviken tili Ramund Lassa hustru 1438.” Egdes 1563 af Lars Torstensson på Lunden; 1603 af Harald Bengtsson: 1626 af Lars Håkansson till Kåretorp: 1693 af kapten Göran Svenske, som sålde gården till häradshöfdingen Lejon-bjelke. Köptes omkring 1768 af min farfader, Petrus Lignell. och dess hustru Elisabet Forsaeus. Lignell afled här 17(9, och var da pastorats-adjunkt i Steneby.3) Genom kongl. brefvet den 15 I)eo. 1813 blef vid pass 1/y af stommen anslagen till boställe för pastoratets adjunkt.

4) Samme egare som af Edsviken till 163t, da Näs egdes af Lars Håkansson Dufva; 1664 af Ingeborg Dufva: 1684 af fru Agneta Svenske och benämnes då gammal sätesgård; 1699 af välborna Stina Thomson; 1700 af Agneta Didron, född Silfversvärd. Sedan egts af slägten Svenske och 1783 till en del af hofrätts-auskultanten Holmqvist. Efter 1810 af bönder.

5) Egdes 1681 af kapten Henrik Oxe och kallas då ny sätesgård.

II. Steneby. Dess vidd är 1.128 qv.-mil. Större delar af sjöarne Iväg. Laxsjön, Grann samt 32 kärn upptaga deraf 0,170. En elf, Billingeströinmen från Lelång, faller i Laxsjön vid Billingsfors och kallas Långströmmen vid utloppet ur samma sjö till Råvarp. En å afleder vattnet ur Grann och Iväg förbi kyrkan till Laxsjön. Socknens längd 1%, största bredd 1% mil. Utom det i förra delen sid. 62 upp-gifna lager af skal efter saltsjösnäckor inom denna socken, är för mig anmäldt. att ett dylikt skall finnas i skogen vid hemmanet Lamkärr. En landsväg från Ödskölds socken i söder till Ärtemark i norr, en sidoväg i nordost till Laxarby, en i öster till Tössbo härad, en fran denna i söder till Tissleskog, en i vester till Håbols socken. Kyrkan af sten med torn och sakristia. Afstandet från Åmål 4%, från Weners-borg 7% mil. Pä kyrkogården ett grafkor af sten, bygdt 1821 till hvilostad för framlidne ryttmästaren Sam. Kafle och hans slägt. Ett grafmonument öfver assessorn Otto Henr. de Frese och hans fru Joh. Fredr. Flach. Steneby kyrka har en äng under Gapungebyn, hvilken gifver i årligt arrende 2 r:dr banko, samt en äng under Ulfsbvn. hvarför årliga arrendet är 13 sk. 4 rst. banko.

Fromma stiftelser:

1. BUhngsfors bruksförsamling. Brukspatronen Leonard Magnus Uggla uppförde, med kungligt tillstånd, på en holme i Laxsjön vid säteriet Högen en brukskyrka af trä med torn. hvilken invigdes 1 söndagen i adventet den 27 Nov. 1763. Med vederbörligt medgifvande hade gudstjenst från den 26 Nov. 1758 blifvit hållen i ett större rum på herregården Billingsholm. dervid l ggla sjelf under tiden bestridde klockaretjensten. Denna befattning nedlade han vid kyrkans invigning.Kungliga resolutionen den 14 Okt. 1761, hvarigenom denna bruksförsamling beviljades, innehåller: l:o att hvarken till kyrka, skolhus eller prestboställe publikt understöd får sökas; 2:o de af anläggaren beviljade 200 daler silfvermynt till skolmästarens och predikantens årliga aflöning af brukets afkastning skola anses såsom en ständig fond, utan rubbning i framtiden, samt lika säkerhet vara för de egor, hvilka åt denna syssla utses och uppodlas: 3:o de hemman, hvilka komma att anses såsom lydande till denna kyrka, blifva pa intet sätt af-söndrade från de socknar, till hvilka de nu höra, utan erlägga till presterskapet i Steneby och Hesselskogs pastorat den lön. de enligt lag eller öfverenskommelse böra utgöra: 4:o bruksförsamlingen för-bindes likaledes till kyrko- och prestegårdsbyggnad i dessa pastorat, och är ej berättigad till någon andel i deras vinsäd; 5:o bruksegarne skola, helst af stiftets barn, utvälja och föreslå någon skicklig person till brukets skolmästare och predikant, hvilken, efter undergången vederbörlig examen, af konsistorium erhåller fullmakt; 6:o emedan ändamålet med skolan är, att af tjenliga ämnen vinna skickliga manufakturarbetare, thy kommer bruksegaren att hafva öfverinseendet öfver densamma och utstaka i hvilka stycken, utom kristendomskunskapen, der bör undervisas; 7:o emedan arbetet vid skolan förmodas blifva drygt, beviljas dubbel tjenstårsberäkning; 8:o brukskyrkan njuter alla kyrkliga förmåner, såsom grafplats, begrafning, barndop, kyrko- och nattvardsgång, kyrko-disciplin, kongl. förordningars uppläsande m. m., och skall såväl skolan som kyrkan vara orubbelig cch bruksegarne pligtige att dem båda vidmakthålla i det stånd, som nu stadgas: 9:o emedan detta bruk till ena hälften ligger i Steneby och till den andra i Hesselskogs pastorat, skola kyrkoherdarne derstädes hvar sitt år åtaga sig hufvudvården, hvilka äro skolmästarens och predikantens närmaste förmän, åliggandes honom att hos hvardera vid handen gifva hvad inom den enas eller andras pastorat sig tilldraga kan, som pa deras embets-åtgärd ankommer, och deras befallningar skyldigt ätlyda. äfvensom såväl han som bruksegaren skall med dem rådgöra uti det, som kan röra undervisningen för bruksbarnen; kommandes årlig examen att anställas vid skolan och berättelse om tillståndet till konsistorium insändas, hvilket sedermera efter omständigheterna dermed förfar, till all ordnings bibehållande.Af artikeln manufaktursmidet i 1 :sta delen inhemtas. att dessa verkstäder nästan helt och hållet äro härifrån bortflytlade. så att endast en knipphanimare är qvar. Bildandet af skicklige manufakturarbetare för detta jernverk vid bruksskolan härstädes, enligt 6:o i den kongl. resolutionen, har således äfven upphört. Den dubbla tjenstårsberäkningen för predikanten bestämdes till l1/- års beräkning genom kongl. resolutionen den 11 Febr. 1847 (Carlstads Stifts-Tidning s. å. N:o 4). hvar-igenom det allmänna stadgandet, alt denna tjenstårsberäkning borde bl i f va blott enkel, i följd af kongl. skrifvelsen till konsistorierna i riket den 6 Okt. 1842. kom att blifva hvilande. På grund af rikets ständers och Kongl. Maj:ts sammanstämmande beslut, kungjordt i kongl. cirkuläret till konsistorerna den 26 Okt. 1850 (Sv. Författn.-Samling N:o 77. s. å.). skall all förhöjd presterlig tjenstårsberäkning, utan undantag, upphöra, då nuvarande innehafvare från dessa tjenster afgå. Bruks-predikanten And. Hvass erhöll fullmakt på pastorats-adjunkturen i Mo af Hesselskogs pastorat den 10 Dec. 1850 och var den siste, hvilken åtnjöt förhöjda tjentsår vid denna befattning.

Vid Walborgmesso-socknestämma härstädes den 27 Maj 1764 beslöts, att följande hemman borde lyda till bruksförsamlingen af Steneby socken: 1 Högen, säteri, V4 Medbyn, Vi> Hölgerud. Vi Hälgerud, l/4 Björ-nebyn, alla frälse, Sandbacken, skatte; af Laxarby socken: ^2 Hedane, % Ösan. frälse, 1 Skåpenäs, V« Knösteviken, skatte, tillsammans 41/,; hemman. Vidare innehåller 4 ^ af protokollet: ’Utom de 200 daler silfvermynt årlig lön, som brukspredikanten af brukets inkomster, med understöd af församlingen efter öfverenskommelse i denna summa, erhålla bör, gaf nu brukspatronen tillkänna, att han i förmågo af högst åberopade Kongl. Maj :ts nådiga resolution, nu uppdrager till prestens och dess efterträdares embetsegor, eller boställe, all den jord och mark, som å vestra sidan om brukskyrkan är belägen och åtföljer sjön, nedanför allmänna landsvägen till säteriet Högens äng, derest rålinien mellan bemälde säteri och dessa boställets egor, ifrån en liten holme i sjön, tätt intill landet, stryker i rät linea, som med gärdesgård bör instängas, upp till allmänna landsvägen, så att hvad der innanföre och nedanom landsvägen ända intill sjön beläget är, förblifver nu och framdeles under säteriets friheter och rättigheter brukspredikantens och skolmästarens embetsegor, som efter hand skolauppodlas. Dessa egor blifva frie fran all afgift till egare af säteriet Högen och bruket, samt nu och framdeles utan rubbning till detta behof anslagne. Mulbete erhålles på Högens utmark, jemte nödigt virke till stängsel och vedbrand, efter utsyning af bruksegaren eller säteri-innebafvaren, om de skulle åtskiljas. I ti säteriets karaktersby gg-ning, som var flyttad till kyrkan, njuter predikanten der befintliga rum för sig och skolan jemte ladugårdsbyggnaden. All nybyggnad och större reparationer bekostas af bruksegarne.”

Dessa boställsförmåner finnas numera icke. utan liafva predikanterna i stället erhållit kost, husrum m. m. af brukets egare.

2. Brukspatronen Carl Fredrik Lggla på Bagen hade den 11 No\. 1826 förordnat uti 4:de punkten af sitt testamente följande:

”Till en skolinrättning vid Bäckejors gifver jag 2.000 r:dr banko, hvaraf räntan för all framtid skall användas till kostnadsfri undervisning åt fattiga barn inom Bäcke och Ödskölds socknar, och till nuvarande Lankaster-skoleinrättningen vid BiHingsfors bruk gifver jag 4.000 r:dr banko, af hvars ränta fattiga barn från Steneby och Laxarby socknar fritt skola undervisas. Men om sistnämnde inrättning upphör, skall räntan af dessa 4,000 r:dr banko till lika ändamål fördelas lika på Steneby och Laxarby socknar, att af deras fattigvårds-direktioner användas.

Ofvanstående kapital, som tillhopa utgör sex tusende r:dr banko, skall innestå i Ballnäs eller Bäckefors egendom mot säker inteckning. Detta gåfvobrev aflemnades, efter gifvarens död, till brukspredikantcn den 9 Juni 1829.

Steneby sockens hemman.

Skatte.

1 Asslebyn. 1) 1 Gapungebyn. (Böen.j 1 Ballnäs. (Balines.) Baldersnäs. 1 Grimmerud. iGrimmarudh. Vi Ekenorre. (Ekabroth?) ]'t Gråsjö. 3/4 D:o södre med Anfastebyn. i.. Här-by n med Tomten. % Ekebol. (Ekabordh.) i Högen. Vs Ekelund. V-4 Kettelsbo. Vk Enet. 1 ^ Krommenäs. l Fjäll norre. ( Ffiiell.) V* Lamkärr med Tegshögen.Xorebyn. 3) 1 * Näfverlösa norre. »S D:o södre. 1 lA Reren. 4) >s V4 Rofvan. i Us Sandbacken. Vi Signebyn. 1 Skuggetorp. t Skugattorpp.) Slängan. i s Smedserud. X/4 Säbyn. Krono. % Bergane. ( Borganan.) Militie- 1 boställe. •'?8 Brötegen. (Bryttattegen.) Ka- pellansbol. Frälse. Ya Bligan. Us % Efnebyn. % 1 Fjäll södre. (Ffiiell.j X/4 Is Hafden lilla. % 1 D:o stora. (Hafven.) Va Va D:o östra. Va 1 Hölgerud med Hälgerud ocb 1 % Björnebyn. (Helgarudh.) Kronoskogen. 3) S i iA Medbyn. Säteri. i Dingelvik norre. (Dyngovi- gen.) 7) i D:o södre. 3) % Ekebol. 9) i Högen. 10) i Lästviken. (Lestavigen.) 11)

Taxviken med Lerdaln och Udden. (Ttaxvigen.) Wamben. (Wamen.)

; Asnebo. ic Östersbyn.

Dallnäs 1 qvarn.

Grinnnerud 1 d:o.

Taxviken 1 d:o.

Billingsfors jernverk på säteriet Högens ocb Skåpe-näs skatte-egor.

Prestgården. Pastorsbol.

L):o 3 qvarnar, 1 såg.

Mon vestre.

D:o östre.

Skärbo.

Sundsbyn.

Svärdsbyn.

I lfsbyn

Asen. (Assen.) 6)

i; Östersbyn.

Ulfsbyn 1 qvarn.

Hölgerud 1 d:o.

Dingelvik norre 1 qvarn.

D:o södre 1 såg.

Högen 1 d:o.

Lästviken 1 qvarn. Katrineholms jernbruk vid S. Dingelvik.Rå och Rör.

y$ Gesslanda. 's Jusketorp.

1) Skrefs Atlebyn och Atlebön på 1550- och 1570-talen i tiondelängderna.

2) Kallas Bön af allmogen.

3) Hette Nolbyn 1605 och antecknades då såsom kyrkotomt. Rlef icke åsatt hemmantal förr än 1635, under titeln kyrkohemman.

4) Kallas vanligen Relen.

5) Kallas gammal sätesgård 1681 och egdes då af majoren Sv. Liedeman.

6) Kallas nu Kristineberg. Bar äfven 1681 namn af gammal sätesgård. Egdes då af fru Karin Svenske: 1683 af Ingehorg Silfversvärd. Yar Linnart Svinhufvuds säteri 1664. Köptes från prosten Nils Hessel-gren 1697 af häradshöfdingen J. Leijonbjelke för 510 r:dr kurant, d. ä. 765 daler silfvermynt. Egdes 1805 af prosten L. Wallstedt; 1850 af kommissionslandtmätaren H. Marin. m. fl.

7) Skrefs Dyngowiik 1449. Egdes då af väpnaren Sven Jonsson, och således urgammal sätesgård. Se ett af honom utgifvet morgon-gåfvobref vid Grinstad socken, N:o 8. Samme Sven Jonsson omnämnes i ett bref den 10 Febr. 1494 (tryckt af Lilljegren efter originalet i v. Engeströmska biblioteket, 1819. sid 41). utgifvet af Magnus Bondes enka Kadrin Ingwarsdotter. Egdes 1563 af välborna fru Karin, som innehade båda Dingelviks-gårdarne. Lästviken, Åsen, Högen, Hölgerud, Hafden, Bågen m. fl. 1577 var Nils Månsson på Bro egare häraf: 1664 fru Margareta Svenske: 1783 hofjunkare Reuter: 1809 ryttmä-staren Sam. Kafle: 1827 Carl Pet. Åberg: 1845 kronolänsmannen i Näs härad af Wermland J. F. Wennerlöf: 18-17 baronen S:t Gyr och grefvinnan Ramel, född Lewenhaupt.

8) Har till det mesta haft samma egare, som Norra Dingelvik. Men egdes 1681 af majoren Gregor. Ahlfclt, 1768 af brukspatronen Sam. Kock.

9) Har ock haft namnet Ekarebol. Kallas nytt säteri 1681. Egdes

då af Linnart Svinhufvud: 1783 af sergeant Svinlmfvud: 1850 af

C. Fr. Waem.

10) Gammalt säteri. Se X:o 7. Egdes 1664 af fru Margareta Svenske:1686 af fänriken Lars Svinhufvud: 1600 af luiradshöfdingen Joh. Rho-din. som köpt detta säteri af den sistnämnde för 500 riksdaler kurant. 1 sednare tider tillhört egarne af Billingsholms jernbruk.

11) Se i\:o 7. Var 1664 välborne Patrik Tbomsons sätesgård; 1681 fru Agneta S\renskes: *häradshöfdingcn. assessorn de Freses; 1809 var

kommissarien Fet. Strömstedt egare: 1850 bönder.

111. Ödsköld. Ilar i äldre tider skrifvits än Ödskcel än Eskehult. Yt-innehållet 0,870 qv.-mil, deraf 0.068 äru vatten, nämligen en del af Iväg samt Gälsjön, hela Wångsjön och Knäsjön jemte 26 små kärn. Ingen elf eller a. Endast några bäekar. En bland dessa från Knäsjön och en annan frän några kärn utgöra början till Walboån. Socknens största längd är 1 l/>. största bredd något öfver 1 mil. Jordgrunden består nästan uteslutande af sand, eller grus med klappersten, af hvilken sednare väldiga höjder äro upplagda ä de jemna moarne i socknens mellersta och södra delar. En indelad väg från norr till söder genom socknen, en annan vesterut till Eds socken, tvänne till Bäcke socken. Den lilla träkyrkan ligger på en hög grusvall. Har en klocka med medeltids-inskrift och en grafsten från samma tid. Kyrkan fick, såsom Ärtemark, 4 tunnor till hjelp, sedan hon 1639 af en orkan blifvit svårt skadad.

From stiftelse. Se vid Steneby, 2.

Socknens hemman.

1 Alltorp. (Attlattorpp.) Skatte. 1 Hängesten. (Hengasten.) y2 Ammeliden. 1) 1 Kroken. y2 Asketveten. y4 Kroksbyn. i Backen. (Backen.) y* Nacken. i Berg. iBergh.) i Orsbyn. (Orisbyn.) y4 Bodane. y* Stommen. (Stomen.) i Bön. (Böen.) w Tveten. Ji Daln. V* Tången. y2 Efnebyn. 1 Lieviken. (Ughlavigen.) Hult. i Wänga. (Wongen.) 2) Vs Hällan. 1 Ödsköld. (Askolth.)

* Årtalet saknas i originalet. T.Wadsteitahögen 1 tomt under Wånga.

Mosslagga 1 d:o under Efne-byn.

Backen 1 qvarn.

Nacken 1 d:o.

Orsh\n och Efnelnn l d:o. Stommen 1 d:o.

Lieviken 1 d:o.

Ödsköld 1 d:o.

Wanga 1 säg.

Frälse.

\\ Hängesten. Säteri.

1 Ivägsholm. (Wageln.) 3)

1) Kallas Arnlingen.

2) En del häraf kallas Gillerud. b ti S\enskt Diplomatarium N :o 1686, under den 6 Juli 1310. är intaget ett biskop Bruiolfs i Skara stadfästelsebref på det Inte domprosten Bengt gjort af Hesselskogs kyrkas hemman, hvaribland ett örtugsbol i A vangen. hvarmed sannolikt syftas på en del i detta hemman. 1 Wadstena klosters jordebok l se bilagan) namnes Wonginne sasom beläget nära Va-ttinghurn.

3) Egdes 1664 af välborne Patrik Thomson: 1681 af Göran Svenske och benämnes då gammalt säteri. Erhöll namnet Ivägsholm 1687. Egdes 1691 af löjtnanten Jöns Johansson Svinhufvud. 1698 sälde han säteriet till välborne Filip Konrad Blom för 600 r:dr kurant efter 6 mark stycket, d. ä. efter nuvarande im uträkning ungefär 1.200 r:dr b:ko. 1783 var kontraktsprosten Lars Wallstedt i Steneln egare. 1822 hans efterträdare, kontraktsprosten Carl Gust. Schröder. hvars enka Britta Collin testamenterade hemmanet till de 3:ne sönerna efter pastoratsadjunkten i Steneby Per Johan Lundberg, hvilka nu äro egare. sedan gifvarinnans död 1842. IV.

IV. Bäcke. I pptager 0,505 qv.-mil. deraf 0.055 vatten. Hela Te-åkerssjön, större delen af Marsjön. en del af Kabosjön. å xesjön och 30 små kärn. En ä från Marsjön rinner i östlig riktning till Teäkerssjön. Socknens största längd är l:is och bredd något öfver 1 •_> mil. En indelad väg kommer från Dalskog. 2:ne leda till Ödsköltl. en till Jerbo socken. Den lilla träkyrkan lät öfversten Johan Stake på sin egen bekostnad uppföra 1650. Gjorde enahanda omkostnad vid Dalskog. Sa-dana uppoffringar äro mer än sällsporda. Ilan gjorde ännu större offer åt fäderneslandet. Se sid. 218 i l:sta delen.

From stiftelse: Se Steneby, 2.

Socknens hemman. Skatte.

1 Björtveten. ( Biörnttvetten. ) 1) Va Källsvika. t 1 Bäcken. Vs Sjöliane. f Vy Famshed. f Va Stommen. 1 Halängen. f (Harengh.) 1 Teaker. 7 (Ttöager.) Vs Hjulsrud. Va Torpane med Tomten. 1 Kläppesnäs. t 1 Ödebyn. (Ödebyen.) Vs Kronoberg, f Bäckefors jernverk. 1 Kårud. (Korudh.)

Krono.

Wättungen 2 qvarnar.

Va

Va

Frälse.

Bön eller Regineberg. (Böen.)

2)

Liane, f

D:o 1 qvarn. 1 såg. Bön 1 d:o.

Säteri.

1 Wättungen. (Wettingen.) 3) D:o 3 qvarnar, 1 såg.

t Dessa hemman höra i kyrkligt hänseende till Dalskogs socken af Örs pastorat i Nordals härad och kallas med ett gemensamt namn Wedbo- eller Halängsräppen.

1 j 1/io häraf heter Qvihagen.

2) Egdes 1783 af löjtnanten friherre Palmfelt.

3) Wasttungx houff och Waettinghen förekomma uti Wadstena klosters jordebok. Se bilagan. Var från 1416 i omkring 300 år ett Stakegods. Har i sednare tider tillhört egarne af Billingsfors. Eges nu af brukspatronen C. F. Wasrn på Baldersnäs.V. Tissleskog. Skrefs i medeltiden Thiislascogh och Teetzleskogh. Håller i vidd 0,832 qv.-mil. Deraf 0,110 vatten. Sjöarne Råvarp. Hålvattnet och delar af 5 andra jemte 33 kärn ligga inom socknens gränsor. Stora Le, Silarnes och Laxsjöns vatten går genom Råvarp till Wenern. Inom socknen 2:ne större bäckar samt flera mindre. Socknens längd från norr till söder 1% samt största bredd mil. En indelad väg till Fröskog, två till Steneby. En annan till Skållerud lärer väl äfven blifva indelad till underhållande. Den lilla träkyrkan med torn står ungefär midt i socknen. Byggd 1727. Har några skillingar i årlig inkomst af en liten utjord henne tillhörig.

Socknens hemman. Skatte.

Ms Ankälsrud. n, Nilsbyn. V‘> Björke. 1) 1 Ramdaln med Borga. Hene- lÅ Buterud. viken och Rundaln. V2 Flaterud med Stockebro. (Raffndaln.) I Fflaterudh.) y4 Skärdaln. 1 Gullongebyn. (Gulisbyen.) 2) ys Ulfserud. *4 Huken. V-2 Vernebo med Hjerpestolen V* Häljebol. och Backehögen. (Wer- 1 Höglund med Sörlund. (Lun- mabo.) den.) Heneviken 1 qvarn, 1 sag. 1 Högsbyn. (Höxbyen.) Lidan 1 utjord under Lidan. Ms Kistan. Slotteviken 1 utjord under l Lidan. (Liien.) Högsbyn. y8 Nagelhögen. Frälse. y4 Daln. y4 Stommen. y4 Glumserud. Daln 1 qvarn. Y* Hedan. Stommen 2 d:o. i Ragnerud.

1) En tomt härunder heter Hultet.

2) Kallas äfven Högen och Gullungehögen.Från Steneby pastorat härstamma:

\hlefelt* Gregorius. Tjente sig upp frän genien soldat till major 1675. Adlad samma ar. 16i!2 den 17 Febr. öf\erjägmästare på Dal.

Tilas. Daniel, assessor i reduktions-kollegium. Son af kyrkoherden härstädes Olof Tilaceus. som dog 1647. Assessorns son Olof blef adlad 1719. Öfverstlöjtnant. Dennes söner Daniel, landshöfding, och Olof, öfverste. hlefvo friherrar 1766.

Kock. von. Nils. Född 1768 den 21 Febr., död 1848 den 11 Juni. Major. Adlad den 9 Maj 1815. Bivistade Finska kriget 1789. Egde Blomsholm i Bohuslän. Son af brukspatronen på S. Dingelvik Samuel Kock och Katrina Svinhufvud.

Tilaceus, Erik. Öfver-fältpredikant och sist kyrkoherde i Katrina i Stockholm, död 1688. Son af kjrkoherden härstädes Olof Tilaceus.

Hesselgren. Johannes. Kontraktsprost och pastor i Högsäter, död 1744. Son af k\rkoherden härstädes Nils Hesselgren.

Hesselgren, Lars. Den sistnämndes broder. Kontraktsprost och pastor i Fryksdaln. Död 1755.

Stenbäck. Jonas. Kontraktsprost och nuvarande pastor härstädes. Född 1779 i Bäcke socken. Fadren honde.

Slägten Waern frän brukspatronen Mattes Waern och hans fru Maria Uggla på Billingsholm. Se l:sta delen sid. 313. Deras söner: Lennart Magnus, Petter och Carl Fredrik, alla 3 bruksegare. Den förstnämndes son. Jonas Waern. född 1799. statsråd den 18 Maj 1844, riddare af nordstjerne-orden.TÖSSBO HÄRAD

Gränsar 1 söder till Nordal, i vester till Wedbo, i norr till Werm-land, i öster till Wermland och Wenern. Innehåller 5,185 qvadrat-rail, deraf sjöarne och kärnen upptaga 0,382. Skrefs Thusbo 1220, Thyssi 1287, Thosbo 1397, Tysbo 1480, Tivsboo 1500. Största delen är bergig, endast en ringa del mot Wenern jemn och bördig. Den bergigare delen har i allmänhet skog till husbehof och något afsalu. Häradet utgöres af ett länsmansdistrikt och 3:ne pastorat: Hesselskog, Åmål, Tösse, samt Dalboredden, en del af Svanskogs socken i Wermland.

HESSELSKOGS

konsistoriella pastorat af 2:dra klassen utgöres af 4 socknar: Hesselskog, Mo, Fröskog i detta härad samt Laxarby i Wedbo.

I. Hesselskog. Skrefs Etlceschogh 1308, Hödtlecscogh sednare, utan flera andra skrifsätt. Socknens yta innehåller 0,911 qv.-mil. hvaraf sjöarne och kärnen tillkomina 0,090. Största delen af Edslan, Knarr-bysjön, Käppesjön, Ömmeln, mindre delar af nedre och öfre Kalfsjön jemte 29 kärn befinnas inom socknens gränsor. En å mellan Edslan och Knarrbysjön, en större bäck, som faller i Käppesjön, samt flera mindre. Socknens längd något öfver 1^4 mil, största bredden % mil. Är uppfylld af höga berg med trånga dalar dem emellan, hvilka prydas af en rik flora och stark växtlighet. Men åkerbruket är inskränkt och arbetsamt i anseende till markens ojemnhet. En väg går frånÅmål till Laxarby. en annan från Bräcke till Fröskog. Den nuvarande stenkyrkan förskrifver sig från Johan III :s tid. llon tillkom på det sättet, att man igenmurade öppningarne mellan tegelpelarne i gamla kyrkan och derigenom bildade långväggarne. På östra gafveln ifylldes triumfbågens genomgång från skeppet till koret, hvarigenom man fick den nuvarande släta kor-gafveln. Af denna båge och dess pelare synes ännu ett litet utsprång inuti kyrkan. I vestra gafvelmuren är en trappgång till en trång plats, tvifvelsutan bönrum för de andelige1. Gamla kyrkan, såsom hon beskrifves uti ett protokoll vid inventeringen 1583, förvaradt i riksarkivet, och såsom grushögarne utanför på kyrkogården än i dag utvisa, har varit byggd i form af ett Grekiskt kors samt dubbelt så rymlig som den nuvarande långkyrkan. Protokollet innehåller: FKvrkian är altsamman aff thegill, upbygt uthi korslund med 5 gaflar och 8 pelare under stora kyrkian, nestan effter Schada domkvrkios maneringh allenast att hon icke haffver varit hvelfd öffver choren heller store kyrkian, uthan två små sacrastigh som vore och äre nu hvelfde, och haffver thenna kyrkian varit itt her-lighit och anseende tempel med en skön högh spira och två sköna klockor och mykin annan zirath, men hon är för 15 åår sedhan bliffuin aff liungeld förhrend, och haffver nu så ståått uthan taak alt sedhan och är muren ennu höffliga behållin på stora kyrkian med gaflar och annat mera, allenast choren är mykit förderffuat, besynderliga på sielffva gaflen.” Biskop Rhyzelius uti sin Brontologia 1721, sid. 68, omtalar efter Palmschiöldska samlingarne denna kyrka sålunda: ”Åhr 1568 slog åskan neder på Häsleskogs kyrkio. tå hon med ljungeld antendes och förlorade all then herlighet och zirat, som hon hade framför andra kvrkior ther i landet fodom hafft och alt ifrå påfvedömet in til thenna olycksdagen någorlunda behållit. Femton åhr effter thenna åskeskadan supplicerade sochnemännen til högl. kong Johan III om undsettning til kyrkions upprettande.”

Lhider påfvedömet hade kyrkan 1 öresbol i Wassända, 1 d:o i Klun-derud, 1 örtugsbol i Grorud af Eds socken, 1 d:o i Avangen (Wånga, Ödskölds sockenJ, hvilka bortbyttes mot 8 örtugsbol i Bokolzryd (Bock-larud i Fröskog), enligt biskop Brynolfs fastställelsebref den 6 Juli

1 C. G. Brunius, Skånes Konsthistoria, Lund 1850, sid. 22.1310 (Diplomatarium N:o 1686). Uti bilagan, eller registret öfver presternas och kyrkornas fastigheter på Dal. äro flera upptagna, tillhörande denna kyrka, hvilka Gustaf Wasa indrog. Men 2:ne utjordar, Flatan och Stretan. blefvo då bortglömda. De utgöra nu 1 * mantal. Äfven dessa skildes från kyrkan på ett oklokt, ehuru visserligen lagenligt sätt. Af kammar-kollegii resolution den 13 Aug. 1761 synes, att en kronolänsman Lenberg begärt fa köpa utjordarne af k\rkan för 200 daler, men att vederbörande ansågo det nyttigare bortbyta dem mot frälseräntan af ^4 Efnebyn i Fröskog. hvilket byte kollegium fann så fördelaktigt för kyrkan, att det beviljades, emedan, heter det, Efnebyn så till mantal som ränta är dubbelt större än Flatan och Stretan, och således kyrkan vinner en säker förmån genom en dubbel årlig inkomst, ehuru kyrkan icke erhåller eganderätten till 14 Efnebyn (som hon likväl hade till % Flatan och Stretan). Sä bortskrefs med några rader kyrkans eganderätt och hon fick en lumpen årlig inkomst i stället. Man synes hafva förbisett, att kronans ränta af jorden är något helt annat och vida mindre, än det belopp, som kan erhallas vid jordens utarrenderande. Likaså att hemmantalet i sådant fall, som detta, icke eger den minsta inflytelse, ej heller gagnade kyrkan i ringaste måtto. En liten hållhake är dock qvar i kollegii resolution, hvars vigt och värde för närvarande ej kan uppskattas, nämligen "’att efterkommande egare af hemmanet Grättved, på hvars egor dessa kyrko-utjordar äro upptagna, blifva till hemul efter lag förbundne, sa att berörde kyrkan frånbytte utjordar den samma till evärdelig ego återställas, i den händelse frälseräntan af hemmanet Efnebyn efter detta byte på något sätt skulle göras kyrkan stridig.'' Nuvarande kyrka, i behof af förbättring och torn, erhöll kollekt och stambok för detta arbete 1844. men medlen voro sä otillräckliga och socknens tillgångar så ringa, att tornbyggnaden, då detta skrifves, ännu icke är börjad.

Under påfvedömet hade domprosten i Skara detta pastorat såsom prebende med folkets bifall ocb lamtycke samt biskopens fastställelse. Se hans bref derom den 15 Aug. 1308 uti Diplomatarium under N:o 1594. Ett ytterligare fastställelsebref hära är gifvet ar 1309 under N:o 1601. Båda intagna i stiftets Herdaminne 1848 af Johan Hammarin, 3 del. sid. 86, 87. På kyrkogarden ett grafkor af sten öf\er framlidne kontraktsprosten doktor A. Sörström, samt en grafsten öfver kontrakts-prosten Matts Frjxell. I koret ligger en grafstel öfver kyrkoherden Brvnolf Andersson Mattskål. död 1674. stamfader för adliga ätten Silfverstolpe. Dera äro namnen på lians 7 söner och 3 döttrar salunda antecknade: L. B. S. A. B. S. E. B. S. A. B. S. L. B. S. S. B. S. M. B. S. K. B. D. K. B. D. M. B. D.

Den nya messeskruden af svart sammet med silf\er är skänkt af talmannen i bondeståndet Hans Jansson pa Bräeketorp.

Från kyrkan till Åmål är 2 mil.

Socknens hemman.

Skatte. Va Bergane. Vs Killerud. Björkheden. 1 1 Birkaheden.) 1) Vi Knuflebodane. 3) Va Bräeketorp. 2) ¡L Käppenäs. 4) Va Bröslebacka. ls Lofterud. Vt Båsen. Va Måstaka. Va Daln. 1 Hadane med Koppungen och Va Fyrsten. Gullidan. (Rudenna.) Va Grimsheden. Vs Radetorp. U i. -Q O u. O Vs Röstigen. 1 Grättved. (Grefftved.) •s Sigerud. 5) Gölen lilla. 1 Strand. iStrandh.) 6) Va D:o stora. 1 Torpane. (Ttorpenna.) V3 Halne. Vs Töresrud. Va Hult. 1 Wardelsrud. Vi« Högheden. Espenä' 1 utjord under Tor- Vs Karsbydaln. pane.

Krono. i .

&

Va

Vl

Va

Bräcke. (Brecka.) Pastors _ stom. 7) 1 -2

Flatan med Stretan.

Föskerud. Militie-boställe. 1 Hedan. (Hedenn.) D:o. 8) 1 4

Karsbyn. D:o.

Frälse.

:! ¡1; Högheden.

killingen. D:o.

Aä>. I Nees. > Länsmansbo-ställe. 9)

Prostgården. Pastorsbol. 10) Svälgen.

Prestgarden 1 qvarn. 1 såg.1) Bia>rka. Tillhörde domprosteriet i Skura före Gustaf Wasas tid. Se bilagan.

2) Enligt häradsrättens protokoll den 2 Juni 1651 vittnade häradets nämnd och allmoge enstämmigt, alt Bräcketorp. Lilla Gölen, Halne, Hult, Killerud och Killingen legat pä stommen Bräckes och Prest-gårdens enskilda egorymd. samt Halne och Lilla Gölen i mannaminne af k) rkoherdarne Erik och Erasmus fran början upptagne, och de öf-rige af kyrkoherdarne från urminnes alltid häfdade och brukade under bostället. Emellertid hade landshöfdingen Olof Stake på en skattläggning i Åmål, utan största delen af nämndens och allmogens vetskap eller föregången laga ransakning, syn eller dom. eller att vederbörande varit kallade, låtit taga dessa torp från k)rkoherden samt Bräcke och särskildt skattlagt dem. Olof Stake hade sedan i nämndens och häradsallmogens närvaro lofvat, att berörde hemman skulle återlemnas, emedan de på orätt berättelse och angifvande blifvit boställsinnehaf-varen beröfvade, hvilket återlemnande dock icke skett, utan tvärtom blefvo de dels förlänte till, dels köpte af kammarradet Leijonsköld. Och dervid förblef det. Bräcketorp eges nu af f. d. talmannen Hans Jansson.

3) Kallas Knölbua.

4) Har fordom hetat Huken.

5) 1312 d. 27 Juni bekräftade biskopen det byte. hvarigenom Hesselskogs kyrka erhöll Sigurdhce heedh mot en del i Forsnäs qvarn. Diplomatarium N:o 1854. Brefvet utfärdades i Ömord. d. ä. Åmål.

6) Tillhörde domprosteriet i Skara. Se bilagan.

7) Hade varit prebendehemman och är så antecknadt i jordeboken 1588. Enligt afkortningslängden för 1642 i kammar-arkivet, blef Bräcke pastors stom i stället för Åmåls stom, som anslogs under staden Åmål, och har Bräcke sedan varit pastors stom härstädes.

8) Kallas Linheden.

9) Nceseth tillhörde domprosteriet i Skara. Se bilagan.

10) Enligt samma bilaga hörde följande torp under prestgården, likasom sjelfva pastorsbolet och pastoratet till samma domprosteri: Torlefsby (Tollesbyn), Kleva (Klöfverud), Kyndanaes (Kenäs).II. Mo. Skrefs Må/i 1541. Qvadrat-innehållet 0,535 mil, deraf 0.040 vatten. Dessa sednare äro Nedra Kalfve», Drögsjön, Buvattnet, Låbysjön, Ilarsjön och 3:ne kärn. Socknens längd är 1 %, största bredd % mil. Äar: Åmåls-än från Ötnmeln till Ämålsviken. Lerbyån från Buvattnet genom Harsjön till Wenern vid Kasenberg och Berga. En indelad väg från Åmål förbi kyrkan till Svanskog, en annan förbi Hanefors bruk till Hesselskog. Socknen är bergig. De flesta hemmanen ligga vid en dal från Buvattnet ner till Åmåls socken å båda sidor af Lerbyån. Denna åns lutning fran Lerbyn till Ilarsjön är 8 fot 8 tum på en längd af 3,390 alnar. Från Harsjön till landsvägsbron ofvan-för Kasenberg är 4,160 alnar med blott 1 fots lutning. Vid Ilenebyn en mineralkälla, högst sällan begagnad. Under upprensningen af ån från Harsjön till Kasenberg fanns år 1847 djupt i gyttjan en forntida farkost, gjord af en enda ekstock, 11 alnar lång och något öfver 2 alnar bred invändigt. Var så multnad, att den icke kunde bibehållas hel. En annan, lika beskaffad men mindre, och än mera skadad, fanns i gyttjan af Harsjön vid dess utlopp. Båda sannolikt från hednatiden.

Kyrkan byggdes af träd med sitt torn 1685 på stommens egor, der hon af ålder legat. Läktaren bekostades af brukspatronen, assessorn Linroth, för att af hammarsmedsfolket vid Forsbacka begagnas. Den ena ringklockans omgjutning är bekostad af f. d. talmannen i bondeståndet Hans Jansson i Bräcketorp. Altartaflan skänktes 1715 af assessorn Elias Linroth och dess fru Anna Maria Dreffenskiöld.

Socknens hemman. Skatte.

1 Byn vestre. (Byen.) 1 Lerbyn med Baggerud. (Leer- 1 D:o östre. (D:o.) byen.) 1 Forsbacaka. (Backen.) 1) 1 Låbyn. (Loubyen.) % Grelsbol. (Gresboll.) y4 Läbytorp. 1 Haserås. (Hasseros.) 2) i /, /1 Lansbol. (Loonsbo.) y4 Henebyn. i Packebyn. (Packabyen.) % Kallskog. (Kalskoff.) i Persbyn. 1 Pedersbyen.) y4 Kroken. % Rebyn.Ya Stommen med Gåsevål och Barkerud. (Prestasto-men.) 3)

Ya Smedserud.

1 Wassbotten med Pökerud.

(Wattssbonden.) 4)

1 Öjersbyn. (Öiiersbyen.)

Forsbacka 1 qvarn, 1 såg.

Låbyn 1 såg.

Wassbotten 1 d:o.

Krono.

Äng, stora. Under Packebyn. 7)

1 j Egdes 1667 af kornetten Gustaf Bagge, som bebyggde hemmanet till säteri, enligt domboken 1669.

2) Ys häraf är boställe för pastorats-adjunkten. Sedan Gustaf Wasa olagligen indragit Stommen, måste ett boställe ånyo inköpas. Det skedde på följande sätt. 1744 inköptes för Mo kyrkas penningar (400 daler silfvermynt) Ya Hult i Hesselskog, som den 14 Mars 1745 utbyttes mot Ya 1 Haserås och 2 daler silfvermynt. 1770 köpte kyrkan för 100 daler silfvermynt 1/3p, i Haserås och ytterligare Vis likaledes för kyrkans medel. Efter en femårig tvist mellan Mo och de öfriga socknarne i pastoratet om eganderätten till denna Yl i Haserås, slöts förlikning dem emellan, hvarpå häradsrätten de:i 19 Okt. 1810 dömde, att denna Yz i hemmanet hädanefter såsom hittills skall innehafvas och begagnas såsom boställe af socknarnes 3:dje prest, hvilket utslag vunnit laga kraft.

3) Om Gåsevål, Gasavadh. Redhaby, m. m. se bilagan N:o 2.

4) Egdes och beboddes på 1730-talet af kapten friherre Carl Did-rik Taube, broder till riksråderna Edvard och Wilhelm Taube. Gift l:o med Märta St. Ehrencrona och hade med henne 13 barn; 2:o med Maria Elon. Roos, af hvilken föddes ordensbiskopen Carl Edvard Taube. Dottren Anna Märta i första giftet ingick äktenskap med brukspatronen Lennart M. Uggla. Se Billingsfors jernbruk i l:sta delen, sid. 313. En Anna Märtas sambroder Evert Fredr. Taube blef generallöjtnant 1790. Se Biogr. Lex. 17 band., sid. 30.

Kallskog 1 qvarn.

Kroken 1 utjord under Kroken.

Presterud 1 d:o under V. och Ö. Byn. 5)

Forsbacka jernverk.

Hanefors d:o.

Persbyn d:o.

Skölerud 1 utjord. 6)5) Se bilagan N:o 2.

6) Kallas nu Skölderud. Enligt 1815 års jordebok är denna utjord belägen inom Mo sockens gräns efter kongl. resolutionen på Åmåls stads besvär den 29 Dec. 1697. Men enligt Tössbo häradsrätts protokoll den 3 Febr. 1703 är hon belägen på Hanebols bolbys egor i Åmåls socken, och efter hofrättens utslag den 10 Sept. 1846 skall, vid inträffadt köp af denna utjord, lagfart sökas och meddelas vid Åmåls rådhusrätt. Köptes till skatte den 19 Dec. 1810 för 2 r:dr 8 sk.

7) Har från medeltiden tillhört kyrkan, enligt jordransakningspro-tokollet den 13 Juni 1746, och hade kyrkan i årlig inkomst för ängen 1 daler silfvermynt. Såldes 1770 från kyrkan till Packebyn för 100 daler silfvermynt.

III. Fröskog. Innehåller 0,498 qv.-mil. Deraf upptaga sjöarne Err eller Ärr, Hultsjön jemte delar af Knarrbysjön, Käppesjön, Halvattnet samt andra småsjöar i gränsorna och 9 kärn 0,070 qv.-mil. Socknens längd ~/s och största bredd något öfver % mil. En å från Knarrbysjön till Err, en större bäck från kämen i socknens vestra gräns, kallad Hynån. En indelad väg från Tösse till Tissleskog, en annan från Ånim-skog i söder och en tredje från Stenarsbyn åt norr till Hesselskog. Gamla kyrkan afbrann genom åskeld 1728. Den nuvarande af träd byggdes 1729. E'tan torn.

Socknens hemman.

Skatte.

Ys Amunderud. Yt Mörnäs. Yi Bodane. Ys Spätthult. Ya Byn. (Byen.) Tranerud. Vi6 D:o södre. 1 Wallsjön. (Walsj i/4 Kesebol. y4 Wassåker. Ys Klapperud. Bodane 1 qvarn. Y> Långerud.

„ Krono.

1 Stommen. (Stomen.) Krono- Y-\ Strand lilla. (L. Strandh.) Ka-fogdeboställe. pellansboställe. 2)F raise.

y4 Bocklarud. 3) y Smedserud. y4 Efnebyn. 4) i Strand nedre. (Strandh.) J/4 Flatungebyn. i D:n stora. (D:o.) y8 Gobyn. 5) i Wiken. iWigen.) i Hensbyn. 1 Hedensbyen.) i Östersb\n. (Östensbyen.) i Hult. (Holth.j Busterud 1 utjord under Tra- y4 Humletorp. nerud. i Knarrebyn. (Knarabyen.) Gusperud 1 d:o under Byn y4 Linknappen. södre. ys Räfsalen. 6) Strand nedre 1 sag. y8 Sannerud. Lisefors jernverk.

Säteri.

1 Stenarsbyn. (Sstennsbyen.) D:o 1 qvarn. 1 sag.

7) Kristinedals jernverk.

1) Kallas Spässhola.

2) Lemnades 1692 till kapellans-boställe af kronan och blef sålunda någon ersättning för Stommen, som Gustaf I indrog.

3) 1310 tillbyttes Hesselskogs kyrka mot hemman i Eds socken. Se vid Ed och Svenskt Diplomatarium N:o 1686.

4) Hesselskogs kyrka har räntan af detta hemman årligen, enligt kammar-kollegii resolution den 13 Aug. 1761. Se vid Hesselskog.

5) Tillhörde Skara domprosteri under medeltiden. Se bilagan. Skrefs då Godhoby.

6) Kallas Rasaln.

7) Kammar-kollegium har den 18 Mars 1840 tillåtit att detta säteri må kallas Kristinedal. Egdes 1672 af kronofogden Er. Liedeman; 1681 af hans arfvingar och kallades då nytt säteri. Köptes af friherre Hermelin för Dals bergssocietet på 1770-talet och såldes sedan till brukspatronen Kristoffer Sahlin. Innehafves sedan 1815 af hans son, brukspatronen Maurits R. Sahlin, hvilken mycket förbättrat och förskönat denna vackra egendom.Från Hesselskogs pastorat härstamma:

Liedeman, Erik. Kronofogde da han adlades 1672. Se 1:sta del. sid. 219.

Liedeman, Carl dennes son. Född på Stenarsbyn. Protokolls-sekreterare i kongl. senaten, död 1690.

Silfverstolpe, Gudmund. Kammar-revisionsråd. Adlad 1751. Sonson till kvrkoherden härstädes Bryn. Mattskål, och son till Abraham Hesselgren, bankofiskal.

Hesselgren, Nils. Kyrkoherde i Steneby. död 1700.

Hesselgren, Lars. Kyrkoherde i Hesselskog. Död 1682.

Hesselgren, Anders. Kyrkoherde i Rölanda. Död 1679.

Söner af kyrkoherden härstädes Bryn. Mattskål.

Sörström, Nils. Kontraktsprost i Blomskog. Död 1781.

Sörström, Anders. Kontraktsprost i Hesselskog. Teol. doktor. Död 1790. Båda söner af kyrkoherden härstädes Lars Sörström.

Gylling, Erik. Filos, lektor i Carlstad. Son af länsmannen i Tössbo Gilius Gylling. Död 1773 i Wallsjön. Fröskog socken.

Fryxell, Anders. Född 1795. Teol. doktor. Kommendör af nordstjerne-orden. Prisbelönt af Svenska akademien och en af de 18 i samma akademi. Prost i Sunne.

Fryxell. Olof. Kongl. hofpredikant, född 1806. Prisbelönt af Svenska akademien.

Fryxell, Fredrik. Gymnasii-adjunkt i Carlstad. Död 1839. Alla tre söner af kontraktsprosten i Hesselskog Matts Fryxell.

Jansson, Hans. Född i Låbyn, Mo socken, d. 7 Jan. 1792. Fullmäktig i riksgäldskontoret 1834. Talman för hedervärda bondeståndet vid riksdagarne 1844, 1848.

Till KILA

pastorat i Wermland lyda några hemman af Svanskogs socken, hvilka höra till Elfsborgs län och Tössbo härad på Dal, under namn af

Dalboredden. Redden innehåller 0,526 qv.-mil. Deraf upptaga delar af sjöarne Öfra Kalfven, Ömmeln, Dalsjön, Emneskogs-sjön och Vestra Svan samt 8 kärn 0,050 qv.-mil. Reddens längd är 1 1/2 och största bredd⁵/₈ mil. Bäckån från Emneskogs-sjön till V. Svan skiljer Redden i norra delen från Wermlandssidan af Svanskogs socken. En a förenar Dalsjön med Ömmeln i gränsen mot Laxarby socken och en annan Ömme ln med Öfra Kalfven i gränsen mot Hesselskogs socken. En indelad väg går härigenom från Svai^kogs kyrka till Laxarby socken.

Dalboreddens hemman.

1/8 Bergane. Skatte. ¼ Norane lilla. 1/8 Bodane. Vt Rämmesnäs. 1 Bollsbyn. (Bolsbyen.) 1/8 Råskog. ½ Byn. ¼ Röstigen. 1 Bäcken. (Becken.) ¼ Skeppenäs. Vs Djurud. Vt Skölerud. Vs Fjellane lilla. ¼ Sunnersrud. ¾ Gaterud. (Gatteruth.) 1/8 Svensheden. ¼ Hedan norre. ½ Ödebyn. ¼ D:o södre. Bäcken 1 qvarn, 2 sagar. ¼ Hugnerud. Hugnerud 1 qvarn. ½ Krakstad. Lund 1 d:o, 1 såg. Kallas 1 Källtegen. (Kellattegen.) Kroppa. Vs Lefverheden. Ödebyn 1 qvarn. 1 tegelbruk. 1/4 Lund. Muggedaln 1 utjord till Gräns- 1/8 Myrebacka. sjön i Wermland. Belä- 1/8 Måstaka lilla. genheten okänd. ¼ Måstaka stora.

Dalboredden har kyrka gemensam med Wermlandsdelen af Svanskogs socken. Träkyrka, byggd i kors 1733.

