Det här är HTML-versionen av Svenska typografförbundet 1887-1936 : ett svenskt fackförbunds historia. Klicka här för mer information om boken.

Den här boken är hämtad från Projekt Runeberg. Böcker kan vara maskinlästa utan korrektur.

---

Förord till den elektroniska utgåvan

Boken scannades i november 2013.

SVENSKA TYPOGRAFFÖRBUNDET 1887-1936

Ett svenskt fackförbunds historia * Av Nils WesselOSKARSHAMN 1937 OSKARSHAMNS-BLADETS BOKTRYCKERITill Svenska typografförbundets medlemmar överlämnas härmed historien om förbundets verksamhet under dess första halvsekelperiod, åren 1882-1936.

Av lätt begripliga skäl har en stor del av detta arbete kommit att behandla den kamp, de svenska typograferna under årens lopp tvingats att föra för att tillförsäkra sig drägliga existens- och arbetsvillkor. Då typograferna i Sverge voro de första arbetare, som organiserade sig i moderna fackföreningar, komma de givetvis också i spetsen när det gällde att få till stånd kollektivavtal mellan arbetare och arbetsköpare.

Denna bok innehåller alltså berättelsen om de svenska boktryckeriarbetarnas organisatoriska strävanden under ett halvsekel, vilket är detsamma som krönikan om en solidaritet som aldrig svikit samt om en hjälpsamhet inbördes och gentemot andra arbetare, som har få motstycken.

Långt innan andra fackförbund ens ägnat en tanke ditåt, hade Svenska typografförbundet infört understöd för oförvållad arbetslöshet och under årens lopp har vår arbetslöshetskassa nått en sådan fulländning och ger så stora förmåner, att man måste söka både länge och väl, innan man kan få tag i något liknande. Det är därför en nåd att stilla bedja om, att vi även för framtiden kunna ställa det så, att vår arbetslöshetskassa fortfarande blir intakt, d.v.s. icke kommeratt insnöras i den av självständighet kvävande byråkratiska tvångströja, varinom de erkända arbetslöshetskassorna i Sverge f.n. arbeta.

För sina gamla och till arbete oförmögna medlemmar har Svenska typografförbundet sörjt på ett synnerligen förtjänstfullt sätt. Det har på senare tiden och särskilt vid förbundsmötet 1936 förekommit livliga debatter om, huruvida invalidfonden i framtiden skulle kunna lämna understöd i samma omfattning som hittills. Frågan löstes genom en väsentlig kontingentförhöjning och överförandet av ett större belopp från en av förbundets övriga fonder. Stämningen på detta möte var genomgående för, att man hällre underkastade sig en kontingentförhöjning än man minskar på invalidhjälpen - en mentalitet, som står i samklang med gamla typografiska traditioner.

Av utrymmesskäl behandlas i denna bok endast förbundets historia. Alltså icke avdelningarnas enskilda verksamhet.

Kapitlet om sjukkasseverksamheten inom förbundet är skrivet av kassör Einar Qvarnström. För allt det övriga svarar undertecknad.

Detta arbete tillägnas alla, som arbetat för förbundets bästa under gångna år. Och med den varma förhoppningen, att broderskapets och solidaritetens anda också skall vila över kommande generationers arbete.

Äppelviken, 28 juli 1937 Nils Wessel.Innehållsförteckning.

En kort inledning.............................................................. 13

Första svenska typografmötet och dess resultat ................................ 33

Svensk reshjälpskassa för typografer och stilgjutare............................ . 44

Sammandrag av reskasseavdelningarnas räkenskaper 1884—1892 ............ 57—65

Sammandrag av Centralavdelningens (Stockholm) räkenskaper 1884—1892 ........ 66

Reshjälpskassans verksamhet 1884—1892 (Centralkassan och avdelningarna) ...... 67

Andra svenska typografmötet och Svenska typografförbundets bildande ........ 69

Typografförbundet startar .................................................... 77

Inträdande i typografförbundet 1887—1888 .................................... 79

Förändringarna i Svenska typografförbundets medlemsantal 1887—1935 (tabell) . . 93

De svenska typografernas kamp för bättre levnadsvillkor ...................... 95

I. Från 1 6 0 0-talet till 1 8 7 2 års tariff.................... 95

1752 års boktryckeriförordning ............................................ 96

Lärlingsantalet inskränkes ................................................................................................102

Förordningen av 1801 upphäves ........................................................................................105

Boktryckarna införa maximitariff ....................................................................................106

Den stora arbetslösheten 1830 ............................................................................................110

Konstförvanterna göra sig påminda ................................................................................111

Boktryckerisocieteten och dess ordningsstadga ............................................................113

Boktryckarna giva och taga ................................................................................................120

Löner i Stockholm 1869 ....................................................................................................121

Sverges första kollektivavtal framlägges ........................................................................122

Boktryckerisocieteten svarar ............................................................................................128

Beräkningstariff för tryckerier, gällande från 1 juli 1872 ........................................129

Ordningsstadga för boktryckerier, antagen av boktryckerisocieteten 12 juni 1872 133

II. Från 1 8 7 2 års tariff till 1 9 0 9 års s t o r s t r e j k ............139

Attack mot tuberäkningen ................................................................................................139

1883 års tarifförslag och dess öde ................................................................................141

Förslag till beräkningstariff för sättning ........................................................................142

Tariffrågan dyker upp ånyo ............................................................................................147

Vad boktryckarna hade att säga om typografernas första tarifförslag ................149

De sex stockholmstryckeriernas tariff (1891) ............................................................162

1893 års tariffrörelse ............................................................................................................164

Första tariffrörelsen i landsorten ....................................................................................167

Lönerörelsens resultat i landsorten ................................................................................174

1896 års tariffrörelse i Stockholm ....................................................................................182

Tariffrörelsen 1898 — 15 procents lokaltillägg ............................................................185

5Landsortens andra tariffrörelse ........................................................................................186

Tidningstariffen för Stockholm av 1899 ........................................................................191

Civiltariffen av 1901. Attack mot beräkningen ........................................................192

Den första maskinsättaretariffen ....................................................................................195

Sverges första lärlingstariff ................................................................................................197

Lärlingstariffen i landsorten ............................................................................................201

Det första riksavtalet i Sverge ........................................................................................203

Riksavtalets ordalydelse ....................................................................................................209

Tariffen av den 18 november 1903 ................................................................................226

1908 års tariffrörelse ............................................................................................................233

Förbundsstyrelse, underhandlare, sjumannaråd och tjugufemmannaråd 1907 (ill.) 234

Ett möte mellan "kollegerna" (ill.) ................................................................................238

Den stora solidaritetsbragden......................................................................................................239

Typografförbundets deltagande i 1909 års storstrejk och vad därav följde ................239

1909 och 1910 års förbundsstyrelse (ill.) ................................................................................241

Storstrejkens utbrott ....................................................................................................................242

Typografförbundet indrages i striden ....................................................................................243

Typografstrejkens utbrott ........................................................................................................248

Protest mot de strejkbrytande avdelningarna ........................................................................250

Under brinnande strid ................................................................................................................250

Förbundets tillgångar transporteras ........................................................................................251

Boktryckarna uttaga stämning ................................................................................................252

Då förbundets tillhörigheter belades med kvarstad ............................................................253

Ett bondförsök ............................................................................................................................256

Storstrejkens avblåsning ............................................................................................................257

Boktryckarna krångla ................................................................................................................259

Storstrejkens omfattning och detaljförlopp (med rapporter från afdelningarna) .... 264

Rättegången mot Svenska typografförbundet ........................................................................307

Förbundet begäres i konkurs ....................................................................................................309

Målet går till Svea hovrätt. — Även där frikännande ........................................................317

Högsta domstolen. — Samma resultat ................................................................................318

Rättegången i skadeståndsmålet ................................................................................................319

Utslag i skadeståndsmålet: Frikännande ................................................................................326

Svea hovrätts dom: Även frikännande ................................................................................328

Sista instansen, högsta domstolen: Frikännande också där ............................................329

De svenska typografernas kamp för bättre levnadsvillkor..............................................331

III. Tariffrörelserna från 1910 till närvarande t i d 331

Deltagarna i 1909 års extra förbundsmöte (ill.) ........................................................333

Tariff rörelserna 1914 och därefter ................................................................................340

Världskriget och dyrtiden ................................................................................................344

1919 års typografstrejk ....................................................................................................350

De senaste årens tariffrörelser ........................................................................................360

1933 års underhandlingsdelegation (ill.) ....................................................................367

Den senaste avtalsuppgörelsen ........................................................................................368

Separatavtalen med arbetaretryckerierna: driftsråden m. m..................................371

6Svenska typografförbundets sociala verksamhet................................. 374

R e s h j ä l p och arbetslöshetsunderstöd.................. 374

Uttaxeringar till arbetslösheten 1921—1935 .................................. 383

Proportionerna mellan ordinarie och extra arbetslöshetsunderstöd 1921—1935 . . 384

Tab. I. Arbetslöshets= och reshjälpskassans verksamhet 1893—1935 ............ 386

Tab. II. Reshjälpens fördelning på svenskar och utlänningar 1901—1933 ...... 388

Tab. III a. De utländska resandenas fördelning på olika nationaliteter 1901—1933 389 Tab. III b. De utländska resandenas fördelning på olika nationaliteter 1901—1933 390

Tab. IV. Antalet understödda arbetslösa m. m. 1905—1935 .................. 392

Tab. V a—c. De arbetslösas fördelning på yrkesgrupper 1925—1936 .......... 393

Förmedlade platser åren 1925—1935 ........................................ 397

Svenska typografförbundets reservfond .............. 397

Tab. VI. Reservfondens verksamhet 1888—1935 .............................. 400

Tab. VII. Garantifondens verksamhet 1911—1935 ............................ 403

Svenska typografförbundets invalidfond ............ 403

Tab. VIII. Invalidfondens verksamhet 1892—1935 ............................ 406

Tuberkulos= och nödhjälpsfonden ........................ 411

Tab. IX. Tuberkulos- och nödhjälpsfonden 1914—1935 ...................... 412

De nitton förbundsmötena och vad på dem beslutats ....................................................414

Förbundsstyrelse och gäster m. fi. vid 1904 års förbundsmöte (ill.) ............................424

1905 års förbundsstyrelse (ill.) ................................................................................................425

1911 års förbundsstyrelse och revisorer (ill.) ........................................................................433

1913 års förbundsmöte (ill) ....................................................................................................435

Veteranerna på 1927 års förbundsmöte (ill.) ........................................................................446

1927 års förbundsstyrelse (ill.) ................................................................................................447

Minnesstenen över Emil Söderström avtäckes (ill.) ............................................................451

Förbundsstyrelse och underhandlare samlade 4 juni 1936 (ill.) ....................................454

Svenska typografförbundets överstyrelse 1936 (ill.) ........................................................455

Jubileumsgåvan från Dansk Typograf*Forbund (ill.) ........................................................458

Jubileumsgåvan från Norsk Centralforening for Boktrykkere (ill.) ............................459

Deltagarna i förbundsmötena och deras röstetal

1889—1 936 .............................................................. 462

1901 års förbundsmöte (ill.) ................................................ 466

1904 års förbundsmöte (utanför Fjäderholmens restaurant, ill.) ................ 468

1936 års förbundsmöte (ill.) ................................................ 491

Läns• och provinsmöten. — Distrikten och distriktsmötena ..........................................493

Efter distriktsindelningens införande .......................................... 497

Södra distriktet 1921—1936 ........................................................................................................498

Mellersta distriktets verksamhet 1922—1936 ........................................................................505

Mellersta distriktets konferens i Linköping pingstdagen 1927 (ill.) ............................509

Norra distriktet 1921—1936 ....................................................................................................514

Norra distriktets konferens i Östersund pingstdagen 1927 (ill.) ....................................521

Västra distriktet 1922—1936 ....................................................................................................522

7Typografförbundet och de övriga grafiska facken............................... 531

Grafiska kartellens styrelse 1936 (ill.) ........................................ 549

Grafiska industrikartellens medlemsantal 1925—1935 (tab.) ...................... 552

Antal inbetalda avgifter, inkomster och utgifter i grafiska kartellen 1925—1935 (tab.) 554

Svenska typografförbundet och de utländska kollegerna..................................................556

Typografinternationalen startar ................................................................................................558

Auguste Keufer, typografinternationalens upphovsman (ill.) ........................................559

Internationella typografkongressen i Wien 1921 (ill.) ........................................................566

Internationella typografkongressen i Neuchatel 1933 (ill.) ................................................575

Internationella typografkongressen i Luxembourg 1936 (ill.) ........................................579

Frivilliga bidrag eller uttaxeringar utbetalda av Svenska typografförbundet till ut=

ländska kolleger åren 1887—1935 (tab.) ............................................................................582

Ordinarie kontingent till Internationella typografsekretariatet 1899—1935 (tab.) .. 583

Det ivterskandinaviska samarbetet ........................................................................................584

Skandinavisk konferens i Oslo 1933 (ill.) ............................................................................586

Svenska typografförbundet och L. 0............................................ 588

Omröstningarna inom avdelningarna angående anslutning till Landsorganisationen 1900, 1905, 1907 och 1920 (tab.) ............................................ 614

Typograferna och det socialdemokratiska partiet ............................... 619

Anslutningen inför förbundsmötena 1889—1916 ................................ 620

Anslutningen 1893—1930. — Malmöavdelningen pionjär ........................ 630

Anslutningsfrågans behandling i Stockholm och Göteborg ...................... 634

1930 — kollektivanslutningens förbundsmöte .................................. 640

Kostnaderna för kollektivanslutningen 1931—1936 .............................. 641

Svenska typografförbundets sjuk» och begravningshjälpskassa................... 643

Ekonomisk översikt över Svenska typografförbundets sjuke och begravningshjälps*

kassas sjukhjälpsavdelnings verksamhet från dess början t. o. m. 1932 års slut (tab.) 658 Svenska typografförbundets sjuk* och begravningshjälpskassas förvaltningsstyrelse

från kassans början t. o. m. 1932 års slut (tab.) .............................. 660

Svenska typograf förbundets sjuk= och begravningshjälpskassas revisorer från kas*

sans början t. o. m. 1932 års slut ............................................ 661

Ekonomisk översikt över begravningshjälpsavdelningens verksamhet från dess stif*

telse t. o. m. 1935 års slut (tab.) ............................................ 662

Ekonomisk översikt över Svenska typograf förbundets erkända centralsjukkassas

verksamhet från dess början t. o. m. 1935 års slut (tab.) ...................... 662

Svenska typografförbundets erkända centralsjukkassas centralstyrelse åren 1933—

1936 (tab.) ................................................................

Svenska typografförbundets understödsförenings centralstyrelse åren 1933—1936 (tab.) 665 Svenska typografförbundets understödsförenings revisorer åren 1933—1936 (tab.) .. 665 Sjukdomsorsakerna i Svenska typografförbundets sjukkassa 1890—1935 (tab.) .... 666

Centralsjukkassans och understödskassans avgiftslindringsfonder (tab.) .......... 666

Dödsorsakerna inom Svenska typografförbundets sjukkassa 1890—1935 (tab.) .... 667 Ekonomisk översikt över Svenska typografförbundets erkända centralsjukkassas av* giftslindringsfonds verksamhet från dess början t. o. m. 1935 års slut (tab.) .... 668

8Ekonomisk översikt över Svenska typografförbundets understödsförenings avgifts*

lindringsfonds verksamhet från dess början t. o. m. 1935 års slut (tab.) ........ 668

Fortsättningssjukkassan ...................................................... 669

Lungtuberkulosens utbredning inom typografkåren .............................. 671

Styrelsen för Svenska typografförbundets erkända centralsjukkassa (ill.) .......... 672

Tabell, utvisande resultatet av tuberkulosundersökningen år 1936 ................ 673

Svenska typografförbundet som tidningsutgivare ..............................................................675

Nordisk Boktryckeritidning (facs.) ........................................................................................677

Nordisk Typograf-Tidning (facs.) ........................................................................................679

Svensk Typograf=Tidning 1 augusti 1889 (facs.) ................................................................681

Lokalförhållanden. — Förbundet som huss och tryckeriägare ......................................695

Typografernas hus, Norra Bantorget 20 (ill.) ....................................................................696

Finansministeriet: Harald Hagberg i arbete (ill.) ................................................................697

Förbundsexpeditionen i arbete (ill.) ........................................................................................698

Förbundssekreteraren i arbete (ill.) ........................................................................................699

Förbundsordföranden i arbete (ill.) ........................................................................................700

Redaktionsrummet (ill.) ............................................................................................................701

Förbundstryckeriet i Oskarshamn (ill.) ................................................................................702

Förbundstryckeriets personal (ill.) ........................................................................................703

Bostadshuset i Oskarshamn (ill.) ............................................................................................704

Episoder från förbundets verksamhet i övrigt......................................................................706

Eldsvådorna i Umeå och Sunds\>all ........................................................................................706

Demonstrationsstrejken 15—17 maj 1902 ................................................................................706

Fronderingar. — Utgivandet av en konkurrent till Typ.=Tidn..................................708

Omröstning angående deltagande i storstrejk för allmän rösträtt ....................................709

Understöd åt arbetarna inom andra fack ............................................................................710

Representation på kongresser och möten i in» och utlandet ............................................711

Avgivna yttranden ....................................................................................................................715

Förbundet som skattebetalare ....................................................................................................717

Svenska bokförläggare som "valutasvin" .............................................................................718

Proteststrejken mot Ekmans avtalslagar ................................................................................719

På vägen till industriförbundet ................................................................................................720

Typografförbundet som livförsäkringsagent ........................................................................721

Bildningsarbetet inom Svenska typografförbundet ............................................................721

Förbundet anordnar kurser i Brunnsvik ................................................................................725

Bokhantverkshuset på Skansen ................................................................................................727

Fyrahundraårsminnet av boktryckarekonstens införande i vårt land ............................728

Arbetsdomstolen och Svenska typograf förbundet ................................................................729

Åtgärder för yrkesskicklighetens höjande ............................................................................733

Avgifterna till förbundet åren 1887—1936 ............................................................................734

Löner och arvoden ....................................................................................................................737

Svenska typografförbundets styrelse, revisorer m. fl. åren 1887—1936 ......... 738

Förbundsstyrelsemedlemmar 1886—1936 ........................................ 738

Kontrollnämnden 1886—1924 .................................................. 752

9Revisorer 1886—1936 .......................................................... 752

Tariff redaktionen 1903-1909 ...................................................... 754

Skiljenämnden för de typografiska yrkena ...................................... 754

Skiljedomstolen för de typografiska yrkena .................................... 754

Biografiskt..................................................................... 755

Tabellbilagor................................................................... 795

Medlemmarnas fördelning på yrkesspecialiteter ................................ 795

Svenska typografförbundets ekonomiska ställning vid årsskiftena 1887—1936 ...... 798

Avdelningarnas medlemsantal vid årsskiftena 1887—1936 ........................ 802

Tillägg tillkomna under tryckningen ........................................... 814

I texten infällda porträtt:

Andersson, Ernst Olof, förbundsstyrclsemedlem, sjukkassekassör ................ 289

Andersson, Fritz, Kalmar, medlem av överstyrelsen, Södra distriktet.............. 503

Andersson, Gustaf Severin, Örebro, medlem av överstyrelsen, Mellersta distriktet .. 507

Asklund, Thorsten, Stockholm, förbundsrevisor ................................ 322

Berg, Axel Georg, förbundsstyrelsemedlem, förbundssekreterare ................ 343

Berg, Johanna (Hanna) Wilhelmina, T. F:s i Stockholm första kvinnliga medlem 168

Berggren, Johan, förbundsstyrelsemedlem ...................................... 305

Berlin, Karl Alexander, förbundsstyrelsemedlem ................................ 186

Bergmark, Hjalmar Fredrik Reinhold, förbundsstyrelsemedlem, förbundsrevisor .... 304

Blom, Johan Linkolm Alexander, förbundsstyrelsemedlem ...................... 141

Blomgren, Karl Axel Hjalmar, tariffkommitterad m. m........................... 158

Bonnivier, ]ohan Olof Gustaf, en av T. F:s i Stockholm upphovsmän ............ 103

Broberg, C. E. Victor, förbundsstyrelsemedlem, redaktör av Nord. Typ.=Tidn..... 72

Boström, Knut Bernhard, ledamot av reshjälpskassans första styrelse m. m....... 75

Broström, Axel Frithiof, Stockholm, suppleant till överstyrelsen, underhandlare .... 314

Bäckström, Frans Josef, förbundsrevisor m. m................................... 155

Börjeson, Filip Isidor, förbundsstyrelsemedlem för Västra distriktet .............. 525

Carlsson, John Frithiof, förbundsstyrelsemedlem ................................ 288

Cedergren, Thure Amandus, förbundsstyrelsemedlem, förbundsrevisor .......... 181

Christensen, Johan Albin, förbundsstyrelsemedlem .............................. 293

Cruse, Carl Sigvard, förtroendeman, förbundsordförande m. m................... 342

Dahlström, Oskar, förbundsstyrelsemedlem .................................... 276

Danielson, Allan Ivar, förbundsstyrelsemedlem ................................ 356

Didrikson, Gottfrid Didrik, förbundsstyrelsemedlem, ombudsman ................ 146

Ekelöf, Nils Frithiof Hjalmar, förbundsstyrelsemedlem .......................... 154

Ekström, Fredrik, Gutenbergska stiftelsens upphovsman ........................ 49

Elfström, August Wilhelm, förbundsrevisor m. m. (* 25/s 1869, † 18/a 1928) ........ 151

Engström, Algot Edvin, medlem av överstyrelsen, Västra distriktet .............. 526

Eriksson, Figge, förbundsstyrelsemedlem ...................................... 300

Fahlgrén, Carl Isak, författare till "Handbok för unga sättare" m. m............. 112

Graf, Johan Erik, förbundsstyrelseledamot, förbundsrevisor m. m................. 35

Görloff, Anders Petter, Göteborg, förslagsställare till Svenska typografförbundets

bildande (* 6/io 1851, † 1b/t 1918) .......................................... 107

Görloff, Anders Petter, Malmö, förbundsstyrelsemedlem, Södra distriktet.......... 500

10Hagberg, Johan Erik Harald, förbundsstyrelseledamot, förbundskassör............ 245

Hansson, Knut Fabian, förbundsstyrelseledamot ................................ 147

Hedberg, Alma Charlotta, Eskilstuna, förbundets första kvinnliga medlem ........ 159

Helin, Augusta Charlotta Wilhelmina, förbundsstyrelsemedlem .................. 169

Hellberg, Wilhelm, förbundets advokat vid rättegången .......................... 308

Hellgren, P. V., förbundsstyrelseledamot (" 25/s 1844, † 29112 1920) .............. 117

Herlin, Eugen, förbundsstyrelsemedlem ........................................ 193

Holmberg, Axel, förbundsstyrelsemedlem (* 19/a 1881, † 28/s 1927) .............. 189

Holmgren, Axel, Nord. Typ.=Tidnings grundare ................................ 684

Hultman, Joel Ferdinand, förbundsstyrelsemedlem, förbundsrevisor .............. 272

Håkansson, J. Ferdinand, underhandlare för tidningsavtalet ...................... 206

Häggberg, C. A., förbundsstyrelsemedlem ...................................... 424

Höglund, Hjalmar Hugo, förbundsstyrelsemedlem, Västra distriktet .............. 524

Isakson, Valentin Gotthard, förbundsstyrelsemedlem ............................ 269

Jansson, Carl Emanuel, överstyrelsemedlem, Södra distriktet .................... 501

Johansson, Fredrik Hilmer Alexander, överstyrelsemedlem, Mellersta distriktet .... 508

Johnsson, K. A. Th., förbundsrevisor m. m..................................... 150

Karlsson, Axel, medlem av förbundsstyrelsen .................................. 280

Lagergren, Carl Wilhelm, kontrollnämndsledamot för Göteborg m. m............. 106

Lagerqvist, August Verner, förbundsstyrelsemedlem ............................ 281

Lanttö, Johan Bernhard, förbundsstyrelsemedlem (* 31/s 1860, † 6/ 11 1935) ...... 140

Lindahl, Carl Fredrik, en av T. F:s i Stockholm upphovsmän .................... 102

Lindberg, August Constantin, förbundsrevisor m. m. (* 30/b 1847, † 26/3 1911) .... 125

Lindberg, Ernst Viktor, förbundsstyrelsemedlem ................................ 425

Lindberg, Gustaf, faktor, invalidfondens upphovsman ............................ 404

Lindberg, Nils Ivar Wilhelm, förbundsstyrelsemedlem, förbundskassör ............ 353

Linge, Sven August, förbundsstyrelsemedlem, redaktör för Sv. Typ.=Tidn......... 46

Lindström, Henrik Wilhelm, T. F:s i Stockholm främste upphovsman ............ 98

Lindström, Otto, förbundsstyrelsemedlem ...................................... 135

Livijn, Anton Gustaf Theodor, förbundets förste ombudsman .................... 134

Ljungström, Johan Olof, Gävle, förbundsstyrelsemedlem, Norra distriktet ........ 518

Lundberg, Emil Olof, förbundsrevisor .......................................... 185

Lundell, Carl Gustaf, förbundsrevisor .......................................... 277

Lundström, Pär Jeårj, förbundsstyrelsemedlem .................................. 297

Lydén, Fritz Leonard, förbundsstyrelsemedlem .................................. 336

Lööf, Carl Oskar, förbundsstyrelsemedlem m. m................................. 237

Löfgren, Alexis, förbundsrevisor m. m. (* 18/g 1843, † 17/5 1915) ................ 47

Löfgren, Johan Nikolaus, Umeå, överstyrelsemedlem, Norra distriktet ............ 519

Malmborg, Gustav Emil, Stockholm, medlem av överstyrelsen .................... 352

Malmgren, Carl Fredrik, medlem av förbundsstyrelsen .......................... 48

Melin, Olof Edvard, medlem av förbundsstyrelsen .............................. 364

Moberg, Carl, medlem av förbundsstyrelsen .................................... 192

Mårtensson, Lars August, förbundsstyrelsemedlem, redaktör .................... 688

Nilsson, Janne Alfred, Malmö, kontrollnämndsledamot 1904—1924 .............. 202

Nilsson, Johan Viktor, upphovsmannen till 1872 års tariff........................ 113

Nilson, John Gottfrid, kontrollnämndsledamot, underhandlare m. m............... 207

11Nilsson, Nils Enoc, förbundsrevisor ....................................................................................365

Nilsson, Nils Wilhelm,. förbundsstyrelseledamot ................................................................285

Nordin, ]ohan Gabriel, författare till "Handbok i boktryckarekonsten" m. m..............121

Nylén, Karl Eskil Wilhelm, förbundsstyrelsemedlem ........................................................296

Olsen, Aron Rudolf, förbundsstyrelsemedlem (* 1h 1876, † 21 hi 1920) ....................244

Ohlsson, Carl Johan, förbundsordförande ............................................................................124

Olsson, Emil Wilhelm, förbundsrevisor ................................................................................309

Olson, Erie Gustav, Göteborg, tidningsunderhandlare m. m.......................323

Persson, Nils Albert, medlem av förbundsstyrelsen ............................................................357

Persson, Per Gustav, förbundsstyrelseledamot, kontrollnämndens ordförande ............268

Pettersson, Carl Bernhard, medlem av förbundsstyrelsen, Norra distriktet ................517

Qvarnström, Einar Wilhelm Edmund, förbundssekreterare, kassör i centralsjukkassan 346

Ramm, ]ohan Arvid Engelbert, förbundsrevisor (* 10/i 1877, † 24/io 1931) ................284

Rasmusson, Nils, förbundsstyrelseledamot, förbundsrevisor ............................................228

Robinson, Sven Nils August, förbundsrevisor ....................................................................315

Rosander, Karl, författare till "Den kunskapsrike skolmästaren" ....................................116

Rosén, Frans Otto, underhandlare, donator ........................................................................273

Samuelsson, ]ohan Wilhelm, förbundsstyrelseledamot, kontrollnämndens ordförande 178

Sand, Fredrik Wilhelm, förbundsrevisor ................................................................................184

Sandberg, Nils Gustaf, förbundsrevisor ................................................................................199

Sandström, John Axel, Göteborg, tuberkulosfondens upphovsman ................................413

Sjöstedt, Carl Robert Isidor, förbundsstyrelseledamot m. m. (* Ve 1855, † 12h 1919) 120

Soneson, Bengt, förbundsrevisor m. m..................................................................................173

Stiller, Oskar Wilhelm, medlem av förbundsstyrelsen ........................................................337

Sundell, Erik Fridolf, förbundsstyrehemedlem, Mellersta distriktet ................................506

Sundqvist, Hulda Matilda, förbundsrevisor ........................................................................172

Svanbäck, O. I., första svenska typografmötets ordförande (" SU 1845, † 28/i 1910) 34

Söderberg, Karl Erik, medlem av överstyrelsen, Västra distriktet....................................527

Söderström, Axel, Gävle, medlem av förbundsstyrelsen, Norra distriktet....................516

Söderström, Georg Axel Emil, förbundsrevisor, underhandlare, ordförande vid tolv

förbundsmöten m. m..............................................................................................................228

Thorsell, Johan Petter, en av T. F:s i Stockholm upphovsmän ........................................99

Tranberg, Gustaf Robert, Göteborg, kontrollnämndsledamot ........................................203

Wengelin, Sven Otto, förbundsstyrelseledamot ....................................................................188

Werner, Louis, kontrollnämndens ordförande 1888—1910 ................................................73

Wessel, Nils, redaktör för Svensk Typograf=Tidning ........................................................689

Westerlund, Per Hugo Anton, förbundsstyrelsemedlem, ombudsman ........................179

Wiberg, Eduard Anton, förtroendeman ................................................................................236

Wilhelmsson, Gustaf Walfrid, förbundsstyrelsemedlem, redaktör för Sv. Typ.=Tidn. 685

Villnow, August Julius Wilhelm, förbundsstyrelsemedlem ................................................74

Wännerdahl, Herman Jakob, kontrollnämndsledamot ....................................................234

Ågren, Viktor Emanuel, förbundsstyrelsemedlem, sjukkassekassör ................................292

Åhlfeldt, John Carl Gerhard, förbundsstyrelsemedlem ....................................................301

Ahrberg, Fritz Axel Leonard, förbundsstyrelsemedlem m. m..........................................347

Öhman, August Wilhelm, förbundsstyrelsemedlem ............................................................198

(Biografier över de flesta av dessa finnas införda å sid. 755— 794.)

12En kort inledning.

B OKTRYCKAREKONSTEN kom till Sverge tämligen sent och den behövde ganska lång tid för att bli ordentligt ackli* matiserad. Sverges förste boktryckare var, enligt vad forskningen hittills bragt i dagen, Johann Snell, som i december 1483 fullbordade det första bokarbetet i vårt land. Året dessförinnan (1482) hade Johann Snell hunnit trycka två arbeten i Odense, varigenom han blev den förste bok* tryckaren även i Danmark. Enligt vad som uppgives i "Det svenska boktryckets utveckling 1483—1850" torde Johann Snell ha varit lübec* kare och han arbetade som boktryckare och bokbindare i Lübeck både före och efter sin verksamhet i Odense och Stockholm. Den första i Sverge tryckta daterade boken heter "Dialogus creaturarum optime moralisatus" och "tryckorten" på sista sidan (pag. 314) lyder sålunda: Presens liber, dialogus creaturarum appelatus iocundis fabulis plenus Impressus per Joharinem Snell artis impressore magistrum inceptus et munera dei finitus est. Anno domini M.ccc.lxxxiij. Mensis decembris In virgilia thorne. (Denna bok, kallad Djurens samtal, fylld av roliga sagor, tryckt av Johann Snell, mästare (magister) i boktryckarekonsten, är i Stockholm börjad och fullbordad i Herrans år 1483, December månad och Tomasmässoaftonen, d. v. s. den 20 december.)

Det finnes emellertid ett arbete, en liten grammatika av benedektiner* munken Remigius, som antages vara tryckt i Sverge före den ovannämnda "Djurens samtal". Av denna grammatika, som fullständigt omfattat 24 blad i kvartformat, anträffades 1922 ett fragment av 13 :e bladet instoppat i pärmen till en bok, som antages vara bunden av Johann Snell. Denna latinska grammatika torde vara tryckt i Sverge före december 1483 och alltså utgöra den första i Sverge tryckta boken.

Innan Snell återvände till Lubeck tryckte han Uppsala=missalet (244 sidor) samt ett par avlatsbrev.

Sverges andre boktryckare var ävenledes en tysk, Bartolomæus Ghotan, som vistades i Stockholm cirka ett år, från september 1486 till oktober

131487. Ghotan anses ha utövat en omfattande boktryckareverksamhet så* väl i Magdeburg (1479—1483) som i Lubeck (från 1483 fram till 1493, med undantag för Stockholmsåret). Han tryckte 1487 "Vita Katherine", en lev* nadsbeskrivning över den heliga Birgittas dotter Katherine jämte den offi* ciella berättelsen från 1469 över henne tillskrivna underverk. Vidare tryckte han Missale Strengnense, Psaltarium Upsalense, Manuale Upsalense samt en Donatus. Även sedan Ghotan återvänt till Lübeck, var han verksam för svensk räkning. 1488 tryckte han ett missale för Åbo stift och 1492 den stora standardupplagan av Birgittas uppenbarelser på latin. 1493 trädde Ghotan i rysk tjänst och be* gav sig över Sverge och Åbo till Ryssland. Hans uppgift var att i Moskva upprätta ett tryckeri för att där trycka mässböcker. Ghotans verksamhet i Ryssland slutade olyckligt. Då han ville lämna Ryss* land, blev han plundrad på all sin egendom och dränkt. Hans död torde ha ägt rum före september 1496, ty då försåldes ett honom till* hörigt hus i Lübeck av hans testa* mentsexekutorer.

Vid sin avresa år 1487 från Stockholm antages Ghotan ha kvar* lämnat en medhjälpare, som skulle om möjligt fortsätta hans verk. Denne, vars namn var Johann Fabri eller Smedh, antages ha varit Ghotans svåger. Ehuru Fabris namn icke före* kommer i någon i Stockholm tryckt bok före 1495, synes tryckeriverksam* heten ej legat helt nere. En urkundsnotis meddelar nämligen att 1490 200 avlatsbrev tryckts i Stockholm. Dessutom finnas exemplar bevarade till vår tid av ett ettbladstryck med rubrik "Articuli abbreviati", som rör jubileumsavlatens väsen och innebörd. Detta plakat, som är tryckt på svenska — antagligen av Fabri —- och således utgör vårt första på svenska utförda tryckalster, har säkerligen tillkommit i samband med den avlats* handel, som den påvlige kommissarien Antonius Masth bedrev i Sverge 1490. — Johann Fabri dog i Stockholm 1496.

Utom Articuli abbreviati, som trycktes 1489, tryckte Fabri den första på svenska tryckta boken. Den heter: Aff dyäfwlsens frästelse. Den är för*

14

Fragment av Remigius latinska grammatika. Den första i Sverge tryckta boken. (Starkt förminskad.)fattad av Johan Gerson och heter på originalspråket "Liber de tentationibus diaboli" och har översatts till svenska av doktor Ericus Olai. "Tryckorten" lyder: Här änas mester Johans Gersons bok aff dyäwlsens frästilse Arom ephte gudz byrdh. M.cdxcv (1495). Tryckt aff Johannes Smedh j Stock* holm ath meenigha almoghn genhöffthen dyäwle mx syt siälskap.

Utom denna bok, som omfattar 58 sidor i oktavformat, tryckte Fabri Brevarium Strengnense och Brevarium Upsalense, respektive åren 1495 och 1496. Det senare arbetet hann emellertid Fabri icke själv fullborda. Det sluttrycktes — enligt uppgift på bokens sista sida — den 30 september 1496 av hans änka Anna Fabri med hjälp av "magistros impressorie artis".

1495 var ett tryckeri i verksamhet i Vadstena kloster. Det förstördes natten till den 15 oktober s. å. genom brand i klostrets sjukstuga. Endast en ofullbordad bönbok, "Horæ de domina ecclesie Lincopensis et Scarensis", har tryckts där. — Även i Mariefred har funnits ett klostertryckeri, å vilket 1498 trycktes den enda bok, som utgått från denna officin, Alanus de Rupe, De psaltario b. Mariæ virginis.

Vid 1500*talets ingång fanns inte ett enda tryckeri i gång i Sverge. Först 1510 upprättades ett nytt tryckeri, och detta förlades till Uppsala. Bok* tryckaren var denna gång en infödd svensk, Paul eller Pawel Grijs. Det var domkapitlet som startade tryckeriet och det ser ut som om man vid tryc* keriets upprättande förvärvat sig de typer, som på sin tid använts av Johann Snell. En del av typerna torde dock härstamma från det Ghotanska tryc* keriet. Från Uppsalatryckeriet äro nu 18 tryckalster kända, bland dem flertalet på svenska. 1519 nedlade Grijs boktryckeriet i Uppsala.

Den stridbare biskopen i Linköping, Hans Brask, anlade 1523 ett bok* tryckeri i Söderköping, vilket förestods av Olof Ulrichsson.*) Det fick emellertid icke äga bestånd längre än till 1526, då det på Gustaf Vasas befallning måste nedläggas. Biskop Brask sålde emellertid tryckeriet till tryckeriföreståndaren och denne drev, under namnet Olai Ulrici, detta tryc* keri i Malmö ända till år 1556.

1526 upprättades det privilegierade kungliga boktryckeriet i Stockholm och till ledare för detta utsågos Bartholomæus Fabri — förmodligen en son till Johann Fabri — och Jürgen Richolff, den senare 1525 boktryckare i Uppsala. Redan på hösten 1526 utkom "Thet Nyia Testamentit på Sven* sko", under de följande åren efterföljt av en mängd reformationsskrifter och annat kyrkligt tryck; de flesta av dessa arbeten voro författade av

*) August Strindberg har, med eller utan fog, använt "Braskens tryckare" som modell till Gert Bokpräntare i Mäster Olof.

15DEN FÖRSTA TRYCKSAKEN PÅ SVENSKA SPRÅKET.Olaus Petri. Richolff torde ha lämnat Sverge redan 1527, men återkallades 1539 för att trycka den nya bibelöversättningen. Under mellantiden upp* dyka de svenska boktryckarenamnen Claes Pederson och Petrus bokapren* tare, respektive omkring 1530 och 1535. Gustaf Vasas bibel, 1500*talets typografiska mästerverk i Sverge, trycktes i Uppsala åren 1540—1541. Typmaterialet till denna bibelupplaga medfördes av Richolff från Lübeck och en stor del av träsnitten återfinnas i den av Lotter i Wittenberg tryckta upplagan av Gamla testamentet. Under åren 1541—1575 förestods det kungliga tryckeriet av Amund Laurentsson — sedan Gustaf Vasas bibel var tryckt, flyttades tryckeriet tillbaka till Stockholm — och från denna officin utgick en mängd teologiska och även politiska skrifter. Laurents* son var den förste, som tryckte finskspråkiga böcker, av vilka de äldsta äro en bönbok från 1544, Michael Agricolas Abcbok samt den senares övers sättning av Nya testamentet. Bland de följande kungliga boktryckarna må nämnas Torbjörn Tidemansson eller Torbjörn Klockare — så kallad eme« dan han dessutom var klockare i storkyrkan —, Anders Torstensson samt tysken Andreas Gutterwitz (1583—1610), Anund Olofsson Heising (1604 —1610) och Christoffer Reussner från Rostock (1611—1635). Här må även nämnas holländaren Peter von Selow (1618—1649), som kallades till Stockholm för att bl. a. gjuta ryska typer för svenska kronans räkning. Han verkade som stilgjutare i Sverge till år 1649 och levererade stilmaterial till de flesta tryckerier som inrättades i Sverge under denna tidrymd. Sverges största boktryckare under 1600*talet voro Ignatius Meurer och familjen Keyser. Meurer, som var född i Thüringen 1589, kom till Stock* holm 1610, där han en kort tid var anställd å Gutterwitz tryckeri, varefter han 1613 genom giftermål med Anund Olofsson Helsings änka kom i besittning av dennes tryckeriprivilegium. Detta drev han till sin död 1672. Meurer utövade en omfattande tryckeri* och förlagsverksamhet genom utgivandet av skolböcker, almanackor, uppbyggelseskrifter, teologisk och historisk litteratur, lageditioner m. m. Han tryckte 1645 Sverges första tidning, Ordinarie Post Tijdender, samt var den förste som tryckt en svensk bok med antikva (Stadslagen 1628), ett exempel som först hundra år där* efter vann efterföljd. — Den andre store boktryckaren under detta sekel var boktryckarefamiljen Keyser, far, son och sonson, alla med förnamnet Henrik, varför de betecknas med ordningsföljden I, II och III. Henrik Keyser I, tysk till börden, säges av Gustaf II Adolf erhållit ett i östersjö* provinserna 1625 erövrat tryckeri för att uppsättas i Stockholm, där han emellertid ej började sin verksamhet förrän 1633. Henrik Keyser I tryckte

2

17SIDA UR SVERGES FÖRSTA TIDNING. 4 sidor. Format 15,3X10,7 mm. Utkom en gång i veckan, till en början onsdagar, sedermera fredagar. Det här avbildade numret innehåller utdrag av en skrivelse från fältmarskalk Gustaf Horn, daterad Ystad den 4 januari 1645,

18bl. a. goda upplagor av landskapslagarna, bibeln på finska (1642), den säll* synta ridderskapets vapenbok (1650) m. m. — Keyser II påbörjade bl. a. arbetet med Karl XII:s bibel, som dock avslutades först fyra år efter hans död eller 1703. Henrik Keyser III förestod filialen i Uppsala och flyttade sedermera till Stockholm, där han dock icke kom att spela någon särdeles framträdande roll. Framstående boktryckare i Stockholm vid denna tid voro dessutom Nicolaus Wankijf, prästson från Vankiva i Skåne, G. G. Burchardi, Johan Georg Eberdt, som övertog Meurers tryckeri, m. fi.

Under 1600*talet upprättades tryckerier även i den svenska landsorten. I Uppsala hade, sedan Richolff 1541 flyttade därifrån, icke funnits något tryckeri förrän Gustaf II Adolf 1613 skänkte det kungliga boktryckeriet till universitetet. Bland de mera bekanta föreståndarna för Akademiska tryckeriet i Uppsala må nämnas Henrik Curio, som ledde detta tryckeri i trettio år eller från 1661 till 1691. — Västerås fick sitt första tryckeri 1621, då biskop Johannes Rudbeckius kallade Olof Olofsson Heising att vara konsistorieboktryckare i Västerås. Efter långa stridigheter mellan dom* kapitlet och boktryckaren flyttade denne 1630 tillbaka till Stockholm. — Även i Strängnäs var det stiftets biskop som tog initiativet till tryckeriets upprättande. Biskop Bothus beställde nämligen 1622 stilmaterial hos ovan* nämnde Peter van Selow och anställde Olof Olofsson Enæus, vilken förut varit boktryckare i Uppsala, som tryckeriets föreståndare. — Kalmar fick sitt första tryckeri 1626, på initiativ av superintendenten Jonas Rothovius. Föreståndare var Christopher Günther, som stannade i Kalmar till 1636, då han flyttade till Linköping, vilken stad alltså sistnämnda år fick sitt första tryckeri. För Kalmar betydde Günthers bortflyttning att man där blev utan tryckeri i över 120 år. — Erik Schrodeus flyttade 1645 sitt i Stock* holm befintliga tryckeri till Nyköping och med tryckeriet dess förestån* dare Amund Nilsson Grefwe, vilken var boktryckare i Nyköping i fem år eller till 1650. — Sistnämnda år efterkom Grefwe den redan 1647 mottagna kallelsen att bli gymnasieboktryckare i Göteborg. Han blev därigenom den förste boktryckaren därstädes. — På sin borg å Visingsö hade Per Brahe d. y. 1666 inrättat ett boktryckeri, som förestods av en tysk vid namn Johann Kankel. Tryckeriet arbetade på Visingsö till 1685. Efter att ha legat nere ett par år, såldes det 1688 av Kankels son till boktryckare Peter Hultman, som blev Jönköpings första boktryckare. — Till Malmö hade, som ovan nämnts, Braskens boktryckare, Olaus Ulrici, redan 1527 över* flyttat f. d. Söderköpingstryckeriet, från vilket under åren 1527—1556 utgingo åtskilliga arbeten, däribland viktiga danska reformationstryck.

19Sedan detta tryckeri i Malmö 1556 upphört, dröjde det i över hundra år, innan något nytt tryckeri upprättades i Malmö. 1659 kallade emellertid Karl X Gustav boktryckaren vid Sorö akademi, Georg Hantsch, att vara boktryckare i Malmö. Hantsch flyttade 1663 till Lund, där han var verk* sam 1663—1665, varefter han kallades till Stockholm. En annan boktryc* kare, Vitus Haberegger, slog sig 1666 ned i Malmö, där han blev antagen till guvernementsboktryckare. Han flyttade två år senare till Lund, där han stannade till 1675. 1690 befann han sig åter i Malmö och dog där, sannolikt år 1695. Efter Habereggers död dröjde det i 118 år eller till 1813, innan något nytt tryckeri kom till stånd i Malmö.

Vid 1700*talets början fanns det i Stockholm sex tryckerier, av vilka de förnämsta voro Keysers, Wankijfs och Burchardis. Wankijf hade dött redan 1698, men tryckeriet drevs en följd av år av "Salig Wankijfs änka" med Johan Henrik Werner som föreståndare. 1705 inköpte W. tryckeriet och införlivade i detsamma dels Henrik Keysers II, en del av Burchardis samt Olaus Enæus' tryckerier. Werner utnämndes sedermera till kunglig boktryckare. W. dog 1735, varefter änkan fortsatte rörelsen till 1738, då tryckeriet övertogs av Peter Momma, vilken kom att spela en ledande roll bland Stockholmsboktryckarna vid mitten av 1700*talet. Momma hade ett filialtryckeri i Nyköping och sedermera ett på fädernegården Harg, där han 1757 tryckte ett engelskt*svenskt lexikon. Momma övertog 1768 Grefvings tryckeri i Stockholm. Största delen av detta tryckeri överlät Momma på sin måg, Henric Fougt. Fougt blev kunglig boktryckare och skötte tryc* keriet till sin död 1782, varefter hans änka fortsatte verksamheten in på 1800*talet. Bland andra mera framstående Stockholmsboktryckare under denna tid må nämnas Johan Laurentius Horrn, Lars Salvius, Johan Christof pher Holmberg, Johan Arvid Carlbohm, Anders Jacobsson Nordström, Anders Zetterberg m. fi.

Under 1700*talet upprättades tryckerier i Skara (Anders Kjellberg 1707), Norrköping (Carl Fredrik Broocman 1723), Karlskrona (Johan Ludvig Happenius, Amiralitetstryckeriet 1726), Växjö (Johan Christoffer Merckell 1745), Karlstad (Georg Diedrich Warning 1749), Nyköping (filial se ovan: Peter Momma 1753), Kalmar (Lorentz Lindeblad 1756 — Christopher Günther hade 120 år dessförinnan drivit tryckeri i Kalmar), Örebro (Johan Petter Lindh 1752), Gävle (E. P. Sundqvist 1761), Vasa (G. V. Londicer 1777), och Falun (Pehr Olof Axmar 1786).

Under det första tiotalet av 1800*talet upprättades nya tryckerier i Härnö* sand (av biskop C. G. Nordin 1800), i Halmstad (C. F. Dejrich 1810) och

20i Kristianstad (F. Cedergréen 1810). — 1811 fick Visby sitt första tryckeri, då F. G. Bagge i Kalmar ditflyttade en del av sitt tryckeri. — 1813 fick Malmö ett nytt tryckeri, sedan staden ända sedan 1695 fått vara utan dylikt. Det var Berlingska tryckeriet i Lund som nämnda år upprättade en filial i Malmö. — Boktryckare F. J. Leverentz från Skara anlade 1816 ett boktryc* keri i Mariestad och i Mariefred nedsatte sig 1817 förre akademiboktrycka* ren J. T. Edman. Konstförvanten Johan Söderström blev den förste boktryc* karen i Karlshamn genom att 1820 ditflytta ett tryckeri från Karlskrona. I Borgholm anlade assessor C. M. Wahlström tryckeri den 1 juni 1820 och faktor Jöns Torell öppnade 1823 det första tryckeriet i Hälsingborg. Boktryc* kare N. E. Lundström flyttade i augusti 1826 sitt tryckeri från Jönköping till Borås och Uddevalla erhöll sitt första tryckeri den 2 maj 1826, då konst* förvanten Anders Johnsson nedsatte sig som boktryckare därstädes. Bok* tryckare C. F. Dejrich, som 1810 slagit sig ned i Halmstad, flyttade 1827 till Ulricehamn och öppnade 1829 tryckerirörelse, varigenom han blev den förste boktryckaren även i denna stad.

Vadstena, varest boktryckarekonsten gjort ett gästbesök på ett halvår 1495, erhöll ett nytt tryckeri 1830, då gästgivare J. P. Tollstorp började utgiva en tidning därstädes. I Ystad anlades tryckeri i februari 1832 av faktorn J. O. Österberg, i Arboga gjorde konstförvanten J. L. Belfrage ett försök till tryckerirörelse 1833, i Västervik startade konstförvanten C. O. Ekblad och bokbindare C. P. Björklund tryckerifirman C. O. Ekblad &. C:o i maj 1834, i Landskrona grundade bokbindaren Nils Petter Österberg i januari 1836 boktryckeridynastien Österberg och i Eskilstuna anlade Per Elias Norrman stadens första tryckeri i oktober 1837. Under firma För* ningens tryckeri anlade löjtnant Ridderstad och O. P. Sturtzenbecker det första tryckeriet i Norrtälje i november 1839. I Sundsvall öppnade bok* tryckaren A. P. Lundin i juli 1840 ett tryckeri och blev därigenom denna stads förste boktryckare.

Sedermera grundades tryckerier i Umeå (P. M. F. Lundberg juli 1840), Eksjö (Stjerngranat augusti 1841), Lidköping (Johan Norén 1842), Var* berg (Lars Gullbrandson 1842), Vimmerby (Anders Pettersson flyttade 1844 en del av Barometerns tryckeri i Kalmar till Vimmerby, men återflyt* tade s. å. till Kalmar, varefter ett nytt tryckeri i november 1856 inrättades av M. Törneqvist), Piteå (P. E. Norman juni 1846), Åmål (N. B. Sun*! delius m. fi. 1846), Skellefteå (P. A. Boman december 1847), Hjo (S. P. Kullberg 1847), Sölvesborg (Olsson & Olsén 1849), Filipstad (F. G. Delphin 1850), Kristinehamn (P. E. Norman 1850), Söderköping (N. F.

21Tengzelius 1852), Enköping (C. O. Jurlander 1853), Skövde (J. L. Belfrage 1853), Falköping (C. J. Forsell 1857), Simrishamn (C. T. Andersson 1857), Ängelholm (fil. d:r Joh. Damm 1857), Nora (J. L. Belfrage oktober 1858), Sala (G. A. Lindgren december 1860), Södertälje (Justus Johansson 1861), Hedemora (A. Th. Westman juni 1864), Skenninge (O. A. A. Stenbeck april 1864), Alingsås (J. D. Michelsen 1864), Strömstad (C. F. Blomberg september 1866), Trälleborg (N. E. Österberg december 1866), Marstrand (1867), Haparanda (G. C. av Klerker 1869), Falkenberg (A. F. Möller oktober 1875), Lindesberg (F. O. Pettersson oktober 1875), Kungsbacka (J. A. Zachrisson september 1877), Laholm (C. H. Eklund mars 1877), Östhammar (A. A. Alexandersson 1879), Motala (J. V. Lundberg april 1881), Sigtuna (C. G. A. Törnblom 20 januari 1882).

Stockholm var under 1800*talet, liksom århundradena förut, huvudorten för det svenska boktrycket. Vid 1700*talets början var antalet tryckerier i Stockholm 7, men vid dess slut 13. Av dessa var det av J. P. Lindh inne« havda, från änkefru Lange 1797 inköpta tryckeriet, det förnämsta. Det sål= des 1821 till handlanden och rådmannen i Örebro Per Adolf Norstedt, som 1823 ändrade firman till P. A. Norstedt &. Söner. 1833 utnämndes firman till kunglig boktryckare. Denna titel med därmed åtföljande privilegier hade intill 1833 års slut innehafts av fru Elsa Fougt, Mommas dotter, och efter henne av sonen Henrik Fougt. Denne måste emellertid göra konkurs, varefter tryckeriet inköptes av P. A. Norstedt Söner.

Bland övriga boktryckare i Stockholm må nämnas Johan Arvid Carls bohm, Lars Johan Hierta, som den 6 december 1830 tryckte första numret av Aftonbladet på eget tryckeri, A. J. Nordström, J. C. Holmberg, Anders Zetterberg, Petter Sohm, Carl Deleen, Österlund &. Berling, Sam. Rum= stedt, Per Adolf Huldberg, vilken 1852 sålde sitt tryckeri till Typografiska föreningen i Stockholm, som skulle driva tryckeriet som associationstryc* keri. Det drevs med föreståndare till 1861, då J. G. Nordin övertog dets samma för egen räkning. Efter skiftande öden såldes detta tryckeri 1921 till A.sB. Tiden. Vidare må nämnas Hæggströmska tryckeriet. Det startades ursprungligen av två studerande, Zacharias Hæggström och A. M. Strinnholm — den bekante historikern — men delades sedermera, så att de båda kompanjonerna blevo boktryckare på var sitt håll. Zacharias Hæggström började 1813, drev tryckeriet till 1859, varefter det vilade några år för att 1863 återuppstå under sonens, Ivar Hæggström, ledning. Av övriga tryckerier må nämnas Rudolf Walls, som 1865 anlades för Dagens Nyheters räkning, Hörbergska boktryckeriet, som 1856 övertogs av bokför*

22läggaren Albert Bonnier, Isaac Marcus tryckeri, grundat 1849, A. L. Nor* mans tryckeri, anlagt 1858. Detta tryckeri förvandlades 1873 till aktie* bolag. Sedan Norman 1873 på grund av olyckshändelse avlidit, valdes till direktör för bolaget Anders Hökerberg. Bolaget inköpte 1881 även Cen* traltryckeriet och blev därigenom näst Norstedts det största tryckeriet i Stockholm vid denna tidpunkt. *) Vidare må nämnas C. E. Gernandts Boktryckeriaktiebolag, Stockholms Dagblads A.*B., Nya Dagligt Alle* handas A.*B., Fäderneslandets tryckeri, J. W. Holms tryckeri, P. A. Ny* man, Axel Cedergren, inflyttad 1851 från Visby, J. A. Riis, David Lund, O. L. Svanbäck, Victor Petterson m. fi.

Det skulle bli alltför vidlyftigt att ytterligare redogöra för tryckerirörel* sen under tidernas gång, varför vi endast lämna en summarisk överblick.

Vid 1500*taletsingång fanns intet tryckeri i verksamhet i Sverge.

Vid 1600*taletsingång fanns det endast ett tryckeri i verksamhet, nämligen det av Gutterwitz ledda kungliga boktryckeriet i Stockholm. Men det allmänna kulturella uppsvinget under Gustaf II Adolfs och Kristinas regeringar ledde till att under århundradets lopp nya boktryckerier inrätta* des både i Stockholm och landsorten. Som av redogörelsen här ovan fram* går uppstodo under århundradets lopp nya tryckerier i Uppsala, Västerås, Strängnäs, Kalmar, Linköping, Nyköping, Göteborg, Malmö, Lund, Vi* singsö och Jönköping. Vid århundradets slut hade emellertid tryckerierna i Visingsö, Linköping, Nyköping, Malmö och Kalmar åter nedlagts.

När 1 700 = talet gick in, fanns i Stockholm sex tryckerier, medan man i landsorten endast hade tryckerier i Uppsala, Västerås, Strängnäs, Lin* köping, Göteborg, Abo, Lund och Jönköping.

På grund av det långvariga kriget, missväxt och andra ogynnsamma om* ständigheter var det mycket dåliga tider i Sverge vid 1700*talets början och detta visade sig särskilt när det gällde tryckerierna. De förde en syn* nerligen tynande tillvaro och det var först sedan första tredjedelen av år* hundradet tillryggalagts, fred slutits och enväldet avskaffats, som det blev bättre fart. Under denna tidrymd ökades boktryckeriernas antal i Stock* holm och nya tryckerier anlades i åtskilliga landsortsstäder. Sålunda an* lades tryckerier i Skara, Karlskrona, Växjö, Karlstad, Örebro, Nyköping, Kalmar, Vänersborg, Vasa och Falun.

F. n. är S. L. T. (Sveriges Litografiska Tryckerier) det största tryckeriföretaget i Sverge. Det bildades 1913 med Centraltryckeriet som medelpunkt, omfattar nu ett 40*tal företag, bl. a. Norstedts. Hade 1936 ett aktiekapital av 43,395,000 kronor samt 5,222 anställda.

23Det är emellertid ganska svårt att anskaffa statistiska uppgifter angående tryckerierna i Sverge vid vissa tidpunkter. Från år 1740 — således under frihetstiden, då näringarna åter började blomstra — föreligger en uppgift, att i Sverge funnes 18 tryckerier, av vilka 8 voro förlagda till Stockholm.

Vid 1700*talets utgång, således år 1800, funnos tillsammans 35 boktryc* kerier i gån g i Sverge. Av dessa voro 13 förlagda till Stockholm och 22 till 20 landsortsstäder. Av landsortsstäderna förfogade Göteborg och Lund över två tryckerier vardera.

1809 hade tydligen inträtt en ny depression, ty då meddelas att tryckeri* ernås antal sjunkit från 35 till 30. I Stockholm hade de dåliga tiderna verkat mest, ty tryckeriernas antal hade förminskats till nära hälften, eller från 13 till 7. Sedan föreligger ingen ny uppgift förrän 1828, då det upp* gives att Sverge hade 47 tryckerier, av vilka de 19 voro förlagda till Stock* holm. 1840 voro tryckerierna respektive 55 och 19, 1870 136 och 26, 1875 151 och 29 samt 1883 respektive 186 och 32.

Det är synnerligen svårt att få uppgifter om antalet personer, anställda på tryckerierna vid olika tidpunkter. Från 1801 föreligger en uppgift, att på de 13 boktryckerier, som arbetade i Stockholm vid denna tid, funnos an* ställda 91 personer, 46 konstförvanter och 45 lärlingar, vilket gör i genom* snitt 7 anställda på varje tryckeri. Man räknar säkerligen bra högt, om man antager att på de 22 landsortstryckerierna voro anställda 5 personer i genomsnitt på varje tryckeri. Detta skulle utgöra 110 och tillsammans med de 91 stockholmarna skulle alltså omkring 200 personer haft anställ* ning å de svenska boktryckerierna vid denna tid. Sedermera föreligga säkra uppgifter endast från år 1843, då 120 konstförvanter och 116 lärlingar, tillsammans 336 personer voro anställda å Stockholmstryckerierna. Från landsorten saknas uppgifter fullständigt. 1870 fanns på de svenska tryc* kerierna anställda tillsammans 1,255 arbetare, av vilka 336 konstförvanter, 547 lärlingar och 72 kvinnor. Från 1870 till 1875 — innefattande "de goda åren" efter fransk*tyska kriget — nära nog fördubblades antalet bok* tryckeriarbetare, nämligen från 1,255 till 2,094. Av dessa voro 841 konst* förvanter, 727 lärlingar och 223 kvinnor. (Av dessa arbetade 422 konst* förvanter, 284 lärlingar och 63 kvinnor i Stockholm.)

1883 var sammanlagda antalet personer anställda vid boktryckerierna i Sverge 2,479 manliga och 331 kvinnliga, tillsammans 2,811. (Av dessa kommo på Stockholm 867, nämligen 547 konstförvanter, 240 lärlingar och 80 kvinnor.) 1890 hade antalet arbetare i de svenska tryckerierna sjunkit till 2,525 anställda på 204 tryckerier, därav 2,256 män och 269 kvinnor.

24Då det skulle taga alltför mycket utrymme i anspråk att ytterligare i detalj redogöra för de svenska boktryckeriernas utveckling år från år, ha vi i nedanstående tabell sammanfört uppgifter om antalet boktryckerier i Sverge, på dem anställda arbetare (kvinnor och minderåriga), tillverknings* värde etc. åren 18%—1935, d. v. s. från den tidpunkt, då den svenska bok* tryckeriindustrien kan anses ha inträtt i industrialiseringens period:

Därav År Antal tryckerier Antal arbetare kvinnor minderåriga Tillverkningsvärde i kronor Antal °/o Antal °|o 1896 261 4,552 552 12,1 1,081 23,7 8,157,304 1897 267 4,834 615 12,7 1,236 25,3 8,517,340 1898 280 4,863 625 12,8 1,185 24,3 9,506,710 1899 296 5,145 682 13,2 1,153 22,5 10,519,076 1900 305 5,275 727 13,7 1,288 24,4 10,883,063 1901 314 5,284 684 12,9 1,306 24,3 11,605,455 1902 327 5,491 748 13,6 1,228 22,3 12,288,518 1903 339 5,633 853 15,0 1,230 21,8 12,748,938 1904 353 5,841 732 12,5 1,226 20,9 13,574,555 1905 358 6,082 738 12,1 1,234 20,2 14,846,448 1906 368 6,356 784 12,3 1,364 21,6 15,746,290 1907 365 6,443 786 12,1 1,343 20,8 17,210,997 1908 375 6,731 813 12,0 1,443 21,2 18,683,759 1909 377 6,616 803 12,1 1,419 21,4 19,177,577 1910 392 6,721 801 11,3 1,324 19,7 20,891,103 1911 413 7,002 789 11,2 1,325 18,9 21,462,317 1912 421 7,223 817 11,2 1,358 18,8 23,737,622 1913 375 8,134 1,222 15,0 1,499 18,3 34,536,195 1914 390 8,164 776 9,5 1,293 15,8 38,930,895 1915 405 8,270 747 8,9 1,283 14,3 40,610,916 1916 416 8,534 722 10,5 1,231 16,6 48,908,165 1917 422 8,980 814 9,2 1,590 17,4 64,856,973 1918 433 9,680 919 9,4 1,391 14,4 99,604,195 1919 453 10,019 938 9,3 1,519 15,1 120,949,731 1920 489 10,338 857 8,2 1,648 15,9 142,303,169 1921 465 9,375 691 8,7 1,277 16,4 122,031,410 1922 478 9,442 675 7,2 1,252 13,2 105,492,705 1923 476 9,537 658 6,9 1,241 13,0 106,307,563 1924 486 9,914 714 6,3 1,202 12,0 104,720,970 1925 502 10,220 699 6,0 1,236 12,1 109,845,433 1926 560 10,646 674 5,8 1,249 12,0 115,583,238 1927 563 10,950 706 6,3 1,247 11,5 119,501,376 1928 576 11,133 767 6,8 1,169 10,5 125,517,652 1929 579 11,460 820 7,1 1,177 10,2 130,939,632 1930 589 11,660 821 7,0 1,184 10,i 133,855,264 1931 592 11,600 764 6,6 1,218 10,5 129,998,425 1932 590 11,305 764 6,9 1,054 9,5 125,031,997 1933 593 11,946 751 6,3 972 8,1 127,157,252 1934 614 12,118 784 6,5 1,044 8,2 133,533,855 1935 625 12,285 809 6,4 1,048 8,0 144,149,562

25Av denna tabell framgår att under de fyrtio år, som förflutit sedan 1896, den svenska boktrycksindustrien genomgått en väldig utveckling. Antalet tryckerier utgjorde 1896 261, men hade 1935 ökats till 625. Arbetareantalet hade tredubblats eller från 4,552 till 12,285. Men den största ökningen uppvisade tillverkningsvärdet. Det utgjorde 1896 kr. 8,157,304 och 1935 kr. 144,149,562. I den senare summan ingick bok* och accidenstryck till ett värde av kr. 60,937,565, medan tidningstrycket uppvisade ett tillverknings* värde av kr. 71,883,045. Under en lång följd av år var tillverkningsvärdet för bok* och tidningstryck ungefär lika, men från och med 1920 inträder en avsevärd förskjutning till förmån för tidningstrycket.

I det föregående har konstaterats, att boktrycket under 1500—1700*talen spelat en tämligen obetydlig roll i Sverges näringsliv. När exempelvis antalet inom de svenska boktryckerierna sysselsatta personerna så sent som 1800 endast uppgick till ungefär 200 personer, kan man lätt föreställa sig hur förhållandet varit under de föregående tre århundradena.

Utom den omständigheten, att den allmänna andliga utvecklingen i Sverge var av den beskaffenheten att det inte fanns arbete för boktryckare i någon större utsträckning hämmades boktryckeriernas utveckling dess* utom dels av den stränga censuren och dels av att för boktryckeriers inrät* tände behövdes tillstånd av vederbörande myndigheter, d. v. s. ett slags privilegium. Som detta var personligt, och vid innehavarens frånfälle obligatoriskt övergick till änkan, inträffade synnerligen ofta, att konstför* vanterna för att skaffa sig ett boktryckeriprivilegium, måste "konservera" företrädarens änka, d. v. s. gifta sig med henne för att komma i besittning av boktryckeriprivilegiet. Det mest "typiska" exemplet på "konservering av boktryckareänkor" erbjuder Anna Corneliusdotter, boktryckare Tideman Grefwes efterleverska i Göteborg. Hon var gift icke mindre än fem gånger, först med en länsman, Johan Olofsson, sedermera med boktryckare Tide* man Grefwe och därefter i tur och ordning med boktryckerikonstförvan* terna Lars Löhnbohm, Jöns Rahm och Zacharias Hagemann, vilka tydligen på samma gång som tryckeriet övertagit företrädarens änka. Hon synes ha varit tämligen långlivad, ty hon avled 1721, fyra år före den femte mannen.

Som bekant får enligt tryckfrihetsförordningen tryckerier icke anläggas annat än i stad eller på ett avstånd av fem kilometer därifrån. Från och med 1898 är emellertid denna rätt utsträckt till köpingar och sedan 1920 även till municipalsamhällen. De vid flera tillfällen väckta förslagen om, att tryckerierna skulle befrias från denna inskränkning i den näringsfrihet, som gäller för andra industrier, ha obevekligt av riksdagen avslagits.

26Under de senaste decennierna har det emellertid icke framkommit några krav på att få anlägga tryckerier på rena landsbygden. Detta förmodligen därför, att man så småningom kommit underfund med, att en dylik till* låtelse är fullkomligt överflödig, då ett överträdande av lagbestämmelserna aldrig medför straff. Förbudet mot anläggandet av tryckerier på lands* bygden synes icke vara straffsanktionerat, så att bestämmelserna i tryck* frihetsförordningen i detta hänseende icke äro annat än en död bokstav. De på den rena landsbygden befintliga tryckerierna voro år 1935 icke mindre än 53 till antalet, sysselsättande 342 arbetare. Det torde kanske behöva nämnas, att bland dessa 53 "olagliga" tryckerierna icke äro inräk* nåde de s. k. accidenstryckerierna, som aldrig anmält sin existens eller ingivit några statistiska uppgifter till vederbörande myndigheter.

Någon utförlig redogörelse för den tekniska utveckling som kännetecknat den svenska boktryckerikonsten under tidens lopp, kan naturligtvis icke här komma ifråga, då härtill skulle erfordras stora volymer.

Här kan endast konstateras, att de tekniska landvinningarna på detta område kommit till de svenska boktryckerierna en smula senare än på en del andra håll i Europa. Detta dock endast i början. Ty sedan man väl fått smak på ett nytt förfaringssätt eller användningen av en ny maskin, har utvecklingen gått med rivande fart.

Som överallt annanstädes användes även i de svenska boktryckerierna under tre århundraden träpressar. Dessa utbyttes sedermera mot järnpressar, av Stanhope*typ. 1890 framträdde König med sin första snällpresstyp, i vilken den 29 november 1814 "Times" trycktes. Det dröjde emellertid ända till 1829 innan den första snällpressen kom till Sverge. Det var boktryckare N. M. Lindh i Örebro, som sistnämnda år införskrev en av Applegath &. Cowpers tryckmaskiner med två cylindrar. År 1835 följde dåvarande "Stadstidningen" med en encylindrig och senare L. J. Hierta för tryckning av Aftonbladet samt därefter P. A. Norstedt Söner med tvåcylindriga maskiner. År 1840 fanns det således endast 3 snällpressar i Sverge.

Handpressarnas antal uppgick 1875 vid 156 tryckerier till 216, det högsta antal som uppnåddes innan snällpressarnas segertåg började. Snällpres* sarnas antal, som 1840 uppgick till 3, utgjorde 1870 91, 1875 244 och 1883 296. Under de följande åren blandar den officiella statistiken samman snällpressarna med sådana digelpressar, som drivas med mekanisk kraft under den gemensamma benämningen maskinpressar, varför man först 1923 får klart för sig snällpressarnas verkliga antal. De utgjorde 1913 914, 1918 949, 1923 1,204, 1928 1,296, 1933 1,328 och 1935 1,349.

27Den första rotationspressen infördes till Sverge av Stockholms Dagblad 1881, men kom inte i gång förr än 1883. Den andra infördes av Rudolf Wall för tryckning av Dagens Nyheter 1883. Trettio år senare eller 1913 har rotationspressarnas antal stigit till 79, 1923 till 130, 1933 till 219 samt 1935 till 237.

Av andra slags pressar fanns det i Sverge 1935 2,109 accidenspressar — ökning sedan 1913 med 1,230 samt 505 "hand* eller tramppressar" — ökning sedan 1913 endast 67.

De första sättmaskinerna kommo i bruk i Sverge år 1897. Det året in* köptes en Linotypemaskin av Svenska Dagbladet i Stockholm. När den första sättmaskinstariffen 1900 genomfördes, funnos i landet cirka 30 sätt* maskiner och 40 à 45 maskinsättare. Sedan ökades antalet raskt. 30 maj 1902 funnos 83 sättmaskiner: 37 Linotype, 38 Typograph och 8 Monoline. 30 augusti 1904 var antalet 145, därav 67 Linotype, 73 Typograph, 3 Mono* line samt 5 Monotype, som nu förekommo för första gången. Den 1 novem* ber 1905 utgjorde sättmaskinernas antal 192, därav 81 Linotype, 91 Typo* graph och 3 Monoline samt 10 skriv* och 7 gjutapparater till Monotype. Den 1 oktober 1917 funnos i de svenska boktryckerierna 575 sättmaskiner, därav 330 Linotype, 176 Typograph, 11 Monoline — av vilka dock de allra flesta magasinerats och ej voro i bruk —, 4 Linograph, 20 Intertype samt 20 skriv* och 14 gjutapparater till Monotype.

Den 1 januari 1936 funnos i Sverge tillsammans 1,044 sättmaskiner. Av dessa voro 646 Linotype, 267 Intertype, 88 Typograph (en del av dessa magasinerade), 29 gjut* och 34 skrivapparater till Monotype.

Under de närmare fyrtio år, som förflutit sedan sättmaskinen infördes i Sverge, kan man konstatera, att Linotype och dess senaste avläggare Inter* type vunnit över alla de övriga systemen. Systemet Monoline undansköts på ett tidigt stadium, och Typograph håller sig fortfarande uppe, men torde ej kunna hålla ut i längden. Systemet Monotype, som uteslutande använ* des för boksättning, har endast representanter på 8 av Sverges tryckerier.

Av det föregående har framgått, att boktryckeriverksamheten under 14*, 15* och 16*hundratalen var jämförelsevis obetydlig i Sverge. Något behov av sammanslutningar mellan idkare av boktryckeriyrket kan därför icke sägas ha varit behövligt förrän vid 1600*talets slut.

Men från slutet av 1600*talet föreligga uppgifter, som giva vid handen, att såväl boktryckare som konstförvanter haft organisationer, i viss mån liknande dem, som funnos i utlandet. Någon skråordning för boktryckare

28har aldrig funnits i Sverge, men det antages att åtminstone boktryckarna i Stockholm hade en frivillig "societet" och konstförvanterna något slags "låda". De senare hade också med all sannolikhet antingen legala eller illegala förbindelser med boktryckaregesällskapen i Tyskland, ty de flesta av yrkesutövarna, såväl boktryckare som gesäller, voro antingen födda i Tyskland eller också hade de postulerat i detta land.

År 1693 framlade nämligen censor librorum Örnhjälm ett förslag till bok* tryckareordning, enligt vilken en boktryckerisocietet skulle upprättas för hela riket med censor librorum som direktör. Denna societet skulle över* vaka, att intet tryck undgick censoren och skulle i övrigt hava samma upp* gifter som skråämbetena inom andra yrken, övervaka utbildningen och arbetets kvalitet inom yrket, in* och utskriva lärlingar, tillse att ingen bok* tryckare gjorde intrång på den andres arbete, avdöma smärre tvister yrkes* utövarna emellan och i allmänhet upprätthålla ordningen inom yrket, för vilket ändamål den hade rätt att ådöma böter. Societeten skulle ej som andra ämbeten sortera under borgmästare och råd utan under kanslikol* legium, vilken det ålåg att hava vård över tryckerierna.

Örnhjälms förslag blev emellertid icke antaget och det dröjde ända till 1752 innan medlemskap i en boktryckerisocietet blev obliga* toriskt. Vad denna 1752 års förordning föreskrev för tryckeriarbetarnas vidkommande, därom meddelas utförligt på sidan 96 o. följ.

1810 års tryckfrihetsförordning berövade Boktryckerisocieteten dess offi* ciella karaktär och boktryckarna hade ej längre skyldighet att tillhöra den* samma. Angående Boktryckerisocietetens verksamhet som boktryckeri* principalernas målsman från 1800*talets början fram till Allmänna boktryc* kareföreningens bildande därom kan också läsas utförligare å sid. 101 —168.

Allmänna svenska boktryckareföreningen bildades den 29 juli 1893 och övertog Boktryckerisocietetens funktioner. 1900 överlämnade societeten sina handlingar till boktryckareföreningen. Den 22 mars 1911 ändrades namnet till Svenska boktryckareföreningen. En ombildning ägde vidare rum den 5 mars 1934, då föreningen och Boktryckarekammaren sammanslogos till en organisation.

Svenska boktryckareföreningen har till ändamål, dels att genom en sam* manslutning av Svenska tryckeriföretag och övriga grafiska anstalter till* varataga de grafiska yrkenas ekonomiska och affärstekniska intressen samt dels genom en sammanslutning av företagare, företagschefer och vid arbets* och ekonomiledningen anställda personer inom de grafiska yrkena främja dessa yrkens höjande i yrkestekniskt och konstnärligt hänseende.

