Det här är HTML-versionen av Sveriges idrottsspel Göteborg 1923. Officiell berättelse. Klicka här för mer information om boken.
Den här boken är hämtad från Projekt Runeberg. Böcker kan vara maskinlästa utan korrektur.
SVERIGES
IDROTTSSPEL
GÖTEBORG 1923
OFFICIELL BERÄTTELSE UTGIVEN AV ORGANISATIONSKOMMITTÉN REDIGERAD AV AGNE HOLMSTRÖM ------------ GÖTEBORGS LITOGRAFISKA AKTIEBOLAG 1924
Förord till den elektroniska utgåvan
Boken digitaliserades direkt från original och anpassades och OCR-tolkades för Projekt Runeberg i maj 2014 av Bert H.
H. M. KONUNGEN SPELENS HÖGE BESKYDDAREH. K. H. KRONPRINSEN FÖRSTE HEDERSORDFÖRANDE I ORGANISATIONSKOMMITTÉN
LANDSHÖVDING OSCAR von SYDOW
HEDERSORDFÖRANDE
I ORGANISATIONSKOMMITTÉN
SKEPPSREDARE DAN BROSTRÖM
ORDFÖRANDE
I ORGANISATIONSKOMMITTÉN
Grosshandlare LEOP. ENGLUND
Ordförande i Förvaltningsutskottet
Gymnastikdirektör AGNE HOLMSTRÖM
Generalsekreterare i Organisationskommittén
Direktör RUDOLF ERICSSON
Skattmästare i Organisationskommittén
Direktor CARL FLACH
Brandchef GUSTAF EKSTEDT
Köpman TOR TÖRNSTEN
v. Ordf. i Förvaltningsutskottet
Lektor GÖSTA RAHMN
Generalsekr. HENNING BEYER
Övriga ledamöter i Förvaltningsutskottet
SVERIGES IDROTTSSPEL1923
Det var något storslaget, djärvt och entusiastiskt, när en gång tanken på Sveriges Idrottsspel föddes. Det var ett projekt, som nådde vida över det vardagliga; de funnos, som till och med stämplade det som förmätet. Men var det icke just det stora i tanken, som blev det bärande i arbetet; är det icke just det förmätet stora, som lockar till ansträngningar utöver de vanliga och som svetsar samman de många viljorna till en samfälld, stor och stark vilja att verkligen försöka nå så långt som möjligt hän emot förverkligandet av det stora målet?
Så har också Sveriges Idrottsspel förverkligats och därigenom de drömmar satts i scen, som fört samman Göteborgs idrottsledare till mångårigt och hängivet arbete för förverkligandet av den stora tanke, som sökte sig uttryck i Sveriges Idrottsspel.
Ty Sveriges Idrottsspel har dock varit en idrotts fest utöver de vanliga. Det har icke varit en olympiad, men planläggningen och i viss mån också anslutningen hava dock varit olympiska, även om namnet Göteborgsolympiaden icke varit officiellt.
Man skall måhända kunna ifrågasätta, huruvida icke namnet Göteborgsspelen givit ett rättare uttryck för Spelens karaktär än namnet Sveriges Idrottsspel. Ty det är dock staden Göteborg och dess idrottsorganisationer, som skapat denna idrottsfest och förmått giva den dess karaktär av världstävlan, där 4 världsdelar varit representerade. Spelen hava givit så många nya uttryck för den goda medborgaranda, som aldrig sviker, när det gäller att föra en Göteborgs stora sak igenom.
Men det är orätt att begränsa Sveriges Idrottsspels betydelse så lokalt. Sveriges Idrottsspel hava utan tvivel i vidsträckta delar av Europa befäst och förnyat gammal uppfattning om svensk idrott och svensk idrottsorganisation. Sveriges Idrottsspel hava även inom Sverige rönt ett osedvanligt intresse, som måhända i gymnastikfesten fick sitt mäktigaste uttryck.
ORGANISATIONSARBETET
HUR TANKEN PÅ SVERIGES IDROTTSSPEL FÖDDES
Ingen händelse har väl här i Sverige så bidragit till en allmännare förståelse för den moderna idrottens strävanden som de Olympiska Spelen i Stockholm. De svenska framgångarna såväl på Stadion som på det rent idrottsorganisatoriska området väckte ju faktiskt till liv en nationell våg av en styrka, som man ej på länge sett. Var icke de svenska idrottsmännens segrar som en återklang från forna dagar, då det svenska namnet var både ärat och fruktat bland folken vida omkring? Visade icke dessa segrar, att den svenska ungdomen ännu hade något kvar av germanernas urkraft och att den, tillsammans med segervilja, också kunde föra till seger över större och mäktigare nationers representanter? Visade icke hela genomförandet av organisationsarbetet, att den svenska organisationen mer än någon annan dittills förmådde föra de Olympiska Spelen så nära den antika förebilden som möjligt, och betraktas icke ännu i dag Stockholmsspelen såsom de moderna Olympiska Spelens höjdpunkt?
Därtill kom, att dessa spel för den svenska idrottsrörelsen blev en impuls till ett på alla områden oerhört utvidgat arbete, där allmänhetens intresse, enskilda och offentliga myndigheters offervillighet på ett helt annat sätt än dittills kom den frivilliga idrottsrörelsen till del. Kort sagt, de Olympiska Spelen skapade den moderna idrottens genombrott.
Denna oerhörda succés blev väl också huvudorsaken till, att man ganska snart började planera en ny stor idrottsfest, och redan 1914 gingo de stora Baltiska Spelen av stapeln i Malmö i samband med därvarande Baltiska Utställning. Och då genom världskriget Olympiaden i Berlin 1916 inställdes, lyckades den svenska idrottsrörelsen genom anordnande av de Svenska Spelen i Stockholm 1916 skaffa en god ersättning för den inställda Olympiaden och lyckades ånyo genomföra en vacker och stilfull idrottsfest, som fick sin stora betydelse för hela Nordens idrott.
Det bör därför icke vara ägnat att väcka förvåning, att när i Göteborg under år 1916 alltmer började dryftas de former, under vilka staden Göteborgs högtidliga firande av sitt 300-årsjubileum skulle äga rum år 1921, man från idrottsledarehåll där sökte föra fram tanken på en stor idrottsfest, som skulle kunna ingå som ett led i det jubileum, som framför allt skulle högtidlighållas med den planerade stora utställningen.
Själva tanken härpå framlades den 26 februari 1916 av framlidne direktör Hugo Levin vid ett sammanträde i den s. k. Göteborgsföreningen för främjande av gymnastik, idrott och skytte. Vid framförandet av detta initiativ antydde direktör Levin, att en huvudorsak till att Göteborgsför-eningens arbete för främjande av Göteborgs idrott hittills icke medfört några större resultat var den, att föreningens arbete icke haft något direkt mål utöver sitt mera allmänna syfte. Här, menade han, fanns möjlighet att skapa ett sådant mål, som kunde entusiasmera både idrottsledarna och idrottsmännen själva och åstadkomma just den uppryckning, som Göteborgsföreningen ville arbeta på.
Men det är också intressant att erinra om, hur initiativtagaren vid detta tillfälle betonade, att huvudvinsten av Olympiska Spelen nästan kommit Stockholm till del. Stockholm hade fått sitt Stadion, och det var Stockholms idrottspublik, som fått bevittna de glansfulla idrottstävlingarna. Nu ville han giva Göteborg och dess idrottsvärld samma chans att slå ett stort slag och om möjligt inbärga dess frukter.
Vid detta sammanträde uppskisserade direktör Levin också de riktlinjer, enligt vilka han tänkt sig festen skola gå av stapeln med samtliga tävlingar förlagda till tidrymden mellan tvenne söndagar. Förslaget upptogs genast synnerligen gynnsamt, och mötet tillsatte en interimskommitté, som fick i uppdrag att infordra yttranden från alla berörda idrottsorganisatio-ner. Till ordförande i denna första kommitté utsågs kammarherre Carl Lagerberg och medlemmar blevo grosshandlare Leop. Englund, major Carl Rodhe, direktör Hugo Levin, kapten R. Bråkenhielm, brandchef Gust. Ekstedt, yr-kesinspektör G. Forsberg och redaktör W. Friberg.
Efter detta första sammanträde blev det emellertid märkvärdigt tyst om saken. Närmare ett år gick utan att egentligen någonting blev åtgjort, och först den 28 febr. 1917 framlade initiativtagaren i en skrivelse till ordföranden i interimskommittén ett fullständigt förslag till de åtgärder, som omedelbart borde vidtagas under påpekande av, att hittills intet gjorts under det gångna året för att föra saken vidare.
Resultatet av denna skrivelse blev det begärda sammanträdet med interimskommittén, som beslutade vidtaga alla de åtgärder, som behövdes för att starta den blivande organisationen. Sålunda tillskrevos de ledande idrotts-organisationerna i Göteborg med anmodan att utse ledamöter i Organisationskommittén. Dessutom skulle förfrågningar göras hos den svenska idrottens överorganisation, Riksförbundet och special förbunden, hur dessa ställde sig till den planerade stora idrotts festen. För säkerhets skull fastställdes t. o. m. dagen för det konstituerande sammanträdet med den nya Organisationskommittén .
Den 11 april 1917 hölls så konstituerande sammanträde med Organisationskommittén för Idrottsfesten 1921, såsom firmanamnet fastställdes tillsvidare, innan den viktiga namnfrågan definitivt ordnats. Interimskom-mitténs ordförande, kammarherre Lagerberg, öppnade sammanträdet och redogjorde för de åtgärder, som hittills vidtagits av interimskommittén. Från samtliga anmodade organisationer hade inkommit uppgift å ledamöter i Or-ganisationskommittén, vars ledamöter sålunda redan från början representerade följande 15 idrottsgrenar: gymnastik, allmän idrott, fotboll, simning, brottning, cykel, rodd, lawn-tennis, golf, kanotidrott, kortdistansskytte, skytte, segling, hästsport, automobilsport och dessutom sång.
Från dessa idrottsorganisationer hade i kommittén insatts 20 personer, vilka först skredo till val av funktionärer. Till ordförande i kommittén utsågs kammarherre Carl Lagerberg, till vice ordförande hovstallmästare greve Carl Bonde och grosshandlare Leop. Englund, till generalsekreterare direktör Hugo Levin och till skattmästare direktör Rud. Ericsson.
Sedan kommittén därefter invalt till nya medlemmar dåvarande ordföranden i Riksförbundets Förvaltningsutskott samt ytterligare tvenne personer skreds till val av de utskott, som av Organisationskommittén skulle tillsättas för att handhava olika detaljer av organisationsarbetet. Sålunda tillsattes reklamkommitté, priskommitté, inkvarteringskommitté samt dessutom förvaltningsutskott, som fick följande sammansättning: ordf. grosshandlare Leop. Englund, v. ordf. köpman Tor Törnsten, sekr. direktör Hugo Levin, skattmästare direktör Rud. Ericsson samt medlemmar lektor Gösta Rahmn, grosshandlare Carl Flach och brandchef Gust. Ekstedt.
Samma organisationer, som utsett de ursprungliga ledamöterna i Organisationskommittén, hade dessutom utsett ledamöter i de s. k. specialkommittéerna, som skulle svara för arrangerandet av själva tävlingarna inom resp. idrottsgrenar. Vid detta sammanträde fastställdes sammansättningen av de flesta specialkommittéerna. Det var alltså en organisation av imponerande omfattning, som nu sattes i gång för att utarbeta de stora grunddragen och de många detaljerna för den planerade festen.
SVERIGES IDROTTSSPEL 1921
Det kan ha sitt stora intresse att något närmare gå in på det utformande av organisationsarbetet, som nu ägde rum under förutsättning, att idrotts-festen skulle gå av stapeln år 1921. Detta så mycket mera, som detta organisationsarbete till övervägande del utfördes av initiativtagaren till Spelen, direktör Hugo Levin, och man alltså ganska klart kan göra sig en föreställning om, hur han tänkt sig Spelens genomförande. Man kan t. ex. finna, hur det första uppslaget till festen, som framfördes av honom år 1916, var betydligt anspråkslösare och mera koncentrerat än förslaget sådant det förelåg, då han rycktes bort innan dess förverkligande.
En av Organisationskommitténs första uppgifter blev att förvissa sig om, att Spelen skulle bliva auktoriserade och stödda av den svenska idrottsrörelsens samtliga organisationer. Infordrade yttranden från samtliga specialförbund och distriktsförbund samt från Riksförbundets förvaltningsutskott och Centralföreningen för idrottens främjande ådagalade enhälligt, att densvenska idrottsrörelsen insåg värdet av den planerade idrottsfesten, och alla förbund förklarade sig villiga att i sin mån bidraga till projektets lyckliga genomförande. En ganska märklig reservation gjordes emellertid av Riksförbundets förvaltningsutskott, som, ehuru det insåg den stora nytta denna fest kunde göra den svenska idrotten, påpekade som sin uppfattning, att dylika stora idrottsfester icke borde anordnas i samband med utställningar, detta icke minst ur ekonomisk synpunkt.
För att göra samarbetet än mera intimt mellan Spelens olika kommittéer och den svenska idrottens riksledning insattes också i de olika kommittéerna representanter från Riks- och specialförbund. Sålunda invaldes som regel i de olika specialkommittéerna en representant från vederbörande specialförbund, i regel fungerande ordföranden.
Kammarherre CARL LAGERBERG
Organisationskommitténs förste ordförande
Direktör HUGO LEVIN
Spelens initiativtagare
I Göteborg hade man nog redan från början tänkt sig just namnet Svenska Spelen 1921, och det var ej med alltför blida ögon, som detta Stockholms ingripande betraktades. Men den begränsning av Spelens omfattning, som enligt förvaltningsutskottet borde följa med namnet Svenska Spel, ville manunder inga förhållanden underkasta sig. På grosshandlare Englunds förslag lancerades därför i stället det icke mindre förnäma namnet Sveriges Idrotts-spel 1921, som också blev det officiella firmanamnet.
De två nästa stora frågorna, som Organisationskommittén upptog till behandling, gällde generalprogrammets utformande och ekonomien. Det är redan antytt, hur hos initiativtagaren den ursprungliga tanken växte ut för att allt mer och mer få festen att likna en olympiad i mindre skala. Från början var tanken den, att hela det omfattande programmet skulle kunna genomföras på en tidrymd från en söndag till nästa, men det visade sig ganska snart vara ogenomförbart. Detta framgår klart vid ett genomläsande av generalprogrammet, sådant det uppställdes av direktör Levin och preliminärt blev fastställt av förvaltningsutskottet. Organisationsarbetet hann ungefär så långt, då beslutet om Spelens uppskjutande till år 1923 fattades, och organisationsarbetet tillsvidare nedlades.
Hann organisationsarbetet beträffande generalprogrammet fram till en preliminär lösning, så lyckades detta däremot icke teträffande ekonomien. Många förslag voro uppe och dryftades inom kommittén. Ett av dessa resulterade också i en framställning till Göteborgs Stadsfullmäktige om ett anslag å 25,000 kr. som bidrag till organisationskostnaderna. Efter diverse förhandlingar beviljades också Organisationskommittén anslaget på 25,000 kr. vilket dock, i mån av tillgång, skulle återbetalas. Man var emellertid fullt på det klara med, att denna summa endast kunde bekosta en del av det vidlyftiga organisationsarbetet och att andra medel på annat sätt måste anskaffas. Till sist stannade man för att hos Kungl. Maj :t begära tillstånd till ett varulotteri med 100,000 lotter å 2 kr., varav minst 80,000 kr. av den väntade behållningen skulle anslås till organisation.
I samband härmed kan framhållas, hur man tänkt sig ordnandet av den inbördes ekonomien mellan de olika idrottsgrenarna. Med stöd av bl. a. erfarenheterna från Svenska Spelen i Stockholm 1916 ansågs det lämpligt, att varje idrottsgren själv skulle svara för sin ekonomi. Gemensamma skulle omkostnaderna för huvudadministration, reklam, pris och dyl. vara. Här fanns alltså ej den principen genomförd, att de ekonomiskt mera bärkraftiga idrotterna skulle understödja de med inkomster mindre lyckligt lottade idrottsgrenarna. Speciellt är anmärkningsvärt, att fotboll, som beräknades skola lämna det väsentligaste överskottet, skulle hava sin egen ekonomi.
I samband med övriga ekonomiska frågor upptogs också Slottsskogsvallens ekonomi till tehandling. Det var nämligen vid denna tidpunkt ytterligt osäkert, om Göteborgs ‘Stadsfullmäktige skulle vara villiga att bevilja de betydande anslag, som komme att erfordras för Slottsskogsvallens utbyggande i sådant skick, att den kunde användas för de planerade spelen. På hemställan av Beredningen för Slottsskogsvallen beslöt också Organisationskommittén ingå till Stadsfullmäktige med anhållan, att Stadsfullmäktige hos
IzlKungl. Maj :t ville ansöka om 4 dragningar i det stora penninglotteriet att användas till Slottsskogsvallens utbyggande.
Men inte bara idrottsplatsen måste sättas i stånd för de stundande Spelen. Minst lika viktigt vore det, att stadens idrottsmän fingo tillfälle att så systematiskt som möjligt förbereda sig för ett värdigt deltagande. Med tanke härpå lyckades direktör Levin att genom landshövding O. von Sydow intressera stadens idrottsmecenater, så att tillräckliga penningmedel anskaffades för att till idrottsarbetet i Göteborg knyta den svenske övertränaren
E. W. Hjertberg. Då detta ordnades redan under sommaren 1918 hoppades man härigenom hava skaffat sig garanti för att Göteborgs idrottsliga representation vid Spelen skulle bliva idrottsfesten värdig.
Så långt hade alltså organisationsarbetet fortskridit, då beslutet om uppskjutandet av Göteborgs 300-års jubileum till år 1923 fattades. Sympatierna inom idrottsvärlden voro till en början för, att idrottsfesten trots det borde hållas 1921. Men flera förhållanden bidrogo till att framtvinga beslutet om uppskov även med idrottsfesten till år 1923. Dels var det synnerligen problematiskt, om Slottsskogsvallen skulle hinna bliva färdig redan till år 1921 och framför allt hade stadens anslag till Spelens organisation beviljats under förutsättning, att Spelen hölies i samband med stadens jubileum. Den 12 december 1918 fattade Organisationskommittén det definitiva beslutet om Sveriges idrottsspels uppskjutande till år 1923, och det nyss påbörjade organisationsarbetet nedlades tillsvidare.
Spelens initiativtagare och hittillsvarande organisatör, direktör Hugo Levin, fick dock icke uppleva beslutet om idrotts festens uppskjutande. Som ett offer för spanska sjukan rycktes han bort i oktober 1918, just som han stod i begynnelsen av det arbete, som av allt att döma skulle bliva hans största. Göteborgs idrottsvärld miste då sin mest initiativrike och arbetande ledare.
DET ÅTERUPPTAGNA ORGANISATIONSARBETET
I nära tre år var det tyst och stilla kring Sveriges Idrottsspél. De löpande göromålen hade efter generalsekreterarens bortgång handhafts av Förvaltningsutskottets ordförande och någon ny generalsekreterare tillsattes icke förr än det ånyo blev tid att upptaga organisationsarbetet och igångsätta förberedelserna enligt de delvis nya betingelser, som de förändrade tidsförhållandena krävde.
Den 7 oktober 1921 höll Förvaltningsutskottet sitt första sammanträde, där det gällde att uppskissera de nya riktlinjer, som nu borde anläggas på Sveriges Idrottsspél för att anpassa dem efter det faktiska tidsläget. Dessutom gällde det att få en efterträdare till Organisationskommitténs framlidne generalsekreterare, direktör Hugo Levin. Förvaltningsutskottet be-slöt att föreslå Organisationskommittén att till generalsekreterare utse Ling-förbundets sekreterare, gymnastikdirektör Agne Holmström.
Vid sitt första gemensamma sammanträde den 27 oktober samma år valde också Organisationskommittén generalsekreterare enligt Förvaltningsutskottets förslag. Samtidigt stadsfästes också Förvaltningsutskottets principuttalande angående Spelens utformning, »att Sveriges Idrottsspel 1923 ej böra göras alltför stora i stil med olympiska spel utan i mindre begränsad omfattning med fullständig omarbetning av generalprogrammet. Organisationskommittén betonar dock, att strävan skall bliva att göra dessa spel verkligt representativa med betydande internationellt inslag». Det var de i ekonomiskt och andra hänseenden alltmer tryckta tiderna, som återspeglades i detta principuttalande, som angiver en viss tillbakagång från de måhända alltför vidlyftiga planerna från år 1918. På basis av detta principuttalande skulle nu samtliga specialkommittéer anmodas omarbeta sina tävlingsprogram och budgetförslag m. m.
Vid sammanträdet fastslogs en annan viktig princip: att samtliga idrottsgrenar skulle hava gemensam ekonomi, så att eventuella överskott från vissa idrottsgrenar skulle användas att täcka underskott från andra. Härigenom blev utan tvivel sambandet mellan de olika idrottsgrenarna starkare, det blev hos dem mera intresse för en lycklig utgång av Spelen som helhet och Spelen själva fingo karaktären av Göteborgs idrottsvärlds samlade och gemensamma insats. Det bör särskilt påpekas här, emedan det t. ex. hittills varit praxis, att speciellt fotbollens inkomster endast kommit fotbollen till godo, under det att nu en stor del av de gemensamma utgifterna borde kunna bestridas av de väntade inkomsterna från fotbollen. Detta beslut blev ett vackert uttryck för den samhörighetskänsla mellan olika idrottsformer, som så ofta tagit uttryck just i Göteborg. (Vid t. ex. die deutsche Kampfspiele i Berlin 1922 ville icke tyska fotbollsledare gå med på, att inkomsterna från fotboll fingo användas till den övriga organisationen av denna jättefest.)
Det gällde emellertid för Organisationskommittén att snarast söka ordna den ekonomiska frågan för att över huvud taget Spelen skulle kunna anordnas. Det beslöts också att i första hand hos Kungl. Maj :t söka erhålla lotterimedel. Lyckades icke detta skulle man hos Stadsfullmäktige ansöka om ett garantianslag; det ansågs nämligen uteslutet, att man därifrån skulle kunna erhålla något ytterligare organisationsanslag utöver de redan beviljade 25,000 kr.
KOMMITTÉERNAS SAMMANSÄTTNING OCH KOMPLETTERING
En av de första åtgärderna, som måste vidtagas för att få organisationsarbetet i gång, var givetvis att rekonstruera de många olika kommittéerna och, där så behövdes, komplettera dem. Det var nu 4 år sedan de flestakommittéerna tillsattes, och många av de personer, som då stodo mitt uppe
1 idrottsarbetet, hade nu dragit sig tillbaka och på många poster krävdes det nya män. Denna komplettering gick på vissa håll icke utan svårighet, men till sist blev hela den väldiga organisationsapparaten färdigkonstruerad.
Allt efter som nya idrottsgrenar upptogos på programmet invaldes som regel också en representant för var och en i Organisationskommittén varför kommittén till sist bestod av icke mindre än 33 medlemmar. Som förste hedersordförande stod H. K. H. Kronprinsen och landshövding O. von Sydow var hedersordförande, varjämte Organisationskommittén till sin hedersledamot kallat svenske generalkonsuln i London E. G. Sahlin. Dessutom valdes till adjungerad medlem doktor A. Rubenson, som fick i särskilt uppdrag att organisera läkarevården under Spelen. Kommitténs förste ordförande, kammarherre Carl Lagerberg, fick icke uppleva genomförandet av dessa Spel, vars organisation han stått i spetsen för alltsedan det första projektets uppkomst. Han avled nämligen redan under sommaren 1922 och efterträddes av dåvarande vice ordföranden, skeppsredare Dan Broström, som under hela Spelen omhänderhade denna maktpåliggande funktion.
Organisationskommittén fick följande sammansättning:
Förste Hedersordförande: H. K. H. Kronprinsen. Hedersordförande: Landshövding O. von Sydow. Hedersledamot: Generalkonsul E. G. Sahlin, London. Ordförande: Skeppsredare Dan Broström. V. Ordförande: Grosshandlare Leop. Englund. Generalsekreterare: Gymnastikdirektör Agne Holmström. Skattmästare: Direktör Rudolf Ericsson. Redaktör Gillis Ahlberg, Generalsekreterare Henning Beyer, Direktör Carl Blidberg, Handlande Emil Blomquist, Major E. Bredberg, Sjömanshusombudsman R. Bråkenhielm, Grosshandlare Humbert Dahlgren, Skeppsredare Gösta Dahlman, Brandchef Gust. Ekstedt, Direktör Carl Flach, Kassör Wilh. Friberg, Löjtnant Georg Holmquist, Gymnastikdirektör Arvid A. Karlsson, Konsul Carl Kindal, Kapten L. E. Kjellén, Direktör Hugo Krantz, Direktör Ivar Lignell, Folkskoleinspektör B. Lundgren, Rektor G. Mellén, Grosshandlare Hugo Noring, Grosshandlare Helge Pauli, Lektor Gösta Rahmn, Överstelöjtnant Carl Rodhe, Korrespondent Henrik Sandberg, Kamrer Wilh. Steffenburg, Kapten Knut von Sydow, Prokurist Birger Sörvik, Köpman Tor Törnsten. Adjungerad ledamot: Doktor A. Rubenson.
Som Spelens mest arbetande kommitté skulle man med rätta kunna karakterisera Förvaltningsutskottet, som under ett par års tid för Spelen nedlade ett intensivt arbete. Det må vara den, som skriver dessa rader, tillåtet att här giva uttryck åt sin glädje över att hava fått vara medlem av detta utskott där varje medlem aldrig drog sig för att åtaga sig ett uppdrag utan tvärtom, och där sammanträdena, hur långa och tidsödande de än voro, aldrig efterlämnade annat än angenäma minnen. Förvaltningsutskottet utgjordes av grosshandlare Leop. Englund, ordf., köpman Tor Törnsten, v. ordf., general-
17
2sekreteraren Agne Holmström, sekr., direktör Rud. Ericsson, skattmästare, brandchef Gust. Ekstedt, lektor Gösta Rahmn, direktör Carl Flach och generalsekreteraren för utställningen H. Beyer. Inom förvaltningsutskottet utsågs även ett särskilt Ekonomiutskott bestående av herrar Flach, ordförande, Törnsten och Ericsson.
Sedan de olika specialkommittéerna kompletterats, upptog listan på deras medlemmar icke mindre än 270 namn, varvid dock är att märka, att flera personer sutto i mer än en kommitté. Det är tämligen säkert, att denna organisationsapparat var alltför stor och onödigt tyngande och att listan på dem, som uträttade det verkliga arbetet, skulle vara betydligt mindre. Detta sammanhänger emellertid delvis därmed, att kommittéerna räknade flera medlemmar, som tillsattes år 1917 men som nu dragit sig bort från idrottsarbetet, ehuru de till namnet kvarstodo i de olika kommittéerna.
Här nedan följer en förteckning över de 22 arbetande kommittéerna samt deras resp. ordförande och sekreterare:
Press- och Reklamkommittén: ordf. direktör Hugo Krantz, sekr. direktör Stig Milles. Priskommittén: ordf. sjömanshusombudsman R. Bråkenhielm, sekr. magistratssekreterare Jarl Holmquist. Inkvartering skommittén: ordf. överstelöjtnant Carl Rodhe, sekr. löjtnant Ernst Häggner. Specialkommittén för allmän idrott: ordf. grosshandlare Leon. Englund, sekr. redaktör Gillis Ahlberg. Gymnastik: ordf. brandchef Gust. Ekstedt, sekr. gymnastikdirektör Agne Holmström. Fotboll: ordf. direktör Gösta Dahlman, sekr. herr G. Waller. Simning: ordf. direktör Carl Blidberg, sekr. disponent Knut Albrechtsson. Brottning och tyngdlyftning: ordf. kassör Wilhelm Friberg, sekr. herr Ivar Lindberg. Rodd: ordf. direktör Humbert Dahlgren, sekr. herr V. Borling. Cykel: ordf. grosshandlare Helge Pauli. Riksskyttetävlingen: ordf. överstelöjtnant Carl Rodhe, sekr. ingenjör J. Welin-Berger.
Golf: ordf. köpman Tor Törnsten, sekr. herr Georg Wendel. Segling: ordf. major T. Glosemeijer, sekr. kamrer Nils Billvall. Modern femkamp: ordf. överstelöjtnanten greve J. F. Wachtmeister, sekr. löjtnant Georg Holmkvist. Kortdistans- och jaktskytte: ordf. överstelöjtnant Carl Rodhe, sekr. disponent Albert Berger. Internationell skjutning: ordf. advokat Gerhard Lindgren, sekr. ingenjör J. Welin-Berger. Kanotidrott: ordf. kamrer Will Steffen-burg, sekr. skeppsmäklare Gösta Lundquist. Sveriges skolungdoms Idrottsspel: ordf. rektor E. Hallgren, sekr. doktor Einar Lilie. Lek och folkdanser: ordf. gymnastikdirektör Arvid A. Karlsson, sekr. gymnastiklärare Harry Behre. Motorbåtsregattan: ordf. överstelöjtnant A. Edström, sekr. herr K. G. Backlund. Motorcykeltävlingarna: ordf. direktör Kaleb Linders, sekr. ingenjör Sten Agrell.
UTFORMANDET AV DET SLUTLIGA GENERALPROGRAMMET
Med ledning av det principuttalande angående Spelens omfattning och planläggning, som gjorts av Organisationskommittén vid dess återupptagande av arbetet, hade de olika specialkommittéerna fått i uppdrag att utarbeta de slutgiltiga tävlingsprogrammen och i början av år 1922 kunde Förvaltningsutskottet börja på med sammansättningen av det definitiva generalprogrammet för Spelen.
Detta visade sig vara en ganska komplicerad uppgift. Inte nog med attdet gällde att foga de olika tävlingarna samman på lämpligaste sätt utan onödiga tidskollisioner; här måste Spelens »stora dagar» anpassas också efter de många andra evenement, som med anledning av jubileet och Utställningen planerades äga rum i Göteborg under sommarens lopp. Härtill kom, att den besvärliga inkvarteringsfrågan också måste spela sin stora roil, då såväl hotell som andra inkvarteringsställen endast funnos i begränsat antal, och man vid Spelen såväl som t. ex. vid lantbruksmöte och sångarfest måste räkna med en betydande resandeström utöver de verkliga deltagarna.
Det blev ganska snart klart, att den avdelning av Spelen, där det största antalet deltagare väntades, nämligen gymnastiken, näppeligen skulle kunna förläggas tillsammans med övriga idrottsgrenar just med tanke på inkvar-teringsmöjligheternas begränsning. Visserligen räknade man vid denna tid med ett deltagande i gymnastiken av högst 4,000 gymnaster, men även detta antal var alltför stort för att man skulle våga sig på att sammanföra gymnasterna med de övriga idrottsmännen.
Så kom då den tanken upp, att Spelen skulle kunna delas på två avdelningar, varigenom man skulle kunna vara säker på att kunna lösa inkvarteringsfrågan. Denna lösning var ju från början en ren nödfallsutväg och måste ju delvis försvaga helhetsintrycket av Spelen, men, som det visade sig senare, var det mer än lyckligt att så skedde. Detta förslag väckte bland gymnasterna odelat gillande, ty därigenom kunde gymnastikfesten förläggas till en tidigare tidpunkt än de övriga tävlingarna i juli månad, vilket för gymnasterna betydde en oerhörd fördel, då som bekant deras övningar i regel avslutas redan i april eller början av maj månad.
Men samtidigt blev föreslaget, att denna första avdelning av Spelen icke enbart skulle omfatta gymnastik, utan att den skulle kunna kompletteras med förslagsvis skolidrott och lek. Genom att sammanföra dessa 3 kroppsöv-ningsformer till en gemensam »vecka» skulle man kunna få fram en vacker helhetsbild av modern fysisk fostran i dess 3 huvudbeståndsdelar, gymnastik, lek och idrott.
Detta förslag blev också genomfört och denna Spelens första vecka förlädes till tiden 11—17 juni. Första dagen i veckan upptogs av lekuppvisningar, som endast kunde erhålla lokal karaktär, och skolidrotten blev en nationell skolidrottsfest under tisdagen den 12 och onsdagen den 13 juni. Gymnastikfesten utformades till nordisk gymnastikfest och fick ju den imponerande omfattningen av 8,000 gymnaster, som senare visade hur omöjligt det varit ur inkvarteringssynpunkt att förlägga gymnastikfesten samtidigt med några andra större tävlingar.
Sedan gymnastiken på detta sätt fått det ordnat, blev det betydligt lättare att både samordna de övriga idrottsgrenarna och att få Spelens huvudavdelning inpassad i raden av övriga festligheter och utställningar. Samt-liga övriga idrottsgrenar med ett undantag sammanfördes till de två första veckorna i juli månad och Spelens högtidliga öppnande förlädes till söndagen den i juli. Vid sammanjämkningen av de olika idrottsgrenarna sökte man ordna så, att de stora »publikidrotterna» utan att konkurrera med varandra jämnt fördelades på de två veckorna med komplement av mindre publikdragande idrottsgrenar. Man försökte om möjligt undvika samma dagar för två »publikidrotter», och i de fall, där detta måste tillgripas, förlädes tävlingarna på olika tider på dagen.
Den första veckan fick sålunda som huvudintresse idrott, simning och brottning, den andra fotboll, rodd och segling. Det enda undantaget var ju tävlingarna i inomhus lawn-tennis, som förlädes som en upptakt till Spelen redan i maj månad med invigning dagen efter Utställningens öppnande.
Det slutgiltiga generalprogrammet fick alltså följande utseende:
Lawn-tennis, inomhus ......................... 9—18 maj
Lek och folkdanser (Nationell) ............... 11 juni
Skolidrott (Nationell) ....................... 12—13 »
Golf .........................................,.-13—17 »
Gymnastik (Nordisk) .......................... 14—17 »
Allmän idrott ................................ 1—8 juli
Motorcykeltävlingar ................................ 2 »
Simning ...................................... 5—8 »
Lawn-tennis, utomhus ......................... 5—15 »
Brottning .................................... 4—9 »
Tyngdlyftning ...................................... 7 »
Cykel .............................................. 8 »
Motorbåtstävlingar ........................... 8—9 »
Miniatyrgevärs- och jaktskytte (Nordisk) ..... 8—10 »
Internationell skjutning (Nordisk) ........... 8—12 »
Fotboll (Turnering enl. särskilda bestämmelser) 9—15 »
Modern femkamp (Nordisk) ...................... 11—15 »
Segling ...................................... 11—15 »
Armégevärsskytte (Nationell) ................. 12—15 »
Kanotidrott .................................. 12—15 »
Rodd ......................................... 14—15 »
Som framgår av detta generalprogram hade under organisationsarbetets gång generalprogrammet undergått vissa förändringar jämfört med det ursprungliga år 1918. Idrottsgrenar, som icke funnits från början hava tillkommit, under det andra utgått. Programmet blev sålunda utökat med lek och folkdanser och skolidrott. På framställning från vederbörande svenska riksorganisationer upptogs vidare efter hand tyngdlyftning, motorbåtstävlingar, internationell skjutning samt modern femkamp. Från Spelens pro-gram ströks däremot hästtävlingar och sång, vilkas anordnande Organisationskommittén ansåg medföra sådana ekonomiska risker, att Kommitténs tillgångar icke tilläte deras medtagande.
Som helhet betraktat fick emellertid generalprogrammet en sådan omfattning, att det närmast måste jämföras med de Olympiska Spelens.
SPELENS EKONOMI
Redan år 1918 hade ju flera förslag varit uppe angående lösandet av den ekonomiska frågan, men intet av dessa förslag hade då gått att realisera. Fast det i allmänhet ansågs ganska hopplöst ville man nu år 1921, då Spelens ekonomi på något sätt måste ordnas, i alla fall först försöka den år 1918 tänkta utvägen att genom ett lotteri söka anskaffa organisationskapital. Som utsikterna dock voro tämligen minimala för ett bifall till en dylik framställning, beslöt Organisationskommittén att, innan skrivelsen härom inlämnades till Kungl. Maj :t, genom personlig hänvändelse till vederbörande statsråd söka få utforskat, om någon utsikt fanns för bifall. Så skedde också, men resultatet av uppvaktningen blev så negativt som möjligt, varför framställningen ang. lotteri aldrig blev inlämnad.
Fast det sålunda ganska tidigt blev klart, att inga medel utanför Göteborg skulle kunna anskaffas, kan dock här omnämnas ett originellt förslag, som framkom vid denna tid. Det gjordes en formlig framställning till det stora försäkringsbolaget Engelska Lloyd, huruvida det skulle vilja teckna en försäkring mot underskott vid Spelen. Av nedanstående framgår dock, att denna utväg icke behövde anlitas.
Då lotterimedel alltså ej kunde erhållas, återstod under dåvarande besvärliga ekonomiska tider knappast någon annan möjlighet än att vända sig till Göteborgs stad i en eller annan form. Genom det redan beviljade och erhållna organisationsanslaget på 25,000 kr. hade ju Spelen på sätt och vis auktoriserats som stadens egen angelägenhet och såsom en viktig del av stadens 300-års jubileum. Det beviljade organisationsanslaget räckte emellertid icke långt för en fest med dessa proportioner och även om Kommitténs uppgjorda kalkyler syntes peka på, att Spelen hade stora utsikter att ekonomiskt gå ihop, så rörde det sig dock här om så stora belopp, att Organisationskommittén icke ansåg sig kunna eller böra fortsätta det påbegynta organisationsarbetet förr än åtminstone en ganska stor garantisumma erhållits för täckande av eventuellt uppkommande underskott.
Då det ansågs ganska osannolikt, att Stadsfullmäktige skulle vara hågade att bevilja något ytterligare rent organisationsanslag, beslöt Organisationskommittén att därför i stället ingå till Stadsfullmäktige med anhållan om garanti intill en viss summa, som av Organisationskommittén fixerades till 75,000. Till denna summa hade man kommit, sedan Organisationskom-mitten på basis av specialkommittéernas uppgjorda budgetförslag uppgjort följande
INKOMST- & UTGIFTSSTAT FÖR SVERIGES IDROTTSSPEL 1923
INKOMSTER: UTGIFTER: Göteborgs stads anslag till organi- Administrationskostnader 25,000: — sation 25,000 — Utgifter för tävlingar i allm. idrott 16,000: — Inkomster från allmän idrott 50,000 „ „ i gymnastik. 22,000: — „ „ gymnastik 30,000 „ „ i rodd 8,000: — „ „ fotboll 115,000 — „ „ „ i fotboll .... 40,000: — „ „ rodd 4,000 „ „ i arrné- „ „ brottning 4,000 — gevärsskytte 8,000: — „ „ tennis 8,100 — „ „ „ i brottning... 2,600: — „ „ simning 7,900 „ „ i jaktskytte 2,000: — „ „ skolidrottsfesten ... 5,000 „ „ i tennis 8,100: — Film-, fotografrättigheter och pro- >> „ „ i cykel 3,000: — gramannonser 16,000: „ „ i kanotidrott 1,000: — — >> „ „ i simning .. 4,600: — tf „ spelens reklam 25,000: — jf „ pris, plaketter o. stans 15,000: — >> „ skolidrotts festen 5,000: — >> „ representation 10,000: — Återbetalning av stadens anslag ... 25,000: — Planhyra 40,000: — Oförutsedda utgifter 4,700: — Summa inkomster kronor 265,000: : — Summa utgifter kronor 265,000: —
Av olika orsaker kom dock aldrig denna framställning att ingivas till Stadsfullmäktige utan den inlämnades i stället till Jubileumsutställningens styrelse, vilket skedde i april 1922. Häri anhöll man icke endast om en garanti mot underskott utan även om lån av rörelsekapital för organisationsarbetet för tiden intill Spelens inkomster kunde börja inflyta. Framställningen blev av Jubileumsutställningen bifallen i så måtto, att Utställningen iklädde sig ekonomisk garanti för risk av underskott intill ett belopp, som reducerades till 50,000 kronor, och därjämte beviljades Organisationskommittén likaledes 50,000 kronor som lån att återbetalas snarast möjligt efter Spelens början.
Trots denna företagna reducering av garantibeloppets storlek ansåg sig Organisationskommittén genom denna garanti vara på den säkra sidan, varför arbetet omedelbart inriktades på nya uppgifter.
DE FÖRSTA FÖRHANDLINGARNA MED UTLANDET
Det gällde nu närmast för Organisationskommittén att försäkra sig om ett representativt deltagande från utlandet. Vad man innerst inne ville åstadkomma av Sveriges Idrottsspel var ju i alla fall en olympiad i rni-niatyr. Hur skulle utlandet ställa sig inför ett sådant projekt, som i själva verket vid denna tidpunkt måste te sig ganska fantastiskt? Man bör minnas Antwerpenolympiadens icke alltför lyckliga genomförande och måhända inte mindre den efter Antwerpen följande livliga diskussionen angående de Olympiska Spelens existensberättigande, för att få fram den riktiga bakgrunden till detta storslagna projekt. Hur skulle det egentligen kunna finnas någon möjlighet att stimulera utlandet till ett deltagande i olympisk omfattning i några spel, som nästan privat anordnades av en 300-års firande stad i norra Europa? Här stod man ju inför ett försök att anordna en olympiad utan att man såsom vid de vanliga olympiaderna kunde antaga, att utlandet skulle betrakta det som en hederssak att deltaga.
Men inte nog härmed. I och genom Spelens karaktär av fullständigt öppna tävlingar, till vilka alla länder skulle erhålla inbjudan till deltagande, hade Sveriges Idrotts,spel så att säga återupptagit den olympiska tanken sådan, som den icke blev realiserad i Antwerpen, dit exempelvis Tyskland aldrig blev inbjudet. Sveriges Idrottsspel ville ingenting mindre än göra ett försök att föra fienderna från världskriget samman på idrottsbanan; behöver väl mera sägas för att klarlägga vanskligheten i en sådan uppgift, som den Organisationskommittén nu åtminstone ville göra ett försök att lösa.
Det var med klar blick härför, som Förvaltningsutskottet beslöt att under sommaren 1922 låta generalsekreteraren företaga en rundresa i Europa för att dels undersöka stämningen för ett eventuellt deltagande i Spelen och dels för att söka åstadkomma personlig kontakt med de ledande idrottsorga-nisationerna i de olika länderna. Resan gick över följande städer: Berlin, Prag, Budapest, Wien, Paris, Bryssel, Antwerpen, Amsterdam och London och ingående konferenser höllos med de ledande inom de olika idrottsgrenarna. Tack vare erfarenheterna från denna resa blev det möjligt att få en ganska klar inblick i de olika ländernas synpunkter på frågan om ett deltagande i Spelen. Framför allt blev blicken öppnad för de oerhörda svårigheter, som faktiskt förefunnos för ett realiserande av Spelens idé, vilka svårigheter av Organisationskommittén om möjligt helt eller delvis måste undanrödjas för ett lyckligt genomförande av utlandets anslutning till Spelen. Det kan därför vara på sin plats att i största korthet lämna en sammanfattning över de olika ländernas dåvarande ställning till projektet.
I Berlin, Wien och Budapest uttalades full anslutning till tanken på att före Parisolympiaden söka på neutral mark sammanföra de forna fienderna. Det uttalades också öppet, att icke till något land skulle man så gärna som till Sverige önska förlagt ett första möte på idrottsbanan mellan den forna ententen och centralmakterna. Lyckades Sverige genomföra något sådant, hade den olympiska tanken återfått sin bärande idé, som berövats den i Antwerpen. I Paris och Bryssel hävdades den ståndpunkten, att endast om Tyskland bleve upptaget i Nationernas Förbund vore ett möte med dessidrottsmän möjligt. I London var stämningen mera odeciderad; även däi ville man gärna först, att Tyskland skulle upptagas i Nationernas Förbund; mot Ungern och Österrike hade man intet att invända. De olika engelska förbunden hade f. ö. nästan vart och ett sin uppfattning; några ville gärna, andra möjligen och andra åter absolut inte möta upp mot vem som helst i Göteborg.
Beträffande de ekonomiska möjligheterna för ett deltagande var det tyvärr så, att centralmakterna, där lusten att deltaga var störst, i sitt valutaelände hade en svårighet, som först ansågs omöjlig att övervinna. Fram till eget lands gräns skulle de möjligen kunna resa, men på svenska järnvägar voro biljettkostnaderna fullständigt oöverkomliga. Men så gärna ville t. ex. ungrarna komma, att de redan vid generalsekreterarens besök i Budapest erbjödo sig att ändra de av ålder fastställda dagarna för sina mästerskap i allmän idrott, för att de icke skulle behöva kollidera med Göteborgsresan. Tyvärr förefanns denna tidskollision även med de engelska mästerskapen i allmän idrott, som alltid äga rum första veckan i juli månad.
Sådant var det faktiska läget beträffande utlandets deltagande, sådant det av generalsekreteraren framlades vid ett sammanträde med samtliga kommittéers ledamöter i september 1922. Idrottsbladet ansåg sig efter det anförandet kunna göra den sammanfattningen att »Idrottsspelen 1923 ha så stora svårigheter att kämpa mot, att fråga är om de kunna bliva någon succés». Men just svårigheternas mängd föranledde också Förvaltningsutskottet att vid denna tidpunkt till varje pris söka finna utvägar för deras undanrödjande.
FÖRVALTNINGSUTSKOTTET I ARBETE
Det var främst på Förvaltningsutskottet ansvaret skulle läggas, om inte Sveriges Idrottsspel finge den väntade anslutningen från utlandet och därigenom miste något av sin karaktär. Förvaltningsutskottet kunde då först konstatera, vilka svårigheter som förefunnos för Europas deltagande. Vad låge då närmare till hands än att som motaktion söka stimulera Amerika till ett deltagande, som, utom att det ensamt skulle uppväga många andra nationers tillsamman, även mer än något annat skulle stimulera intresset i hela Europa. Förvaltningsutskottet satte sig därför i direkt förbindelse dels med amerikanska idrottsförbundet och dels med de större amerikanska idrottsklubbarna och fäste uppmärksamheten på den inbjudan, som skulle utsändas inom den närmaste tiden. Dessutom vidtalades såväl svenske ministern i Washington som den amerikanske ministern i Stockholm att arbeta för Amerikas deltagande.
Men voro verkligen alla dessa svårigheter oövervinnerliga, som valutan o. a. reste för t. ex. Centraleuropas deltagande? Den frågan besvaradesinom Förvaltningsutskottet absolut nekande och så uppkom inom utskottet det första uppslaget till en lösning. Man beslöt göra en hänvändelse till Göteborgs skeppsredare och framlägga situationen för dem och anhålla om, att de antingen ville sända ner ett fartyg och hämta alla valutasvaga idrottsmän i någon kontinental hamn eller också tillåta samma idrottsmän att utan avgift begagna befintliga linjer mellan kontinenten och Göteborg. Detta verkliga uppslag, över huvud taget realiserbart endast i Göteborg, gick verkligen att omsätta i t. o. m. större skala än man vågat hoppas.
Skeppsredare Ossian Ahrenberg var den, som först lämnade sitt bifall till denna vädjan, vars realiserande betydde mera för Spelen än man i allmänhet föreställt sig. På de Ahrenbergska linjerna från Stettin fingo icke mindre än 50 idrottsmän fri resa tur och retur till Göteborg. Sedan blott en av redarna gått med på saken gick det betydligt lättare och inom ganska kort tid kunde Förvaltningsutskottets ordförande vid Svenska Idrottsförbundets årsmöte i Stockholm lämna det sensationella meddelandet, att Sveriges Idrottsspel kunde erbjuda fria resor till och från Göteborg till icke mindre än 130 idrottsmän från följande länder:
Stettin 50 man (Ossian Ahrenberg). Sydafrika 4 man (Rederi A.-B. Trans-
Lybeck c :a 35 man (O. Zell och O. Persson). atlantic).