ÅMÅLS

regala pastorat af 3:dje klassen utgöres af Åmåls stads- och landsförsamling. Skrefs Omordh 1312, Amord 1397. I 23 kap. af konung Sigurd Jorsalafarares saga omtalas en rik bonde, Olof i Stora Dal, som bodde i Aumord, hvars dotter Borghild blef moder till den år 1130 på Norska thronen uppstigne konungen Magnus Blinde. Hans fader konung Sigurd red från Konghäll till Aumord ”två storaleder på en dag"’. Ligger någon sanning häruti, så är ej otroligt att med Aumord förstås något ställe i Åmåls socken. Mellan Kongahäll och Åmål är 15 mil. I Oldnordiske Sagaer. Köpenhamn 1837, 12 hand, sid. 41, heter det: ”Efter Beliggenheden kunde Dal endog hetegne det svensk nuvaerende Dal.” Deremot har professorn P. A. Munch uti Histo-risk-geograf. Beskrivelse over kongeriget Norge i Middelalderen, Moss 1849, sid. 190, antagit, att Aumord legat i Borge socken vid Fredrik-stad. Afståndet mellan Konghäll och Borge kyrka lärer icke vara mindre än 21 Svenska mil. hvilket sjnes alltför långt för ridt på en dag. 15 mil är redan ganska betydligt. —• Fogden öfver dal, Sven Karth, skref sig till Arnor. Se l:sta delen sid. 215 och Stiemmans Höfdinga-minne.

Pastoratets yt-innehåll är 0,819 qv.-mil. En del af Harsjön jemte 10 små kärn upptaga deraf 0,008 qv.-mil. Ämåls-ån från Kalfsjöarne, Ömmeln och Dalsjön till Renern utfaller i staden; Lerbyån från Bu-vattnet och Harsjön faller i Åmålsviken Yi mil norr om staden. En indelad väg från Wenersborg till Carlstad stryber genom socknen från söder till norr; en annan vesterut från Åmål till Hesselskogs socken; en tredje från Kasenberg i vester till Mo kyrka. Landet har gemensam kyrka med staden.

From, stiftelse: Fru Anna Maja Åberg (se Åmåls borgmästare N:o 8) testamenterade den 14 Aug. 1839 banko riksdaler 2,000, bvaraf räntan, å 5 för hundradet, årligen utbetalas i mån af behofvet bland de ålderstigna personer, som varit fruns underhafvande vid hemmanet Skevik, eller ock dylika underhafvandes värnlösa barn och deras af-komlingar. Kapitalet innestår och medlen förvaltas af hennes stjufson, patron Johan Åberg, och efter hans död af hans närmaste arfvingar, samt skall således fortfara, man efter man, inom den efter Johan Åberg blifvande slägt.

Socknens hemman.

Skatte.

Ys Berga lilla.

i/s Buxbol.

1 Berga stora med Boekarsbyn. Ys Derenäs.

(Berga.)

1 Björkil. (Biörnakiil.)

1) 1 Fagerhult. (Ffageroltth.)

2) 1 Gerdsbyn. (Gerdsbyen.)1 Gunnarsbol. (Gundelbol.) 1 Skälleb) n. 1Skellab) en. i 1 Jakobsbyn. (.Jacopzbyen.) 1 Spakebol. Vs Kasenberg med Fermerud. 1 Siiter. ! Ssetter.) 6) Vs Klippersbol. 1 Tjuke. (Ttiucka.) 1 Knyttkärr vestre. (Knytta- h Toresh\n. 7) kier.) 3) 1 s Torp lilla. Vi D:o östre. (D:o.) I Arbol. (Orraboll.) 1 Korsbyn. (Korsbyen.) l ., Arhult. (Orolth.) 8) Vi Kroken. 1 Östb\n. (Ösby. 1 172 Kålsäter. 4) >annerud 1 tomt under Kor«- Vi Larsbol. byn. Risa. Berga stora. 3 qvarnar. Va Rösevål. 1):o lilla och Ka?enberg 2 1 Segersbyn. (Ssegersbyen.) qvarnar. 1 sag. Va Sigerud. Korsbyn 2 qvarnar. 1 Skevik med Daln och Win- Kålsäter 1 d:o. tertorp. (Skiuigh.) 5) Spakebol 2 d:o. Hemman, pin< i Åmåls stad. 1 Byn. (Byen.) 1 Näs. (Nees.) Vl Hanebol. (Hunaboll. > Pas- 1 Rösan. (Rössen.) torsbol. 1 Skevik. (Skiuigh.) Vi Mörtebol. 1 Stommen (Stomen.) K rono. Nötön i Wenern vid Kmtt- 1 Tollebol. (Tborlaboll.) Ka- kärr. 8) pellansbol. 9l Sandön d:o) I 1) :o 2 ([varnar. Storön d:o 1 skattlagda. 8) Svegön d:o 1 Frälse. Va Finserud. (Fforsbro?) l/l \sen. 1 Nygård. (Ssnertten.) 10) Finserud. 3 ([varnar.

1) Omnämnes uti räfstetingsdominen den 17 Jan. 1397. St* bilagan

N:o 2.2) I samma dom under namn af Biernabol.

3) Se Bolstad N:o 6 och Sv. Diplomatarium N:o 2533.

4) 5)6) Se bilagan N:o 2. Norra Skevik var Peder Karths säteri 1563. Egdcs 1577 af Olof Stake, 1611 af Botvid Larsson Ankar, 1666 af Arvid Rosenbjelke. och kallas gammalt säteri 1681. Utgick 1684 såsom säteri och infördes i de& ställe Nygärd, som redan 1637 var antecknadt såsom sätesgård, tillhörande Jöns Bengtsson Rosenbjelke.

7) Se Bolstad N :o 6.

8) Se bilagan N:o 2. Genom kongl. resolution den 5 Sept. 1766 beviljades staden Åmål fiskrättigheten vid kronans öar Sandön, Storön och Svegön, med vilkor att betala den årliga ränta, hvartill denna rättighet skulle kunna skattläggas vid laga förrättning.

9) Genom kongl. bref 1702 beviljades kapellanen i Åmål räntan af Berg i Änimskog. i stället för boställe. 1717 begärdes Tollebol till boställe, emedan detta hemman såsom skattevrak hemfallit under kronan. Lärer väl då, eller kort derefter, blifvit kapellanen upplåtet.

10) Vid Nygård äro qvarnar. hvilka tillhöra staden. Möjligen åsyftas de i följande bref. aftryckt efter Peringskiölds afskrift. ”Föör alla thäm tbetta breff höra eller see lngwar Michadson a vapn mädh mino vinner samtyckio och närvaro Jösse Matheson oc Hämijng Hani-son thaet iach heel oc oswechr mädh godh villia oc kärlek unt oc giffuit haffuer mine elskelighe hustru Ingeborge aepter min död swa mang godz iach i Wermelandh haffuer oc Amorda qvaern liggiandes uppa Daal thär til swa mang godz iach å Falone oc a Qvaldta haffuer utan Steenstorp. hvilka for:da godz aeffter mina hustru dödh skulo igien gåå til mine rätta arffwingia ohindrath oc oqwalde Til thess ytermehre forwaring oc wisso bedes iach for.-da dandemanda insigle Jössa Mathisons oc Haemingh Hanisons maedh mitt egit hängiandis for thetta breff Scriptum Rackaby a:o domini MCDXLIIII.”

Huruvida samma eller hvilken annan qvarn härstädes afses uti följande köpebref 1442, är numera svårt att afgöra. Brefvet meddelas efter Peringskiölds samling. ”Alla the thetta breff see eller höra helsar lngwar Michelson a vapen kärlika medh Gudh oc gör vitteriigit medii thaetta mit närvarande öpno breff thät iach haffuer salt unt oc oplatit erligom oc välbyrdigom rnanne herra svarte ture jensone riddare och Vest-götha lagman thessin min effterskreffne godz för fire oc tiugu svaenskamarc som är en gardh heeter Sularudh i By sochn i Wermeland medh allo sine tilligelse thär gardhen nu tilliger oc aff alder tilligat haffuer fra mich och mine ärffwinge oc wnder forrne her svarte lure oc lians arffvinge till evärdelika aigo Item framdeles haffuer iach oc saldt honum eno qvaern oc et torpp medh som heter Bode amoll i amoll sochn på Daal i Westergöthlandh i scara hiscopsdöme liggiandes — Scriptum a:o domini MCCCCXL1I.” Enligt räkenskapen öfver årliga räntan af Dal 1589 hade kronan 2 sågqvarnar i Åmåls socken. Der sågades s. å. af 505 hjelpestockar 4 bräden ur hvardera. När dessa sågar frångingo kronan och i hvilket vattenfall de voro belägna är okändt.

Myrbakka omnämnes uti bilagan N:o 2. Är utan tvifvel samma ställe söder från staden, som ännu bär namnet Myrebacka. Likaså Dygranes detsamma som Ås Derenäs på östra sidan af Åmålsviken.

Från detta pastorat härstamma:

Karth, Sven, af adel. Fogde på Dal. Se 1 :sta del. sid. 215.

Karth, Per. Den förres son, adlad 1556. Se l:sta del. s. sida.

Sparfvenfelt, Johan Gabriel. Född i Åmål 1655. Fadren. som var regements-qvartermästare vid Wermlands kavalleri, blef adlad 1651, sedan ryttmästare, major, öfverstelöjtnant med öfverste karakter 1675, och afled på Äbylund i Östergötland 1698. Modren var Kristina Uggla på Afverstad i Näs härad. Sonen Johan Gabriel blef en utmärkt filolog med Europeisk ryktbarhet. Se Biografiskt Lex. 15 band. sid. 153.

Ehrenstam, Lars. Född i Åmål 1681. Adlad 1719. Hofrättsråd i Svea hofrätt. Död 1744. Son af borgmästaren i Åmal Magnus Eneroth.

Tegmansköld, Gustaf. Född i Åmål 1755. Vice president i Göta hofrätt. Kommendör af nordstjerne-orden. Död den 31 Juli 1829. Se l:sta delen sid. 224.

Wallmoen, Birger Olsson. Död 1731. Filosofie lektor i Carlstad, sist kontraktsprost i Tösse. Bondeson från Gerdsbyn.

Svala, Arvid. Död 1794. Kyrkoherde i Holmedal. Komministersson från Tollebol.

Tegman, Per. Född i Åmål. Professor. Se l:sta delen, sid. 224.

Åberg, Ulrik Johan. Född i Åmål 1773. Fadren fältsekreterare. Lektor i Carlstad. Död 1845. Se Åmåls borgmästare N:o 3.Hammaren, Lars Daniel. Född i Åmål 1779. Kyrkoherde i Ed. Död 1833. Fadren bruksinspektör.

Sörensson, Ivar Ulrik. Född i Skevik 1790. Kyrkoherde på Torsö i Skara stift 1844. Fadren bruks-inspektor.

Edgren, Johan Fredrik. Född i Åmål 1797. Kyrkoherde i Morup af Halland 1844. Fadren postmästare. Se Åmåls borgmästare N:o 3.

Frykman. Joh. Magnus. Provinciabläkare i Lidköping. Pastorsson från Hanebol.

konsistoriella pastorat af 2:dra klassen består af 3:ne socknar: Tösse, Tydje och Ånimskog.

1. Tösse. Skrefs Thosöö 1397. Tusse 1475, Tysso 1491. Tivsee 1502, jemte flera andra skrifsätt. Socknens qvadrat-innehåll är 0,502 mil, deruti äfven inbegripas 4 ytterst små kärn och en liten vik af Käppe-sjön. Socknens längd är 1 och största bredd % mil. Hvitlanda-ån från Käppesjön genom Tösse och Tydje socknar till Wenern. Tössebäcken utfaller äfven i Wenern. Vid dess utlopp är hamn. Stora landsvägen mellan Wenersborg och Åmål stryker genom socknens östra del; en annan indelad väg leder till Fröskogs socken. Gamla kyrkan från medeltiden, uppförd dels af tegel dels annan sten, qvarstår ännu nära prestegården, förvandlad till sädes- och bränvinsmagasin, tillhörigt enskild man. Inom dessa murar under magasinslagren hvilar stoftet efter riksrådet C. G. Löwenhjelms första fru (l:sta delen sid. 238), och troligen efter flera andra i äldre tider hädangångne. Fordna be-grafningsplatsen vid magasinets södra sida har ganska länge varit i sådant skick, att svårligen någon kunnat tro den vara hvilostad för kristna menniskor under många århundraden. Nya kyrkan af sten med torn, den prydligaste i landskapet, gemensam för Tösse och Tydje socknar, invigdes den 5 Nov. 1848. Hon är i nyaste tidens smak med tornet vid södra långväggen. Till Åmål 1 V& mil.

TÖSSE

Socknens hemman. Skatte.

'/ts Backen.

1 Bjäkebol.

Y> Bodane. (Budom.) Vs Daln.1 Frillesäter. (Ffrillasetter.) 1) 1-j -'örbodane. u, Gunnebyn. (Gundmarbyen.) j Sörgardpn. 1 Hallebol. (Haleboll.) 2) ^ Llbodane. % Hanebol. Gigkärr. 1 Hvitlanda vestre. (Hvedeland. I Snekan 1 tomt under Hanebol. ié D:o östre. Suterud 1 utjord under Hän- Vj Hängelsrud med Sätterud. gelsrud. V± Kroken. Hanebol 2 qvarnar, 1 sag. Vs Lund. (Lunden.) Hängelsrud 5 qvarnar. 1A / 2 Skränna. Hiitlanda jtefstre jernbruk och Vi Slommerud. 1 sa g. i Sotebyn. | Ssodebyen. i krona. % Aniundebyn. (Amundbyen.) Derehult. 1 utjord 11 TI / i AT* Militie-boställe. Klockaretomten, 1 d:o UI1UCI L> »¿v fr l Hässelbacka. (Hesslabacka.) Kråketorp, 1 d:o r rest- crn r rf ati Pastors stom. K\rkerud, 1 d:o gul UCll. i Prestgården. Pastors-boställe. Torud 1 utjord under Amun- :iÅ Sörböle eller Gustafsberg. debyn. (Ssörböll.) Militie-bo- ställe. 7) Frälse. i Björsäter. (Biörsetter. I 3) Harehalsen, en ö i ] under i Brevik. (Bredhvigh.) 4) Wenern A iiial i Wänsberg. (Wensbergh.) 5) Hästön d:o ] ill llcll.* Säteri. 2 Strömsberg. (Mussabergh.) 6) l):o 1 såg. ll Omnämnes 1397 i bilagan N:o 2. Likaså Gunnebvn, \mundebyn, Brevik och Musaberg. 2) Kallades nytt säteri 1681. Fgdes då af kapten Jon Blankenfjell, som fått hemmanet af kronan 1650 till ärfteligt frälse. Indrogs till

kronan och blef militie-boställe. Innehades 1693 af qvartermästaren vid adelsfanan Petter Riddercrantz.3) Bortbyttes af Eric Otteson riddare 1475. Se Eds socken N:o 6.

Johan Hogenson a vapn sålde Rierscrthe den 2 Okt. 1502 till sin

måg Sven Eriksson. Se Torps socken N:o 1. Egdes 1563 af Maurits Stake; 1664 af löjtnanten Ulrik Stake. som sålde det till majoren Johan Sparfvenfelt s. å.

4) Anund Stura sålde Bredavik den 9 Sept. 1325 till biskop Petrus i Skara. Se Diplomatarium N:o 2533.

5) Egdes 1563 af Knut Knutsson Lillje: 1577 af välborne Jöns Ulfsson; 1664 af Henr. Pedersson Månesköld och var hans ladugård; såldes 1672 till öfverstlöjtnanten Joh. Sparfvenfelt af friherre Er. Ulf-sparre och dess fru Elisabet Månesköld för 500 r:dr specie. Eges nu af byggmästaren And. Kallin. som der anlagt tegelbruk, hvarest tillverkningen är den största inom detta landskap.

6) Niels Pose aff vabn tillbytte sig bland annat tvo gardha uppa

Daall som heta Mosebergh i Tusso sokn i Tusbo herit som giffue nye pund smör, af välbördig Abram Cristiernsson och hans hustru Birgitta Maensedotter. Brefvet gifvet i Arboga den 6 Nov. 1491. Detta bref åberopas fol. 370 uti det register, som Rasmus Ludvigsson upprättade, och finnes i riksarkivet, på de gods och gårdar, som Gustaf I:s saliga slägt i förtiden till kloster och kyrkor gifvit hafva, — ehuru i brefvet ingenting nämnes om gåfva till kyrkor eller kloster, utan helt enkelt ett jordabyte mellan enskilde personer. Egdes 1563 af Johan Åkesson Natt och Dag på Göksholm: 1577 af fru Maret på

Göksholm. 1589 af Axel Johansson på Göksholm. som den 10 Mars s. å. gaf det i morgongåfva till sin fru Inggerd Bonde; 1664 af majoren Baltasar Marskall, som då sålde gårdarne till majoren Johan Sparfvenfelt, hvilka 1681 benämnas gamla säterier, af hvilka Sparfvenfelt då ännu var egare. Namnet Strömsberg har jag i allmänna handlingar först träffat under år 1678. 1783 voro sekreterarne Erik och Erland

Wall egare; 1792 brukspatronen Benjamin Roth; 1795 friherre J. A. Fleetwood; sedan hans stjufson, brukspatronen L. M. Uggla på Svane-holm; 1840 krigsrådet J. L. Bäck. Nu är kommissions-landtmätaren J. M. Lagervall sedan 1844 egare af 1% och brukspatron Jak. Tran af 7s-

7) Sudhrabole tillhörde domprosteriet i Skara. Se bilagan N:o 4.II. Tydje. Skrefs Thydie 1397. Innehåller 0.279 qv.-mil. Deraf upptager Tydjesjön 0.012. Socknens längd % och största hredd mil. Hvitlanda-ån faller i nyssnämnde sjö och vidare i Wenern. Landsvägen mellan städerna gar genom socknen. Den förfallna tiäkyrkan, belägen vid Stommen, refs 1849 och timret bortsäldes. Socknen har numera gemensam kyrka med Tösse.

Socknens hemman.

lÅ Drombvn. Skatte. 1 Rolfskärr. (Rolskier.) ¥> Gatan. Vi Signerud. V* Hensbyn. 3/i Sjögar östre. ( Östensöö.) 1) Vs Hult. ' Vi Tomasbol. VV Kroken. 1 Torpane. (Ttorppenna.) ]A Nygård. 1 Tydjeb}ii. ( Ttydiibj en.) Vi Persmyra. Vi Alerud. 1 Rolfsbyn. (Rolzbyen.) Hensbyn 1 sag. Vi> k rono. Forsnäs. (Fforsnes.) Härads- 1 llön eller I stön i Wenern skrifvare-boställe. 2) vid Rolfskärr. Sjögar vestre. 1 I Militie-bostäl- Stensön och Vargön i Venern. % Skäggebol. len. *4 Stommen. (Ttijdii stom.) l Frälse. Björbyn, fBiörnabyen.) 1 Topperud. Vi Gerdsbyn. 1 Westana. (Westenåå.) 1 Slädekärr. (Sledekier.) 1.) Kallas Östan sjö. Namnes i bilagan N:o 2. jemte Slädekärr

och Forsnäs.

2) Uti Diplomatarium N:o 1854 förekommer ett biskop Brynolfs i Skara bref af den 27 Juni 1312. hvarigenom en del i Forsna^s qvarn bortbyttes från Hesselskogs kyrka emot ett nybygge Sigurds hed i Hesselskogs socken.

I Broocmanska jordeboken uti kongl. biblioteket åberopas ett pappers-bnef 1500, enligt hvilket Ture Jönsson ärfde Fforssnais med qvairnen och Riisbyn i Animskog. Hemmanet blef häradsskrifvare-boställe efter kongl. brefvet den 15 Febr. 1834.

111. Animskog. Skrefs Odnenueskogher 1325, Ödhnemaskogh 1438, Andskoffh 1541. Upptager en yta af 1,115 qv.-mil. Deraf tillkomma sjöarne Änimen. Furusjön. Djupsjön. Bergkärn samt delar af Svan-fjerden eller Hjerterudssunden och Err in. fl. jemte 10 små kärn 0.112. Socknens längd 1%, största bredd 1% mil. En å utur Err till Änimen. en annan utur denne sednare vid Kärkiln till Wenern jemte ett Äniinens utlopp vid Snäcked åt Wenern. Snäeke ström nämnes uti Tössbo dombok 1668 och att der var qvarn 1651. En väg från Nordal till Amål. en annan från kyrkan öfver Getryggshöjden till Fröskog, en tredje från Herrskog till Hängele. En ny väg frän Skäggebol i Tydje på östra sidan om stora landsvägen till Wassviken. anlagd till undvikande af de svåra backarne på den sednare. Kyrkan af sten. med en särskild trästapel för klockorna, är gammal och för liten för folkmängden. Predikstolen är skänkt af gästgifvaren Änder.» Wall i Lund, hvilken afled 102 år gammal 1738. Samma år skänktes silfverkalken af fru Anna M. Dreffenskiöld. På kyrkogården en grafvård öfver brukspatronen Kristoffer Sahlin, död den 7 Maj 1831 och hans fru A. L. Reinholds-son. En annan öfver lagmannen Fr. T. Eneroth. död den 5 Maj 1841.

Socknens hemman.

Skatte. Vi Aneberg. l4 Gläsan. 1 Annolfsbyn. iAndersbyen.) >4 Kilane mellom. 1/s /o Backen. 14 D:o nedre. i Berg vestre. (Bergh.) 1) 1 D:o stora. (Killen.) i Bodane yttre. ( Bodenna. 1 2) Vi Knollen. i Bolet. (Boletth.) 1 Korsin n vestra. iKorsbyn.) Vi Bräcka lilla. !/> Kragsb) n. *4 D.o vestra. Vx Känsbjn nedre. V4 Brötelen. V4 D:o öfre. y4 Djupslund. 3) i Listetorp. Vi Eskekärr. 1 Lund. (Lunden.)!/4 Orrebol.

I Salebol. (Ssalleboll.)

Sandbol.

1 Skållebyn. (Skolebyn.)

1 Slobol. (Sloboll.) y~2 Säljebyn.

1 Wassviken. (Vassavighen.)

1 Wiken.

V-i Vnglingebol. 4)

1/4 Årbol.

krona.

'k iMyran. (Myren.) Militie-boställe.

i/> Näs med Hillebol. (Nees.) Kapellans-boställe.

Korsängen 1 utjord nnder

Frälse. fl Berg östre. 7s 7b Bodane östre. (Budom.) i 74 Bollsbyn. yl 7s Brandserud. Vs 74 Bräcke stora. i l Byn. (By en.) i 7s Gallmen. 7s % Gyltungebyn. (Gyltungsbyen.) 1 s 6) •7t 72 Hemmingsbol. 7i 74 Hult. i 7> Ilvisbol. i i Kingebol. (Kildningaboll.) 7) i Korsbyn östra. (Korsbyn.) 74 Krusebol. 7> Lågan. (Lagan.) 74 Måsen lilla. % Måsen stora. (Mossen.)

12 Asen. (Ossen.) 5)

Gasebol 1 lomt under Yttre Bodane.

Hensvikcn 1 utjord under Stommen.

U,Ängen 1 d:o under Slobol. Säbyn 1 d:o under Säbyn. Djupslund 1 qvarn.

Salebol 1 d:o.

Skållebyn.

Rotön stora i Wenern nnder "S It re Bodaneocb Wester-gården.

Rotön lilla under Ynglingebol.

Mällbyn.

Resbyn. (Reersbyn.) ö)

Skogs^gården. 9)

Smedserud.

Stommen. (Stomen.)

Säbyn. (Ssobyen.) 10)

Tittersrud.

Tollesbyn. (Ttollisbyen.)

Torp. (Ttorpp.)

l lerud.

Westergården. ( Westergordh.)

Wingenäs. (Wignes.)

Korsbyn 1 utjord under Kors-byn östre.

Strömmen 2 qvarnar under

Wingenäs.

Rud 1 utjord under Wingenäs.Säteri.

2 Hängele med Mällgården. 2 Hendriksholm. fÖen.) 12) (Hengallen.) (Medell-

gordh.) 11)

Rä och Rör.

V-l Spångsbol under Hängele.

1) En del häraf kallas Olsbyn, en annan Kullen.

2) En del häraf heter Gasebol.

3) Benämnes Gyslund.

4) Kallas Ögården.

5) Förekommer i bilagan N:o 2 jemte Bollsbyn (Boculsbyn), Bo-dane östre (Boder). Nötön och Hängelö eller Hängele.

6) Eges nu af fru Kristina Hiilpers. född Waern.

7) En del häraf benämnes Klipa, en annan Skackerud.

8) Se Tydje socken N:o 2.

9) Helga Dramgs dotter i Nordbyn i Sundal sålde 1438 ödetomten Skogh Knut Jönsson till evärdelig ego, enligt Broocmanska jordeboken i kongl. biblioteket.

10) En del deraf kallas Gröterud.

11) Egdes 1577 af Kristoffer Andersson I Gyllengrip? ): 1590 af

riksrådet Knut Knutsson Lilje: 1597 af hans enka. fru Maglon;

1628 af Henrik Pedersson Måneskiöld: 1678 af kaptenen friherre Erik Ulfsparre, gift med Elisabet Måneskiöld: kallas gammalt säteri 1681: 1715 köptes af brukspatronerna Johan Linroth. gift med Margareta Ertman, och Elias Linroth, gift med Anna Maja Dreffenskiöld; innehades 1754 af riksrådet, grefve C. G. Löwenhjelm sasom disponent åt öfverstinnan Anna Maja von Mentzer. född Dreffenskiöld, och före hennes död, som inträffade på Nydala i Småland vid hennes 90:de ålders år. genom köp egare. Riksrådet utarrenderade Hängele 1759 till min morfader, förre kronolänsmannen i Tössbo. Anders Wennersten, för 400 daler silfvermynt årligen i 4 år. Sålde derefter egendomen till brukspatronen Thorsson. 1778 köpte Dals bergssocietet Hängele af brukspatronen Cornelius Thorsson, hvarefter brukspatronen Kristoffer Sahlin blef egare 1792. Dennes måg, öfverstelöjtnanten Elias Norlin,gift med Sofi Sahlin, enka efter brukspatronen Petter Waern pa Billings-fors. blef sedan egare och sålde Hängele med flera fastigheter 1844 till nuvarande innehafvaren, brukspatronen Jonte Grönqvist.

12) Kallas gammalt säteri 1681. Hette Öna intill 1645. då det fick namnet Hendriksholm. Inlöstes af Knut Lilje, som hade egendomen i pant utaf Göran Ulfsson 1624. 1628 var Henrik Pedersson Måne-

skiöld egare och ännu 1664. 1687 egdes Öna af Göran Ulfsparre,

som 1688 sålde det till sin halfbroder Erik Ulfsparre och dess fru Anna Soop. Herrar Linroth, som egde Hängele. hade äfven detta säteri. Derefter riksrådet Löwenhjelm, som 1756 lemnade Hendriksholm på arrende till ofvannämnde And. Wennersten för 160 daler silf-vermynt, enligt dennes efterlemnade lefnadsanteckningar. Brukspatron C. Thorsson sålde Hendriksholm 1778 till Dals bergssocietet. Köptes 1792 af brukspatronen Krist. Sahlin: dess måg, brukspatronen Gustaf Wohlfahrt, gift med Augusta Sahlin, blef sedermera egare. Hendriksholm har under hedendomen äfven varit bebodd. Uppgräfna flint-knifvar, mejslar af flinta m. m. vittna derom. Läget synnerligen vackert. Ön i sjön Änimen (Odnem i medeltiden), som utgör detta säteris grund, är vid pass % mil lång, försedd med löfskog och nagon barrskog. Genom vådeld förstördes åbyggnaden 1815 den 15 Dec. och uppfördes ånyo 1816 af Wohlfahrt. som äfven 1830 förenade ön med fasta landet genom en 560 alnar lång bro, dels pa kar. dels med flottbrygga.

Från Tösse pastorat härstamma:

Löwenhjelm, Carl Gustaf. Öfverste för södra Skånska kavalleriet. Se l:sta delen sid. 238.

Soterus, Henrik. Teol. lektor i Göteborg. Död 1645. Hans sonson adlades 1720 med namnet Psilanderhjelm. Soterus var bonde?on från Sotebyn.

Uddo Laurentii. Kyrkoherde i Daretorp af Westergötland. Lefde ännu 1652. Bondeson från Hvitlanda.

Reinholdsson, Gustaf Elis. Kyrkoherde i Blidsberg af Westergötland, 1838. Född i Amundebyn. Fadren sergeanten J. R. Kruus.

Frykner, Magnus. Kyrkoherde i Wisnum. Död 1764. Fadren komminister i Tösse.Söderberg. Anders. Kontraktsprost i Steneb}. Död 85 ar gammal 1776. Född i Tvdjebyn. Fadren trädgårdsmästare.

Wall. Erik. Kontraktsprost i Hesselskog. Död 1756. Gästgifvareson från Lund i Ånimskog.

Fjellman, Jonas. Kyrkoherde i Ferglanda. Död 1711. Bondeson från Strömsberg.

ÅMÅLS STAD’.

Stadens namn är taget af socknen, hvaruti han är belägen. Detta enkla namn har jag funnit i offentliga handlingar skrifvet på icke mindre äu 20 olika sätt sedan stadens anläggning, och deribland Ätsmåll. Stundom har man skrifvit Åhmule och sedan förmenat,att namnet kommer af å och mule, d. ä. åmynning. Det är dock icke sannolikt, att en hel socken fått namnet af den obetydliga åns mule, hvilken här öppnar sig åt Wenern (derest åns utlopp kan så benämnas), isynnerhet som socknen i medeltiden hette Öinord och Amord, hvilket sedan öfvergick till Amoll och Åmol långt innan staden anlades. Snarare skulle man kunna tro, att socknenamnet, och derefter stadsnamnet, kommer af medeltidsordet mord, som betyder skog, och sedan förvrängts både i uttal och skrifsätt tills det omsider stannat vid Åmål.

Enligt Bo Kempenskiölds karta öfver staden 1696 (i kongl. landt-mäteri-kontoret), är Åmål anlagd på 2:ne hemmans egor, 1 Byn å 1

1 Källor: Handlingarne i riksarkivet, stadens rådhus och pastorsarkiv.norra och 1 Stommen å södra sidan af den lilla ån. hvilken kröker sig genom stadsplanen. Åns ursprung s\nes af 1 :sta delen sid. 31. Staden är belägen mellan 2:ne lägre bergshöjder. På den södra, å Stommens mark, har af ålder varit landtmarknad. Till Carlstad är 7^, till Wenersborg 8V2 mil.

Förmyndare-regeringen under drottning Kristinas minderårighet var betänkt att anlägga städer å flera ställen. Under sitt vistande i Örebro uppdrog denna regering, d. 8 Mars 1639, en af sina medlemmar, riks-skattmästaren Gabriel Bengtsson Oxenstjerna. hvilken i anseende till inkomna klagomål skulle genomresa Wermland i åtskilliga ärenden, ”att tillse om någon lägenhet kunde vara till en stad vid Byelfven. eller annorstädes mellan Wermland och Dal, och der signationen någor-städes så kunde vara skickad, låta deTaf taga en karta till regeringens bättre information.” Detta är det första spår jag funnit till detta samhälles begynnelse. Redan följande året, d. 28 Febr. 1640. fick landshöfdingen Olof Stake befallning att söka skaffa folk, som kunde vilja sätta sig ner såsom borgare uti de beslutade nya städerna Åmål och Bro (Kristinehamn), hvarefter dessa lofvas privilegier så snart de sig derom anmäla. Den 13 Juli s. å. befalldes general-qvartermästaren Olof Hansson Örnehufvud i Göteborg, att begifva sig till A mal och Bro, de beslutade städerna derstädes, i samråd med Olof Stake, till sina gator och andra behöriga omständigheter regulariter afsticka och fundera. I bref till rikskansleren Ax. Oxenstjerna den 10 Aug. s. å. skref Örnehufvud: ”Stadhen Ähmoll haffwer iagh affstuckitt till een deel, men icke helt för säden på åkren2 och andre hinder skuldh, dett att den eene Sijden aff åhn ähr frellsse och hörer Iler Åke Axelssons Broor barn till heeter Byen och Ränter 5 pund Smör.” S. å. den 31 Aug. afgick till Stake befallning att aflysa landtmarknaderna vid Knusesund (Säfflebron), Sulvik, Brattefors och Dalboån samt förflytta dem till Åmål, att der på vanliga tider hällas.

Staden Brättes borgerskap sökte väl att afböja anläggning af stad vid Årnål, emedan den nya staden skulle blifva obehöflig för orten, men deremot ett stort hinder för Brätte. Regeringen var likväl af mot-

- Nunc Åmål est ubi seges fuit.satt tanka egentligen derföre, att afståndet var så betydligt emellan dessa orter, hvilket i resolution d. 11 Mars 1642 meddelades. Följande året utfärdades sä lydande

Privilegier.

Vi Kristina &c. &c. göre veterligt, efter som vi, af den åhåga, försorg och omvårdnad vi alltid ocli städse drage för rikets och fäderneslandets heder, prydnad och kultur samt dess inbyggares styrka och välstånd, hafve för nödigt eraktat, för den goda beqvämlighet och situation, som är vid Ämole uppå Dal. att der en stad låta bygga och fundera, hvarest vi gerna förnimme ett temmeligt antal af våra under-såter vara sinnade sig nedsätta: thv hafve vi af konungslig ynnest och nåde till bemälde undersåtares samteliga förkofring, flor, tilltagande och uppväxt, som sig der husligen nedsätta vele, att befordra, främja och styrka godt funnit dem med efterföljande privilegier, friheter, rätt-och skyldigheter att benåda och förvara:

Till det första. Såsom Sveriges stadslag är fundamentet till städernas goda politie och ordning här uti riket, alltså gifve vi härmed fullmakt och tillstånd, att vår stad Äåmåle och innebyggande borgerskap den njuta och bruka skola, derefter borgmästare och rådmän välja, så ock andra embeten efter tarfven tillsätta, handel och vandel drifva, njuta borgerlig frihet och näring i all måtto, som andre städers borgerskap efter förbemälde lag och handelsordinantien tillstår och eljest i alla andra tillfällen sig derefter rätta och förhålla.

Till det andra. Alldenstund ingen stad är, utan han hafver sitt vissa insegel, dermed borgmästare och råd måste, som flerestädes är brukligt,

deras fällde domar, kon-certifikationer och andra stadfästa och bekräfta; vi bemälde stad Ååmåle en kyrka, belägen hardt en ström utur sjön ut-afritning utvisar. 3

trakter, fullmakter, pass, slika bref, när så behöfves, derföre efterlåte och unne uti sitt insegel att föra vid ett åmynne, eller der flyter^, efter som denna

3 Förhållandet är likväl alldeles motsatt, enär staden ligger der en å uti Wenern inflyter.Till det tredje. Och efter thy största makt påligger, att bennilde stad Ååmåle blifver med nödiga embeten väl försörjd: thy .'kola desse efterföljande der blifva hållne och tagne i akt, som äro borgmästare, radmän, stadsskrifvare, kämnärer, byggmästare och stadens vårdskrifvare.

Till det jjerde. Borgmästare och råds embete skall enkannerligen deruti bestå, att de efter yttersta förmåga vinnlägga sig om stadens gagn och välfärd, att den må styrkt och underbyggd varda, hvarigenom stadens bästa är till att vänta och förmoda, och ater blifva hindradt och afvändt, som dess skada och afsaknad kunde förorsaka. Enkannerligen skall deras pligt vara hälla hand öfver stadens privilegier och dem i alla sina klausuler och punkter exekutera, bärandes der åhåga före, att stadens inkomster må tillväxa och formeras, att borgerskapet i sin näring följer lag och ordning, näringen med borgerskapet fördelas i sina vissa sorter och societeter, hvar och en sina tillslagne varor och deraf flytande handel och vandel af en annan obehindradt må idka, bruka, förbättra och excolera samt nyttige och nödige manufakturer mage uti staden blifva inplanterade och försatte, att god ordning och politie må blifva uppehållen och vid makt. och der någre oordningar genom hvarjehanda tillfälle inrita kunde, de der löpa och sträfva emot lag, ordinantien samt goda seder, tukt och ärbarhet. de då sådant tidigt förekomma och råda böter uppå. att de bjuda och förordna om stadens byggningar, bryggare och slagtarehus, broar, bommar, gator, gränder, hamnar och annat slikt, som staden och dess inbyggare anrörer. Sedan att de skipa lag och rätt i staden, varandes deröfver bekymrade, att tvistiga saker antingen i vänlighet biläggas mage eller ock igenom laga dom, utan läng tids förhalning, skiljas och föras till ända.

Till det femte. Stadsskrifvarens embete skall vara att halla en riktig och klar stads tänkebok eller protokoll, noterad med dagar och tider, hvarutinnan alla klagomål, stämningar, ändskyllningar. bevis, gensvar, vittnesförhör och andra rättegångsakter samt sjelfva domarne. deras exekution eller vad deremot, och livad mera efter lagen och sedvanan i rättegångar plägar och måste förelöpa, hvad heller det munt- eller skrifteligen sker, noga och flitigt upptecknas skola. Sedan att jemväl deruti inskrifves allt annat, som bör efter lagen ske och stadfästas pårådstugan, som är med hus- och gårdeköp. laga pantsättning och annat slikt, och en sådan bok särdeles lnart ar förfärdiga4.

Till det sjette. Käinnärerna skula vara 2 till talet och i rådstugan hafva ett särdeles rum. som kalla? kämnärsstugan. Deras emhete skall vara att upptaga alla ringa och snia saker och tvister till förhör, och dem antingen i vänlighet bilägga, eller der de klara nog äro, då dömma deruti efter lagen och laga stadgar. Och alldenstund detta är stadens underrätt, uppfunnen att lisa samtelige rådet och de ärender, som icke äro af dess större vigt och utan något synnerligt besvär kunna slitas. Thy skall sålunda med dem blifva hållet, att kämnärerna a minsta 3 dagar i veckan ifrån 8 till 11 föremidd. komma tillstädes, och skall vårdskrifvaren hålla protokollet af allt som der förelöper icke mindre riktigt, än stadsskrifvaren på rådstugan, och göra der arliga besked för. Sa skola ock allenast dessa ärender der upptagas: om någre blifva trätande om gäld och annat slikt, och anten sjelfve god\ illigt söka kämnärsstugan eller förvisas dit af rådet att anamma rätt: sedan att der hafva uppseende med allt det, som brytes emot rådets förordning och stadgar, stämmandes den brottslige till rätta och efter utletad sanning och ordningens rätta förstånd dömma deruti. Händer sig ock, att någon icke låter sig med dom åtnöja, så må han vädja ifrån dem och under samtelige rådet med 3 mark. Men ifrån öfverrätten till vår kongl. hofrätt i den sak, som högre är. än 50 dalers värde med 5 daler. Sa ofta ock någre saker förekomma, som bör bötas för, då skola de sådana saköre utkräfva.

Till del sjunde. Så skola ock 2 borgare kesas till stadens byggmästare, gode och beskedlige män och de ?ig på byggnader förstå. Deras embete skall vara att hafva inseende med alla stadens hus, som äro rådstugan, källare, bodar, gator och gränder, bommar, hamnar, broar och mera, att detta allt hålles vid makt och i full byggning.

4 Magistratssekreterare-tjensten eller litterata rådmansbefattningen blef, på magistratens förslag, genom kongl. resolution d. 12 Mars 1851 indragen och förenad med borgmästare-embetet. Borgmästaren skall således bestrida alla till berörde syssla hörande göromål, hvaremot han eger åtnjuta de för samma syssla bestämda aflöningsförmåner, med undantag af den kontanta lönen 166 r:dr 32 sk. och ersättning för skrifmaterialierna 33 r:dr 16 sk., eller tillsammans 200 r:dr banko, som följaktligen komma att stadskassan besparas.Sa skola de ock fliteliga tillse, att livar och en i staden. ?mn tomt allaredo eger, eller härefter tilldelad \ årder, lngger livarken mer eller mindre, längre in eller ut pa gatan, än han haf\er rätt till. rattandes sig efter den planta och afstick. -mm derutöfver fattad är. H\arföre skola de icke allenast sjelf\e dageligen haf\a akt derpä, utan särdeles 4 resor om året. som är Walborgmessa. Johannis. Michaelis och Nyåret, jemte vid vår fogde, en borgmästare och 2 af rädet hese alla stadens hus och byggnader, ehvad namn de hafval sa väl som isynnerhet broar, bommar, hamnar, gator och gränder, och förteckna deras fel och brister. Är det sa, att staden behöfver hus och bvggnader. eller något, som tillförene bygdt är. skall blifva förbättradt. dä skola de sådant inför ståthållaren och samtelige borgmästarne och rådet gifva tillkänna, och efter den förordning, som då göres. allt ställas af byggmästaren i verket. Och skola de fördenskull hafva en byggnings-skrifvare, som med flit antecknar allt det som bvgges och påkostas, och den vara förtänkt att göra der ärligen räkenskap för. FinnB ock någon i staden att bygga utur ordningen, da skola de tillhålla den att nedrifva hvad sålunda bygdt är och af nyo lngga efter ordningen. Så skola ock bemälde byggmästare gifva akt uppa att gatorna blifva stenlagda, renhållna. så ock hamnarne alltid hallas \ id sin djuphet, och der någon beslås antingen att föra någon orenlighet. jord. dvnga eller annat slikt på broar och gatorne eller ock hamnarne. och dem dermed uppfylla, då skola byggmästarne icke allenast tillhalla sadane att rensa gatorna igen och föra sådant af vägen, utan ock angifva dem på kämnärsstugan. hvarest de första gängen skola böta 2 daler till tveskifte oss och staden, och sedan livar gang de återkomma dubhelt mera.

Till det åttonde. Uti stadens einbetsmäns val sa ock uti alle andre stadens vigtige och åliggande ärenden, som antingen regementet eller rättegångarne anrörer, skall vår ståthållare eller fogde, som lag förmår, närvara och å våre vägnar presidera, hvarföre skole borgmästare i tid dem derom kungöra, att de deröfver ock tillstädes vara kunna. Dock hvar vår ståthållare och fogde af andra ärender hindrade intet kunna dem bevista, då ligge ej fördenskull stadens gagn och rätt neder. utan borgmästare och rådet fare dermed fort. icke mindre än våre

ISTståthållare och fogde tillstädes vore; görandes likväl vår ståthållare eller fogde besked och underrättelse livad i lieras frånvaro förelupit hafver. Sa skola ock borgmästare och råd i hvarje vecka komma åtminstone 2 gånger tillsamman att öfverväga stadens välfärd och till dem lagvadda och appellerade eller eljest ankomne tvister och ärender rättmäteligen afhjelpa.

Till det nionde. Så ofta nagot till betänkande framsättes i rådstugan och saken nogsamt är öfvervägen. eller ock uti rättegångarne, när klagan, gensvar, bevis och vittnen äro nogsamt afhörda, då skall borgmästaren, som ordet hafver. fordra af dem andre i rådet, uti vår ståthållares eller fogdes närvaro och åhöran. hvars och ens mening och röst. låtandes dem igenom skrifvaren uppteckna och sedan på lyktone säga sin egen mening. Hvar de icke kunna sin emellan förenas efter en och annan dags uppskof. då stånde den meningen, som vår ståthållare eller fogde med bästa skäl bifalla.

Till det tionde. Staden skall ock hafva sina svenner, som uträtta borgmästare och råds bud, 2, 3 eller flere, efter som tarfven och tiden det fordrar.

Till det elfte. På det denna vår stad Amåålle dess förr må populeras och dess invånare mer och mer tillväxa och sig förkofra, så unne och efterlåte vi allom, hvilka sig der nedsätta och burskap vinna vela, 6 år från denna dags datum att skola blifva frie från lilla tullen, bakugnspenningar och accisen af allt öl och bränvin, som uti staden och inom dess jurisdiktion brygges och brännes. jemväl af hvad der sammastädes slagtas, sammaledes ock för båtsmanshållet och den vanliga städernas kontribution samt andre ordinarie borgerlige besvär och utlagor. Dock skall denna tullfrihet icke annorlunda vara till att förstå, än att staden den emellan de marknader som i staden hållas skola hafva till att åtnjuta. Men medan marknaden påstår skall tull erläggas af allt det till torgs och salu föres.

Till det tolfte. Hafve vi ock tagit uti nådig åtanka och betänkande att förse bemälde vår stad Ämååle med de inkomster, hvarigenom stadens embeten kunna aflönas, dess byggnader och börder till stadens nytta, heder och förkofran inrättas och uppehållas och andre nödige stadenstarfvor stoppas med. Och fördenskull nödigt befunnit uti desse våre privilegier klarligen beskrifva och här införa låta de vissa inkomster, som staden årligen skall hafva att uppbära, efter som vi af kongl. ynnest och nåde privilegiera, unne och efterlate var stad Ahmååle l:o en tredjedel af accisen som der i staden faller, sedan frihets-åren äro lupne till ända, nämligen af allt det som slagtas hade till husbehof, som eljest af köttmånglare försäljes. Sedan af allt det, som till krögerien såväl som till husbehof brygges inom stadens jurisdiktion och sist af bakugnspenningarne ocb bagares veckopenningar. 2:do Unne och bestå vi staden att upprätta sin egen våg, der all koppar och jern, smör, talg, humle med mera sådane varor och gods, som till staden anlända, skall vägas och vågpenningar afläggas. 3:tio efterlåte vi dem bro-, hamn- och bompenningar af det gods. farkoster och håtar. som dit anlända, efter det mått och sätt, som bemälte våge-. bro-, hamne-och bompenningar uti andre våre uppstäder anammas. 4:to Gifve vi vår stad tillstånd att upprätta och hafva en stadskällare, hvarest och icke annorstädes i staden, allahanda slags främmande drycker skola och måga säljas och uttappas. 5:to vi efterlåte ock staden hvar 10:de penning af allt det arf. som utur staden skall ärfvas. så att hvar någon utanstads boende, den något arf, antingen i löst eller fast. i staden kunde tillfalla och han der icke sjelf vill bo. han skall både af löst och fast, som förbemäldt är, gifva staden livar 10:de penning, och stånde all fast egendom dem till lösen, efter mätismanna ordom, som i staden äro boendes, dock privilegierade personer deras frihet och rätt härvid icke i någon måtto förtagen.

Till det trettonde. Och pa det staden må hafva till sin nödtorft några vissa egor i land och utrymme, vele vi af gunst och nade hafva privilegieradt till staden desse efterskrifne hemman, nämligen: /Vol skattehemman 1 med en utjord dersammastädes, Mörtebo skattehemman V>, Ahmåål stom kronohemman 1, Rösen kronohemman 1. Skiefvik kronohemman 1, Hanebol kronohemman */> och Bjn hemman 1 med en utäng derunder, med alla dertill lydande lägenheter och pertinentier. som nu dertill ligga och under oss och kronan behållne äro. hvilka till stadens och dess borgerskaps allmänna gagn och bästa måge nyttjade och brukade varda. Deremot skola borgmästare och råd vara förtänkte,efter 4 ar* frihet, till var och kronans räntekannnare ärligen till veder-känslo inleverera 113 daler silfvermynt.

Till det fjortonde. Vi eflerlåte ock borgerskapet i denna vår stad Ämåle att skola hafva makt och tillstånd, likasom andre köpestädesmän och borgare uti våre land- och bergsstäder, att drifva handel och vandel pä andra våra land- och sjöstäder, sa vida det emot en och annan stads privilegier icke löper, samt köphandels-ordinantien och flere i detta fallet utgangne stadgar och ordningar, eller de härefter göras och fattas kunna, oförkränkte.

Till det femtonde. Vele vi stadgat och förordnat hafva, att våre under-såtare i Ååmåle skola uti hvarje vecka hålla hos sig en torgdag, då landt-mannen sin afvel och varor må till torgs och salu föra och åter af borgerskapet sig tillhand!a hvad han tarfvar och behöfver.

Till det sextonde. Vi hafve ock nådigst unt staden och dess inbyggare att vara frie från omläggning, gästningar och allmänna skjutsfärder så till lands som sjövägen, dock med det besked, att efter lag tillsättas gästgifvare, visse taverner och formän. hvilka skola vara förpligtade att hysa och härbergera de \ägfarande. förskaffa dein mat och öl samt skjutshästar, vagnar och båtar och all annan nödtorftig fordenskap för penningar och skälig betalning, eftersom vi ock vele vara betänkte bemälde gästgifvare och formän. när de af magistraten, så månge som fyllest gör och tarfven fordrar, tillsatte äro. med särdeles privilegier förse, denna näring för sig allena och utan andras intrång att åtnjuta.

Till det sjuttonde. Alldenstund ock ofta plägar ske det många sätta sig neder i städerna och göra deras borgare-ed, bruka handel och vandel medan friheten påstår, men när den är förbi och ute, draga derifrän på andra orter: derföre skall hvar och en, förr än han till borgerskap låtes och antagen varder, göra tillbörlig försäkring, att han, sedan friheten är lupen till ända. ändå 6 år sitter qvar förr än han sin borgare-ed uppsäger.

Till det adertonde. Vi vele ock härmed hafva förbjudet och afskaffadt hvad som vår stad Aåinols tillväxt, flor och uppkomst hindra och hämma kan: enkannerligen vele vi härmed hafva förbjudet allt landköp. som å landet föröfvas vid straff öfver den, som dermed beträdd var-der, som lag och stadgar förma. jeimäl ock härmed förordnat hafve, att alle gängande emhetsmän a landet skola sig i staden nedsätta och borgare blifva. Befinnes någon häremot göra och br\ta, den >kall staden mäktig vara, med vår ståthållares eller befallningsmans tillhjelp. att låta fängsla, och hvad då för arbete hos honom finnes sasom förbrutet konfiskera och ändå lata efter den ordning och embetsskrä, som vi med förderligaste vele utgå och publicera läta. böta och plikta.