29Föreningens verksamhet bedrives dels centralt genom föreningens organ, styrelsen, samt föreningens nämnd för behandling av ekonomiska och affärstekniska intressen, Boktryckarekammaren, Svenska boktryckareför* eningens affärssektion samt genom kretsföreningar. — Arbetsgivarefrågor behandlas av Sverges Tryckeriers Arbetsgivareförbund, som bildades den 28 maj 1915 och inträdde som yrkesförbund i Svenska arbetsgivareförening gen den 1 juli 1916. Vidare sorterar under Svenska boktryckareföreningen Svenska boktryckareföreningens sjuk* och begravningshjälpskassa, Skolan för bokhantverk, Svenskt bokindustrimuseum och Boktryckareföreningens fastighetsaktiebolag. Boktryckareföreningens meddelanden, föreningens organ, som började utgivas 1894, ändrade 1935 namnet till Grafiskt Forum.

Svenska Tidningsutgivareföreningen — T. U. — bildades 1898 och har till ändamål att befordra samverkan i den svenska tidningspressens ekonomiska åtgärder samt att i övrigt främja pressens och medlemmarnas gemensamma intressen. Föreningen står som tidnings* utgivarnas officiella representant inför myndigheterna. Inom föreningen äro, med endast få undantag, samtliga landets allmänna nyhetstidningar representerade. Föreningen handlägger ekonomiska och tekniska frågor av intresse för yrket, auktoriserar annonsbyråer samt besörjer bland annat upp* görelser angående inköp av tidningspapper för tidningsutgivarnas räkning.

För handläggning av tariffärenden m. m. finnes inom Svenska Tidnings* utgivareföreningen sedan 15 februari 1919 en arbetsgivaresektion, kallad A*sektionen, som har "till ändamål att, oberoende av de olika tid* ningsföretagens ställning i politiskt avseende, förena de svenska tidnings* tryckerierna, som icke tillhöra annan organisation med liknande syfte, för tillvaratagande av deras gemensamma intressen i frågor rörande förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare inom facket".

1908 bildades Aktiebolaget Samorganisationen, de socialdemokratiska partitidningarnas ekonomiska sammanslutning. Denna organisation omfattade 1937 37 företag och hade särskilt tariffavtal med Svenska typografförbundet.

I avsikt att i någon mån soulagera konstförvanterna för de friheter, som förlorades genom 1752 års boktryckeriförordning, stiftades 1754 Boktryc* kerie*konstförvanternas Sjuk*, Begravnings* hjälps* och Understödskassa. Till denna hade faktorer och konstförvanter samt deras hustrur rätt till inträde. Inträdesavgiften bestämdes till 6 daler och halvårsavgiften till 7 daler. Detta för manliga

30delägare. För hustrur bestämdes inträdesavgiften till 6 daler och halvårs* avgiften likaledes till 6 daler. Sjukhjälpen bestämdes till 6 daler i veckan för män och begravningshjälpen för dessa till 150 daler. För hustrun blev begravningshjälpen fastslagen till 100 daler och för änkor till 72 daler. Änkan skulle erhålla ett årsunderstöd av 72 daler. Dessa avgifter måste emellertid väsentligt höjas tjugo år senare och höjning av såväl avgifter som understödsbelopp av olika slag ha ägt rum åtskilliga gånger under de mer än 180 år som kassan existerat. För närvarande äro medlem* marna i Konstförvantskapets sjuk* och begravningshjälpskassa indelade i tre grupper: 1 :a gruppen: inträdesavgift 3 kr., årsavgift 30 kr., sjukhjälp 3 kr. pr sjukdag under 70 dagar av 12 på varandra följande månader, dock högst 140 dagar av en femårsperiod och vid invaliditet i ett för allt under högst 70 dagar, räknade från dagen för invaliditetens inträffande, och mo* derskapshjälp med 3 kr. pr dag i 21 dagar; begravningshjälp med 50 kr. efter 6 månaders, 100 kr. efter 1 års och 200 kr. efter 5 års medlemskap. I andra gruppen: årsavgift 10 kr. och 10 kronors sjukhjälp i veckan under 10 och 4: 50 under följande 42 veckor under en femårsperiod. I tredje gruppen: årsavgift 6 kr. och sjukhjälp 6 kr. pr sjukvecka och under 10 och 3 kr. under följande 42 veckor under en femårsperiod. Begravningshjälp i de båda sistnämnda grupperna 75 kr. — Antalet medlemmar i Konstför* vantskapets kassa vid 1936 års slut var 409 och behållningen kr. 29,638: 18.

Med anledning av boktryckarekonstens sekularfest den 5 juli 1840, fram* kastade faktor Fr. Ekström tanken på bildandet av en stiftelse, ur vilken skulle utbetalas understöd åt sådana medlemmar av yrket som genom ålder* dom och sjuklighet förlorat sina krafter. Förslaget antogs och som grund* plåt sammansköto Stockholms konstförvanter 1,000 riksdaler, Boktryckeri* societeten 2,000, kungen 1,500 och kronprinsen 1,750 riksdaler. Den sist* nämnde lämnade även inkomsten av andra upplagan av sin bok, "Om straff* och straffanstalter" till stiftelsen. Denna inbringade 1,388 rdr och 30 skil* ling, vadan stiftelsen vid sin start hade en grundfond av 6,388 riksdaler 30 skilling.

Stiftelsen fick namnet Gutenbergska stiftelsen och för* valtades ända till 1880 särskilt. Sistnämnda år sammanslogs den med Konstförvantskapets kassa och har hädanefter haft med denna gemensam förvaltning. Det är givet att stadgarna för denna stiftelse undergått åtskil* liga förändringar under årens lopp. För närvarande gäller att varje i bok* tryckeri anställd manlig eller kvinnlig arbetare som fyllt 18 men icke 35 år äger rätt till inträde. Inträdesavgift är 5 kronor och årsavgiften 12 kr. som

31kan erläggas med 3 kr. pr gång. — Efter fyllda 55 levnadsår och 30 års medlemskap lämnar kassan en årlig pension av 100 kr. — Delägarna voro vid 1936 års slut 191 och pensionärerna — befriade frän avgift — 64. Ut* gifterna hade under samma år uppgått till kr. 7,596:55 och behållningen utgjorde vid 1936 års slut kr. 209,776: 35.

Änkehjälpskassan hade vid 1936 års slut 60 delägare och 8 änkor samt hade under året utbetalat 600 kr. i änkehjälp. För änkehjälpskassan gälla följande bestämmelser: Gift manlig delägare i Pensionskassan eller i Gutenbergska stiftelsen eller i Konstförvantskapets sjuk* och begravnings* hjälpskassa äger för sin hustru inträda i Änkehjälpskassan under villkor att hon åtnjuter god hälsa och icke överskridit 40 års ålder. — Beträffande av* gifter och förmåner äro desamma följande: Inträdesavgift 5 kr. och års* avgift 6 kr. Efter 10 års medlemskap lämnas åt avliden medlems änka en årlig änkehjälp av 100 kr. så länge hon i änkestånd förbliver. Avlider hustru till medlem, vilken minst 1 år inbetalt avgifter, lämnas i begravnings* hjälp 100 kr. och avlider änka, som blivit berättigad till änkehjälp, utgår begravningshjälpen med 75 kronor. Änka vilkens man ej varit medlem i 10 år då han avlider, äger rätt att under änkestånd kvarstå i kassan och fullgöra sina inbetalningar t. o. m. 10 år, varefter hon kommer i åtnjutande av änkehjälp och efter hennes död arvingarna av begravningshjälp.

Samtliga Konstförvantskapets kassor hade vid 1936 års slut en samman* lagd behållning av kr. 295,127:90. Av dessa tillhörde dock kr. 4,320:93 den s. k. Ekströmska fonden.

Den mest betydelsefulla organisation, som bildats inom den svenska typo* grafkåren, är emellertid Typografiska föreningen i Stock* h o 1 m. Det var fyra konstförvanter som den 22 maj 1846 i Stockholms Dagblad läto införa en annons, vari de boktryckerifaktorer och konstför* vanter som tecknat sig för bildandet av ett "Typographiskt Sällskap" kal* lades till sammanträde söndagen den 24 maj 1846. På detta möte, vid vilket 35 konstförvanter och faktorer tillstädeskommit, beslöts bildandet av en organisation bland typograferna, som dock icke fick namnet "Typogra* phiska Sällskapet" som förslagsställarna önskade, utan i stället Typogra* fiska föreningen.

Ur denna lilla organisation, vars växtkraft och blivande omfattning för* slagsställarna säkerligen icke anade, har sedermera vuxit fram den stora organisationen Svenska typografförbundet, vars öden vi i det efterföljande skola söka skildra.

32Första svenska typografmötet och dess resultat.

Initiativet till detta möte kom

från Norrköpings den 21 augusti 1882 bildade typograf klubb, vilken i skri* velse till Typografiska föreningen i Stockholm hemställde, att denna under år 1883 måtte sammankalla ett nordiskt typografmöte i Stockholm.

Den från Norrköpings typografklubb till Typografiska föreningen i Stockholm avlåtna skrivelsen hade följande lydelse:

"Norrköping den 2 januari 1883.

Typografiska föreningen, Stockholm.

Norrköpings typografklubb får härmed tillkännagiva, att från en av klubbens ledamöter inkommit en skrivelse, innehållande förslag om hållande av ett nordiskt typografmöte. Ifrågavarande möte har föreslagits skola äga rum i Stockholm samt, om hinder därför icke möter, anordnas av Typografiska föreningen därstädes. Till mötet skulle inbjudas representanter för den typografiska kåren i Sverge, Norge, Danmark och Finland.

Typografklubben har, sedan förslaget förut behandlats av nämnda klubbs styrelse, tagit detsamma i övervägande och ansett sig böra i allo tillstyrka bifall till detsamma, enär ett sådant möte otvivelaktigt bleve till stort gagn för nordens typografer.

Med anledning av förestående får Norrköpings typografklubb härmed hos Typografiska föreningen i Stockholm vördsamt anhålla, det föreningen ville vid ett blivande samman» träde taga ovannämnda förslag i övervägande samt genom protokollsutdrag eller på annat sätt delgiva härvarande typografklubb det beslut, föreningen med anledning av ovan* nämnda begäran och med avseende på förevarande förslag fattar.

I förhoppning att föreningen tillmötesgår ovan framställda begäran överlämnar typo* grafklubben härmed även det till behandling av Typografiska föreningen i Stockholm.

Å Norrköpings typografklubbs vägnar: C. Petersson. Fredrik Eriksson."

Typografiska föreningen i Stockholm upptog tanken, men ansåg det vara olämpligt att till ett möte, vid vilket endast svenska boktryckeriförhållan* den komme att behandlas, inbjuda danska och norska kolleger, varför för* eningen beslöt, att inbjudningen skulle gälla endast svenska boktryckeri* ägare samt boktryckeri* och stilgjuteriarbetare. Den kommitté, som på Typografiska föreningens vägnar den 15 mars 1883 utfärdade inbjudningen,

3

33bestod av O. L. Svanbäck, Alexis Löfgren, Axel Holmgren, J. E. Graf, Carl Fredr. Malmgren, P. V. Hellgren, J. Borglund, C. Joh. Hylander och E. Lundin.

Inbjudningen hade följande lydelse:

"Svenskt typografmöte i Stockholm sommaren 1883.

Då det sedan lång tid tillbaka varit ett önskningsmål att tillfälle måtte beredas Sverges typografer att mera allmänt träffa samman för att utbyta tankar i frågor, som röra yrket

och dess utövare, har Typografiska föreningen, på förslag av Norrköpings typografklubb, beslutat att anordna ett svenskt typografmöte i Stockholm in« stundande sommar. Mötesdagar bliva den 5:e, 6:e och 7:e juli, eller de tre sista dagarna av den utställs ning, som är anordnad med anledning av boktrycs karekonstens i Sverge fyrahundraårsjubileum.

Rättighet att deltaga i detta möte äger en var bok» tryckeriägare samt boktryckeris och stilgjuteri* arbetare.

Vid mötet komma endast sådana frågor att be* handlas, som röra boktryckarekonsten och dess utövare.

Förslag till överläggningsämnen böra vara insända inom april månads utgång till Typografmötets kom= mitte i Stockholm, Kungl. Boktryckeriet".

Mötet hölls den 5—7 juli å Lilla Börs* salen och var besökt av 70 à 80 deltagare, de flesta från Stockholm. Någon uppgift om mötesdeltagarnas namn, utom vad som framgår av deras deltagande i diskussionen, ha vi icke lyckats påträffa. Protokollet ha vi icke fått tag i och de uppgifter som här nedan föreligga, ha tagits dels ur Nordisk Typograftidning för år 1883 och dels hopletats från andra håll. Nyssnämnda tidning började införandet av fullständiga diskussionsreferat, med de blevo aldrig riktigt avslutade, antagligen beroende på att intresset svalnade under tiden referaten stodo införda. Det senare är för övrigt icke att undra på, ty sista numret för 1883 av Nordisk Typograftidning, som är daterat den 15 december 1883, utkom icke förrän i mitten av maj 1884.

Av de tillgängliga uppgifterna framgår, att från landsorten följande typo* grafer tillstädeskommit: från Norrköping C. F. Petersson, från Göteborg M. E. Lindberg, från Nora L. Cassel, från Jönköping Wilh. Åkerblom,

34

O. L. SVANBÄCK. Första svenska typografmötets ordförande.från Gävle E. Lundin och E. Svensson. Av stockholmstypografer deltogo i debatterna Axel Holmgren, Sven Linge, A. C. Lindberg, J. A. Hallberg, J. E. Graf, K. L. Lindroth, H. Mauroy, C. E. Westerberg, C. J. Rönnblad, C. J. Lang, A. Sundelius, J. F. Lindström, D. Holmberg, C. F. Malmgren, P. V. Hellgren, J. A. Hansen, V. Willnow, Gustaf Malmqvist, K. L. Espe* lund, C. Lindqvist, C. A. Carlsson, S. A. Olsén, O. L. Svanbäck, O. Swan, K. B. Boström och P. Lory. Av boktryckare torde bland andra C. E. Gernandt, A. Gumaelius och P. A. Huldberg ha varit deltagare i mötet.

Mötet öppnades kl. 11 f. m. den 5 juli och avsjöngos först av en dubbelkvartett "Vårt land" och "Se där vid Österhavets vågor", varefter Typografiska föreningens ordförande, O. L. Svanbäck, förklarade mö* tet öppnat, lämnande i sitt tal en kort redo* görelse för boktryckarekonstens öden sedan dess första framträdande och till närvarande tid samt upplysningar om de mått och steg vilka närmast tagits med anledning av det nu varande mötet, till sist uttalande den förhoppning att svaren på de uppställda frågorna måtte bliva sådana att de gjorde mötet och dess deltagare heder. Efter talets slut avsjöngos professor Holmgrens från boktryckarekonstens fyrahundraårs* fests öppnande kända verser "Hell dig konst och dig som sprider" samt "Ja, vi elsker dette landet".

Mötet skred härefter till val av funktio* närer för mötet och utsågos härvid till mötets ordförande O. L. Svanbäck med 43 röster, till vice ordförande C. F. Petersson från Norrköping med 57 röster och till mötessekreterare Axel Holmgren med 61 röster. Till ord* förande för första avdelningen utsågs J. A. Hallberg med 64 röster och till ordförande för andra avdelningen J. E. Graf med 67 röster.

Efter dessa val delade sig mötesdeltagarna på sina bestämda avdelningar och utsågos härefter av de respektive avdelningarna: i första avdelningen: till vice ordförande L. Cassel från Nora, sekreterare C. E. V. Broberg och C. Lindqvist (avsade sig sedermera uppdraget och valdes i hans ställe Gustaf Lindberg), i andra avdelningen: till vice ordförande L. Cassel (väld

J. E. GRAF. Förbundsstyrelseledamot, revisor m. m. (Ungdomsporträtt.)

35i första avdelningen, vadan nytt val måste anställas då M. N. Lindberg från Göteborg utsågs till andra avdelningens vice ordförande), sekreterare K. B. Boström och C. F. Malmgren.

Den första fråga, som upptogs till behandling, var: "Är lärlingars upp* fostran inom boktryckerierna i allmänhet sådan den bör vara? Om icke, huru skall denna uppfostran ordnas för att höja smaksinnet, vara individen, yrket och samhället till verkligt gagn?"

I debatten deltogo K. L. Lindroth, J. A. Hallberg, A. C. Lindberg, S. A. Linge, H. Mauroy, C. J. Rönnblad, C. J. Lang och C. E. Westerberg med synnerligen sakrika anföranden, varefter mötet antog följande svar på frå* gån (formulerat av Linge) :

"Erfarenheten har visat, att lärlingars uppfostran å de flesta boktryckerier icke är sådan den borde vara, emedan lärlingen icke lämnas den ledning han bör hava för att bliva en duglig och praktisk typograf samt en god medborgare, utan så att säga lämnas åt sig själv. Mötet anser,

att hrr boktryckeriägare böra ägna mera uppmärksamhet vid antagandet av lärlingar, såsom att de äga fullgod folkskolebildning, stark kroppskonstitution och god hälsa; att förordningen om minderårigas användande i fabriker iakttages; att lärlingen under sin första lärotid ställes under en duglig och samvetsgrann typografs ledning, för att inhämta grunderna för yrket; att betingsarbetet för lärlingar upphör;

att lärlingars intellektuella uppfostran måtte av principalerna anses som en skyldighet; att en genomgående fackskola —• åtminstone i huvudstaden — bör upprättas, där lär* lingen får tillfälle att inhämta alla för yrket nödiga teoretiska kunskaper. Mötet motser att Boktryckerisocieteten tager första steget till upprättandet av en sådan skola."

Nästa fråga gällde vad som kan och bör göras från boktryckeriägares och arbetares sida för att förekomma arbetsbrist å boktryckerierna. Menin* garna i denna fråga voro föga delade och efter den korta debatten antogs följande av A. C. Lindberg föreslagna resolution:

"Mötet uttalar som sin åsikt, att arbetsbrist inom boktryckerierna torde i väsentlig mån förekommas därigenom:

att antalet lärlingar inskränkes, så att ej ett oproportionerligt antal sådana årligen före* kommer;

att inskränkning måtte ske i det på senare tiden vidtagna bruket att vid smärre tillfälliga arbeten engagera flera sättare, utan utsikt att framdeles för dem kunna hava sysselsättning; samt därigenom:

att typograferna visa påpasslighet samt vinnlägga sig om noggrannhet och ackuratess vid utförandet av sina arbeten."

Tredje frågan lydde: "Bör ej inskränkning i boktryckeriernas söndags* arbete söka åstadkommas, och anses en mera bestämd och förkortad arbets* tid vara behövlig?"

36Denna fråga gav anledning till en vidlyftig debatt och under denna fram* kommo upplysningar, som gåvo vid handen, att söndagsarbete icke alls var nödvändigt på andra boktryckerier än sådana, från vilka utgåvos tidningar på måndagsmorgonen. På en hel del ställen arbetades det på söndagen av sådana arbetare, som på denna dag ville "taga igen" vad de förlorat på för* summelse (bygång el. dyl.) under veckans lopp. Allmänt uttalades att en arbetstid på tio timmar, utom måltidsraster, var nog. Det radikalaste an* förandet beträffande söndagsarbetet hölls av C. E. Westerberg, Stockholm, som ansåg att allt söndagsarbete borde borttagas, emedan det strider både mot gudomlig och borgerlig lag samt är i högsta grad sedefördärvande. Direktör C. E. Gernandt påpekade att ihärdigheten hos arbetarna hade betänkligt sjunkit. För en 25 à 30 år tillbaka betalades 18 skilling (37 V2 öre) för 1,000 fyrkanter och nu betalas 60 öre, men arbetaren förtjänar nu icke mera än då, eller cirka aderton riksdaler i veckan.

Efter debattens slut antogs följande resolution:

"Mötet anser:

att söndagsarbetet inom boktryckerierna bör inskränkas till det allra nödvändigaste, så att det otvungna söndagsarbetet måtte upphöra;

att en bestämdare arbetstid iakttages och i följd därav väntpenningar utbetalas då brist på arbete förekommer, men att arbetaren får vidkännas avdrag för försummad arbets* tid; samt

att en till högst tio timmar om dagen förkortad arbetstid vore önsklig för att arbetaren måtte komma i tillfälle att ägna någon tid åt inhämtande av kunskaper, som äro av vikt för yrket och det medborgerliga livet."

Resolutionen var i huvuddrag formulerad av Linge, utom vad andra punkten beträffar, i vilken tillägget om avdrag för försummad arbetstid tillkommit på yrkande av de närvarande boktryckarna.

Mötet behandlade även beräkningssättet och frågan lydde: "Anses vårt nuvarande beräkningssätt motsvara rättvisans fordringar och arbetets verk* liga värde? Om icke, på vilka grunder bör en tidsenligare tariff söka upp* rättas?"

Diskussionen i denna fråga blev mycket vidlyftig. Det framgick av densamma, att den brukliga n*beräkningen innebar en stor orättvisa, emedan under de senare åren de tyska stilgjuterierna — som även försågo de svenska boktryckarna med stil — börjat gjuta n betydligt bredare än t. ex. u och att sålunda n icke längre kunde anses vara medelbokstav i alfabetet. Lika litet vore en betalning pr halvfyrkanter rättvis, då sättaren därigenom finge sätta smal och bred stil för samma pris. Den enda rättvisa

37beräkningsgrunden vore därför alfabetberäkning. Det upplystes under diskussionen, att i Jönköping och Göteborg betalades 25 öre pr 1,000 n jämte tio procent som hyrespengar, medan i Gävle betalades 50 öre pr 1,000 fyrkanter och femton procent. Under diskussionen uppstod en hetsig kontrovers mellan direktör Gernandt å ena sidan och en i Stockholm arbe* tände dansk sättare J. A. Hansen å den andra. Hansen hade nämligen uppdragit en jämförelse mellan de svenska och dansk*norska löneförhål* landena, ur vilken framgick att lönerna såväl i Norge som Danmark voro betydligt bättre än de svenska, och därtill kom att levnadskostnaderna i dessa båda land voro åtskilligt billigare än i Sverge. Detta gav direktör Gernandt anledning att i irriterad ton be "Hansen fra Norge" dra dit, där han funnit förhållandena så bra. Hansen upplyste under mötets stora munterhet att han icke vore "fra Norge" utan "fra Danmark" och att det för övrigt vore hans ensak, i vilket land han sökte sin utkomst.

Efter debattens slut beslöt mötet göra följande uttalande:

"Såsom skäl för förändring av det nuvarande beräkningssättet anföres:

att bokstaven n, såsom beräkningsbokstav, befinnes vara betydligt grövre i jämförelse med övriga bokstäver i alfabetet, vilken skillnad förut icke varit så märkbar;

att halvfyrkantsberäkningen ej heller är överensstämmande med arbetets verkliga värde, ty därigenom uppkommer lika pris för sättning av såväl finare som grövre stilsorter.

På grund härav uttalar mötet såsom sin enhälliga åsikt, att alfabetberäkningen, såsom den hittills kända riktigaste, bör bestämmas för textsättning, samt för övrigt läggas till grund för en tidsenligare tariff, men att, vad tabellsättning angår, halvfyr kantberäkningen anses vara den lämpligaste, varjämte uttalas behövligheten av att priset för alfabetberäks ningen å de olika tryckerierna inom Sverge ställes till minst lika belopp med vad för» hållandet nu är vid betalning efter näberäkning."

Därefter behandlades följande fråga: "Kan den bland typograferna rådande stora sjukligheten i någon mån inskränkas, och vad är att iakttaga i och för åstadkommande av bättre luftväxling och renlighet inom arbets* lokalerna?"

Under debatten härom påpekades, att orsaken till den oproportionerligt stora sjukligheten bland typograferna vore att söka i den bristande renlighet och den ringa luftväxling, som vore rådande inom många tryckerilokaler. Från ett håll, i en skrivelse från Sahlin, Söderhamn, påpekades även, att den stora sjukligheten bland typograferna visserligen till huvudsaklig del vore att söka i yrkets beskaffenhet, men att i många fall det ytterst oregel* bundna och hälsoförstörande levnadssätt, en hel del typografer hängåvo sig åt, bure en dryg del av skulden till den stora sjukligheten.

38Som svar på frågan antogs följande resolution:

"Den stora bland typograferna rådande sjukligheten torde kunna inskränkas därigenom, att endast starkt byggda och friska lärlingar antagas;

att yngre typografer, som ådragit sig sjukdom och av läkare förklaras för yrket för klena, så vitt möjligt hänvisas till annat försörjningsmedel;

att principalerna vinnlägga sig om anskaffandet av lämpliga och sunda arbetslokaler med nödig ventilation;

att middagsmåltiderna så vitt möjligt på en bestämd tid intagas av alla arbetarna och att lokalerna under tiden vädras;

att lokalerna på möjligaste bästa vis hållas fria från damm och all annan orenlighet samt att de skuras så ofta som möjligt men minst en gång i kvartalet;

att en lämplig gymnastikkurs årligen anordnas av arbetarna själva och att dessa beredas tillfälle att allmänt däri deltaga;

att typograferna bemöda sig om att genom ingående i bostadsföreningar tillförsäkra sig sunda bostadslägenheter;

att vederbörande ej utan grundade skäl måtte lägga hinder i vägen om för några arbetare tillfälle gives att en eller annan vecka av sommaren begagna sig av lånt» eller sjöluft;

att ingen sättare någon längre tid i följd måtte tvingas att sysselsätta sig med det hälsö* mördande arbete som kallas korrigering.

Dessutom anser sig mötet böra hemställa till Typografiska föreningen eller Konstför* vantskapets kassa att ingå till Svenska läkaresällskapet med en förbindlig anhållan om råd rörande vad som med avseende på yrkets egendomliga art vore att iakttaga från typo* grafernas sida för hälsans bevarande."

Fackföreningsbildandet började tränga sig fram och därför förelåg till mötets behandling följande fråga: "Vilken nytta kunna boktryckarekonstens utövare hava genom bildande av fackföreningar? Och är det oförenligt med yrkets art och typografens fördel att han något sysselsätter sig med allmänna angelägenheter?"

Dessa frågor besvarades med följande resolution:

"Mötet anser, att genom bildande av fackföreningar torde företrädesvis kunna vinnas ett enigare samband arbetare emellan, varigenom lättare tillfälle bereddes att verka för höjande av yrkesskickligheten samt för inbördes upplysning och förädling;

att det lika litet för typografen som för andra samhällsmedlemmar kan vara oförenligt eller stridande mot yrkets art att deltaga i allmänna angelägenheter utan i stället torde lända honom till fördel, ty därigenom väckes hans självständighetskänsla, vidgas hans blick, utbildas hans förstånd, beredes honom tillfälle att gemensamt söka befrämja det som åsyftar det allmänna bästa samt medverka till en god samhällsanda och till med* borgerlig frihet och rätt."

Den tidens typografer hade liksom nutidens ett horn i sidan till herrar författare för deras stöpningar i korrekturen och därför behandlade första svenska typografmötet följande spörsmål: "Bör ej den allmän vordna praxis

39att författarna först i korrekturen verkställa det egentliga författarskapet söka motverkas?"

Härom beslöt mötet göra ett så lydande uttalande:

"Som den allmänna praxis av herrar författare att först i korrekturet verkställa det egentliga författarskapet eller att göra svåra korrektur har till följd: tryckalstrens för» dyrande, förlust för boktryckeriägarna både i tid och materiel samt däri att tillräcklig ersättning härför av förläggare eller beställare ej kan erhållas, menlig inverkan på därmed sysselsatta arbetares hälsa, stor förlust för arbetaren även därigenom att ersättningen för detta mödosamma och hälsoruinerande arbete ej utgår i proportion till dess verkliga värde utan oftast helt godtyckligt — så anser mötet, att Sverges boktryckeriägare böra liksom Tysklands förbehålla sig vid beställnings mottagande att ej svåra korrektur måtte före* komma eller ock taga så högt betalt att herrar författare avvänjas med denna sin fula vana; att herrar författare måtte för undvikande av onödig korrigering noggrant granska sina manuskript innan de lämnas till tryckning, varjämte de böra vara skrivna med bläck och en läslig handstil, och att särdeles önskligt vore, det herrar författare m. fi. måtte föranstalta möten eller kongresser, där den möjligaste enhet i språkbruket och stavnings* sättet kunde åvägabringas."

Reshjälpsväsendets ordnande var av synnerligen stor vikt för typogra* ferna, då utgiften till resande för den enskilde yrkesutövaren var i hög grad betungande. Också hade mötet att behandla frågan om vilka åtgärder mötet hade att vidtaga i och för reshjälpsväsendets ordnande och för be* medling av platser för Sverges typografer.

Efter en lång debatt beslöts hänskjuta frågan till en av sju personer be* stående kommitté, vilken skulle hava frihet att för sitt arbete begagna det ena eller andra av de båda förslag, som blivit mötet förelagda. Kommittén ålades att inom tre månader efter mötet ha sitt yttrande i frågan färdigt.

Sjukkassefrågan hade även dragits inför mötet genom följande motion: "Anses de inom några större boktryckerier varande sjukkassor för arbe* tarna betryggande, eller äro allmänna sjuk* och begravningskassor att föredraga?"

I denna fråga antogs följande av J. E. Graf framlagda resolution:

"Mötet anser, att de fristående allmänna sjuk* och begravningskassorna — till följd därav att deltagarna i desamma äro lika berättigade var de än vistas — äro mera betryg* gande och att föredraga framför de s. k. firmakassorna. Dock kunna även dessa vara för arbetaren fördelaktiga så länge han innehar samma kondition och synnerligast om de för framtiden kunde så ordnas, att han finge vara delägare däruti även efter sin avflyttning, genom vilken anordning kassorna upphörde att vara blott tillfälliga. Därjämte uttalas önskvärdheten av att typograferna mera allmänt än vad nu är fallet söka inträde i Konstförvantskapets sjuk» och begravningskassa, som väl torde få anses redan nu vara en bland de mest betryggande".

40Frågan om vad som borde göras för ålderstigna och arbetslösa typografer hade bragts inför mötet i följande form: "Vad kan och bör särskilt göras för beredande av understöd åt ålderstigna och till arbete oförmögna typo* grafer samt möjligen för deras änkor och oförsörjda barn?"

Frågan diskuterades ingående och stora sympatier uttalades för upprät* tandet av ett "Hem för ålderstigna och till arbete oförmögna typografer". Man uttalade den förhoppningen, att boktryckarna skulle befinnas villiga att bidraga till upprättandet av ett dylikt hem. Typograferna i Jönköping syntes livligt ha intresserat sig för denna fråga, ty från dem förelågo icke mindre än tre skrivelser i ämnet. I den ena av dessa uttalades, att de typo* grafer, som icke önskade flytta till ett dylikt hem, borde beredas understöd ur en fond — första tanken på upprättandet av en invalidfond bland typograferna.

Mötet beslöt tillsättandet av en kommitté på sju personer, till vilken kommitté frågan skulle remitteras för upprättande av förslag över den* samma, vilket sedermera borde föreläggas först konstförvantskapet i Stock* holm och därefter landsortens typografer. Kommittén ägde i händelse av behov komplettera sig själv och med sig förena sakkunniga personer. Kommittén vore i övrigt ej bunden av några bestämmelser utan ägde fullt fria händer.

Frågan "Vad kan och bör göras boktryckeriägarna emellan för åstadkom* mande av en bestämdare beräkning vid ett arbetes prissättning? Och huru skall det intrång för boktryckerierna och däri utbildade fackmän som göres av mindre s. k. tryckerier kunna motverkas?" besvarades av mötet med följande resolution:

"Då denna fråga är av den beskaffenhet att ingenting däråt kan göras av arbetarna, så hemställer mötet, att Boktryckerisocieteten i första rummet borde taga den om hand. Måhända kunde genom en enigare samverkan boktryckeriägarna emellan ett önskvärt och gott resultat vinnas."

Mötets sista fråga var projekt om ett slags vinstandelssystem vid try c* kerierna. Den lydde: "Vad kan med hänsyn till förhållandet mellan arbets* givare och arbetstagare vinnas genom att de sist nämnda på så sätt upptogos till associerade i affären, att en viss procent av årets nettobehållning till* fölle dem?"

Häri gjorde mötet följande uttalande:

"Ett upptagande av arbetarna såsom associerade i affären, om ock endast på så sätt att någon del av årets nettovinst tillfölle dem gemensamt för något gemensamt ändamål

41eller tilldelas dem av arbetarna som gjort affären största gagn och heder, vore helt säkert första steget till utjämnande av striden mellan kapital och arbete. Men än mer: den ordentlige arbetaren så att säga bundes vid affären, i vilken han kände sig hava någon, om än aldrig så ringa andel. Hans yttersta strävan bleve att så förkovra sig i yrket, att affären därigenom gagnades. Punktlighet, noggrannhet och aktsamhet om materiel bleve en följd för att affären skulle kunna lämna den största möjliga nettobe* hållning. Aktning och tillgivenhet för den humana principalen, som på så sätt gjort sitt till för höjandet av arbetarnas självkänsla och människovärde, skulle komma att inträda i stället för avundsamhet och misstroende. Mötet anhåller på grund härav att till herrar principalers närmare begrundande få rekommendera denna flerstädes utomlands praks tiserade idé."

Mötet beslöt att samtliga resolutioner skulle tillställas Typografiska för* eningen i Stockholm, vilken i sin ordning skulle överlämna dem till Bok* tryckerisocieteten.

I mötets elvte timme beslöts att den dittills brukliga titeln konstförvant för boktryckeriyrkets utövare skulle utbytas mot den mera lediga typograf. Beslutet väckte dock protester från en del av de äldres sida.

Sist beslöts att ett nytt svenskt typografmöte skulle hållas om tre år eller 1886, och utsågs Typografiska föreningen i Stockholm att anordna detsamma.

Typografmötet hölls i juli och det var meningen att mötesbesluten skulle föreläggas Boktryckerisocieteten för att kunna behandlas vid höstmässan i början av oktober 1883. Genom försummelse från mötessekreterarens sida kommo emellertid handlingarna för sent och frågorna kunde därför icke upptagas till behandling förrän vid vårmässan 1884, då en kommitté av societeten utsågs att avgiva svaret. Denna kommitté bestod av Ivar Hægg* ström, K. L. Beckman, G. B. A. Holm, And. Hökerberg, C. E. Gernandt och A. J. Bruzelius.

Svaret blev i så gott som alla frågor en missräkning för typograferna. Det avgavs punktvis och innehöll i huvudsak följande:

Beträffande lärlingsutbildningen förklarade societeten, att de i resolu* tionen påpekade missförhållandena, "så vitt societeten hade sig bekant", icke existerade å boktryckerierna. Betingsarbetet ansåg societeten fortfa* rande böra bibehållas för lärlingarna, detta i "deras eget intresse". Någon särskild fackskola kunde icke utan stora svårigheter åstadkommas, men väl borde lärlingarna beredas tillfälle att i Stockholm besöka tekniska skolor och i landsorten motsvarande läroanstalter.

42Angående vad som kunde göras för att förekomma arbetsbrist inom bok* tryckerierna, förklarade sig societeten ur stånd att vidtaga några åtgärder för undanrödjande av det onda.

Söndagsarbete förekom icke, "så vitt societeten hade sig bekant", å de större av huvudstadens tryckerier utom i yttersta nödfall. Ifall sådant före* komme å mindre vore detta något som societeten ej kunde avhjälpa. Vänt* pengar vore något som, "med hänsyn till sättares olika arbetsförmåga och skicklighet", ej kunde beviljas. Däremot hade societeten ingenting att erinra mot att arbetstiden bestämdes till tio timmar pr dag.

Angående de åtgärder som föreslogos för att förebygga den stora sjuk* ligheten bland typograferna, förklarade societeten, att de önskemål, som i resolutionen framställdes, i regeln redan tillämpades å de flesta av tryc* kerierna och vore detta icke fallet, ville societeten gärna gå dessa önskemål till mötes.

Den av mötet antagna resolutionen angående upprättandet av fackför* eningar hade också — egendomligt nog — hänskjutits till societeten. Denna förklarade sig, naturligt nog, icke vilja yttra sig i den frågan.

Resolutionen angående författarnas vana att utöva det egentliga författar* skåpet i korrekturet ville gärna societeten instämma i, men såge sig ur stånd att kunna vidtaga några åtgärder för avhjälpandet av det onda. Dock ville societeten inlägga sin protest mot påståendet i resolutionen, att ersättning för korrigering ej utginge i förhållande till arbetets verkliga värde.

I fråga om beräkningssättet för sättning förklarade societeten, att den tillsatt en särskild kommitté för att behandla denna fråga, vilken således först längre fram kunde besvaras.

Beträffande reshjälpsväsendets ordnande, sjukkasseväsendet och under* stödet åt ålderstigna typografer förklarade societeten att dessa frågor "ej påkallade något societetens yttrande".

Typografmötets förhoppningar om att boktryckarna skulle kunna komma överens om en gemensam prissättning för tryckarbeten besvarade societeten med, att överenskommelse nog kunde träffas mellan de större tryckerierna, men beträffande de mindre kunde ingen åtgärd vidtagas.

Något andel*i*vinsten*system ville boktryckerisocieteten icke vara med om. "Det vore ej lämpligt, att arbetarna upptogos som associerade i affären." I detta sammanhang ville societeten erinra om, "att boktryckeriägarna, sär* skilt i huvudstaden, genom rikliga bidrag till sjuk* och begravningskassor för arbetare med flera åtgärder sökt att i sin mån tillmötesgå arbetarnas billiga anspråk".

43Svensk reshjälpskassa för typografer och stilgjutare.

Den första formen för samverkan boktryckeriarbetarna emellan vid sidan om sjukhjälpsverksamheten har varit reshjälpen. Den har gamla anor, som sträcka sig tillbaka ända till boktryckarekonstens första tid.

Till Sverge kom boktryckarekonsten först sent och den infördes av s. k. vandrande boktryckare från den europeiska kontinenten, företrädesvis Tyskland. De togo med sig hit alla de seder och bruk, som voro gängse i de länder, där de lärt eller förut utövat sin konst.

Någon redogörelse för hur reshjälpsväsendet i äldre tider fungerat i Sverge föreligger icke. Det är antagligt att denna skyldighet att hjälpa resande kolleger vilat på gammal tradition, som knappast varit organiserad på lång sikt, utan utövats från fall till fall. Det är också troligt, att de s. k. officinkassorna, som funnits på olika håll i landet utom egenskapen att vara lånekassa, även haft skyldighet att till resande kolleger utbetala reshjälp.

Att skyldigheten att giva reshjälp åt vandrande kamrater existerat i Sverge sedan århundraden tillbaka, därom vittnar en gammal promemoria, daterad 1690. Den ingavs nämnda år till kanslikollegium av censor librorum Örnhjälm. Censor librorum var den ämbetsman, som av regerin* gen tillsattes för att utöva tillsyn över boktryckerierna och de därifrån ut* givna skrifterna. I denna promemoria klagar censor librorum över det självsvåld och det godtycke, som inrotat sig bland boktryckeriarbetarna — klagomål som för övrigt hördes från nästan alla länder under denna tid. Beträffande särskilt reshjälpen heter det ordagrant: "Hos gesällerna har ett stort självsvåld inrotat sig — eller införts av tyskarna — och gesällerna stifta olidliga lagar, såsom t. ex., när gesällen kommer till en främmande ort, där tryckeri finnes, måste han i några veckor hava fri förtäring, antingen han arbetar eller inte; de gesäller som där äro måste spendera på honom, helst cornuterna*), vilka han håller från deras arbete."

*) Cornut (av cornu, horn — Kornbärare) var benämningen på lärlingen mellan lärlingstidens slut och postulatet = den ceremoni, efter vars genomgående han förklarades utlärd.

44Som ovan nämnts, torde det — åtminstone å de större officinerna — ha funnits kassor, ur vilka de resande bisprungos. Detta för att undvika det för såväl den resande som de arbetande ej särdeles angenäma "fäktandet" av man efter man.

Det finns inte synnerligen många berättelser från forna dagars reshjälps* väsende bevarade. Några finnas dock. Bland dessa må nämnas "Konst* förvanternas å Chronholmska boktryckeriets i Malmö reskassa", vilken existerade vid 1871 års slut och sedermera utvidgades att omfatta samtliga konstförvanter i Malmö. I den senare kassan sattes in 50 öre pr vecka och medlem. Ur de influtna medlen betaltes reshjälp åt resande kolleger, men kassan tjänstgjorde samtidigt som en lånekassa, ur vilken medlemmarna kunde erhålla lån vid behov. Varje halv* eller helår delades kassan. Av berättelserna för år 1872 för sistnämnda kassa kan man sluta till att räntan varit betydlig, ty eljes skulle inte det fenomenet kunnat inträffa, att var och en av deltagarna efter 14 veckors insättningar erhöll 1 krona mer än insatsen tillbaka. Detta trots att rätt betydliga utgifter till resande utbetalts under de 14 veckorna.

En kassa av ännu äldre datum är den understödskassa, som den 28 sep* tember 1861 bildades av 12 utlärda konstförvanter på Handelstidningens tryckeri i Göteborg. De erlade en "bottenpenning" av 1 riksdaler vardera och beslöto betala en månadsavgift av 25 öre. I reshjälp betaltes 2 riksdaler till varje resande, men om den resande infann sig mer än en gång under loppet av ett år, erhöll han andra gången endast 1 riksdaler. Månads* avgiften höjdes eller sänktes, alltefter tillströmningen av resande och när resandetillflödet blev för stort, nedsattes också reshjälpen till 1: 50 för första besöket och en krona för de efterföljande. 1865 beslöts att utvidga kassan till sjukkassa, 1869 till lånekassa av den vanliga typen och 1874 även till begravningskassa. Som reshjälpskassa upphörde kassan att existera den 1 oktober 1884, sedan Svensk reshjälpskassa för typografer och stilgjutare upprättats, men den existerar fortfarande som sjuk* och begravningskassa för Handelstidningens personal.

Denna kassa har väl bevarat sina räkenskaper för hela den tid den exi* sterat. Av dessa framgår, att under åren 1861 —1884 inalles 953 resande besökt Göteborg. De ha tillsammans uppburit en reshjälp av kr. 1,073: 75. Naturligtvis äro de allra flesta svenskar, men anmärkningsvärt är, att trots att ingen som helst ömsesidighet existerade, utlänningar dock hittade vägen till Göteborg. Detta särskilt på 1860*talet. Under detta årtionde besöktes Göteborg av ett trettiotal utländska konstförvanter, nämligen 9 norrmän,

4511 danskar och 11 tyskar. Den förste utlänning, som uppbar reshjälp ur H. T.*kassan, var en norrman, sättaren O. Larsen, som den 20 januari 1862 uppbar en reshjälp av 2 kronor. Den andre utlänningen var en tysk ma* skintryckare, Franz Bruno Heinze, som den 5 maj 1862 uppbar sin res* hjälp och den tredje likaledes en tysk, tryckaren A. Selkinghaus, som be* sökte Göteborg den 28 maj samma år. Den förste dansken, tryckaren P. A. Valentin, uppbar sin reshjälp den 28 juni 1862.

En granskning av H. T:s understödskassas räkenskaper ger vid handen,

att arbetstillgången inom de svenska bok* tryckerierna på 1860*talet liksom längre fram i tiden var en säsongföreteelse. Bok* tryckarna togo in arbetarna på höstsidan, då arbetstillgången var god, för att på vår* sidan, då arbetet blev knappare, låta dem vandra ut över land och rike för att som arbetslöshetsunderstöd uppbära vad kam* rater — och någon enstaka principal — skramlade ihop åt dem i form av reshjälp. I dessa räkenskaper möta vi också namnen på en hel del kolleger, väl kända av den äldre generationen av yrkesmän i vårt land. Där få vi exempelvis veta, att ännu levande kollegan Carl Alexander Gutenberg Ros* dahl, nu bosatt i Bollnäs, för över 65 år sedan, eller den 4 september 1871, uppbar reshjälp i Göteborg, att N. J. Björkman, sedermera boktryckare i Stockholm och framstående nykterhetsagitator, 1864 gjorde sammaledes, att Robert Hultgren, som åtskilliga år därefter dog som mång* årig sättare hos Norstedt & Söner och donator åt Svenska typografför* bundets invalidfond, också varit "på luffen" i Göteborg en gång i sin gröna ungdom (1862) o. s. v. Bland namn, som regelbundet möta i H. T:s understödskassas räkenskaper minst en gång varje år, må nämnas F. W. Bergström ("Skogsdjävulen"), G. Th. Westerdahl från Ystad (kal* lad "Lokomotivet", på grund av sin snabbhet som gångare), J. W. Geller* stedt, Kalle Öhrqvist m. fi.

Från Stockholm finnas inga säkra uppgifter om, att något av dess tryc* kerier haft reshjälpskassor av liknande slag som de här ovan för Malmö och

46

SVEN LINGE. Förbundsstyrelseledamot, redaktör m. m. (Fotot från 1880.)Göteborg omnämnda. Men det finnes en uppgift om att den 17 oktober 1869 sammanträdde ett antal boktryckerikonstförvanter i Stockholm för att behandla frågan om en gemensam reshjälpskassa. Därvid tillsattes en kom* mitté för att med ledning av Linges skrivelse i ämnet, utarbeta ett detaljerat stadgeförslag, varefter nytt sammanträde skulle utlysas. Till kommitterade utsågos följande personer: Sv. Linge, C. A. Ståhl, A. Löfgren, J. E. Graf och P. G. Pettersson. Minoriteten på mötet förfäktade den åsikten, att res* hjälpen skulle alldeles upphöra eller åtminstone med stor urskiljning utdelas.

Kommittén gick till verket och utarbetade ett förslag till reglemente, som antogs på sammanträde den 12 december 1869. Dessa stadgar hade följande lydelse:

"§ 1. Kassans ändamål är, att på lämpligt sätt understödja resande typografer och stilgjutaregesäl* ler, men även ett medel för utrotande av missbruk i detta hänseende.

§ 2. Varje deltagare erlägger till denna kassa fem (5) öre i veckan, som förskottsvis månatligen till kassaförvaltaren inbetalas.

§ 3. Varje boktryckeris och stilgjuteriägare er* lägger för var och en i deras arbete anställd lärling tre (3) öre i veckan, som förskottsvis månatligen till kassaförvaltaren inbetalas. *)

§ 4. Reshjälp utgår med sex (6) riksdaler riks* mynt ""'), och blott en gång på ett år till varje från landsorten hit ankommande typograf och stilgjutare* gesäll, som blivit utlärd och här icke kan erhålla kondition (se vidare § 5), ävensom till sådan typo* graf eller stilgjutaregesäll, som härstädes minst en vecka varit utan arbete och är beredd att resa till annan ort för arbetsförtjänsts erhållande och styrker det han varit delägare i denna kassa och till henne fullgjort alla sina skyldigheter. Från Norge och utlandet ankom* mande typograf och stilgjutaregesäll utdelas reshjälp endast då de styrka sig vara del* ägare i dessa.

§ 5. För att erhålla reshjälp måste den sökande styrka sig hava under det senaste året arbetat vid boktryckeri minst tre (3) månader.

§ 6. Erhåller reshjälpssökande kondition härstädes inom 4 veckor efter det reshjälp till honom utbetalats, skall den erhållna hjälpen inom sjätte veckan av den nya kondi* tionen till kassan återbetalas, och har principalen att samma av hans arbetsförtjänst inne* hålla.

*) Denna paragraf antogs som önskemål.

**) Denna summa antogs blott reservationsvis, emedan den kan bli beroende av delägarnas i kassan antal.

ALEXIS LÖFGREN. Revisor i förbundet m. m.

47§ 7. Kassan skötes av en kassafullmäktig, som har att från boktryckeriägarna mot» taga uppgift då dessa behöva arbetare, emottaga de reshjälpssökande och hänvisa dem till de ställen, där kondition finnes, samt i händelse de ej skulle erhålla arbete, efter nog» grann granskning av deras dokumenter, tillstyrka reshjälpens utbetalande, som sker hos kassaförvaltaren, vilken endast handhaver kassans ekonomi och ensam är ansvarig för de medel han handhaver. Böcker över delägare, reshjälpstagare och kassans debet och kredit skola noggrant föras.

§ 8. Kassan ställes under Typografiska föreningens hägn och vid varje föreningens ordinarie sammankomst uppläses en kortfattad tablå över kassans inkomster och utgifter

under föregående månad.

§ 9. Skulle kassans tillgångar möjligen stiga, så får icke högre belopp än femtio (50) riksdaler riks» mynt vara disponibelt; det övriga insättes på kassans konto i säker bankinrättning, mot högsta ränta.

§ 10. Revision av kassan verkställes en gång om året av de revisorer, som granska föreningens räken» skaper.

§ 11. Förändring av någon eller några paragrafer i detta reglemente kan ske på allmän sammankomst, då kassafullmäktig och kassaförvaltaren äga att så» dan utlysa. Beslut om kassans upplösande och an» vändande till annat ändamål kan endast ske om minst två tredjedelar av delägarna sig härom förena."

Detta reglemente utskickades omedelbart till de olika tryckerierna för insamlandet av underskrifter. I juli månad 1870 till» kännagavs, att 231 personer underskrivit detsamma, varjämte 15 "tvekat att med sina namn biträda det, förr än herrar principaler blivit därom genom cirkulär underrättade och däröver skriftligen meddelat sin åsikt". Av de 231 undertecknarna hade 138 antagit reglementet utan villkor; 57 hade antagit detsamma under villkor "att även understöd till änkor och andra behövande inom kåren måtte utgå från samma kassa"; 36 under samma villkor jämte anhållan om "särskild cirkulation till herrar boktryc» kare", varjämte 10 av de 138 hava undertecknat sina namn "utan villkor, dock med önskan att ovannämnda förslag antages". — Av principalerna hade endast en genom sin underskrift biträtt förslaget, vadan detsamma skulle delgivas de övriga boktryckarna.

Sedermera hör man icke mera till den gemensamma reskassan för Stock» holm. Den kom antagligen aldrig till stånd. Under de s. k. goda tiderna

C. FR. MALMGREN. Förbundsstyrelseledamot m. m.

48de första åren närmast efter fransk*tyska kriget fanns det praktiskt talat ingen arbetslöshet och reshjälpsfrågan var därför icke aktuell.

Det har emellertid en gång i Stockholm funnits en "gemensam" reshjälps* kassa. Den ingick som en underavdelning av den med anledning av 450* årsfesten för boktryckarekonstens uppfinning år 1840 upprättade Guten= bergska stiftelsen. Denna stiftelse utbetalade alltså utom sjukhjälp, pen* sioner och tillfälliga understöd även reshjälp till resande konstförvanter och stilgjutare. Den till Stockholm anlända resande kollegan erhöll sålunda mat och husrum under fyra dagar. Men om han icke fick kondition under denna tid, erhöll han vid avresan från staden en summa av 10 riksdaler om han var medlem och 6 riksdaler om han icke var medlem. Det sistnämnda beloppet utbetalades även till sådan medlem av stiftelsen, som gått utan kondition i Stockholm, och vore sinnad av* resa till annan ort för att söka arbete.

Gutenbergska stiftelsens reglemente åt* följdes av följande Ordnings=Regler å Bo= ningsrummet för resande Boktryckeri= Konstförvanter och Stilgjutare=Gesäller:

1 :o. En uti Stiftelsens boningsrum intagen re* sande Konstförvant eller Stilgjutare anmäles af värden, senast följande dagen, i Kongl. Poliskam* maren.

2:o. Värden mottager den resande vänligt, och tillser att han ej får anledning till klagan öfver boningsrummet.

3:o. Under vistandet härstädes erhåller den re» sande af värden ordentlig mat till frukost, middag och kväll, hvilket af Stiftelsen betalas, efter öfverenskommet pris.

4:o. Det åligger den resande att föra en tyst och stilla lefnad hos sin värd, och hvarken med ord eller åthäfvor någon ofreda. Inträffar sådant, må värden detsamma hos Förvaltaren anmäla, vilken äger rättighet, att den resande från boningsrummet utvisa; och blir han i följd af detta sitt oordentliga förhållande, förlustig den reshjälp han annars haft att förvänta.

5:o. Den resande skall vara hemma i rättan tid, eller sist klockan 9 på aftonen. In* träffar han senare, är värden ej skyldig att, för den gången, lämna honom inträde.

6:o. Ej må den resande skuldsätta sig hos sin värd, under beräkning att betala lånet af den förväntade reshjälpen; emedan sådant av Stiftelsen icke godkännes.

7:o. Längre än fyra dygn får den resande ej åtnjuta mat och husrum på Stiftelsens bekostnad. Skulle han ej erhålla kondition inom sagde tids förlopp, är han ovillkorligen

FREDR. EKSTRÖM. Gutenbergska stiftelsens upphovsman.

4

49pligtig att fortsätta sin resa; då han, vid uppvisandet af sitt påtecknade pass till resans fortsättande, erhåller, mot qvitto, den i III :e Art:s 3 § af Stiftelsens Reglemente stadgade reshjälp. Därvid godtgöres äfven värden för de dagar han herbergerat den resande.

8:0. Denne har, på grund af III :e Art 6 § uti Stiftelsens Reglemente, ej rättighet att intagas i boningsrummet oftare, än efter tvänne fulla års förlopp, sedan han sista gången derstädes erhöll rum och spisning.

Det befanns emellertid efter någon tid, att understödet till de resande tillskyndade stiftelsen så proportionsvis stora utgifter, att ekonomien höll på att undergrävas, vadan man efter några år (eller närmare bestämt den 31 mars 1848) beslöt att sluta upp med att utbetala reshjälp. Detta hade då pågått under 8 års tid.

Det kan ha sitt intresse att ta del av de belopp, Gutenbergska stiftelsen utbetalade i reshjälp, kosthåll och logi åt resande kolleger under åren 1840—1848:

Å r Reshjälp Kosthåll Logi Summa utgifter till resande Antal Rdr Antal Rdr Rdr 1840-42 21 159.— 8 24.— 12.50 195.50 1842-43 38 244.— 32 81.— 50.— 375.— 1843—44 15 80.— 15 22.50 50.— 152.50 1844—45 14 72.— 20 30.— 50.— 152.50 1845—46 30 176.— 27 40.50 50.— 266.50 1846-47 23 116.— 27 40.50 50.— 206.50 1847—48 4 20.— 4 6.— 37.50 63.50

Första svenska typografmötet, (1883), för vars förhandlingar och förlopp redogöres här ovan, hade som reell frukt ordnandet av reshjälpsförhål* landena genom inrättandet av en hela landet omfattande reshjälpskassa.

Åt en kommitté på sju personer, C. E. Westerberg, Arv. Gumaelius, Paul Lory, C. E. V. Broberg, J. F. Lindström, K. L. Espeland och K. B. Boström, uppdrogs att utarbeta stadgar för en dylik reshjälpskassa, vilket förslag skulle underställas dels centralföreningen i Stockholm och dels landsortens typografer. Förslaget blev färdigt den 31 oktober 1883 och överlämnades till Typografiska föreningen i Stockholm, som av första svenska typograf* mötet utsetts att vaka över mötesbeslutens verkställighet. Förslaget utsändes därefter till respektive typografer i landsorten, vilka uppmanades att senast den 8 december 1883 inkomma med eventuella ändringsförslag.

Vid den utsatta tidens utgång hade ändrings* och jämkningsförslag in* kommit från Gävle typografer, från typografklubbarna i Jönköping och Norrköping samt ett anonymt.

50Sammanträden med centralkassans medlemmar i Stockholm höllos den 15 och 22 december 1885. På det första sammanträdet beslöts enhälligt att bilda en allmän svensk reshjälpskassa för typografer och stilgjutare, varefter det ovan nämnda stadgeförslaget antogs med smärre ändringar. De huvudsakliga stadgebestämmelserna voro följande: Kassan lämnar reshjälp åt egna medlemmar samt medlemmar av i ömse* sidighet stående föreningar;

medlemmar kunna bliva dels boktryckare och dels var och en som lärt eller fortfarande utövar boktryckare* eller stilgjutareyrket;

kassan består av en centralkassa i Stockholm samt avdelningskassor i andra Sverges städer;

avdelning skall omfatta minst 5 medlemmar;

förvaltningen handhaves av en av centralkassan i Stockholm väld styrelse på tre ledamöter;

avdelningarnas angelägenheter handhavas av en styrelse, vars storlek rättar sig efter respektive avdelnings storlek;

centralkassan håller tvenne sammanträden om året, i februari och augusti (vid det senare sammanträdet föreligger halvårstablå över kassans ställ* ning);

varje avdelning håller sammanträde i januari och juli och skall insända räkenskaper till centralkassan 15 januari och 15 juli;

inträdesavgiften utgör 25 öre och medlemsavgiften 5 öre i veckan; medlem, som resterar för mer än 8 veckoavgifter, strykes ur kassan; arbetslös och sjuk medlem är befriad från avgifter; reshjälpen beräknas efter 3 öre pr kilometer eller 33 öre pr svensk mil; vid reshjälps utbetalande beräknas kortaste vägen från den ort, där res* hjälp sist erhölls;

till resande utbetalas reshjälp endast en gång i varje stad under loppet av ett år;

rätten till reshjälp inträder efter det avgifter erlagts i minst 26 veckor under loppet av ett år;

den resande är skyldig att mottaga erbjuden kondition, såvida arbete kan påräknas minst en månad och betalning sker enligt gällande beräkning; vill resande ej under dessa förhållanden antaga kondition, förlorar han sin rätt till reshjälp;

ledigblivna platser skola anmälas i Stockholm till centralstyrelsens och i landsorten till avdelningarnas ordförande, vilka hava skyldighet besvara ansökningar om platser.

51Den 19 januari sammanträdde centralkassans medlemmar i Stockholm och beslöto att kassan skulle träda i verksamhet den 1 april 1884. Vid samma till* falle valdes också kassans första styrelse, som kom att bestå av: J. A. Hall* berg, ordförande, Lars Hallberg, skattmästare, och K. B. Boström, sekreterare.

När kassan den 1 april 1884 trädde i verksamhet hade anmälts tillsammans 20 reskasseavdelningar med inalles 726 medlemmar. Dessa voro: Central* kassan i Stockholm 348, Nyköping 11, Växjö 17, Ystad 11, Sundsvall 7, Kristianstad 12, Söderhamn 9, Uppsala 43, Härnösand 17, Göteborg 93, Jönköping 36, Linköping 18, Kalmar 14, Karlstad 5, Örebro 26, Motala 7, Västerås 5, Norrköping 38, Hudiksvall 6 och Östersund 8 medlemmar.

Under året tillkommo ytterligare Enköping med 5, Gävle 30, Hälsingborg 21, Karlskrona 15 och Skövde 5 medlemmar. Den 31 december 1884 räk* nåde alltså kassan tillsammans 25 avdelningar med 871 medlemmar.

Kassan hade, som ovan nämnts, även till uppgift att utbetala understöd till i ömsesidighet med den svenska reshjälpskassan stående organisationer. Vid 1884 års slut hade reshjälpskassan slutit ömsesidighetsförbindelse med de 14 här nedan först nämnda utländska typograforganisationerna och under 1885 tillkommo de två sist nämnda:

Norsk Centralforening for Boktrykkere.

Den typografiske Förening, Köpenhamn.

Dansk typografisk Förening, Aarhus.

UnterstützungssVerein Deutscher Buchdrucker.

Luxemburger Buchdrucker/Verein.

Verein der Buchdrucker und Schriftgiesser Oberösterreichs.

Verein der Buchdrucker, Lithographen und Steindrucker Krains.

Verein der Buchdrucker und Schriftgiesser in Budapest.

Unterstützungs/Verein der BuchdruckersGehilfen in Kronstadt.

Typografickå Beseda in Prag.

Typographen/Verein in Serbien, Belgrad.

Unterstützungs«Verein für Buchdrucker und Schriftgiesser in ElsasssLothringen.

Schweizerischer Typographenbund, Bern.

Oesterr.sSchleisischen Kronlands/Verein für Buchdrucker», Lithographen» und SteindruckersGehilfen.

Verein der Buchdrucker, Litographen und Steindrucker Kärntens.

BuchdruckersGesellschaft zu Riga.

Enligt årsberättelsen för 1884 hade i reshjälp utbetalts kr. 183:49 och kassan hade vid årets slut en nettobehållning av kr. 1,551: 18.

Vid sammanträde med centralkassan den 22 februari 1885 valdes ny styrelse och kom denna att bestå av: J. A. Hallberg, ordförande, C. E. Eriksson, kassör, och Gust. Lindberg, sekreterare.

52Det visade sig emellertid snart, att 5*öringen pr vecka icke räckte till att betäcka de ständigt stegrade utgifterna. Arbetslösheten steg och stadgarna voro så bristfälliga, att mindre samvetsgranna resande snart upptäckte, att de kunde göra långa lustresor på reshjälpskassans bekostnad utan att komma i kollision med stadgarna. Man hade nämligen glömt att stipulera, att reshjälp endast fick utbetalas från närmast liggande avdelning. Denna blunder gjorde att under år 1885 en hel del resande kolleger togo sig för att ordentligt utnyttja de bristfälligheter stadgarna erbjödo. Den styvaste av dessa "turister" lyckades göra följande resetur "omedelbart och i ett sam* manhang": Uppsala—Stockholm—Kalmar—Karlskrona—Malmö—Köpen* hamn — Lund — Landskrona—Göteborg—Karlstad—Kristinehamn—-Öre* bro — Västerås — Södertälje—Ystad—Hälsingborg—Kristianstad—Växjö — Jönköping — Motala—Linköping—Norrköping—Enköping—Härnösand —Gävle—Nyköping. Den turen kostade reskassan 136 kr. 86 öre.

Dessa och andra dylika extravaganser tvingade centralkassans styrelse att påbjuda en extra uttaxering av 5 öre pr vecka under december 1885 och januari 1886 samt på samma gång nedsätta reshjälpen till 1 % öre pr kilo* meter från förutvarande 3 öre. Det vittnar icke högt om dåvarande typo* grafers solidaritet att en hel del på grund av denna styrelsens åtgärd funno sig föranlåtna att utträda ur reshjälpskassan. Den 31 december 1886 hade nämligen medlemsantalet sjunkit till 776 mot 934 vid 1885 års slut. Största minskningen ägde rum i Stockholm.

På samma gång föreslog styrelsen sådan ändring i stadgarna, att "vid reshjälps utbetalande beräknas alltid kortaste vägen till närmaste avdelning i den riktning den resande själv uppgiver sig vilja taga". På samma gång bestämdes, att om den resande ej besökte den av honom angivna avdel* ningen, förlorade han sin rätt till reshjälp hos närmast påföljande avdelning. Genom dessa stadgeändringar, som med stor majoritet antogos, ändrades reshjälpen till förskottsutbetalning och "lustresorna" blevo åtskilligt redu* cerade.

Då de vidtagna åtgärderna emellertid icke visade sig vara tillfyllest, måste reshjälpskassans styrelse söka vidtaga andra åtgärder. Därvid inträffade att styrelsen icke kunde enas, utan tvenne av dess medlemmar utsände olika förslag till omröstning. Ordförandens, J. A. Hallberg, förslag, som färga* des av en genomgående pessimistisk grundsyn, gick ut på att alla ömse* sidighetsförbindelser med utländska organisationer skulle uppsägas, emedan reshjälpskassan ej kunde fullgöra förbindelserna till dessa samt att beträf* fande reshjälpen avdelningarna själva skulle förfara efter råd och lägenhet

53tills annorlunda kunde varda bestämt eller till dess en extra uttaxering hunnit verka. Gentemot detta ordförandens förslag, som innebar en full* ständig demoralisering av reskassan, hävdade sekreteraren, Gust. Lindberg, att ömsesidighetsförbindelserna skulle upprätthållas, att centralstyrelsen skulle upplåna medel för att hjälpa de avdelningskassor, som voro mest

1 behov av understöd samt att en extra uttaxering på 5 öre i veckan skulle påbjudas från den 7 augusti 1886 tillsvidare. (Denna uttaxering pågick till årets slut.)

Ordföranden utsattes med anledning av sitt förslag för häftiga angrepp och avgick med anledning härav från befattningen som ordförande. I hans ställe trädde suppleanten K. B. Boström.

Vid omröstningen inom reskasseavdelningarna avgåvos 469 röster för sekreterarens och 61 för ordförandens förslag.

I slutet av 1886 utsändes av centralstyrelsen nya förslag till ändringar av stadgarna. Sålunda föreslogs reshjälpens nedsättning till 2 öre pr kilo* meter, rätt till uteslutning av sådan medlem som bevisligen skadade kassan samt att medlem, som reste för att vid framkomsten tillträda ny kondition, ej skulle erhålla reshjälp. Vidare skulle avdelningarna rösta om, huruvida de ville vara med om en anslutning till Svenska typografförbundet, vilket då skulle övertaga reshjälpskassan.

Samtliga dessa punkter, med undantag för reshjälpens nedsättning, blevo vid omröstningen antagna.

På sammanträdet med centralkassan den 12 mars 1887 förklarade styrel* sen att den, på grund av att dess förslag om reshjälpens nedsättning till

2 öre pr km. blivit avslagen, ämnade avgå från sina befattningar. Enligt stadgarna kunde emellertid sekreteraren ej avgå, varför han återtog sin av* sägelse. De båda andra vidhöllo och i deras ställe utsågos G. W. Wil* helmsson och T. C. Göttert till respektive ordförande och kassaförvaltare.

Den 28 september 1887 framlade Svenska typografförbundets styrelse sitt förslag till stadgar för Svenska typografförbundets reshjälpskassa. Dessa innehöllo i huvudsak de bestämmelser, som under årens lopp blivit normerande för den gamla reskassan, med undantag av att reshjälpen för utländska resande sattes till 2 öre pr kilometer. Vidare bestämdes, att resande icke vore skyldig antaga erbjuden kondition, såvida ej arbete kunde påräknas minst en månad samt att betalningen vore i Stockholm minst 30 öre pr 1,000 n och i landsorten minst 25 öre pr 1,000 n.

Med 1888 års ingång övertog alltså Svenska typografförbundet reshjälps* kassan, vilken från att varit en självständig organisation blev en underav*

54delning av Svenska typografförbundet. Sammansmältningen skedde dock icke med ens, ty reshjälpskassan förvaltades visserligen av förbundsstyrel* sen, men hade egen förvaltare och egna revisorer och medlemskapet var icke obligatoriskt för såväl reshjälpskassan som förbundet.

Vid förbundsmötet 1892 gjordes väsentliga ändringar i reshjälpskasse* väsendet, vilka trädde i kraft från och med 1893 års ingång. Sålunda bör* jade från och med nyssnämnda år reshjälpen att kunna förvandlas till arbets* löshetsunderstöd på platsen och samtidigt utbyttes det dittills varande un* derstödssättet pr tillryggalagd väglängd mot utbetalande av dagtraktamente, som skulle utgå med 75 öre pr dag för fullt betalande förbundsmedlemmar, 40 öre för sådana medlemmar, som erlägga halv avgift samt 60 öre till med* lemmar av i ömsesidighet med Svenska typografförbundet stående utländ* ska organisationer.

Reshjälpskassan, som dittills varit frivillig, blev från och med 1893 års ingång obligatorisk för alla förbundsmedlemmar.

Vid 1892 års förbundsmöte antogs dessutom följande övergångsstadgande:

"Medlemmar av Svenska typografförbundet, som intill 1892 års slut tillhört 'Svenska typografförbundets reshjälpskassa' och inbetalt stadgade avgifter till densamma, hava för berättigande till reshjälps uppbärande vid en eventuell resa, att tillgodoräkna sig de orne* delbart före den 1 januari 1893 till nämnda kassa erlagda avgifterna.

Medlemmar, vilka den 1 januari 1893 tillhöra reshjälpskassan, men icke Svenska typo* grafförbundet, på grund därav att de tillhörde reshjälpskassan innan densamma ställdes under förbundets förvaltning, erhålla reshjälp och inbetala avgifter efter förutvarande stadgar till den beslutade upplösningen av 'Svenska typografförbundets reshjälpskassa' vunnit laga kraft, då allt vidare understöd upphör, såvida icke medlem dessförinnan ingått i Svenska typografförbundet."

Den omständigheten, att reshjälpskassan under åren 1888—1892 i viss mån varit en självständig organisation, fast den formellt tillhört Svenska typografförbundet, har gjort att vi här i detta arbete sammanfört reshjälps* kassans verksamhet i tabeller, som omfatta icke allenast kassans verksamhet under tiden 1884—1887, då den verkade fullt självständigt, utan även för tiden 1888—1892, då den existerade som en underavdelning av Svenska typografförbundet. De här återgivna tabellariska översikterna omfatta alltså hela den tid, då kassan verkade som enbart reshjälpskassa och sluta vid den tidpunkt, då även utbetalningen av arbetslöshetsunderstöd ur kassan börjar.

De här anförda tabellerna, uppgjorda efter reskassans räkenskaper, års* berättelser och protokoll, äro visserligen tämligen utförliga, men icke så detaljerade som önskligt varit. De innehålla nämligen icke fortlöpande upp*

55gifter om antalet resande för varje år och ej heller om i vilken utsträckning de organisationer, som stått i ömsesidighetsförbindelse med reshjälpskassan, utnyttjat dessa förbindelser. Endast för ett fåtal av de nio år, som denna redogörelse omfattar, ha vi kunnat utröna antalet av utländska resande, de organisationer de tillhört och de belopp som till dem utbetalts.

För åren 1885 och 1886 ställa sig siffrorna alltså på följande sätt:

1885 79 resande tillhörande Svensk reshjälpskassa ....................................................2,612: —

9 Norsk Centralforening for Boktrykkere ....................................................286: 68

7 Dansk typ. Förening, Aarhus ........................................................................174:98

4 Den typografiske Förening, Köpenhamn ....................................................113:57

5 UnterstützungssVerein Deutscher Buchdrucker ........................................156:59

1 Luxemburger Buchdrucker»Verein .................................1: 98

105 resande Kronor 3,345:80

1886 104 resande tillhörande Svensk reshjälpskassa ................................................2,383: 15

11 Norsk Centralforening for Boktrykkere ....................................................133:03

9 Dansk typ. Förening, Aarhus ........................................................................83:56

7 Den typografiske Förening, Köpenhamn ....................................................139:85

20 Unterstützungs»Verein Deutscher Buchdrucker ........................................230: 12

2 Schweizerischer Typographenbund ................................................................16:31

1 Verein der Buchdrucker und Schriftgiesser in Budapest........................37:88

3 Buchdrucker»Unterstützungsverein für Bayern *) ....................................29: 95

157 resande Kronor 3,053:85

Sedan förekommer ingen dylik detaljerad redogörelse förrän år 1890, då det meddelas, att till resande från Norsk Centralforening for Boktrykkere utbetalts kr. 152: 59, till Verein der Buchdrucker und Schriftgiesser in Un» garn kr. 49:26, till Unterstützungs*Verein Deutscher Buchdrucker kr. 101:41, till Den typografiske Förening, Köpenhamn, kr. 84:08. Tillsam» mans kr. 387: 34 till utländska resande det året.

I tabellerna förekommer bl. a. en rubrik "Gåvor". Dessa utgöras av bidrag till reshjälpskassan från boktryckares och liknandes sida, en kvar* leva från den tämligen långt avlägsna tid, då understödet till de resande eller rättare sagt de arbetslösa var en hela kåren tillkommande angelägenhet.

Det är emellertid företrädesvis bland boktryckarna i landsorten man får söka dessa traditionstrogna boktryckare. I Stockholm är det Norstedt & Söner, Ivar Hæggström och K. L. Beckman, som stå till tjänst med gratis

*) Beträffande denna utbetalning kan meddelas, att utbetalningen skedde av misstag. Den bajerska föreningen hade nämligen ingen ömsesidighet med den svenska kassan.

56Sammandrag av reskasseavdelningarnas räkenskaper

1 januari—31 december 1891.

Antal medlemmar

»/12

Avdelning

Inkomster

Avgifter

Bidrag från centr.sk.

Utgifter

Diverse

Reshjälp

Summa utg.

Behållning 31 dec.

5 5 Enköping ............ — — — — — —

30 33 Gävle ....................................40.30 — 0.64 - — 39.66

93 109 Göteborg ........................215.20 — 8.11 16.17 — 190.92

21 22 Hälsingborg ..................48.50 — 1.25 15.18 — 32.07

17 15 Härnösand........................35.85 — 3.20 — — 32.65

5 6 Hudiksvall........................19.70 — 0.54 — — 19.16

35 27 Jönköping........................26.25 — 1.91 3.80 - 70.54

14 14 Kalmar ............... — — - — - —

15 13 Karlskrona ..................13.— — 0.77 — — 12.23

5 5 Karlstad ..............................12.76 — 0.54 7.26 — 4.96

12 17 Kristianstad ..................36.10 — 0.30 — — 35.86

18 18 Linköping ........................47.70 — — 5.28 — 42.42

30 30 Lund ....................................64.70 — 1.01 5.- — 58.69

8 9 Motala ..............................16.80 — 0.50 6.59 — 9.71

38 31 Norrköping ..................78.10 — 0.46 14.02 - 63.62

11 11 Nyköping ........................42.90 — 0.86 13.46 — 28.58

7 8 Sundsvall ......................16.30 — 1.01 — — 15.29

9 6 Söderhamn ..................— — — — — —

43 35 Uppsala ..............................70.72 — 1.04 9.24 — 60.44

5 5 Västerås ..............................11.— — 0.40 5.52 — 5.08

17 14 Växjö ....................................34.45 — 0.55 7.26 — 26.64

5 5 Skövde ..............................— — — — — —

11 9 Ystad ..................................24.30 — 0.74 1.65 — 21.91

26 28 Örebro ..............................85.96 — — 7.74 — 72.22

S_8 Östersund ........................— —_—___—_—

383 | 483 Summa 990.65 — 23.83 | 118.17 — 848.65

Fyra av avdelningarna hade icke inom föreskriven tid avlämnat redovisning för året.

tryckning av kassans trycksaker, medan boktryckarna Bagge och Joh. Björkman lämna kontanta gåvor. Dessa två senare återkomma regelbundet år efter år och Aftonbladet kan också dyka upp sporadiskt bland givarna. I Göteborg lämnar Handelstidningen ett årligt bidrag av 12 kr. under när* mare ett kvarts sekel, medan H. Halls A.*B., Lith. A.*B. och Lundgrens änka i Jönköping år efter år i rätt lång tid lämnar sin skärv. I Landskrona lämnar boktryckare O. Österberg och redaktör J. F. Hjorth bidrag, i Lin* köping C. F. Ridderstad, Isidor Kjellberg och boktryckare Hedberg, i Uppsala Almqvist &. Wiksell, i Ystad boktryckarna A. Petzold och Bjur* ström, i Östersund redaktör Burman, i Kalmar Westinska och Petterssonska boktryckerierna, i Växjö Smålandsposten, i Karlshamn Nya Tryckeri*

57Sammandrag av reskasseavdelningarnas räkenskaper

1 januari—31 december 1891.

Antal med* lemmar

»'/12

Avdelning

Behåll» ning 1 jan.

Inkomster

l:a halvåret

2:a halvåret

Bidrag

från central, kassan

Utgifter

Di.