U. S. A. 15 man (Svenska Amerikalinjen). Australien 4 man (Rederi A.-B. Trans-
England 12 man (Svenska Lloyd). atlantic).
Holland, Belgien och Frankrike 12 man (Jonsson, Sternhagen & Co.).
Den hjälp, som Spelen fingo i och med detta handtag från Göteborgs-redarna, kan helt enkelt icke överskattas. I ett enda slag hade man nästan skaffat sig möjlighet att kunna räkna på ett storinternationellt deltagande i Spelen. Genom friplatserna från Sydafrika, Australien och U. S. A. fingo Spelen möjlighet att bliva en världstävlan. Mest glädjande av allt ansåg man dock de 15 friplatserna från U. S. A. vara. Inte nog med att de i penningar motsvarade cirka 18,000 kronor; härigenom hade man fått möjlighet att verkligen få över ett representativt amerikanskt lag. Intresse härför fanns det hos amerikanska idrottsförbundet enligt dess brev till kommittén, men svårigheten gällde givetvis, vem som skulle bekosta resorna. Nu var den svårigheten med ett tag fullständigt borta.
En sådan lycklig utgång av ovanstående projekt födde snart ett nytt uppslag. Skulle man inte kunna förhjälpa de valutasvaga till fri bespisning under sin vistelse i Göteborg genom en hänvändelse i samma stil till Göteborgs källarmästare. Förvaltningsutskottet beslöt att fullt systematiskt hos samtliga källarmästare anhålla om att 5, 10, 15 eller 20 valutasvaga idrottsmän måtte erhålla fri bespisning under en vecka. Efter någon tids arbete kunde Förvaltningsutskottets olika medlemmar lämna varandra följande uppgifter angående de restauranger, som åtagit sig dylik bespisning:Lorensbergs Restaurang .......... 10 st. Pripps Rest. (Utst.) ......... 15 st.
Grand Hotell .................... 10 „ Huvudrestaurangen (Utst.) ....... 20 „
Hotell Eggers ................... 10 „ Hotel Neptun ..................... 5 „
Palace Hotel .................... 10 „ Vita Bandets Rest.................. 5 „
Stora Teaterns Rest. ............. 5 „ Trädgårdsföreningen ............. 10 „
Folkrestaurangen (Utst.) ........ 10 „ Hasselblads Rest. (Utst.) ....... 10 „
Gbgs Rest. A.-B.................. 15 „
Alltså kunde icke mindre än 135 valutasvaga idrottsmän förutom fri resa från svenska gränsen erbjudas även fri bespisning på stadens förstklassiga resturanger. Frågan är väl, om idrottshistorien tidigare kunnat framvisa något dylikt tillmötesgående, som blev ett så vackert utslag av Göteborgs medborgaranda.
Sedan alltså fria resor och fri bespisning garanterats i så stor utsträckning och utan någon kostnad för Organisationskommittén, ansåg Förvaltningsutskottet, att fri inkvartering i skolsalar borde anordnas genom Organisationskommitténs egen försorg. För att dessa enkla bäddar dock skulle bliva av bästa möjliga beskaffenhet sökte Förvaltningsutskottet i stället för de vanliga armésängarna anskaffa Röda Korssängar, som efter diverse underhandlingar till sist erhöllos från Röda Korsets Malmöavdelning. Dessa sängar uppställdes sedan i ett av de nyaste och bästa skolhusen för idrottsmännens räkning.
Efter uppnående av dessa resultat ansåg Förvaltningsutskottet det icke alltför optimistiskt att räkna med en ganska betydande publiktillströmning från orter utom Göteborg, varför Förvaltningsutskottet hos Kungl. Järnvägsstyrelsen preliminärt beställde tvenne extratåg avsedda för åskådare till Spelens öppningsdag den 1 juli, det ena med Stockholm som avgångsort och det andra med Malmö. För att få försäljningen av biljetter till dessa tåg ekonomiskt och effektivt ordnad inleddes samarbete med idrottsorganisationer i Stockholm och Malmö.
Samtidigt med dessa underhandlingar hade inbjudan till deltagande i Spelen utskickats. Organisationskommittén hade fastställt, att först skulle utskickas en s. k. allmän inbjudan till Spelen, som skulle utsändas till alla utländska riksorganisationer med angivande av Spelens omfattning, tider för de olika idrottsgrenarnas tävlingar o. dyl. Denna allmänna inbjudan, som utfärdades av Organisationskommittén, skulle så fort som möjligt efterföljas av specialinbjudningar, d. v. s. specialkommittéernas utförliga inbjudningar till de olika idrottsgrenarnas tävlingar, vilka inbjudningar skulle sändas till de utländska specialorganisationerna för vederbörande idrottsgren.
På den allmänna inbjudan, som utsändes i oktober månad 1922, angavs, att H. M. Konungen behagat ställa sig som Sveriges Idrottsspels höge beskyddare. Inbjudan var undertecknad av H. K. H. Kronprinsen som Förste Hedersordförande för Spelen, av Hedersordförande Landshövding Oscarvon Sydow, Organisationskommitténs ordförande, Skeppsredare Dan Broström, Förvaltningsutskottets ordförande, Grosshandlare Leop. Englund samt generalsekreteraren. Denna inbjudan sändes till alla länder, som voro anslutna till International Amateur Athletic Federation, samt till de länder, som hade sändebud accrediterade i Sverige, samt en del andra. Inbjudan var avfattad på svenska, tyska, engelska och franska. »Sveriges Idrotts-spel» översattes på tyska till Schwedische Kampfspiele, på engelska till the Swedish International Athletic Games och på franska till Jeux Sportifs Suédois. Till den allmänna inbjudan bifogades nedanstående allmänna bestämmelser för Spelen, vilka också utgingo i upplagor på 4 språk.
1. Sveriges Idrottsspel 1923 hållas i Göteborg till minne av staden Göteborgs 300-åriga tillvaro.
2. Spelen äro auktoriserade av Sveriges ledande idrottsorganisationer.
3. Organisationskommittén anordnar och bär ansvaret för spelen.
4. Den tekniska ledningen av de olika idrottstävlingama utövas genom specialkommittéer, utsedda av Göteborgs idrottsorganisationer.
5. I spelen äga endast amatörer deltaga. Inom varje idrottsgren gäller vederbörande internationella amatördefinition.
6. Anmälningsavgift förekommer endast i de idrottsgrenar, där det särskilt angives i specialinbjudan.
7. Anmälan till deltagande skall göras genom vederbörande främmande lands styrande organisation inom de olika idrottsgrenarna och skall adresseras till Organisationskommittén.
8. Anmälningstidens utgång för de olika idrottsgrenarna angives i vederbörande specialinbjudan.
9. Som pris komma att utdelas Sveriges Idrottsspels plaketter och dessutom hederspris.
10. Organisationskommittén ikläder sig icke någon skyldighet att bidraga till tävlandes omkostnader. För att nedbringa desamma kan dock genom Organisationskommitténs försorg erhållas billig inkvartering, om detta i god tid anmäles. Likaledes kan genom Organisationskommitténs försorg erhållas billigast möjliga bespisning. (Organisationskommittén har likaledes utverkat vissa lättnader i resekostnaderna, vilka om möjligt komma att utökas.)
11. För varje idrottsgren gäller nuvarande internationella tävlings bestämmelser, där dylika ej finnas, motsvarande svenska riksorganisations tävlings regler.
12. Organisationskommittén förbehåller sig rätt att, i den mån särskilda omständigheter göra sådant oundgängligen nödvändigt, vidtaga ändringar och tillägg i program, regler och bestämmelser, vilka deltagare äro skyldiga att underkasta sig.
FORTSATTA FÖRHANDLINGAR MED UTLANDET
Det var alltså med ganska goda förhoppningar om lyckligt resultat, som Organisationskommittén efter de allmänna inbjudningarnas utsändande upptog nya och direkta förhandlingar med riksidrottsorganisationerna i 4 världsdelar. Omedelbart efter utverkandet av de första fria ångbåtsre-sorna meddelades åt Tyskland, Österrike, Ungern och Tjeckoslovakien att Organisationskommittén arbetade på att underlätta deras resor hit och attutsikter förefunnos för utverkande av effektiv hjälp. I december 1922 kunde Förvaltningsutskottet företaga en preliminär fördelning av då erhållna friplatser och beslöts erbjuda Tyskland 35 st., Tjeckoslovakien 10, Österrike 10 och Ungern 25. Samtidigt meddelades också de länder, som kunde begagna sig av övriga friplatser, att delssa stodo till disposition. Härav berörda länder voro England, U. S. A., Belgien, Frankrike, Australien och Sydafrika.
Det är lätt förklarligt, att dessa underrättelser hade ett kollossalt stimulerande inflytande på intresset för deltagandet i Spelen, speciellt i hela Mellaneuropa. Man kan väl t. o. m. ifrågasätta, huruvida exempelvis i Tyskland bedrivits så mycket agitation för deltagande i några föregående Olympiska Spel, som det nu gjordes för deltagande i Sveriges Idrottsspel. Men så kan också förtjäna påpekas, att den förnämsta orsaken till att tyskarna med verklig lidelse koncentrerade sig för ett värdigt deltagande i Spelen var den, att de betraktade Spelen som en möjlighet för dem att åter komma med i det internationella samarbetet i idrott, vilket för deras i oerhörd grad framväxande idrottsrörelse nästan betraktades som ett livsvillkor. Dessutom hoppades man ju i Göteborg kunna framvisa resultat, som klart skulle visa, hur långt det tyska nydaningsarbetet i idrott nått, och att tysk idrott numera nått en sådan standard, att Olympiska Spel utan Tysklands deltagande icke kunde betraktas som olympiska i verklig mening.
Underhandlingar med Tyskland fördes först med Deutscher Reichs-ausschuss für Leibesiibungen i Berlin, men allt efter som underhandlingarna fortskredo visade det sig nödvändigt att i Tyskland tillsätta en särskild kommitté, som uteslutande skulle arbeta på organisationen av tyskarnas deltagande. Denna kommitté fick sitt säte i Lybeck, där man tänkt sig den tyska truppens sammandragning, och fick till ordförande den bekante professorn Dr Steffen, genom vilken sedan de viktigaste underhandlingarna fördes. Redan tidigt fick man klart, att den tyska representationen skulle bliva synnerligen stark i allmän idrott och simning, men att god representation kunde åstadkommas också i tennis, brottning, rodd och cykel. Det kan erinras om, att ett par stora tyska tidningar satte i gång stora insamlingar för Göteborgsresan och t. o. m. statsunderstöd beviljades densamma. Därför blev det också möjligt för tyskarna att sända betydligt fler representanter än de 35, som erhållit löfte om fria resor och fritt vivre.
Underhandlingarna med Tjeckoslovakien fördes först med dess olympiska kommitté och därefter med tjeckiska idrottsförbundet. Innan tjeckerna fått reda på, att de beviljade fria resorna främst avsågos för de mest valutasvaga länderna, hunno de med att giva uttryck åt sin förtrytelse över att ha fått färre fria resor än »magyarerna, vilka tjeckerna äro överlägsna icke endast i kulturellt utan även i idrottsligt hänseende». Sedan idrottsför-bundets sekreterare, kapten Plichta, övertagit underhandlingarna, förlöpte de synnerligen tillfredsställande och resulterade i en liten tjeckisk trupp på 8 deltagare i allmän idrott.
Ungern har ju gamla idrotts förbindelser med Sverige, och Spelen blevo där föremål för oerhört arbete för åstadkommande av bästa möjliga representation. Denna koncentrerades i allmän idrott, simning och brottning, men dessutom sändes ju tennissegraren, den sympatiske v. Kehrling, som deltog i båda tennisturneringarna. Särskilda kommittéer för Göteborgsresan tillsattes inom de 3 förstnämnda idrottsgrenarna. Det är redan omnämnt, att ungerska idrottsförbundet fick flytta fram sina mästerskap för att de icke skulle kollidera med Spelen. Den ungerska valutans fall försvårade emellertid fruktansvärt de ungerska förberedelserna, och generalsekretariatet fick mottaga rent av gripande brev med skildringar av deras ansträngningar. För att i någon mån underlätta deras arbete lyckades det att hos en del för Ungern intresserade privatpersoner insamla ett kontant belopp på några hundra kronor, som av Organisationskommittén kunde översändas som bidrag till kostnaderna för resan innan de nått fram till de svenska båtarna.
Österrike erbjöds ju först 10 fria platser å ångbåtarna och därjämte för dessa deltagare fritt vivre i Göteborg. Österreichischer Hauptverband fiir Körpersport, som tillsatte en speciell Göteborgskommitté, skrev då och frågade, om några lättnader kunde beredas om någon eller några idrottsmän utöver dessa 10 kunde sändas. Med tanke på den österrikiska valutans icke alltför höga värde ansåg sig Förvaltningsutskottet kunna utlova, att även de eventuellt övertaliga representanterna skulle få fritt vivre, naturligtvis med tanke på, att det endast kunde bli tal om ett fåtal. Döm därför om Förvaltningsutskottets häpnad, när Österrike någon tid senare meddelade, att 50 deltagare från Österrike skulle deltaga! Lyckligtvis kunde Förvaltningsutskottet tack vare källarmästarnas tillmötesgående ordna matfrågan även för dessa 50, men det ovan omnämnda brevet medförde verkligen en av de större överraskningarna innan Spelen.
Med sådant intresse i Österrike och Ungern var det måhända inte så underligt, att Jugoslavien självt inledde direkta underhandlingar om möjligheten av att också få del av de fria resorna. (De första breven från Jugoslavien skrevos f. ö. märkligt nog på svenska av en professor, som genomgått vårt gymnastiska centralinstitut). Genom extra tillmötesgående från redarna kunde ytterligare några friplatser erbjudas Jugoslavien, vars representation gjordes större än man förmodat men, enligt deras egen utsago, icke för att vinna framgångar utan för att se och lära.
Synnerligen glädjande var att det gick att intressera Schweiz för deltagande trots att inga fördelar kunde erbjudas deras sympatiska representanter.Med hittills omnämnda land hade alltså underhandlingarna, som så gott som uteslutande fördes genom generalsekretariatet, givit blott de bästa resultat, mer än lovande för Spelens iscensättning. Men när det gällde den forna ententens deltagande började svårigheterna på allvar. Redan omedelbart efter inbjudans mottagande hade franska tennis förbundet meddelat, att, om centralmakterna skulle tillåtas deltaga, komme inga franska spelare att deltaga. Man var ju dock från början på det klara med, att fransmännen med tanke på sina egna olympiska spel 1924 ogärna skulle alltför tydligt ådagalägga sin olust att möta tyskarna. Man hoppades här emellertid, att det väntade amerikanska lagets deltagande skulle förmånligt inverka även i Paris. Innan de franska underhandlingarna refereras torde det därför lämpligen redogöras för det väntade men uteblivna deltagandet från U. S. A.
Redan i september skickades, som redan omnämnts, direkta skrivelser med meddelande om Spelen till såväl Amateur Athletic Union of the U. S. som till ett 15-tal av de mest kända amerikanska klubbarna. I slutet på oktober meddelade Mr F. W. Rubien, A. A. U :s mångårige sekreterare, sålunda: »I am certain that the leading athletes of the U. S. would be more than pleased to participate in the proposed games, provided their expenses are taken care of». Som svar härpå sändes i oktober dels den officiella inbjudan, dels meddelandet om att 15 idrottsmän erbjödos fri resa till Göteborg. Denna inbjudan behandlades på årsmöte den 22 nov. av the Board of Governors of the A. A. U. och beslöts att överlämna densamma till en särskild kommitté. Mr Rubien skriver därom: »I have every reason to believe that this committee will make every ef fort to have America repre-sented by a very strong team».
Samtidigt härmed hade Organisationskommittén genom sin ordförande satt sig i förbindelse med minister Wallenberg i New-York, som var personligen bekant med den kände Överste Thompson, som ombads att även han arbeta härför och som senare förhörde sig, att icke hinder mötte att eventuellt sända ett större antal än 15 på U. S. A:s egen bekostnad.
Därefter skedde gång efter annan skriftväxling bl. a. om amerikanarnas reseförmåner och om en eventuell tidskollision mellan Spelen och studentmatchen Yale-Harward mot Oxford-Cambridge. Genom förmedling av generalkonsul Sahlin i London lyckades det t. o. m. Organisationskommittén att få framflyttat denna match. Det må vara förlåtet om Organisationskommittén efter allt detta ansåg sig ganska säkert kunna räkna på U. S. A:s deltagande.
Men i slutet av mars syntes i härvarande tidningar ett telegram från Amerika, att presidenten i A. A. U. förbjudit amerikanska idrottsmäns deltagande i »mindervärdiga tävlingar i Europa under år 1923». Då intet meddelande härom kommit till Organisationskommittén, telegraferades det en förfrågan, hur många deltagare som kunde väntas från A. A. U. Somsvar härå kom endast följande telegram: »A. A. U. refuses permission ame-rican athletes to go abroad for competition this year». Samtliga tidnings-telegram komplettera med orsaken, som angavs vara U. S. A:s förberedelser till Paris 1924.
Svårt var att här klarlägga, hur denna fullständiga omsvängning plötsligt kommit till stånd och förorsakat ett förbud för en hel världsdels idrottsmän att tävla utomlands. Att misstankarna gå åt bestämt håll kan ju icke förnekas, men man vet ju intet om själva orsaken. Det för Sveriges Idrottsspel sorgliga budskapet var blott ett faktum.
Ett sista försök gjordes dock. Från förbudet var undantaget det universitetslag, som skulle besöka Oxford-Cambridge. I såväl England som Amerika försökte man få detta studentlag att i samband med universitets-matchen även deltaga i Göteborg. Också detta försök misslyckades, och därmed hade Sveriges Idrottsspel rönt sin utan jämförelse allvarligaste motgång.
Underhandlingarna med England fördes genom Sveriges generalkonsul i London, E. G. Sahlin. Det må här vara tillåtet att giva uttryck för den stora tacksamhetsskuld Sveriges Idrottsspel står i till generalkonsul Sahlin. Redan vid generalsekreterarens besök i London sommaren 1922 underlättade han på allt sätt underhandlingarna med de olika engelska förbunden. Sedan företrädde han på det mest energiska sätt Spelens intressen i England, underhandlade med de ledande inom de olika förbunden, försökte intressera dem för Göteborgsresan och försökte undanrödja de svårigheter av olika slag, som gång efter annan yppades. Dessutom tillställdes den engelska pressen regelbundna kommunikéer angående Spelen. Organisationskommittén kallade också generalkonsul Sahlin till sin hedersledamot.
Genom fotbollskommitténs ordförande ordnades dock direkt deltagandet av ett lag i fotbollsturneringen från London Football Association. Sekreteraren i brottningsförbundet, mr P. Longhurst, var redan från början synnerligen intresserad för ett deltagande och tack vare Svenska Lloyds friplatser blev det klart med engelsk representation i brottning. Även simningen fick några goda representanter och dessutom tillkom ju senare den utomordentlige engelske vattenpolodomaren, mr J. Hodgson från Liverpool. När det så till sist också blivit engelskt deltagande i rodd fattades endast det viktigaste, deltagandet i allmän idrott.
Det är redan påpekat, att Spelens tävlingar i allmän idrott delvis samman-föllo med de engelska mästerskapen den 6 och 7 juli. Organisationskommittén erbjöd sig dock på ett ganska tidigt stadium att på de två första dagarna slutföra de löpningar, där engelsmännen speciellt skulle vilja deltaga i t. ex. 100, 400 och 1,500 meter. Därigenom skulle engelsmännen kunna först vara med här och sedan likväl kunna hinna hem till mästerskapen. Flera av de mest kända idrottsmännen förklarade sig också villiga att resatill Göteborg och bland dem sådana som Rudd, Abrahams, Nokes och Ste-venson. Men Amateur Athletic Association och dess ledande män voro tyvärr icke lika intresserade för saken trots generalkonsul Sahlins ivriga bemödanden. Just när underhandlingarna lovade som bäst (t. o. m. namnen i de engelska stafettlagen dryftades) beslöt A. A. A:s kommitté för utlandsbesök att vägra idrottsmännen tillåtelse att resa till Göteborg. Att i detta beslut inverkat idrottspolitik från visst håll torde vara ganska troligt och det väckte därför icke ringa förvåning i A. A. A., då Organisationskommittén samtidigt kunde påpeka, att brev ankommit från franske generalsekreteraren Reichel, att franska idrottsförbundet beslutat att icke motsätta sig franska idrottsmäns deltagande i Göteborg.
Frankrikes kyliga hållning mot Sveriges Idrottsspel är mera lättförklarlig. Dels kunde ju en stor idrottsfest i Göteborg 1923 något förminska intresset för Parisspelen 1924, dels var ju hela stämningen i Frankrike mot Tyskland irriterad i samband med Ruhrockupationen, varför man förstår, att fransmännen ansågo Spelen i Göteborg mer än onödiga. Hade amerikanarnas deltagande kommit till stånd hade måhända Frankrike ansett ett uteblivande olämpligt. Tack vare ett besök i Paris av direktör Edström kunde emellertid Organisationskommittén dock få nöjet erhålla ovan omnämnda brev, men som samtidigt de franska mästerskapen förlädes till samma dagar, som fastställts i Göteborg, kan man endast betrakta detta brev som en vacker men betydelselös gest. Fransmännen ansågo sig f. ö. från början illa berörda därav, att Tyskland, tack vare de dit anlöpande Göteborgsångarnas möjligheter, fått betydligt fler friplatser än Frankrike.
Att Belgien följde Frankrikes exempel och stannade hemma är ju ganska förklarligt. Från Plolland kom det i alla fall till sist en liten trupp på 3 man, av vilka särskilt Paulen kom att spela en framträdande roll vid tävlingarna.
Vid förhandlingarna med de nordiska länderna var det för Organisationskommittén viktigast att tillfredsställande få ordnat med Finlands deltagande. Då den finska valutan gjorde sitt till för att försvåra deltagandet, gjorde kommittén speciella ansträngningar för att på olika sätt underlätta deras deltagande. Vid dessa förhandlingar hade Organisationskommittén ett ovärderligt stöd i direktör Uno Westerholm, Helsingfors, som begagnade sitt stora inflytande för att få fram starkast möjliga finska representation. Till sist lyckades kommittén intressera en donator, som åtog sig den tyngsta bördan för finnarnes resekostnader i Sverige, varigenom det blev möjligt för Finland att med sina 65 representanter skicka ut den måhända starkaste idrottsrepresentationen hittills, vilket ju synnerligen väl kom till synes i prislistorna.
Stort intresse, ja entusiasm fanns i båda de f. d. svenska provinserna Estland och Lettland för deltagandet i Göteborg. Ehuru rätt stora trupper kommo åstad från båda dessa nya stater, funnos från början ännu störreplaner uppe på en riktig invasion till Göteborg med egna ångare. Detta gick dock icke att genomföra.
Under det att Dansk Idretsforbund vid underhandlingarna lät meddela, att deltagandet i Göteborg för dansk idrott betraktades som en landssak, och därför tillsattes en särskild kommitté för underhandlingarna, var intresset i Norge ganska klent och representationen därifrån blev ju icke heller vidare imponerande. Men deras Hoff kom och därmed följde ju en av Spelens största sensationer.
SPELENS MÄRKEN OCH PLAKETTER
Förvaltningsutskottets medlemmar.
Uppgörandet av förslag till Spelens prisplaketter hade från början an-förtrotts åt Priskommittén, som från olika håll infordrade förslag till pla-ketter. Då intet av dessa vann gillande framkom i stället förslaget om, att även å prisplaketterna och Spelens övriga märken borde kunna användas det motiv, som återfanns på Spelens affisch och reklammärken. Detta förslag befanns ur flera synpunkter vara det lämpligaste, och på grund härav uppdrogs åt affischens skapare, konstnären Rick. Bergman, att uppgöra förslag även till Spelens märken och plaketter.
Efter infordrade offerter träffades slutligen avtal med juvelerare C. G. Hallberg om leverans av samtliga märken och plaketter. Det var en be-tydande leverans, som omfattade 426 guldplaketter, 321 silverplaketter, 346 bronsplaketter, ett stort antal märken för Organisationskommittén, specialkommittéerna och funktionärerna samt 16,000 deltagaremärken.
Prisplaketten utdelades i förgyllt silver, silver och brons till resp. 1 :a, 2 :e och 3 :e pristagare.
Spelens märke präglades i förgyllt silver, silver och vitmetall. Organisationskommitténs ledamöter erhöllo märket i förgyllt silver, Organisationskommitténs ordförande, Förvaltningsutskottets ledamöter och Presskommissarien buro samma märke men monterat på blåvit kokard, som berättigade till fri och obehindrad passage till alla tävlingsplatser. Specialkommittéernas ledamöter buro märket i matt silver och funktionärerna detsamma i vitmetall.
Juvelerare Hallberg förvärvade sig också rätten att prägla och försälja en särskild minnesplakett i brons samt en mindre minnesnål, båda med Spelens emblem.
PRISER
Priskommittén med sjömanshusombudsman R. Bråkenhielm som ordf. och magistratssekreterare J. Holmquist som sekr. nedlade ett omfattande arbete på anskaffandet av erforderligt antal hederspris till de många olika tävlingarna. Genom kommitténs försorg anskaffades över 100 vackra hederspris, varibland märktes främst H. M. Konungens charmanta hederspris till bästa prestation i allmän idrott (som tillföll E. Wide för hans världsrekord å 3,000 meter), Organisationskommitténs ordförandes stilfulla pris i tiokamp, (en allegorisk framställning av tävlingens 10 grenar) samt staden Göteborgs stora dyrbara pris till segraren i Maratonlöpningen.
Vid sidan av Priskommittén arbetade särskilda kommitterade för anskaffande av pris till Riksskyttetävlingen och seglingstävlingarna, varjämtei de flesta idrottsgrenarna genom specialkommittéernas resp. ledamöter anskaffades ytterligare ett stort antal pris.
Genom Priskommitténs försorg insamlade pris tilldelades som regel segrarne i de olika tävlingarna, som dessutom erhöllo Spelens guldplakett. Andra pristagarne erhölla Spelens silverplakett och tredje männens Spelens bronsplakett.
PROPAGANDA FÖR OCH PRESSENS ARBETE VID
SPELEN
En av de ömtåligaste och vanskligaste uppgifterna vid Sveriges Idrottsspel hade utan tvivel Press- och Reklamkommittén. Man* måste taga i betraktande att Spelen i mångt och mycket voro lagda som en olympiad, men att de dock voro tillkomna på så att säga enskilt initiativ och att ingen som helst förpliktelse kunde sägas åligga främmande nationer att deltaga i Göteborg — i motsats till Olympiska Spelen, där både tradition och en färdig organisation (Internationella Olympiska Kommittén) binder världens nationer moraliskt om icke juridiskt att sända sina bästa män till spel.
Propagandan för Sveriges Idrottsspel i Göteborg måste taga sikte på detta förhållande och icke blott göra reklam för den stora allmänheten utan även läggas så, att idrott sorganisationerna i utlandet måste bliva intresserade och få den uppfattningen att deras närvaro i Göteborg var nödvändig för det nationella idrottsanseendets skull.
Press- och Reklamkommitténs uppgift växte så småningom till att omfatta även mottagandet av och anordningarna för pressen, något som från början kanske icke var meningen, och att under sådana omständigheter få det för reklam anslagna beloppet, 25,000 kr., att räcka till föll sig icke så lätt. Det gick dock, vilket kanske i första hand får tillskrivas ordförandens i kommittén, Direktör Hugo Krantz, välvillighet att utan kostnader för kommittén inrymma och i 7 månader hysa presskommissariatet i sina affärslokaler och ställa dess personal och tekniska resurser till kommitténs förfogande.
En av de första åtgärder som vidtogos var anskaffandet av affisch för Spelen. På våren 1922 utsändes inbjudan till vissa konstnärer att deltaga i den av kommittén utlysta pristävlingen och av de inkomna förslagen tilldelades första pris, Kr. 500: —, den av konstnären Rich. Bergman i Stockholm utförda affischen med mottot: »Mandom, mod». Affischen var synnerligen dekorativ och verkningsfull, föreställande tre grekiska ynglingar i färd med olika idrottsövningar, samt hållen i behaglig, brun färgton. Den trycktes i en upplaga på 15,592 ex. å Wald. Zachrissons officin och utgick å svenska, tyska, franska och engelska språken.
Affischdistributionen tog sin början i januari månad och var slutförd i maj.Förnyelser skedde dock succesivt ända till juni månad. För distributionen anlitades dels vissa utländska idrottsorganisa-tioner, som förklarat sig villiga därtill, dels Utställningens propagandakommittéer i sådana länder, där ingen uppgörelse kunnat ske med idrottsorga-nisationen, dels privata företag såsom Svenska-Amerika Linjen, Cunard-Linjen m. fl. samt slutligen direkt distribution från kommissariatet. Den sistnämnda avsåg huvudsakligen de skandinaviska ländernas hotell, idrottsplatser samt skytte-, gymnastik- och idrottsföreningar, som i allmänhet fingo i affisch vardera att upphänga å lämplig plats. För denna distribution åtgick c:a 6,000 papprullar.
Kommittén står i mycket stor tacksamhetsskuld till följande personer, vilka för propagandan i utlandet stått till tjänst med affischdistribution och övrig reklam: Generalkonsul E. G. Sahlin, Friherre Hans Beck-Friis, Generalsekreterare Carl Diem, Generalsekreterare Frantz Reichel och Professor Franjo Bucar.
Ungefär samtidigt med affischen distribuerades över 1,000,000 reklammärken för Spelen. Dessa reklammärken hade samma utseende som affischen men voro av ungefär samma storlek som de vanliga välgörenhets-märkena. Dessa utgingo till alla styrelsemedlemmar i Riksförbundets Överstyrelse, specialförbunden, distriktsstyrelsen, gymnastik- och idrottsföreningar, skytteklubbar, Centralföreningen, firmor med idrottsintresserade chefer o. s. v. En billig och effektiv distribution ernåddes genom att anlita idrottsföreningarnas medlemsblad, vartill reklammärkes-kartorna följde såsom bilaga.
Reklamen i pressen skedde genom artiklar och notiser, som översattes till de europeiska nationernas olika språk och utgingo i flera hundratusen exemplar. Särskilt den svenska pressen visade Spelen ett mycket stort intresse, varigenom annonskostnaderna kunde nedbringas från beräknade10,000 kr. till c:a 3,000 kr. Det sålunda inbesparade kapitalet användes till andra reklamåtgärder samt anordningarna för pressen.
Bland dessa andra reklamåtgärder kan man nämna sällskapsresorna, vartill kommittén tog initiativet. Därigenom att deltagarna i dessa kunde erhålla billigare mat och logis samt entré till Spelen och Utställningen beräknade man uppmuntra tillslutningen från landsorten. Emellertid visade det sig att arrangemangssvårigheterna för landsortsledarna blevo så stora, att jämförelsevis endast få resor kommo till stånd. Såsom reklamåtgärd torde de dock ha varit värdefulla, enär provinsens uppmärksamhet på och intresse för Spelen kunde väckas, vidmakthållas och spridas.
I Göteborg anordnades särskild gatureklam med metallpilar, målade i Göteborgs färger. Dessa pilar med ordet Idrottsspelen sattes upp å träd och lyktstolpar å alla huvudgator och alléer inifrån staden ut till Slottsskogsvallen. Vidare erhölls myndigheternas tillstånd att uppsätta stora skyltar av lärft tvärs över vissa stråkvägar inne i staden. Under själva Spelen erhöll kommittén tillåtelse av de flesta av stadens restaurant- och hotellägare att påklistra Spelens reklammärke å deras matsedlar och vinlistor. Slutligen utdelades åtskilliga tiotusental reklamkort å borden i stadens och Utställningens caféer och restauranter när Spelen skulle börja.
För att underlätta den utländska pressens besök och därigenom stimulera till större deltagande utverkades genom Organisationskommittén Kungl. Järnvägsstyrelsens tillstånd till fria resor för utländska sportjournalister. Tillslutningen av såväl den in- som utländska pressen blev också över förväntan stor så att platser kunde beredas alla endast med största svårighet. Över 300 tidningar voro representerade vid Spelen, vilken tillslutning — vad nu det gäller idrott — endast överträffats av de Olympiska Spelen.
Bland de åtgärder, som vidtogos för pressens räkning, märkes telefoncentralen och telegrafstationen å Slottsskogsvallen och Simbanan. Å Slottsskogsvallen uppsattes 15 telefoner för pressen, fördelade å de båda pressläktarna. Dessa åtgärder visade sig välbetänkta, de tjänstgörande därstädes hade fullt upp att göra med expeditionen av telegram till världens alla hörn och kanter samt telefonsamtal med Berlin, Hamburg, Köpenhamn, Kristiania, Stockholm och en mängd andra in- och utrikes orter. På de olika idrottsplatserna tjänstgjorde scouter såsom pressens biträden och fungerade överallt till journalisternas stora belåtenhet. Vissa anordningar voro å Slottsskogsvallen vidtagna för att pressen skulle kunna erhålla resultatet snabbt och felfritt. I allmänhet dröjde det icke mer än 5 å 6 minuter efter slutad tävling förrän pressen hade ett officiellt, skriftligt meddelande, som uppsattes på bestämda platser å presstornet och pressläktaren. I presskommissariatet införskaffades varje afton resultaten från dagens många olika tävlingar och voro där tillgängliga för pressen. Såväl där som å Slottsskogsvallen hade pressen tillgängliga all slags skrivmaterial, uppslagsböcker, taxoroch alla upplysningar den kunde behöva. Den in- och utländska pressen uttalade sig efter Spelen synnerligen berömmande om tävlingarna och presstjänsten därvid, vilket kommittén med glädje kunnat notera, då, såsom alla veta, pressmännen äro svårare att ställa till lags än annat folk.
Den officiella mottagningsbanketten ägde rum den 30 juni å Trädgårdsföreningen och sedermera var pressen inviterad till ett flertal av de fester, som i samband med Spelen anordnades. Synnerligen lyckad var den utflykt till Marstrand, som kommittén i samband med Svenska Idrotts journalisternas Klubb företog den 6 juli. Under Spelen hölls också en konferens mellan representanter för olika länders sportjournalistorganisationer för ett eventuellt upprättande av en internationell sammanslutning samt införandet av en enhetlig legitimering.
De vid Spelen närvarande pressmännen torde ha fått de angenämaste erfarenheter av Göteborg och Sverige och den reklam, de var på sitt håll genom sina artiklar och journalistiska verksamhet skaffat jubileumsstaden och dess land torde icke kunna nog uppskattas. De penningar, i allt som allt icke fullt 25,000 kronor, som åtgingo till Spelens propaganda och presstjänst, torde sålunda ha varit väl använda även om andra omständigheter gjorde, att allmänhetens tillslutning icke blev så stor som man beräknat.
C. Linde.
LÄKAREVÅRDEN UNDER SPELEN
Genom beslut av organisationskommittén av den 4 april 1923 utsågs med. doktor Albert Rubenson att såsom adjungerad ledamot inträda i densamma och samtidigt uppdrogs åt honom att organisera läkarvården under spelen, och ordnades densamma på i huvudsak följande sätt:
A Slottsskogsvallen ställdes ett för läkarnes arbete lämpligt rum till förfogande, beläget i byggnaden i fonden av idrottsplatsen samt möblerat och iordningställt för sjukvårdsändamål. I omedelbar närhet fanns en ljus och rymlig lokal, där lämplig plats upplåtits till förvaring av bårar, förbands-lådor och dylikt, samt för tillfällig förläggning av sjuka och skadade, om detta någon gång skulle visa sig erforderligt.
Tillräcklig utrustning för sjukvårdsrummet med hänsyn till instrument, förbandsartiklar samt sjukvårdsränslar, bårmaterial m. m. ställdes av styrelsen för Svenska Röda Korsets 6:e distrikt till Spelens förfogande jämte ett nödigt antal armbindor med genévekorsets tecken, avsedda att användas av den vid spelen tjänstgörande sjukvårdspersonalen, vilken med tanke på Spelens internationella karaktär syntes vara av visst värde.
I och för läkarfrågans ordnande hade avtal träffats med ett flertal läkare, vilka beredvilligt åtagit sig att utan ersättning närvara vid de olika tävlingarna i egenskap av tävlingsläkare. Därvid hade beräknats att tvenneläkares närvaro vid större tävlingar var önskvärd, under det att en var tillräckligt vid mindre dylika.
Vid Maratonlöpningen, som försiggick under en särdeles varm. dag, 8 juli, voro särskilda dispositioner träffade. Genom banans förläggning Stadion, Särövägen till vändpunkten och åter ansågs tvenne ambulansstationer med läkare och erforderlig utrustning vara tillfyllest. Därjämte åtföljde en automobil med läkare teten och en dylik kön av de tävlande. Intet nämnvärt sjukdomsfall eller olycksfall inträffade under tävlingen och samtliga till målet inkommande löpare voro i god kondition.
Ej heller under cykeldistansloppet, som försiggick samma dag, förekom något anmärkningsvärt.
Beträffande de sjukdoms- och olyckfall, som under spelen kommo till läkarbehandling, må ur journalen följande anföras.
Av 35 behandlade fall utgjordes de flesta av mindre betydande sår skador och kontusioner, och behandlingen var följaktligen oftast förband eller våt-varmt omslag.
Endast i tvenne fall behövde sjukhusbehandling ifrågakomma, nämligen ett fall av ledvrickning och ett fall av halssjukdom. Båda dessa fall insändes till Sahlgrenska Sjukhuset.
Under gymnastikveckan förekom dessutom ett flertal fall av gastroenteritis, vilka dock alla förlöpte lindrigt.Planskiss över Slottsskogsvallen.Spelens högtidliga invigning den 1 juli 1923.
TÄVLINGARNAS FÖRLOPP
INOMHUSTÄVLINGARNA I LAWN = TENNIS
Den lysande feststämning, som utmärkte göteborgarnas stora festdag par préférence, tisdagen den 8 maj, lånade något av sin glans även åt följande dags händelser. För det idrottsligt intresserade Göteborg blev i varje fall onsdagen den 9 maj en stor bemärkelsedag, ty då öppnade H. M. .Konungen högtidligen Sveriges Idrottsspel i Tennispaviljongen på Ullevi. Förhållandena fogade det nämligen så, att Spelens första programpunkt blev inomhustävlingarna i lawn-tennis.
Att övervara invigningen hade utom konungen och kronprinsen infunnit sig ett hundratal officiella personer, som inbjudits av Organisationskommittén. Det var också en sällsynt stor och representativ samling tennisspelare från olika länder, som iförda speldräkt samlats på en av banorna och som samtliga i tur och ordning föreställdes för konungen. Tysklands
Konungen öppnar tennistävlingarna.representanter voro: C. Bergman, Dresden, G. Demasius, Berlin, fru M. Galvao, Hamburg, fru G. Hagelin, Bremen, H. Moldenhauer, Berlin, fru N. Neppach, Berlin, samt fru E. och F. W. Rahe, Rostock. Ungern representerades av L. von Göncz och B. von Kehrling, Budapest. Danmark av E. Bache, S. Olsen, A. Petersen, L. Rovsing, fröken E. Meyer och fru T. Morville. Från Norge kommo fru C. Dahl, N. Fagerström, C. Langaard, J. Nielsen och T. Torkildsen. Från Sverige deltogo ett 30-tal spelare, bland vilka märktes ett flertal av de allra bästa svenska spelarna. Allt som allt hade samlats 52 deltagare, sålunda ett något större antal än vid Olympiska Spelens inomhustävlingar i Stockholm 1912.
ENKELSPEL FÖR HERRAR:
1 :sta 2:dra 3:dje Semifinal Final Segrare omgången omgången omgången 1. G. Demasius \ / Demasius 1 Demasius > 7—5, 6-2, 2. N. Börjesson ... 6-1, 6-2, 6-2 3. S. Olsen /6- Olsen Demasius 6-2, 6-3, 4. C. Largaard -4, 2-6, 6-2, 6-4 | 6-1 5. E. Bache \ / Bache Bache > 9—7, 6-0, 4—6, 6-1 6. T. Torkildsen ... 6-2, 6-3, 6-2 3-6, 6-3 7. E. Rhodin l Stokkebye von 8. R. Stokkebye ... i 6-1, 6-2, 6-2 Kehrling 9. 10. S. Selander E. Nordström ... [ / Selander 6-0, 6-2, 6-2 1 Andersson } 6-2, 6-3, 6-3 6-1, 6-4, 1-6, 6-3 11. O. Andersson ... 1 Andersson von 12. H. Uttenreitter... 1 1. 6-0, 6-2, 6-2 Kehrling 13. A. Petersen Petersen \ von 3-6, 6-4, 14. J. Söderström ... j w. o. ( Kehrling 6-4, 6-3 15. C. Bergmann ... 1 von Kehrling i 6-3, 6-3, von 16. B. von Kehrling (6 -1,3-6, 6-3, 6-4 j 3-6, 6-4 Kehrling 17. N. P'agerström .. \ Fagerström 6-4, 6—4, 18. D. Didner 1 6- -2, 6-4, 1-6, 6-1 y Persson 6-3 19. M. Sandberg ... \ Persson ( w. o. Rovsing >6-2, 6-2, 6-1 20. T. Persson P~ -5,4-6, 7-5, 10-8 J 21. 22. A. Rylander A. Thoren ..... \ f Thorén 6-4, 6-0, 6-1 Rovsing 6- 4, 6-1, 7- 9, 6-4 23. 24. L. Rovsing Ch. Wennergren \ Rovsing > 3-6, 4-6,6-3,11-9, 3-0 set. Rovsing 4-6, 7-5, 25. R. Kürzel 4 Helgesson -6, 6-3, 6-3, 6-1 Rahe \ 6—1, 6-2, 1 6-1 26. N. Helgesson ... 6—3, 8—6 27. F. W. Rahe i Rahe Molden- 28. T. Nielsen / 6 ) -2, 6-2,3-6, 6-3 Moldenhauer hauer I 29. L. von Göncz ... I Moldenhauer 6-2, 6-3, 30. H. Moldenhauer. / 6-1, 6-1, 6-4 i 2-6, 6-2, 6-3 ¡31. H. Wallberg \ Wallberg (3-6, 6-2, 32. B. Angell 1 8-6, 7-5, 6-4 ) 6-0
En av de intressantaste matcherna var utan tvivel Rovsings sega strid med Charles Wennergren. Danskens större uthållighet fällde utslaget. Värd att minnas är också den eleganta uppgörelsen mellan sympatiske ungerske mästaren von Kehrling och Olle Andersson från Gävle. En överraskning var Moldenhauers seger över tyske inomhusmästaren Rahe.l:sta omgången 2:dra omgången Semifinal Final I Segrare 1. M. Galvao i Galvao » 2. E. Rahe / 6-2, 6-1 y Galvao 3. K. Hansson i Hansson ( 6-1, 6-0 4. E. Nicolaysen / w. o. 1 Strömberg 5. G. Hagelin \ Strömberg 1 Qt rnm nprfT 6-1, 6-1 6. L. Strömberg i 7-9, 6-3, 6-4 i oiruiii uerg l "7 c\ 'X k 7. T. Morville Magnusson / i—o, o—u, 1$. E. Magnusson / 6-2, 4-6, 6-1 D—O Neppach 9. R. Lundberg V Neppach 1 6—1, 6-3 IO. N. Neppach i 6-2, 6-1 y Neppach IL E. Törnsten i Törnsten ( 6-1, 6-1 12. H. Bomak i w. o. ) Neppach 13. E. Ekman i Meyer i 6-2, 6-3 14. E. Meyer i 6-1, 6-3 l Pick 15. C. Dahl \ Fick ( 8-6, 6-1 16. S. Fick f 6-3, 6-2 1
Det mest anmärkningsvärda resultatet var fröken Strömbergs överlägsna seger över den tyska mästarinnan fru Galvao, förut fröken Rieck. Emellertid visade sig tyskan fru Neppach vara sin landsmaninna betydligt överlägsen, då hon så lätt segrade över såväl fru Fick som fröken Strömberg. Som totalomdöme kan sägas, att sällan eller ens någonsin vid svensk tennisturnering förekommit en så representativ samling damspelare.
I dubbelspel för herrar tävlade 16 par. I semifinalen besegrades Thorén—
Främlingar och värdar vid tennistävlingen.Uttenreiter av Demasius—Moldenhauer med 6—o, 6—4, 7—5 och Rovsing— Bache av Bergmann—Rahe med 9—7, 7—9, 7—5, 7—5. I finalen vunno Bergmann—Rahe o—6: 6—2, 7—7, 6—3.
I dubbelspel för damer deltogo 8 par. I semifinalen vunno Ekman— Strömberg över Hagelin—Rahe) med 6—3, 6—3, och Galvao—Neppach över Fick—Magnusson med 7—5, 3—6, 6—3. Segrare blevo Galvao—
Neppach med 2—6, 6—2, 6—1.
I dubbelspel för damer och herrar deltogo 16 par. I semifinalen besegrades fröken Meyer—Bache av fru Galvao—Rahe med 6—4, 6—4 och fru Neppach—Demasius av fru Hagelin—Bergmann med 2—6, 8—6, 6—4. I finalen vunno fru Galvao—Rahe med 8—6, 6—1.
Inomhustävlingarna kunde avslutas redan den 15 maj. En bland Sveriges allra ståtligaste tennisturneringar hade därmed gått till ända. Det är också för tenniskommittén en särskild glädje att konstatera, att samtliga främlingar uttryckte sin odelade tillfredsställelse med såväl spelbanor som övriga täv-lingsarrangemang. Särskilt värderade man det sätt, varpå refereen herr Ivar Selander fullgjorde sitt ansvarsfulla uppdrag. Även i den utländska fackpressen kommo liknande uttalanden till synes. Det stora tyska lawn-tennis-förbundets populäre generalsekreterare Ferdinand Gruber, som var ledare för tyska tennistruppen, har i olika sporttidningar meddelat sina intryck från turneringen. Hans reservationsfritt gillande omdömen om samtliga tävlingsanordningar äro dess värdefullare, som han själv är en av Tysklands mest anlitade tävlingsledare.
G. Rahmn.
LEKFESTEN
Den lekfest, som den 11 juni stod på Sveriges Idrottsspels program, avsåg att giva en bild av svensk friluftslek, och det gavs samtidigt tillfälle
Folkdansarnas intåg.Småflickornas sånglekar.
för Göteborgs skolungdom att visa, vilken utveckling leken nått i Idrotts-spelens stad.
Omkring 8,000 barn från Göteborgs folkskolor öppnade Idrottsspelens lekfest med defilering runt Slottsskogsvallen, dit festens lekuppvisningar förlagts. Ett malplacerat höstregn hade decimerat lederna och tyvärr även publiken. Likväl ångrade antagligen ingen på åskådareläktarna, att han trotsat vädrets makter för att se den imponerande massan av Göteborgs unga lekdeltagare. De 8,000 togo plats på åskådareläktarna, och deras representanter i första omgångens 8 leklag, småpojkar och småflickor från folkskolans 4:e läsår, stormade in på den gröna mattan och voro på ett ögonblick samlade kring sina ledare på den anvisade platsen. Folkskolestyrelsens ordf., rektor E. Hallgren, hälsade de unga skarorna. Han framhöll bl. a., att leken har en stor mission att fylla, den skall ej blott lägga grunden till den fysiska fostran utan ock, när livets strider komma, giva utövaren den sporre till förnyade ansträngningar, som så väl höves vår ungdom och våra vuxna. Vad leken beträffar, är det — yttrade talaren — av vikt att hungern efter rekord ej blir den förnämsta faktorn. Man skall leka för kroppsövningens skull, ej för revansch eller rekord. Talaren önskade ungdomen många ljusa och glada minnen från lekplatserna att taga med sig ut i livet och slutade med att utbringa ett leve för fosterlandet, livligt besvarat av de unga.