Till det nittonde. Såsom lagen förmäler, att ingen må flera embeten uppehålla och idka. än enahanda gerning. och gerningsman ingen köpslagan hruka, så vele vi härmed strängeligen hafva befallt borgmästare och råd i vår stad Äåmole att hafva der ett flitigt inseende uti, att ingen embetsinan brukar någon köpslagan, cj heller köpmän något embete, utan hvar läter sig med en näring ätnöja och drifva den med så mycket större flit och allvar, på det horgerskapet så mycket mera må formeras, icke infalla uti hvars annars näring, utan den för hvarandra oturberadt och obehindradt bruka.

Till det tjugonde. Enkannerligen vele vi bjudit och befallt hafva. att näringarne icke allehanda af enom drifvas, utan hvarjom och enom, som till stads kommer och burskap vill vinna, tillordnas eller sjelf utväljer genom hvad sort af handel eller näring han vill sin berg-ning söka. Och såsom bryggeri och bageri äro bland de förnämsta näringsmedel i städerna, alltså är vår vilja och befallning, det borgmästare och råd låta sin ähåga och sk\ldighet vara, att visse bryggare-och slagtarehus upprättas mäge, antingen med stadens omkostnad, eller förmå andra, som vilja, råd och förmögenhet hafva dertill. hvarest vi vele, att allt öl och svagöl, så till hushehof. som till krögerien skall bryggas och allt hus- och kettelbryggeri samt slagtning. sasom en ärlig borgarenäring till men och hinder, afskaffas och förbjudas: och att borgmästare och råd fördenskull visse bryggare, slagtare, bagare tillsätta och förordna, som staden med sina nödtorfter i öl. bröd och kött kunna försörja.

Till det tjuguförsta. Ingen bofast borgare skall insättas för gäld skull så länge han förmår betala, såsom ?kall ej heller nagon borgare föras i vårt häkte för någon missgerning skull, utan det är crimenlicsae majestatis. Blifver eljest någon med missgerning beslagen, han må sättas uti stadens häkte i förvar.

Till det tjugiutndra och sista vele vi ock med dessa våra privilegier taga och anamma förbemälde vår stad Ämåålles inbyggare med hustrur och barn, rörligt och orörligt inom stads och utom uti vår konungsliga hägn, fred och försvar för allt öfvervåld och orätt till lag och rätta. Och detta till vår vidare ratifikation vid vare angående myndiga år och konungsliga regering. Att vi föreskrifne privilegier sålunda be-lefvat och vare undersåter vid Äåmole gunsteligen gifvit hafve, vele ock dem dermed hålla och handhafva; thy hafve vi till yttermera visso detta med vårt sekret och våre samt Sveriges rikes respektive förmyndare och regerings underskrift bekräftat. Datum Stockholm d. 1 April 1643.

Per Brahe. Gustaf Horn. Clas Fleming.

Grefve till Wisingsborg, I riksmarskens ställe. 1 riksamiralens ställe.

Sv. rik. drots.

Axel Oxenstjerna. Gabriel Oxenstjerna.

Sv. rik. kansler. Frih. till Mörby och Lindholm,

Sv. rik. skattmästare.

Samuel Andersson.

Dessa privilegier stadfästades af drottning Kristina den 18 Jan. 1646, utan annan förändring, än att 13:de punkten Mörtebo nämnes för 1 skattehemman och Byn för kronohemman samt 11 :te punkten erhöll följande lydelse:

Till det elfte. Såsom denne vår stad Åtnåålle är uti sista Danska fejd och örlog mycket ruinerad och afsigkommen; alltså på det den desto förr må populerad blifva och dess invånare ju mer och mer måge tillväxa och sig förkofra, särdeles de, som genom fiendens öfver-fall äro utplundrade och förarmade vordne, hvarföre unne och efterlåte vi allom dem, som sig der allaredan husligen nedsatt hafva, eller härefter nedsätta och burskap vinna vele. 6 år från detta dags datum till de 3 åren, som allaredan förlupne äro, att skola blifva qvitte och frie för lilla tullen, bakugnspenningarne och accisen af allt öl och bränvin,som uti staden och inom dess jurisdiktion brygges och bännes. jcniväl ock der sammastädes slagtas, sammaledes ock för båtsmanshållet och den vanliga städernas kontribution samt andre ordinarie borgerlige besvär och utlagor. Dock skall &c. S.c. såsom i de första privilegierna.

Af protokollet, hållet inför drottningen och riksens räd den 29 Mars 1649, inhemtas. att fråga da förevar att fbtta Åmals borgerskap till den nyanlagda staden Wenersborg. Riksrådens yttrande vid samma tillfälle utvisa, att Åmål blifvit anlagd till förekommande af skogsef-fekters utförande till Norge samt för att hindra landthandel pa den stora sträckan mellan Carlstad och Wenersborg. Den tiden sökte man förekomma landthandel och träverkes utförande till Norge. I vår tid har man befrämjat dem. Se l:sta delen sid. 274. 334.

Redan kort efter sin anläggning rönte Åmal svara missöden under krigen med Danmark. Staden blef under de 36 första aren af sin tillvaro 3:ne gånger af fienden förhärjad. 1645 i Januari öfvers\ämmades han af Norrska krigsmakten, hvilken utplundrade invånarne och af-brände de nyligen uppförda husen. 1676 ii) plundring af hvad an-skaffadt var efter förra fiendtliga besöket, och 1679 likaså, då stadens norra hälft lades i aska. Vice borgmästaren Olof Töresson Ämans och hans hustrus knäfall under tårar och böner förmådde så mycket på Norrska generalen, att stadens södra del förskonades från ödeläggelse. Efter dessa täta olyckor kan man ej undra öfver, att borgerskapet ville öfvergifva en så blottställd ort. Man anhöll hos konungen att få flytta till ett säkrare ställe vid östra sidan af Byelfven. Den önskade platsen på säteriet Sunds egor, midt för nuvarande Säffle kanal, lades på karta i Dec. 1681 af Pet. Jernfeldt. enligt landshöfdingen öfver Nerike och Wermland Gust. Liljecronas befallning, i följd af konungens derom gifna förordnande. Tjugusju större och mindre qvarter utstakades, upptagande 1,200 alnar i längd söderut bredvid Byelfven från Säfflebrons östra ända5. Flyttningen blef ej tillåten, och således den

5 Kartan angifver att här varit gammal marknadsplats. Hon utvisar derjemte, på Byelfvens vestra strand, den sednare marknadsplatsen Knutsbarken, äfven kallad Brobacken och Knusesunds marknad. En större ättehög finnes der, hvilken, utan historisk anledning, Eernow förmenar innesluta Olof Trätejlas stoft. En anteckning på Jernfeldts karta lyder sålunda: "Knutsbacken är en hög sandkulle, som berättas hafva varit gammal skans af den Norrska kronan inva stadsplanen ej heller bebyggd. Man hade föreslagit alt den till-ämnade staden skulle kallas Ulricehamn, eller Ulriceborg. "efter miih en fästning der kunde anläggas."

Utom dessa fiendtliga härjningar, luifva 3:ne större eldsvådor öfver-gåtl staden, nämligen 1777 den 28 Ang., da elden uppkom i borgmästaren Ekmans gard nära gamla k)rkan och Wenersstranden, i stadens s) döstra del. 28 tomtegare ledo brandskada. Sedan 1809 den 26 April, då elden utbröt i landskamereraren Norströms hus och förstörde 20 manbyggnader å båda sidor af Kungsgatan, söder om an. Sist 1846. natten till den 17 Jan. Elden kom lös i Brantenbergs färgeri vid mellan-bron och lade i aska 31 gårdar af stadens vcstra del. norr om ån. Endast stadens nordöstra del har sedan 1679 varit skonad. Stadens byggnads- och brandordning fastställdes af konungen d. 28 Maj 1830.

Åmål har fått 4 plan-kartor. Den första 1640. den andra 1696 med 111 tomter. Enligt densamma skulle stadens längd efter kungsgatan \ara 620 alnar samt i bredd från öster till vester 575 alnar. Tredje kartan är af år 1777. Uti reglementet för stadens återuppbyggande,' som konungen fastställde d. 21 Nov. s. å., stadgades, att i hvarje qvarter skulle vissa tomter då och för all framtid anslås till trägårdar och deri underhidlas löfrika trän: att minskningen i tomtetalet borde hjelpas på det sätt, att staketet utflyttades och n)a tomter der utstakades; att tomterna å den obrända delen skulle efter denna grund bebyggas eller till trägårdar utläggas, när husen bli nerruttna; att på en tomt ej mer än en bostad finge byggas. Men dessa stadgar efterlefdes ofullständigt. Den 4:de kartan 1846. Efter denna skall staden med tiden blifva 900 alnar i norr och söder, och i rät vinkel mot kungsgatan 990 alnar, med 32 större och mindre qvarter, innehållande 197 tomt-nummer. Torget är efter sista eldsvådan betydligen tillökt i nordvest vid ån, som genomskär detsamma. Det är 290 alnar långt, 195 bredt emellan husen. Trän äro planterade å båda sidor om än, dock ännu icke efter dess hela längd. Från äldre tider har räknats 4 stadsqvarter, 2:ne

fordna tider uppbyggd.” Sådan tanka och berättelse hade man 1681 om denna grafhög, att man icke ens ansåg den för en hednagrift, än mindre för 01. Träteljas. Se l:sta delen sid. 112, noten. Lika osannolik är den förmodan, att Norrska kronan här haft en skans, hvartill hvarken historien eller grifthögens form gifver minsta anledning.på hvardera sidan af ån. 1 :^ta q\arteret låg söder om än vid stora torgets östra och södra sida. 2:dra tparteret näst intill, också söder om ån. 3:clje och 4:de (jvartcren voro på ans norra sida. 1737 voro 110 tomter. 1798 voro de 140. Bland tomterna uti l:sta qvarteret fanns äfven på 1600-talet en landshöfdinge-tomt, hebyggd af landshöfdingen 01. Stake, att begagnas under hans vistande i staden. Denna åbyggnad lät borgmästaren M. Enerotb nedrifva samt upphugga till ved.

Efter de 2:ne sista brandskadorna bar staden blifvit prydligare bebyggd. Söder om ån och vester om densamma äro abyggnaderna bättre, än i de flesta af rikets små uppstäder. Sedan 1846 äro 4 bus uppförda af tegel.

Broarne öfver ån äro 3:ne. Den södra, å kungsgatan, hvilken fanns innan stad bär anlades, bar länge namnet bond-bron. emedan bon underhölls af häradet till 1741. Benämnes nu kungsbron och nybyggdes 1836. Den andra, mellanbron. bekostade borgerskapet kort efter stadens anläggning samt nybyggdes med stenhvalf 1841. Den 3:dje. hålskogs-bron, anlades först 1758, sedan stadens nordöstra del, hålskogstrakten, blifvit fullt bebyggd.

Stadens grannskap på norra oeh södra sidan är bergigt och kalt, sedan skogen för längre tid tillbaka blifvit borthuggen och endast några mindre gran- oeh tallträn jemte enbuskar äro qvar, hvilka ej förmå skyla de ofruktbara hällarne. Härifrån gör det lilla Myrebacka ett angenämt undantag, anlagdt af rådman J. M. Dahlgren sedan 1840, straxt utanför staden i söder. I sydvest lemnar det vackra Nygård, tillhörigt herr E. W. Schweder, en utsigt mot hvilken ögat med nöje vänder sig. I öster och nordost är Wenersviken. Nära dess strand å fordna begrafningsplatsen hafva några stadens invanare sedan 1837 satt löfträl och jemnat samt inhägnat stället, hvilkel redan är trefligt. oeh bör blifva det ännu mer om några år. Pa lika sätt genom frivilligt sammanskott har man vid samma tid åstadkommit trädplantering på södra berget. Galg-åsen, som dock fordrar mycken påfyllnad af jord för att fullkomligt lyckas. Redan 1767 var beslut taget inför magistraten, att detta berg borde inhägnas och planteras.

Stadens inegor fördelades 1686 mellan invånarne af borgmä>tare och råd, emedan man uppgaf sig ej mäkta bekosta en af konungen anbefalld laga landtmäteridelning. Jordlotterna äro numera så olika, att den enai värde icke svarar eller Vs mot den andra. Skogen deremot delades icke för än 1799. och voro då tomterna 132, utom fattighuset. Denna delning skedde i afsigt att bättre freda skogen, när hvarje tomtegare fick sin afskilda Idtt. Men skiftet hade en alldeles motsatt verkan. Man högg hellre på egen skog. så länge något fanns qvar. än man köpte, till och med nedfälldes den till svedjeland, så att man redan 4 år derefter förutsäg skogens fullkomliga ödeläggelse, emedan förstörelsen gick fortare än någonsin tillförne. Så förmäler rådhus-protokollet den 4 Maj och 13 Aug. 1803, då borgmästaren jemväl yttrade, att stadsskogen icke bordt få användas till annat än hägnader och allmänna byggnader. Yt-innehållet af all stadens mark skulle uppgå till 1,640 tunnland, enligt en uppgift i rådhus-protokollet 1783. I landshöfdingens femårsberättelser deremot uppgifves hela rymden af de till staden skänkta hemmanen, både åker, äng. skog och bete>smark, allenast till 5871/4 tunnland. Huru man kommit till ett så ringa belopp, eller ens till något bestämdt, enär arealen af stadens inegor varit alldeles okänd, lärer ej kunna annorlunda förklaras, än att man här, såsom vid flera andra uppgifter till dessa berättelser, tagit efter behag. Den statistik, för hvilken man hemtat underrättelser utur dessa källor, kan således icke blifva annat än vilseledande. Här har man icke hunnit t/4 af vägen fram till sanna förhållandet. Herr kommissions-landtmätaren J. M. Lagervall, hvilken 1851 utarbetade karta öfver Åmåls socken, har benäget upplyst, att de 6 stadshemmanen jemte utjorden Skölerud innehålla

åker .......................... 892.

äng ........................... 108.

betesmark ...................... 96.

skogsmark ................... 1,764.

Summa tunnland 2.860.

Deraf äro 107 tunnland mofesa och 27 tunnland kärn.

År 1828 påtänktes att lägga stadens inegor på karta. Men man ville först höra sig för huru stor kostnad en sådan förrättning kunde medföra. 1837 heter det i rådhus-protokollet, att ansökningen om mätning af stadens jord nedlades och förföll. Stadens jord var 1842 delad uti 209 lotter och då i bevillningstaxeringen värderad till 37,625 r:dr banko. Värdet nedsattes 1849 till 36.779 r:dr. Sjelfva staden var samma årvärderad till 278.939^ r:dr. 1850 voro jordlotterna 2101/*»- värderade till 36,779x/6 r:dr, eller 175 r:dr hvardera. Tomterna med åbvggnader och skog hade ett taxeringsväde af 282,015 r:dr 18 sk., d. ä. stadens jord, skog, tomter och åbyggnader 1350, voro tillhopa värderade till 318,794 r:dr 26 sk., för hvilka utgjordes bevillning efter 2 artikeln med 637: 28. 8. År 1851 den 30 Maj voro stadens åbyggnader brand-försäkrade för 323,120 r:dr 32 sk. Städernas brandstodsbolag har, sedan dess stiftelse 1828. utbetalt för brandskador i Åmål 72, 616 r:dr 24 sk.

Folkmängden i staden sammanfördes under äldre tider i tabellverket med landtförsamlingen. 1755 utgjorde den i båda tillhopa 1.457 personer. Men staden enskildt hade

1780 ............. 796 invånare.

1790 785 ”

1800 842 ”

1805 847

1810 843

1815 1.093 ”

1320 1,160 ”

1825 1,344 ”

1830 1,302 ’

1335 1,417 ”

1840 1.450

1845 1,506 ”

1350 1.329

Af Sveriges städer är Åmål den 44:de i ordningen, efter folkmängden räknadt. Ehuru ringa denna förekommer, finnas dock 40 städer, hvilkas folkstock är än mindre. Hushållen voro

1670 inalles................... 60.

1674 74.

1775 156.

1845 258.

1850 253.

Häraf synes, att både personalen och hushållens antal just icke äro betydliga efter 207 års förlopp sedan staden erhöll privilegier, isynnerhet om man anställer jemförelse med förhållandet i sydligare länder.Detta tycks antyda, att Sverige är föga egnadt för stadsinanna-näringar, äfven der afståndet till närmaste stad är omkring 8 mil. såsom här. Att Åmål icke kunnat utbildas och uppväxa till en folkrik handels-och fabriksstad, ligger i landsortens, landtmanna-förhållandeuas beskaffenhet, som icke framkalla något stort i detta hänseende. Än mindre synes ett blomstrande tillstånd härefter vara att hoppas. Deremot förete sig åtskilliga hinder, hvaribland främst den nyskapade landthandeln, den tilltagande hemmansklyfningen. hvarigenom landets befolkning blifver allt fattigare och med detsamma sämre afnämare för staden. I en landsort, der folkmängden till mer än hälften utgöres af obesutne jordegare, torpare, inhyses- och backstuguhjon. lärer en stad få svårt för att frodas. Denna folkmängds belägenhet äro landthandelsbodarne icke mäktige att förbättra. Det vore ganska mycket, om de icke försämrade den. Men den lössläppta friheten, sa i detta som andra fall. har icke blott sina betänkliga, utan rent af förderfliga följder, hvarom redan något är sagdt i l:sta delen sid. 334. Inom detta län har landthandeln likasom hemmansklyfningen och backstuguväsendet gått till förvånande öfverdrift. Wedbo härad har redan sina 13 landthandels-bodar, och ett härad i länets Westgöta-del skall hafva 27 sådana. Vill den lagstiftande församlingen ”och särskildt borgareståndet” (se inledningen till handelsordningen den 22 Dec. 1846) komma uppstäderna på fall. så synas andra medel dertill böra användas, än sådana, hvilka någon hvar, med kännedom om menniskolynnet. lärer finna skola der-jemte skadligt inverka på landtfolket, på dess sedlighet, tarflighet och ekonomiska bestånd.

Ehuru folkmängden i Åmål var obetydlig, företedde sig likväl i visst hänseende sådana förhållanden, som skulle kunna gifva anledning förmoda, att här varit en ganska ansenlig köpstad. Under stadens första 60 år funnos beständigt 2:ne borgmästare, en ordinarie och en vice, samt några år 8 å 10 rådmän. På 1780- och 1790-talen hade man årligen från 15 till 22 bagare, 3 till 9 slagtare, 15 till 18 bryggare och 1786 ej mindre än 23 bränvinskrogar. Från 1730 till 1775 räknades hvarje år 10 till 24 handlande. Sistnämnde år var staden försedd med 1 källare, 2 kaffehus och 21 krogar, d. ä. hvart 7:de hushåll hade ett så beskaffadt näringsställe. Antingen voro dessa så godt som näringslösa, eller måste de visa sin verkan på både landt- och stadsfolket. Ser manåter efter huru stadens embetsmän aflönades. så far man ett annat begrepp om ortens ansenligbet. Borgmästare och rad voro alldeles lönlöse ännu år 1704, då rådmännen, i saknad af lön. samtelige afsade sig tjen-sten. Det var en kommunalstyrelse för godt köp. hvilken icke bar sig i längden, sedan staden börjat blifva nagot mer än en större bondby. Ej förr än 1721 erhölls Åmåls första aflöningsstat, då borgmästaren tillerkändes 250 daler och de 4 rådmännen 40 daler hvardera. Stadens kyrkoherde hade ännu 1786 endast 50 r:dr i lön.

Borgerskapet slog sig tidigt på trävaruhandeln, i följd af kongl. resolutionen på Brätte riksdagsbesvär den 11 Mars 1642 (se l:sta delen sid. 272). Öfverenskommelse slöts med Carlstad och Wenersborg. Men man efterlefde den icke. Mot densamma höggo Åmåls- och Wenersborgs-boarne master i Jösse härad, hvarföre generalguvernören 1649 befallde landshöfdingen Langrrian sådant förbjuda samt på dem hafva ett vakande öga. Icke dess mindre drefs denna rörelse och man lemnade ett visst antal master till amiralitetet för att slippa åtal. Man till och med drog en tvist inför konungen 1664, rörande fördelningen af denna utgift till amiralitetet. Sedan söktes tillstånd -att få handla med master, men afslogs, och tilläts endast handel med spiror och blåekar uti uti kongl. resolutionen den 13 Okt. 1668. Uti kongl. resolutionen på stadens riksdagsbesvär den 13 Dec. 1672 heter det: ”att idka trähandel kan dem intet beviljas, utan måste staden hellre beflita sig om manufakturer i dess ställe, hvilket dem till större uppkomst lärer anlända. ’ Men detta kongl. beslut lärer icke blifvit efterlcfvadt. ty så väl stadens borgmästare, som flera stadens invånare tilltalades för olofligt mast-och blåckhygge 1674. Skogskommissionen s. å. ordnade trävaruhandeln, då staden åter erhöll denna förmån att handla med trävaror (1 :sta delen sid. 273). 1686 den 10 Nov. fick staden rättighet att årligen hugga 300 dubbla blåekar. 1697 ingaf staden underdåniga besvär deröfver, att allmoge, adel och prester sålde trävaror till andra än borgerskapet, äfvensom att bondeskutor gjorde 7 å 8 resor årligen kring Wenern med bräder och näfver till salu. dermed tullen försnillad blefve. Städerna voro ofta i tvist sinsemellan om förtjensten af trävaruhandeln, hvilken efter allt utseende var ganska fördelaktig. L lider de 5 åren 1710—1714, lemnade Åmalsboarne 3.868 master. 2.122 dubbla blåekar, 18 alnar långa, till Göteborg. Trävaruhandeln på Byelfvenidkades gemensamt af Carlstad och Åmål, livarom, efter oupphörligt gräl dem emellan, kontrakt afslöts den 14 Dec. 1722. I öfrigt delade We-nersborg och Åmål skogsskörden af östra Dal. under det Uddevalla hade vestra Dal på sin lott. Detta fortfor tills timmerhandeln frigafs 1782. Att detta frihetsbref hade en tryckande verkan på Åmåls handlande är otvifvelaktigt, likasom att det gaf anledning till större misshushållning med skogarne än förut. Det dröjde ej heller länge innan borger,skåpet omständeligen framlade sin svåra belägenhet. I slutet af år 1784 ingaf man till landshöfdingen berättelse derom jemte förslag till stadens upp-hjelpande. Deri förmäldes, att stadens hufvudnäring och rörelse från början varit: l:o handel ined trävaror samt fartygs utredande till dessa varors frakt öfver Wenern: 2:o handel med spannemål, sill och salt; 3:o handtverkeriernas tillverkningar; 4:o några utländska varors försäljning. Trävaruhandeln var nu för alla fri. — spannemåls-, sill- och salthandeln var obetydlig, sedan bruksegare och landtmän få öfva den utan tull och accis, som i staden var 4 sk. på tunnan, —handtverkerierna voro i förfall, sedan 3 års gesäll blifvit berättigad till mästerskap och burskap, antingen han vore för orten behöflig eller icke. Häraf ett stort öfverflöd af mästare. Flera snickare, glasmästare, garfvare och skräddare hade blifvit så utfattiga, att de icke kunnat utgöra kronoutskylderna, utan måst föras på afkortningslängden. I Åmål. Carlstad och Wenersborg hade varit tobaksspinneri, men måst nedläggas. Norrsk tobak, Franskt bränvin, socker, kaffe, Engelska tyger och specerier lurendrejades i öfverflöd. Till afhjelpande af detta betryck föreslogs, att ett krono-bränneri måtte anläggas vid Nygårds qvarnar till afverkning af 6,000 tunnoT spannemål. Staden önskade företrädesrätt vid byggnadernas uppförande, leveranser nu och framdeles; att staden måtte få inför-skrifva Flolländsk rulltobak på enahanda vilkor som Strömstad; att landtullen och accisen måtte eftergifvas på utländsk spannemål och sill, som från stapelstäderna införskrifvas, emedan dessförutan det är omöjligt hålla dessa varor landet till handa. Blott en del häraf, nämligen införskrifning af den Holländska tobaken, medgafs.

Näst timmerhandeln försökte sig äfven staden tidigt, redan på 1650-talet, med bergsbruk samt derefter med stangjernsbruk. Detta lyckades icke. Man upptog jerngrufva i Tissleskog och hade masugn vid Glyxhult i Skållerud. Skärpningar efter kopparmalm anlades i Tösse sockenoch i stadens granskap, äfvensom stångjernsbruk i Ämålsån, straxt utanför staden vid ett fall, som ännu heter Hammarn. Allt detta hade kort varaktighet. Stångjernsbruket var dock pá 1680-talet i gång.

För frakter af jern och trävaror öfver Wenern hade staden i äldre tider ett större antal fartyg. Annu 1823 voro de 39. Sedan dess har sumanan årligen minskats och var 1851 nere vid 6. med blott 1 fartygs-redare. Stadsvågen. som från början var uppförd vid norra stranden af ån och dess utlopp i Wenersviken, flyttades 1760 till stadens sydöstra del å udden bakom gamla kyrkan, der den ännu befinnes. Med stadens egna fartyg utskeppades härifrån till Göteborg 2.638 skeppund. 1738 och följande året 2.808 skeppund. Under de 6 áren 1845—1850 har från denna våg i medeltal afgått till Göteborg ärligen stangjern 6,685^ skeppund, och manufaktursmide 1,51 U/3 skeppund, hufvudsakligast från jernverken vid Forsbacka, Hanefors. Persby och Gustafsfors på Dal samt Svaneholm och Snarkil i Wermland. Någon gång obetydligt från Hvitlanda och Lennartsfors. Under året 1851 afsändes härifrån med sjölägenheter till andra orter 8,546 skeppund stangjern samt 1,339 skeppund manufaktursmide. 3.981 tolfter plank och bräder. 1.500 stycken bjelkar och sparrar, 200 tunnor linfrö och kummin. 250 tunnor spanne-mål. Med fartyg ingingo hit samma år 12.600 skeppund tackjern och gjutgods, 2,500 tunnor sill och salt. 1,500 tunnor spannemål. Till stadens lastplats Lnkomaro, likaledes samma år, 154 större och mindre fartyg, deruti inberäknadt ångbåten Arvikas anlöpande 50 gånger, under dess reseturer mellan Göteborg och Arvika köping. Gemensamt med Carl-stad hade staden jern våg vid Byelfvens utlopp i Wenern på hemmanet Harjenes holme Låkan, i hvilken våg Åmål utarrenderade sin andel för 300 r:dr banko årligen 1832. Sedan Säffle kanal och sluss kommit i stånd, så att bruksegarne i Wermland kunna med egna fartyg ga förbi Låkan till Göteborg samt kanalbolaget och jordegare \id ELelfven emot-taga trävaror till upplag öfver vintern, eller på kortare tid, sedan jernvågen vid Låkan upphörde genom Kongl. Maj :ts beslut den 13 April 1849, har denna inkomstkälla för Åmål så förminskats, att staden, som 1850 inköpte Carlstads andel, numera för vågbonden och manbyggnaden njuter i hyra 133 r:dr 16 sk. årligen i 5 år. enligt kontrakt den 3 Mars 1851.

Under den 23 April 1818 har Kongl. Maj:t fastställt reglemente försjömanshusen i Wenersborg oeh Amål. I sjömanshusdirektionen är borgmästaren ständig ordförande. Ledamöter äro 2:ne fart\gsegare i staden och 1 pa landet, jemte 2:ne skicklige och kunnige skeppare, hvilka. — utom den af staden utsedde ledamoten i direktionen för seglationens förbättrande pa Wenern, enligt kongl. brefvet den 24 No\. 1313, som alltid är sjelfkallad ledamot i sjömanshus-direktionen, — väljas inför magistraten och förordnas af konungens befallningshafvande pä 3 :ne är. Direktionen sammanträder årligen i Februari månad å någon af ordföranden föreslagen, genom konungens befallningshafvande kungjord dag; egande ordföranden särskildt att. sa ofta omständigheterna det fordra, sammankalla direktionen.

Från och med 1827 till och med 1848 — 22 ar — var förhållandet med handtverkare och handlande härstädes följande:

Antal år- Erlagil bevill-ligen i ning af hvarje

medeltal. i medeltal.

Handtverksmästare ............................ 55. 3: 40. —

Gesäller ..................................... 27. — — —

Lärlingar .................................. 39.

Idkare af näringar, utom handel och handtverk 11. 5: —

Deras betjäning .............................. 10. — — —

Handlande .................................... 19. 10: 20. —

Handelsbetjening ........................... 20.

Antalet 1350 är uti inledningen upptaget.

Den första bokhandel härstädes anlades 1832 af apotekaren P. O. Almström.

Boktryckeri inrättades af förre bruksförvaltaren M. G. Sundelius 1846. hvilken äfven började utgifningen af stadens första tidning. Åmåls Veckoblad, samma år. Bokhandlaren J. E. Dahlgren anlade nytt boktryckeri och började utgifningen af Dalslands nya Tidning den 14 Okt. 1851. Dahlgren inköpte derjemte det förstnämnda boktryckeriet d. 1 Dec. 1851, hvarigenom den äldre tidningen för Åmåls stad och Dalsland samma dag upphörde.

Teaterhus uppfördes på aktier, och spelades der första gången den 17 Sept. 1848.

Till rörelsens lättare och hastigare befrämjande anskaffades genomaktieteckning 1847 ångbåten Arvika, hvilken i Maj s. a. började sina resor mellan köpingen Arvika, städerna Åmål. Wenersborg och Göteborg. Emedan denna ängbåt dels var gammal dels liten, inköpte bolaget ett n\tt propellerfart)g af jern. som i Juli 1851 började göra samma resetur fram och äter en gång i veckan. Onsdagen och lördagen i hvarje vecka äro torgdagar.

Af stadens donerade jord är för längre tid sedan >törsta delen genom salu borgerskapel afluind. hvilken åtgärd, om den möjligen kan anses vara laglig efter 13 ii i privilegierna, dock visserligen icke var välberäknad. Så har nu staden af hemmanen Skevik. Mörtebo. Aäs och Rösen blott den fördel, att deras egare deltaga i årliga stadsutskylderna efter taxering till stadskassan. Krono-öarne i Wenern. Storöu, Sandön och Svegön. öfverlätos från staden 1839 och 1841 till enskilde pä 50 år mot en förpantningssumma af 450 r:dr 32 sk. — Torpet eller utjorden Skölerud, som ligger pä Hanebols bolbys egor och skänktes genom kongl. resolution den 29 Mars 1647. att ligga och lyda under staden till bättre utrymme och s>nnerligen till skogshygge och timmer. -— är likaledes bortsåldt.

Stadens inkomster och utgijler fördelas på 2:ne särskilda kassor eller räkenskaper: 1 :o ajlöningskassan, som bestrider aflöningen för de civile embets- och tjenstemännen samt jerndragarne. underhåller rådhuset, våghusen, broarne och torget; 2:o stadskassan. hvilken ansvarar de öfriga utgifterna. Följande utdrag af sista boksluten upplysa för-

hållandet närmare.

Aflöningska~?an den 1 Maj 1851.

Behållning ......................................... 4.139: 1«. 1.

Inkomster:

Hamnpenningar ................................... 20:

60:de penningen af egendomsköp ....................... 493: 21. 8.

Åmåls våg. Stads-andelar ............................. 334: 42. ..

Platspenningar af främmande handlande m. fl........... 308: 16.

Ståndpenningar ......................................... 9: 40.

Arrende af qvarnarne och jord för viss tid............ 680: 24.

D:o af jord för obestämd tid ....................... <9: 16.

Årlig afgift af jord,som innehafves med full eganderätt 19: 26. 4.Saköresmedel .........................................

Tullfrihetsmeclel ....................................

Aflön in gar:

Borgmästarens lön ................

2:ne illitterata rådmän å 50 r:dr

Stadsfiskalen ....................

Stads exekutive notarie...........

Stadskassören ....................

2 stadstjänare. deraf en tillika vakt

mästare vid häktet .............

Jerndragarne .....................

Stadskassan.

Har ingen räntebärande fond. utan livad som inflyter utbetalas årligen. Inkomster:

Arrende för bränvinsbrännings-rättigheten ........... 166: 32. —

D:o för krogarne ................................ 300: — —

D:o för gästgifveriet ........................... 133: 16. —

Återstoden för utgifterna uttaxeras på staden och

dess invånare med ................................ 1.933: 16. —

De betydligaste Utgifterna voro:

Kyrkoherdens lön ................... 400: — -—

Komministerns ...................... 144: 21. 4.

Orgelnistens och klockarens...... 176: 42. —

Kyrkovaktarens ...................... 13: 16. —

Läkarens ........................... 233: 16. —

Nattväktarnes ....................... 26: 32. —

Barnmorskans ....................... 101: 31. 4.

För skjutshästarne ................. 220: — —

Lykttändningen ..................... 266: 26. 2.

Väghållning till tomterna........... 215: 40. —

Båtsmans vakans-afgift............... 62: 16. —

Dessutom för brandsyner, brandvakors öppnande, tornurets vård, snöskottning m. m., hvilket allt motsvarade de ofvan upptagna inkomsterna.

11: 15. 11 9: 14. 3

666: 32. — 100: — — 66: 32. — 50: — — 170: — — 73: 16. 104: 4L 11.Fattigskatten till de nödlidandes underhall uttaxeras särskildt och uppgår årligen till omkring 1,333 r:dr 16 sk. banko.

Krono-utskylderna äro upptagna i 1 :sta del. sid. 290.

Häraf synes, att staden med sina vanliga inkomster kan bestrida utgifterna för alla så ecklesiastike som civile embets- och tjenstemäns samt vaktbetjenings m. fl. aflöning, utan att invanarne dertill behöfva erlägga årliga afgifter: ett förhållande så fördelaktigt, att derom yttras i magistratens protokoll den 15 Dec 1827: ” Få samhällen i riket ega den lyckan som detta, att utan minsta årligt sammanskott fa dess embets- och tjenstemän aflönta samt utgifter bestridda.” Det hade varit än förmånligare, derest icke största delen af de donerade hemmanen blif-vit bortsåld. Vore den nu qvar, skulle ett icke obetydligt arrende ärligen kommit staden till godo. Del samhälle handlar icke välbetänkt, som för en summa på en gång, hvilken snart är använd, skiljer sig vid den fastighet, som i förra tider blifvit förvärfvad. Det rätta hade väl varit, att städerna vid anläggningen icke fått någon jord till landtbruk och sädesodling, men när de fått henne, att hon användts till frambringande af sådant, som icke egentligen tillhör landt- utan stadsmanna näringarne.

Kyrkan. Af ålder och innan stadens anläggning var hon belägen i sydöstra stadsdelen helt nära Wenersviken på hemmanet Stommens område. På samma plats nybyggdes hon af sten och fullbordades 1669. Rikskansleren Magn. Gabr. De ia Gardie skänkte altartaflan till densamma. Denna kyrka står ännu qvar och synes, med tillby ggnacl i vester, kunnat bibehållas i flera århundraden. Bortsåldes 1806 till enskild man, som använde henne till \arumagasin, hx artill hon ännu begagnas, såsom gamla kyrkan i Tösse. Blefvo båda dessa gamla tempel på enahanda sätt sålunda förvandlade, så uppfördes äfven de nya, hvilka i deras ställe byggdes, efter en egen, lika och här i landskapet ovanlig stil. En grafsten ligger qvar i magasinsgolfvet med upphöjda figurer, men inskriften är utsliten. Synes vara fran första hälften af 1600-talet. 1 magasinets andra våning sitter ett stycke af lektarens bröstvärn, med några derå anbragta bibliska målningar. 1 korväggen äro jernkrokar, vid hvilka troligen något epitaphium eller adligt vapen fordom varit fästade. Den utanför belägna förra begrafningsplatsen är inhägnad och med trän planterad. Var likväl, enligt radhus-protokollet 1828, bestämd att nyttjas till plats för kreaturs-marknadrn i staden. Lyckligt-vis ändrades detta genom beslut den 2 April 1831, da Galgberget utsågs till sådan handelsplats. I korsgången på den gamla kyrkogården star en liten grafsten upprest, som ut\isar ställets fordna ändamål.

Hedan 1765 erhöllos 2:ne kollekter i riket till kyrkans ombyggnad, följande året ovillkorlig kollekt oel slambok till samma ändamål. Kyrkoherden anmälde 1783, alt hon var i stort hehof af reparation samt yrkade att hennes medel derföre af magistraten måtte indrifvas. Men fick det svar. att sådant vore obehöfligt, da hon snart skall nybyggas, llela magistratspersonalen hann likväl utdö innan nybyggnaden 22 år derefter företogs. Enligt kongl. resolution 1777 borde nya kyrkan uppföras vid stadens norra sida, der hon ock anlades ofvanpå berget samt blef färdig 1806. Hennes ena långsida vänder åt staden. Hon är en aflang fyrkantig hufvudbyggnad. som har skiffertak med lika sluttning åt sidor och gaflar. Tornet är muradt vid södra långsidan. Professor Brunius har gjort flera svåra anmärkningar vid kyrkans yttre och inre anordning samt murarnes uppförande. Han förutser att tornet skall efter en tid instörta'!. Orgeln, del enda på Dal, byggd af Joh. Eberhardt 1819, kostade 2.742 r:dr banko. Betaides af Reimanska gåfvomedlen. 1844 hitskänkte brukspatron J. Åberg en dyrbar messe-skrud af rödt sammet med guld. samme man, som gagnat detta samhälle med andra gåfvor (hvarom nedanför) och jemväl 1845 gaf landtförsamlingen ett skolhus under skiffertak vid Kasenberg. Begraf-ningsplatsen ligger ett stycke i vester frän kyrkan.

Rådhuset. Man beslöt 1685 att flytta det till midt på torget. Det dröjde dock med verkställigheten omkring 70 ar. Omsider blef den första rådstugan så förfallen, att rum för sammankomsterna i många år dels fritt upplätos af borgmästaren And. Åbergh, dels efter hans död hyrdes. 1758 var nya rådhuset på torget färdigt med sitt lilla torn på taket. I nedra våningen funnos häkte och andra förvaringsbodar. 1808 var detta rådhus i sa bofälligt skick, att det ieke kunde begagnas vintertid. Borttogs 1812, då nuvarande rådstugubyggnaden var i behörigt skick. Är belägen vid Kungsbron. vester om Kungsgatan, söder om och invid ån. I nedra vaningen rum för auktions-kanmiaren, en vaktmästare, häkte. Rådhus-arkivet är af nuvarande borgmästaren satt

'* Antiqvarisk och arkitektonisk resa 1839, s. 172 o. f.i god ordning. Äldsta protokollet är för 1668. Protokoller saknas dessutom för några år på 1670-talet och sednare.

Skolan var i äldre tider belägen i L:sta qvarteret. söder om an och vid hennes utlopp i Wenersvikeu intill gamla begrafningsplatsen. Hade 7 rum. Afbrann 1777 jemte de öfriga abyggnaderna i samma qvarter. Enligt kongl. resolution s. å. borde skolan flyttas till stadens norra del, uppemot nya k\rkan. som äfven skedde, och är samma byggnad som nuvarande rektorshus. Det är uppfördt af insamlade stam-boksmedel, utan någon kostnad för staden. Deremot är nuvarande skolhus, midt för rektorsgården. på östra sidan kyrkogatan bekostadt af staden 1831. Innehåller 5 rum på botten och 3 rum i gaflarne samt fasaden åt staden, ett för hvardera af de 3 lärarne. Nylnggdes i tomten, der sista komministershuset stått, dervid något mistades af rektorshagen, enligt rådhus-protokollet den 11 Maj 1833.

Skolan var en vanlig stads-pedagogi till Maj 1836. i hvilken undervisning stundom meddelades i de döda språken åt en oeh annan. Jemväl flickor gingo ej sällan i denna skola ända till och med 1816. Blott en lärare. Skolbarnens antal var: 1697. 28; 1760, 59; 1802, 40 och 1836, 23. Redan vid riksdagen 1760 begärde Tössbo och Wedbo härader, att här måtte inrättas en skola med 3 klasser, hvaruti Ämål instämde. 1823 föreslog domkapitlet hos konungen, att en högre apo-logistskola måtte anläggas i stället för pedagogien. hvarom magistraten 5 år derefter jemväl beslöt anhålla, och hvilket revisionen öfver rikets eleinentar-läroverk den 13 Dec. 1832 likaledes i underdånighet förordade. Genom kongl. brefven den 22 Dec. 1831 och 21 Sept. 1833 förvandlades pedagogien härstädes till en lägre lärdomsskola med 3 lärare, hvilken skola öppnades den 1 Okt. 1836. Antalet af jnglingar. hvilka sedan dess till och med Juni 1851. — 15 ar. här blifvit inskrifna, uppgår till 257. eller i medeltal 17 ärligen. Skolan var väl redan genom kongl. brefvet den 4 Sept. 1829 utlofvad, men kunde af bristande tillgång till lärarnes aflöning ej förr grundläggas än som skedde. Genom kongl. brefvet den 24 April 1837 till biskopen i stiftet har Kongl. Maj :t uppå flera invånares pa Dal underdåniga anhållan medgifvit, att undervisningen vid denna skola äfven skall utsträcka.-till lefvande språken samt att frikallelse fran gamla språkens läsning må lerruias de ynglingar, som det önskade, så att rättigheten tillundervisning i gamla äfvensom i nya språk må blifva öppen för alla, men finge begagnas efter olika anlag och omständigheter. Emedan sökanderne hos Kongl Maj:t anfört, att, för utsträckning af undervisningen i lefvande språk, utväg möjligen kunde beredas genom enskilda bidrag från deim som sig deraf begagnade, hade biskopen, jemte läsordning, den 27 Sepl. 1837 förordnat, att de ynglingar, ”som begära alt läsa Tyska, böra erlägga 2 r:dr 24 sk. banko i termin, hvilka komma att användas till lärarne. efter framdeles af biskopen skeende anordning.” Dessa medel hafva sedan terminligen blifvit betalda af ynglingarne i 2:dra klassen, under namn af Ty sk pennin gar, intill dess med år 1850, enligt kongl. cirkuläret till domkapitlen den 6 Juli 1849, 8:o en afgift af 5 r:dr banko hvarje termin af lärjunge vid elementarläroverk blef anbefalld. Denna afgift är genom rikets ständers beslut och kongl. brefvet den 1 Okt. 1851 nedsatt till 3 r:dr banko i terminen. Om kassan se nedan. 1 2:dra klassen börjas läsningen af Tyska språket och i 3:dje klassen af det Franska. Sedan klassläsningen upphörde har ungdomens antal vid skolan märkbart aftagit. Förut omkring 60, nu icke 40. Såsom det förljudes äro hvarken skolgossarne eller deras föräldrar belåtna med den nya ordningen.

Om pedagogens och sedan om rektorns embets-egor, lön och bo-ställsgård har under tidernas lopp varit ett långvarigt Skolväsende, hvarom följande korta sammandrag lemnar någon upplysning. 1664 den 10 Sept. resolverade konungen på stadens besvär, att till skolan skulle lemnas inkomsten af ett hemman af de 6, som blifvit staden förunnade.” Då detta ej verkställdes, resolverade konungen den 13 Dec. 1672 på stiftets presterskaps besvär: ”angående paedagogi i Åmål underhåll, så emedan Kongl. Maj :t för detta har resolverat det staden skall upplåta honom en af de gårdar, dem nådigst äro förunte; thy vill Kongl. Maj :t att guvernören der å orten räcker honom handen så, att han denna Kongl. Maj :ts nådiga resolution kan hafva vefkeligen att åtnjuta, oaktadt hvad invänning magistraten härvid kan förebära.” Emedan verkställighet äfven härå uteblef, resolverade konungen 1680 på förnyade besvär sålunda: ”Hvad pedagogen i Åmål vidkommer, är hans Kongl. Maj :ts nådiga vilja, att han njuter Kongl. Maj:ts anno 1672 honom gifna resolution alldeles och utan allt vidare inkast till godo; deröfver ock landshöfdingen i orten sig angeläget vara låterbehörigen hand att hålla.” Detta konungabeslut rönte ej heller någon verkställighet. I ppa Dal,? presterskaps besvär resolverade konungen ater den 5 Okt. 1686: ‘'Emedan Kongl. Maj :t har icke allenast tillförne, utan ock särdeles anno 1672 och 1680 nadigast resolverat, att den nödställde pmdagogus i Änu 1 skulle åtnjuta af staden till sitt underhäll en af de gårdar som staden nådigst förunte äro; thy vill Kongl. Maj :t härmed i nåder sådant hafva konfirmerat, anbefallandes landshöfdingen att ställa ofvanbemälde resolutioner uti sin behöriga exekution och fullbordan.” Ej heller detta hjelpte. Således 4 kongliga befallningar utan påföljd under den kraftfulle och allvarsamme Carl \l:s regering. Uti stadens riksdagsbesvär uppgafs. att landtmätaren afstuekit hem-manen,s egor och dem till stadens tomter utdelat. ( Detta strider likväl mot magistratens protokoller, som visa. att den af konungen anbefallda landtmäteridelningen icke skett.) Pa dessa besvär, som ingäfvos för att hindra verkställigheten af de 4 resolutionerna till skolmästarns fördel, och hvari uppgafs att denne njutit skatten af ett hemman, d. ä. något öfver 18 daler, föll konungens resolution den 12 April 1689. att landshöfdingen och superintendenten skulle tillse om hemmanet vore afhyst och på tomterna fördcladt samt i öfrigt medla ,så att pedagogens vilkor förbättras, så jramt han icke med bemäUIe ränta kunde bestå! Det var visserligen omöjligt, äfven under Carl XI :s tid. att lefva året om för 18 daler 26% öre, än omöjligare att af denna summa tillika kläda sig och hafva lön .såsom pedagog. 1 följd af denna kongl. resolution sammanträdde landshöfdingens och superintendentens ombud med borgerskapet och pedagogen, da öfverenskom-melse slöts, att pedagogen i stället för ett af de 6 donerade hemmanen skulle åtnöjas med 2 hela tomter i staden med dertill hörande fulla egor jemte nyssnämnda ränta af ett hemman, hvilket allt han jemväl skattefritt åtnjöt från och med 1690, enligt magistratens underdåniga uppgift, och skulle evärdeligen ätnjuta. Dessa tomter voro AT:o 10 i l:sta qvarteret och N:o 99 i 4:de qvarteret. enligt i radhus-arkivet befintlig förteckning på tomterna den 27 Juli 1696. Af handlingarne upplyses, att skolmästaren 1702 hade en del i Skevik. den han uppodlat. Då staden med tomter, gator och egor omsider skulle af landtmätaren behörigen uppmätas, föreskref landshöfdingen den 13 Okt. 1714, att kyrkoherdens, pedagogens och klockarens tomter skulle njutasamma rättighet som andra tomter i egodelningen. emedan de höra publico till. Enligt rådhus-protokollet den 4 Sept. 1725 hade skolmästaren 2:ne tomter, till livilka voro goda egor. Uti kongl. resolution på magistratens ansökning den 8 Juli 1761. synes att pedagogen hade hus och egor samt att borgerskapel förbundit sig förbättra hat« lön med 100 daler silfvermynt, hvilken lön 1815 ökades till 50 r:dr banko. Af protokollet den 4 Aug. 1767 intages, att pedagogen hade egor i Kilen, och i protokollet 1783 att han vid skolhuset hade en plats, den han af stenig mark uppodlat. Vid skogsdelningen vägrades skolmästaren och komministern andel i skogen för sina embetstomter 1799 den 15 April, men den 5 följande Juli medgaf magistraten, att en trakt till gärdslefång för pedagogen skulle afskiljas vid Myrebacka nära intill hans embetslott. Då s)ssLan 1805 var ledig bortarrenderades skolmästaredyckorna på prestängen och hagarne, och den 8 Maj bortbyttes en mindre hagdel. 1826 den 1 Maj beviljades pedagogen 25 frihetsår på en odling uti den sa kallade prestmossen, med förbindelse att odligen vid frihetsårens slut skulle återlemnas till skolmästaresysslan. Stadens handlingar haha således ett icke ringa förråd af upplysningar om skolans tillhörighet. 1838 den 28 Febr. ansåg sig staden, såsom det heter i rådhus-protokollet, icke i något afseende förbunden lenma till skolläraren arrendet af skolegorna. Då domkapitlet hos konungens befallningshafvande sökte handräckning, att förste läraren måtte komma i besittning af den skolan tillhörande jord, bestreds detta den 13 Juni s. ä.. emedan det icke ansags vara en stadens skyldighet nagon jord lemna. men godAilligt erbjöd*. att de 28 r:dr banko, hvartill afkastningen af berörde jord uppskattades, må ur stads-kassan årligen utgå, såsom bidrag till lön åt den blifvande läraren i de lefvande språken. 1839 den 11 Febr. förklarades, att staden ej kan anvisa någon jord till trivial-skolan, med mindre domkapitlet företer det eller de donationsbref, eller annan laglig handling, hvarigenom sådan possession är på fordna pedagogien upplåten med sådan rätt. att den lagligen kunde öfvergå pä denna skola. Vid en af konungen anbefalld, af särskildt tillförordnad rådhusrätt den 28 Maj 1841 hållen undersökning om de löneförmåner, hvilka tillhört pedagogien. upp-gaf borgmästaren Ödman. att inga handlingar finnas i staden, som upplysa att skolmästaren haft någon bestämd embetsjord. — att kartasakna! öf\er stadens inegor. att arealen af kalgardar. akerlyekor och ängtegar är alldeles okänd, att intet var i arkivet till finnandes, som kunde lomna minsta reda och uppl)sning. samt att hvad skolmästaren af jorden fått begagna, icke annorlunda än såsom af enskild välvilja blifvit honom förunnadl. ( ? !) I anledning af h\ ad vid undersökningen förekommit, alade landshöfdingen. genom utslag den 25 Jan. 1842, Åmåls stad, att ovillkorligen och utan vidare gensägelse den 1 Maj s. å. till skolan afträda 2:ne kalläppor. den ena utmed fordna pedagogi-huset, den andra vid galan mellan delta och skolhuset, dessutom skolmästarelotten eller prestlvekan sydvest om staden samt den sa kallade prestmossen söder om staden, jemte 3 r:dr 6 sk. 8 rst. banko af den sä kallade stadens årsskatt, oeh för den förflutna tiden lemna till l:ste läraren vid skolan 28 r:dr banko årligen i oeh för jordlägenheterna. Detta öfverklagade utslag fastställde konungen den 28 Sept. 1842 (Carlstads Stifts Tidn. 1843, N:o 1). 1851 den 20 Maj tillät

konungen, att de 2:ne rektorssysslan tillhörande löningsjordarne söder oeh sydvest från staden finge på 30 år bortarrenderas. De 3:ne hagarne vid kyrkogatan begagnar rektor sjelf.