Reshjälp

l:a halvåret

2:a halvåret

Behåll.

ning 31 dec.

5 5 Enköping ............ 10.73 6.50 6.— 25.— 2.45 — 31.07 14.71 —

— 7 Eskilstuna ............ — — 5.05 15.— — — 11.11 8.94 —

— 18 Falun .................. — - 30.80 — — — 16.98 13.62 —

33 33 Gävle .................. 39.66 41.90 50.60 75.- 2.30 6.51 166.65 31.70 —

109 107 Göteborg ............ 190.92 144.45 152.90 — 107.07 104.95 170.61 105.64 —

— 9 Halmstad ............ — — 16.60 30— 1.80 — 19.80 25.— —

22 20 Hälsingborg ......... 32.07 27.40 31.95 105.— 5.— 37.05 119.63 34.74 —

15 14 Härnösand............ 32.65 23.65 21.80 — 2.20 1.65 37.78 36.47 —

6 4 Hudiksvall............ 19.16 7.80 10.40 - 1.04 4.- 28.72 3.60 —

27 27 Jönköping............ 70.54 52.65 39.95 30.— — 56.34 110.71 25.79 —

14 15 Kalmar ............... 33.25 19.15 25.— 95.— — 19.47 147.54 4.52 —

13 13 Karlskrona ........ 12.23 14.35 20.05 80.— 2.70 7.17 89.31 27.45 —

5 7 Karlstad............... 4.96 6.80 11.45 40.--.35 10.24 50.29 2.33 —

17 23 Kristianstad ......... 35.86 23.15 30.85 15.- —.80 10.54 91.04 12.48 —

— 6 Kristinehamn ...... — 11.75 10.20 45.— 2.10 2.55 55.82 6.48 -

— 8 Landskrona ......... — 21.25 14.05 10.--.50 —.99 34.54 9.27 —

18 18 Linköping ............ 42.42 34.50 26.30 75.- — 45.35 122.63 10.24 —

30 26 Lund .................. 58.69 39.75 41 — — 1.03 23.14 37.52 77.75 —

— 50 Malmö ............... — 46.80 74.15 52.— 2.95 26.04 148.62 — 4.66

9 9 Motala ............... 9.71 12.85 13.60 55.— -.70 26.57 52.71 11.18 —

31 35 Norrköping ......... 63.62 46.95 52.75 - 1.32 34.92 92.- 35.08 —

11 7 Nyköping ............ 28.58 11.85 12.75 50.— 2.20 34.87 70.40 — 4.29

5 — Skövde ............... 4.50 6.50 2.— — 2.28 2.64 8.08 — —

8 7 Sundsvall ............ 15.29 10.90 16.85 75.-- —.42 4.53 61.17 51.92 —

6 — Söderhamn ......... 14.48 7.90 3.63 13.88 — 4.87 35.02 — —

— 8 Södertälje ............ — 6.30 10.— 60.— —.40 1.17 57.95 17.68 —

35 37 Uppsala ............... 60.44 53.95 50.26 — —.70 14.68 102.16 47.11 —

5 8 Västerås ............... 5.08 9.70 12.15 75.— 1.15 4.41 96.88 — -.51

14 12 Växjö .................. 26.64 23.12 30.05 50.— 4.10 26.08 96.95 2.68 —

9 11 Ystad .................. 21.91 14.25 35.65 25 — 2.45 2.64 78.76 12.06 —

28 23 Örebro ............... 78.22 36.45 35.80 — —.55 18.98 129.29 1.65 —

8 20 Östersund ............ — 27.25 25.10 25.— 1.80 — 45.37 30.18 —

483 587 Summa 911.61 789.82 919.69 1120.88 151.73 532.35 2406.21 661.17 9.46

Eskilstunaavdelningen bildades den 2 november 1885, Faluavdelningen den 2 september s. å., Halmstad den 1 augusti, Kristinehamn den 21 februari, Landskrona den 1 maj, Malmö den 1 april och Södertälje likaledes den 1 april 1885. Skövdeavdelningen upphörde den 22 augusti och Söderhamn den 30 september 1885.

bolaget, i Halmstad boktryckare E. Johansson, i Norrköping boktryckare J. Jönsson, i Gävle boktryckarna Otto Serrander, Ahlström & Cederberg samt Gävle=Posten, i Östhammar boktryckare C. Andersson, i Hudiksvall boktryckare Joh. G. Blomberg m. fi.

58

Brist 31 dec.Sammandrag av reskasseavdelningarnas räkenskaper

1 januari—31 december 1891.

Antal medl. Avdelning Behåll* ning 1 jan. Brist 1 jan. Inkomster Utgifter Behåll* ning 31 dec. Brist 31 dec. 31/12 l:a halvåret 2:a halvåret Bidrag från central* kassan Q 1 :a halvåret 2:a halvåret Insänt till central* kassan

5 —Enköping ... 14.71 — 2.33 — 25.— — 7.04 — — 35.— — 7 — Eskilstuna... 8.94 — 11.40 9.30 35.— — 31.05 29.08 — 4.51 —

18 13 Falun ..................13.62 — 17.90 26.— — —.70 36.74 13.04 — 7.04 —

33 27 Gävle ................31.70 — 49.60 94.30 — 2.65 55.99 64.24 — 52.72 —

107 61 Göteborg ...105.64 — 128.25 157.95 25.- 3.70 145.08 130.91 50.- 87.15 —

9 7 Halmstad ... 25.----13.05 19.70 90.— 5.50 77.87 47.66 — 26.72 —

— 5 Hedemora... — — 3.20 13.90 10.--.30 — 20.28 — 6.52 —

20 22 Hälsingborg 34.74 — 30.97 50.05 — —.55 33.72 56.18 — 25.31 —

14 15 Härnösand... 36.47 — 22.90 41.65 10.— 2.80 17.60 40.80 — 49.82 — 4 —Hudiksvall... 3.60 — — — — — 2.30 — 1.30 — —

27 21 Jönköping... 25.79 — 58.75 45.10 65.— 1.18 118.03 68.42 — 7.01 —

15 13 Kalmar ...... 4.52 — 21.24 57.05 35.--.70 36.96 50.94 — 29.21 —

— 9 Karlshamn... — — 6.40 20.35 35.- 1.65 15.27 42.76 — 2.07 — 13 13 Karlskrona 27.45 — 20.60 31.70 25.— 1.10 36.50 46.84 — 20.31 —

7 10 Karlstad...... 2.33 — 8.40 25.40 55.— 2.08 22.52 59.61 — 6.92 —

23 21 Kristianstad 12.48 — 37.— 53.45 25.--.95 58.02 42.58 — 26.38 —

6 5 Kristinehamn 6.48 — 10.15 11.75 45.--.99 25.09 31.35 — 15.95 —

8 7 Landskrona 9.27 — 22.88 17.20 10.- 1.— 27.44 17.09 — 13.82 —

18 17 Linköping ... 10.24 — 36.30 37.— 25.--.40 56.92 35.31 — 15.91 —

26 30 Lund ..................77.75 — 46.43 76.25 — -.85 15.38 63.90 40.— 80.30 —

50 52 Malmö ...... — 4.66 77.40 119.70 — 2.95 49.63 58.95 20.56 60.35 —

9 9 Motala ............11.18 — 13.27 15.55 55.--.50 35.- 51.30 — 8.20 —

35 22 Norrköping 35.08 — 49.06 82.30 — —.75 32.77 57.05 — 75.87 —

7 7 Nyköping... — 4.29 9.90 17.15 85.— 3.59 52.26 39.15 — 12.76 —

— 5 Oskarshamn — — 9.— 6.05 35.— 1.— 19.26 20.69 — 9.10 —

7 5 Sundsvall ... 51.92 - 12.70 12.50 — -.96 27.80 37.35 — 21.01 —

8 9 Södertälje ... 17.68 — 12.95 23.— 15.--.80 36.26 10.82 — 20.75 —

37 33 Uppsala............47.11 - 56.05 85.60 — 1.10 46.37 62.01 25.- 54.28 —

8 8 Västerås ...... — 0.51 12.61 20.15 40.--.75 29.50 37.15 — 4.85 —

12 12 Växjö ......... 2.63 — 26.15 34.55 45.— 1.05 73.29 35.79 — — 1-75

— 7 Visby ......... — — 7.45 16.60 — - — — — 24.05 —

11 10 Ystad ..................12.96 — 23.55 27.75 15.--.75 34.75 30.44 — 13.32 —

— —Ängelholm... — — — 6.33 — — — 6.33 — — —

23 24 Örebro ...... 1.65 — 34.10 55.85 15.--.70 25.68 57.66 — 22.56 —

20 16 Östersund ... 30.18 — 28.20 38.40 25.--.90 38.37 62.22 — 20.29 -

587 515 Summa 661.17 9.46 920.14 1349.58 845.— 42.90 1320.46 1427.90 136.86 840.06 1.75

Ängelholmsavdelningen bildades den 2 augusti 1886, men upphörde den 18 december s. å. — Enköpingsavdelningen

upphörde den 22 april 1886. — Eskilstunaavdelningen upphörde den 8 november 1886, Hudiksvallsavdelningen den 3

januari, Nyköpingsavdelningen den 31 december och Sundsvallsavdelningen den 31 december s. å. — Hedemoraavdel*

ningen bildades den 23 maj, Karlshamnsavdelningen den 11 april, Oskarshamnsavdelningen den 15 maj och Visby av* delning den 18 april 1886.

59Sammandrag av reskasseavdelningarnas räkenskaper

1 januari—31 december 1891.

Antal medl. Avdelning Behåll* ning 1 jan. Brist 1 jan. Inkomster Utgifter Behålls ning 31 dec. Brist 31 dec. 31/12 l:a halvåret 2:a halvåret Bidrag från central* kassan V) O > 5 Re l:a halvåret hjälp 2:a halvåret Insänt till central* kassan

— — Enköping ... 35.— — — — — — — — — — 35.—

— — Eskilstuna ... 4.51 —— — — — — _ 4.51 — _

13 12 Falun ......... 7.04 — 17.75 17.45 — 0.30 4.68 16.80 — 20.46 —

27 25 Gävle ..................52.72 — 34.20 34.10 — 1.60 40.02 40.46 — 38.94 —

60 61 Göteborg ... 87.15 — 96.40 92.30 30.— 2.05 91.70 152.33 20.— 39.77 -

7 9 Halmstad ... 16.72 — 12.55 12.25 85.— 5.08 35.79 48.44 — 37.21 —

5 — Hedemora... 6.52 — — — — — — — — — 6.52

22 27 Hälsingborg 25.31 — 35.27 36.60 15.— 0.70 31.03 58.46 — 21.99 —

15 18 Härnösand... 49.82 — 23.90 25.85 — 4.08 30.— 25.— 20.— 20.49 — 21 20 Jönköping.. 7.01 — 34.90 25.60 35.- 0.40 32.84 69.21 — —.06 — 13 16 Kalmar ............29.21 — 29.65 35.30 — 0.40 18.27 68.47 — 7.02 —

9 9 Karlshamn... 2.07 — 13.25 24.65 25.— 1.05 14.54 25.24 — 24.14 —

13 15 Karlskrona... 20.31 — 22.70 19.90 — 0.85 16.63 35.90 — 9.53 —

10 10 Karlstad ...... 6.92 — 12.75 13.50 15.— 0.95 3.73 28.26 — 15.23 —

21 21 Kristianstad 26.38 — 27.20 26.40 — 0.80 23.66 49.23 — 6.29 — 5 5 Kristinehamn 15.95 — 14.80 7.60 — 0.58 4.96 28.38 — 4.43 — 7 — Landskrona 13.82 — 9.10 — — — 10.07 — — — 12.85

17 18 Linköping ... 15.96 — 38.25 31.90 25.— 0.64 48.84 53.27 — 8.31 —

— — Lindesberg — — — — — — — — — — —

30 24 Lund ..................80.30 — 40.30 30.40 — 1.15 22.05 30.42 30.— 67.38 —

52 58 Malmö ............60.35 — 64.55 70.45 — 1.25 19.27 78.63 20.— 76.20 —

9 10 Motala ...... 8.20 — 15.78 12.80 15.— 0.80 21.31 16.86 — 12.81 —

22 24 Norrköping 75.87 - 30.70 36.60 — 3.95 32.14 63.72 30.- 13.36 —

7 9 Nyköping ... 12.76 — — 4.— — — — — 12.76 4.— — 5 6 Oskarshamn 9.10 — 6.80 7.20 30.- 0.40 5.47 28.20 — 19.03 — 5 — Sundsvall ... 11.01 —— — — — — — — — 11.01 9 7 Södertälje ... 20.75 — 10.45 9.10 20.— 5.90 17.- 24.44 — 17.96 —

— 5 Sölvesborg... — — 8.80 5.25 — — 6.36 9.50 — —.92 — 33 36 Uppsala ............54.28 — 50.60 49.86 — 1.10 42.34 35.47 — 75.83 —

— — Varberg ...... — — — — — — — — — — —

8 9 Västerås ............4.85 — 11.70 11.80 50.— 0.84 29.63 46.24 — 1.64 —

12 14 Växjö ......... — 1.75 29.65 18.35 30.— 0.75 21.66 42.41 — 11.43 —

7 4 Visby ..................24.05 — 8.- 6.25 — — 5.- — — — 33.30

10 11 Ystad ..................13.32 — 29.30 25.80 — 1.15 13.35 49.67 — 4.25 —

24 24 Örebro ............22.56 — 33.75 32.90 — 0.45 24.55 57.88 — 6.33 —

16 13 Östersund ... 20.29 - 18.15 18.20 15.- 3.10 49.10 11.64 — 7.80 —

515 540 Summa 840.06 1.75 781.20 742.36 390.— 35.32 713.26| 1194.53 137.27 572.81 98.68

Hedemoraavdelningen upplöst under året. — Lindesbergsavdelningen bildades i december 1887. — Nyköpingsav*

delningen upplöstes den 31 december 1886 och ombildades 1 december 1887. — Sundsvallsavdelningen upphörde den

31 december 1886. — Varbergsavdelningen bildades i september 1887 och Sölvesborgsavdelningen i januari samma år.

60Sammandrag av reskasseavdelningarnas räkenskaper

1 januari—31 december 1891.

Antal medl.

3'/12

Avdelning

Behåll* ning 1 jan.

Inkomster

l:a halvåret

2:a halvåret

Bidrag från central* kassan

Utgifter

Di. verse

Reshjälp

l:a halvåret

2:a halvåret

Insänt till

central' kassan

Behåll, ning 31 dec.

--Enköping ............35.— — — — — — — 10.— 25.— —

8 8 Eskilstuna ...... — 10.95 10.40 10.--.20 3.69 16.41 — 11.05 —

12 7 Falun ........................20.46 3.70 7.45 10.--.30 7.08 28.64 — 5.59 —

25 18 Gävle ........................38.94 32.45 22.90 35.— 1.75 24.60 65.36 — 37.58 —

66 79 Göteborg ............39.77 94.95 109.60 30.— 1.85 93.68 112.21 — 66.58 —

9 7 Halmstad ............37.21 12.45 10.35 70.— 3.76 42.53 46.86 — 36.86 —

27 28 Hälsingborg ... 21.99 38.80 37.79 — -.30 28.60 32.90 — 36.78 —

18 17 Härnösand............20.49 26.70 25.40 — 2.19 9.19 21.72 — 39.49 —

20 18 Jönköping............—.06 24.— 24.15 45.--.80 44.87 56.25 — — 8.71

16 18 Kalmar ......... 7.02 36.80 37.70 — 1.57 19.17 43.20 — 17.58 -

9 9 Karlshamn............24.14 13.10 12.30 — -.92 14.42 28.95 — 5.25 —

15 15 Karlskrona ... 9.53 19.— 19.50 — —.10 12.39 36.88 — 5.23 6.57

10 13 Karlstad..................15.23 17.05 17.25 — —.50 5.— 28.71 — 15.32 —

21 21 Kristianstad ... 6.29 27.85 27.09 — —.80 15.10 20.13 — 25.20 —

5 4 Kristinehamn 4.43 6.75 5.15 25.--.53 1.20 34.34 — 5.26 —

— 9 Köping ......... — 6.65 10.80 12.— — — 13.86 — 15.59 —

7 6 Landskrona ... 6.25 9.15 7.80 — 1 — 6.27 8.82 — 8.11 —

18 20 Linköping ...... 8.31 44.10 28.90 - -.54 29.02 32.78 - 18.97 —

24 29 Lund ........................67.38 31.05 37.80 — 1.20 13.36 10.92 — 110.75 —

58 56 Malmö ..................76.20 72.65 73.60 — —.60 13.93 30.28 — 177.64 —

10 8 Motala ..................12.81 12.15 10.40 30.--.60 15.54 25.75 — 23.47 —

24 26 Norrköping ... 13.36 31.40 38.40 — —.60 13.88 28.55 — 40.13 —

9 11 Nyköping ...... 4.— 14.45 14.15 15.— 3.95 12.11 21.95 — 9.59 —

6 6 Oskarshamn ... 19.03 7.20 7.50 20.--.40 7.97 32.44 — 12.92 —

— 6 Sala............... — 8.— 8.45 20.--.70 3.60 23.02 — 9.13 —

— 20 Sundsvall ............11.01 6.15 16.60 15.--.60 — 34.80 — 13.36

7 6 Södertälje ............17.96 9.— 8.— 15.— 1.25 14.37 14.52 — 19.82 —

5 - Sölvesborg ... 1.82 — — — —.92 —.90 — — — —

36 35 Uppsala..................75.83 32.25 48.02 — 2.86 20.16 24.06 — 109.02 —

9 12 Västerås ......... 1.64 13.40 16.40 — —.45 7.43 19.81 — 3.75 —

14 14 Växjö ........................11.43 23.90 19.05 15.--.55 22.58 28.35 — 17.90 —

4 4 Visby ........................17.20 9.10 5.10 — — — 7.92 — 23.48 —

11 16 Ystad ............ 4.25 18.60 40.40 — 1.10 7.56 20.19 — 34.40 —

24 20 Örebro ......... 6.33 29.70 28.65 — —.65 9.37 40.04 — 14.62 —

13 14 Östersund ...... 7.80 18.85 20.60 25.— 1.13 4.98 51.91 — 14.23 —

540 580 Summa 643.17 762.30 807.65 392.— 34.67 524.55 1041.53 10.— 1009.65 15.28

I Eskilstuna bildades ny avdelning den 1 januari 1888. — Köpingsavdelningen bildades den 1 april 1888. — I Sala

bildades avdelning den 15 februari 1888 och i Sundsvall bildades ny avdelning den 1 januari 1888. Sölvesborgsavdel* ningen, som inte redovisat under året, antages vara upphörd.

61

Brist 31 dec.Sammandrag av reskasseavdelningarnas räkenskaper

1 januari—31 december 1891.

Antal medl. Avdelning Behåll* ning 1 jan. Brist 1 jan. Inkomster Utgifter Behåll* ning 31 dec. Vi 31/12 Inom avdeln. Bidrag från central* kassan Diverse Reshjälp Insänt till central* kassan l:a halvåret 2:a halvåret l:a halvåret 2:a halvåret

— — Enköping..................25.— — — — — — — — 13.— 12.—

8 7 Eskilstuna ............11.05 — 8.70 8.60 5.--.50 11.96 17.28 — 3.61

7 11 Falun ........................5.59 — 13.85 16.45 10.--.40 18.24 18.54 — 8.71

— 6 Finspong ..................— — 5.80 7.10 — — — — — 12.90

18 29 Gävle ........................37.58 — 44.70 40.64 60.--.70 44.98 63.80 — 73.44

79 90 Göteborg..................66.58 — 131.10 122.60 — 3.20 139.18 93.03 — 84.87

7 10 Halmstad..................36.86 — 12.05 12.75 50.— 2.76 70.34 30.36 — 8.20

28 30 Hälsingborg ... 36.78 — 40.59 42.10 — —.75 33.22 15.18 20.— 50.32

17 19 Härnösand ............39.49 — 29.— 25.45 — 1.65 24.33 24.33 20.— 23.63

— 7 Hudiksvall ............— — — 4.35 10.— 1.25 — 2.80 - 10.30

18 20 Jönköping ............— 8.71 33.55 28.05 100.--.50 41.73 67.29 — 43.37

18 18 Kalmar......................17.58 — 39.55 37.15 — 1.85 24.12 30.15 — 38.16

9 7 Karlshamn ............5.25 - 11.80 10.35 15.— 2.08 9.62 20.05 — 10.65

15 16 Karlskrona ............— 6.57 20.90 20.80 20.--.40 12.78 19.40 — 27.78:

13 12 Karlstad ..................15.32 — 17.35 16.05 — —.50 6.26 22.90 — 19.06,

21 18 Kristianstad............25.20 — 24.85 23.95 — —.70 7.85 25.94 15.— 24.51

4 3 Kristinehamn ... 5.26 — 5.20 4.45 20.--.50 8.19 18.23 — 7.99

9 8 Köping........................15.59 — 12.— 8.40 — — 12.98 22.08 — —.93

6 8 Landskrona............8.11 — 10.65 11.60 10.- 1.— 18.48 8.60 — 12.28

— 4 Lidköping ............— — 3.60 6.15 — — — 4.08 — 5.67

— 6 Lindesberg ............- — — 4.10 — -.50 — 1.32 - 2.28

20 20 Linköping ............18.97 — 49.55 24.20 — —.99 23.98 30.86 20.— 16.89

29 32 Lund ........................110.75 — 41.05 43.60 — 1.80 8.05 7.74 120.— 57.81

56 61 Malmö ........................177.64 — 98.09 104.16 — —.40 21.51 23.34 200.— 134.64

8 5 Motala ........................23.47 — 9.35 6.30 — — 19.28 5.56 — 14.28

26 30 Norrköping ... 40.13 — 34.20 38.65 — —.85 13.90 13.37 40.— 44.86

11 11 Nyköping ..........9.59 — 17.40 16.95 20.— 3.75 23.82 17.38 — 18.99

6 6 Oskarshamn ... 12.92 — 6.20 8.30 20.--.60 26.76 18.82 — 1.24

6 5 Sala ..............................9.13 — 5.20 5.60 25.— 1.70 15.17 11.— — 17.06

20 18 Sundsvall ............13.36 — 30.05 26.35 80.— 4.65 44.51 58.59 — 42.01

6 7 Södertälje..................19.82 — 9.75 9.70 — 5.01 16.86 14.62 — 2.78

— 9 Uddevalla ............— — — 6.45 — — — — — 6.45

35 33 Uppsala ..................109.02 — 51.50 48.10 — 3.48 16.08 20.94 110.— 58.12

12 9 Västerås ..................3.75 — 14.90 12.80 15.--.55 11.70 22.94 — 11.26

14 15 Växjö ........................17.90 — 24.80 19.40 15.--.96 20.36 31.57 — 24.21

4 5 Visby ........................23.48 — 6.75 6.50 — 1.05 3.96 — 15.— 16.72

16 13 Ystad ........................34.40 — 18.45 16.90 — 2.50 17.67 23.30 7.— 19.28

20 19 Örebro........................14.62 — 27.35 26.50 — —.35 18.81 33.15 — 16.16

14 14 Östersund ............14.23 — 21.25 16.60 125.--.70 63.04 68.33 — 45.11

580jö41 Summa 1009.65 15.28 931.08 888.25 600.— 48.58 849.72 906.87 580.— 1028.53

Avdelningen i Finspong bildades den 1 januari 1889, Hudiksvallsavdelningen började på nytt den 1 oktober s. å.,

Lidköpingsavdelningen bildades den 1 maj samt Lindesberg och Uddevalla avdelningar båda den 1 oktober 1889.

62Sammandrag av reskasseavdelningarnas räkenskaper

1 januari—31 december 1890.

Antal medl. Avdelning Behåll* ning 1 jan. Brist 1 jan. Inkomster Utgifter Behåll» ning 31 dec. 31/12 Inom avdeln. Bidrag från central* kassan Diverse Reshjälp Insänt till centrals kassan l:a halvåret 2:a halvåret l:a halvåret 2:a halvåret

— 8 Borås ........................_____ 5.85 _ _ _ _ __ 5.35

— — Enköping..................12.— — — — — — — — — 12.—

7 8 Eskilstuna ............3.61 — 8.45 8.50 23.75—.40 10.98 28.37 — 4.56

11 17 Falun ........................8.71 — 25.90 21.05 — —.65 16.92 24.96 — 13.13

6 6 Finspong ..................12.90 — 8.— 8.60 — —.90 7.78 15.73 — 5.09

29 33 Gävle ........................73.44 — 42.30 44.25 — 1.55 25.84 66.26 25.— 41.34

90 93 Göteborg..................84.87 — 116.85 128.30 — 6.35 80.14 164.76 — 78.77

10 9 Halmstad..................8.20 — 12.15 10.70 110.— 2.05 36.30 88.52 — 14.18

30 29 Hälsingborg ... 50.32 — 38.22 38.40 — —.55 13.42 32.96 30.- 50.01

19 20 Härnösand ............23.63 — 24.70 23.95 — 2.37 15.12 41.10 — 13.69

7 7 Hudiksvall ............10.30 — 9.— 9.90 50.— 1.50 19.70 27.23 — 30.77

20 28 Jönköping ..........43.37 — 32.45 43.10 40.--.70 35.04 99.75 — 23.43

18 16 Kalmar......................38.16 — 34.80 34.45 — 1.65 12.87 61.68 — 31.21

7 5 Karlshamn ............10.65 — 9.60 7.35 30.--.65 10.78 33.19 — 12.98

16 23 Karlskrona ............25.78 — 20.85 25.05 25.— 1.15 12.05 62.98 5.23 17.27

12 13 Karlstad ..................19.06 — 16.65 15.95 100.— 1.85 12.42 113.32 — 24.07

18 20 Kristianstad............24.51 — 24.75 25.45 — —.50 12.42 49.50 — 12.29

3 4 Kristinehamn ... 7.99 — 4.60 4.40 40.--.75 10.39 40.94 — 4.91

8 10 Köping........................—.93 — 11.— 11.90 10.---.75 4.06 24.55 — 4.47

8 11 Landskrona............12.28 — 12.90 14.30 — —.25 7.92 25.48 — 5.83

4 4 Lidköping ............5.67 — 9.15 4.60 12.45 -.35 16.92 12.42 — 2.18

6 4 Lindesberg ............2.28 — 7.40 5.70 30.— 2.35 9.59 26.68 — 6.76

20 22 Linköping ............16.89 — 45.50 27.60 — —.50 18.03 67.22 — 4.24

32 24 Lund..............................57.81 — 44.90 43.05 — 1.70 10.10 34.23 60.— 40.73

61 81 Malmö ........................134.64 — 94.20 108.69 — 4.25 13.90 40.48 150.— 128.90

5 8 Motala ........................14.28 — 10.35 12.30 25.--.50 11.89 33.80 — 15.74

30 35 Norrköping............44.86 — 42.36 48.50 — —.95 15.56 49.10 — 70.11

1! 14 Nyköping ............18.99 — 16.10 19.40 60.— 5.15 23.74 62.51 — 23.09

6 11 Oskarshamn ... 1.24 — 19.65 24.42 85.--.50 26.71 73.95 — 29.15

5 5 Sala ..............................17.06 — 9.19 6.50 — 1.50 8.28 9.96 — 13.01

— 7 Skövde........................— — — 6.40 — —.10 — 4.50 — 1.80

18 14 Sundsvall..................42.01 — 25.60 22.65 — -.65 12.85 37.18 — 39.58

7 6 Södertälje..................2.78 — 8.70 9.95 75.— 2.74 16.08 47.— — 30.61

9 9 Uddevalla ............6.45 — 9.35 11.60 70.--.60 20.37 59.71 — 16.72

33 32 Uppsala ..................58.12 - 36.75 40.99 - 2.24 22.16 35.88 40.- 36.53

9 8 Västerås ..................11.26 — 14.30 12.55 15.--.85 8.77 25.93 — 17.56

15 8 Växjö ........................24.21 — 22.44 20.25 15.--.80 10.46 52.40 — 18.24

5 5 Visby ........................16.72 - 7.80 8.05 - 2.41 — 11.88 15.— 3.28

13 17 Ystad ........................19.28 — 16.90 19.20 — 3.82 5.12 35.26 — 11.18

19 20 Örebro........................16.16 — 25.— 27.25 20.--.50 12.74 69.11 — 6.06

14 15 Östersund ............45.11 — 25.94 23.85 20.--.85 25.32 68.59 — 20.14

641 709 Summa 1028.53 — 944.75 984.95 856.20 57.93 631.74|l858.07 325.23 941.46

Boråsavdelningen bildades den 1 augusti 1890 och Skövdeavdelningen samma dag.Sammandrag av reskasseavdelningarnas räkenskaper

1 januari—31 december 1891.

Antal medl. Avdelning Behåll, ning 1 jan. Inkomster Utgifter Behåll. ning 31 dec. v 31 ju Inom avdelningen Bidrag från central, kassan aj 4> > 3 Reshjälp Insänt till central, kassan l:a halvåret 2:a halvåret l:a halvåret 2:a halvåret 8 Borås ........... 5.85 5.85 — — Enköping......... 12.— — — — — — — — 12.— 8 15 Eskilstuna ...... 4.56 13.65 17.30 30.- 1.05 26.16 26.33 — 11.97 17 15 Falun ............ 13.13 21.- 21.25 — —.85 8.28 36.28 — 9.97 6 — Finspong ......... 5.09 8.25 16.18 — —.55 10.58 4.50 13.89 — 32 Gävle ............ 41.34 51.30 45.16 — —.70 35.04 61.72 — 40.34 93 85 Göteborg......... 78.77 119.35 118.38 — 3.15 81.37 119.43 — 112.55 9 9 Halmstad......... 14.18 10.90 15 — 140.— 2.44 48.15 112.78 — 16.71 29 36 Hälsingborg ... 50.01 41.80 47.78 — 4.45 22.02 35.97 25.— 52.15 20 18 Härnösand ...... 13.69 27.75 25.35 30.— 2.45 22.68 62.13 — 9.53 7 5 Hudiksvall ...... 30.77 9.75 10.30 50.- 3.50 19.60 48.43 — 29.29 28 29 Jönköping ...... 23.43 46.55 49.55 80.— 1.05 83.25 68.67 — 46.56 16 19 Kalmar............ 31.21 34.15 39.30 — 2.11 17.73 60.31 — 24.51 5 7 Karlshamn ...... 12.98 7.55 8.40 20.— 1.35 6.60 28.10 — 12.88 23 22 Karlskrona ...... 17.27 28.70 25.45 — —.85 17.42 39.61 — 13.54 13 12 Karlstad ......... 24.07 17.80 16.85 50.— -.65 35.17 25.75 — 47.15 20 23 Kristianstad...... 12.29 26.25 30.10 20.— —.40 13.43 50.02 — 25.89 4 3 Kristinehamn ... 4.91 5.35 3.90 20.— 1.30 18.91 12.13 — 1.82 10 11 Köping............ 4.47 12.35 11.65 20.— —.60 10.23 27.73 — 9.31 il 10 Landskrona...... 5.83 15.90 12.70 — —.50 5.74 21.92 — 6.27 4 4 Lidköping ...... 2.18 5.20 5.20 20.— —.30 22.98 7.15 — 2.15 4 4 Lindesberg ...... 6.76 5.80 4.70 25.— 1.75 6.27 20.01 — 14.23 22 27 Linköping ...... 4.24 58.— 34.30 — —.40 33.01 51.38 — 11.75 24 24 Lund............... 40.73 31.20 31.20 — 1.20 6.21 29.14 — 66.58 81 88 Malmö ............ 128.90 116.85 122.57 — 1.12 9.45 47.27 200.- 110.48 — 4 Mariestad......... — — 2.10 — — — — — 2.10 8 7 Motala ............ 15.74 10.30 15.29 25.— —.75 22.62 37.68 — 5.28 35 41 Norrköping...... 70.11 46.92 53.75 — 1.55 9.77 42.67 50.— 66.60 14 11 Nyköping ...... 23.09 15.25 15.30 50.— 2.55 13.72 47.48 — 39.89 11 7 Oskarshamn ... 29.15 14.42 12.77 70.— — 26.37 83.20 — 16.77 5 5 Sala ............... 13.01 7.10 6.60 35.— 1.— 27.66 22.80 — 10.25 7 8 Skövde............ 1.80 12.25 11.92 90.— 1.85 35.01 58.50 — 20.61 14 21 Sundsvall......... 39.58 30.06 23.70 50.— —.65 50.93 44.32 — 47.44 6 5 Södertälje......... 30.61 6.95 7.20 — 1.85 17.08 20.26 — 5.57 9 5 Uddevalla ...... 16.72 9.20 7.50 60.— 1.65 43.28 38.65 — 9.84 32 35 Uppsala ......... 36.53 42.80 50.19 — 2.74 23.76 34.92 — 68.10 8 9 Västerås ......... 17.56 11 — 11.85 40.— 1.— 17.33 24.65 — 17.43 8 12 Växjö ........... 18.24 17.52 18.70 30.- —.90 25.48 42.23 — 15.85 5 5 Visby ............ 3.28 7.80 8.10 — 2.03 — 7.92 — 9.23 17 17 Ystad ............ 11.18 20.75 21.60 20.— 3.65 11.12 34.25 — 24.51 20 20 Örebro............ 6.06 28.— 27.20 55.— 4.20 39.32 54.49 — 18.15 15 17 Östersund ...... 20.14 23.— 23.45 75.— 1.40 44.46 74.13 — 21.60 709 727 Summa 941.46 1018.62 1029.79 1085.— 60.49 968.78 1665.01 288.89 1091.70

64Sammandrag av reskasseavdelningarnas räkenskaper

1 januari—31 december 65.

Antal medl. Behåll» ning 1 jan. Inkomster Utgifter Behåll» ning 31 dec. 31/12 Avdelning Inom avdelningen Bidrag från central* kassan fe > 5 Reshjälp Insänt till central» kassan l:a halvåret 2:a halvåret 1 :a halvåret 2:a halvåret 5 Arboga............ 5.20 7.40 0.15 2.67 — — Borås ............ 5.85 5.88 — — Enköping......... 12.- — - — — — — — 12.— 15 19 Eskilstuna ...... 11.97 24.54 25.25 10.— 1.47 13.94 39.23 — 17.12 15 13 Falun ............ 9.97 18.20 16.55 45.— 1.50 29.32 46.40 — 12.10 32 35 Gävle ............ 40.34 44.15 47.05 — —.70 25.40 69.98 — 35.46 85 85 Göteborg......... 112.55 109.10 117.54 — 3.60 93.34 79.80 50.— 112.45 9 8 Halmstad......... 16.71 12.40 10.70 110.- 2.65 63.93 70.18 — 13.05 36 42 Hälsingborg ... 52.15 48.85 53.90 — —.95 30.36 33.88 20.- 69.71 18 22 Härnösand ...... 9.53 26.45 35.46 30.— 2.18 15.12 73.08 — 11.06 5 7 Hudiksvall ...... 29.29 9.25 9.80 25.— 1.18 19.67 25.57 — 26.92 29 31 Jönköping ...... 46.56 46.30 49.25 40.— —.90 49.27 68.32 — 63.62 19 16 Kalmar............ 24.51 36.25 36.30 — 2.15 20.16 50.40 — 24.35 7 7 Karlshamn ...... 12.88 9.60 10.75 20.— 1.30 21.90 17.58 — 12.45 22 28 Karlskrona ...... 13.54 27.50 31.95 15.— 1.55 28.70 34.02 — 23.72 12 10 Karlstad ......... 47.15 14.60 12.85 40.— —.60 73.05 16.67 — 24.28 23 21 Kristianstad...... 24.89 30.15 27.55 — —.45 30.50 21.54 — 30.10 3 8 Kristinehamn ... 1.82 10.65 9.60 70.— 2.55 29.89 25.77 — 33.86 11 8 Köping............ 9.31 8.80 10.15 55.— —.95 19.43 29.84 — 33.04 10 10 Landskrona...... 6.27 14.70 12.50 — —.40 11.28 16.20 — 5.59 4 6 Lidköping ...... 2.15 7.20 8.15 60.— -.85 33.79 27.32 — 15.54 4 4 Lindesberg ...... 14.23 5.05 5.65 55.— 3.21 40.74 17.49 — 18.49 27 26 Linköping ...... 11.75 44.— 44.35 25.- -.54 14.64 94.92 — 14.95 24 47 Lund............... 66.58 82.25 69.67 — 1.29 23.36 14.46 50.- 129.39 88 88 Malmö ............ 110.48 111.62 115.03 — 1.50 23.51 22.07 175.— 115.05 4 4 Mariestad......... 2.20 1.95 7.30 15.— — — 12.60 — 13.75 7 5 Motala ............ 5.28 7.60 9.60 55.- 2.04 9.78 45.71 — 19.95 41 39 Norrköping...... 66.60 50.44 57.90 — 1.20 12.92 34.23 75.— 51.54 — 9 Norrtälje ......... — — 7.54 — — — 7.23 — —.31 11 12 Nyköping ...... 39.89 14.65 15.95 25.- 2.85 14.36 49.22 — 29.06 7 8 Oskarshamn ... 16.77 8.- 2.95 90.— —.40 25.95 72.26 — 19.11 5 7 Sala ............... 10.25 5.55 8.30 45.— 2.25 13.60 27.80 — 25.45 8 8 Skövde ............ 20.61 6.08 9.35 45.— 1.15 37.39 27.51 — 14.88 21 21 Sundsvall......... 47.44 21.55 22.35 — -.60 27.64 29.17 — 33.93 5 7 Södertälje......... 5.57 5.20 8.80 25.- 1.65 9.64 35.02 — — 5 3 Uddevalla ...... 9.84 1.35 5.10 115.- 2. - 46.30 63.37 — 19.62 35 39 Uppsala ......... 68.10 49.75 59.72 — 4.56 21.78 64.62 — 86.61 9 13 Västerås ......... 17.43 14.55 17.30 20.— 1.10 19.66 43.01 — 5.51 12 11 Växjö ............ 15.85 23.65 15.60 15.— —.50 26.90 33.70 — 9.- 5 5 Visby ............ 9.23 7.85 6.75 — 2.03 — 15.84 — 5.96 17 19 Ystad............... 24.51 23.90 24.30 — 3.47 16.58 18.47 — 34.19 20 21 Örebro ............ 18.15 27.50 20.70 25.— 1.70 36.89 56.89 — 1.78 17 18 Östersund ...... 21.60 25.40 23.65 80.— 2.90 35.28 49.85 — 32.62 709 790 Summa 1091.70 1041.98 1096.56 1125.— 63.02 1066.11 1591.40 370.— 1266.25

5

65o\

G\

Sammandrag av Centralavdelningens (Stockholm) räkenskaper 1884—1892.

År Inkomster Utgifter Behålln. fr. föreg, år Intr.= avgifter Vecko. avgifter Gåvor Räntor Lån Ins. fr. avd. Summa inkomster Res. hjälp Avs. till avd. Tryckn. m.m. Förvalt. * arvode Diverse Tillbaka bet. lån Summa utgifter Beh. vid årets slut 1884 — 106.50 717.15 33.— — — — 856.65 57.08 20.— 139.90 — — — 217.08 639.57 1885 639.57 16.75 928.95 43.95 12 — :oo.— 101.93 1943.15 401.24 1120.88 43.40 150.— 41.71 100.— 1857.22 1 85.92 1886 85.92 22.75 1048.95 33.90 — 250.— 136.86 1578.38 305.49 845.— 110.60 — 41.94 103.38 1406.36 2172.02 1887 172.52 27.25 750.05 27.30 — — 137.27 1112.89 214.71 390.— 15.58 — 43.71 255.90 919.80 193.09 1888 193.09 3.25 812.30 21.40 — — 10.- 1040.04 77.12 392.— 189.42 — 15.25 — 673.10 366.25 1889 366.25 — 915.78 12 — — — 580.- 1874.03 81.27 600.— 141.56 — 15.62 — 838.45 1035.58 1890 1035.58 — 952.30 12.— 9.75 — 325.23 2337.11 97.31 856.20 125.22 50.- 57.80 — 1186.53 1150.58 1891 1150.58 — 955.80 12.— 39.24 — 288.80 2451.22 86.70 1085.— 10.50 70.— 32.78 — 1284.98 1166.24 1892 1166.24 — 970.45 13.— 85.92 — 370.- 2621.09 103.50 1125.— 47.75 140.— 90.62 — 1506.68 1114.21

1 Förlust på verksamheten 14.68.

2 D:o 77.98.Reshjälpskassans verksamhet 1884—1892.

(Centralkassan och avdelningarna tillsammans).

År Antal avdeln. utom central, kassan Antal medlemmar vid årets slut Inkomster Utgifter Behåll, ning vid årets slut I central* kassan I lands* ortsavd. Summa Behåll» ning Ink. un= der året Summa ink. Reshjälp Diverse Summa utgifter 1884...... 26 388 483 871 — 1827.30 — 183.49 163.83 339.08 1488.22 1885...... 30 347 587 934 1551,18 2711.16 4262.34 3345.80 284.91 3624.71 637.63 1886...... 31 261 515 776 637.63 3375.32 4012.95 3053.85 198.77 3252.62 760.33 1887...... 32 300 525 825 760.63 2327.16 2327.49 2141.04 100.41 2222.91 864.58 1888...... 33 344 580 924 864.58 2406.90 3243.16 1643.20 239.34 1182.54 1360.62 1889...... 38 403 641 1044 1360.62 2747.11 4107.73 1837.86 205.76 2064.11 703.49 1890...... 40 383 709 1092 2064.11 2906 — 4970.11 2587.12 290.95 2878.07 2092.04 1891...... 40 398 709 1125 2092.04 3060.16 5152.20 2720.49 173.77 2894.26 2257.94 1892...... 42 404 790 1194 2257.94 3223.19 5481.13 2761.02 341.39 3102.41 2378.72

Styrelse i Svensk Reshjälpskassa för typografer och stilgjutare har varit:

1884: Joh. Aug. Hallberg, Lars Hallberg och K. B. Boström.

1885: Joh. Aug. Hallberg, C. E. Eriksson och Gust. Lindberg.

1886: K. B. Boström, C. E. Eriksson och Gust. Lindberg.

1887: G. W. Wilhelmsson, T. C. Göttert och Gust. Lindberg.

1888—1892: Från och med den 1 januari 1888 ställdes Reshjälpskassan direkt under Svenska typografförbundets styrelse, men räkenskaperna för* des särskilt ända till 1892 års slut, liksom reskassan hade särskilda revisorer ända till den sist nämnda tidpunkten. Förbundsstyrelsen utsåg till för* valtare faktor T. C. Göttert, vilken även 1887 varit centralavdelningens för* valtare. C. T. Göttert, som var tyskfödd, begärde 1889, med anledning av utländsk resa, att få avgå som centralavdelningens förvaltare, vilken begäran av förbundsstyrelsen beviljades och utsågs till hans efterträdare J. L. Der* menstoff, som tillträdde platsen den 1 april 1889 och innehade densamma till 1892 års slut, då posten övertogs av förbundskassören.

67Revisorer för Svensk Reshjälpskassa för typografer och stilgjutare ha varit:

1884: P. V. Hellgren och Gust. Lindberg.

1885: K. O. Moberg och Victor Broberg.

1886: P. G. Fredlund och P. J. A. Asplund.

1887: Joh. Aug. Hallberg och C. G. Carlstedt.

1888: Gustaf Edin och Fredr. Hultgren.

1889: G. Didrikson, J. E. Johansson och M. Bäckgren.

1890: M. Bäckgren, J. E. Johansson och Carl Meijer.

1891: S. Isacsson, Carl Meijer och J. E. Johansson.

1892: Aug. Rutensköld, Carl Meijer och Thure Cedergren.

Efter 1892 reviderade förbundets ordinarie revisorer även reshjälps* och arbetslöshetskassan.

68Andra svenska typografmötet och Svenska typografförbundets bildande.

Tanken pa bildandet av ett svenskt

typografförbund blev i själva verket aktuell med reshjälpskassans bildande. Denna var ju ett slags riksorganisation, visserligen med begränsat syfte, men som lätt kunde utvidgas att omfatta allt det, som hörde inom ett mo* dernt typografförbunds verksamhetsområde. Också lär inom reshjälps* kassans styrelse flera gånger varit fråga om att ombilda reskassan till ett typografförbund, men av en eller annan anledning kom tanken icke fram till offentligheten.

Det offentliga initiativet kom i stället från Göteborg, inom vars typo* grafiska förening dåvarande faktorn vid Gumperts tryckeri, a. p. Görloff, den 7 mars 1885 inlämnade ett förslag, uppdelat i tvenne punkter, så lydande: 1) Är en sammanslutning av samtliga svenska typograf föreningar önskvärd? och 2) Huru bör en sådan sammanslutning åstadkommas?

Förslaget behandlades dels å sammanträdet den 7 mars 1885 och dels å ordinarie sammanträden den 18 april och 3 maj samma år samt väckte mycket livliga debatter, i vilka nästan samtliga talare instämde i de rikt» linjer, som förslagsställaren uppdragit för en dylik hela landet omfattande riksorganisation bland typograferna. Vid det sistnämnda sammanträdet beslöts att avsända en skrivelse till Typografiska föreningen i Stockholm med begäran att denna skulle ställa sig i spetsen för vidtagandet av de åtgärder, som kunde för frågans realiserande vara nödvändiga. Denna skrivelse hade följande lydelse:

"Till Stockholms Typografiska förening.

Vid Göteborgs Typografiska förenings sammanträde den 1 april innevarande år disku» terades frågan: "Är en sammanslutning av samtliga svenska typografföreningar önskvärd?" — Enär, under diskussionen härom, åtskilliga skäl framlades för en dylik sammanslutning, blev den uppställda frågan med enhälligt ja besvarad. — Som en given följd härav uppstod en annan fråga, nämligen: "Huru bör en sådan sammanslutning åstadkommas?" — Vid nästföljande sammanträde, den 3 maj, då frågan ånyo förevar, gjorde sig den meningen allmänt gällande, att skrivelse borde avgå till Stockholms Typografiska förening med

69förfrågan om, huruvida dess medverkan kunde påräknas, i och för sagda frågas utredande, och uppdrogs åt styrelsen att gå i författning härom.

På grund härav och med livlig tillförsikt att Stockholms Typografiska förening skall vara benägen att bidraga till ovannämnda frågas utredande, få undertecknade vördsamt anhålla:

1 :o) att Stockholms Typografiska förening behagade sätta sig i förbindelse med övriga typografföreningar och klubbar för att utröna allmänna tänkesättet angående en gemensam förening för landets typografer;

2:o) att, i händelse förslaget skulle vinna bifall, efter eget gottfinnande vidtaga åtgärder, som kunna lända till detsammas förverkligande, samt

3:o) att i samråd med övriga typografföreningar och klubbar utarbeta förslag till stadgar för en dylik förening.

Dessutom anse vi oss böra framhålla, att, om de i landsorten befintliga typografförenin* garna komma att utgöra filialer till den i Stockholm befintliga föreningen, skulle ingen synnerlig rubbning genom nu föreslagna sammanslutning behöva uppstå i deras nuva* rande verksamhet.

I övrigt vilja vi för tillfället endast uttala den förhoppningen, att samma livaktighet, varmed landets typografer omfattade förslaget rörande en gemensam reshjälpskassa, även skall göra sig gällande, då fråga uppstår om bildandet av "Svenska typografernas förening".

Göteborg i september 1885.

För Göteborgs Typografiska förening genom dess styrelse: C. W. Lagergren. G. R. Tranberg. C. F. Pettersson.

Ordförande. Skattmästare. Vice ordförande.

]. V. Nilsson. A. P. Görloff.

Sekreterare. Vice sekreterare.

Skrivelsen behandlades å Typografiska föreningens i Stockholm sam* manträde den 3 oktober 1885 och sedan J. Borglund, C. E. V. Broberg och P. O. Andersson varmt förordat att allt som kunde göras borde göras för att få till stånd större gemenskap och sammanhållning mellan Sverges typografer, remitterades skrivelsen till den kommitté, som blivit tillsatt för att omarbeta föreningens stadgar.

Denna kommitté, som bestod av Sven Linge, J. E. Graf, A. T. Marin, C. V. E. Broberg, Gottfr. Landberg, J. V. Hellström och Gust. Lindberg, framlade i maj 1886 jämte ett förslag till revision av Typografiska för* eningens i Stockholm stadgar ett förslag till stadgar för ett svenskt typo* grafförbund, avsett att behandlas å andra svenska typografmötet, som enligt första typografmötets beslut skulle hållas i Stockholm 1886.

Andra svenska typografmötet öppnades onsdagen den 7 juli 1886 kl. 7 e. m i Lilla börssalen. Sedan Typografiska föreningens sångkör utfört tvenne sångnummer, "Jag vet ett land" och "Stå stark", öppnades mötet av

70Typografiska föreningens ordförande, S. A. Linge, vilken hälsade de när* varande välkomna. I sitt tal framhöll han synnerligast: att, om Sverges första typografmötes beslut ej nått ett direkt resultat, så att de av mötet framställda önskningarna blivit genomdrivna, så hade dock indirekt ett gott resultat vunnits, därigenom att solidaritetskänslan mellan yrkesmed* lemmarna blivit stärkt och insikten om nödvändigheten av sammanslut* ning gent emot det överväldigande kapitalet utbredd. Att ett sådant för* hållande inträtt visades bland annat därav, att sedan förra mötet flera typo* grafiska föreningar och klubbar bildats i landsorten. Yrkets övergång till storindustri medförde, att det komme att drivas av kapitalister, vilka i de flesta fall voro utan yrkeskunskaper och därför hade svårt att förstå yrkes* medlemmarnas önskningar och behov. De sistnämnda voro därför svårare att genomdriva och den enda möjliga vägen att nå målet vore förenings* väsendet. Om det förslag till stadgar för "Svenska typografförbundet" som nu förelagts till avgörande av Andra svenska typografmötet, vunne mötets bifall, vore ett stort steg taget på framåtskridandets väg och då kunde mötets samtliga medlemmar med skäl säga sig ha uträttat ett gott dagsarbete!

Sångkören sjöng härefter "Vårt land", varefter skreds till val av styrelse för mötet. Valet skedde med acklamation och utföll sålunda, att till ord* förande utsågs S. A. Linge, till vice ordförande J. Svensson från Gävle och till sekreterare L. Werner; till ordförande för första avdelningen valdes A. Rutensköld och för andra avdelningen J. E. Graf.

Mötet beslöt att det av kommitterade utarbetade förslaget till stadgar för "Svenska typografförbundet" skulle behandlas å mötesdagarna mellan kl. 6 och 8 e. m. Sedan ett par skrivelser till mötet från "De Nitton" upp* lästs, avslöts typografmötets första sammanträde.

Från torsdagen den 8 till lördagen den 10 juli ägde sammanträden för mö* tesfrågornas behandling rum; på förmiddagarna kl. 10—2 för avdelningarna, eftermiddagarna kl. 4—6 in plena och efter kl. 6 e. m. behandlades torsdagen och fredagen förslaget till stadgar för "Svenska typografförbundet".

Vid avdelningarnas första sammanträde företogs val av sekreterare för de båda avdelningarna. Till sekreterare för första avdelningen valdes G. Thorgnü och för andra avdelningen P. J. A. Asplund. Som biträdande sekreterare å avdelningarna fungerade C. J. Johnsson från Malmö och C. E. V. Broberg.

Till mötets behandling förelågo följande 6 frågor tillhörande

Första avdelningen: Frågan 1. Punkten a. Är en fast organisation av Sverges samtliga typografer önskvärd och av behovet påkallad? Om så

71är, vad kan och bör då göras på det en sådan sammanslutning snarast må komma till stånd?

Första hälften av punkten besvarades med enhälligt ja.

Den andra hälften av punkten besvarades med att antaga § 1 i förslaget till stadgar för "Svenska typografförbundet".

Frågan 1. Punkten b. Anses Nordisk Typograftidning som fackorgan betraktad vara ett verksamt medel för denna sammanslutnings ernående?

Svar: Att Nordisk Typograftidning under de senare åren på ett tillfreds*

ställande sätt fyllt sin uppgift i denna rikt* ning.

Frågan 2. Punkten a. Då lärlingsväsen* det inom så väl sätterierna som tryckerierna i Sverge lämnar mycket övrigt att önska, vad kan och bör göras för en tidsenlig lös* ning av denna fråga?

Svar: Mötet anser att, då erfarenheten visat att lärlingarnas uppfostran inom de flesta boktryckerier icke är sådan den borde vara, emedan där icke lämnas dem den led* ning de borde hava för att bliva dugliga och praktiska typografer och goda med* borgare, de ej måtte, såsom i allmänhet hit* tills skett, lämnas åt sig själva. Mötet ön* skar även, det hrr boktryckeriägare borde ägna mera uppmärksamhet vid antagandet av lärlingar, synnerligast därvid att de böra äga fullgod folkskolebildning, stark kropps* konstitution, god hälsa och att även hänsyn måtte tagas till deras ekonomiska ställning; att förordningen om minder* årigas användande i fabriker iakttages; att lärlingarna under sin första läro* tid ställas under samvetsgrann ledning av kunnig typograf; att betings* arbete för dem måtte upphöra; att deras intellektuella uppfostran måtte av principalerna anses som en moralisk plikt; att även tryckarelärlingarna ägnas mera uppmärksamhet än som hittills skett, på det de måtte komma i åtnju* tände av såväl större skicklighet som högre intellektuell bildning, samt att en genomgående yrkes* eller fackskola måtte upprättas i huvudstaden, där lärlingarna, såväl tryckare som sättare, få tillfälle att inhämta alla för yrket nödiga teoretiska och praktiska kunskaper; att antalet lärlingar bör stå i

C. V. E. BROBERG. Förbundsstyrelseledamot, redaktör, revisor m. m.

72rimlig proportion till antalet redan befintliga arbetare. — Mötet emotser, att boktryckerisocieteten tager första steget till upprättandet av en sådan skola.

Frågan 2. Punkten b. Och är det icke i strid med nödiga sanitära för* siktighetsåtgärder, att med kroniska lidanden behäftade personer indragas i boktryckeriyrket?

Svar: Andra svenska typografmötet uttalar som sin önskan, att Sverges boktryckeriägare bättre än hittills måtte tillse, att inga med kroniskt lidande i allmänhet och med bröstsjukdom i synnerhet behäftade personer antagas till lärlingar inom boktryckeriyrket.

Frågan 3. Är mot kvinnors användande i boktryckerierna något att anmärka i rent fackligt eller allmänt mänskligt hän* seende?

Svar: Mot kvinnornas användande i bok* tryckeriyrket kan invändas i rent fackligt hänseende: att kvinnorna icke uppfostras till verkliga typografer, såsom de där för hela livet skola hava sin utkomst av yrket, utan användas endast såsom maskiner, för att på ett otillfredsställande sätt men till billigt pris verkställa det allra enklaste ar* betet och sålunda ingalunda komma att bi* draga till yrkets förkovran och upprätthål* lande, men väl till arbetslönens nedsät* tände; — i allmänt mänskligt hänseende: att då yrket tager den starkare mannens krafter så i anspråk att han mestadels inom kort tid blir behäftad med sjukdomar av en eller annan art, så kan det förutsättas att den svagare kvinnans krafter förr skola duka under.

Frågan 4. Är ett bestämt införande av en normal arbetsdag på högst 10 timmar inom Sverges boktryckerier önskvärd?

Svar: Mötet anser att en normal arbetsdag av 10 timmar, oberäknat 2 timmars uppehåll för måltiders intagande, icke allenast är önsklig utan rent av nödvändig, emedan arbetstagaren därigenom kan bliva satt i tillfälle att inhämta nödiga intellektuella kunskaper. Vidare anser mötet att övertids* och helgdagsarbete bör beräknas med 50 % förhöjning och nattarbete med 75 à 100 % förhöjning.

73

LOUIS WERNER. Ordförande i kontrollnämnden 1887-1910.Frågan 5. Iakttages verkligen vad som kan och bör göras beträffande renlighet och ventilation inom boktryckerierna?

Svar: Mötet uttalar sig för: att principalerna vinnlägga sig om anskaf* fande av lämpliga och sunda arbetslokaler med nödig ventilation; att mid* dagsmåltiderna, så vitt möjligt, på en bestämd tid intagas av alla arbetarna och att lokalerna under tiden vädras; att lokalerna på bästa vis hållas fria från damm och annan orenlighet samt att de skuras så ofta som möjligt, men minst en gång i kvartalet; samt att hrr boktryckeriägare, med hän*

visning till vad Svenska läkaresällskapet i sitt utlåtande angående sjukligheten bland typograferna uttalat rörande ven* tilationen inom arbetslokalerna, uppmanas av Andra typografmötet att noga tillse det en mera nöjaktig ventilation blir införd inom de respektive arbetsloka* lerna.

Frågan 6. Äro s. k. "betyg" tidsenliga? Om så är, utfärdas de i allmänhet i full överensstämmelse med sanna förhållandet eller lämna de härutinnan något övrigt att önska?

Svar: Mötet anser s. k. betyg vara full* komligt otidsenliga.

Andra avdelningen å mötesprogrammet upptog även 6 frågor, vilka av mötet be* handlades och besvarades sålunda:

Frågan 1. a) Kan från arbetarnas sida något göras till förhindrande av den för konsten, arbetarna och arbetsgivarna så ödesdigra smutskonkurrensen?

b). Äro med tryckpressar och rörliga typer försedda s. k. accidens* tryckerier ej att anse för vad man i gällande grundlag benämner bok* tryckerier?

Svar: På samma gång mötet uttalar sitt beklagande över den i olika gestalter befintliga "smutskonkurrensen", anser dock mötet, att från arbe* tarnas sida intet i egentlig mening däråt kan göras; men tillåter sig mötet hemställa till hrr tryckeriägare att de till egen och arbetarnas fördel måtte ägna mera uppmärksamhet åt detta missförhållande och genom enig sam* verkan söka göra ett slut därpå. — Därjämte anser mötet, att affärer för*

W. WILLNOW. Förbundsstyrelseledamot m. m.

74sedda med rörliga typer och tryckpressar, av vad art de än vara må, måtte grundlagsenligt betraktas som boktryckerier och såsom sådana behandlas.

Frågan 2. Anses de inom några boktryckerier varande hjälpkassor i sitt nuvarande isolerade skick uppfylla det med dem avsedda ändamålet? Om ej så är, bör icke en för hela kåren fördelaktig sammanslutning av desamma åstadkommas?

Svar: De inom vissa tryckerier befintliga sjukkassorna kunna visserligen betraktas som goda, men hava det sorgliga med sig, att sådana kassors medlemmar lätt lockas att ej ingå i kassor, som lämna dem understöd i sjukdomsfall varest de än konditionera, och sålunda ställa arbetaren i vissa fall hjälplös samt lägga hinder i vägen för åstadkommande av starka allmänna sjukkassor; därnäst påläg* gas delägarna i sådana kassor ett visst tvång genom det obehöriga inflytande firmainnehavare förbehållit sig över de* samma. Firmakassorna kunna således icke från arbetarnas sida betraktas uppfylla det med dem avsedda ändamålet. En omorga* nisation av den redan nu befintliga Konst* förvantskapets sjuk* och begravningskassa vore därför önsklig, om den går i den rikt* ning, att den i sig kan upptaga alla små* kassor och sålunda bilda ett stort helt till förmån för alla.

Frågan 3. a) Kan alfabetsberäkningen anses riktigare än nu gällande n*beräk* ning?

b). Bör en klassifikation påyrkas och en allmän tariff därför söka åstad* kommas?

Svar: Då såväl föregående typografmöte som Boktryckerisocieteten uttalat sig för alfabetsberäknings införande såsom varande med rättvisans fordringar överensstämmande, så anser mötet att en klassifikation av de olika sättningsarbetena på grundvalen av 30 öre pr 1,000 bokstäver bör åstadkommas, och föreslår därför att en kommitté av 5 personer tillsättes, med rättighet för denna kommitté att med sig förena personer som kunna för ändamålet anses vara lämpliga.

75

K. B. BOSTRÖM. Medlem av Reskassans styrelse m. m.Frågan 4. Bör en minimiavlöning påyrkas för dem som hava vecko* penning, såväl sättare som tryckare?

Något svar på denna fråga anser sig mötet nu ej böra avgiva, utan ställes den på framtiden.

Frågan 5. a). Kan det anses rättvist att fordra, det hrr arbetsgivare olycksfallsförsäkra sina arbetare och i all synnerhet dem som äro anställda vid maskiner?

b). Vad kan från typografmötets sida vidtagas för att boktryckeriägarna mera än hittills må sörja för arbetarnas ålderdom, när krafterna hos dem avtaga?

Svar: På samma gång mötet finner det rättvist att hrr boktryckeriägare olycksfallsförsäkra sina arbetare och därför betala premierna, så beslutar mötet remitterande av denna punkts frågor till den blivande förbundssty* relsen, med uppdrag för densamma att utarbeta förslag och stadgar för en ålderdomsförsäkringsfond, byggd på indelning i 3 klasser.

Frågan 6. Vad kan och bör göras från boktryckeriägarnas och är från arbetarnas sida något att iakttaga till förekommande av arbetsbrist inom boktryckerierna ?

Svar: Mötet uttalar såsom sin åsikt, att arbetsbrist inom boktryckerierna torde i väsentlig mån förekommas därigenom att inskränkning måtte ske i det på senare tider vedertagna bruket att vid smärre tillfälliga arbeten engagera flera sättare utan utsikt att framdeles för dem hava sysselsättning; att vid förefallande svårare arbetsbrist, hellre än att avskeda arbetare inskränka arbetstiden till lika tid för veckopennings* som för beräknings* arbetare; samt därigenom att boktryckeriarbetarna visa påpasslighet samt vinnlägga sig om ackuratess och noggrannhet vid utförande av sina arbeten.

Sedan det av kommitterade uppgjorda förslaget till stadgar i sin helhet behandlats och antagits, beslöt mötet till det samtidigt sammanträdande publicistmötet avsända en skrivelse av följande innehåll:

"Till Publicistmötet i Stockholm!

Som herrar publicister stå i ett så nära förhållande till typograferna med avseende på arten av deras arbete, anhåller härmed Andra svenska typografmötet, att herrar publicister ville, var och en i sin mån, bidraga att underlätta typografernas ansträngande arbete genom att lämna ett något så när redigt manuskript och framför allt så mycket som möjligt begränsa den för typograferna så hälsoförstörande korrigeringen."

Till ledamöter i den kommitté som mötet tillsatte för utarbetande av förslag till ny tariff, valdes A. T. Marin, C. Lindqvist, Gottfr. Landberg, G. Thorgnü och C. A. Andersén.

76Till interimstyrelse för Svenska typografförbundet utsågos, på förslag av Alfr. Sterner från Östersund, de sju personer vilka utarbetat förslaget till stadgar för Svenska typografförbundet.

Mötet beslöt att Tredje svenska typografmötet skulle hållas i Stockholm 1889, såvida icke Svenska typografförbundets interimstyrelse funne skäl att förr utlysa nytt möte.

Mötet räknade 162 deltagare: av dessa voro 146 från Stockholm och 16 från landsorten; därav 2 från Filipstad, J. L. Grundel och C. A. Berg, 1 från Gävle, J. Svensson, 1 från Kristinehamn, H. Törnblom, 1 från Lin* köping, C. J. Johansson, 2 från Malmö, A. F. Westman och C. G. Johnsson, 2 från Norrköping, Axel Lindberg och Alb. Hultqvist, 1 från Skövde, C. A. Andersén, 2 från Uppsala, G. W. Wilhelmsson och K. A. Münnich, 3 från Växjö, E. Dahlgren, H. Nilsson och C. Danielsson, samt 1 från Östersund, Alfr. Sterner. Från rikets andra stad, Göteborg, var vid mötet icke någon närvarande. "Man förundrade sig så mycket mera över uteblivandet som det just var från denna stad som första skrivelsen om en sammanslutning av landets typografer anlände", meddelar referatet från mötet.

Typografförbundet startar.

Den av Andra svenska typografmötet tillsatta interimstyrelsen utfärdade i augusti månad 1886 ett upprop till Sverges typografer att ansluta sig till Svenska typografförbundet. Detta upprop hade följande lydelse:

"Till Sverges typografiska föreningar och klubbar.

Jämlikt det uppdrag, som oss lämnats av Andra svenska typografmötet, få undertecknade härmed uppmana eder att snart insända anmälan om inträde i Svenska typografförbundet, i enlighet med de stadgar som av nämnda möte antogos och vilka förut blivit eder tillsända. De obetydliga ändringar och tillägg, som av mötet gjordes i det framlagda förslaget, äro införda i Nordisk Typograftidning n:r 7.

Det torde vara överflödigt att här orda om de fördelar, som otvivelaktigt genom föra bundet komma medlemmarna till godo, ty här tala sannerligen stadgarna för sig själva. Vi hänvisa endast till deras första paragraf, som lyder: "Svenska typografförbundet har till ändamål: att till en enhet sammansluta alla typografer och stilgjutare, som minst två (2) år haft anställning inom boktryckeri eller stilgjuteri samt fyllt aderton (18) år, för att genom enig samverkan och gemensamma praktiska åtgärder söka förbättra deras ställning i socialt, ekonomiskt och intellektuellt hänseende; att, såvitt möjligt, verka för typografiens och stilgjutareyrkets höjande och utveckling; att träda i ömsesidighetsförbin» delse med förbund och föreningar utomlands, som hava med förbundet liknande syften; att

77lämna: a) sjukhjälp, b) begravningshjälp, c) understöd vid förefallande arbetslöshet och d) reshjälp, dels till egna medlemmar, dels till medlemmar av förbund eller föreningar utomlands, som stå i ömsesidighetsförbindelse med Svenska typografförbundet, samt e) invalidunderstöd".

Givet är, att alla dessa fördelar icke kunna på en gång vinnas, men genom ihärdigt arbete och förenade bemödanden skola så småningom Sverges typografer ernå detta mål, och sedermera finnes ännu mycket att arbeta för, innan vi kunna säga oss i någon mån stå i jämnbredd med utlandets typografer. Genom enighet och uppoffringar skola vi väl ändock snart hinna dit!

Men för att detta skall kunna förverkligas inom den närmaste framtiden, fordras att så många som möjligt — helst alla typografer — snarast må genom respektive förenings» styrelser anmäla sig till inträde.

Vi fästa eder synnerliga uppmärksamhet därpå, att icke någon enskild typograf kan vinna inträde i förbundet med mindre han tillhör förening eller klubb. Typografer, som icke tillhöra redan befintliga föreningar, klubbar eller kassor, torde därför snarast ansluta sig till dessa. Och å orter, där icke någon typografisk förening finnes, men där antalet typografer möjliggör en sådan enligt förbundets stadgar, torde för saken intresserad person sammankalla kollegerna och bilda en förening.

Reshjälpskassans avdelningar kunna, utan att ombildas till särskilda föreningar, vinna inträde. Klart är dock, att å orter där såväl förening eller klubb som avdelning av reshjälpskassan finnes, det är genom föreningen eller klubben som anmälan om inträde skall ske, varav även följer, att avgiften till förbundets allmänna kassa skall erläggas genom förenings» eller klubbstyrelsen.

I övrigt hänvisa vi, ifråga om inträde och huru därvid förfaras bör, till stadgarnas § 3.

Då vi tänkt oss, att förbundet från och med nästa års början skall kunna begynna sin verksamhet, torden I icke försumma, att redan under loppet av nästa månad insända anmälan om inträde.

Inträdesavgiften, som av typografmötet bestämdes till 50 öre för varje medlem, torde medelst postanvisning insändas samtidigt som inträdesansökan. (Någon kvartalsavgift behöver icke insändas förrän i december månad; gällande denna avgift, 75 öre för varje medlem, för nästa års första kvartal.)

Så snart ett tillräckligt antal typografer anmält sig för inträde, skola vi gå i författning om tryckning av stadgar m. m.

Nordisk Typograftidning kommer att — till dess förbundet annorlunda beslutar — varda förbundets organ, varför anmälningar om inträde m. m. komma att där offentliggöras.

Alla upplysningar, förfrågningar m. m. skola vi, så långt vi kunna, beredvilligt besvara, och torde alla skrivelser rörande förbundet insändas till interimstyrelsens ordförande, Sven Linge, adress Fäderneslandets tryckeri, Stockholm.

Motseende att var och en å sin ort gör allt vad göras kan på det en allmän tillslutning må komma till stånd, hoppas vi att snarast få meddela, att å alla orter, där det finnes trenne i yrket arbetande typografer, även existerar en förening eller klubb tillhörande Svenska typografförbundet.

Genom enighet och uppoffringar vinnas många fördelar!

Stockholm i augusti 1886.

Svenska typografförbundets interimstyrelse."

78Det tycktes emellertid inte gå så synnerligen raskt med anmälningarna

om inträde. I oktobernumret av Nordisk Typograftidning hade följande

5 avdelningar anmält sig och betalt inträdesavgifter.

Av reshjälpskassans avdelning i Visby:

1. Andersson, Karl Fredrik, fktr, född 5 augusti 1853.

2. Hofgren, Karl Jakob Edvard, s., 18 november 1841.

3. Anundson, Oskar Henrik, s., 3 november 1862.

4. Gyllenhammar, Fritz Georg, tr., 29 mars 1862.

5. Söderblom, Knut Hugo, s., 12 september 1866.

6. Danielsson, Axel Theodor, s., 23 mars 1867.

Av reshjälpskassans avdelning i Halmstad:

7. Svenson, Bengt Vilhelm, s., född 2 december 1830.

8. Larsén, Edvard Emil, s., 25 januari 1846.

9. Olson, August Viktor, s„ 17 mars 1860.

10. Börjeson, Knut Bernhard, s., 7 december 1860.

11. Börjeson, Karl Mauritz, s., 25 januari 1866.

12. Ohlson, Axel Herman, s., 5 oktober 1866.

Av reshjälpskassans avdelning i Karlstad:

13. Thörnström, Axel Edins, fktr, född 9 februari 1859.

14. Englund, Petrus, tr., 15 juni 1847.

15. Calin, Edvard, tr., 17 december 1859.

16. Olsson, August Rudolf, s„ 24 februari 1851.

17. Karlsson, Karl, s„ 27 maj 1860.

18. Österman, Karl Vilhelm, s., 19 mars 1867.

19. Carlén, Conrad Gottfrid, tr., 12 mars 1863.

20. Pettersson, Ferdinand, s., 3 april 1840.

21. Anderson, Oskar Emil, s., 1 november 1866.

Av Gävle typografklubb (klubbens alla medlemmar):

22. Börjesson, Johan Peter, s., född 23 mars 1831.

23. Bogren, Frans Gustaf, s., 21 juli 1839.

24. Svenson, Jöns, fktr, 26 december 1840.

25. Norée, Oskar Alfred Julius, s., 29 januari 1842.

26. Jakobson, Jakob Edvard, s., 4 oktober 1843.

27. Holmqvist, Vilhelm, fktr, 7 november 1844.

28. Lundin, Emrik Robert Eugén, fktr, 19 september 1847.

29. Söderholm, Karl Fredrik, s., 18 augusti 1850.

30. Eriksson, Anders Axel Theodor, tr., 20 september 1850.

31. Lindström, Otto, s„ 20 oktober 1850.

32. Rosdahl, Karl Alexander Gutenberg, s., 17 maj 1851.

7933. Olson, Per Olof, s., 7 oktober 1852.

34. Bergqvist, Frans Gustaf, s., 4 april 1853.

35. Erikson, Otto Vilhelm, s., 11 december 1853.

36. Karlson, Karl Oskar, s., 15 december 1853.

37. Åhlström, Karl Johan, s., 11 januari 1857.

38. Peterson, Johan Ludvig, s., 25 juni 1858.

39. Sjöblom, Anders Theodor, s., 9 november 1861.

40. Douhan, Edvard, s„ 27 april 1863.

41. Lindberg, Anders Olof, s., 15 februari 1864.

42. Johanson, Oskar Emanuel, s., 1 augusti 1864.

43. Almlöf, Claes Evald, s„ 3 oktober 1864.

44. Korsgren, Gustaf Bernhard, s., 29 oktober 1864.

45. Södergren, Jakob Henrik, s., 1 februari 1865.

46. Holm, Anders, s., 25 november 1866.

Av Uppsala typografiska förening:

47. Eliasson, Laurentius Gustaf Alfred, s., född 10 augusti 1859.

48. Rodin, Karl, s„ 1 september 1862.

49. Lindqvist, Nils, s„ 3 oktober 1842.

50. Andersson, Erik Emil, s., 29 augusti 1863.

51. Hemmingson, Karl Johan Edvard, s., 3 oktober 1863.

52. Johannesson, Johan Axel, s., 23 mars 1857.

53. Zetterborg, David Ernst, s., 3 december 1854.

54. Åkerlund, Johan Viktor, s., 8 september 1866.