Ett par sekunder senare voro lekarna igång. Omgång efter omgång, gossar och flickor, representanter från folkskolans olika årsklasser och dess överbyggnader, trollades fram på Vallen och visade prov på lekar, lämpade för olika åldersstadier, massor av smålekar, slungholl, ballongboll, rundboll, korgboll, tamburinboll, handboll, kricket, olika former av slagboll, dragkamp och stafettlöpning. Ingen åskådare tvekade på att giva folkskolans pojkar och flickor överbetyg i hantering av boll och slagträ. De alltid lika trevligagamla sånglekarna bildade inslag mellan omgångarna. Vita, skära och blå lätta sommarklänningar passade utmärkt till Slottsskogsvallens grönska.
Under senare delen av dagen för lekfesten togo goss- och flickläroverken Stadion i besittning. Efter deltagarnas inmarsch på fältet höll även nu rektor Hallgren ett kort hälsningstal till ungdomen. Och så började leken igen. Planen var hal efter förmiddagens regn, och uppvisningarna försvårades därigenom, men till gengäld hände det otroliga, att solen tittade fram. Och trots halkan och åtminstone delvis tack vare solskenet rådde ett strålande humör på lekfältet. Tävlingsmomenten i en hel del smålekar utnyttjades på ett sätt, som gjorde dem tilltalande även för åskådarna. Flickorna tävlade bl. a. i korgboll, rännboll, bollstafett och hinderlöpning och småpojkar från olika läroverk hade lagtävling i tunnelboll. Av de större friluftslekarna lade man särskilt märke till flickornas långboll och baseboll och en hand-bollsmatch mellan »Latins» och »Reals» nybakade studenter. Nu liksom under förmiddagen gladde man sig åt den kultur, som göteborgsungdomarna förlänat våra gamla friluftslekar. Deras stil och snärt i slag och kast och deras fyndiga kombinationer i korgboll, handboll och långboll giver åskådaren rätt att jämföra deras genomsnittsfärdighet med skolungdomens i friluftslivets förlovade land på andra sidan Nordsjön.
Göteborgs folkdansare förbund gav efter friluftslekarnas slut en uppvisning av ett ståtligt urval gamla vackra danser. De hundratals brokiga bygdedräkterna gåvo i solnedgången uttryck åt en obeskrivlig färgglädje, och de väl utförda danserna avslutade värdigt Idrottsspelens lekfäst.
H. Behre.
Folkskolornas lekfest, utmarschen.Löpning 100 meter final. Grupp 4.
SVERIGES SKOLUNGDOMS IDROTTSSPEL
Redan tidigt uppstod tanken på en svensk skolidrottsfest i Göteborg i samband med de stora idrottstävlingarna under jubileumsåret. Det blev den sedan 1916 fungerande Skolidrottskommittén (bestående huvudsakligen av rektorerna, skollärarna och gymnastiklärarna vid läroverken och högskolorna i Göteborg), som kom att tjänstgöra som specialkommitté, utökad med representanter för folkskolorna.
Ordförande i Specialkommittén var Rektor Erik Hallgren och arbetsutskottet bestod av doktor Einar Lilie, ordf., gymnastikdirektörerna A. Holmström och H. Krook, den senare sekr., docent G. Biller och överlärare J. Ingwarsson.
Programmet, som förelåg färdigt i aug. 1922, grundade sig på de principer och erfarenheter, efter vilka de sedan sju år av kommittén arrangerade skolidrottsfesterna för skolungdomen i Göteborg utformats, varvid dock åtskilliga ändringar (såsom införande av individuella tävl. i större omfattning, minskning av de deltagande lagens storlek etc.) vidtogos för att underlätta deltagande från andra orter.
Tävlingarna omfattade icke blott ett flertal grenar av allmän idrott utan även uppvisningar i handboll och långboll. Tiden för tävlingarna fixerades till den 12 och 13 juni, alltså omedelbart efter skolornas slut. Man räk-nade med att många skolor skulle begagna möjligheten att anordna skol-resor till utställningen och samtidigt deltaga i tävlingarna.
Inbjudningar utsändes till alla under Skolöverstyrelsen hörande skolor, och i april strömmade de preliminära anmälningarna in, varvid man kunde något så när överblicka antalet deltagare. Det visade sig, att idrotts festen skulle komma att få större proportioner, än man väntat, och det blev nödvändigt att begränsa antalet deltagare från Göteborgsskolorna så mycket som möjligt.
Tack vare samarbetet med Skolresebyrån, vars ledare, överlärare Ing-warsson, invalts till ledamot av kommittén, kunde den kinkiga inkvarterings-och bespisningsfrågan ordnas på ett fullt tillfredsställande sätt. Vid sin ankomst till Göteborg kunde sålunda varenda deltagare strax få reda på sin förläggning i Nordhemsskolan, matställe, mattider o. s. v.
Då de definitiva anmälningarna förelågo, befanns det, att icke mindre än 700 deltagare anmält sig till idrottstävlingarna. Inalles voro nära 60 skolor representerade, fördelade på fyra åldersgrupper pojkar och två åldersgrupper flickor. Tävlingsgrenarna voro för pojkarna till antalet 27, för de till ett 50-tal uppgående flickorna 9. Av lekar förekom handboll i samtliga åldersgrupper, långboll endast i en grupp. Till lekarna hade inga flicklag anmält sig.
Tack vare ett intensivt arbete av kommitterade och ett antal frivilliga krafter lyckades de omfattande arrangemangen för denna jättetävling bli färdiga i god tid. Icke minst svårt var det att få tillräckligt många dugande funktionärer, särskilt till förmiddagstävlingarna. Det oerhört ansträngande arbete, som funktionärerna, icke minst i sekretariatet, hade att utföra, framgå kanske till en del, då man får veta, att i en mängd tävlingsgrenar deltagareantalet uppgick till över hundra. I kast och hopp fördelades dessa på fyra, ibland tre avdelningar, som tävlade samtidigt eller efter varandra. I löpningarna förekom en massa heat, med 1 :a omgång, 2:a omgång, mellanheat, semifinaler och finaler. Då tävlingarna i stor utsträckning hade
karaktären av lagtävling och tävlan mellan olika skolor, satte skolorna i varje gren in alla, som hade minsta utsikt till placering. Sjuttionde man t. ex. kunde göra sin insats för lagplaceringen.
Till tävlingarnas lyckliga genomförande bidrog även det värdefulla funktionärstillskott från annat håll, som kommittén hade glädjen mottaga. Såsom överledare tjänstgjorde nämligen kapten Ernst Killander och såsom ledare för löpningarna organisationschefen K. A. Kullerstrand, båda från Stockholm, såsom ledare för hopp rektor Gösta
Småttingarnas längdhopp.Lundsbergs segrande stafettlag. Grupp III.
Malmgren, Falkenberg, såsom starter gymnastikdirektör E. Bolmstedt, Lundsberg. Till dessa samt ett hundratal funktionärer och hjälpare står kommittén i stor tacksamhetsskuld.
Tävlingarna togo sin början tisdagen den 12 juni kl. 10,30 f. m. och fortsatte samma dag kl. 5 e. m. samt den 13 juni å samma tider. Bolltävlingarna försiggingo samtidigt. Första dagens tävlingar gynnades av vackert väder, men under onsdagen strömmade regnet mestadels ned, varför resultaten denna dag blevo betydligt sämre, än de eljest skulle ha blivit. Mest lidande blevo i äldsta gruppen stavhopp samt diskus- och spjutkastning, i näst äldsta gruppen höjd- och längdhopp.
På onsdagseftermiddagen ägde prisutdelning rum, varvid kommitténs ordförande, rektor Hallgren, höll tal för deltagarna. Musik utfördes av Göteborgs scouters hornorkester och sång av en kör från Göteborgs flick- och gossläroverk under ledning av dir. Sven Körling, vars »Idrottssång» därvid för första gången framfördes. Efter prisutdelningen bjödos samtliga deltagare på kaffe med dopp å Stadionserveringen. Inalles utdelades över 400 silver- och bronsplaketter som pris, vartill kommo en del hederspris.
E, Lilie.Stafettlöpning i grupp I.
RESULTAT VID SKOLTAVUNGARNA UPPVISNINGAR I LEK
Handboll:
Grupp 1 (1911 och yngre) :
Mölndals folkskola—Göteborgs Östra realskola 5—1.
Grupp 2 (08—10):
Sofia folkskola. Stockholm—Gårda nya skola 6—3.
Mölndals folkskola—Gårda nya skola 5—1.
Katarina södra folkskola—Göteborgs h. folkskola 4—5 (efter förlängd speltid).
Malmö realskola—Landalaskolan, Göte-
borg 5—4.
Grupp 2 (05—07):
Göteborgs h. folkskola—Lundsbergs skola 2—1.
Långboll:
Grupp 2:
Göteborgs h. folkskola—Sofia folkskola, Stockholm, 28—8.
Göteborgs h. folkskola—Lundsbergs skola 40-1.
TÄVLINGAR I IDROTT
A. MANLIGA DELTAGARE
Grupp 1 (1911 och yngre) :
Stafettlöpning 10X60 m.:
1. Östra realskolan, Göteborg, 1 m. 24.8 sek.
2. Göteborgs h. latinläroverk 1 m. 25.8 sek.
3. Landalaskolan, Göteborg 1 m. 27.5 sek. Längdhopp (indiv., höger och vänster, 2 hopp
på varje; området för fotens placering 0.75 cm. långt) :
1. A. Artelius, Östra realskolan, Göteborg, 4.35 +426 = 8.61 m.
2. Elis Johansson, Landalaskolan, 4.12+ 4.00 = 8.12 m.
3. O. Rosqvist, Götabergsskolan, Göteborg,
4.14 + 3.93 = 8.97 m.
4. Gert Schiller, Göteborgs h. latinläroverk, 3.94 + 4.07 = 8.01 m.
5. Tage Larsson, Kungsholms folkskola, 4.02 + 3.93 = 7.95 m.
(Ytterligare fem nådde på bästa fot över 4 m.)
Lagtävlan (5-mannalag) :
1. Östra realskolan, Göteborg, 50 p. (1—7— 9—16—17).Final häcklöpning 100 meter. Grupp III.
2. Göteborgs h. latinläroverk, 51 p. (4—6— 8—10—23).
3. Landalaskolan, Göteborg, 90 p. (2—11— 20-28-29).
4. Göteborgs h. realläroverk 112 p. (15— 19—22—24—32).
Längdkast med liten boll (85 gram, bästa
hand):
Individuell tävlan:
1. W. Börjesson, Landalaskolan, 50.38 m.
2. A. Simmerling, Göteborgs h. latinläroverk, 49.78 m.
3. G. Stenberg, Göteborgs h. realläroverk, 49.76 m.
4. Knut Johansson, Oscar Fredriksskolan, Göteborg, 49.70 m.
Lagtävlan (5-mannalag) :
1. Göteborgs h. latinläroverk 49 p. (2—9— 10-11-17).
2. Göteborgs östra realskola 72 p. (5—7— 12—23—25).
3. Göteborgs h. realläroverk 140 p. (3—20— 29-34-37).
Slutresultat i grupp 1:
1. Göteborgs östra realskola 15.
2. „ h. latinläroverk 14.
3. Landalaskolan, Göteborg 11.
4. Göteborgs h. realläroverk 5.
Grupp 2:
Stafettlöpning 5X60 m.:
1. Göteborgs västra realskola 40 sek.
2. „ högre latinläroverk 40.1 sek.
3. Malmö realskola 40.6 sek.
4. Falkenbergs kommunala mellanskola.
Längdhopp (bestämmelser som i grupp 1) :
Individuell tävlan:
1. R. Frendin, Borås läroverks I. F., 5.54, 4.94, 10.48 m.
2. Ivar Gorthon, Hälsingborgs h. allm. läroverk 5.17, 5.19, 10.36 m.
3. I. Lagerstedt, Karolinska h. allm. läroverket, Örebro, 5.26, 5.08, 10.34 m.
4. Ernst Areskoug, Göteborgs h. latinläroverk, 5.14, 5.16, 10.30 m.
(Ytterligare nio med resultat över 5 m.)
La g tävlan (5-mannalag) :
1. Kungsholms folkskola, Stockholm, 58 p. ( 6—7—9—10—26).
2. Göteborgs h. latinläroverk 111 p. (4— 24—25—27—31).
3. Katarina södra folkskola 146 p. (14— 18—31—41—42). .4. Lundsbergs skola 160 p. (17—29—35— 39-40).
Laglöpning 1,000 m.:
1. Kungsholms folkskola 54 p. (2—4—13— 14—21).
2. Göteborgs h. latinläroverk 62 p. (3—7— 10—18—24).
3. Lundsbergs skola 74 p. (1—8—20—22 -23).
4. Göteborgs västra realskola 91 p. (6—9— 12—28—36).
Spjutkastning (jun. spjut, 2 kast på var hand) : Individuell tävlan:
1. E. Larsson, Göteborgs h. folkskola, tekn.,
74.06 m.
2. S. Löfstedt, Skara h. allm. läroverk, 59.17 m.
3. T. Stenholm, Göteborgs västra realskola, 56,12 m.
4. S. Sjödahl, Säffle skolungdoms I. F.,
53,14 m.
La g tävlan:
1. Falkenbergs komm. mellanskola 89 p. (5— 8-16—28-32).
2. Göteborgs h. latinläroverk 99 p. (10—11 — 21—26—31).
3. Kungsholms folkskola 125 p. (13—22— 24-27-39).
4. Lundsbergs skola 159 p. (23—25—35— 36-40).
Häcklöpning 50 m. (5 häckar, höjd 60 cm., 9.5 m. till första häcken, 7 m. mellan häckarna, 12.5 m. från sista häcken) :
1. E. Areskoug, Göteborgs latinläroverk, 7.9 sek.
2. Nils Bergström, Falkenbergs komm. mellanskola, 7.9 sek.
3. Curt Engström, Halmstads h. allm. läroverk, 8.1 sek.
4. Å. Voss, Göteborgs h. realläroverk 8.2 sek.
Slutresultat i grupp 2:
1. Göteborgs h. latinläroverk 17 p.
2. Falkenbergs komm. mellanskola 8 p.
3. Kungsholms folkskola 8 p.
4. Göteborgs västra realskola 5 p.
Grupp 3:
Löpning 100 w.:
1. Hugo Björck, Södermalms h. allm. läroverk, 11.6 sek.
2. Bertil Stjernberg, Uppsala h. allm. läroverk, 11.6 sek.
3. Curt Medberg, Borås h. allm. läroverk,
11.7 sek.
4. Gust. Nordström, Södermalms h. allm. läroverk, 11.7 sek.
Stafettlöpning 4X100 m.:
1. Lundsbergs skola 47 sek.
2. Göteborgs h. latinläroverk 47 sek.
3. Malmö h. allm. läroverk 47.6 sek.
4. Osby h. samskola.
Löpning 1,500 m.:
Individuell tävlan:
1. Erik Smith, Göteborgs latinläroverk, 4 m,
30.8 sek.
2. T. Johansson, Göteborgs västra realskola, 4 m. 32.1 sek.
3. H. Florin, Norra latinläroverket, Stockholm, 4 m. 32.3 sek.
4. J. Hedberg, Whitlockska samskolan.
Lagtävlan:
1. Göteborgs latinläroverk (1—9—10—13— 14) 47 p.
2. Lundsbergs skola (15—17—19—20—23) 94 p.
Häcklöpning 100 m. (90 cm :s höjd, 10 m. till första häcken, 8 m. mellan var häck, 18 m. från sista häcken) :
1. G. Roos, Karlstads h. allm. läroverk
15.3 sek.
2. B. Stjernberg, Uppsala h. allm. läroverk,
15.4 sek.
3. Kj. Areskoug, Göteborgs latinläroverk,
15.4 sek.
4. B. Eländer, Lundsberg.Höjdhopp:
Individuell tävlan:
1. Stig Gorthon, Hälsingborgs t. allm. läroverk, 1.65 m.
2. S. Henrikson, Karlstads h. allm. läroverk, 1.65 m.
3. C. Medberg, Borås h. allm. läroverk,
1.65 m.
4. Evald Lundgren, Göteborgs realläroverk,
1.65 m.
Utom tävlan: E. Hellman, Uppsala, 1.75 m.
Lagtävlan:
1. Falkenbergs komm. mellanskola.
Längdhopp.
Individuell tävlan:
1. C. Medberg, Borås, 6.26 m.
2. G. Nordström, Södermalm, 6.15 m.
3. T. Sjöstrand, Norra latin, 6 m.
4. G. Frankenberg, Uddevalla, 5.98 m.
La g tävlan:
1. Södermalms h. allm. läroverk 63 p.
2. Malmö h. allm. läroverk 115 p.
3. Osby samskola 148 p.
Spjutkastning:
Individuell tävlan:
1. L. Bruno, Jönköpings h. allm. läroverk, 48.74 + 34.80 = 83,54 m.
2. G. Bergdahl, Halmstads h. allm. läroverk,
51.15 + 30.25 = 81.40 m.
3. S. Ahlzell, Lundsberg, 48.02 + 28.51 = 76.53 m.
4. S. Strömqvist, Göteborgs realläroverk, 51.38 + 22.56 = 73.94 m.
Lagtävlan:
1. Lundsbergs skola 50 p.
2. Malmö h. allm. läroverk 98 p.
3. Falkenbergs komm. mellanskola 117 p.
Slungboll:
Individuell tävlan:
1. G. Bonde, Lundsberg, 42.37 m.
2. John Andersson, Göteborgs västra realskola, 42.05 m.
3. T. Jacobsson, Osby samskola, 40.10 m.
4. G. Bergman-Olsson, Lundsberg, 39.34 m.
Lagtävlan:
1. Lundsbergs skola.
2. Falkenbergs komm, mellanskola.
3. Whitlockska samskolan.
Bästa skola i grupp 3:
1. Lundsbergs skola 19 p.
2. Göteborgs h. latinläroverk 13 p.
3. Södermalms h. allm. läroverk 12 p.
4. Falkenbergs komm, mellanskola 10 p.
Grupp 4:
Löpning 100 ra.:
1. U. Houman, Lundsberg, 11.6 sek.
2. G. Bonde, Lundsberg, 11.6 sek.
3. L. Nilsson, Lunds seminarium, 11.7 sek.
4. A. Bjurström, Göteborgs seminarium,
11.9 sek.
Löpning 400 ra.:
1. U. Houman, Lundsberg, 51.4 sek.
2. E. Hultin, Göteborgs latinlärov., 51.5 sek.
3. Looe Nilsson, Lunds seminarium, 8 m. efter.
4. Nils Johansson, Göteborgs seminarium, 16 m. efter.
Löpmng 1£00 ra.:
1. E. Hultin, Göteborgs latinläroverk, 4 m. 10.3 sek.
2. U. Houman, Lundsberg, 4 m. 22.5 sek.
3. Karl Andersson, Göteborgs seminarium, 4 m. 22.8 sek.
4. B. Löfgren, Göteborgs seminarium, 4 m. 30.8 sek.
Häcklöpning 110 ra.:
1. R. Sjöblom, Nya elementarskolan, Stockholm, 17.3 sek.
2. G. Bonde, Lundsberg, 18 sek.
3. R. Hagstrand, Örebro, 18 sek.
4. N. Johansson, Göteborgs seminarium.
Stafettlöpning 4X100 ra.:
1. Lundsbergs skola 47 sek. Hovjuvelerare Hallbergs hederspris.
2. Göteborgs folkskoleseminarium 47.1 sek.
3. Lunds seminarium 47.1 sek.Hö j dhopp:
1. B. Sörlander, Nya elementarsk., 1.75 m.
2. G. Kroll, Göteborgs latinläroverk, 1.70 m.
3. N. Johansson, Göteborgs seminarium, 1,70 m.
4. R. Hagstrand, Örebro, 1,70 m. Längdhopp:
1. G. Bonde, Lundsberg, 6.53 m.
2. A. Janzén, Göteborgs latinlärov., 6.30 m.
3. R. Hagstrand, Örebro, 6.20 m.
4. E. Rosengren, Göteborgs latinläroverk, 5.99 m.
Stavhopp:
1. Nils Johansson, Göteborgs seminarium, 2.50 m. (hällregn).
Diskus:
1. Lars Wall, Whitlockska samsk. 63.76 m.
2. B. Eriksson, Nya elementarsk., 58.21 m.
3. G. Bonde, Lundsberg, 56.46 m.
4. S. Holm, Norra real, Stockholm, 51.50 m.
Spjutkastning:
1. G. Bonde, Lundsberg, 81.25 m.
2. Lars Wall, Whitlockska samsk., 73.65 m.
3. E. By vall, d :o 70.41 m.
4. B. Löfgren, Göteb. seminarium, 65.36 m.
Kulstötning:
1. E. By vall, Whitlockska samskolan, 12.37 + 10.24 = 22.61 m.
2. Lars Wall, Whitlockska samskolan, 11.92 + 10.68 = 22.60 m.
3. Sten Holm, Norra real, 12.13 + 10.00 = 22.13 m.
4. J. Dickson, Lundsberg, 10.88 + 9.87 = 20.75 m.
Bästa resultat i grupp 4:
1. Lundsbergs skola 32 p.
2. Göteborgs folkskoleseminarium 16 p.
3. Whitlockska samskolan 16 p.
4. Göteborgs latinläroverk 14 p.
B. KVINNLIGA DELTAGARE
Stafettlöpning 5X60 m.:
1. Falkenbergs komm. mellanskola 43.3 sek.
Längdhopp (= grupp 1 för gossar) :
1. Sylvia Stave, Falkenbergs komm. mellanskola 4.61+4.50 = 9.11 m.
2. Inga Greta Broman, Falkenbergs komm. mellanskola, 4.35 + 4.36 = 8.71 m.
3. Rut Carlsson, Falkenbergs komm. mellanskola, 4.31 + 4.33 = 8.64 m.
Längdkast (boll 85 gram) :
1. Sylvia Stave, Falkenberg, 41,77 m.
2. Frideborg Nilsson, „ 34,08 m.
3. Lilly Holmström, „ 33.35 m.
Grupp 2:
Löpning 60 m.:
1. Karin Andersson, Göteborgs tekn. h. folkskola, 8.7 sek.
2. Signild Johansson, Göteborgs tekn. h. folkskola, 9.1 sek.
3. Käthe Tranchell, Göteborgs tekn. h. folkskola, 9.2 sek.
4. Greta Lindström, Falkenberg, 9.3 sek.
Längdhopp (50 cm. hoppområde) :
1. Ann-Margret Ahlstrand, Rudebeckska gymnasiet, 4.45 m.
2. Karin Andersson, Göteborgs tekn. h. folkskola, 4.24 m.
3. Greta Lindström, Falkenberg, 4.24 m.
4. Olga Bäckman, „ 4.24 m.
Höjdhopp:
1. Ann-Margret Ahlstrand, Rudebeckska gymnasiet, 1.42 m.
2. Inga Karling, Falkenberg, 1.28 m.
3. Greta Lindström, „ 1.25 m.
4. Lilly Hellström, Rudebeckska gymnasiet, 1.10 m.
Längdkast med fotboll:
1. Ester Sjöholm, Rudebeckska gymnasiet, 21,05 m.
2. Ann-Margret Ahlstrand, Rudebeckska gymnasiet, 19.70 m.
3. Gudrun Moden, Rudebeckska gymnasiet, 19.38 m.4. Karin Hedén, Rudebeckska gymnasiet, 18.33 m.
Slungboll (0.7 kg.):
1. Gudrun Mcdén, Rudebeckska gymnasiet, 50.44 m.
2. Martha Persson, Falkenberg, 46.84 m.
3. Ingeborg Cronvall, „ 41.95 m.
4. Inga Carlberg, „ 41.67 m.
St af ettlöpning 5y^60 m.:
1. Falkenbergs komm, mellanskola 44.7 sek.
2. Rudebeckska skolan 45 sek.
Bästa skolor i grupp 2:
1. Rudebeckska skolan 26 p. Landshövding-skan fru von Sydows heder spris.
2. Falkenbergs komm, mellanskola 19 p.
3. Göteborgs tekn. h. folkskola 12 p.
GOLVTÄVLINGARNA
vilka avhöllos den 13—17 juni, fingo en ganska stor anslutning — 55 spelare deltogo — i trots av att av inbjudna nationer endast Danmark och Tyskland hörsammade kallelsen. Inbjudan hade dessutom utgått till England, U. S. A., Holland, Belgien, Frankrike och Schweiz. Från Tyskland deltog emellertid endast en spelare, nämligen innehavarinnan av Tyska dammästerskapet Fru E. Sellschopp.
Tävlingarna öppnades med Skandinavisk Golf Unions lagtävling, vilken spelades den 13—14 juni under det mest miserabla väder. Regnet föll i strömmar dagarna i ända. Energiska försök hade gjorts att få ihop ett lag av 8 spelare från varje klubb, eller samma antal som föregående år, men dett visade sig till sist omöjligt, utan blevo lagens storlek 6 spelare. En av klubbarna, som i begynnelsen ansett sig kunna sända 30 spelare, ställde ej upp detta antal.
I Lagtävlingen deltogo Stockholms Golf Klubb, Falsterbo Golf Klubb,Köpenhamns Golf Klubb samt Göteborgs Golf Klubb. Finalen gick mellan Göteborgs Golf Klubb och Falsterbo Golf Klubb.
Den 15 juni var starten för såväl Svenska Internationella Amatörmästerskapen för Herrar som för Damer. I det förra voro 32 och i det senare 8 spelare anmälda.
HERRARNAS MÄSTERSKAP:
lista omgången 2:dra omgången 3:dje omgången Semifinal Final Segrare Knut Edstrand ... K. Edstrand i C. Winsnes f w. 0. (Erik Runfelt ' Hakon Grut ...... 1 Erik Runfelt I 8 & 6 Erik Runfelt.. .. / 6 & 4 ) Erik Runfelt H. B. Schack ... » Hugo Runfelt 1 “ 6 & 4 Hugo Runfelt... / 6 & 4 lllugo Runfelt R. Sundblom 1 M. Grön | 5 & 4 M. Grön 1 2 & 1 ) Erik Runfelt W. Bönnelycke... 1 G. Lorenzen 1 1 upp G. Lorenzen 1 5 & 4 IG. Lorenzon Axel Brynolf 1 Axel Brynolf 1 6 & 5 B. von Hofsten .. / 4 & 3 J Elof Runfelt Elof Runfelt Elof Runfelt | 5 & 3 Algot Carlsson ... ) 3 & 1 1 Elof Runfelt D. Lindberg Carl Rydbcck | 3 & 2 Carl Rydbeck ... i 4 & 3 ) E. Runfelt Niels Benzon \ G. Pettersson 1 7 & 6 G. Pettersson ... / 3 & 2 IS. Boström H. Walker i S. Boström I 5 & 4 S. Boström i 6 & 5 1 T. Smith T. Smith \ T. Smith ) 3 & 2 Robert Rettig ... 1 w. 0. It. Smith G. Köhler 1 G. Köhler I 1 upp S. D. Dahl / 8 & 7 • ) O. Svinhufvud Henry Lindberg.. i Knut Lignell I 7 & 6 Knut Lignell ( 8 & 6 lA. Person Ivar Lignell \ A. Person 1 2 upp A. Person t 7 & 5 1 O. Svinhufvud Gunnar Edstrand . \ Gunnar Edstrand 1 r 3 & 1 Jochum Beck Friis / w. 0. lO. Svinhufvud 1 1 Olof Svinhufvud... O. Svinhufvud ( 3 & 1 1 Georg Wendel ... / 4 & 2 )
DAMERNAS MÄSTERSKAP:
lista omgången Semifinal Final Segrare Erika Sellschopp Rosa Runfelt Karin Edstrand Elin Törnsten Elin Runfelt Andrea Röhss Elsa Edstrand Maud Törn sten 1 ! 1 ! 1 J> E. Sellschopp, 7 & 5 Karin Edstrand, 2 & 1 S Elin Runfelt, 9 & 7 [ Elsa Edstrand, 8 & 6 i E. Sellschopp, 9 & 8 i Elin Runfelt, 7 & 6 > E. Sellschopp, 5 & 3Till den 17 juni på kvällen hade klubben inbjudit alla de främmande spelarna till middag med dans på Trädgårdsföreningen. Under middagen förrättades prisutdelningen och försiggick f. ö. festen under de angenämaste former intill arla morgonstund.
PRISLISTA:
Skandinavisk Golf Unions lagtävling:
Vinnande laget: Göteborgs Golf Klubb: S. G. U :s plakett och Spelens plakett i guld:
Erik Runfelt, Elof Runfelt, Olof Svinhufvud, Algot Carlsson, Andrew Person, Hugo Runfelt.
Svenska Internationella Amatörmästerskapet för Herrar:
Vinnare: Erik Runfelt, Spelens plakett i guld och Tor Törnstens hederspris.
Runner up: Olof Svinhufvud, Spelens plakett i silver och Damernas hederspris.
2:a pris: Tommy Smith, Spelens plakett i brons och Karl Eländers hederspris.
3 :e pris: Elof Runfelt, Spelens plakett i brons och George S. Nyströms hederspris
Svenska Internationella Amatörmästerskapet för Damer:
Vinnare: Frau Erika Sellschopp, Spelens plakett i silver och Gunnar Carlssons hederspris.
Runner up: Fröken Elin Runfelt, Spelens plakett i brons och Herbert Jacobssons hederspris.
10 håls slagtävling med hcp. den 15 juni:
Vinnare: Erik Smith, C. E. Heymans hederspris.
2:a pris: Tommy Smith, G. G. K :s hederspris.
3 :e pris : D. Lindberg, G. G. K :s hederspris.
Bogeytävling den 17 juni:
Vinnare: Hugo Runfelt, D :r Erik Knutsens hederspris.
2 :a pris : C. Rydbeck, G. G. K :s hederspris.
3 :e pris: Axel Zachrisson, G. G. K :s hederspris.Gymnastikfestens högtidliga öppnande. De 8,000 gymnasternas paradering.Göteborgarnas inmarsch.
DEN ALLMÄNNA SVENSKA OCH NORDISKA GYMNASTIKFESTEN 14—17 JUNI
ORGANISATION
Redan vid planläggningen av den i Spelen ingående gymnastikfesten åsyftade man att försöka göra densamma till Nordens största gymnastikfest. Baltiska gymnastikfesten, den största hittills, hade rönt en tillslutning av 3,000 gymnaster, och här räknade man från början att festen, trots de besvärliga tiderna, skulle kunna nå upp till en deltagaresiffra på 4,000.
Specialkommittén för denna gymnastikfest tillsattes av Lingförbundet redan den 21 mars 1917 och bestod då av brandchef Gust. Ekstedt, ordf., gymnastikdirektörerna G. Aurell, A. A. Karlsson och Emma Almegren, Svenska Gymnastikförbundets ordförande, överstelöjtnant E. Nerman, och herr A. Friländer. Denna kommitté uppgjorde ett preliminärt program för gymnastikfesten, som infogades i det övriga programmet för Sveriges Idrottsspel 1921.
När organisationsarbetet för de till 1923 uppskjutna Spelen återupptogs, rekonstruerades kommittén år 1921, varvid herr G. E. Bemdtson ingick i kommittén som medlem i stället för herr Friländer. Dessutom valdes till kommitténs sekreterare Spelens generalsekreterare, gymnastikdirektör AgneStockholmarnas intåg.
Holmström. Allt efter som organisationsarbetet fortskred blev det nödvändigt att tillsätta ett flertal subkommittéer, och vid själva gymnastikfesten voro sålunda i arbete, förutom arbetsutskottet, följande subkommittéer: för inkvartering (chef löjtnant E. Häggner), bespisning (kapten M. Hultgren), tekniska anordningar (herr G. E. Berndtsson), mottagning (herr Birger Sörvik), omklädnadsanordningar o. dyl. (herr B. Andersson), defilering (löjtnant G. Holmkvist), uppställningar, inmarscher o. dyl. (löjtnant P. Bertilsson), expedition (kontorschef T. Lundin), festkommitté (kapten L. E. Kjellén). Överinseendet och ledningen av denna väldiga organisationsapparat låg hos specialkommitténs arbetsutskott, som utgjordes av herrar Ekstedt, ordf., Holmström, sekr., och Aurell, vilka buro det väldiga ansvaret för att det hela skulle gå ihop.
Redan år 1921 uppkom tanken på att skilja gymnastikfesten från de övriga Spelen och denna tanke accepterades mer än gärna av specialkommittén. Först och främst blev härigenom inkvarteringsproblemet lättare att lösa men dessutom vunnos de oskattbara fördelarna, att gymnastikfesten kunde förläggas redan i medio av juni månad och att gymnastikfestens olika omfattande arrangemang kunde planeras fullt självständigt utan att behöva taga hänsyn till Spelens övriga tävlingar och fester.
Från idrottshåll framhölls, att man dock gärna vid själva Spelen skulle se gymnastiken representerad i någon form, och därför beslöts att vid SpelensSkånes intåg.
högtidliga invigning den i juli medtaga även gymnastikuppvisningar, som skulle kunna givas av en manlig och en kvinnlig elittrupp, vilka skulle uttagas bland alla Göteborgs bästa gymnaster, för att framvisa representativ svensk gymnastik.
Då festen var den första allmänna svenska gymnastikfesten efter den frivilliga gymnastikens allmännare genombrott i Sverige, fördes inom kommittén ingående överläggningar, om hur festen skulle planläggas. Till sist enade man sig om att inbjuda till deltagande i festen enligt följande gruppindelning för de olika gymnastikuppvisningarna. Förut medtagna gymnastiktävlingar strökos nu helt från programmet.
GR UPPINDELNING:
Grupp 1. Utländska trupper.
a) Landstrupper (mani., kvinnl. ungdom).
b) enskilda gymnastikföreningar.
Svenska trupper.
Grupp II. Distriktstrupper, mani., kvinnl. ungdom.
Grupp III. Gymnastikföreningar(-avdelningar) mani., kvinnl. ungdom, a) motionsavdelningar,
b) mera tränade avdelningar. Grupp IV. Skolor och regementen.
a) folkskolor,
b) läroverk,
c) gymnastikinstitut,
d) militära trupper.
Grupp V. Specialavdelningar.
a) dövstumma,
b) blinda.Plan över redskapens placering.
Inbjudan till festen utsändes redan i oktober 1922 och tillställdes bl. a. följande organisationer och institutioner i de 4 nordiska länderna: gymnastikförbund, gymnastikdistrikt, gymnastikföreningar, allmänna läroverk, flickskolor, folkskolor, gymnastiska institut, armé och marin, dövstum- och blindinstitut, förbund för fysisk fostran.
När det gällde planläggandet av själva genomförandet av festen enligt ovanstående gruppindelning var svårigheten den att kunna planera så, att alla gymnasterna skulle hinna med sina uppvisningar på den korta tiden av 4 dagar, enär kommittén icke ville göra några som helst restriktioner beträffande deltagareantalet. Därför fick som grundprincip fastslås, att flera uppvisningar måste försiggå samtidigt, när avdelningarnas storlek icke lade hinder häremot. Man hade ju till förfogande den stora inneplanen å Slottsskogsvallen med dimensionerna 105X66 meter, varför man ansåg sig ha möjlighet att låta 8 mindre trupper samtidigt uppträda. För större avdelningar uppläts antingen halva eller hela inneplanen. En nödvändig följd av detta beslut var slopandet av vid föregående gymnastikfester använda trägolv. Uppvisningarna skulle nu äga rum direkt på gräsmattan, som ju här var av yppersta beskaffenhet.
För att möjliggöra 8 uppvisningar samtidigt måste emellertid anskaffas så mycket gymnastikredskap, att var och en av de 8 trupperna hade en fulluppsättning redskap till sin disposition. Dessutom måste noga utfunderas, hur dessa redskap skulle placeras för att så fort som möjligt kunna ändras om, när t. ex. en enda stor avdelning skulle använda hela planen. Vidstående skiss visar redskapens placering i de olika fälten, när dessa disponerades av 8 avdelningar. Genom ett fåtal förflyttningar kunde planen göras helt fri för en enda uppvisning.*
Tack vare billig leverans av de flesta nyanskaffade redskapen blev det möjligt att hålla redskapskostnaderna något så när nere. Totalkostnaden för dessa redskap uppgick dock till icke mindre än 4,500 kr. och då är väl att märka, att alla lösa redskap, bänkar, linor, hoppredskap o. dyl. gratis er-höllos till låns från stadens skolor. Dyrast i anskaffning blevo de höga ställningarna för lod- och båglinor, till vilka måste gjutas stadiga cementtrummor. Genom dessa anordningar fick var och en av de 8 avdelningarna till sitt förfogande följande rikhaltiga uppsättning av redskap: 16 st. ribb-stolsfack, 2 st. bommar, 8 st. lodlinor, 1 st. båglina, 4 st. bänkar, 2 å 3 landgångar för hopp, 4 st. bomsadlar, stor och liten häst, stor och liten plint, stor och liten bock, hoppställ och språngbräda.
För att kunna genomföra uppvisningarna inom rimlig tid vidtogos ganska avsevärda restriktioner av de tider, varje avdelning fick disponera för uppvisning. Normaltiden fastställdes till 30 minuter, men motionsavdelningar fingo endast 25 minuter, varemot utländska landstrupper fingo 45 minuter och utländska föreningstrupper 40 minuter.
Norges Turnförbunds kvinnliga trupp.Göteborgs inmarsch.
Inkvartering och bespisning av dessa väldiga kontingenter på tillsammans cirka 6,000 utombys gymnaster vållade givetvis ett oerhört arbete. Det fanns dock lyckligtvis mindre vanliga resurser att gripa till, som näppeligen komma att finnas vid nästa gymnastikfest, där dessa detaljer säkerligen komma att bliva synnerligen svårlösta. Tack vare Utställningen och dess inkvarteringsbyrå hade nämligen specialkommittén endast att fördela de många gymnasterna på de olika skolor, som av Utställningen iordningställts. Löjtnant Lunden på Utställningens inkvarteringsbyrå, som organiserat själva iordningställandet av skolorna med armésängar och övrig utrustning, hade mer än heder av sitt arbete, ty specialkommittén fick icke från något håll mottaga någon anmärkning ang. förläggningens beskaffenhet. Då så gott som stadens samtliga skolor togos i bruk, inalles icke mindre än 24 st., var det givet, att några kontingenter fingo förläggas relativt långt bort från stadens centrum, men därvid var ju intet att göra och spårväg fanns alltid tillgänglig. Vid fördelningen av de olika kontingenterna på salar och sängar förfors med största möjliga noggrannhet och inkvarteringschefen, löjtnant E. Häggner, nedlade därför ett verkligt förtjänstfullt arbete. Att noggrann kontroll verkligen var behövlig förstår man, när t. ex. ett distrikt förlagt en enligt fotografiet välskapad ung man mitt i en trupp på 40 damer. Det felet upptäcktes i sista stund av löjtnant Häggners argusögon.
Bespisningen av dessa 6,000 gymnaster vållade mycket huvudbry. Detvar starkt påtänkt att ordna utspisning från kokvagn för de stora kontingenterna, och denna utväg hade utan tvivel varit den enda möjliga, om det icke lyckats att intressera Direktör Jakobsson på Utställningens Huvudrestaurang. Specialkommittén utverkade, att han åtog sig att bespisa intill 3,000 gymnaster under dessa 4 dagår med två mål om dagen för kr. 3: 50. Detta verkliga tillmötesgående betydde, att han var villig att under vissa tider på dagen reservera större delen av det väldiga etablissementet enbart för gymnasterna. Hela den väldiga rotundan, tvenne av de stora verandorna och hela entresolmatsalen skulle användas härtill och under tiden avstängas för alla andra gäster. Ett ganska egendomligt och enkelt kontrollsystem kom härvid till användning, och det bestod i, att gymnasterna fingo lösa särskilda bespisningskort, som måste bäras synliga vid varje måltid, och endast bärande detta igenkänningstecken fingo gymnasterna tillträde till matsalarna, där de fingo äta så mycket de orkade vid de stora buffeter, vartill deras resp. numrerade bespisningskort hänvisade dem. Fullt 3,000 gymnaster blev det dock icke på Huvudrestaurangen; skåningarna hade, för att vara riktigt säkra på att intet skulle mankera åtminstone med deras mat, själva ordnat bespisning för sina 1,400 deltagare från kokvagnar, uppställda på Götabergsskolans gård, varvid gymnastiksalarna användes som matsalar. Dessutom fördelades ett tusental på Göteborgs Restaurant A.-B :s olika restauranger, varjämte ett par kontingenter själva ombestyrde sin bespisning.
Redan ganska tidigt förspordes överallt från Sveriges olika gymnastikcentra ett synnerligen livligt intresse för deltagande i gymnastikfesten. Det var därför icke utan spänning, som anmälningstidens utgång motsågs. För säkerhets skull var denna fastställd till två månader före festen och den 15 april sammanräknades de inkomna anmälningarna, vilka uppgingo till den lika imponerande som glädjande siffran av 8,000 gymnaster från de 4 nordiska länderna.
Huvudparten härav utgjordes givetvis av svenska gymnaster. Danmark sände dock en synnerligen vacker representation; en manlig landstrupp från De Danske Skytte- og Gymnastikforeninger på 90 man, en dito kvinnlig på 66 deltagare. Dessutom kom Danmarks stora namn inom gymnastiken just nu, Niels Bukh, med en trupp från Ollerups Gymnastikhöjskole samt till sist två representanter för Dansk Gymnastikförbund, Gymnastikföreningen Hermod från Esbjerg och Dansk Kvindegymnastikforening från Köpenhamn.
Norge blev endast representerat genom två lands trupper, den manliga på 24 och den kvinnliga på 16 deltagare.
Finland representerades av Helsingfors Gymnastikklubbs 23-mannatrupp.
Var det utländska inslaget alltså endast kvalitativt, så imponerade der svenska deltagandet även och inte minst genom sin kvantitet. Att den svenska gymnastiken vid detta tillfälle kunde mönstra cirka 7,500 aktiva deltagareär det mest övertygande bevis på, att den frivilliga gymnastiken i Sverige nu äntligen fått sitt genombrott och nått en utveckling, varpå man ännu för några få år knappt vågat hoppas.
FÖRTECKNING ÖVER I FESTEN DELTAGANDE SVENSKA
TRUPPER:
Södermani. Gymnastikförb. (mani. trupp). Södermani. Gymnastikförb. (kvinnl. trupp). Eskilstuna Gymnastik fören :s mani. trupp. Eskilstuna Gymnastikfören :s kvinnl. trupp. Södertälje Gymnastikfören.
Södertälje Elementarlärov. för flickor. Södertälje allm. läroverk.
Skånes Gymnastikförb :s mani. masstrupp. Skånes Gymnastikförb :s kvinnl. masstrupp. Ystads läroverk för flickor.
Trelleborgs folkskolor.
Malmö Handelsgymnasium.
Malmö Realskola.
Värmlands Gymnastikförb :s mani. trupp. Raska Töser, Karlstad.
Karlstads folkskolors friv. Gymnastikfören. Arvika Gymnastikfören.
Arvika Realskola.
Bofors Gymnastikfören :s mani. trupp.
Bofors Gymnastikfören :s kvinnl. trupp. Östergötl. Gymnastikförb. mani. trupp. Östergötl. Gymnastikförb. kvinnl. trupp. Östergötl. Gymnastikförb. pojktrupp. Norrköpings Gymnastikfören.
Norrköpings kvinnl. Gymnastikfören. Norrköpings K. F. U. M.
Linköpings Gymnastikfören.
Linköpings h. allm. läroverk.
Upsala Studenters Gymnastikfören. Västergötl. Gymnastikförb. mani. trupp. Västergötl. Gymnastikförb. kvinnl. trupp. Lidköpings Industriers Gymnastikfören. Lidköpings Realskola.
Skövde Elementarlärov. för flickor.
K. Västgöta Regemente.
Alingsås Gymnastikförb.
I. F. Kamraterna, Tidaholm.
Tidaholms Gymnastik- och Idrotts fören. Vulcans Kvinnl. Gymnastikfören., Tidaholm. Borås Flickskolor.
Jönköpings Gymnastikfören :s mani. trupp. Jönköpings Gymnastikfören :s kvinnl. trupp. Jönköpings Gymnastikfören :s två flicktrupper
Jönköpings Gymnastikfören :s pojktrupp. Huskvarna Idrotts fören :s mani. trupp. Huskvarna Idrottsfören :s kvinnl. trupp.
K. Smålands Artilleriregem. Idrottsfören.
I. F. Kamraterna, Eksjö.
Växjö Folkskoleseminarium.
Hallands Gymnastikdistrikts kvinnl. trupp. Kungsbacka Gymnastikfören.
Falkenbergs Kommunala Mellanskola. Norrbottens Idrottsförbund.
Karlskrona Gymnastikfören.
K. Karskrona Kustartilleriregem.
Örebro Allm. Gymnastikavdeln. mani. trupp. Örebro Allm. Gymnastikavdeln. kvinnl. trupp. Örebro Arbetares Gymnastikfören.
Örebro kvinnl. Gymnastikfören.
Örebro flickskolors friv. Gymnastikavdeln. Karolinska Läroverket, Örebro.
Västerås Gymnastikfören. mani. trupp. Västerås Gymnastikfören :s avd. för A. S. E. A :s arbetare.
K. Livregementets Grenadierer.
Lindesbergs komm. Mellanskolas flicktrupp. Lindesbergs komm. Mellanskolas pojktrupp. Stockholms Gymnastikförb. kvinnl. masstrupp Stockholms allm. Gymnastikavdeln. 13 trupper K. F. U. M :s Gymnastikfören. elittrupp.
K. F. U. M :s Gymnastikfören. motionstrupp. Stockholms Gymnastikfören. Gymnastikklubben Gymnos’ mani. trupp. Gymnastikklubben Gymnos’ kvinnl. trupp. Sim- och Idrottsklubben Hellas.
K. Svea Ingenjörskår.
K. Fälttelegrafens Idrottsfören.
Norra Realläroverket.
Norra Latinläroverket.
Nya Elementarskolan (2 trupper).
Östra Realläroverket (2 trupper).
Katarina Realskola.
Wallinska skolan.
Detthowska skolan.
Folkskolorna (2 trupper).
Sofia folkskola.Gymnastik- och Bollklubben. Flickscoutemas Gymnastiktrupp. Lingförbundet i Göteborg:
Göteborgs Gymnastiksällskap.
Göteborgs Gymnastikfören. Gymnastiksällskapet Sköldmön.
Göteborgs Gymnastikklubb.
Allmänna Gymnastiksällskapet.
Kvinnl. Gymnastikfören. Juno.
Sällskapet Gymnastikamatör, mani. trupp. Sällskapet Gymnastikamatör, kvinnl. trupp. Gymnastiksällskapet G. V :s mani. trupp. Gymnastiksällskapet G. V :s kvinnl. trupp. K. F. U. M :s Gymnastikförening. Folkskolornas masstrupp av flickor. Folkskolornas masstrupp av pojkar. Flickläroverkens masstrupp.
Latinläroverket.
Realläroverket.
Östra Realskolan.
Manlig elitavdelning,
Kvinnlig elitavdelning,
Manlig motionstrupp,
Kvinnlig motionstrupp,
Gubbtrupp,
Idrottstrupp,
Sagobarnsavdelning,
Änggårdens Idrottsklubb,
Idrottsklubben Surd,
Gymnastiksällskapet Widar (2 trupper), Gymnastikfören. R. O. R. Gymnastikfören. Unga Viljor, Gymnastikfören. Energo.
Störst uppseende bland denna fullödiga svenska representation väckte i flera avseenden de båda skånska masstrupperna med vardera 500 gymnaster. Stockholms representation var synnerligen imponerande både kvalitativt och kvantitativt och bland övriga svenska distrikt framstodo främst Västmanland—Närke men även Södermanland, Värmland, Öster- och Västergötland, Värmland och Småland. Uppland representerades endast av Uppsala studenter och det närmast belägna Bohuslän saknades fullständigt under det att t. o. m. Norrbotten var representerat med en präktig trupp från Boden.