Lärdomsskolans kassor äro följande, äfvensom deras behållning vid bokslutet den 1 Juli 1850:

1. Skolans fonds besparda medel .................. 5.218: 38. 7.

Denna fond har tillkommit genom lönebesparingar af statsanslaget till lärarnes löner, som erhölls innan skolan var fullt i ordning. Medlen få användas till inköp af erforderliga skolinventarier. enligt 9 mom. i kongl. brefvet den 21 Sept. 1833. samt förvaltas och redovisas af skolstyrelsen, hvilken utgöres af stadens pastor, skolans lärare samt 2:ne af stadens på soeknestämma valda ledamöter. Kongl. brefvet den 11 Juni 1842.

2. Skolans enskilda kassa, enligt 2 3 kap. 2 sektionen af skollagen 1820 691: 6. —

3. Premii- och fattigkassan enligt sistnämnde lagrum. Beloppet af de

inflytande medlen skall i det närmaste till vnglingarne utdelas ärligen 3: PK —

4. Bibliotekskassan enligt 3 § af anförda kapitel i skollagen 94: 35. 6.5. Den ofvannämnda Tyskpenningars-kassan . . 1,232: 1. —

Stadens folkskola eller Lancaster-vexelundervisningsskola. Skolhuset är uppfördt ytterst i söder af staden pä Kungsgatans vestra sida. Genom kongl. brefvet den 4 Sept. 1829 förordnades, att den utaf

framlidne apotekaren Reiman 1815 ad pios usus testamenterade summa 4,000 r:dr banko må, för så stor del som lämpligen kan behöfvas, användas till en vexelundervisningsskola härstädes. Genom kongl. brefvet den 30 April 1836 stadgades, att till folkskolan skulle genast afsättas:

a) Af Reimanska fonden:

1. Inköpssuniman för nya skolhusbyggnaden med upplupna

räntor .................................... 1,196: 25. 8.

2. Till skolrummets inredning och förråd för

undervisningen .............................. 500: — —

3. Till grundfond för skolans framtida verk-

samhet och bestånd ........................ 6,666: 32. —

Summa 8,363: 9. 8.

b) Hvartill kommer den af staden tillförne till pe-

dagogen utbetalda summan ................ 50: — —

Skolstyrelsen skall bestå af kyrkoherden såsom inspektor, borgmästaren oeh stadsläkaren samt 5 af stadens (ifrige invånare, valda i Dec. månad vid socknestämma för tjenstgöring i 3 år. Skolläraren erhåller i lön och vedpenningar 340 r:dr banko. Skolans kapital och öfriga medel förvaltas af styrelsen, med laga redovisningsskyldighet oeh ansvar. Grundfonden skall städse förräntas mot inteckning i fast egendom på landet eller i staden. Hvart 5:te år skall styrelsen hos domkapitlet anmäla dagen, när revisorernas årliga inventering af skolans medel och tillhörigheter skall ega rum, för att kunna ett ojäfvigt ombud dervid förordna, hvarförutan dy lik im entering när som helst kan anställas, på begäran af domkapitlet eller landshöfdingen, och i närvaro af domkapitlets ombud, m. m. som inhemtas af Stiftstidningarne 1836, N:ris 6 och 7.

Behållningen i skolans kassa d. 1 Maj 1851 var 8.073: 29. 9.

Arbets- och fattighus-inrättningen. Uti kongl. brefvet d. 4 Sept. 1829 stadgades, att öfverskottet af Reimanska donationen, sedan folkskolan deraf till fullo erhållit sitt behöfliga anslag, skulle jemte stadensfattigkassor och öfriga dit hörande inkomster användas till en ordentlig fattigförsörjnings- och arbetsinrättning. Brukspatronen J. Äberg uppgjorde 1846 reglemente för densamma, hvilket landshöfdingen sedermera fastställde. 1848 den 30 April, enligt då afslutad räkenskap, den sista särskilda öfver Reimanska gåfvomedlen. hade fattigvårdsstyrelsen af dessa medel emottagit en summa af 3,720: 20. 2. Brukspatronen J. Åberg skänkte tillika 1848 till denna inrättning 333: 16, och dessutom jord till potatis-, kål- och ärtodling. Enkeprostinnan M. C. Hedrén skänkte den 7 Juli 1846 till härvarande fattigvårdsinrättning 200 r:dr banko, deraf hälften genast utbetaldes och andra hälften vid hennes död.

Åbyggnaden är inköpt på kassans bekostnad för 3,666 r:dr 32 sk. banko. Antalet af hjon, som der för närvarande njuta vård, uppgår

till 15.

Fromma stiftelser.

l:o Stecksenska. ’’Emedan den höga allmakten, efter sitt heliga och allvisa behag, har täckts genom den timmeliga döden hädankalla våra 2:ne kära barn, och således lemnat oss härtills i dödligheten utan brösitarfvingar, hvilket guddomliga beslut härutinnan vi uti hjertans ödmjukhet vörde: allt derföre hafve vi underskrifne uti kärlig öfverens-kommelse fattat det beslut att, enligt hvad lag tillåter, inbördes testamentera hvarandra all den qvarlåtenskap. som kan vara öfrig vid någonderas vårt dödsfall, förklarandes vi härmedelst vår yttersta vilja vara, att den efterlefvande makan skall deraf blifva ensam arfvinge. utan att derutinnan blifva af sidoarfvingar eller någon annan rubbad eller oroad, isynnerhet som vår lilla egendom består mestadels uti hvad vi under vårt ljufva äktenskap genom Guds nåd och välsignelse kunnat förvärfva. Men åter det lilla, som af fastighet kunnat någondera tillfalla, det må enligt den allmänna lagen vederbörande komma till godo. Till yttermera visso hafve vi detta uti tillkallade vittnens närvaro under-skrifvit och stadfästat, som skedde i Fryksände kapellansgård den

15 Aug. 1769.

Nils Stecksenius. Anna I. lledenström.

Förestående testamente bevittnas af And. Stenmark, Jon Linderholm. Gust. Carlström.

Komminister i Nyed. Komminister i Fryksände.Under samma testamente kommer äfven denna vår förvärfvade fasta egendom i Bunäs att räknas, och hvilken fastighet härmedelst på den efterlefvande makan såsom testamentarisk egendom uppdrages; men åter igen efter den sednare makans död och dess anständiga begraf-ning, så upplåtes all efterlemnad egendom, så i löst som fast, till ett arbetshus för de fattiga. Men som ofvannämnde qvarlåtenskap är alltför ringa till ett så stort och betydande verk, så kommer densamma att stå orubbad uti ett hundrade tjugu år, för att kasta intresse på intresse af sig, och så snart någon betydande summa blifvit samlad, så upp-köpes alltid fastigheter derföre, hvilka fastigheter upplåtas till lott-brukare. Alla penningelån utlemnas mot säker fastighet och inteckningar.

Öfver denna testamentariska författning behagade borgmästare och råd med pastor i Åmål taga full disposition. Denna sednare vår yttersta vilja baf\a vi äfven utd tillkallade vittnens närvaro underskrifvit, som skedde på Bunäs d. 29 Dec. 1774.

Nils Stecksenius. Anna I. Hedenström.

Såsom tillkallade vittnen:

Anders Wennerus. Christina Nordstedt.

S. E. Wigelius. C reta Maria Wigelia.

Uti den testamentariska författning, som min aflidne salige man, magister Nils Stecksenius, i lifstiden gjort, ooh af mig, jemte honom, underskrifven är den 29 Dec. 1774, innehållande vår sammanaflade och förvärfvade lilla egendoms så i löst som fast anslående till ett arbetshus åt de fattiga, har jag funnit mig föranlåten för min del göra någon ändring, och efter den rätt lag mig tillägger, på sätt som följer, förordna: I anseende dertill att jag af Åmåls stad hvarken njuter eller framdeles kan vänta mig någon hjelp eller handräckning vid påkommande tryckande omständigheter eller ålderdom, och jag så väl i detta mitt sjukliga tillstånd, som i framtiden, om Gud länge förlänar lif, ej haft eller hafver någon annan, om erforderlig skötsel och biträde att anlita, än mina egna syskon; thy är min fulla vilja, såsom sednare än den jag till fullgörande af min sal. mans åstundan förklarat, det skall halfva delen (oaktadt alltsamman är af min sal. man mig testamentariskt förunnadt) så i fasta som lösa, och hvilkens disponerande efter eget godtycke ingen lärer kunna mig bestrida så länge jag lefver,efter min död, sådan den då befinnes. tillhöra mina da lefvande syskon, broder och sjster lika, men den andra hälften, såsom min sal. man tillhörig, eger välädle magistraten och pastor i Åmål att rada och bestyra om, hvilkom ock skall fritt stå hela fasta egendomen, enligt förra testamentets lydelse, att på bästa sätt till ändamålets vinnande använda, om de deremot utan åtal och undantag oqvaldt tillåta mina syskon, att hela löse egendomen njuta och behålla. Och skulle den allrådande Guden behaga, efter sitt allvisa rad. mig i denna nuvarande sjukdom genom den timmeliga döden hädankalla, tillfaller ock mina syskon hela fastighetens afkastning detta året, hvilket framdeles gäller. Sålunda vara min allvarliga vilja och yttersta förordnande bekräftar jag med mitt egenhändiga namns undersättande, som skedde i Bunäs den 11 Aug. 1778.

Anna Ingri Hedenström.

Förestående testamente vara med sundt förnuft och redigt begrepp och utan någons åtal af fri vilja otvunget lemnadt och gjort, intyga under edsförpligtelse:

Erik Hertz. Er. J. Sebrell. Anna Kajsa Uggla.

Enär saliga fru Ingeborg Stecksenia född Hedenström år 1778, under en henne påkommen sjukdom, hade kallat undertecknad att uppsätta dess yttersta vilja och disposition om hela dess qvarlåtenskap, så var hennes fulla och allvarliga mening, att i så måtto ändra det af henne och dess aflidne man sal. magister S.tecksenius aren 1769 och 1774 tecknade testamente, det hälften af allt hvad som efter sal. fruns död i löst och fast befinnes, skulle, såsom hennes ostridiga tillhörighet, tillfalla hennes syskon och den andra hälften Åmåls stad, doek den sed-nare obetaget att hålla sig till hvilket den helst ville, emedan hon ansåg den .tiden begge dessa lotter jemngoda, och lösörenen beqvämligast mellan dess syskon delas kunde, varandes ock derunder förståendes, att både staden och arfvingarne i gälden skulle taga lika del, men ifrån all delning finge likväl undantagas hennes egna högtids- och hvardagskläder, som borde arfvingarne, utan lott och jemnkning. enskildt tillfalla. Och derest lösegendomen vid döds.timman ej vore i värdet med fastigheten jemngod, skulle de få bruka jordedelens afkastning intill dess de fingo sin hälft af den behållna qvarlåtenskapen i fast och löst fullt ut.hvilket till förklaring uppå teslatoris yttersta vilja den gången här-niedelst leninas och med ed. om så påfordras, bekräftas kan. Bunäs den 30 April 1734. Er. Joh| Sebrell

Under genomseendet af magistratens protokoller fran äldsta tider, träffade jag dessa testainentshandlingar intagna den 22 Nov. 1784. Deras tillvaro, åtminstone under de sista 25 åren, har varit alldeles obekant. Magistraten skref d. 24 April 1829 till domkapitlet, ”att dona-tionsbrefvet, om sådant någonsin funnits, saknas nu alldeles, och magistraten som särdeles skulle önska att få del deraf. har hittills ej kunnat upptäcka spår dertill. Traditionen har vidare till vår tid förvarat den sägen, att gåfvans primitiva belopp utgjort 33 r:dr 16 sk. banko, som borde förräntas i 100 ar, med ränta hvarje år lagd till kapitalet.”

Traditionen förmäler äfven, att samme Stecksenius skall hafva sär-skildt gifvit en summa af ett eller tre hundrade daler silfvermynt till Åmåls skola att förräntas i 100 år. Kamereraren Fr. Fryxell antyder också detta uti sin Vermelandia ecclesiastica. på 1790-talet, handskrift i Carlstads gymnasii-bibliotek, och i kongl. brefven den 4 Sept. 1329 samt 30 April 1836 till domkapitlet i Carlstad samt i Hammarins Herdaminne omförmäles en sådan donation. Huru härmed förhåller sig har jag icke fått upplyst, ej heller hvar summan hamnat, i fall den verkligen varit gifven. Uti kongl. brefvet den 30 April 1836 föreskrefs, att Stecksenska fonden skulle stå under samma förvaltning och redovisning, tills vidare, som folkskolans medel. Vid bokslutet den 1 Maj 1351 utgjorde dess behållning 4.205 r:dr 34 sk. 6 rst. banko. 1786 den 14 Aug. såldes stadens hälft uti n/54 i Bunäs, Kila socken, för 700 daler silfvermynt till klockaren Bengt Hagelin. Men staden lärer väl fått något derjemte af den lösa egendomen. Borgmästare och råd jemte kyrkoherden Hamner afslöto köpet å stadens vägnar. Tiden då något får användas af dessa medel skall väl räknas från den dag då de blefvo först räntebärande. Troligen kan således ej blifva fråga derom förr än 54 år härefter, eller år 1906, dä också fonden bör utgöra 61,553 r:dr banko efter endast 5 procents ränta årligen, lagd till kapitalet.

Stecksenius var prostson från Arnäs i Ångermanland, född 1721. Magister i Upsala 1758. Prestvigd i Carlstad 1760. Här pedagog 1769.Hade tjenstledighet, då han dog i Bunäs. Kila socken, den 21 April 1775. Frun, född 1733, afled i Bunäs den 18 April 1784.

2:o Reimanska. Apotekaren Reiman förordnade i sitt testamente den 2 Febr. 1815 bland annat:

4:0' Under disposition af borgmästaren Eneroth och doktor Bodin 4,000 r:dr banko ad pios usus i Amal.

6:o 1,500 r:dr banko skänkas till bidrag af ett orgelverk här i staden.

Det dröjde mycket länge innan förhållandet med dessa gafvomedel blef utredt, ehuru konungen den 4 Sept. 1829 förordnat en särskild kommitté, att i förening med magistraten, få frågan afgjord. När detta omsider försiggått, befanns att fonden gjort betydliga förluster, för hvilka någon ersättning icke var att vänta. Målet behandlades af sär-skildt tillförordnad rådhusrätt d. 15 Juli 1835. Medlen blefvo fördelade på stadens folkskola och fattigvård, såsom ofvan är uppgifvel.

3: Askenstedska. Genom gåfvobrefvet den 26 Jan. 1838 hade hand-

landen härstädes Johan Henrik Askenstedt skänkt 1,333 r:dr 16 sk. banko till städerna Åmål och Wenersborg. bälften hvardera. med sä lydande föreskrift: "På länets vördade höfding må det uteslutande bero, att till nyttiga och välgörande ändamål låta använda nämnda belopp: varande dock min önskan, alt detsamma företrädesvis användes såsom bidrag till fond för bildande af friskola åt uppväxande fattiga flickebarn inom städerna Wenersborg och Åmal.” L ti en den 11 Febr. 1847 lemnad fullmakt till kyrkoherden hade gifvaren yttrat den önskan, ”att medlen måtte öfverlemnas tiil den blifvande fattig- och arbetshusinrättningen i staden.” Åmåls invånare hade äfven gifvit tillkänna, att särskild, ordentlig flickskola härstädes hvarken erfordrades eller kunde åstadkommas. Häröfver utlät sig landshöfdingen den 23 Sept. 1847, att medlen må till fattig- och arbelshusinrättningen öfverlemnas. dock med följande vilkor: lo att gåfvokapitalet. som nu med upplupna räntor torde utgöra omkring 1,000 r:dr banko, skall på församlingens ansvarighet bibehållas oförskingradt till detta belopp och utlana? mot fullgod säkerhet med 6 procents ränta; 2:o att räntan skall anslas och användas i och för fattiga flickors undervisande uti qvinliga handa-slöjder, antingen vid arbetsinrättningen, om och när den kommer till stånd, eller annorledes genom särskild betingad lärarinna, allt efter församlingens bepröfvande och föranstaltande.” Vid socknestämma den17 Okt. Iü47 bicho dessa vilkor af församlingen antagna. 1849 d. 2 April utgjorde beloppet 1.037 r:dr 4 sk. 6 rst. banko. Medlen hafva förvaltats af landskontoret utan någon ersättning eller arvode. 466 r:dr 25 sk. 7 rst. äro nedsatta i ränteriet 1351 och återstoden inne-stående i Sandelhjelmska slerbhuset.

4:o Ilögdahlska. Nuvarande orgelnisten och färgeri-fahrikören i staden Lars G. Högdahl inlemnade till Ämåls stads- och landtförsam-lings socknesJanilina den 2 Juni 1839 följande gafvoskrift: l:o De

under min tjenstetid blifvande besparingar af klockarelönen i staden användas att deraf bilda en orubbelig fond, under namn af Högdahls orgelnistfond: 2:o hvarje år vid Walborginesso socknestämma redovises behållningen och insattes i Åmåls sparbank; 3:o räntan lägges hvarje år till kapitalet, och skall detsamma fortfara intill dess i framtiden hufvudsuinman blir så stor, att räntan utan minskning å hufvud-stolen kommer att utgöra 333 r:dr 16 sk. banko: 4:o då räntan utgör 333: 16. bör kapitalet ej längre växa, utan nämnde ränta ärligen uttagas, att dermed löna församlingens orgelnist: 5:o fonden leinnas i stads- och landtförsamlingens gemensamma omvårdnad.

”1 händelse jag framdeles skulle finna något tillägg nödvändigt, an-hålles om öppen rättighet dertill.”

Vid socknestämman den 28 Maj 1848 inlemnade gifvaren följande tillägg:

’’Vid nogare begrundande af ändamålet med donationen, som är dels att församlingen skall få en embetsman mindre att aflöna, dels att en skicklig man erhålla en lön, sa att han kan lefva deraf, och detta kan ej ske, om den ej blir så stor, att han är oberoende af tillfälliga ringa förtjenster, har jag ansett, att nu förenade orgelnist-, kantors- och klockaresysslorna allt framgent böra bli förenade. Då det äfven alltid blir en fördel för församlingen att ju förr desto hellre komma i åtnjutande af det goda ändamålet vid fondens bildande, förutsätter jag att äfven församlingen å sin sida befrämjar sakens framgång, och hoppas jag således min framställning ej ogillas. l:o Den i 3 £ bestämda lön, som skall utgå som årlig lön till orgelnisten af 500 r:dr riksgäld, förändras till 500 r:dr banko, då alla 3 sysslorna ovilkorligen skola vara förenade i en person, och kapitalet växa till dess fonden blir 10,000 r:drb:ko, och hvilket kapital i evärdeliga tider skall orubbadt bibehållas.2:o Sedan ofvanskrifne 500 r:dr hanko. utgörande största delen af räntan af 10,000 r:dr banko, blifvit till orgelnist-lön aftagne. blir ett öfverskott, som bör förräntas och \äxa för att användas till nödiga reparationer å orgelverket. 3:o Vid mitt afträdande frän s\sslan. eller frånfälle. skulle min önskan vara för det goda ändamålets snara vinnande, att sjsslan annonseras förenad ledig, med det förbehåll vid besättandet att halfva klockarelönen dä som nu afsättes till fonden, intill dess den hinner den i dispositionen bestämda kapitalsumman. 4:o Om min i 3:dje punkten yttrade önskan skulle fullföljas intill des« fonden omkring 30 år härefter hunnit denna höjd af 10.000 r:dr b:ko, så får. om församlingen så önskar, densamma stä 2 å 3 är till. innan den större löneberäkningen 500 r:dr banko tager An början, och det genom räntorna då blifvande öfverskott öfver kapitalsumman 10.000 r:dr banko användes antingen till utvidgning eller reparation a orgelverket. 5:o Förbehåller jag mig. nu som förr. att göra de tillägg eller förändringar jag kan framdeles finna mig föranläten till.” Summan uppgick den 1 Maj 1851 tiH 1.009 r:dr 29 sk. banko.

Sparbanken härstädes inrättades och öppnades för insättningar den 4 Febr. 1837. Förmadt reglemente för densamma fastställdes af konungen den 20 Nov. 1843. Den 1 Jan. 1851 utgjorde insättningsfonden 58.640 r:dr 15 sk. och hjelpfonden 2.66-1 r:dr 28 sk. banko.

Sedan ofvanför blifvit upptagna de olyckor som staden öfvergatt. lärer äfven böra nämnas de fördelar, hvilka det allmänna ät staden öfver-lemnat. Dessia äro i korthet följande:

1643 och 1646. enligt privilegierna, gåfvan af 6 hela hemman med 4 års skattefrihet samt derefter mot en årlig ränta af allena>t 113 daler. nu motsvarande 29 r:dr 5 sk. 4 rst. b:ko. Derjemte 9 ars frihet från lilla tullen, bakugnspenningarne, accisen. båtsmanshållet och andra ordinarie borgerliga besvär och utlagor samt den vanliga städernas kon-tributiou. Vidare l/:j af accisen sedan frihets-åren voro slut m. m.. enligt 12 ii i privilegierna. Eldigt 16 ii frihet fran skjutsfärder m. m.

1647 att få njuta Korsby ström. Haneforssen och Allmänningen med sina 3 sågar. Innehades åtminstone i 21 ar. Da lades äf\en Skölerud. som är upptaget på Hanebols mark. under 'taden.

1649 fick staden rättighet att ensam idka handel i Byelfven. hvilken förmån sedan på 1670-talet till hälften kom att delas af Carlstad.1664' att fii använda restantierna pä kronoutsk\Iderna för de 6 hemmanen till hjelp vid kyrkobyggnaden. Dessa utskylder till kronan fick staden till samma byggnad innehalla. enligt resolution 1668, intill nästa riksdag, och 1672 förlängdes donna fördel på behaglig tid, likaså 1675. och eftergafs 1678 för 2:ne år. så att, inberäknade de första 4 frihets-åren. man hade stadsjorden skattefri omkring 18 år.

1666 fick man af kronan 3(X) tolfter bräder.

1668 erhölls rättighet att få handla med spiror och blockar.

1674 tillerkändes staden särskildt uteslutande distrikt för trävaruhandeln. och följande iiret ett skeppund koppar till kyrkoklocka.

1680 ytterligare 3 års frihet frän alla utlagor, tullen och aeeisen undantagna.

Men 1681 efterskänktes icke blott åkerskatten ocb mantalspenningarne, utan jeanväl tullen och aeeisen för de 2:ne föregående åren.

1682 ytterligare ett års frihet från skatterna, undantagande tullen och aeeisen.

1686 att inga andra än borgare fingo köpa timmer och bräder. S. å. höstmarknaden i staden för sin enskilda, så att ingen annan än stadsbo, vid varans förlust, tilläts handla af allmogen. Likaledes att få hugga 300 dubbla blockar.

1693 uppläts Svediön, som skulle vara kronoallmänning, åt stadens barberare.

1697 att adeln och andra på landet icke fingo med salt eller andra handelsvaror skaffa sig folk till skogsarbete. Vidare att prester, bönder och andra på Dal ovilkorligen skulle sälja sin spannemål till staden.

1714 att endast Åmål och Carlstad voro berättigade drifva timmerhandel på Byelfven.

1734 att Byelfven inbegreps under Åmals lastplats.

1741 att få anlägga sågar i lilla ooh stora Jösseforssen i Wermland, hvilken rättighet bortarrenderades.

1743 befrielse från utgörande af tionde till kronan af all slags säd, presterskapet sin sädestionde af stadsj orden dock obetaget.

1748 rättighet att framgent njuta */> af aeeisen och bakugnspenning-arne till magistratens och betjeningens aflöning, utan gravation af tullhusbyggnad och underhåll.

1766 beviljades krono-öarne i Wenern, Svegön, Sandön och Storöntill begagnande för fiske mot den ränta, som kunde blifva åsatt. Skogen å öarne finge deremot icke begagnas utan efter föregången utsyning, och ställdes densamma under landshöfdingens uppsigt. S. a. rättighet till ovilkorlig kollekt och stambok öfver riket för kvrkans omhxggnad, hvilken blef färdig 40 år derefter.

1779 tilläts att genom stambok insamla medel åt dem. som lidit vid sista eldsvådan, för hvilket ändamal skolmästaren Hedengran och 3 borgare utsändes öfver riket. De medel, som dervid inbragtes enskildt för skolhuset, blefvo tillräckelige för dess nybggnad.

1785 erhölls rättighet att från Holland införskrifva 20.000 lispund rulltobak mot en införseltull af 6 sk. för lispund et.

1846, efter eldsvådan. 5.000 r:dr gåfva af statsmedel till stadens utvidgande och reglering efter nya plankartan. S. ä. 30.000 r:dr byggnadslån, den 5 första åren räntefritt, hvarefter erlägges 4 procents ränta årligen jemte 2 procent i afbetalning pa kapitalet tills summan sålunda är godtgjord. Dertill erhöllos 10.000 r:dr i förlagslån för handlande och näringsidkare, hvilken summa redan är återbetald.

Följande fördelar liar staden sökt, men icke fått sig beviljade:

1647 att få njuta kronans sakören. 1649 att draga omkring i landet med stambok till hjelp för kyrko-reparationen, hvilket kongl.majestät ansåg nesligt. 1658 att befrias från alla borgerliga besvär och bäts-manshållet, hvarom underdånig ansökning sedan förnyades. 1668 befrielse från tull, accis ocb åkerskatt. flera gånger derefter begärd. 1672 att främmande köpmän vid marknadstider måtte åläggas hyra rum i staden och ej få sälja sina varor i båtar och slädar. 1680 att Göteborgarne måtte åläggas lemna anstånd ined sina fordringars uttagande hos Åmålsboarne: befrielse från bropenningars utgörande vid Wenersborg. 1681 att konungen måtte beslcämma ett visst antal oxar, som adel, prester och civile skulle få sälja och intet dcrutöfver. 1686 att mellan marknadstiderna få hålla öppen handel vid Byelfven: att Mo socken måtte blifva lagd till Åmåls pastorat, hvarom ansökan äfven sedermera ingiivits; att grundräntan af stadens jord matte för alltid tillfalla borgmästare och råd. 1693 att brukspatronerna ej matte få begagna egna skutor för frakten af jernet öfver Wenern: att stadens borgerskap allena måtte berättigas att frakta stangjernet fran llanefors till staden. 1697 befrielse från 24 öre jordeboksränta för Skölerud:att Göteborgarne ej skulle få sälja salt och annat pil marknaderna till landtboar: rättighet att hugga master och blåekar i Wermland; att hvarje bonde, som fraktade jern från bruket till stadsvågen, måtte vara pligtig betala Vi> mark kopparmynt till staden af sin förljenst för hvarje jernlass. 1734 att för all tid få Korsbyströmmen under staden. 1760 att återfå marknaden vid Brobacken, och Åmål berättigas att der ensam få sälja handelsvaror. 1761 att domkapitlet skulle förordna den till skolmästare härstädes, som stadens invånare föreslogo. 1762 att Grea marknad måtte blifva stadens enskilda, eller ock hitflyttas. 1766 att glasbruket vid Anneberg i Botilsäter socken af Näs härad i Wermland måtte utvräkas, i hvilken ansökning Carlstads horgerskap äfven deltog. 1784 att krono-bränneri måtte anläggas vid Nygård. 1812 och 1823 att fa biträde af håll- och reservhästar frän landet för skjutsen i staden. Att pastor och komn inistern skulle åläggas deltaga i båtsmans-vacance-afgiften, hvilket landshöfdingen afslog 1832, då beslut fattades att öfver detta utslag anföra underdåniga besvär "endast för principen skull”. Några andra begärda mindre fördelar förbigås.

De fördelar, som emkilde personer tillskyndat detta samhälle äro. såsom af det föregående inhemtas, icke ringa. De hafva i flera hänseende gagnat, ej blott för tillfället, utan sprida sina välgörande verkningar till den sednaste framtid.

Åmål är hänförd till 5:te eller sista klassen af Sveriges städer och upptages i riksdagsbeslutet 1851 under N ro 76.

Stadens borgmästare.

1. Töres Pedersson blef 1642 stadens förste borgmästare. Tjenst-gjorde till den 28 Jan. 1681. Af borgerskapet erhöll ham det vitsord, att han sig hederligen och väl förhållit, så att han derföre berömmas måtte, sades ock, att han var första upphofvet till stadens grundläggning och gjort sin yttersta flit med kyrkans uppmurande, haft mycken kostnad genom gästning, sa till öfverheten som andra, utan att derföre hafva begärt någon ersättning af borgerskapet. Till biträde i tjensten hade han. synnerligen de sednare åren, sin son, vice borgmästaren Olof Töresson Åman. Jemte denne sin son och mågen Johan Nilsson m. fl. upptog han jerngrufva 1657 a Högsb) egor i Tissleskog, ]/2 mil i söder från gården, samt uppförde masugn vid Glyxhult i Skållerud.I förening med son och mag anlade han 1663 stångjernshruk vid Hammaren nära staden. Lärer aflidit 1682. Gift med Kerstin Andersdotter. Barn: Olof Åman. vice borgmästare, död 1681. döttrarne Margareta och Botilla.

2. Magnus Eneroth. Son af befallningsmannen på Leckö slott, Sigge Tordsson Eneroth. Efter att af borgerskapet blifvit endrägteligen kiest och kallad, medan företrädaren ännu lefde, erhöll han. som förut varit vice lagläsare på Dal. landshöfdingens fullmakt den 28 Jan. 1681. och blef af landshöfdingen samma dag i tjensten inställd. Tjente utan lön, såsom företrädaren. Riksdagsman 1697. Hade de sista lefnadsåren till biträde i tjensten vice borgmästaren Daniel Åman. Kom pa rest med kronans medel, så att hans fasta och lösa bo blef taget i säkerhet samt försåldt efter hans död. Afled i Juni 1713. Gift med vice borgmästaren Olof Töressons enka Sigrid Falk. Sonen Lars, född i Åmål 1681, blef 1719 sekreterare i banken. Adlad Ehrenstam den 5 Nov. 1719. Assessor i Svea hofrätt 1725, hofrättsråd den 1 Juli 1731. Död 1744. Gift med Katrina Elisab. Gripenstedt.

3. Anders Åbergh, son af bonden Börje i Århult. Åmåls socken, och dess hustru Kerstin Persdotter från Baggerud i Mo. Var vice tullnär i staden 1698. Blef följande året borgare och 1704 rådman samt i Juli 1713 borgmästare med kongl. fullmakt, gifven i Demotica. Innehade tillika tullnärstjensten till 1724, då han afsade sig densamma, hvilken då, efter val, tillföll Ander Wennerus. Var riksdagsman 1719. Prins Fredrik af Hessen, sedan konung Fredrik I. låg flera veckor till sängs i Åberghs hus 1716 af den kula han fick i låret under skärmystlingen mot Norrskarne vid Höland, då Svenska armeen gick till Christiania. I Åberghs tid fanns ingen brukbar rådstuga, hvarföre han i många år upplät 3:ne rum i sitt hus utan betalning för rådhusrättens sammanträden. Afsade sig borgmästaretjensten 1737. men tjenstgjorde intill den 23 Febr. 1739. Af rådhus-protokollen synes, att han hade mycket obehag af sin dotterson, den orolige rådmannen och handlanden Anders Amelberg. Var 2:ne gånger gift. l:o med en dotter af Lars Olsson och Botila Tyresdotter, och hade med henne sonen Börje, som blef borgare, dottren Stina, gift med borgmästaren Herm. Sylvius, som förekommer här nedan, och en dotter, gift med handlanden och vågmästaren i staden Lars Amelberg. hafvande med honom 2:ne söner,Anders och Olof Amelberg, båda rådmän ocb handlande och båda i protokollen icke fördelaktigt utmärkta. 2:o med Kristina Magnelia, född 1686, död 1772, dotter af kontraktsprosten i Stafnäs, Brynte Magnelius och Katrina Wallman. Med henne hadc han följande barn, hvilka skrefvo sig Åberg. A. Brynte, dog ogift i Wenersborg. B. Better, blef borgmästare efter fadren. C. Fredrik, fältsekreterare och handlande i staden, död 1779. Gift med Elsa Beata Lidbeck. Se l:sta delen sid. 223. Af hans 12 barn blef Per borgmästare härstädes; Kajsa Maria, född 1766, gift med grosshandlaren i Göteborg Nils Fr. Wahlberg: Andreetta Kristina, född 1769, gift med postmästaren i staden Gustaf Edgren: Adolf Håkan, född 1770, magistrats-sdkreterare i Marstrand, dog ogift i Åmål 1849; Ulrik Johan, lektor i Carlstad och kontraktsprost, född 1773, död 1845, gift med J. C. Bagge; Anna Märta, född 1776, gift med borgmästaren J. Wahlcnberg, se nedan; Ingemar Anders. född 1778, possessionat, ogift, död 1806. D. Märta Stina, gift med rådmannen i Wenersborg Joh. Tenggren. samt afled 1790. E. Anna Maria, gift med Severin Ekman, tullinspektor i Åmål 1736, och hade med honom sonen Anders, hvilken blef borgmästare härstädes, se nedan; sonen Emanuel, professor i Upsala, gift med Eva Johanna Hl b om, och författare af boken: Wermland i sitt ämne och uppodling, 1765: sonen Håkan, kapten, gift med Anna Stina Löwenhjelm, Krispinsdotter.

4. Petter Åberg, son af företrädaren. Redan den 15 Jan. 1737 vald till borgmästare, men genom hvarjehanda invändningar af Anders Amelberg anställdes nytt val den 24 Juli s. å. då Åberg erhöll 41 röster, H. Sylvius 9 och And. Amelberg endast 4. Erhöll fullmakt den 21 Okt. 1738. Under hela sin tjenstetid var han utsatt för nästan oupphörligt krångel af sin halfsysters söner, de nyssnämnda And. och Olof Amelberg, enligt rådhus-protokollen. Afled den 11 Jan. 1750. Gift 1738 med Maria Lidbeck (se l:sta delen sid. 223), som dog i Åmål 1804. Med henne 6 barn: A. Anders, född 1741. borgmästare i Uddevalla, gift med Maja Kock, och hade med henne sonen Petter, grosshandlare i Göteborg, gift med Karolina Salsten; sonen Fredrik, kommerserråd, handlande i Uddevalla, gift med Kristina Kock; dottren Maja, född 1784, död den 11 Mars 1844, gift med brukspatronen Lennart Magnus Uggla på Svaneholm i Svanskogs socken. B. Erik, född 1744. Tullin-spektor vid Norrska gränsen, död ogift. C. Gustaf, borgmästare här-städes. Senedan N:o 8. D. Johan, född 1750, död 1813. Brukspatron. Gift med Britta Tegman. Se l:sta delen sid. 224. Med henne följande 11 barn: Maja Kajsa, född 1775. gift med Bengt Norström. se l:sta delen sid. 225: Stina Magnelia. född 1770, gift med prosten i By, Daniel Wennersten: Andreetta Gustafva, född 1777. gift med brukspatron C. H. Groth på Carlsfors i Sillerud; Erik, född 1778. död ogift 1835: Elsa Beata, född 1780, gift med possessionaten Carl Ekman; Anna Lisa, född 1781, gift med brukspatron I nger pa Borgvik: Carl Petter, född 1783. possessionat på Dingelvik i Stenebj. död 1843, gift med Fredr. Belfrage: Birger, född 1785. död 1828, vice häradshöfding, gift med l:o Märta Gustava. 2:o Anna Maria, båda döttrar af borgmästaren Gustaf Åberg, och hade i 1 :sta giftet barnen: Märta Stina, född 1814, gift med apotekaren i K5ungsbacka L. Fr. Schöldström. samt Johan, född 1816. brukspatron, gift med Britta Johanna von Olden-skjöld. dotter af öfverstelöjtnanten Axel von Oldenskjöld. Johan Åbergs son Gustaf, född 1787, registrator i Göta hofrätt, död 1843, gift med Petronella Ahlgren; Anders, född 1789, död 1815: Fredrik, född 1790, postmästare i Ghristinehamn. postdirektör. gift med katrina Elisabet, dotter af kammarrättsrådet C. F. Norrman. E. F. Stina och Kajsa dogo unga.

5. Herman Sylvius, son af prosten i Steneby Magnus Svlvius. Hade förut varit magistrats-sekreterare, tullare och gränsetullinspektor, då han den 30 Jan. 1751 fick fullmakt på borgmästare-sysslan. den han innehade till sin död den 3 Maj 1759. Gift med 1 :o Stina Åberg (se ofvan N:o 3) och hade med henne 3 barn: Lisa Maja, gift med luirads-skrifvaren Lundström; Per. k)rkoherde: Anders, grosshandlare i Stockholm, 2:o med Ilebla Mollsdorff och med henne 2:ne söner, hvaraf Carl Gustaf föddes den 11 Dec. 1741, magister i Åbo 1766. docens der 1770 och vice fiskal i hofrätten derstädes 1772.

6. Anders Ekman, född 1735. Härstammade från fogden i Wermland 1588 Lars Olsson. Var son af tullnären och rådmannen i Åmål. sedan öfverinspektoren vid gränstullarne. Severin Ekman, hvilken afled 1771, och Anna Maria Åberg, se ofvan N:o 3 E. I sin böneskrift till konungar att hugnas med fullmakt på borgmästare-sysslan, till hvilken han hade 3:dje förslagsrummet, uppgaf han sig varit djekne i 7 år, student i 4,auskultant och vice notarie i kommerse-kollegium i 5 år samt under tiden ständigt gjort ordinariers tjenst utan lön. Fick kongl. fullmakt på borgmästaretjensten den 20 Nov. 1759. Var stadens omhud vid fyra riksdagar. Fick kommerseråds-titel 1785. Begärde afsked från borg-mästare-tjensten samma år. då magistraten i protokolls-utdrag den 27 April lemnat honom hedrande vils.ord. hvarvid tillika yttrades den önskan, att vice häradshöfdingen Gu>taf Ekman måtte blifva hans efterträdare, emedan han kunde tillskynda borgmästaren And. Ekman, dess fru och 8 barn någon fördel. And. Ekman afled i Åmål d. 3 Juli

1791. Gift med Sara Greta Askbom. född 1741, enda barnet till sjökapten Bengt Askbom och Amia Lisa Kraft. Ekmans barn: A. Anna Lisa. född 1762, död ogift den 20 April 1790. B. Sara Maria, född 1764. Gift med prosten i Kila. Jonas Ifvarsson och hade 7 barn: Sara Greta, född 1791: Ifvar, född 1792, död 1807: Anders, född 1793, löjtnant vid Wermlands regemente, död 1831: Anna Lisa. född 1795. gift med Gudmund Löwenhjekn på Malma i Nor socken; Karin, född 1796, gift med landträntmästaren Emanuel Poignant: Kristina Lovisa, född 1798; Jonas, född 1804, död 1836. C. Kristina Engel. född 1769. Gift med häradshöfdingen i Näs, Gilbergs ooh Nordmarks härader Nils Örtendahl, och hade med honom barnen Sara Kristina, född 1790; Anders, född 1791, häradshöfding efter fadren 1819. lagman, riddare af nordstjerne-orden 1851, gift med Emelie Wikström, dotter af brukspatronen J. Wikström, se l:sta delen sid. 311: Anna Kajsa, född 1793, gift med friherre Fr. C. Bennet: Maja Lovisa, född 1796: Emanuel, född 1802. kapten, gift med Augusta Hjerta. dotter af majoren friherre Hjerta på säteriet Tvetaberg i Södermanland och dess fru, född Adelsvärd, från Adelsnäs i Östergötland; Andreetta Wilhelmina, född 1798. D. Eva Lovisa, född 1768. död 1824. Gift med kontraktsprosten Mattes Fryxell i Hesselskog. Barn: Anders, född 1795. teologie doktor, prost i Sunne af Wermland, en af de 18 i Svenska akademien, kommendör af nord-stjerne- orden; Fredrik, född 1804. död 1839, gymnasii-adjunkt i Carb stad; Olof. född 1806. kongl. hofpredikant. pastor på Skeppsholmen: Ulla, född 1796. gift med kontraktsprosten J. Stenbäck i Steneby; Sara. född 1798. E. Severin, född 1770, löjtnant, död ogift. F. Andreetta, född 1772. Gift med auditören vid Nerikes regemente Alexander Lagergren. Barn: Alexander, född 1801, auditör efter fadren. gift medGustava Lundgren; Anders, född 1302. prost i Hölö 1340: Julie, gift med prosten i Sunne, doktor A. Fryxell. G. Bengt, född 1774. fältkom-missaxie, död ogift 1834. H. Anna Maja, född 1777, död ogift.

7. Gustaf Ekman, född 1756. Son af kronofogden i Mark Emanuel Ekman. Utan föregående val och förelag erhöll han kongl. fullmakt på borgmästare-sysslan d. 19 Maj 1785. Dog ogift den 26 Okt. 1737.

8. Gustaf Åberg, född 1747, son af N :o 4. Borgmästare 1788. Riksdagsman 1789, 1809. Erhöll på begäran afsked från tjensten den 30 Mars 1791. Död den 24 Febr. 1826. Gift med Märta Kristina Amelberg, dotter af rådmannen Olof Amelberg och född 1752. Barn: A. Kristina Maria, född 1777, död 1826. B. Anders, född 1781, död 1838. Brukspatron. Gift med Ebba Nauclér, dotter af bergshauptmannen Olof Nauclér och Anna Kajsa Brand. Deras son Gustaf, född 1816, brukspatron, gift med Maria Nauclér. dotter af vice bäradshöfdingen Gustaf Nauclér. C. Britta Johanna, född 1788. död 1843. gift med öfverste-löjtnanten Axel v. Oldenskjöld. Barn: Erik Gustaf, född 1803. possessionat. gift med Britta Kristina Ågren; Kristina Augusta, född 1801. gift med kon-rektorn i Carlstad J. E. Nordahl, utnämnd pastor i Åmal 1851; Axel, född 1806, kapten vid Westgöta Dals regemente, gift med Erika Gust. Ekermann; Andreas Maurits, född 1812, student, död 1838: Britta Johanna, född 1817, gift med brukspatronen J. Åberg. D. Märta Gustava, född 1787, död 1825, och E. Anna Maria, född 1790, död 1843, om hvilka se ofvan N :o 4 under D.

9. Per Åberg, son af fältsekreteraren, se ofvan N :o 3, C. Född 1763. Erhöll kongl. fullmakt på sysslan d. 5 Juni 1792. Derjemte kongl. fullmakt den 2 Mars 1796 att tillika vara häracLshöfding i Tössbo och Wedbo domsaga. 1799 d. 17 Okt. biföll konungen att han fick lemna borgmästare-tjensten. Dog ogift den 3 Juni 1802.

10. Jonas Wahlenberg, son af jagtuppsyningsmannen Jonas Wahlenberg och född i Trankil 1769. Fick fullmakt på borgmästare-sysslan den 30 Sept. 1800. Erhöll på begäran afsked den 1 Juni 1807. och flyttade sedan till sin egendom Sandviken i Trankil. Gift med Anna Märta Åberg, se ofvan under N:o 3, C. Barn: Beata Kristina, född 1802. gift 1825 med bruksförvaltaren Ahlström: Nils Fredrik, död 1814: Maja. född 1815.1], Fredrik Ture Eneroth, son af lagmannen C. E. Lneroth, se l:sta delen sid. 246. Född i Ånimskog den 20 Juli 1782. Auskultant i hof-rätten den 8 Okt. 1798. Vice häradshöfding 1807. Kongl. fullmakt på borgmästare-tjensten den 21 Nov. 1807. Riksdagsman 1817. Erhöll lagmans titel den 5 Febr. 1822. Iläradshöfding i Tössbo och Wedbo domsaga 1826. Död den 5 Maj 1841. Cift med Beata Disa Lyckow, dotter af kommissarien vid arméens flotta J. G. Lyckow. Deras son Carl Fredrik, född 1816, egare af Bjäkebol i Åmåls socken, gift med Hilda Wohlfahrt, dotter af brukspatronen G. Wohlfahrt på Hendriksholm i Åniunskog.

12. Martin Ödman, född i Göteborg d. 15 Mars 1793. Son af kontraktsprosten i Myckleby på ön Orust, Sven Johan Ödman och Anna Margreta Svahn. Auskultant i Göta hofrätt 1818. Tjenstgjorde tidtals vid civilprotokollet och såsom fiskal i hofrätten. Förestått domsagor i Bohuslän. Westergötland och Dal samt borgmästare-tjensten härstädes. Vice häradshöfding d. 20 Nov. 1820. Enligt kongl. fullmakt den 21 Sept. 1826 borgmästare. Riksdagsman 1848. Afled i koleran d. 20 Okt. 1850. Gift 1827 med Anna Kristina Unger. född i Bohuslän 1802, dotter af häradshöfdingen i Norrvikens domsaga Arvid Jakob Unger och Anna Maria Norberg. Barn som efterlefvat fadren: Alexander Martin, född 1830: Jakob Pontus Maximilian, född 1839.

13. Johan Martin Jönsson, son af bruksinspektören Nils Jönsson och Lisken Jansson. Född på säteriet Ömmestorp i Kinds härad och Elfsborgs län den 16 Juni 1811. Auskultant i Svea hofrätt den 19 Dec. 1834 och i Göta hofrätt den 18 Jan. 1836. Tjenstgjort tidtals i sistnämnde hofrätt såsom notarie vid civil- och brottmåls-protokollen. Tidtals förestått domare-embetet vid alla 5 häraderna på Dal samt borg-mästare-embeten i städerna Borås och Åmål. 1836 den 18 Dec. extra kanslist i Göta hofrätt. 1838 den 1 Okt. vice häradshöfding. 1840 den 14 Okt. rådman och magistrats-sekreterare härstädes. 1846 den 18 Nov. extra ordinarie kammarskrifvare vid tullverket. 1850 den 18 Sept. auditör och regements-skrifvare vid kongl. Wermlands fältjägareregemente. 1851 den 18 Mars kongl. fullmakt på borgmästare-embetet, cleruti han installerades den 18 Aug. s. å. af landshöfdingen B. C. Bergman. Gift den 6 Okt. 1840 med Elisabet Ulrika Hedrén, född den 25 Juni 1815, dotter af prosten i Högsäter Lars Hedrén och Ulrika Kock.Stads-kirurger och läkare

1. Mattias Norén. Fältskär. Kallas i magistrats-protokollen ”konstrike mäster”. Han aflade ed inför magistraten den 17 Okt. 1693, att han sin tjenst redligen, rättrådligen och troligen uträtta skulle efter yttersta förmåga. Var gift med Abelina Kellberg.

2. Marcus Wass var här 1719 och egde Vi tomt i staden. Benämnes fältskär.

3. Anders Granander antogs till kirurg härstädes den 1 Maj 1742, med 30 daler silfvermynt af löningskassan från oeh med ar 1741 samt 10 daler till medikamenter af sammanskottskassan. Hade förut varit bataljons-fältskär. Examinerad af kirurgiska soeieteten 1743. Han hade från och med 1739 betjenat staden, ehuru han i början bodde på landet. Dog ogift i Juni 1755 efter flera månaders sjukdom.

4. Anders Tingelholm. Var under-kirurg vid serafimerlasarettet i Stockholm, då han på borgerskapets begäran blef stadskirurg här den 1 Okt. 1755 med 60 daler silfvermynt i lön. Missnöjd med att denna icke utan svårighet och läng tidsutdrägt kunde erhållas, begärde oeh fick han afsked den 26 Juli 1760 och flyttade till Wermland. Gift med Sara Blombäck, som dog 1759.

5. Doktor Alexander Malakias Berger. Född på Olsby bruk i Werm-land den 24 Dec. 1737. Fadren brukspatronen Carl Berger. modren Kristina Katrina Wester. 1759 sjukhusläkare vid armeen i Pommern och medic. doktor i Greifswald. Reste till Paris 1760. Erhöll kongl. fullmakt att vara stadsläkare här den 9 Febr. 1763. 1765 den 24 April biföll konungen att han tillika borde vara läkare i Tössbo och Wedbo härader. Men denna resolution upphäfdes den lo Febr. 1766. sasom tillkommen derigenom att riksdagsmannen Jon Jonsson i Östby emot allmogens vetskap och vilja gjort sig till ombud i ärendet. Se 1 :sta delen sid. 360. Berger begärde 1736 den 20 April af magistraten, att helsobrunnen vid hemmanet Årbol. tillhörigt landskamereraren H. Lidbeck, beläget V4 mil norr om staden, måtte iståndsättas, men försköt sjelf kostnaden 1764, ehuru hans lön af staden och kringliggande bruk till större delen innestod. Begärde och erhöll afsked d. 11 Aug. 1767

7 Källor: Handlingar i riksarkivet, i Åmåls rådhus-arkif och J. F. Sackléns Läkarehistoria 1824, 2 del.och flyttade till Stockholm. Köpte sedan Sjönebol i Grums socken af Wermland och 1775 Håkanbols jernbruk i Rudskoga, der lian dog den 1 Aug. 1804. Gjorde sig känd såsom kunnig läkare och driftig medborgare. 1770 gift med Katrina Elisabet, dotter af kammarrådet Olof Arenander och Ulrika Eleon. Laurin. Ilade 4 söner och 4 döttrar. Sonen Carl Olof blef fältrevisor; Alexander brukspatron på Håkanbol, gift med Anna Maria Hedrén, sjster till biskop Hedrén i Linköping; Adam, major vid Wermlands regemente: Per Gustaf, kronofogde i Bohuslän, död 1834; dottren Gunnila, gift med lasaretts-läkaren i Wcxiö Magnus Hedrén: Ulrika, gift med ryttmästaren Uggla. Bergcr har i Inrikes tidningen 1763 N:o 35 infört en berättelse om Åmåls brunn. Hans enka afled den 24 Maj 1832, 81 år gammal.