55. Roneli, Erik Axel, tr., 14 oktober 1860.

56. Rosenlund, Karl Johan, s., 21 augusti 1863.

57. Lindberg, Axel Ferdinand, s., 16 mars 1860.

58. Anderson, Anders Peter, s., 9 augusti 1843.

59. Jonson, Emil Teodor, s., 17 mars 1864.

60. Johanson, Karl Peter, s„ 11 juli 1862.

61. Almgren, Karl Gustaf, s., 1 juni 1860.

62. Bergsten, Otto, s„ 13 maj 1853.

63. Mylén, Erik, s., 29 augusti 1858.

64. Peterson, Johan Albin, s., 25 augusti 1864.

65. Peterson, Anders Peter, s., 1 mars 1862.

66. Johanson, Ludvig Gustaf, s., 3 oktober 1857.

I novembernumret av Nordisk Typograftidning anmälde sig följande medlemmar från Göteborg och Stockholm:

Av Göteborgs typografiska förening:

67. Andersson, Aksel Leonard, s., född 10 juni 1849.

68. Andersson, Lars Emil, s., 7 november 1855.

69. Björk, Johannes, s., 21 februari 1864.

70. Blomberg, Christian Gabriel, s., 2 maj 1850.

8071. Gustafsson, Carl Johan Sigfrid, s., 15 februari 1865.

72. Görloff, Anders Peter, fktr, 6 oktober 1851.

73. Haglund, Per Johan, tr„ 25 juni 1849.

74. Helgesson, Karl Richard, s., 7 februari 1862.

75. Henriksson, Axel Wilhelm, s., 15 maj 1851.

76. Henriksson, Karl August, s., 7 maj 1857.

77. Hultman, Johan Justus, s., 7 oktober 1862.

78. Lagergren, Carl Wilhelm, s„ 19 april 1836.

79. Lindberg, Johan Nicolaus, s., 6 december 1843.

80. Lindberg, Anders Gustaf, fktr, 25 november 1847.

81. Lundqvist, Claes August, s., 17 februari 1841.

82. Neuberg, Marcus David, s., 12 december 1865.

83. Nilsson, Per, s., 20 februari 1859.

84. Nilsson, Johan Viktor, s„ 25 juli 1836.

85. Olsson, Gustaf Leonard, s., 24 november 1844.

86. Persson, Johan Pontus, s., 1 april 1860.

87. Pettersson, Carl Fredrik, s., 28 mars 1843.

88. Scott, Johan Gustaf, s., 6 november 1853.

89. Stenberg, Johan, s„ 5 maj 1840.

90. Tranberg, Gustaf Robert, fktr, 24 september 1839.

91. Warelius, Hjalmar Alexius, s., 23 augusti 1853.

92. Weiss, August Emanuel, ombr., 10 september 1853.

93. Weiss, Johan Emanuel, s., 27 maj 1864.

94. Weitzman, Ernst, s., 10 januari 1861.

95. Wigren, Gustaf Wilhelm, s„ 10 december 1847.

Av Typografiska föreningen i Stockholm:

96. Ahlberg, Algot Wilhelm, tr„ född 23 januari 1865.

97. Andersén, Carl August, s„ 18 februari 1851.

98. Andersson, Albert Fredrik, s., 1 mars 1843.

99. Andersson, Carl Herman, tr., 11 juli 1841.

100. Andersson, Sven Johan, s., 23 mars 1866.

101. Asplund, Alfred, s„ 24 september 1851.

102. Asplund, Per Joseph Ambrosius, s., 23 november 1861.

103. Backman, Ivar, s., 2 oktober 1851.

104. Bergman, Adolf Julius, s., 19 november 1854.

105. Bergman, Johan Waldemar, s., 8 mars 1861.

106. Bernström, Carl Fredrik, fktr, 25 september 1845.

107. Björkman, Johan Fredrik, s., 7 oktober 1844.

108. Borglund, Jon, s., 2 februari 1831.

109. Boström, Knut Bernhard, fktr, 24 maj 1854.

110. Brosell, Johan Erik, s„ 10 juli 1859.

111. Brun, Axel Robert Fredrik, s., 21 maj 1845.

112. Bäckström, Johan Wilhelm, s., 8 mars 1813.

113. Bäckström, Karl Johan, s., 31 januari 1840.

6

81114. Böckert, Gustaf Waldemar, s„ 29 januari 1851.

115. Börjesson, Carl Edvard, s„ 21 januari 1852.

116. Carlberg, Carl Magnus, s., 8 mars 1840.

117. Carlsson, Carl Edmund, s„ 14 juli 1854.

118. Cedergren, Thure Amandus, s., 14 april 1852.

119. Cederholm, Olof, s., 5 december 1858.

120. Dahl, Johannes, s., 30 december 1844.

121. Dahl, John Axel Oskar, s„ 1 december 1865.

122. Deirich, Oskar Herman Frithiof, s„ 18 mars 1849.

123. Dermenstoff, Johan Leonard, s., 22 november 1842.

124. Dyring, Lars Magnus, s., 20 januari 1852.

125. Edman, Carl Alfred, s., 19 november 1855.

126. Eklund, Karl Johan, s., 21 oktober 1861.

127. Ericsson, Jöns Henrik, s., 14 mars 1848.

128. Eriksson, Carl Erik, s., 15 februari 1860.

129. Forsberg, Erik Gustaf, tr., 9 november 1842.

130. Fröberg, Knut Wilhelm Ivar, s., 23 augusti 1862.

131. Fröberg, Oscar Theodor, s., 17 december 1857.

132. Graf, Johan Erik, s., 18 december 1840.

133. Gustafsson, Carl August, s., 26 december 1863.

134. Göttert, Carl Traugott, tr., 25 september 1854.

135. Hedenström, Carl Ludvig, s., 7 juni 1836.

136. Hedström, Carl Julius Anian, s., 6 juli 1854.

137. Hellbom, Carl Erik, s„ 8 april 1828.

138. Hellgren, Per Victor, s„ 25 augusti 1844.

139. Hellström, Hugo Konrad, s., 13 september 1863.

140. Hellström, Jonas Wilhelm, s., 12 juli 1829.

141. Holmberg, Axel Wilhelm, s., 31 januari 1844.

142. Hultgren, Fredrik Vilhelm, s., 4 april 1862.

143. Hultgren, Robert Emanuel, s„ 25 juli 1839.

144. Janson, Johan, s., 15 september 1837.

145. Jonsson, Carl Johan, s., 3 juli 1854.

146. Jansson, Johan Emil Axel, s., 5 september 1861.

147. Jonsson, Per Oscar, s., 27 november 1847.

148. Jönsson, Johan Bernhard, s., 24 augusti 1862.

149. Kindvall, Knut Johan, s., 21 juni 1832.

150. Kock, Carl Wilhelm, s„ 4 december 1852.

151. Kumlin, Erik Josef Harald, s., 13 augusti 1847.

152. Lagerstedt, Carl Viktor, s., 16 augusti 1848.

153. Landelius, Ludvig, s., 10 september 1853.

154. Landström, Carl Fredrik, s., 20 oktober 1860.

155. Larsson, Gustaf Adolf, s., 11 april 1862.

156. Lindahl, Knut Otto, s., 28 februari 1852.

157. Lindberg, Gustaf, fktr, 16 september 1857.

158. Lindberg, August Constantin, s., 30 juni 1847.

82159. Lindgren, Frans Ludvig, s., 13 oktober 1859.

160. Lindqvist, Carl Alfred Teodor, s„ 16 oktober 1859.

161. Lindqvist, Carl Johan Christopher, s., 3 september 1843.

162. Lindroth, Karl Ludvig, fktr, 11 januari 1846.

163. Lindström, Gustaf Alfred, s., 29 september 1851.

164. Linge, Sven August, s., 1 februari 1841.

165. Lundin, Johan Erik, tr., 4 juni 1834.

166. Lundqvist, Johan Gustaf, fktr, 10 juni 1833.

167. Löfgren, Alexis, fktr, 18 september 1843.

168. Marin, August Theodor, s., 8 november 1837.

169. Mauroy, Henry, s., 22 mars 1834.

170. Moberg, Karl Oskar, s., 14 december 1845.

171. Moeglin, Jean Theodor, s., 9 november 1859.

172. Nilsson, Carl Julius, s., 30 april 1854.

173. Nordflycht, Henrik Ambrosius, s., 2 april 1857.

174. Nyh, Carl Gustaf, s., 9 december 1841.

175. Ohlsson, Sven, s., 27 november 1835.

176. Olsén, Carl Gustaf Adolf, s., 29 juni 1859.

177. Olsén, Sven Adolf, s., 12 september 1824.

178. Olsson, Carl Gustaf, s„ 19 oktober 1851.

179. Olsson, Johan, s., 2 november 1857.

180. Palmqvist, Per Axel, s., 21 augusti 1845.

181. Pegel, Frans Joakim, tr., 13 augusti 1851.

182. Pettersson, Carl Gustaf, s., 6 juni 1840.

183. Pettersson, Frans Oscar, s., 31 januari 1863.

184. Pettersson, Leonard Knut, s., 12 januari 1867.

185. Risberg, Nils Gustaf, s„ 1 januari 1855.

186. Rosenholm, Robert Adolf Eugén, s., 5 november 1843.

187. Rosenquist, Karl Magnus, s„ 10 augusti 1858.

188. Rudén, Carl Fredrik, s„ 16 oktober 1852.

189. Rundgren, Carl Emil, tr., 26 januari 1850.

190. Röhr, Bror Arvid Hugo, s., 15 november 1864.

191. Rönnblad, Carl Isaac, tr., 16 januari 1820.

192. Sahlstedt, Axel Ludvig, s., 28 februari 1846.

193. Sandström, August Wilhelm, s., 14 mars 1859.

194. Scherman, Adolf Fredrik, fktr, 9 februari 1842.

195. Sjöberg, Carl Arvid, fktr, 5 juli 1860.

196. Sjöstedt, Anders Ferdinand, fktr, 30 augusti 1850.

197. Sonesson, Bengt, s., 30 maj 1861.

198. Sundberg, Carl Ludvig, tr., 12 juni 1865.

199. Sundelius, Axel, fktr, 22 juni 1854.

200. Säfberg, Frans Gustaf, s., 22 juni 1846.

201. Tolfström, Otto Herman, tr., 7 december 1850.

202. Torell, August Theodor, s., 14 oktober 1861.

203. Uppman, Johan Gustaf, s., 3 juni 1835.

83204. Wadst, Johan Edvard, s„ 4 februari 1863.

205. Wallin, Carl Johan August, s„ 13 mars 1859.

206. Wallin, Johan Oscar Alfred, s„ 23 augusti 1848.

207. Werner, Louis, s„ 19 mars 1850.

208. Westerberg, Herman Josef, s„ 19 mars 1854.

209. Westerström, Victor, s., 31 mars 1857.

210. Westlund, Thure Erik Alexis, s„ 17 juli 1860.

211. Westman, Gustaf Theodor, tr„ 15 december 1847.

212. Wickelman, Robert, s„ 3 oktober 1838.

213. Wierth, Fredrik Reinhold, s„ 16 juli 1860.

214. Ziesnitz, Karl Magnus, tr„ 29 januari 1859.

Av "De Nitton", Stockholm:

215. Andersson, Peter Kristian, s., född 13 augusti 1862.

216. Broberg, Karl Emil Victor, s„ 30 juni 1848.

217. Bäckgren, Per Fredrik Mauritz, s., 22 mars 1863.

218. Grandin, Karl August, s., 7 januari 1856.

219. Högquist, John Augustinus, s., 10 mars 1864.

220. Johnson, Nils, s„ 4 oktober 1860.

221. Landberg, Gottfried, s., 3 november 1858.

222. Lindqvist, Ernst Werner, s., 24 januari 1864.

223. Månsén, Karl Axel Leonard, s., 19 september 1844.

224. Pihl, Johan Georg, s., 19 januari 1863.

225. Sterner, Karl Robert Leonard, s., 7 juni 1858.

226. Thorgnü, Andreas Gösta, s., 4 juni 1848.

227. Thunholm, Wilhelm Fredrik Thure, s., 14 mars 1855.

228. Wallin, Bror Johan Olof, s„ 1 juni 1864.

229. Vennerholm, Gösta Ferdinand, s., 26 juni 1866.

Interimstyrelsen beslöt på sitt decembersammanträde att förbundet skulle träda i verksamhet från och med den 1 januari 1887. Vid denna tidpunkt hade alltså 229 medlemmar vunnit inträde i förbundet. Under 1887 gjordes följande anmälningar om inträde:

Av Norrköpings typografklubb:

230. Andersson, Anders Wilhelm, tr„ född 24 december 1848.

231. Andersson, Axel Ferdinand, s., 28 december 1865.

232. Andersson, Frans Ludvig, s., 18 augusti 1852.

233. Andersson, Carl Johan, fktr, 17 januari 1848.

234. Carlsson, Johan Albert, s., 14 oktober 1866.

235. Dahlgren, Gustaf Gotthard, s., 25 april 1864.

236. Ericsson, Fredrik Alfred, s., 25 april 1850.

237. Hultquist, Hans Wilhelm Albert, s„ 1 april 1861.

238. Hellgren, Johan Ludvig, s., 11 december 1863.

84239. Jansson, Johan Alfred, s., 6 januari 1863.

240. Jansson, Axel Enoch, s., 23 mars 1864.

241. Johansson, Gottfrid Ludvig, s., 2 oktober 1867.

242. Johnsson, Ernst Ludvig, s., 9 oktober 1866.

243. Kjellman, John Ferdinand, tr., 3 augusti 1859.

244. Kullman, Gustaf Alfred, s„ 20 februari 1865.

245. Olsson, Gustaf Adolf, s. 20 juli 1857.

246. Pettersson, Carl Fredrik, fktr, 8 juli 1843.

247. Pettersson, Frans August, s., 12 januari 1855.

248. Pettersson, Albert Emil, s., 1 januari 1862.

249. Stenqvist, Carl Fredrik, s., 13 september 1865.

250. Ullgren, Per August, s„ 3 februari 1853.

251. Westergren, Knut Albert Benediktus, s., 12 januari 1863.

252. Wallin, Johan Emil, s„ 7 maj 1855.

253. Åström, Mauritz Edvard, s., 7 februari 1860.

Av Typografiska föreningen i Stockholm:

254. Englund, Axel, s., född 7 april 1861.

255. Ericson, Karl Oscar, s., 21 oktober 1853.

256. Flodin, Oscar Peter, s., 21 september 1844.

257. Forssell, Wilhelm Daniel, s„ 26 december 1855.

258. Haglund, Elof Axel, fktr, 17 mars 1849.

259. Hagman, Anton Robert, s., 18 september 1865.

260. Holmqvist, Knut Robert Hjalmar, s., 10 mars 1863.

261. Håkanson, Anders, s., 3 maj 1846.

262. Häggblom, Carl Fredrik, tr., 2 juli 1843.

263. Kjerrgren, Anton Martin, fktr, 4 december 1856.

264. Lindroth, Karl Ivar Eugène, s., 6 juni 1865.

265. Malmgren, Carl Fredrik, s., 1 oktober 1837.

266. Nikolaison, Carl Adolf, s., 17 augusti 1853.

267. Petersson, Johan Alfred, s., 16 februari 1852.

268. Pettersson, Oscar Gustaf Adolf, s„ 14 april 1860.

269. Sjöberg, Nils Gustaf, s., 16 november 1851.

270. Skånberg, Nils Johan, tr., 11 juli 1859.

271. Stenberg, Magnus, s„ 21 april 1852.

272. Westerberg, Knut August Victor, s., 20 april 1864.

Av Malmöavdelningen av Svenska typografförhundet:

273. Korp, Johan Edvard, s., född 23 november 1851.

274. Ekström, Oskar, s., 18 oktober 1864.

275. Pedersen, Ludvig Petter, s., 4 december 1865.

276. Thorsson, Gustaf Theodor, s., 9 februari 1863.

277. Pettersson, Johan Wilhelm, tr., 24 juni 1852.

278. Johnsson, Carl Gustaf, fktr, 24 juni 1862.

279. Holmqvist, Carl Robert, s., 6 maj 1865.

85280. Malmborg, Johan Alfred, s„ 7 juli 1862.

281. Pettersson, Bror Carl, s„ 25 april 1866.

282. Schmidt, Paul Louis, tr., 26 maj 1862.

283. Gyllenberg, August Theodor, s., 7 april 1862.

284. Wiberg, Per Gustaf Edvard, s„ 15 mars 1847.

285. Nilsson, Janne Alfred, s., 31 januari 1867.

286. Gustafsson, Carl Otto, s., 29 juli 1858.

287. Pehrsson, Johan Jakob, s„ 22 oktober 1865.

288. Holmgren, Nils, s„ 21 september 1860.

289. Kräge, Wilhelm, s„ 14 juni 1862.

290. Larsson, Lars Johan, s., 6 september 1836.

291. Nilsson, Anders Peter, s., 2 mars 1858.

292. Lundgren, Carl Henrik, s., 17 december 1864.

293. Landby, Johan Peter, s„ 27 juni 1866.

294. Sandberg, Victor Ferdinand, s., 21 december 1855.

295. Persson, Oskar Hjalmar, s., 1 juni 1862.

296. Möller, Peder Fredrik Victor, s„ 9 oktober 1848.

297. Rasmusson, Anders Olof Petter, s., 5 december 1859.

298. Svensson, Carl August, s., 12 augusti 1861.

299. Braun, Octavus Wilhelm, tr., 13 april 1862.

300. Holmqvist, Carl Petter, s„ 10 januari 1845.

301. Pettersson, Wilhelm, tr., 5 november 1835.

302. Andersson, Anders Wilhelm, s„ 13 oktober 1864.

303. Lundgren, Johan Ferdinand, s., 2 december 1862.

304. Jeppsson, Otto Wilhelm, tr., 24 april 1859.

305. Paulsson, August Wilhelm, s., 16 augusti 1862.

306. Nilsson, Carl Oscar, s„ 28 augusti 1865.

307. Lefevre, Peter Fredrik, fktr, 1 januari 1855.

308. Nilsson, Jöns Peter, s., 1 september 1861.

309. Olsson, Fredrik Herman, s., 19 juli 1867.

310. Persson, Per, s„ 24 oktober 1868.

Av Reshjälpskassans avdelning i Visby:

311. Hellström, Lars Fredrik, s., född 17 juni 1860.

Av Typografiska föreningen i Stockholm:

312. Anstrin, Oscar Teodor Julius, s., född 11 december 1858.

313. Dahlskog, Erik Ferdinand, s., 8 augusti 1858.

314. Trädgårdh, Carl Erik Magnus, s., 24 januari 1859.

315. Wilhelmsson, Gustaf Walfrid, boktr., 6 november 1860.

Av Reshjälpskassans avdelning i Karlskrona.

316. Rundström, Claës Emil, fktr, född 13 juni 1853.

317. Nottberg, Herman Niord, s., 6 oktober 1845.

318. Söderström, Pehr Olof, fktr, 1 juni 1850.

86319. Henricsson, Primus Casper Leopold, s., 30 december 1859.

320. Ljungcrantz, Oscar August, s., 11 juli 1858.

321. Petersson, Carl Gustaf Ferdinand, fktr, 12 december 1858.

322. Petersson, Johannes Elof, s., 4 mars 1861.

323. Bergström, Hjalmar, s., 22 oktober 1857.

324. Hedberg, Gustaf Wilhelm, s„ 23 maj 1853.

325. Johansson, Carl Oscar, s.selev, 11 juni 1868.

326. Holmqvist, Otto Gerhard, t.selev, 19 september 1867.

327. Lundegårdh, Anders Gustaf, s.selev, 19 december 1868.

328. Nilsson, Nicolaus August, s.selev, 20 februari 1868.

329. Johansson, Johan Axel, tr., 29 september 1860.

330. Carlsson, Per August, s„ 26 juli 1859.

Av Gävle typografklubb:

331. Magnusson, Magnus Peter, s., född 6 juli 1861.

332. Ahlstedt, Johan Emil Theodor, s., 3 februari 1864.

333. Magnusson, Karl Oskar, s., 1 februari 1854.

Av Linköpings typografklubb:

334. Isakson, Gotthard Valentin, s., född 16 februari 1860.

335. Gustafsson, Werner Adolf Theodor, s., 10 september 1857.

336. Lindman, Frans Emil, s., 21 juli 1861.

337. Dahlskog, Ernst Magnus, tr., 12 juni 1846.

338. Johansson, Carl Johan, s., 26 september 1858.

339. Bengtsson, Johan Wilhelm, s„ 5 juli 1864.

340. Granholm, Oskar Philip, s„ 11 juni 1866.

341. Bengtsson, Carl Gustaf, s„ 20 juli 1862.

342. Pettersson, Johan Fredrik Gabriel, s., 24 mars 1858.

343. Mårtensson, Emil Anton Richard, s., 9 februari 1857.

344. Mårtensson, Carl Gustaf, tr., 9 november 1856.

Av Uppsala typografiska förening:

345. Hålén, Carl Magnus, s., 20 december 1865.

346. Johansson, Alfred August, s., 18 september 1864.

347. Nordström, Axel, s., 14 november 1868.

Av Typografiska föreningen i Stockholm:

348. Allbin, Gustaf Henric Gunnar, s., född 30 december 1863.

349. Andersson, Pehr Olof, fktr, 17 november 1842.

350. Barklund, Axel Hjalmar Gottlieb, s„ 10 juli 1858.

351. Björkman, Erik Reinhold, s., 15 juli 1848.

352. Björkman, Mårten, tr., 7 december 1831.

353. Carldén, Carl August, s„ 10 april 1860.

354. Carlsson, Johan Ulrik, tr., 29 januari 1843.

87355. Didrikson, Gottfrid Didrik, s„ 5 augusti 1864.

356. Eriksson, Axel Ferdinand, s., 5 juli 1863.

357. Fröberg, Erik Gustaf, s., 9 augusti 1834.

358. Grandin, Frithiof Leonard, s., 19 juni 1864.

359. Hultman, Axel Mauritz, s., 29 september 1866.

360. Malmberg, Carl Jakob, s., 4 januari 1839.

361. Myndig, Per Gustaf, s., 16 mars 1865.

362. Nordström, Karl Gustaf, s., 9 oktober 1866.

363. Norrman, Aron, s., 12 januari 1864.

364. Palmér, Emanuel, s., 21 februari 1862.

365. Palmqvist, Per Gabriel, s., 13 april 1865.

366. Sjöberg, Oscar Edvard, s., 8 mars 1844.

367. Söderberg, Otto Fredrik, s., 8 februari 1843.

368. Törner, Josef Ferdinand, s., 2 december 1843.

369. Österlund, Carl Adolf Theodor, s„ 25 maj 1860.

Av Uppsala typografiska förening:

370. Münnich, Knut August, s., född 6 februari 1848.

Av Göteborgs typografiska förening:

371. Andersson, Axel Bernhard, s., född 12 december 1862.

372. Eriksson, Oscar, tr., 27 mars 1862.

373. Lagergren, Otto Wilhelm, s., 1 augusti 1866.

374. Olsson, Gottfried, s., 16 augusti 1865.

375. Pettersson, Gustaf Hjalmar, s., 22 juli 1865.

Av Typografiska föreningen i Stockholm:

376. Johnsson, Karl August Theodor, s., född 6 oktober 1860.

377. Reutensköld, August, s„ 18 augusti 1852.

378. Fagerström, Carl Wilhelm, s., 15 oktober 1862.

379. Kristensson, Per, s., 7 februari 1854.

380. Adelgren, Knut, s„ 14 augusti 1844.

381. Sjöstedt, Carl Robert Isidor, s„ 7 juni 1855.

Av Reshjälpskassans avdelning i Härnösand:

382. Dahlskog, Carl Henrik, s., född 14 september 1859.

383. Dahlström, Oskar, s., 10 september 1864.

384. Dillner, Hjalmar, fktr, 4 november 1859.

385. Högberg, Erland Gabriel, s., 16 juni 1867.

386. Jansson, Carl Johan, tr., 19 maj 1822.

387. Johansson, Johan Oskar, s., 30 november 1854.

388. Larsson, Johan Wilhelm, s„ 8 juli 1855.

389. Levin, Frans Julius, s., 1 juli 1867.

390. Lidström, Robert, s„ 12 juli 1844.

88391. Ljungdahl, Harald Alfred, s„ 17 februari 1854.

392. Lundholm, Johan Leonard, s., 8 juli 1863.

393. Lundqvist, Johan Petter, s., 29 april 1860.

394. Nordmark, Jonas, s., 27 november 1864.

395. Sandberg, Nils Johan Petter Julius, s., 17 november 1849.

396. Wallin, Gustaf Bernhard, fktr, 12 oktober 1837.

397. Åman, Olof Petter, s„ 8 mars 1838.

Av Malmöavdelningen av Svenska typografförbundet:

398. Ekström, Johan, s., född 14 september 1867.

Av Norrköpings typograf klubb:

399. Rydberg, Wilhelm Hjalmar, tr„ född 24 maj 1858. Av Västerås typografklubb:

400. Lundbeck, Frans Oskar, s„ född 13 oktober 1842.

401. Lennqvist, Johan August, s., 22 maj 1843.

402. Lyster, Carl Nicolaus Cicero, tr., 2 februari 1855.

403. Andersson, Oscar Wilhelm, s„ 31 mars 1857.

404. Lindblom, Gustaf Alfred, s„ 20 april 1863.

405. Johansson, Johan Oscar, s., 15 oktober 1863.

406. Hagberg, Johan Aron, tr., 5 december 1864.

Av Typografiska föreningen i Stockholm:

407. Bergh, Carl Wilhelm, s„ född 1 oktober 1862.

408. Ericsson, Johan August, s., 24 september 1865.

409. Hultberg, Carl Gustaf Theodor, s., 30 september 1866.

410. Lindahl, Johan Hjalmar, s., 1 augusti 1865.

411. Pettersson, Johan Fridolf, s., 14 oktober 1864.

412. Randow, Johann Heinrich Rudolf, tr., 5 augusti 1857.

413. Wilcke, Karl Gustaf Adolf, s„ 3 maj 1866.

414. Villnow, August Julius Wilhelm, s., 18 oktober 1852.

Av Reshjälpskassans avdelning i Karlshamn:

415. Olsson, Olof Leopold, s„ född 25 maj 1848.

416. Rundkvist, Frans Ferdinand, s., 26 augusti 1862.

417. Svensson, August Wilhelm, s., 6 juni 1865.

418. Lindström, Adolf Wilhelm, s., 9 december 1867.

Av Norrköpings typografklubb:

419. Carlsson, Carl Gustaf, tr., född 24 september 1865.

89Av Gävle typografklubb:

420. Malmgren, Victor Eugen, s., född 10 september 1847.

421. Flink, Alexander Gustaf Adolf, s„ 22 juni 1864.

Av Typografiska föreningen i Stockholm:

422. Söderberg, Gustaf Adolf, s„ född 1 mars 1863.

423. Ådin, John Thomas, tr., 21 oktober 1850.

424. Karlsson, Johan Agathon, s., 18 augusti 1862.

425. Jansson, Carl Fredrik Alfred, s., 6 augusti 1857.

426. Wassberg, Gustaf Adolf, s., 6 november 1862.

Av "De Nitton", Stockholm:

427. Gustafsson, Johan Gustaf Emil, tr., född 7 september 1864.

428. Gustafsson, Gustaf Alfred, s., 7 oktober 1864.

429. Lindström, Jean Edvard, s., 18 mars 1865.

Av Eskilstuna avdelning:

430. Lindberg, Carl Gustaf Reinhold, s„ född 15 mars 1839.

431. Eriksson, Carl Erik, s., 14 september 1853.

432. Lundqvist, Carl Adolf, tr., 26 april 1863.

433. Forsman, Johan, fktr, 22 november 1850.

Av Linköpings typograf klubb:

434. Gustafsson, Hjalmar Theodor, s., född 25 oktober 1861.

435. Gustafsson, Gottfrid Herman, s., 14 november 1854.

436. Lundin, Emil, s., 22 november 1869.

437. Lindblom, Gustaf Adolf, s., 21 december 1867.

Av Östersunds typografklubb:

438. Löfvander, Carl Fredrik, s„ född 10 april 1844.

439. Larsson, Per Olof, s„ 1 april 1851.

440. Berndtsson, Gustaf Fredrik, s., 5 december 1848.

441. Hallman, Äskil, s., 3 december 1848.

442. Östlund, Lars Johan, s., 29 januari 1862.

443. Hagberg, Johan Otto, s„ 16 juni 1866.

444. Hedén, Gustaf Alfred, s., 26 september 1867.

Av Malmö typografiska förening:

445. Olsson, Olof, tr., född 6 november 1867.

Av Eskilstuna typografklubb:

446. Doll, Hugo, s., född 13 november 1857.

447. Andersson, Carl Johan Gustaf, s„ 25 september 1860.

90448. Rydh, Josefina, s:na, 11 augusti 1856.

449. Hedberg, Alma Charlotta, s:na, 28 maj 1864.

450. Bejbom, Hulda Elfrida, s:na, 28 september 1868.

451. Pettersson, Elin Wilhelmina, s:na, 7 augusti 1864.

452. Lindgrén, Anna Sophia Henriette, s:na, 14 oktober 1868.

453. Pettersson, Carolina, s:na, 16 april 1867.

Av Typografiska föreningen i Stockholm:

454. Troberg, Otto Constantin, s., född 21 maj 1860.

455. Hedgren, Thérèse, s:na, 6 november 1849.

Av Reshjälpskassans avdelning i Halmstad:

456. Lindeskog, Gustaf B., s„ född 5 mars 1869.

Av Linköpings typografklubb:

457. Ekstrand, Aron, s., född 4 juli 1852.

Av Typografiska föreningen i Stockholm:

458. Ericson, Karl Wilhelm, s„ född 16 april 1865.

459. Poppler, John Emil, s., 1 september 1863.

Av "De Nitton", Stockholm:

460. Rydberg, August, s., född 17 juni 1864.

Av Reshjälpskassans avdelning i Karlskrona:

461. Gummesson, Frans, s., född 9 februari 1868.

Av Malmöavdelningen av Svenska typografförbundet:

462. Larsson, Johan Ludvig, s., född 18 augusti 1863.

Av Östersunds typografklubb:

463. Ståhlberg, Carl, s., född 19 maj 1861.

Av Reshjälpskassans avdelning i Halmstad:

464. Eriksson, Erik Henrik, s., född 6 november 1864.

465. Danielsson, Johan Victor, s., 31 mars 1863.

Av Typografiska föreningen i Stockholm:

466. Holm, Olof Wilhelm, s„ född 4 juli 1860.

467. Jansson, Petrus, s., 18 april 1863.

91Av Norrköpings typografklubb:

468. Kindahl, Carl Ludvig, s„ född 19 oktober 1852.

Av Typografiska föreningen i Stockholm:

469. Andersson, Victor Emanuel, s., född 22 juli 1866.

470. Rydberg, Gustaf Frans Ludvig, s., 19 april 1861.

471. Holmberg, Petter Magnus, s., 6 februari 1853.

472. Capeder, Robert, s.selev, 9 december 1868.

Av Malmöavdelningen av Svenska typograf förbundet:

473. Knutsson, Theodor, s., född 13 februari 1869.

Av Reshjälpskassans avdelning i Halmstad:

474. Malmborg, Gustaf Edvard, s., född 25 januari 1865.

Av de 474 kolleger, som vid 1887 års utgång inträtt i förbundet och erhållit medlemsnummer, finnas då detta skrives — 11 juli 1936 — endast

25 kvar på det ursprungliga numret. Dessa äro: n:r 32 Carl Alexander Gutenberg Rosdahl, Bollnäs, n:r 63 Per Edvin Mylén, Stockholm, n:r 104 Adolf Julius Bergman, Stockholm, n:r 117 Carl Edmund Carlsson, Stock* holm, n:r 130 Knut Wilhelm Ivar Friberg, Stockholm, n:r 176 Carl Gustaf Adolf Olsén, Stockholm, n:r 179 Johan Olsson, Stockholm, n:r 197 Bengt Sonesson, Stockholm, n:r 205 Karl Johan August Wallin, Stockholm, n:r 240 Axel Enoc Jansson, Norrköping, n:r 244 Gustaf Alfred Stenqvist, Norrköping, n:r 264 Karl Ivar Eugen Lindroth, Stockholm, n:r 275 Ludvig Petter Pedersen, Malmö, n:r 276 Gustaf Theodor Thorsson, Malmö, n:r 285 Janne Alfred Nilsson, Malmö, n:r 347 Axel Nordström, Uppsala, n:r 376 Karl August Theodor Johnsson, Stockholm, n:r 378 Carl Wilhelm Fager* ström, Stockholm, n:r 429 Jean Edvard Lindström, Stockholm, n:r 449 Alma Charlotta Hedberg, Eskilstuna, n:r 459 John Emil Poppler, Stockholm, n:r 461 Frans August Gummesson, Karlskrona, n:r 472 Robert Capeder, Stock* holm, och n:r 474 Gustaf Edvard Malmborg, Stockholm.

Till 1887 års slut hade från 17 föreningar inkommit tillsammans 480 anmälningar om medlemskap. Ingen invändning hade rests mot någon, vadan samtliga 480 antagits som medlemmar. Men av dessa hade 23 av* gått, 2 på grund av dödsfall, 4 på grund av anmälan och 17 blivit strukna på grund av bristande betalning. Kvarstående vid första verksamhetsårets slut voro alltså 457 medlemmar. Av dessa voro 372 sättare, 38 tryckare,

26 faktorer, 12 sättareelever, 7 sättarinnor, 2 tryckareelever samt 0 stilgjutare.

92Förändringarna i Svenska typografförbundets medlemsantal 1887—1935.

År Antal medl. vid årets början Ingångna under året Utgångna under året ökning eller minskning under året Antal medl. vid årets slut Därav kvinnor Döda Upphört med yrket Avresta till utlandet Utg. på gr. av anmälan Uteslutna på grund av restans Utesl. för strejkbryteri Övergått till annan org. Summa utgångna 1887 272 208 2 4 17 23 + 185 457 1888 457 507 3 — — 33 35 — — 71 + 436 893 — 1889 893 338 10 — — 26 87 — — 123 + 215 1,108 — 1890 1,108 331 12 — — 14 84 — — 110 + 221 1,329 — 1891 1,329 283 10 — — 20 146 — — 176 + 107 1,436 — 1892 1,436 232 16 — — 37 112 — — 165 + 67 1,503 - 1893 1,503 633 9 — — 38 44 — — 91 + 542 2,045 — 1894 2,045 427 14 — — 23 573 — — 610 — 183 1,862 — 1895 1,862 366 13 — — 29 252 — — 294 + 72 1,934 — 1896 1,934 576 12 — — 23 309 — — 344 + 232 2,166 — 1897 2,166 634 13 — — 23 379 — — 415 + 217 2,385 — 1898 2,385 795 20 — — 28 387 — — 522 + 273 2,658 — 1899 2,658 821 19 — — 40 454 — — 513 + 308 2,966 — 1900 2,966 708 18 — — 25 512 — — 555 + 153 3,119 — 1901 3,119 932 30 — — 44 437 •— — 511 + 421 3,540 — 1902 3,540 518 36 24 10 13 — 1 3 87 + 431 3,971 — 1903 3,971 560 41 94 54 23 — 1 — 213 + 347 4,318 — 1904 4,418 457 56 201 43 31 — 1 2 334 + 123 4,525 — 1905 4,525 477 44 115 23 30 — 1 — 215 + 261 4,786 — 1906 4,786 567 43 135 27 7 — — — 212 + 454 5,241 — 1907 5,241 683 42 101 21 10 — — 2 181 + 502 5,743 — 1908 5,743 760 64 174 44 37 — — — 719 + 41 5,784 — 1909 5,784 679 47 129 74 76 234 — 530 + 149 5,973 — 1910 5,973 146 47 187 77 34 1,752 — 2,097 — 1,951 4,022 — 1911 4,022 252 38 79 50 39 296 — 502 — 250 3,722 — 1912 3,772 409 19 49 33 18 90 3 212 + 197 3,969 — 1913 3,969 858 34 104 56 11 235 — — 440 + 418 4,399 — 1914 4,399 1,075 46 78 17 27 213 — — 381 + 700 5,094 350 1915 5,094 480 51 87 17 7 212 — — 374 + 106 5,200 344 1916 5,200 561 46 178 29 37 192 — — 482 + 82 5,282 337 1917 5,282 1,028 41 172 21 85 145 — — 464 + 564 5,846 387 1918 5,846 1,388 84 186 16 178 116 — — 580 + 808 6,654 444 1919 6,654 1,272 58 216 11 190 169 — — 644 + 628 7,282 617 1920 7,282 775 57 366 8 79 236 — — 746 + 29 7,311 546 1921 7,311 444 53 243 18 87 364 — — 765 — 321 6,990 454 1922 6,990 329 30 172 7 76 243 — — 528 — 199 6,791 400 1923 6,791 526 45 156 67 53 273 — — 593 — 70 6,721 361 1924 6,721 649 36 85 15 56 144 — — 336 + 313 7,034 353 1925 7,034 760 38 74 10 42 126 — — 290 + 470 7,504 361 1926 7,504 478 50 51 15 49 87 — — 252 + 226 7,730 376 1927 7,730 532 61 52 10 45 107 — — 270 + 262 7,992 404 1928 7,992 551 46 82 12 32 110 — — 282 + 269 8,261 450 1929 8,261 690 58 49 9 49 70 — — 235 + 455 8,716 463 1930 8,716 516 56 67 10 44 67 — — 230 + 286 9,002 492 1931 9,002 502 73 43 3 19 64 — — 202 + 300 9,302 507 1932 9,302 309 51 54 1 24 66 — — 196 + 193 9,495 510 1933 9,495 380 57 48 — 28 53 — — 186 + 194 9,689 493 1934 9,689 237 63 21 — 30 52 — — 166 + 71 9,760 509 1935 9,760 494 64 44 — 22 42 — — 172 + 322 10,082 533

Medlemssiffrorna för 1902—1908, omfattande det s. k. permanenta medlemsskapets tid, böra reduceras genom från* räknande av de medlemmar, som vid årets slut resterade mer än 13 veckor. Dessa voro 1902 442, 1903 658, 1904 473, 1905 725, 1906 776, 1907 927, 1908 1,033. (Av dessa sistnämnda voro dock 229 s. k. obefintliga, vilka avfördes vid 1908 års slut.) Från 1913 finnes antalet kvinnor uppgivet.Andra verksamhetsåret, 1888, gick det bättre. Då anmälde sig icke mindre än 507 medlemmar och vid årets slut hade förbundet 893 medlem* mar, detta sedan 71 avförts, 3 på grund av dödsfall, 33 på grund av anmälan och 36 på grund av bristande betalning.

Tredje verksamhetsåret anmäldes 338 nya medlemmar, men avgingo 123, därav 10 genom döden, 32 på grund av anmälan, varjämte 81 strökos på grund av bristande betalning. Vid årets slut hade förbundet 1,008 med* lemmar, av vilka 802 voro sättare, 133 tryckare, 75 sättareelever, 58 faktorer, 19 sättarinnor, 10 tryckareelever, 4 boktryckare, 4 stilgjutare, 2 tryckare* sättare samt 1 ombrytare. Det proportionsvis stora antalet medlemmar som låtit stryka sig för bristande betalning, (kontingenten utgjorde den gången 75 öre i kvartalet) föranledde 1889 års styrelse till följande utta* lande: "Det torde icke kunna undgå uppmärksamheten, att ett så stort antal medlemmar genom försummade inbetalningar utgå ur förbundet, och särskilt synes detta vara händelsen med tryckarna. Av förbundets hela medlemsantal utgöra tryckarna 12 % och av de genom försummade inbetal* ningar uteslutna utgöra tryckarna 23,5 %."

Vårdslösandet av medlemskapet fortsatte år efter år. 1890 ingingo sålunda 331 nya medlemmar, men 110 utgingo, därav 12 på grund av dödsfall, 14 på egen begäran medan 84 strökos. Antalet medlemmar var vid detta års slut 1,329.

Om man bläddrar i den medlemsförteckning, som i alfabetisk och nume* risk ordning upprättades 1897 — den andra i ordningen — skall man finna en oerhörd manspillan. Om vi ta de 8 åren, 1887—1894, alltså medlems* numren 1—3,103, skola vi finna att under dessa år 1,672 medlemmar, alltså mer ärt hälften utgått. Av dessa ha 76 avlidit, men av de återstående 1,596 ha endast något över 350 utgått på egen begäran medan alltså över 1,200 låtit stryka sig. Det finnes medlemmar som under denna tid hade anmält sig till inträde och låtit stryka sig upprepade gånger.

Det skulle alltför mycket inkräkta på utrymmet, ifall vi än ytterligare kommenterade fluktuationerna i Svenska typografförbundets medlemsantal under årens lopp. Den som vill närmare studera denna sak, hänvisas till tabellen å föregående sida, som lämnar alla nödiga upplysningar.

I det följande skola vi söka skildra Svenska typografförbundets verk* samhet under det förflutna halvseklet och då närmast börja med vad som varit huvudsaken med dess verksamhet, nämligen kampen för ernåendet av bättre levnadsvillkor.

94De svenska typografernas kamp för bättre levnadsvillkor.

I. Från 1600.talet till 1872 års tariff.

För ÄLDRE TIDER äro urkunderna synner* ligen sparsamma beträffande de förhållanden, varunder våra dåtida kolleger arbetade. För Sverge är bristen i detta hänseende synnerligen påfallande, men detta torde också vara beroende på, att boktryckarekonsten i Sverge hade så få utövare. Boktryckarekonsten infördes som bekant till Sverge 1483 av en vandrande boktryckare, Johan Snell, men vid 1500*talets slut fanns det icke mer än ett tryckeri i Sverge. När Gustaf II Adolf 1611 besteg Sverges tron, funnos endast tre tryckerier i landet och vid 1600* talets slut 17 dylika. Det är således först efter denna tidpunkt som man kan tala om att någon organiserad kamp för bättre levnadsvillkor har kunnat äga rum.

De första svenska boktryckerierna inrättades av invandrande boktryckare och det är all anledning antaga, att dessa togo med sig till sitt nya fädernes* land alla de lagar och sedvänjor, som de hade arbetat under i sitt hemland. Det är inte riktigt klart, men det förefaller som om de första organisatio* nerna inom boktryckerierna voro gemensamma för boktryckare och konst* förvanter, åtminstone när det gällde understöd till sjuka och nödlidande. Men efterhand som utvecklingen gick framåt, uppstod den sedvanliga klyftan mellan mästarna å ena sidan och gesäller och lärlingar å andra sidan. Till "underklassidan" räknades vid denna tidpunkt även faktorerna, vilka sedermera, särskilt i vår tid, energiskt strävat att komma uppåt till "över* klassen" inom yrket. Ett strävande som även i stort sett lyckats.

I mitten av 1600*talet fanns i Stockholm en "societet", till vilken mästarna bland boktryckarna hörde. Huruvida även gesällerna fingo vara med där, framgår icke av tillgängliga handlingar. Detta är emellertid föga troligt, men så mycket är visst, att gesällerna hade något slags "låda" för understöd och liknande. Dessutom torde de haft några s. k. illegala organisationer,

95vilka stodo i förbindelse med samma slags sammanslutningar i Tyskland och de nordiska länderna.

Efterhand som boktryckeripatronerna fingo mera ära och anseende och icke minst ökat ekonomiskt inflytande sökte de skärpa sin makt över de underlydande. Dessa strävanden — som redan mot slutet av 1600*talet gjort sig breda i ett förslag till boktryckeriordning, som 1693 framlades men då förkastades — slog ut i full blom i 1752 års kungliga förordning för boktryckerierna, ett aktstycke, som förefaller vara en trogen kopia av de förordningar, som något eller några årtionden tidigare utfärdats av de sachsiska kurfurstarna eller kungarna. Leipzig och Würtenberg voro på den tiden Europas förnämsta boktryckeristäder och därför var allt tongi* vande som kom därifrån, isynnerhet om det tog sikte på att "stävja bok* tryckerikonstförvanternas självsvåld", vilket alltid varit en nagel i ögat på de maktägande och icke minst boktryckeripatronerna.

1752 års boktryckeriförordning.

1752 års boktryckeriförordning stadgade att alla boktryckeriägare i Sverge skulle tillhöra Boktryckerisocieteten, vilket dittills tydligen varit en frivillig sak. Societetens förnämsta uppgift skulle vara att hålla sin hand över bok* tryckerierna, så att allt måtte därvid ordentligen tillgå och "konsten här i riket tilltaga och förbättras". Då redan för många tryckerier blivit anlagda för att yrket skulle kunna bära sig, förordnades, att intet nytt tryckeri skulle få anläggas utan societetens hörande.

Tyngdpunkten i 1752 års förordning låg emellertid i de bojor, som pålades gesällerna och lärlingarna. Bestämmelserna angående dessa upptager icke mindre än två tredjedelar av 1752 års förordning och som dessa stadganden äro synnerligen karakteristiska dels för hur förhållandena inom tryckerierna då voro och dels för hur man ville att de skulle bliva samt förmodligen också blevo under största delen av det närmaste århundradet, anföra vi här nedan ordagrant fyra av "artiklarna" i 1752 års förordning, nämligen artiklarna V—VIII. (De avtryckas i 1700*talets språkdräkt.)

Art. V. Om Boktryckerie Arbetarnas hägn. På thet gode och tillräckelige arbetare ej måge vid Boktryckerierne saknas, förklare Wi härmedelst, thet theras folk och arbetare skola för wärfning och krigs tjänst wara befriade, aldeles på thet sätt, som manufacturs Privilegierna och the senare utgångne Förordningar för manufacturarbetare innehålla; dock åligger Societeten at tilse, thet ej mera folk måge wid Boktryckerierna skyddas, än som till wärkens rörelse nödig är.

96Art. VI. Angående Boktryckerie Gesäller. § 1. Emedan BoktryckareÆesäller idka en fri konst och dagligen umgås med böcker och skrifter, så böra the ock billigt föregå andre uti goda seder och ärbart lefwerne; sökandes genom sin skickelighet och färdighet, att befordra thenna konsten uti alt hwad på them ankomma kan. Och som hädanefter hos them, hwilka lärdt Boktryckerikonsten, intet annat anseende gäller, än theras färdighet uti thertil hörande sysslor och goda förhållande; Så böra ock alle Gesäller och Gåssar, som uti Boktryckerierna förswarligen lärdt, utan gensägelse och motstånd arbeta tilsammans med the Gesäller och Gåssar, som efter the wid en del Tryckerier härtils i akt tagne så kallades utrikes Gewohnheiter, Cornutskaper och Postulater lärdt: skolandes alle uti arbete och umgänge wara lika gode. Then som i någor måtto sig häremot sättja wil, eller förwiter then andre hans lärosätt, böte, om thet är en Boktryckare Tjugu Daler, och är thet en Gesäll, Tijo Daler Silfm:t.

§ 2. Hwar och en Gesäll eger frihet efter wanligheten, att ombyta Condition twå gånger om året, nemligen 14 dagar fore Påsk och 14 dagar för Michaelis, så framt han icke annorlunda med Patronen betingadt, tå han redeligen bör uthålla then tid, han sig åtagit, at i Tryckeriet arbeta, wid Fem Daler Silfm:ts bot och skadans ersättjande. Ther< emot bör ock Patronen wid lika wite och Gesällens tillfredsställande gifwa honom riktig betalning, samt i alla öfriga delar hålla det accord, han med honom ingådt, så framt icke laglige orsaker, innan Contractstiden löper til ända, theruti någon ändring föranlåta.

§ 3. Ingen Boktryckeriesidkare vare tillåtet, at från et annat Tryckeri antaga någon Gesäll eller arbetare, innan behörigt besked och skrifteligt bewis om thess förhållande ifrån förra Patronen upwises, wid bot, Tijo Daler Silfm:t, samt ersättning af all skada, som therigenom then förra husbonden tilskyndas, hwilken i sådane fall äger frihet, at taga Gesällen eller arbetaren tilbakars, jämväl igenom laga medel, om så fordras. Then som öfwertygas hafwa tubbat eller förledt annans folk, under then tid the stått i thess Condi* tion, böte för hwarje gång Tolf Daler Silfm:t.

§ 4. Gesällerne blifwa i alla mål answarige för thet arbete, som them af theras Patroner eller Factorer om händer lemnas. Then, som med wårdslöshet eller annat fel beträdes eller finnes hafwa förtegat the fel, som genom Revideringar, utfällningar och dylika tillfällen kunna sig tildraga, böte efter omständigheterne til Societetens Cassa. Ingen må undan» draga sig thet arbete i Tryckeriet, som hans Patron för godt finner honom at pålägga, wid Try Daler S:mts wite för hwarje gång. Sättarne åligger thet, at hålla sina Correctur*ark i ordning, skrifwa sina namn therpå, med dag och datum, samt aflefwerera dem, innan theras räkningar afslutas. Äfwen som Tryckarena böra wara answarige för alt thet papper och thess ans, som them til Pressen ombetros, så at intet theraf må förderfwas, eller några defecter ske genom theras förwållande.

§ 5. Nidingswärk wid Boktryckerierne, tå stylar egenwilligt fördärfwas, förblandas, göras defecteuse, eller bringas i oordning, samt Pressar och andre wärktyg upsåteligen skadas, böra med Fyratijo Daler S:mts böter anses, och skadan av den brottslige ersättjas. Orkar han ej botum, plickte med publict arbete, och stånde thet til Societetens bepröwande, om en sådan widare må tålas, att vid Boktryckerierne arbeta.

§ 6. All oordentlighet af frimåndagar, spatseregång, sielfwilligt tidens förspillande, samt onödigt afs och tillöpande i andre Tryckerier på arbetsdagar, hwarigenom the flitige ifrån sina syslor hindras och förledas, ware aldeles förbudit, wid bot Try Daler S:mt för then, som theremot bryter, och dubbelt i fall han oftare thermed beträdes, jämte ersättning till

7

97Patronen af all then skada, som honom af thess försummelse timat. Lika bot ware ock för then, som söker upstudsa annans folk, bringar starka drycker i Tryckeriet, anstiftar trätor, oljud samt onyttigt och hinderligt prat. För oqwädins ord och slagsmål ware lag samma. Lockar eller förförer Gesäll någon Gåsse eller någon annan Tryckeri arbetare på krogar och misstänkte samqwäm, böte Try Daler S:mt första gången: kommer han oftare igen, böte dubbelt. Finnes thet, at then brottslige likafullt i sitt oordentliga lefwerne fortfar, och at han igenom penningeböter therifrån icke rättas kan, bör med honom före* faras efter som Hall*Ordningens A. Art. 5 §*) för dylikt beskaffade manufacturarbetare föreskrifwer; Och på thet häröfwer må kunna hållas så mycket nogare upsigt, äger Bok*

tryckerisSocieteten frihet, at antingen hafwa sina egne män, som å Embetets vägnar Tryckeri*arbetar* nes förhållande efterfråga och när så tarfwas, på* tala, eller ock, at therom tillika anmoda Stads* Fiscalerne, eller något annat wärks ombud. Wiser Gesäll eller Gåsse owett och olydnad emot Patro* nen sielf, äge han tå Husbonde*rättigheten, så wäl inne som utom huset. Alle allmänne samman* komster emellan Gesällerne ware alldeles förbudne, wid Tijo Silfm:ts wite för hwar och en, som sig wid en sådan sammankomst infunnit. Wid alle thesse brottmål böra skälen wid undersökningarne inför Societeten av samma grund korteligen uptagas och afslutas, som vid Hallrätterna brukligt är.

§ 7. Then Gesäll, som i sin Patrons hus har kammare och säng, bör om qwällarne i rättan tid wara hemma, nemligen uti the Sex Sommarmånader, från then 1 April til then sista Septembris, klockan 10, och i the öfrige Sex månaderne klockan 9, wid Två Dalers Silfm:ts plikt första och andra gången, men dubbelt om han sig häremot oftare förser. Giör han thertil larm på porten och i huset, til Pa* tronens och det öfriga arbetsfolkets oro, böte för hwarje gång Fyra Daler Silfm:t.

§ 8. Som hwar Boktryckerie*idkare åligger, at skaffa sine Gesäller förswarliga wärktyg och Materalier, så böra ock Gesällerne med yttersta flit och åhuga gjöra theras arbete wid thet answar, som nästföregående 4. § stadgar. The skola ock på alt redeligt sätt befordra theras Patroners nytta, och ej för andra uppenbara, hwad them til skada och förfång lända kan; utan twert om, sådant, när the thet märka, Patronen uppricktigt tilkänna giva. Til samma skyldigheter böra the ock hålla the under them stående Gåssar, hwilka the ej böra twinga, at för sig i olaglig tid arbeta, eller skicka them ärenden, utom the timar på dagen,

') Hallrätt kallades den myndighet, som enligt förordningen av den 29 maj 1739 utövade tillsyn och domsrätt över manufakturer och fabriker. Till hallrätten hörde mål och ärenden angående arbetets bedrivande, förhållandet mellan mästare och arbetare, approbering som mästare och gesäll etc., vissa särskilda brottmål, såsom angående arbetares upp= studsighet mot mästare och oordningar å verkstaden m. m. I hallrätterna, av vilka en fanns i varje stad, var en magistratsperson ordförande och ledamöterna fyra (i Stockholm åtta), utsedda av borgerskapet. Hallrätterna upphävdes den 25 februari 1846 och dess domsrätt övertogs av magistraten.

H. W. LINDSTRÖM. En av Typografiska föreningens i Stockholm stiftare.

98som thertil i hwarje Tryckerie äro utsatte wid Twå Daler Silfm:ts wite hwarje gång, för then Gesäll, som häremot bryter. Ingen Gesäll må understå sig, någre styler, färg eller Tryckeritilhörigheter utlåna eller förbyta, wid Tjugu Daler Silfm:ts plikt och skadans ersättande.

§ 9. Enär BoktryckeriesPatron lämnar någon Gåsse under en Gesäll til thess upsigt och handledande, bör Gesällen thensamma uppriktigt och med flit lära och underwisa, wid Try Daler Silfm:ts bot första gången, för then thet wägrar, och andra gången dubbelt. Men theremot har Gesällen för en sådan sin möda at undfå särskild wedergällning eller så kallade underwisningsspenningar i et för alt, Sex Daler Silfm:t, hwaraf han får uttaga hälften, tå Gåssen något är för sig kommen, och then återstående hälften, när han efter bepröfwande wet sina stycker. När en Gesäll arbetar tilsammans med en Gåsse, är han för Gåssens arbete lika ans swar förbunden, som honom för thess egit, efter 4:de §. innehåld, åligger.

Art. VII. Om Gåssar och theras utlärande. § 1. Hwar och en Boktryckare äge frihet, at antaga så många Gåssar i lära, som han behöfwer, och finner för sin rörelse nödige, hwilka dock förut, jemte Christendomen, böra åtminstone wäl kunna läsa Swänska och Latin, skrifwit och tryckt. En sådan Gåsse bör thessutan til thet minsta En månad wara på prof, at thess naturliga böjelse therigenom nå* gorlunda må kunna utrönas, och när han wid bes rörda tids förlopp är et tjenligt ämne befunnen, gifwer Boktryckerisägaren sådant Societen tilkänna, tå Gåssen i läran antages och inskrifwes, samt ers håller theröfwer bewis, utan någon avgift.

§ 2. Lärotiden blifwer efter Gåssens ålder och omständigheter 8, 7 och 6 år: the som äro af mogs nare ålder, måge antagas på 5 till 4 år, men ej ringare; dock altid med thet wilkor, at ingen utur läran lösgifwes, förr än han wist behörigt prof på sin skickelighet, som härefter i 5:te §. förmäles.

§ 3. Gåssar, som lära Boktryckeriet, böra sig gudfrucktigt, stilla och lydigt förhålla, samt aldrig gå af huset utan theras Patroners lof och minne: wacktandes sig för misstänkte ställen och sällskaper. Ej äro the pliktige, at utom then i VI. Articlen §. 8 omförmälte tiden Tjena Gesällerne i något, som Tryckeriet icke tilhörer, och bör then Gesäll, som af ondsko eller wrångt sinne them slår och illa bemöter, med Try Daler Silfm:ts böter anses, hwilka fördubblas, thå thet flera gånger händer; men theremot håller BoktryckeriesPatron sielf, eller genom then han thertil förordnar, öfwer Gåssarne behörig husaga, så at ordning må hållas, och the hwad dem åligger, behörigen fullgiöra.

§ 4. Ej må någon Gåsse under hwarjehanda förewändning öfwergiva sin Patron, innan lärotiden är ute. Löper han bort, äge Patron magt, at honom med tjenlige medel återtaga. Händer thet, at then BoktryckeriesPatron, hos hwilken Gåssen är inskrifwen, afgår med

J. P. THORSELL. En av Typografiska föreningens i Stockholm stiftare.

99döden, innan lärotiden är ute, bör Gässen hos hans Enka fullborda lärotiden; men uphäfwer hon Tryckeriet, bestyre tå Societeten om Gåssens utlärande i et annat Tryckeri. Skulle en Gåsse förfalla till snatteri, liderlighet eller annan försummelse och motwilja, att Boks tryckerie*ägaren finnes husaga på honom ej wärka, och han således ej kan honom längre hos sig i läran behålla, så bör, efter anmälande, Societeten pröfwa, hwad hårdare aga en sådan Gåsse må undergå, och i erforderligit fall öfwerlämna honom til de allmänna arbets* husen, hwaräst han, på föreställning ifrån Societeten, bör emottagas och til arbete hållas så lång tid, som omständigheterne gifwa anledning at fastställa.

§ 5. Ej må någon Gesäll understå sig, at upstudsa eller afråda någon gosse ifrån fort* farande i läran, wid Tio Daler Silfm:ts wite, antingen han ännu är på prof, eller sedan han blifwit inskrifwen. Enär en lärling sina år fullbordat och utlärdt, bör han wisa be* hörige prof af sin erfarenhet och skickelighet i the stycker, han weta bör, hwaröfwer, så wäl, som hans förhållande under lärotiden, Boktryckerie*Patron lemnar honom witnesbörd, som til Societeten ingifwes, tillika med bewis af Prästerskapet, om hans framsteg i Chris* tendomen. Therpå blifwer han wäl av Societeten, emot Sex Daler Silfm:ts erläggande til thess Cassa, så wida lösgifwen, at han njuter Gesällslön, efter som han med sin Patron öfwerenskomma kan; men på thet hädanefter ej andre, än skickelige och pålitelige Gesäller, som uti arbete och lefwerne göra konsten tilbörlig heder, måge med bewis förses, bör en sådan på thet sättet lösgifwen Gesälls första år anses, som hans profår, och sedan han thet med flit och godt loford tilbragt, hwarom hans Patron lämnar honom witnesbörd, warder han för Gesäll förklarad, och undfår af Societeten ordentligt lärobref, utom hwilket ingen Boktryckeriarbetare för rätt Gesäll må anses. Wid thess undfående består han sina Carn* merater Åtta Daler Silfm:t, utom hwilka Åtta Daler Silfm:t och the ofwanförmälte Sex Daler dito mynt, som förut til Societetens Cassa erlagda äro, ingen widare kostnad göras må, ej heller någon tractering, wid Tjugu Daler Silfm:ts böter för then thet fordrar eller gifwer. Således warda härmedelst alla så kallade Cornut*skaper, Postulater, Depositioner, Wälkommor, Ceremonier och flere slike sielftagne och ogrundade, samt til sielfswålds och skulds åsamkande tjenande sedwanor, af hwad namn the äro, aldeles förbudne och av* skaffade. Börande the ankommande främmande therföre warnas: Hwar och en, som hädanefter understår sig, en slik fåfänga anställa eller bewista, skal för hwarje gång böta Femtijo Daler Silfm:t.

Art. VIII. Om Correctorer, Factorer och the öwrige personer, som wid hoktryckerierne brukas. § 1. Boktryckerie*idkarne i gemen, som ej sielfwe wilja eller kunna corrigera the arbeten, som hos them upläggas, skola wara skyldige, at betjena sig af gode och pålitelige Correctorer, hwilka åter å theras sida böra swara för Correcturen, och them altid i rättan tid efter öfwerenskommande til Tryckerierne återställa. Och om så hände, at et eller flere ark igenom Correctorens förwållande blifwa felaktigt aftryckte och fördäfwade, skal han bestå omkostnaden til theras omtryckande.

§ 2. Then Boktryckeriesägare, som wil taga sig Factor til wärkets förestående, äge Frihet, at af the Gesäller, som hos honom arbeta, eller ock af andra, när laga ombytnings* tid är, thertil utse then, til hwilken han har mästa förtroende. En sådan antagen Factor bör sig wid nästa Societetens sammankomst anmäla, at i Protocollet antecknas, tå han til Societetens Cassa erlägger i et för alt Try Daler S:mt, och blifwer således all Tractering, som wid Factorens inträde äfwen plägar anställas, aldeles förbuden, på samma sätt och wid lika wite, som i 7. Articeln 5. § stadgas.

100§ 3. Factorens sysla består theruti, att hålla riktig ordning på alt uti wärket: att svara fore, thet arbetet blifwer wäl gjordt och at thet, som tryckes, eller tryckt blifwit, tilbörligen wårdas och handteras: at hålla hand öfwer Gesäller och Gåssar, thet the i rättan tid göra sme syslor, samt tilse thet Stylar och Prässar, jemte andra redskaper, behörigen aktas, och ej genom wanskötsel skadas, och änteligen, at göra räkning för papper, och thet, som theraf tryckes, med hwad mera han kan hafwa under händer: Förhållande sig i öfrigit efter thet accord, han med sin Patron ingått.

§ 4. Som Factoren är i Husbondens ställe, och står i answar för arbetet med hwad mera, som honom efter föregående §:s lydelse åligger; så böra ock Gesäller och Gåssar wisa honom i alt, hwad Tryckeriet angår, behörig aktning och lydna, wid then plikt, som i VI. Artic. 6. §. är utsatt.

§ 5. Factoren bör i sitt upförande föregå the andre med goda Exempel, akta sig för misstänkte sälskap, aldrig upenbara thet, som hemligt hållas bör: ej utan tilstånd utlåna eller öfwerse, när någon annan utlånar och förskingrar stylar, samt andre Tryckeriets tilhörigheter; alt för honom wid dubbelt answar och wite emot thet, som i VI. Art. 5. 6. 7. §.§.§. i anseende til Gesällerne är stadgat. Icke heller må en Factor eller annan Betjent, som njuter lön, och har et Tryckeries förlager om hand, utom Boktryckeriesägarens wett* skap och tilstånd, utborga, byta eller utlåna någre Exemplar, antaga något i Commission för andra, eller drifwa egen eller Compagnieshandel, under hwad föregifwande eller namn thet wara må, wid confiscation af thet han handlar med, samt Femtijo Daler Silfwermynts böter och Conditionens förlust; dock om Husbonden en sådan Betjent ändock hos sig qwarhåller, och han sig andra gången i slikt fall förbryter, ware han, jemte Conditionens förlust, til dubbel plikt förfallen.

§ 6. Sluteligen hafwa Wi för godt funnit, at fastställa, thet alle här ofwanföre utmärkte böter skola hemfalla BoktryckeriesSocietetens Cassa. Äfwen som wederbörande Befalls ningshafwande, Magistrater och Hallrätter, hwilka senare äro berättigade ,att framför andra til Fabriquerne nyttja the brottsligas arbete, när the thertil af Societeten sakfälte äro, hafwa i förefallande mål på anmodan at lemna Societeten nödig handräckning til behörig werkställighet af thenne Wår nådige Förordning. Thet alle, som wederbör, hafwa sig hörsamligen at efterrätta. Til yttermera wisso etc. Stockholm i RådsCammaren then 12 augusti 1752.

För att i någon mån försona boktryckerikonstförvanterna med den nya tingens ordning, bildades emellertid 1754 med Boktryckerisocietetens "ömma råd och uppmuntran" en officiellt erkänd sammanslutning bland gesällerna, kallad Boktryckerikonstförvanternas sjuk=, begravningshjälps= och understödskassa. Inom varje tryckeri som sysselsatte sex gesäller, val* des två fullmäktige, tryckerier med mindre personal valde en. Dessa full* mäktige utsågo för två år i sänder två i Stockholm bosatta konstförvanter att vara kassans förvaltare. Kassan förvarades hos en boktryckare, som jämte förvaltaren skötte densamma, placerade medlen o. s. v. Att denna sammanslutning i viss mån ansågs representera typografkåren framgår bl. a. därav, att Boktryckerisocieteten i viktiga frågor, som berörde gesällernas in*

101tressen, genom kassans förvaltare inhämtade typografkårens mening. Konst* förvantskapets kassa existerar som bekant ännu. År 1880 införlivades den 1840 bildade Gutenbergska stiftelsen med densamma.

Lärlingsantalet inskränkes.

1752 års förordning, som medgav boktryckarna att hava så många lär» lingar de ansågo nödiga, visade redan tidigt sina ödesdigra verkningar. Vid

flera tillfällen under 1700*talets senare hälft hade konstförvanterna hos boktryckarna anhållit om lärlingsantalets inskränkande, men förgäves. Den 21 oktober 1801 inläm* nåde ett stort antal av konstförvanterna en underdånig skrivelse till hovkanslern via boktryckerisocieteten, vari ännu en gång begärdes lärlingsantalets inskränkande.

Hovkansleren svarade å skrivelsen, att 1752 års reglemente för boktryckerierna tillåter varje boktryckare att antaga så många lärgossar, som han finner för sin rörelse nödiga. "Men", tillade hovkansle* ren, "att ett oinskränkt bruk av dessa bok* tryckares rättighet skall nödvändigt betaga en mängd deras gesäller, eller så kallade konstförvanter, all utväg till bergning, kan icke nekas. Om lärgossar, såsom mindre dyrhållne, till myckenhet antagas, skola de efter vissa år öka gesällernas antal, vilket däremot icke minskas, utan av döden allena. En gesäll kan nästan anses såsom dömd att förbliva det hela sin livstid; ty sällan eller aldrig lärer han kunna förvärva nog förmögenhet att bliva ägare av en så kostsam och för* lagsdryg inrättning som ett boktryckeri. Den oskicklighet och sedeför* därv hos gesäller, varöver flere boktryckare sig beklaga, torde vara en naturlig följd därav, att arbetets mängd icke tilltager i samma mån som gesällernas. Den som börjar med att vara syssel* och näringslös, bliver lätteligen till slut en oduglig och skadlig medlem i samhället, vilken det icke tillåtes att vandra ur landet, men som det är föga värt att där behålla."

102

C. FR. LINDAHL.

En av Typografiska föreningens i Stockholm stiftare.Hovkanslern hemställde till regeringen om åtgärders vidtagande med an*

ledning av skrivelsen från konstförvanterna och den 24 november 1801 ut*

färdade regeringen följande brev till hovkansleren:

"Vi Gustaf Adolf etc. — Vi hava i nåder låtit Oss föredragas edert underdåniga utlåtande med anledning av boktryckerikonstförvanternas här i staden däröver i underdånighet förda klagan, att de efter fullbordade läroår, och sedan de förvärvat sig erforderliga kunskaper i boktryckerikonsten, måste se sig i saknad av vad de lill deras livs uppehälle och kontri* butioners erläggande erfordras, därigenom att boktryckare, vid sina tryckerier, begagna sig av ett större antal lärlingar.

På anförda skäl haven I till vårt nådiga gottfin* nande i underdånighet hemställt, om icke antalet av lärlingar vid boktryckerierna kunde så inskränkas, att för varje vid ett boktryckeri jämt i gång varande präss, blott en lärling finge hållas; och som, enligt BoktryckerisSocietetens infordrade uppgift, 20 eller 21 prässar ständigt i Stockholm äro sysselsatta, och 7 eller 8 tillfälligtvis, vartill nu 35 lärlingar nyttjas, vilka, en gång antagna, icke kunna bortjagas; så ansen I tjänligast, att varje gång en boktryckare behöver en lärling, en sådan kunde honom tilldelas av de vid ett annat tryckeri överflödiga, vilka sina återstående år hos honom fullbordar.

Härå länder eder till nådigt svar samt eder och vederbörandes efterrättelse, det Vi till vad av eder i underdånighet blivit tillstyrkt, i avseende på minskning i det nuvarande antalet av lärlingar vid boktryckerierna här i staden, lämnat vårt nådiga samtycke, med iakttagande därav, att i händelse av sekreterare Fougts enka, i anseende till den skyndsamhet, vilken som oftast erfordras vid kungliga förordningars utgivande av trycket, anser flera lärlingar, än det nu tillåtna antal, vara vid kungliga tryckeriet av nöden, att sådant undantag då för henne beviljas.''

J. O. G. BONNIVIER. En av Typografiska föreningens i Stockholm stiftare.

Det för kungl, boktryckeriet medgivna undantaget gav anledning till tvistigheter nästan omedelbart. I augusti 1802 inkom direktör Carlbohm till boktryckerisocieteten med begäran att han, som tryckte regeringens kun* görelser på finska språket, liksom fru Fougt tryckte dem på svenska, även skulle bliva delaktig av nämnda undantag, då också han vore kungl, bok* tryckare. Orsaken till denna begäran angav direktör Carlbohm vara, att han långt före det kungörelsen av den 24 november 1801 utkommit eller midsommaren 1801, träffat avtal med gossen Hammars moder att vid jul*

103tiden antaga hennes son i lära. "Nämnda löfte är nu uppfyllt, och gossen, som lämnar gott hopp om sig och nu av mig blivit uppklädd, vill för ingen del kvittera ur tjänst hos mig", fortsätter direktör Carlbohm, "och lärer så* ledes icke kunna tvingas mot dess egen och moderns vilja, att antaga annan tjänst, än som med hans egen övertygelse om dess framtida väl synes förenat". Vidare förklarade direktör Carlbohm att han som nu hade 4 pressar i gång, icke hade mera än 2 inskrivna lärgossar, då han dock enligt kungl, förordningen av den 24 november 1801 hade rätt att hava 4. "Kan jag för ingen del finna mig i, att nu från annat boktryckeri mottaga en gosse och betala dess husbonde alla hans för honom utgivna omkostnader, då jag träffat dylikt avtal med gossen Hammar".

Boktryckerisocieteten tyckes icke ha fattat något definitivt beslut i ärendet, fastän av diskussionen framgick att man ansåg Carlbohm dels i egenskap av kungl, boktryckare och dels därför att han till 4 pressar ej hade mer än 2 lärlingar, ägde rätt att i läran inskriva gossen Hammar.

I stället fattades det beslut, att "samtliga i riket varande boktryckare skulle ofördröjligen genom cirkulär anmodas att innan nästinstundande februari månads slut, vid fem riksdalers vite, var för sitt boktryckeri till societeten insända fullständiga förteckningar över såväl vars och ens upp* stående och i gång varande pressar, som över alla på varje tryckeri arbetande gesäller och lärlingar, med vars och ens för* och tillnamn, om gesällerna äro sättare eller tryckare eller vilketdera yrket lärlingarna öva; jämte dagen, då icke allenast konstförvanternas gesällbrev, provgesällernas utskrivnings* och lärlingarnas inskrivningsbevis, finnas vara utfärdade; utan även varje lär* lings ålder, samt på huru lång tid han inskriven blivit, jämte tiden då dess läroår tilländagå; varvid det till enahanda vite skulle åligga varje boktryc* keri*idkare att med vederbörande mantalsskrivares å förteckningen skrivna intygande styrka uppgifternas riktighet; varförutom förteckningarna icke såsom giltiga anses; kunnandes societeten innan dessa förteckningar in*

kommit, över direktör Carlbohms förnyade begäran icke vidare utlåta

> >

sig.

Huruvida detta beslut lände till ordentlig efterföljd är icke konstaterat.

Ar 1803 anhöll boktryckare Holmberg att, som vid 3 av pressarna å hans tryckeri icke någon gosse funnes, en sådan måtte av de å andra tryckerierna övertaliga honom tilldelas. Det upplystes att herrar Nordström och Mar* quard vardera ägde en gosse utöver det tillåtna antalet, men som de då icke kunde komma överens om vilken som skulle avstås, uppsköt societeten saken i förhoppning om att den i godo skulle kunna uppklaras.

104Dylika tvister angående lärlingar förekommo, enligt vad Boktryckeri*

societetens protokoll upplyser, ganska ofta under de åtta år kungliga för*

ordningen av den 24 november 1801 var gällande.

Förordningen av 1801 upphäves.

Inskränkningen i lärlingsantalet var redan från början en nagel i ögat på boktryckarna och de höjda arbetslöner som så småningom härav blevo en följd, förmådde dem att 1809 av konungen begära upphävandet av förord* ningen av den 24 november 1801 angående begränsningen av lärlingsantalet vid pressarna. Societetens anhållan var beledsagad av ett yttrande av hov* kansleren, som bl. a. meddelade, att "vid tryckningsarbetets tilltagande har en brist på arbetare uppstått, vilken, i förening med därav föranledda högre arbetslöner åt gesäller, som enligt erfarenhet med lättade tillgångar, befunnits mera böjda för självsvåld och liderlighet, givit anledning till ständiga klago* mål över förordningar och långsamhet vid boktryckerierna, isynnerhet i huvudstaden", varför hovkansleren hemställer, att kungl. maj:t måtte "täckas i nåder tillåta, att boktryckeripatroner, i likhet med andra näringsidkare, får återgå till den lika så billiga som naturliga rättigheten att i sin tjänst och för sitt yrke antaga arbetare så många och vilka som helst de för sin rörelse finna lämpliga och behövliga".

Regeringen biföll societetens anhållan och beslutet delgavs societeten genom följande hovkanslerens skrivelse av den 24 december 1809: "Uppå min underdåniga anmälan, rörande de flera olägenheter, som för boktryc* karne i riket uppstått genom det stadgande i k. brevet av den 24 november 1801, varmedelst dem förbjöds, att använda mer än en lärling vid varje bok» press, har kungl, maj :t i nådig skrivelse av den 30 sistlidne november täckts, med upphävande av förenämnda stadgande, tillåta, att boktryckare, i likhet med andra näringsidkare, utan hinder få antaga så många och vilka arbetare som helst, de för sin rörelse finna nödige. Vilket societeten har att sina ledamöter genom vanligt cirkulär meddela."

Härigenom var gärdet ånyo upprivet och fältet fritt för boktryckarna att åter exploatera minderårig arbetskraft. Tillförlitliga uppgifter angående antalet arbetare vid boktryckerierna i Sverge under de första årtiondena av 1800*talet saknas visserligen, men så mycket synes framgå av de tillgängliga uppgifterna, att antalet lärlingar var fullt lika stort och ibland översteg antalet utlärda. Att ett sådant förhållande skulle verka nedpressande på yrkesutövarnas levnadsstandard, ligger i öppen dag och man har nog häri

105att söka en av huvudorsakerna till den misär, vari enligt äldre yrkesutövares samstämmiga mening, en stor del av yrkesutövarna befunno sig under denna tid.

Boktryckarna införa maximitariff.

Det härskade vid 1800*talets början en synnerligen stor oreda i betal* ningsförhållandena inom boktryckerierna och det förekom därför mycket

ofta stridigheter mellan boktryckarna och arbetarna. För att söka i någon mån råda bot på missförhållandena väckte vid Bok* tryckerisocietetens sammankomst den 4 juli 1804 direktör Carlbohm ett förslag om, att en taxa skulle fastställas, som bestämde lika lön på alla tryckerierna i Stockholm och den boktryckare, som blev förbunden med att betala mera än vad taxan föreskrev, skulle betala ett visst belopp till societetens kassa.

Förslaget gav anledning till en synner* ligen livlig debatt inom Boktryckerisocie* teten, vars medlemmar visserligen alla in* sågo nödvändigheten av en ordentlig taxa, men icke kunde enas om beloppen. Man ansåg att betalningspriset för sättare på be* räkning borde baseras på 500 fyrkanter, men hur mycket som skulle betalas för dessa, var det skiljaktiga meningar om. Vid verkställd omröstning ansåg notarien Deleen att 500 fyrkanter borde betalas med 3 skillingar 6 runstycken, boktryckare Nordström ville sätta priset till 3 skillingar, hrr Lindh, Carlbohm och A. L. Nordström till 2 skillingar 8 runstycken samt hr Schöldström och fru Fougt till 3 skillingar, allt banko.

Till följd av denna meningsskiljaktighet tillkännagav societetens ord* förande att med besluts fattande skulle anstå, tills han införskaffat nödiga upplysningar i frågan.

Vid nästa sammanträde meddelade ordföranden, att han inhämtat att en flitig sättare, om han erhölle 3 skillingar banko för 500 fyrkanter, skulle

C. W. LAGERGREN. Göteborgs typografiska förenings förste ordförande.

106kunna förtjäna 2 riksdaler 44 skillingar banko i veckan och ville ordföranden därför för sin del biträda majoritetens mening, varefter societeten beslöt, att för 500 fyrkanters sättning av vanliga arbeten utan märklig blandning av stilar, borde betalas 3 skillingar banko, varifrån således undantogos arbeten av svårare beskaffenhet och så kallade vortheilsarbeten, vilka på särskild överenskommelse skulle bero.