Lingförbundet i Göteborg representerades med ett 30-tal trupper, varibland märktes utom alla de större gymnastikföreningarna särskilda för festen sammanförda och samtränade elit-, motions-, gubb- och idrottstrupper.
GYMNASTIKDAGARNA 14—17 JUNI
Grå och tung hade himlen varit under veckorna innan gymnastikfesten, och för var regnskur som föll gladdes specialkommittén, ty dess större utsikt skulle det väl finnas för vackert väder under själva festen. Men annorlunda hade ett oblitt öde bestämt.
Onsdagen den 13 började gymnastikinvasionen till Göteborg. De olika kontingenterna anlände merendels i extratåg och både Stockholm och Skåne behövde vardera tvenne sådana för att forsla sina skaror till skådeplatsen. Skånekontingenterna voro de första och anlände redan på middagen den 13 och foro i abonnerade spårvagnar direkt upp till Götabergsskolan och kringliggande skolor. Sedan duggade nya kontingenter, nya extratåg och nya gymnastsvärmar in under närmare 24 timmar, och mottagningskommittén fick genomgå ett verkligt elddop. Överallt i staden syntes grupper av gymnaster med Spelens deltagaremärke på rockuppslaget. Göteborg hade fått mottaga den första men också den största av utställningssommarens många »invasioner».Niels Bukhs Ollerupstrnpp.
Den 14 juni gick in och samma tunga hotande himmel mötte de 8,000 gymnasternas ängsliga blickar. Skulle det gå att genomföra dagens och gymnastikfestens största evenement, den stora defileringen av de 8,000, eller skulle vädrets makter förhindra det? En och annan regnskur under förmiddagens lopp hjälpte inte upp humöret och när herrar kommitterade samlades klockan 11,30 på Gamla Latinläroverkets gård var det under tryckt stämning. Skulle hela det storstilade programmet för denna »Gymnastikens Dag» behöva läggas om och uppskjutas till söndagen?
Dagens program skulle börja på slaget 12, då den stora gymnastikparaden skulle tåga genom staden för att framhålla dagens betydelse och denna parad skulle utgå just från Gamla Latins gård. Kommitterade enades där till sist om, att till varje pris dock försöka genomföra dagens program och på slaget 12 startades alltså gymnastikparaden. Den bestod av Jönköpings Regementes hela musikkår på 23 man och Göteborgs Folkskolors i festen deltagande pojktrupp på 400 gymnaster, som alla buro små blåvita flaggor i händerna med påskrift »Gymnastikens Dag». Genom stadens förnämli-
Lingförbundets Gubbtrupp.Damtrupp från De danske Skytte- og Gymnastikforeninger.
gare gator mellan tätnande människomassor tågade paraden till Gustaf Adolfs torg, där en kortare konsert avhölls vid statyn, varefter rundturen fortsattes åter till utgångspunkten.
På slaget halv fem skulle det högtidliga öppnandet av gymnastikfesten begynna ute på Slottsskogsvallen, men redan vid 3-tiden måste gymnasterna samlas till omklädning och uppställning för den stora defileringen. De 8,000 deltagarna sammanfördes dels i några närliggande skolor och dels ute på Vallen och de olika kontingenterna samlades inne i Slottsskogen till sina respektive platser i tåget. Det var en verklig liten armé, som befälhavaren för defileringen, löjtnant G. Holmkvist, hade att manövrera med, men på ett storslaget sätt behärskade han situationen; på fastställda minuter kommo de olika kontingenterna på sina platser; på utsatt minut satte det väldiga tåget sig i rörelse med sina hundratal av fanor och standar, och så gott som på slaget halv 5 svängde de första leden av defileringståget in på Slottsskogsvallens arena.
Det var en verkligt imponerande tavla, som rullades upp där inne på
Valvstupstående med stöd.Skånes manliga trupp.
Skånes manliga trupp.Örebro kvinnliga masstrupp.Sköldmön, Göteborg.
arenan; det enda som fattades var solglansen över det hela; men inte ens regndropparna kunde hindra åskådarna att imponeras utav den mäktiga synen av de 4 nordiska ländernas ungdomsskaror, som i aldrig sinande led vällde in genom grindarna till Vallen och så småningom fyllde den väldiga inneplanen.
Inmarschen försiggick distriktsvis; Stockholms Gymnastikförbund inledde jättetåget och därefter följde de olika svenska förbunden i sin mitt inneslutande gästerna från Finland, Norge och Danmark. Före varje kolonn bars en namnskylt och bakom den följde fanor och standar, som skänkte än mer liv åt den ovanliga tavlan. Med front mot åskådarläktaren ställde kolonnerna upp sida vid sida och till sist ordnade det väldiga tåget upp sig till stillhet för själva öppningsceremonien. Efter tystnadssignal steg specialkommitténs ordförande, brandchef Gust. Ekstedt, fram för fronten, vände sig till Hedersläktaren och anhöll, att Presidenten i Nordiska Gymnastikförbundet, överstelöjtnant E. Nerman, måtte förklara gymnastikfesten öppnad. I högstämda ordalag, som hördes över den vida inneplanen, förrättades öppnandet och efter hurrarop intonerade musiken »Du gamla, du fria». Det ögonblicket gav utan jämförelse gymnastikfestens starkaste stämning, då tonerna från denna jättekörs 10,000 stämmor flöto samman och skänkte alla de närvarande ett minne för livet.
Redan innan de sista leden av defileringståget försvunnit ut genom grindarna fylldes åter inneplanen av den första uppvisningstruppens gymnaster. Det var Göteborgs folkskolors 500 flickor, som fått förtroendet att öppnaden långa raden av uppvisningar med en vacker demonstration av modern skolgymnastik. Härefter följde sedan i nästa omgång mindre uppvisningar, 8 i taget, först i motionsavdelningar och sedan elitavdelningar och efter dessa uppvisningar var festens första avdelning slut ute på Vallen.
Men denna första Gymnastikens dag var inte slut därmed. På kvällen kom som avslutning tvenne gymnastikuppvisningar inne på själva Utställningen. Det var Lingförbundets manliga och kvinnliga elittrupper, vardera på ioo gymnaster, som kl. io på kvällen gåvo två originellt stilfulla uppvisningar på platån framför Minneshällen. Uppvisningarna höllos i strål-kastarhelysning och åsågos av 10,000-tals människor och gjorde en sådan succés, att de måste upprepas 2 dagar senare.
Gymnastikfesten fortsatte påföljande fredag och lördag med uppvisningar slag i slag, först kl. 12—4 e. m. och sedan kl. 6—9,30 e. m. och festen avslutades på söndag middag med de sista uppvisningarna mellan kl. 1—4 e. m.
Det finnes ingen möjlighet att här ens i största korthet redogöra för de närmare 150 olika uppvisningarna, utan här nedan följer blott ett par ord om några av de mera framstående trupperna.
De svenska trupper, som mest läto tala om sig, voro de båda skånska masstrupperna på 500 gymnaster vardera. Inte endast genom sin massa imponerade de utan än mer genom sina moderna och svåra dagövningar, som vittnade om ett oerhört arbete av såväl gymnaster som ledare. Upp-visningarna i sin helhet voro ett det vackraste bevis på den höga gymnastiska ståndpunkten i det konungariket Skåne.
Den största masstruppen var dock Stockholms Gymnastikförbunds kvinnliga på cirka 600 gymnaster under Fönsterhopp. fröken Marrit Hallström.
Den hade visserligen ett mycket enkelt program, men dess inmarsch var utomordentligt vacker. Örebro stora kvinnliga trupp visade modern kvinnogymnastik, Stockholms folkskolors trupper demonstrerade Falks gymnastik i dess fulländning och Stockholmsläroverkens pojktrupper visade, hur väl skolpojkar kunna gå i land med att leda sina kamraters frivilliga gymnastik. Så gott som varenda en av Sveriges mera framstående gymnastikföreningar var representerad och våra förnämsta gymnastikcentra, Stockholm, Eskilstuna, Örebro, Södertälje, Norrköping, Jönköping m. fl. voro fullödigt representerade. Lingförbundet hade utom sina enskilda föreningar tvenne specifikt göteborgska avdelningar, »gubbtruppen» och idrottstruppen, vilka båda väckte berättigad uppmärksamhet för sin tillämpning av gymnastiken.
Danskarnas båda landstrupper frapperade genom sin vackra, smidiga och jämna gymnastik, vittnande om hög gymnastisk kultur och intensiv träning. Danmarks Niels Bukh hade en uppvisning, som på samma gång imponerade och framkallade tvivel om, huruvida hans arbetsmetod verkligen är värd ett okritiskt efterföljande. Det var synnerligen intressant att samtidigt med hans uppvisning få se vår frejdade K. F. U. M.-trupp på planen, som där gav vackert prov på traditionell svensk gymnastik. Dansk Kvindegymnastik-forening intresserade mycket (gymnastikfestens måhända vackraste gymnastikdräkt) även om många dess rörelser påminde om balett.
Frågan är väl om någon trupp kunde konkurrera med Norges Turnforbunds manliga trupp i fråga om publikens gunst. Norrmännens himmelshöga hopp, deras utomordentligt vackra rörelser i räck och barr hade kvar sin säregna förmåga att fånga publiken
helt. Deras damer kunde Göteborgs idrottstrupp.inte samtidigt draga uppmärksamheten till sig på samma sätt. De finska representanterna gåvo en egenartad uppvisning av stort intresse, då man hittills föga vetat om Finlands manliga gymnastik, där t. ex. stavgymnastik ännu förekommer.
Dessa nordiska kvalitetstrupper gåvo ju gymnastikfesten sitt- mer än värdefulla bidrag såsom exponenter för det bästa av våra grannländers gymnastik. Men det som i alla fall gjorde gymnastikfesten till det, den blev, var vår egen svenska representation.
Ty det var inte nog med att den svenska anslutningen till festen var så imponerande med 7,500 aktiva deltagare, att gymnastikfesten därigenom blev all svensk gymnastiks och idrotts största fest hittills. Det var också arten av denna representation, som var så oerhört glädjande. Här kunde man ju inte låta bli att glädjas över vår gymnastiks utveckling under det sista decenniet, en utveckling som kom till synes så gott som överallt inom barngymnastik, motionsgymnastik och kvinnogymnastik. Att denna utveckling så gott som uteslutande har sitt ursprung från den frivilliga verksamheten i Sverige är ju ett talande bevis på denna rörelses livskraft just nu.
Gymnastikfesten vid Sveriges Idrottsspel blev i varje fall en upplevelse. Men den kunde blivit det i ännu mycket högre grad, om vädrets makter varit något mindre ogynnsamma; det var dock ett faktum, att det under varje avdelning av festen kom åtminstone några regndroppar, även om solen också då och då tittade fram. Främst är detta beklagligt därför, att publiktillströmningen till festen förstördes genom väderleken. Trots dålig väderlek kunde gymnastiken i alla fall en kväll draga över 6,000 åskådare i denna fotbollens speciella stad.
Gymnastikfesten visade emellertid bl. a. också, att våra gymnastikorganisationer numera äro mäktiga att anordna fester av dessa väldiga dimensioner. Detta visades ju främst genom festkommitténs egna arrangemang, som genomfördes i hela dess omfattning utan att klicka, men samma sak gäller också de organisationer, som sände ut dessa väldiga kontingenter till deltagande i festen. Dessa senare prestationer äro kanske än mer glädjande för framtiden, ty de visa klart, vilka djupa rötter gymnastiken nu slagit runt om i Sveriges land, som båda gott för kommande tider och kommande arbete.
Stockholms folkskolors flicktrupp.Olika meningar kunna nog finnas angående det sätt, varpå specialkommittén löste de många, svåra problemen vid denna gymnastikfest. Kommittén visade dock, att det går att genomföra en sådan fest även under så ogynnsamma yttre betingelser som här och de problem, som festens väldiga omfång förde med sig, löstes dock. Den mest omtvistade lösningen var nog arrangemanget med 8 uppvisningar samtidigt, men detta arrangemang hade dock blivit betydligt mera lyckat, om icke det dåliga vädret försämrat publiktillströmningen. Till och med ekonomien lyckades kommittén genom några särskilt fördelaktiga dispositioner få att gå ihop, och, om icke regnet kommit, skulle gymnastikfesten lämnat ett betydande överskott.
Norges Turn förbunds manliga trupp.Idrottsmännens intåg vid öppnandet den 1 Juli.
ALLMÄN IDROTT
Idrottsspelens tävlingar i allmän idrott fingo genom den storslagna anslutningen från femton av världens idrottsnationer karaktären av en liten olympiad. Förvisso kommer det att dröja långliga tider innan vi här i landet får vara med om en liknande tävlan. Den kunde naturligtvis icke mäta sig med den förnäma Stockholmsolympiaden 1912 ifråga om anslutning och prestationer över hela linjen, men det finns ändock så många särdrag, som giver den en honnörsställning i den fria idrottens historia. Vad som främst bidrager till detta intryck är att det lyckades arrangörerna att trots de många svårigheter, som förefunnos, dels på grund av det världspolitiska läget och dels med anledning av de svåra valutaförhållandena för speciellt centralmakternas idrottsfolk, att samla en så stor skara av de mest lysande idrotts-stjärnorna. Bland dem, som saknades märktes främst Förenta Staternas yppersta förmågor och en del av det brittiska imperiets mera kända idrotts-namn på detta område. I det längsta hade dock kommittén för allmän idrott förhoppningar om att representativa trupper skulle infinna sig från dessa håll, men det fanns makter, vilka icke kunde besegras, trots att det vid ett par tillfällen skönjdes utsikter därtill.
Vad som främst möjliggjorde för Göteborgsspelens ledning att sammanföra de många förnäma idrottsnamnen från de valutasvaga länderna och annorstädes var den storslagna offervillighet, som visades såväl från flera av göteborgsrederierna som en del av stadens restauratörer. Dessa donatorer och gynnare äro liksom den anonyme person i Stockholm, vilken ekonomiskt säkerställde den talrika finntruppens hitkomst, värd vårt största och innerligaste tack. Åtskilliga detaljer skulle i detta sammanhang kunna an-föras från det rent organisatoriska arbetet, men allt förbleknar inför de minnesrika dagarna inom vår sköna idrottsvall. Inga namn, ty alla gjorde sin plikt i den mån som det stod i var och ens förmåga. Det rent tekniska genomförandet av tävlingen fick också i såväl dags- som fackpressen de amplaste lovord och vi, som höllo i trådarna, kunna ju med en viss självkänsla citera en mångbesjungen skrivares ord:
»Detta var dagar, och deras minne förbleknar inte av litet saltvattensstänk. Det hade talats om Göteborgsspelen som en tävling av olympisk klass. Nu tvivlar ingen på att det var så. Jag har sett olympiaderna i London, Stockholm, Antwerpen, och jag räknar detta Göteborgsmeeting som mitt fjärde stora spelminne, före de Baltiska spelen 1914 och de Svenska 1916.»
DEN LYSANDE TÄVLINGSFESTENS STÄMNINGSFULLA
INVIGNING
Söndagen den 1 juli. En av de ståtligaste dagarna i vårt lands ärofulla idrottshistoria, välvde sig himlen jämnmulen över staden vid Västerhavet. Detta var i ottetimmarna. När funktionärer och deltagare timmar före invigningsfesten vandrade ut till Vallen föll den ena regnskuren efter den andra. Den fria idrotten i Göteborg har aldrig stått i heligt förbund med vädrets makter. Den här gången hade man dock hoppats därpå. En timma innan det böljande tåget med spänstiga män och hurtiga kvinnor under pukor och trumpeter skulle träda in över de fredliga kämparnas arena, jagade kraftiga västanfläktar undan regnmolnen.
Solen lyste fram!
Slottsskogsvallen, åskådarevallar och tempeltorn, fingo den rätta festglansen. Den imponerande flaggsamlingen på de båda låga borgtornens smäckra stänger spelade i tusende färger. Glädjen blev dock icke långvarig, ty just när de ringlande svarta banden började vävas samman från de många vägarna, som leda till Göteborgs nya idrottsborg, förmörkades himlen åter. Strilregnet föll avskräckande på många, som annars förvisso skulle infunnit sig för att uppleva denna lysande dag i den storståtliga sommarsagan.
Dova malmslag från Annedal-templets klockverk.
Regementsmusiken stämmer upp. Jubileumsmarschens gälla trumpetmelodier eka mellan skogkullarna. Defileringståget bryter in genom den randiga tältväggen vid stora ingången.
En blågul fana i teten.
Den bärs av Axel Gabrielsson, känd roddare och gymnast. Sedan komma tvåhundra norrlandssångare i vita mössor. Musiken tystnar. Sångarna klämma i med: »Dåne liksom åskan bröder». Därefter följer en ståtlig fanborg, bildad av de deltagande nationernas färgrika fanor. Idrottsmännen tågar härefter. Sedan komma Lingförbundets kvinnliga och manliga elit-trupper. Särskilt flickorna väcka stormande bifall genom sin hurtiga och formsköna marsch. Applåder genljuda.
Vi göteborgare sparade icke på vår entusiasm och hjärtlighet. Det satt också små klickar av utlänningar från vitt skilda nationer på de långa vallarna. Med flaggor och tillrop på mer eller mindre klingande språk sökte de skänka mod och tävlingsglädje hos sina företrädare på vädjobanan. De defilerande formerade linje framför hedersläktaren. På denna befann sig bl. a. hertigparet av Västergötland med uppvaktning.
Grosshandlaren Leopold Englund, ordföranden i spelens kommitté för allmän idrott, trädde fram och anhöll att ordföranden i Idrottsspelens organisationskommitté, herr skeppsredaren Dan Broström, måtte förklara denna del av Sveriges idrottsspel högtidligen öppnad. Med sann idrottsmannaanda fullföljde han detta uppdrag på ett sällsynt elegant sätt. Det var icke många ord, men förvisso skola de minnas av oss alla, då även detaljerna av den gigantiska festen förbleknat. Hurrarop skallade. Göteborgsolympiaden var invigd med den lilla pomp och ståt som det anstår en dylik storinternationell tävlan.
Det böljande tåget, med den vitmössade sångarskaran som förspets, tågade åter ut. Under tiden ställde de båda gymnastikavdelningarna upp på den slippriga gräsmattan. Under en kvartstimma visade dessa båda avdelningar för åskådare och tävlande från främmande orter ett program, som starkt belyste gymnastikens mycket omtalade renässans i Göteborg.
SÖNDAGEN DEN i JULI
Spelens överledare, grosshandlaren Leopold Englund, vilken nu i sin hemstad fick tillfälle visa huru en, låt oss säga, världstävlan skall skötas på det mest mönstergilla sätt, satte i gång det stora tävlingsmaskineriet på utsatt klockslag kl. 2,45 e. m. Funktionärstaben stod redo och när överledarens första signal från ledartribunen obemärkt för den talrika publiken förmedlats genom elektriska ledningar och alarmklockor till såväl tävlande som funktionärer, öppnades det rena tävlingsmomentet som genom ett trollslag. I startgroparna stodo de första sex männen klara för det första försöks-heatet på 100 m. Startern höjde sin revolver. Är Ni färdiga? Pang. Publiken följde med brinnande pulsar hur den snabbfotade Halme lekande lätt sprängde målsnöret som förste man.
En officiell redogörelse borde naturligtvis i detalj följa varje liten poäng i de många tävlingarna, men utrymmet tillåter tyvärr icke en kronologisk registrering. Nedskrivaren av dessa rader hoppas dock i sammanträngd form kunna giva en översikt, som även skall tillfredsställa de mest hängivna entusiasterna och sifferbitarna.
För att främst giva de många av läsarna, som voro med om de händelserika dagarna, en överskådlig bild av tävlings festen får denna resumé karaktären av en dagbok.Ett försöksheat på 100 meter.
LÖPNING 100 METER:
(Världsrekord: D. F. Lippincott, U. S. A., 10.6 sek. Svenskt rekord: Knut Lindberg,
Örgryte I. S., Göteborg, 10.6 sek.)
Heat 1: 1. R. Halme, Finland, 11.2 sek. 2. M. Sörensen, Danmark. 3. W. Thurnm,
Tyskland. 4. D. W. Gale, Australien. Heat 2: E. W. Carr, Australien, 10.9 sek. 2. G. Dalén, Sverige. 3. F. Fredriksen, Norge. Heat 3: 1. N. Lindqvist, Sverige, 11 sek. 2. T. Paaske, Norge, 11.2 sek. 3. J. Broek, Danmark, 11.2 sek. Heat 4: 1. Gerö Ferencz, Ungern,
11.1 sek. 2. G. Stenersen, Norge, 11.2 sek. 3. E. Lindvall, Sverige, 11.3 sek. Heat 5: 1. H. Houben, Tyskland, 11.5 sek. 2. N. Hutton, Australien. Endast dessa två startade. Heat 6:
1. L. Härö, Finland, 10.9 sek. 2. H. A. Brcos, Holland, 11 sek. 3. G. Söhngen, Tyskland,
11.2 sek. Heat 7: 1. J. Imbach, Schweiz, 11 sek. 2. Friedrich, Tyskland. 3. H. Drisin,
Finland. Försöksloppen bjödo alltså på den lilla sensationen att två män löpte på 10.9 sek., nämligen Carr, Australien och Härö, Finland. Mellanheat 1; 1. E. W. Carr, Australien,
Försöksheat på 100 meter. 1. N. Lindqvist10.8 sek. 2. H. Houben, 10.9 sekr. 3. L. Härö, Finland, 11 sek. 4. G. Dalén, Sverige, 11 sek. Mellanheat 2: 1. Gerö Ferencz, Ungern, 10.8 sek. 2. J. Imbach, Schweiz. Mellanheat 3:
1. Friedrich, Tyskland, 11 sek. 2. Broos, Holland. Hårfin skillnad.
Mellanheaten gå vo alltså en förkänning av att finalen skulle bjuda på något sensationellt. Under dessa förhållanden kan det ju icke förvåna att arrangörerna vidtogo alla tänkbara kontrollåtgärder för ett eventuellt världsrekord.
LÖPNING 800 METER:
(Världsrekord: J. E. Meredith, U. S. A., 1 min. 51.9 sek. Svenskt rekord: S. Lundgren
1.54.3 sek.)
Heat 1: 1. O.Peltzer, Tyskland, 2 min. 1 sek. 2. G. Jansson, Finland, 2 min 1.1 sek.
3. W. Mac Millian, Australien, 2 min. 1.3 sek. 4. S. Clark, Sverige, 2 min. 1.7 sek. Heat 2: 1. A. Paulen, Holland, 2 min. 2.5 sek. 2. F. Kiölling, Sverige, 2 min. 3 sek. 3. N. Osterhof, Tyskland, 2 min. 3.3 sek. Heat 3: 1. E. Hulthin, Sverige, 2 min. 0.7 sek.
2. R. Johansson, Sverige, 2 min. 0.8 sek. 3. N. Järvelä, Finland, 2 min. 1.6 sek. 4. A. Larsen, 2 min. 1.8 sek. Finalen löptes ungefär en timma efter sista försökstävlingen. Finalen: 1. R. Johansson 1 min. 57.5 sek. 2. A. Paulen, Holland, 1 min. 57.9 sek. 3. G. Jansson, Finland.
Denna löpning bjöd kanske rent av på Spelens största överraskning. Ingen hade väntat få skåda den långe Skövdepojken såsom segrare i det krävande loppet. Det var en välförtjänt belöning, då prisnämnden lämnade generalkonsul G. Sahlins vackra segertrofé till honom för tävlings festens mest överraskande svenska resultat.
Under första varvet hölls hög fart och trängseln var nu såsom alltid vid stora halv-milslopp oerhörd. Två män begingo stora placeringsfel. Göteborgaren E. Hulthin höll sig envist på banans utsida, varigenom han blev knuffad, mörbultad och instängd. Favoriten, tysken Peltzer galopperade i mittgruppen, och då den reslige tysken sökte pressa sig fram genom klungan, glömde han faktiskt de enklaste regler om huru man skall passera en medtävlare. Under själva slutloppet, då Johansson låg i téten, starkt hotad av holländaren Paulen, var spänningen hart när olidlig.
Omkring tjugo meter framför mål hakade Peltzer upp sig i Paulens spiksko och stöp framför mållinjen. Johansson vann till publikens obeskrivliga fröjd en säker, elegant och storståtlig • seger för de svenska färgerna.
Hell!
LÄNGDHOPP:
(Världsrekord: P. 0’Connor, Irland, 1901, 7.61 m. Svenskt rekord: W. Björneman, 1919,
7.26.5 m.)
Till finalen, som hölls omedelbart, kvalificerade sig följande:
V. Tuulos, Finland, 7.18 m., E.
Abrahamsson, Sverige, 7.12 m.
Ch. Hoff, Norge, 6.99 m., S.
Hansen, Norge, 690 m., A. Klum-berg, Estland, 6.87 m., W. Björneman, Sverige, 6.86 m. Redan i
8iStart för löpning 5,000 meter final.
försöket visade sig Tuulos överlägsen sina medtävlare. Hans bästa hopp mätte 7.18 m. Tysken Schumacher och österrikaren Eggert, som bruka prestera 7 meter, voro alldeles ur slag. I finalen ökade Tuulos till 7.31 m. och blev på detta resultat överlägsen etta.
.Final: 1. Tuulos, Finland, 7.31 m. 2. E. Abrahamsson, Sverige, 7.12 m. 3. Ch. Hoff, Norge, 6.99 m. 4. A. Klumberg, Estland, 6.98 m. 5. S. Hansen, Norge, 6.90 m. 6. W. Bjömeman, Sverige, 6.88 m.
ICULSTÖTNING, FÖRSÖK:
(Världsrekord bästa hand : Ralp Rose, U. S. A., 1909, 15.55 m. Svenskt rekord, d :o : B. Jansson, 1921, 14.39 m. Världsrekord sammanlagt: Ralp Rose, U. S. A., 1912, 28.18 m. Svenskt rekord d :o : B. Jansson, 1922, 27.36 m.)
Till finalen kvarstod i bästa handstävlingen: B. Jansson, Sverige, 13.67 m. H. Tammer, Estland, 13.58 m. E. Nilsson, Sverige, 13.53 m. S. Sundström, Sverige, 13.36 m. F. Wen-ninger, Tyskland, 13.28 m. H. Torpo, Finland, 13.24 m. I sammanlagt: B. Jansson,
Sverige, 25.75 m. E. Nilsson, d :o, 25.11 m. S. Sundström, d :o, 24.55 m. H. Torpo,
Finland, 24.18 m. H. Malmivirta, Finland, 23.73 m. Narancie, Jugoslavien, 23.58 m.
På grund av det kraftiga regnet var ansatsen litet lös, varför de tunga kulstötarna ej fingo den rätta effekten över sina stötar.
LÖPNING 5,000 METER, FINAL:
(Världsrekord: H. Kohlemainen, Finland, 14 min. 36.6 sek. Svenskt rekord: E. Backman,
14 min. 51 sek.)
1. E. Vide, Sverige, 15 min. 8.4 sek. 2. E. Backman, Sverige, 15 min. 15.2 sek. 3. E. Rastas, Finland, 15 min. 19 sek. 4. S. Tala, Finland.
Den svenske mästerlöparen Vide stod i en klass för sig. Hela hans löpning koncentrerade sig kring att hjälpa Backman till andra plats. Detta lyckades, såsom framgår av ovanstående resultat förteckning. Slutstriden mellan Rastas och Tala blev ett moment, som sent skall glömmas. Det var en kamp på liv och död med god hundrameters fart på upp-loppssidan. Den verkliga poängen var dock, när Tala en sekund efter loppet stack fram sin kraftiga näve och skakade hand med sin vapenbroder. Jubel från publikens sida.Den spännande finalen på 100 meter.
HÄCKLÖPNING 400 METER:
(Världsrekord: Loomis, U. S. A., 1920, 54 sek. Svenskt rekord: C. Cristiernsson, 1922,
54.9 sek.)
Till finalen kvalificerade sig följande: Somfay Elemér, Ungern, 57.7 sek., S. Pettersson, Sverige, 58.6 sek., B. Bengtström, Finland, 58.7 sek., E. Vilén, Finland 59.1 sek., G. Sjögren, Sverige, 59.6 sek., T. Österdahl, Sverige, 61.3 sek. I försöksloppen ”maskades” det inte så litet, vilket gjorde tävlingen mindre intressant ur publiksynpunkt. I finalen blev det bättre fart, och segrarens tid får anses som god.
1. E. Vilén, Finland, 55.5 sek. 2. Somfay Elemér, Ungern, 56.8 sek. 3. S. Pettersson, Sverige, 57.1 sek. 4. B. Bengtström, Finland, 57.6 sek. 5. G. Sjögren, Sverige, 58.1 sek.
Den första tävlingsdagen fortsattes klockan 6 eftermiddagen. Programmet bjöd på flera storståtliga finaler.
LÖPNING 100 METER FINAL:
1. H. Houben, Tyskland, 11 sek. 2. E. W. Carr, Australien, 11 sek. (omlöpning med trean efter dött lopp i finalen 10.9 sek.) 3. Gerö, Ungern.
Finalen blev, såsom ovan antytts, sensationell och påminde icke så litet om samma tilldragelse i Antwerpen 1920. Det blev den ena tjuvstarten efter den andra. Skott! Äntligen spränger fältet samtidigt i väg. Farten var hej dlös och under själva finishen fullkomligt flögo de sex löparna fram över kolstybben. Carr gjorde jätteansträngningar för att nå målsnöret först, men den lille Houben låg bättre till i sista steget och flög över mållinjen med ett språng på flera meter. Gerö kom också flygande över linjen, och måldomaren
förklarade dött lopp mellan honom Tysklands förste segrare Houben.och Carr. Tiden noterades till 11 sekunder. Det var troligen den intensiva spänningen, som gjorde att resultatet ej blev det väntade. Juryn dömde omlöpning mellan Carr och Gerö. Därvid vann australienaren en lysande seger. Hans tid blev 10.9 sek.
HÖJDHOPP:
(Världsrekord: E. Beeson, U. S. A., 1914, 202.25 cm. Svenskt rekord: Bo Ekelund, 1919, 193 cm.)
Höjdhoppet blev ej den glansfulla tävlan, man hoppats, enär ingen av deltagarna var i högsta internationella klass. Ungraren Gaspar Jenö var sina medtävlare överlägsen — i sin egendomliga stil men stark inåtsvängning av Sanna-Pettersson i höjdhopp. ryggen, gick han över alla höjder,
t. o. m. 180 cm. i första försöket. 183 cm. tog han med mycket luft och detta räckte för seger. I omhopp för tredje plats lyckades E. Jansson, Sverige,- klara 180 cm.
1. Gaspar Jenö, Ungern, 183 cm. 2. I. Yrjölä, Finland, 180 cm. 3. E. Jansson, Sverige, 175 cm.
SLÄGGKASTNING: (Världsrekord: P. Ryan, U. S. A., 1913, 57.75 m. Svenskt rekord:
C. J. Lind, 1922, 52.51 m.)
Den väntade tredubbla svenska segern uteblev ej. ”Massa” var i humör, trots att hans bästa kast ogillades, beroende på övertramp.
1. C. J. Lind, Sverige, 48.35.5 m.
2. O. Sköld, Sverige, 46.59 m. 3. M. Svensson, Sverige, 44.43 m.
LÖPNING 10,000 METER: (Världsrekord: J. Bouin, Frankrike, 1913, 30 min. 58.8 sek. Svenskt . rekord: E. Backman,
1921, 31 min. 2.2 sek.)
De båda finnarna Rastas och Sipilä togo ledningen, då tio varv återstodo och vunno utan svårighet framför svenskarna. Backman var ej disponerad för dagen. Backmans mellantid på 5,000 meter blev 15 min. 42 sek.
Segraren i höjdhopp Gaspar Jenö.Start för löpning 10,000 meter.
1. E. Rastas, Finland, 31 min. 42.2 sek. 2. V. Sipilä, Finland, 31 min. 45.3 sek. 3. Erik Backman, Sverige, 32 min. 05 sek. 4. E. Bedarff, Tyskland, 32 min. 29.5 sek. 5. S. Ebbe-ling, Sverige, 32 min. 57.6 sek. 6. N. Bergström, Sverige, 33 min. 15 sek. . 7. G. Mattsson, Sverige, 33 min. 41 sek. 8. Kultzar Istvan, Ungern, 33 min. 39 sek.
KULSTÖTNING, FINAL:
(Världsrekord, bästa hand: Ralp Rose, U. S. A., 1909, 15.55 m. Svenskt rekord, bästa
hand: B. Jansson, 1921, 14.39 m.)
1. E. Nilsson, Sverige, 13.89 m. 2. B. Jansson 13.88 m. 3. H. Tammer, Estland, 13.69V2 m.
(Final: Världsrekord sammanlagt: Ralp Rose, U. S. A., 1912, 28.18 m. Svenskt rekord sammanlagt: B. Jansson, 1922, 27.36 m.)
1. B. Jansson 13.88 -j- 12.14.5 = 26.02.5 m. 2. E. Nilsson 13.89 -)- 11.69.5 = 25.58.5 m.
3. H. Torpo, Finland, 13.62.5-f 11.27.5 = 24.90 m.
Backman leder på 10,000 meter.Heat 1: 1. N. Lindqvist, Sve-
rige, 51.3 sek. 2. W. Apfel, Tyskland, 52.3 sek. 3. I. Valstad Norge, 52.9 sek. Heat 2: 1. W. Dün-ker, Tyskland, 50.9 sek. 2. A. Paulen, Holland, 51.1 sek. Svensken Österdahl blev utslagen. Heat 3: E. Åström, Finland, 51.7 sek. 2. Kurunczy, Lajos, Ungern, 53.2 sek. Heat 4: 1. J. Imbach, Schweiz,
51 sek. 2. O. Neumann, Tyskland, 51.2 sek. 3. D. W. Gale, 51.7 sek. Heat 5: 1 E. Vilén, Finland, 51.5 sek. 2. E. Renell, Tyskland, 52 sek. 3. N. Karlsson, Sverige, 52.5 sek. Heat 6: N. Engdahl, Sverige, och F. Schenner, Österrike, walk over.
Pristagarna i löpning 10,000 meter.
Semifinal: Heat 1: 1. Eng-
dahl, Sverige, 50.2 sek. 2. Neumann, Tyskland, 51 sek. 3. Renell,
Tyskland, 52 sek. Svensken tog säker ledning och vann utan någon större ansträngning. Heat 2: 1. A. Paulen, Holland, 50.1 sek. 2. E. Vilén, Finland, 50.4 sek. 3. Diinker, Tyskland, 50.7 sek. Hårt heat.
LÖPNING 400 METER: (Världsrekord: C. D. Riedpath, U. S. A., 1912, 48.2 sek. Svenskt rekord: N. Engdahl, 1919, 48.5 sek.)
Rastas, Finland, vinner löpningen 10,000 meter.
STAFETTLÖPNING:
400 METER:
(Världsrekord : U. S. A. 1920 42.2 sek. Svenskt rekord : 1912 42.6 sek.
Heat 1: Tyskland: 42.5 sek. 2. Österrike. 3. Australien.
Heat 2: 1. Finland 42.6 sek. 2.
Sverige 43.6 sek. 3. Norge 43.8 sek.
TREDJE DAGEN: TISDAGEN DEN 3 JULI
Den andra tävlingsdagen gynnades av strålande solskensväder. Omkring 20 gr. i skuggan vid femtiden på kvällen, men en svalkande bris satte liv i både åskådare och tävlande. Den första verk-liga högsommardagen under jubelåret.
Förmiddagens tävlingar upp-togo enbart försökstävlingar.
DISKUSKASTNING: (Världsrekord bästa hand : R. Tai-pale, Finland, 48.90 m. Svenskt rekord, bästa hand: O. Zallhagen, 45.77 m.)
Till finalen kvalificerade sig: V. Nittymaa, Finland, 43.73.5 m. G. Steinbrenner, Tyskland, 42.39 m., T. Sukatnieks, Lettland, 41,09 m., A. Eriksson, Sverige, 41,07 m., Csejthey Lajos, Ungern, 40.82.5, H. Malmivirta, Finland, 40.76 m. I finalen på bästa hand ökade Nittymaa genom ett storstilat kast, som mätte 46.95.5 m. Allan Ericsson, ende svensk, fick upp 42 m., vilket dock ej räckte mer än till Segraren i kulstötning, bästa hand, Einar Nilsson. tredje plats.
1. V. Nittymaa, Finland, 46.95.5 m. 2. G. Steinbrenner, Tyskland, 42.39 m. 3. A. Ericsson 42 m. Sammanlagt: 1. Nittymaa, Finland, 84.5772 cm. (46.95V2 -J- 37.62). 2. Allan Ericsson, Sverige, 79.41 (42.00-|-37.41).
3. Granfelt, Sverige, 77.68.5 (41.14 36.54.5).
LÖPNING 1,500 METER:
(Världsrekord : J. Zander, Sverige, 3 min. 54.7 sek. Svenskt rekord : D :o.
Heat 1: 1. A. Rasmussen 4 min. 17.2 sek. 2. G.
Jansson, Finland, 4 min. 18.9 sek. 3. Mucha, Tjeckoslovakien. 4. N. Lyutkis, Norge. 5. E. Hultin och R. Johansson, Sverige. I detta heat startade endast sju man. Det blev en relativt lätt utslagstävlan, enär tysken A. Nottmüller ej var i klass med de andra förmågorna. Heat 2: 1. Vide, Sverige, 4 min. 8.1 sek.
2. N. Järvelä, Finland, samma tid. 3. A. Larsen,
Danmark, 4 min. 9.2 sek. 4. O. Peltzer, Tyskland,
4 min. 9.4 sek. 5. S. Nerby, Norge. 6. E. W. Mc Millan, Australien.
Elva man med mästerlöparen Vide i têten på startlinjen. Detta förebådade bättre fart än i första promenadloppet, och det blev också under Vides ledning en ”motion”, som icke många kunde prestera. Vide tog dock saken lugnt och sparade krafterna för aftonens final. Segraren i kulstötning, sammanlagt, B. Jansson.Stafettlöpning 4x100 meter försök.
LÖPNING 200 METER: FÖRSTA FÖRSÖK.
(Världsrekord: A. Hahn, U. S. A., 1904, 21.6 sek. Svenskt rekord: N. Engdahl, 1920,
21.9 sek.)
De två bästa i varje heat kvarstodo till andra försöket, som försiggick på onsdag Heat 1: 1. N. Lindqvist, Sverige, 22.9 sek. 2. R. Halme, Finland, 23.1 sek. 3. J. Broek, Danmark, 23.3 sek. Heat 2: 1. E. W. Carr, Australien, 22 8- sek. 2. L. Härö, Finland, 23.2 sek. 3. G. Stenersen, Danmark, 23.5 sek. Heat 3. 1. H. Drisin, Finland, 22.8 sek. (samma tid som Carr). 2. A. Broos, Holland, 23.1 sek. 3. D. W. Gale, Australien, 23.4 sek. 4. T. Österdahl, Sverige, samma tid. Heat 5: 1. E. Krüger, Tyskland, 23 sek.
2. Skokan, Tjeckoslovakien, 23.1 sek. 3. Perpar Stanko, Jugoslavien, 23.4 sek. Heat 5:
1. Friedrich, Tyskland, 24.3 sek. 2. Rauch, Österrike, 24.7 sek. Heat 6: 1. H. Houben, Tyskland, 23.3 sek. 2. G. Dalén 23.4 sek. Heat 7: 1. W. Thumm, Tyskland, 23.2 sek.
2. U. Lederer, Österrike, 23.5.
Dubbelsegraren i diskuskastning, V. Nittyma.
eftermiddagens finaler
TRESTEGSHOPP, FINAL: (Världsrekord: D. F. Ahearne, 1911, U. S. A., 15.52 m.
Svenskt rekord: F. Jansson, 1920, 15.09 m.)
Banan var i gott skick, och man kunde redan efter första loppet förstå att striden mellan de främsta skulle bli hård — d. v. s. Tuulos stod förstås fullständigt utan konkurrens. Redan i andra försöket fick han upp ett hopp på 14.97 m. Folke Jansson, Sverige, började stilfullt och fick i första hoppet notera 14.28. Hans andra språng blev emellertid än bättre — 14.49 och det tredje 14.42 cm. Tuulos tredje hopp blev ett veritabelt jättesprång på 15.39 m. Förutom Folke Jansson gick även Almlöf (14.17 m.), Öberg (14 m.) och Eriksson (13.83 m.) Sverige till finalen. Tysken Holz hop-Ett försökélopp på 1,500 meter.
pade 14.46 m., vilket gav honom finalplats. I finalen ökade svensken Jansson till 14.69 m. i andra hoppet, på vilket han blev n :r 2. Tuulos gjorde övertramp i samtliga hopp.
1. V. Tuulos, Finland, 15.39 m. 2. F. Jansson, Sverige, 14.69 m. 3. A. Holz, Tyskland, 14.46 m.
LÖPNING 400 METER, FINAL:
(Världsrekord: C. D. Reidpath, U. S. A., 1912, 48.2 sek. Svenskt rekord: N. Engdahl,
1919, 48.5 sek.)
Här utkämpades en av aftonens allra hårdaste duster. Strax i starten kastade sig tysken Neumann fram i teten och ledde på första långsidan. Engdahl ökade emellertid och gick om tysken och gav hopp om seger, då finnen Vilén blixtsnabbt sköt fram och löpte om svensken strax framför mål.Vid målet i löpning 400 meter final.
1. E. Vilén, Finland, 49 sek. 2. N. Engdahl, Sverige, 49.3 sek. 3. A. Paulen, Holland, 49.7 sek. 4. Kurunezy, Ungern, 50.3 sek. 5. Neuman, Tyskland, 50.4 sek.
LÖPNING 1,500 METER, FINAL.
(Världsrekord: J. Zander, Sverige, 1917, 3 min. 54.7 sek. Svenskt rekord: D :o.)
En av dagens stora bragder var Vides överlägsna löpning på 1,500 meter. Han vann den i stor stil på en tid, som icke registrerats på rätt länge, och det var inte mer än 2.3 sek. över Zanders världsrekord. Vide låg stängd på första långsidan. Farten var icke över sig under detta varv. Hade han haft en Nurmi eller en Hill vid sin sida, är det högst sannolikt att ett nytt världsrekord slagits. När Vide fullbordade segrarevarvet i ett vinande tempo, dånade bi fallsbruset mot honom från de entusiastiska åskådarna. I detta sammanhang kan framhållas, att Slottsskogsvallens löpbana nästan överträffat de förväntningar, som ställts på densamma. Samtliga tävlande voro storbelåtna och även experterna prisade banans höga kvalitet.
I
Finalen i 4x100 meters stafettlöpning.Sveriges lag i stafett 4X100, 3:e pris.
. 1. E. Vide, Sverige, 3 min. 57 sek. 2. O. Peltzer, Tyskland, 3 min. 59.4 sek. 3. E. Hultin, Sverige, 4 min. 3.6 sek. 4. Rasmussen, Danmark 4 min. 4.3 sek. 5. N. Järvälä, Finland, 4 min. 7.7 sek. 6. R. Johansson, Sverige, 4 min. 8.3 sek.
STAFETTLÖPNING 400 METER (4X100):
(Världsrekord: U. S. A., 42.2 sek. Svenskt rekord 1912,
42.6 sek.)
På grund av felaktig växling i stafetten på 400 m. diskvalificerades Tyskland. Tyskland löpte först över mållinjen på 42.5 sek.
Ordningsföljden blev: 1. Finland 42.6 sek. 2. Sverige 43.3 sek. 3. Norge 43.4 sek. 4. Ös-
sterrike 43.6 sek. P. Johansson, Finland.
VIKTKASTNING, FINAL:
(Världsrekord: M. Mc Grath, U. S. A. 1911, 12,35 m. Svenskt rekord: C. J. Lind, 1922,
11.44 m.)
Endast Jensen, Danmark, och Ericsson, Finland, sökte konkurrera med våra starka svenskar, vilka emellertid utan att nämnvärt ”taga i” beläde de tre främsta platserna. I denna gren blev dock Sköld nummer ett före Lind.
1. O. Sköld 10.61 m. 2. C.
J. Lind 10.15 m. 3. M. Svensson 9.57 m.Ett idrottshistoriskt stavhopp, Hoff klarar 420.
Den i allo angenäma tävlingskvällen slöts med en anslående uppvisning av folkdansare. Vi svenskar kanske icke voro så stormförtjusta över de national-klädda ungdomarnas danslekar på det solbeströdda fältet, men det fanns många utlänningar, som blevo hänryckta över det vackra nationella inslaget.
FJÄRDE DAGEN: ONSDAGEN DEN 4 JULI Vädret var icke lika strålande denna dag som de tidigare. På kvällen var det jämnmulet och en stark sydvästan generade i en viss grad löpningarna
på rundbanan.
LÖPNING 200 METER, FÖRSÖK: (Världsrekord : A. Hahn, U. S. A., 1904, 21.6 sek. Svenskt rekord: N. Engdahl, 1920, 21.9 sek.)
De båda bästa i varje heat uttogos till finalen.
Heat 1: 1. H. Houben, Tyskland, 23.1 sek. 2. E. Krii-ger, Tyskland, 23.5 sek. 3. A. Broos, Holland, 23.6 sek. Heat 2: 1. H. Drisin, Finland, 22.5 sek. 2. E. W. Carr, Australien, 22.7 sek. Heat 3: 1 N. Lindqvist, Sverige, 22.5 sek. 2. L. Härö, Finland, 22.7 sek. 3. U. Lederer, Österrike.
SPJUTKASTNING:
(Världsrekord, bästa hand: J. Myyrä, Finland, 1919, 66.10 m. Svenskt rekord, bästa hand : G. Lindström, 1921,
63.98- m.)
Till finalen kvalificerade sig: J. Saaristo, Finland, 62.07 m. ; Y. Ekqvist, Finland, 60.76V2 m. ; H. Lilliér, Sverige, 59.98 m.; A. Klumberg, Estland, 59.88 m. ; P. Johansson, Finland, 59.15 m. ; E. Blomqvist, Sverige, 56.89 m.
J. Saaristo, dubbelsegrare i spjutkastning.Final, löpning 200 meter.
Sammanlagt: (Världsrekord: Y. Häckner, Sverige, 1917, 112.28 m. Svenskt rekord: d :o.) Till finalen kvarstodo: J. Saaristo, Finland, 109.44 m.; E. Blomqvist, Sverige, 104.75 m.; Y. Ekqvist, 104.30V2 m.; H. Lilliér 101.32 m.; P. Johansson 99.79 m.; F. Almqvist 98.74 m. Blomqvist gjorde bästa vänsterkastet på 47.86 m., men Saaristos resultat kom nära — 47.37 m.
EN GLÄNSANDE FINALKVÄLL
Man hade knappast tänkt att onsdagens finalkväll skulle få ett så lysande förlopp som den fick. En del hade väl sina små funderingar på huruvida det skulle lyckas för norrmannen Charles Hoff att sätta världsrekord i stavhopp, men ingen var tvärsäker därpå, ty hans rekordresultat hör ju till det mest förbluffande inom den allmänna idrotten.
Till och med de amerikanska överdängarna se litet häpna ut, när de titta upp på ribban mot 4.20. Hoff både lyckades och misslyckades. I den ordinarie tävlingen kla-
rade han nämligen »endast» Pristagarna i häcklöpning 110 meter.fyra meter. När ribban låg på 4.10 tog han denna höjd först i fjärde hoppet och hade därmed icke rätt att officiellt fortsätta sitt världsrekordförsök. Utom tävlan gjorde han emellertid ett storståtligt hopp på 4.20 m., vilket förmodligen är den största höjd som någon stavhoppare lyckats klara. Ett par försök på 4.30 misslyckades. Den norska kontingenten bland åskådarna triumferade naturligtvis i mycket hög grad och pressläktarens telefoner pinglade i ett kör till Kristiania.