6. Christian Geffhorn, född 1736, son af stadskirurgen i Weners-borg Alb. Henr. Geffhorn. Sattes 1756 i kirurgisk lära hos regements-fältskären B. H. Möller på Sveaborg. UppehöH sig sedermera några år vid lasaretterna i Berlin. Antogs till stadskirurg här d. 29 Maj 1773 med 50 daler srlfvermynt i lön hvilken ökades 1774 till 100 daler. Begärde afsked d. 19 Aug. 1782 och afreste i Nov. till Göteborg såsom utnämnd fältskär på ett Ostindiskt skepp. Återkom 1783. Gjorde flera resor till Ostindien och uppehöll sig deremellan i Åmål åren 1784, 1791, 1793, 1794. Sistnämnde år reste han den 15 Dec. åter till Ostindien. Erhöll med eget begifvande afsked från stadskirurgs-befattningen den 25 April 1797. Afled den 12 Juli 1807. Gift med Kristina Margreta Nordenström, färgaredotter i Åmål och stadens barnmorska, död 1814. Deras barn: Petter, född 1782; Fredrik, född 1783: Gustaf, född 1794.

7. Magnus Aug. von Molinsky. Född 1768. Kallades både apotekare och fältskärsgesäll, då han den 4 Maj 1795 antogs till stadsfältskär, så länge Geffhorn var borta och med åtnjutande af dess lön. Rymde i Juni 1796 till Norge. Gift med skolmästaren magister Hedengrans dotter, Elsa Karolina, född 1771. Återkom från Norge 1801 och beviljades den 3 Maj 1805 att få uppbära fältskärs-lönen tills annan läkare blifver antagen. Barn: Joh. Aug. Kristoffer, född i Fredrikshall 1797; Carl Fredrik, född i Åmål 1801; Maria Eleonora, född 1802; Bengt, född 1804.

8. Alexander Dan. L’Anglois. Född i Stockholm den 13 Okt. 1770 Fadren språkmästare. Bataljons-läkare vid Westgötadals regemente 1790.Här stadsfältskär d. 25 April 1797. då han kallas bruksfältskär. Erhöll samma lön som företrädaren. Under 2 månaders tjenstledighel för att taga examen i medicin, bestreds tjensten af hans broder, kirurgie kandidaten Fredrik L’Anglois. Dog 1803. Gift med Britta Lisa Forssell, född 1762 i Bälinge, dotter af löjtnanten Dan. Forssell. Barn: Elsa Charlotta, född i Lidköping 1796; Carl Wilhelm, född i Steneby 1798. Bodde med de sina flera år på Billingsfors bruk.

9. Petter Lorens L’Anglois. den förres broder, född i Stockholm 1777. Inflyttad hit 1799. N än mes stadsfältskär dl 29 Maj 1802. Var bataljons-fältskär, då han d. 8 Okt. 1803 antogs till brödrens efterträdare och med lika lön. 1804 d. 5 Maj heter det i rådhus-protokollet, att tj ensten var ledig.

10. Doktor Nils G. Bodin. Född i Wermland 1776. Fadren komminister i Carlstad. Här stadsläkare 1806 oeh uppbar då första halfårets lön med 12 r:dr 24 sk. banko. Afled ogift, efter en långvarig sjukdom, den 22 Okt. 1819. Hans qvarlåtenskap, som uppgick till omkring 20,000 r:dr banko, testamenterades hufvudsakligen till syskonen. Ulrika i Christinehamn, Elsa Maja Brosse i Carlstad och Denis Sebastian i Norrköping, samt 5 halfsyskon.

11. Doktor Sven Gottfrid Zimmert. Född i Småland d. 2 Febr. 1793. Hitkom från Upsala 1820. Dog ogift den 16 Febr. 1824.

12. Doktor Ebbe Fredr. Schough. Född i Kalmar den 2 Maj 1796. Hitkom från Wenersborg 1825. Död 1828. Gift med Hillevid Zelou. född den 13 Dec. 1803, dotter af hofmarskalken Christer Zelou pa Löfås i Gestads socken.

13. Doktor Fredrik Segerstedt. Född i Örebro den 3 Juni 1791. Föräldrar: prosten Albr. Julius Segerstedt och Guslafva Bergiu>. Bosatte sig såsom stadsläkare i Christinehamn, och antogs till stadsläkare i Warberg 1827 samt i Åmål 1829. Extra provincial-läkare i Tössbo och Wedbo härader genom kongligt förordnande den 18 Juni 1842 samt erhöll kongl. fullmakt på denna provincial-läkarebefattning den 17 Okt. 1845. Gift med l:o Lovisa Constance Nordenfeldt, född 1804. död 1830, dotter af löjtnanten L. Nikl. Nordenfeldt och Anna Wilhelmina Posse, och hade med henne en son Johan Albert, född den 5 Aug. 1830; 2:o Maria Petronella Lindstedt, född 1803. dotter af rådmannen och handlanden i Christinehamn P. Lindstedt och E. C. Bergvall. Barn:Lovisa Maria, född den 16 Febr. 1833: Johanna Fredrika, född den 12 Nov. 1835: Per Fredr. Vitalis, född den 2 Aug. 1837; Emma Wilhelmina Katrina. född den 17 April 1839.

Apotekare i A mål*.

1. Johan Fredrik Reiman, bördig från Sachsen, född 1721. Tjenst-gjort såsom apotekaregesäll ut- och inrikes, då han anlade apotek här-städes 1754. ehuru staden ej erhöll privilegium på apotek förr än d. 14 Dec. 1756. Kallades af magistraten och borgerskapet den 30 April 1757 att blifva ordentlig apotekare i Åmal, hvarom protokolls-utdrag afgick till collegium mecHcum. på det han måtte få undergå examen. Enligt magistratens protokoll den 3 Dec. 1763 skall han ej vark tillförlitlig apotekare. Sålde apoteket till Billing 1772. Dog 1773. Gift med Kristina Wemierus. Barn: Anders, född 1757: Johan Christian, se nedan: Håkan, född 1764.

2. Jean Billing. Född i Carlstad 1740, der fadren var klockare. Antogs till apotekare den 21 Mars 1772. Apoteket afbrann i eldsvådan den 23 Aug. 1777. Billing gjorde cession 1779, då apoteket förestods af stads-kirurgen Geffhorn till 1783, då det såldes till Sundberg. Var icke examinerad apotekare. Blef rådman, hvilken tjenst han innehade till sin död 1802. Gift med Kristina Magdalena Brand, född 1752.

3. Hemming Amund Sundberg. Mjölnareson från Stockholm, född 1757. Examinerad 1783, sedan han köpt apoteket. Lemnade det 1789. Död 1791. Gift med Maria Stina Bach. född 1760. Deras son Kristian född 1787.

4. P. G. von Molinsky. Var endast apotekare-gesäll. Mottog apoteket 1789 och innehade det till sin död 1799. Ogift.

5. Christian Geffhorn. Se stadens läkare. Bortarrenderade apoteket 1799, under sin Ostindiska resa, till Reiman. och sålde det till honom den 10 Nov. 1801.

6. Johan Christian Reiman, son af förste apotekaren härstädes. Född i Åmål den 1 Juni 1759. Sålde privilegierna och apoteket till L. Borgström den 29 Mars 1814 för 2,700 r:dr banko. Dog ogift den 2 Febr. 1815 och testamenterade samma dag sin qvarlåtenskap, omkring

s Källor: J. F. Sackléns Apotekare-hist. 1833. Stadens handlingar.17,000 r:dr banko, sålunda, att hans oäkta barn, en >on och en dotter, fingo tillhopa 3,000 r:dr, hans närmaste slägtingar 5.000. doktor Bodin 2,000. till ett orgelverk i stadens kyrka 1.500. till fromma stiftelser i staden 4,000 samt återstoden till flera personer.

7. Ludvig Borgström. Född i Jönköping den 30 Sept. 1788. Fadren orgelnist. Se Biografiskt Lexikon 2 band. sid 386. Sålde apoteket till Clevander den 16 Juni 1817 för 6.333^3 r:dr banko. Blef sedan apotekare i Carlstad.

8. Carl Gustaf Clevander. Född i Eskilstuna den 30 Sept. 1777. Fadren handlanden Wikström, hvars namn sonen 1812, efter fadrens död, utb)tte mot Clevander. Salde apoteket jemte x/~2 tomt till Almström för lO.BSS1/:} r:dr banko och afträdde det den 1 Juli 1829. Ogift. Fhttade till Näs härad i Wermland, der han inköpt landtegendomen llerre>tad.

9. Per Olof Almström, son af handlanden i Stockholm Lars Olof Almström och född der den 29 Mars 1801. Sålde apoteket och gården den 21 Aug. 1836 till Weinberg. Fljttade till Stockholm, der han blef lärare vid teknologiska institutet. Gift med Sofia Charlotta Gjörcke. född 1804, dotter af hospitals-sysslomannen i Carlstad Carl Gustaf Gjörcke och Sara M. Boström. Barn: Sofia Maria Charlotta, född den 8 Juni 1831: Adolf Fredrik Robert, född den 19 Aug. 1834.

10. Carl Anton Weinberg, son af Carl Vincent Weinberg och Charlotta Lönner. Född i Göteborg den 19 Juli 1804. Sålde apoteket 1841 till Friden. Gift med enkan efter Nils Ffögdahl orgelnist vid kronhus-kyrkan i Göteborg, Anna Märta Rosell, född i Åmål den 21 Mars 1811. Barn: Carl Anders Wilhelm, född den 11 Okt. 1838; Anton Joh. Gustaf, född den 21 April 1840: Filip Alfred, född den 31 Maj 1841: Martin Kristoffer, född den 30 Aug. 1842.

11. Petter Niklas Fridén, född i Björsäter i Östergötland den 11 Juni 1815. Apoteket och gärden afbrunno i eldsvådan 1846. Salde apoteket och privilegierna 1847 till Weinberg och blef apotekare i Norrköping. Gift med l:o Henrika Amalia Bersselius, född i Linköping den 21 Okt. 1805. död i Åmål 1843 : 2:o Augusta Elisabet Odhelius. född i Sköfde den 31 Mars 1813. Son: Per Fredrik Teodor, född den 15 Okt. 1845.

12. Carl Anton Weinberg ånyo apotekare 1847.Särskilda underrättelser af liiandadt innehåll.

Under de första 60 åren af Ämals tillvaro tillsattes en så kallad byfogde och en gevaldiger. Derjemte förordnades af borgerskapet 2:ne utridare i ändamål att uppspana allt landköp, som skedde omkring staden, och borde de ”uppassa alla landtköpmän, hvilka öfverträda och violera Sveriges lag och förordningar.”

1681 den 13 Jan. förmanades i rådstugan alla borgare att hålla sina klagomål och besvärspunkter i beredskap till hans nåde välborne landshöfdingen von Vickens lyokliga ankomst, ltem att hålla sig i beredskap till vakt vid hans nåde landshöfdingens qvarter.

Att staden ännu 1683 varit i mycket klent ¿kick vill synas deraf, att borgerskapet då först tillsades stensätta gatorna, efter landshöfdingens bref. samt att icke lägga sin dyn ga på gatan eller intill väggarne. äfvensom att icke beså sina tomter med säd, utan bebygga dem. Alla gator och en del af torget voro ännu icke stensatta år 1760.

1705 i Maj hade vattnet i Wenern stigit så högt, att det gick upp på gatorna i Åmål, och en borgare beklagade sig att hans hus skadades, samt begärde annan tomtplats att bebygga.

1739 utsatte magistraten ett vite af 10 daler silfvermynt för den af allmogen, som understöd sig att på stadens marknad före klockan 3 eftermiddagen upphandla kreatur, på det stadens invånare förut måtte få tillfälle uppköpa sin förnödenhet.

Enligt de af magistraten 1682 och 1686 upprättade förteckningar ooh delningar af stadens jord, hade de civile embetsmännen sina em-betstomter och egolotter: borgmästaren, 4 rådmän och stadsfiskalen hvardera sin tomt och jord, borgmästaren 6 lotter och rådmännen tillhopa 6 lotter. Efter landshöfdingen Focks resolution den 11 Maj 1720, skulle dessa lotter och tomter vid den började och då fortfarande, men aldrig fullbordade landtmäteri-delningen observeras och jorden framgent vid sysslorna bibehållas. 1755 bortsåldes likväl 3:ne af råd-manslotterna, jemte en lott, hvilken tillhörde gästgifveriet. Nu äro qvar 101/g lotter, deraf borgmästaren innehafver 5]/> samt 1% såsom ma-gistrats-sekreterare, enligt kongl. brefvet den 12 Mars 1851. De 2:ne rådmännen hafva 1% hvardera. Men ingen har embetstomt eller embets-gård.Kyrkoherde-tjensten. Åmals stad och socken lydde uiuler Hessel-skogs pastorat intill 1655. Dä erhöllo de egen kyrkoherde. Denne hade embetstomt och hus i staden med till) dande stadsjord. Genom 5:te punkten i kongl. resolutionen den 10 Sept. 1664. pä stadens anhällan om hjelp till dess kyrkoherdes uppehälle, förordnades: "att kyrkoherden en af de ofvanbemälde 6 bondegårdar Isom staden hekonunit) fri. för prestestommen, nådigst skall förunnas." \är staden fatt ett helt ecklesiastikt hemman. Stommen, att bygga pa. var det i sin ordning att staden, i stället för detta hemman, afstod åt sin pastor ett annat helt hemman af de öfriga 5. som kronan skänkt. Men det skedde icke så. Kyrkoherden fick allenast ett halft hemman, flanebol, hvilket han ännu innehar med samma frihet som vid andra pastorsboställen. Det dröjde likväl innan han kom i besittning äfven af detta halfva hemman. Stadens förste kyrrkoherde. Olof Hjerpe. som dog 1672. synes icke kommit i åtnjutande deraf. Hans efterträdare. Jonas Hammar, måtte hafva gjort anspråk på boställsheinman med stöd af nyssnämnda kongl. resolution, ty i rådhusprotokollet den 2 Maj 1674 läses: "Tillfrågades borgerskapet i gemen hvad de svara kyrkoherden, mäster Jon. om Hanehol? Dertill svarade alla i gemen, att de ville efterläta honom halfparten." Den andra hälften delades emellan 11 borgare, som hade nya tomter, hvilken delning också 3 dagar derefter \erkstäldes ute pa marken af borgmästaren. biträdd af 2 magistratspersoner. I stället för ett helt hemman, som konungen anslagit till pastorsbol. fick kyrkoherden sålunda i sjelfva verket allenast ett fjerdedels. Huru länge det dröjde innan det blef annorlunda, är okändt. men 16ö6 innehade han Hanehol ostyckadt.

Beträffande tomten och gården i staden, hade pastor frän början en sådan. 1673 den 1 Maj beslöts, att \nder.- Anderssons hus och tomt skulle läggas till prestgården och repareras samt blifva prestgard evärde-liga. Af kongl. resolutionen den 27 Sept. 1675 pa stadens riksdagsbe-svär synes, att kyrkoherden gjort anspråk på Skölerud. emedan denna utjord eller torp läg på hans boställes område. Konungen hänsköt frågan till landshöfdingen. Vid tomtedelningen 1632 den 4 Maj var prestgården i staden belägen uti 1 :sta (jxarteret. I radhusprotokollet den 19 Dec. 1687 heter det: "Beviljades att gifva kyrkoherden till den halfva gård Hanehol. som han åbor, en half gards skatt, nämligen 9 daler lW/z öre, doek sålunda, att de egor. som han hafver till sin tomt.deraf decorteras.“ Deraf tyckes som pastor skulle hafva påyrkat så stort boställe, som 1664 års resolution utfäst och bestämt, i hvars ställe man nu gaf honom kronoräntan af ett halft hemman. Tomten i staden innehade han enligt rådhusprotokollet 170b och ännu 1732. då staden nekade att hålla åbvggnaderna derå, ehuru beslut om byggnad redan var fattadt 1702. Han måste likväl ej långt derefter mistat både tomt och hus. ty af magistratens protokoll den 20 Jan. 1748 inhemtas, att staden då hyrde 2:ne rum åt kyrkoherden, och, da han begärde tomt och egor, lofvades att man ville söka detta fullgöra. Hvart tomten i l:sta qvarteret med sina abvggnader tagit vägen jemte den jord, hvilken efter landshöfdingens resolution den 13 Okt. 1714 henne tillhörde, har jag ej fått upplyst af stadens handlingar. 1748 den 30 April förklarade magistraten och borgerskapet att, när de nya bjggnaderna på Hanebo] blifva förfallna, de ville förskaffa en tomt i staden, der de conjunctim med landtförsam-lingen ville försvarligen bygga kyrkoherdehusen, och sin halfva gård Hanebol till stadens och bor ger skåpets nyttjande återtaga. Detta beslut gick väl ej till alla delar i verkställighet, men 1756 blef Hanebols skog i så måtto till nyttjande använd, att timmer der fälldes för byggnad af hus i staden, hvilka icke tillhörde pastor. 1760 den 8 Nov. vägrades betala hushyra för pastors emhetsrum i staden. 1762 anvisades honom ett rum i komministershuset: men 1781 anordnades medel till hushyra. Dermed fortfor till omkring 1821, då han fick rum ånyo i komministershuset. I stället för penningelön till pastor, erbjöd borgerskapet honom 1768 att räkna säden på åkern och deraf taga sin tionde årligen samt tillika åtnjuta de förmåner och rättigheter, som sysslan i öfrigt åtfölja.

Komministerstjensten i Åmål. hvilken icke tillkom förr än 1686!l, förenades då med pedagogien, och fortfor denna sysslornas förening

9 Fr. Fryxell i Vermelandia ecclesiastica och efter honom Johan Hammarin i stiftets Herdaminne uppgifva, att här varit komminister från stadens anläggning. Så förhöll det sig icke. Pastorerna njöto komministerslönen af staden och landet, jemte pastorslönen, de första 33 åren. I socknestämmo-protokollet den 9 Jan. 1686 läses: ”att hela församlingen kallade paedagogus 01. Dusinius till kapellan. och pastor afstod godvilligt kapellans-skäppan. Församlingen kunde icke taga till kapellan pastors hjelpeprest Sven Lungius, som äfven sökt sysslan, för hans stora svaghet i Guds ords förkunnande." Lungiu- har likväl orätt blifvit upptagen såsom komminister i Åmål, så af Fryxell som Hammarin.till dess de. enligt kongl. resolution den o Juli 1761, på pastors förslag och magistratens ansökning åtskildes. Pa stads- och landtförsamlingens underdåniga anhållan tillät konungen den 21 Juni 1820. att de återigen tills vidare finge förenas på följande sätt: l:o pastor fick. såsom förbättring i sina svaga lönevilkor. komministers-bostället Tollebol med dertill hörande mjöhjvarn till stomhemman: 2:o komministern, som

komme att ho i staden, fick till boställe skolmästaregården med dertill hörande jord. jemte den honom sjelf tillhöriga stadsjorden: 3:o kom-

ministershuset i staden, såsom dercfter för komministern öfverflödigt. fördelades sa. att ena hälften skulle innehafvas af pastor och den andra uppläts till bostad åt orgelnisten. — Denna förening blef ej langvarig. Genom kongl. brefvet den 4 Sept. 11529 förordnades, att sysslorna skulle åtskiljas, som också skett. Vid socknestämma den 8 Juni 1834 stannade man i den meningen, att kapellans-sysslan borde försvinna, om pastor hölle en i staden boende adjunkt. Men i anseende dertill. att den förut nog svaga pastors-sysslan skulle genom förslagets verkställande blifva ytterligare försämrad, utom andra i och för embetsutöfningen uppkommande olägenheter, befallde Kongl. Maj:t, efter flerfaldiga öfverlägg-ningar och skriftväxlingar, uti kongl. bref den 17 Mars 1837. att kapellans-sysslan skall bibehållas åtskild från både pastors- och skolsysslorna. (Carlstads Stiftstidning 1835 N:o 35, 1837 N:o 4.) Ar 1696 var kapellanstointen A :o 99 i 4:de qvarteret. 1746 var den flyttad till 1 :sta qvarteret. och befanns gården der 1767 under N:o 10. hafvande 2 hela lotter stadsjord. Efter 1777 års hrand flyttades kapellanshuset till platsen, der lärdonisskolan nu är. uppemot nya krrkan. 1845 den 3 Juni fastställde Kongl. Maj:t en öfverenskommelse. hvarigenom staden skulle årligen gifva komministern 100 r:dr banko, men han deremot afstå tomten och till) dande andelen i stadsjorden. Om imntet. efter alla tiders erfarenhet, oupphörligt faller i värde, kan oekså denna kontanta ersättning om 100 år, kanske förr nedsjunka till hälften, om ej derunder, af sin nuvarande betydelse. Komministerns lön af staden är 44 r:dr 21 sk. 4 r. b :ko.

Klockaresysslan hade af ålder haft en tomt. Konungen befallde den 20 Dec. 1682, att stadens egor skulle af edsvuren landtmätare delas, och 1684 den 25 t^ept., da landshöfdingen von Vicken höll radstuga, anbefalldes denna kongl. resolution till verkställighet, alldenstund ingenlaga delning varit. Kartan ltorde utvisa nummer på tomter ocli egor, så att intet abalieneras kunde. Då landtmätaren Wihl. Kruse omsider 1714 företog denna delningen, livilken likväl af en eller annan orsak ej blef fullbordad, resolverade landshöfdingen don 13 Okt. sistnämnde år, att alla tomter, så byggde som obebyggde, skola njuta samma rättigheter uti delningen: kyrkoherdens, pedagogens och klockarens komma så mycket mer att njuta samma rättighet med andra tomter, som de höra publico till, och måste under flitig husesyn vid makt hållas. Af förteckning på tomterna den 27 Juli 16% inhemtas, att klockaretomten var N:o 25 i 3:dje qvarteret. Enligt ett prostetings-protokoll hade klockaren stadsegor 1702. Allt är nu borta.

liedan den 27 Febr. 1759 höll landshöfdingen öfverläggning å Åmåls rådhus med Tössbo härad om anläggning af soeknemagasin och fattighus i hvarje socken, jagtinrättning. skollärares antagande och Köp-mannebrons ombyggnad af sten. Ledde till ingen påföljd.

I anledning af kongl. brefvet den 23 April 1782 hölls sammanträde på Altorp den 28 Okt. s. å. om nya städers anläggning till gränsallmogens mera beqvämlighet.

Ett tillämnadt mera storartadt företag var föremål för öfverläggning inför landshöfdingen i Wenersborg, på konglig befallning, den 22 Sept. 1783, nemligen Wenerns sänkning, och om strandegarne ville något dertill bidraga. Åmålsboarne förklarade, att de af sjöns sänkning icke hade någon fördel, hvarföre de afsade sig allt deltagande i kostnaderna. Det skulle varit af intresse att få se handlingarne i detta mål samt erfara hvem den var. som först gaf anledning till att försöka en så kolossal tappning. Men jag har fruktlöst efterfrågat dem. Hvad som emellertid är säkert, är att öfverläggningen blef utan minsta inflytelse på sjöns vattenstånd. Numera lärer väl ingen framkomma med ett sådant sänknings-förslag, emedan, om det ock med ofantlig kostnad kunde verkställas, det ofelbart komme att förorsaka mer skada än gagn.

1813 den 24 Nov. utfärdade konungen nådigt bref och stadganden om seglationens förbättrande på Wenern, — angåede tillsyn öfver sjömärken. — afgift af fartyg och varor. — styrelsen öfver seglations-fondens medel och sjöfartens förbättrande, — instruktion för åboerna uti de 14 distrikt, hvari sjöstränderna äro indelade, samt för 2:ne upp-syningsmän, hvaraf den ene i Carlstad, den andre i Wenersborg. lika-ledes för befälhafvaren öf\er tillsyningsmän och abnw omkring sjön m. m. Styrelsen skall besta af 11 personer. 2 af bruks-societeten. 2 fartygsegare från landet uti de till sjön angränsande länen. 1 fran livarje af de vid Wenern belägna städerna, livilka välja en ordförande. De sammanträda minst en gång årligen uti fästings marknad i Kristinehamn.

På Dal, i Frendefors socken vid Wenersstranden, nära Wenersborg. är sedan längre tid tillbaka en lompfyr uppförd till sjöfarandes vägledning. En annan fyr skall, enligt kongl. brefvet den 1 Febr. 1851. med en årlig underhållskostnad af 800 r:dr banko, som tills \idare far bestridas af lots- och fyringsmedlen (kongl. brefvet den 18 Juni s. a.l. uppföras och 1852 vara fullbordad. Den får sin plats pa Hjorten, en grusvall och udde vid hemmanet Udden i Grinstads socken. En annan fyr är föreslagen på holmen Fogden vid inloppet till Amälsviken. Seglations-fondens för segelfarten å Wenern ekonomiska ställning vid 1849 års slut var sådan, att kassan hade en tillgång af 10.765 r:dr 35 sk. 10 rst., deri dock inberäknadt ett förskott till den pågående sjömätningen, som blifvit bekostad genom stats-anslag. Sjömätningen, hvil-ken fullbordades 1851. har verkstälts af kaptenlöjtnanten Joh. Emil Warberg.

För hämmandet af yppighet och öfverflöd hölls länssammanträde i Wenersborg den 10 Okt. 1792, hvarvid beslöts af ombuden:

l:o Vid alla större samlingar och bord skulle ej serveras med sa vidlyftiga anrättningar som hittills. Man afsade sig bruket af konfek-turer samt all annan desert, än af inhemska frukter.

2:o Alla finare viner, punsch, bisohoff och porter skola pa intet ställe vidare finnas i bruk. Ingen utländsk dryck är tillatlig. utom rödt och hvitt Franskt vin.

3:o Kaffe skall inskränkas och icke i större sällskap bjudas efter måltiden.

4:o I klädedrägten bör gamla tarfligheten och allvarsamheten upp-lifvas.

5:o Allmogen förband sig att ej nyttja andra tyger till kläder, än de som tillverkas i orten, samt af ingen annan färg än den vanliga gra. eller af egen ull melerade. Alla lysande knappar afläggas och häktor helst nyttjas.6:o Bruket af det förderfliga bränvinet skall inskränkas.

Att ingen enda punkt af allt detta numera efterlefves, är allmänneligen kändt. Besluten må dock stå här såsom bevis på våra fäders bemödanden att gå tillbaka till det förnuftiga och gagneliga, — en reaktion, hvilken lärer vara önskelig i alla tider och hos alla folk.BILAGOR

N:o 1.

Räfstetings dom i Lödöse d. 11 Dec. 1396.

Wy Heynae snaghenborgh Riddar Konnngx doom hafvande oc erik erlendzsson Riddar ok laghman jnnaen vestergötland kennomps at uppa then thiidh wj raefstae thing höldoin jnnaen lödhosa uppa waars nadhigx herra konung Eriks weghnae naerwarande hedherlike men her bryniwlff domprowast jnnaen skara oc her hacon aerkedyekn ther sama stadh. ther uppa sama doom sato vppa biscops weghnae oc kirkyone om the aerende kirkyone aröraende waro Arom epter gudz bördh m°ccc°xcr,sexto naesta manadagh epter wara frw dagh concepcionis, tha wardh for oss kaeaert at thaennae jordhae godz oc gardha som her aefter naempnaes oc be-scrifuat staa. hwart thera om sik widher nampn waro fra kronone gängen wnder fraelse jnnaen nordhmarkka haeraedh j dalaborghs laeaen swosom först hafdhe marskens arfwa j waerio eet godz i törghilsbyn een tridhiadeel i skarpabool een gardh j brwndathorp eet godz i fiell eet godz i kalaker eet godz j böklararudh eet godz j koppem eet godz j loftzbyn. halwan hultabyn. aatta löpaebool j onnsiadRa oc eet godz j slembeteeken, jtem hafdhe fugelwica kirkia halfan swndzbyn jtem hafdhe silbyrdhaedal kirkia eet godz i lidhe jtem hafdhe blomsaskoghs kirkiae eet godz i olowedh. liggiande all innaen nordhmarkken. ok nuedhaen waar nadhigh herra konung erik inedh rikesens raadh oc men jnnaen swerike swa aer wordhen ouer ena. ok swa j mellom thöm aent. jnnaen hwario laghsagho her om at döme. for then sama skwld, \ w aepter thy. tholff mana naempd. thennae maal ska^lica wt ranzsakadho syex vppa riddarscaps weghnae. som waro her götstaff magnusson oc her karl baat riddara. staffan götstaffsson. thorsten symonsson niclis dyekn oc l)Tid-orm jönisson swena oc medh thöm. siex bönder vppa alnioghans weghnae som waro jon i söklae, jon i sandem, tholffuer i swenungabool, biorn j dyszarudfi, borgher haane oc gowtor j jngabö, oc ey krnidortettaere f\nna eller sannare spöna*. utan thet all thennae forscrefna godz oc garda fiilkomlica kronona skatta godz varo för aMi the komo. j thes fornempda* marskens oc j kirkjorna uterio. oc thenna: sama tholff mam ther j nampd sato epter tliera ba*tztae sampwit oc sannind. thera witne medh fullan eedhstadh ther uppa gawo. at swa war sanniml. tha haffuom wj ther epter lagldica dömpt alla thenna forscripna goodz oc gardha. oc serdeli:« hwart thera om sik widher namjm. medh allom lynindom oc tillaghom oc medh allom rat oc rattogheyt engo vndan-thakno. fra alla thaessa’ fornaempdae som them her til vadan kronona skat hafdhat oc haldeth hafua. oc hondom oc hond a arfuoin til j gen som them aatto för au thassa ther uald ouer fingo. them til aeuerdhelike agho. oc vnder kronona oc vnder skat at bliwa. epter th) the tid foren warith hafua huilkin doom wj alle fornempde. bryniwlff domprowast i skara, oc hacon arkedyekn ther sama stadh. vppa biscopsens weghna oc kirkyona oc wi götstaff magnusson oc karl baat riddara, staffan götstafsson thorsten symonssou niclis dyekn oc lyndorm jönisson swena. uppa konunxsens riddarscaps weghnae. medh thennae fornempdae konungs domar oc laghmans samthykkiom stadhfestom oc fulkomhlica stadhgom medh wilia oc fulbordh allars wara obrotlikan stadhughan oc fastan at bliua om all thennae forscrifna stykke oc j alla handa mota. som til foren scriwat staar. oc allars wara jncighle latom \siterlica haengiae for thennae doom scriwat i lödfiosom uppa raefstae thing. uppa aar oc dag. som til foren scriwat oc saght ter.

(Originalet på pergament i Geheime-arkivet i Köpenhamn. 8 sigiller äro qvar, till det mesta otydliga.)

Moderniserad översättning: Vi He\ne ( Henrik) Snackenborg, Riddare och Konungens domhavande. och Erik Erlandsson. Riddare och lagman i Västergötland, giva tillkänna, att på den tid vi höllo räfsteting i Löd-hosa (Lödöse) a vår nådige herre Konung Eriks vägnar, voro närvarande hederliga männen herr Brynolf, domprost i Skara, och herr Hakon, ärkediakon där sammastädes, vilka i samma domstol sutto å biskopens och kyrkans vägnar vid de ärenden, som rörde kyrkan. Äret efter Guds börd (Jesu födelse) 1396 första mändagen efter Vår Frus (Jungfru Marias) avelsedag, da vart inför oss kärat (käromålets innebörd i följande bisats), att dessa jordegods och gårdar, som vart för sig härefternämna? och beskrivna stä. \artdera för sig utan gåvobrev (underförstått: alltså olagligen) voro gångna från kronan under fräl.-e i Nordmarks härad i Dalaborgs län. Först och främst hade marsken? arvingar i värjo (i sina händer) ett gods i Törgilsbvn. en tredjedel i Skarpabol, en gard i Brundatorp. ett gods i Fjäll, ett gods i Kalaker. ett gods i Boklarud, ett gods i Koppem, ett gods i Loftsbyn. halva Hultabyn, åtta löpabol och ett gods i Slembeteeken. Likaledes hade Fägelvika kyrka halva Sundsbyn. Likaledes hade Silbodals kyrka ett gods i Lidhe. likaledes Blomskogs kyrka ett gocls i Olofskog. afla dessa liggande i Nordmarken. Och emedan vår nådige herre konung Erik med riksens rad och män i Sverige blivit överens, skall det emellan dem äntligen i varje domsaga dömas härom, för samma saks skull. Eftersom nu tolv mans nämnd detta mål skäligen utransakade. sex å ridderskapets vägnar, som voro herr Götstaff (Gustav) Magnusson och herr Karl Bat. riddare. Staffan Göt-staffsson (Gustavsson). Thorsten Simonsson, Nielas djekne (djäkne) och Lindorm Jönsson, svenner. och med dem sex bönder å allmogens vägnar, som voro Jon i Sökle. Jon i Sandhem. Tolffrkl i Svenungabol. Björn i Dyssarud. Borgher (Birger) Hane och Govvtor (Guttorm?) i Ingabö, och ej kunde rättare finna eller sannare spörja, än att alla dessa förut omskrivna gods och gårdar fullkomliga krono skattegods voro, innan de kommo i den förutnämnde marskens och i kyrkornas händer (i värjo). Och dessa tolv män, som sutto i nämnden (underförstått: och dömide I efter bästa samvete och sanning, gavo sina vittnesbörd med full edgång på att så var sanning. Da hava vi därefter dömt i enlighet med lagen och särskilt nämnt vardera för sig vid namn, med all efterrättelse för domsutslaget och med all rätt och rättighet, ingen undantagen av alla dessa förutnämnda, som skatt till kronan hävdat och hållit hava, och bönderna och bonden till arv igen, som de åtnjöto före desse, som fingo dem i sitt vald, och dem (bönderna) till evärdelig ägo. och dem att under kronan och under skatt bliva, eftersom så tillförne haver varit. Vilken dom vi alla förut nämnda. Brynolf, domprost i Skara, och Hakon ärkedjäkne i samma stad. a biskopens och kyrkans vägnar, och vi Götstaff Magnusson och Karl Bat. riddare, Staffan Götstaffsson, Thorsten Simonsson. Niklas Djäkne och Lindorm Jönsson, svenner, å den förut nämnde konungens ridderskaps vägnar med denne förutnämnde konungs domares och lagmans samtycke stad-fästa och fullkomligen stadga, med allas vår vilja och enighet oin obrottsligt stadgande. Och vilja vi fasta bliva om detta förutskrivna stvcke och det i allehanda måtto, såsom tillförne skrivet står. Och allas våra insegel (sigill) låta vi hänga för att bevittna denna dom. Skrivet i Lödöse på räfsteting, på år och dag som förut skrivet och sagt är.

No: 2

Räfstetings dom i Skara den 17 Jan. 1397.

Wy Heyna snakenborgh Riddare konungx dom. hawande oc Eric er-lendson Riddare oc laghman i westergötland kennomps at uppa then tidh wj refstathing hioldom. i skara vppa. war nadugx herra konungx eriks wegna. nenvarande hedherlikom manom herra thorsten medh gudz nadh biscop i skara, herra bryniolf domproest. oc herra. hapuon erke-diekn j then sama stadh. ther vppa sama dom sato a biscopsdömet oc kirkionae wegna vm the aerinde kirkiona. arörande waro. Arom efter gudz bvrd M°ccc°xc°vii vppa then odhensdaghin som nest war efter tiughunda dagh jwla. tha war fore os kiert at thenna iordha. gotz oc gardha. som her aepter nempnas oc bescriwadh sta. hwart therra vm sik widher nampn. waro fran kronone gängen vnder fraelse j thosbo-herith vppa dall j skara biscops döme liggiande Swa som först, hafde. marsk eric j moo sokn j redhaby sex löpa boll half annan gardh i gisloghabyn sex löpa bol. oc i prestarydh sex löpa bol. Jtem hafde kirkian halft gasawadh sex löpa bool. oc sex löpa boll. j ludhdlfsbyn. Item j amord sokn kirkian IX löpabol j arholt. jtem marsen IX löpa bol i kolsetra. oc ena örtugh bol. nisse bat een gard j bergha. tolf löpa bol. Mathis Algotson i bokarsby eet löpa bol. Marsen XIII löpa bol j haselwik oc sex löpa bol j bardabolet. nisse bat sex löpa bol i magnusa-bolet Amord kirlcia eet löpa bol j brekka oc eet löpa bol i thrudharydh. Nisse bat sex löpa bol j graweime. Marsken sex löpa bol i dygranes. Nisse knutsson sex löpa bol j skedhwika oc III löpa bol j skinararyd Marsen sex löpa bol i seter och tolf löpa bol i seter, oc IX löpa bol i biernabol., kirkian sex löpa bol i bodhlongen Marsen fira löpa bol i finwidharydh. kirkian faem löpa bol j myrabakka. Marsen III löpa bol j ormsrydh. Item i thosöö sokn mathis algotson sex löpa bol j östramusabergh. Marsen IX löpa bol j bredhawik oc tolf löpa bol j amun dabyn, nisse bat IX löpa bol j frillaseter. Item i odhnemskog sokn biörn elefson III löpa bol i boder, nisse bat III löpa bol j sundsbol. Marsen 111 j (31/2) löpa bol j baculsbyn biörn elefson nötöön oc eet fiskeri herra götzstaf magnusson VI löpa bol j mosaker nisse knutson j asen. biörn elifson III dela j hengele IX löpa bol. Item i thydio sokn nisse knutsson VIIj IT1/») löpa bol j östensio Oc inedhan war nadhughe herra konung Erik medh Rikesins radh oc mam j swa?rike swa aer ower ena vorden oc swa j mellan them aent i hwarie laghsaghu her vm at döma for then sama skuld nw efter thy tolf mana neinpd thena maal skelika wtransakadhe sex vppa riddarskapsins wegna. swa som waro herra götzstaf magnusson oc herra karl baat riddara Staffan götzstafsson thorsten symonsson niclas diekn oc lindorm Jenisson och medh them sex bönder yppa almoghans vegna som waro sven pedher-son i inoo sokn. ylian j the samw sokn. Jon i berghe i amord sokn. thprbiern i the samw sokn. Xiclis i gudhmundaby i thosby sokn oc andris j sledhaker j thydhio sokn oc egh kuno rettare finna oc sannare spöria. vtan at all thena forscrifna gotz fulkomlika. kronona skattagotz waro för aen the komo j thena forscrifna manna werio oc then ne samw tolf maen som i nempd sato efter thera besta samwit oc sannind thera witne medh fullom edhstaf her vppa gawo. at swa. war sannind. ther efter hawom wj laghlika dömpt alla thennae forscrifnae gardha gotz iorder oc hws oc serdelis hwart thera vm sik widher nampn. medh allom tillaghom. oc medh allom Raet oc raethet engo vndan takno fran alla thessa fornempda som them vndan kronona skat. her til hef-dhat oc holdet hawa. oc bondom oc bonda arwom til i gen. som them för atto. aen thesse ther wald ower fingo them til aewerdelika aegho. oc vnder kronona skat at bliwa. soin the til foronna warit hawa. hwil-ken dom wj alle for:de biscop thorsten i skara, bryniolf domproest. oc haquon erkediekn ther sama stadh. vppa biscopsdömit oc kirkiona wegna. götzstaf magnusson oc karl bat riddara Staffan götzstafson thorsten symonsson niclas diekn och lindhorm Jennisson swena. vppa ko-nungxsins riddarskap wegna med thena fornempda konungx domara oc laghman. som medh them dömpt hawa. samthykkiom stadghom. oc stadfestom. fulkomlika medh thenna fornempda konungx domara oc laghman. som wj medh them dömpt hawa. samthykkiom stadghom. ocstadfestom fulkoinlika medh wilia oc fulbord aldra wara obrotlikan stadhugan oc fastan bliwa. mu all tliena for:da stykke j alle banda inatto som til forene scriwat star oc latoin allas wara jncigle witerlika hengias for thenna dom. Scriwat i skara vppa refstatbing vppa aar oc dagh som til forene aer sagt.

(Originalet på pergament i Geheime-arkivet i Köpenhamn. 3 andeliga, 6 adeliga sigill i behåll.)

Moderniserad översättning: Vi Heyna (Henrik) Snakenborg, riddare, konungens domhavande, och Eric Erlandsson, riddare och lagman i Västergötland, giva tillkänna, att på den tid vi höllo räfsteting i Skara å vår nådige herre konung Eriks vägnar i närvaro av hederliga männen (bisittare i rätten) herr Thorsten, med Guds nåd biskop i Skara, herr Brynolf, domprost, och herr Hakon, ärkedjälcne i samma stad, som sutto i samma domstol å biskopsdömets och kynkans vägnar vid behandlingen av de ärenden, som berörde kyrkan. Året efter Guds börd (Jesu födelse) 1397 på den onsdag, som närmast följde på tjugonde dag jul, då vart inför oss kärat (ordet karat innebär tydligen käromål med begäran om återgång till kronan av de gods och gårdar, som frälset och kyrkan olagligen lagt beslag pä under den gågna ofredstiden), att de jordar, gods och gårdar, som härefter nämnas och beskrivas, vartdera för sig under namn, voro från kronan gångna (underförstått: olagligt) och under frälse i Tössbo härad på Dal i Skara biskopsdöme liggande. Först och främst hade marsk Erik i Moo socken i Redaby sex löpabol, halftannan gård, i Gislebyn sex löpabol och i Prästaryd sex löpabol. Likaledes hade kyrkan halva Gåsavad. sex löpabol, och sex löpabol i Ludolfsbyn. Likaledes hade i Aamordhs (Åmåls) socken nio löpabol i Arholt. Likaledes marsken nio löpabol i Kolsätra och ett örtugebol, Nisse Båt en gård i Berga, tolv löpabol. Mathias Algotson i Bokarsbvn ett löpabol, marsken tretton löpabol i Hasselvik och sex löpabol i Bardabolet, Nisse Båt sex löpabol i Magnusbolet, Aamordhs (Åmåls) kyrka ett löpabol i Bräcke och ett löpabol i Trudaryd. Nisse Båt sex löpabol i Grawenne. Marsken sex löpabol i Dygranes, Nisse Knutsson sex löpabol i Skedvika och tre löpabol i Skinnaryd. Marsken sex löpabol i Säter och 12 löpabol i Säter och nio löpabol i Bjärnabol, kyrkan sex löpabol i Bodlången, marsken fyra löpabol i Finnvedaryd,kyrkan fem löpabol i Myrbaeken. Marsken tre löpabol i Ormsryd. Likaledes i Thosöö (Tösse) socken Mats Algotsson .-ex löpabol i östra Musaberg. Marsken nio löpabol i Bredvik ocb lol\ löpabol i Amunds-byn. Nisse Båt nio löpabol i Frillesäler. Likaledes i Odhnemskog (Anim-skog) socken Björn Elofson tre löpabol i Bode. Nisse Båt tre löpabol i Sundsbol. Marsken tre och ett halvt löpabol i Bakulshyn. Björn Elofson Nötön och ett fiskeri, herr Cötstaf (Gustav) Magnuson sex löpabol i Mosaker, Nisse Knutson i Åsen. Björn Elofson tre delar i llängeleds löpabol. Likaledes i Thydio (Tydje) socken Nisse Knutson sju och ett halvt löpabol i Östansjö. Och emedan vår nådige herre konung Erik med Riksens råd och män i Svea rike kommit överens och så emellan dem bestämts, att det i varje lagsaga skall dömas för dessa samma brott, och efter det nu tolvmannanärrmd detta mal skäligen utransakat. sex å ridderskapets vägnar, vilka voro herr Götstaf Magnuson och herr Karl Båt, riddare, Staffan Götstafsson, Thorsten Simonssoti, Niklas djäkne och Lindorm Jönsson, och med dem sex bönder å allmogens vägnar, vilka voro Sven Pedersson i Moo socken. Ylian i samma socken, Jon i Berghe i Amords (Åmåls) socken, Torbjörn i samma socken, Niklas i Gudmundsbyn i Thosbv (Tösse) socken och Andreas i Sled-aker (Slädekärr?) i Tydje socken, och ej kunde rättare finna eller sannare spörja, än att alla dessa förut omskrivna gods helt och hållet kronans skattegods voro. innan de kommo i dessa förut omskriuia mäns ägo (i värjo). Och dessa samma tolv män, som i nämnd sutto. gåvo efter fullständig edgång och efter bästa samvete och sanning sina vittnesbörd på, att så var sanning. Därefter hava vi enligt lagen dömt alla dessa förut skrivna gårdar, gods, jordar och hus. vardera för sig nämnda vid namn med alla tillhörigbeter, och med all laglig rätt och riktighet, inga undantagna, från alla dessa förut nämda, som dem undan från kronoskatten hittills hävdat ocb hållit hava, och bonden och bondearvsrätt till igen, i evärdelig ägo. som de atnjöto före dem, som med våld fingo dem. Och skall de under kronans skatt bliva, som de tillförne hava varit. Vilken dom vi alla förutnämnda, biskop Thorsten i Skara, Brynolf domprost och Hakan ärkedjäkne där sammastädes å biskopsdömets och kyrkans vägnar, Götstaf Magnuson och Karl Båt, riddare, Staffan Götstafsson. Thorsten Simonson, Niklas djäkne och Lindorm Jönsson, svenner. å konungens ridderskaps vägnarmed förut nämnda konungens domare och lagman, med vilka vi hava dömt. Vi samtycka och stadfästa tillfullo med vilja och enighet vårt obrottsliga stadgande och förbliva fasta om hela detta förutskrivna stycke i allehanda måtto, som förut står skrivet, och låta vi alla våra insegel (sigill) hänga för att bevittna denna dom. Skrivet i Skara på räfsteting, på dag, som förut skrivet och sagt är.

A':o 3.

Konung Håkan Magnussons förbud för Dalboarne att hysa eller hjelpa Sven Basseson, d. 6 Okt. 1370.

Wi Ilaquon med gudz naad Noregs oc Swyia Konunger forbyudom allom mannom som byggia ok boa j Wermeland ok a Dall hardelica med thesso waro brefue, at nokor man dirfuas til at hysa, halda, eller fprdra Swen Basseson haedan aff j nokro handa mato, for then sculd, han hafuer oss oc warom godom mannom, storan scadha giprt mote rad. ok laghom, oc thy hwilkin man, honom halder eller hyisar, han scal biltugher vara oc han wiliom vi swa wael fore warn fiaende halda som then sama Swen Basseson. Datum Draxmark anno domini millesimo ccclxx0. dominica proxima post Francisci.

(Utur Diplomatarium Norvegicum 1847, I, s. 311, efter originalet på pergament i Danska Geheime-arkivet.)

I ett annat bref samma dag och ställe kungör konung Håkan, att han befallt marsken Erik Kettilsson och Ulf Jönsson att gripa Sven Basseson.

Moderniserad översättning: Vi Håkan, med Guds nåde Norges och

Sveriges konung, förbjuder alla män, som bygga och bo i Värmland eller på Dal, hardeligen (skarpt) med detta vårt brev, att någon man djärves att hysa, hålla (gömma) eller fördraga Sven Basseson hädanefter i någon måtto, för den orätt han gjort oss och våra goda män och den stora skada han gjort mot rätt och lag. Och skall därför varje man, som honom håller (gömmer), vara biltog (förklarad i akt, d. v. s. att var och en hade rätt att döda honom), och honom vilja Vi hålla för vår fiende liksom denne Sven Basseson. Givet i Draxmark (Dragsmark i Bohuslän) Guds år 1370 (anno domini 1370 = året 1370 efter Guds (Jesu) födelse; förkortat latinskt uttryck) dagen närmast efter S:t Francisci dag. (6 okt. — S:t Franciski dag var den 5 okt.)N:o 4.

Skara domproeteri tillhörigheter, enligt en pergamentscodex in folio uti fordna antiqvitets-arkivets samlingar i Stockholm, nu i kongl. biblioteket. Sign. A, 19.

De Dalia et colonijs prepositure.

Itein in dalia habet prepositura has colonias.

Primo strandh duodecim lppabool. Item torlefsby cum klewa IX löpa bool Item kyndanais iiij lppabool Item neseth vi lppabool Item biaerka XX.ti lppabool Item Bakka X lppabool Item in godhoby vij Iopabool Item sudhrabple vi Ippabool in tvsoo Item in vazamdha vnam coloniam Item in eadem parochia unam coloniam dictam Korsabergb.

De Wermclandia.

In vermelandia una curia in parochia ylmsrpdh dicta affirstadba Item i fesbergb curia biscopsboo In mplnodal viii colonie Item unum molen-dinum oum piscatura anguillarum et salmonum. m. m. (hvilket allt. utom Afverstad i Ölserud, ligger annorstcädes än i Vermland).

De decimis episcopalibus, quos recipit Prepositus.