Angående betalning för tryckningen, överenskoms, att upplagor på 500 exemplar skulle betalas efter 16 skilling tusendet; upplagor av 1,000 till och med 1,500 exemplar efter 13 skillingar 4 runstycken för tusendet, men upplagor av 2,000 exemplar och däröver efter 12 skilling tusendet. Vortheilsarbeten skulle betalas efter 12 skilling tusendet, dock så att svåra arbeten och s. k. passarbeten icke inbe* gripes under ovannämnda pris, utan borde på särskild överenskommelse bero.

Slutligen beslöt dock societeten, att varje gesäll borde undfå, i s. k. mässpenningar, 4 skillingar på varje riksdaler, som han av sin patron förtjänt; ävensom att för vänte* dagar borde åt honom betalas 10 skillingar 8 runstycken banko om dagen, då han på intet sätt av patronen kunde sysselsättas; med 13 skillingar 4 runstycken, då han med exemplar upptagande eller andra passande göromål, som dock icke efter stycketal be* räknas, bleve sysselsatt; men att därest ge* sällen försummade sin patrons arbete, borde denne sistnämnde av gesällen erhålla dubbelt för varje dag, eller 21 skil* lingar 8 runstycken, dem patronen ägde att genast avdraga å gesällens arbetslön; kommandes dessutom såvida patronen en slik försummelse inför societeten åtalade, och uppgav den skada, som dymedelst blivit tillfogad, med en sådan gesäll förfaras enligt boktryckeri*reglementets föreskrift; och borde alla särskilda överenskommelser mellan boktryckeripatronen och deras konstförvanter och gesäller, till förekommande av stridigheter, skrift* ligen upprättas.

Den 9 januari 1805 justerades och undertecknades skrivelsen till hov* kansleren angående taxan och direktör Carlbohm inlämnade därvid en

A. P. GÖRLOFF.

Väckte 18 april 1885 i Göteborgs typografiska förening förslag om bildandet av ett svenskt typografförbund.

107skriftlig reservation, däri han påyrkade åtskilliga ändringar i taxan och bl. a. föreslog, att 2 V2 skilling banko borde betalas för 500 fyrkanter, vare sig med vad stil och format som helst, undantagandes likväl hebreiska, grekiska, algebra, vidlyftiga linje*, siffer* och andra ovanliga arbeten, vilka borde betalas efter särskild överenskommelse. — För tryckarna åter föreslog direktör Carlbohm, att för en form, eller s. k. accidens, bestående av blott 500 exemplar eller därunder, 8 skilling, för en upplaga av 1,000 eller 1,500, 10 skillingar 8 runstycken, för 2,000 och därutöver, vare sig i folio, kvart, oktav eller kort 12 :o format på ordinärt tryck* eller skrivpapper, på 10 skillingar 8 runstycken, i lång 12 :o format 13 skillingar 4 runstycken samt för det som tryckes på regal*, skriv* och tryckpapper 16 skillingar för 1,000, allt i banko. — De sättare och tryckare, vilka redan ingått och hädanefter vilja ingå överenskommelse om viss veckolön eller ock om ringare betalning i beräkning, än taxan utsätter, varöver skriftligt kontrakt borde vara upp* rättat kunde icke erhålla förestående projekterade betalning, så länge nämnda kontrakt räckte. Taxan borde sättas som försök blott på ett år, och allenast för Stockholm. Hushyror eller mässpenningar borde, efter Carlbohms tanke, såsom icke hörande till arbetslönerna, ej i någon taxa införas, utan visste nog varje patron att lämpa betalningen av desamma efter var och en gesälls skicklighet och flit, och efter vad patronen och gesällen sins emellan därom överenskomma. För övrigt hemställde direktör Carl* bohm ödmjukligen om icke, innan något beslut fattades, samtliga gesällerna först borde höras.

Detta yttrande beslöt societeten skola medfölja till hovkansleren.

Sedan taxan inlämnats till hovkansleren besvärade sig konstförvanterna över densamma och hovkansleren infordrade societetens förklaring. Genom notariens sjukdom blev avgivandet av denna förklaring fördröjd, men sedan hovkansleren gjort en påminnelse, uppdrogs den 1 april åt fru Fougt att uppsätta svaromålet.

Den 24 april s. å. avlät hovkansleren följande skrivelse till boktryckeri* societeten:

"Med nöje hade jag inhämtat Boktryckerisocietetens omtänksamhet att författa och föreslå en viss taxa för konstförvanternas eller gesällernas arbetslöner och övriga för* måner, i den skäliga förmodan att societeten därmed åsyftade ej mindre förekommande av tvister och oredor, vilka mellan boktryckeriidkare och deras gesäller kunna uppstå, så länge ingen stadgad regel uti denna del är given, än att förbättra sina arbetares villkor i någon mån av tidernas tilltagande dyrhet, och den drygare betalning, som boktryckarna själva fordra. Men då jag så väl av den till min stadfästelse föreslagna taxa, som av konstförvanternas däröver icke utan allt fog anförda besvär, samt societetens den 20 dennes

108avgivna förklaring, funnit att genom samma taxa intetdera av förenämnda goda ändamål skulle vinnas; så i stället att densamma stadfästa, vill jag härmedelst tills vidare hava bifallit den å ömse sidor gjorda hemställan, att boktryckare och gesäller vid varje mässa, eller en konstförvants flyttning från en husbonde till en annan, skola sluta fullständiga kontrakt, vilka till inbördes säkerhet och misstydnings undvikande uppgöras på därtill tryckta formulär, varuti innehållas alla de punkter som kunna bliva föremål för överens* kommelse emellan boktryckare och deras gesäller, och vilka, sedan villkoren blivit däri inskrivna, av båda kontrahenterna in duplo undertecknas; kommande den boktryckare, som en gesäll antager utan att ett så beskaffat kontrakt med honom avsluta, att första gången erlägga tio riksdalers böter, vilka andra gången fördubblas."

Detta brev skulle avskrivas och delgivas societetens samtliga medlemmar samt förslag till kontrakt uppsättas till nästa möte med societeten.

Vid detta sammanträde, som hölls den 9 maj, inlämnade hrr Carlbohm och J. P. Lindh var sitt förslag till kontrakt, och beslöts att dessa förslag skulle cirkulera till de övriga ledamöterna av societeten. Den 15 maj inlämnade även fru Fougt och hr Sohm förslag till kontrakt, varmed skulle förfaras på samma sätt. Den 3 juli uppdrogs åt fru Fougt samt hrr J. P. Lindh och Sohm att gemensamt utarbeta ett formulär.

Den 11 juli tillkännagav ordföranden, att förslaget var färdigt och upp* läste detsamma, och beslöts att det skulle underställas gesällerna på det sättet, att ordföranden "till sig låter kalla förvaltarna för Konstförvanternas sjuk* och begravningskassa, faktorn Sundström och konstförvanten Hjelme* rus, samt till dem avlämna en avskrift av förslaget, med antydan att därom lämna de övriga gesällerna underrättelse och sedermera vid nästa samman* komst hos societeten anmäla, huruvida något därvid varit å gesällernas sida att påminna".

Sundström och Hjelmerus tillkännagåvo vid sammankomsten den 16 juli, att konstförvantskapet icke hade något emot förslaget till kontrakt, "blott däri infördes något ord som utmärkte, att under sättarelönerna ej inbegrepes den svårighet, som uppkommer för arbetaren, då honom till sättning förläg* ges svåra manuskripter, eller han genom en betydlig förändring i korrek* turarket bliver hindrad i arbetet". Sedan denna erinran blivit efterkommen, åtog sig fru Fougt att trycka kontrakten.

Veckolönen för en sättare och tryckare utgjorde således 1800—1830 i Stockholm cirka 3 riksdaler banko i veckan. I landsorten beräknades den till mindre belopp, vilket framgår av en inför boktryckerisocieteten 1832 dragen tvist mellan en boktryckare Berg i Kalmar och en provgesäll Abra* hamsson. I denna tvist, som rörde sig om ett Abrahamssons tillgodo* havande hos Berg, bestämde societeten att det belopp, Abrahamsson hade

109att utfå, skulle beräknas efter en landsortsberäkningssättares medelförtjänst eller 2 riksdaler banko i veckan.

Sedermera ökades beräkningspriset och i jämbredd därmed de fasta lönerna. På 1830*talet utgjorde beräkningspriset vid sättning 18 skilling pr 1,000 fyrkanter, vilket inemot 1840*talet på en del ställen ökades till 20 skilling.

Man torde under hela denna tariffrörelse lägga märke till att det gällde fixerandet av maximipris, således en strävan från arbetsköparnas sida att hålla lönerna nere vid en viss nivå. Ett sådant förfaringssätt är från natio* nalekonomisk synpunkt en absurditet, ty den ekonomiska utvecklingen spränger snart dylika band, vilket också skedde i detta fall. När en orga* niserad tariffrörelse nästa gång tog sig uttryck eller 1872, var det arbetarna som togo initiativet och då gällde det fastställandet av minimipriser.

Den stora arbetslösheten 1830.

De kaotiska förhållanden, som skapats av 1810 års tryckfrihetsförordning genom upphävandet av det obligatoriska medlemskapet i Boktryckerisocie* teten och medgivandet åt vilken som helst att bliva boktryckare i stad eller en halv mil därifrån, gjorde sig inom kort kännbar i ett proportionsvis stort antal arbetslösa. Boktryckarna, särskilt i landsorten, uppammade en massa lärlingar, vilka efter lärlingstidens slut ställdes på bar backe för att lämna plats åt nya konstadepter. De utlärda styrde i flesta fall kosan till Stock* holm, där de hoppades finna anställning i det yrke de lärt. Där fanns redan uppsjö på arbetslösa konstförvanter, vadan de nytillkomna endast upp* nådde att göra flocken än större. En del måste naturligtvis söka skaffa sig andra förvärvskällor, men detta var icke så lätt i en tid, då hela Europa led av efterverkningarna av de Napoleonska krigen. Sverge var ju även in* draget i dessa och de ekonomiska följderna härav visade sig så kännbara för vårt land, att detta omkring 1830 gjorde ett slags statsbankrutt, något som icke kunde undgå att inverka även på de ekonomiska förhållandena inom landet. Följden blev stor arbetslöshet inom nästan alla yrken.

Konstförvanterna för sin del vände sig till den myndighet, som efter deras uppfattning hade skyldighet att se till, att yrket gav utkomst åt dem, som indragits i detsamma, nämligen Boktryckerisocieteten.

Den 17 november 1830 anmälde nämligen Boktryckerisocietetens ord* förande, att ett antal nu utan viss kondition stadde boktryckerikonstför* vanter, sig hos honom inställt, med klagan över sin brydsamma ställning,

110emedan de, i fall av bristande försvar, vid nu förevarande mantals* och skattskrivning, hotades att bliva såsom lösdrivare ansedde och på korrek* tionshus insatte, varför de hos Societetens herrar ledamöter vördsammast anhöllo om biträde i sin tryckande belägenhet.

Societeten tog denna bekymmersamma fråga under överläggning och "ehuru det var mera än väl bekant, att skickliga och nyktra arbetare icke saknade sysselsättning, likväl och för att lämna de ansökande allt det bistånd Societeten utan för stora uppoffringar förmådde åstadkomma, samt i betraktande därav, att ett för stort tillopp av konstförvanter i huvudstaden uppstått därigenom att ett stort antal av dem från landsorten uppkommit, beslöt Societeten att genom sin ordförande låta anmäla de ansökande till vad man plägar benämna polisens försvar, och under tiden, efter behov, antaga de tjänstsökande arbetarna i oviss kondition, samt att, efter fjorton dagars prov, lämna försvar åt dem, som därav visat sig förtjänta".

Konstförvanterna göra sig påminda.

Den starka stegring av lärlingsantalet, som fortfarande ägde rum, för* mådde konstförvanterna att år 1843 ånyo begära inskränkning i antalet lärlingar. I Stockholm funnos vid denna tidpunkt på 120 utlärda konstför* vanter icke mindre än 116 lärlingar och i landsorten tycks ställningen ha varit ännu sämre.

Klagomålen kommo denna gång från delägarna i Gutenbergska stiftel* sen, vilka den 16 september 1843 till Boktryckerisocieteten ingåvo en skrift — undertecknad av 73 namn — av följande lydelse:

"Sedan sista revisorernas berättelse över Gutenberska Stiftelsen bland delägarna cirku* lerat samt sedermera inom direktionen för stiftelsen särskilt förevisats vid dess samman* komst den 10 sistlidne september, hava undertecknade av konstförvantskapet kommit till reflexioner över förhållanden inom det yrke de utöva, föranleda därav, att, enligt denna berättelse, många av delägarna icke inbetalt sina avgifter, samt att de resandes antal är oerhört.

Vi veta väl, att boktryckeriyrket är ett fritt yrke och att det står varje boktryckeriägare fritt, att efter eget behag och det begrepp han själv gör sig om yrke och sitt tryckeri, driva detsamma med vad slags personal han behagar — vinsten må i följd därav för honom bliva hurudan som helst, men de menliga följderna därav för arbetarna äro nästan dagligen synbara; och man kan därföre här, utan tycke för skråsanda, våga påstå, att bestämda lagar äro välgörande, då de äro ändamålsenliga.

Men vi vädja till vällovliga societetens ynnest, för att få åskådliggöra, vari det onda består.

Först torde vi få åberopa de tryckerier, där gossarna erhålla veckopenning, men sakna anhöriga och därför nödgas taga sin mat på krogen; därigenom vänjande sig vid kroglivet,

111skuldsätta sig, samt lägga således frö till vanor, vilka allt mer och mer utveckla sina skad* liga verkningar. Detta är med lärlingar ett förhållande, som, vi våga påstå, borde äga rum; ty är principalen ej i tillfälle att inomhus giva dem sin mat samt någorlunda se till deras moralitet eller inre människa, kunde de åtminstone på något ställe inackorderas, då de, som nämnt är, sakna anhöriga, vilka kunna efterse dem. Att gossar själva få hand om sina veckopenningar föranleder sällan till något gott. Ägde därför ett mera faderligt allvar över gossarna inom den del tryckerier där det nu anförda existerar, rum, så skulle följderna vara hälsosamma i motsats mot vad de nu äro. I sammanhang härmed kan nämnas, att ynglingar på en del ställen antagas och varken in« eller utskrivas, men

vilka, tilldelade på anförda sätt, sedermera få av* sked varigenom en särskild kast boktryckeriarbetare uppkommit. Inom tryckerier, vilkas ägare äro socie* tetsledamöter, borde väl ej detta förhållande äga rum.

Därnäst torde nu åter få anföras tryckerier, där lärlingar oupphörligt inskrivas, på kort tid utläras och föravskedas samt nya antagas; — att lärlingar, som blivit inskrivna på fyra år, fått ett efterskänkt; — Ja! det är oss till och med icke obekant, att lärs ling, som på denna tid blivit inskriven, fått till* räkna sig ett år före den tid han i yrket ingått.

Vällovliga societeten torde härav benäget finna, att om botemedel för detta onda skall vinnas, är nödvändigt att inskränka lärlingarnas antal så myc« ket som möjligt. Om dessutom ingen lärling, som hunnit 16 års ålder, utläres på mindre tid än 6 år, skulle mycket ont förekommas. Utan att vilja stöta för huvudet senare tidens yrkande på näringsfrihet och avskaffande av näringstvång, hoppas vi ändock, att vällovliga societeten lärer bäst själv inse vådan av oordningar i detta, som i alla andra fall, samt benäget taga i övervägande, huru nödvändigt det vill bliva, om yrket skall upphjälpas ur det för* fall, varmed det nu hotas, att tillse, det de, som ägna sig däråt, måtte äga någon säkerhet om utkomst och bärgning, varförutan fåfängt är att förvänta hos dess idkare kärlek för yrket och den moraliska lyftning i sinnet, utan vilken idkaren aldrig blir en heder för yrket och yrket aldrig en heder för honom.

Vi anhålla ödmjukligen, att, genom protokollsutdrag, få detta vårt anförande samtliga herrar boktryckeripatroner kommunicerat."

Med anledning härav tog Boktryckerisocieteten de i petitionen omtalade förhållandena i behörigt övervägande; och fann visserligen, lika med vad konstförvantskapet anfört, att de överklagade olägenheterna stundom äga rum, samt instämde i den önskan, att sådant kunde, så vitt med författnin* garna är förenligt, avhjälpas. Men då societeten redan, för detta ändamåls

112

C. I. FAHLGRÉN. Författare till "Handbok för unga sättare".vinnande, dels beslutat: att hädanefter ingen lärling, även om han flera år tillförene arbetat å tryckeri, kan inskrivas mindre än fyra år, och i allmänhet sökt vidhålla den föreskriften, att ingen må före 21 års ålder till konstför* vant utskrivas; dels ock överenskommit: att full avlöning icke bör konst* förvant meddelas, innan han erlagt de föreskrivna avgifterna till konstför* vantskapets kassor; samt därtill kommer, att tryckfrihetslagen berättigar en var att anlägga boktryckeri, utan att behöva i societeten ingå, och att därvid använda till arbetare vilken som helst, varigenom societetens leda* möter själva äro utsatta för en tävlan, som icke genom föreskrifter inom societeten kan förekommas, så ansåg societeten någon an* nan åtgärd till befrämjande av sökandenas ändamål icke kunna vidtagas, än att, enligt deras önskan, låta ett tryckt utdrag ur pro* tokollet cirkulera till societetens samtliga ledamöters kännedom till det avseende och behjärtande, som sakens vikt kan påkalla. Societeten ansåg sig jämväl böra ånyo erinra frånvarande ledamöter om angelägen* heten härav, att lärlingar varda, enligt regle* mentets föreskrift, ordentligen och i tid in* skrivna, till förekommande av de svårig* heter, som ofta uppstå vid herrar boktryc* käres ansökningar att få efterskänka någon av den lagliga lärotiden, sedan inskrivnin* gen blivit försummad.

Oaktat denna boktryckerisocietetens ut* talade goda vilja fortsattes antagandet av lärlingar i oförminskad eller kanske rättare ökad utsträckning, åtminstone i landsorten. Under de närmaste åren efter 1843 saknas tillförlitliga uppgifter, men 1870 var antalet arbetare i Stockholms 26 boktryckerier 565, av vilka 323 voro utlärda konstförvanter, 221 lärlingar och 21 kvinnor. I hela Sverge funnos vid denna tid tillsammans 955 boktryckeriarbetare, av vilka 336 voro utlärda, 547 voro lärlingar och 72 kvinnor. Härav framgår, att på de 110 tryckerier, som 1870 funnos i de svenska landsortsstäderna, endast tillsam* mans 13 utlärda manliga konstförvanter voro anställda mot 321 lärlingar och 51 kvinnor. Denna vanvettiga missproportion hade sin dryga del av skulden till, att så många typografer fingo vandra landsvägarna under denna tid.

8

113

J. V. NILSSON. Förslagsställare till 1872 års tariff.Boktryckerisocieteten och dess ordningsstadga.

Genom tryckfrihetsförordningarna av den 9 mars 1810 och 16 juli 1812 avskaffades boktryckarnas obligatoriska medlemskap av boktryckerisocie* teten och stadgandet i förordningens § 1 mom. 5, att för boktryckeriets anläggande ej längre behövdes särskilda privilegier, utan var och en hade rätt att anlägga boktryckeri i stad eller på ett avstånd av högst en halv mil därifrån, infördes den fria konkurrensen inom detta yrke, långt innan skrå* skrankorna för de övriga yrkena bortfallit. Visserligen voro konjunkturerna icke särdeles lysande för ett anläggande av boktryckerier i allt för stor utsträckning, men den lämnade friheten gjorde dock så mycket, att bok* tryckeriverksamheten ansenligt utvidgades, till ganska stort men för de äldre och inarbetade boktryckerierna, och till skada för arbetarekåren, som ansenligt förökades, utan att det i fortsättningen kunde beredas arbetsmöj* ligheter för dem alla. Som ett utslag av denna yrkets överbefolkning måste betraktas den hänvändelse till boktryckerisocieteten om erhållande av laga försvar, som 1830 gjordes av en del arbetslösa konstförvanter och vilken i det föregående omtalats.

Boktryckerisocietetens omvandling från en obligatorisk organisation till en frivillig sådan kunde naturligtvis icke undgå att inverka på societetens verksamhet i övrigt. Sammanträdena blevo oregelbundna och kom så småningom att inskränka sig till vår* och höstmässosammankomster. Vid dessa utfärdades faktors*, konstförvants* och lärobrev samt in* och ut* skrevos lärlingar. Societeten fortfor att arbeta efter det 1752 utfärdade reglementet, fastän detta allt mer och mer blev föråldrat, och till väsentliga delar upphävts genom 1810 års tryckfrihetsförordning.

Trots allt fortfor dock societeten att vara boktryckeriprincipalernas så att säga fasta punkt. Den reglerade med patriarkalisk myndighet löne* och arbetsförhållandena, naturligtvis utan att det ringaste åtspörja arbetarna om deras mening, isynnerhet som statsmyndigheterna ej längre tvingade dem till detta. Societetens makt sträckte sig dock icke särdeles långt, ty socie* teten omfattade icke ens alla stockholmsboktryckarna och till och med bland medlemmarna funnos åtskilliga, som icke brydde sig om societetens beslut.

Det var många gånger på tal att ordningsstadgan för societeten skulle omarbetas. Något resultat av dessa funderingar blev det dock icke förrän 1854, då societetens dåvarande sekreterare J. O. Hyltén*Cavallius erbjöd sig att utarbeta ett förslag till ny stadga. Societeten antog anbudet och

114boktryckarna Z. Hæggström och C. Norstedt utsågos att tillsammans med sekreteraren deltaga i utarbetandet.

Vid vårmässan 1846 behandlades det nya förslaget — i vars utarbetande även L. J. Hierta deltagit — och gav anledning till en vidlyftig diskussion, efter vars slut det dock antogs och justerades.

Emellertid protesterade landsortsboktryckarna mot att tillämpa en stadga, som utan deras hörande blivit "gillad och antagen". Flera landsortsbok* tryckare stämplade den som olaglig och detta föranledde boktryckeri* societeten att sända ett cirkulär till landsortens boktryckare, i vilka dessa uppmanades att före den 1 februari 1847 inkomma med de anmärkningar, de funno skäliga.

Vid den utsatta tiden hade åtskilliga anmärkningar inkommit. De flesta av dessa stämplade ordningsstadgan såsom behäftad med skråmässiga lyten, olämpliga för tiden. Den vore helt enkelt överflödig. Ett par bok* tryckare förklarade sig icke alls ämna tillämpa stadgan. Z. Hæggström medgav, att man valt det för ledamöterna sämsta alternativet, då man beslöt sig för att formera societet. "Man kan sköta — och mången sköter — sitt tryckeri med folk från gatan, utmönstrade gardister, avsigkomna konst* förvanter av de resenärers skara och sist en väldig hop pojkar." Han genom* gick anmärkningarna mot stadgan och vederlade dem i ett längre anförande. — Angående denna sak uppstod för övrigt en ganska vidlyftig tidnings* polemik, helt naturlig för en tid, då man svärmade för "näringsfriheten" och stämplade som skråmässigt varje även det oskyldigaste försök till över* enskommelse mellan ett yrkes utövare.

Societeten uppdrog åt V. F. Dalman och Isaac Marcus att genomgå de inkomna skrivelserna och göra de omarbetningar som därav kunde vara erforderliga. Sedan detta var gjort, antogs stadgan vid en extra samman* komst med societeten den 6 februari 1848.

I denna stadga, vilken stipulerade, att boktryckerisocieteten är en frivillig förening mellan i Sverge bosatta boktryckeris och stilgjuteriägare, till gemensam fördel för såväl arbetare som principaler, samt till befordrande av boktryckerikonstens förkovran och utveckling, angavs societetens ändamål och verksamhet vara följande:

Befrämjande av ordning och trevnad inom boktryckerierna; den arbetande personalens anständiga bärgning och hjälp vid påkommande behov; kännedom om antalet och beskaf* fenheten av de personer, som vid boktryckerierna sysselsättas; noga tillsyn vid lärlingars antagande och deras befordran till konstförvanter; medverkan till vidmakthållande och förkovran av de båda kassor för nödställda konstförvanter, som boktryckerisarbetarna grundlagt och, enligt reglementen, själva förvalta; samt, slutligen, upptagande och avgö* rande av sådana tvister, vilka varda till societetens prövning hänskjutna och äro av den

115beskaffenhet, att de icke kunna bedömas av andra än i yrket kunniga personer. Dessutom utgiver Societeten månatligen en tryckt förteckning på alla utkommande böcker och skrifter, med fullständiga titlar, för att tjäna till efterrättelse och kunskap om den svenska bokhandelns och litteraturens alster.

Vidare förekomma utförliga bestämmelser angående Societetens inre verksamhet och tillvägagångssättet vid behandlingar av de frågor, Societeten skulle taga hand om. Beträffande sammanträdena bestämdes tvenne årliga dylika, det ena första veckan efter vårflyttningen, som infaller sista veckan i mars månad och det andra i första veckan efter höstflyttningen, som infaller på den sista veckan i september. Endast vid dessa samman*

komster skulle lärlingars in* och utskrivning ske samt faktors* och konstförvantsbrev utfärdas.

Beträffande lärlingars inskrivning och utskrivning stadgades:

Då lärling skall inskrivas, bör anmälan därom inlämnas till Societetens sekreterare före ordinarie sammankomst. Vid denna anmälan skall vara bifogat:

1 :o. Intyg om gossens ålder och kunskapsförråd; 2:o. Intyg av gossens föräldrar eller målsmän, innehållande deras samtycke till inskrivningen, till villkoren därför, samt läroårens antal, jämte upp* gift, om lärling skall inskrivas såsom sättare, tryc* kare eller stilgjutare. Detta intyg lämnas in duplo, varav det ena exemplaret, påskrivet av sekreteraren, återställes till patronen.

Nämnda handlingar biläggas Societetens protokoll. Läropatron är pliktig att med 3 R:dr 28 sk. B:ko lösa protokollsutdrag över lärlings inskrivning. Av dessa medel tillfalla 3 R:dr Societetens kassa.

Lärotiden bestämmes efter överenskommelse mel* lan patronen och gossens målsmän, likväl ej kortare än tvenne år, och så, att ingen, utan synnerligen talande skäl, må kunna fordra konstförvantsbrev före fyllda 21 års ålder.

En sålunda i läran inskriven yngling bör av patronen erhålla god omvårdnad samt tillsyn över sitt uppförande mellan arbetstiderna.

Lärling, som utan vederbörligt avskedsbetyg flyttat till annan boktryckeriägare, innan hans lärotid ute är, njute icke sin redan tillryggalagda lärotid tillgodo, med mindre hans förra patron därtill lämnat skriftligt tillstånd.

Om läropatronen dör, eller boktryckeriet av en eller annan orsak upphör, äga där* varande lärlingar, i fall de flytta till annat boktryckeri, att tillgodoräkna sina efter inskriv* ningen redan tillryggalagda läroår, under de villkor i övrigt, varom med den nya patronen kan överenskommas.

Har lärling ordentligen och klanderfritt utstått sin lärotid, vare patronen pliktig till honom inför Societeten till utskrivning anmäla, med bifogat intyg om hans under lärotiden

C. ROSANDER. Författare till "Den kunskapsrike skol* mästaren" m. m.

116ådagalagda uppförande och skicklighet i yrket. Nämnda betyg bör vara undertecknat av patronen och minst en konstförvant, som är delägare i konstförvanternas båda kassor; eller ock må lärling å annat boktryckeri avlägga prov för erhållande av sådan påskrift.

I stad, varest ingen konstförvant, som är kassadelägare, finnes, må patronens intyg ensamt gälla. Dock vare en sålunda utskriven lärling pliktig att, vid ankomst till ort, där konstförvanter som äro kassadelägare konditionera, skaffa sig deras intyg om berömlig, fullgod eller hjälplig skicklighet i yrket, vid äventyr att eljest kunna varda från delaktighet i kassorna utesluten.

Läropatron är pliktig med 2 R:dr 32 sk. B:ko lösa protokollsutdrag över lärlings utskrivning tillika med ett exemplar av denna stadga samt honom desamma kostnadsfritt tillställa. Av nämnda medel tillfalla 2 R:dr 4 sk. Societetens kassa.

Lärling, som i vederbörlig ordning blivit utskriven, äge, där icke giltiga skäl sådant hindra, att minst ett halvt år kvarbliva vid samma boktryckeri varest han blivit utlärd.

En sålunda utskriven lärling åtnjuter full konsts förvants avlöning och övriga förmåner, dock med avdrag av 16 sk. B:ko för varje vecka under ett halvt års tid, intill dess, och så vida icke bevis företes att avgifterna till kassorna äro erlagda. De genom detta avdrag samlade medlen böra användas till betalande av inträdesavgifterna till konstförvans ternas Sjuks och Begravningshjälpskassa samt Gus tenbergska Stiftelsen; det överskott som därefter kan finnas, återställes utlärlingen. Dör utläring, eller övergår han till annat yrke, eller uppför sig så, att han konstförvantsbrev ej erhålla kan, tillfalla dessa medel de båda kassorna, hälften vardera.

Ifråga om boktryckerikonstförvant bestämdes:

Har utlärling uppfört sig anständigt och i övrigt vederbörligen fullgjort vad föregående § stadgar, bör han av sin läropatron hos Societeten anmälas till undfående av konstförvantsbrev.

För erhållande av konstförvantsbrev erfordras:

l:o. Läropatronens anmälan med vitsord över utlärlings vandel och skicklighet;

2:o. Vederbörande kassaföreståndares intyg, att utlärling ordentligen inbetalt avgifterna, icke blott till konstförvantskapets Sjuks och Begravningshjälpskassa, utan ock till Gutens bergska Stiftelsen.

Utlärling löser själv sitt konstförvantsbrev hos sekreteraren med 2 R:dr Banko.

Gitter konstförvant icke hos sin patron förete bevis om fullgjorda inbetalningar till konstförvantskapets båda kassor, äger patronen att av hans avlöning innehålla 16 sk. B:ko i varje vecka, likväl så, att dessa avdrag honom tillgodo räknas, då de resterande avgifterna till båda kassorna inbetalas. Flyttar konstförvant, utan att nämnda inbetalningar blivit fullgjord, bör patronen insända de sålunda samlade pengarna till båda kassorna, hälften till vardera.

P. V. HELLGREN. Förbundsstyrelseledamot m. m.

117Då konstförvant antager kondition, bör han med patronen överenskomma om den avlöning, han skall åtnjuta, antingen uti viss veckopenning eller ock efter beräkning för varje slag av förefallande arbeten; dock må ingen fordra mera än vad sålunda överens* kommet är.

Uppstår tvist mellan boktryckeripatron och arbetare, antingen om beloppet av arbets* lönen eller i andra frågor, och kunna de icke i godo åsämjas, anmoda de gemensamt en god man av societetens ledamöter att slita tvisten. Är någon av dem missnöjd med gode mannens beslut, så hänskjutes saken till den här nedan omnämnda kompromiss.

Vid varje vårsammankomst väljer societeten tvenne av sina ledamöter och äge konst* förvantskapet i huvudstaden likaledes att utse tvenne av sina medlemmar eller faktorer, att jämte en femte person, som av dessa fyra tillkallas, i sista handen upptaga och avgöra tvister mellan societetens ledamöter och deras arbetare. Denna kompromiss sammanträder, då sådant erfordras, varom anmälan bör ske åtta dagar förut hos societetens sekreterare, som utfärdar kallelse och är närvarande vid sammankomsten. För varje mål, som därvid förekommer, erlägge den tappande till sekreteraren, som lämnar ett kort protokollsutdrag över beslutet, En Riksdaler Banko.

Om boktryckeripatronen lämnar lärling till en konstförvants uppsikt eller handledning, vare denne pliktig att, mot särskilt arvode, honom uppriktigt och med all flit undervisa, samt med vänlighet och godhet behandla; och är konstförvant i detta fall förbunden till lika ansvar för lärlingens arbete som för sitt eget.

Konstförvant är skyldig förrätta det arbete i boktryckeriet, som honom av patron eller faktor ålägges, ävensom att iakttaga arbetsordningen å det boktryckeri, där han kondition har. För varje hel dag han försummar, eller är borta från boktryckeriet utan patronens tillstånd äge denne å hans avlöning avdraga vad som motsvarar hans vanliga förtjänst under samma tid; likaså bör ock patronen honom med samma belopp ersätta för varje hel dag han utan sitt förvållande saknar arbete. Denna ersättning äger ej rum för konst* förvant, som har oviss kondition, d. v. s. som blott är antagen för något visst arbete eller på obestämd tid, så till vida ej annorlunda överenskommet är.

Konstförvant är skyldig ansvara, att intet, av vad honom till ett arbetes förrättande lämnas, förfares, förblandas eller förstöres, och att ersätta all genom hans förvållande uppkommen förlust eller skada.

Sättare, som av okunnighet eller grov vårdslöshet lämnar ett så dåligt och missvårdat, med oriktiga eller blandade stilar satt korrektur, att arbetets gång därigenom över hövan uppehälles, eller tryckare, som lämnar ett ojämnt eller odugligt arbete, vare skyldig ersätta skadan genom avdrag å blivande avlöning.

Utom vad här ovan blivit stadgat, bör konstförvant ställa sig till efterrättelse och åtlydnad de särskilda ordningsregler, som å varje boktryckeri kunna vara antagna.

I "Särskilda stadganden" upprepades en stor del av de bestämmelser, som redan funnos i förordningen av 1754, dock med de förändringar, som förhållandena krävde:

Nidingsverk vid boktryckerierna, då pressar, stilar och andra redskap uppsåtligen skadas, defekteras eller förblandas, straffas efter allmänna lagens föreskrift, och bör därefter den brottslige ur societetens matrikel utstrykas. Sak samma vare med arbetare, som blivit dömd skyldig till nesligt brott.

Allt slags oordentlighet, besök av främmande personer, självsvåld, vanart, uppstudsighet m, m., som kan leda till tidspillan, eller försumlighet i arbetet, vare strängeligen förbjudet.

118Och skall den skyldige ersätta all den skada, som kan uppkomma genom hans försummelse eller förvållan.

Nedlägges boktryckeri, äger därvid anställda arbetare, där icke annan överenskommelse är träffad, att, av den boktryckeriet äger, åtnjuta halv avlöning intill den tid, då deras kontrakt eller avtal tilländagår, om de ock intet arbete förrätta. Denna avlöning upphör, därest under tiden för dem antaglig kondition kan beredas.

Är konstförvant eller annan person antagen av boktryckeriägare att sköta boktryckeri näst efter husbonde, eller i hans ställe, och stånda honom till ansvar så väl för arbetets gång som för vården av boktryckeriets tillhörigheter, så böra väl konstförvanter som lär» lingar, i allt vad boktryckeriet och därvid förekommande arbeten angår, visa honom den aktning och lydnad, som tillkommer hans befattning. — Vill denna person hava societetens brev såsom faktor, då bör sådant lösas med 4 Riksdaler Banko hos sekreteraren.

Ingen må ifrån annat boktryckeri antaga konstförvant eller annan arbetare, innan denne uppvisat behörigt avsked och skriftligt bevis om sitt förhållande ifrån förra patro» nen. Den ledamot av societeten, som häremot bryter, böte efter omständigheterna från 10 Rdr till 33 Rdr 16 sk. Banko till societetens kassa och ersätte målsägaren all skada.

Uppsägning av kondition sker minst tre månader före avflyttning, antingen av patron eller konstförvant, så framt icke annorlunda dem emellan är betingat.

För vinnande av större ordning vid avgifternas inbetalande till de för boktryckeri» och stilgjuteriarbetares bästa inrättade stiftelser och kassor, bör patronen, där han så aktar nödigt, eller konstförvanternas ombud vid tryckeriet därom anhåller, å konstförvanternas vecko» penning innehålla så mycket, som för de nämnda avgifternas bestridande finnes nödvändigt.

Likasom det är varje boktryckeripatrons plikt att vid alla tillfällen vårda och bevaka sina arbetares gagn och sannskyldiga bästa, så böra ock konstförvanter och andra arbe» tare med yttersta flit och omtanke fullgöra sina åligganden, på allt redligt sätt befordra patronens nytta och vid förlust av sin kondition, ej utan tillstånd till främmande utlämna eller förevisa manuskripter eller under tryckning varande arbeten.

Då boktryckerisocieteten har till sitt förnämsta syfte att verka för boktryckerikonstens framsteg, genom att liva och underhålla ordning, duglighet och en god anda hos dess idkare, har societeten beslutit att, såsom en gärd av aktning för konstförvantskapets egna berömliga strävanden i denna riktning, utom de till Gutenbergska stiftelsen redan förut avlämnade 2,000 Rdr Rgs, ytterligare till konstförvantskapet avlämna det överskott i societetens kassa, som av societeten vid varje vårsammankomst kan bestämmas, att, så länge konstförvantskapets angelägenheter fortfarande vårdas med samma nit, ordning och oegennytta, lika fördelas mellan Gutenbergska stiftelsen och Konstförvanternas sjuk» och begravningskassa.

Denna stadga, som i sina ordningsbestämmelser visar hur boktryckarna ville ha det, fortfor att gälla ända tills societeten icke längre motsvarade tidsandans krav som arbetsgivareorganisation. 1893 bildades Allmänna svenska boktryckareföreningen och denna övertog societetens funktion som arbetsköparnas målsman gentemot typograferna. Det var typograferna som genom bildandet av Svenska typografförbundet lärde boktryckarna att modernisera sin organisation.

119Boktryckarna giva och taga.

Det förefaller, som de strävanden för oinskränkt näringsfrihet, som under mitten av 1800*talet starkt gjorde sig gällande, i viss mån verkat hämmande på den kollektiva regleringen av arbetsförhållandena, åtminstone inom bok* tryckerierna. Ehuru sålunda lönestadganden av ena eller andra slaget under denna tid icke funnos, synes dock lönenivån hållits något så när lika vid de olika tryckerierna. Det fanns således ett slags allmänt godtagen lön,

som ansågs rätt och billig och under vilken man inte gärna gick. Denna tradition syn* tes vara så pass fast, att boktryckerisocie* teten år 1856, utgående från den inom yrket gällande lönen, i anseende till den dyra tiden, kunde besluta en förhöjning i den* samma av 4 skillingar riksgälds på varje riksdaler, vilket emellertid skulle anses som maximum. Huruvida denna förhöjning till* kom på societetens eget initiativ — vilket dock torde vara föga troligt — eller genom påtryckning från konstförvantskapets sida, ha vi icke lyckats skaffa oss tillförlitlig kännedom om. Troligt är att förhöjningen kom till stånd genom påtryckning från konstförvanterna.

Emellertid gav boktryckare Norstedts egenmäktiga indragande av dessa fyra skil* lingars tillägg anledning till, att Typografi* ska föreningen i Stockholm för första gån* gen kom att sysselsätta sig med lönefrågor. Detta inträffade den 9 september 1858. Vid sammanträdet denna dag tillkännagavs nämligen, att ordföranden mottagit en anonym skrivelse, vilken på ledamöternas önskan upplästes och befanns innehålla en, dels i allvarlig och dels i skämtsam stil, avfattad hän* visning till boktryckare Carl Norstedts förfarande med avdrag vid årets början av de 4 skillingar riksgälds, vilka under det förflutna året varit beviljade på varje av hans arbetare intjänt riksdaler.

På ordförandens fråga, vad tanke ledamöterna hyste om den upplästa skrivelsens inne* håll, svarades, att som skrivelsen uteslutande höll sig vid kungl, boktryckeriet, så torde det vara ledamöter från nämnda officin förbehållet att först yttra sig och efter det några

120

A. F. SJÖSTEDT. Förbundsstyrelseledamot m. m.av dem intygat sanningsenligheten av avdraget samt uttryckt sitt ogillande därav, yttrades av andra ledamöter, att då nästan alla boktryckare i Stockholm vidtagit samma åtgärd som den kunglige boktryckaren, så ansågos alla dessa vara lika klandervärda för sin smås aktiga indragningsmakt vid en tidpunkt, då ännu intet tecken till återgång å de höga livs* medelspriserna försports. Men då ingen åtgärd i och för det i skrivelsen vidrörda ämnet kan ifrågakomma, så ansågs detta icke böra lägga hinder i vägen för ledamöterna att öppet uttala sitt högsta ogillande av alla dem, som nog småsinnade återtogo det en gång bevil* jade påbrödet på riksdalern, så mycket mer fult, som man i tryck funnit, att denna utgift troligen är bland dem, som utgöra skälet för boktryckaren att höja priset på trycksakerna.

Ledamoten Rosander fann visserligen, att många av de ledamöter, som yttrat sig, uttalat den allmänna tanken, men anhöll att få erinra därom, att då konsts förvantskapet har så talande skäl för ogillande av principalernas småsinne, huru mycket rättvisare bör då icke klandret drabba den man, som icke allenast är den förste oberoende, utan dessutom den ende privilegierade boktryckaren i riket och således ej har av nöden att hysa dagligt bekymmer för vare sig sysselsättning åt personalen eller dess avlöning. När en sådan man — ordförande i boktryckeris societeten, där han bort lika varmt bevaka arbetar* nas bästa, som beredvilligt följa societetens småsins nåde propositioner — kan gå så långt, att han är den förste som begagnar tillfället att sänka arbetars nas löner, då vore han enligt talarens övertygelse den mest klandervärde, ty det hade vid detta tillfälle varit hans skyldighet att inlösa det löfte, han gav då konstförvantskapet till honom överlämnade hederss skänken. Han yttrade då, att som han hittills gjort så ringa för konstförvantskapet, så skulle han i framtiden så mycket mer uppbjuda sin förmåga att verka för dess bästa. Den man, som så ringa aktar sitt offentligt givna löfte, har därmed förverkat den aktning han hittills åtnjutit av konstförvantskapet.

På ordförandens fråga om någon ytterligare hade något att anföra, beslöt föreningen att instämma i Rosanders yttrande.

j. G. NORDIN. Förf. till "Handbok i boktryckarekonsten", ordförande i T. F. i Stockholm m. m.

Löner i Stockholm 1869.

Uppgifterna angående de betalningsgrunder, som utgått i Stockholm, äro synnerligen sparsamma. Så vitt vi kunnat utröna, utgjorde betalnings* grunden vid beräkningssättning 1869 i Stockholm 25 öre per 1,000 n, ehuru detta långt ifrån var fallet på alla tryckerierna. För tabellsättning betalades 50 à 100 procents förhöjning, men för övriga arbeten, som ej kunde räknas

121till enkelsättning, fanns ingen bestämd betalningsgrund, utan var denna beroende på överenskommelse mellan boktryckarna och arbetarna.

Handpresstryckarna arbetade vanligtvis på beräkning, efter en taxa som varierade mellan 1: 50 à 2 kronor per 1,000 exemplar. Maskintryckarnas avlöning var mycket varierande eller mellan 10 och 30 kronor i veckan.

Ar 1869 föranstaltades under april och maj månader en utredning angå* ende avlöningsförhållandena å 6 av de största tryckerierna i Stockholm, å vilka ungefär hälften — eller 99 — av de då i Stockholm befintliga sättarna voro anställda. Uppgifterna gälla 5 veckor under, som ovan nämnts, april och maj månader 1869 och se ut på följande sätt:

Antal sättare Medelförtjänst för varje sättare Högsta av* löning för en sättare i medeltal pr vecka Minsta av= löning för en sättare i medeltal pr vecka Genom® snitts* medeltal pr vecka J:a v. 2:a v. 3:e v. 4:e v. 5:e v.

l:a tryckeriet 32 18.37 16.86 19.12 18.35 19.22 29.90 11.40 18.40

2:a » 25 13.52 13.28 12.52 13.91 12.69 23.16 5.55 13.48

3:e » 19 14.23 14.23 15.19 26.90 14.95 42.60 9.22 17.10

4:e » 13 12.45 11.93 11.41 11.77 15.09 18.31 9.56 12.53

5:e » 13 14.52 14.76 14.58 11.78 11.80 17.89 10.— 13.52

6:e » 9 15.77 14.51 12.38 13.65 13.62 16.04 11.35 13.95

Medeltal — 15.21 | 14.59 | 14.89 16.88 15.23 24.27 9.51 15.38

Medelförtjänsten för 99 sättare på 6 tryckerier blir sålunda 15:38 per vecka. Men som synes varierar förtjänsten på de olika tryckerierna icke mindre än 5:87. Den största skillnaden yppar sig dock mellan sättarna å ett och samma tryckeri, då förtjänsten varierar så mycket som mellan kr. 42:60 och 9:22. Vilka orsakerna härtill äro, undandraga sig bedömande.

Hyrespenningar utbetalades 1869 å en del av tryckerierna med 10 kro* nor i kvartalet i jämn summa, medan å en del andra betalas 8 öre på varje under kvartalet intjänad krona.

Sverges första kollektivavtal framlägges.

Det 1870—71 pågående fransk*tyska kriget hade icke varit utan påverkan i Sverge. Efter fredsslutet 1871 inträdde även i vårt land en högkonjunk* tur*), som gjorde sig särskilt gällande genom högre livsmedelpriser, något

*) Som bevis på högkonjunkturen kan nämnas, att från 1870 till 1875, alltså på fyra år, ökades arbetareantalet å tryckerierna i Stockholm med 40 procent, snällpressarnas antal ökades med över 100 procent, en tillökning som, beräknad efter full sysselsättning, utgör 60 miljoner tryckark pr år.

122som väckte arbetarna till insikt om, att deras löner icke stodo i proportion till de höjda levnadskostnaderna. I Stockholms typografiska förening in* lämnade en av medlemmarna, J. V. Nilsson, den 14 januari 1872 en motion angående upprättandet av en tariff för Stockholms tryckerier, jämte förhöj* ning av den hittills brukliga beräkningen. Förslagsställaren motiverade sitt förslag sålunda: "Behovet av en tariff har länge insetts av flertalet av Stockholms typografer och blir för varje år nödvändigare, då för närvarande ingen tillförlitlig måttstock finnes vid beräknandet av ett arbetes värde. Till följd härav är arbetaren ofta oviss om rätta sättet att taxera sitt arbete, och blir av detta skäl ej sällan beroende av principalens eller faktorns godtycke (vid stilblandning och korrigering är detta ganska ofta fallet); så väl för principal som arbetare obehagliga tvistigheter uppstå därigenom — varför föreslås, att Typografiska föreningen noga överväger vikten av en sådan tariff, gemensam för Stockholms tryckerier, på samma gång beräkningen (25 öre pr 1,000 n) till följd av levnadskostnadernas oupphörliga stigande borde höjas till 30 öre."

Frågan företogs åter till behandling vid det därefter följande samman* trädet den 4 februari 1872, varvid det gav anledning till en ganska omfat* tände debatt.

Förslagsställaren, J. V. Nilsson, föreslog att det för utarbetande av den av honom före* slagna tariffen måtte utses representanter från olika tryckerier, så att olika åsikter kunde få tillfälle att göra sig gällande.

Linge ansåg det vara nödvändigt att tillsätta en kommitté för att behandla frågan, men en föregående diskussion vore lika nödvändig.

C. F. Andersson föreslog att valet skulle ske tryckerivis och en från varje tryckeri.

H. W. Lindström ansåg, att till ledamöter i kommittén borde väljas sådana, som voro anställda å civiltryckerier och ansåg att Dagbladets tryckeri, där inga civila arbeten före* komma, ej borde ifrågakomma vid valet.

C. F. Lindahl ansåg frågan vara av mycken vikt och en förhöjning nödvändig i an* seende till den dyra tiden. Han vore ej för att frågan behandlades ensamt av föreningen, utan då frågan rörer hela konstförvantskapet, föreslog han ett allmänt möte, därtill även boktryckare inbjödos, men hade ingenting emot att frågan här ventileras och belyses.

H. W. Lindström erinrade, att det varit stiftarnas av Typografiska föreningen mening, att alla frågor som röra konstförvantskapet skulle behandlas inom föreningen och ansåg därför att denna fråga borde behandlas av föreningen, men hade ingenting emot att bok* tryckare inbjödos.

A. F. Dahlström instämde med Andersson beträffande valsättet, men ansåg att förenin* gen bör taga befattning med frågan, emedan föreningen är en korporation, där de flesta typograferna befinna sig.

C. F. Andersson önskade att alla tryckerier valde ombud för att deltaga i utarbetandet av en tariff, som sedan överlämnas till boktryckarna för att underställas deras prövning

123och anhöll att ordföranden måtte framställa proposition på denna hans framställning om väljande av ombud. — Linge ansåg, att Anderssons förslag hade skäl för sig, men vore från annan sida sett olämpligt, emedan förslag som blivit väckta inom Typografiska förs eningen, bör därstädes behandlas. Han ansåg att tidningstryckerierna ej böra undantagas. — C. F. Andersson önskade att denna tariff kunde utarbetas så snart att den kunde framlämnas på boktryckerisocietetens nästa sammankomst. — Ordföranden erinrade om, att enligt stadgarna skall en kommitté väljas. Fr. Nyholm instämde med Linge däri, att en kommitté skall väljas inom föreningen, ty frågan kan ej komma från något annat håll. Han hade sport en rättvis önskan om förhöjning. Danmark och Tyskland hade gått fore

oss och där hade boktryckarna gått sina arbetares ansökningar till mötes. Han hade talat vid flera förläggare, vilka lovat att ej se på den lilla förhöjs ning, som därigenom komme att drabba dem, och hade dessa trott det vara arbetarnas eget fel att de ej sökt skaffa sig någon förhöjning. Han ansåg tidningssättare ej böra undantagas härvidlag, ty deras arbete vore mera träget, varför de borde åts njuta någon högre betalning. Slutligen ansåg talas ren, att en kommitté borde väljas, som utarbetade en tariff, vilken sedan underställdes boktryckarnas prövning; och önskande lycka åt företaget hoppades talaren på en god framgång.

På därefter av ordföranden framställd proposition beslöts att välja en kommitté. Efter en kort diskussion om valet skulle ske tryckerivis eller inom föreningen, bes slöts genom öppen votering med 36 röster mot 29 att valet skulle ske inom föreningen. Vidare beslöts på förslag av Linge, att koms mittén skulle bestå av 9 personer. Vid därs efter företaget val utsågos följande: C. F. Nyholm med 31 röster, C. G. Åkerberg 31, S. A. Olsén 29, Graf 28, O. Fredlund 22, J. P. Helander 21, Collin 20, O. Andersson 19 och C. F. Andersson 19 röster. Närmast kommo: Hylander 17, J. A. H. Pettersson 16, J. V. Nilsson 16, Ståhl 16, och Joh. Andersson med 15 röster. — Förslagsställaren J. V. Nilsson kom alltså med endast som suppleant.

Redan på sammanträdet den 3 mars 1872 tillkännagavs att kommittén vore färdig med sitt arbete, vadan föreningen beslöt, att det av kommitté^ råde utarbetade förslaget — som förelåg i tryck — skulle behandlas på extra sammanträde med föreningen den 17 mars.

C. J. OHLSSON. Förbundsstyrelseledamot m. m.

124Vid extra sammanträde den 17 mars, som var mycket talrikt besökt, be*

handlades av kommitterade utarbetat förslag till beräkningstariff.

Förslaget genomgicks punkt för punkt. (Ordalydelsen se sid. 129.)

Punkt 1 godkändes oförändrad.

Punkt 2 godkändes efter en kort diskussion om betalningen för halvmittel och cicero, varunder Rosander ville att halvmittel skulle betalas med 32 öre och cicero med 30 öre. Hellström ville att petit och halvmittel skulle betalas med 32 öre. Bonnivier och Linge uttalade sig för kommitterades förslag.

Punkt 3 godkändes. H. W. Lindström lämnade några upplysningar om beräkningen på Dagbladet, men ville ej göra något yrkande angående kommit* téns förslag. Linge, med vilken Ljungberg instämde, framhöll skälen för förhöjningen åt morgontidning garnas sättare samt godkände kommitterades förs slag.

Punkt 4 godkändes efter en kort diskussion om betalningen för regiett och mellanslag.

Punkt 5 godkändes.

Punkt 6. Ledamoten Linge ansåg den begärda förhöjningen av 10 öre för grekiska bra liten och föreslog att densamma höjdes till 15 öre. Däri in« stämde Hellström, P. G. Pettersson och Rosander. Nyholm och Helander talade för kommitterades för* slag; dock hade Helander ingenting emot den be* gärda förhöjningen. Vid därefter verkställd pro* position bifölls Linges förslag om 15 öres förhöjning för grekiska.

Punkt 7. Linge önskade att i stället för endast hebreiska få infört: "Hebreiska och andra orien* taliska språk". — Hellström ville hava ett bestämt pris för sättning av hebreiska och föreslog 100 pro* cents förhöjning. Detta ansåg Linge vara för litet och trodde att sättaren skulle förlora därpå. — Lövgren instämde med Linge och erinrade om, att vid sättning av hebreiska med accenter vore 100 procent för litet. Helander och Olsén talade för kommitterades förslag, som även vid framställd proposition godkändes.

Punkt 8 godkändes utan diskussion.

Punkt 9. J. Svensson önskade att något pris bestämdes för marginaler, men sedan ledamöterna Nyholm och Linge framställt svårigheterna att bestämma något för sådan sättning godkändes punkten.

Punkterna 10 och 11 godkändes utan diskussion.

Punkt 12. Rosander och Lindahl önskade denna punkt något förtydligad, men Linge fann densamma så bra att något förtydligande av densamma ej gärna kunde göras. Punkten godkändes.

Punkterna 13, 14, 15 och 16 godkändes utan diskussion.

125

A. C. LINDBERG. Förbundsrevisor m. m.Punkten 17 antogs ej utan i stället antogs följande av Linge framlagda förslag: "Musik» notsättning å sekunda kägel och av enkel beskaffenhet, såsom enstämmiga sång» och koralnoter, beräknas efter petit halvfyrkant med 100 procents förhöjning, för sådana av svårare beskaffenhet såsom flerstämmiga och instrumentalnoter 150 procents förhöjning. För notstil på dubbelcicero eller dubbelmittel kägel beräknas efter korpus halvfyrkant med lika förhöjning. Siffernotskrift i samma proportion efter den kägel varmed den sättes."

Punkterna 18 och 19 godkändes utan diskussion.

Ett par av Rosander väckta förslag om ersättning för formatpåläggning och tidspillan vid sökande efter materiel antogs icke, emedan de ansågos ingå allt för mycket i detalj, vilket skulle skada förslaget i dess helhet.

Punkt 20. Linge ansåg att 30 öre i timmen för korrigering var allt för litet, emedan detta arbete skadade sättarens hälsa mera än något annat och föreslog därför 40 öre i tim» men. — C. F. Lindahl instämde med Linge, men ville höja betalningen till 50 öre. — P. G. Pettersson föreslog 40. Vid därefter framställd proposition antogs Linges förslag om 40 öre i timmen för korrigering.

Punkt 21 godkändes utan diskussion. Punkt 22 godkändes med den förändringen att i stället för nattarbete sattes överarbete.

Punkt 23 angående arbetstiden. — Graf önskade att tiden bestämdes från 8 till 8 om vintern och 7 till 7 om sommaren. — Linge talade för kommitterades förslag, dock ansåg han att halvtimmen till frukost kunde borttagas och i stället bestämmas 2 timmar till mids dag. — Nyholm talade för kommitterades förslag och ansåg att två timmar till middag vore för långt uppehåll för maskinerna. — Björkman föreslog att tiden bestämdes från 8 till 8 och 2 timmars middag. — Ordföranden (Nordin) hade ingenting emot att 2 tim* mar bestämdes till middag, blott alla gingo på en bestämd tid; gillade för övrigt den av kommitterade föreslagna tiden, 7—7. — Dahlström talade för kommitterades förslag. — Bonnivier och Lindahl ansågo tiden olämplig för tidningssättare, men hade ingenting emot en bestämd arbetstid och önskade Lindahl att middagen bestämdes från 1 till 3. — Bros man ville hava tiden bestämd till 8—8 om vintern och 7—7 om sommaren. — C. J. Linds berg ville hava en bestämd middagstid för ventilationens skull. — Rönnblad ville att tiden ej skulle detaljeras så noga utan blott bestämmas till 10 timmar. — Helander ansåg den av kommittén föreslagna tiden lämpligast samt önskade att ledamöterna kunde uppnå enighet beträffande denna punkt. — Vid därefter framställd proposition antogs den av kommittén föreslagna tiden. Angående middagstiden beslöts att bestämma densamma till klockan 1-—% 3.

Rosander väckte förslag om bestämmandet av hyrespenningarna, vilka nu betalas olika på olika tryckerier. — Nyholm upplyste att denna fråga icke undgått kommitténs upps märksamhet, men då han trodde sig veta att boktryckarna ämnade, vid en förhöjning av arbetslönerna, helt och hållet borttaga desamma, hade han ansett onödigt att nu vidröra frågan. Sedan därefter ännu ett par talare yttrat sig i samma syfte beslöts att lämna frågan utan avseende.

Sedan tariffen genomgåtts upplästes en av kommitterade uppsatt skrivelse till boktryckarna angående motiven för den begärda förhöjningen i arbets* lönerna. — Linge ansåg det riskabelt att antaga en skrivelse efter att hava hört densamma uppläsas endast en gång och föreslog därför att överlämna

126till ordföranden att närmare granska densamma och göra de ändringar han kunde anse behövliga. Skrivelsen godkändes, med rätt för ordföranden att göra behövliga förändringar, och beslöts att exemplar av densamma skulle tillställas såväl boktryckerisocieteten som samtliga boktryckare i Stockholm.

Redan på sitt sammanträde den 3 april 1872 hade boktryckerisocieteten frågan uppe till behandling. I "Nordisk Boktryckeri tidnings" aprilhäfte för samma år refereras behandlingen på följande sätt:

"Till societeten hade från Typografiska föreningen i Stockholm inkommit ett förslag till sättaretariff, åtföljd av en skrivelse, redogörande för tillkomsten av och motiven för dens samma. Detta ämne föranledde en inom societeten ovanligt livlig diskussion, och ehuru meningarna voro dock delade i avseende på nödvändigheten av den föreslagna åtgärden, roro dock alla ense om, att den sålunda väckta frågan skulle tagas under överläggning. Även bland de för förslaget gynnsammast stämda yttrades dock den mening, att med nu gällande beräkning arbetssamma och med någon skicklighet begåvade sättare kunde förtjäna 16 à 20 riksdaler och däröver i veckan, och att det således väl ofta nog berodde på sättaren själv huru stor avlöning som kom honom till del; att bland sättarna den åsikt ofta ådagalägges, att emedan de arbeta på beräkning, de ej skulle vara bundna av inom officinen gällande arbetstid; att, isynnerhet bland yngre sättare, verkningarna av det strävande som Typo» grafiska föreningen satt främst bland sina syften, i allt för ringa grad förspordes, och att det således vore att befara det höjd avlöning och förkortad arbetstid hos alltför många ej skulle medföra de avsedda fördelarna.

I överensstämmelse härmed uttalades därför allmänt den önskan, att samtidigt med behandlingen av sättaretariffen den av några societetens ledamöter så ivrigt förordade frågan om en ordningsstadga för tryckerierna måtte bringas till en lycklig lösning.

Societeten utsåg till behandling av båda dessa frågor en kommitté bestående av de för ordningsstadgan valda kommitterade, Hæggström, G. Laurin och Norman, samt Alb. Bonnier, Blomqvist, Holmberg och Marcus. Denna kommitté uppmanades att påskynda utarbetandet av sitt förslag, så att det kunde ju förr dess hellre föreläggas societeten, som för frågans vidare behandling skulle när förslaget är färdigt, hålla extra sammankomst.

Kommittén meddelade genom annons i Stockholms Dagblad när och var sammanträde hålles, på det att övriga ledamöter av societeten, som önska att detsamma övervara, må därom hava kännedom.

Förslaget, jämte skrivelse, skulle tillställas societetens ledamöter i landsorten, med upp» maning att de måtte ju förr dess hellre och innan nästa månads utgång till sekreteraren insända de meddelanden, vartill de kunde finna anledning.

Kommittén bestämde att dess första sammanträde skulle hållas å hotell du Nord onsdagen den 10 april kl. 6 e. m."

Detta referat gav anledning tili diskussion vid Typografiska föreningens majsammanträde. J. E. Graf begärde att föreningen skulle avlåta en protest mot den i referatet förekommande uppgiften, "att en sättare med någon skicklighet kunde efter nu gällande beräkning förtjäna 16 à 20 rdr och där»

127över i veckan". Ordföranden ansåg sig ej kunna framställa proposition på det av Graf framställda förslaget, då frågan ej inkommit så tidigt, att dess behandling kunnat angivas på föredragningslistan, såsom stadgarna före* skriva. I den därefter följande debatten ansågs att Graf hade fullkomligt rätt i att en protest borde avgivas, ty uppgiften i referatet vore oriktig, men en protest kunde kanske göra mera skada än nytta och därför borde för* eningen avstå från avgivandet av en dylik. Ordföranden (Nordin) upplyste om, att medelförtjänsten å Norstedtska tryckeriet vore något över 16 riks* daler i veckan och framhöll vidare, att han ej kunde framställa proposition på avgivandet av en protest från Typografiska föreningen. — Sedan Graf reserverat sig mot den av ordföranden hävdade uppfattningen, avfördes frågan från dagordningen.

Boktryckerisocieteten svarar.

Boktryckerisocieteten behandlade det av deras kommitterade utarbetade förslaget till tariff för sättare och det förslag till ordningsstadga för bok* tryckerierna, som ansetts böra stå i samband därmed, på extra samman* träden den 5 och 12 juni 1872. Därför avläts till Typografiska föreningen dels förslaget till sättaretariff och dels ordningsstadga för boktryckerierna samt en skrivelse av följande lydelse:

"Boktryckerisocieteten, som för sin del livligt uppskattar vikten och angelägenheten därav, att boktryckeriarbetarnas fördelar och intressen väl tillgodoses, och som funnit Typografiska föreningens framställning vara av nutida förhållanden i viss mån påkallad, har ansett att denna viktiga fråga borde noga prövas, på det att societeten måtte bliva i tillfälle att så vitt möjligt tillmötesgå billiga anspråk om ökade förmåner.

I likhet med Typografiska föreningen inseende nödvändigheten av att de stadganden i avseende på avlöning och andra förmåner för boktryckeriarbetarna, vilka skulle komma att antagas vara gällande för alla boktryckerier, bliva till siffra och ordalydelse bestämt formulerade, anser societeten att, till vinnande av nödvändig stadga och säkerhet i arbetets gång, även övriga personalens förhållanden inom tryckeriet böra närmare angivas och til! ordalydelsen bestämmas.

Med anledning härav beslöt societeten vid sammankomsten den 3 nästlidne april att, i sammanhang med behandlingen av pristariffen, borde den sedan någon tid tillbaka inom societeten påtänkta Ordningsstadga för boktryckerier utarbetas. Till verkställande härav har societeten bland sina medlemmar utsett en kommitté, bestående dels av de ledamöter, åt vilka societeten förut lämnat uppdraget att utarbeta nämnda ordningsstadga, dels av åtskilliga andra dess medlemmar, med anmodan till kommittén att i ett sammanhang före* taga och pröva hithörande förhållanden och till societeten avgiva förslag till såväl sättare* tariff som ordningsstadga. Sedan dessa kommitterade vid flera sammankomster förehaft

128frågan och i ämnet upprättat särskilda förslag, har societeten vid extra sammanträden den 5 och 12 juni till slutlig behandling företagit ärendet och därvid såsom gällande från den 1 instundande juli antagit här hos bifogade Sättaretariff och Ordningsstadga för boktryckerierna.

Societeten, vilken med tillfredsställelse erkänner det goda förhållande, som städse ägt rum mellan boktryckeriägarna och den vid boktryckerierna anställda personalen, ser uti det sätt, varpå ifrågavarande framställning blivit gjord, ett bevis därpå, att samma åsikter hos Typografiska föreningen och dess medlemmar äro rådande och hämtar därav stöd för den förhoppning, att boktryckeriarbetarna skola av det sätt, varpå boktryckerisocieteten behandlat ärendet, inse att societeten sökt, på sätt möjligt varit, tillgodose arbetarnas rätt, om ock alla de av föreningen framställda önskningarna icke kunnat tillfullo beviljas. En ännu högre förhöjning i arbetslönerna än den nu av societeten bestämda skulle nämligen, enligt societetens åsikt, åstadkomma en alltför stor rubbning i förhållandena varjämte icke heller får förbises, att boktryckeriägarna även på andra håll fått erfara svårigheterna av de under de senare åren i alla riktningar stegrade prisbestämmelserna. Särskilt anser sig societeten böra framhålla fördelen därav, att en del av arbetsförtjänsten fortfarande som hittills, fastän efter en ändamålsenligare beräkning, vid varje kvartals slut utgår i form av hyrespenningar.

Då således societetens medlemmar härigenom åtaga sig att gottgöra arbetarnas möda efter den förhöjda tariffen, utfästes därför såsom villkor, att Typografiska föreningens ledamöter skola var i sin mån medverka därtill, att officinens och principalens rätt och fördel behörigen tillgodoses genom noggrant efterlevande av de i sammanhang med tariffen översända ordningsstadgarna. Sålunda skall säkerligen till allas båtnad det goda förhål» landet mellan principal och arbetare än mer ökas och stadfästas".

Beräkningstariffen för sättare fick — sedan den genomgått boktryckeri* societetens skärseld — den ordalydelse som synes här nedan. För jämförel* sens skull vidfoga vi även det förslag som Typografiska föreningen in* lämnade:

Beräkningstariff för boktryckerier.

Gällande från 1 juli 1872.

Typografiska föreningens förslag:

1. Beräkning sker efter n av den stilsort, varmed arbetet sättes. Är n tjockare än %»fyrkant, beräknas efter halvfyr» kant. Om %»fyrkant går in på rad, räknas helt n.

Anm. Det antal n, som ej uppgår till 50, räknas som 50; överstiger an» talet denna siffra, räknas fullt 100.

Boktryckerisocietetens förslag:

1. Beräkning sker efter n av den stilsort, varmed arbetet sättes. (Om ^sfyrkant går in på rad, räknas helt n.) Anm. Det antal n, som ej uppgår till fullt 50 st., räknas ej; 50 och däröver, räknas som fullt 100 n.

9

1292. Svensk slät sats betalas pr 1,000 n: %*mittel, petit, borgis

och korpus .......... med 30 öre

cicero .............. ,, 32 „

nonpareille och mittel „ 35 „ pärl och diamant .... „ 45 „

3. För dagligen utkommande aftontidning gar höjes priset med 5 öre pr 1,000 n. För dagliga morgontidningar med 10 ore.

4. Varje stycke mellanslag eller regiett beräknas för 2 n.

5. Främmande europeiska språk, latin och gammal svenska förhöjas pr 1,000 n:

skrivet manuskript ____ med 8 öre

tryckt „ .... 5

6. För grekiska beräknas 15 öres förhöj* ning pr 1,000 n.

7. Hebreiska betalas enligt överenskom* melse.

8. Såsom norm för tabellsättning beräk* nas dubbelt; dock bör härutinnan av* seende fästas på svårare och lättare tabeller, så att t. ex. tabell, vars huvud ej är djupare än 4 petit, med 2, 3 sifferspalter, betalas med 50 %; tabell, vars huvud ej är djupare än 6 petit, med 4, 5 sifferspalter, betalas med 75 %; flera spalter med 100 à 125 %. Mindre tabeller i text betalas med 100 till 150 %.

2. Svensk slät sats betalas för sättning och avläggning pr 1,000 n.-*)

petit, borgis, korpus

och cicero .......... med 27 öre

%*mittel, nonp. och

mittel .............. „ 32 „

pärl .................. 37 „

diamant ............ „ 45 „

3. För dagligen utkommande aftontidning gar förhöjes priset med 3 öre pr 1,000 n. För dagliga morgontidningar med 8 öre.

4. Varje stycke mellanslag eller regiett beräknas för 2 n.

5. Främmande europeiska språk, latin och gammal svenska förhöjas pr 1,000 n:

skrivet manuskript .... med 4 öre tryckt „ ____ „ 2 „

6. För grekiska beräknas 15 öres förhöj* ning pr 1,000 n.

7. Hebreiska betalas enligt överenskom* melse.

8. För tabellsättning beräknas förhöjning av 50—150 %, så att tabeller med enkelt huvud och intill 4 sifferspalter betalas med 50 % förhöjning; tabeller med avdelningar i huvudet och intill 8 sifferspalter med 75 % förhöjning samt svårare tabellarbete ävensom mindre och tätare tabeller i texten med 100 %. I arbeten tillfälligtvis förekommande tabeller av svårare be* skaffenhet betalas med 150 % förhöj* ning. Förhöjning för tabellsättning beräknas endast för så stor del av kolumn som tabellen verkligen upp* tager. — För större tabellverk lämpas beräkningen efter överenskommelse.

*) Angående den slutliga lydelsen av punkterna 2 och 22, se nedan.

1309. Siffermarginaler räknas såsom genom* gående bredd. Text d:o enligt över* enskommelse.

10. Anmärkningar och noter beräknas efter den stilsort, varmed de sättas. Notlinjen räknas till noten.

11. Kolumntitlar, levande och döda, räk* nas för 2 rader. Insättes levande kolumntitlar i korrekturet, anses detta som korrigering och betalas enligt nedan för korrigering stadgat pris.

12. Spärrad sättning, upptagande tillsam* mans minst en halv sida av arket, betalas dubbelt.

13. Siffersättning jämte utföringar höjer priset efter beskaffenhet med 5, 10 à 15 öre pr 1,000 n.

14. Blandad sättning. Om 2, 3 och 4 eller 5 stilsorter användas, betalas 2, 3, 4 och 5 öres förhöjning pr 1,000 n. Mera blandad sättning enligt överenskommelse. För mindre ofta återkommande stilblandning räknas ej förhöjning.

15. Smalt format (3 konkordanser och därunder) ävensom spaltsättning, be* talas för korpus och cicero 5 öre; för diamant, pärl, nonpareille och petit 3 öres tillökning pr 1,000 n. Spalt* sättning överstigande 3 konkordanser räknas som genomgående bredd.

16. Matematisk sättning betalas med 100, 150 till 200 % förhöjning.

17. Musiknotsättning å sekunda kägel och av enkel beskaffenhet, såsom enstäm* miga sång* och koralnoter, beräknas efter petit %*fyrkant med 100 % för* höjning; för sådana av svårare beskaf* fenhet, såsom fyrstämmiga och instru*

9. Siffer= och textmarginaler betalas en* ligt överenskommelse.

10. Anmärkningar och noter beräknas efter den stilsort, varmed de sättas. Notlinjen räknas till texten. För noter i ett ark, ej uppgående till 15 rader, räknas ej förhöjning.

11. Kolumntitlar, levande räknas som 2 rader, döda som 1 rad; underslag som mellanslag.

12. Spärrad sättning, upptagande tillsam* mans minst en halv sida av arket, be* talas dubbelt.

13. Siff ersättning jämte tidsödande ut= föringar höjer priset efter beskaffen* het med 5 à 10 öre pr 1,000 n.

14. Blandad sättning. Om 3 eller flera stilsorter förekomma, betalas förhöj* ning enligt överenskommelse. För mindre ofta förekommande stilbiand* ning ävensom för rubriker räknas ej förhöjning.

15. Smalt format, ävensom spaltsättning under 3 konkordanser, betalas för korpus och cicero 5 öre, för diamant, pärl, nonp. och petit 3 öres tillökning pr 1,000 n. Spaltsättning uppgående till 3 konkordanser och däröver räk* nas som genomgående bredd.

16. Sättning av matematik åtnjuter för* höjning från 50—150 %, dock gäller denna förhöjning ej i arbetet förekom* mande text.

17. Musiknotsättning efter skrivet manu* skript å sekunda kägel och av enkel beskaffenhet, såsom enstämmiga sång* och koralnoter, beräknas efter korpus %*fyrkant med 100 % förhöjning; för texten tillfälligtvis förekommande mu*

131mentalnoter 150 % förhöjning. För notstil på dubbelcicero eller dubbel» mittel kägel beräknas efter korpus %* fyrkant med lika förhöjning. Siffer-notskrift i samma proportion efter den kägel, varmed den sättes.

18. S. k. Vortheil (fördel), såsom titlar, blankkolumner, träsnitt, utgångsko* lumner, versarbeten etc., betalas efter den stilsort, varmed arbetet sättes. För ofta återkommande träsnitt, inpassade i text, beräknas skälig ersättning.

19. För otydligt skrivet och i dåligt skick befintligt manuskript gottgöres sätta* ren.

20. Korrigering mot manuskript betalas med 40 öre pr timme. Såsom korri* gering anses rättandet av upp* och nedvända bokstäver.

21. Avläggning betalas med en fjärdedel av sättningen.

22. Söndags- och överarbete förhöjes med 50 %.

23. Arbetstiden bestämmes till 10 timmar pr dag från kl. 7—7 med Vi timmes uppehåll för frukost och Wi timmes uppehåll för middag kl. 1—Vi 3.

siksättning samt sådan av svårare be* skaffenhet, betalas ända till 150 % förhöjning. För notstil på dubbel* cicero eller dubbelmittel beräknas efter den kägel varmed den sättes med 50 à 100 % förhöjning.

Vid musiknotsättning efter tryckt manuskript beräknas förhöjningen med 25 % mindre än efter skrivet manu* skript.

18. S. k. Vortheil, såsom titlar, blank* kolumner, utgångskolumner, versarbe* ten etc., betalas efter den huvudstil varmed arbetet sättes. För mindre träsnitt, inpassade i text, betalas för* höjning efter överenskommelse; om däremot flera större träsnitt före* komma, göres därför avdrag efter överenskommelse.

19. Korrigering mot manuskript betalas efter överenskommelse. Såsom korri* gering räknas ock rättande av upp* och nedvända bokstäver, där dessa på tillsägelse använts.

20. Avläggning beräknas till en fjärdedel av sättningspriset.

21. Övertidsarbete, då sådant påfordras, betalas på arbetsdagar med 33% %, på söndagar med 50 % förhöjning.

22. Utöver den efter förestående tariff uppkomna arbetsförtjänst betalas så* som hyrespenningar vid varje kvartals slut 10 % av sammanräknade avlö* ningarnas belopp, dock med iaktta* gande av ordningsstadgans föreskrift i detta avseende.

23. Arbetstiden bestämmes till 11 timmar pr dag, från kl. 7 f. m. till 8 e. m., med Vi timmes uppehåll för frukost och Wi timmes (kl. 1 — Vi3) för mid* dag.

132En jämförelse mellan dessa båda parallellt ställda tarifförslag visar graden av boktryckerisocietetens "välvilja" och kan tjäna som illustration till de vackra orden i ovan citerade skrivelse.