Dagens stora händelse var dock ur svensk synpunkt Edvin Vides rekordlopp på 3,000 meter. I början av löpningen, då han framför allt såg till att han fick svenskarna något -så när bra placerade, verkade det som han tog saken ganska lugnt och sannerligen var det icke någon som hade klart för sig att ett nytt rekord skulle se dagens ljus. När tre varv tillryggalagts tog Vide hand om ledningen på skarpen, och det fanns ingen av medtävlarna, som kunde följa honom i den hårda farten. Det var en glädje att se den svenska blåbyxan i ilande fart kretsa runt banan. Man hejade väldeliga på Vide, och när han sprängde målsnöret, dånade applådåskorna mot honom. Så värst många sekunder dröjde det icke förrän en rapportör meddelade att det var ett nytt världsrekord. Vide löpte nämligen på 8 min. 30.4 sek. och programmet förkunnade att världsrekordet var 8 min. 33.1 sek., liksom det svenska, satt av Zander 1918. Nu är emellertid förhållandet det, att finnen Paavo Nurmi löpte på kortare tid, men att rekordet vid tidpunkten för ifrågavarande tävlan icke godkänts.
SPJUTKASTNING, FINAL:
1. J. Saaristo, Finland, 62.07 m. 2. Y. Ekqvist, Finland, 60.76.5 m. 3. A. Klumberg, Estland, 60.39 m. 4. H. Lilliér, Sverige, 59.98 m. 5. P. Johansson, Finland, 59.44 m. 6. E. Blomquist, Sverige, 57 m. 7. F. Almqvist, Sverige, 55.94 m. Båda händer: 1. Saaristo, Finland, 110.19 m. (62.07 -^48.12). 2. Y. Ekquist, d :o, 106.83.5 (60.76.5 _f_ 46.07). 3. E. Blomquist, Sverige, 104.86 (57 —¡— 47.86). 4. Lilliér, Sverige, 101.32 (59.98 —1_ 41.44). 5. P. Johansson, Finland, 100.31 (59.44 —|— 40.87). 6. F. Almqvist, Sverige, 99.28 (55.94 —|— 43.34).
LAGLÖPNING 3,000 METER:
1. Sverige, 10 poäng. 2. Finland, 11 poäng. Individuellt resultat: 1. E. Vide, Sverige, 8 min. 30.4 sek. 2. E. Katz, Finland, 8 min. 36.4 sek. 3. V. Tala, Finland, 8 min. 42.7 sek. 4. E. Backman, Finland, 8 min. 45.2 sek. 5. N. Eklöv, Sverige, 8 min. 47.5 sek. 6. V. Sipilä, Finland, 8 min. 55.4 sek. 7. Rastas, Finland. 8. Rasmussen, Danmark. 9. Järvälä, Finland. 10. Eberling, Sverige. 11. Thuresson, Sverige.
LÖPNING 200 METER:
1. E. W. Carr, Australien, 21.9 sek. 2. H. Houben, Tyskland, 23.3 sek. 3. H. Drisin, Finland, 22.5 sek. 4. M. Lindqvist, Sverige, 22.6 sek. 5. E. Kriiger, Tyskland, 23 sek. Härö, Finland, avstod från finalen.
Starten var jämn, Carr stod på andra banan. Han löpte snabbt fram. Redan i kurvan hade han stort försprång och vann tävlingen ganska överlägset. Houben låg tvåa under hela loppet. Drisin hotade honom starkt under slutloppet.Finlands segrande lag i 4x400 meter stafett.
HÄCKLÖPNING 110 METER:
1. R. Kasten, Tyskland, 15.5 sek. 2. O. Trossbach, Tyskland, 15.6 sek. 3. S. Pettersson, Sverige, 15.8 sek. 4. G. Larsen, Norge, 15.9 sek. 5. O. von Troil, Finland. 6. E. Gerssbach, Schweiz.
Det blev en hård finalstrid. Svensken kom bra fram till första häcken, tappade balansen under de tre stegen till den andra, men tog så småningom igen en del av det förlorade och blev trea. Kasten slog Trossbach på själva mållinjen.
STAFETTLÖPNING 1,600 METER (4X 400 M.):
1. Finland 3 min. 19.3 sek. 2. Tyskland, 3 min. 20.5 sek. 3. Sverige 3 min. 20.7 sek. 4. Australien, 3 min. 30.2 sek. 5. Österrike 3 min. 30.3 sek. Det svenska laget bestod av Österdahl, Lindqvist, Branting och Engdahl.
RESULTAT I STAVHOPP:
1. Ch. Hoff, Norge, 400 cm. 2. H. Petersen, Danmark, 380 cm. 3. R. Witthof, Lettland, 360 cm. 4. E. Gerspach, Schweitz, 360 cm.
Framemot åttatiden var stavhopptävlingen till ända och då tog prisutdelningen sin början. Den förrättades av grosshandl. Leop. Englund. Publiken stod troget kvar och hyllade livligt pristagarna. Särskilt blev Edvin Vide föremål för ovationsartat bifall, då han steg fram och hämtade kunga-kannan. Generalkonsul Sahlins pris överlämnades till R. Johansson från Skövde. Leverop utbringades för pristagarna.
FÖRSTA TIOKAMPSDAGEN: LÖRDAGEN DEN 7 JULI
Två av spelens mest gigantiska kraftmätningar, tiokamp och marathon, ägde rum lördagen den 7 och söndagen den 8 juli. I samband därmed anordnades en del nationella och lokala tävlingar. Utrymmet tillåter tyvärrStarten för Maratonlöpningen.
icke att närmare redogöra för desamma. Det må emellertid antecknas, att göteborgaren Charles Lomberg vann en trekamp för old boys. Under lördagen, som endast samlat omkring femhundra åskådare, förekom även tre för-sökslöpningar i steeple-chase.
STEPLECHASE, FÖRSÖK:
Heat 1: 1. N. Eklöf, F. I. F., 10 min. 10 sek. 2. G. Bergström, d :o, 10 min. 22.7 sek. Heat 2: 1. K. Andersson, ÖIS, 10 min. 16.8 sek. 2. E. Larson, I. F. K., 10 min. 18.3 sek. 3. W. Magnusson, d :o, 10 min. 21 sek. 4. G. Levrén, d :o, 11 min. 46.2 sek. 5. S Clark, ÖIS, 11 min. 46.6 sek. Heat 3: 1. G. E. Katz, Finland, 10 min. 25 sek. 2. J. Ternström,
Grycksbo, I. F., 10 min. 30 sek. 3. G. Frank, d :o, 10 min. 48.7 sek.
Den utomordentlige estländske tiokamparen skaffade sig redan under lördagen en säker ledning. Den bästa orienteringen rörande de olika deltagarnas
Strax efter starten för maratonlöpningen.Marathonlöpningen. På väg ut från Slottsskogsvallen.
resultat och poängställningen erhålles i den tabell, som återgives i samband med andra tiokampsdagen.
MARATHONDAGEN: SÖNDAGEN DEN 8 JULI.
Söndagens tävlan tog först sin början på eftermiddagen, enär programmet denna dag bjöd på Spelens stora marathonlopp. Arrangörerna hade alltså hörsammat den paroll, som riktades efter Stockholmsolympiadens marathonlopp av en del kända svenska läkare, angående önskvärdheten av att denna enastående idrottskraftmätning inte skall äga rum, när solens strålar bränna marken såsom kraftigast och lyser mest intensivt över både onda och goda. Under lördagen härskade tryckande solvärme och även under söndagen hade man en viss reflex av den starka värmemagasineringen
På marathonbanan. Axel Jensen och T. Kolehmainen.Marathonlöpningen. Kiraly leder.
i jordskorpan, trots en liten svalkande sommarbris, som fläktade välgörande för både löpare och åskådare.
Starten var förlagd till Slottsskogsvallens bana samt följde därefter Frö-lundavägen förbi Högsbo, Järnbrott, Hovås, Billdal, Heden och ned till vändpunkten vid Släps kyrka och åter. Tävlingsbanan hade genom välvilligt tillmötesgående från vederbörande myndigheter fridlysts för körtrafik under tiden för tävlingen och vakthållningen sköttes på ett oklanderligt sätt av de män, som satts att råda däröver. Utmed den långa landsvägen hade dessutom ordnats för löparna på bästa tänkbara sätt med förfriskningar och vatten i spänner, svampar m. m. Det signalsystem, som anordnats utmed tävlingslinjen, fungerade även oklanderligt. Tack vare detta och ett litet arrangemang inne i Slottsskogsvallen kunde publiken följa löpningens gång på ett tillfredsställande sätt.
Marathonlöpning har aldrig blivit det folkskådespel i Göteborg som till exempel i Stockholm. Visserligen var det väl ett tiotusental personer, som samlats både innanför och utanför Slottsskogsvallens gråstenbarriär och " åskådarevallar, men i betraktande av tävlingens storslagna form var detta onekligen en missräkning för dem som stämt« upp till denna festdag. I all synnerhet, som i den skaran, vilken ställde upp till start för den gigantiska löpningen, fanns flera av denna klassiska tävlings allra största namn. Jag tänker då närmast på den energi fyllde danske marathonmästaren Axel Jen-sen, vilken just i dessa dagar prisades som en liten nationalhjälte efter sin beryktade seger i Polytecnich Harriees marathontävlan i London. Estlän-daren J. Loosman, andre man i Antwerpen, vars hela längtan hade varit att möta sin överman från denna tävlan, finnen Hannes Kohlemainen. Nu fanns visserligen hans lillebror Tatu i klungan, men förvisso var det icke sammaMarathonsegraren ett varv före mål.
segerns sötma, som Loosman njöt, då han, lagerkransad och flagghöljd, fann att Tatu var hland de efterblivna. Det fanns en man på startlinjen, som det skulle vara hart när ett helgerån att glömma i denna lilla prolog, nämligen japanen Miura. Den lille av naturen solhylte mannen såg bister och allvarsam ut, där han stod på startlinjen, men näppeligen kunde det vara vårt nordiska »polarklimat», som gav honom detta uttryck, ty det var nästan trettio grader i skuggan. De svenska pojkarna våndades i hettan och Loosman var även bestört över värmen, men den lille japanen hade för säkerhetens skull dragit på sig en tjock ylletröja i sitt hemlands vackraste rött. Stackars man!
Det låg en ovanlig högtidsstämning i luften, när tävlingarnas överledare utdelade de sista orderna för starten. Vi litet var, som befunno oss inne på banan, sökte förvisso att muntra de tjugoen männen och skingra deras nervositet. Sedan snart sagt urminnes tider är det en känd sak, att det alltid finnes någon i varje marathonlöpning, som rusar å stad och på detta sätt förtar sig själv och kanske även i en viss grad förstör loppet. Av nedanstående skildring torde framgå, att så även skedde denna gång.
Svensken Huber hade ledningen, då fältet efter två varv försvann genom stora portalen. Från pressbilen lämnades följande skildring av den händelserika löpningen:
Bilen svängde in på Frölundavägen mellan täta led av åskådare, som lägrat sig på vägkanten och uppe i skogsbrynet. Solen glödde. Det var nog så intressant att titta på, men man kan misstänka att folket på vägkanten inte precis ville byta med löparna. Även om dessa voro lättklädda och även om lagern väntade. Det var ju den första verkligt heta sommardagen, alltså traditionellt marathonväder.
)Vi hunno uppfatta ungraren Kiraly Pahls svarta byxor och vita tröja, dansken Jensens nationellt vitröda dräkt och Tatu Kolehmainens vitblå i den först klungan. Estländaren Loosman var också bland dem, helt vit.
Kiralys svarta byxor syntes före de andra. Jensen och Kolehmainen lågo nästan sida vid sida. Dansken såg ut att löpa tyngre än den lille finnen, som kom med korta, snabba steg i hälarna på rödbyxan. Sedan kom en man med det välkända blågula märket på tröjan. Det var nr 232, Schuster, förste svensk. Åskådarna utmed vägen hälsade honom med jubel och tillrop. »Heja, Sverige!»
Men det var lång, lång väg till Tip-peray. Solen brände på den stensatta vägen, och svetten lackade redan av löparna. Efter Schuster löpte Loosman i sin vita dräkt. Han var ganska vit också i ansiktet, men han sprang vackert, den ståtlige estländaren.
En efter en kommo löparna över backarna, hela rader av svenska pojkar, två tyskar och en norrman och slutligen en liten grinande, långväga resande, japanen Miura, som fortfarande gladeligen sprang i röd ylletröja och med rutig cap på huvudet.
Vid ungefär halva vägen till vändpunkten, alltså efter en fjärdedel av banan, drog Kiraly ifrån de andra, medan dansken och finnen fortfarande lågo och slogos om placeringen. Vid Billdal var ungraren långt före, nästan en halv kilometer, och åskådarna utmed landsvägen tippade honom redan som segrare. Loosman drog emellertid fram, och med honom finnen Routsalainen. Så kom en ny svensk, Sundén, och efter honom Schuster, som alltså blivit distanserad av sin landsman.
Pressbilen stannade c:a fyra kilometer från vändpunkten vid Släp, och man fick tillfälle att se hela fältet. De blåbyxade svenskarna kommo, den ene efter den andre. Johansson, Grüner, Gustafsson. Tysken Scholtz. Ytterligare en tysk, Albrecht, passerade. Japanens röda tröja lyste uppe i backen! Slutligen kom Guttman, Sverige. Den ende deltagande norrmannen, Tangen, hade givit upp. Likaså Sjösten, en av de våra.
Vändpunkten: Kiraly 1 tim. 15 min. 57 sek. Routsalainen 1 tim. 17 min. 47 sek. Kolehmainen 1 tim. 19 min. 20 sek. Tätt intill följde Loosman och Jensen.
Marathonsegraren hyllas.
IOOVi väntade på löparna, tills de kommo tillbaka efter att ha vänt vid Släp. Den förste, som blev synlig, var Kiraly i sin svartvita dräkt. Ungraren hade alltså lyckats bibehålla försprånget. Men på andra plats hade Loosman ryckt upp. Sedan kom finnen, som energiskt gått förbi Jensen. På femte plats låg svensken Sundén. Han var i god form och vinkade med glatt mod åt pressfolket, som hejade för honom.
Framför låg dansken och drog åter in på den lille Kolehmainen. Vid Billdal gick han förbi. Finnen föll mer och mer tillbaka. Efter en stund hade han förlorat avsevärt, och danskens plats tycktes säkrad.
Vid Hovås hade Kiraly fallit tillbaka efter att ha haft ledningen hittills. Nu var det estländaren som drog fram oemotståndligt. I de soliga backarna vid Askim syntes han långt före de andra. Målet vinkade. Han hejdade loppet vid ett och annat tillfälle och såg sig tillbaka. Inga konkurrenter inom synhåll ! Segerkransen väntade på Stadion — nu skulle han ha den! Han sprang igen, ståtlig och rak i ryggen, genomvåt från ovan till nedan och med brännande fötter. Folket utmed vägen hurrade mot honom. Svensk var han inte, men han låg först. Han skulle vinna loppet, segra i den mest gigantiska av spelens tävlingar.
— Vem är det? skreko åskådarna. — Loosman, Estland, svarades det från pressbilen, Loosman, Estland. — Loosman, Estland.
En pistolsalva förkunnade för åskådarna att Loosman var i annalkande. Han kom med god fart löpande in på Vallen, och sedan fullbordade estländaren i utmärkt kondition sista varvet under publikens livliga bifall. Han blev vederbörligen hedrad med en stor lagerkrans med band i Sveriges och Göteborgs färger. Segraren höljdes av entusiastiska landsmän i en est-ländsk flagga och med denna svajande över axlarna blev den lycklige mannen buren i guldstol.
Ungraren Kiraly löpte in som trea och avslutade sitt varv med en kraftig spurt. Jubel! Den fjärde pristagaren blev en blåbyxa, nämligen den långe och spinkige svensken Sundén. Applådsalvor !
1. J. Loosman, Estland, 2 tim. 40 min. 59.7 sek. 2. A. Jensen, Danmark, 2 tim. 46 min.
27.5 sek. 3. Pahl Kiraly, Ungern, 2 tim. 48 min. 49.9 sek. 4. E. Sundén, Sverige, 2 tim.
57 min. 12.1 sek. 5. J. Gustafsson, Sverige, 2 tim. 58 min. 49.8 sek. 6. T. Kolehmainen, Finland, 3 tim. 3 min. 3.6 sek.' 7. H. Schuster, Sverige, 3 tim. 4 min. 7.9 sek. 8. C. [-Johansson,-] {+Jo- hansson,+} Sverige, 3 tim. 8 min. 15.4 sek. 9. K. Engdahl, Sverige, 3 tim. 8 min. 55.2 sek.
10. Guttman, Sverige, 3 tim. 9 min. 6 sek. 11. T. Larsson, Sverige, 3 tim. 11 min. 6.8 sek.
Segraren i tiokamp A. Klumberg.
IOI
De fyra australienska deltagarna i allmän idrott.
12. H. Scholtz, Tyskland, 3 tim. 11 min. 52.4 sek. 13. A. Huber, Sverige, 3 tim. 17 min. 3 sek.
A. Erlich, Estland, H. Paal, Estland, och A. Stenroos, Finland, startade ej. T. Tangen, Norge, G. Routsalainen, Finland, H. Jörgensen, Danmark, J. Miura, Japan, H. Sjösten, Sverige, W. Grüner, Sverige och L. Larsson, Sverige, fullföljde ej loppet.
Under väntetiden ägde finalen i steeplechase rum. Den bjöd på en stor överraskning, nämligen svensken Eklöfs storstilade lopp, med placering på andra plats.
1. E. Katz, Finland, 9 min. 40.9 sek. 2. N. Eklöf, F. I. F., 9 min. 46.6 sek. 3. E. Johansson, Mar. I. K., 10 min. 2.2 sek. 4. G. Matsson, F. I. F., 10 min. 5.4 sek. 5. G. Bergström, F. I. F., 10 min. 7.2 sek. 6. E. Larsson, I. F. K., 10 min. 16.5 sek. 7. O. Fröjd, F. I. F., 10 min. 18.6 sek. 8. W. Magnusson, I. F. K., 10 min. 20.8 sek.
Tiokampstävlingen slöt såsom väntat var med en stilfull seger för estlän-daren Klumberg, vilken verkligen är den främste aspiranten på den olympiska lagern i Paris — såvida icke finnarna Yrjälö eller Strandberg komma med en överraskning.
De glansfulla tävlingarna i allmän idrott, vilka rönt lovord från snart sagt alla håll, äro nu ett minne blott, och vi, som höllo i trådarna, kunna rika på erfarenhet hämta krafter till nästa stora slag för svensk idrott. Vi alla känna det som en bjudande plikt, att i denna minnesskrift rikta ett varmt tack till alla dem, som stått hjälpande och förstående vid vår sida. Utan detta värdefulla stöd hade det varit omöjligt att på ett så ur både ekonomisk och tävlingssynpunkt lyckligt sätt genomföra tävlingen i en tid, då det på grund av idrottspolitiska skäl och valutasvårigheter härskade ettEstlands lilla goda trupp.
nästan kaotiskt förhållande. Vårt tack går främst till idrottsfolket från när och fjärran, till de många funktionärerna, de flinka pojkarna ur K. P. U. M:s scoutkår, pressläktarens telefonister och telegrafister, vaktmästare Oscar Gunnarsson och hans idoga garde.
TABELL ÖVER TIOKAMPENS RESULTAT.
Namn 100 m. Längd- hopp Kulstöt- ning Höjd- hopp 400 m. Häck Dis- kus Stav Spjut 1,500 m. Poäng Place- ring Klumberg, Estland... 12,2 693 12,59 170 54,5 17,1 39,27 320 55,88 5,04,2 7,328.250 i 1 Eastén, Sverige 12,2 607 12,04 165 55,3 18,3 38,99 290 42,66 4,29,2 6,442,939 8 Lukstin, Estland..... 12,3 578 9,13,5 155 56 17,7 26,84 320 30,57 4,38,4 5,250,735 13 Raeder, Norge ., 12 665 10,50 165 54,8 17,2 29,98 300 40,97 4,58.8 6,080,325 10 Wolkmar, Österrike . 12,4 572 10,45,5 160 57,1 18,6 33,01 300 38,05 5.02,8 5,480,735 12 Nilsson, Sverige 12 623 10,78 175 55,9 18,4 37,19 310 50,55 4,40,1 6,699,695 6 Yrjölä, Finland 12,2 634 12,20 180 54,3 17 34.91 320 52,76 4,36,4 7,135,040 3 Strandberg, Finland . 11,7 666 11,27 170 53 16,2 33,03 330 54,51 4,41 7,226,905 2 Jansson, Sverige 11,7 628 11 64 160 56,1 17 36,42 280 45,27 5,00,4 6,326,565 9 Krellenberg,Tyskland 12,2 570 9,93 160 58,3 17,6 37,28 310 49,98 5,21 5,913,550 11 Neuman, Estland ... 11,8 626 10,86,5 160 56,1 17,9 28,73 — — — — — Gyllenstolpe, Sverige 11,8 611 11,21 170 55 16,2 36,01 310 49,88 5,04 6,727,070 5 Witthoffs, Lettland... 11,9 562 9,49 155 55,2 — 31,00 350 40,87 4,47,1 5,186.943 14 Gerspach, Schweiz... 11,5 644 10,49,5 160 54,4 16,9 34,05 330 40,23 4,50,'2 6,474.825 7 Huusari, Finland ... 11,9 611 11,58 170 53,7 17,6 31,17 330 51,77 4,36,4 6,797,805 4
På uppdrag för Kommittén för allmän idrott:
Göteborg den 21 febr. 1924.
Gillis Ahlbcrg.Den internationella juryn vid tävlingarna i allmän idrott: Sittande från vänster: J. Dickmans, Lettland, J. Schlegel, Schweitz, J. Kauba, Estland, J. S. Edström, Sverige, president, G. Hintz, Danmark, B. Mailinger, Ungern. Stående: O. Nylund, Finland, H. Olsen, Norge, H. Lang, Tyskland, F. Wraschtil, Österrike, C. Rodhe, Sverige och M. Dobrin, Jugoslavien.
FUNKTIONÄRER I ALLMÄN IDROTT:
Överledare:
Ställ före tr. d:o : Ledarens adj.:
Ordningsmarskalk:
Generalsekreterare
Pressens meddelare (tysk)
(eng:)
Härolder:
Startutropare: Tolkar:
Läkare:
Leop. Englund W. Friberg Artur Ericsson Gösta Wahlgren Ad. Forsberg K. T. Rosengren Harald Arbin John Zander Einar Collin Zander Isberg Erik Bohlin I. Thunholm Fridolf Ericsson Rolf Lindqvist P. Welin G. Brattberg E. Ahlberg Harry Edenholm A. Nummelin
D:r A. Rubensson, alla dagar.
> A. Zachrisson, I, 3, 4 juli
> H. Björkman, 2 och 4 juli
» E. Kaiser, 1 juli
¡> C. A. Wållgren, 2 juli
> T. Forsblad, 3 juli
» Fries, Rodhe
L öpningar :
Ledare : Starter: Ordningsman : Måldomare :
Thor Friman Birger Ericsson Arthur Andersson Axel Jonsson, ledare
Måldomare : ,
Tidtagare :
Varvräknare :
Bandomare :
Sekr. för löpning:
Ledare för mara-thonlöpningen: Banchef:
Sekr. i tiokamp:
Holger Carlén S\v. Rydow Ture Silvén Enoch Eliasson Erik Frick
R. Kuller
J. Werkmäster Em. Carlsson, ledare
E. Zachrisson J. Falkenström Hugo Noring Bertil Hoonk Axel Königsson B. Bredberg
Dan. Uhrbom, ledare B. Jonasson D. Bergenholtz Svante Ahfelt Oscar Thulin Georg Falkenström Herb. Johansson, ledare W. Pettersson O. Hwatz A. Ringstrand
F. Severinsson Gunnar Wahlgren Jarl Lannes
A. Ringstrand
S. Killgren Gillis Ahlberg Einar CollinHopp : Ledare : Ordningsman : Domare :
Sekr. i hopp:
Kast: Ledare : Ordningsman : Domare :
Sixtus Jansson G. Lunding Gösta Malmgren Einar Lilie Sten Palm Ch. Lomberg PL Sandberg O. Lindberg
E. Lemming Andin Larsson E. Roos
Domare: C. E. Andersson
I. Hansson O. Hansson Th. Andersson Otto Nilsson Paul Lund
Sekr. i kast: G. Lundqvist
Hj. Vinberg
Ledare vid
nummertavlorna: Thure Pahlby, io scouter.
Kommitténs för Allmän Idrott sekr.: Gillis Ahlberg
D:o, d:o skattmäst.: S. Wijkman
Vid prisutdel.: S. Wijkman
MOTORCYKELTÄVLINGARNA
De i Sveriges Idrottsspel ingående motorcykeltävlingarna utgjordes av en backtävling i Hellingsjö och en Gymkhanatävling å Lantbruksmötets vis-ningsarena å Heden. Båda tävlingarna höllos måndagen den 2 juli 1923.
Vid backtävlingen indelades motorcyklarna i tvenne grupper, solomaskiner grupp I och sidovagnsmaskiner grupp II. Dessutom indelades varje grupp i olika klasser, beroende på motorernas olika cylindervolym.
Resultatet av tävlingen framgår av protokollet, men bör särskilt påpekas det utmärkt goda resultat, som uppnåtts av Franklin Eck och Harald Svenson, båda på Sunbeam, samt Y. Ericson på Husqvarna i solomaskinsgruppen och av K. Linders på Harley Davidson i gruppen för sidovagnsmaskiner.
Vid denna tävling tillämpades stående start med igångsatt motor samt tidtagning med telefon och tidtagarur, vid start och mål.
Efter avslutad backtävling företogs gemensam färd till Göteborg, varefter Gymkhanatävlingen något senare påbörjades. Denna tävlan, som huvudsakligen utgjordes av mer eller mindre lustiga tricks på motorcyklar, hade samlat ett stort antal deltagare samt intresserade åskådare, uppgående till c:a 2,000.
Resultatet av denna tävling framgår av protokollet, men bör dessutom särskilt påpekas herrar Bernhard Malmberg, L. E. Ringborg, båda på Husqvarna, samt Sven Salén på Brough Superior, vilka genom sina ytterst djärva tricks tillvunno sig publikens gunst.
Som resumé över dessa båda tävlingar kan sägas, att de voro synnerligen lyckade samt präglade av den bland motorcyklisterna kända goda sportandan och kamratskapet. Sten Agrell.
BACKTÄVLINGEN :
Klass A: 1. Fredr. von Malmborg, O. K, 527ö sek. Klass C: 1. Frank Eck, Sunbeam, 45Vs sek. 2. Bernh. Malmberg, Husqvarna, 532/s sek. Klass D: 1. Harald Svensson, Sunbeam, 462/s sek. 2. Yngve Ericsson, Husqvarna, 48 sek. 3. Bernh. Malmberg, Husqvarna, 50 sek. 4. Kurt Pettersson, Indian sc., 54 sek. Klass E: 1. Sven Salén, Brough Superior, 47VS sek. Klass E1: 1. Ernst Andersson, Ace, 564/s sek. Klass F: 1. Olof Jönsson,B. S. A., 60V5 sek. 2. Teodor Johansson, Harley Davidson, 67 sek. 3. C. D. Hasselblad, Harley Davidson, 67s/^ sek. Klass 7^: 1. Kaleb Linders, Harley Davidson, 534/5 sek. 2. Eskil Asklund, Harley Davidson, 58V5 sek.
GYMKHAN ATÄVLINGEN.
Solo: 1. Knut Pettersson, Indian Sc., 922 point. 2. Harald Svensson, Sunbeam, 914 point. 3. G. W. Lénberg, Harley sport, 913 point. 4. B. Malmberg, Husqvarna, 906 point. 5. E. Kleine, Indian, 902 point.
Sidovagnsmaskiner: 1. Th. Johansson, Harley Davidson, 960 point. 2. W. Lundin, Hus-qvama, 942 point. 3. K. Linders, Harley Davidson, 921 point.
Ett startögonblick.
TÄVLINGARNA I SIMNING
Göteborgsspelens simtävlingar voro förlagda till den nybyggda simbanan å Saltholmen, Långedrag. Byggandet av densamma skedde på Ingenjör Karl Rudolfs intiativ, sedan Spelens Organisationskommitté delvis lämnat ekonomiska garantier för dess första verksamhetsår. Göteborgssimmarne hava således på sätt och vis Spelen att tacka för denna storstilade anläggnings tillkomst.
Tävlingarne ägde rum under tiden 5—8 juli och hade samlat ett ovanligt stort antal anmälningar, nämligen 161 stycken, fördelade på 8 nationer. Av främmande nationer hade Tyskland och Ungern det största antalet med resp. 21 och 25 deltagare, Mellaneuropas främsta simmare. Även England deltog med tre deltagare, varav tvänne damer, något särskilt glädjande för organisatörerna, då detta var första gången efter kriget engelska simmare tävlade mot centralmakternas. Från de svenska simklubbarne hade anmälts 80 deltagare, av vilka dock ett flertal av olika orsaker ej kunde infinna sig till tävlingarne. Av skilda orsaker blev den göteborgska re-Arne Borg leder i simning 200 meter.
presentationen vid tävlingarne oväntat svag. De svenska simmarna handi-cappades därigenom att den korta tid, som stod till förfogande för utom-husträning före tävlingens början, ej kunde tillvaratagas på grund av den osedvanligt kalla försommaren, som så gott som omöjliggjorde utebad.
På grund av det stora antalet deltagare måste samtliga försökstävlingar förläggas till förmiddagarne, under det mellanheat och finaler avgjordes på eftermid-dagarne. Som tävlingsleda-re tjänstgjorde disponent Knut Albrechtsson.
Tävlingarne inleddes torsdagen den 5 juli med 5 för-söksheat på 100 meter fritt simsätt.
I förra heatet segrade Georg Werner, Stockholm, med göteborgaren Stig Björkman på andra plats, båda med medelmåttiga tider. Andra heatet blev skarpare och där inkom som förste man Arne Borg på under försöken bästa uppnådda tid, 1 min. 5.4 sek., tätt följd av tyske mästaren Herb.
Heinrich och ungraren Ke-nyery, under det Norge-mästaren Sten slutade på fjärde plats, ehuru hans tid, i min. 10.4 sek. endast överträffades av en segrare i de tre andra försökshea-ten. I tredje heatet råkade stockholmaren Gösta Persson starta för tidigt och blev diskvalificerad varför tyskarne Érich Treis och Fritz Görges här blevo kvalificerade till semifinalen. Persson var dock överlägsen båda dessa och inkom först i mål. Heat fyra såg vår svenske mästare Orvar Trolle som deltagare och han segrade på tiden 1 min. 10.6 sek., följd av engelsmannen Dickin, under det Franz Hilmar, Magdeburg, fem segrade A. Turnovsky, Budapest, med Gustaf Frölich, Magdeburg, på andra plats.
Semifinalen ägde rum samma dag på eftermiddagen och blevo resultaten då betydligt bättre än i försöksheaten. I första heatet segrade Arne Borg på tiden 1 min. 5.3 sek., även nu tätt följd av Heinrich, — tid 1 min. 5.6 sek. — samt med Turnovsky som trea. Engelsmannen Dickin blev fyra. Werner, Stockholm, femma och Göteborgaren Björkman sexa. Även andra heatet gick till Sverige genom Trolle, som segrade på tiden 1 min. 7.8 sek. med ungraren Kenyery som tvåa och Frölich trea under det segrarne j tredje försöksheatet Treis och Görges blevo utslagna.
Finalen avgjordes på fredagen och motsågs med spänning. Till densamma kvarstodo tyskarne Heinrich och Frölich, ungrarne Turnovsky och Kenyery samt svenskarne Borg och Trolle. Samtliga tävlande voro nervösa och startern fick i väg fältet först efter tvenne tjuvstarter. Redan från början tog Trolle ledningen i överlägsen stil och drog något ifrån de övriga samt ledde vid vändningen med någon meter. Arne Borg som låg närmast kom efter vändningen upp i jämnhöjd med Trolle och mellan dessa båda utspann sig en rasande slutstrid, vilken Trolle på själva mållinjen lyckades avgöra till sin fördel. Tiden blev dock lika för båda. Heinrich kunde ej hota de båda svenskarna utan fick nöja sig med tredje plats.
Tyska bröstsimmarna
K. Bähre, E. Rademacher och H. Sommer.
och Berglund, Stockholm, blevo utslagna. I heatResultat: 1. Orvar Trolle, Malmö, 1 min. 4 sek. 2. Arne Borg,
Stockholm, 1 min. 4 sek. 3. Herb.
Heinrich, Berlin, 1 min. 5.2 sek.
4. Turnovsky, Budapest, 1 min.
7.9 sek. 5. A. Kenyery, Budapest, 1 min. 8.4 sek. 6. Gust. Frö-lich, Magdeburg, 1 min. 12.6 sek.
200 meter fritt simsätt.
De fem försöksheaten lämnade i genomsnitt ganska dåliga resultat. Arne Borg segrade i det första på tiden 2 min. 38.4 sek., Hans Eicher, Köln, i andra och Benecke, Magdeburg, i tredje. I fjärde heat segrade Åke Borg på bästa tiden 1 försöken, 2 min. 36.4 sek. samt i femte heat Heinrich,
Berlin. Semifinalerna ble-vo betydligt bättre. I första heatet segrade åter Arne Borg ledigt, under det striden i andra heatet blev hård. Herb. Heinrich segrade med tiden 2 min. 34 sek., tätt följd av Åke Borg och engelsmannen Dickin.
Till finalen kvarstodo således Arne och Åke Borg, tyskarne Heinrich och Benecke samt Dickin. Arne Borg tog genast ledningen och segrade efter en överlägsen simning utan att kunna hotas av Heinrich, som även överlägset klarade andra placeringen. Mellan de tre övriga blev striden däremot synnerligen hård. Åke Borg låg större delen av banan som siste man, men på de sista meterna gick han fram i en ilsken spurt och räddade tredje placeringen, 0.2 sekunder före Dickin som i sin tur tur blev 1 sekund före Benecke.
Resultat: 1. Arne Borg, Stockholm, 2 min. 25.8 sek. 2. Herb. Heinrich, Berlin, 2 min. 29.3 sek. 3. Åke Borg, Stockholm, 2 min. 35.8 sek. 4. A. E. Dickin, London, 2 min. 36 sek.
5. Emil Benecke, Magdeburg, 2 min. 37 sek.
500 meter fritt simsätt hade samlat 15 anmälningar, av vilka dock endast 8 man ställde upp till start. Av första heatets fem anmälda startade fyra och segrade här Vierkötter med v. Eperjessy på andra och Åke Borg på tredje plats under det göteborgaren Arvidsson blev utslagen. De båda första heaten samlade endast två man till start i varje, vårföre dessa endast hade att simma banan för kvalificering till finalen.I denna ställde endast fem av de sju kvalificerade upp till start, i det Åke Borg och jugoslaven Venturini avstodo. Arne Borg var givetvis överlägsen sina motståndare och segrade som han ville på för honom dålig tid. Vierkötter, Cöln, var i sin tur överlägsen de övriga och beläde utan strid andra platsen under det striden om tredje plats blev hård mellan Hans Eicher, Cöln, och Eperjessy, Budapest.
Resultat: 1. Arne Borg, Stockholm, 6 min. 50 sek. 2. W. Vierkötter, Cöln, 7 min. 0.9 sek. 3. Hans Eicher, Cöln, 7 min. 15.2 sek. 4. A. von Eperjessy, Budapest, 7 min. 15.5 sek. 5. Folke Lindholm, Linköping, 8 min. 34.7 sek.
1,500 meter fritt simsätt blev åter en framgång för Sverige och Arne Borg. Finalen kunde gå direkt utan några försöksheat och samlade fem man till start. Arne Borg tog genast ledningen och syntes denna gång sätta in hela sin energi på att nå ett verkligt resultat. Mellantiderna på varje hundra meter visade att ett nytt världsrekord ej var uteslutet. Hej aropen på Arne stegrades efter varje vändning och när 1,000 meter passerades visade klockorna nytt världsrekord på denna distans, nämligen 14 min. 14.4 sek. och varom Arne vederbörligen underrättades. De sista femhundra me-terna simmades i högsta fart och under publikens frenetiska jubel kunde tävlingsledningen meddela att Borgs tid var nytt världsrekord. Härmed blev kanadensaren Hodgsons 11 år gamla rekord på denna distans, vilket sattes vid olympiska spelen i Stockholm 1912, förpassat ur världen.
Vierkötter, Cöln, försökte följa Borg och låg vid 500 meter cirka 10 meter efter, men föll sedan tillbaka och hotades till och med av Hans Eicher, vilken senare beläde tredje plats. Göteborgaren Arvidsson gjorde en god prestation och placerade sig som fyra, före jugoslaven Rudolf Res.
Resultat: 1. Arne Borg, Stockholm, 21 min. 35.5 sek. (världsrekord). 2. W. Vierkötter Cöln, 22 min. 23.5 sek. 3. Hans Eicher, Cöln, 22 min. 35.3 sek. 4. Holger Arvidsson, Göteborg, 25 min. 40.7 sek. 5. Rudolf Res, Sombor, 27 min. 30 sek.
De båda bröstsimstävlingarne blevo en affär mellan de tyska simmarne, då våra svenske deltagares prestationer voro av sekunda klass.
Finalen på 200 meter bröstsim blev enbart ett tillfälle för Erich Radema-cher att framstå som världens f. n. absolut främste i denna gren. Tiden blev endast 1.3 sekunder sämre än hans eget världsrekord. På andra plats kom tysken Herman Sommer, under det hans landsman Karl Bähre beläde tredje plats efter en lam simning.
Resultat: 1. Erich Rademacher, Magdeburg, 2 min. 55.7 sek. 2. Hermann Sommer,
Cöln, 2 min. 58.1 sek. 3. Karl Bähre, Hannover, 3 min. 9.2 sek. 4. Per Cederblom, Göteborg, 3 min. 14.2 sek. 5. Bengt Linders, Stockholm, 3 min. 16 sek. 6. Erik Andersson, Göteborg, 3 min. 22 sek.
Även 400 meter bröstsim gick till Rademacher efter en överlägsen simning, under det Bähre denna gången lyckades besegra Sommer. Rademacher gjorde samtidigt ett försök att slå nytt världsrekord på 500 meter, vilket dock misslyckades.
IIOResultat: 1. Erich Rademacher, Magdeburg, 6 min. 21.4 sek. 2. Karl Bähre, Hannover, 6 min. 29.9 sek. 3. Hermann Sommer, Cöln, 6 min. 30.8 sek. 4. Bengt Linders, Stockholm, 6 min. 55.8 sek. 5. Karl Zenk, Wien, 7 min. 1.3 sek.
ioo meter ryggsim samlade 8 man till start av n anmälda och gick i tvänne försöksheat. I det första segrade Gustaf Frölich med göteborgaren Pelle Holmström på andra plats en meter efter segraren, samt med Rolf Lund, Kristiania, på tredje plats. Andra heat hemförde Karl Bartha, Budapest, med bästa tid i försöken, under det Malmöbon Lundahl och Skamper, Cöln, efter en spännande simning gjorde dött lopp.
I finalen hade svenskarne anledning kunna hoppas på en seger eller åtminstone en placering genom Pelle Holmström. Samtliga deltagare syntes betydligt nervösa i starten. Frölich och Holmström tog genast ledningen och ledde efter 50 meter obetydligt före Bartha. Vändningen gjorde båda samtidigt, men efter denna tog Holmström totalt slut och därmed alla förhoppningarna på en svensk seger. På de sista meterna gick Bartha upp storartat och hotade allvarligt Frölichs seger. Holmström blev på sista längden omsummen även av Skamper och Lundahl, av vilka den förre genom en energisk slutspurt lyckades rädda tredje placeringen före Malmöbon.
Resultat: 1. Gustav Frölich, Magdeburg, 1 min. 18.7 sek. 2. Karl Bartha, Budapest,
1 min. 19.3 sek. 3. Bernhard Skamper, Cöln, 1 min. 21.2 sek. 4. Eskil Lundahl, Malmö, 1 min. 22.4 sek. 5. Pelle Holmström, Göteborg, 1 min. 23.4 sek. 6. Rolf Lund, Kristiania, 1 min. 25 sek.
Hopptävlingarne hade samlat ett stort antal anmälningar, men av olika anledningar ställde ett flertal av de anmälda ej upp till tävlan.
Särskilt var detta fallet i varierande hopp och svikthopp, där flera av våra bäste svenskar ej infunno sig. Anledningen härtill torde vara de bestämmelser under vilka tävlingen utlysts, då de sedvanliga obligatoriska hoppen, vilka alltid varit svenskarnes styrka i internationell konkurrens, nedsattes till två hopp och, särskilt i svikthopp, sådana obligatoriska hopp uttagits som sällan övas här.
Raka hopp gick i trenne försöksheat med 5 man i varje. I första heatet segrade Arvid Wallman överlägset med tysken Wiesel och engelsmannen Dickin på andra plats. Andra heat gick till stockholmaren Bertil Norling med Harald Dahle, Göteborg, på andra och tysken Lechnir på tredje plats under det Stellan Ekstrand, Göteborg, blev utslagen. I
m.
Hans Luber.tredje heatet segrade John Jansson, Stockholm, med göteborgarne Hagard och Gunnar Ekstrand på andra och tredje plats under det andre pristagaren vid Antwerpenolympiaden, Nicklas Skoglund, blev utslagen.
Finalen, som gick under ide mest idealiska väderleksförhållanden, blev en tredubbel svensk triumf. John Jansson hoppade i högsta stil, mjukt och smidigt men med en sällsynt kraft i hoppen, och segrade överlägset. Arvid Wallman hade även en lyckad dag med jämna hopp och beläde andra plats, dock utan att kunna hota Jansson. På tredje plats kom Bertil Norling, vilken missade en aning i ett av språnghoppen. Tysken Wiesel hoppade även ypperligt men kunde ej jämföras med de tre segrande svenskarne. Av de deltagande göteborgarne hade Harald Dahle även stora utsikter till en placering i finalen, men genom mindre lyckade språnghopp hamnade han på femte plats. Samtliga deltagares prestationer voro betydligt över det sedvanliga, vårföre det allra minsta misslyckande var tillräckligt för att utesluta en placering. Tävlingen torde också ha vari en av de vackraste som någonsin hållits i denna gren.
Svikthoppen återigen blev en helt tysk seger. De svenska deltagarne hoppade i allmänhet under sin vanliga klass och voro som väntat betydligt underlägsna de tre deltagande tyskarne. Svikthopp är en nationalidrott i Tyskland, och inget annat land torde kunna ställa upp så goda representanter i denna gren. Tävlingen gick i tvenne försöksheat varav Seppel Lech-nir segrade i det första, med Frits Wiesel och Gunnar Ekstrand på andra och tredje plats, under det Gustaf Blomgren, vilken väl var att anse som den bäste svensken i denna tävlan, totalt misslyckades på de ovanliga obligatoriska hoppen och blev utslagen. I andra heatet segrade Hans Luber med Stellan Ekstrand på andra och tjeckoslovaken Ramharter på tredje plats.
Finalen blev en hård strid mellan tyskarne. Samtliga briljerade med
svåra hopp och ett flott utförande av desamma. Seppel Lechnir hade en särskilt god dag och utförde alla sina hopp i högsta stil liksom Wiesel, vilken senare dock hade överslag på några av hoppen. Luber däremot var alltför nervös och lyckades ej så väl med sina hopp. Gunnar och Stellan Ekstrand lyckades nu bättre än i försöken men kunde ej hota de tre tyskarne, under det Ramharter var avgjort svagast.
Resultat: 1. Seppel Lechnir, Dessau, platssiffra 6, poäng 447. 2. Fritz, Wiesel, Leipzig,
platssiffra 10, poäng 435.05. 3. Hans Luber, Berlin, platssiffra 14, poäng 424.65. 4. Gunnar Ekstrand, Göteborg, platssiffra 20, poäng 393.20. 5. Stellan Ekstrand, Göteborg, platssiffra 25, poäng 367.95. 6. Rud. Ramharter, Bratislava, platssiffra 30, poäng 311.70.
Varierande hoppen resulterade i en hård strid mellan Hans Luber och Gustaf Blomgren. Som förut nämnts saknades några av våra bästa hoppare i denna tävlan, såsom Erik Adlerz och Yngve Jonsson, vilkas deltagande helt säkert gjort striden betydligt hårdare. På grund av det storaantalet anmälningar, 14 st., hade tävlingen uppdelats i tvenne försöksheat. Av de anmälda ställde emellertid endast fyra upp, vårföre försöken blevo utan intresse med endast tvenne deltagare i varje heat. Luber segrade i det första under det Blomgren i andra heatet misslyckades och besegrades av dansken Christiansen.
Samtliga fyra från försöken startade i finalen.
Blomgren hade nu en särdeles god dag och klarade samtliga sina hopp med brio. I utförandet av hoppen var han således överlägsen Luber, under det att denne hade betydligt svårare hopp än Blomgren, och därigenom fick högre mul-tiplikator på sina hopp.
Slutresultatet blev därför att Luber segrade med platssiffra 7 och Blomgren beläde andra plats med platssiffran 8. Skillnaden i poäng mellan de båda var även obetydlig, endast 3.45 poäng. Om tredje plats stod striden hård mellan danskarne Köhler och Christiansen och var skillnaden mellan dessa båda även obetydlig.
Resultat: 1. Hans Luber, Berlin, platssiffra 7, poäng 438.10. 2. Gustaf Blomgren, Göteborg, platssiffra 8, poäng 434.65. 3. Paul Köhler, Köpenhamn, platssiffra 12, poäng
333.60. 4. Carl Christiansen, Köpenhamn, platssiffra 19, poäng 330.
Damtävlingarne blevo en avgjord succés. Deltagareantalet var synnerligen stort och najadernas prestationer över lag särdeles goda. I tävlingarne deltogo 7 danskor, 2 engelskor, 4 österrikiskor och 16 svenskor.
100 meter fritt simsätt gick i tvenne försöksheat vilka båda resulterade i Göteborgssegrar. I första heatet segrade Hjördis Töpel med danskorna Caren-Maud och Hedvig Rasmusen på andra och tredje plats. Andra heatet säkrade Aina Borg före Carin Nilsson, Stockholm, medan Grethe Hansen och Vibecke Wulf-Möller, båda från Köpenhamn, simmade dött lopp.
Finalen blev således en strid mellan fyra danskor och tre svenskor. Aina Berg tog ledningen i starten men pressades efter halva banan av HjördisTöpel, som genom en energisk simning kunde hemföra segern under det Aina Berg beläde andra plats. Carin Nilsson låg hela banan placerad som god trea, vårföre en tredubbel svensk seger syntes given, men på de sista tio meterna kom Karen Maud Rasmusen med en kraftig spurt förbi och tog därmed tredje placeringen. Även mellan de övriga var striden hård.
Resultat: 1 Hjördis Töpel, Göteborg, 1 min. 20.7 sek. 2. Aina Berg, Göteborg, 1 min. 23.1 sek. 3. Karen Maud Rasmusen, Köpenhamn, 1 min. 26.8 sek. 4. Carin Nilsson, Stockholm, 1 min. 27.2 sek. 5. Hedvig Rasmusen, Köpenhamn, 1 min. 30.3 sek. 6. Grethe Hansen, Köpenhamn, 1 min. 30.8 sek. 7. Vibecke Wulf-Möller, Köpenhamn, 1 min. 31.6 sek.
Även å joo meter fritt simsätt hade två försöksheat utlottats. Första heatet hemförde även nu Hjördis Töpel efter en betydligt överlägsen simning med Carin Nilsson på andra och Hedvig Rasmusen på tredje plats. I andra heatet blev striden betydligt hårdare och avgjordes först på själva mållinjen. Segrare blev Gulli Everlund, Malmö, o.6 sekunder före Grethe Hansen som i sin tur var 0.3 sekunder före Aina Berg.