Item habet predicta prepositura decimas episcopales et jura episcopalia in parochia Sudherby Item habet modium prepositalem in provincijs

Wartopthmredh ................. In Dalia vero [varbo hasradh*] sundall

nordall watzbohierat et tysbohierat Item in tysbobaerat baltet denarium sancti nicolai et per totam vermelandiam denarium petri seil. tertiam partem denarii petri, alias per totam dyocesin Item tertiam partem denariorum dictoruin nasfpenninga ludosie. Item m altari erucis scbaris prope magnum chorum ad meridiem unum truncum.

Moderniserad översättning:

Från Dal och domprosteriets besittningar Likaså har domprosteriet på Dal följande besittningar, (ursprungliga betydelsen av colonias: ”jordlotter*', ”jordområde”)

För det första Strand, tolv löpabol. Likaledes Torlefsbyn (Tollesbyn

* Öfverskrifvet i originalet.i Ånimskog?) med Kleva. nio löpabol. Likaså Kyndanäs (?). tre och ett halvt löpabol. Likaså Näset, sex löpabol. Likaledes Bierka (Björke?), 20 löpabol. Likaledes Bakka (Backa i Tösse?). 10 löpabol. Likaså i Godhohy (Gobyn i Fröskog?) sex och ett halvt löpabol. Likaledes Sudh-raböle (Sörbodarna?L sex löpabol i Tysöö (Tösse). Likaså i Vassända (i Ed?) ett jordområde. Likaså i samma fögderi (parochia) ett jordområde. kallat Korsebergh. (ursprungligen betydde parochia gästgivareområde i den romerska staten — den medeltida kyrkan använde ordet för att beteckna kyrkliga mindre fögderier)

Från biskopens tionde, vad som övergått till domprosten Likaså bar förutnämnda domprosten biskopstionden och biskopens domsrätt i fögderiet Sudherb) (Söderbyn — ovisst om dennas belägenhet.) ------------------------------------

I Dal med rätt (antagligen till biskopstionden) Varbo (Valbo) härad. Sundal, Nordal, Watzbohärad ( Vedbo) och Tysbohärad (Tössbo). Likaså har han i Tysbo härad S:t Nicolai tionde och från hela Värmland tionden på Petri scil., tredje delen av hela S:t Petri tionde, på andra håll allt på en gång från distriktet. Likaså tredjedelen av tionden från böterna vid rättskipningen i Lödöse. Likaså vid Helga Korsets altare i Skara till middag en träkruka.

A' :o 5.

Ltdrag ur Wadstena klusters jordebok i riksarkivet.

Uppa Daal parochia Holm.

Item i Noordhankaer en godh gardh affraden är VIII pund smör. Ther tiil liggher halfft thet ödhetorpit gatha och halfft helghesntes ther tiil liggher oc naessith godwikana swa oc strömen i skollarids aa paa haadhum landh ther aer oc en qvaern oc halfft laxakaredh

Item een gardh hether östanaa affraden aer 11II pund smör Ther tiil ligger litlatorp

Ther tiil ligghia tvadelana i braenaengh vid holmsa fraan aane oc op vthy sandbaecken.Til nnnes om tliet ödhatorpet luegabergh /Ln tliet hörcr chPBeno tiil liggiandis nordhan kyrkijona gaardJi smn heter n*?5Íl.

Parochia Hacha

ther tiil ser elh ödhctorp oc heter va'ttungxhou ff j \elbo lierrat i ^le-neby gard praestegel.

Ithem tiil noordlianka^r ligger oc te*? ödhalorp \ agelil snarasliigh smedsboodh her tiil liggia godb fíiske uarp i vaenir lliette gaff arne biörnsson til clostrid thet *er i östanaa sokn oc i nordals berat pa Daal.

Parochia Ödslat’!

Ther asgher clostred ena hampn swa stora som Vil gardha sit-odo oppa oc kallas viettinghen hart merr voiiginne Thet gaffuo anderssa 111 systra i backa oc hans broder enar i Aaslarvdh.

Moderniserad översättning:

På Dal pa rocina (fögderiet) Holm

Likaså i Nordankärr en god gård. Avraden (arrendet! är 8 pund stnör. Därtill hör halva ödetorpet Gatan och halva Helgesnäs. Därtill hör också Näset godwikana (med goda fiskevikar?), så ock strömmen i Skålleruds å. På båda stränderna finns det en kvarn oeh hälften i ett laxkar.

Likaledes en gård, som heter Östanå. Avraden (arrendet! är 4 pund smör. Därtill hör Lilla Torp.

Därtill hör två delar i Brännäng vid Holms a. från åarna och upp till Sandbäcken.

Ödetorpet Hägaberg bör ihågkommas. An bör det till klostret och ligger norr om kyrkans gård, som heter Näset.

Parochia Hacka (Hache?)

Därtill hör ett ödetorp. som heter Vettungshof i Vedbo härad, i Steneby en gård, prästgäll.

Till Nordankärr hör likaså dess ödelorp Vageln odh Snarastigs *mrd-bod. Härtill hör goda fiskeplatser i Vänern. Detta gav Arne Rjömsson till klostret. Det ligger i Östanå socken och i Nordals härad på Dal. (Detta sista stycke skulle givetvis ha placerats under Parochia llolm.lParochia Ödskäl (Ödsköld)

Där äger klostret en hampn (ett område — ursprunglig betydelse: en omfattning) så stort, att sju gårdar stodo på den. Ooh den kallas Vättingen (Vettungen), hart nära Vonginne (Vånga). Den gåvo Anders tre systrar i Backa (Backen i Ödsköld eller Bäcke?) och hans broder Enar i Aaslarydh (Asslerud i Håbol?).

N:o 6.

Dalboarnes anhållan hos Sten Sture d. y. att Ture Jönsson (af Tre Rosor) må bibehållas såsom deras husbonde (hövitsman.) Den 16 Aug. 1512.

Vor ydmighe oc welwelighe troo tienisthe forsenth med vor herre Katre Herre er oss fatige men menige almoge som bigge oc boo po daal vnderwisth ath her skal bliffwe hosshonde skiffthe tha hopes os alle at i haffwe hörth oc visth ath then tiidh then omylde koninge var i scare oc alth vestergöllan gick tha hanom vidh handh Tha var thenne godhe herre her Ture Jenssons folk med ooss oc altiidh vareth haffwe the patraengdhe oc stode manelighe med ooss oc vij med them Soo ath vij bleffwe bodhe oskende oc obrende Oc holle then gode herre oss alle vidh sweriges lagh oc raeth Saa ath vij hanom alle genie tackae Ere vij oc alle fatige men hordelighe oc omillelighe vnsagde, oc faa daglige bwdh fran baahwss oc aff then fogwth i vijken aer nest byggende, Ath the skwlle gesthe oss fatige men Saa ath vij oc wore barn skwlle thet grothe, Ath vij saa haffwe wareth med vort fedemes rijke po koningx skadhe oc hans medholleres oc jcke ville hanom handgaa som menighe vester-gillan giorde Ther fore bedhe vij eder ydmigelighe atij for allis vore kerlighe bpn lader oss nywdhe thenne godhe herre her twre jensson till vore hosbonde sont vor egen man er, han boer oss saa vidh handen oc snarlig vnsetning oc vij alle vethe ath han rymer joke fran ooss tha som traenger j hwre thet gaar vm andre löse fogwthe som altiid offtersthe haffwer segh henth tha mesth behoff giordis i thenne fatige landz aende besynderlighe til thes gwdh foger i wethe en aende po thette skadelighe örliigh oc faa en stadwgh Fredh Tha ville vij geme lywdhe hwad god man eller sven i oss tha til fogeth settie ville och vthen i ville nw vnneoss for:de her twre oc vfreden böries som vij daglyge ratdes, oc faa lönlighe budh aff vore godhe venner bodhe lekth och lajrdhe aff baahwss laen oc norie nesth liggendes Tha er lhet fructende ath vij nödigx tiil ath handgoo j vtlensken her Eller satmije effther theris omille villie Thet skal gwd vethe vij aldrzgh tenchle vthen oss driffwer lher tiill openbare nödh eller vmyllh owerwoldh, som offthe ere poboedh. Oc om vij nw ombaene then gode herre som er n\v vor forswar oc hosbonde oc hertiil vareth haffwer, Kaere Herre vether allis vore besthe j alle motthe som vor store troo er tiil eder oc vij altiid gerne forskille ville med eder oc vvorth federnes rijke med liiff oc makth som fatige troo men bör ath göre Herm ed eder högborne strengelighe herre oc allis vore kaere höffwitzman altzmectugen gwd befalendes oc sande Eric koningh med alle helge sweriges pa/rone tiil ewigh lycke oc frijth beskermelsse Tiil ydermere sanningh oc breffsens stadfestilsse ath thette var mer/ alle vore samticke vdskreffwet Tha aere tesse iiii men aff hwert herat som effter skreffne staa vitne her tiil poo al lansses vegne Aff syndalz hera/ hellie i bergh Eric i degerhpijen lauris i backen oc peder laurisson, aff vardbo herat haffbord i skalzöge Eric i horntwethe jens morthensson Orm biorsson Aff vaebo herat olaff i gaesetter joon helgesson asmundh i balness joan i rprwik Aff tösbo herat oc nordaal Sven i lnen Ener i syon Niels i grösetter oc arwidh i frosthusbyen, bedoms \Tj beskedighe herretzmendz intzsegle Söndalz oc nordalz Efftherth) ath the ander her-rit jcke jntzsegle haffwe t ryck en des neder for thette breff Screffwitt po daal Anno domini mdxij Sonedagen nesth effther \ arfru dagh assuinp-cionis.

(Efter originalet på papper bland Sturarnes brefväxling i kongl. Danska arkivet. Märken och lemningar efter 2:ne sigill i grönt vax.)

M oderniserad översätta ing:

Vår ödmjuka och välvilliga trotjänst sändes med Vår Herre.

Käre Herre (Sten Sture d. y.), det är oss fattiga män, menig allmogen, som bygga och bo på Dal, meddelat, att här skall bliva husbondeskifte. Då hoppas vi alla, att I (Sten Sture d. y.j hört och vet, att på den tiden,

då den omilde konungen (konung Ilans i Danmark) var i Skara och

hela Västergötland då gick honom tillhanda, då var denne gode herre, herr Ture Jönssons folk med oss, som alltid varit de anfallna, ochstado manlig«) pii var sida ocli \ i med dem. så att vi bleve både oskändade och obrända. Och håller denne gode herre (Ture Jönsson) oss alla vid Sveriges lag och rätt. så att vi alla gärna tacka honom. Vi och alla fattiga män äro hårdeligen och omilt tillsagda ooh få dagligen bud från Bohus och av den fogde i Viken (Norra Bohuslän), som är vår granne, att de skola gästa oss faLtiga män, så att vi och våra barn skulle det få sona. att vi sa hava hållit med vårt fädernas rike till konungens (Konung Hansl skada och hans medlöpares och icke ville gå honom till handa. som menige man i Västergötland gjorde. Därför bedja vi Eder ödmjukeligen. att I på grund av allas vår kärliga bön låter oss åtnjuta (få behålla) denne gode herre, herr Ture Jönsson, som vår husbonde, som vår egen man är. Han bor oss sä vid handen och snarlig undsättning (Han bor oss så nära, att vi kan få snabb undsättning.). Och vi veta alla, att han icke rymmer ifrån oss, som det går — det behöver I höra — med andra lösa fogdar, vilket allt som oftast hänt. då mest behov av hjälp var och är i denna fattiga landsända, i synnerhet till dess Gud fogar ett slut på detta skadeliga krig och vi få en stadig fred. Då vilja vi gärna lyda. vilken god man eller sven, som I då vill sätta till fogde över oss. Men vi ber, att I nu ville unna oss förutnämnde herr Ture. Och ofreden börjar, som vi dageligen rädes, och vi få hemliga budskap av våra goda vänner, både lekt (lekman) och lärd, i Bohus län och Norge närmast trakter. Då är det att befara, att vi nödgas gå utlänningen tillhanda här eller rätta oss efter deras omilda vilja. Det skall Gud veta, att vi aldrig tänkt göra, om vi ej drivas därtill av omilt övervåld, som ofta är följden, och om vi nu skulle få umbära den gode herre, som nu är vårt försvar och husbonde och hittills varit det. Käre Herre (Sten Sture d. y.) vet allas vårt bästa i allehanda måtto. Och som vår stora tro står till Eder. vill vi alltid gärna sluta oss till Eder och vårt fädernas rike med liv och efter förmåga försvara, så som fattiga tromän bör göra.

Härmed eder högborne och stränge herre (Sten Sture d. y.) och vår käre hövistman (Ture Jönsson) allsmäktige Gud befallandes och helige Eirc konungs odh alla Sveriges helga skyddspatroners beskärm till evig lycka och frid.

Till yttermera sanning och stadfästelse av att detta brev med allas vårt samtycke skrivits, äro följande fyra män från varje härad, vilkas namnstå efter det skrivna, vittne till detta å hela landskapets vägnar. Från Sundals härad: Helge i Berg, Erik i Degerhögen, Lars i Backen och Peder Larsson, från Valbo härad: Haffbord (Hafftor) i Skalzöge (Skalsjö i Högsäter?), Erik i Horntveten, Jöns Mårtensson och Orm Biors-son (Björnsson), från Vedbo härad: Olaff (Olof) i Gesäter. Jon Helge-son, Asmund i Balness (Baldersnäs) och Johan i Rörvik, från Tössbo härad och Nordal: Sven i Byn, Ener (Enar) i Syon (Siien numera Sidan i Ärtemark?), Nils i Grösäter (Ör) och Arvid i Frostersbyn (Frestersbyn i Järn). Bedja vi också få bestyrka häradsmännens från Sundal ooh Nordal insegel (sigill). Eftersom att de andra häraderna icke haft insegel (sigill) att trycka fast på detta brev. Skrivet pa Dal aret 1512 efter vår Herres födelsedag söndagen näst efter Vår Frus Himmelsfärdsdag.

N :o 7.

Ture Jönssons bref till ståthållaren på Warberg oin uppresningen. <1. 30 Maj 1521. Efter originalbrefvet i Geheime-arkivet i Köpenhamn.

Wenligh k:e helssen altiidh forsend med vor herre Kiere her holgher gode ven mo ij wijdhe at iack fick ij nott mitt visse budh aff vasbo at ther drogh offver Tijwedhen i gor morghens och ind i vasbo tiil hoffue vii (7) twssind bönder bersmen och hoffmen och vii tussind ventte the strax epter aff oplan tijsliges er niels olsson met etth partij tiil skips aff vermelan Er och sven kartt med sitt partij vid vxc (1500) po dall och tijngede vid holm i gor och aette segh alle hiid at vestergöllandh Therfor buder Jach och högelich formaner at ij me/ all then meste maeth i kwnne aff stadh kome, kome megli strax vfortöffaet tiil vnd-zetinghe her i mod skare eller hwar ij kwnne spörie iach er Thi iach aetther nw strax at tijnghe med ahnoghen her omkringh om iach kan foo noghen hielp och trösth aff t hem, och fnetther Jacli ath offwer maetthen er for stor och föge bistånd haffuer iach aff mitt egett folk th et lidt forsla kan medh slighen hop Thi beder iach eder k er//ge atij vfortöffvet scr/ffuer eders gode rodh och s\wir ighen hvor \\ ij skulle lempet po vor nadighe herres beste och goglm, thi iach fryetthe vij

ll

225haffue inghen hielp aff almoghen ther vij kwne i nochor motthe forlade oss tiil her om verer aluarligh for tenckt och lader j megh fonghe vförtöfzzet svar ighen med odhers eghne Lud for mange erende iskiill iach tha ytthennere kan soriffuc eder tiil oc försömer thet inghenlunde som alle storste macht po ligher, och haffuer Jach skreeffzzzt vore kicre nodighe herre thenne leglighet tiil hedcr iach eder at ij ville vfortöffzzet lade thet komme tili hans Wade vtthen alle försömmelse Her mcd eder gud befallendes Hasteligh aff lindhohn die corporis christi anno do/nini mdxxi0

Twre

Jönsson

ridder

Utanskrift.

Erligh velbördighe man och Strenghi Riddere holger gregerssora h0uitzmare po vorbiergh kerlige Sendes thette breff

Moderniserad översättning;:

Vänlig kärlig hälsning alltid, sänd med Vår Herre.

Käre herr Holger, gode vän. I må veta, att jag fick i natt mitt säkra bud (besked) från Vassbo, att det i går morse drog över Tiveden och in i Vassbo tillhopa 7000 bönder, bergsmän och hovmän, och 7000 vänta de strax efter från Uppland. Desslikes är Niels Olsson med ett parti till skepps från Värmland. Sven Kartt är också med sitt parti på 1500 man på Dal och höll ting vid Holm, ooh ämnade sig alla hit till Västergötland. Därför bjuder jag och förmanar högeligen, att I med all den makt, I kan åstadkomma, kommer mig strax oförtövat till undsättning här i närheten av Skara eller dit, vart I kan spörja, att jag är. Ty jag aktar, att nu strax hålla ting med allmogen här omkring, om jag kan få någon hjälp och tröst av dem. Och fruktar jag, att övermakten är för stor, och föga bistånd har jag av mitt eget folk, som litet kan förslå mot en slik hop. Därför beder jag kärligen, att I oförtövat skriver edra goda råd och svarar, hur vi skall ordna för vår nådige herres (Kristian II — efter Stockholms blodbad i nov. 1620 kallad Kristian Tyrann) bästa och gagn. Ty jag fruktar, att vi ingen hjelp få från allmogen, som vi i någon mån kunna lita på. Tänk allvarligt på detta, och låt mig oförtövat få svar med Edert eget bud av många skäl. Jag kan då skriva yttermera till Eder och försummar det ingalunda,eftersom det är av allra största vikt. Och jag har skrivit till vår käre nådige Herre om dessa förhållanden, och beder jag Eder. alt I ville oförtövat låta det Hans Nåde tillhanda utan någon försummelse. Härmed Eder Gud befallandes. Hasteligen från Lindholmen Kristi Kropps dag år 1521.

Ture

Jönsson

riddare

KORT HISTORISK KOMMENTAR TILL BILAGORNA NR 6 OCH 7 av fil. lic. Torsten Friedlmider

De båda bilagorna nr 6 och nr 7 förtjänar en liten kommentar, därför att man i dem får en skymt av det >torpolitiska spelet i den dåtida Norden. 1 förbifarten kan man konstatera, att dalslänningarna i sin skrivelse (bilaga nr 6) tagit fel pa en sak. Det var inte "den omilde konungen", d. v. s. konung Hans, som \ar i Skara, då "allt Västergötland gick honom tillhanda”. Det var kronprins Kristian I sedermera Kristian II). som på nyåret 1511 ryckte in i Västergötland. Marschen gick direkt mot Skara, på den tiden Västergötlands centrum. Ture Jönsson Tre Rosor kunde halla sig lugn på sitt Lindholmen ytterst på Vänersnäs och låta sina fogdar i Dalsland tillsvidare leda försvaret av gränsen där. Ture Jönsson räknade den gången rätt. Kronprins Kristian hann med att lägga beslag pa Jönköping och driva undan riksföreståndare Svante Stures son Sten Sture d. y. till Östergötland, innan bristen på fortsatt understöd från Danmark tvang honom att återvända till Älvsborgs fästning vid Göta Älvs mynning.

Nästa tillfälle till strid mellan de unionsvänliga stormännen och det av Sturarna ledda nationella partiet kom. da riksföreståndaren Svante Sture den 2 jan. 1512 drabbades av ett slaganfall under ett besök vid Sala silvergruva och nästan omedelbart avled. Riksrådets majoritet var uni-onsvänlig, och vid ett snabbt anordnat rådsmöte i Arboga i jan. 1512 valdes den unionsvänlige Erik Trolle till rikshövitsman. (Observera ejriksföreståndare.) Den 20-arige Sten Sture d. \. var ej närvarande men skjndade sig att lägga beslag på de slott och fästen, som hans fader Svante Sture innehaft i egenskap av riksföreståndare. Il an infann sig vid det riksmöte i maj 1512 i Uppsala, där riksföreståndare skulle väljas. Han kom inte ensam. En betydande stridsstjrka — enligt ej fnllt pålitliga uppgifter på 3000 man. huvudsakligen dalkarlar — följde honom. Hans ställning bland de ofrälse och hans innehav a\ rikets nästan samtliga slott och fästen gav honom en överväldigande majoritet vid valet av riksföreståndare.

I sin egenskap av riksråd bör Ture Jönsson ha varit nävarande vid båda dessa tillfällen. Han höll sig fortfarande i bakgrunden men intog en vacklande hållning. Sten Sture och hans faders rådgivare Hemming Gad, utnämnd biskop i Linköping, hade all anledning att misstänka Ture Jönsson för dubbelspel. Och eftersom ledningen pa Dal i dettas egenskap av utsatt gränsområde var av .-törsta betydelse, var det rätt naturligt, att Sten Sture d. y. ersatte Ture Jönsson med en pålitlig hö-vitsman, fastän folkledarna på Dal opponerade sig mot detta, såsom det framgår av Bilaga nr 6.

Om vad Ture Jönsson förehade under de närmaste åtta åren efter sitt avlägsnande från hövitsmannaskapet på Dal, är inte mycket att säga. Han undvek att bevista den riksdag, som dömde ärkebiskop Gu-taf Trolle till avsättning från hans höga ämbete. Efter den unge Sten Stures nederlag på Åsunden, där han dödligt sarades av en på isen studsande kanonkula, visade sig Ture Jönsson med ens som en hängiven anhängare till Kristian II. Han avhöll sig dock visligen från att bevista Kristian Il:s kröning i Stockholm, vilken omedelbart följdes a\ Stockholms blodbad.

När Kristian II:s segertag snart följdes a\ en allmän uppresning i Sverige och hans farbror Fredriks uppror i Danmark, tappade Ture Jönsson för första gången totalt fattningen, vilket skymtar i Bilaga nr 7. Samme nådige Herre (Kristian II), som där omnämnes. blev elva är senare den man. som bragte Ture Jönsson om livet, till straff för att denne lockat Kristian att angripa Bohus fästning, falskeligen föregivande, att Gustaf Vasa saknade utbildat krigsfolk.Förteckning pa klocke>katten af Dal 1531. Efter en samtidig handling i riksarkivet*).

Opbyrd på the klockor som komme fra Dall oc til Löd ösa.

Sundalz H:de Först aff Byrstade kirke i klocka om x lisp:d Aff Gidstade kirke

i klocka om xvi lisp:d It. aff Ryers kirke

i klocka om xiiii lisprd Aff Grindstade kirke i klocka om xv lisp:d It. aff Eriksta kirke

i klocka om xiiii lisp:d Aff Fr ende fors kirke i klocka xvii lisp :d Aff Broland sokn

i klocka vog i skep:d oc ii lisp :d

Valbo Herede Aff Ödborge kirke

i klocka vog iiii lisp:d Aff Rendelande kirke i klocka om ix 1 isp:d Aff Jerbo kirke

i klocka om xi lisprd

Aff RoKgerde kirke i klocka om vi li?p:d ; Aff Ler dall kirke

i klocke om xv lisprd Aff //öpesether kirke i klocka om iij skeprd oc vii lisprd Aff /' erelan de kirke

i klocka om ij skeprd oc iii lisprd Aff Torp kirke i klocka om x lisprd Aff Jedher (Kyr) kirke i klocka om vii lisprd

Vebo Herede.

\ff Becke kirke i klocka om iiii lisprd \ff Eskholt kirke

i klocka om xviii lisprd .Aff Artamark kirke i klocka om xv lisprd Aff Tisleskog kirke

i klocka om vii i lisprd

*) Före medlet af 16:de seklet begagnades, sasom bekant, i -tället för \åra nu brukliga siffror \i>~a bokstäfver, hvilkas betydeBe var mycket olika efter deras olika form och ställning, och hvilka icke med de nu vanliga typerna kunna noggrant atergifvas, bvarföre förf. funnit bäst att i det efterföljande jordeboks-extraktet (Bil. n:o 10) utbyta dem mot siffror. I afseende på detta och det nästa dokumentet torde derföre ock vara nödigt anmärka, att kort i betyder 1. men långt j M*.Aff Norby kirke

i klocka om iiii lisprd Aff Stemirby kirke i klocka om v lisprd Aff Laxaby kirke

i klocka om vi lisprd Aff Edz kirke

i klocka om xiii lisprd Aff Rödelunde kirke i klocka om j skeprd Aff Töjftedall kirke i klocka om iii lisprd Aff Gedsether kirke i klocka om xii lisprd Aff Hoffbol kirke

i kiocka om viii lisprd Aff Nyffsemark kirke

i klocka om ix lisprd

Tysbo Herede Aff Edzleskog kirke

ii klockor om xvii lisprd Aff Eröskog kirke

i klocka om viii lisprd Aff Moo kirke

i klocka om xiiii lisprd Aff A mord kirke

i klocka om x lisprd Aff Tydia kirke

i klocka om viii lisprd Aff Tyssa kirke

i klocka om xi lisprd Aff Anaskog kirke

i klocka om viii lisprd

Nordall Herede Aff Öörs kirke

i klocka om i skeprd Aff Gunnarssnes kirke i klocka om v lisprd Aff Skollaröd

i klocka om viii lisprd Vff Holms kirke

i klocka om xiiii lisprd \ff Östanaa kirke

ii klockor om i lisprd Vff Jedhr (Jern) kirke

i klocka om iii lisprd

Aff Nordmark lt. aff Östanudsko (!)

i klocka om ix lisprd Vff Holnuedal i klocka om vii lisprd Vff Karlande kirke i klocka om viii lisprd Aff Skeringemark

i klocka om iiii lisprd •Vff Herneskog (Jernskog) kopar iiij prd kop. Beninga vi mark Aff Fuglavik

i klocka om j Skeprd Aff SGberg dall (Silbodal) i klocka om xii lisprd Vff Torsko

i klocka om xii lisprd Vff Tranaker (Trankil) i klocka om iiii lisprd Vff Blomskog i klocka om j skprdFörteckning på kyrkornas afgifter i silfver och penningar efter sist anförda dokument, 1531.

Opbyrd i silff och Peninga som Her Pedher i Frendefors opburit haffuer oc antuardat Electo i Skara.

Aff Fer elände kirke i sked om iii lod Peninga xiii mark Aff Torpa kirke silff x lod Peninga iii mark Aff Ödborg kirke v lod mint« 1 qtunt.

Peninga xii sk.

Aff Jeder kirke (Ryr) pen inga vii mark Aff Lerdale kirke

i sked om ii lod 1 qinnt. Peninga iii mark Aff Högesether kirke

pen. xviii mark minus iiii sk. Aff Rugerdh kirke

i sked om ii lod 1 qv/nt.

Aff Jerbode kirke

pen. vii mark minus viii huite Aff Öör kirke

i skedh om iiij lod Peninga viii mark Aff Mustasether kirke pen. iii mark Aff Dalskog kirke Pen. vii mark Aff Gunnarsness kirke iiii lod

Aff Östennå kirke iiii lod

Aff Holm kirke

xxii lod

Aff Skollaröd kirke

iij lod Peninga xiij mark

Aff Jeders kirke (Jern) vi lod Pen. i mark xi sk.

Aff Crindestade kirke pen. vi mark vi sk.

Aff Byrstade kirke xxvi lod

Aff Gedstade kirke

iiij lod Peninga xxvj murA'

Aff Eriksta kirke Pen. iiij mark

Aff Brålar.d kirke Pen. xiij mark

Aff Jeder kirke ( Ryr I v lod i qrznt.

Peninga vi mark vi sk.

Aff Frendefors kirke et stop om ix lod Peninga ii mark vi sk.

Aff Tyssa kirke

pen. iii innrk minus iiii sk.

Aff Tydia kirke Pen. v tnarÅ:Aff Anaskog Pen. x marÅ'

Aff moo kirke xid mark Aff Amord

viii lod Pen. ij mark Aff Edzlaskog

xxv lod Pen. viii marÅ;

Aff Laxareby

iii lod minus i qvint Peninga iiii marÅ;

Aff Artamark

iii lod Peninga x marÅ;

Aff Eskholt

vij lod Pen. xvj mark Aff Bekke kirke

silff i qyint Peninga v mark iiii sk

Anamade Lårens Scriffuare ved klockor som kome fran vermeland stycke smelt kopar

Aff Stcnareby

xxxvi lod silff \i Kensgyllen Peni/zgu I 4I marÅ;

Aff Eedh

iii lod Peninga xii sk Aff Rölande

ii mark Aff Norbi

i marÅ:

Aff Aeffsemark

iii lod Pen. vi sk Aff Hoböll

ij marÅ;

Aff Gesellher

xjx (191/2) marÅ-Aff Tyffledall j mark

vatzenda aff Botvid scriffuar the xl (40) hela klockor i funt oc et

N:o 10.

Kyrko- och prestegodsen efter original-jordeboken i kammar-arkivet i Stockholm.

Thetta eer Registerid aff presternes och Kyrkiorness påå Dall.

Byrstada stomps vpbörd.

Stompnen y Byestada, smör 2 pund, malt 1 tunna, hafra 1 tunna, daxwerke 3.

Stompnen y Grinstada, smör 4 pund, malt 1 tunna, hafra 1 tunna, daxwerke 3.

Stompnen y Erikstada smör 2 pund, malt 1 tunna, hafra 1 tunna, daxwerke 3.Niel? v Holmman. smör 1 Vi pund prestenom. kyrkione 1 pund. malt 1 tunna, haffra 1 tunna, daxuerke 3.

Anders y Litlaholnian smör l1^ j)und prestenom. kyrkionne l1^ pund, malt 1 tunna, haffra 1 tunna, daxuerke 3.

Torsten y Tören smör IVi pund prestenom. kyrkionne IVi- malt I tunna, hafra 1 tunna, daxuerke 3.

Enar y Borgen smör 2 pund presten. kyrkionne 2 pund. malt 1 tunna, haffra 1 tunna, daxuerke 3.

Eliff y Litlaborgen smör 2 pund prestenom, kyrkionne 2 pund. malt 1 tunna, haffra 1 tunna, daxuerke 3.

Lasse y Hede smör 2 pund prestenom. kyrkione 2 pund. malt 1 tunna, haffra 1 tunna, daxuerke 3.

Sigud y Vlffwaberg smör 2 pund prestenom, kyrkionne 2 pund, malt 1 tunna, haffra 1 tunna, daxwerke 3.

Hans y Kerra smör 2 pund prestenom. kyrkionne 2 pund. malt 1 tunna, haffra 1 tunna, daxuerke 3.

Biörn y Sörbo smör 1 pund prestenom, kyrkionne 1 pund, mall 1 tunna, haffra 1 tunna, daxwerke 3.

Jtem een eng heter Hackarwd skyilar Vi pund smör heltene prestenom och heltene kyrkionne.

Jtem en ödegård heter Gatan skyliar Va pund smör prestenom oc Vi kyrkionne.

Lårens y Biörnabol smör 4 marcker oc 1 pund prestenom. kyrkione 4 marker oc 1 pund.

Jt. en eng ligger y Halffwodzbyn skyilar prestenom 1 pund oc 1 kyrkionne.

Byrstada kyrkies upbörd.

Jt. Arnisholm y Nijgård skyliar Vi’ pund smör.

Niels y Holma 1 pund smör kyrkionne prestenom thet andra.

Anders y Litlaholman IV2 pund smör kyrkionne prestenom alt thet andra.

Torsten y Tören i Vi pund smör kyrkionne, prestenom thet andra.

Enar y Borgen 2 pund smör kyrkionne, prestenom thet andra.

Eliff y Litlaborghenn 2 pund smör kyrkione, prestenom thet andra.

Lasse y Hede 2 pund smör kyrkione. prestenom thet andra.Gestada kyrkies vpbörd.

Jt. Sigull ) l lffwatorp 2 pund smör kyrkione, prestenom alt thet andra szom förre scriffwit står.

Ilans y Kerra 2 pund smör kjrkione, prestenom alt thet andra.

Biörn y Sörbo 1 pund smör kyrkionne prestenom thet andra.

Ericstada kyrkies vpbörd.

Jt. Lårens y Biörnabolith 4 marker oc 1 pund smör kyrkione, prestenom thet andra.

Jt. en eng som ligger y Halwordzbyn skyliar årliga 1 pund smör kyrkione, oc prestenom thet andra.

Jt. een tridiwng y Gödabyn skyilar |1/i> pund smör kyrkione.

G rimskida kyrkies vpbörd.

Jt. nåkra ekror y Berga gairde szom skylla årliga Yl pund jern.

Jt. en eng y Swderbyn skyilar 2 skeling.

Jt. en eng y Bech äkyllar 4 hwita.

Fraendeforsa Stomps vpbörd.

Stompnen y Brålanda smör 3 pund, daxwerke 2.

Stompnen y Ryr smör 2 pund, daxwerke 2.

Anwnd y Gillisbyn smör 1 pund, daxwerke 2.

Erich y Holmaridh smör 1 pund. daxwerke 2.

Sten y Böön smör 1 pund, daxwerke 2.

Olaff y Stwuorid 1 pund smör, daxwerke 2.

Frendeforsa kyrkies vpbörd.

Jt. Olaff y Stwuorid 1 pund smör kyrkione, prestenom thet andra.

Jt. een eng kallas Flyboda skyliar 1 skeling.

Brålanda kyrkies vpbörd.

Jt. Anwnd y Gillisbyn 1 pund smör kyrkione, prestenom thet andra. Jt. Erich y Holmarid 1 pund smör kyrkione och thet andra prestenom. Jt. een part y Söderby skyliar 4 hwita.

Jt. en ödetompt heter Skintan skyliar 2 hwita.

Jt. en eng hether Kåten skyliar 2 hwita.Ryrs kyrkies vpbörd.

Jt. Steen y Bön 1 pund smör kyrkione, prestenom thet andra.

Jt. en halff ödeboll som heter Årboll skyliar 4 skeling \ gresgeell.

Jt. en part y ödegården heter Bollaridih skyliar 4 hwita > grcsgeel.

Örs Stomps vpbörd.

Stompnen y Holm smör 4 pund, malt 1 t:a, hafra 1 t:a, daxwerke 3, försl. hwart annat år.

Stompnen y Östanån smör 4 pund. malt 1 t:a. hafra 1 t:a, daxwerke

3. försl. l/2.

Stompnen y Gwnnisness smör 2 pund, daxwerke 3. försl. Vi-

Stompnen y Skållaridh smör 3 [pund,] malt 1 t:a: haffra lt:a, daxwerke 3, försl Vi-

Stompnen y Mwstasajther smör 2 pund. malt 1 t:a, Haffra L t:a, daxwerke 3, försl. ji>.

Stompnen y Jädrene smör 1 pund prestenom. kyrkione 2 pund, försl 1/2.

Mattis y Råda smör 2 pund prestenom, kyrkione 2 pund. malt 1 t:a, hafra 1 t:a, daxwerke 3, försl Vi-

Morten y Helene smör 1 Vi pund prestenom, kyrkione 1Vi pund, malt 1 t:a, hafra 1 t:a, daxwerke 3. försl. ViLårens y Vprwd smör 2 pund prestenom, kyrkionne 21/_> pupnd, malt 1 t:a. haffra 1 t:a daxwerke 3. försl Vi-

Niels scriffware y Ness smör 2 pund prestenom, kyrkionne 2 pund, malt 1 t:a, haffra 1 t:a. daxwerke 3, försl 1 2.

Ragnar y Blickene smör 1 pund prestenom. kyrkionne 1 pund. daxwerke 2, och thenna gård eer nybygdt.

Örs kyrkies vpbörd.

Jt. Morten y Hellene 1 Vi pund smör kyrkione: alt thet andra prestenom.

Jt. Wrångabech 1 pund smör.

Jt. en ödegård heter Tokaberga skyliar 1 pund smör.

Jt. 2 tompter ) Tostabyn skylla 1 pund smör.

Jt. en eng heter Lackabyn skyliar Vi skeppa salt.

Jt. en eng heter Rwdit skyilar 2 skeling.Holms kyrkies vpbörd.

Jt. Mattis y Rada 2 pund smör kyrkionne. prestenom alt thet andra. Jt. Lårens \ Wprwd l1^ punl smör kyrkionne: prestenom alt tliet andra.

Lasse y Rösen \ Esle^kogh pund smör.

Jt. en ödegård ligger \ Loffsbyn skyliar 2 pund smör.

Jt. en tompt y Swerkilsbyn skyilar 1 skeling.

Jt. en tompt y Siclijaseter skyliar 2 skeling.

Jt. en tompt heter Tiernakil skyilar 2 skeling.

Jt. en tompt heter Vestebrecka skyilar 4 skeling.

Jt. en tompt szom heter Skogsboll är inthet skat lagdt.

Jt. Niels scriffware y Ness 2 pund smör kyrkionne: prestenom alt thet andra.

Jt. en ödetompt ssom heter Hökaberg sk) Ilar 4 skeling.

Jt. en tompt heter Hedzwich skyliar 4 skeling.

Jt. en tompt heter Kåkend en fierdepart skyliar 4 hvita.

Jt. en eng heter Duuolkyl skyliar 2 skeling.

Skållaridz kyrkies vpbörd.

Jt. Lårens y Wprwd 1 pund smör. Holms k}rkio oc prestenom alt thet andra.

Jt. aff Stompnen ibid. 1 pund smör.

Jceders kyrkies vpbörd.

Jt. aff Stompnen 2 pund smör oc prestenom alt thet andra ssom förre scriffwit star.

Jt. aff Krwnebolit y Grinstada logn 1 pund smör.

Gwnnarsness kyrkies vpbörd.

Jt. en ödetompt hether Löffsbolit skyliar 2 skeling.

Dalskogs kyrkies vpbörd.

Jt. Ragnar y Blickene 1 pund. smör kyrkionne. prestenom alt thet andra.

Östenå kyrkies vpbörd.

Jt. 2 pund smör oc 11 skeling penninga och en hvijtt.

Jt. Tesssa 3 kyrkior era åfflagde ssom er Östenå. Dalskog oc Mvvsta-saether.Mustasa’thers kyrkia intliet meer en tiionden.

Högasasthers Stomps vpbörd.

Stompnen y Jernboda smör 3 pund. malt 1 t:a. daxwerke 2.

Stompnen v Rennelanda smör 2 bo pund. malt 1 t:a. daxwerke 2. Stompnen y Rwgbgerde smör 2 pund. malt 1 t:a. daxwerke 2. Stompnen y Leredala smör 2 pund. malt 1 t:a. daxwerke 2.

Jacob y Yxaness smör 1 pund pre*tenom. kyrkione 1. malt 1 t:a. daxwerke 3.

Lårens y Ekarabodh smör 1 pund prestenom. kyrkione 1. malt 1 t :a. daxwerke 3.

Michil y Twethen smör I l/o pupnd prestenom. kyrkione ld-j pund. malt 1 t:a. daxwerke 3.

Redar y Bratan smör lVo pund. malt 1 t:a. daxwerke 2. Högascethers kyrkies yphörd*).

Swen y Ingellaridh smör 1 pund prestenom kyrkione 1. daxwerke 2. Jt. Jacob y Yxaness 1 pund smör: prestenom alt thei andra Jt. Lårens y EkarebocLh 1 pund smör. prestenom alt thet andra.

Jt. Michil y Twethen Id o pund smör. prestenom alt thet andra.

Leredals kyrkies vpbörd.

Jthem en tompt ligger wnder Vmlijden skyilar 1 kalfskin.

Jt. en tompt ligger wnder Lereqwilla -kyllar 2 Skeling.

Rennelanda kyrkies vpbörd.

Jt. aff Stompnen ibid. 1/opund smör.

Jerboda k) rkia inthet annat en tiiondhenn.

Rwghgerda kyrkia inthet annat en tiiondben.

Jt. tessa efftherfyliandes ödegärda höra Leredala kyrkio tijl.

Jt. en ödegårdh hether Bergswden ^k\llar 2 skeling.

*l På ett annat -tälle i Jordebuken f. 320 finnes följande anteeknina: Paa Dali som rapatt är från kyrkian o<-h pre-lerne . . . Jt«m en ödegårdh kalla-Tostaridh ocb linjer vnder liragdaseter och tlier gich off ilb gammalt faar medh vllen och thet fnrbödh Niel- Krwmmes foile för nåkur ar -idan urli hörir samma ödegård Höga-eier- presten (¡1 halff och helfftene kyrkian till.Jt. en ödegård hether Biörnaridh skyliar 2 skeling.

Jt. en tompt wnder Estrakolla skyliar 2 skeling.

Ferielanda Stomps vpbörd.

Stompnen y Ödborga smör 2 pund. daxwerke 3.

Stomj)nen v Torp smör 4 pund. malt 1 t:a, daxwerke 3.

Stompnen y Ryr smör 4 pund.

Anders y Hellewadh smör 2 pund, malt 1 t:a, daxwerke 3.

Brynnolf y Hede smör 1 pund prestenom kvrkione 1, malt 1 t:a, daxwerke 3.

Swen y Ingellaridh smör 1 pund prestenom kyrkione 1. daxwerke 2. Brynnolff y Kvllesether smör 2 pund prestenom, kyrkionne 2, malt 1 t:a, daxwerke 3.

Olaff y Grindaboll smör 1 pund prestenom. kyrkione 1. daxwerke 2. Anders y Lwndaby smör 1 pund prestenom, kyrkione 1, daxwerke 2. Söffrin y Skellaboda smör 1 pund prestenom, kyrkione 1, daxwerke 2. Hanis y S^mmarholt smör 1 pund prestenom, kyrkione 1, daxwerke 2. Jt. eet Jordastycke ij Bondanesa gerde skyliar 1 pund smör.

Jt. en eng wijd Litlasasther kallas Höghsaengian skyliar 1 pund smör. Jt. ]A gard y Nesbyrd skyilar 1 pund smör. halfft prestenom, oc halfft kyrkione.

Ferielanda kyrkies vpbörd.

Gwlbrand y Margrittatorp smör 1 pund. Och thet låg wnder Sancta Margareta altare.

Jt. Brynnolph y Hede 1 pund smör kyrkione, prestenom thet andra. Jt. Swen y Jngellarydh 1 pund smör kyrkionne, prestenom alt thet andra.

Jt. Brynnolph y Kyllasaether 2 pund smör kyrkionne och thet holler presten wijn före, oc prestenom alt thet andra szom förre skriffwit står.

Jt. Olaff y Grindabol 1 pund smör kyrkione, prestenom alt thet andra. Jt. en ödegård kallas Såndwijck skyilar 1 pund smör.

Jt. en ödegård hether Rån skyliar 1 fyrick.

Jt. en eng hether Biörnswnd skyliar 4 hwijta.

Jt. en ödegård hether Spångaridh skyilar 4 skeling.Ödeborga kyrkies vpbörd.

Jt. Anders y Lwndaby 1 pund smör kjrkione och therföre haller proaten uijn. presten alt thet andra.

Jt. en ödegård szom hether Högyen skyliar 1 L> pund smör.

Jt. en ödegård hether Kalffsrydh skyilar 4 skeling.

Torps kyrkies vpbörd.

Jt. Söffwerin y Skellaboda 2 pund smör kyrkione, thet ena tager presten ij wijnpeninga oc alt thet andra prestenom szom förre står.

Jt. Hans y Gummarholt 1 pund smör kyrkione. prestenom alt thet andra.

Jt. en ödegård hether Hommoll skyliar 4 skeling.

Jt. Cklockarebolit ibid. skyilar 4 skeling.

Ryrs kyrkies vpbörd.

Jt. en ödegård hether Tuuva skyliar 4 skeling kyrkione och 4 preste-nom, och kyrkione 4 skeling ij uijnpeninga.

Jt. ödegård ligger wijd Bondane hether Tijnrydh skyliar 1 skeling.

Stenaby Stomps vpbörd.

Stompnen y Ärtemarken smör 5 pund. matt 1 t:a. daxuerke 3. försl 1.

Stompnen y Eskiehwlt smör 2 pund. malt Vi t:a. daxuerke 2 försl 1.

Stompnen y Tislaskogh landgille 6 skeling. thij han ligger öde oc haffuer ligat öde 40 åår.

Stompnen y Bechen smör Vi» pund oc inthet mer thij han ligger öde.

Engilbridt y Diwpawijken. smör 1 pund preistenom, 1 pund kyrkione, malt Vi» t: a, daxuerke 3, försl 1.

Anders y Bergana smör 2 pund prestenom, 2 pund k\rkione, malt 1 t:a. daxwerke 3, försl 1.

Olaff y Ekaboll smör 1 pund prestenom kyrkione 1, malt 1 -j t:a, för>l 1, daxuerke 3.

Jt. halfft Bellaness hörir tijl Stompnen } Stenebvgd oc k\ rkione tlier saimnastadz oc halfft; Skatthar langille 1 pund smör helff-tena prestenom oc helfftena k\ rkione.

Hans y Biörnuijken smör 2 pund tijl prestenom oc tijl kyrkione tlier saimnastadz oc annat året tijl Eds stompn oc kjrkio.

Jt. en ödegärd ligger under Högxbyn hether Hwken. skyliar 2 skeling.St-eruibygils kjrkius \pbörd.

J t. Anders } Berga 2 pund smör kyrkione. prestenom alt t het andra. Oluff y Ekaholit 1 pund smör kyrkione, prestenom alt thet andra. Olaff ) Brattateyen smör 1 pund, daxwerke 3, malt Yl t:a? försl 1.

Ärtcniark kyrkies vphörd.

Engilbricht \ Djwpawick 1 pund smör kyrkione. prestenom thet andra. Jt. Söderberga ligger vrnder Gedene 2 hwita.

Jt. en ödegård ligger under Flaten skyliar 2 bwita.

Eskkwltz kyrkies vpbörd.

Jt. en ödegård lietber Aåken skyliar 1 pund smör.

Jt. en ödegård heter Tånghen heltena tijll kyrkione oc heltena tijl skatten giffuer kyrkione 2 skeling årligha.

Hcchz kyrkies vphörd.

Jt. en ödegård hether Giodzridh skyliar 4 skeling.

Jt. en ödegård ligger under Ödebyn, heter Torp skyliar 1 skeling.

Tijsleskogs kyrkies vpbörd.

Jt. 2 tompter liggia under Högxbyn then ena heter Naesit oc then andra Slåttawiken. skylla 4 hwita.

Jt. 2 tompter ligga under Flatarydh then ena hether Skårdalen oc then andra Kensbyn skylla....................

Jt. en tompt ij Frödskog sogn szom kallas Smidsrwdh skvllar 2 hwijta. Edz stomps v^pbörd.

Stompnen y Rödelanda smör 4 pund, malt 1 L:a. daxwerke 3. Stompnen ) Geesséether smör 2 pund. malt Yl t:a- daxwerke 3. Stompnen y TyTftedal smör 2 pund. daxwerke 2.

Stompnen y Nyffsemarken smör 2 pund, malt Yl t:a^ daxwerke 3. Stompnen y Högabola smör 3 pund, malt lt:a, daxwerke 3.

Jon y j\yrbbila smör 2 pund prestenom, kyrkione 2. malt lt:a. daxwerke 3.

Peder y Byrgielidh smör 1 pund prestenom, kyrkione 1, malt 1 t:a, daxwerke 3.

Niels y Bodene smör 1 pund prestenom, kyrkione 1, malt 1 t:a. daxwerke 3.Arwidh y Bön smör 1 pund prestenom. kyrkione 1. malt 1 t:a. daxwerke 3.

Peder y Lwndana smör 1 pund, malt V2 t:a daxwerke 2.

Jt. aff Biörwijken i/2 pund smör. t:a malt. 3 daxwerke. thet andra tijl stompnen y Stenaby.

Niels y Såndaridh smör 1 pund helfftena kjrkione oc lieltena prestenom, malt t:a. daxwerke 3.

Jon y Åsnabyn smör 1 pund prestenom k) rkionne 1. malt 1 t :a, daxwerke 3.

Jt. åff en ödegård y Geessether 1 pund smör.

Jt. åff Odnen 1 pund smör Jt. åff Stran 1 pund smör.

Jt. åff Skåttene 1 pund smör.

Jt. åff Stenmor V# pund smör.

Jt. aff Stenarwd 4 kalffskijn.

Eds kyrkies vpbörd.

Jt. Nybbila 2 pund smör kyrkione, prosten om alt thet andra.

Jt. Bergislidh 1 pund sniör kyrkione, prestenom thet andra.

Jt. Bodene 1 pund smör kyrkione, prestenom thet andra.

Jt. Mwgadalen skyilar l/> pund smör.

Jt. en tompt szom heter Lidhaboda skyilar 4 skeling.

Jt. en tompt szom heter Rönhwlt ^kyllar 2 skeling.

Jt. en tompt szom heter Corsskiel sk) liar 4 hwita.

Jt. en ödegård szom hetr Enggena skyliar 1 pund smör.

Jt. en tompt szom ligger tijl Skitwrwdh skyliar 3 skeling.

Rödetanda kyrkies vpbörd.

Jt. åff Bön 1 pund (smör kyrkione. prestenom alt thet andra.

Niels y Byrkijdh smör 3 pund.

Jt. en ödegård szom heter Kårraholit skyliar 6 skeling.

Jt. Amfridabyn skyilar 4 skeling.

Jt. Berggiatorp skyliar 2 skeling.

Jt. Hellaren skyliar 1 skeling.

Jt. Holmen iskyllar 1 skeling.

Jt. Nesbyn skyliar 1 skeling.Gessethers kyrkies vpbörd.

Jt. Bra?kit 1 pund smör.

Jt. Ringastada 1 pund smör.

Jt. Solberga 2 skeling.

Jt. Torlabyn 2 Iskeling.

Jt. Fårawarp 2 skeling.

Tyfftedals kyrkies vpbörd.