Sättningspriset är som synes sänkt till 27 öre pr 1,000 n, förhöjningen för dagligen utkommande afton* och morgontidningar hade sänkts till respek* tive 3 och 8 öre, förhöjningen för främmande språk hade sänkts till respek* tive 4 och 2 öre och de föreslagna bestämmelserna för tabellsättning voro försämrade i hög grad. I övriga punkter, där Typografiska föreningen föreslagit fixa bestämmelser, hade boktryckerisocieteten strukit dessa och i stället insatt orden "efter överenskommelse". Arbetstiden satte boktryc* kerisocieteten till 11 timmar pr dag och övertidsarbetet skulle betalas med 33% procent på vardagar och på söndagar med 50 procent.

Den boktryckerisocietetens skrivelse åtföljande ordningsstadgan hade följande lydelse:

Ordningsstadga för boktryckerier.

Antagen av boktryckerisocieteten 12 juni 1872.

§ 1. Konstförvant och annan arbetare, som vid tryckeri erhåller anställning, åtnjuter avlöning efter den av boktryckerisocieteten till efterrättelse från den 1 juli 1872 antagna beräkningstariff och har därmed förbundit sig att ställa sig efterföljande ordningsstadga till efterrättelse.

§ 2. Konstförvant eller annan arbetare skall för att erhålla anställning förete bevis om ledighet från sin förra principal. Sådant bevis lämnas icke med mindre den avflyttande fullgjort alla sina skyldigheter till den, från vilken han flyttar. Hyrespenningar för löpande kvartal utbetalas icke till den, som i olaga tid avflyttar.

§ 3. Arbetare antages på viss eller oviss kondition. För den som arbetar på viss kon* dition skall uppsägning till avflyttning ske minst 3 månader före höst* eller vårmässa. Saknar den, som är på viss kondition antagen, arbete, erhålles i väntpenningar för varje hel dag hälften av medelveckoförtjänsten under de senaste sex månaderna, dock ej över rdr 1: 50 pr dag. Väntpenningar utbetalas icke till den, som under löpande halvåret upp* repade gånger förgått sig emot denna ordningsstadga. För den, som innehar oviss kon* dition, är uppsägningstiden två veckor, och saknar sådan arbete, erhåller han icke vänt* penningar, men har, om han under samma vecka saknat arbete tillsammans 3 dagar, rätt att, om han så önskar, genast avflytta.

Lärling, (minderårig), som varit minst sex månader anställd som sättare eller vid maskin* och handpress, anses stå på viss kondition.

Uppstår avbrott i arbetet till följd av oförutsedda omständigheter i avseende på ma* skineri eller dylikt, som gör det för principal omöjligt hålla tryckeriet i jämn gång, ersättes för väntning enligt överenskommelse.

§ 4. Arbetstiden är från kl. 7 f. m. till 8 e. m. med uppehåll för sättare: % timme till frukost, 1% timme till middag och för tryckare och övriga arbetare IV2 timme till middag.

133För tidningstryckerier gäller samma antal timmar, men med efter omständigheterna läms pad fördelning. Envar av personalen vid tryckeri är skyldig under hela den föreskrivna arbetstiden vara tillstädes. Frihet medgives för anmält laga förfall eller vid av principal eller faktor givet tillstånd att längre eller kortare tid vara från tryckeriet.

§ 5. Det åligger en var, som arbetar inom tryckeriet, att noga vårda den materiel, som han tager någon som helst befattning med. All skada, som i ett eller annat avseende, genom uraktlåtenhet av denna skyldighet uppstår, skall av den, som därtill varit vållande, ersättas. Som materiel anses även papper.

§ 6. Avlöning verkställes för varje vecka. Arbete, som ej blivit utfört (surkål), får ej

i avlöningsräkningen upptagas.

§ 7. Åstundar sättare gottgörelse för korrigering, skall hans taxering skriftligen meddelas vid avläms nandet av korrekturavdraget.

Avläggning bör efter forms uttryckning så fort ske kan verkställas. Har form efter uttryckningen stått otillbörligt länge, skall den, om så påfordras, utan ersättning på övertid avläggas.

§ 8. Vid tryckeri anställda gossar eller lärlingar få ej av personalen användas till budskickningar annorledes än som till tid och sätt av principal eller faktor bestämmes.

§ 9. Främmande få ej utan särskilt medgivande tillträde till boktryckerilokalerna.

§ 10. För övervakandet av att ordningsstadgans föreskrifter noggrant iakttagas och efterlevas utses inom varje tryckeri av principal och personal sams fällt en eller flera personer. Skulle för upprätthåls landet av föregående stadganden anses lämpligt uts fästa ansvar i något mindre penningbelopp, skall sådant oavkortat tillfalla boktryckerikonstförvanters nas sjuks och begravningskassa.

§ 11. Till avgörande av mellan principal och arbetare möjligen uppkommande tvister utses en kompromiss, därtill boktryckerisocieteten bland i Stockholm bosatta ledamöter utser två och Typografiska föreningen likaledes två, vilka fyra sedan tillsammans utse en. Denna kompromiss utses varje år vid höstmässan och fungerar för ett år.

Boktryckerisocietetens skrivelse och tarifförslag m. m. behandlades på Typografiska föreningens extra sammanträde den 25 juni 1872.

Sedan skrivelsen upplästs, vidtog debatten över tariffen och ordnings* stadgan. (Båda hade i tryckta exemplar under de närmaste föregående dagarna utdelats på tryckerierna.)

Förste talare var J. V. Nilsson, som ansåg det vara under föreningens värdighet att antaga denna tariff, varför han föreslog att densamma skulle förkastas. Rosander och

134

ANTON LIWIJN. Förbundets första ombudsman.P. G. Pettersson förfäktade i skriftliga anföranden samma uppfattning. Ståhl ville god» känna tariffen men förkasta ordningsstadgan. — Ordföranden anhöll att få fästa upp» märksamheten på, att man ej borde besluta sig för att förkasta tariffen, utan i stället för» klara att man ej kunde antaga densamma. — S. A. Olsén ansåg att man borde antaga tariffen tillsvidare, i avvaktan på något bättre. — C. J. Lindberg meddelde, att ifall denna tariff antoges, skulle nästan alla tidningssättarna förlora därpå; instämde med ordföranden. — Graf tyckte det vara smärtsamt att boktryckarna ej vilja betala mera; på tryckeriet där han arbetade skulle enligt den nya tariffen flera arbeten komma att nedsättas, men han ansåg dock, att man ej borde tvärt avslå boktryckerisocietetens erbjudande, utan förklara att man för närvarande ej kan antaga detsamma. — J. V. Nilsson påpekade att boktryckarna ville betala för korrigering efter överenskommelse, vilket han ansåg vara liktydigt med godtycke. — Olsén för» klarade att han vid sitt förra yttrande ej tagit tid» ningstryckerierna i betraktande och erkände att man på ett par tryckerier måhända komme att förlora på den nya tariffen. Förordade en i humana ordalag avfattad skrivelse till boktryckerisocieteten. C. F. Andersson upplyste, att boktryckarna kallat de av föreningen utsedda kommitterade till överläggning, varvid kommittén föreslagit att borttaga de av bok» tryckarna föreslagna 10 procenten och i stället be» räkna efter 30 öre pr 1,000 n. Talaren trodde, att de 10 procenten kunde enligt ordningsstadgan lätt borttagas och då skulle man få mindre än för när» varande om man antoge förslaget med ordnings» stadgan.

Sedan diskussionen härom var slutad beslöts på av ordföranden framställd proposition att den av boktryckerisocieteten beviljade förhöjningen var allt» för obetydlig för att av föreningen kunna antagas. Detta skulle meddelas boktryckerisocieteten.

Men beträffande vilka åtgärder, som vidare skulle vidtagas, tycktes icke någon enighet kunna komma till stånd, emedan representanterna för flera tryckerier ansågo att societetens tariff dock innebure någon förhöjning och att man därför borde antaga det lilla som bjöds. I övrigt erbjöd diskussionen ett fullständigt kaos. En del talare ville att man skulle ställa sig avvaktande, medan andra ansågo att det borde överlämnas åt de olika personalerna att själva träffa överenskommelse för de olika tryc» kerieraa. — Sammanträdet upplöstes utan att något beslut fattades i denna punkt.

Vissa personaler tycktes ha tagit fingervisningarna att göra upp separat ad notam, ty på sam» manträdet den 7 juli upplystes att boktryckerisocietetens tariff tillämpades på Bonniers, Nor» mans och Holmberg &. C:os tryckerier, på det sistnämnda stället dock under löfte attbetal» ningen skulle komma att utgå med 28 öre pr 1,000 n, om detta komme att betalas på något annat ställe. — En av föreningsmedlemmarna, J. P. Helander, beklagade att inte större enig» het fanns och uttalade, att bättre villkor säkerligen kunnat erhållas, om alla varit eniga.

OTTO LINDSTRÖM. Förbundsstyrelsemedlem m. m.

135Den 14 augusti behandlades frågan ånyo och då beslöt Typografiska föreningen, på yrkande dels av tariffkommitterade och dels av C. G. Flodman, att en ny skrivelse angå* ende tariffen skulle till boktryckerisocieteten inlämnas. I skrivelsen hemställdes att några av föreningens delegerade skulle i samråd med boktryckerisocieteten söka överenskomma om de ändringar i tariffen, som möjligen kunde göras.

I skrivelsen framhölls såsom ett behjärtansvärt skäl för förhöjning, bl. a., att en flitig sättare med det gällande beräkningspriset kunde förtjäna allenast på sin höjd 16 riksdaler i veckan eller 832 riksdaler om året, vilket vore synnerligen torftigt, då han måste betala:

för mat (2 personer à 5 rdr) 10 rdr i veckan ........................ 520 rdr om året

„ boning ................................................................................................................150 „ „ „

„ ved ....................................................................................................................50 „ „ „

„ lyshållning ........................................................................................................15 „ „ „

till kontribution ....................................................................................................16 „ „ „

„ sjukkassor ............................................................21 „ ,, ,,

Summa 772 rdr om året

Boktryckerisocieteten behandlade på extra sammanträde den 5 oktober den nya från Typografiska föreningen inkomna skrivelsen och beslöt att å densamma avgiva följande svar, vilket behandlades på Typografiska för* eningens extra sammanträde den 28 november:

"Utan att anse sig böra framställa de erinringar, vartill större delen av den utav föreningen begagnade motiveringen för ärendets framställning kan giva anledning, och med hänvisande till societetens skrivelse den 12 sistlidne juni, får societeten livligt beklaga, att Typografiska föreningen funnit skäl att på sätt som skett upptaga societetens åtgöran* den i denna viktiga fråga, vilken societeten önskat och även sökt att få löst på ett, så vitt möjligt, för båda parterna fullt tillfredsställande sätt. Societeten anser sig tillika böra uttala sin ledsnad däröver, att föreningen icke, såvitt av skrivelsen framgår, synes hava fattat de svårigheter i flera avseenden den förhöjda avlöningen medför för boktryckeri* ägarna, dels genom det allmänna anspråket på ytterst billigt tryck, dels därigenom att flera arbeten, avsedda att utföras under en längre tid, därom kontrakter eller överenskom* melser äro avslutade med prisbestämmelser efter den under de senare åren gällande avs löningen, komme att utföras med långt större kostnader för boktryckeriägarna än beräknat varit. Slutligen kan societeten icke undgå att här uttala sitt beklagande jämväl i det avseende, att föreningen icke vid detta tillfälle uttalat sitt ogillande av åtskilliga föreningens medlemmars åtgöranden i frågan, i det de, ehuru flertalet bland boktryckeriarbetarna — enligt vad societeten med säkerhet känner — önskat att komma i åtnjutande av den med 14 à 15 procent förhöjda avlöningen, övertalat pluraliteten att icke antaga de bättre villkor, societeten genom den nya sättaretariffen sökt bereda dem — ett handlingssätt som socie* teten anser föga överensstämma med den uppfattning av hithörande ämnen, vilken hittills ådagalagts då Typografiska föreningen samfällt uttalat sig.

Emellertid finner societeten den utredning, som i föreningens nu senast inkomna skri* velse meddelas om veckolönens fördelning på de olika utgiftsposterna, vara särdeles beaks tansvärd, även om societeten anser att, vid beräkningens uppgörande, en sättares medel*

136förtjänst i veckan bort antagas till 17 à 18 rdr, enär, med beräkning av tio timmars arbets» tid pr dag och utgående från den allmänt antagna grunden: 1,000 n i timmen (vilket à 29,7 öre för 1,000 n gör 2 rdr 97 öre om dagen) en sättares medelinkomst bör uppskattas till 17 rdr 82 öre i veckan. Med anledning därav och då, sedan denna fråga av socie» teten senast behandlades, såväl hyresomkostnader som priser å livsförnödenheter varit i ständigt stigande, har societeten, med särskild hänsyn därtill, att societeten uttalat sig för den princip, att beräkningen bör därpå grundas, att en sättare skall kunna på slät sätt» ning (som utgör den ojämförligt större delen av all sats) hava en god och tillräcklig för» tjänst, samt att alla vid sättning förekommande extra svårigheter böra ersättas endast efter den längre tid, i jämförelse med slät sats, som därför åtgår, har societeten ansett sig böra, med bibehållande i övrigt av den under den 12 sistlidne juni utfärdade Beräkningstariff för boktryckerier, tills vidare medgiva följande ändringar däri, eller att tariffens 2:a och 22:a mom. erhålla följande förändrade lydelse: 2. Svensk slät sats betalas för sättning och avläggning pr 1,000 n:

petit, borgis, korpus och cicero ........................................................................med 30 öre

halvmittel, nonpareille och mittel .................................. „ 35 „

pärl ............................................................ „ 40 „

diamant ........................................................ „ 45 „

22. Utöver den efter förestående tariff uppkomna arbetsförtjänst betalas såsom hyres= penningar vid varje kvartals slut 5 % av sammanräknade avlöningarnas belopp, dock med iakttagande av ordningsstadgans föreskrift i detta avseende.

Societeten anser sig vidare böra överlåta åt hrr boktryckeriägare att med personalen överenskomma om, huru stor del av avlöningen, som, utom de nu tillagda 5 procenten, skall utgå för varje vecka och vid kvartalets slut, men håller dock före att det oemot» sägligen är i full överensstämmelse med boktryckeripersonalens välförstådda intresse, att en så stor del som möjligt utgår först vid kvartalsskiftet.

Då boktryckerisocieteten sålunda för sin del nu beslutat göra ytterligare eftergift till förmån för boktryckeriarbetarna, förväntar societeten, att Typografiska föreningen skall däri finna anledning att söka genom ändamålsenliga anordningar befordra de ökade in» komsternas tillgodogörande på ett ej mindre för stunden än framtiden välsignelsebringande sätt. Sålunda grundlägges arbetarnas sanna oberoende och därigenom befordras och stadfästas bäst det för nyttig och behaglig samverkan oundgängligen erforderliga goda och förtroendefulla förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare."

Sedan skrivelsen upplästs, föreslog skattmästaren Flodman, att ett svar skulle avsändas till boktryckerisocieteten, varefter det tillkom föreningens ledamöter att tillse att de fingo den av societeten utlovade betalningen. — Helander uttalade sin förvåning över, att flera boktryckare ännu betala 27 öre pr 1,000 n och 10 procent samt över det ogillande som societeten uttalat över ett par av föreningens medlemmar, som arbetat för förhöjningen av ar» betslönen, vilket ogillande borde återfalla på de societetens medlemmar, som sökt motverka förhöjningen i arbetslönen. — S. A. Olsén uttalade sin för*

137våning över, att hans principal, Isaac Marcus, sökt att få sin personal att antaga en beräkning av 27 öre och 10 procent, då han nu erfor att han satt sitt namn under societetens skrivelse, som tillkännager att denna beslutat att tills vidare betala 30 öre pr 1,000 n och 5 procent. — Ordföranden upp* lyste att Marcus och Hæggström blivit utsedda att justera societetens proto* koll och att därför deras namn stode under skrivelsen. — Lindahl ansåg, att då nu societeten i det närmaste gått föreningens önskningar till mötes, vore intet vidare att göra än att låta saken bero och överlåta åt personalerna att se till att boktryckarna betalade enligt den antagna överenskommelsen. —-Därpå bordlades skrivelsen till januarimötet.

Vid januarisammanträdet 1873 togs boktryckerisocietetens skrivelse åter till behandling. Det upplystes å detta sammanträde, att de största trycke* rierna, Norstedts, Bonniers, Holmberg &. C:os, Normans, Haeggströms, Aftonbladets m. fi. börjat tillämpa tariffen. Under diskussionen framkom förslag om att en tacksamhetsskrivelse skulle sändas till boktryckerisocie* teten. Det var efter många om och men och med föga entusiasm som denna skrivelse beslöts. Graf karakteriserade stämningen bäst, då han yttrade, att han ej ville motsätta sig en dylik skrivelses avsändande — "men det är san* nerligen icke mycket att tacka för".

Tack vare ordförandens personliga ingripande antogo även de övriga tryc* kerierna den nya tariffen. Längst dröjde Isaac Marcus. Det var först långt efter det tariffen börjat tillämpas vid de övriga tryckerierna som det i för* eningen kunde meddelas, att även Isaac Marcus bekvämat sig att betala efter 30*öresberäkningen.

138De svenska typografernas kamp för bättre levnadsvillkor.

II. Från 1872 års tariff till 1909 års storstrejk.

Sa SMÅNINGOM INFÖRDES 1872 års tariff även på de mindre tryckerierna, varvid de synnerligen goda konjunks turerna under mitten av 1870*talet kraftigt bidrogo, då det helt enkelt icke var möjligt för någon boktryckare att erhålla typografisk arbetskraft för lägre pris. Mot slutet av 1870*talet blevo konjunkturerna åter dåliga, och då var det nog en och annan boktryckare som sökte tumma på tariffbestäms melserna. Men i det stora hela följdes dock 1872 års tariff.

Attack mot nsberäkningen.

Bland de frågor, som diskuterades på första svenska typografmötet (den 5, 6 och 7 juli 1883) var även följande: "Anses vårt nuvarande beräknings» system motsvara rättvisans fordringar och arbetets verkliga värde? Om icke, på vilka grunder bör en tidsenligare tariff söka upprättas?"

Frågorna hade i förväg varit utsända till typograferna på olika ställen i landsorten och av dessa hade typografer i Jönköping svarat nej på första delen av frågan och beträffande andra delen ansågs antagandet av alfabets beräkningen innebära den rättvisaste lösningen. Samma slutsats hade såväl typografer i Nyköping som en kollega H. Sahlin i Söderhamn kommit till.

Missnöjet med nsberäkningen, som 1856 införts av boktryckerisocieteten i stället för den dittills använda fyrkantsberäkningen, hade sina lätt förs klarliga orsaker. När reformen infördes, åsyftades med densamma att råda bot på det missförhållandet, att enligt fyrkantsberäkningen en fin stilsort betalades lika med en grov stilsort på samma kägel. Då antogs bokstaven n, som ansågs beträffande tjockleken vara alfabetets medelbokstav som beräkningsnorm och man beräknade efter 1,000 n, i stället för efter 500 eller 1,000 fyrkanter. Det torde emellertid inte ha dröjt länge innan bokstaven

139n upphörde att vara en s. k. medelbokstav. De tyska boktryckarna upp* täckte snart att man genom att låta gjuta n tjockare än t. ex. u kunde till* skansa sig åtskilligt på typografernas bekostnad och de stilgjuterier, som följde boktryckarnas order om tjockare n kunde därför glädja sig åt god avsättning. Under åtskilliga år gick knepet för sig, men typograferna i Tyskland upptäckte snart detsamma och där uppstod en stark rörelse, som trots de tyska boktryckarnas hårdnackade motstånd, framtvingade n*beräk* ningens avskaffande och införandet av alfabetberäkningen.

De tyska boktryckarnas exempel följdes naturligtvis av de svenska och det var ju inte heller så underligt då största delen av stilmaterielen även på den tiden kom från Tyskland. Av samtida vittnesbörd att döma, tycktes det ha gått en rundlig tid, innan de svenska typograferna fingo upp ögonen för det systematiska bedrägeri de voro utsatta för genom att bokstaven n i så gott som alla stilsorter göts tjockare än den borde vara.

I "Nordisk Typograftidning" för den 1 april 1883 har en författare underkastat frå* gån en mycket noggrann prövning och han kom till det resultat, att beräkningssättarna genom n*beräkningen tillfogades avsevärda förluster. Han underkastade åtskilliga stil* sorter en genomgående undersökning. På en textrad om 6 konkordansers bredd in* rymdes av grov korpus 54 n, 58 halvfyr* kanter, 58 alfabetbokstäver och 61 bokstäver genomsnittstext, av fin korpus 59 n, 58 halvfyrkanter, 66 alfabetbokstäver och 69 bokstäver genom* snittstext, av grov petit 65 n, 72 halvfyrkanter, 72 alfabetbokstäver och 80 bokstäver genomsnittstext, av fin petit 71 n, 72 halvfyrkanter, 78 alfabet* bokstäver och 88 bokstäver genomsnittstext. Det framgår härav, att n genomgående var betydligt tjockare än halvfyrkanten. Författaren hade i konsekvens härmed räknat ut priset pr 10,000 n i de prövade stilsorterna och jämfört detta med priset å det antal rader, som samma stilsort utgjorde på 10,000 n, men beräknat efter halvfyrkant och alfabet. Denna uträkning visade: för grov korpus 185 rader, som betingade ett pris av kr. 3: — efter

J. B. LANTTÖ. Förbundsstyrelsemedlem m. m.

140n*beräkning, efter halvfyrkantsberäkning kr. 3: 21 och efter alfabet kr. 3: 21; för fin korpus, 170 rader, kr. 3:— efter n*beräkning, efter halvfyrkant kr. 2:97 och efter alfabet kr. 3:37; för grov petit, 154 rader, kr. 3:— efter n*beräkningen, kr. 3: 33 efter halvfyrkant och 3: 33 efter alfabet; för fin petit, 141 rader, kr. 3: — efter n*beräkning, kr. 3: 06 efter halvfyrkant och kr. 3: 30 efter alfabet. Detta för antikva; för fraktur ställde sig saken ännu oför* delaktigare för beräkningssättaren. — Av denna utredning framgår, att beräkningssättarna på grund av de konstbesynnerliga manipulationerna med n på de flesta stilsorterna förlorat be* tydligt genom övergången från halvfyr* kants* till n*beräkning. — Då detta förhål* lande påpekades för de svenska boktryc* karna, förnekade emellertid dessa med stor energi, att från deras sida något medvetet bedrägeri förelåg.

I den på första typografmötet förda diskussionen utdömde samtliga talare n* beräkningen och förordade i stället alfabets* beräkningen. Den antagna resolutionen i denna fråga hade följande lydelse:

"Såsom skäl för förändring av det nuvarande beräkningssättet anföres:

att bokstaven n, såsom beräkningsbokstav, befinnes vara betydligt grövre i jämförelse med övriga bok» stäver i alfabetet, vilken skillnad först icke varit så märkbar;

att halvfyrkantberäkningen icke Keller är överens* stämmande med arbetets verkliga värde, ty därige* nom uppkommer lika pris för sättning av såväl finare som grövre stilsorter.

På grund härav uttalar mötet såsom sin enhälliga åsikt, att alfabetberäkningen, såsom grund för en tidsenligare tariff, varjämte uttalas behövligheten av att priset för sättning efter alfabetberäkning å de olika tryckerierna i Sverge ställes till minst lika belopp med vad förhållandet nu är vid betalning efter n*beräkning."

1883 års tarifförslag och dess öde.

Första svenska typografmötet överlämnade tariffrågan till Typografiska föreningen i Stockholm för vidare befordran. Vid sitt sammanträde den 3 november 1883 beslöt Typografiska föreningen på förslag av P. V. Hellgren

LINKOLN BLOM. Förbundsstyrelsemedlem m. m.

141att tillsätta en kommitté med uppdrag att uppgöra ett tidsenligt förslag för såväl text* som tabellsättning. Kommittén beslöts skola bestå av sju personer och till kommittéledamöter utsågos: W. Villnow, J. E. Graf, J. L. Dermenstoff, V. T. Berg, S. A. Linge, A. C. Lindberg och C. J. Hylander. Dessutom beslöts, likaledes på förslag av P. V. Hellgren, att styrelsen skulle om denna kommitté underrätta boktryckerisocieteten samt ingå till den* samma med anhållan, att den ville utse ombud bland boktryckarna, för att med kommittén samarbeta; dock skulle ett nekande svar från societetens sida ej utgöra hinder för kommittén att ensam uppgöra förslag till tariffen.

Det av dessa sju kommitterade utarbetade förslaget hänsköts till en granskningskommitté, bestående av O. L. Svanbäck, A. Th. Marin, K. B. Boström, J. E. Graf, Alexis Löfgren och C. Fr. Malmgren, varefter det slutliga förslaget ytterligare granskades av föreningen och därefter över* sändes till boktryckerisocieteten.

Då detta förslag utgör själva grundstommen till alla efterföljande tariffer i Sverge, anföra vi detsamma här nedan in extenso:

Förslag till beräkningstariff för sättning.

Om sättning i allmänhet.

1. Beräkning för sättning sker pr sida efter lilla alfabetet av den stilsort varmed arbetet sättes enligt följande regel:

abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäöabcdefghijklmnopqrstuvxyzåäöabcdefghijklmnopqrstuvx Finnes ej fullt plats i raden för fortlöpande bokstav, insättes ett av stilens smalare tecken som då beräknas för en bokstav.

Påbörjat hundratal bokstäver räknas för fullt hundra.

2. Sättningspriset för svensk slät sättning pr 1,000 bokstäver:

petit borgis och korpus ................................................ 30 öre

cicero ................................................................ 32 „

halvmittel, nonpareille och mittel ...................................... 35 „

pärl och tertia ........................................................ 45 „

För kägel under» eller överstigande förenämnda stilsorter beräknas skälig förhöjning.

3. Främmande språk, såsom germanska och romanska, jämte gammalsvenska förhöjas med 20 % för tryckt och därutöver 10 % för skrivet manuskript.

Grekiska språket betalas med 75 % förhöjning vid tryckt och 100 % vid skrivet manuskript.

Språk med accenter eller med för vissa arbeten särskilt gjutna typer så väl som hebreiska, orientaliska och slaviska betalas efter överenskommelse.

4. Tabellsättning, med eller utan linjer, beräknas efter de siffror varmed tabellen sättes och betalas i regel med 100 %.

Lättsatta tabeller med enkla huvuden och intill 4 sifferspalter betalas med 75 %. — Vidlyftigare tabeller, dock ej av svårare beskaffenhet, betalas med 100 % —

142Svårare tabeller t. ex. med invecklade huvuden, sammanträngda spalter, tecken, bråk* siffror, klämmer, avskärningar ävensom sådana, vartill sättaren själv måste skära erforderliga linjer, betalas med 150 à 200 % och därutöver i förhållande till det på dem nedlagda arbetet.

Tabeller med kvartpetits mellanslag höja priset med 20 %. Tabeller med petits eller högre mellanslag minska priset med 20 %.

Tabellhuvuden, som utan ändring genomgående begagnas i större arbeten, minska priset med det utrymme desamma upptaga.

5. Matematisk sättning beräknas i regel sålunda: enkla formler med exponent eller index 100 % — enkla formler med exponent och index 150 % — formler med parenteser eller klämmer, som omfatta tvenne rader, 200 % — formler med rottecken eller paren* teser, som omfatta 2 à 4 rader, 250 % — formler med integraltecken, som omfatta 3 à 5 rader, 300 %. — Formler av svårare beskaffenhet höja priset efter det tidsarbete som därtill erfordras.

Är mer än en sextondel av arket slät sättning, beräknas denna för sig och mate* matiken för sig.

6. Musiknotsättning å sekunda kägel och av enklare beskaffenhet, såsom enstämmiga sång* och koralnoter, beräknas efter petit halvfyrkant med 100 % — för 4*stämmiga och ackompagnementsnoter 150 %. För svårare musik ävensom för noter, där mer än en rad text är underlagd eller sättningen är mycket sammanträngd, träffas särskilt avtal. Dock gäller härför som regel 150 % förhöjning. För i text tillfälligtvis före* kommande musiksättning betalas 200 %.

För notstil på dubbelcicero eller dubbelmittel beräknas efter korpus halvfyrkant med lika förhöjning som för sekunda kägel.

Siffernotskrift betalas efter den kägel varmed den sättes med 75 à 100 % förhöjning.

För musiknotsättning efter tryckt manuskript som ej föranleder ny uträkning minskas beräkningen med 25 %.

7. Poesi. Beräkningen härför lika som för prosa.

8. Utföringar betalas sålunda: 1 siffertal och 1 à 3 citattecken med 25 %, 2 siffertal och 3 à 5 citattecken med 50 %, 3 à 4 siffertal jämte citattecken med 75 %.

9. Blandad sättning. Såsom blandad sättning anses då tillsammans med textstilen kursiv eller annan stilsort mera allmänt användes. Enkel eller med en stilsort blandad sättning höjer priset med 10 % och för varje ny tillkommande stilsort med ytter* ligare 5 %.

10. Abreviations=, kapitäU och siffersättning höja priset efter beskaffenhet med 25, 50 à 75 %. Ren siffersättning beräknas med 100 % förhöjning.

11. Spaltsättning beräknas såsom genomgående bredd med särskilt fäst avseende å vad som är stadgat för smalt format.

12. Spärrad sättning i enskilda ord eller fortlöpande, betalas med 150 %.

13. Kolumntitlar. Levande kolumntitlar räknas för två rader, död kolumntitel för en rad, linje vid kolumntitel för en rad. Underslag räknas även för en rad.

Insättes levande kolumntitlar i korrekturet, anses detta såsom korrigering och betalas efter för korrigering stadgat pris.

14. Mellanslag. Varje stycke mellanslag räknas för två bokstäver. Mellanslag under kvartpetit räknas för tre bokstäver.

14315. Anmärkningar och noter beräknas efter den stilsort varmed de sättas. Notlinjen räknas till noten.

16. Smalt format höjer sättningspriset med:

50 % om endast 10—20 bokstäver gå in på rad, 25 „ „ „ 21-30 „ „ „ „ „ 10 „ „ „ 31-40 „ „ „ „ „

17. Marginaler. Siffermarginaler räknas som genomgående text. Textmarginaler betalas med 10 öre pr styck då de ej överstiga fem rader. Var sjätte rad beräknas börja ny marginal.

18. Ombrytning av sättning till annat format beräknas till hälften av sättningspriset.

19. Överoch underslagna rader. Då olika käglar förekomma i samma rad, då uppflytt» ning av ord till föregående eller då nedflyttning av ord till efterföljande rad före» kommer, skall sättaren därför erhålla gottgörelse.

20. För titeU, blank*, nedslags« och utgångskolumner så väl som för stockar får ej avdrag göras, och skola desamma ej fråntagas sättaren av arbetet, såvida ej ett flertal blank» kolumner eller större stockar förekomma, i vilket fall betalningen för desamma sker efter överenskommelse.

21. Manuskript. Otydligt skrivet, genom korrigering försvårat eller på annat sätt i dåligt skick befintligt manuskript höjer sättningspriset efter beskaffenhet.

22. Spånskap. Då 3 à 4 sättare "spåna" på samma arbete, höjes priset med 10 %. För varje därutöver tillkommande sättare höjes med ytterligare 5 %.

23. Format. Då flera format än till ett ark erfordras för samma arbete, äga sättare att för varje nytt sådant beräkna ersättning med 50 öre för kvart, 75 öre för oktav, 1 krona för duodes etc.

24. Avläggning av slät sättning beräknas till fjärdedelen av sättningspriset. För samman» hängande eller på annat sätt försvårad avläggning gottgöres sättaren särskilt.

Då avläggningsform eller del därav av någon annan övertages för att med eller utan förändring begagnas till tryckning, är den ursprungliga sättaren fritagen från avläggning.

25. Korrigering. Sedan sättaren korrigerat de av honom orsakade, i första korrekturet anmärkta fel, äger han för vidare korrigering att beräkna ersättning med 50 öre pr timma. Såsom korrigering anses rättandet av upp» och nedvända eller skadade bok» stäver, den mer än två gånger verkställda utskjutningen i korrekturpress, omskjutning av redan slutad form samt reviderark försvårade genom verkställda ändringar, utnötta stilar eller dylikt.

26. För osystematisk materiel, för hopsökande av materiel, för sättning med mindre än vanlig utslutning, för mindre stockars inpassning i text etc, skall sättaren erhålla sär» skild gottgörelse, grundad på den tidsförlust som därigenom förorsakats.

Tidningssättning.

27. Text. För dagligen utkommande aftontidningar förhöjes beräkningen med 20 % och för dagliga morgontidningar med 30 % utöver tariffens pris.

28. Annonser skola beräknas efter det utrymme de upptaga och efter tidningens annons» stil. Svårare och konstsatta annonser betalas extra. Då ändring i stående annons förekommer, äger sättaren fullt beräkna densamma.

14429. Stockar (klichéer) beräknas efter det utrymme de upptaga.

30. För genom korrigering eller ombrytning indragen rad äger sättaren att i stället tills godoräkna sig två rader.

31. I övrigt tillämpas de i förestående tariff hänförliga bestämmelser. De kunna likväl med hänsyn till tidningssättning förändras genom särskilda överenskommelser.

Allmänna bestämmelser.

32. Arbetstiden är 10 timmar pr dag, räknad från kl. 8 f. m. till 8 e. m., med uppehåll 2 timmar för frukost och middag.

33. Väntpenningar. Liksom det är varje sättares plikt att punktligt och noggrant fulls göra sina skyldigheter, likaså vare det hans rätt att fordra full sysselsättning samt skälig ersättning vid otillräckligt arbete, varför han vid sådana tillfällen erhåller sås som gottgörelse pr väntedag medelförtjänsten pr dag under senaste kvartal.

34. Övertidsarbete — då sådant erfordras — förhöjer beräkningen på arbetsdagar från kl. 8 till 10 e. m. samt på helgdagar med 50 %. Nattarbete räknas från kl. 10 e. m. och förhöjes med 100 %.

35. Hyrespenningar. Utöver den efter förestående tariff uppkomna arbetsförtjänst uts betalas såsom hyresersättning vid varje kvartals slut 10 % av sammanräknade avs löningarnas belopp. Om sättare efter i nästa punkt bestämd uppsägningstid avflyttar under kvartalet, äge han rätt uppbära hyrespenningar.

36. Konditions uppsägning. Den ömsesidiga uppsägningstiden är fjorton dagar, så framt ej annan överenskommelse skriftligen träffats mellan arbetsgivare och arbetstagare.

37. Tariffens förändring. Denna tariff, vilken gemensamt av vederbörande boktryckeris

ägare och beräkningssättare antogs den — ---, träder i gällande kraft den — — —

1884 samt är vart femte år underkastad revision, vartill Typografiska föreningen i Stockholm å sättarnas vägnar utser 7 kommitterade.

Det dröjde ett helt år efter första svenska typografmötet innan boktryc* kerisocieteten kunde avgiva något svar. I skrivelse daterad den 26 mars 1884 hade Typografiska föreningen avlämnat det av kommitterade utarbe* tade förslaget och boktryckerisocieteten hade tillsatt en kommitté, bestående av Ivar Hæggström, K. L. Beckman, C. E. Gernandt, G. B. A. Holm, An* ders Hökerberg och societetens sekreterare A. J. Bruzelius för att avgiva utlåtande över Typografiska föreningens förslag. Dessa voro den 6 oktober 1884 färdiga med sitt utlåtande, vilket societeten enhälligt beslöt att antaga som sitt. Den 8 oktober s. å. anlände därför till Typografiska föreningen följande svar på dess anhållan om underhandlingar för åstadkommande av en ny tariff:

"Till Typografiska föreningens styrelse.

Med skrivelse den 26 sistlidna mars har Typografiska föreningens styrelse enligt upps drag av Stockholms typografer till boktryckerisocieteten överlämnat förslag till ny tariff

10

145för sättning under anhållan att societeten ville taga densamma under övervägande och därefter avgiva svar till föreningens styrelse.

Boktryckerisocieteten, som för handläggning av detta ärende bland sina ledamöter utsett en kommitté, får sedan kommittén nu fullgjort sitt uppdrag i överensstämmelse med kom» mitténs utlåtande till svar meddela:

att boktryckerisocieteten för sin del icke har något att erinra mot antagandet i stället för nsberäkningen av alfabetberäkningen såsom varande både rättvis och praktisk;

men att societeten under nuvarande förhållanden, då boktryckarens ersättning för tryckalster är särdeles låg, icke kan medgiva någon förhöjning i beräkningen utöver den

i 1872 års tariff bestämda, vadan alltså alfabetberäks ningen, om den skall kunna antagas, bör ställas proportionerlig till nsberäkningen efter nämnda års tariff.

Som boktryckerisocieteten sålunda principiellt icke ansett sig kunna bevilja någon förhöjning, ligger det i sakens natur att societeten icke heller kunnat fästa något avseende vid de i den föreslagna tariffen frams ställda fordringar i särskilda fall.

Slutligen kan boktryckerisocieteten ej underlåta att uttala, det de i tariffen framställda anspråk äro så överdrivet högt ställda, att societeten ansett dem icke ens kunna komma under prövning, helst som — under förutsättning av deras tillämpning — de rent av skulle omöjliggöra avgivandet från arbets* givarens sida av ett hållbart kostnadsförslag."

Skrivelsen var på boktryckerisocietetens vägnar undertecknad av Ivar Hæggström och A. J. Bruzelius.

Boktryckerisocietetens svarsskrivelse bes handlades på ett extra möte med Stocks holms typografer den 8 november 1884. Detta sammanträde, från vilket protokoll saknas, refereras i Nordisk Typos graftidnings novembernummer sålunda:

"Stockholms typografer voro lördagen den 8 november kallade till allmänt sammans träde för att erhålla del av de svar boktryckerisocieteten avgivit till Typografiska förenins gens styrelse dels å första typografmötets resolutioner, dels å särskilt framställt förslag till ny beräkningsgrund för sättning och därav följande tariff.

Under diskussionen, som huvudsakligen rörde sig om svaret å förslaget till ny beräk* ningsgrund för sättning, lämnade ett par talare den upplysning, att tvenne boktryckare yttrat, att om alfabetberäkningen skulle införas, betalningen komme att utgå med 27 öre pr 1,000 bokstäver i stället för 30 öre pr 1,000 n.

G. D. DIDRIKSSON. Förbundsstyrelseledamot. Ombudsman.

146Som det emellertid visade sig, att betalningen för sättning efter denna betalningsgrund skulle leda därhän, att medan å några boktryckerier en förlust skulle uppstå av 1 à 2 typer pr 100, skulle å ett par andra boktryckerier vinsten variera emellan % till IVi typer pr 100, avslogs nästan enhälligt boktryckerisocietetens anbud om införande av alfabet» beräkningen efter denna betalningsgrund. Beslutet fattades med alla avgivna röster utom en, som yrkade att en ny skrivelse skulle till societeten avlåtas med begäran att 28 öre pr 1,000 bokstäver måtte beviljas.

Boktryckerisocietetens svar å typografmötets resolutioner ansågos av de församlade ej för närvarande föranleda till någon åtgärd. Dock uttalades både klander och beklaganden däröver att boktryckarna visat så litet tillmötesgå» ende mot arbetarnas billiga anspråk och mot typo» grafmötets resolutioner i allmänhet, detta isynnerhet som ju många av de senare — rätt behandlade — även haft till mål att befordra boktryckarnas egna intressen."

Tariffrågan dyker upp ånyo.

Nu dröjde det ända till andra typograf* mötet 1886, innan tariffrågan åter kom på tapeten. Detta möte tillsatte nämligen den 10 juli 1886 en kommitté, som fick i upp* drag "att verkställa en klassifikation av de olika sättningsarbetena på grundvalen av 30 öre för 1,000 bokstäver".

Kommittén, som valdes med acklamation, bestod av A. T. Marin, C. Lindqvist, Gottfr. Landberg, G. Thorgnü och C. A. Andersén med C. E. Carlsson, J. L. Der* menstoff, A. Rutensköld, P. V. Hellgren, A. Sundelius, P. J. A. Asplund och G. Ohlsson som suppleanter. Kom* mittén erhöll rätt att vid behov själv komplettera sig.

Först på vårsidan 1887 höll kommittén ett konstituerande sammanträde, varvid ordinarie ledamoten Landberg och suppleanten Carlsson avsade sig. Då kommittén emellertid icke lät sig ytterligare avhöra efterlyste styrelsen i det den 1 januari 1887 ikraftträdda Svenska typografförbundet i "Svensk Typograf*Tidning" för den 1 juni 1888 resultatet av kommitténs arbete. I oktober samma år avlämnade kommittén sitt förslag, som var undertecknat av Gösta Torgnü, Carl Lindqvist, Wilh. Villnow, A. W. Holmberg, C. G. Carlstedt, Joh. Jansson, Julius Nilsson och Axel Sundelius.

147

KNUT HANSSON. Förbundsstyrelseledamot m. m.Förslaget var så gott som ordagrant detsamma som avgivits av 1884 års kommitté. Man hade endast vidtagit obetydliga redaktionsändringar här och där, men huvudpunkterna hade precis samma lydelse. Med 15 februari* numret av Svensk Typograf*Tidning 1889 utsände förbundsstyrelsen för* slaget i fråga till samtliga förbundets medlemmar, med begäran att det* samma måtte diskuteras i respektive avdelningar och att eventuella ändrin* gar eller tillägg måtte insändas till styrelsen före april månads utgång.

Anmärkningar och ändringsförslag inkommo från Gävle, Göteborgs, Häl* singborgs, Härnösands, Jönköpings, Malmö, Stockholms, Sundsvalls och Östersunds avdelningar.

På grundvalen av de inkomna svaren utarbetade förbundsstyrelsen ett nytt förslag att föreläggas förbundsmötet 1889. De väsentligaste ändrin* garna bestodo i att en del ersättningar "enligt överenskommelse" skulle utgå "efter tid" i anslutning till framförandet av kravet på minimilön. Denna föreslogs i Stockholm och städerna norr därom till 18 kronor pr vecka och i städerna söder om Stockholm till 16 kronor pr vecka. Vidare att kvinna, som intogs i facket, skulle efter lärotidens slut åtnjuta samma lön som de manliga arbetarna. För de kvinnor, som redan arbetade i yrket, ansåg man sig icke böra framställa ett dylikt krav.

Därjämte uppställdes en lärlingsskala, vari fastställdes: På 1—4 sättare 1 lärling, 5—8 sättare 2 lärlingar, 9—14 sättare 3 lärlingar, 15—20 sättare 4 lärlingar, över 20 sättare 5 lärlingar; på 1—-2 tryckare 1 lärling, över 2 tryckare 2 lärlingar.

Förbundsmötet antog i huvudsak detta medlingsförslag. Dock beslöts att minimilönen i Stockholm och orterna norr om Stockholm skulle utgå med 20 kronor pr vecka och i orterna söder om Stockholm med 18 kronor samt att lokalprocenten för de förstnämnda orterna skulle utgå med 10 procent å arbetsförtjänsten under kvartalet och för de sistnämnda orterna med 5 procent. Den föreslagna lärlingsskalan ansåg mötet sig emellertid icke kunna upptaga såsom någon tariffbestämmelse, men skulle en vädjan riktas till landets boktryckare, att, till förhindrandet av överbefolkning inom yrket, begränsa antalet lärlingar till det i skalan angivna. Det mest vägande skälet till mötets ståndpunkt härvidlag torde nog varit den ogynn* samma utgången för typograferna i dåvarande Kristiania av den där nyss ändade lönestriden, varvid boktryckarnas största motstånd grundat sig på oviljan mot det uppställda lärlingsregulativet. Men även bland de radikala och socialistiska elementen inom kåren var man på den tiden ganska be* tänksam angående lämpligheten av en lärlingsskala. Man förmenade att

148ifall yrkesarbetarna på dylikt sätt kringgärdade sig med skyddsbestämmel* ser, skulle det i längden bli ganska svårt för arbetarebarnen i gemen att få lära sig någonting och att de yrkeslärda arbetarna skulle komma att bilda en slags aristokrati, som ganska snart skulle förlora kontakten med den övriga arbetarevärlden.

I enlighet med mötets beslut lät förbundsstyrelsen trycka och i oktober månad samma år utsända den sålunda beslutade tariffen i sammanhang med ett till boktryckarna särskilt ställt cirkulär, vari bland annat tariffens tillkomst m. m. klargjordes. Därjämte anhölls att, efter tagen kännedom om densamma, svar måtte avlämnas före den 1 december 1889, om tariffens bestämmelser kunde godtagas eller, om icke, att önskade ändringar måtte föreslås. Tillsammans utsändes 252 exemplar, men till den för svars in* lämnande fastställda tidens utgång hade emellertid sådana inkommit endast från — 6 stycken boktryckare, vadan förbundsstyrelsen måste tillskriva av* delningsstyrelserna och beordra dessa att å sina respektive orter infordra svaren.

Sedan ytterligare påstötningar gjorts inkommo slutligen svar från ett 60* tal tryckeriägare, varav en del voro välvilligt avfattade, men större delen avvisande.

Vad boktryckarna hade att säga om typograf* förbundets första tarifförslag.

Då det säkerligen kan ha sitt intresse att få erfara hur Svenska typograf* förbundets första tarifförslag mottogs av boktryckarna, införa vi här det sammandrag av de inkomna svaren, som offentliggjordes av förbundssty* relsen. (De tillfogade parentesanmärkningarna äro gjorda av Svensk Typo* graf*Tidnings redaktion, förmodligen Sven Linge.):

Ivar Hæggström har på grund av flertalets av sin sättarepersonal uttalade önskan svarat: "Utan att ingå i någon detaljerad kritik av det mig från Svenska typografförbundets sty* relse tillhandakomna förslag till beräkningstariff för sättning, ämnad att gälla för hela landet, vill jag härmed uttala som min åsikt, att det enda i detta förslag, som under när* varande förhållanden borde arbetas på att få genomdrivet, är den principiella punkten om alfabetberäkning, som ovillkorligen är rättvisare än n=beräkningen — men med pris mot* svarande den enligt 1872 års tariff gällande betalningen. Skulle denna punkt bliva erkänd och antagen av landets samtliga tryckerier med de modifikationer, som lokala förhållan* den fordra, skulle därmed också en sundare konkurrens uppstå och ett stort mål hava vunnits till gemensam fromma. För min egen del betalar jag efter %*fyrkantsberäkning,

149som i genomsnitt utgör 5% % mer än efter nsberäkning, och kan ej gå in på någon vidare förhöjning innan betalningslikställigheten inom landets boktryckerier hunnit bättre regleras."

H. vill ej undandraga sig att lämna bidrag till reshjälpskassan.

Över lärlingsregulativet vill H. icke yttra sig, då han ej har mer än 1 à 2 sättarelärlingar hos sig anställda.

K. L. Beckman godkänner punkt 1 så till vida, att 3:e mom. ändras till: "Påbörjat hundratal bokstäver beräknas sålunda, att om överskjutande antal ej överstiger 33 boks stäver räknas detta som tredjedels hundra; om det ej överstiger 66 bokstäver som två

tredjedels hundra och om det överstiger 66 boks stäver såsom fullt hundratal". Punkterna 2 och 3 (sättningspriset och främmande språk) godkännas. I punkt 4 (tabellsättning) yrkas 1 :a mom. utgående och dess ersättande med: "Tabellsättning beräknas efter %sfyrkant och betalas i allmänhet med 100 % förhöjning. — Vid sådana fall, då flera smalare textspalter förekomma, kan priset förhöjas efter överenskommelse. — Svårare sifferuppställning, som ej kan hänföras till utföring, men ej heller till egents lig tabell, betalas likaledes efter överenskommelse". — Dessutom yrkas ordet tids utbytande i sista mom. mot överenskommelse. — Beträffande punkt 5 (mas tematisk sättning) yttrar hr B.: "Emedan det i alls mänhet är svårt att bestämma gränsen emellan läts tare eller svårare matematisk sättning, anser jag det vara nödvändigt att i tariffen insättes några olika exempel på sådant sättningsarbete, innan prisberäks ning kan bestämmas." Om punkt 6 (musiknotsätts ning) vill hr B. icke yttra sig. — Punkt 7 godkäns nes. — Beträffande punkt 8 (utföringar) yttrar hr B.: "Sifferutföringar böra betalas med 15, 25 och 50 % förhöjning och möjligen även mera, allt efter arbetets beskaffenhet, men ej på de grunder som tariffförslaget bestämmer; föreslår att punkten förtydligas genom exempel. — Punkt 9 (blandad sättning) godkännes om ordet tid utbytes mot överenskommelse. — 10, 11 och 12 (abbreviation, spaltsättning, spärrad sättning) godkännas. — 13 "godkännes med undans tag av att linje vid kolumntitel ej räknas som en rad bokstäver, utan som en rad mellans s!ag". — 14 och 15 (mellanslag, anmärkningar och noter) godkännas. — 16 "Godkänner principen att förhöjning skall betalas för smalt format; men då jag ej kan gå in på de bestämmelser, varpå tarifförslaget grundar förhöjningen, yrkar jag att förhöjningen sker efter överenskommelse". •— 17 godkännes utom vad siffermarginaler beträffar. — 18—21 (ombrytning till annat format, övers och underslagna rader, titel, blänks m. fi. kolumner, stockar, otydligt manuskript) godkännas. — 22 och 23 (spånskap och format) avslås. — 24 godkännes med undantag av sista stycket (att sättare skall vara fri från sådan avläggs ning, som av annan övertages och med eller utan förändring användes till tryckning). —

150

K. A. TH. JOHNSSON. Förbundsrevisor m. m.25 godkännes. — 26 godkännes vad sättning med utslutning mindre än %»fyrkant och mindre stockars inpassning i text beträffar: i övrigt (osystematisk materiel och hopsökande av materiel) icke. — 27—31 vidkommer endast tidningstryckerier. — 32 godkännes. — 33 "väntpenningar betalas icke". — 34 förhöjning för övertidsarbete godkännes; dock må "förhöjningens storlek bero på överenskommelse". 35 och 36 (betalning efter tid, lokal» procent) godkännas. — 37 (minimilön) avslås. — 38 och 39 (kvinnans likställighet, kon» ditions uppsägning) godkännas.

Beträffande bidrag till reskassan och lärlingsregulativet saknas yttrande.

A. L. Normans Boktryckeriaktiebolag (som även äger Centraltryckeriet) svarar genom direktör Hökerberg: "Såsom det torde vara eder be» kant, följer mitt bolag beträffande sättares avlöning fortfarande den genom underhandlingar i början av 1870»talet emellan boktryckerisocieteten och ombud från Typografiska föreningen fastställda tariff, och önskas nu någon förändring i denna normaltariff, som tyvärr följes av blott ett fåtal boktryckeriägare, så torde det vara lämpligast att vederbörande vände sig till boktryckerisocieteten, och skall jag i sådant fall ej undandraga mig, såsom ledamot av denna societet, att där uttala min mening i de ändrings» förslag, som sålunda kunna bliva framställda, och om på sådan väg den nuvarande normaltariffen blir förändrad, skall jag, om det befinnes möjligt, utan att lida allt för mycket av den obehagliga kon» kurrens, som nu förefinnes inom vårt yrke, gärna tillse att de sålunda åstadkomna förändringarna bliva tillämpade även å bolagets båda tryckerier. — Mig tyckes dock, att typografernas strävan under närvarande tryckta konjunkturer inom yrket i för» sta rummet borde gå därpå ut, att söka få den nu gäl» lande tariffen tillämpad vid avlöningarna å de flesta tryckerierna, åtminstone inom huvudstaden, och se» dan detta lyckats söka få de rättelser däri vidtagna, som med rättvisa och billighet kunna vara förenliga."

O. L. Svanbäcks boktryckeriaktiebolag godkänner punkt 1 med undantag av sista mom., som önskas lika med vad hr Beckman föreslagit. — 2 godkännes med den ändring, att för cicero beräknas 30 i stället för 32 öre. — 3 (främmande språk) godkännes i sin helhet med den ändring, att förhöjningen beräknas 20 och 15 % i stället för 30 och 20 %. — 4 (tabell» sättning) önskas lika med vad hr Beckman föreslagit. — 5 (matematisk sättning) önskas enligt hr Beckmans förslag. — 6 (musiknotsättning) förekommer ej. — 7 godkännes. — 8 bör ändras sålunda: "utföringar beräknas sålunda: 2 siffertal" etc. — 9 godkännes om ordet tid utbytes mot överenskommelse. — 10 godkännes med undantag av förhöjningen för ren siffersättning, som bör vara endast 50 %. — 11 och 12 godkännas. — 13 (kolumn» titlar) mom. 1 samma lydelse som i gamla tariffen, mom. 2 godkännes. — 14 och 15 god» kännas. — 16 (smalt format) godkännes icke; föreslås betalning efter överenskommelse.

AUG. ELFSTRÖM. Förbundsrevisor m. m.

151— 17 ändras i vad den rör siffermarginaler sålunda: Siffermarginaler betalas med 5 öre st.

— 18—21 godkännas. — 22 och 23 avslås. — 24 första och andra punkterna godkännas, den tredje (att sättare skall vara fri från avläggning, som av annan övertages och med eller utan ändring användes till tryckning) utgår. — 25 "Korrigering betalas efter tid och beräknas efter minst 30 ore, högst 50 öre pr timme, beroende på sättares skicklighet och fermité". — 26 i likhet med hr Beckman: ingen gottgörelse för osystematisk och hopsökande av materiel. — 27 avslås. — 28 godkännes med undantag av sista momentet (då ändring i annons förekommer, äger sättaren fullt beräkna densamma). — 29 och 30 godkännas. 31 "Antagandet beroende på föreslagen ändring av föregående punkter". — 32 (arbetstiden) godkännes. — 33 (väntpenningar) avslås. — 34 ändras till: övertidsarbete betalas med 50 % förhöjning. — 35 "Där ej för sättaren kan lämnas skälig ersättning för verkställt arbete enligt tariffens bestämmelser, betalas efter tid och beräknas med 30, högst 50 öre pr timme, beroende på sättares skicklighet och fermité. — 36, 37, 38 (lokalprocent, minimilön och kvinnans likställighet) avslås. — 39 godkännes.

Antagandet av den nya tariffen med de föreslagna ändringarna göres beroende på övriga boktryckeriägares, i huvudsak, godkännande av densamma.

Bolaget är villigt understödja reshjälpskassan, om det kan ordnas så, att alla (!) resande typografer kunna hänvisas till kassan, för erhållande av reshjälp.

Villkoren för lärlingars antagande hos bolaget: stark kroppskonstitution, god hälsa, god skolunderbyggnad; provtid 3 månader. — Proportion: 1 sättarelärling på 5 typografer och 2 tryckarelärlingar på 3 tryckare.

Aftonbladets aktiebolag betalar efter den nya tariffen vad texten beträffar. I fråga om annonssättning är särskild överenskommelse träffad.

Nya Dagligt Allehandas styrelse "finner icke skäl att göra annan förändring i betal* ningsvillkoren, som i det närmaste överensstämma med de för dagliga aftontidningar i tariffen föreslagna, "än en obetydlig förhöjning för en stilsort, som genom alfabetberäk* ningen befunnits vara proportionsvis något lägre betald än de övriga". — "Vad beträffar den föreslagna beräkningen för annonssättning, så synes den icke vara grundad på rättvisa och billighet, varför den nu på tidningen gällande beräkningen kommer att fortfara till dess en bättre kan framläggas, synnerligast som ingen av tidningens annonssättare har funnit skäl till anmärkning mot densamma".

Nya T ryckerU Aktiebolaget anser att "tiderna nu äro de allra minst gynnsamma för ett höjande av arbetslönerna och att någon höjning ej kan ifrågasättas, förrän typograferna i landsorten enats om samma arbetsvillkor som de, vilka för närvarande äro gängse i Stockholm". Till följd av konkurrensen arbetas under svåra förhållanden.

Otto Ahlström tror att det för honom icke skall möta några större svårigheter att antaga den föreslagna beräkningstariffen.

G. W. Wilhelmsson skall det bliva en kär plikt att genast tillämpa de delar av tariffen, som icke redan nu kan sägas återfinnas i villkoren för arbetarna å hans tryckeri, då typograferna drivit det därhän, att de bättre stockholmstryckerierna betala efter den före» slagna tariffen.

L. D. Larsson biträder villigt de beslut, vartill våra större boktryckerier kommit eller komma.

Oskar Eklund erkänner villigt det berättigade i typografernas strävan efter bättre betaL* ning och det rättvisa i bokstavsberäkningen, men kan för närvarande icke ingå på det nya beräkningssättet, i följd av den "skändliga" konkurrensen.

152Axel Moquist förklarar att hos honom betalas sättning efter veckolön;

ville gärna biträda med hjälp till reskassan, men kan det icke så länge konkurrensen är så ohejdad;

beträffande lärlingsregulativet iakttager hr M. "en avvaktande ställning".

C. A. Ålander vill, ehuru icke fackman, framlägga sin uppfattning av saken ifråga, för att ej genom en längre tystnad giva anledning till misstydningar. Beträffande punkt 1 önskas efter ordet "insättes" i andra punkten tillagt: "om möjligt" (ett av stilens smalare tecken, som då beräknas för en bokstav). Till tredje stycket (påbörjat hundratal bokstäver räknas för fullt hundra) fogas: om antalet bokstäver överstiger 50; annars ej alls. — Punkt 2. Alfabetberäkningen är obestridligen rättvisare och därför synnerligen att förorda; dock synes tariffens pris väl högt, då därigenom uppkommer en förhöjning av cirka 13 %. Detta utgör dock intet hinder hos hr Å. för tariffens antagande, blott enighet kan vinnas bland alla boktryckare i Sverge, något som är tämligen problematiskt. — Till ömsesidig fördel för både arbetare och principal torde det lända om sättning och avläggning betalas var för sig, föreslår 24 öre för sättning och 8 öre för avläggning, "en tämligen enstaka företeelse i betalningsväg". Tillägg: skall sättning ske i förråd betalas ombrytning med 10 % av sättning och avläggning. — 3 förhöjningen i första stycket nedsättes till respektive 15 och 10 %. — 4—8 godkännas. — 9 slutet av första meningen utgår, emedan om "blandningen" utgör 94, textstilen ju kan räknas som "biandstil" och förhöjningen således utgöra 15 %. Ordet "arket" bör utbytas mot ordet "sättningen". — 10 och 11 godkännas. — 12 ändras till: "Varje rad, däri spärrning förekommer, räknas för två rader". — 13, 14 sista punkten utgår. — 15 här tillägges: "Understiger notens, eller noternas, radantal 1Uo av sättningen, räknas noten till texten. — 16—20 godkännas. — 21 här tillägges: "Dock skall anmärkning angående manuskriptet göras av sättaren före arbetets börjande, på det författaren, om han så önskar, må kunna låta renskriva manuskriptet". — 22 godkännes. 23 sättaren är befriad från formatpåläggning, utskjutning och "upplösning" av kolums nerna. — 24 godkännes. — 25 ändras till: "Då sättaren korrigerat de av honom orsakade och i korrekturet anmärkta felen, äger han för vidare ändringar beräkna ersättning enligt tid". — 26 orden "mindre stockars inpassning i texten" utgå, emedan, till undvikande av meningsskiljaktigheter, antalet bestämmelser bör möjligast inskränkas (!), och ersättning ju dessutom erhålles vid större stockar(I). — 27—31 godkännas. — 32 obesvarad. — 33 "en ersättning av t. ex. 1: 50 bör utgå, om sättaren icke genom arbete kan förtjäna detta belopp om dagen. Principalen kan icke anses skyldig ytterligare öka sin förlust vid bristande arbetstillgång genom att till sättaren betala så dryga "väntpenningar", som de i tariffen föreslagna. — 34 obesvarad. — 35 timpenning torde lämpligen bestämmas till 35 eller 40 öre, i betraktande av nu rådande förhållanden. — 36 obesvarad, men torde svaret få sökas i punkt 2. — 37—39 godkännas.

Övriga boktryckeriägare i huvudstaden ha funnit under sin värdighet att svara, oaktat särskild uppfordran härtill av Typografiska föreningen.

Från Göteborg har ej ingått något enda svar och icke ens underrättelse från Typografis ska föreningen på platsen, om den, enligt förbundsstyrelsens anhållan, uppfordrat stadens hrr boktryckare att giva sin mening tillkänna.

C. A. Andersson S- Comp., Malmö: Vad beräkningstariffen för sättning angår, så ha vi i huvudsak intet att anmärka emot densamma. Endast emot punkten 34 (om förhöjning för överarbete) skulle vi vilja göra en liten erinran, och det i arbetarnes eget intresse. Det

153är ju icke obekant, att tillgången på arbete å boktryckerierna under sommarmånaderna oftast är mycket ringa, så att man under denna tid kunde undvara en eller annan av sina arbetare. Om vintern däremot, då arbetstillgången vanligen är större, söker man, så vitt möjligt är, hjälpa sig med den personal man har, men skall det då möjligen förekom* mande överarbetet betalas med intill 100 % förhöjning, ökar man i stället personalen, då man slipper överarbete, och så stå återigen en del av arbetarna sysslolösa på vårsidan. Vore det därför ej skäl att nedsätta anspråken till t. ex. respektive 35 och 70 % förhöjning?

Vad punkten 37, om minimilönen för veckoarbetare, beträffar, så kunna vi ej ingå på densamma. En ordentlig och flitig arbetares billiga fordringar ha vi gått och skola alltid

gå till mötes, men att vi skola gå in på att betala en mindre kunnig eller oordentlig arbetare en så hög veckolön, anse vi vara väl mycket begärt. (Det begär heller icke tariffen. Den ålägger ingen boks tryckare att i sitt arbete antaga någon okunnig eller oordentlig arbetare. Det troliga vore, att om hrr principaler ratade dessa kategorier, så skulle mycket förbättras. Den oordentlige skulle därigenom tvins gas att bli ordentlig och den okunnige eller oduglige att söka ett annat förvärvsområde, där han bättre lämpar sig. En obestridlig sanning ligger i påstås endet: "På principalen beror det hurudan arbetaren är!" Red:s anm.) Hade det ej varit en sådan kon* kurrens inom samhället, som här är, i det ofta å vissa tryckerier arbeten utföras till ett pris, som ej ens betalar sättningskostnaden, så hade det varit mindre att säga om denna punkt. Under nuvarande förhållanden är det ju omöjligt att upprätta ett "hålls bart" kostnadsförslag. För övrigt kunna vi ej gilla principen att den låte och oordentlige arbetaren skall avlönas lika med den flitige och ordentlige.

Vad antalet lärlingar beträffar, så har det ej varit så övermåttan stort i vårt tryckeri (2 à 3 på 4 à 5 konstförvanter) och vi ha under vår snart 21såriga tillvaro som boktryckare endast utfärdat 6 utlärlingsbetyg. (Då det medgives att man städse haft 2 à 3 lärlingar på 4 à 5 utlärda [i förra hälften av året stodo härstädes 2 sättares lärlingar, 1 sättare och de båda ägarna], men under 21 år utfärdat endast 6 utlärlingss betyg, så bevisar det för oss motsatsen av vad C. A. A—n &. Comp. velat bevisa. Man har ju då litet emellan bytt om lärlingar, vilket bestämt är för yrket sämre, än om de alla veders börligen utlärts och sedan fått stanna kvar som utlärda. Red:s anm.) Vi anse det ej vara fördelaktigt för oss själva att antaga för många lärlingar, men i detta fall förbehålla vi oss handlingsfrihet. — — —

Att understödja eder reshjälpskassa äro vi ej obenägna till, i förhoppning att dessa medel ej användas till något för reshjälpskassan främmande ändamål (!) — Vi anhålla emellertid att för vår del få inlägga en gensaga emot ett uttryck i förbundets cirkulär. Det heter nämligen: "de resandes stora antal har tillkommit genom hrr arbetsgivares vana att i yrket

154

HJ. EKELÖF. Förbundsstyrelseledamot.uppamma oproportionerligt stort antal arbetare". Det kan väl ej anses för mycket att utfärda 6 utlärlingsbetyg på 21 år. (Nej; men att hålla 2 à 3 lärlingar på 4 à 5 utlärda; det kan med allt skäl påstås vara för mycket, och synnerligast om bland "konstförvan» terna" ägarna räkna sig själva. Red:s anm.)

"Arbetets" tryckeri anser att det arbete som förekommer i punkterna 5 och 6 (mate* matisk sättning och musiknotsättning) bör betalas med timpenning i stället för procent. — 16 då 36—45 bokstäver ingå på raden, kan ej beräknas förhöjning för smalt format, vadan denna förhöjning bör utgå. — 27 slopas fullständigt. — 35 timpenningen bestämmes till 40 i stället för 50 öre. I övrigt godkändes tariffen och förklarade tryckeriet sig villigt betala efter densamma, om övriga stadens boktryckare även gjorde det. Tryckeriets ägare tillhöra reshjälps» kassan. På den uppställda lärlingsskalan förklä» råde sig tryckeriet villigt att ingå.

Muntliga svar hava lämnats till en av Malmö typografiska förening utsänd deputation från:

Skånska Centraltryckeriet förklarade sig villigt ingå på tariffen, om de övriga boktryckeriägarna på platsen ginge in på den.

Stenström & Bartelsson ansågo alfabetberäknin» gen rättvis, men kunde med anledning av arbetets beskaffenhet icke betala därefter, utan gåvo vecko» penning (16 à 17 kr.). Minimilön, liksom ock lära lingsantalet (nu 3 sättarlärlingar på 3 sättare), ville de själva bestämma.

Litografiska aktiebolaget skulle gärna betala efter tariffen, om smutskonkurrensen och lärlingsväsen» det kunde upphävas. Ville ej ha lärlingar, utan typografer och betala dessa efter deras arbetsför» måga (nu 16 à 18 kr. pr vecka).

Skånska Dagbladets bolags verkställande direktör, Rud. Asp, ville ej giva något direkt svar, men an» såg att stockholmsboktryckarna först borde svara. Hans bror, med. d:r C. Asp, delägare i bolaget, an» såg att typografernas inkomster voro stora nog. Hans kusk t. ex. hade endast 12 kr. i veckan och stod sig riktigt väl, fast han är gift. En av doktorns patienter, en arbetare, har också endast 12 kr. i veckan, men hade kunnat ordentligt betala läkaren och av sin inkomst även förskaffa sig ett litet hus, där han hade ett fint och trevligt hem. En annan arbetare hade 50 kr. i månaden och — vita gardiner för fönstren. Men alla människor ha inte lika behov. Så kunde han själv icke leva på en så låg summa. Om nu typo» graferna icke ville arbeta för den lön, som bjöds dem, så bleve följden maskiners införande.

S. Lundgren & Söner hade ej någon typograf och behövde således ej bry sig om tariffen (tryckeriet drives av ägaren med 3 lärlingar, av vilka två äro hans söner).

C. M. Bååths tryckeri var ej emot att betala efter den nya tariffen och skulle till och med giva arbetarna 100 % mer än som nu betalades, om man blott kunde få bort den hänsynslösa smutskonkurrensen.

155

FRANS BÄCKSTRÖM. Förbundsrevisor ra. m.Morgonbladets tryckeri hade ej svaret färdigt. Faktorn var för sin del ej emot en för» höjning, men måste framställa frågan härom till bolagsstämman.

Joe Damm betalade efter tariffen (20 kr. i veckan) när han hade full sysselsättning åt sina arbetare, men när han ej hade, så var han tvungen att betala under tariffen.

Från tre tryckerier, "Malmö Nya Allehandas", "Sydsvenska Dagbladets" och "Skånska Aftonbladets", ha svar ej bekommits.

Håkan Ohlsson, Lund: "Det är alldeles omöjligt för människor att bestämma något dylikt (som arbetslöner); vi få lägga detta, så väl som allt annat, i Herrens hand, ty Han styr allting till det bästa."

Chr. Bülow, Lund: godkänner veckobetalning med 18 kr. pr vecka "om det kan genom» drivas överallt". (Uteslutande tidningstryck.)

E. Malmström, Lund: Godkänner tariffen om de övriga principalerna i staden antaga den. "Går in på vad de övriga gå in på".

Berlingska boktryckeriet, Lund: skall avgiva svar, men vill ej utfästa någon bestämd tid för detsammas avgivande.

Axel Lundberg (Skånes Allehanda), Hälsingborg: "Egenskapen att vilja utgöra en för hela landet gällande tariff, är en mycket betänklig svaghet, som ensamt den, torde inne» bära skäl nog för dess förkastande". Avslår.

F. T. Borg (Öresundsposten), Hälsingborg: "Dylika tariffer stå i strid med friheten(Hl)

---Dessutom kunna de ej i regeln efterföljas, på grund därav att de jämt råka i strid

med den enskilda egennyttan, som förstår att kringgå bestämmelserna, missbruk, som äro omöjliga att förekomma och som måste verka demoraliserande". (Men det gör icke det nu gällande, fria, för somliga så förmånliga oefterrättlighetssystemet. Red.)

Friheten, förenad med upplysning och människokärlek, förmår allena, enligt mitt förme» nande, skapa rättvisa och billighet, förtroende och välstånd bland klasser och individer. (Av friheten äro ju hrr arbetsgivare nu i besittning, men vilket årtusende kan man vänta att de komma i besittning av "upplysning" och "människokärlek". Red.)

— — — Jag håller före, att en förbättring i kroppsarbetarnas villkor icke är att vinna på det föreslagna sättet, utan framför allt genom en alltmer vaknad solidaritetskänsla och ett alltmer klarnat solidaritetsbegrepp hos individen och nationerna, varigenom missför» hållandena på många områden, må man hoppas i allmänhet, mellan arbete och inkomst skola utjämnas. (Men vakna då, för allt i världen, upp till denna känsla, detta begrepp, ty de granna orden utan handling äro icke synnerligen hedrande för en sådan proletär» kämpe. Red.)

Det sammandrag som lämnats av F. T. Borgs yttrande, tilltalade icke denne, varför rättelse lämnades i n:r 2 1891 på följande sätt:

Från redaktören F. T. Borg, Hälsingborg, ha vi med anledning av det i n:o 24 förlidet år införda utdraget av hans svar på förbundsstyrelsens tariffcirkulär, mottagit följande skrivelse:

"Hälsingborg den 5 januari 1891.

Till Redaktionen av Svensk TypografsTidning, Stockholm.

Anhålles om intagande i Edert ärade blad av nedanstående upplysning:

Oaktat redaktionen av Svensk Typograf»Tidning funnit lämpligt, att ur mitt svar på frågan om beräkningstariff utesluta de av mig anförda motiv, väntar jag dock så mycken

156rättskänsla av red., att den i tidningen meddelar den upplysning, att typograferna å mitt tryckeri i flera år haft en veckoinkomst av 20 à 21 kr. i veckan i medeltal.

Högaktningsfullt F. T. Borg."

Med anledning härav taga vi oss friheten påvisa vårt meddelande i n:r 22, då hrr bok* tryckares svar började meddelas, att de, enligt förbundsstyrelsens beslut, komme att med* delas i sammandrag. Så mycken "rättskänsla" ha vi emellertid (och vi önskade att hr Borg också varit i besittning därav), att, då så åstundas, hela skrivelsen införes. Men har hr Borg funnit det meddelade löjligt, så torde nog andra finna "motiveringen" än löj* ligare.

Så här lyder skrivelsen i sin helhet:

"Till herrar kommitterade för Svenska typografförbundet.

I anledning av ärade skrivelsen av den 5 d:s rörande beräkningstariff för sättning får jag meddela som svar:

Att dylika tariffer, enligt min åsikt, stå i strid med friheten, enär de ej kunna vara all* mängiltiga såsom bindande deltagarne vid överenskommelser, vilka under en viss tid, på viss ort och under vissa förhållanden kunna vara rättvisa och billiga, men på samma tid på annan ort och under andra förhållanden kunna vara både orättvisa och obilliga, sålunda till nytta för en del, men till skada för andra, samt

att de dessutom i regeln ej kunna efterföljas, på grund därav att de jämt råka i strid med den enskilda egennyttan, som förstår att kringgå bestämmelserna, missbruk, som äro omöj* liga att förekomma och som måste verka demoraliserande.

Friheten, förenad med upplysning och människokärlek, förmår allena, enligt mitt förme* nande, skapa rättvisa och billighet, förtroende och välstånd bland klasser och individer.

Jag ber att få tillägga:

För min enskilda del gläder mig varje åtgärd, som är i stånd att förbättra kroppsarbe* tårens villkor och jämnare än nu fördela arbetsinkomsten mellan kropps* och själsarbetare, om man så får uttrycka sig, samt mellan vardera slaget för sig, men jag håller före, att en förbättring härutinnan icke är att vinna på det föreslagna sättet, utan framför allt genom en alltmer vaknad solidaritetskänsla och ett alltmer klarnat solidaritetsbegrepp hos indi* vidén och nationerna, varigenom missförhållandena på många områden, må hoppas i all* mänhet, mellan arbete och inkomst skola utjämnas.

Hälsingborg den 13 februari 1890.

Högaktningsfullt F. T. Borg."

N. Jönsson, Hälsingborg: Då beräkningssättning ej i regeln lämpar sig för mindre tryc* kerier, såsom mitt, avstår jag från avgivande av svar härå. Vad åter angår den föreslagna minimilönen, så, ehuru jag villigt erkänner att en verkligt duglig samt tillika samvetsgrann och nykter (Ni tvingas ju icke att giva arbete åt sådana, som ej äga dessa egenskaper. Mankerar något häri, är det ett bevis, att de blivit illa uppfostrade och ledda av sina mästare, men lär dem bättre. Red.) typograf borde kunna påräkna en dylik vecko*

157betalning, får jag likväl tillstå, att det, enligt mitt förmenande, ej för närvarande låter sig göra att få saken bragt därhän överallt i landet. Det kan gå för sig på en plats, ej på en annan. Konkurrensen och åtskilliga lokala förhållanden äro härvid bestämmande. Varken arbetsgivare eller arbetstagare få vad de vilja för sitt arbete, även om deras fordran har billighetens skäl för sig åtminstone ej på platser där det etableras tryckerier, vilkas huvud» uppgift är att förskaffa sådana icke fackmän utkomst, som misslyckats på andra förvärvs» områden, men som ändock alltid äro så pass skicklige "affärsmän", att de förstå vinna kunder bland annat på det sätt, att de erbjuda sig skaffa ett arbete utfört för "något billigare pris än vilken annan som helst". Vinsten förskaffa de sig genom att betala sina

arbetare mindre än de verkligen borde.