Finalen blev synnerligen jämn med alla deltagarne i linje under de första två hundra meterna. Under de sista hundra meterna drog Töpel emellertid ifrån de övriga och segrade med fulla tio meters försprång. Carin Nilsson simmade synbart ansträngt men kunde ändock klara andra platsen under det Gulli Everlund några meter från mål tappade farten och måste se den energiskt simmande Grethe Hansen gå förbi sig. Aina Berg ställde ej upp i finalen.
Resultat: 1. Hjördis Töpel, Göteborg, 5 min. 2.8 sek. 2. Carin Nilsson, Stockholm, 5 min. 9.6 sek. 3. Grethe Hansen, Köpenhamn, 5 min. 10.4 sek. 4. Gulli Everlund, Malmö, 5 min. 13.4 sek. 5. Hedvig Rasmusen, Köpenhamn, 5 min. 14 sek.
200 meter bröstsim hade samlat 8 deltagare, vårföre finalen kunde gå direkt. Här hade vi kunnat få en svensk seger genom Hjördis Töpel, men då två damsimningar förlagts omedelbart efter varandra, föredrog hon att starta i fritt simsätt. Segern gick där före till England genom Doris Hart, som med en överlägsen simning ledde från start till mål. De övriga deltagande damerna voro samtliga synnerligen ojämna och någon som helst stridom placeringen blev det ej. Frånsett miss Harts tid blevo tiderna över lag särdeles svaga.
Resultat: 1. Doris Hart, London, 3 min. 34.2 sek. 2. Valborg Pettersson, Stockholm, 3 min. 44.1 sek. 3. Vivan Pettersson, Eskilstuna, 3 min. 50.1 sek. 4. Marie Wodasek, Wien, 3 min. 54 sek. 5. Anna Lisa Mattsson, Göteborg, 4 min. 3 sek. 6. Astrid Ekström, Göteborg, 4 min. 4.8 sek. 7. Steffi Fuchs, Wien, 4 min. 7.3 sek.
ioo meter ryggsim kunde också avgöras utan försöksheat. I finalen ställde 8 deltagare upp till start, samtliga synbart nervösa. Efter flera tjuvstarter kom fältet i väg med miss Hart som ledande. Denna simmade i överläsen stil och drog snart, ifrån de övriga samt segrade med cirka 15 meters försprång. Striden mellan de tre närmaste blev däremot så mycket mer spännande. Några meter från mål kämpade Gulli Everlund, Maud Gylling och Astrid Ekström jämsides. Den förstnämnda kunde dock få fingrarne i målbrädan en aning före de båda andra, av vilka Gylling blev trea, men med samma tid noterad för Astrid Ekström. Den av miss Hart uppnådda tiden understeg det då noterade världsrekordet för damer å distansen.
Resultat: 1. Doris Hart, London, 1 min. 36.7 sek. 2. Gulli Everlund, Malmö, 1 min. 45.2 sek. 3. Maud Gylling, Göteborg, 1 min. 46.8 sek. 4. Astrid Ekström, Göteborg, 1 min. 46.8 sek. 5. Marie Wodasek, Wien. 6. Stefani Fuchs, Wien. 7. Jane Gylling, Göteborg. 8. Paula Frantzel, Wien.
Damernas rakhopp stävlan blev en av spelens bästa hågkomster. De svenska deltagarne voro ej så lyckade och deras träning syntes ej på långt när motsvara fordringarne. Den absolut bästa var miss Eilen Armstrong från London, vilken hoppade med ypperlig stil, kraftigt, men med väl avvägda hopp. I det sista språnghoppet fick hon emellertid ett överslag och förlorade därmed första priset. Den lilla österrikiskan Grete Adler lyckades däremot med samtliga fem hoppen och kunde därför hemföra segern. Hennes hopp voro ej så stilrena som engelskans och särskilt kraften i hoppen betydligt svagare, men istället voro hennes hopp mjukare och smidigare. Trots miss Armstrongs misslyckade hopp kunde man före protokollens hopräknande omöjligt avgöra vem skulle segra.
Tredje platsen beläde dan-
skan Backman-Nielsen, vil- De österriUiska datnerna.Vattenpolo, semifinalen Stockholm—Magdeburg.
ken utan att glänsa hade en synnerligen jämn serie hopp. Av svenskorna lyckades bäst, eller kanske rättare, misslyckades minst, Eva Ollivier, vilken kom på fjärde plats, under det Hjördis Töpel, som hade stora utsikter till segern, totalt misslyckades med ett av hoppen och hamnade på plats. De övriga deltagarne voro, utan att vara direkt dåliga, underlägsna de omnämnda.
Resultat: 1. Grete Adler, Wien, platssiffra 6, poäng 193.5. 2. Eilen Armstrcng, London, platssiffra 8, poäng 189.5. 3. E. Backman-Nielsen, Köpenhamn, platssiffra 18, poäng
178. 4. Eva Ollivier, Stockholm, platssiffra 21, poäng 170.5. 5. Nanny Christensen, Köpenhamn, plattssiffra 28, poäng 164.5. 6. Astrid Torslow, Stockholm, platssiffra 29, poäng
164.5. 7. Hjördis Töpel, Göteborg, platssiffra 32, poäng 161. 8. Märta Berntsson, Göte-
borg, platssiffra 35, poäng 157. 9. Elsa .Högberg, Göteborg, platssiffra 44, poäng 138.
Utom de individuella tävlingarne omfattade spelen lagtävlingar i 4X100 meter lagkappsim för damer, 4X100 och 4X200 meter lagkappsim för herrar samt vattenpolo. Dessa tävlingar gällde kombinerade lag från olika städer.
I damernas lagkappsim hade anmälan ingått från Köpenhamn och Wien med vardera ett lag samt tvenne lag från Göteborg. Wiendamerna uteblev emellertid från starten, vårföre Köpenhamn fick strida ensamt mot de båda göteborgslagen. Köpenhamns förste »man» tog genast ledningen och hade ett aktningsvärt försprång vid första växlingen, vilket hölls även av de båda följande, men när Hjördis Töpel startade för de sista hundra meterna blev ställningen snart förändrad. Efter 50 meter hade hon plockat upp halva försprånget och under frenetiskt jubel lyckades hon några meter från mål passera motståndaren och därmed rädda segern till Göteborg och Sverige. Göteborgs andra lag blev betydligt distanserat och var över en hel banlängd efter.Herrarnes båda lagkappsimningar blevo verkligt spännande strider mellan de olika stadslagen. Å 4X100 meter startade 6 lag. Stockholmslagets första man tog genast ledningen och släppte iväg andre man med cirka två meters försprång före Magdeburgs, som var två meter före Budapest. Det sistnämnda lagets andre man går emellertid i vattnet för tidigt och hämtar därigenom omedelbart upp Magdeburgs försprång samt är nästan i kapp Stockholmslaget. Såväl Magdeburgs som Budapests tredje män gå för tidigt i vattnet, vårföre dessa samt stockholmslaget under tredje sträckan ligga jämt. Som fjärde man i stockholmslaget startar Arne Borg, och denne drar genast i från de övriga samt simmar i mål cirka 6 meter före närmaste lag, Budapest. På grund av tjuvstarterna blevo emellertid såväl Budapests som Magdeburgs lag diskvalificerade, varigenom Cölns lag, som hela tiden legat på fjärde plats, erövrade andra placeringen. Malmös lag hade under de tre första männens simning legat så gott som sist, men genom Trolles simning på sista längden åkte det upp betydligt och kom som femte lag i mål.
Resultat: 1. Stockholms lag 4 min. 25.1 sek. 2. Cölns lag 4 min. 38 9 sek. 3. Malmös lag 4 min. 39.4 sek. 4. Göteborgs lag 4 min. 41.4 sek. Budapests lag 4 min. 31.9 sek. Magdeburgs lag 4 min. 34.4 sek.
Lagkappsimning 4X200 meter räknade även sex lag, ehuru Malmö nu ej startade men hade istället Susak nu gått in i tävlingen. Stockholmslaget tog genast ledningen, följt av Cöln, vilken senare satte in sin bästa man på andra distansen, varigenom de kunde taga ledningen, tills Åke Borg som tredje man under sista banlängden kunde passera, och då brodern Arne som fjärde man gav sig i väg med cirka tre meters försprång, var Stockholms seger given. Cöln höll sig gott som andra lag under det Magdeburg hade en hård strid med Budapest om tredje placeringen. För ovanlighetens skull blevo göteborgarne ej sist utan kunde gå in som femte lag, några meter före Susak.
Resultat: 1. Stockholms lag 10 min. 26.1 sek. 2. Cölns lag 10 min. 35.1 sek. 3. Magdeburgs lag 10 min. 38.3 sek. 4. Budapests lag 10 min. 40.4 sek. 5. Göteborgs lag. 6. Susaks lag.
I vattenpolo startade lag från fem städer, nämligen Budapest, Magdeburg, Stockholm, Malmö och Göteborg. Först möttes Stockholm och Göteborg och varom ej är mer att säga, än
Stockholms segrande vattenpololag.att Stockholmarne segrade som de ville med 18 mål mot o.
Andra matchen spelades mellan Budapest och Malmö, av vilka de förra . segrade efter ett överlägset spel med 12—i.
Nästa match gällde kvalificering till semifinalen och stod således mellan Malmö och Göteborg. I denna match fingo götebor-garne åtminstone tillfälle att visa att de kunde hålla i en vattenpoloboll och höllo Malmö gott stången. Slutresultatet blev dock seger för Malmölaget med 4—2.
I semifinalen möttes först Stockholm och Magdeburgs lag. Stockholmarne voro givet åtskilligt överlägsna och hade, innan motståndarne ens hunnit fatta att spelet börjat, gjort tre mål. Sedan ryckte de senare upp sig betydligt och kunde notera ett mål under det stockholmarne endast med stort besvär kunde öka försprånget med ytterligare ett mål. Halvtidsresul-tat 4—1. Andra halvtid blev stockholmarnes överlägsenhet dock tydligare, och kunde de nu göra fem mål mot Magdeburgs två. Slutresultatet blev således 9—3 för stockholmslaget.
Då Budapest redan förut besegrat Malmö gingo de direkt upp i finalen mot Stockholm. Om någon trott att Stockholm skulle få en lätt seger togs man snart ur den villfarelsen. Stockholmslaget tog snart ledningen med ett mål, inspelat av Backlund efter frikast. Omedelbart efter utsim-ningen går emellertid ungrarne upp i en storstilad kombination. Bollen passades blixtsnabbt från man till man och innan någon hunnit fatta hur, låg den i stockholmsmålet. Efter några minuter kunde stockholmarne åter ta’ ledningen. Minuten efter dömdes straff kast på svenska målet. Målvakten klarar emellertid skottet och får ut bollen till forwards, där Backlund är nära att göra ytterligare ett mål. Utjämningen kommer dock strax därefter genom ungrarnes vänster forward. Efter utsimningen får Backlund en passning och kan göra Stockholms tredje mål. Spelet hårdnar nu till betydligt och lidelsens vågor gå höga både hos spelarne och åskådarne. Efter en kollision med en ungrare kommenderas Cletus Andersson ur vattnet, vadan ungrarne åter får tillfälle att utjämna. Halvtid slutar sålunda med 3—3.
Första halvtidens resultat synes hava givit stockholmarne något att tänka
Englands representation.H. M. Konungen tar del av dagens spelresultat.
Utomhustävlingarna ägde rum den 5—12 juli på de renoverade utomhus-banorna å Ullevi. Av tekniska skäl — den starkt begränsade tävlingstiden och ringa antal banor — blev det nödvändigt för kommittén att något inskränka omfattningen av utomhusspelen. Kvalitativt sett stodo emellertid även dessa tävlingar synnerligen högt. Ett 40-tal spelare hade anmält sig. Från Tyskland kommo O. Kreutzer och fru I. Friedleben, från Ungern von
på, ty när andra halvtid börjar sätta de genast in all sin energi. Skotten hagla mot Budapestslagets mål men först efter en god stunds spel kan Backlund med ett rungande hårt skott giva sitt lag ledningen. Femte målet kommer snart på straff kast, finurligt inspelat av samme man, som i spelets sista ögonblick på en brilliant passning kan sända den sjätte bollen i ungrarnes mål. Mot slutet av matchen föllo dessa samman och kunde ej åstadkomma något farligare anfall mot stockholmsmålet. Slutresultat 6—3.
För spelet om tredje pris möttes därefter Magdeburg och Malmö. De senare visade ett gott spel och kunde med litet mera tur framför mål givit tyskarne ett hårt arbete för segern. Trots alla ansträngningar måste de dock se sig slagna med 6—2, vilket resultat dock ej motsvarar de båda lagens spel. Ett eller två måls övervikt hade varit rättvisare.
Magdeburg avstod från att möta Budapest i match om andra pris, vadan dessa utan ytterligare spel erhöllo detsamma.
Resultat: 1. Stockholms lag. 2. Budapests lag. 3. Magdeburgs lag.
Domare vid samtliga vattenpolomatcher var engelsmannen John Hodgson, väl en av de främsta experterna på vattenpolo och vilkens domslut alltid voro odisputabla. E. Hedberg.
UTOMHUSTÄVLINGARNA I LAWNTENNISKehrling, från Danmark E. Ulrich och B. Thalbitzer, från Norge fru C. Dahl, C. Langaard, A. Röraas, J. Nielsen och T. Smidt, från Finland A. Grahn, R. Granholm, B. Schildt, K. V. Chanson samt fröknarna A. Burnou och E. Lindfors samt från Sverige bl. a. fru S. Fick, fröken L. Strömberg, fröken E. Magnusson, fru E. Ekman, O. Andersson, H. Müller.
Även vid utomhusspelen tävlades i förut vid inomhustävlingarna omnämnda fem klasser.
ENKELSPEL FÖR HERRAR:
l:sta omgången 2:dra omgången 3:dje omgången Semifinal Final Segrare 1 Bye C. Langaard 1 Langaard Grahn 2 Bye R. Stokkebye / 6-0,6-1,6-1 , 1-6, 3-6, 3 Bye A. Grahn l Grahn 6-2,6-0, 4 5 6. R. Weylandt Bye Bye A. Röraas E. Ulrich | R. Weylandt ( 7—5,6—1,6—0 \ Ulrich | 6-3,6-3,7-5 6-4 Kreutzer 6-0, 6-1, 6-2 7. E. Bie ( w. o. \ O. Kreutzer ( 6-3, 6-0, 6-0 Kreutzer 8. B. Ane-ell | 8-6, 6-2, 9. O. Kreutzer . { Kreutzer 6-1 von 10. R. Granhohn 11. E. Rhodin f R. Granholm / 6-1, 6-4, 6-3 \ von Kehrling 16-2,6-3,6-4 Kehrling > 4—6, 6-4. 6-8, 6-3 12. A. Helgesson ... I 13. von Kehrling / 6-0, 6-1, 6-1 l von Kehrling von 6-2 14 T. Nielsen ) J. Nielsen j w. o. 1 H. Muller / 6-4, 6-1, 6-2 1 6-3,6-2,6-4 \ Thalbitzer V 2-6,6-4, 15. A. Thorén 16. B. Schildt ! 17. H. Müller i Kehrling ' 6-2, 4-6. 6-2, 6-2 von Kehrling r 6-i, 6-i, a Q 18 Bye B. Thalbitzer ) 3-6,6-2,6-3 19 Bye K. V. Chanson 1 Wennergren Wenner- D—O 20 Bye E. Wennergren /7-5,6-1,6-2 gren 21 Bye T. Smidt 1 Andersson 6-2, 1-6. 22 Bye O. Anderson 1 6-4,6 3. 0 6.6 4 7-5, 6-3
Finalmatchen mellan den tyske mästaren Kreutzer och den ungerske mästaren von Kehrling blev givetvis turneringens vackraste kamp. Bland finnarna hade den unge A. Grahn, numera finsk mästare, de största framgångarna. Av våra egna lyckades Erik Wennergren tillkämpa sig ett tredje pris. Allan Thorén ställde ej upp till tävlan, då de samtidigt pågående tävlingarna om Nordiska pokalen och Langaardspokalen gåvo honom tillräckligt att göra.
ENKELSPEL FÖR DAMER:Den norska mästarinnan fru Dahls utmärkta spel och vackra siffror mot den tyska mästarinnan fru Friedleben hör till de mera anmärkningsvärda resultaten i denna klass. Fru Friedlebens överlägsna spel blev sommarturneringens intressantaste upplevelser.
I dubbelspel för herrar vunno i semifinalen norrmännen Lan-gaard & Nielsen över finnarne Chanson & Grahn med 6—2, 8 —10, 6—2, 6—1 och kombinationen O. Andersson & von Kehr-ling över Kreutzer & Thalbitzer med 4—6, 6—2, 6—2, 6—8, 7 —5. I finalen vunno Andersson och von Kehrling med 6—3, 6—o, 6—3.
I dubbelspel för damer möttes i finalen fru Dahl & fru Friedleben och fröken Strömberg & fru Fick. Svenskorna segrade med 2—6, 6—2, 6—3, varigenom ett första pris gick till Sverige.
I dubbelspel för damer och herrar vunno i semifinalen Kreutzer & fru Friedleben över Andersson & fru Ekman med 6—3, 7—5 och von Kehrling & fru Dahl över Grahn & fröken Lindfors med 6—o, 7—5. Segrare blevo Kreutzer och fru Friedleben med 6—3, 6—4.
Utomhustävlingarne gynnades hela tiden av härligaste sommarväder. Emellanåt var kanske värmen väl tryckande. Konungen var upprepade gånger en intresserad åskådare av tävlingarne.
Tävlingsbanorna vunno spelarnes fulla gillande, vilket är ett synnerligen glädjande faktum i betraktande av alla de svårigheter, som kommitterade i dessa avseenden haft att övervinna.
Även utomhusturnerin-gen stod under herr Ivar Selanders beprövade ledning.
*
Kommitterade för såväl inomhus- som utomhusspe-len utgjordes av lektor
Olle Andersson, v. Kehrling, Kreutzer, Thalbitzer.
Fru Friedleben.Gösta Rahmn, ordf., ingenjör Sven Sjöholm, sekr., banktjänsteman H. Zacli-risson, v. sekr., handlanden Edgar Dessauer, kassör, kapten Hjalmar Blomberg, fru Eina Ekman, direktör Jacob Kinde, ingenjör Berndt Rhodin, handlanden Ivar Selander och jur. dr Bertil Wijk.
Det är väl icke mer än en mening i brottarekretsar om att Sveriges Idrotts-spels brottningar blevo en idrottslig succés. Tyvärr blevo de däremot en ekonomisk missräkning. Orsaken till detta senare och till publikens frånvaro vid tävlingarna får man i första hand förklara bero på den samtidigt med tävlingarna inbrytande värmetoljan, vilken förorsakade så hög temperatur i tävlingslokalen, att vistandet där blev en ren pina. Dessutom hade brottningstävlingarna att konkurrera med Spelens samtidigt pågående övriga idrottstävlingar.
Med hänsyn till det utomordentligt varma väder, som varade under hela tiden brottningarna pågingo, hade det givetvis varit klokare att förlägga tävlingarna till det fria. Detta hade kommittén emellertid vid fastställandet av Generalprogrammet avstått ifrån, med stöd av de dåliga erfarenheter man tidigare haft av brottningstävlingar i det fria. Någon ändring i sista stund kunde ej heller företagas.
Var emellertid det ekonomiska utbytet klent, var det idrottsliga så mycket större. Tävlingarna blevo för såväl deltagare som de få entusiaster, som uthärdade den tropiska hettan i Cirkus, minnesvärda dagar.
Med undantag av Olympiaden 1912 har väl heller aldrig en sådan samling framstående brottare förr mött upp till tävling i Norden. Så gott som allt vad Europa kunde ställa på fötter av förstklassiga brottare återfunnos i programmet. Det var egentligen endast våra egna stora stjärnor man icke kunde återfinna i raden av världs- och Europamästare.
Inbjudan till tävlingarna hade på trenne språk utgått till så gott som samtliga länder i Europa samt dessutom till U. S. A. Av de inbjudna länderna svarade nio jakande, och när tävlingarna den 4 Juli togo sin början ställde ett 100-tal brottare upp till paraden före matcherna i den grekiskromerska grenen.
Deltagarna fördelade sig på de främmande länderna som följer:
G. Rahmn.
BROTTNINGSTÄVLINGARNA
Finland 29 man,
Danmark 13 ,,
Norge 9 ,,
Österrike 9 ,,
Lettland 9 ,,
Estland 9 man,
Ungern 6 „
Tyskland 5 „
England 4 „Att samla denna väldiga trupp hade icke heller gått i en handvändning. Också hade Kommittén för Brottning arbetat på tävlingens organiserande bortåt ett år. Glädjande nog genomfördes även dessa omfattande tävlingar utan att några som helst misshälligheter eller slitningar uppstodo mellan ledningen och deltagarna. De utländska ledarna uttalade samtliga sin stora belåtenhet med alla arrangemang under tävlingarna ävensom med förläggning, förplägnad etc., vilket senare ordnats genom Inkvarteringskommittén.
Tävlingarna omfattade såväl grekisk-romersk brottning som fri brottning. I den förra grenen ställde Sverige upp ett lag på 16 man, i den senare io man, huvudsakligen Göteborgare.
Våra landslag i såväl grekisk-romersk som fri brottning skördade ej de framgångar man hade kunnat vänta sig av ett land med Sveriges brottnings-traditioner. Orsaken härtill var, att ett flertal av våra främsta, på grund av olika anledningar, voro förhindrade deltaga i de under nära en veckas tid pågående tävlingarna. På ett sätt var det en svaghet att det inbjudande landet ej kunde ställa upp sina allra bästa representanter, men å andra sidan hade givetvis icke dessa haft lika stor nytta av denna tävling som de unga brottare, vilka nu fingo göra sitt bästa att försvara Sveriges färger. Och för kommande år blir den lärdom de inhämtade vid sina möten med de seg^rvana utländska mästarna en grund att bygga framtida segrar på, när våra gamla stjärnor lagt upp.
Att vi icke kunde skära några lagrar i den fria brottningen, vilken upptagits för att giva engelsmän och finnar tillfälle att deltaga med sina fribrottare, var man ju på förhand på det klara med. Fri brottning har ju inte tidigare i någon utsträckning idkats inom landet och först på sista året, ett halvår före Spelen, upptagits på klubbarnas program. På Kommitténs för Brottning initiativ togo Göteborgsklubbarna energiskt upp fri brottning, i synnerhet sedan Kommittén anställt en tränare för att på den korta tid, som stod till buds, söka frambringa en representativ trupp. Att denna, som till övervägande del bestod av unga Göteborgsbrottare, icke skulle hålla mot Finlands årstränade och gamla fribrottare var heller icke att undra på.
Tävlingarna höllos i Lorensbergs Cirkus, och brottningarna pågingo samtidigt å tvenne mattor, varmed man tidigare gjort försök i Stockholm. Systemet har både sina för- och nackdelar. Fördelarna ligga däri, att man i första hand medhinner ett större antal matcher per kväll samt att det ständigt händer något i arenan. Inga döda punkter uppstå utan publikens intresse hålles hela tiden spänt. Nackdelen med de tvenne mattorna är, att man icke är i stånd att i detalj följa brottningen å båda mattorna samtidigt. På grund av det stora deltagandet hade Kommittén — för att kunna hinna genomföra tävlingarna på den fastställda tiden — ej något val i detta fall.
För de tävlande blevo brottningarna synnerligen ansträngande. Inte nog med att konkurrensen var synnerligen hård, hårdare än de fhsta voro vanavid, de fingo dessutom i en värme, som verkade fullkomligt för slappande, gå ett synnerligen stort antal matcher för att komma med på prislistan. Som väntat var togo finnarna med sin stora stjärntrupp lejonparten av prisen i såväl grekisk-romersk som fri brottning. Också hade de gått in för dessa tävlingar med kanske större intresse än vi själva, och den trupp, som här representerade Finlands färger, var säkerligen en av de starkaste vårt östra grannland kunde och kan hopbringa.
Ett land, vars brottare även väckte berättigad uppmärksamhet, vars Estland. De besutto kanske icke en sådan glänsande teknik, men vad som brast här uppvägdes av deras fysiska förutsättningar för den gamla hellenska sporten. Esterna ha alla förutsättningar att bliva en av våra starkaste brott-ningsnationer, och det torde ej dröja många år innan Estlands brottare stå på höjden av vad Sverige, Finland och Ungern f. n. kan ställa upp.
Engelsmännen — samtliga mästare i sitt eget land — fingo alla se sig slagna. De kommo till korta på sin fysiska underlägsenhet, men de togo sina nederlag som sanna sportmän och medförde hem endast de bästa minnen från den största tävling de deltagit i. Ungerns trupp presterade som vanligt god brottning, vilket för övrigt kan sägas om samtliga deltagande landslag; det var ju också endast väl kvalificerade atleter som deltogo.
Ivar Lindberg.
RESULTAT I GREKISK-ROMERSK BROTTNING:
Bantam: Lättvikt: Mellanvikt B:
1. E. Piitsep, Estland. 1. Antilla, Finland. 1. Bela Varga, Ungern.
2. S. Hansson, Sverige. 2. K. Westerlund, Finland. 2. E. Vecksten, Finland.
3. Ch. Petersen, Danmark. 3. Peter Eriksen, Danmark. 3. Svend Nielsen, Danmark.
Fjädervikt :
1. Ö. Radvany, Ungern.
2. J. Filpulla, Finland.
3. M. Egeberg, Norge.
Mellanvikt A:
1. E. Vesterlund, Finland.
2. R. Värter, Estland.
3. Hans Rieger, Tyskland.
Tung vik t:
1. Rudolf Svensson, Sverige.
2. Paul Hansen, Danmark.
3. J. Salila, Finland.
RESULTAT I FRI BROTTNING:
Bantamvikt:
1. Gundersen, Danmark.
2. Samson, England.
3. Larsson, Sverige.
Fjädervikt:
1. Nevelius, Sverige.
2. Sohlo, Finland.
3. Pappinen, Finland.
Lättvikt:
1. Filppula, Finland.
2. Huupponen, Finland.
3. Johansson, Sverige.
Veltervikt:
1. Wikström, Finland.
2. Kusnets, Estland.
3. Pettersson, Sverige.
Mellanvikt:
1. E. Vesterlund, Finland.
2. Lundsten, Finland.
3. Värter, Estland.
Lätt tungvikt:
1. Vecksten, Finland.
2. Krusenberg, Estland.
3. Johansson, Sverige.
Tungvikt:
1. Salila, Finland.
2. Pohjula, Finland.
3. Jönsson, Sverige.TYNG DLYFTNING
Efter framställning från Svenska Tyngdlyftsförbundet beslöt Organisationskommittén att jämväl upptaga tyngdlyftning på programmet vid Sveriges Idrottsspel. Att arrangera tävlingarna i samband med brottningstäv-lingarna uppdrogs åt Kommittén för Brottning. På de utfärdade inbjudningarna inkommo ett oväntat stort antal anmälningar, uppgående till ett 50-tal, fördelade på de olika länderna som följer:
Lettland 4 man.
Tyskland 3 ,,
Tjeckoslovakien 1 „
Sverige 16 man.
Österrike 11 ,,
Estland 8 „
Danmark 5 ,,
Tävlingarna ägde rum lördagen den 7 juli i Cirkus, Lorensberg, med början kl. 10 f. m. och avslutades samma dag kl. 6 e. m.
Ledare och domare samt materiel (Bergshantel) tillhandahölls av Svenska Tyngdlyftningsförbundet.
Ehuru några uppseendeväckande resultat icke nåddes voro tävlingarna synnerligen jämna och hård konkurrens rådde i alla klasser.
Priserna fördelade sig som följer:
3:dje
3
Estland 1 :sta 2 2:dra I Österrike 2 I Tyskland I — Lettland — 2 Sverige — I
Då tyngdlyftning är en idrott som på senare åren föga idkats i Göteborg lockade tävlingarna tyvärr icke någon större publik. Därtill bidrog även den omständigheten att hela programmet måste genomgås på en dag.
RESULTAT AV TÄVLINGARNA I TYNGDLYFTNING:
Fjädervikt: Mellanvikt: 1. A. Stadier, Österrike, 230 kg. 1. K. Freiberger, Österrike, 272.15 kg. 2. G. Dahlrot, Sverige, 217.5 „ 2 A. Azolino, Lettland, 262.5 „ 3. K. Köio, Estland, 217.5 „ 3. B. Carlsson, Sverige, 260 Lättvikt: Tungvikt: 1. B. Neuland, Estland, 250 kg. 1. S. Lang, Tyskland, 265 kg. 2. A. Swerschina, Österrike, 247.5 „ 2. J. Kitkas, Estland, 262.5 „ 3. Schmidt, Estland, 245 „ 3. J. Mändwets, Estland, 255 „ Tung tungvikt: 1. H. Tammer, Estland, 280 kg. 2. R. Reiland, Lettland, 275 „ 3. E. Svensson, Sverige, 272.5 „CYKELTÄVLINGEN »VÄSTGÖTALOPPET»
Då det gällde att anordna en så stor tävling som denna och över en distans på 175 km. var uppgörandet av tävlingsbana en svår uppgift. Våra i regel, och 1922 års i synnerhet, dåliga vägar gjorde oss mycket tveksamma, vilken bana som skulle vara den lämpligaste. Förslagen voro många och mycket talades det om att få tävlingen lagd genom så många städer som möjligt, för att uppdriva intresset för sporten, men tyvärr måste man i så fall räkna med ett flertal järnvägsövergångar och färjtransporter. Efter att hava kört
Tyskarne Schneidawind och Stollenwerk vid målet.
och uppmätt en hel del vägar bestämdes följande tävlingsbana: Göteborg— Alingsås—Nossebro (över Kullings Skövde) —Sollebrunn—Älvängen—Göteborg, och tävlingen fick också härav sitt namn: Västgötaloppet.
På våren 1923 anordnades genom Örgryte V. K. en uttagningstävling. Denna tävlan gällde, vilka av Göteborgs (västra Sveriges) cyklister, som skulle deltaga vid Spelens tävling. Svenska velociped förbundet, som hade att bestämma över de svenska representanterna, ansåg nämligen att någon särskild uttagningstävlan icke behövde förekomma, då mängden av tävlingar i det övriga Sverige skulle kunna ligga till grund för uttagningen. Förbundets uttagning lyckades över förväntan bra, och endast göteborgarnas svaga åkning blev ett streck i räkningen, då beklagligt nog våra bästa cyklister icke kunde starta med.
Till Västgötaloppet hade inbjudits samtliga länder som tillhörde U. C. I.och dessutom hade tillstånd lämnats för Tysklands deltagande. Detta var första gången dess cyklister fingo tävla med övriga nationer efter uteslutningen ur U. C. I. Dess deltagande emotsågs därför med största intresse, då ju våra representanter vid såväl Olympiska spelen i Antwerpen som vid världsmästerskapet 1922 hade hemfört segrarepriset. Tyskarna gjorde alla en genomgående god åkning, ehuru båda första placeringarna noterades för våra egna deltagare.
Ett av kommitténs viktigaste och svåraste arbeten var ordnandet av tävlingsbanan. Då någon tävlan förut ej hållits på denna distans, fanns inga
Funktionärsstaben vid målet.
tränade funktionärer att tillgå, utan det blev att söka efter nya. Med S. M. C. K:s Göteborgsavdelnings löfte om bistånd hoppades rnan dock att allt skulle gå väl i lås.
Anmälningstiden utgick den 8 juni och hade samlat 8 deltagare från Sverige, 6 från Norge, 3 från Danmark, 8 från Finland och 8 från Tyskland.
Lottdragningen för startordningen tillgick så, att nationernas ordningsföljd först lottades, varvid Danmark fick n :o 1, Finland 2, Sverige 3, Norge 4 och Tyskland 5. Härefter företogs den slutliga dragningen om startnumren cyklisterna emellan så, att först drogs som nummer 1 en man från Danmark, som n:o 2 en man från Finland o. s. v.
Våra utländska gäster, i synnerhet tyskarna, hade anlänt i god tid före tävlingen. Dessa hade kört banan ett flertal gånger innan tävlingsdagen. Svenskarna däremot, förutom göteborgarna, hade aldrig kört distansen, dåde voro ganska ansträngda efter en hel del krävande tävlingar tidigare på säsongen.
Tävlingsbanan var synnerligen väl markerad genom en blandning av krita och anilin, vilket gjorde att några felkörningar ej förekommo. Vägarna voro
1 det bästa skick med undantag av sträckan Älvängen—Göteborg.
Den 8 juli på morgonen, precis kl. 7, startade förste man, dansken Månsen, från Ånäsfältet. En timme dessförinnan hade kommitténs ordförande, Herr Pauli, åtföljd av ett 20-tal motorcyklister, åkt i väg för att placera ut funktionärerna och övervaka att samtliga kontroller voro i ordning.
En särskild bil var ställd till läkarens förfogande. Dess bättre inträffade ej någon olyckshändelse, endast i ett par fall måste läkaren inskrida.
Genom ett väl ordnat telefonsystem kunde allmänheten vid målet följa tävlingens gång på en därför gjord tavla.
Loppet som kördes i en oerhörd fart, var ovisst ända in i det sista. Malm hade bästa tiden till Gräfsnäs, men blev på sträckan till Älvängen distanserad med 6 minuter av svensken Sköld. Malm körde dock sista sträckan till mål på kortaste tid. De båda svenskarnas åkning var storartad.
Målet var förlagt strax utanför Slottsskogsvallen, där massor av folk hade samlats. Klockan .1,13 åkte förste man, dansken Månsen, över mållinjen, tätt följd av svenskarna Frimodig och Sköld. Sköld, som blev segraren, kom in i en utmärkt kondition och körde glatt hälsande i mål. Av 33 anmälda och 31 startande inkom till mål 21 man.
Att tävlingen blev en vacker framgång för svensk cykelsport står utom allt tvivel, varför kommittén är samtliga medhjälpare tack skyldig. Särskilt gäller detta de motorcyklister, vilka på ett utmärkt sätt skötte sina uppdrag utefter banan. K. Rosell.
Resultat: 1. Gunnar Sköld, Sverige, 6 tim. 5.6 sek. 2. Ragnar Malm, Sverige, 6 tim.
2 min. 9.4 sek. 3. Peter Rösen, Tyskland, 6 tim. 2 min. 52.2 sek. 4. Fritz Gielow, Tyskland, 6 tim. 4 min. 47.2 sek. 5. M. Stollenwerk, Tyskland, 6 tim. 7 min. 19.6 sek. 6. Marino Nielsen, Danmark, 6 tim. 8 min. 56.9 sek. 7. K. G. Frimodig, Sverige, 6 tim. 9 min. 52.8 sek. 8. J. Remold, Tyskland, 6 tim. 10 min. 45.7 sek. 9. Albert Månsen, Danmark, 6 tim. 13 min. 26 sek. 10. Paul Passenheim, Tyskland, 6 tim. 15 min. 59.9 sek.
1 :a Lagpris: Tysklands lag 24 tim. 25 min. 44.7 sek. 2:a d :o: Sveriges lag 24 tim. 28 min. 55.6 sek. 3 d :o: Finlands lag 25 tim. 21 min. 45.2 sek.
MOTORBÅTSREGATTAN
Vid ett förberedande sammanträde den 2 november 1922 beslöts av kom-mitterade från Göteborgs Friv. Motorbåtsflottilj, Göteborgs Kungl. Segelsällskap och Göteborgs Motorbåtssällskap att anordna internationella motor-båtstävlingar den 8, 9 och 10 juli 1923 i samband med Sveriges Idrottsspel och utsågs för dessa tävlingars organisation ett arbetsutskott, bestående av herrar greve Gustaf R. Hamilton, K. G. Backlund och Allan Zander.På sammanträde den 7 februari 1923 framlades för den då för första gången sammanträdande tävlingsledningen det av arbetsutskottet utarbetade och av de trenne sällskapen godkända programmet för tävlingarne. Tävlingsledningen utgjordes av: Överstelöjtnant A. Edström, ordförande, Ingenjör Gunnar Tellander, v. ordförande, Herr K. G. Backlund, sekreterare, samt herrar Arkitekt A. Berglund, Kamrer N. Billvall, Ingenjör S. Forster, Kapten C. A. Fritiofsson, Major T. Glosemeijer, Fabrikör E. M. Grönwall, Greve Gustaf R. Hamilton, Ingenjör R. Hellström, Överingenjör Gunnar Jacobsson, C. D. Nilsson, S. R. Svensson, Ingenjör Gösta Svensson, Ingenjör
H. Wadström och Ingenjör A. Zander. Till prisdomare för tävlingarne hade utsetts Kamrer N. Billvall, Skeppsredare Dan Broström, Kapten G. Carl-berg, Bankir Humbert Dahlgren, Överstelöjtnant A. Edström, Kommendör Henrik Gisiko, Fabrikör E. M. Grönwall och Greve Fabian F :son Wrede. Regattan skulle omfatta dels en manövertävling vid Långedrag söndagen den
8 juli, dels en hadicaptävling måndagen den 9 juli på banan: Långedrag— väster, norr och öster om Orust—Långedrag. Enligt samma dag fattat beslut skulle i handicaptävlingen även inläggas en loggbokstävling. Fartprov för handicaptävlingen skulle äga rum den 6 och 7 juli. Tävlingen skulle ske enligt de tre sällskapens tävlingsregler och skulle vara öppna för båtar med fast inmonterad motor och minst sju knops fart, tilhörande erkänt sällskap. Prisutdelning skulle .ske vid gemensam middag tisdagen den 10 juli.
Tillhopa voro 29 båtar anmälda, vilka samtliga startade i handicaptävlingen. I manövertävlingen deltogo 13.
Kungl. Motorbåt Klubben i Stockholm hade anordnat en eskaderfärd genom Göta Kanal till Göteborg för att närvara vid tävlingarne. I denna färd deltogo nio båtar, vilka vid Lilla Edet möttes av representanter för regatta-ledningen.
Såväl fartproven som tävlingarne gynnades av vackert väder och försig-gingo programenligt.
Starten för handicaptävlingen började måndag morgon kl. 8 och fortgick till kl. 1,15 e. m. Sista båt anlände åter till Långedrag klockan halv tolv på kvällen. Den snabbaste båten tillryggalade den 95 distansminuter (cirka 175 km.) långa banan på 53/4 timma, under det att den långsammaste tog ungefär 14 timmar.
Resultatet av tävlingen framgår av nedanstående protokoll.
K. G. Backlund.
PROTOKOLL FÖR MANÖVERTÄVLINGEN VID MOTORBÄTSREGATTAN I I GÖTEBORG DEN 8 JULI 1923.
Undertecknade, utsedde prisdomare vid manövertävlingen den 8 juli 1923, få härmed för densamma avlämna följande protokoll:
Tävlingen hade anordnats av Göteborgs Friv. Motorbåts flottilj, Göteborgs Kungl. Segel-
129
9sällskap och Göteborgs Motorbåtssällskap i samband med Sveriges Idrottsspel 1923. Den leddes från en utanför Långedrag förankrad prisdomarpråm. Av en vid samlingsplatsen, norra piren i G. K. S. S :s hamn, stationerad funktionär erhöllo båtame i tur ooh ordning ordern: ”Lägg till vid babords sida vid markerat fallrep på prisdomarpråmen och gör fast för prisdomames embarkering och inspektion.” Därefter erhöllos av prisdomarne följande order:
”Manövrera båten, utan att ligga fast vid eller vidröra pråmen, så att den kommer stävrätt mot densamma.
Backa ut runt förankrad boj och lägg till med aktern mot fallrepet,
Sätt igång med full fart i anvisad riktning från prisdomarepråmen och upptag fortast möjligt en av kontrollanten utkastad boj”, samt ”Lägg till med styrbords sida vid fallrepet”.
Resultatet blev följ ande :
Klass I: ”Zwilling II”, Max Diensdag, 133 poäng, Första pris, Idrottsspelens guldplakett och Sveriges Idrottsspels Hederspris. 2. ”Intag VI”, R. C. Kreuger, 122 poäng, Andra pris, Idrottsspelens silverplakett. 3. ”Dux”, G. Tellander, 111 poäng.
Klass II: 1. ”Vena IV”, O. Widner, 135 poäng, Första pris, Idrottsspelens Guldplakett och Sveriges Idrottsspels Hederspris. 2. ”Tjim”, P. H :son Tamm, 120 poäng, Andra pris, Idrottsspelens Silverplakett. 3. ”Honolulu”, K. V. Svensson, 114 poäng, Tredje pris, Idrottsspelens Bronsplakett. 4. ”Iris III”, H. Silvén, 109 poäng.
Klass III: 1. ”Sahab”, Y. v. Reis, 130 poäng, Första pris, Idrottsspelens Guldplakett
och Hovjuvelerare K. Anderssons Hederspris. 2. ”0. M. F.”, Örebro Motorfabrik, 124 poäng, Andra pris, Idrottsspelens Silverplakett och Wahlunds Mineralolje A.-B :s Hederspris. 3. ”Lillan”, G. Witting, 120 poäng, Tredje pris, Idrottsspelens Bronsplakett. 4. ”Molly”, G. Gustafsson, 109 poäng. 5. ”Elna”, W. Brinkman, 109 poäng. 6. ”Petter”, A. Fagrell, 95 poäng.
Göteborg den 8 juli 1923.
A. Edström. E. M. Grönvall. Henrik Gisiko. Fabian Wrede. H. Dahlgren.
Gustaf Carlbcrg.
PROTOKOLL VID HANDICAPTÄVLINGEN ORUST RUNT DEN 7 JULI 1923.
Banans längd 95 distansminuter.
Priser Klass Namn Ägare Hemort Fart vid fartprov M4 > vid g fartprov .S under £ tävlingen Korrektion 0/0 An- vänd tid sek. Kvot Poäng enligt G. M. S:s skala l:a pris A. I Dux C. R. Tellander Göteborg... 9.58 546 542 36367 0.9813 96.88 2:a » » Satyr C. A. Clase ... » 7.45 654 654 — 47063 0.9759 96.35 3:e » > Caria III... C. A. Eck » 10.70 736 738 0.14 32774 0.9740 96.16 1 :a » A. II Honolula... K. V. Svensson > 9.09 805 806 0.06 37120 1.0129 100 — 2:a » » Tjim P. H:son Tamm Stockholm . 7.65 890 889 — 44173 1.0124 99.95 3:e » » Kajsa H. Zetterström Göteborg . 8.04 897 905 0.45 42281 1.00109 98 84 1 :a » A. III Molly .. G. Gustafsson . » 9.34 771 766 — 46172 1.0096 99.68 2:a » > Ö. M. F. ... Örebro Motorf. Örebro ... 8.31 881 892 0.17 40852 1.0057 99.29 3:e » > Petter A. Fagrell Göteborg... 7.37 759 756 — 46497 0.9985 98.58 1 :a » B. Iris III H. Silvén Säffle 10.04 739 739 — 3398S 1.0024 98.97 2:a » » Elsa V Carl Flach Stenungsön 16.50 945 988 2.27 20771 0.9758 96.34MODERN FEMKAMP
Spelens tävlan i modern femkamp ägde rum ii—15 juli. Kommittén hade hoppats att få till stånd en tävlan mellan lag från alla de nordiska länderna. Då emellertid endast Sverige kunde sätta upp fullt lag måste tanken härpå slopas och tävlingen blev fullt individuell, omfattande utom den nordiska tävlingen även svensk mästerskapstävlan för seniorer och juniorer. Modern femkamp har ju tack vare sina grenars beskaffenhet en alldeles säregen prägel och det är ju i regel officerare, som deltaga i dess tävlingar.
Tävlingarna gynnades av ett idealiskt väder, vilket helt säkert bidrog att höja såväl resultat som tävlingshumör. Dusten började med duellskjutning, vilken leddes av löjtnanten friherre Nils Åkerhielm, och gick raskt undan tack vare förefintliga, utmärkta arrangemang ute vid Högsbo skjutbana. Samma dag fingo de tävlande pröva sina krafter i det salta vattnet ute vid Långedrag under ledning av kapten S. Wijkman.
Två grenar voro sålunda avgjorda, då värj fäktningen andra dagen påbörjades å Latinläroverkets gymnastiksal. En fäkttävlan är alltid ansträngande både för tävlande och funktionärer, men tack vare ledaren för tävlingen, kapten T. Wibom, och de båda presidenterna, kaptenerna Enell och Lindblom, behövde icke påföljande dag, som stod som reservdag för fäktning, alls tagas i användning härför.
Den 13 blev sålunda i stället en vilodag och först den 14 gick terrängritten. Hästar hade ställts till förfogande av Göta Artilleri men svårigheten i denna tävling ligger ju bl. a. i att ingen förut ridit den genom lott-ning erhållna hästen. Under tävlingen inträffade en elakartad olyckshändelse, som drabbade en av de bästa svenska representanterna, löjtnant Dyrs-sen, som skadade sig så svårt, att månader krävdes för hans tillfrisknande.
Den 15 juli avslutades tävlingarna med terränglöpning, där start och mål förlagts till Slottsskogsvallen och där banan på ett förtjänstfullt sätt utlagts av styckjunkare Thulin.
I. NORDISKA TÄVLINGEN.
Namn Nation Duell- skjutning Simning Värj- fäktning Terrängritt Terräng- löpning Platssiffra s:a Ordningsföljd Grad Träffar Poäng 1 Platssiffra Tid Platssiffra j Segrar Platssiffra Fel Tid 1 Platssiffra Tid Platssiffra Pr.-löjtnant Christensen D. 20 179 2 5,44,8 5 4 2 2 9,52 3 24,12 7 19 IV » » Olsen D. 19 166 4 7,59,5 7 4 1 522 7. 13,0,3 7 18,31 3 22 V Löjtnant Lind F. 20 182 1 5,21,2 3 2 6 0 1 9,17 2 20,50 6 18 III Res. löjtn. Bremer F. 16 136 7 6,50,5 6 0 7 33 10,45,7! 4 18,48,4 4 28 VII Löjtnant G. Dyrssen . ... S. 16 136 — 5,18,2 — 7 — U t gick — — — — * G. Hamilton ..... s. 17 147 5 5,20,4 2 3 4 370 11,30, 6 19,14 5 22 VI Und. löjtn. B. Lindman s. 19 170 3 5,37,5 4 4 3 0 8,15,6 1 17,24 2 13 I » » I. K. Reutersvärd s. 16 142 6 5,21,2 1 2 5 391/« 10,25, ' 5 17,19,3 1 18 IIDuell- skjutning Simning Värj- fäktning Terrängritt Terräng- löpning 2 K vt 2 Grad Namn Reg. 1 Träffar Poäng Platssiffra Tid i Platssiffra Segrare Platssiffra Fel Tid Platssiffra Tid Platssiffra ! Vt p Vt p 0 a> 3' (K Und. löjtn. Seniorklassen B. Lindinan A. 1 19 170 5 5,37,5 7 14 2 0 8,15,6 4 17,24 3 21 I Löjtnant Bertil Uggla I. 1 20 178 2 6,5,1 11 15 1 0 8,12,7 3 18,26,2 8 25 II » R. Montgomery... I. 1 20 171 4 5,43,2 9 10 8 6 9,41,1 10 18,0,2 5 36 III Löjtnant Juniorklassen G. Sandin L 19 res. 20 176 3 5,39 8 6 15 4 8,53,9 9 17,17,2 1 36 I G. Wallman K. 8 18 161 10 5,50 10 11 6 2 9,48,4 7 18,5 6 39 II Und. löjtn. I. Reuterswärd ... I. 1 16 142 15 5,2,6 2 8 11 39 /. 10,25 14 17,19,3 2 44 III
Som sekreterare för tävlingen tjänstgjorde löjtnant S. Lundblad. Resultaten framgå av bifogade utdrag ur protokollen.