Jt. åff Holt 2 skeling.

Jt. åff Biörnabyn 2 skeling.

Jt. åff Tyfftasaether 2 skeling.

Jt. åff Nora 2 skeling.

Jt. åff Lwndana 4 skeling.

Jt. åff Wdbolit 1 skeling.

Jt. åff Bösatorp 1 iskeling.

Nyffsemarka kyrkio inthet meer en tiiondhen.

Ilögaboda kyrkies vpbörd

Jt. åff Åsmebyn 1 pund smör: prestenom thet andra.

Jt. åff Såndaridh ^2 pund smör: prestenom thet andra.

Jt. Bliksidan skyilar 1 skeling.

Jt. åff Sångaridh 2 skeling.

Jt. åff Tormodsboda 2 skeling.

Esleskogh Stomps vpbörd.

Stompnen y Ååmoll 4 pund smör oc then haffwir Swen Kart. Stompnen y Moo smör 3 pund. daxwerke 3.

Stompnen y Fröskogh smör 2 pund. gengerd ^ marek, kyrkione ibid. 6 skeling. daxwerke 3.

Stompnen y Laxarebygdan smör 3 pund, daxwerke 3.

Olaff y Heden ismör 4 pund. daxwerke 4.

Lasse y Torpa smör 2 pund, daxwerke 2.

Arne y Skeffwika smör 3 pund och fordom gick ther 1 pund hwmbla oc daxwerke åff, oc nw inthet meer en smör.

Peder y Litlastran smör 1 pund, gengerd 4 skeling, kyrkione 6 skeling. Peder y Bergh smör 3 pund. daxwerke 3.

Jt. en halff gård y Flatabyn skyilar 4 skeling prestenom och 4 kyrkione.Eshskogs kyrkies vpbörd.

Jt. en ödegård under Stran szom hether Siundagienge skyliar 1 pund talgh.

Jt. en tonipt under Kyrkieheden kallas Swelghen sk)liar 4 hwita.

Jt. en tonipt szom ligger \.nder Backa szom hether Kijllegenge .skyliar 1 skeling.

Jt. Brynolph y Bolsbyn y Suanskog sogn szom sk) liar 1 löp salt tijl Esleskogs kyrkia.

Jt. en tonipt szom kallas Corsb\n ligger under Torpana sk\llar 4 bunta. Jthem en tompt ibid. kallas Knifflaboda skyilar 2 skeling.

Jt. en tompt under Ness kallas Högahede skyilar 1 skeling.

Jt. een ödegård y Ärtemarcka sogn szom kallas Espeness skyliar 4 skeling.

Ämoll kyrkies vpbörd.

Jt. een tompt under Stompnen ibid. skyliar 4 skeling.

Jt. en tompt heter Såndarijd skyliar 1 skeling.

Jt. eet örttwgha landb y Sael>\ skyilar 1 örttugh.

Moo kyrkies vpbörd.

Jt. Y2 gård y Öyarsbyn skyliar 1 pund iern.

Fröskogs kyrkies vpbörd.

Jt. en tompt y Syderbyn skyliar 1 örttugh.

Jt. en tompt heter Reffsalen skyliar 1 örtug.

Jt. en tompt heter Ragnillarwdh skyliar 1 örtug.

LaxarebygJz kyrkies vpbörd.

Jt. en fierdepart aff Flatabyn skyilar 4 skeling.

Jt. en tompt szom heter Ösan skyliar 2 skeling.

Tysse stomps vpbörd.

Stompnen v Ådnenrskogh smör 4 pund. malt 1 t:a. haffra 1 t:a, daxwerke 3.

Stompnen y Tydio smör 3 pund, malt 1 2 t:a. hafra t:a, daxuerke 3. Påwel y Annmvndabyn smör 3 pund, malt ^ t:a, hafra 1 2 t :a. rlax-uerke 3.Niels y Södergardhen smör 1 pund. malt j/_> t:a, hafra Y> t;a, daxwerke 3.

Lassa \ TTallabolit smör pund prestenom, kyrkionc 1V-_>. malt

y~2 t :a. hafra V? t:a. daxwerke 3.

Mons y Vignes smör 2 pund prostenom. kyrkione 2 pund. malt 1 t:a, hafra l t:a, daxwerke 3.

Anders y Stenisb) smör 2 pund prestenom. k) rkione 2, malt 1 t:a, haffra 1 t:a. daxwerke 3.

Niels y Torpa smör L1/*» pund. malt V2 t:a. haffra 1/-2 t:a. daxwerke 3.

Tysse kyrkias vpbörd.

Erieh y Heslebaoka smör 4 pund.

Jt. Södrebol 1 pund smör.

Jt. een tompt heter Shvmnarid skyliar 2 skeling.

Jt. en tompt heter Kråketorp skyilar 2 skeling.

It. en tompt heter Digerholt skyliar 2 skeling.

Jt. en tompt ligger widh Sotalnn sk) Ilar 4 skeling.

Ådnemskogh kyrkies vpbörd.

Jt. Vignos 2 pund smör. prestenom alt thet andra.

Jt. Stenisby 2 pund smör, prestenom alt thet andra.

Jt. Hallabolit 1% pund smör. prestenom alt thet andra.

Olaff y Ness smör 21/* pund.

Jt. een tompt hether Glaesan skjllar 3 skeling.

Jt. een tompt hether Wtengian skyliar 2 hwdta.

Jt. en tompt heter Litlabrecka skyliar 2 gråskin.

Jt. en tompt heter Brennaridh skyliar 2 gråskin.

Tidio k)rkies vpbörd.

Jt. een tompt heter Skeggiabol skyilar 3 gråskin.

Blomskogh Stomps vpbörd.

Stompnen y Silbodal salt 2 löp. malt 1 t:a, daxwerke 4.

Stompnen y Tranekijl salt I löp, ,gengerd Y> mark, daxwerke 2. Stomj)nen y Värwich smör 1 pund, salt 1 löp. daxwerke 3.

Stompnen y Tårskog salt 1 löp. daxwerke 2.Olaff \ Tyr\osb)n salt 2 löpa. gengärd 1 • > mark, daxuerke 4.

Erich \ Uögåridh salt 2 löpa. gengerd !i mark, daxuerke 4.

Sale \ Måsawich salt 1 löp. gengerd 1 L> mark. daxuerke 4. Jt. k\rkione Vi niark.

Jt. een öö szom kallas Gummanell sk\llar 2 skeling.

Blomskogs kyrkies vpbörd.

Peder y Eedh penninga 1 mark. gengerd Vi mark. daxuerke 3.

Olaff y Litlebuda peninga V* mark. gengerd V] mark. daxuerke 3. Jt. en tompt leyer presten aff kyrkione helher Gatan skyliar Vi mark. Jt. en tompt ligger under Ness hether L\ckia skyLlar 2 hwita.

Jt. en tomptastadh ligger under Wick sk)liar 2 gråskin.

Jt. en tomptastadh ligger under Nerisb) n kallas Bierulsrudb sk\llar 2 gråskin.

SiJbodals kyrkies vpbörd.

Jt. en ödegård ligger under Sillagård kallas Trondaby skyliar 2 gråskin, oc aff gårdhen 1 hwijt.

Tranakijls kyrkies vpbörd.

Jt. en ödegård ligger under Buda skyliar 2 gråskin.

Jt. en ödegård ligger under Ketilsbyn szom kallas Parsarid skyilar 2 hwita.

Jt. en halff ödegård kallas GOteness skyliar 2 gråskin.

Wåruiks kyrkies vpbörd.

Jon y Edh ipeninga 6 skeling. daxuerke 2.

Jt. en tomptastad ligger under Wåmmerwieh skyilar 2 graskin.

Jt. aff Gelleness 2 gråskin.

Tårskogs kyrkies vpbörd.

Jt. en ödegård vnder Stomjmen ibid. sk) liar 4 hwita heter Ha\em. Holmedal stomps vpbörd.

Stompnen y Tysmarck salt 2 löpa. gengerd Vi’ mark. daxuerke 6. Stompnen y Östeualsskog salt 2 löpa, gengerd ]/2 mark. daxuerke 6. Stompnen ) Kalffwalanda tsaJt 2 löpa, gengerd Vi mark. daxuerke 4. Stompnen y Fvglawich salt 2 löpa, gengerd mark. daxuerke 2. Olaff y Ertatiern salt IVi löp, daxuerke 2.Holrnedals kyrkies vpbörd.

Jt. äff Bredewiken 2 hwita.

Jt. iiff Biörnsåndhen 2 skeling.

Jt. åff Bön 2 kalffskin.

Jt. åff Hög 2 kalffskin.

Ficglmoiks kyrkes vpbörd.

Jthein åff Diypadålen 2 hwita.

Jt. aff Nestwijken 4 skeling.

Tysmarko kyrkies vpbörd.

Jt. åff Öffwer Hån 8 skeling.

Jt. åff Ödebyn 1 gild kohwdli.

Jt. åff Swnsrwdh 4 skeling.

Östeualsskogs kyrkies vpbörd.

Jthm åff Boda 2 skeling.

Jt. åff Swemsbyn 4 hwita.

Kalfjicalarula kyrkies vpbörd.

Jt. aff Alnalidhn 1 kalffskin.

Jt. aff Solberga 1 kalffskin.

Jt. åff Måsarvdh 1 skeling.

Jt. åff Amodh 2 hwita.

Uti samma register upptagas följande hemman med sin skatt under Skara domkyrka:

Påå Daall.

Knyttekier smör 3 pund.

Corsby smör 6 pund.

Bredawiken smör 4 pund.

Under biskopsstolen i Skara: Hoxtorp påa Daall smör 2 pund.

Under Prepositura i Skara upptages följande:

På Dall.

Jon y Strandh smör 4 pund.

Swderbool smör 5 pund och holler 2 hesta.

Brecka smör 3 pund och han holler 2 hesta.

Xesit smör 2 pund och han holler 2 hesta.FROMMA STIFTELSER

och större gåfvor till kyrkor, fattiga, boställen för prester och skollärare, m. m. på Dal under endast de sisto 80 aren.

Sid.

1. Kr. Risells till Bolstads fattiga ......................... 16.

2. J. Dahlborgs till Grinstads fattiga, kyrka och boställe... 25.

3. Ax. Aminoffs till Gestads fattiga.......................... 30.

4. C. J. Engelkes d:o och Löfås-godsets underhafvande........ 30.

5. C. G. Mentzers till Erikstads kyrka........................ 34.

6. A. Jonssons till Erikstads fattiga......................... 34.

7. H. Stenbergs till Frendefors kyrka......................... 37.

8. Konung Carl XIV Johans till Örs kyrka...................... 48.

9. Fryxell-Langensköldska till flera fromma ändamål........... 51.

10. Langensköldska till komministersboställe .................. 57.

11. J. Larssons till prestboställe ............................ 58.

12. A. Utterholms till Skalleruds kyrka........................ 60.

13. Upperuds bolag till d:o d:o .............................. 60.

14. Ch. Ribbings till Holms kyrka ............................. 64.

15. Nödhjelps-kommitténs i Carlstad till Ryrs fattiga.......... 73.

16. Konung Carl XIV Johans till Torps fattiga ................. 75.

17. El. Svenskes till d:o...................................... 75.

18. M. K. Hedréns till fattiga i Högsäters pastorat............ 86.

19. J. J. Hedréns till Rännlanda kyrka ........................ 89.

20. G. Holmdorffs till d:o fattiga...................... 89.

21. 01. Jonssons till prestboställe............................ 96.

22. 01. Hanssons till d:o ............................. 96.

23. T. Wills till Xössemarks kyrka ........................... 104.

24. C. F. Ugglas till folkskola .............................. 113.

25. N. Kihlgrens till prestboställe .......................... 113.

26. A. Olssons till d:o 113.

27. L. M. Ugglas till kyrka och prestbol...................... 118.28. C. F. Uggla? till 2:ne folkskolor............................ 121.

29. H. Janssons till Hesselskogs kyrka........................... 132.

30. Sannne inans till Mo kyrka................................. 134.

31. A. M. Åbergs till Skeviks underhafvande...................... 140.

32. J. Åbergs till Åmåls kyrka ooh socknens folkskola ........... 176.

33. Samme mans till Åmåls fattigvård........................... 183.

34. M. K. Hedréns till d:o .................................... 183.

35. N. Stecksenius till arbetsinrättning i Åmål................. 183.

36. J. K. Reiman till fromma ändamål och Åmåls kyrka............ 187.

37. J. H. Askenstedt till flickskola i Åmål...................... 187.

38. L. G. Högdahl till orgelnistlön i Åmål....................... 188.

Oaktadt bemödandet att samla underrättelser om allt hit hörande, torde möjligen någon större förläning icke kommit till min kunskap och således saknas i denna beskrifning. Emellertid kan sannolikt antagas, efter hvad urkunderna för äldre tider gifva vid handen, att dessa här uppgifna gåfvor i fastigheter och annat närma sig i värde till enahanda beskaffade under hvilken 80-åra period som helst af katolska tiden, samt ganska betydligt öfverstiga gåfvorna under dess sista period. Men också hade den föregående katolska tiden varit så frikostig, att dess uppoffringar ej blott voro tillräckliga för den återstående delen af samma tidehvarf, utan gagnat intill närvarande stund, och skulle gjort det i än högre mått, derest icke en stor del af denna orts inköpta eller skänkta fastigheter m. m. blifvit olagligen inkräktad. Denna gifmildhet, sådan den här visade sig, hörde, — lika visst som gifmildheten i våra dagar, — icke till katolicismens lyten. Hon hade likväl flera verkliga sådana och var der-före 1527, så i Sverige som annorstädes, af den bättre tidsandans män ansedd fullmogen till sitt fall. Hon föll äfven fort hos oss i det yttre, handgripliga, för lystnaden mest begärliga. Till sitt inre kunde hon, enligt sakens natur, endast småningom falla samt lemna rum för ett bättre. Äran af sträfvandet till detta rena, ädla mål tillhör icke en, utan många, hvilkas namn äro till en del antingen förgätna, eller ställda mer eller mindre i skuggan bakom en enda personlighet. Det var likväl icke hos denna personlighet, som tanken på en sådan djupt inåt gående förändring i vart land först uppstod, blef varmt och oegennyttigt omfattad och afegen sannings drift fördes närmare sin utveckling. Deremot befinnes, enligt historiens vittnesbörd, den yttre omstörtningen bland hans första, fortfarande förnämsta, om just ieke enda s\ften. Onekeligen var detta också det indrägtigaste. ”Sköflingen väckte i hög grad folkets missnöje."’ Klandret öfver denna sköfling är således icke en sednare tids foster. Tvärtom är det samtidigt med händelserna, uttaladt af mer än en man. låt vara stundom i grofkorniga ord. men också öfver alltför grofkorniga handlingar.

Om en envåldsmakt utfärdade befallning till sina tjenare dels att insmyga i kyrkorna för att derifrån åt henne hemföra deras redbarheter, ”så hemligen att presterna der intet af veta skola.” dels utsände ombud, som öppet borttogo sådant gods. dels oåtspordt och obetaldt frantogo för-samlingarne och hela denna ort de fastigheter, som man antingen lagligen köpt, eller lagligen fått till skänks för allmänna, nyttiga ändamål: så skulle, — äfven om andra närskylda våldsgerningar icke förefunnos. såsom under första reformationstiden. — sadana maktens grofva missbruk svårligen af den moraliska känslan, eller af någon kristen kyrkas eller sekts trosbekännare kunna urskuldas, än mindre skrifvas in i räkningen bland Guds nådeverk. Hvarje fråga om lagjig eganderätts öfver-flyttning måste af laglig domstol afgöras. icke genom dens beslut, som har verkställande makten eller det tillfälliga våldet i sin hand. Detta har, alltsedan kristendomens anda fick intränga i samhällsordningarne och lagstiftningen, varit erkändt, under reduktioner före 1527 äfven öfligt. Det häremot stridande, godtyckliga, sådant det vid och efter reformationens början visat sig. eller kan komma att visa sig, torde således af samtid och efterverld aldrig böra öfverstryrkas med harfoten. eller om-gifvas med blomsterhäckar, emedan dessa skulle kasta en mörk och o-förtjent skugga öfver allmänna moralen och kristendomen. Reformatorn. — han må röra sig åt hvilket håll som helst, - måste ovilkorligen Iemna den lagliga eganderätten oantastad af godtycket, så länge han ej kan uppvisa någon paragraf i den gällande lagen, hvilken stadgar den Jesuitiska läran att ändamålet helgar medlen. ”Derigenom sörjer han för den rättvisa lagskipning och den aktning för lag och rätt. som äro \ilkor för samhällets bestånd, trefnad och lycka."

Man har äfven nyligen af allmänna tidningarne 'ett. att Orleanska prinsarne på detta skäl vågat i allvarsamma ord besvära sig öfver injurieroch plundring af deras egendoni, ehuru rofvet i Frankrike icke nu, såsom fordom i Sverige, till större eller mindre del ingått i den maktegan-des egen kassa. Det bör ej förmodas (ty magis arnica veritas), att någon historieskrifvare skall tyda dessa deras uttryck såsom smutskastning, eller uppföra de klagande på listan bland smädare derföre att högsta maktens innehafvare är starkare än mången genom allmänna folkrösten och arméen, och åtminstone hittills lyckats uträtta det ovärderliga goda att qväsa landets hydra, — eller om samma makt äfven förmådde qväsa den för en eller flera mansåldrar.

Må alltid fullkomlig rättvisa ske och loford gifvas en hvar, 9å länge han verkar inom laglighetens område till mensklighetens väl, men också i motsatt fall ett lika öppet, osockradt klander! Ty om ock genom Guds milda försyn något godt stundom kommer i följe med en omoralisk gerning. så är detta hvarken en slik mensklig gernings eller gernings-mannens förtjenst och berättigar oss icke att öfverskyla eller urskulda dem.

Såsom slutord har jag tagit mig friheten hänvisa till en jemförelse mellan sednaste katolska och sednaste reformationstidens gifmildhet mot fromma stiftelser, för att fästa uppmärksamheten på menskliga intresset härstädes i denna rigtning, hvaraf det vill synas, att detta intresse icke afsvalnat, än mindre upphört. Jag har äfven dristat uttala det visserligen icke obehöriga eller fördömliga deruti att, vid bedömmandet af till och med stora historiska personers handlingssätt, oskrymtadt, oförtäckt och allvarligt ogilla deras uppenbara, otvetydiga afsteg från den moraliska, kristeliga och medborgerliga lagens bud. Chacun le sien, ce n’est pas trop.

Kila den 3 Maj 1852.

A. L.GAMLA IIA X D11X G A It

intagna i denna beskrifning.

Af år. Del. Sida.

1273. Om gränsmärken för Dal i söder och vester........... 1. 37.

1325. Om d:o mellan östra oeh vestra Dal.................. 1. 40.

1349. Böter vid marknaden i Ilesselskog................... 1. 323.

1366. Hafwitzfors bortgifves ............................. 2. 62.

1367. Skuldebref, utgifvet på Dallaborg .................. 2. 24.

1370. Kungligt förbud att hysa Sven Basseson.............. 2. 218.

1380. Om Åsnabyn och Kolanger ............................ 2. 50.

1382. Köpebref på Räfkila ................................ 2. 42.

1382. Olaff Burgarsson afträder Hoghum.................... 2. 42.

1388. Erik Puke hyllar drottning Margareta ............... 1. 133.

1396. Räfstetings dom i Lödöse............................ 2. 211.

1397. D:o i Skara ........................................ 2. 211.

1403. Quitto, gifvet af Ulpho Grymsson ................... 2. 88.

1409. Birgitta Posses bekräftelsebref pa Nordkärr......... 1. 397.

1419. Basnckt Tdzons gåfvobref ........................... 2. 27.

1434. Sven Gunnarsson säljer Österby ..................... 2. 27.

1435. Jönis Magnusson vittnar om D:o ..................... 1. 228.

1437. Erik Sämundsson pantsätter gods .................... 2. 18.

1442. Ingvar Michelsson säljer Bode Amoll................. 2. 143.

1443. Kunglig fastställelse pä Nordkärr .................. 1. 397.

1444. Ingvar Michelsson bortgifver Amorda qvarn .......... 2. 142.

1449. Sven Jonsson gifver gods i morgongafva .......... 2. 28.

1457. Jöns Lagesson Posse får gods i förläning......... 2. 28.

1475. Eric Otteson bortbyter hemman ...................... 2. 103.

1488. Jordebok för Skara domprosten ...................... 2. 219.

1496. Knut Posse får gods i förläning.................. 2. 32.

1502. Arne Björnsson gifver gods till Wadstena......... 1. 398.1502. Wadstena kloster? jordebok............................ 2. 220.

1502. JohanHogenssonsdljerThorppm.fi........................ 2. 76.

1509. Ture Jönsson köper fastighet ......................... 2. 20.

1510. Olof Björnssons href till Svante Sture ............... 1. 214.

1512. Dalboarnes href till Sten Sture den yngre ............ 2. 222.

1516. 1) :o D:o ........ 1. 230.

1517. Sören Skoninghs href till L. Winther.................. 1. 136.

1517. D:o D :o ............... 1. 136.

1517. D:o D:o ............... 1. 138.

1517. Borgmästare och råds i Uddevalla tilldro.............. 1. 135.

1519. Dalboarnes href till Wiken ........................... 1. 138.

1521. Ture Jönssons bref till ståthållaren på Warberg... 2. 225.

1524. Gustaf I:s förläning till Er. Stake................... 2. 19.

1525. Habard Gwnnarsson säljer Thorpp ................ 2. 76.

1529. Gustaf 1 förhöjer skatten ............................ 1. 408.

1529. D:o begär två hästar af Ax. Posse..................... 1. 232.

1531. Om klockeskatten på Dal .............................. 2. 229.

1531. Om silfverskatten d:o ................................ 2. 231.

1532. Er. Stake får vidkännas Ellerön....................... 2. 103.

1532. Gustaf I :s bref om Kristian II....................... 1. 140.

1533. N. Foburg tillby ter sig Östanå södre................. 2. 66.

1540. Jordeboks undervisningen ............................. 1. 280.

1541. Gustaf I:s sätt att skrifva häradshöfdinge-fullmakt .. 1. 231.

1545. D:o bref om Bandene .................................. 2. 82.

1545. D:o återfordrar gods af Johan Roos ................ 2. 21.

1546. Fastebref på Bön. m. fl. i Jern....................... 2. 69.

1547. Register på kyrkornas och presternas fastigheter .... 2. 232.

1547. Gustaf I:s bref om vederlaget på Dal.................. 1. 401.

1547. D:o förklaring öfver indragningen af de andeliga

godsen .......................................... 1. 401.

1547. D:o om marknad vid Dalbergså.......................... 1. 325.

1547. Östanå norre. stom, bortbytes......................... 2. 66.

1547. Om handeln på Aorge .................................. 1. 328.

1547. Om Wrine qvarn ....................................... 2. 83.

1554. Om södra och vestra gränsen för Dal................... 1. 42.

1555. Förbud mot utförsel af boskap ........................ 1. 260.1559. Gustaf I:s bref om väntad ofred ....................... 1. 145.

1569. Johans III:s bref för Ra>mus i Ed...................... 2. 109.

1580. D:o om handeln på Norge ............................... 1. 329.

1582. Om gränsmärken för Dal i norr ......................... 1. 14

1582. Johan III :s påbud om försäljning af börde-rätten .... I 104

1583. D:o om pestilentien i Marstrand................... 1. 354.

1583. Beskrifning på Hessehkug- kvrka ....................... 2. 130.

1585. Bördesrätten till Tydje ilmn för-äljes................. 1. 106.

1590. Om Hönsebergs qvarn ................................... 2. 43.

1597. Carl IX:s sätt att 4crifva häradsböfdinge-fullmakl . . 1. 2.33.REGISTEK

Siffran antyder sida i 2:dra delen, utom der 1 hänvisar till l:sta delen.

Sid. Sid. Adamsrud i Erikstad . . . 35. Assarbyn i Ferglanda 80. Alltorp i Ödsköld 124. „ i Ör • ♦ . 48. Alsbyn i Laxarby 114. Assgertlebyn i Håbol 106. „ i Torrskog . . . 112. Asslebyn i Steneby 121. Amfribyn i Rölanda . . . 98. 106. Amlingen eller Ammeliden i Gesäter 97. \tlebyn i Steneby 123. • i „ „ i Ödsköld 124. Atterud i Grinstad 26. Amundebyn i Brålanda . 40. Attloherud i Håbol 106. „ i Holm . . . 64. Amunderud i Fröskog . 136. Backa i Brålanda 40. Amundserud i Skållerud 61. .. i Gunnarsnäs 55. Aneberg i Animskog . . . 148. Anfastebvn i Steneby . . . 121. 114. Ankälsrud i Tissleskog . 127. 73. 48. 144. Anolfsbyn i Skållerud . 60. ., i Warvik 110. i Ånimskog . . 148. Barkehögen i Tissleskog . . . 127. Anolfsbäcken i Frendefors 37. Backeliane i Skållerud 60. Apelbol i Ör 49. Backen i Rännlanda 89. Aritsholmen i Bolstad . . 16. .. i Skållerud 60. Arnebyn i Jerbo 92. .. i Animskog 148. 40. 116. .. i Råggerd 91. .. i OiLköld 124. Arvidsgård i Grinstad . . 28. .. i Ör 48. Askedaln i D:o . . 26. Backetomten i Laxarby 114. 124. Baggebol i Bralanda 40. 40 13-1. 97. Baggetorp i Ferglanda 82. Asmundetorp i Brålanda 44. Bakerud i Bolstad 17. „ i Högsäter 86. Baldersnäs eller Ballnäs i Steneby 121 Aspebol i Brålanda . . . . 40. Ballter eller Halltorp i Gestad 30. Aspekasen i Frendefors . . 40. .. .. .. i Råg«. erd 91. Assarby Berga i Ör . . . . 48. Bandene i Ferglanda 81.Barkerud i Mo.................... 135.

,, i Tortdkog ............... 112.

Barrud i Ör...................... 48.

Bartorp i Rölanda ............... 99.

Benebu i Skållerud ............. 61.

Bengtsfors i Artemark............ 117.

Bengtsviken i Ed ................ 101.

Bentorp i Töftedaln.............. 100.

Berg i Bolstad..................... 16.

.. i Erikstad................. 34.

.. i Frendefors .......... 37. 39.

.. i Gestad .................. 30.

.. i Gesäter.................. 97.

.. i Grinstad ................ 25.

.. i Gunnarsnä- .............. 55.

.. i Holm .................... 65.

.. i Jerbo ................... 92.

.. i Laxarby ................ 114.

.. i Ryr. Sundal ............. 44.

.. i Torp..................... 75.

.. i Töftedaln ...............100.

.. i Amåls socken.............142.

.. i Animskog ................148.

.. i Ödeborg.................. 78.

.. i Ödsköld..................124.

.. i Ör....................... 49.

Berga i Brålanda................. 40.

.. i Högsäter ............... 88.

.. i Ämål ...................140.

.. i Ör ..................... 4«.

Bergane i Dalboredden............ 139.

.. i Dalskog ............ .58.

.. i Grinstad ............. 25.

.. i Hesselskog ......... 132.

.. i Steneby ............ 122.

.. i Artemark ........... 117.

Bergerud i Nössemark ............ 104.

Berget i Frendefor- .............. 40.

Bergetorp i Rölanda............... 98.

Bergsboi i Brålanda............... 40.

Bergslätt i Ed .................. 101.

Bergön i Lerdal .................. 91.

Betslesäter i Ed ................ 101.

Betjscn i Ilabol ..............106.

Bikullen i Torp ................. 75.

Billingsfors bruk ....... 1: 312, 316.

.. sockneu ..........118.

Binäs i Frendefors............... 37.

Bjnggfors bruk ..................1: 317.

Bjurbem i Frendefors ........... 37.

Bjurviken i Ilabol................106.

Bjäkebol i Tösse ................144.

Björbyn i Tydje ...............147.

Björke i Rölanda................... 98.

.. i Tissleskog ................127.

Björkheden i Hesselskog ...........132.

Björkiln i Amål ..................140.

Björkåsen i Grinstad ............ 26.

Björkön i Skållerud ............ 61.

Björnebol i Erikstad ............ 35.

Björnebyn i Ed ..................100.

.. i Grinstad ........... 26.

.. i Steneby ..........122.

.. i Töftedaln ..........100.

Björnerud i Frendefors ........ 37.

., i Gestad ............. 30.

„ i Lerdaln ............ 91.

Björnt\eten i Bäcke ...............126.

Björserud i Ferglanda ............ 81.

„ i Ryr, Sundal ......... 45.

Björstad i Högsäter .............. 86.

Björsäter i Gunnarsnäs........... 55.

) Tösse .................145.

Blekan i Dalskog ............... 59.

Bleka i Ryr. Sundal ............... 44.

Blekslättan i Frendefors ........ 37.

Bligan i Steneby ...............122.

Blixerud i Grinstad ............ 25.

„ i Ör .................. 48.

Blomskog i Rännlanda............... 90.

Blåhakerud i Ödeborg ........... 79.

Bläsön i Lerdaln ............... 91.

Bockarsbyn i Ämål ..............140.

Boekerud i Gesäter ............ 97.

Bocklarud i Fröskog............137.

Boda i Torp........................ 75.nodaln i Ed.......................101.

Bodane i Bolstad ............... 16.

.. i Brålanda ............. 41.

,, i Dalboredden...........139.

i Ed ................... 101.

.. i Frendefors............ 37.

.. i Fröskog.............. 136.

.. i Gestad ............... 31.

,. i Håbol ............... 106.

„ i Högsäter ............. 87.

,. i Laxarby ............. 114.

.. i Lerdaln............... 91.

.. i Råggerd .............. 91.

.. i Rölanda............... 98.

.. i Tösse ................144.

,. i Wårvik .............. 110.

., i Ånimskog..............148.

.. i Ödsköld ..............124.

., i Ör ................... 48.

Bodraget i Frendefors ............ 39.

Bolet i Ånimskog..................148.

Bollerud Ryr, Sundal ............. 44.

Bollsbyn i Dalboredden............139.

Bollsbyn i Ånimskog ..............149.

Bollungen i Ryr, Sundal .......... 44.

Bollungsnäset i D:o............... 44.

Bolstads socken .................. 15.

Bomarken i Ed.....................101.

Borga i Tissleskog ...............127.

Borgan i Torrskog.................112.

Borgen i Bolstad ................. 16.

Bostorp i Ed 102.

Boterud i Ferglanda............... 82.

Botiltorp i Töftedaln ........... 100.

Bottnane i Laxarby .............. 114.

i Wårvik .............110.

Brakarebol i Jern................ 69.

Brandserud i Jerbo .............. 92.

„ i Ånimskog .............149.

Brasmeryr i Frendefors........... 38. I

Brasäter i Högsäter ............. 87.

Brattefors i Ödeborg............... 79.

Bratterud i Laxarby.............. 114.

Urebyn i Bralanda ................. 40.

Bregarden i Bolstad .............. 17.

Brene i Rölanda .................. 98.

Brct\et i Bralanda ................ 40.

Bre\ik i Tösse..................... 145.

Bre\iken i Torrskog................ 112.

Bringerud i Ärlemark .............. 117.

Bro i Holm ........................ 65.

Brohögen i Håbol..................107.

Bronan i Bolstad ................. 16.

„ i Ryr. Sundal ............... 45.

Bronäl i Jern .................... 69.

Bruket i Frendefors ............. 37.

.. i Högsäter............... 87.

Bruneberg i Rölanda................ 98.

Krun.-kult i Holm................. 64.

Bråbol i Jern .................... 69.

Bråhagen i Rölanda................ 98.

.. i Torp ................... 75.

Brål i Bralanda .................. 43.

Bralanda -orken .................. 40.

Bråna i Jern ...................... 69.

Brasäter i Högsäter ............... 87.

Bratekollserud i Frendefor- .... 38.

Braten i Ed .................... 101.

.. i Lerdaln ............... 91.

.. i Ödeborg................ 78.

Bratenäs i Torrskog...............112.

Bräekan i ITendefor» ........... 38.

.. i Gunnarsnäs........... 34.

.. i Jerbo ............... 93.

.. i Jern ................ 69.

,. i Rölanda ............. 98.

Bräcke i He-sel-kog............. 132.

.. i Ilög-äter.............. 87.

.. i Lerdaln ............... 91.

.. i \nim-kog ................. 1 19.

Bräeketorp i HejieUkog ...........132.

Bräken i Gesäter.................. 97.

Bränna i Habol .................. 106.

.. i Skallerud ................. 60.

Bränneberg i Frendefors .......... 38.

Bröslebaeka i HeoeLkog .......... 132.Brölegen i Steneby ..............122.

Bríitegárlen i Ödeborg........... 78.

Brötelen ¡ Ånimskog...............148.

Bröttorp i Gestad................ 31.

,. i Holm ................... 65.

Burbult i Ferglanda .............. 82.

Busken i Erikstad................. 35.

Bustebol ¡ Ör ................... 48.

Busterud ¡ Fröskog .............137.

Buterud i Tissleskog..............127.

Buxbol ¡ Ainål....................140.

Buxåsen i Ryr, Sundal............. 44.

Byn i Dalboredden ................139.

., i Fröskog..................136.

,. i Mo ......................134.

„ i Amål.....................141.

„ i Animskog ................149.

Bågen i Laxarby ..................115.

Båsane i Dalskog.................. 58.

Båsen i Hesselskog ...............132.

Båtevika i Torrskog...............112.

Bäcke socken .....................125.

Bäekebol i Gunnarsnäs............. 55.

Bäckefors i Bäcke........1: 315, 318.

Bäckehagen i Gestad............. 31.

,. i Grinstad ............ 25.

Bäckehvarf i Jerbo ............. 92.

Bäcken i Bäcke .................126.

., i Dalboredden ..........139.

.. i Grinstad ............. 25.

.. i Nössemark ............105.

.. i Ryr, Sundal........... 44.

Bäckenäs i Rännlanda ............. 89.

Bäckerböle i Ferglanda............ 81.

Bäcketomten i Erikstad............ 34.

Bälnäs i Ed.......................101.

Bärbo i Nössemark ................105.

Bärby i Högsäter.................. 87.

Bärböle i Ferglanda............... 81.

Bäsingebol i Frendefors........... 38.

Bästorp i Töftedaln ..............100. :

Böle i Håbol......................107. '

Böle i Rölanda ................... 98.

Bön i Bolstad ....... 17.

„ i Brålanda ....... 40.

„ i Bäcke ..........126.

.. i Ed .............101.

.. i Erikstad ....... 34.

„ i Gestad ......... 30.

„ i Håbol ..........107.

„ i Högsäter ....... 87.

„ i Jerbo .......... 92.

„ i Jern ........... 69.

„ i Ryr, Sundal .... 45.

„ i Råggerd ........ 91.

,. i Rölanda ........ 98.

„ i Steneby ........123.

., i Torrskog .......112.

„ i Töftedaln .................100.

.. i Ärtemark .......116.

i Ödsköld ...................124.

„ i Ör ............. 48.

Carlsgåfva i Ärtemark ............117.

Dagsgerde, Dagsholm i Ferglanda 79.

Dalboredden, socken...............138.

Daln i Hesselskog......132.

„ i Laxarby ........114.

„ i Nössemark ......104.

.. i Rölanda ........ 98.

i Tissleskog ................127.

i Tösse ....................144.

.. i Amål ...........141.

„ i Ärtemark .......116.

,. i Ödsköld ........124.

Dalskog socken ................... 56.

Dansbo i Dalskog.................. 58.

Dansängen i Bolstad............... 16.

Darkerud i Ör..................... 49.

Delefors i Gesäter................ 96.

Derehult i Tösse .................145.

., i Warvik ..................110.

Derrenäs i Frendefors ............ 38.

„ i Amål......................140.

Derreviken i Frendefors........... 38.Dingelvik i Steneby . . 122. Diserud i Nössemark . . 104. Disingstaka i Frendefors .... . . 38. Djupedaln i D:o .... . 39. ., i Gesäter . 96. Djupslund i Änimskog . 14-8. Djupviken i Artemark . 116. Djurud i Dalboredden . 139. Dottetorp, Dotorp i Brålanda . 40. Drombyn i Tydje . 147. Dukekiln i Holm . 65. Dykälla i Frendefors . 38. Dyreberg i Bolstad . 16. Dyrehög i Brålanda . 40. Dyretorp i Ferglanda . 81. Dåfverud i Artemark . 116. Eckre i Erikstad . 34. Ed socken . 101. .. i Ferglanda . 81. ,. i Wårvik . no. : „ i Ör . 49. ., vestra i Ed . 102. Edstena i Högsäter . 87. Edstenatorp i D:o . 87. Edstorp i Ör . 48. Edsviken i Artemark . 116. Efnebyn i Fröskog . 137. i ., i Steneby . 122. ., i Ödsköld 124. 1 Efvenstorp i Ryr, Sundal . 44. Efvensäter i Ferglanda . 81. 1 Ekarebol i Bolstad . 16. ' Ekarebol i Högsäter . 87. Eke i Steneby . 121. Ekebol i D:o . 121. Ekebro i Grinstad . 26. , Ekelund i Steneby . 121. Ekelundsholm i Frendefors . . . . 40. Ekenäs i D:o . 38. Ekeråsen i Håbol . 107. Eketegen i Wårvik . 110. , Ekholmen i Gunnarsnäs . 55.

Eklamla i Gesäter................. 96.

Ekn> i Laxarby ...................114.

Ellgärde i Frendefors ............ 38.

Elmeryr i L) :o................... 38.

Elne i Torp....................... 76.

Elnebacka i Ryr, Walbo ........... 74.

Elofskärr i Holm ............. 6-1.

Elofverud i Lerdaln .......... 92.

Enarsrud i Ferglanda ........ 82.

Enarstakan i Frendefors .......... 38.

F.net i Steneby................... 121.

EnkeLrud i Ryr, Walbo ............ 74.

Eriksbyn i Skållerud.............. 61.

Eriksbyn i Ör .................... 48.

Erikstad -ocken ................. 34.

Erikstad i D:o.................... 34.

Erikstorp i BoUtad ............ 16.

Erlandsrud i Holm ................ 65.

Eskekärr i Frendefors ......... 38.

.. i Vnimskog ..............148.

Eslingetorp i Brålanda............ 41.

Espenäs i Hesselskog ...........132.

.. i Ärtcmark...............117.

Espesäter i Bolstad ........... 17.

Fagerhult i Ed ................. 101.

.. i Gestad ............. 31.

,. i Ryr. Walbo ......... 73.

,. i Råggerd............. 91.

., i Ämål .............. 140.

Fagernäs i Töftedaln............. 100.

Fageraand i Ed................ 102.

Fagerskog i Frendefors......... 38.

Falalunnane i Ör.................. 48.

Fam-diol i Grinstad .............. 26.

Famshed i Bäcke.................. 126.

Ferglanda socken ................. 80.

Fermerud i A mål................141.

Finnetorp i Grin-tad............. 26.

Finserud i Nö^emark ...........10-1.

.. i Åmål .............. 141.

Fjuk i Ed ....................... 101.

Fju~ i Wåmk ..................... 110.Fjäl! i Frendefors................. 38.

.. i Gestad .................... 30.

.. i Steneby....................121.

Fjälla i Gesäter................... 96.

Fjällane i Dalboredden.............139.

Fjällsäter i Högsäter.............. 87.

Fjällsökla i Frendefors............ 38.

Flatan i Hesselskog ...............132.

.. i Laxarby ...................114.

.. i Ärtemark...................116.

Flatebyn i Laxarby ................114.

., i Lerdaln .................. 91.

.. i Ryr, Walbo................ 74.

Flaterud i Tissleskog............. 127.

Flatgärde i Holm................... 64.

Flathult i Dalskog................. 58.

Flatungebyn i Fröskog..............137.

Flickesäter i Frendefors........... 38.

Fiolanda i Torrskog................112.

Flybo i Frendefors ................ 38.

Fogelbacka i Holm ................. 64.

Fogelmyra i Brålanda .............. 40.

Fogelås i D:o ................... 40.

Forsane i Frendefors.............. 39.

.. i Gesäter................ 96.

Forsbacka i Mo ....................135.

Forsbo i Skållerud .............. 61.

For?ebol i Frendefors ............. 38.

.. i Ör ....................... 48.

Forsnäs i Tyd je...................147.

Framnäs i Holm .................... 67.

Frendefors socken ................. 37.

Fre-tersbyn i Jern ................ 69.

i Ör.................. 48.

Frillesäter i Tösse ...............145.

Frändöga i Ferglanda .............. 82.

Fröskog socken ................... 136.

Fröviken i Ödeborg ................ 78.

Fulska i Rölanda................... 98.

Funnebo i Dalskog ................. 58.

Furukärret i Torp ................. 75.

Furunäs i Laxarby..................114.

Fuska i Rölanda ................... 99.

F\Hinsien i \rtemark .... 116. F\r-ten i He^selskog 132. Fallebacka i Ör . . . 49. Fallebo i Ryr, Sundal .... 45. Farahuset i Bolstad 17. Fårenäs i Laxarby 114. .. i Ärtemark 116. Fårved i Gesäter 96. Furängen i Ferglanda .... 81. .. i Gesäter 97. Fölen i Ferglanda 81. Fö>kerud i Hesselskog .... 132. Gallmen i Animskog 149. Galthögen i Laxarby 114. Gapungebvn i Steneby .... 121. Gaseberg i Bolstad 17. Gasebol i Animskog 149. Gatan i Bolstad 16. .. i Brålanda 41. .. i Erikstad .. i Holm 65. .. i Tvdje 147. .. i Ör 48. Gatersbvn i Ferglanda .... 82. Gaterud i Dalboredden .... 139. Gerdsbvn i Tyd je 147. .. i Åmål 140. Germundebyn i Laxarby . . 114. Germunderud 1 Ryr, Walbo 74. Gerud i Torp . . . . 75. Gesslanda i Steneby 123. Ge=tad socken 29. Gesäter D:o 95. .. i Gesäter 96. Gillanda i Rölanda 99. Gillerud i Ödsköld 125. Gillesbvn i Bolstad 16. .. i Rännlanda .... 89. Gisslebyn i Gunnarsnäs . . . . Glumserud i Ferglanda . . . . 81. ., i Tissleskog . . 127. Glvsbyn i Bolstad 16.Glyxhult i Skållerud............. 61.

Gläsan i Ånimskog ...............148.

Gläserud i Håbol.................107.

Glätta i Rölanda ................ 98.

Gobyn i Fröskog .................137.

Gorutan i Gesäter................ 97.

Gottersbyn i Ärtemark ...........116.

Grafdaln i Nössemark ............104.

Granan i Ryr, Sundal ............ 44.

Grean i Ärtemark.................116.

Grelsbol i Mo....................134.

Grimmerud i Steneby..............121.

Grimserud i Högsäter ............ 87.

Grimsheden i Hesselskog .........132.

Grimstrand i Håbol ............. 107.

Grinebol i Ferglanda .......... 81.

Grinn i Högsäter................. 87.

Grinstad socken ................. 25.

Grinåsen i Ryr, Walbo............ 73.

Grobyn i Hesselskog..............132.

Grorud i Eil.....................102.

„ i Rännlanda ............... 89.

Grubbetorp i Brålanda ............41.

Grunsbo i Frendefors .......... 38.

Gråfålerud i Bolstad............. 16.

Gråsjö i Steneby ................121.

„ i Ärtemark ................116.

Gråsjöliane i Håbol .............106.

Gråttetorp i Frendefors.......... 38.

Grättisbo i Nössemark ..........105.

Grättved i Hesselskog ..........132.

Gröfva i Laxarby ................114.

Grönehög i Brålanda............. 41.

Grönevik i Frendefors .......... 39.

Grönhult i Dalskog ............. 58.

Grönlanda i Högsäter............. 87.

Grönåsen i Lerdaln .............. 91.

Grösäter i Jerbo ............... 92.

.. i Ör ................. 48.

Gullbrandsbyn i Torrskog.........112.

Gullesbyn i Ör................... 49.

Gullidan i Hesselskog ...........132.

Gullongebyn i Tissleskog ........127.

GuMungehögen i D:o ..127.

Gnmmesnäs i Torrwkog.............112.

Gunbjörbyn i Rölanda .. 98.

Gundlebol i Ör ................ 48.

Gundvarebyn i Ör ................ 48.

Gminarsbol i Åmål .............141.

Gunnar-näp i Ferglanda......... 81.

.. i Töftedaln..........100.

.. sorken .............. 51.

Gunnebyn i Tösse...............145.

.. i Ryr, Sundal ........... 44.

Gunne-byn i DaBkog ............ 58.

.. i Jern ............. 69.

.. i Töftedaln..........100.

.. i Wårvik ...........111.

.. i Ärtemark...........116.

Gunntorp i Rännlanda........... 89.

Guppedaln i Rölanda ........... 99.

Gusperud i Fröskog.............. 137.

Gustafsberg i Tösse.............. 145

Gustafsfors i Torrskog . . 1: 314, 317.

Guthem i Högsäter ............... 87.

<'»ut vi k i Holm................ 65.

Gyltungehyn i Änimskog ..........149.

Gyvika i Ärtemark ...............117.

Gäl-jö i Laxarby.................114.

Gasevika i Frendefors .......... 39.

Gå^evål i Mo ................... 135.

Gäddeståndet i Skållerud......... 61.

Gällnäs i Laxarby ...............114.

„ i Wårvik .............111.

Gällenäsudde i Gestad .. 31.

Gällsbyn i Ärtemark..............116.

Gäln i Gestad ................... 31.

Gärdsprud i Holm .............. 64.

Gäserud i Håbol ................ 107.

Gäserudsnä' i D:o................107.

Gäxbo i Råggerd ................. 91.

Göbyn i Erikstad................. 35.

Gölen i Hessel-kog ..............132.

Gömman i Frendefors .......... 38.

Gürud i Laxarby ................ 114.Hafden i Holm.................. 65.

.. i Steneby..............122.

Hafrelyckan i Skållerud........... 61.

Hageberg i Brålanda............... 41.

Hagen i Bolstad .............. 16.

„ i Brålanda ............ 42.

., i Grinstad ................ 26.

.. i Ryr. Sundal ......... 45.

.. i Ödeborg.............. 78.

„ i Ör................... 48.

Hajom i Töftedaln ................100. j

Hakenäs i Ed .....................101. :

Hakerud i Frendefors ............. 38.

Haine i Hesselskog ...............132. '

Halfvardsbyn i Ör ................ 49.

Hallan i Ryr. Sundal.............. 44.

Hallebo i Bolstad................. 17.

., i Råggerd.................. 91. ;

Hallebo] i Tösse .................145.

Hallorsbyn i Dalskog.............. 58. |

Hallster i Gestad................. 31.

Halängen i Bäcke..................126.

Hamnebacka i Ödeborg.............. 78.

Hamnekärr i Erikstad ............. 35.

Hamrarne i Grinstad ...............26.

Hanebol i Tösse ................145.

,, i Åmål ..................141.

Hanefors i Mo ............1: 307 319.

Haraldstorp i Gestad.............. 31.

Harehalsen i Tösse ...............145.

Haserås i Mo .....................134.

Hassle i Holm .................... 65.

Hattefjäll i Ryr. Walbo .......... 73.

Hedaln i Artemark ................116.

Hedan i Dalboredden ...........139.

i Dalskog ............... 58.

., i Erikstad............... 34.

., i Hesselskog.............132.

.. i Håbol..................107.

i Laxarby................114.

., i Tissleskog ............127.

i Artemark ..............116.

Hede i Bolstad ................... 16.

Hede i Ferglanda . . 81. „ i Gestad . . 30. ., i Grinstad . . 26. .. i Högsäter . . 87. i Torp . . 75. Hedebyn i Ör . . 48. Hedemarken i Ed . . 101. Hedene i Högsäter . . 87. Hedenstorp i Torp . . 75. lleljebyn i Brälanda . . 41. .. i Ryr, Sundal . . 44. ' Hellebäck i Erikstad . . 34. > He nniingsbol i Animskog .... . . 149. ! Ilendriksholm i Animskog .... . . 150. Henebvn i Mo . . 134. HeneHken i Häbol . . 107. .. i Tissleskog . . 127. i llensbyn i Fröskog . . 137. .. i Tydje . 147. 1 Hensviken i Animskog . . 149. Herrenäs i Artemark . . 116. Hesselskogs socken . . 129. Hilleboi i \nimskog . . 149. Hillingsäter i Ferglanda . . 81. Hindalebyn i Ed . . 101. Hindrikstorp i Gestad . . 31. ! Hinsetaka i Brälanda . . 41. „ i Rvr, Sundal .... . . 44. Hjelmlida i Ryr, Walbo . . 73. Hjerpestolen i Tissleskog .... . . 127. Hjert«äter i Ferglanda . . 82. , Hjertungen i Ör . . 48. Hjulsrud i Bäcke . . 126. Hjulsänzen i Gunnarsnäs .... Hocksäter i Ferglanda . . 83. Hogere i Gesäter . . 97. Hogsängen i Ferglanda . . 81. Ilolm ¿ocken . . 63. ,. i Holm . . 65. Holmen i Bolstad . . 17. „ i Brälanda . . 41. ., i Frendefors . . 38. .. i Högsäter . . 87.Holmen i Ryr, Walbo ............ 74.

„ i Rölanda .............. 98.

Holinerud i Brålanda............. 41.

., i Ryr, Sundal ........... 44.

Holsungebyn i Holm .............. 65.

Honerud i Gunnarsnäs............. 55.

Hopperud i Gestad ............... 31.

Homtveten i Ferglanda............ 81.

Hufvudginge i Ärtemark ..........116.

Hugeryr i Gesäter................ 96.

„ i Torrskog ..............112.