Svårigheterna äro därför, i min tanke, i detta nu för många och för stora för uppnåendet av ett önsk» värt resultat i det avseende typografförbundets cir» kulär angiver. Skall något väsentligt eller bestående här vid lag kunna vinnas, måste dessutom först ett solidaritetsförhållande, som motsvarar det som alla» redan existerar inom typografkåren, uppstå även emellan landets samtliga boktryckare. Vi komma möjligen i sinom tid därhän, fastän jag åtminstone icke nu varken kan eller vill yttra mig om huru detta skulle gå till. Sedan emellertid så skett — och jag hoppas att det sker — blir det lätt att under» handla och ävenledes lättare att, i fall de verkliga yrkesmännen äro eniga, åtminstone delvis oskad» liggöra den osunda konkurrens, som i närvarande tid florerar och i flera avseenden är av hämmande egenskap för utvecklingen av den konst — den verkliga boktryckerikonsten — som vi ju alla, antingen vi varit eller äro typografer, böra akta och värdera. (Detta resonemang är sunt, utan alla fraser. Men skall det då bland hrr boktryckare icke finnas åtminstone e n initiativets man, som stäl» ler sig i spetsen för en dylik sammanslutning? Nå» gon, som icKe ar sa oeKvam, att nan e] vill offra litet tanke och arbete för detta, man kan säga stora mål? Alla fördöma smutskonkurrensen och uttala sig för överenskommelse till dess bekämpande, men man handlar icke, och dock bör detta vara på tiden. Red:s anm.)

Boktryckeribolaget, Skövde (genom avdankade Äskil Hällman) : Kan ej ingå på tariffen. Vi (typografer) ordineras att tänka oss in i småprincipalernas ställning "innan vi komma med några minst sagt oförskämda försök att ruinera principalerna på arbetarnas bekostnad. Båda parterna bliva lidande". (Bravo, käre Äskil! Men vad menar ni egentligen?)

Vestgöta=Posten, Lidköping: Till följd av den till sin spets drivna konkurrensen kan tariffen icke antagas. Den högsta veckoavlöningen är 14 kr.

Köpings*Posten, Köping (Adolf Stenström) : Kan f. n. icke biträda tariffen.

Köpings Tidning (J. F. Säfberg) godkänner tariffpriserna i vad de kunna finna tillämp» ning å detta tryckeri, där icke beräkning förekommer, "men vad bestämmelserna (endast

HJ. BLOMGREN. Underhandlare m. m.

158önskningsmål, framställda till begrundande av dem som hava mänsklighetskänsla och något begrepp om rättvisa och billighet) om lärlingar vidkommer, kan icke ingå på några väsent» liga inskränkningar". (Där äro anställda 2 sättare och 5 sättarelärlingar.)

Ad. Fr. Bergh, Västerås: är villig betala efter tariffen, om andra boktryckare, åtminstone inom samma ort, vilja göra detsamma.

Carl Roos: "Det angår ingen om jag svarar på tariffen" (eller ej?).

Vexjöbladet, Växjö: tillåta ej inkomsterna att ingå på tariffen.

Smålandsposten ("Sigurd") "sk—r i typografförbundet och ger de där socialistdjävlarna blankt fan". Vill själv medla med sina arbetare.

H. Halls aktiebolag, Jönköping: finner alfabet» beräkningen rättvis. Tiden för övergången till det nya betalningssättet måste dock avvaktas tills ett flertal tryckerier — och i främsta rummet huvud» stadstryckerierna -— bliva eniga härom.

C. J. Lundgrens Enkas Boktryckeri, Jönköping: erkänner det fullt berättigade i alfabetberäkningen, "om ock något lägre än som föreslagits". De eko» nomiska förhållandena tillåta icke några höjningar i sättningspriset. "Den numera av intet lagrum bundna konkurrensen i Jönköping och nejden vitt omkring har under de senare årens lopp gjort red» bara och kunniga tryckeriägares och deras förtro» endemäns ställning sådan, att önskan att byta plats med typograferna mången gång på giltiga grunder framställts."

Lithografiska aktiebolaget, Norrköping: skall gärna tillämpa tariffen om framdeles sådana arbeten, där den kan tillämpas, ifrågakomma. F. n. verk» ställas där endast arbeten för att underlätta arbetena från bolagets stentryckeri, och därför betalas vecko» penning.

Norrköpings Tidningar, Norrköping: "Som tarif» fen uppställer så oproportionerliga fordringar emot dem, under vilka vi arbeta och på vilka vår boktryckerirörelse är baserad, kunna vi icke annat än därtill giva ett nekande svar."

M. W. Wallberg & C:s Boktryckeri. "Då de boktryckerier, med vilka vi konkurrera och av vilkas priser för boktryckeriarbeten vi äro beroende, icke hava, oss veterligt, vid» tagit några åtgärder för lösningen av frågan om den nya sättningstariffen, så hava vi icke heller kunnat finna något i och för saken tillfredsställande svar". (Här äro anställda 7 sättare, 7 sättarinnor och 6 sättarelärlingar.)

Med anledning av och i sammanhang med dessa av de tre firmorna lämnade svaren anhåller Norrköpings typografklubbs styrelse att få följande protest offentliggjord:

"Norrköpings typografer vilja härmed uttala sin protest mot de inlämnade svaren och på samma gång på det djupaste beklaga den uppfattning av tariff»förslaget, som gjort sig gällande hos stadens hrr boktryckeriägare. I stället för att, såsom i det tariffen åtföljande

ALMA HEDBERG. Sättarinna, Eskilstuna. Förbundets första kvinnliga ledamot (n:r 449).

159cirkuläret vördsamt hemställes, taga tariffen i övervägande och avgiva svar, huruvida man vore villig tillämpa densamma eller, om man hade några anmärkningar, framställa dessa och föreslå önskade ändringar, hava vederbörande undvikit avgiva ett detaljerat svar, något bemötande eller någon vederläggning av de framställda önskemålen, vilket vi med tacksamhet skulle emottagit.

Därjämte vilja vi, beträffande Norrköpings Tidningars Aktiebolags svar och det däri gjorda uttalandet, att det, rörande arbetsersättningen, lämpligast träffar överenskommelse med sina egna arbetare, framhålla, det nästan samtliga i bolagets tjänst anställda typografer äro medlemmar av Svenska typografförbundet samt antagit och gillat det av förbundsstys relsen utsända tariffsförslaget. Beträffande de övriga svaren vilja vi fästa Lithografiska Aktiebolagets uppmärksamhet på §§ 34, 36 och 37 av ifrågavarande tariffsförslag, de paras grafer man borde besvarat, men i stället alldeles ignorerat, och hr Joh. Jonsons (för Walls berg &. C:o) på den eventuella förbättring av yrket gent emot konkurrensen, som tariffs förslaget synbarligen avser.

Desslikes vilja vi uttala den förhoppningen, att Sverges övriga hrr boktryckeriägare avgiva fördelaktigare svar å tariffsförslaget, svar, som lägga grunden till en tillfredsställande lösning av den viktiga tariffsfrågan. Norrköping den 19 juli 1890. Norrköpings typografs klubbs styrelse."

Isidor Kjellberg, Lithogr. Aktiebolaget och Östgöta Corresp. Boktryckeri, Linköping: (i en gemensam skrivelse). Alfabetberäkningen är rättvisare än den nuvarande beräkningen, och när den blir allmänt antagen av hrr boktryckare i Stockholm, skola även vi tillämpa densamma. Om sättningspriset i Stockholm är 30 öre för 1,000 bokstäver, bör det i landss orten ej vara mer än 24 öre, då levnadskostnaderna i landsorten äro så mycket lägre än i Stockholm, att en skillnad av 20 % väl kan vara berättigad. Då nu redan hos oss och i allmänhet i landsorten å de större tryckerierna betalas 25 öre pr 1,000, så behövas ju här ingen förhöjning för att arbetarna skola bli likställda med stockholmsarbetarna. — Punks terna 3, 4, 5, 6 i tariffen. Beräkningen i dessa fall torde lämpligast ske efter den tid, som åtgår för arbetet. — 7 gäller redan. — 8, 9, 10 torde även böra beräknas efter tid. — 11—20 godkännas, då de i de flesta fall redan tillämpas. — 21 godkännes. — 22 betalas efter tid. — 23, 24 godkännas. — 25. För högt för landsorten; 35 öre synes vara lämplig proportion, om i Stockholm betalas 50 öre. — 26 godkännes. — 27. Då tidningssättningen hos oss försiggår på samma tider och i samma lokal som all annan sättning och intet nattarbete äger rum eller någon väntning på manuskript ifrågakoms mer, så kunna vi icke finna något skäl, varför tidningssättning skall betalas högre än annan sättning. — 28. Annons bör betalas efter den stilsort som övervägande förekommer i densamma. För ändring bör beräknas efter tid. — 29 godkännes icke, då klichéerna numera vanligen göras på spaltbredd och endast behöva insättas på sin plats. — 30, 31 godkännas. — 32. Den ordinarie arbetstiden är redan nu ej högre än 9 à 10 timmar. — 33. Riktigheten av principen erkännes, dock bör gottgörelse bero av överenskommelse för tillfället. — 34. Betalas efter överenskommelse i varje särskilt fall. — 35. Den lämpliga pros portionen bör vara 35 öre i landsorten, om 50 öre betalas i Stockholm. — 36. Om lokals procenten — även kallad hyrespenning — i Stockholm utgör 10 % av förtjänsten, bör den i landsorten vara 5 %, då hyrorna i Stockholm väl äro så mycket högre än i landss orten; senare momentet godkännes. — 37. Minimilön i landsorten bör vara 16 kr., om den i Stockholm är 20 kr. — 38. Utlär kvinna yrket på samma sätt som manlig lärling, bör

160hon ha samma lön, men så har hittills hos oss icke skett, varför lönen för henne varit lägre. — 39, 40 godkännas.

För antagande av tariffens punkter härovan råder naturligtvis förutsättningen, att en ny tariff blir allmänt gällande samt att vid utsättande av tiden för sådan tariffs börjande tillämpning nödig hänsyn må av typografförbundet tagas till boktryckarnas redan in» gångna, gällande förbindelser, kontrakt och leveransavtal, så att dessa i allmänhet hinna uppsägas och utlöpa.

Till reshjälpskassan lämnas redan nu, sedan längre eller kortare tid, bidrag.

Det förordade lärlingssystemet är hos oss redan tillämpat och kommer fortfarande att tillämpas.

John Fröberg, Finspong: har intet väsentligt emot tariffen i de punkter, som kunna till» lämpas på hans accidenstryckeri. Sedan flera år betalar han 18 kr. i veckan för 10 timmars arbetsdag, ehuru undantag förekommit och måhända förekomma, beroende på mindre arbetsduglighet och mindre pålitlighet. För möjligen förekommande övertidsarbete utgår ingen fastställd betalning, dock blir sådant aldrig olönt. Under den tid av året, då mindre arbete förekommer, lämnas gärna, utan avdrag å lönen, litet ledighet. — Närmare preci» seraf: punkterna 32, 33 godkännas. — 34. Tillägges: och där veckolön betalas, efter över» enskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare. — 36 avslås. — 37 godkännes med föl» jande tillägg: "Dock undantagas från denna norm mindre dugliga och mindre pålitliga typografer. — 38, 39 godkännas.

Vill ej förbinda sig till visst årligt bidrag till reshjälpskassan, alldenstund det synes honom omöjligt att tomhänt bortvisa enskilda hjälpbehövande.

Lärlingsskalan godkännes.

Almqvist & Wiksell, Uppsala: (genom hr J. Wiksell): "Den som ej är nöjd får gå". Han ämnade ej svara, och "när man tiger, så är det detsamma som nej". Dessutom erhöllo typograferna, vilka samtliga undertecknat en hövlig anhållan om svar på tariffen, skrupens i just icke synnerligen valda ordalag för sitt djärva tilltag.

Akademiska tryckeriet (Edv. Berling) komme helt och hållet att rätta sig efter stock» holmsboktryckarna; gå de in på tariffen, gör han det även.

Upsala=Posten (Per Weiland), Uppsala: har i "brevlåda" i tidningen svarat Typografiska föreningen, som hövligt anhållit om svar på tariffen, på ett alldeles obegripligt sätt, att likna vid "god dag" — "yxskaft". Men alls icke berörande saken i fråga.

P. G. Sellin, Uppsala: "Mot antagandet av det nya beräkningssättet har jag intet att invända, blott det även får tillämpas av boktryckare mot kunder. Jag tror emellertid att boktryckeriförhållandena så ändrat sig, att hela beräkningssystemet måste förkastas och avlöningen ställas beroende av ackord mellan boktryckare och typografer. Överenskom» melsen måste naturligen taga kontraktets form på viss tid. Boktryckeri är numera en affär och måste såsom sådan behandlas. Det vanliga avlöningssättet härstammar från "konstens" dagar. Den var lämplig för typografer, då de voro "konstförvanter", men ej nu. Det finnes ej fasta priser numera på någonting. De växla ständigt efter konkurrensens vind".

Gävle=Posten, Gävle: avslår.

Norrlands-Posten, Gävle: avslår.

Ahlström &. Cederberg, Gävle: anse sig nödsakade följa majoritetens mening, varför även de avslå.

Ossian Lundahl, Hudiksvall: godkänner tariffen.

11

161Hudiksvalls-P osten, Hudiksvall: ämnar ej ingå på tariffen. "Vilja arbetarna erhålla högre avlöning och ansågs detta erforderligt, skulle det äga rum utan någon som helst påtryckning utifrån och utan att någon behövde i denna fråga kläda skott för dem."

Hudiksvalls Allehanda, Hudiksvall: går in på tariffen, om Hudiksvalls»Posten även gör det, annars icke.

Boktryckeribolaget, Sundsvall: disponenten, hr Askling, hade för sin del intet att an» märka mot tariffen. Den följes i det närmaste å bolagets tryckeri.

Bergman & Hägerstrand (Sundsvalls Tidning), Sundsvall: hr Bergman hade ej haft tid att "sätta sig in i" tariffen och vore därför ej beredd att svara därå. "För övrigt, vad vi kunna göra för våra arbetare, vilja vi göra, utan att fästa avseende vid tariffen." (Detta boktryckeri betalar minst av alla i stden och under 30»öresberäkning.)

Rob. Sahlin, Sundsvall: vill hädanefter, som hittills, avlöna sina arbetare så, att de äro belåtna, eller lika högt som å andra ställen, och sålunda även enligt tariffen, så snart den blir antagen.

Johan Lindström, Sundsvall, (som upphört) : säger sig skola försöka betala efter tariffen, om hans kapital ägande och av kapitalister gärna sedda konkurrenter antaga en lönetariff.

Västernorrlands Allehanda och Hämösands=P osten, Härnösand, (genom faktorerna Dillner och Wallin): "Som, mig veterligt, inga svårigheter förefinnas att ordna förhållandet till tryckeripersonalen, inser jag ej behovet av att besvara detta" (tariffcirkuläret).

Östersunds-Posten, Östersund, (redaktör Burman) : kunde ej göra något åt saken, förr än han fått höra i höst försiggången bolagsstämmas mening.

Jämtlands-Posten, Östersund, (d:r W. H. Wickström): har ej haft tid att lämna något svar. (Jojo, frihetskämparna äro upptagna när det gäller deras egen pung.)

De sex stockholmsboktryckeriernas tariff.

Den 22 november 1890 beslöt Typografiska föreningen i Stockholm att tillskriva boktryckerisocieteten med förslag om att tillsätta en kommitté, varav hälften skulle utses av vardera parten för att på basis av det av Svenska typografförbundet framlagda tarifförslaget och de därpå inkomna svaren utarbeta ett jämkningsförslag. Å denna skrivelse erhölls det egen* domliga svaret, att boktryckerisocieteten såsom korporation icke kunde ingå på typografernas begäran om tillsättandet av en kommitté för samarbete i tariffrågan. I stället meddelades, att förslag vore å bane att på annat sätt komma överens.

På Typografiska föreningens i Stockholm sammanträde den 6 juni 1891 meddelades, att sex av de större boktryckerierna i huvudstaden, Norstedt

Söners, Haeggströms, Beckmans, Gernandts, Normans och Centraltryc» keriet voro betänkta på att införa alfabetberäkningen. Detta meddelande väckte både nyfikenhet och förhoppning. I oktober månad framlämnades också den tariff, på vars upprättande boktryckarnas delegerade arbetat en längre tid. Men tariffen var icke av den beskaffenheten, att typograferna

162kunde godkänna densamma. Bestämmelsen om minimilönen hade således strukits, likaså bestämmelsen om en viss fastställd arbetstid. Och så det viktigaste: priset pr 1,000 bokstäver hade satts till 28 öre.

Den 24 oktober erhöll Typografiska föreningen i Stockholm en skrivelse från Svenska typografförbundet, vari den uppmanades att själv eller genom en kommitté anställa jämförelser mellan nuvarande beräkningsgrund och den efter tariffens tillämpning blivande. Styrelsen gick genast i författning om verkställandet av denna uppmaning och skaffade sig, så gott sig göra lät, materiel från de olika tryckerierna för anställandet av beräkningarna. När styrelsen fått detta klart, framlades resultatet i en tablå, som i cirkulär med* följde de inbjudningar till allmänt möte, vilka sändes såväl till typograferna som boktryckare och faktorer.

Mötet hölls den 1 november 1891 kl. 1 på middagen å hotell Continental och var besökt av omkring 500 personer, däribland flera faktorer och några boktryckare. Typografiska föreningens ordförande (Mårtensson) och sekreterare (Holmstedt) blevo utsedda till mötets bestyrelse.

Efter en ganska lång debatt, varunder "de sex" tariff skarpt nagelfors, enades man om en resolution, vari man först uttalade sitt missnöje med den framlagda tariffen och sedan på det vänligaste anhöll om icke även arbe* tarna skulle få representeras i en kommitté, som hade till uppgift att be* handla tariffrågan. Åt Typografiska föreningen lämnades förtroendet att utse representanter för typograferna.

Vid Typografiska föreningens sammanträde den 7 november framlades denna resolution för föreningen. Föreningen uttalade sitt gillande vad beträffar styrelsens åtgöranden i denna sak och uppdrog åt densamma att tillsammans med Svenska typografförbundets styrelse utse ledamöter i kom* mittén. Detta uppdrag fullgjorde de båda styrelserna den 11 november och den 12 avsändes skrivelse därom till boktryckerisocietetens ordförande, liksom skrivelse angående själva allmänna mötets beslut till societeten av* sänts redan den 4 november.

Svar på dessa skrivelser erhölls från boktryckerisocietetens ordförande den 14 november och däri meddelades, "att representanterna för de sex större boktryckerierna i huvudstaden efter samråd med respektive faktorer enats om att i vissa punkter, och så vitt möjligt varit, tillmötesgå uttalade önskningar, och är meningen, att redan denna dag kunna utbyta den an* tagna tariffen mot den nya, reviderade. Under sådana förhållanden förfaller frågan om en tariff kommitté, som av orsaker, vilka jag muntligen antytt för herr L. A. Mårtensson, redan av boktryckerisocieteten avböjts."

163Samma dag (den 14 november) hade föreningen sammanträde, varvid den nya tariffen föredrogs och underkastades granskning, varvid befanns, att flera av de av mötet den 1 november gjorda anmärkningarna beaktats, däribland att lokalprocent skulle utbetalas även vid avflyttning under kvar* talet, såvida den skedde efter stadgad uppsägningstid, och att arbetstiden fastställdes till 10 timmar pr dag, förlagda mellan tidigast 7 f. m. och senast 8 e. m. Några vidare medgivanden förklarade sig boktryckarna icke kunna vara med om.

Typografiska föreningen uttalade sin harm över att själva grundpriset ej blivit höjt och att typograferna ej blivit representerade i tariffkommittén; men man ansåg sig dock för tillfället böra resignera och i stället söka få 28*öresberäkningen införd även på de övriga tryckerierna i Stockholm. Detta gick dock tämligen långsamt, ty vid 1892 års förbundsmöte rappor* terades, att endast ytterligare tre av de mera betydande tryckerierna i Stock* holm vunnits för reformen. En del av tidningstryckerierna i Stockholm betalade dock vad förbundet begärt, möjligtvis med undantag för annons* sättningen.

1893 års tariffrörelse.

1892 års förbundsmöte fattade åtskilliga beslut i tariffrågan, gällande såväl landsorten som Stockholm.

Redan i februari månad avlät förbundsstyrelsen en skrivelse till Typo* grafiska föreningen i Stockholm i vilken denna uppmanades att oförtövat gå i författning om tariffens införande å samtliga boktryckerier i Stockholm. Styrelsen för Typografiska föreningen sammankallade den 18 februari till •ett möte, som fick karaktären av ett allmänt typografmöte för Stockholm. Å detta beslöts, att åt Typografiska föreningens styrelse uppdraga att vid* taga åtgärder för tariffens genomdrivande i Stockholm, att styrelsen skulle med sig adjungera lämpliga personer, samt att styrelsen skulle utlysa möten med respektive personaler å de tryckerier, där tariffen ej tillämpades, vid vilka möten övriga tryckerier finge vara representerade.

Den tariff, som framlades för stockholmsboktryckarna, omfattade den beräkningstariff, som "de sex" tillämpade, tillökad med 1892 års förbunds* mötes beslut om bestämmelser för tidningssättning och minimilön för ut* lärda typografer.

Typografiska föreningens styrelse, som bestod av L. Aug. Mårtensson, ordförande, A. C. Lindberg, vice ordförande, Gösta Wennerholm, sekre*

164terare, G. D. Didriksson, bibliotekarie, och Th. Westlund, kassör, adjun* gerade med sig P. J. A. Asplund, Robert Holmstedt, Sven Linge, Aug. Rutensköld och A. W. Öhman samt började omedelbart arbetet.

Arbetet kröntes med stor framgång, ty under loppet av år 1893 lyckades kommissionen att få tariffen godkänd på samtliga tryckerier av betydelse, d. v. s. å alla tryckerier där snällpress användes och där utlärda manliga och kvinnliga typografer voro sysselsatta. För en del av de större stock* holmstryckerierna där förhållandena efter dåtida begrepp voro någorlunda skapliga, innebar den nya tariffen för sättarna i huvudsak en rättvisare beräkningsgrund och för tryckarna ett fastslående av minimilön och lokal* procent även för dem. För en stor del av de små stockholmstryckerierna, där i många fall fullständigt godtycke i fråga om betalningen varit rådande, innebar införandet av 1893 års tariff väsentliga förhöjningar.

Denna tariffrörelse kunde naturligtvis icke förlöpa friktionsfritt. På sina håll var det endast tack vare strejkhot som tariffen kunde genomdrivas. I ett fall kom det också till arbetsnedläggelse.

Det var å Stockholms Nyheters tryckeri. Utgivaren, Ulrik Fredriksson, var en energisk, mångfrestande man, som utom det att han var stor bokför* läggare, även utgav en billighetstidning, "Stockholms Nyheter", vilken var påfallande piggt redigerad och säkerligen hade framtiden för sig. A Stock* holms Nyheters tryckeri sysselsattes huvudsakligen kvinnliga sättare. Ulrik Fredriksson lovade först muntligt att godtaga tariffen och skulle sedermera lämna skriftligt erkännande. Ett dylikt kom också den 15 mars 1893, men det innehöll en del förbehåll, som stodo i fullständig strid med tariffbestäm* melserna. Därtill hade han lyckats förmå personalen att på baksidan av tarifföverenskommelsen teckna sina namn med förklaring att de godkände Ulrik Fredrikssons tariffvidriga föreskrifter. Efter underhandlingar med Fredriksson annullerades dock denna skrivelse och Fredriksson lämnade ett oförbehållsamt erkännande av att han godkände tariffen. Men omedel* bart därefter började Fredriksson anskaffa kvinnliga elever, vilka förklä* rades ej skola sysselsättas på tidningen. Men när eleverna blivit något försigkomna, släpptes de in på tidningen och de äldre sättarinnor, som förut voro sysselsatta där, fingo allt mindre och mindre arbete. Klagomål ingingo till tariffkommissionen och med förbundsstyrelsens medgivande och sedan tariffkommissionens medlemmar ej blivit mottagna av Ulrik Fredriksson, beslöts arbetsnedläggelse den 16 april. Nu ville Fredriksson underhandla. Till sammanträdet med personalen den 17 april infann sig redaktionssek* reteraren i Stockholms Nyheter med fullmakt att å redaktör Fredrikssons

165vägnar underteckna den överenskommelse som kunde träffas. En ny för* bindelse uppsattes, underställdes redaktör Fredrikssons prövning och undertecknades av dennes ombud såväl som av hela personalen. I denna överenskommelse med sina bestämda punkter inrymdes även att sättarin* norna ensamma skulle utföra det arbete som tillhörde tidningen, samt att angående de antagna eleverna skulle, efter utgången av 3 månader, varpå de mellan dessa elevers målsmän och redaktör Fredriksson upprättade kon* trakt lydde, underhandlingarna återupptagas i och för bestämmande av proportionen mellan utlärda och lärlingar.

När de tre månaderna nalkades sitt slut började redaktör Fredriksson för* nya kontrakten med elevernas målsmän utan att ingå i utlovade underhand* lingar med tariffkommissionen. Vid samma tid avskedade Fredriksson en tryckare utan uppsägningstid och meddelade den övriga personalen, att allesammans snart skulle få avsked, om de ej ville underteckna kontrakt. Personalen nekade samfällt och den 14 juli beslöt personalen att från och med följande dag nedlägga arbetet.

Den 15 juli började strejken och den skulle med all sannolikhet snart varit avslutad, om icke strejkbrytare uppträtt. Och dessa strejkbrytare rekryterades ej från den förutvarande personalen, utan kom från helt annat håll. Tre sättarinnor, som innehade goda konditioner å tryckerier, där tariffen införts, läto nämligen locka sig att taga anställning hos Ulrik Fredriksson. Dessa voro Ann*Charlott Holst, Lydia Mathilda Rundblom och Emmy Holst*Brandt. Dessa tre jämte ett par elever, faktorer m. fi. klarade nödtortigt tidningens utkommande, fast detta skedde högst oregel* bundet. Emellertid fick tidningen en knäck, efter vilken den aldrig repade sig. Ty när Ulrik Fredriksson, som trots sin stora smarthet även tycktes vara i besittning av en god portion inskränkt tjurskallighet, mot slutet av 1893 i stället för att göra upp med typograferna sålde tidningen till redaktör Renholm, fick den nye ägaren ingen glädje av köpet, ty något år efter det han övertagit densamma måste den läggas ner. Den enda som hade glädje av Fredrikssons halsstarrighet var Stockholmstidningen, som sedan Stock* holms Nyheter var borta fick god vind i seglen.

De strejkande från Stockholms Nyheter placerades på andra tryckerier och de tre sista återstående placerades på det nya tryckeri, som den nye ägaren av Stockholms Nyheter lät uppsätta.

Även på ett annat tryckeri, F. Mällborns, utbröt en strejkunge. Konkurs* förvaltningen för detta tryckeri vägrade nämligen först att underskriva tariffen, men efter en halv dags strejk kom den på andra tankar.

166Första tariffrörelsen i landsorten.

Jämlikt förbundsmötets beslut skulle tariffrörelsen i landsorten samtidigt börja i norr och i söder.

Östersunds typografklubb var den första som framlade sitt förslag härut* innan. Sedan avdelningen själv, utan resultat, börjat underhandlingarna, tog förbundsstyrelsen vid och försökte genom korrespondens nå målet, men även detta blev resultatlöst. Då beslöt förbundsstyrelsen att sända ombud till platsen för att underhandla med principalerna. För sådant ändamål av* reste den 18 november 1892 förbundets sekreterare, L. Aug. Mårtensson, till Östersund, där han efter tre dagars heta underhandlingar med "Jämt* landspostens" redaktör, doktor V. H. Wickström (Christer Swahn), redak* tör Johan Lindström, sedermera "Saxon", utgivare av "Jämtlands*Tidning" och redaktör Aug. Burman, "Östersundsposten", lyckades förmå dessa att gå in på 28 öres alfabetberäkning, 20 % minimilön och 10 % lokaltillägg, varjämte principalerna dessutom förklarade sig villiga att efterhand reglera lärlingsväsendet. 20*kronors*lönen var redan i förväg införd på två av tryckerierna. Den nya ordningen skulle tillämpas från och med den 3 december 1892.

Med anledning av tariffrörelsen i Norrland beslöt förbundsstyrelsen att från och med december 1892 icke utbetala reshjälp till orter norr om Sala, Uppsala och Falun.

Under det förhandlingarna pågingo i Östersund hade även andra Norr* landsavdelningar behandlat lönefrågan och ombudet blev därför av för* bundsstyrelsen beordrat att göra resor även till Sundsvall, Härnösand och Gävle. Härnösand var härvidlag färdigt att först gå i elden. Emellertid blev frågan på denna ort delvis förfuskad, enär arbetarna, vilka förut varit avlönade med 15 kronor i veckan, under ombudets frånvaro och utan att tillfråga förbundsstyrelsen, antogo ett medlingsförslag, som visserligen hade bestämmelsen 28 öres alfabetberäkning och 10 % lokaltillägg men som satte minimilönen till 17 kronor. Arbetsnedläggelse föregick dock denna reforms genomförande på ett tryckeri, Härnösandspostens, och det var först sedan det visade sig omöjligt för principalen att kunna anskaffa andra arbetare, som han accepterade medlingsförslaget.

Kom så turen till Sundsvall, där principalerna efter en kortare under* handling accepterade samma tariff som i Östersund.

I Gävle infördes 28*öres*beräkningen, 20 kronors minimiavlöning, 10 tim* mars arbetsdag och 10 % lokaltillägg. En av tryckerifirmorna, Ahlström

167Cederberg, gjorde ett ganska kraftigt motstånd, och arbetsinställelse var mycket nära. Underhandlingarna leddes av avdelningens ordförande, C. A. Rosdahl, som därtill erhållit uppdrag av förbundsstyrelsen.

Linköpings avdelning hade även framlagt tariffen för underskrift, men där hade endast en principal, Isidor Kjellberg, antagit densamma. Mårtens* son fick i uppdrag att fara dit annandag jul 1892 och efter ett par dagars underhandlingar hade samtliga principaler antagit tariffen. På övriga orter var arbetstiden bestämd till tio timmar, men här gjordes en förändring på

de dagliga tidningarna, detta med anled* ning av det myckna nattarbetet. Så bestäm* des 28*öres*beräkning, minimilön 20 kr. för arbetarna å morgontidningarna, 18 kr. för övriga typografer, övertidsbetalning med 20 öre i timmen för ackordsarbete och 40 öre i timmen för övriga arbetare. 9 timmars arbetstid för arbetarna på morgontidnin* garna och 10 timmar för de övriga. Alla med 10 % lokaltillägg. På grund av post* gången till Linköping — såväl upp* som nedgående snälltågen mötas där mitt på natten — förekom mycket nattarbete på de dagliga tidningarna. Den nya tariffen i Linköping skulle tillämpas från och med 1 januari 1893.

Här ovan uppräknade fem städer voro de enda landsortsstäder, i vilka tariffen inför* des under 1892. Vid 1893 års ingång fortsatte tariffrörel* sen och gick med sådan fart att förbundsstyrelsens tid till största delen upptogs för ledningen av denna rörelse. Av styrelsemedlemmarna voro vid ett tillfälle icke mindre än tre på resa samtidigt och en av dem — Mårtens* son —- var upptagen under sammanlagt halva året 1893 för detta ändamål.

Först tog rörelsen fart i Uppsala och Västerås. Där hade visserligen avdelningarna också erhållit ogynnsamma svar, men efter ett par dagars underhandlingar godkändes tarifferna även i dessa städer.

Så bar det i väg till Skåne, där i Hälsingborg underhandlingarna visade sig mycket svåra, dels därför att en av boktryckarna betalade arbetarna högst av boktryckarna i provinsen, medan andra åter betalade så lågt att

HANNA BERG. T. F:s i Stockholm första kvinnliga medlem. En av Typografiska kvinnoklubbens stiftare.

168skillnaden kommit att uppgå till avsevärda belopp, samt dels därför att boktryckarna stodo i daglig förbindelse med ledaren för det kollektiva mot* ståndet i Skåne, disponent Th. Edgren på Berlingska tryckeriet i Lund. Efter fem dagars underhandlingar antogs tariffen av boktryckarna i Häl* singborg och efter en halv timmes underhandlingar av boktryckarna i Lands* krona. På båda ställena hade dock lokaltillägget (5 %) strukits eller rät* tare framflyttats.

I Malmö hade avdelningen — liksom på de övriga platserna i Skåne — strax på nyåret inlämnat skrivelser till sta* dens boktryckare med begäran om tariffens antagande. Svar fordrades före den 15 januari 1893. Till den utsatta tiden in* kommo också tillfredsställande svar från sju av stadens boktryckare och ett par da* gar senare från ännu en. Återstod därefter att träffa överenskommelse med ytterligare tvenne principaler, den ene i Köpenhamn, O. C. Olsson, som ägde Skånska Afton* bladets tryckeri, och den andre i Stockholm, redaktör Herslow, som vistades vid riks* dagen. Före januari månads utgång ingick även från dem gynnsamma svar och därmed var tariffrörelsen i Malmö — som hela tiden skötts av avdelningen själv — avvecklad. Endast en boktryckare, M. Polheimer, inne* havare av Skånska Centraltryckeriet, väg* råde underskrift, varför arbetet nedlades och tryckeriet blockerades. Efter två må* nåders strejk eller den 15 mars underskrevs tariffen även av Polheimer.

I Lund hade tre av boktryckarna, A. Malmström, Valdemar Bülow och A. W. Wilner, underskrivit tariffen. Men två av de värsta återstodo, näm* ligen Berlingska boktryckeriet och Håkan Ohlsson. När förbundets om* bud måndagen den 6 februari 1893 anlände till Lund, uppsökte han först disponent Edgren, som förklarade sig icke vilja ha med något ombud att göra, utan ämnade själv svara sina arbetare. Då ombudet frågade hur snart detta kunde ske, svarade disponenten, att om den saken skulle arbetarna få besked — det anginge ingen annan. Ombudet anmärkte då stillsamt, att detta besked borde lämnas senast nästa dags afton, ty då hade arbetarna

AUGUSTA HELIN. Förbundsstyrelsemedlem m. m. — En av kvinnoklubbens stiftare.

169nytt sammanträde. Besöket hos Håkan Ohlsson, som först nekat att mot* taga arbetarnas skrivelse, skildrar ombudet på följande sätt: "Sedan jag väntat en stund på hans s. k. kontor, kom H. O. ut. Sedan jag presenterat mig och framfört mitt ärende, gick H. O. omkring och låste noga alla till rummet ledande dörrar, varefter han rynkade ögonbrynen och skrek allt vad han orkade: "Va har harm me mina arbetare å gjorra? Va har harrn me mej å gjorra? Va rör de harrn va ja betalar mina arbetare? Di får va ja anser maj ha rå å betala å me de få di låv å varra nöjda." — Mårtensson avbröt med en erinran om, att han trott O. vara en s. k. bildad man och att tonen till båtnad för båda parterna nog kunde stämmas ned en smula. Det hjälpte något, men H. O. envisades fortfarande att icke vilja vara med om att underskriva eller betala efter någon tariff.

Onsdagen den 8 februari 1893 nedlades arbetet på Berlingska och Ohlssonska officinerna. Vid vanlig tid denna morgon var den stora Berling* ska arbetslokalen starkt illuminerad av sin elektriska belysning. Ångvisslan manade till arbete men — inte en enda infann sig varken i sätteri eller tryc* keri. — På förmiddagen uppvaktades ånyo disponent Edgren och var nu medgörligare. Efter underhandlingar under dagens lopp blev tariffen un* derskriven och arbetet återupptogs följande morgon. Håkan Ohlsson höll ut i fjorton dagar, men måste därefter bekväma sig att acceptera tariffen.

I Ystad infördes samma villkor som i Lund m. fi. städer — 28 öres alfa* betberäkning, 18 kronors minimilön och 5 % lokaltillägg, i Kristianstad likaledes. I Karlshamn samma fordringar med undantag av lokaltillägget. Avdelningen hade beslutat att "detta skulle bortfalla, enär levnadskostna* derna där voro lägre än på andra ställen i södra Sverge". I Karlskrona hade boktryckarna, samma dag de fått veta att ombudet skulle anlända, inlämnat skrivelser till avdelningen, i vilka de förklarade sig acceptera de tariffvillkor, som införts i Lund m. fi. ställen.

I Halmstad mötte stora svårigheter, enär å ena tryckeriet 8 arbetare ned* lagt arbetet den 25 februari och boktryckaren, Joh. A. Svensson, begärt de strejkandes ställande under polisuppsikt. Som ersättning för de strejkande hade man skrapat ihop åtskilliga som förut haft med sättning och tryckning att göra, men resultatet var icke synnerligen tillfredsställande. Hallands* posten litade emellertid på, att polisen "skulle göra't". Som ingen upp* görelse kunde komma till stånd, bortsändes en del av de strejkande och tryckeriet blockerades. Efter någon tid inkom tariffen till förbundsstyrelsen verbörligen underskriven av "Hallandsposten". Å den andra tidningen, "Halland", hade man från början ställt sig välvillig till en tariffuppgörelse.

170I Göteborg inleddes lönerörelsen medelst en strejk å Göteborgs Afton* blads tryckeri. Och orsaken till strejken var, att det var så gott som omöj* ligt att få redaktör Oscar Norén att stå fast vid ett givet löfte. Ena stunden lovade han och andra stunden återtog han vid underhandlingarna med arbe* tarna de givna löftena. Sedan strejken utbrutit, begärde såväl Norén som arbetarna ett ombud från förbundsstyrelsen. Detta infann sig och lyckades efter några dagars förhandlingar göra ställningen klar. Ombudet, L. Aug. Mårtensson, förklarade sedermera i den över saken avgivna rapporten, att förhållandena kunnat ordnas med samma resultat redan första dagen, om inte redaktör Norén fortfarande krånglat och t. o. m. upprest svårigheter sedan avtalet var underskrivet. Strejken å Göteborgs Aftonblad varade från 14 till 20 mars 1893. — A de flesta av de övriga göteborgstryckerierna beviljades samtidigt de av arbetarna framställda fordringarna utan större svårigheter. Endast å ett tryckeri, A. Lundéns, nedlades arbetet, men ett par andra arbetare stodo genast till tryckeriets tjänst och arbetet fortsattes därefter i förminskad skala. Likaledes lyckades det ej att få tariffen införd på de rätt talrika familjetryckerierna i Göteborg.

I Motala — där G. W. Wilhelmsson från förbundsstyrelsen förde under* handlingarna — blev tariffen genomförd först efter det arbetsnedläggelse blivit proklamerad på ett av tryckerierna, A. Lundegårds. Sedan emellertid kollegerna i Vadstena vägrat att taga befattning med Lundegårds tidning, underskrev även denne tariffen.

I Eskilstuna infördes tariffen jämförelsevis raskt på Eskilstuna*Kuriren och Eskilstuna Tidning, varemot arbetsnedläggelse — som dock endast på* gick några timmar — måste tillgripas å Eskilstuna*Postens och Öberg &. Sons tryckerier. — I Norrköping träffades överenskommelse utan strid på två av stadens tre tryckerier. Wallbergska tryckeriets ägare, Joh. Jönsson, var däremot omedgörlig, varför arbetsnedläggelse där företogs. Efter fjor* ton dagars strid blev emellertid tariffen underskriven även av Jönsson. — I Jönköping gick tariffens införande för sig utan strid på samtliga tryckerier utom Litografiska bolagets, där arbetsnedläggelse måste tillgripas innan uppgörelse kunde ske. — I Sala och Falun gjordes underhandlingarna raskt undan och ledde till goda resultat. — I Luleå kom det på två av tryckerierna till skarpa kontroverser mellan principalerna och arbetarna. Efter arbets* nedläggelse samt sedan arbetarna överflyttats till annan ort träffades dock slutligen överenskommelse. Orsaken härtill torde huvudsakligen vara att söka däri, att arbetarna från början intogo en vacklande och obeslutsam hållning samt däri, att principalerna själva med tillhjälp av den enes söner

171samt tvenne strejkbrytare kunde till en tid verkställa de mest trängande arbetena. I Växjö, Arboga, Kalmar, Lindesberg och på ett av tryckerierna i Skövde genomfördes tariffen genom överenskommelser mellan arbetarna och principalerna, utan att förbundsstyrelsens mellankomst behövde anlitas.

I oktober månad 1893 inlämnade Värmlands typografer till samtliga bok* tryckare i provinsens tre städer skriftlig begäran om tariffens införande samt begärde svar den 18 november. Eftersom svaren ej voro jakande, måste ett ombud för förbundsstyrelsen nedresa till Värmland. Resultatet

vart, att Karlstads boktryckare, efter ett par dagars underhandlingar, underskrevo tarif* fen. I Kristinehamn träffades genast över* enskommelse med den ene av stadens bok* tryckare, medan den andre, riksdagsman A. F. Broström först efter det typograferna strejkat ett par dagar, kunde förmås att lämna sin underskrift. I Filipstad träffades fredlig uppgörelse med det ena av trycke* rierna, medan å det andra, A.*B. Filipstads boktryckeri, utgivare av tidningen "Värm* landsberg", arbetsnedläggelse och blockad måste tillgripas. Tryckeriet, som var av mindre betydelse och drevs med två typo* grafer och en lärling, förvandlades sedan till ett s. k. familjetryckeri.

Under år 1893 infördes tariffen i 29 stä* der, år 1892 i fem och var således vid 1893 års utgång införd i tillsammans 34 städer. Med 1893 års slut kan man säga att för* bundets första tariffrörelse i stora drag var genomförd och i 1893 års verk* samhetsberättelse finnes intagen en tabell över lönerörelsens resultat grun* dad på infordrade uppgifter till den 20 maj 1894, som finnes upptagen på sidorna 174—176.

I denna tablå är icke Stockholm upptaget. Emellertid kan vinsten å de flesta av huvudstadens boktryckerier beräknas efter samma norm som i kringliggande landsortsstäder, enär beräkningsgrunden var densamma som för dessa. På några av stadens större boktryckerier — de som förut hade den högsta beräkningsgrunden — hade visserligen vunnits föga i pekuniärt avseende, men dock en rättvisare beräkningsgrund, och därtill erhöllo tryc*

172

ALMA SUNDQVIST. Förbundsrevisor m. m.karna en given vinst, genom införandet av minimilön och lokalprocent även för dem.

I stort sett kunde tariffrörelsen anses vara avslutad med 1893 års utgång, men den måste fortsättas under 1894, dels emedan å en del tryckorter tariffen ännu icke blivit genomförd och dels för att konsolidera det som redan vunnits.

I årsberättelsen för år 1894 lämnas följande skildring av tariffrörelsen under nämnda år. Denna berättelse kan i viss mån betraktas som en sam* manfattning av vad som uppnåtts och som en skildring av mentaliteten bland yrkes* utövarna under denna tid.

I berättelsen yttras sålunda bl. a. föl* jande:

"Den i slutet av år 1892 påbörjade och under år 1893 fortsatta lönerörelsen har under 1894 ytterligare fortfarit, om också icke i mera vidsträckt skala, enär organisa* tionens krafter måst anlitas för att se till att de förut vunna positionerna kunde bibe* hållas samt arbeta för att framdeles kunna fortsätta kampen på sådana platser, som an* setts hart när omöjligt att vinna för löne* rörelsens upptagande.

1893 års kamp hade medfört ett ganska stort antal arbetslösa, huvudsakligen genom arbetsnedläggningen å Ulrik Fredrikssons tryckeri i Stockholm, vilka genom organisa* tionens försorg måste underhållas. Därtill har det gångna året varit karakteristiskt genom den ringa arbetstillgången inom boktryckerierna över hela riket. En kris har gått över yrket, vilken i sin mån bidrog till att förbundsstyrelsen ansåg sig av klokhetsskäl icke böra forcera arbetet för lönerörelsen alltför häftigt.

Ävenså visade det sig ganska snart, att å flera orter, där lönerörelsen gått lyckligt fram, intresset för organisationen slappats och ständiga avfall ägde rum. På grund härav beslöt sig styrelsen för att utsända en av sina medlemmar, för att dels förmå medlemmarna att kvarstå och dels intressera utomstående att ingå i organisationen samt på samma gång inspektera för* hållandena i avdelningarna. För detta ändamål besöktes Norrland allt ifrån

BENGT SONESSON. Förbundsrevisor m. m.

173Tryckeriets ägare eller namn Antal ty< pografer Antal lär» lingar Medelinkomst pr vecka för typografer Lokaltillägg i °/o Antal typografer som stå utanför organisationen fore lane* rörelsen efter löne= | rörelsen | före löne» rörelsen efter löne* rörelsen före löne= rörelsen efter löne= rörelsen Arboga: Arboga Tidning1) ............ 5 5 2 2 15.00-16.00 18.00 — 2 Eskilstuna: EskilstunasKuriren2) ...... 7 8 2 2 17.50 20.62 10 — Eskilstuna» Posten2) ..................... 9 10 2 5 16.35 20.52 10 1 Öberg G. Son2)........................... 2 1 2 3 15.00 19.80 10 — Falun: Nya Boktryckeri A.sB.......... 16 16 5 6 15.00 20.00 10 — Dalarnas Allehanda3) .................. — — — — — — 10 — Gävle: Ahlström & Cederberg ......... 14 12 6 6 19.00 20.00 10 — GävlesPosten .............................. 11 10 4 7 21.00 22.00 10 1 NorrlandssPosten ........................ 8 6 3 5 20.00 21.00 10 — GävlesTidningenls) ..................... — 4 — 1 — 19.80 10 — Kungsgården: Bröderna Rosenlöf...... 3 2 1 3 20.00 20.00 10 — Göteborg: Handelstidningen4) ......... 45 45 4 4 18.00—20.00 22.00-24.00 10 6 Göteborgs Aftonblad .................. 18 17 3 5 17.00—19.00 21.00-23.00 10 3 Bonniers Boktryckeri A.sB.......... 10 8 3 7 15.00-16.00 17.00—18.00 10 6 Göteborgs Veckoblads A.sB.......... 3 4 3 4 14.00-16.00 16.00-18.00 10 I GöteborgssPostens A.sB................ 13 13 5 5 24.00—26.00 26.00-28.00 10 4 A. Lindgren &. Söner .................. 6 6 2 3 12.00—18.00 19.80 10 6 Förposten ................................. 6 6 1 1 18.00-20.00 21.00-23.00 10 — Bolinder .................................... 5 4 3 3 15.00-25.00 19.80-26.00 10 3 V. Zachrisson.............................. 11 10 7 10 18.00-20.00 19.00-23.00 10 4 Meyer Koster ........................ 7 — 1 — 6.50—18.72 — 10 5 J. E. Lundberg ........................... 2 3 1 1 14.00 18.00—19.80 10 1 Gumperts.................................... 7 7 4 4 22.67 23.57 10 1 Joh. Olsson .............................. 2 2 1 1 16.00 20.00 10 2 Halmstad: Halland ........................ 4 3 2 2 12.00—13.00 16.00 — — HallandssPosten6) ........................ 5 5 2 4 12.00—13.00 — 10 Alla Hälsingborg: Hälsingborgs Dagblad... 8 7 5 7 14.00 18.00 — — HälsingborgssPosten13).................. — 10 — 1 — 18.00 — — N. Jönsson................................. 2 2 5 4 14.00 18.00 — — Schmidts Boktryckeri A.sB.......... 14 11 9 8 14.00 18.00 — — ÖresundssPosten ........................ 7 6 6 7 24.30 26.68 — 1 Härnösand: HärnösandssPosten ...... 10 11 5 4 16.50 18.70 10 2 Västernorrlands Allehanda............ 6 7 3 3 16.50 18.50 10 — Hudiksvall: HudiksvallssPosten......... 6 5 1 3 15.00 17.00—18.00 — 2 Hudiksvalls Allehanda ............... — — 6 6 8.00 10.00 1 Jönköping: Lundgrens Änka ............ 11 11 2 2 18.00 20.00 : 1 Halls bolag................................. 15 13 2 2 17.00 20.00 10 — Litografiska bolaget ..................... 4 4 7 6 12.00 19.80 10 — A. Richard ................................. 2 2 2 2 17.00 19.80 10 — J. Jahn13) ................................. — 5 — 4 — 19.80 10 — Kalmar: »Barometern»..................... 7 10 10 8 15.00 16.00 5 1 Kalmar Boktryckeri A.sB............. 6 6 6 5 15.60 18.90 5 — Karlshamn: E. G. Johansson............ 4 4 7 7 14.00 18.00 — — Nya TryckerisBolaget .................. 2 3 8 7 14.50 15.50 — — Karlskrona: BlekingesKuriren ......... 8 ! 4 4 16.00 19.00 5 — Länstryckeriet.............................. 8 8 5 5 16.00 20.00 5 — Amiralitetsboktryckeriet ............... 9 8 4 4 16.00 20.00 5 — Karlstad: Nya Värmlands Tidning ... 7 6 11 12 15.00 18.00 10 — Karlstads Tidning........................ 3 3 10 10 15.00 17.00 10 —

174Tryckeriets ägare eller namn Antal ty Antal lär» pografer lingar Medelinkomst pr vecka för typografer Lokaltillägg i °/o Antal typografer som stå utanför organisationen fore löne* rörelsen efter löne=» rörelsen före lönerörelsen efter löne= rörelsen före löne* rörelsen efter löne* rörelsen Kristianstad: BoktryckerisA.sBol....... 10 12 _ 7 16.00 22.00 5 _ Ljunggren S. Larsson .................. 4 4 4 3 15.00—16.00 18.90 5 1 Nya Accidensboktryckeriet............ 2 3 2 3 15.00 18.90 5 — Kristinehamn: Broström .................. 4 3 7 7 12.00—14.00 14.00—16.00 10 — Grundel6) ................................. 1 1 3 4 15.00 18.00 10 — Landskrona: Österberg &. Son2) ...... 8 7 3 6 16.00 18.00 5 — »Utkiken» ................................. 2 2 3 6 16.00 18.00 5 — Typografiska anstalten') ............... — 3 — 1 — 19.80 5 1 Lindesberg: Blomberg ..................... 1 2 2 2 17.00 10 — BergslagSsPostenl3) ..................... — 2 — 2 — 19.80 — Bergslagernas Tidning.................. 5 3 4 5 15.00 19.80 10 1 Högborg .................................... — 2 — 2 — 19.80 10 1 Linköping: Ostgöta Correspondenten 15 17 2 2 17.00 21.00 10 — Östergötlands Dagblad.................. 9 8 3 3 18.00 21.00 10 — »östgöten» ................................. 6 8 1 3 16.00 18.00 10 1 Litografiska bolaget ..................... 3 2 2 2 16.00 18.00 10 1 Luleå: NorrbottenssKuriren8)............ 7 4 2 5 17.00 22.00 10 1 »Malmberget»8) ........................... 4 3 2 4 17.00 20.00 10 2 Norrbottens Nyheter .................. 4 3 3 3 17.00 22.00 10 — Lund: V. Bülow ........................... 6 6 3 4 15.00 15.00 5 1 A. W. Wilner.............................. 5 6 8 5 16.00 16.00 5 1 E. Malmström.............................. 8 7 5 5 15.00 15.00 5 2 Håkan Ohlsson........................... 4 4 3 2 14.00 15.00 5 2 Berlings .................................... 18 27 — 1 17.00 18.00 5 12 Mariestad: Abr. A. Berg9)............... 5 — 1 — 14.00—15.00 — — — F. Bergström9) ........................... 1 — 4 — 14.00 — — Alla Motala: Motala*Posten..................... 5 2 3 5 12.00 18.90 5 — Motala Tidning........................... 5 4 5 4 12.00 18.90 5 — Nyköping: Länstidningen ............... 12 14 3 5 15.00—17.00 19.50-21.60 10 1 Södermanlands Nyheter13)............ — 6 — 7 — 19.50 10 1 Cederskog10) .............................. — — 2 1 — — — — Åkerlund11)................................. — — — — — — — — Sala: Sala Allehanda ..................... 5 5 4 2 16.00 19.80 10 2 Östra Västmanland ..................... 3 3 2 2 15.00 19.80 10 — Skövde: Boktryckeribolaget ............ 5 5 5 5 14.00 18.00 — — Skaraborgs läns Annonsblad......... 2 2 6 6 13.00—14.00 — — — Södertälje: Accidenstryckeriet9)......... 5 5 8 8 18.00 18.00 — — O. Lundborg9) ........................... — — 4 4 — — — — Uddevalla: Annonsbladet9) ............ 4 — 1 — 14.00—15.00 — — 1 Bohuslänningen9) ........................ 4 - 8 — 12.00—16.00 — — 3 Uppsala: Edv. Berling..................... 18 18 5 4 17.00 17.00 10 3 Almqvist & Wiksell..................... 16 16 9 7 17.00 19.00 10 1 Uppsala Nya Tidning.................. 4 4 4 4 19.00 20.00 10 — K. Möllersvärd ........................... 4 4 i 1 22.00 22.00 10 — Per Weiland .............................. 4 4 1 1 16.00 19.00 10 — Harald Wretman ........................ 3 3 3 3 20.00 21.00 10 — Västerås: Länstidningen .................. 8 9 3 3 18.00 19.80 10 1 Västmanlands Allehanda............... 4 4 3 3 15.00 19.80 10 1

175Tryckeriets ägare eller namn Antal ty« pografer Antal lärs lingar Medelinkomst pr vecka för typografer I Lokaltillägg i °/o Antal typografer som stå utanför organisationen fore löne* rörelsen efter löne= rörelsen | före löne= i rörelsen efter löne* rörelsen före löne* rörelsen efter löne* rörelsen Växjö: Smålandsposten .................. 10 10 9 9 15.00—17.00 16.00-21.00 5 _ Nya Wäxjöbladet ........................ 5 4 6 6 15.00—16.00 18.00—20.00 5 — Lessebo bolag.............................. 1 1 — — 20.00 20.00 5 — Visby: »Gottlänningen»9.................. 5 — 2 — 15.00 — — 1 Gottlandsposten13)........................ 3 — 4 — 12.00 — — 1 Gottlands Allehanda .................. 7 — 8 — 8.00 — — 6 Ystad: Ystads Allehanda.................. 8 8 3 3 17.00 20.00 5 — YstadssPosten .............................. 7 7 2 2 18.00 20.00 5 — Örebro: Bohlin .............................. 2 3 3 3 18.00 20.00 10 — Söderling.................................... 10 8 7 5 14.00—15.00 20.00 10 1 Länstidningen12)........................... 13 13 4 4 18.80 16.70 8 1 Östersund: Jämtlandsposten ............ 3 4 7 7 18-00-20.00 22.00 10 — ÖstersundssPosten........................ 4 4 7 7 18.00—20.00 22.00 10 — Jämtlands Allehanda .................. 5 2 5 5 18.00—20.00 22.00 10 — John Hagberg.............................. — — — 2 — — — — Nya accidenstrvcktriet.................. — — — I — — — —

Lärlingarna ha icke uppnått antingen föreskriven ålder eller ock icke varit med i yrket länge nog för att kunna vinna inträde i förbundet.

2) övertidsarbetet ej inberäknat i angivna inkomsterna.

3) Tryckeriet nedlagt, men skall i dagarna åter upptagas.

4) 91/2 timmars arbetsdag.

5) Enär uppgifterna angående inkomsten pr vecka är tvivelaktig, så anser sig avdelningen icke kunna avgiva svar å nuvarande inkomsterna.

6) Dessutom arbeta ägarna, 3 typografer.

7) Nytt tryckeri. Betalning enligt tariffen har utgått endast en kort tid, varför inga inkomster uppgivits.

8) De tre utanför organisationen stående äro strejkbrytare.

9) Lönerörelsen har icke nått denna plats ännu. 10J C. och fru arbeta själva å tryckeriet.

n) Å. arbetar ensam å tryckeriet.

12) Grundberäkningen är 30 öre pr 1,000 bokstäver.

13) Nytt tryckeri.

176Luleå till Stockholm, delvis Östergötland, Småland, Halland, Västergötland och Bohus län.

Av skrivelserna och berättelserna från ombudet framgick, att i flera fall arbetare kompromissat med principalerna, sedan dessa senare en gång in* gått på arbetarnas fordringar och att stämningen för lönerörelsens upp* tagande icke på långt när var så god som vid denna rörelses början. Anled* ningen till detta senare förhållande var, att de svåraste orterna lämnats till sist, orter, där den enskilde arbetaren i flera fall visade sig vara karaktärs* lös och lät beveka sig endast av de tvenne despoter han lärt sig känna, prin* cipalen och penningen. Att här tala om "fria arbetare" är ett hån, ty knap* past under livegenskapens dagar torde man mera fruktat principalen än vad som i våra dagar göres i en del orter i Sverge och inom boktryckerierna. Orsaken till detta förhållande får sökas i, att arbetaren börjat sin bana å tryckeri, vars ägare icke det minsta bekymrat sig om honom, utom i de fall han kunde mot lägsta möjliga villkor avpressa största möjliga arbetskraft. Genom den låga avlöningen och den långa arbetstiden kom arbetaren i dåliga ekonomiska förhållanden och blev härigenom helt och hållet bero* ende av principalen, vilket gjorde, att han fann sig i allt. Mången gång har det under lönerörelser påträffats fall, där arbetaren icke vågat framställa en begäran om förbättrade villkor, blott därför att principalen haft större eller mindre fordran av arbetaren. Sådana typografers världserfarenhet sträcker sig i allmänhet icke utom den stad där han är född, har lärt sitt yrke och bildat familj.

En annan omständighet, som även spelat en viktig roll under lönerörel* sen, är bristande kunskaper i yrket hos arbetaren. Principalerna ha icke sett till, huruvida hos den antagne lärlingen förutsättningar funnits för att han skulle ens tillnärmelsevis fylla sin plats som arbetare eller ock har det slavsystem, som på många håll florerat inom yrket, kvävt de anlag, som möjligen varit inneboende hos individen. Faktum är emellertid, att vårt yrke för närvarande befolkas av en god del arbetare, som äro mer än lovligt okunniga i det yrke, på vilket de skola försörja sig. Detta har även fram* hållits av principalerna under lönerörelsen, ehuru de själva äro den direkta orsaken till förhållandet. På många håll har även arbetarnas oregelbunden* heter beträffande levnadssätt och arbete verkat hindrande, men man får väl hoppas, att på samma gång arbetarna komma i åtnjutande av mänskliga rättigheter skola de också iakttaga ett bättre uppförande, och det är gläd* jande att kunna konstatera, att förhållandena i detta avseende betydligt förbättras år efter år.

12

177Under året har tariffen införts i Örebro och Lidköping samt å Växjö* bladets tryckeri i Växjö.

Mot slutet av året hölls ett möte med avdelningar i Västergötland för tariffrörelsens upptagande. Av till mötet kallade fem avdelningar represen* terades endast tre och dessa uttalade sig för lönerörelsens upptagande. Att marken här var hård att bearbeta visste man förut, och att det sålunda fordrades både bestämd vilja och fast karaktär hos arbetarna för att resultat skulle kunna vinnas. Så snart det blev bekant att lönerörelsen skulle taga

sin början å deras boktryckerier, utfärdade en av boktryckarna inbjudning till boktryc* karemöte i Stenstorp, vilket dock icke fick större anslutning än att inbjudaren och en till infunno sig. Arbetsnedläggelse kom till stånd i Skövde å Isaksons tryckeri, men tack vare dels polisens ingripande och dels ett långt drivet lärlingsväsende lyckades detta tryckeri hålla stången gentemot orga* nisationen, vad överenskommelsen med densamma angår, men ägaren blev dock nödgad att i väsentlig mån höja de förut mycket lågt tilltagna avlöningarna för de arbetare, som stodo kvar efter arbetsnedläg* gelsen. I Skara, å Petterssonska tryckeriet, avskedades de arbetare, som ingåvo ansö* kan om tariffenlig betalning. Även här lye* kades man, om ock med svårighet, att hålla stånd mot organisationens anlopp, beroende på att ett jämförelsevis stort antal kvinnliga arbetare, lagstadda tjänare på samma gång som typografer, stodo till arbets* köparens förfogande. Båda dessa tryckerier blockerades. I Lidköping beviljades arbetarnas fordringar efter några timmars arbetsnedläggelse. Men så var också personalen fullt enig och icke en enda av densamma ställde sig till tryckeriets förfogande förrän tariffen blivit vederbörligen undertecknad. I Vänersborg och Uddevalla gjordes nödiga förberedelser för tariffens genomförande.

A skilda orter inom landet, och icke minst i Stockholm, hava försök gjorts att kringgå träffad överenskommelse, men i alla de fall som anmälts, ha rättelser vunnits."

178

J. W. SAMUELSSON. Förbundsstyrelsemedlem m. m.Även under 1895 fortsattes lönerörelsen i landsorten. Om densammas fortgång lämnar 1895 års verksamhetsberättelse följande upplysningar:

"Lönerörelsen har fortgått under året å skilda orter. Det har gällt att dels upprätthålla förut ingångna förbindelsers fullgörande och dels att, efterhand som jordmånen därför blev lämplig, upptaga rörelsen å sådana orter, där förhållandena hittills lagt hinder i vägen härför.

Åtskilliga försök till kringgående av tariffen ha under året gjorts, men det vill synas som att förbundsstyrelsens omedelbara ingripande i de fall som vederbörligen anmälts, gjort nödig ver* kan. Även från principaler ha ingått anmäl* ningar om missförhållanden såväl som ock rådfrågningar. Till och med arbetsgivare, som för ett par år sedan voro organisatio* nens och dess fordringars största vedersa* kare, ha vänt sig till styrelsen med fullt förtroende, för vinnande av såväl råd som upplysningar.

Vad åter angår förbundets ledamöter, kunna vi icke underlåta att påpeka, huru* som i flera fall icke visats den fasthet och säkerhet, som varit betecknande för de före* gående åren. . Sämre arbetskrafter, opålit* ligare uppgifter och oordentligt levnadssätt har åtskilliga gånger förskaffat styrelsen icke så litet huvudbry. Även har någon gång hot om antagande av plats å blockerat tryckeri framträtt hos individer, som under falskt framhållande av martyrskap sökt till* tvinga sig understöd av förbundet. Kanske bör dylikt icke så mycket för* vånå, då man tager i betraktande, att man under året mången gån g haft att göra med personer, som ej haft och ej heller velat förskaffa sig begrepp om organisationsarbetet.

I Vänersborg, med tre boktryckerier, tog rörelsen sin början på nyåret. Efter kortare strejker å Baggeska och Pettersonska boktryckerierna blev tariffen undertecknad. Flera gånger under året har emellertid de styrande i Baggeska affären brutit den träffade överenskommelsen och arbetsned* läggelse varit på god väg att förklaras. Genom ombuds avsändande till platsen har dock rättelse för varje gång vunnits.

HUGO WESTERLUND. Förbundsstyrelsemedfem, ombudsman m. m.

179I Sala uppstod tvist i "Östra Västmanlands" boktryckeri, vilket medförde arbetsnedläggelse, som pågått under hela året. Tryckeriet kunde fortgå därigenom att hjälp lämnades av några personer, som förr under någon tid arbetat i yrket och dessa i sin mån undervisade andra, samt att en och an* nan strejkbrytare inställde sig. Emellertid kunde intet annat arbete än tid* ningen fullgöras och denna därtill på ett sätt som var under all kritik. Ge* nom att kapitalstarka personer voro ägare av företaget kunde de med bättre utsikt till framgång trotsa organisationen. Efter hand fick man emel*

lertid klart för sig, att ett dylikt tillväga* gångssätt icke skulle hålla i längden. För* sta steget till ett bättre togs av tryckeriets ägare, då de avskedade tidningens redaktör — strejkens upphovsman — och allt mera närmade sig organisationen för uppgörelse, vilken också kom till stånd, fast icke under förflutna året.

I Hedemora har efter ett par besök av ombud för förbundsstyrelsen stadens bok* tryckare, hr Lidman, infört tariffenlig betal* ning.

I Uddevalla var jordmånen svårarbetad, närmast på grund av lokala förhållanden, men efter ett par besök på platsen blev tarif* fen införd å stadens bägge tryckerier, utan nämnvärda slitningar.

I Norrtälje infördes tariffen, utan att för* bundsstyrelsens ingripande blev nödvän* digt.

I Piteå gjordes svårigheter, men genom avdelningens bestämda uppträ* dande blev tariffen antagen å "Norrbottens Allehandas" tryckeri. Hell* grenska tryckeriet i samma stad drives med släktingar till ägaren, vilka del* vis avlönas betydligt över tariffen. Då främmande arbetare numera någon gång antages, lär sådana betalas tariffenligt, enligt vad som blivit upplyst.

I Filipstad har tariffen införts å det sedan 1893 blockerade "Värmlands* bergs" tryckeri, som numera övergått till annan ägare.

I Visby, där de typografiska arbetarna alltid arbetat under tryckta för* hållanden, har ett ombud från styrelsen uppehållit sig några dagar för un* derhandlingar. I staden finnes fyra tryckerier, därav det största innehaves

K. A. BERLIN. Förbundsrevisor m. m.

180av ett bolag, i spetsen för vilket står redaktören Ossian Jeurling. Då detta tryckeri är det som betalar lägsta avlöningarna, så ansågs av arbetarna själva, att detta först måste vinnas för lönereformer, innan ett bestämt upp* trädande kunde ifrågakomma mot de övriga, som betalade sina arbetare avsevärt högre avlöningar. Redaktör Jeurling förklarade för sina arbetare, att de skulle erhålla högre betalning, varmed de funno sig så belåtna, att de icke vidare ville vidtaga några åtgärder i lönefrågan, och även för om* budet framhöll redaktör Jeurling, att sådan förhöjning i avlöningarna skulle införas, att dessa successivt skulle bliva lika med de i tariffen uppställda fordringarna. Personalen bestod huvudsakligen av unga flickor, ej tillhörande förbundet.

Ständigt framåt går rörelsen och det är att hoppas, att tariffen snart nog skall vara in* förd å varje boktryckeri i Sverge."

Under år 1896 fortsatte lönerörelsernas efterdyningar. I Eskilstuna uppkom i början av året lönerörelse å den nybildade Eskilstuna*Tidningens tryckeri, vars ene delägare, Äskil Hällman, på ett hårdnackat sätt motsatte sig arbetarnas begäran om tariffenlig betalning. Sedan tryckeriet över* gått till annan ägare, fick konflikten en nå* got olika prägel mot förut. Underhand* lingar med förbundet avböjdes ej direkt, ehuru väl även nu Äskil Hällman, som bok* tryckeriets föreståndare, trädde hindrande emellan för en ömsesidig uppgörelse. Tvenne ombud för förbundsstyrelsen besökte å olika tider platsen, och avdelningen inlade under rörelsen ett synnerligen energiskt arbete. Sedan emellertid tidningens styrelse, antagligen i eget välförstått intresse, fri* gjort sig från Hällman, kom efter flera månaders stridigheter äntligen en uppgörelse till stånd och arbetarna i detta tryckeri erhöllo därefter tariffenlig betalning, i likhet med vad förhållandet var på platsens övriga tryckerier.

Den sedan 1895 pågående lönerörelsen i Sala, som å Östra Västmän* lands tryckeri nödvändiggjort arbetsnedläggelse, blev efter tio månaders kamp, i början av år 1896 bilagd, sedan tryckeribolaget ingått på och under*

181

TH. CEDERGREN. Förbundsstyrelsemedlem m. m.skrivit tariffen. Att denna strid blev så långvarig torde huvudsakligast få tillskrivas den välvilliga hjälp bolaget erhöll av strejkbrytare.

I Härnösand uppstod under årets förra hälft konflikt på grund av att av* delningen, som förut gjort ett par eftergifter i tariffrågan, ansåg tiden vara inne att taga steget fullt ut för att komma i nivå med kringliggande städers tarifförhållanden, och gjordes i detta syfte hemställan till styrelserna för platsens båda tryckeribolag. Dessa visade tillmötesgående mot organisa* tionen och de framställda fordringarna godkändes under gott samförstånd.

I Söderköping, där det utgives tvenne tidningar med var sitt tryckeri, blev genom den lilla pigga avdelningens energi tariffen antagen. Efter helt korta underhandlingar mellan förbundsstyrelsen och platsens tryckeriägare kom uppgörelse till stånd, sedan boktryckeriägarna förklarat sig ingå på det av avdelningen begärda lokaltillägget..

1895 års förbundsmöte uttalade sig för vidhållande av kraven på 28*öres* alfabetberäkning och 18 kronors minimilön, men med allmänt införande av lokalprocent, 5 % å de billigare och 10àl5%åde dyrare orterna. Någon allmän reglering av tariffen i enlighet härmed kom man sig dock icke för med. Endast på enstaka orter togs denna fråga upp.

1896 års tariffrörelse i Stockholm.

Ären 1894—95 förflöto utan några tariff rörelser i Stockholm. På hösten 1896 fann man emellertid, att de av de större boktryckeriägarna givna löftena att bevilja 30*öres*beräkning så snart tarifförhållandena i landsorten — som enligt stockholmsboktryckarnas påstående verkade skadligt i kon* kurrenshänseende — blivit ordnade, nu borde infrias.

Vid sammanträdet med Typografiska föreningen den 9 september 1896 förelåg en av 83 medlemmar av en enda personal undertecknad motion, vil* ken gick ut på, att Typografiska föreningen skulle gå i författning om in* förandet av en högre beräkningsgrund. Föreningen beslöt att tillsätta en kommitté, som jämte styrelsen skulle omredigera den gällande tariffen. Denna kommitté bestod av O. Lindström, G. Didriksson, Oscar Lööf, C. G. Carlstedt och J. W. Samuelsson. Kommitténs förslag skulle framläggas på ett allmänt typografmöte.

Den 3 och 5 oktober behandlades det av kommitterade utarbetade för* slaget, som i huvudsak innehöll, att grundpriset skulle höjas till 30 öre pr 1,000 bokstäver, minimilönens höjande till 20 kronor för civilarbetarna, lokalprocentens höjande till 15 procent på de orter där levnadskostnaderna

182ställde sig som högst samt borttagandet av skyldigheten för beräknings* sättare att gratis verkställa formatpåläggning. Vidare uttalade sig förenin* gen för inrättandet av en permanent skiljedomstol för slitandet av tvister rörande tariffens tillämpning. — Förslaget antogs av föreningen och över* sändes till förbundsstyrelsen, i och för allmän omröstning. Förbundssty* relsen återremitterade tarifförslaget till föreningen, som på förbundsstyrel* sens förslag beslöt överlämna tariffen jämte ett av en på 1895 års förbunds* möte tillsatt kommitté utarbetat förslag till lärlingstariff, till Stockholms boktryckare för utlåtande, vilket även inkom i slutet av november, men var avvisande. På grund härav beslöt Typografiska föreningen att hos för* bundsstyrelsen söka utverka rätt att genomdriva till en början de fyra huvud* punkterna i tarifförslaget, nämligen 30*öresberäkningen, 20*kronorsminimi* lönen, 15*procentslokaltillägget och den obetalda formatpåläggningens borttagande. Strax efter det begäran härom till förbundsstyrelsen avläm* nats, inkom från nämnda styrelse meddelande om, att boktryckarna önskade samarbete ifråga om tariffen. På grund härav utlystes ett allmänt typograf* möte till den 20 december 1896 och å detta beslöts att antaga ovannämnda anbud till samarbete och tillsattes en kommitté, bestående av fem sättare och fem tryckare, för att gemensamt med av boktryckarna utsedda kommitterade genomgå tarifförslaget. Kommitténs förslag skulle vara färdigt före den 1 februari 1897. Den gemensamma kommittén på sättaresektionen kunde framlägga ett enhälligt antaget förslag såsom resultat av sitt arbete, varemot parternas representanter på tryckareavdelningen stannade i olika beslut. På särskilt möte uttalade sig också tryckarna för vidhållandet av sina ur* sprungligen uppställda krav. Sättarna godkände för sin del det resultat vartill kommitterade kommit, dock under förutsättning att 15 procents lokaltillägg bleve antaget. Frågan om lokaltilläggets storlek hade nämligen av kommitterade lämnats öppen.

Boktryckarna hade för sin del utsett en nämnd, som skulle granska de förslag, som utarbetats av de gemensamma tariffkommitterade. Då bok* tryckarnas svar anlände framgick därav, att de från den 1 april 1897 voro villiga att acceptera följande: 30 öres beräkning, 20 kronors minimilön, formatpåläggningens borttagande som gratisarbete samt 10 timmars arbets* dag, med undantag för de tre egentliga sommarmånaderna, då arbetstiden skulle vara 9 timmar. De 15 procenten i lokaltillägg voro däremot avslagna. Förutom detta framhölls i boktryckarnas svar, "att övriga delar av tariffen kunde träda i kraft först sedan Allmänna svenska boktryckareföreningen under sommarens lopp eventuellt antagit densamma". De förslag till tariffer,

183som skulle tillställas boktryckaremötet, voro bifogade svarsskrivelsen och utvisade, i jämförelse med de gemensamma kommitterades förslag, redu* ceringar i åtskilliga punkter. Härjämte uttalade sig boktryckarna för en gemensam tariffnämnd, bestående av sex av vardera parten utsedda medlem* mar, som skulle utjämna eventuella tvister rörande tariffen.

Förbundsstyrelsen, kontrollnämndens ordförande och förbundets revi* sorer, vilka genom verkställd allmän omröstning fått i uppdrag att fatta slutgiltigt beslut i tariffrågan, ifall underhandlingarna icke ledde till önskat

resultat, funno sig icke tillfredsställda med detta boktryckarnas erbjudande, utan upp* ställde som medlingsförslag tarifförslagets antagande i dess helhet från den 1 april med 15 procents lokaltillägg och ändringar i ett par andra fall. Detta förslag godkändes på ett den 25 mars 1897 hållet allmänt möte med Stockholms typografer.

Å detta möte riktades skarpa angrepp mot boktryckarnas hållning i tariffrågan och även medlingsförslaget ansågs vara alltför knappt tillmätt. Mötet uttalade sig dock för medlingsförslaget och beslöts sam* tidigt att omröstning — för eller mot arbets* nedläggelse — skulle ske å de olika arbets* platserna, i den händelse boktryckarna av* slogo förbundsstyrelsens medlingsförslag.

Boktryckareföreningens styrelse under* rättades om detta mötets beslut, men sva* råde pr omgående, att den icke kunde an* taga en tariff, som i sina detaljer var avsedd för hela landet förrän frågan därom behandlats av samtliga föreningens medlemmar och att, beträffande lokaltillägget, Stockholms boktryckares beslut angående detsammas bibe* hållande vid 10 procent var ovillkorligt. Dock erbjöds samarbete för disku* terande av de övriga punkterna i det av boktryckarna framlagda tarifför* slaget innan detta förelades boktryckareföreningens möte.

Vid den verkställda omröstningen visade det sig, sedan sammanräknin* gen skett, att en obetydlig majoritet för arbetsnedläggelse fanns bland de 1,323 röstande, vadan förbundsstyrelsen, kontrollnämndens ordförande och förbundets revisorer ansågo det vara klokast att acceptera boktryckareför*

F. W. SAND. Förbundsrevisor m. m.

184eningens erbjudande, att tillämpas från 1 april 1897. Detta var den första uppgörelsen mellan Svenska typografförbundet och Allmänna svenska bok* tryckareföreningen, vilken senare efterträtt den vid denna tidpunkt avsom* nåde boktryckerisocieteten.