G. H—t.
KORTDISTANS. OCH JAKTSKYTTETÄVLINGARNA
När föreningen för Olympisk Kortdistansskjutning Avdelning i Göteborg (F. O. K.) i slutet av år 1921 erhöll en skrivelse från Sveriges Idrottsspel 1923, Organisationskommittén, ställd till »Kommittén för Miniatyrgevärs- och Jaktskytte vid Idrottsspelen 1923», med uppmaning att under Spelen anordna tävlingar, helst internationella, i de grenar som Avdelningen hade på sitt program, samt inkomma till Organisationskommittén med förslag, beslutade Avdelningen att tillsätta en kommitté för uppdragets fullgörande, och kom densamma, efter åtskilliga förslag och avsägelser, slutligen att bestå av följande personer, som vid sitt första sammanträde konstituerade sig sålunda: Ordförande Överstelöjtnanten Carl Rodhe, vice ordförande Direktören Fredr. Landelius, sekreterare Disponenten Albert Berger, kassaförvaltare Handlanden Gustaf Sandén samt herrar Direktören Edw. Benedicks, Löjtnanten Frih. Nils Åkerhielm och Fabrikören Josef Rydelius. Sedan avdelningen på våren 1922 valt ny styrelse, och därvid utsett till ordförande Civilingenjören C. G. Forsberg, blev även han medlem av kommittén samt ordförande i den sedermera utsedda skjutkommittén.
Kommittén gick genast till sitt arbete och uppgjorde en plan för såväl täv-lingarne som finanserna och visade det sig att c:a 3,600 kr skulle erfordras, utom beräknade inkomster av anmälningsavgifter o. dyl., för att föra täv-lingarne igenom. Då denna plan behandlades av Organisationskommittén beslutade densamma emellertid att anslå allenast 2,000 kr. till ifrågavarandeFrån lerduveskjutningen.
ändamål, vilket hade till följd att anordningarne måste förenklas i görligaste mån, samt att antalet deltagare från varje nation måste begränsas till 20 man i varje tävlingsgren. Redan tidigare hade fastställts, att endast de fyra nordiska landen skulle få deltaga. Göteborgsavdelningen av F. O. K. samt Göteborgs Jaktsällskap uppläto välvilligt sina å Högsbo belägna förstklassiga skjutbanor utan någon avgift, men visade det sig att Hjortskjutnings-banan måste förlängas, för att hålla internationella mått, så att den delvis måste ombyggas, vartill Organisationskommittén anslog 900 kr. och Jaktsällskapet, som äger banan, men för vars tävlingar den redan förut varit fullt tillräcklig, återstoden, c:a 1,000 kr.
Under tiden hade programmet uppgjorts, omfattande följande tävlingar:
1. Lerduveskjutning mot 100 duvor. 2. Pistolskjutning, 50 meters avstånd. 3. Miniatyrgevärsskjutning, 15 meter stående. 4. Skjutning mot Löpande hjort, enkelskott. 5. Samma skjutning men dubbelskott. 6. Miniatyrgevärsskjutning, 50 meter stående. 7. Samma skjutning, men liggande. 8. Duellskjutning, 30 meter. Dessutom skulle anordnas: 9. Lagtävlan om Finska Jaktföreningens Vandringspris i Lerduveskjutning. I vardera av tävlingarne 1—8 voro även grupptävlingar anordnade på så sätt, att de deltagande landen ägde att anmäla ett lag om 4 man med 2 ersättare, vilkas sammanlagda enskilda resultat blev gruppens eller lagets poängsumma. Grupp-deltagarne skulle liksom deltagarne i de individuella tävlingarne vara anmälda senast den 15 juni 1923.
Till samtliga tävlingar, även grupptävlingarne, erlades insatser av deltagarne till följande belopp: I tävling 1 kr. 15:—, i tävlingarne 4 och 5 kr.Det segrande svenska laget i lerduveskjutning: Landelius, Richter, Kinde och Ekblom.
12:— samt i tävlingarne 2, 3, 6, 7 och 8 kr. 8:—. I grupptävlingarne var insatsen kr. 10:— för varje grupp.
Vid anmälningstidens utgång hade anmälts 24 man från Danmark, 15 från Norge, 6 från Finland och 52 från Sverige. Många av dessa voro anmälda att tävla i flera grenar.
Ledningen hade organiserats på följande sätt: Hedersdomare: Överstelöjtnanten Carl Rodhe. Skjutkommitté: Ordförande Civilingenjören C. G. Forsberg, vice ordförande Löjtnanten Friherre Nils Åkerhielm samt ledamöter herrar Ingenjör Erik Levan, Handlanden Gustaf Sandén, Fabrikören Josef Rydelius, Grosshandlaren Valter Köster och Disponenten Albert Berger. Dessutom hade herrar Ingenjör Gustaf Landelius, Grosshandlare Pehr Westman och Ingenjören Arvid Lignell välvilligt ställt sina värdefulla krafter till skjutkommitténs förfogande. Priskommitté: Ordförande Direktören Fredr.
Landelius, vice ordförande Källarmästaren Axel Ekblom.
Av skjutkommitténs ledamöter åtogo sig herrar Rydelius, Köster och Berger att svara för anordningarne och gången av tävlingarne 1, 4 och 5 under det herrar Sandén och Levan svarade för tävlingarne 2, 3, 6 och 7 samt Friherre Åkerhielm för tävling 8.
Priskommitténs båda medlemmar utvecklade ett storartat arbete, så att ett 70-tal hederspriser kunde utdelas till de främsta skyttarne. Härav hade dock Spelens priskommitté bidragit med ett hederspris till varje tävling. Till varje förste pristagare utdelades dessutom Spelens plakett i guld (förgyllt silver), till andre man samma plakett i silver och till tredje man i brons. Samma var förhållandet i grupptävlingarne.
Alla skjutningar som så kunde, ordnades på det sättet att en lång räcka tavlor (en tavla för varje skytt) uppmonterades, så att samtliga deltagare fingo tävla i ett skjutlag samtidigt. Detta var något alldeles nytt och väckte stor förtjusning, då ju härigenom förhållandena blevo i möjligaste mån lika för alla. Enär samtliga miniatyrgevärsskjutningar enligt programmet för dylika tävlingar, skola försiggå från plats, som är skyddad för sol och vind måste ett 45 meter långt tält byggas, det största som för sådant ändamål hittills begagnats i Skandinavien.Tävlingarne, som avhöllos under dagarne 8 till io juli, avlöpte i alla avseenden på ett förstklassigt sätt, och om ett eller annat litet missljud förnams var detta utav så ytterst bagatellartad betydelse att det inte på minsta sätt störde det goda helhetsintrycket. H. M. Konungen, som under tisdagens skjutningar hedrade tävlingarne med sin närvaro en stund, uttryckte sin livliga tillfredsställelse med vad som presterades.
Spelens plaketter tillsammans med övriga hederspriser överlämnades vid en avslutningsbankett i Trädgårdsföreningens restaurant den io juli på kvällen, varvid deltagarnes tacksamhet mot Göteborg och arrangörerna tog sig uttryck i många hjärtliga anföranden.
Plaketterna erövrades av följande pristagare:
Tävling 1: Individuellt. Guld: Pehr Kinde, Sverige, för 94 träffar. Silver: O. Lilloe-olsen, Norge, för 92 träffar. Brons: Fredr. Landelius, Sverige, för 91 träffar. Grupptävlingen: Guld: Sveriges grupp för 365 träffar. Silver: Norges grupp. Brons: utdelades ej.
Tävling 2: Individuellt. Guld: J. Theslöf, Finland, för 331 poäng. Silver: C. O. Johansson, Sverige, för 331 poäng. Brons: And. Jonsson, Sverige, för 328 poäng. Grupptävlingen: Guld: Danmarks grupp för 1,236 poäng. Silver: Norges grupp för 1,217 poäng. Brons: Sveriges grupp för 1,214 poäng.
.Tävling 2: Individuellt. Guld: L. J. Madsen, Danmark, för 383 poäng. Silver: Arne Nielsen, Danmark, för 382 poäng. Brons: Th. Bloch, Danmark, för 381 poäng. Grupptävlingen: Guld: Danmarks grupp för 1,525 poäng. Silver: Sveriges grupp för 1,501 poäng. Brons: Finlands grupp för 1,464 poäng.
Tävling 4: Individuellt. Guld: Fredr. Landelius, Sverige, för 42 poäng. Silver: Mauritz Johansson, Sverige, för 42 poäng. Brons: J. Scheja, Sverige, för 41 poäng. Grupptävlingen: Guld: Norges grupp för 146 poäng. Silver: Sveriges grupp för 144 poäng. Brons: utdelades ej.
Tävling 5: Individuellt. Guld: O. Lilloe—olsen, Norge, för 79 poäng. Silver: M. Liberg, Norge, för 75 poäng. Brons: Fredr. Landelius, Sverige, för 75 poäng. Grupp tävling en: Guld: Norges grupp för 281 poäng. Silver: Sveriges grupp för 273 poäng. Brons utdelades ej
Tävling 6: Individuellt. O. Lilloe—olsen, Norge, för 381 poäng. Silver: J. Theslöf, Finland, för 379 poäng. Brons Arne Nielsen, Danmark, för 378 poäng. Grupptävlingen: Guld: Danmarks grupp för 1,502 poäng. Silver: Sveriges grupp för 1,487 poäng. Brons: Finlands grupp för 1,461 poäng.
Tävling 7: Individuellt. Guld: J. Theslöf, Finland, för 397 poäng. Silver: O. Björn, Danmark för 394 poäng. Brons: L. Lagerlöf, Sverige, för 392 poäng. Grupptävlingen: Guld: Sveriges grupp för 1,559 poäng. Silver: Danmarks grupp för 1,558 poäng. Brons: Finlands grupp för 1,546 poäng.
Tävling 8: Individuellt. Guld: Olle Eriksson, Sverige, för 282 poäng. Silver: J. Theslöf, Finland, för 279 poäng. Brons: W. Carlberg, Sverige, för 278 poäng. Grupptävlingen: Guld : Sveriges grupp för 1,040 pcäng. Silver: Norges grupp för 964 poäng. Brons: Danmarks grupp för 920 poäng.
Tävling 9: Segrare Sveriges grupp för 355 träffar. Närmast Norges grupp för
317 träffar.
A. B—r.TÄVLINGARNA I INTERNATIONELL SKJUTNING DEN 8, 11 OCH 12 JULI 1923
Redan år 1922 väcktes inom Svenska avdelningen av Internationella Skyt-teunionens styrelse förslag om att förlägga S. A. I. S :s stora nationella tävlingar för år 1923 till Göteborg, och för att göra dessa tävlingar så intressanta som möjligt ansågs lämpligt att kombinera dessa tävlingar dels med en internationell match, i vilken skulle deltaga skyttar från de fyra nordiska länderna, dels ock med andra uttagningar av svenska långdistansskyttar till Olympiska Spelen i Paris 1924.
Att handhava det direkta organisationsarbetet uppdrogs åt en kommitté bestående av:
Advokat Gerhard Lindgren, Stockholm, ordförande.
Bankdirektör Nils Hedberg, Stockholm, v.
ordförande, tävlingsledare.
Tandläkare Alvin Alén, Göteborg, ordförande, v. tävlingsledare.
Ingenjör J. Welin-Berger, Göteborg, sekreterare.
Handlanden E. Blomqvist, Göteborg, skjut chef.
Löjtnant Thure Holmberg, Stockholm. Handlanden Gustaf Sandén, Göteborg. Styckjunkare G. Holm.
Dessutom utsågos till hederskommitterade:
Generalmajor K. O. Toll, hedersordförande. Överstelöjtnant Carl Rodhe, Göteborg. Fabrikör Paulus Drewes, Stockholm.
Kommitténs arbete tog sin början redan i december 1922, och det första arbetet bestod i dels att utfärda en inbjudan till samtliga den svenska skyt-terörelsen tillhörande skyttar att, om de så önskade, fullgöra vissa prov såsom den första uttagningen till Parisspelen, dels ock att tillställa dessa skyttar ett av kommittén utarbetat program, innehållande regler för samtliga uttagningstävlingarna.
Det andra kommittén hade att göra, var att utfärda inbjudan till de danska, finska och norska skytteorganisationerna om deltagande i de internationella tävlingarna, vilken inbjudan var åtföljd av bestämmelser för sistnämnda skjutningar.
S. A. I. S:s styrelse hade glädjen att från samtliga de inbjudna länderna mottaga accepterande svar å den gjorda inbjudan, därvid dock de finska skyttarna, beklagligt nog, allenast kunde möta upp till ett antal av fem man.
Den svåraste stötestenen, som kommittén hade att undanröja, var den ekonomiska frågan. Härvid trädde dock spelens organisationskommitté hjälpande emellan med ett bidrag av 500 kr., visserligen välkommet, men i och för sig alldeles otillräckligt, då kostnaderna för tävlingarna i verkligheten uppgingo till cirka 3,500 kr.Tiden gick och snart var dagen inne för tävlingarnas början. Söndagen den 8 juli kl. 7 f. m. samlades å skjutbanorna vid Högsbo 105 skyttar, tillhörande S. A. L S., för att deltaga i de nationella tävlingarna mot internationell tavla å 300 meter. Vädret var strålande sommarsol och lugnt, vilket borde garanterat höga skjutresultat, men den tryckande värmen verkade för-slappande, vilka i sin ordning betydligt nedsatte de väntade högre skjutresultaten.
Prislistan från denna skjutning har följande utseende:
MÄSTAREKLASSEN :
1. E. Malmgren, Lidköping, 504 poäng (24 handicap) — 528 poäng. 2. B. Lindström, Stockholm, 480 poäng (31.5 handicap) — 511.5 poäng. 3. A. Felton, Stockholm, 479 poäng (32 handicap) — 511 poäng. 4. W. Knutsson, Stockholm, 487 poäng (23.5 handicap) — 510.5 poäng. 5. E. Blomqvist, Stockholm, 495 poäng (15 handicap) — 510 poäng.
JUNIORKLASSEN:
1. C. J. Johansson, Göteborg, 482 poäng. 2. O. Andersson, Göteborg, 474 poäng. 3. K. J. Glans, Stockholm, 474 poäng.
Den 11 juli gingo de nordiska tävlingarna i internationellt skytte av stapeln å skjutbanan vid Kviberg. Tio skyttar från vardera av länderna Danmark, Norge och Sverige samt fem skyttar från Finland ställde upp till tävlan, finnarna dock icke i lagtävlan.
Resultatet av lagtävlingen, däri de 8 bästa skyttarnas poäng räknades, blev följande::
1. Sverige 3,921 poäng. 2. Danmark 3,907 poäng. 3. Norge 3,619 poäng. De 5 finska skyttarnas sammanlagda resultat blev: 2,380 poäng.
I den individuella tävlingen blevo resultaten följande:
1. E. Saetter-Lassen, Danmark, 517 poäng. 2. M. Eriksson, Sverige, 507 poäng. 3. L. Lagerlöf, Sverige, 500 poäng.
Den 12 juli ägde vid Högsbo 600-metersskjutningen rum.
Från den nationella tävlingen är att anteckna följande prisresultat:
1. L. Lagerlöf, Stockholm, 97 poäng. 2. K. J. Glans, Stockholm, 97 poäng. 3. E. Blomqvist, Göteborg, 96 poäng. 4. B. Lindström, Stockholm, 96 poäng. 5. A. Johnsson, Malmö, 96 poäng.
I den nordiska tävlingen uppnåddes följande resultat:
1. L. Lagerlöf, Sverige, 97 poäng. 2. B. Lindström, Sverige, 96 poäng. 3. A. Kronboe, Danmark, 96 poäng. 4. N. Larsen, Danmark, 96 poäng. 5. O. M. Olsen, Norge, 96 poäng.
Efter skjutningarnas slut den 12 juli samlades ett stort antal skyttar till prisutdelningen, som förrättades å Trädgårdsföreningens restaurant, varvid general Toll välvilligt åtog sig prisens utdelande. Efter prisutdelningen vidtog gemensam supé, till vilken inbjöds bl. a. hederskommitterade.Defileringen vid turneringens början.
FOTBOLLSTURNERINGEN
Fotbollsstaden Göteborg väntade sig givetvis något extra av fotbollsturneringen vid Spelen och det är förklarligt, att den för fotboll arbetande specialkommittén först efter ett flertal sammanträden kunde kristallisera ut planen för turneringen. Specialkommittén hade konstituerat sig med 9 ledamöter, varibland märktes direktör Gösta Dalman, ordf., kassör W. Friberg, v. ordf., herr G. Waller, sekr., herr B. Andersson, kassör, samt fotbolls-generalen herr Anton Johansson, Stockholm.
Det beslöts att turneringen skulle anordnas som en serietävlan mellan 4 stadslag under veckan 9—15 juli. Att deltaga häri skulle inbjudas lag från London, Amsterdam och Göteborg och underhandlingarna med dessa städer skulle ske genom direktör Dalman och herr Johansson. Utom denna serie skulle om möjligt en federationsmatch förläggas till förslagsvis söndagen den 10 juni.
Kommittén fick även i uppdrag att till invigningen av Slottsskogsvallen anordna en match mellan ett kombinerat svenskt lag, uttaget av Svenska Fotbollsförbundets internationella uttagningskommitté, och ett kombinerat Göteborgslag.
Under förhandlingarnas gång visade det sig mindre lämpligt att till samma turnering inbjuda London och Wien, varför underhandlingarna med Wien utbyttes mot dylika med Köpenhamn. Likaledes blev stadslaget från Amsterdam förändrat till ett dylikt från Haag, och förhandlingarna härom slutfördes lyckligt, så att turneringen kom att stå mellan de 4 städerna London, Haag, Köpenhamn och Göteborg.Organisationskommitténs ordförande gör »kick off» i första matchen.
Den planerade matchen vid Slottsskogsvallens invigning ägde rum den 13 maj och slutade med att Göteborg slog det kombinerade laget med 2—o.
Federationsmatchen hade först beräknats bliva mellan Tyskland och Sverige men ändrades att i stället bliva mellan Österrike och Sverige och gick av stapeln söndagen den 10 juni, varvid det svenska laget vann en vacker seger med 4—2.
Spelens egentliga turnering fick följande spelordning: 9/7 Köpenhamn— Haag, 10/7 London—Göteborg, n/7 London—Haag, 12/7 Göteborg—Haag, 13/7 London—Köpenhamn, 15/7 Köpenhamn—Göteborg.
Turneringens öppnande skedde genom en enkel högtidlighet med def iler ing av de 4 deltagande lagen och tal av skeppsredare Dan Broström, som också fick äran att göra »kick off» i den första matchen mellan Haag och Köpenhamn. Cirka 4,000 människor hade infunnit sig för att studera, hurudana motståndare Göteborgslaget skulle få i turneringens senare skede. Dagens behållning .blev framför allt ett fenomenalt danskt ytterspel av Einard I,ar-sen, vilket dock icke hindrade Haag från att vinna matchen med tur och 3 mål mot 2, trots att danskarnas spel måste betecknas såsom det överlägsna.
Tisdagens match mellan Göteborg och London blev Spelens dittills största publikdag. Slottsskogsvallen verkade för en gångs skull fullständigt besatt, ehuru knappast 12,000 åskådare infunnit sig. Trots ett icke alltför gott forwardsspel ledde Göteborg ett stycke in på andra halvlek med 2—o, vilket ganska tydligt visade, att de engelska amatörerna icke voro så fruktansvarda. Spelet i sin helhet blev av sämre klass än gårdagens och slutade till Göteborgs fördel med 2—1.
Tredje matchen mellan Haag och London visade bl. a. att göteborgarnas fotbollsintresse koncentrerade sig de dagar, då göteborgarna själva voro iZander i arbete.
elden, och icke fullt 4,000 åskådare åsågo denna kamp, som dock hade relativt få poänger att minnas. Haag vann över London med 3—2.
Inför väl besatta läktare ställde Göteborg på torsdagen upp mot Haag. Med ett från tisdagens match grundligt omplacerat lag kunde Göteborg prestera ett överlägset spel och trots sina föregående tvenne segrar fingo Haag-spelarna nu se sig slagna med icke mindre än 4—o.
På fredagen kvalificerade sig London för turneringens jumboplats genom att lida sitt tredje nederlag mot Köpenhamn med 1—2.
Den sista matchen gick på söndagen. Där gällde det om Köpenhamn genom en målövervikt på 3 mål skulle kunna besegra Göteborg och därmed också vinna turneringen. Det danska laget var vid denna match i det närmaste lika starkt som det danska federationslaget och presterade ett ypperligt spel. Båda lagens försvar voro dock för starka denna dag för att några mål skulle kunna göras. Danskarna voro dock de överlägsna. Med resultatet o—o kunde Göteborgslaget efter en synnerligen intressant match lämna planen som segrare i Spelens fotbollsturnering, ett ur lokalpatriotisk synpunkt verkligt lyckad utgång på den vackra turneringen och på hela Sveriges Idrottsspel.
Det segrande Göteborgslaget bestod av följande spelare: R. Zander, E. Johansson, V. Lund, H. Svensson, Alb. Andersson, P. Hillén, I. Klingström, S. Friberg, Eric Andersson, G. Holmberg, Eric Johansson, Rune Wenzel, S. Rydell, E. Börjesson, G. Pålsson, F. Jonsson, E. Lundkvist, Sven Johansson, E. Hjelm, Bror Carlsson, Nils Larsson.Som domare i de olika matcherna tjänstgjorde herrar A. Björklund, Norrköping, W. Eymers, Haag, D. Andersson, Göteborg, W. R. Carter, Norfolk,
F. Piercy, West Ham.
Resultatet av serietävlingen:
Göteborg ...
Haag ....
Köpenhamn London ..
RIKSSKYTTETÄVLINGEN
Enligt den ursprungliga planen för Sveriges Idrottsspel 1921 skulle däri ingå en partiell riksskyttetävling, men då Spelen uppskötos till år 1923 skulle denna i så fall kolliderat med den samma år till Stockholm förlagda allmänna riksskyttetävlingen, varför Skytteförbundens allmänna överstyrelse beslutade att i stället till Göteborg förlägga 1923 års allmänna riksskyttetävling och uppdrog åt Göteborgs och Bohus läns Skytteförbund att ordna densamma.
Förbundsstyrelsen, som genom sin ordförande stod i direkt kontakt med Organisationskommittén för Sveriges Idrottsspel, tillsatte en särskild kommitté, som fick i uppdrag att inkomma med förslag till ordnande av riksskyttetävlingen. Denna kommitté var snart på det klara med, att tillgängliga
Spelat gånger. Vunnit. ^?a' gjort. För- lorade. Målkvot. Poäng. 3 2 1 0 6-1 5 3 2 0 1 00 1 VO 4 3 1 1 1 4-4 3 3 0 0 3 4-7 0medel icke medgåvo att tävlingen ordnades som allmän, utan måste på ett eller annat sätt begränsning ske. Överstyrelsen beslutade också, att tävlingen skulle vara öppen endast för högsta skjutklassen (3:e klassen med och utan guldmärke), vilket innebar ett nytt uppslag, som dock, med den begränsning av det statliga anslaget till skytterörelsen som torde vara att påräkna, torde bliva nödvändigt att även framdeles använda.
Förbundsstyrelsen, som ej ansåg sig ensam kunna genomföra tävlingen, sammankallade till ett möte å Göteborgs Börs den 18 november 1922 de främsta krafterna inom förbundet och konstituerades vid detta tillfälle Be-styrelsen för Riksskyttetävlingen i Göteborg 1923, på vilken förbundsstyrelsen överlät ordnandet av tävlingen.
Bestyrelsen, vars beskyddare var H. K. H. Kronprinsen, bestod, utom flera hedersledamöter av Landshövding O. von Sydow, ordf., Överstelöjtnant Carl Rodhe, v. ordf., Ingenjör J. Welin-Berger, sekr., Handlanden Eric Hanson, kassör, Ståthållaren C. A. A. Murray samt Apotekaren W. Wahlquist. Som tävlingarnas ledare tjänstgjorde Överstelöjtnant Carl Rodhe och dessutom organiserades följande kommittéer: Verkställande utskottet (ordf. Överstelöjtnant C. Rodhe), Skjutkommitté (Föreståndare Ernst Carlsson), Priskommitté (Konsul Carl Kindal), Fest- och Mottagningskommitté (Civilingenjör C. G. Forsberg), Kommunikationskommitté (Löjtnant K. Bursie), Utspisningskommitté (Kapten M. Hultgren), Inkvarteringskom-mitté (Löjtnant E. Häggner).
Som ekonomisk grundval för tävlingarna låg dels anslaget från Skytte-förbundens överstyrelse å 20,000 kr., av vilka hälften skulle utdelas i priser, dels ett anslag å 8,000 kr. från Sveriges Idrottsspei.
Arbetet igångsattes omedelbart efter det organisationen var klar. Uen definitiva planen blev uppgjord och godkänd och omfattade i detalj såväl alla arbeten på banor som ett detaljerat skjutprogram. Detta blev genom Spelens försorg tryckt och under februari månad jämte anmälningskorten utsända till samtliga Sveriges mer än 2,000 skytteföreningar.
Ganska stora och kostsamma utökningar av den i vanliga fall fullt tillräckliga bananläggningen å Högsbo verkställdes. Personal för tävlingarna utöver kommittéernas många frivilliga krafter måste anskaffas, och det var otänkbart att på platsen erhålla erforderlig personal, varför hänvändelse måste göras till arméfördelningschefen och efter hans välvilliga medgivande till närliggande infanteriregementens chefer, som beredvilligt biföllo framställningen. Personallistorna visade, att utom kommittéernas många medlemmar voro under tävlingarna anställda 21 officerare och underofficerare, 21 underbefäl och 228 man. Huvuddelen av alla dessa arbeten med banor, inbjudan och personalanskaffning föll på skjutkommitténs lott.
För insamlandet av priser eller penningar .härtill igångsatte priskommittén ett intensivt arbete, som sträckte sig över hela vårt land och som också gavett glänsande resultat, till vilket jämte kommitténs ordförande alldeles särskilt bidrog fabrikör P. Drewes.
Övriga kommittéer utförde, var och en inom sitt område, ett uppoffrande, hängivet arbete, som hade till följd att det hela under tävlingsdagarnas koncentrerade tunga arbete gick väl i lås.
Då anmälningstiden den i maj utgick, voro cirka 1,800 man anmälda, men mottogos under ytterligare någon tid efteranmälningar, så att slutgiltiga antalet anmälningar med ett par hundra översteg 2,000-talet. Sedan gällde
Från Riksskyttetävlingen.
det att distribuera ut alla de många olika korten till alla dessa, av vilka många deltogo i alla 6 skjutningarna.
Den 11 juli anlände hit huvudparten av den stora skytteskaran. De kommo med extratåg från olika landsändar, mottogos på stationen och visades till sina logement, som för de flesta voro förlagda till Götabergs- och Landala-skolorna, dit också tillgängliga transportbilar forslade bagage.
Den 12 juli tidigt på morgonen smällde de första skotten på Högsbo-banan och därmed var denna skyttefest påbörjad i värme och strålande sol från första dagen till den sista. Betydelsen av det vackra vädret för tävlingarnas gynnsamma förlopp torde knappast kunna överskattas.
I akt och mening att skyttarna till huvudtävlingen skulle hinna acklima-tisera sig och vänja sig vid den nog så svårförståeliga banan voro huvudskjutningarna för silverklassen lagda till fredag och för guldklassen till lördag, och torsdagens program omfattade därför skjutning mot 20-ringad tavla samt 6-skott-serien mot 1/3-figur på 300 m. och 1/4-figur på 200 m. Den första av dessa räknas som ett mått på den största precision en skytt kan åstadkomma med vårt nog så förnämliga armégevär och står bland skyttarna högt i kurs, och den visade också, vad som kan nås i höga poängsiffror. »Gubbskjutningarna» räknas nog ej på långt när så förnäma utan anses nog, utan provskott som de skjutas, mera som skottlekar, där slumpen har mycket att säga till om. Torsdagens skjutningar voro gemensamma för både guld- och icke guldskyttar, men prislistorna voro givetvis skilda. Övriga dagar sköto guldskyttar för sig själva, medan övriga tävlade samtidigt.
På fredagen hade guldskyttarna order att samlas vid Säröbanans station, de första lagen mycket tidigt på morgonen, och med tåg eller bilar bar det i väg ut till Hovås, där skjutningarna i terräng mot fältmässiga föremål gick av stapeln. Skjutningen, som ordnats och leddes av kapten C. Forsblad med befäl och manskap från I. 17, fick alla skyttars största erkännande. Vid 4-tiden smällde de sista skotten ute i Hovåsterrängen och ungefär samtidigt hade icke-guldskyttar och veteraner kämpat slut sin kamp på Högsbo-banan i huvudskjutningen och 600-meterstävlingen. I fältskjutningen
denna dag deltogo närmare 1,200 guldskyttar och på Högsbo omkring 600 man.
På lördag bytte de båda grupperna banor. I guldskyttarnas huvudskjutning nådde två man högsta möjliga poäng och icke mindre än 134 nådde över eller till 90 poäng, vadan prislistan, som omfattade bästa 1/3 av deltagande, slutade med 80 poäng för sista pristagaren, vilket måste anses synnerligen vackert.
På söndag gick först tävlingen mellan förbundens 15-mannagrupper, där varje man hade att skjuta 2 hastiga precisionsserier mot 5-ringad tavla. Tävlingen mellan de 21 förbund, som ställde upp, var hård och oviss, tills Stockholmsskyttarna genom en in i det sista glänsande skjutning beläde första platsen och för denna gång hemförde Riksskyttestandarei.
Den andra förbundsskjutningen om svenska skytteförbundens vandringspris i fältskjutning försiggick i samband med guldskyttarnas fältskjutning så, att 15 man från varje förbund anmäldes och träff resultatet för dessa 15 i den enskilda fältskjutningen blev gruppens resultat. Även här lade Stockholms stads representanter beslag på främre platsen med göteborgare och bohuslänningar närmast.
Ävenledes gällde den enskilda fältskjutningen i grupptävling mellan föreningar så, att varje förening hade rätt anmäla obegränsat antal 3-manna-grupper och räknades gruppdeltagarnas sammanlagda resultat såsom gruppens.På samma sätt hade även anmälts grupper i skjutningen mot 20-ringad tavla, där en grupp från Göteborgs skyttegille tog första priset.
Sedan tävlingen mellan skytteförbunden slutat vid tiotiden på söndag vidtog omedelbart slutstriden om mästerskapet och guldmedaljen. Berättigade att deltaga voro de 90, som i huvudskjutningen placerat sig bäst. De sköto en huvudskjutning, varefter de 60, som i denna nått högst, ytterligare tävlade med en hastig precisionsserie mot 5-ringad tavla. De 30, som i dessa två skjutningar hade högsta poängsumman, tävlade så med ytterligare en hastig precisionsserie, vars resultat lades till det föregående, varefter de 10, som därefter hade sammanlagt högsta resultat, ställde upp till den slutliga striden. Det var spänning i luften och intresset bland de många åskådarna blev ytterligare spänt, då två man stannade på samma högsta poäng. Enligt programmet skulle omskjutning verkställas och först med sina två sista skott i den följande vanliga serien lyckades Lidköpingsbon Ernst Malmgren, en av Sveriges allra bästa skyttar, förvisa västeråsaren Emil Johansson till andra plats och själv lägga beslag på Riksskyttetävlingens enda guldmedalj.
Ur prislistorna anföres följande resultat:
TREDJE KLASSEN.
(Med guldmärke.)
TÄVLING A 1. HUVUDSKJUTNING:
1. Julius Eriksson, Södermalm och Liljeholmen, A., H. M. Konungens Hederspris och Silvermedalj 100 poäng. 2. Carl Emil Larsson, Göteborgs skytteklubb, O., Hovj. P. Hjorts Hederspris och Silvermedalj, 100 poäng. 3. N. J. Skog, Hudiksvallsg., X., Grand Hotell Haglunds Hederspris och Silvermedalj, 99 poäng. 4. Erik Blomqvist, Södermalm och Liljeholmen, A., Göteborgs Hyrverks A.-Bol. Hederspris och Silvermedalj, 99 poäng. 5. K. A. Fredriksson, Göteborgs gille, O., Gen. Dir. S. L. H. Rydins Hederspris och Silvermedalj, 99 poäng. 6. S. G. E. Hultkrantz, kapten, Kungl. Karlskrona kustartillerireg., K., Gen. Tulldir. H. Temptanders Hederspris och Silvermedalj, 99 poäng. 7. Tönnes Björkman, Varbergs, N., Bankdir. A. J. Eländers Hederspris och Silvermedalj, 99 poäng. 8. Nils Schullström, Stockholms friv. skarp., A., Dir. Olof Jönssons Hederspris och Silvermedalj, 99 poäng. 9. J. Th. Wallgren, Stenstorps gille, R., Dir. Hemming Johanssons Hederspris och Silvermedalj, 98 poäng. 10. Sven Adolf Johansson, Strömstads Skytteförening, O., Dir. K. E. Ringholms Hederspris och Silvermedalj, 98 poäng.
TÄVLING B 1. PRECISIONSSERIE MOT 20-RINGAD TAVLA, 300 METER.
1. Erik Kugelberg, Kungl. Första livgrenadjärreg :tets, E, Statsm. Tryggers Hederspris, 193 poäng. 2. S. Bäckman, Umeå, A. C., Archimedes Hederspris, 192 poäng. 3. Sigfrid Hedne, Stockholms friv. skarp., A., Dir. Hyttners Hederspris, 191 poäng. 4. Bror Johansson, Kiruna, B. D., Vårt hems Hederspris, 190 poäng. 5. Nils Tiren, Norrtelje, B., Gene-raldir. Hansens Hederspris, 189 poäng. 6. Ragnar Nilsson-Viesel, Vaxholms Grenadj. R :te gille, B., Hovj. Hallbergs Hederspris, 188 poäng. 7. Jos. Th. Johnsson, Örebro, T., Kapten Kaisers Hederspris, 187 poäng. 8. Gustaf Kempe, Bohusläns reg. Förening, O., Dir.Nielsens Hederspris, 186 poäng. 9. Evald Svensson, Stockholms friv. Skarp., A., Dir. J. Hedins Hederspris, 186 poäng. 10. Torsten E. Nyström, Göteborgs gille, O., Dir. Karnerups Hederspris, 186 poäng.
TÄVLING C 1. 600 METER.
1. R. Liberg, Kungsholms, A., f. d. Statsm. Brantings Hederspris och Silvermedalj, 48 poäng. 2. J. H. Zandier, Bohusläns reg. Förening, O., Husqvarna Vapenfabriks Hederspris och Silvermedalj, 48 poäng. 3. Ragnar Stare, Kungsholms Gille, A., Svenska Kristallglas-brukens Hederspris och Silvermedalj, 48 poäng. 4. Nils Tiren, Norrtelje, B., Konsul Harry Wennbergs Hederspris och Silvermedalj, 47 poäng. 5. J. H. A. Ahlström, Visborgs gille, I., Göteborgs skytteg. långdistgrrs Hederspris och Silvermedalj, 47 poäng.
Intendenturen vid riksskyttetävlingarna.
TÄVLING D 1. SEX SKOTT MOT RINGAD TREDJEDELSFIGUR, 300 METER. 1. Ernst Malmgren, Lidköpings, R., Dir. M. Lyckholms Hederspris, 6 träffar, 56 poäng.
2. Karl Johan Bergman, Kungl. Värml. regem., S., Dir. M. Lyckholms Hederspris, 52 poäng.
3. P. G. Hedlund, Östersunds Gille, Z., Dir. M. Lyckholms Hederspris, 51 poäng. 4 Oskar Olsson, Stehags, M., Dir. M. Lyckholms Hederspris, 51 poäng. 5. Sten Key-Åberg, Kungl. Svea Ing.-kår, A., Dir. M. Lyckholms Hederspris, 50 poäng.
TÄVLING E 1. SEX SKOTT MOT RINGAD KVARTSFIGUR, 300 METER.
1. Julius Eriksson, Södermalm och Liljeholmen, A., Konsul Kindals Hederspris, 6 träffar, 58 poäng. 2. Edvard Eriksson, Jumkils, C. Konsul Kindals Hederspris, 52 poäng. 3. Anton Andersson, Essunga Södra, R., Konsul Kindals Hederspris, 51 poäng. 4. Gunnar Nordholm, Träne, L., Konsul Kindals Hederspris, 50 poäng. 5. Oskar Olsson, Stehags, M., Konsul Kindals Hederspris, 50 poäng.
TÄVLING F 1. FÄLTSKJUTNING.
1. J. Th. Vallgren, Stenstorps gille, R., H. K. H. Drottningens Hederspris och Silvermedalj, 24 poäng. 2. O. Fridiman, Katarina, A., Shellpokalen Hederspris och Silvermedalj,23 poäng. 3. Edv. Svensson, Katarina, A., Gen. dir. Granholms Hederspris och Silvermedalj, 23 poäng. 4. Gunnar Härström, Stenstorps gille, R., Byggm. Rickard Svenssons Hederspris och Silvermedalj, 23 poäng. 5. J. H. Zandier, Bohusläns reg. Förening, O., Fahr. Knut Erikssons Hederspris och Silvermedalj, 23 poäng. 6. K. H. Ehn, Östermalms, A., Dir. Herman Falks Hederspris och Silvermedalj, 23 poäng. 7. K. Axel Pettersson, Stockholms Amatör, A., Dir. Knut Ljungqvists Hederspris och Silvermedalj, 23 poäng. 8. Julius Eriksson, Södermalm och Liljeholmen, A., Bankdir. Malmborgs Hederspris och Silvermedalj, 23 poäng. 9. Ossian Quennerstedt, Vänge, C., Dir. Helge Paulis Hederspris och Silvermedalj, 23 poäng. 10. A. Mattsson, Stockholms friv. Skarp., A.-B. Vallbergs Fabrikers Hederspris och Silvermedalj, 23 poäng.
TREDJE KLASSEN.
(Utan guldmärke.)
TÄVLING A 2. HUVUDSKJUTNING.
1. Helmer Karlsson, Tranås g. F., H. K. H. Kronprinsens Hederspris och Silvermedalj, 96 poäng. 2. Per Jönsson, Ausås och Strövelstorps, L., Juvel. Wikströms Hederspris och Silvermedalj, 95 poäng. 3. A. Lindsjö, Malmö Skyttegille, M., Grossh. Carl Lundströms Hederspris och Silvermedalj, 92 poäng. 4. Emanuel Larsson, Storsjö, H. n., Dir. Alb. Milds Hederspris och Silvermedalj, 91 poäng. 5. G. Westergren, Östersunds g., Z., A.-B. Otto Berlins Hederspris och Silvermedalj, 90 poäng.
TÄVLING B 2. PRECISIONS SERIE MOT 20-RINGAD TAVLA, 300 METER.
1. Sven Gustavsson, Rasbo, C., Hovj. K. Anderssons Hederspris, 189 poäng. 2. Aug. Nilsson, Göteborgs Skyttegille O., Hovj. K. Anderssons Hederspris, 183 poäng. 3. Ernst Nilsson, Grums g. S., Hovj. K. Anderssons Hederspris, 180 poäng. 4. Alg. W. Skoglund, Östersunds g., Z., Hovj. K. Anderssons Hederspris, 176 poäng. 5. Johan Arman, Östersunds g., Z., Hovj. K. Anderssons Hederspris, 174 poäng.
TÄVLING C 2. 600 METER.
1. J. R. Hedström, Stockholms friv. skarp., A., Skaraborgs läns Skytteförbunds Hederspris, Silvermedalj, 45 poäng. 2. Alg. W. Skoglund, Östersunds g., Z., Kapten O. Wallenbergs Hederspris, Silvermedalj, 43 poäng. 3. Erik Robertsson, Gevle friv. skarp., X., A.-B. Oxygenols Hederspris, Silvermedalj. 4. Gotthard Torelius, Hangelösa, R., A.-B. W. Denninghoffs Hederspris, Silvermedalj, 41 poäng. 5. J. Viktorsson, Norsborg—Fittja, B., Hovjuvelerare Hallbergs Hederspris, Silvermedalj, 41 poäng.
TÄVLING E 2. SEX SKOTT MOT RINGAD KVARTSFIGUR, 200 METER.
1. Karl Fabian Sikström, Lidingö, B., K. Bohus läns Reg. off.-kårs Hederspris, 6 träffar, 52 poäng. 2. J. Viktorsson, Norsborg-Fittja, B., Broströms Lin.-Agenturs Hederspris, 48- poäng. 3. F. O. Lindgren, Stockholms Central, A., G. dir. A. av Jochnichs Hederspris, 48 poäng. 4. Gustav Nilsson, Göteborgs Skyttegille, O., Ing. Pehr Bloms Hederspris, 45
poäng. 5. Axel Andersson, Hvetlanda gille, F., Skyttevärns Hederspris, 44 poäng.TÄVLING F 2. FÄLTSKJUTNING.
1. Gustav Adolf Johansson, Forshälla, O., Västkustens Petrol. Hederspris och Silvermedalj, 23 poäng. 2. Ernst Fredriksson, Benarby, O., Svensk mans Hederspris och Silvermedalj, 22 poäng. 3. Carl R. Johansson, Eksjö g., F., Dir. Axel Sjögrens Hederspris och Silvermedalj, 22 poäng. 4. Emanuel Larsson, Storsjö, H. n., Dir. F. W. Lundqvists Hederspris och Silvermedalj, 22 poäng. 5. Tor Brate, Norbergs g., U., Disp. W :son Gihsons Hederspris och Silvermedalj, 21 poäng.
VETERANKLASSEN.
TÄVLING A. HUVUDSKJUTNING.
1. Herman Lindman, Malmö gille, M., Frih. Langenskiölds Hederspris och Silvermedalj, 93 poäng. 2. O. H. Siöström, Christinedals Skyttesällskap, L., Grossh. P. Östbergs Hederspris och Silvermedalj, 93 poäng. 3. K. Kihlmark, Karlskrona, K., Gustaf sbergs Hederspris och Silvermedalj, 93 poäng.
TÄVLING F. FÄLTSKJUTNING.
1. Per Olof Åström, Malmbergets, B. D., Utrikesm. Hederstiernas Hederspris, Silvermedalj, 24 poäng. 2. Allan Wilhelmsson, Smedjebackens, W., Militär Ekip. A.-B :s Hederspris, Silvermedalj, 23 poäng. 3. August Nilsson, Karlstads S., Dir. Rob. Engströms Hederspris, Silvermedalj, 21 poäng.
TÄVLING L. PRECISIONSSKJUTNING.
(Minst 60 års ålder.)
1. Oscar Olsson, Västerås Skarp., U., Gen.-Major Ernst Linders Hederspris, 50 poäng.
2. C. A. Boman, Göteborgs Skyttegille, O., Kanslirådet Harald Wiens Hederspris, 50 poäng.
3. Jakob Lundbäck, Östra Fågelviks gille, S., Dir. Carl Andersons Hederspris, 49 poäng.
MÄSTERSKAPSTÄVLING.
1. Ernst Malmgren, Lidköping, R., Guldmedalj, 242 poäng. 2. Emil Johansson, Västerås, H., Silvermedalj, 242 poäng. 3. S. G. E. Hultkrantz, Karlskrona, K., Silvermedalj, 241 poäng. 4. Thure Holmberg, Kungsholm, A., Silvermedalj, 241 poäng. 5. Karl Schöld, Livgardet till häst, A., Silvermedalj, 240 pcäng.
GRUPPTÄVLING MELLAN SKYTTEFÖRBUND.
1. Stockholms Skytteförbund, Riksskyttestandaret samt Ledamöters av riksdagens Andra kammare Hederspris, Standardmärken till gruppdeltagarna, 1,369 poäng. 2. Malmöhus läns sky tte förbund, Lazarol fabrikens Hederspris, Bronsmedalj till gruppdeltagarna, 1,352 poäng. 3. Örebro läns skytteförbund. Pix A.-B. Hederspris, 1,324 poäng. 4. Göteborgs och Bohus läns skytte förbund. Direktör Nils Vendels Hederspris, 1,320 poäng. 5. Jönköpings läns skytteförbund. Kronobergs läns skytteförbunds Hederspris, 1,319 pcäng.
FÄLTSKJUTNING.
1. Stockholms skytteförbund. Sveriges Skytteförbunds vandringspris, Ledaniöters av Riksdagens Första kammare hederspris, Silvermedalj till gruppdeltagarna, 272 träffar.
2. Göteborgs och Bohus läns skytteförbund. Banana C :o A.-B. Hederspris, Bronsmedalj till gruppdeltagarna, 264 träffar. 3. Blekinge läns skytteförbund. Stomatolfabrikens Hederspris, 259 träffar. 4. Skaraborgs läns skytteförbund. Direktör Ivar Jacobssons Hederspris, 257 träffar. 5. Malmöhus läns skytteförbund. Göteborgs och Bohus läns skytteförbunds Hederspris, 257 träffar.GRUPPTÄVLING MELLAN SKYTTEFÖRENINGAR.
TÄVLING J. PRECISION SSKJUTNING.
1. Göteborgs Skyttegille, Grupp 3, O., A.-B. J. A. Pripp & Sons Hederspris och Silvermedalj, 536 poäng. 2. Västerås friv. Skarp., Grupp 1, U., Norma projektilfabriks Hederspris och Bronsmedalj, 532 poäng. 3. Stockholms Stads friv. Skarp., Grupp 3, A., Dir. Gust. Werners Hederspris, 529 poäng. 4. Bohusläns Regemente, Grupp 2, O., Gottlands Skytteförbunds Hederspris, 522 poäng. 5. Västerås friv. Skarp., Grupp 2, U., Christian-stads Skytteförb. Hederspris, 518 poäng.
TÄVLING K. FÄLTSKJUTNING.
1. Östermalm, Grupp 1, A., Göteborgs Handelstidn. Hederspris och Silvermedalj, 64 poäng.
2. Lidköpings f. Grupp R., Friherre Nils Trolles Hederspris och Bronsmedalj, 63 poäng.
3. Bohusläns Regemente, Grupp 2, O., Häradsh. M. Vallenbergs Hederspris, 62 poäng.
4. Kungl. Karlskrona Kust. Art. reg., Grupp 1, K., Norrbottens skytteförb. Hederspris, 62 poäng. 5. Ljungby f. Grupp 1., G., K. Livgren. reg. officerskårs Hederspris, 61 poäng.
Bestyrelsen för Riksskyttetävlingen 1923 vill begagna tillfället att till Sveriges Idrottsspel framföra sitt varma tack för all den välvilja och all den hjälp, som från Spelens sida kommit den till del. Utan att gå in i detalj vilja vi särskilt framhålla det stora anslag, som Riksskyttetävlingen erhöll, och allt intresserat och hjälpsamt tillmötesgående med råd och dåd, med trycksaker och inkvartering, som blev för Riksskyttetävlingen av synnerligen stort värde.
Ävenså frambäres ett varmt tack till alla medverkande, ingen nämnd och ingen glömd, för oförtrutet, uppoffrande arbete, som resulterade i tävlingarnas glansfulla genomförande och utgjorde en nödvändig förutsättning härför, samt ett varmt tack till alla dem, enskilda och sammanslutningar, föreningar och förbund, som genom bidrag till priser åstadkommo en prissamling, som i storslagenhet och värde torde söka sin like. Skjutningarna äro nu ett minne blott, men i 1 oo-tals svenska hem tala ståtliga priser om deltagande i sommar- och soldagarnas Riksskyttetävling i Göteborg 1923.
CARL RODHE.
. J. Welin-Berger.