Hugnerud i Dalboredden ..........139.

Hugostrand i Håbol...............107.

Huken i Tissleskog ............127.

Hult i Ed .................... 102.

„ i Fröskog ...............137.

„ i Hesselskog ............132.

„ i Håbol .................107.

„ i Jerbo ................. 92.

,, i Torrskog ..............112.

„ i Tydje .................147.

„ i Töftedaln .............100.

„ i Wårvik.................111.

„ i Animskog...............149.

„ i Ödsköld ...............124.

„ i Ör .................... 48.

Hultet i Grinstad............... 26.

„ i Tissleskog ...........127.

Humletorp i Fröskog..............137.

Hunnebyn i Gunnarsnäs ........... 55.

Huseby i Torp.................... 75.

Huset i D:o 75.

Hvena i Bolstad ............... 16.

Hvitlanda i Tösse.........1: 308, 318.

Hvisbol i Ånimskog...............149.

Hvitteberg i Töftedaln ..........100.

Håbodane i Torrskog..............112.

Håbol socken ....................106.

Håbyn i Ferglanda ............. 81.

Håbolsbyn i Dalskog .......... 59.

„ i Holm ................... 65.

Håfvesten i Ödeborg.............. 78.

Håfreström i Skållerud . . . .1:316, 319.

Hakonebyn i Bolstad .............. 17.

Ilålane i Rölanda................. 98.

., i Töftedaln ..............100.

Halebacka i Gesäter............... 96.

Haltane i Grinstad .............. 26.

„ i Jern.................... 69.

„ i Rännlanda .............. 90.

„ i Ärtemark................116.

Ilåmule i Torp.................... 76.

flägnan i Ryr. Sundal ............ 44.

Häljansnäs i Holm ............... 65.

Häljebol i Tissleskog .......... 127.

Häljerud i Gestad ............... 30.

,, i Grinstad............. 26.

.. i Steneby .............122.

Hällan i Ferglanda ............... 81.

.. i Gunnarsnäs ............. 55.

., i Ödsköld ................124.

.. i Ör...................... 49.

Hällevad i Ferglanda.............. 81.

Hängele i Animskog................150.

Hängelsrud i Tösse ...............145.

Hängesten i Ödsköld...............124.

Iläre, Häreholm i Rännlanda .... 90.

Härlogsbyn i Holm ................ 64.

Härsbyn i Steneby ................121.

Härsrud i Laxarby ................114.

llärshult i Ferglanda............. 81.

Härslätt i Rännlanda ............. 90.

Härsängen i Högsäter ............. 87.

Häs»elbacka i Tösse...............145.

Häfteberg i Ed ...................101.

Hästeryr i Rölanda ............... 98.

Hästhagen i D:o .................. 98.

Hästön i Tösse....................145.

Hödaln i Rölanda.................. 98.

Höga i Bolstad.................... 16.

., i Brålanda ................. 41.

Högebo i Dalskog.................. 58.

Högen i Ed ....................100.

.. i Frendefors ........... 38.

., i Grin~tad.............. 26.

„ i Högsäter ............. 87.Högen i Ryr, Sundal.............. 44.

.. i Rölanda................ 98.

„ i Steneby ...............122.

., i Tissleskog ............127.

i Torp ................. 75.

.. i Töftedaln .............100.

„ i Ödeborg................ 78.

„ i Ör..................... 4«.

Högeryängen i Torp............... 75.

Högetakan i Ryr, Sundal.......... 45.

Högheden i Hesselskog............132.

Höghult i Lerdaln ............... 92.

i Torp ................. 75.

Höghus i Högsäter ............... 87.

Högkil i Håbol...................107.

Höglund i Tissleskog ............127.

Högsbyn i D:o....................127.

„ i Ör ....................... 48.

Högstorp i Bolstad ............ 17.

„ i Ryr, Walbo............... 74.

Högsäter socken ................. 86.

„ i Ferglanda................. 81.

Hökeberg i Holm.................. 65.

Hökedaln i Ed....................102.

Hökeliden i Holm................. 65.

Hökenäs i Wårvik ................111.

Hökerud i Holm .................. 64.

Hökesäter i Ed...................101.

„ i Håbol ..............107.

„ i Rölanda............ 98.

Hökestorp i Gestad .............. 31.

Hökhult i Ärtemark...............116.

Höljan i Gunnarsnäs.............. 55.

Höljerud i Steneby ..............122.

Hönseberg i Brålanda ............ 41.

Ilen i Rännlanda ................ 90.

Illebacka i Nössemark ...........105.

Illesäter i Högsäter ............ 87.

Ingelsrud i Ferglanda ........... 81.

Ingerud i Nössemark .............105.

Ingevalls Berga i Ör............. 48.

Ingribyn i Holm ................. 64.

Ingritorp i Bnlytad ... 16. lvägsbolm i Ödsköld . . . 125. Jakobsbyn i Grinstad ... 26. „ i Åmål . . . 141. Jakobsrnd i Töftedaln ... 100. Jaren i Nössemark . . . 105. Jerbo socken ... 92. Jerns „ ... 68. „ Östra i Grinstad ... 26. Jolsäter i Högsäter ... 87. Jonsbråna i Jern ... 69. Jonstorp i Gestad ... 30. „ i Torp ... 76. Jonsängen i Frendefors . . . ... 38. Jordalu i Nössemark . . . 105. Jusketorp i Steneby . . . 123. Järane i Laxarby . . . 114. Järsalen i Rännlanda . . . 90. ,, i Rölanda ... 98. Jörane i Ed . . . 102. Kallem i Laxarby . . . 114. Kallskog i Mo ... 134. Kalsrud i Frendefors ... 38. Kambol i Bolstad ... 17. „ i Holm . . . 64. Kappebo i Dalskog . . . 58. Karetorp i Rölanda ... 98. Karihagen i Grinstad ... 26. Karsbydaln i Hesselskog . . . . . . 132. Karsbyn i l):o . . . 132. Karse i Frendefors . . . 40. Karstahacken i Ferglanda . . . ... 81. Karstorp i Brålanda ... 41. Kasan i Wårvik . . . 111. ,. i Ärtemark . . . 117. ,. i Ödeborg ... 78. Kasenberg i Åmål . . . 141. Kaserna i Ferglanda . . . 82. .. i Laxarby . . . 114. Kassierud i Ödeborg ... 78. Kasslerådane i D:o ... 78.

Katrineholm i Steneby . . 1: 316, 318.Kattholmen i Frendefors ......... 38.

Katteberg i Ryr, Sunda! ......... 45.

Kattleberg i Ör.................. 50.

Kenäs i Wårvik ..................111.

Kesebol i Fröskog ...............136.

Kesnacken i Torrskog .............112

Kettelsbo i Laxarby..............114.

„ i Steneby ................121.

Ketterud i Töftedaln ............100.

Kikerud i Ryr, Walbo ............ 74.

Kilane i D:o ................... 73.

„ i Ånimskog ................148.

Killerud i Hesselskog............132.

Killingen i D:o .................132.

Killingerud i Grinstad .......... 26.

Kingebol i Ånimskog .............149.

Kistan i Tissleskog .............127.

Klapperud i Fröskog..............136.

Klefmarken i Ed..................101.

Klemetsbol i Brålanda............ 41.

Klemetstorp i Gestad ............ 31.

Klipa i Ånimskog.................150.

Klippersbol i Åmål ..............141.

Klockaretomten i Tösse...........145.

Klypan i Ryr, Sundal ............ 45.

Klåfvan i Ryr, Sundal............ 73.

Kläfverud i Frendefors........... 39.

Kläppe i Ödeborg................. 78.

Kläppersrud i Erikstad........... 34.

Kläppesnäs i Bäcke ..............126.

Klätten i Grinstad............... 26.

Klöfvan i Bolstad ............... 17.

„ i Frendefors............... 38.

Klöfvan i Grinstad .............. 26.

Knappstakan i Ferglanda.......... 81.

Knarrebyn i Fröskog .............137.

Knarretorp i Gestad.............. 31.

Knipan i Ed......................102.

Knollen i Ånimskog...............148.

Knotten i Torp .................. 75.

Knuflebodane i Hesselskog .... 132.

Knutserud i Torrskog ............112.

Knutstorp i Erikstad............. 35.

Knyltkärr i Åmål.................141.

Knölbua i Hesselskog ............133.

Knösterviken i Laxarby...........114.

Kolisbo i .Nössemark.............105.

Kollsbodane i Wårvik ............111.

Koppardaln i Rölanda ............ 98.

Kopparebol i Dalskog ............ 58.

Kopperud i Frendefors............ 38.

Koppungen i Hesselskog ..........132.

„ i Laxarby................114.

Korndaln i Skållerud ............ 61.

Korpetorp i Ör................... 48.

Korpås i Ed......................101.

Korsbol i Erikstad .............. 34.

Korsbyn i Laxarby ...............114.

i Amål ................141.

.. i Ånimskog ..............149.

Korserud i Skållerud ............ 61.

Korsgården i Dalskog ............ 58.

i Jem ............... 69.

Korshamn i Grinstad ............. 26.

Korsängen i Ånimskog.............149.

Kragsbyn i D:o ..................148.

Kraketorp i Högsäter............. 87.

Krakstad i Dalboredden...........139.

Kristineberg i Steneby...........123.

Kristinedal i Fröskog . . 1: 316,2: 137.

Krogsmyra i Bralanda ............ 41.

Krokane i Wårvik.................111.

Kroken i Laxarhy............... 114.

.. i Mo ...................134.

.. i Skållerud ............ 61.

.. i Tydje................ 147.

,. i Tösse.................145.

,. i Amål ................ 141.

,. i Ö(¿sköld .............124.

., i Ör ................... 48.

Krokfors i Wårvik................111.

Kroksbyn i Ödsköld...............124.

Krommenäs i Steneby .............121.

Kronan i Laxarby.................114.

Kronoberg i Bäcke ...............126.

Krono^kogen i Steneby............122.Kronoskogen i Torp ...............75.

Kroppa i Dalboredden.............139.

Krusebol i Ånimskog ...........149.

Krynebol i Grinstad.............. 26.

Kråkenäs i Wårvik .............111.

Kråketorp i Tösse................146.

Kråkhult i Ed ...................101.

Kråkserud i Högsäter ............ 87.

Kråkeviken i Wårvik .............111.

Krökersrud i Skållerud........... 61.

Kröserud i Brålanda............. 41.

Kullen i Ånimskog ...............150.

Kuserud i Erikstad ............ 34.

,, i Ödeborg ............. 78.

Kyllsäter i Ferglanda .......... 81.

Kyrkebol i Dalskog ............ 59.

„ i Ör.................. 48.

Kyrkebyn i Gestad ............. 31.

„ i Gunnarsnäs ........ 55.

Kyrkerud i Tösse ..............145.

Kyrkostrand i Håbol..............107.

Kållserud i Skållerud ........... 61.

Kålsäter i Gesäter............... 97.

„ i Åmål ....................141.

Kålungen i Ör.................... 48.

Kilån i Erikstad ................ 35.

Kårböle i Rölanda ............. 98.

Kårebyn i Bolstad ............. 16.

Kåredaln i Ed....................102.

Kårud i Bäcke....................126.

Kårrud i Ör...................... 48.

Kårslätt i Ed ...................101.

Kåtan i Brålanda................. 41.

Källeberg i D:o.................. 41.

„ i Holm ................64.

Källhult i Dalskog .............. 58.

Källstorp i Holm................ 65.

„ i Ränn! anda ......... 90.

Källsvika i Bäcke................126.

Källtegen i Dalboredden .........139.

Känsbacka i Ärtemark.............117.

Känsbyn i Torrskog...............112.

„ i Ånimskog.................148.

Käppenäs i Hesselskog.............132.

Kärr i Dalskog.............. 58.

„ i Erikstad.............. 35.

„ i Ryr, Sundal .............. 44.

i i Wårvik ..............111.

Kärra i Gestad.................... 30.

i Holm ..................... 65

„ i Ör ........................ 49.

Kärsbol i Frendefors ..............38.

Kärsrud i D:o..................... 38.

Kässviken i Wårvik ...............111.

Kättarebol i Gestad............... 30.

i Frendefors ......... 40.

Käxbo i Gesäter .................. 97.

Kölen i Laxarby ..................114.

i Torrskog ................112.

Köleviken i Nössemark..........105.

Lackebyn i Ör................. 48.

Laggaregården i Ferglanda .... 81.

Laggaretorp i Gestad ............. 31.

Lamkärr i Steneby ................121.

Landa i Högsäter.................. 87.

Landsbol i Dalskog ........... 58.

Lapperud i Dalskog............ 58.

Larsbol i Åmål....................141.

Laxarby socken .................. 113.

Laxfisket i Frendefors ........... 38.

Lebo i Ed ........................102.

Lefors i Bolstad ................. 17.

Lefverheden i Dalboredden .... 139.

„ i Ed ......................102

Lerbyn i Mo ......................134.

Lerbäck i Ed .....................102.

Lerdal socken .................... 91.

Lerdaln i Frendefors.............. 39.

i Steneby ...............122.

Lerhult i Erikstad................ 34.

Lerqvilla i Lerdaln .............. 92.

Leryr i Ryr, Walbo................ 74.

Lersäter i Ryr, Sundal............ 44.

Liane i Bäcke ....................126.

„ i Skållerud.................. 61.Liane i Torrskog .............112.

Lidan i Laxarby ..............114.

„ i Tissleskog ............127.

Liden i Gesäter .............. 97.

Lifvarebo i Skållerud ........... 61.

Liginge i Laxarby.................114.

Liljenbergsfors i Ryr, Walbo . . 1: 317.

Lillebyn i Bolstad............... 16.

Lillesäter i Ferglanda .......... 81.

Linde i Ör ................ 48.

Lindstorp i Gunnarsnäs .......... 55.

Linheden i Hesselskog............133.

„ i Laxarby.................114.

Linknappen i Fröskog .............137.

Linnerud i Holm.................. 65.

Linneskogen i Ryr, Sunda!........ 44.

Lisefors i Fröskog............1: 318.

Listetorp i Ånimskog.............148.

Ljungsbo i Håbol................106.

Ljusebråten i Jerbo............... 92.

Ljusnäs i Nössemark ...........105.

Loberg i Gestad ................. 30.

Lofterud i Hesselskog ..........132.

„ i Wårvik ..............111.

Lommelanda i Gesäter ............ 97.

Loviseholm i Töftedaln . . 1: 314, 317.

Lund i Dalboredden ............139.

., i Gestad................. 30.

., i Gesäter............... 97.

„ i Håbol .................107.

.. i Laxarby ...............114.

., i Tösse .................145.

.. i Ånimskog ..............148.

„ i Ärtemark...............117.

Lundby i Töftedaln ..............100.

Lundebyn i Ödeborg............... 78.

Lunden i Ryr, Walbo ........... 73.

.. i Torp ................. 75.

Lunnane i Töftedaln.............100

Lunnebo i Dalskog ............. 59.

Lurketorp i Rölanda............... 98.

Lycke i Jern................... 69.

„ i Rännlanda .............. 90.

Låbyn i Laxarby .................. 114.

.. i.Mo...................... 13*1.

Låbytorp i Mo ................... 13-1.

Lågan i Erikstad ................. 35.

„ i Ånimskog .................149.

Lågbult i Holm ................. 65.

Låkungerud i D:o.................. 65.

Låkön i Jerbo .................... 92.

Lángebo i Frendefors ............. 38.

Langelanda i Råggerd ............. 91.

Långenäs i Habol..................107.

Langerud i Fröskog................136.

.. i Grinstad ............... 26.

„ i Ör....................... 48.

Lånsbol i Mo ...................134.

Lånstorp i Bolstad............... 17.

Låtsbyn i D:o................... 17.

., i Bralanda ............. 42.

„ i Gunnarsnäs ........... 55.

., i Holm ................ 65.

,, i Högsäter ............. 88.

„ i Jern ................. 69.

Läperud i Holm ................. 64.

Lästviken i Steneby ..............122.

Löfnäs i Frendefors............... 38.

Löfås i Gestad.................... 31.

Löfåsen i Ödeborg................ 78.

Lönhult i Frendefors ........... 38.

Mabråten i Råggerd................ 91.

Magnorsbyn i Jern ................ 69.

Makeberg i Ör..................... 48.

Malön i Skållerud ................ 61.

Manstad i Lerdaln ................ 92.

Maretorp i Ferglanda ............. 81.

Marknadsplatsen i Bolstad .... 17.

Markuserud i Ferglanda ........... 81.

Markustorp i Gestad............... 31.

.. i Holm .................. 65.

Masse i Erikstad ................. 35.

Medbyn i Steneby................. 122.

Mellerud i Holm .................. 65.

Midbön i Rännlanda................ 90.Millansjön i Högsäter ........... 87.

Milleryr i D:o.................... 87.

Mjölnerud i Töftedaln ...........100.

„ i Ödeborg ................ 78.

Mon i Nössemark.................105.

„ i Töftedaln .................100.

Moryr i Brålanda................. 41.

Mosslagga i Ödsköld..............125.

Motterud i Rölanda .............. 99.

Muberg i Ryr, Walbo ............. 74.

Muggedaln i Dalboredden..........139.

i Ed ................102.

.. i Högsäter .............. 87.

Muggerud i Grinstad.............. 26.

Mungerderud i Jerbo ............. 93.

Myckeläng i Erikstad ............ 34.

Myran i Frendefors............ 38.

.. i Gestad ............... 31.

.. i Ånimskog .............149.

Myrebacka i Dalboredden..........139.

„ vid Åmål .................143.

Myrehvarf i Dalskog.............. 59.

Månsatorp i Frendefors........... 38.

Måsebacken i Brålanda............ 41.

Måsebol i Erikstad .............. 34.

„ i Ör ...................... 48.

Måsen i Brålanda................. 41.

.. i Frendefors ............. 38.

„ i Grinstad................. 26.

„ i Ånimskog .............149.

Masetorpet i Ödeborg ............ 78.

Måstaka i Dalboredden ...........139.

„ i Hesselskog .............132.

Måsvika i Wårvik.................111.

Mällbyn i Rölanda ............... 98.

„ i Ånimskog.................149.

Mälltorp i Ferglanda ............ 81.

Möllerklefva i Ed................102.

Mölnerud i Skållerud ............ 61.

Mömäs i Fröskog..................136.

Mörtebol i Åmål .................141.

Nacken i Ödsköld.................125.

Nagelhögen i Tissleskog ..........127.

Nilsbyn i D:o .................127.

Nolbv i Frendefors ............. 38.

.. i Högsäter................ 87.

.. i Nössemark ..............105.

Nolgåln i Erikstad ............ 35.

.. i Frendefors .......... 39.

.. i Jerbo ............... 93.

Noltorp i Brålanda ............ 41.

Norane i Dalboredden .............139.

„ i Töftedaln ................100.

Nordal, Härad ....................47.

Nordkärr i Holm ................. 65.

Norebyn i Steneby ................122.

Nuntorp i Brålanda ............... 41.

Nyböle i Ed......................102.

., i Frendefors ............ 39.

Nyckelbyn i Rännlanda ............ 90.

Nygård i Bolstad ............... 17.

.. i Brålanda .............. 41.

.. i Tvdje .................147.

,. i Åmål...................142.

Nygårdsåker i Bolstad ............ 16.

Nyhemmet i Ryr, Sundal............ 45.

Näfverdraget i Frendefors......... 38.

Näfverlösa i Steneby..............122.

Näresbyn i Laxarby................114.

Närsidan i D:o....................114.

Näs i Ed.......................102.

.. i Gesäter ................ 97.

i Grinstad.................. 26.

.. i Hesselskog .............132.

.. i Holm.................... 65.

.. i Håbol...................107.

.. i Nössemark ..............105.

.. i Wårvik .................111.

.. i Åmål....................141.

.. Ärtemark ....................117.

Näsbo i Ärtemark .................117.

Näsböle i Ferglanda............... 81.

Näsbön i Rölanda................. 98.

Näset i Ryr, Sundal.............. 44.

„ i Torp ....................... 75.Näset i Ör ...................... 48.

Nästegård i Torrskog ...........112.

Nättjebacka i Torp .............. 75.

Nössemark socken.................101.

Nötesäter i Jerbo................ 92.

Nötön i Åmål ....................141.

Odden i Gestad .................. 31.

Oladiln i Håbol .................107.

Olsbyn i Animskog ...............150.

Olsängen i Ferglanda .......... 82.

Onsön i Ed ......................102.

Ormansbyn i Ärtemark.............116.

Orrebol i Animskog...............149.

Orreslätt i Håbol ...............107.

Orsbyn i Ärtemark ...............116.

., i Ödsköld.................125.

Ottersbyn i Torp ................ 75.

Paberg i Holm.................... 65.

Packebyn i Mo..................134.

Paradiset i Ryr, Sundal......... 44.

Pas-bu i Rölanda................. 99.

Persbyn i Mo ........ 1: 309. 2: 135.

Persmyra i Tydje.................147.

Pjukmyra i Gestad ............. 30.

Plogstarud i Jerbo .............. 93.

Prestbol i Dalskog .............. 59.

Prestgården i Bolstad .......... 16.

„ i Ed................102.

„ i Ferglanda ........ 81.

i Frendefors ...... 39.

,, i Hesselskog.......132.

„ i Högsäter......... 88.

„ i Steneby .........122.

„ i Tösse............145.

„ i Ör............... 49.

Prevenid i Mo..................135.

„ i Ryr, Walbo......... 73.

Presthöksäter i Rölanda ......... 99.

Pålbön i Jern ................... 69.

Pökerud i Mo ....................135.

Qvansjö i Ärtemark ..............117.

(J\anteii'burg i Bolstad.......... 17.

Gvarnen i Ör ..................... 49.

O'arnfallet i Laxarby ............114.

t.barn-kogen i Frendefors......... 39.

arntorp i Hög-äter ............ 87.

0\am\iken i \rtemark..............116.

Qvihagen i Räcke................. 126.

Ragelbrana i Jern................. 69.

Ragnerud i Högsäter............... 87.

.. i Tissleskog ............. 127.

Ramberg i Rölanda ................ 99.

Ramdaln i Tissleskog ............ 127.

Ramsbyn i Torrskog................112.

Rankebön i Rölanda................ 98.

Ransberg i Skållerud ............. 61.

Rasaln i Fröskog................. 137.

Rearsbyn i Jern .................. 69.

Rebyn i Mo....................... 134.

Regineberg i Räcke ...............126.

Relen i Steneby ..................123.

Reren i D:o...................... 122.

Resbyn i Änimskog ................149.

Ringelanda i Gesäter.............. 97.

Ringsmon i Töftedaln .............100.

Ringstad i Gesäter................ 97.

Rinnane i Töftedaln...............100.

Rinneboda i Gur.narsnäs .......... 55.

Rinnen i D:o ..................... 55.

! Ris i Frendefors ................. 38.

Risa i Ämål...................... 141.

Risane i Habol................... 107.

Risbäck i Brålanda ............... 41.

Ristorp i D:o .................... 41.

Rofvan i Meneby.................. 122.

Rolf-byn i Tydje ................ 147.

.. i W är vi k .............. 111.

., i Artemark ................116.

Rolf-kärr i Tydje................ 117.

Ro'torp i Rölanda................. 98.

Rot i D:o ........................ 99.

Rutena- i Frendefors.............. 38.

J Rotün i Animskog................. 149.Riibbestad i Ödeborg ............ 79.

Rud i Brålanda ................ 41.

„ i Erikstad ................ 35.

„ i Frendefors............... 38.

,. i Gesäter ................. 97.

.. i Grinstad ................ 26.

i Jerbo.................... 93.

i Jern .................... 69.

,. i Laxarby..................114.

„ i Råggerd.................. 91.

„ i Rännlanda................ 90.

„ i Rölanda ................. 98.

i Änimskog .................149.

„ i Ör ...................... 48.

Rudberga i Jerbo................. 93.

Rundaln i Tissleskog.............127.

Runneberg i Erikstad ............ 35.

Runsrud i Rännlanda ........... 90.

Rusenberg i Brålanda ............ 41.

Ryk i Ferglanda ................. 81.

Ryr i Skållerud ............... 61.

Ryr socken i Sundal.............. 44.

Ryr socken i Walbo.............. 72.

., i Ryr. Sundal .............. 45.

i Ryr, Walbo ............... 73.

Ryrane i Rännlanda............... 90.

Ryrskog i Ryr, Sundal............ 45.

Råa i Ferglanda ................83.

Rådane i Grinstad .............. 26.

„ i Hesselskog ...........132.

„ i Ryr, Sundal ............. 45.

„ i Ödeborg .............. 78.

Rådanefors i D:o........1: 311, 319.

Rådetorp i Hesselskog ...........132.

Råggerd socken .................. 90.

Rågtvet i Gestad ................ 30.

Rålen i Nössemark ...............105.

Råln i Ödeborg................... 79.

Rålunden i D:o .................. 78.

Rån i Ferglanda ................. 82.

Råskog i Brålanda .............. 41.

„ i Dalboredden...............139.

„ i Erikstad ............. 35.

„ i Grinstad ............ 26.

Råstaden i Högsäter.............. 87.

Räfmarken i Ed ..................102.

Räfsalen i Fröskog ..............137.

Räfsnäs i Ryr, Sundal............ 45.

Rämmesnäs i Dalboredden..........139.

Rämne i Habol....................107.

Rännlanda socken ................ 89.

Ränsliden i Dalskog.............. 59.

Rö i Bolstad..................... 19.

Rödjan i D:o .................... 16.

Rödjestad i Nössemark............105.

Rökila i Brålanda................ 41.

Rölanda socken .................. 97.

.. i Frendefors ............. 38.

.. i Ryr, Walbo ............. 74.

Rönhult i Ed ..................102.

Rönningen i Frendefors........... 39.

., i Torp................... 75.

Rönäs i Frendefors .............. 40.

Rörkärr i Grinstad ............. 26.

Rörnäs i Ör...................... 49.

Rörviken i Gestad................ 31.

„ i Nössemark ...........105.

.. i Ryr, Walbo........... 73.

Rösa i Råggerd .................. 91.

Rösan i Holm .................... 65.

.. i Åmål ...................141.

Röscbacken i Frendefors ......... 38.

Rösebo i D:o .................. 38.

Rösevål i Åmål...................141.

Riishult i Frendefors............ 38.

Röstigen i Dalboredden...........139.

.. i Hesselskog ..........132.

Röstorp i Brålanda ............. 41.

Riisäter i Högsäter ............. 87.

Salebol i Brålanda ............. 41.

„ i Ånimskog ................149.

Sallebyn i Ryr, Sundal........... 45.

Sallebynäs i D:o ................ 45.

Sandbacken i Steneby .............122

„ i Torp ................... 75.Sandbol i Ánimskog................149.

Sandfället i Ryr, Sundal ........ 45.

Sandlycke i Gunnarsnäs ......... 55.

Sandviken i D:o ................ 55.

Sandvikan i Ferglanda........... 82.

Sandåker i Ed.....................102.

i Högsäter............. 88.

Sandön i Åmål.....................141.

Sannebo i Gestad................. 31.

„ i Nössemark .............105.

Sannerhult i Ödeborg ............. 79.

Sannerud i Ed.....................102.

i Fröskog.............137.

.. i Hábol .................107.

„ i Laxarby.................114.

„ i Åmål....................141.

Sapphult i Holm ................. 65.

Saxtorp i Rännlanda............. 90.

Segersbyn i Åmål.................141.

Selringen i Frendefors........... 38.

Sidan i Ärtemark..................116.

Sigerud i Hesselskog..............132.

„ i Åmål ..................... 141

Signebyn i Steneby.............. 122.

Signerud i Tydje ................147.

Sikhall i Gestad ............... 30.

Simmerud i Grinstad ............. 26.

Simonstorp i Gestad.............. 30.

Sinstebo i Ed ...................101.

Sinsterud i Ärtemark .............117.

Siribyn i Jera ................... 69.

Sivikan i Frendefors.............. 38.

Sivikan i Ryr, Walbo ............. 74.

Sjöbotten i Ryr, Sundal .......... 45.

Sjögar i Tydje....................147.

Sjöliane i Bäcke .................126.

Sjönningen i Laxarby .............115.

Skackerud i Ånimskog..............150.

Skal eller Skale i Gesäter........ 97.

Skallsbyn i Ör................... 48.

Skalltorp i Ed...................102.

Skalsjö i Högsäter ............... 87.

Skalåsen i Skållerud.............. 61.

^kankebol i Jern ................. 69.

Skarbo i Frendefors............... 39.

Skardet i Gesäter................. 97.

Skarfvan i Jerbo ................. 93.

Skatebron i Frendefors............ 39.

Skeppenäs i Dalboredden ..........139.

Skerrud i Gestad.................. 30.

Sketegen i Torrskog...............112.

Skevik i Amål ...................141.

Skinlan i Brålanda ............... 41.

Skog i Frendefors................. 38.

Skogen i Ferglanda .............. 81.

.. i Habol............... 107.

„ i Ryr, Walbo .......... 74.

„ i Ör.................. 49.

.-'kogsbol i Bolstad ............. 16.

„ i Gunnarsnäs........... 55.

„ i Holm ................ 65.

Skogsegården i Ånimskog...........149.

Skrapan i Brålanda ............... 41.

Skriketorp i Ferglanda............ 82.

Skrocka i Gesäter................. 97.

Skrubberud i Laxarby ............ 114.

Skruka i Gesäter.................. 97.

Skräddaresäter i Ed...............101.

Skränna i Tösse ...............145.

Skrännerud i Ed ..................102.

Skröfvan i Laxarby .............114.

Skuggetorp i Steneby..............122.

Skakerud i Erikstad............... 35.

Skållebyn i Ånimskog .............149.

Skållerud socken ................. 60.

Skåpafors i Laxarby...............114.

Skåpenäs i D:o................... 114.

Skårdaln i Tissleskog ..........127.

Skårsdaln i Dalskog............. 59.

Skåttan i Erikstad ............... 35.

i Töftedaln .............100.

Skäggebol i Tydje.................147.

Skälebo i Torp.................... 75.

Skälebol i Erikstad .............. 35.

Skällesbyn i Bolstad.............. 16.

„ i Åmål ....................141.Skalierter i Jerbo ............. 93.

Skärbo i Jem ..................... 69.

i Steneby .................122

Skülerud i Dalboredden............139.

„ i Mo .......................135.

Skülderud i Amál..................136.

Skörbo i Frendefors............... 39.

Skötterud i Ed....................102.

Sköttevatten i Ör................. 48.

Slobacka i Brálanda............... 41.

Slobol i Aniniskog................149.

Slommehagen i Gestad.............. 30.

Slommerud i Tösse................. 145.

Slotteviken i Tissleskog..........127.

Slángen i Steneby................122.

Slädekärr i Tydje................147.

Slätthult i Ferglanda ........... 81.

Slättängen i Jerbo................ 93.

„ Dess stángjernsbruk 1: 305 Smedsbyn el. Smedjebön i Rölanda 99.

Smedjeköln i Nössemark ...........105.

Smedsberg i Grinstad ............ 26.

Smedsbol i Gunnarsnäs............ 55.

„ i Holm..................... 65.

„ i Jern .................... 69.

Smedserud i Brálanda ............. 41.

„ i Fröskog ...............137.

.. i Mo ...................135.

„ i Ryr, Walbo............. 73.

„ i Steneby ...............122.

„ i Animskog...............149.

Smörtvet i Brálanda.............. 41.

Snappan i Ryr, Sundal............ 45.

Snappstakan i Frendefors.......... 38.

Snarstigen i Holm ........... 65, 68.

Snekan i Tösse...................145.

Snigsás i Frendefors.............. 38.

Snudsbol i Erikstad.............. 35.

Snäcke i Skállerud .............. 61.

Snäckerud i Nössemark............105.

Solberg i Brálanda .............. 41.

,, i Gesäter................ 97. |

» i Holm ................ 65, 68. |

Solberg i Högsäter ................ 87.

Soll iden i Gesäter................ 97.

Solsjöbodane i Laxareby ...........115.

Soltim i Nössemark ................105.

Solvik i Laxarby ..................115.

Sommarhult i Torp ................. 75.

Sotebyn i Tösse....................145.

Soterud i Ryr, Walbo .............. 73.

Spakebol i Amål ...................141.

Sparnäs i Nössemark................105.

Spekerud i Frendefors ............. 38.

Spirekasan i Grinstad ............. 26.

Spångerud i Ferglanda.............. 81.

Spångsbol i Änimskog ..............150.

.''pässhåla i Fröskog.............137.

Spätten i Ryr, Sundal ............. 45.

Spätthult i Fröskog ...............136.

Stakelund i Gunnarsnäs ............ 55.

Stamnåra i Ed............... 102, 104.

Starlanda i Råggerd................ 91.

Stategen i Torrskog................112.

Statutetorpet i Torp............... 75.

Steg i Rännlanda................... 90.

Stenarsbyn i Fröskog...............137.

Steneby socken .................. 118.

Stenen i Bolstad .................. 17.

Steneryr i Råggerd .............. 91.

Stensbyn i Ryr, Walbo............ 74.

Stenserud i Håbol.................107.

Stenshult i Frendefors ............ 38.

Stenstorp i Rännlanda ............. 90.

Stensön i Tydje ..................147.

Stenungen i Rölanda................ 98.

Stenviken i Gestad ................ 31.

Stigen i Ferglanda ................ 82.

„ i Frendefors ................. 39.

Stockebro i Tissleskog ...........127.

Stockenäs i Grinstad............... 26.

Stockelanda i Högsäter............. 87.

Stommen i Brålanda............. 41.

„ i Bäcke................126.

,, i Erikstad ............ 35.

„ i Fröskog .............136.Stommen i Gestad ... 30. 7^ i Gesäter ... 97. Stärkpbo i Frendefors . . . 39. 99 i Grinstad ... 26. Nörsängen i Grstad . . . 31. i Håbol 59 i Jerbo ... 93. Suled i Laxarby . . . 114. i J ern ... 69. im >9 i Laxarby . . . 114. ''undal. härad .. . 15. 99 i Lerdaln ... 92. .''undginge i Laxarh\ . . . 114. 99 i Mo Sundsbyn i Steneby . . . 122. i Nössemark . . . 105. >und»näs i Holm i Ryr, Sundal ... 45. Sund-rud i Bralanda . . . 41. i Råggerd ... 91. fri „ i Rännlanda . . . 90. Sunner*rud i Dalboredden . . . . . . 139. i Rölanda ... 98. .'sunnå i Holm i Skållerud . . . 61. •sura> i Torp 76 99 i Tissleskog . . . 127. Suterud i Tösse . . . 145. 99 i Torp Svagerud i Frendefors . . . 39. 99 i Torrskog . . . 112. Svalhede i Grinstad 26. 99 i Tydje . . . 147. Svalungebyn i Ör . . . 48. 99 i Töftedaln . . . 100. Svankila i Skållerud . .. 61. 99 i Wårvik . . . 111. Svarfvan i Lerdaln . . . 92. 99 i Åmål . . . 141. Svarfvan i Ödeborg . . . 78. 99 i Ånimskog . . . 149. Svarfvaretorp i Gestad . . . 31. i Ärtemark . . . 117. Svartebäck i Grinstad . . . 26 i Ödeborg . . . 78. Svartkärn i Laxarby . . . 115 99 i Ödsköld . . . 125. Svegön i Åmål . . 141. Storön i Åmål . . . 141. Svecklingebvn i Ör . . 48. Strand i Ed . . . 103. Svensheden i Dalboredden . . . . . 139. „ 5 Ferglanda . .. 81. Sven^taka i Ferglanda . . 81. „ i Fröskog . . . 136. Svenungerud i Jem . . 69. 99 1 Hesselskog . . . 132. Svindaln i Högsäter . . 87. 99 i Håbol . . . 107. Svalgen i Hesselskog . . 132. „ i Nössemark . . . 105. Svänningstaka i Frendefors . . . 39. „ i Ärtemark . . 117. Svärdsbyn i Steneby . . 122. Strannefors i Ed . . 103. Svärkel-bvn i Gunnarsnäs . . . . . 55. Stretan i Hesselskog . . 132. Syltebacka i Brålanda . . 41. Stränge Ör . . . 48. Säbyn i Steneby . . 122. Strätet i Bolstad . . . 17. „ i Ånimskog . . 149. Strömmen i Ånimskog . . 149. Säfvarebol i Grinstad . . 26. Strömsberg i Tösse . . 145. Säljebyn i Ånimskog . 149. Strömmesäter i Ryr, Walbo . . . 73. Säljedaln i Skållerud . . 61. Stubberud i Torp . . 75. ^äljefället i Rännlanda . . 90. Stufveryr i Frendefors . . 39. Sällesäter i Gunnarsnäs . . . . . . 55.Sämb i Nössemark ..............105.

Säringen i Fremlefors ............ 40.

Säter i Högsäter ............... 87.

„ i Amål ...................141.

„ i Ör ..................... 49.

Sävika i Laxarby..................115.

Söbyn i Brålanda.................. 42.

i Grinstad ................ 26.

Söderbyn i Brålanda............... 41.

„ i Hohn .................... 65.

Sörbo i Gestad.................... 31.

Sörbodane i Tösse ................145.

Sörböle i D:o ....................145.

Sörgården i D:o ..................145.

., i Laxarby.................115.

Sörlund i Tissleskog..............127.

Sörsäter i Raggerd ............... 91.

Söttorp i Ryr, Walbo ............. 73.

Takan i Frendefors ............. 39.

., i Gestad ................. 30.

Taraldsrud i Gesäter.............. 97.

Tarmen i Töftedaln ...............100.

Tarsnäs i Wårvik .................111.

Tassebyn i Torrskog...............112.

Taxviken i Steneby ...............122.

Tegane i Ärtemark ................117.

Tegen i Dalskog .................. 59.

„ i Ödeborg ................... 79.

Tegshögen i Steneby ..............122.

Tenarsrud i Ferglanda............. 81.

Teåker i Bäcke....................126.

Tillhagen i Bolstad .............. 17.

Timmervik i Ferglanda............. 81.

„ i Gestad .................. 30.

Tingvalla i Ed....................102.

Tissleskog socken.................127.

Tittersrud i Änimskog ............149.

Tjuke i Åmål .....................141.

Tjärkiln i Skållerud.............. 61.

Tjärtakan i Frendefors............ 39.

Tjärgrafven i Grinstad............ 26.

Tobräckan i Ör ................... 49.

Tobyn i Gestad................... 30.

Tollebol i Ainål.................141.

Tollesbyn i Rölanda.............. 98.

„ i Änimskog ...............149.

Tolslätt i Ed ...................102.

Tolsrud i Nössemark..............105.

Tolså i Erikstad ................ 35.

Tomasbol i Tydje.................147.

Tomten i Bäcke...................126.

„ i Steneby .................121.

Tonebyn i Dalskog ............... 59.

Tonsberg i Ör.................... 48.

Topperud i Tydje.................147.

Torbjörbyn i Ör ................. 49.

Torebyn i Laxarby ...............115.

Toresberg i Ödeborg.............. 78.

Toresbo i Frendefors............. 39.

Toresbyn i Torp ................. 75.

„ i Åmål ...................141.

Torestorp i Brålanda ............ 42.

Torgerderud i Ryr, Sundal .... 45.

Torgärdsbyn i Lerdal ............ 92.

Torgrinsbyn i Skållerud ......... 61.

Torgunnehagen i Gestad .......... 30.

Torkelsrud i Ryr, Walbo.......... 73.

Tormansbol i Bolstad ............ 17.

„ i Håbol..................107.

„ i Jern .................. 69.

Tormansbyn i Ärtemark............117.

Torp i Bolstad.................. 17.

„ i Bolstad norra....... 17.

„ i Brålanda ........... 41.

„ i Ed .................102.

„ i Frendefors ......... 39.

„ i Holm ............... 65.

„ i Jerbo..................... 93.

„ i Rännlanda........... 90.

„ i Rölanda ............ 98.

„ i Torp................ 76.

„ i Åmål................141.

„ i Änimskog ...........149.

„ i Ör.................. 48.

Torp socken...................... 74.Torpane i Bäcke .................126.

„ i Gestad .................. 30.

„ i Hessel skog .............132.

„ i Holm .................... 64.

„ i Tydje ...................147.

Torpet i Grinstad............... 28.

Torrskog socken .................111.

Torstensbodane i Håbol ..........107.

Torrud i Ryr, Walbo............ 74.

„ i Tösse.................145.

Tranerud i Fröskog ..............136.

Trollungebyn i Dalskog........... 59.

Trombäljen i Frendefors.......... 39.

Troneberg i Brålanda .......... 41.

„ i Gestad ........... 30.

Tronefors i Frendefors........... 39.

Tufvan i Ryr, Walbo.............. 73.

Tvetane i Jerbo.................. 93.

Tveten i Brålanda ............. 42.

.. i Ferglanda ............ 81.

,. i Frendefors ........... 39.

.. i Högsäter ............. 87.

„ i Laxarby...............114.

„ i Rölanda............... 99.

„ i Ödsköld ..............124.

Tvålstad i Rölanda .............. 98.

Tydje socken ....................147.

Tydjebyn i Tydje.................147.

Tydjesäter i Lerdaln ........... 92.

Tyskerud i Ör.................... 48.

Tåkan i Ryr. Walbo............... 74.

Tållebo i Torp................... 75.

Tån i Brålanda .................. 41.

.. i Högsäter ................. 87.

Tångebo i Dalskog ............... 59.

Tångebyn i D:o ............... 59.

Tångelanda i Högsäter............ 87.

Tången i Ödsköld ................124.

Tåstebyn i Ör .................. 49.

Tåsterud i Brålanda............. 41.

.. i Högsäter............ 87.

.. i Ryr, Walbo.......... 74.

Täflingsbol i Holm .............. 64.

Tägnebvn i Torp.................. 75.

Tängekbol i Bolstad.............. 16.

Täppan i Holm ................... 64.

Töftedal socken ................. 99.

Töftesäter i Jerbo............... 93.

.. i Töftedaln ............. 100.

Töran i Bolstad ................. 16.

Töresbyn i Holm ................. 64.

Töresrud i Hessekkog.............132.

Törestorp i Ryr, Sundal ......... 45.

Torrängen i Rölanda.............. 98.

Töljjbo härad ................. 129.

Tös^e socken ................... 144.

Udden i Grinstad............... 26.

,. i Steneby ...............122.

Gdderud i Artemark...............116.

Ufverud i Ryr, Walbo .......... 73.

Ugglum i Grinstad ............ 26.

I leberg i Gestad............... 30.

Ulerud i Animskog ...............149.

Uleviken i Ödsköld ..............125.

Ulfsbol i Brålanda ............. 41.

Ulfsbyn i Steneby ..............122.

Ulfserud i Tissleskog ...........127.

Glfön i Nössemark ..............105.

Ulldaln i Rölanda .............. 98.

Ullerön i Ed ..................102.

Ullpassbo i Rölanda.............. 98.

Ullstack i Högsäter ............ 87.

Ullön i Tydje .................. 147.

Upperud i Skållerud 1: 305.319.2: 61.

Upsala i Torp ................... 76.

Utbodane i Tös'e................ 145.

Ustön i Tydje ...................147.

Utängen i Animskog...............149.

Wadstenahögen i Ödsköld..........125.

Walberg i Brålanda ............ 41.

,. i Ed ................ 102.

Walbo härad ..................... 72.

Wallen i Rölanda................. 98.

Walkebro i Nössemark.............105.\\ allsjön i Fröskog ...........136. (

W amben i Steneby ...........122.

Wambervika i Wårvik ............111.

Wanneryr i Ferglanda ........... 81.

Wardelsrud i Hesselskog ........132.

Wargön i Tydje .................147.

Warje i Erikstad................ 35.

Wassbotten i Mo ................135.

Wassviken i Animskog............149.

Wassåker i Fröskog .............136.

Wassända i Ed...................102.

Wattneböle i Rännlanda ...... 90.

Wedbyholm i Holm........... 68.

Wedbjörbyn i D:o ........... 65.

Wedbo härad .................... 95.

Wernebo i Tissleskog ...........127.

Westanväga i Jern .............. 69.

Westanvägatorp i D:o ........... 69.

Westanå i Tydje ................147.

Westergården i Erikstad ....... 35.

„ i Håbol ..........106.

„ i Animskog........149.

^ esterråda i Holm ........... 65.

Wikanskär i Nössemark...........105.

Wiken i Fröskog ................137.

„ i Animskog ................149.

Wilhelmstorp i Gestad .......... 31.

Wingenäs i Animskog ............149.

Winsäter i Jerbo................ 93.

Wintertorp i Amål ...........141.

Wrine i Ferglanda .............. 81.

Wrångebäck i Ör................. 48.

Wågesäter i Ryr, Walbo.......... 73.

Wånga i Ödsköld.................124.

Wångsjö i Håbol.................107.

Wårvik socken...................110.

Wåtekärr i Erikstad............. 35.

Wägne i Håbol...................107.

Wänsberg i Tösse................145.

Wärhult i Ryr, Walbo............ 74.

Wäsby i Brålanda................ 42.

„ i Gestad .................. 30.

Wäsby i Holm ....................64.

Wäilungen i Bäcke ...............126.

'»lingelxd i Animskog ...........149.

., i Ör...................... 49.

.Agerderud i Wårvik..............111.

Aker i Bolstad................... 16.

.. i Brålanda ................. 41.

.. i Grinstad ................. 26.

.. i Ör ....................... 48.

Akerud i Gesäter................. 97.

Alenäs i Ferglanda ............. 81.

Alerud i Tydje...................147.

Allerud i Bolstad ............... 17.

Amål socken......................139.

.. stad .......................152.

Amätt i Bolstad ................ 16.

Animb i Ed......................102.

Animskog socken .................148.

Annerud i Rännlanda ............. 90.

Äntorp i Torp .................. 76.

Areberg i Frendefors............. 39.

Arbol i Dalskog ................ 59.

„ i Ed ........................102.

„ i Ferglanda .............. 82.

„ i Ryr, Sunda! ............ 45.

„ i Åmål ......................141.

„ i Animskog ...............149.

„ i Ärtemark ..............117.

Arhult i Amål ...................141.

Ärim i Rännlanda................. 90.

Asane i Ör....................... 49.

Asbrorud i Grinstad.............. 27.

Asebo i Råggerd ................. 91.

Asebro i Bolstad ................ 17.

Asen i Ed .......................102.

„ i Jerbo .................... 93.

„ i Lerdal ................... 92.

„ i Rölanda .................. 99.

„ i Skållerud ................ 61.

,, i Steneby ..................122.

i Åmål .....................141.

„ i Animskog...................149.Äsen i Ör ....................... 49.

Aserud i Ryr, Walbo............. 73.

„ i Ödeborg................... 79.

Åsmule i Ör..................... 49.

Asnebo i Steneby.................122.

Åsnebyn i Holm ................. 64.

„ i Håbol .................107.

Åsteboberg i Gestad.............. 30.

Attersrud i Brålanda............. 41.

Attingsberg i Ferglanda ..........82.

Attingsåker i D:o................ 82.

Äng i Ed..................... 102.

.. i Erikstad................ 35.

.. i Håbol.................. 107.

Äng stora i Mo ............... 135.

Angebodane i Torrskog...........112.

Ängenäs i Grinstad ........... 29.

i Holm ............... 64.

Angkasa i Ed .................101.

Ängkärr i Tösse ..............145.

Ärtemark socken ................115.

Öborg stom i Ödeborg............ 79.

Ödeborg socken .................. 77.

Ödeborg i Töftedaln.............100.

„ i Ödeborg ........... 78.

Ödeborg lilla i D:o ............ 79.

Ödebyn i Bäcke .................126.

„ i Dalboredden.............139.

„ i Ed .....................102.

Ödegården i Rölanda .......... 98.

., iWårvik.............111.

Ödetorp i Bolstad............... 17.

Ödsköld socken .................124.

„ i Ödsköld ...........124.

Öfse i Dalskog................... 59.

(tfwrsidan i Laxarbv . . . 114.

Ögardarne i llobtad................ 20.

<»garden i Grin-iad ............ 27.

., i \nim«kog ........... 150.

Ojer-lxi i Ge-äter................. 97.



öjcrtid i DaUkog................. 59.

.. i Ör...................... 19.

ökliult i Rännlanda.............. 90.

Öknan i Rölanda ................... 98.

On i Torrskog ..................... 112.

Öna i Frendefufä................... 39.

Önne i Högsäter ............ 87.

I .. i Jerbo ............... 93.

I Ör socken ..................... 47.

Örrbacka i Ör .................. 49.

Örnä' i D:o ...................... 49.

• Ör-berg i D:o ................... 19.

. Ör-grinden i Erik>tad ............ 35.

I Ö-an i Eaxarby ................. 115.

Ö'by i Rännlanda................ 90.

.. i Ödeborg .................. 78.

Ö'tan'jö i Tyydje................ 147.

O-tanä i Holm................... 65.

Ö-tbyn i \mål ................. 111.

Östebn i Skållerud ............. 61.

Östebyn i Brålanda ................ 41.

, .. i Grinstad ................ 26.

Östergården i Ör ................. 19.

! (öterrada i Holm................ 65.

! O-ter-dnn i Frö~kog............ 137.

.. i Steneby............ 122.

ö»tevatien i Gunnarmä- ............ 55.

j Öxnä' i Högsäter......... 1: .310. .319.

I .. Norre i D:o .................... 87.

.. Södre i D:<> 87.RÄTTELSER.

Ä sidorna 49 och 149 står Ynglingebol, skall vara Ylingebol.

Dessa korrekturfel har upptäckts efter resp. arks tryckning. För eventuella ytterligare fel her redaktionen benäget om överseende. 1 ett verk av denna storlek torde, trots ytterligt noggrann korrekturläsning, fel icke kunna undvikas.

Leif Thorssell