GÖTEBORGSREGATTAN
Den inom Sveriges Idrottsspels ram av Göteborgs Kungl. Segel Sällskap, Segelsällskapet iEolus, Segelsällskapet Fram och Badgästernas Segelförbund anordnade Göteborgsveckan 1923 blev en av de mest lysande regattaveckor som hållits i nordiska farvatten. Tillslutningen var större än vid någon föregående regatta. Kappseglingsprotokollen upptogo sammanlagt nära 190 båtar av de mest skilda typer från tiptop moderna internationella jakter till gamla hederliga kosterbåtar. Sex nationer voro representerade, nämligenförutom Sverige, Norge med 18 båtar, Finland med 4, Danmark med 3, Holland med 3 och Tyskland med 1 båt. Av svenska platser utom Göteborg hade Uddevalla sänt 11 båtar, Stockholm 7, Karlsborg 5, Malmö, Karlstad och Stenungsund vardera 2 båtar.
Det regniga och blåsiga väder, som hela sommaren förföljde alla anordningar i samband med Göteborgs stads jubileumsutställning, passade under regattadagarne den 11—15 juli på att ta sig en isynnerhet för den åskådande publiken välkommen vila. Solsken och värme rådde från första dagen till den sista, men som intet är fullkomligt hade seglarne ett par dagar stor orsak att knota över för dålig vind. Det var mest lättvindsbåtarne, som fingo sitt lystmäte.
Regattan inleddes den 11 juli med Göteborgs Kungl. Segel Sällskaps kappsegling å de vanliga banorna utanför Långedrag. Kvällen förut hade hållits välkomstfest å Långedrags restaurant. Den 12 juli hade S. S. Hiolus sin distanskappsegling å banan runt Vinga och Tistlarne samt höll på aftonen regattafest å Långedrag. Den 13 juli höll G. K. S. S. stor regattamiddag å Utställningens huvudrestaurant. Den 14 juli försiggick G. K. S. S:s distanskappsegling, för de större klasserna på den 47 sjömil långa havs-banan runt Läsö Trindels fyrskepp, samtidigt med att S. S. Fram och Badgästernas Segelförbund hade sina distanskappseglingar i skärgården. På aftonen höllo de två sistnämnda sällskapen regattafest på Långedrags restaurant. Och slutligen den 15 juli mönstrade de fyra sällskapen hela den samlade kappseglingsflottan på olika triangelbanor till ögonfägnad för den stora publik, som från stränder, ångare, motor- och segelbåtar åsåg de hundratals vita seglens glidande färd över blåvattrade, sollysta vatten. Som avslutning på regattan var supé med dans på Långedrag.
ISOKosterbåtsstart den 15 juli.
Sportsligt sett voro utlänningarne i de modernare klasserna svenskarne överlägsna. Norrmännen hemförde icke mindre än 21 heders- eller första pris, finländarne 6, danskarne 3 och holländarne 2 hederspris, förutom en hel del priser av lägre valörer.
De större internationella klasserna voro som vanligt under de senare åren sparsamt företrädda. Den ståtligaste var obestridligen den norska 15-jakten »Magda X», som före kriget under tysk flagg och med namnet »Sophie Elisabeth» var en av de mest segerrika på nordeuropeiska kappseglingsbanor. Vidare märkte man de vackra norska 12-orna »Irene» och »Vineta», den svenska 15-metersyawlen »Mariska» o. s. v. Spännande tävlingar ägde rum i 10-metersklassen mellan den knappt årsgamla danska »Seawanhaka» och den över tolvåriga svenska »Kitty», varvid den sistnämnda räddade hem ett av de fyra första prisen i ren segling.
I NL-klasserna uppträdde flera bekanta från gångna tiders regattor såsom den norska »Skum V», känd under namnet »Irmelin Rose» i den på sin tid intresserade sportsmannen baron Blixen-Fineckes ägo, den präktiga »Phym», 95-an »Margaret» (ex. »Göta» och »Inga Lill»), 120 km. »Else», 95-an »Svanehvit» (f. d. »Elsa») m. fl. Likaså märkte man de båda i2-m:s norska spetsgattarne »Ull» och »Ullabrand», som sällan försumma en västkustregatta.
Skärgårdskryssarne hade små chanser i det lätta vädret. Stockholms-båten »Ebella» kunde ej klara sig mot sina extrema rivaler 95-orna »Marga IV» och »Britt-Marie», vilka systerligt delade upp första prisen, medan den yngre »Roxane» blev utan. I 55 kvm. klassen hade den från Finland inköpta »Hexan» tre lyckosamma dagar, medan »Märta IV», som vill ha vind, fick nöja sig med ett första pris. 40 kvm. klassen var uppdelad i årgångar som flaskorna i en vinkällare. I årgången 1920 slog Estlandersnya »Zuleika» tre dagar den av tysken Rasmussen ritade »Tisteln», i årgången 1919 tog den av Anker konstruerade »Irene IV» alla prisen och i årgången 1916 seglade Est-landers »Tosca» i ensamt majestät. Ingen enda av de deltagande båtarne i denna klass var av svensk konstruktör.
Största intresset både bland publik och seglare tilldrog sig internationella 6-metersklassen, som räknade icke mindre än 22 båtar i tävlan av 24 anmälda. De 18 oruffade båtarne i klassen representerade tio olika konstruktörer. Anker företräddes av 8 båtar, nämligen den holländska »Golliwog» (byggd 1923), de danska »Oui Oui» (1922) och »Guldfluen» (1921), den svenska »Sitka IV» (1921) och de norska »Boreas» (ex. »Elisabeth II», 1921), »Irene V» (1922), »Elisabeth IV» och »Rseka» (1923), Fife av 2 båtar, den holländska »Willem Six» och den svenska »Geijan» (båda 1923), Nygren av Stockholmsbåten »Aloha», Holmström av den svenska »Idol», Herlin av »G. K. S. S. 1923», Zaké Westin av den finländska »Kerttu», Estlander av »Caramba», Gunnar Stenbäck av »Olkkala», holländaren Leutsch de Vriejg av »Hollands Hope» och tysken Rasmussen med »Margarethe», alla nya för året.
De holländska båtarne voro avgjort överlägsna. Första priserna voro fördelade mellan »Willem Six», »Hollands Hope», »Boreas» och »Caramba», men den förstnämnda erhöll högsta genomsnittspoängen och tog därmed
G. K. S. S:s ordförandes ståtliga poängpokal i klassen. Närmast i poäng kom »Hollands Hope», därnäst »Caramba» och »Boreas». De svenska båtarne voro duktigt handicapade av holländare, norrmän och finländare.
I 30 kvm. skärgårdskryssareklassen uppnådde Herlin-båten »Hai II» de bästa genomsnittsresultaten. Första prisen voro dock delade mellan »Hai», »Celer», »Stockholms S. S.» och »Kismet». Ett betydande inslag i kappseglingarna utgjordes av de för kosterbåtarne anordnade tävlingarna i vilket ett 70-tal dylika båtar deltogo. Denna vår äldsta svenska lustjakttyp visade ännu en gång att den har en livskraft och en användbarhet, som går vida över senare tiders många olika båtkonstruktioner.
Det var en lika intressant som ståtlig regatta, där mångfalden äldre typer bidrog att åstadkomma imponerande massverkan. Den gjorde också mycket för att väcka intresset bland våra seglare för internationell tävlan.
N. Bilhall.
Grupp av 6 or: De 3 närmaste: Golliwog, Irene V, Willem Six.Göteborgs Kungl. Segel Sällskap.
Segel Sällskapet ZEolus, Göteborg. Badgästernas Segelförbund, Göteborg. Segelsällskapet Fram; Göteborg.
Aalborgs Seilklub, Aalborg.
Bergens Seilforening, Bergen.
Carlsborgs Segel Sällskap, Karlsborg.
Danzig Zoppoter Yacht-Club, Danzig.
Göta Segel Sällskap, Stockholm.
Kullaviks Kanot & Kappseglings Klubb, Kullavik.
Koninklijke Nederlandsche Zeil- en Roeiver-eeniging, Amsterdam.
Karlstads Segel Sällskap, Karlstad.
Kongelig Dansk Yachtklub, Köpenhamn. Kongelig Norsk Seilforening, Kristiania. Kungl. Svenska Segel Sällskapet, Stockholm. Malmö Yacht Klubb, Malmö.
Ny länska Jaktklubben, Hälsingfors. Norddeutscher Regatta Verein, Hamburg. Segel Sällskapet Brunnsviken, Stockholm. Stenungsöns Segel- & Motorbåts Klubb, Ste-nungsön.
Stockholms Segelsällskap, Stockholm.
Segel Sällskapet Viken, Uddevalla.
Segel Sällskapet Westgötarne, Lidköping. Segel Sällskapet Ägir, Uddevalla.
Turun Pursi Seura, Åbo.
REGATTANS LEDNING OCH FUNKTIONÄRER VORO FÖLJANDE:
Hedersordförande: Landshövding Oscar
von Sydow.
Ordförande: Skeppsredare Dan Broström.
Sekreterare: Kamrer N. Billvall.
Regattastyrelse: Fil. d :r Gustaf Ekman, v. ordf., Konsul Th. Alpen, Auktionskom-missarie C. O. Bothén, Konsul F. W. Forsberg, Direktör Harald Gedda, Handlande I. Lamberg, Direktör Hilding Larsson, Tull-överkontrollör Alb. Pehrson, Konsul C. G. Weinberg, Fabrikör J. Wilhelmson.
Seglingsnämnd (prisdomare) för G. K. S.
S.: Direktör John Larson, v. ordf., Advo-
kat Gustaf Fitger, Handlanden Ture Lindahl; för S. E. JEolus: Handlanden Ro-
bert Lindstrand, v. ordf., Ingenjör Bror Werner, Redaktör Fritz Scheel; för B. S. F.: Kontorschef Knut H. Eckert, v. ordf., Överingenjör G. Grauers, Bokhandl. V. Wetter-gren; för S. S. Fram: Verkmäst. E. Sihl-berg, v. ordf., Kassör Knut Johanson, Handlanden A. Ryberg.
Som funktionärer vid start och mål tjänstgjorde: Kamrer N. Billvall, v. ordf., Herr H. Andersson, Handlanden Algot Berg, Herr S. Billquist, Handlanden Erik Collin, Kassör Axel Janson, Handlanden C. D. Nilsson, Skeppsredare Per Waller.
Hamnkommitté: Ingenjör Svante Forster, v. ordf., Herr Erik Pettersson, Herr G. Tem-berg, Handlanden T. Zachrisson.
Press- och mottagningskommitté: Kapten Olof Traung, v. ordf., Handlanden C. G. Fast, Herr Knut Friberg, Handlanden Andrew Olsson, Ingenjör Ivan Peterson.
Fcstkomitté: Direktör R. Martens Foug-
ner, v. ordf., Herr A. Friberg, Assurans-tjänsteman Emil Johansson, Handlanden Otto Tornberg.
Mätning smän: Ingenjör N. Osw. Nilsson, Ingenjör Folke Seldén, Ingenjör G. R. Liljegren, Ingenjör Edv. Schuler, Verkmästare Sven Olsson.Kanotregattan s högkvarter: G. K. F:s båthus.
KANOTREGATTAN 11-15 JULI
Kanottävlingarna under Spelen kunde ju inte räknas till de stora publiksakerna, men intresset för dem var inte mindre för det hos dess deltagare och övriga intresserade. Tävlingarna förmådde också vinna en tillslutning, som sällan tillförene setts, och deltagare kommo från io svenska föreningar och 6 utländska.
Femtiotalet deltagare inlogerades under tävlingarna i Göteborgs Kanotförenings båthus på Saltholmen, där ett mer än rörligt liv utvecklades re-gattadagarna. Genom ny brygga i hamnen och diverse extra anordningar hade det beretts skyddad förtöjning åt de närmare 50 deltagande båtarna.
Sverige, Danmark, Tyskland och Amerika voro representerade vid re-gattan. Speciellt märkligt var ju, att U. S. A. tack vare kanotregattan ändå blev representerat vid Sveriges Idrottsspel, låt vara att det endast var med
en enda deltagare, mr W. Lux i »Faun», representeran- , de American Cano Ass. Tyskland representerades bl. a. av Deutscher Kanu-Verbands ordförande, herr Reinicke.
Tävlingarna gynnades av utmärkt tävlingsväder och inleddes den 11 juli med pad-deltävlingen om svenska mästerskapet på 1,500 meter, som lämnade vidstående resultat. 16 deltagare startade.Faun, Lill-Kullan och Pips.
PADDELTÄVLING OM SVENSKT MÄSTERSKAP Å 1,500 METER.
1. Sven Jansson, I. K. S., 7 min. 593/5 sek. 2. Manne Karlsson, U. K. F., 8 min. 31/1o sek. 3. Ernst Sandberg, I. K. S., 8 min. 187/io sek.
Gynnades onsdagens tävlingar av idealiskt sommarväder med leksaksbris så blåste det friskare vindar på torsdagen under den internationella paddel-tävlingen å 1,500 meter, varför banan mellan Rödskären och Jonsholmen nu på tyskarnas begäran lades omvänt, för att icke den grövre sjön skulle komma akterifrån. Svenskarna voro givet överlägsna de utländska representanterna, som icke nådde upp till någon placering.
INTERNATIONELL PADDELTÄVLING Ä 1,500 METER.
1. S. Jansson, I. K. S., 9 min. 184/5 sek. 2. Manne Karlsson, U. K. F., 9 min. 303/5 sek. 3. Erik Storm, I. K. S., 9 min. 353/5 sek.
Starten för första pokalseglingen om svenska v ändrings pokalen i kanot-seglingen ägde rum på torsdagen kl. 10 f. m. ute vid Jonsholmarna, varifrån banan sträckte sig Ö. S. vit märkeflagg vid Förö norra udde—W. N. gul märke-flagg vid Kashamn—mållinjen. Banan seglades 2 gånger (8 dist.-minut.). Seglingarna om denna pokal fortsattes på både fredagen och lördagen och, som framgår av om-stående protokoll, stodo efter de tre seglingarna de båda främsta båtarna lika, varför omsegling dem emellan måste ske. Faun, u. S. A.PROTOKOLL VID SEGLINGARNA OM SVENSKA VANDRINGSPOKALEN I
KANOTSEGLING 1923.
Den 12 Juli 1923. Banan medsols. Vind W. c:a 6 sek.-m. N:o Namn Rorsman Fören. Seglad tid Points S:ma points 1 Lillkullan G. Lundquist K. K. K. K. 2.3.5 1 1 2 R II B. Skoglund Å. S. S. 2.5.49 2 2 3 Kråkan C. Tengblad F. K. I. 2.6.51 3 3 4 Ess II A. Johnsson G. S. S. 2 10.21 4 4 5 Pips W. Steffenburg G. K. F. 2.15.40 5 5 6 Kerstin E. Nilsson S. s. s. 2.16.14 6 6 7 Ann-Marie A. Magnusson K. K. F. avstod 8 8 8 Ge-Ge S. Torell K. K. F. » 8 8 Den 13 Juli 1923. Banan medsols. Vind WSW. c:a 5 sek. m. 1 Ess II A. Johnsson G. S. S. 1.47.54 1 5 2 R II B. Skoglund Å.’ S. S. 1.48.10 2 4 3 Ge-Ge S. Thorell U. K. F. 1.51.35 3 11 4 Lillkullan G. Lundquist K. K. K. K. 1.53.23 4 5 5 Kråkan C Tengblad F. K. I. 1.53.51 5 8 6 Pips W. Steffenburg G. K. F. 1.57.4 6 11 7 Kerstin E. Nilsson S. S. s. 1.59.54 7 13 8 Ann-Marie A. Magnusson K. K. F. 2.7.37 8 16 Den 14 Juli 1923. Banan motsols. Vind WNW. c:a 4 sek. m. 1 Ess II A. Johnsson G. S. S. 1.55.47 1 6 2 R II . B. Skoglund Å. s. s. 1.58.17 2 6 3 Ge-Ge S. Thorell U. K. F. 1.58.31 3 14 4 Lillkullan G. Lundquist K. K. K. K. 2.3.50 4 9 5 Kråkan C. Tengblad F. K. I. 2.6.17 5 13 6 Pips W. Steffenburg G. K. F. 2.7.14 6 17 7 Kerstin E. Nilsson s. s. s. 2.8.0 7 20 8 Ann-Marie A. Magnusson K. K. F. 2.9.5 8 24 Den 14 Juli 1923. Omsegling. Banan medsols. Vind. WNW. c:a 4 sek.-m. 1 Ess II A. Johnsson G. S. S. 2.13.42 1 7 2 R II B. Skoglund Â. s. s. 2.16.45 2 8
Den nationella och internationella paddeltävlingen å 10,000 m. gingo samtidigt på fredagen på bana från startlinjen vid Jonsholmen—N. W. Rödskären—N. Förö norra udde—W. S. Ö. Skomakaren—S. W. Rödskären— mållinjen. Av de 26 startande fullföljde 23 denna synnerligen krävande tävling. Icke heller här förmådde utlänningarna göra sig gällande. Den nationella tävlingen gällde svenska mästerskapet.
NATIONELL OCH INTERNATIONELL PADDELTÄVLING Å 10,000 METER.
N:o Namn Fören. Tid Lagtävling 1 2 3 Manne Karlsson Erik Storm Sven Jansson V. K. F. I. K. S. » 55. 58 56: 19 56: 58 Lag /. V. K. F. M. Karlsson 55:58 O. Pettersson 57:27 S. Fredriksson 57:41 2:51:6Utom pokalseglingarna upptog regattaprogrammet även tvenne distanskappseglingar, som avhöllos den 13 och den 15 juli. I den senare av dessa deltog för första gången den amerikanske representanten, som först under lördagen anlänt till Göteborg. Hans kanot var försedd med glidbräda och skiljde sig även i övrigt starkt från våra kanottyper. Den deltog utan respit i klass III-B. I den mojnande vinden på söndagen kom den emellertid ohjälpligt till korta, och dess förnämsta egenskap att vara ett fullständigt »slörvidunder» kom inte alls till synes. Efter den egentliga regattan gjordes emellertid ett par vackra seglingar av amerikanaren, där han tack vare sitt fenomenala slörande slog vinnaren av kanotpokalen. Distanskappseglingarna gingo av stapeln på banan: Startlinjen vid Jonsholmen—Ö. S. Lilla Måse-kullen—S. St. Källö—N. Känsö—W. Stålholmen—W. N. Galtö Huvud— N. Rivö Huvud—mållinjen. (10 dist.-min.).
RESULTAT VID DISTANSKAPPSEGLINGEN DEN 13 JULI 1923.
N:o Namn Rorsman Fören. Ankomst tid Seglad tid Anm. 29 Vlass V. Firr I F. Bergwall s. s. s. 5.3345 2.33.45 I pris 30 Do-Do S. Hallberg s. s. s. 5.34 35 2.34.35 II > 27 Westa E. Holm Å. s. s. 5.35.00 235.00 ITI » 28 Dolce A. Skoglund Å. s. s. 5 35.00 2.35.00 III > j 27 Vlass III B. Westa E. Holm Å. s. s. 5.34.35 2.29.35 I pris 26 Doppingen E. Bange G. K. F. 5.35.25 2 30.25 II » 30 Do-Do S. Hallberg s. s. s. 5.36.05 2.31.05 III » 1
RESULTAT VID TRIANGELKAPPSEGLINGEN DEN 15 JULI 1923. N:o Namn Rorsman Fören. Ankomst tid Seglad tid Anm. Klass V. 27 Westa E. Holm Å. S. S. 1 47.46 3.17.46 I pris 26 Doppingen E. Bange G. K. F. 2 1.23 3.31.23 11 > 30 Do-Do S. Hallberg s. s. s. 2 1 31 331.31 III » Klass III B. 4 Ess II A. Johnsson G. S. S. 1 44.55 39.55 I pris 3 R II B. Skoglund Â. S. S. 1 50 22 3.1522 II » 8 Ge-Ge S. Thorell U. K. F. 1.51.25 3 16.25 III »
RODD
För att utföra alla tekniska förarbeten för och arrangera Sveriges Idrotts-spels tävlingar i rodd tillsattes redan 1917 en specialkommitté för rodd, vilken efter en del kompletteringar fick följande slutliga sammansättning:Christiania Roklub. Nordiska mästare.
Ordförande: Direktör Humbert Dahlgren,
Göteborg.
V. ordf.: Kapten Reinh. Bråkenhielm, Göteborg.
Sekreterare: Avdelningschef Victor Borling, Göteborg.
Kassör: Handlanden Leif Sörvik, Göteborg. Övriga ledamöter: Direktör Gustaf Uddenberg, Göteborg, Direktör Sven Hellström, Göteborg, Ingenjör Allan Hamboldt, Göteborg, Disponent V. Zetterlund, Vaxholm.
Kommitténs arbete gick i första hand ut på att fastställa programmet för roddtävlingarne samt besluta om vilken bana som skulle användas.
Roddkommittén fastställde följande program: Åttaårade utriggare, Fyra-årade utriggar, Fyraårade inriggare, single-sculls samt Fyraårade utriggare utan styrman. För de nordiska länderna medtogos därjämte lättvikts- och juniorklasserna i utriggade och inriggade fyror.
Beträffande banan hade kommittén att välja mellan de båda banorna på Långedrag och den ovanför Hisingsbron i älven belägna banan. Efter nog-grannt övervägande av resp. banors fördelar och nackdelar beslöt kommittén till slut förlägga tävlingarne till älven med mål vid Fribassängen. Den största nackdelen men denna bana är den rätt skarpa krök som finnes c:a 500 meter från starten, men å andra sidan erbjuder den gott skydd mot alla vindar, vilket ej kan sägas om banorna på Långedrag.
För förvaring av båtarne hade Göteborgs Roddklubb ställt sitt båthus vid Säveån till förfogande. En del anordningar vidtogos för att öka utrymmet och en ny flotte anskaffades.
Kommittén hade av Svenska Roddförbundet erhållit i uppdrag att i samband med Spelens regatta anordna Nordiska Mästerskapstävlingar i rodd, och förlädes dessa till lördagen den 14 juli under det Spelens internationella regatta avhölls söndagen den 15 juli.Berliner Ruderclub >Sport Borussia». l:sta pris bland utriggade åttor.
Vid anmälningstidens utgång hade följande klubbar anmält sitt deltagande :
Brittania Rowing Club, England. Clapton Warwich R. C., England. Iris Rowing Club, England. Sport-Borussia, Berlin, Tyskland. Lübecker Ruderclub, Tyskland. Polnischer Ruderverband, Polen. Danske Studenters Roklub, Danmark. Roforeningen ”Kvik”, Danmark. Aarhus Roklub, Danmark.
D. F. D. S. Idraetsklub, Danmark. Aalborg Roklub, Danmark.
Christiania Roklub, Norge. Baerums Roklub, Norge.
Bergens Roklub, Norge.
Norske Studenters Roklub, Norge. Vaxholms Roddförening, Sverige. Höganäs Roddförening, Sverige. Vänersborgs Roddklubb, Sverige. Göteborgs Roddförening, Sverige. Uddevalla Roddklubb, Sverige. Göteborgs Roddklubb, Sverige.
Flera länder, såsom Finland, Österrike, Ungern, Italien, Tjeckoslovakien, hade visat stort intresse för Spelen och gärna önskat deltaga, men valutasvårigheterna ställde oöverstigliga hinder i vägen.
Regattan inleddes med Nordiska Mästerskapstävlingar lördagen den 14 juli kl. 5 e. m. Nordiska regattan kunde i år glädja sig åt en betydligt livligare anslutning än tidigare varit fallet. Endast Finland saknades, och det var ju beklagligt, enär finnarna anse sig vara gott i jämnhöjd med de övriga nordiska länderna.
I lopp I, Fyraårade utriggare med styrman, tävlades om Nordiska Rodd-förbundets mästerskapspokal, skänkt av Dir. K. K. Stamsö. Pokalen bliver det lands egendom som först vinner den 4 gånger. Vinnare 1920, 1921 och 1922: Sverige.
Svenska Roddförbundet representerades av det välkända Vaxholmslaget. Strax efter starten kämpade danskarne och norrmännen om ledningen, vilken norrmännen definitivt syntes vilja belägga. Vaxholmsroddarne togo detH. Rehberg, Danmark. Nordisk mästare i single-scule.
emellertid lugnt och ökade så småningom för att i mål vara hela 5 sekunder före norrmännen, som i sin tur hade 4.6 sek. tillgodo på danskarne. Det var en vacker seger och den fåtaliga publiken, som fattat posto vid målplatsen, hyllade segrarne med stormande bifall. Vaxholms tid var 7 min. 14 sekunder.
I lopp II, Fyraårade inriggare, gjorde Höganäs Roddförening en vacker prestation. Efter en dålig start arbetade sig laget upp, och när ungefär 500 meter återstodo kunde det taga ledningen. Danskarne kommo emellertid med en utomordentlig inrodd, och Höganäs fick finna sig i att belägga andra platsen framför norrmännen. Tiderna voro: Danmark 7 min. 35.2 sek., Sverige 7 min. 37.2 sek. och Norge 7 min. 40.2 sek.
I lopp III, Fyraårade utriggare utan styrman, ställde blott lag från Danmark och Sverige upp. Tävlingen ifråga är ny i sitt slag här i landet, varför man ej väntade någon svensk seger. Det blev även Danmark som segrade på 7 min. 5 sek. Svenskarne använde 9.8 sek. längre tid.
I lopp IV, single-sculls, representerades Danmark av Rehberg, Norge av Ljungman och Sverige av Folke Möller. Norrmannen blev emellertid illamående under loppet, och det blev mellan Rehberg och Möller striden kom att stå. Möller rodde stilfullast, vilket dock ej räckte — dansken segrade med en kvarts båtlängd. Tid 8 min. 9 sek. Möllers tid var 8 min. 10.2 sek.
I lopp V, utriggare åttor, segrade Norge, som representerades av Christiania Roklubs ryktbara åtta, överlägset över Danmark. Tid: 6 min. 33.2 sek. och Danmark 6 min. 43.2 sek.
Den internationella regattan tog sin början med kvalificeringstävlingar söndagen den 15 juli kl. 11 f. m. Även nu kunde roddarne glädja sig åt ett finfint tävlingsväder, även om det låg en viss kvalmighet i luften.LOPP I, FYRAÄRADE UTRIGGARE MED STYRMAN.
I heat 1 startade Vaxholms Roddförening och Britannia Rowing Club. Vaxholm segrade som det ville på en tid av 7 min. 8.5 sek. Britannia använde 7 min. 25.4 sek.
I heat 2 ställde ingen av de anmälda båtarne upp, varför föregående lopp blev final.
LOPP II, SINGLE-SCULLS :
I heat 1 segrade Rehberg, Danmark, över Finn Johannesen, Norge. Tiderna voro: 8 min. 7.3 sek. och 8 min. 8.7 sek. Rehberg hade ett styvt arbete med Johannesen, som endast var en halv båtlängd efter i mål.
I heat 2 segrade Folke Möller, Göteborgs Roddklubb, över Wrobel, Polen och Radmall, England. Möller var sina motståndare mycket överlägsen. Tiderna voro resp. 8 min.
11.1 sek., 8 min. 36.4 sek. och 9 min. 37.2 sek.
LOPP III, FYRAÄRADE INRIGGARE.
Heat 1 vanns av Baerums R. K. över Aarhus R. K. och Göteborgs R. F. Tiderna voro : 7 min. 3.2 sek., 7 min. 9.3 sek. och 7 min. 15 sek.
Heat 2 vanns av Bergens R. K. över Göteborgs R. K. Tid: 7 min. 16.4 sek. och 7 min. 17.8 sek.
LOPP IV, FYRAÄRADE UTRIGGARE UTAN STYRMAN.
Roforeningen ”Kvik” startade ensam i första heat och använde en tid av 6 min. 53.2 sek. I andra heat startade ingen av de anmälda båtarne, varför föregående heat blev final.
LOPP V, FYRAÄRADE INRIGGARE, JUNIORER.
Heat 1: Segrare Vänersborgs Roddklubb. Tid: 7 min. 52.1 sek. Uddevalla R. K. Tid: 7 min. 57.6 sek.
Heat 2 blev walk over för Göteborgs Roddklubb. Tid: 8 min. 14 sek.
LOPP VI, ÄTTAÄRADE UTRIGGARE:
I heat 1 visade Christiania Roklubs ”Henleyåtta” åter sin överlägsenhet och vann övertygande på en tid av 6 min. 46.8- sek. Danske Studenter använde 6 min. 54 sek. och Englands åtta 7 min. 17.4 sek.
Heat 2 blev walk over för Berliner Ruderclub ”Sport-Borussia” som använde en tid av 6 min. 40.8 sek.
Finaltävlingarna togo sin början kl. 4 e. m.
Fyraårade utriggare med styrman: Vaxholms Roddförening erövrade 1 :a pris med en tid av 7 min. 8.5 sek. 2:a pris Britannia R. C. Tid: 7 min. 29.4 sek.
Fyraårade utriggare utan styrman: 1 :a pris Roforeningen ”Kvik”. Tid: 6 min.
53.2 sek.
Single-seuils: Här möttes Möller, G. R. K., och Rehberg, D. F. D. S. Resultatet blev att Möller segrade ganska överlägset på en tid av 7 min. 45.6 sek. Henning Rehberg fick 2:a pris på en tid av 7 min. 58 sek.
Fyraårade inriggare: 1 :a pris Baerums R. K. Tid: 7 min. 32 sek. 2:a pris Bergens R. K. Tid: 7 min. 42.2 sek.
Fyraårade utriggare, juniorer: 1 :a pris Vaxholms R. F. 7 min. 27.3 sek. 2 :a pris Christiania R. K. 7 min. 38.4 sek.
Fyraårade inriggare, juniorer: 1 :a pris Göteborgs R. K. 7 min. 23 sek. 2 :a pris Vänersborgs R. K. 7 min. 32 sek.Åttaårade utriggare: Till finalen i denna båttyp kvarstodo Sport-Boorussia och Chri-
stiania Roklub och man hade väntat sig en spännande tävlan. Härav blev emellertid intet, ty strax efter starten inträffade en kollission, som skadade bägge båtarne. Skadorna voro snart avhjälpta, och omrodd föreslogs, men norrmännen, som enligt prisdomarens åsikt var den felande parten, vägrade starta på nytt, varför tyskarne fingo ro ensamma över banan. De erövrade 1 :a pris på en tid av 6 min. 18 sek.
Från allmänhetens sida blevo roddtävlingarne, vilka dock voro de största som avhållits i Sverige, om man undantager Olympiska Spelen 1912, föga uppmärksammade. Orsaken härtill torde få sökas dels i en viss trötthet hos den intresserade publiken, vilken, då roddtävlingarne började, redan fått nog av de föregående veckornas många sportevenemang, dels också det vackra sommarväder som lockade publiken ut i skärgården.
V. B or lin g.SVERIGES IDROTTSSPELS EFTERMÄLE
Skall man söka att i få ord uttrycka vad som uppnåtts genom Sveriges Idrottsspels förverkligande så får man först fastslå att Spelen i flera avseenden överträffat förväntningarna. Bäst kunde detta måhända utläsas i —1 Stockholmstidningarnas kritik före och efter tävlingarna. Den kritik, som före tävlingarna vid olika tillfällen framkom mot kommitténs arrangemang o. dyl. förbyttes under och efter Spelen till vackra erkännanden, som bl. a. klart framhöllo, hur Sveriges Idrottsspel varit en tävling av olympisk karaktär, som verkligen i flera hänseenden kunnat ställas vid sidan av de »riktiga» olympiaderna.
Att alla högt spända förväntningar icke kunnat infrias är ju mer än förklarligt, då man betänker, vilka svårigheter Organisationskommittén haft att övervinna av ekonomisk och politisk art vid sidan av själva det i och för sig ytterligt krävande organisationsarbetet. Men jämför man Idrotts-bladets horoskop vid organisationsarbetets igångsättande med det faktiska resultatet måste man glädjas över det förlopp Spelen verkligen fingo.
Vid Spelen hava dock 15 länder inom Europa representerats och dessutom representanter för Australien, Asien och Amerika. (Häribiand många verkligt representativa trupper såsom Finland 65 man, Tyskland 60 man, Österrike 50 man o. s. v.) Enbart gymnastikfesten samlade 8,000 deltagare och blev därigenom all svensk idrotts hittills största fest. Det lyckades också att inom vissa idrottsgrenar till idrottslig tävlan sammanföra de forna fienderna från världskriget England och Tyskland utan att några som helst störande intermezzon därvid förekom.
Att Spelens ekonomi icke gick ihop var beroende på orsaker, över vilka O. K. icke kunde råda och därtill bidrog, utom ogynnsamma väderleksförhållanden vid ett flertal viktiga tävlingar, främst de dåliga kommunikationsförhållandena till Slottsskogsvallen. De av O. K. två år tidigare uppgjorda kalkylerna höllos märkvärdigt väl beträffande utgifterna, trots den betydligt ökade anslutningen till Spelen, men de beräknade inkomsterna kunde ej uppnås. Men det kan måhända räknas som ett värdesättande av Spelens genomförande att stadsfullmäktige i Göteborg så gott som utan debatt beviljade O. K. det anslag å 80,000 kr., som erfordrades för bristens täckande. Det förtjänar påpekas, att, fast tävlingarna i ett flertal grenar fullt hade en olympisk omfattning, höllos dock organisationskostnaderna betydligt lägre än för de olympiska spelen i Stockholm, detta fullständigt oavsett den försämring penningvärdet sedan dess undergått.INKOMSTER OCH UTGIFTER VID SVERIGES IDROTTSSPEL 1923.
Inkomster: Utgifter:
Göteborgs stads anslag till orga-
nisation ...................... 105,737 : 43
Gåvor m. m........................ 9,309 : 68
Allmän idrott .................. 33,594: 12
Gymnastik ....................... 24,303 : 57
Fotboll ........................ 47,542:38
Rodd ........................... 447: —
Brottning ...................... 3,727 : 50
Tennis ........................... 4,117: —
Simning .......................... 8,802 : 64
Skolidrott ......................... 609 : —
Lek och folkdanser ............. 561: —
S:a Kronor 238,751: 32
Administration .................. 29,039 : 45
Allmän idrott .................... 21,796 : 42
Gymnastik ........................ 16,459 : 90
Rodd ................................ 8,016:15
Fotboll ......................... 33,712: 12
Armégevärsskytte .................. 6,000 : —
Brottning ......................... 8,775 : 41
Jaktskytte ........................ 2,900: —
Tennis ........................... 11,424:33
Cykel ........................... 2,871: 65
Kanot ............................. 1,500 : —
Simning .......................... 11,986:15
Spelens reklam .................. 25,704: 07
Pris, plaketter och stans ....... 15,540 : 82
Skolidrott ...................... 2,781: 82
Representation .................. 5,171: 65
Planhyra ......................... 25,258:73
Inventarier ....................... 2,871: 54
Modern femkamp .................. 1,785 : 55
Segling ......................... 1,719: 37
Lek och folkdanser ............... 1,186 : 63
Intern, skjutning .................... 500: —
Räntor ............................ 1,749:56
S :a Kronor 238,751: 32
Som exempel på hur Spelen uppskattats inom och utom Sverige anföres här nedan några av de tacksägelsebrev, som efter Spelen kommit Organisationskommittén tillhanda. Som ett kuriosum bifogas till sist ett tidningsurklipp ur en tysk tidning med skildring av ett mottagande av en segrande idrottsman vid hans hemkomst från Göteborg.
Helsingfors d. 19 Juli 1923.
Sveriges Idrottsspel i Göteborg, H. Herr Grosshandlare Leopold Englund, Göteborg.
Sedan våra idrottsmän numera hemkommit från Idrottsspelen i Göteborg, är det för Finlands Gymnastik- och Idrottsförbund en angenäm plikt, att till Spelens Organisationskommitté och särskilt till Eder, Herr Grosshandlare, frambära sitt hjärtliga tack för den välvillighet, som kommit de finska idrottsmännen till del i Göteborg. Vi äro Spelens organisatörer särskilt tacksamma för att Ni beredde oss tillfälle att taga del i Edra lysande tävlingar. De finska idrottsmännen komma att bevara de dagar de tillbragt i Göteborg såsom Edra gäster som ett av de ljusaste minnena från sina idrottsupplevelser. Än en gång fingo vi erfara, att våra svenska värdar äro oöverträffade i världen vad beträffar spelarrangemang.
Vi hoppas på det livligaste, att också dessa spel varit ägnade att närma de båda grannländerna, vilkas historia genom tiderna så intimt sammangått. Särskilt vore det oss angenämt i fall samarbetet och umgänget å idrottens område mellan Sverige och Finland bleve alltmera intimt och livligt.På de i Spelen deltagande idrottsmännens och Finlands Gymnastik- och Idrottsförbunds vägnar bedja vi än en gång, att få tacka för all den uppoffrande vänlighet, som visats våra idrottsmän.
Med utmärkt högaktning:
Finlands Gymnastik- och Idrottsförbund L. HORNBORG styrelsens vice ordf.
NILO NURMINEN sekreterare.
(Från ordföranden i tyska idrottsförbundet.)
Organisationskommittén för Sveriges Idrottsspel.
z. H. Herrn Grosshändler Leopold Englund, Göteborg.
Sehr geehrter Herr Englund!
Für die liebenswürdige Uebermittlung Ihrer Erinnerungsplakette und Ihre freundl. Worte, die mich leider erst bei Rückkunft erreichten, bitte ich meinen verbindlichsten Dank entgegenzunehmen und diesen auch dem Organisationskommitté, insbesondere auch Herrn Holmström, zu übermitteln.
Sie dürfen versichert sein, dass wir stets mit frohen Gefühlen der schönen Tage in Göteborg gedenken werden, die uns bewiesen haben, welcher Geist bei echten Sportsleuten herrscht. Manches von dem, was- wir bei Ihnen sehen und lernen konnten, haben wir hier schon verwertet. So hoffen wir als Ergebnis jener herrlichen Tage auf einen weiteren Aufschwung der deutschen Leichtathletik, der uns hoffentlich noch recht oft Gelegenheit geben wird, mit Ihren Kämpfern in Wettbewerb zu treten.
Ich begrüsse Sie
in ausgezeichneter Hochachtung Ihr ergebener F. J. LANG.
Wien, September 1923.
Sehr geehrtes Komitee!
Der Österr. Kraftsportverband fühlt sich, wenn auch verspätet, verpflichtet, für die seinen Teilnehmern in Gewichtheben und Ringen, in so hervorragenden Masse gewordenen Gastfreundschaft, dem OrganisationsKomitee den allerverbindlichsten Dank zum Ausdruck zu bringen.
Genehmigen Sie im Namen unseres Verbandes und besonders im Namen unserer Teilnehmer nochmals den allerbesten Dank für Ihre hohe Gastfreundschaft und die unvergesslich schönen Eindrücke Ihrer so glänzenden Veranstalltung.
Empfangen Sie den Ausdruck unserer ganz besonderer Hochachtung und die besten sportlichen Grüssen.
F. d. Österreichischer-Kraftsportverband K. HAYCK,
Vize Präs.
EINEIGELY,
Sekretär.
Till Specialkommittén för Sveriges Idrottsspels Gymnastikfest.
I livligaste hågkomst av de glansfulla, stolta och upplyftande dagarna 14—17 juni, då Öst-götagymnaster till ett antal av 325, samlade i tre distriktstrupper, män, kvinnor och ynglingar, samt fem föreningstrupper, hade den stora glädjen att deltaga i Sveriges Idrottsspels gymnastikfest, få vi i enlighet med styrelsens denna dag fattade beslut, härmed å våra gymnasters och egna vägnar framföra vårt varmaste tack för den utomordentliga festen, för Eder storartade gästvänlighet, för Edra goda anordningar, såväl på den vackra Slottsskogsvallen, på inkvarteringsplatserna och bespisningen å Jubileumsutställningens- huvudrestaurant som i förväg under festens förberedelser, samt för den starka tro på framgång för den frivilliga svenska gymnastiken, som lyst genom hela Edert företag och väckande trängt in hos deltagarna.
Norrköping den 16 december 1923.
Östergötlands Gymnastikförbund N. D. EDLUND.Zagreb am 20. Juli 1923.
Organisationskommittén för Sveriges Idrottsspel 1923, Göteborg.
Unsere Representation die bei den dortigen Leich-Athletischen-Wettspielen teilgenommen hat, zurückgekommen, referierte uns von der wundervollen und freundlichen Aufnahme, die ihr Ihrerseits zu teil wurde, nehmen wir Veranlassung Ihnen auch auf diesem Wege unseren schönsten Dank auszusprechen, und hoffen in Zukunft mit Ihrem Prachtvollem Lande in regeren Kontakt zu kommen.
Wir zeichnen mit sportlicher Hochachtung
für Jugoslavenski Lako Atletski Savez Der Präsident: Der Schriftleiter :
UGRINING GEORGES GRAF
Från sekreteraren i engelska brottnings förbundet. Kontoristföreningen 10 July.
Dear Mr. Holmström.
Please accept from myself, and on behalf of the English team of wrestlers this expression of most cordial thanks, and sincere appreciation for all that you have been responsible for by making this visit to Gothenburg one of the happiest and most enjoyable that the members of the English Wrestling Association ever have made. From the first to the last day their experience has been in every respect thoroughly enjoyable, I should be neglecting my duty as leader of the English wrestling team did I not make this attempt to convoy to you the expression of the pleasure which they have been allowed to enjoy. Sweden and its splendid people will have happy and permanent memories in the hearts of myself and those I represent.
Yours sincerely
PERCY LONGHÜRST.
(Tidningsurklipp ur: ,,Der Schwimmer”, Leipzig, 1 aug. 1923.)
Der Empfang eines Gotenburg-Siegers.
(Dr. Lechnirs Rückkehr nach Dessau.)
Es geht auswärts im deutschen Sport! Eine stattliche Reihe Sieger aus allen deutschen Gauen kehrte ruhmreich aus den Weltwettkämpfen in Gotenburg zurück. Unter ihnen einer der besten: Dr. Seppl Lechnir.
Sein sportlicher Triumph ist das Ergebnis jahrelangen zähen Ringens, das allerdings in Deutschland und Oesterreich durch eine ununterbrochene Kette von Einzelsiegen belohnt worden ist. Am Sonnabend nun kehrte Herr Lechnir von Gotenburg nach seiner Vaterstadt zurück. Dessau bereitete ihm einen Empfang, wie er früher nur gekrönten Häuptern zuteil geworden ist. Eine unübersehbare Menschenmenge hatte sich am Bahnhofe gesammelt und hielt alle Zugangsstrassen dicht besetst. Einfach und schlicht — wie sein leider zu früh verstorbener sportsbegeisterter Vater — ist des jungen Siegers Wesen immer gewesen. Man wird verstehen, welch überwältigenden Eindruck die spontane Huldigung auf ihn machte, als ihn die Militärkapelle nach dem Verlassen des Bahnhofs mit einem Tusch, das Publikum mit brausenden Hurrarufen und der Vorsitzende der „Stillinge” mit einer kurzen Aussprache bewill-kommnete und ihm den Lorbeer um den Hals wand. Mit sportlicher Exaktheit ordneten sich die Vereine — Turner aus Ziegbigk, Ruderer beider hiesiger Klubs, Fussballer, Leichtathleten, Hockeyspieler, Radler aus Dessau und Ziebigk — Schüler und Sportlerinnen, eine Reichswehrabteilung und ein Schupo-Detachement, unter Vorantritt des Trommler- und Pfeiferkorps des T.-V. Frohsinn-Ziebigk und der Regimentsmusik zum Umzug nach dem Rathausplatse, wo Stadtrat Dr. Neumann dem Sieger den Dank und die Grüsse der Stadt Dessau in kurzen eindrucksvollen Worten überbrachte. Hoch oben aus der Luft grüsste den Weltmeister ein anderer Sieger in vielen Konkurrenzen, ein im Golde der Abendsonne glitzernder und glänzender Junkers-Eindecker, der gleich Lechnir die deutschen Farben in Gotenburg ehrenvoll vertrat. Vom Marktplats bewegte sich der Zug nach dem Kristallpalast. Ueber den Kommers daselbst erhalten wir folgenden Bericht:
Auf den Schultern seiner Sportskameraden wurde Dr. Lechnir in den Saal getragen, der bis auf den letzten Plats gefüllt war. Der erste Vorsitzende des Schwimmervereins „Stillinge’ , Studienrat Wachsmuth, eröffnete die Feier, dankte den in so grosser Zahl erschienenen Sportvereinen für ihr Erscheinen, schilderte die geistige und körperliche Entwicklung unseres Landsmannes Lechnir, rühmte seinen vorbildlichen bescheidenen Charakter und überreichte dem Olympiasieger, dem Musterbeispiel eines deutschen Sportsmannes, als Anerkennung für seinegrösste Leistung, die nicht nur für uns Dessauer, sondern, für die ganze deutsche Nation einen Sieg von Bedeutung darstellt, eine goldene Ehrennadel. Regierungsrat Dr. Pitzschke als Vertreter des anhaitischen Staatsministeriums, dankte Herrn Lechnir mit Worten grösster Anerkennung und überbrachte ihm die herzlichsten Glückwünsche seiner Behörde. Stadtrat Dr. Neumann dankte nochmals im Aufträge der Stadt Dessau und ehrte den Sieger durch Ueberreichung einer Plakett. Landgerichtsdirektor Dr. Beyer, zweiter Vizepräsident des anhaitischen Landtages, wies auf das politische Moment eines so herrlichen Sieges hin und stellte mit Bedauern fest, dass die Arbeitersportvereine von Dessan dieses Ereignis nicht mit feierten, weil sie noch nicht gelernt hätten, Sport ohne Politik zu treiben. Die Vertreter der übrigen Sportvereine — Dessauer Schwimmklub von 1904, Schwimmklub „Rixe”, Schwimmverein Wolven, Sportverein von 1905, Dessauer Spielvereinigung von 1898, Dessauer Hockeyklub, Ruderverein von 1887 und Ruderklub Dessau — brachten mit warmen Worten ihre grosse Anteilnahme und Bewunderung über Lechnirs Erfolg zum Ausdruck und überreichten dem Sieger von Gotenburg Blumen und Ehrenzeichen. Zum Schluss dankte Dr. Lechnir, sichtlich bewegt, für die ihm in so grossem Masse zuteil gewordenen Ehrungen und versicherte, dass er diesen Tag in seinem Leben nie vergessen werde. Gegen 9 Uhr wurde vom Kristallpalast aufgebrochen und unter Vorantritt einer Musikkapelle ging es nach der Stillings-Badeanstalt, wo die Festteilnehmer mit dem Gefeierten noch manche Stunde fröhlich beisammen sassen.ANNONSERGÖTEBORGS HANDELS-och SJÖFARTS-TIDNING
Ledande Tidning i Norden
Upplaga:
Vanliga dagar ...... 39,000 ex.
Lördagar ........... 70,000 ,,
GÖTEBORGS-TIDNINGEN
Göteborgs populäraste tidning Utkommer alla dagar i veckan
Upplaga:
Vardagar. c:a 26,500 ex.
Söndagar. ,, 50,000 ,,
Göteborgs fördelaktigaste annonsorganAKTIEBOLAGET
GOTEBORGS BANK
GÖTEBORG / STOCKHOLM
Telegramadress: Götabank GTJ
EGNA FONDER KR.
78,750,000:—
AVDELNINGSKONTOR
på ett IOO-tal platser i östra och västra Sverige
BANKRÖRELSE AV ALLA SLAGDuktyger, Handdukar och Vita Vävnader
till fabrikspriser
ALMEDAHLS FÖRSÄLJNING SMAGASIN
55 KUNGSGATAN 55Göteborgs
T>et bästa Brödet
Sportmeddelanden
bäst och utförligast i
Göteborgs AftonbladBRAND
L I F
1SVEA1)
^SAKR^j
&
,ka.„.fi.f8l
ORN
SVEA
v^^^OrTSFORS^^V
Digitaliserad av Projekt Runeberg och publicerad på http://runeberg.org/sig1923/.
Konverterad till .pdf, .epub, .mobi och .txt av Arkivkopia och publicerad på https://arkivkopia.se/sak/runeberg-sig1923.
Filen skapad 2018-12-17 20:28:05.671871