Tariffrörelsen 1898 — 15 procents lokaltillägg.

Allmänna svenska boktryckareföreningen höll under sommaren 1897 kongress och å denna förelåg bland annat tariffrågan till behandling. Den tariff, som antogs av detta möte, hade visserligen som utgångspunkt det av gemensamhetskommit* terade utarbetade förslaget, men innehöll åtskilliga höggradiga försämringar av detta. Sverge indelades i fråga om minimilön i två hälfter, Stockholm och orterna norr därom med 30*öresberäkning och 20 kronors mini* milön samt orterna söder om Stockholm med 28*öresberäkning och 18 kronors mini* milön. Arbetstiden fastställdes till 10 tim* mar pr dag året runt.

Boktryckareföreningen tycktes inte ha brått med framlämnandet av sin tariff, ty först i november och efter åtskilliga påstöt* ningar kom den förbundsstyrelsen till* handa.

Nu började en rad av skriftväxlingar, som drog ut i långa drag och även ett par

sammanträffande mellan parterna ägde rum. Men någon enighet var icke möjlig att uppnå — därtill voro intressena alltför skiljaktiga.

Stockholmsavdelningens medlemmar, som länge gått och väntat på något resultat av de segslitna förhandlingarna mellan typografernas tariffkommitté och boktryckareföreningen, började så småningom förlora hoppet på att boktryckarna skulle godvilligt gå in på deras fordringar. Ett utlämnande på tryckerierna av den tariff, som antagits på sommarens boktryckaremöte och den på vissa håll gjorda förklaringen att denna tariff skulle till efter* rättelse uppsättas å arbetslokalerna, gjorde även sitt till för att förringa möj* ligheten till åstadkommande av en för arbetarna antaglig tariff och för*

EMIL O. LUNDBERG. Förbundsrevisor m. m.

185orsakade också att stämningen för en strids tillgripande, i händelse sådant blev oundvikligt, allt mer och mer utbredde sig bland typograferna.

Den 12 januari 1898 hölls å hotell Continentals stora sal ett extra samman* träde med föreningen för behandling av tariffrågan och här beslöts enhälligt att icke ingå på den av boktryckareföreningen utlämnade tariffen, att fast* hålla vid "samarbetskommitténs" förslag i huvudsak med 15 % tillägg och att för vinnande av detta mål vedervåga en eventuell strid. Nu blev frågan ställd på sin spets. A ena sidan boktryckarna, som ej önskade ingå på fordringarna utan fortfarande ville underhandla och å andra sidan typo* graferna, som trötta på de tidsödande underhandlingarna, ville besvara boktryckareföreningens tariff med genomförande av s i n tariff, således med 15 % (d. v. s. 5 % tillägg till de förutvarande 10 %) såsom huvudfordran. Allt tycktes vilja arta sig till kamp och pressen i hela riket förebådade en stor typografstrejk i huvudstaden och man vädjade till boktryckarna landet runt att besvara en eventuell strejk med lockout.

På typografernas sida hade emellertid alla förberedelser träffats. Pengar för understöd under första strejkveckan stodo till förfogande, extra uttaxe* ring och upprop till 43 utländska organisationer (avfattade på engelska, franska och tyska) om hjälp hade utsänts. Ett välfärdsutskott hade till* satts och en lokal, där de strejkande dagligen kunde samlas, hade förhyrts.

Natten innan denna strejk var ämnad utbryta blev dock, å ett samman* träde mellan boktryckarnas och typografernas delegerade å Hamburger Börs, en ny tariff för sättare och tryckare underskriven av båda parterna och sålunda frågan löst. Lösningen blev möjlig genom en kompromiss, varigenom typograferna medgåvo att de 15 % skulle tillämpas från och med den 1 januari 1899 i stället för omedelbart.

Landsortens andra tariffrörelse.

Efter det — som ovan synes — Stockholms civilsättare och *tryckare fått sin tariffråga löst i början av 1898, var man på en del håll i landsorten snart färdig att upptaga arbetet med revisionen av landsortstariffen.

Men under det man vid den första tariffrörelsen framlade tariffen för varje stads boktryckare särskilt, var man nu redo att operera på ett bredare plan. Förbindelserna mellan de olika avdelningarna, vilka, icke minst ge* nom de på sina håll avhållna länsmötena, efter hand blivit allt livligare, ver* kade dithän, att man fann det lämpligt och möjligt att låta rörelsen sam* tidigt omfatta hela provinser.

186Skåningarna gingo härvidlag i teten. Efter ett långvarigt förarbete hölls på Åhlströms hotell i Lund den 7 mars 1898 ett möte med de av avdelnin* garna i Malmö, Hälsingborg, Lund, Landskrona och Ystad utsedda om* buden, vilka jämte en från förbundsstyrelsen utsedd representant, slutligen utformade den tariff, som skulle framläggas. Denna tariff framlades för boktryckarna med begäran om dess i kraftträdande den 1 april 1898, och en kommitté på tre personer tillsattes för att underhandla med en av bok* tryckarna tillsatt tremannakommitté. Från de skånska typografernas sida utgjordes underhandlarna av Nils Wessel, Malmö, N. F. Hellner, Hälsing* borg och J. F. Larsson, Lund. För boktryckarnas vidkommande hade ut* setts disponent Edgren, Lund, boktryckare Lundberg, Hälsingborg och boktryckare Stenström, Malmö. Redan innan mars månads utgång hade underhandlingarna fortskridit så långt, att enighet uppnåtts å de flesta punkter. Efter ytterligare förhandlingar utjämnades motsättningarna där* hän, att slutligen endast återstod frågan om tidpunkten för tilläggsprocenten på tidningarna, vilken boktryckarna ville ha framflyttad till 1 januari 1900, men typograferna krävde fastställd till 1899 års ingång, samt frågan om fix ersättning för skötsel av motor. Då någon enighet angående dessa krav icke stod att uppnå, hänsköt förbundsstyrelsen till det samma år samman* trädande förbundsmötet att besluta huruvida desamma, även med risk att därav konflikt kunde följa, skulle vidhållas eller om jämkning därutinnan borde få äga rum. Mötet uttalade sig för vidhållandet av kravet angående tidpunkten för tariffens ikraftträdande i enlighet med Skåneavdelningarnas begäran, men ansåg att frågan om viss ersättning för skötsel av motor kunde få falla. Efter förnyade förhandlingar uppnåddes slutligen enighet i enlig* het med det å förbundsmötet gjorda uttalandet, vadan således det för tid* ningssättningen fastställda tillägget skulle gälla från 1 januari 1899 och tariffen i övrigt från 1 oktober 1898.

Sedan förbundsmötet sålunda tagit ställning till frågan, arrangerades ett möte mellan parterna för definitivt avgörande. Detta möte ägde rum den 18 augusti 1898 å hotell Rydberg i Stockholm. Närvarande voro d:r Köers* ner, ordförande i boktryckareföreningen, disponent Th. Edgren, ordförande i boktryckareföreningens skånska sektion, samt från Svenska typografför* bundet L. Aug. Mårtensson, Otto Lindström och J. B. Lanttö. Sedan tarif* fens bestämmelser kollationerats, underskrevs avtalet av de närvarande.

Av de uppnådda fördelarna må anföras:

Grundprisets höjning från 28 till 30 öre, med ett tillägg av 5 % för var* annandagstidningar, 10 % för dagliga morgontidningar; minimilönens höj*

187ning från 18 till 20 kr. för civilarbetare samt till 21, 22 respektive 24 kr. för sättare på tidningarna samt till 30 kr. för rotationstryckare; för övertids* arbete på tidningarna utgick ersättningen med 15 öre i halvtimmen extra; fritiden efter övertidsarbetets slut fastställdes för tidningssättarna till 9 tim* mar jämte minst ett dygns ledighet i följd pr vecka; ordinarie arbetstiden sänktes under månaderna juni, juli och augusti från 10 till 9 timmar pr dag; lokaltillägget för Malmö och Hälsingborg höjdes från 5 till 10 %.

Därjämte infördes en bestämmelse om att, därest sättmaskin skulle in*

föras under tariffens giltighetstid, veder* börande principal hade att överenskomma med förbundsstyrelsen angående löne* och arbetsvillkoren vid densamma. Ifrågava* rande bestämmelse var av nog så stor bety* delse, då sättmaskiner redan börjat införas på Stockholms tidningstryckerier. Det vi* sade sig också att sättmaskiner i ganska stor utsträckning under de närmast föl* jande åren blevo införda även på tidnings* tryckerierna i landsorten.

Den sålunda underskrivna tariffen ge* nomfördes i de fem ovannämnda Skånestä* derna jämte Ängelholm, utan att arbetsned* läggelse behövde tillgripas på mer än ett ställe, nämligen hos Håkan Ohlsson i Lund. Då H. O. vägrade underskrift, nedlade samtliga på tryckeriet arbetande arbetet. — Strejken på Håkan Ohlssons tryckeri blev emellertid icke av synnerligen lång var* aktighet. H. O. sökte få utfört sitt arbete på andra tryckerier, som det till en början tycktes, förgäves. Emellertid ryktades, att H. O. lät trycka i Köpenhamn. Telegram avläts till danska typografförbundet och — myc* ket riktigt — på ett Köpenhamnstryckeri anträffades tre ark av ett arbete, som H. O. ämnade trycka där. Tryckningen förbjöds och formarna transporterades otryckta tillbaka till Lund. — Efter den betan ansåg H. O. det lämpligast att godkänna tariffen. Den 14 december 1898 underskrev han tariffen och arbetet återupptogs omedelbart.

Den sålunda i Skåne antagna tariffen var av stor betydelse, då man därigenom hade grunden lagd till en enhetlig tariff för hela riket, med

188

SVEN VENGELIN. Förbundsstyrelsemedlem m. m.skillnad blott i lokaltillägget för olika platser och möjligtvis i någon annan punkt, som de lokala förhållandena krävde.

Östergötlands typografer voro de som närmast efter Skåneavdelningarna fingo sin tariff råga löst. På ett påskdagen 1898 i Linköping hållet läns* möte utsågs en tariffkommitté, som trädde i underhandlingar med princi* palerna om införandet av en tariff i huvudsaklig överensstämmelse med Skånetariffen. Efter mycket långa underhandlingar, varunder kommittén energiskt arbetade på att få en lösning till stånd, enades man slutligen om, att hänskjuta hela frågan till en särskild skiljenämnd, vars beslut man på förhand förband sig att ställa sig till efterrättelse. Det var första gången i Svenska typograf* förbundets historia, som en tariffråga hän* skjutits till behandling på detta sätt. Den av de tvistande parterna utsedda nämnden bestod av d:r Koersner, väld av boktryc* karna i Östergötland, typografen L. Aug. Mårtensson, väld av typograferna i Öster* götland, boktryckaren David Lund, väld av boktryckareföreningens styrelse, typo* grafen Otto Lindström, väld av typograf* förbundets styrelse, och ingenjören, riks* dagsman J. H. J. Fredholm, väld av förut* nämnda fyra ledamöter och således nämn* dens ordförande.

Denna nämnd enade sig slutligen om en tariff, i huvudsaklig överensstämmelse med Skånetariffen. Beträffande den i tariffen stadgade 10*timmarsdagen ansåg sig nämnden böra för vederbörande parter påpeka, att stadgandet icke innebar något uttalande av nämnden, att arbets* tiden skall utsträckas på de tidningar, där 9*timmarsveckan är genomförd. Vidare innehöll skiljenämndsutslaget det tillägget, att så snart Allmänna svenska boktryckareföreningen och Svenska typografförbundet kunde ena sig om tariffbestämmelser för lärlingar, digelpresstryckare och iläggare, dessa omedelbart skulle tillfogas tariffen, östgötaavdelningarna hade näm* ligen i sitt framlagda tarifförslag infört bestämmelser även för ifrågavarande yrkesgrupper.

Tariffen trädde i sin helhet i kraft den 1 januari 1899.

189

AXEL HOLMBERG. Förbundsstyrelsemedlem m. m.Under sista delen av år 1898 pågick ett forcerat arbete för att få tariff* revisionen verkställd på så många orter som möjligt. Givetvis hade man därvid ett kraftigt stöd i den omständigheten, att de framförda kraven icke endast blivit godtagna vid förhandling, utan jämväl inför en opartisk skilje* domare blivit erkända såsom berättigade.

Utom i de förut nämnda provinserna lyckades man sålunda före års* skiftet få den nya landsortstariffen godkänd i Närke, Uppsala och Västerås, i Gävle, där minimilönen blev fastställd till 22 kr. även för civilarbetarna, samt i Göteborg, där man fick minimilönen för tidningssättarna fastställd till 25 kr. pr vecka, varjämte lokaltillägget höjdes från 10 % till 15 %, räknat från 1 juli 1899.

I Göteborg hade tariffrågan länge stått på dagordningen och underhand* lingar med vederbörande principaler voro inledda av därvarande avdelning. Emellertid avbrötos dessa underhandlingar, enär parterna icke kunde ena sig beträffande en del punkter och synnerligast om lokaltilläggets storlek. Typograferna begärde 15 % och boktryckarna ville endast medgiva 10. Då ingen enighet kunde uppnås uppmanade principalerna — som hela tiden visat stor ovillighet att underhandla direkt med göteborgstypograferna — att förbundsstyrelsen skulle tillkallas. Detta skedde också och efter långa underhandlingar lyckades förbundsstyrelsen få antagen Skånetariffen med 15 % tillägg. Detta dock först sedan göteborgsavdelningen icke mindre än 6 gånger beslutat att icke nöja sig med boktryckarnas erbjudande om 10 procent. — Vid samma tillfälle beslöts att en kommitté, utsedd av såväl principaler som arbetare, skulle fungera särskilt för Göteborg, med uppgift att söka få tariffen genomförd och efterlevd å stadens samtliga tryckerier.

Under 1899 infördes tariffen i ytterligare 25 städer. I Småland lyckades man därjämte få antagna bestämmelser för lärlingar, iläggare och digelpress* tryckare. Ävenså infördes tariff för stilgjutarna i Lund, varvid för ackords* arbete lades till grund den i Berlin gällande stilgjuteritariffen, med 5 % avdrag å dess ackordspriser, medan veckolönen fastställdes till 22 kr. och övriga bestämmelser i enlighet med gällande typograftariff.

Om än icke i samma raska tempo, som under året förut, fortgick dock arbetet med tariffrevisionen under år 1900, varvid tariffen infördes även på en del platser, varest densamma förut icke varit antagen. Vid slutet av året genomfördes dessutom tariff för sättare och snällpresstryckare, iläggare och lärlingar i hela Värmland.

Samtidigt med att man sålunda höll på med genomförandet av 1898 års 'andsortstariff på de mera efterblivna orterna, var man emellertid redan

190färdig med att uppsäga densamma på de platser där den först vann tillämpning. På vederbörande avdelningars begäran uppsade förbundsstyrelsen vid 1900 års slut tarifferna för Skåne, Östergötland, Göteborg, Uppsala, Umeå, Västervik, ävensom tidningssättaretariffen för Stockholm.

Tidningstariffen för Stockholm av år 1899.

Vid 1895 års förbundsmöte hade bl. a. tillsatts en kommitté med uppgift att utarbeta en tariff för morgontidningar. Denna kommitté avlämnade under år 1896 sitt förslag. Förbundsstyrelsen fann emellertid kommitténs förslag alltför litet omfattande — det innebar som sagt endast utarbetandet av bestämmelser för morgontidningar — och ansåg därför lämpligt och nöd* vändigt, att en detaljerad tariff för tidningar utarbetades. Förbundsstyrel* sen inbjöd på hösten 1897 Stockholms tidningsfaktorer att deltaga i detta arbete, vilken inbjudan av dessa mottogs. Överläggningarna blevo både många och långvariga, men till slut blev man — på ett par punkter när — enig om ett förslag till detaljerad tariff för tidningssättarna, som de sista dagarna i december samma år utsändes till tidningssättarna för att dessa skulle få tillfälle att yttra sig däröver.

Dessa mottogo emellertid förslaget mycket kallsinnigt och refuserade detsamma. Man måste därför börja på nytt och förhandlingarna med tid* ningsfaktorerna upptogos därför ånyo. Det var ett långsamt arbete att komma till enighet och sedan icke mindre än fem olika förslag utarbetats och förkastats, kunde man på hösten 1898 tillkännagiva, att parterna änt* ligen uppnått enighet. I november månad samma år inlämnades det sålunda uppgjorda tarifförslaget till tidningsägarna i Stockholm, vilka samtliga an* togo detsamma att gälla från 1 januari 1899.

Enligt denna tariff fastställdes grundpriset till 30 öre med ett tillägg av 10 % för varannandagstidningar, 20 % för dagliga aftontidningar och 30 % för dagliga morgontidningar; veckolönen fastställdes till 22, 24 respektive 26 kr. jämte lokaltillägg, i enlighet med civiltariffen. Ordinarie arbetstiden fastställdes till 9 timmar pr dag, å aftontidning förlagd mellan tidigast 7 f. m. och senast 8 e. m. och å morgontidning mellan tidigast 7 f. m. och 9 e. m. Övertidsarbetet ersattes med 20 öre extra pr halvtimme och om be* räkningssättare beordrades till arbete på sin fritid, men ej erhöll sättning, ägde han, jämte övertidsbetalning, erhålla 50 öre pr timma härför. Efter övertidsarbetets slut beräknades minst 9 timmars fritid och dessutom minst ett dygns ledighet i följd under varje vecka. Härmed hade man vunnit den

191enhetlighet i betalnings* och arbetsvillkoren för tidningssättarna i huvud* staden, som varit länge åstundad, och på samma gång en väsentlig eko* nomisk förbättring för dem.

Civiltariffen av 1901. Attack mot beräkningen.

Snällpresstryckarnas och civilsättarnas tariffer för Stockholm hade icke giltighet längre än till 1900 års slut och hade därför året förut i behörig tid

uppsagts att gälla med sistnämnda års ut* gång.

Typografiska föreningen i Stockholm började i mycket god tid med förberedel* serna för den nya tariffrörelsen. Redan vid sammanträdet i januari månad 1900 var man färdig med att utse tariffkommitté, och vid ordinarie sammanträdet den 4 februari, som hölls i Arbetarinstitutets lokal och var besökt av 300 personer, uttalade sig för* eningen för första gången i princip för be* räkningssystemets avskaffande. Tariff* kommitténs ordförande, J. E. Graf, förklä* råde att han lutade mot den uppfattningen, att det vore bättre att gå från beräknings* systemet till obligatorisk veckolön. Där* efter höll Hj. Blomgren ett längre, med stort intresse åhört föredrag om beräknings* systemets olägenheter. "De mest styv* moderligt behandlade inom hela kåren voro oxsättarna. Deras ställning kunde inte på långt när kallas så god som t. ex. de grövsta och minst kunskapsfordrande yrkenas utövare kunna skryta med att ha skaffat sig. Varför skulle icke sättarna kunna skaffa sig fast lön?" Genom tidsbetalning skulle vinnas: jämnare inkomst, med större trygghet för sig och de sina, jämnare arbetsfördelning med guldgosse* systemets avskaffande, jämnare arbetslust, utan den alltid enerverande fruktan för att icke få fullt upp att göra för veckan, "surkåls"*systemets bortfallande, "korpningens" borttagande, arbetstidens reglering och förkort* ning, det obetalda arbetets försvinnande, ordning på sätterierna, yrkesskick* lighetens höjande, tvisternas om arbetsprisen borttagande o. s. v. Före*

192

CARL MOBERG. Förbundsstyrelsemedlem m. m.draget, framfört med kraft och kryddat med talrika humoristiska vänd* ningar, belönades med rikligt bifall. — I den därefter följande debatten yttrade sig bl. a. L. A. Mårtensson, som ville ha beräkningssystemet kvar, eller åtminstone en övergångsform med minimilön garanterad. Med honom instämde Linge och Didriksson, varemot Oscar Lööf, V. Isaksson, Lars Brolin, Alfred Eliasson, Ernst Lindberg, Ziesnitz, Emil Öberg och Emil Holmberg yttrade sig för beräkningssystemets borttagande. — Därefter beslöt mötet enhälligt uttala sig för obligatorisk veckolön. Det av kom* mitterade utarbetade, på veckolönsprincipen grundade förslaget behandlades vid sam* manträden den 3 mars, 7 april och 12 april och underkastades därefter allmän omröst* ning inom föreningen, varvid veckolöns* principen godkändes med väldig majoritet. Den 7 maj var tarifförslaget färdigt att över* lämnas till boktryckareföreningen och tariff* kommittén entledigades från sitt uppdrag. Den hade bestått av följande personer: för sättarna: Hj. Blomgren, Lars Brolin, Carl Bärg, Wilh. Carlsson, J. E. Graf, B. Holt* kamp, Ernst Lindberg, Oscar Lööf, F. Lönn* berg, Gust. Nordström, K. J. Ohlsson, F. O. Rhodin och W. Villnow, samt för tryc* karna: E. Brehmer, J. W. Hermansson, Karl Jonsson, J. Jönsson, J. W. Samuels* son och Hugo Westerlund.

De båda tarifförslagen upptogo en vecko* lön på 25 kronor och 15 %. Arbetstiden föreslogs till 9 timmar, förlagda mellan halv 8 f. m. och 7 e. m. Över* tiden fick ej upptaga mer än 15 timmar pr vecka för sättare och 20 timmar för tryckare. Hittillsvarande löner på mellan 25 och 30 kronor pr vecka skulle höjas med 5 % och för beräkningssättare skulle i detta fall beräknas medelförtjänsten för år 1900. För maskintryckare begärdes en olycksfalls* försäkring på 2,000 kronor.

De av Typografiska föreningen till boktryckareföreningen insända för* slagen behandlades av den senare på sammanträde den 27 oktober 1900. Det svar som — undertecknat av C. Ramström och med all sannolikhet författat av denne — översändes till arbetareparten, var så hånfullt över*

13

193

E. HERLIN. Förbundsstyrelsemedlem.lagset i tonen och dumdrygt samt andades en så stor oförmåga att förstå arbetaresynpunkten, särskilt beträffande beräkningens avskaffande, att det väckte stark indignation i föreningen, som beslöt att svara i samma ton samt att låta separat trycka såväl boktryckareföreningens skrivelse som föreningens svar därå. I sak innehöll boktryckareföreningens skrivelse att den ej ville godkänna ett införande av veckolön i stället för beräkning, men erbjöd sig att garantera minimilön vid fall av arbetsbrist. Det senare erbju» dandet förlorade dock åtskilligt av sin skenbara generositet genom de giftiga anspelningar som i boktryckarnas skrivelse gjordes om sättarnas användning av arbetstiden samt de villkor boktryckarna ansågo sig böra uppställa ifall en dylik garanti skulle bli verklighet.

Då Typografiska föreningen i Stockholm vid novembersammanträdet behandlade boktryckareföreningens svar uppstod en livlig diskussion, var* under boktryckarnas argument underkastades en tillintetgörande kritik. Under debatten framkom förslag om att man gemensamt med det förut framlagda förslaget om 25 kronors minimilön skulle framlägga ett förslag, grundat på 40»öresberäkning. Beslutet blev att till boktryckareföreningen återremittera veckolönsförslaget samt begära svar härå senast inom 14 dagar.

Situationen var följaktligen ganska spänd och den förbättrades icke av att Svensk Typograftidning i sista stund eller i det mest olämpliga ögon» blicket tog sig före att skarpt nagelfara Typografiska föreningens åtgöran» den vid behandlingen av denna tariffråga.

Boktryckareföreningens svar på Typografiska föreningens skrivelse blev ett förslag om att hela frågan skulle hänskjutas till en skiljedomstol. Svenska typografförbundets styrelse ansåg sig, i den ställning som frågan kommit, böra förorda detta förslag, men innan svar avläts till boktryckarna skulle frågan behandlas av Typografiska föreningen.

Den 22 december 1900 behandlades förslaget av Typografiska föreningen. Sammanträdet hölls i Nationals stora sal och var besökt av cirka 600 per* söner. Efter en lång debatt, varunder i början icke synnerligen starka sympatier för skiljedom yppade sig, vilken situation dock hastigt ändrades under mötets gång, beslöt föreningen med alla röster mot två att ansluta sig till förslaget om skiljedom.

Skiljenämnden skulle bestå av 11 personer, av vilka båda parterna skulle utse 5, vilka tillsammans skulle utse en opartisk ordförande, som i tvistiga fall hade att fälla utslaget.

Av Typografiska föreningen utsågos till ledamöter av skiljedomstolen: E. Söderström, G. Didriksson, Hj. Blomgren, A. W. Öhman och J. W.

194Samuelsson. Boktryckareföreningen utsåg för sin del C. Ramström, E. Oldenburg, G. W. Wilhelmsson, V. Pettersson och David Lund. Skilje* nämnden sammanträdde första gången den 3 januari 1901 och utsåg därvid till opartisk ordförande kommerserådet E. A. Günther. — Då skiljedom» stolen naturligtvis icke kunde slutföra sitt arbete före den gällande tariffens utgång, beslöts genom överenskommelse mellan huvudorganisationerna att den vid 1900 års utgång gällande tariffen skulle äga kraft till den nya blivit definitivt fastställd samt att skiljedomstolen skulle äga besluta i vad mån de nya bestämmelserna skulle ha retroaktiv verkan.

Den 6 februari 1901 hade skiljedomstolen avslutat sitt arbete och utslaget innebar, att beräkningsarbetare som i medeltal förtjänat 20 kronor pr vecka och däröver ägde rätt att tillgodoskriva sig 5 % och den som förtjänat under 20 kronor 10 % av ersättning för utfört arbete under den tid som förflutit sedan den 1 januari 1901, och att veckolönsarbetare, med en av» under 20 kronor 10 % av ersättning för utfört arbete under den tid som ock framdeles en förhöjning av 1 krona pr vecka, dock att den, som under de två senaste åren uppburit en veckolön av 20 kronor, ägde att beräkna en förhöjning av 2 kronor.

Skiljedomarna avskaffade naturligtvis icke beräkningssystemet, men grundpriset höjdes högst väsentligt eller från 30 till 35 öre pr 1,000, varjämte en del smärre ändringar gjordes i beräkningstariffen. Men beträffande veckoavlöningen gjordes en åtskillnad mellan nyutlärda och övriga, som i viss mån återinförde "cornuttidens" missförhållanden, då lärlingen under viss tid eller intill dess han blivit postulerad, intog en undantagsställning. Man beslöt nämligen att lönen under de två första åren efter lärlingstidens slut skulle utgöra 20 kronor och först därefter 22 kronor pr vecka. Arbets» tiden, som förut varit 54 timmar under sommarmånaderna och 60 under vintermånaderna, reducerades för vintermånaderna till 58 timmar i veckan. Maskintryckarnas olycksfallsförsäkring bestämdes till 2,000 kronor på arbetsköparens bekostnad.

Den första maskinsättaretariffen.

Sättmaskiner av modern typ hade redan 1898 gjort sitt intåg i Sverge, då Svenska Dagbladet inköpte tvenne Linotypemaskiner från Amerika, och vid tiden för sättmaskinstariffens antagande torde väl ett 30»tal sättmaskiner ha varit i bruk inom landet. Visserligen fanns, som ovan synes, i 1898 års landsortstariff den bestämmelsen, att vid sättmaskins införande överens»

195kommelse skulle träffas med förbundsstyrelsen angående arbets* och avlö* ningsvillkoren för vid samma anställd personal, men därav blev dock ingen* ting förrän den genom organisationerna utarbetade och antagna tariffen förelåg färdig.

En av Svenska typografförbundet och Svenska boktryckareföreningen tillsatt kommitté, bestående av från arbetaresidan G. Didriksson, Eugén Herlin, C. J. Ohlsson, L. Aug. Mårtensson och Aug. Westerberg samt från boktryckaresidan J. A. Björklund, Anders Jeurling, C. Ramström och Helmer Key, framlade emellertid den 14 maj 1900 ett förslag till tariff för maskinsättning på linotypemaskin, som antogs av samtliga tidningstryc* kerier i Stockholm att gälla från 1 juli 1900.

I denna tariff fastställdes att endast utlärda handsättare eller mekanisk arbetare, som anställes som maskinskötare, finge användas som maskin* sättare. Av den senare kategorien dock endast en för varje påbörjat femtal maskiner. Vidare bestämdes, att vid maskiners införande maskinsättaren skulle om möjligt tagas av förut befintlig personal samt om denna personal inom tre månader därefter behövde minskas, skulle de äldsta i konditionen äga förmånsrätt att stanna. Lärotiden bestämdes för maskinsättare till 3 månader, och han skulle efter denna tid visa, att han kunde sätta 5,000 bokstäver korrigerad sats i timmen. För provsättning gällde ren slät* sättning å vanlig spaltbredd efter tryckt manuskript (borgis eller korpus) under 2 timmar. Maskinsättare ägde rätt att, när han därtill ansåg sig kompetent, begära nytt provs avläggande för att komma upp i högre löne* grad. För andra lönegraden fordrades 7,500 och för tredje lönegraden 8,500 bokstäver korrigerad sats pr timme.

Arbetstiden bestämdes till 8 timmar pr dygn med ett däri icke inberäknat avbrott av minst en halv timme och förlades för aftontidning mellan tidigast kl. 7 f. m. och senast kl. 8 e. m. samt för morgontidningar mellan tidigast kl. 7 f. m. och senast kl. 3,30 påföljande dags morgon.

Det fastslogs att allt arbete vid sättmaskin skulle betalas med fast vecko* lön och bestämdes under lärotiden för arbete på dagen till 28 kr. och för de tre lönegraderna till respektive 32, 34 och 36 kronor pr vecka. Vid arbete på natten bestämdes lönerna: till kl. 1 f. m. respektive 30, 35, 37 och 39 kronor, till kl. 2 f. m. respektive 32, 36, 38 och 40 kronor samt för arbete till kl. 3,30 f. m. respektive 34, 38, 40 och 42 kronor pr vecka. För övertids* arbete (arbete utöver de ordinarie arbetstimmarna) då sådant av veder* börande påkallades på dagen eller kl. 8—12 e. m. betalades med 50 % för* höjning samt mellan kl. 12 och 7 f. m. med 100 % förhöjning.

196Sverges första lärlingstariff.

Frågan om lärlingsförhållandena har varit föremål för de typografiska arbetarnas omsorger ända sedan 1752 års boktryckerireglemente tillät bok* tryckarna att antaga hur många lärlingar de funno med sin fördel förenligt. Typograferna ha också vid flerfaldiga tillfällen sökt att ernå inskränkning i lärlingsantalet. Det har ju städse varit ett vitalintresse för de typografiska arbetarna att hålla levnadsstandarden vid skälig nivå genom att hämma en alltför stark tillströmning till yrket.

För äldre tider är det knappast möjligt att erhålla tillförlitliga siffror angående antalet utlärda och lärlingar i boktryckerierna i Sverge. Den äldsta uppgiften vi lyckats få tag i är från 1801 och gäller endast Stock* holm. Det året fanns alltså i Stockholm 46 konstförvanter och 45 lärlingar, summa 91 boktryckeriarbetare. Sedan dröjde det ända till 1843, innan någon ny uppgift föreligger och den gäller också endast Stockholm. Det året fanns det i Stockholm 120 utlärda och 116 lärlingar, således i det närmaste samma antal lärlingar som utlärda. Samma var förhållandet 1856, då för Stockholm uppgives, att i den staden funnos 30 tryckerier med 218 utlärda och 156 lärlingar, d. v. s. 76 lärlingar på 100 utlärda. I landsorten torde förhållandena ha varit ännu värre. Först 1870 föreligga uppgifter både för Stockholm och landsorten. Det året fanns det inom de svenska tryckerierna sammanlagt 336 konstförvanter, 547 lärlingar och 72 kvinnor, år 1875 var antalet 841 konstförvanter, 727 lärlingar och 189 kvinnor och 1883 funnos vid de 186 tryckerierna 1,520 utlärda och 838 lärlingar mot 223 kvinnor, tillsammans 55 lärlingar på 100 utlärda. I lands* orten voro förhållandena i detta hänseende mycket värre än i Stockholm, ty medan det i sistnämnda stad 1883 blott kom 38 lärlingar på 100 utlärda, utgjorde lärlingsantalet i landsorten två tredjedelar av arbetareantalet, d. v. s. 67 lärlingar på 100 utlärda. Sedan sjunker lärlingsantalet så små* ningom, så att det 1902 uppgår till 38 pr 100 utlärda, därav för Stockholm 15 pr 100 och för landsorten 52 pr 100. 1907 har en ytterligare sänkning inträtt, så att det året kom det tillsammans 25 lärlingar på 100 utlärda, därav 15 för Stockholm och 31 för landsorten. Landsorten har alltid haft proportionsvis flera lärlingar pr 100 utlärda än Stockholm. Vid tiden för Svenska typografförbundets tillkomst rapporterades från ett tryckeri i södra Sverge, att det på en personal om 17 man hade en utlärd och — 16 lärlingar.

Både på första typografmötet 1883 och andra typografmötet 1886 gjordes uttalanden att lärlingsantalet måtte ställas i rimlig proportion till de utlärdas

197antal. Det var nämligen först vid Svenska typografförbundets tredje möte, som hölls 1895 i Göteborg, som ett steg togs för att omsätta orden i hand* ling. Mötet tillsatte nämligen en kommitté med uppdrag att framlägga förslag till en lärlingstariff.

Till ledamöter av denna kommitté utsåg förbundsmötet L. Chr. Nielsen, Malmö, C. S. Johansson, Jönköping, Lars Andersson, Göteborg, E. Anders* son, Uppsala, och Sven Linge, Stockholm.

På hösten 1896 förelåg kommitterades förslag färdigt. Majoriteten, Sven

Linge, Emil Andersson och Lars Anders* son, jämte en av de två reservanterna, L. Chr. Nielsen, uttalade sig för att något lär* lingsregulativ icke borde framföras annat än såsom ett önskemål, under det att den andra reservanten, C. S. Johansson, ansåg, att regulativet, varom man i sak var ense inom kommittén, borde uppställas som en ovillkorlig tariffbestämmelse. Majoriteten inom kommittén ville ha lärotiden fastställd till 5 år, medan de båda reservanterna före* slogo lärotidens begränsning till 4 år. Samt* liga föreslogo att avlöningen till lärlingar borde utgå med 1 :a läroåret 3 kronor pr vecka, 2:a 5 kronor, 3:e 8 kronor, 4:e 12 kronor samt majoriteten därjämte att lönen under 5:e läroåret borde utgå med 17 kro* nor pr vecka eller 4/s*dels beräkning. Läro* tiden ansågs kunna börja vid fyllda 15 år. Dessa bestämmelser avsågo sättare* och snällpresstryckarelärlingar. Dessutom hade kommittén, trots att inga sätt* maskiner vid denna tidpunkt börjat användas i Sverge, föreslagit bestäm* melser för lärlingar vid sättmaskiner.

Förbundsstyrelsen utsände, efter att ha behandlat såväl huvudförslaget som reservationerna, frågan till behandling inom avdelningarna, varvid för* bundsstyrelsen uttalade sig för lärotidens fastställande till fyra år, dock så att ingen kunde bli utlärd före fyllda 20 år samt ett lärlingsregulativ enligt följande grunder: på 1—4 sättare högst 1 lärling, på 5—8 2, på 9—14 3, på 15—20 4 och över 20 sättare högst 5 lärlingar; på 1—-5 tryckare 1 lärling, 6—10 2 lärlingar, över 10 3 lärlingar.

198

A. W. ÖHMAN. Förbundsstyrelsemedlem m. m.Vidare föreslogs avlöningen höjd till 4, 6, 9 respektive 14 kr. för l:a, 2:a, 3:e och 4:e läroåret samt 17 kr. pr vecka eller 4/5*dels beräkning för lärotid, som översköt 4 år.

Även inom boktryckarelägret hade man sent omsider börjat intressera sig för lärlingsfrågan och vid ett par tillfällen diskuterat densamma på mötena.

Respektive styrelser för Svenska boktryckareföreningen och Svenska typografförbundet beslöto därför 1898, omedelbart efter det 1898 års tariffer för sättare och snällpresstryckare blivit antagna, uppdraga åt en subkom* mitté att, med utgång från det av förbunds* styrelsen utarbetade förslaget, uppgöra för* slag till tariffer för lärlingar samt för digel* presstryckare och iläggare. De båda par* ternas representanter kunde emellertid icke enas, utan framlade var för sig förslag i frågan. 1898 års förbundsmöte uttalade önskvärdheten av, att man genom sam* arbete med boktryckareföreningen måtte, på grundvalen av de båda föreliggande för* slagen, utarbeta ett gemensamt förslag för antagande och genomförande. Boktryc* kareföreningens styrelse godkände detta förslag och en kommitté tillsattes, bestående av tre representanter från vardera organisa* tionen med ingenjör J. H. G. Fredholm som ordförande.

Kommitténs förslag var färdigt i början av år 1899 och anslöt sig i huvudsak till det av förbundet framlagda, dock föreslogs att veckolönen skulle utgå med 6 kr. under 1 :a, 8 kr. under 2:a, 12 kr. under 3:e och 15 kr. under 4:e läroåret. Lärotiden föreslogs till fyra år. Med av* seende på lärlingsregulativet innebar förslaget i ganska stor utsträckning ett tillmötesgående av boktryckarnas krav, så att för 1—4 sättare tilläts 2, för 5—8 3, för 9—12 4, för 13—18 5 och för 19—25 6 lärlingar; för tryckare tilläts för 1—2 tryckare 1 lärling, för 3—5 2, för 6—9 3, för 10—14 4 och för 15—20 5 lärlingar.

Styrelsen för Svenska typografförbundet antog det föreliggande förslaget, men bland boktryckarna såväl i Stockholm som i landsorten uppstod en häftig opposition mot detsamma. Frågan behandlades vid boktryckareför*

199

NILS SANDBERG. Förbundsrevisor m. m.eningens sommaren 1899 hållna möte och vid detta uttalade man sig, istället för den av kommittén föreslagna, för en tariff med väsentligt reducerade löner för landsorten samt utan något lärlingsregulativ. Landsortsboktryc* karna, som särskilt i vissa städer haft veritabla massutkläckningsanstalter för typografer, ville tydligen icke släppa dessa inkomstbringande fördelar ifrån sig. Boktryckaremötet fattade emellertid icke något definitivt beslut, utan skulle den sålunda preliminärt beslutade tariffen utsändas till förenin* gens medlemmar för inhämtandet av deras yttrande, varefter den skulle komma att gälla från den 1 januari 1900.

Svenska typografförbundets styrelse hade även för sin del utsänt det av kommitterade utarbetade förslaget till förbundets avdelningar för in* fordrande av dess utlåtande. Och, liksom boktryckarna framkommo med en del synnerligen omfattande ändringsförslag, var detta även fallet med typograferna.

Inför denna situation överenskommo boktryckare och typografer om att, på grundval av inkomna förslag, utarbeta ett gemensamt förslag. För detta ändamål tillsattes en kommitté, bestående av tre representanter från var* derå organisationen, med ingenjör C. Ramström såsom ordförande. Övriga kommittéledamöter voro: för boktryckarna: David Lund, Fredr. Nyholm och Erik Oldenburg samt för typograferna: G. Didriksson, Knut Hansson och L. Aug. Mårtensson.

Kommitterade hade sitt arbete färdigt den 14 maj 1900. Det nya för* slaget skilde sig från det av den föregående gemensamma kommittén fram* lagda endast däri, att för de kvinnliga iläggarna föreslagits något lägre löne* satser än för de manliga, emedan, så påstodo åtminstone kommitterade, erfarenheten visat, "att de kvinnliga iläggarna ej kunde åläggas lika tungt arbete som de manliga", samt att lokaltillägget, som den första kommittén föreslog skulle utgå efter samma normer som för de utlärda, utginge 1 :a året med 5 %, 2:a och 3:e åren med 10 % samt 4:e året med 15 %. Härvid tänkte vederbörande säkerligen i första hand på Stockholm, där lokaltill* lägget vid denna tidpunkt var 15 %.

Vid boktryckareföreningens årsmöte i juli månad 1900 antogs det av den senaste kommittén utarbetade förslaget, att gälla för Stockholm, men med den ändringen, att lönen fastställdes till 6 kr. i stället för 8 kr. under första läroåret och till 8 kr. i stället för 10 under andra läroåret. Alltså en ned* sättning av 25 % för första läroåret och 20 under det andra. Den 20 sep* tember 1900 undertecknades överenskommelse härom av organisationerna och fastställdes giltighetstiden från den 1 oktober 1900.

200Lärlingstariffen i landsorten.

Lärlingstariffen var alltså antagen för Stockholm, men nu gällde det att få densamma antagen även för landsorten.

I december 1900 utsändes lärlingstariffen till avdelningarna i landsorten, vilka uppmanades att förelägga densamma för boktryckarna på var sin ort med begäran om svar så tidigt, att den kunde tillämpas från den 1 januari 1901. En del avdelningar hörsammade uppmaningen, men andra ansågo att ett sådant föreläggande icke skulle leda till något som helst resultat. Boktryckarna å de platser, där tariffen framlades till undertecknande, sva* råde i allmänhet undvikande, tydligen i förlitande att boktryckareförenin* gen understödde deras tredskande. Det oaktat lyckades det förbundet att dels genom avdelningarnas egna ansträngningar och dels genom av för* bundsstyrelsen utsedda ombud på åtskilliga orter få lärlingstariffen accepte* rad. Aret gick på detta sätt sin lugna gång tills boktryckarna i Malmö och Falun, understödda av boktryckareföreningens styrelse, bestämt väg* råde att godkänna lärlingstariffen i annan form än den, som förut godkänts av boktryckareföreningen.

Flera veckor förgingo under brevväxlingar mellan förbundsstyrelsen och boktryckareföreningen, men något resultat vanns ej. Boktryckareförenin* gens styrelse framhöll oupphörligt, att innan den kunde godkänna tariffen måste en utredning företagas rörande lokaltilläggens storlek för de olika orterna. Detta skäl från boktryckarnas sida mot införandet av lärlings* tariffen var i själva verket ett nonsens, då i lärlingstariffen icke bestämdes något visst lokaltillägg, utan endast de på orten gällande helt eller delvis. Ett annat skäl för typograferna att handla snabbt var, att boktryckarna på flera håll visade tendenser att, innan tariffen blivit införd, fylla lokalerna med lärlingar. Då det visade sig omöjligt att komma till något resultat annat än genom kraftiga åtgärders vidtagande, lämnades tillstånd åt Faluns och Malmö typografer att uppsäga sina platser på fjorton dagar för att därigenom få slut på förhalningen. Lärlingstariffen var då redan genom* förd på närmare ett trettiotal tryckorter, däribland sådana stora tryckorter som Gävle, Eskilstuna, Uppsala m. fi. Nu förklarade sig boktryckareför* eningens styrelse villig att hänskjuta hela lärlingsfrågan för landsorten till en skiljenämnd, som även skulle behandla frågan om, huruvida arbetarna kunde anses hava rättighet att, då ett arbetsavtal vore fastställt för viss tid och något brott mot detta ej ägt rum, uppsäga sina plaser för att genom* driva nya fordringar. Att godkänna förslaget om skiljenämnd för lärlings*

201tariffen skulle vara detsamma som att redan på förhand medgiva möjliga prutningar, och detta skulle i sin ordning innebära ett premierande av de boktryckare, som dittills lyckats genom undvikande svar eller genom av* delningarnas mindre fasta uppträdande komma ifrån saken. Att hänskjuta frågan om arbetarnas uppsägningsrätt till en skiljenämnd, var förbundssty* relsen däremot villig till under vissa villkor.

De fjorton dagarna gingo emellertid, och sista dagen av dessa godkände boktryckarna i Falun och Malmö lärlingstariffen. Omedelbart därefter blev

den även godkänd i flertalet av Östergöt* lands städer samt i Lund.

Införandet av lärlingstariffen gick emel* lertid så pass trögt, att på en del platser av* delningarna icke själva lyckades genom* driva tariffens antagande. Därför måste förbundsstyrelsens medlemmar anlitas och när dessa icke räckte till, anmodades Nils Wessel i Malmö och Eduard Wiberg i Stockholm att biträda vid underhandlingar om tariffens införande på olika tryckorter. Den förre fick Skåne, Blekinge och Halland på sin lott och den senare mellersta Sverge och Bohuslän.

I Göteborg nekade boktryckarna bestämt att godkänna tariffen med mindre en del prutningar medgåvos. Förhållandena där* städes voro helt annorlunda än t. ex. i Malmö, så att en uppsägning på 14 dagar icke skulle lett till något som helst resultat. Å många tryckerier funnos inga ordnade förhållanden alls, inte ens för de utlärda arbetarna och lärlingsantalet var enormt stort. Sedan underhand* lingar en längre tid förts mellan flertalet boktryckare å ena och Knut Hans* son och Eduard Wiberg å andra sidan, träffades överenskommelse att tarif* fen i huvudsak skulle godkännas med undantag av bestämmelsen om lokal* tillägg, vilken skulle hänskjutas till skiljenämnd. Redan i början av under* handlingarna föreslogs frågans hänskjutande till skiljenämnd, men på samma grund som ovan relaterats kunde styrelsen ej godkänna detta, särskilt då ingen garanti fanns, att en eventuell skiljedom komme att efterlevas. Först då flertalet av Göteborgs boktryckare genom skriftlig begäran om skiljedom

202

JANNE NILSSON. Kontrollnämndsledamot.förbundit sig att följa densamma, antog förbundsstyrelsen förslaget, då därigenom fria händer erhölls mot dem, som icke ville veta av några be* stämmelser alls. Skiljenämnden, som sammanträdde den 10 juni 1901 i Göteborg, utgjordes av Erik Oldenburg, Hugo Brusewitz och Hjalmar Bratt för boktryckarna, Knut Hansson, G. Didriksson och Nils Wessel för förbundsstyrelsen samt v. häradshövding Bernh. Lindberg, gemensamt ut* sedd ordförande. Nämnden fällde det utslaget, att lokaltillägg skulle utgå tredje och följande år med fem procent å avlöningen, således intet lokal* tillägg för de två första åren. Mot detta be* slut reserverade sig förbundsstyrelsens re* presentanter. Efter det skiljenämndens dom* slut fallit, lyckades det att genomföra tarif* fen å alla Göteborgstryckerierna med undantag av 4 à 5, därvid dock arbetsned* läggelse måste tillgripas på ett par av dem.

Vid 1901 års slut var lärlingstariffen ge* nomförd å de flesta tryckorter i Sverge. Undantag gjorde dock Västergötland, där den icke var godkänd i någon enda stad. Detta lyckades dock under 1902, med un* dantag för de två blockerade tryckerierna i Mariestad och Skara.

Det första riksavtalet i Sverge.

Med införandet av lärlingstariffen i Stockholm avslutades ett skede i de sven* ska typografernas tariffpolitik. Dittills hade varje tryckort eller i många fall varje tryckeris personal lämnats att, efter vederbörligt tillstånd eller påtryckning från organisationsledningarnas sida, var för sig lösa sin tariffråga och det kunde ibland inträffa, att man på vissa ställen egenmäktigt träffade överenskommelser, som voro betyd* ligt sämre än vad man på andra håll varit i stånd att åstadkomma.

Detta innebar naturligtvis i och för sig vissa olägenheter och det var tyd* ligen inför intrycket av dessa som stockholmsavdelningen till 1901 års för* bundsmöte inlämnade en motion, som gick ut på, att förbundsmötet skulle giva förbundsstyrelsen i uppdrag att utarbeta och framlägga, dels förslag till för hela landet lika lydande specialtariffer, dels att, i förbindelse med

G. R. TRANBERG. Kontrollnämndsledamot m. m.

203samtliga avdelningsstyrelser och med levnadskostnaderna på varje ort till grund, uppgöra och framlägga förslag till lokalprocentens ordnande å respektive orter inom landet, samt vidare att förbundsstyrelsen ålades tillse, att vid prolongering av gamla och antagande av nya tariffer, giltighetstiden ej finge utsträckas längre än till den 1 januari 1905.

Förbundsstyrelsen föreslog, med anledning av denna motion, tillsättandet av en kommitté, sammansatt av representanter för de olika förbundsavdel» ningarna, vilken kommitté på grundval av inlämnade tarifförslag skulle ut» arbeta enhetliga tariffer för hela landet, att denna kommitté skulle samman» träda omedelbart efter förbundsmötets avslutande, så att de utarbetade för» slagen kunde snarast möjligt överlämnas till boktryckareföreningen, för att behandlas av dess under hösten sammanträdande årsmöte, samt att denna kommitté jämte förbundsstyrelsen och revisorerna samt kontrollnämndens ordförande skulle erhålla full handlingsfrihet rörande de åtgärder, som borde vidtagas, sedan svar inkommit fi ån boktryckareföreningen. Vidare föreslog förbundsstyrelsen utseendet av tre delegerade, som jämte av bok» tryckareföreningen utsedda delegerade, skulle uppgöra förslag angående lokaltilläggens storlek för de olika orterna.

Förbundsstyrelsens förslag godkändes av förbundsmötet med det till» lägget, gjort av utskottet, att kommittén skulle bestå av 15 medlemmar och att, så vitt möjligt, alla yrkesgrupper skulle däri vara representerade.

Till ledamöter i 15»mannakommittén blevo av mötet utsedda: Nils Wes» sel, Malmö, O. Wallander, Norrköping, Eduard Wiberg, Ernst Lindberg, Emil Söderström, Knut Hansson, Frans Rosén, Joh. Lindholm och G. Karls» son, Stockholm, Sven Wengelin, Uppsala, Frans Hultqvist och Olaus Jons» son, Göteborg, E. F. Sundell, Örebro, Axel Söderström, Gävle, och F. H. Magnusson, Kalmar. I tremannakommittén för uppgörande av förslag till lokaltilläggets storlek insattes C. J. Ohlsson, Knut Hansson och Hugo Westerlund.

Kommittén sammanträdde omedelbart efter förbundsmötets avslutande och var efter en veckas tid färdig med den enhetliga tariffen. Kommittén utgick vid sitt arbete ifrån att grundpris och minimilön borde vara lika över hela landet och att skillnaden mellan de olika orterna skulle regleras medelst lokaltillägget. I konsekvens härmed fastställde kommittén i sitt förslag grundpriset till 35 öre pr 1,000 bokstäver och höjde minimilönen till 24 kronor för civilarbete över hela landet. Dessutom begärdes 9 timmars ar» betsdag året runt (för kvällsarbete 8 timmar och för nattarbete 7 timmar) samt 14 dagars semester etc.

204I september 1901 inlämnade förbundsstyrelsen det av tariffkommittén upprättade förslaget till styrelserna för Allmänna svenska boktryckareför* eningen och Svenska tidningsutgivareföreningen, vilka samtidigt höllo sina årsmöten i Stockholm. Nämnda möten överlämnade emellertid helt tariff* frågan till en delegation, bestående av fem delegerade från vardera av de två nämnda föreningarna.

I skrivelse till Svenska typografförbundet meddelades att, enligt veder* börande organisationers beslut, arbetsköparnas delegerade endast hade mandat att såsom skiljedomare deltaga i handläggningen av tariffrågan, var* för förbundsstyrelsen uppmanades att ävenledes utse tio representanter i en skiljenämnd.

Med anledning härav sammankallade förbundsstyrelsen tariffkommitténs medlemmar att jämte förbundsstyrelsen och revisorerna besluta i frågan. Sammanträdet hölls söndagen den 27 oktober 1901 å restaurant Runan och voro samtliga medlemmar av tariffkommittén närvarande. Delegationen konstituerade sig med Emil Söderström som ordförande, O. Wallander som vice ordförande och Nils Wessel som sekreterare. Efter en debatt, som pågick hela dagen, beslöt kommittén att antaga erbjudandet i form av underhand* ling tills vidare samt att, om så skulle erfordras, sedermera utse skiljenämnd.

Följande dag, den 28, sammanträdde kommissionen tillsammans med boktryckarnas delegerade. Mötet hilev utan resultat, emedan boktryckarnas delegerade förklarade sig icke äga befogenhet att underhandla, utan endast att tjänstgöra som skiljenämnd. Under debatten uppträdde flera av bok* tryckarna på ett synnerligen arrogant sätt.

På eftermiddagen samma dag sammanträdde typografernas kommission ånyo, varvid beslöts att till boktryckarnas delegation avlåta en skrivelse med följande huvudpunkter:

"För att Svenska typografförbundets delegerade skola ingå på skiljedom fordra vi

1 :o) att den nu av Svenska typografförbundet införda och för längre tid framåt gällande lärlingstariffen antages att tilläggas de tariffer, som kunna antagas av en eventuell skiljenämnd;

2:o) att skiljenämnden arbetar på basis av att den genom skiljedom antagna tariffen icke får medföra nedsättning i nu gällande tariffer;

3:o) att som grund för en eventuell skiljenämnds arbete lägges det av Svenska typografförbundet framlagda tarifförslaget, vilket är det enda som parterna ännu tagit del av; samt

4:o) endast de punkter hänskjutas till skiljenämnd, varom tvist uppstår".

205På kvällen den 28 oktober samlades parternas delegerade ånyo och ovan* stående villkor framlades från typografernas sida. Boktryckarnas delege* råde förklarade fortfarande, att de ej ägde rätt att underhandla och för* klarade, att därest hänsyn skulle tagas till talet om lönesatserna, så borde det även framgå, att dessa icke finge ökas, alltså skulle de kvarstå oför* ändrade.

Härpå kunde naturligtvis icke typografernas delegerade gå in och sam* manträdet upplöstes såsom ej ledande till resultat, varefter kommittén, efter

det resultatlösa skriftväxlingar pågått även under tisdagens lopp, beslöt att upplösa sig och uppdrog åt förbundsstyrelsen att i sam* råd med revisorerna och kontrollkommit* téns ordförande träffa åtgärder i frågan, bland vilka hörde övervägande av, huru* vida tariffkommittén som helhet ånyo be* hövde inkallas.

Nu började enligt hävdvunnen praxis den vanliga presskampanjen. Det kan inte nog ofta påpekas vilken ovärderlig nytta boktryckarna som arbetsköpare ha däri, att de genom tidningarna äro herrar över den offentliga meningen. De betänka icke, att det är föga gentlemannalikt att på det sättet plädera i egen sak och därtill kommer att sanningsenligheten av deras djärvt fram* slungade påståenden i de flesta fall är myc* ket ringa. Vid detta tillfälle drogo också tidningarna var och en efter sin förmåga sitt strå till stacken för att övertyga den stora allmänheten om att typo* grafernas fordringar voro himmelskriande och överskridande alla rimlig* hetens gränser.

Den 20 november 1901 kom, genom boktryckareföreningens ordförandes bemedling, ett sammanträffande mellan fem representanter från vardera av parterna till stånd. Å detta sammanträde, vid vilket voro närvarande: från boktryckarna C. Ramström, J. A. Björklund, David Lund, Torsten Hed* lund och Arvid Sohlman, samt från typografförbundet Emil Söderström, C. J. Ohlsson, Knut Hansson, Ernst Lindberg och L. Aug. Mårtensson, beslöts följande:

FERD. HÅKANSSON. Underhandlare m. m.

206"Båda parterna överlämnar till en skiljenämnd under opartisk ordförande behandlingen av alla för hela landet gällande tariffer, innefattande även bestämmelser om lokalprocent, under uttalande att ingen sänkning företages i nu gällande grundpris och minimilön samt att man även i övrigt utgår från nu gällande lönebestämmelser såsom basis för underhandlingar och beslut."

Detta beslut skulle dock underställas vederbörande kommittenter för godkännande. Redan samma afton hade de i Stockholm bosatta medlem* marna av typografförbundets tariffkom* mitté givit sitt bifall och dagen därpå kom boktryckarnas.

Den 9 december sammanträdde skilje* nämnden, som bestod av: från boktryc* karna C. Ramström, E. Oldenburg, G. W. Wilhelmsson, V. Pettersson och David Lund; från Typografiska föreningen Emil Söderström, G. Didriksson, Hj. Blomgren, A. W. Öhman och J. W. Samuelsson med ingenjör J. H. G. Fredholm som opartisk ordförande, och hade avslutat arbetet så pass tidigt, att korrekturavdrag av de nya tarifferna i god tid kunde utsändas till de orter, där den nya tariffen skulle tillämpas från den 1 januari 1902.

De enhetliga tariffer, som nu antogos att gälla för hela landet och som omfattade samtliga yrkesbranscher sammanförda till ett helt och som skulle träda i kraft i samma mån de förut gällande tarifferna trädde ur kraft, inneburo egent* ligen icke några nämnvärda förändringar. Någon reglering av lokal* tillägget kom icke till stånd, förmodligen emedan man ansåg, att det statistiska materialet var alltför ofullständigt. Då man vidare genom den träffade överenskommelsen vid frågans hänskjutande till skiljedomstol var bunden av villkoret, att några sänkningar i lönerna icke finge ske, ställde boktryckarnas representanter sig fullkomligt på tvären även när det gällde de mest berättigade regleringar uppåt. Det enda man uppnådde var att fem av de städer, där de nya tarifferna omedelbart skulle tillämpas, näm* ligen Göteborg, Malmö, Norrköping, Hälsingborg och Uppsala, jämte

JOHN G. NILSSON. Underhandlare m. m.

207Luleå kommo upp i en grupp som kallades mellanstäderna, vilka fingo en förhöjning av 2 öre på grundpriset och 1 krona på minimilönen. I övrigt bibehölls för Stockholm den där gällande 35*öresberäkningen och den i landsorten så gott som överallt gällande 30*öresberäkningen. Ävenså fast* ställdes minimilönerna oförändrade i övrigt. För tidningssättarna i Stock* holm fastställdes dock att beräkningspriset, i likhet med i civiltariffen, skulle höjas från 30 öre till 35 öre, och att annonser, i likhet med vad lands* ortstariffen bestämde, skulle beräknas efter tidningens annonsstil. Hela följden härav blev emellertid att allt beräkningsarbete på Stockholms tid* ningstryckerier borttogs och alla tidningssättare sattes på veckolön.

Arbetstiden fastställdes i likhet med gällande civiltariff i Stockholm till 58 timmar under vintermånaderna och 54 under sommarmånaderna samt för dagliga tidningar till 9 timmar om dagen, dock att, då ordinarie arbets* tiden var förlagd intill senast kl. 11 e. m., densamma var 8 V2 timmar och, då arbetstiden var förlagd intill senast kl. 3,30 f. m., 8 timmar.

Vid sättmaskinerna bibehölls arbetstiden vid 8 timmar och minimilönen på dagliga tidningar i landsorten vid den förut gällande och i Stockholm höjdes densamma med 2 kronor pr vecka, samtidigt med att den graderade löneskalan slopades och kompetenssiffran vid provsättning å linotypemaskin höjdes från 5,000 till 6,500 bokstäver korrigerad sats pr timme.

För civilsättning och sättning å icke dagliga tidningar fastställdes minimi* lönen vid sättmaskinerna till 30 % högre än minimilönerna för handsättning i likhet med vad förhållandet var i den tyska maskinsättaretariffen.

För snällpresstryckarna fastställde den nya tariffen, att de ägde erhålla halv minimilön extra för skötsel av två snällpressar, extra ersättning, enligt överenskommelse, för skötsel av motor samt lokaltillägg även å inkomsten av förlappningar. Vidare fastställdes olycksfallsersättning för all vid maskiner anställd personal samt att värnpliktig efter återkomsten från militärtjänsten ägde återinträda i sin kondition.

Helt nya tariffer upprättades av skiljenämnden för rotationstryckare och tidningsstereotypörer samt civilstereotypörer och galvanisörer jämte biträden.

För stilgjutarna blev tariffen färdig först ett stycke in på år 1902. För veckolönsarbetarna i stilgjuterierna fastställdes samma arbets* och löne* villkor som för sättare å civiltryckerierna, med undantag av att minimilönen för utlärda stilgjutare i Lund fastställdes till 22 kronor pr vecka.

De enhetliga tariffernas giltighetstid bestämdes till två år eller till 1904 års utgång.

208Detta för samtliga branscher inom de typografiska yrkena i Sverge traf* fade avtal är historiskt så till vida, som det var det första riksavtal, som träffades mellan arbetsköpare* och arbetareorganisationer i Sverge.

Riksavtalets ordalydelse.

Här nedan införes in extenso ordalydelsen av det första riksavtalet för de typografiska yrkena i Sverge.

TARIFFER FÖR TYPOGRAFISKA YRKENA I SVERGE.

Utarbetade av den av Allmänna svenska boktryckareföreningen och Svenska tidningsutgivareföreningen samt Svenska typografförbundet år 1901 tillsatta skiljenämnd.

I. TARIFF FÖR CIVILSÄTTNING.

Text.

§ 1. Beräkning av sättning och avläggning, vare sig prosa eller poesi sker per sida eller vid förrådssättning per 100 rader efter stilens lilla alfabet enligt följande regel:

abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö (för antikva).

aficbefgljtiflmnopqrstuDmjtjäåäö (för fraktur).

Finnes ej plats i raden för nästföljande bokstav, insättes ett av stilens smalare tecken, som då räknas som en bokstav.

§ 2. Kolumntitlar räknas: levande för två och döda för en rad. Linjer över eller under kolumntitlar räknas var för sig för en rad samt över* eller underslag för en rad.

Insättes levande kolumntitlar i korrekturet, anses detta som korrigering och betalas som sådan.

§ 3. Mellanslag eller regiett räknas för två bokstäver per styck. Mellanslag under Vé petit räknas för tre bokstäver.

§ 4. Sättning med avläggning av 1,000 bokstäver svensk slät sättning betalas efter följande grundpris:

i i mellan* i övriga

Stockholm städerna*) landet

för petit, borgis och korpus kägel ............................................35 öre 32 öre 30 öre;

„ cicero kägel ................................................................................37 „ 34 „ 32 „

„ halvcicero, halvmittel och mittel kägel ............................41 ,, 37 ,, 35 „

„ halvkorpus kägel ....................................................................53 „ 48 „ 45 „

om bredden överstiger 25 petit .... 58 „ 53 ,, 50 „

För sättningen beräknas % och för avläggningen % av priset.

På dessa grundpris beräknas alla i det följande nämnda procentförhöjningar.

Första uppsättningen eller avläggningen av ny textstil ävensom på annat sätt försvårad avläggning betalas efter tid enligt § 26.

*) Göteborg, Hälsingborg, Malmö, Norrköping, Uppsala och Luleå.

14

209Avläggningen kan av tryckeriledningen disponeras som självständigt arbete och för» delas på samma sätt som manuskript, men om möjligt bör den, som verkställt sättningen av tabeller och dylikt, även få utföra avläggningen.

§ 5. Anmärkningar och noter beräknas efter den stilsort, varmed de sättas. Notlinjer eller däremot svarande mellanrum räknas för en rad av notstilen.

§ 6. Ombrytning av sättning till format med annan bredd betalas med hälften av grund» priset på nya formatet.

§ 7. Tillfällig sättning, som föranleder ombyte av kaster och icke betingar högre ersätt» ning än 2 kr., betalas efter tid enligt § 26.

§ 8. Sättning med utslätning ej större än

%»dels fyrkant betalas med en förhöjning av 10 % %»dels „ „ „ „ „ „ 15 % x/é»dels „ „ „ „ „ „ 20 %

Om vid utslutningen mellanrummen alltigenom skola minskas, inträder närmast högre förhöjning.

§ 9. Spaltsättning betalas med en förhöjning av

30 % om 15—19 bokstäver gå in på raden, 20 % „ 20-24 „ „ „ „ „ 15 % „ 25-30 „ „ „ „ „ 10 % „ 31-35 „ „ „ „ „

§ 10. Spärrad sättning, som utgör hel rad eller däröver, betalas med 200 % förhöjning. Enstaka ord betalas med Vi öre pr st.

§ 11. Blandad sättning betalas med en förhöjning av V2 öre pr rad

Härvid räknas:

en rad med två stilsorter som en rad, „ „ „ tre „ „ två rader o. s. v.

Om ett sammanhängande stycke av en extra stilsort går över på två eller flera rader, räknas det som två rader.

Om stycket utgör jämnt en obruten rad, räknas det som en rad.

Ensamt ord brutet på två rader räknas som en rad.

Om extra stilsort är av annan kägel än grundstilen, betalas för under» eller överlägg» ning 1 öre samt för under» och överläggning 1,5 öre pr st.

Med extra stilsort förstås en sådan, som ligger i kast på annan plats, samt — vid arbete av mera tidsödande beskaffenhet — typer, siffror eller dylikt i låda, som har rum bredvid kasten.

Kapitäler räknas som extra stilsort.

För fristående rubriker ^betalas icke förhöjning.

§ 12. Främmande språk (germanska och romanska) ävensom gammalsvenska och land» skapsmål betinga en förhöjning av 25 % för skrivet och 15 % för tryckt manuskript; grekiska språket 75 % för skrivet och 50 % för tryckt manuskript; hebreiska, orientaliska och slaviska språk samt sådana med lösa accenter eller med för vissa arbeten särskilt gjutna typer betalas efter tid, så vida ej beräkningen kan ske på annat sätt.

Maskinskrivet manuskript räknas som handskrivet.

210§ 13. Vid sättning efter skrivet manuskript av vetenskapliga avhandlingar, i vilka ofta förekomma facktermer, som ej kunna anses allmänt bekanta, eller vid sättning av arbete, som innehåller abbreviationer, egennamn, siffror eller annat, som försvårar sättningen, förhöjes sättningspriset efter arbetets beskaffenhet.

§ 14. Huvudtitel med dess baksida, vanliga nedslags» och utgångskolumner ävensom enstaka smuts» och avdelningstitlar (men icke deras blanksidor) betalas som text.

Övriga blankkolumner eller delvis blanka sidor och helsidesillustrationer (med eller utan kolumnrubrik och underskrift) beräknas efter petit fyrkanter, som betalas med 10 öre för tusen, dock i jämna femtedelar av sidan. Del av femtedel lägges till texten.

Illustrationer under 600 petitfyrkanter, på 3 sidor omgivna av text, betalas med 10 öre extra pr st.

Linjeram, satt tillsammans med text eller illustrationer, betalas med 20 öre för oktav, 30 öre för kvarto och 40 öre för foliosida. Ram, som flyttas från ark till ark i samma arbete, ersättes med respektive 10, 15 och 20 ore.

§ 15. Textmarginaler betalas med 10 öre pr st. Om marginalens längd i medeltal pr ark överstiger 5 rader, betalas för varje överskjutande rad 2 öre. Siffermarginaler (arabiska och romerska) räknas som genomgående text, men marginalernas bredd beräknas aldrig under 2 cicero.

§ 16. Uppställningar betalas med 25 % förhöjning och därutöver. Ren siffersättning beräknas efter de använda siffrorna med 100 % förhöjning. Räkenskapsutföring, varmed förstås sådan sättning, i vilken förekomma åt sidan utförda hopsummeringar i en, två eller flera spalter, betalas, då de äro lika med exempel A, med 25 % förhöjning, lika med B med 25 à 50 % förhöjning, beroende av svårighetsgraden, samt då de äro lika med C. med 50 % förhöjning.

A.

Överlärare..................................................................................................................................................................2,500: —

Ordinarie lärare: 2 à 1,800 kr........................................................................................................3,600: —

Extra d:o 4 à 1,200 kr........................................................................................................4,800: —

Vaktmästare ............................................................................................................................................................1,200: —

Portvakt.................................................................................... 300: — 12 400-_

S:a kronor 12,400: —

B.

Överlärare: ordinarie lön ............................................. 2,200: —

personligt tillägg ....................................... 300: — 2,500:_

Ordinarie lärare: 2 à 1,800 kr........................................ 3,600: —

4 à 1,500 „ ....................................... 6,000: — 9 600: _

Extra dito 8 à 1,200 „ ................................................... 9,600: —

Vaktmästare .............................................................................. 1,200: —

Portvakt................................................................................... 300: — 23,200:_

S:a kronor 23,200: —

211c.

Löners konto: 1 Folkskoleinspektör:

Lön ......................................................... 5,000:

reseersättning ............................................. 1,000: — 6,000: —

Ordinarie lärare:

2 à 1,800 kr.............................................. 3,600: —

4 à 1,500 ............................................... 6,000: — 9,600: —

Extra lärare: 8 à 1,200 kr.............................................. 9,600: —

Vaktmästare ............................................................... 1,200: —

Portvakt ..................................................................... 500: — 26,700: —

Hyrors konto:

Hyresavgift för gården n:o 00 i kvartetet "Upplysningen" ............ 5,000: —

Diverse omkostnaders konto:

Skrivmaterialier m. m.................... ............................. 200: —

Ved ........................................................................... 100: -

Gas .....................................................................^ii_50: - 350:-- 32,050:-

S:a Kr. 32,050: —

Tabell.

§ 17. Tabeller med eller utan linjer beräknas, då text är övervägande, efter alfabet och, då siffror äro övervägande, efter dessa och betalas efter följande grundpris:

för petit kägel .......................... 30 öre

„ korpus och cicero kägel .............. 32 „

„ halvcicero, halvmittel och borgis kägel 35 „

„ halvkorpus och mittel kägel .......... 45 „

För enklare tabeller beräknas 50 % förhöjning.

För tabeller med avdelningar i huvudet samt för tabell med 3 spalter (utom förspalten) innehållande sammanlagt högst 15 siffror pr rad 75 % förhöjning.

För i texten förekommande mindre ävensom för svårare tabeller 100 % förhöjning och däröver.

Förhöjningen beräknas endast för så stor del av kolumnen, som tabellen verkligen upp» tager, men i tabellverk räknas kolumntitel och underslag till tabellen.

Hänsyn tages till tabellens svårighetsgrad.

För sättningen beräknas 4/s och för avläggningen 115 av priset.

Matematik.

§ 18. För det utrymme, som en enkel matematisk formel, bestående av reguljära rader på en kägel, upptager, beräknas en förhöjning av 100 %; för formel med rottecken, paren» teser eller klämmer omfattande minst 2 rader 200 %; för svårare formler 300 %. Till matematisk sättning räknas också kemiska formler. För sättningen beräknas % och för avläggningen % av priset.

212Musik.

§ 19. Sättning med notstil å sekunda kägel beräknas efter petit halvfyrkant, å dubbel» cicero eller dubbelmittel efter korpus halvfyrkant à 30 ore för 1,000 och med följande för» höjningar: för

en» till fyrstämmiga sång» eller koralnoter med en eller flera inlagda textrader 100 %;

svårare fyrstämmiga sång» och kvartett» samt ackompanjemangsnoter 125 %;

sättning av mycket sammanträngd beskaffenhet ävensom för i text tillfälligtvis före» kommande notsättning 150 %.

För sättning efter tryckt manuskript, som ej föranleder ny uträkning, betalas 25 % mindre förhöjning.

Sättningen beräknas till 4/s och avläggningen till 1/s av priset.

§ 20. Fristående textstycken betalas som text och blankkolumner eller delvis blanka sidor enligt § 14.

Siffernotskrift beräknas som ren siffersättning (§ 16).

Allmänna bestämmelser.

§ 21. För sättning efter otydligt skrivet eller genom ändringar eller tillägg svårläsligt manuskript, eller sådant blyertsskrivet manuskript, som försenar arbetet, äger sättaren beräkna extra gottgörelse av minst 15 %.

Om manuskript är svårläst eller ej, avgöres av faktorn.

§ 22. Ombrytning av förrådssättning (text) betalas med följande pris för enspaltigt format: folio 15 öre pr sida, kvarto 10 öre (eller 75 öre pr ark) och oktav 7 öre (eller l krona pr ark). För tvåspaltigt format höjes priset med 50 % och för trespaltigt med 100 %.

Ombrytning försvårad genom noters insättande eller dylikt, betalas efter tid enligt § 26.

Skulle, vid ombrytning av förrådssättning, en uppställning behöva brytas på två sidor, betalas ombrytningen av den sida, på vilken uppställning börjar, med respektive 20, 15 och 10 öre för folio», kvarto» och oktav»sida.

Ersättning för ombrytning av förrådssättning utgår endast i det fall, att förrådssättning utföres efter tillsägelse eller då arbetet är fördelat så, att sättningen icke kan ske i kolumn.

§ 23. Korrigering mot manuskript betalas efter tid (se § 26) med 10 % förhöjning. Såsom korrigering räknas ock utbyte av upp» och nedvända bokstäver, där sådana på till» sägelse använts.

§ 24. Formatpåläggning betalas, om sådan verkställes av beräkningssättare, med 35 öre för kvarto»ark, 50 öre för oktav»ark, 65 öre för duodesark och 80 öre för sedes»ark. Fin» nes icke behövlig materiel tillgänglig, betalas enligt § 26.

§ 25. Revidering betalas, då den verkställes av beräkningssättare, efter tid (se § 26) med 25 % förhöjning.

Revider, som innehåller från sista korrekturet kvarstående eller orätt (även i typo» grafiskt avseende) utförda rättelser eller sådana rättelser, som till följd av sin beskaffenhet icke kunnat göras i korrekturet, lämnas att utföras av vederbörande sättare utan ersätt» ning.

§ 26. Arbete, som icke kan beräknas enligt denna tariff, betalas efter tid eller enligt särskild överenskommelse, dock icke under minimilönen.

213Avtal angående tidsbetalning träffas före sådant arbetes början och anteckning göres över tiden för arbetets utförande.

För alla efter tid utgående ersättningar lägges till grund den på beräkning stående sät* tårens medelförtjänst för kalenderår eller, där så ej kan ske, minimilön.

§ 27. Lägsta veckolön för utlärd sättare är de två första åren 20 kr. och därefter 22 kr. i Stockholm, 20 respektive 21 kr. i mellanstäderna, samt 20 kr. i övriga landet.

Avdrag på veckolön göres icke för helgdagar.

Alla helgdagar betraktas som fridagar, men fordras arbete å sådan dag, betalas det som övertidsarbete enligt § 30.

§ 28. Den ordinarie arbetstiden, som förlägges mellan kl. 7 f. m. och 7 e. m., är må* naderna juni—augusti 54 timmar i veckan och övriga tider av året 58 timmar i veckan.

§ 29. Försummade arbetstimmar (vid på förhand anmält förhinder eller vid sjukdom) berättiga principalen till avdrag för veckolönsarbetare enligt ordinarie timlön. Utan giltig orsak försummade arbetstimmar berättiga principalen därjämte till ett avdrag, för såväl veckolöns* som beräkningsarbetare, av 50 % av den i § 26 stadgade ersättningen.

§ 30. Övertidsarbete, då sådant av vederbörande påkallas, betalas med 50 % förhöj* ning för de tre första timmarna efter ordinarie arbetstidens slut samt på sön* och helg* dagar till kl. 1 e. m.; efter nämnda tider med 100 % förhöjning.

Arbete under nyårsdagen, midsommardagen och juldagen betalas med 150 % förhöjning.

Med övertidsarbete förstås det arbete, som förrättas å annan tid än den av tryckeriet bestämda arbetstiden och under de tider, som äro anslagna till måltidsraster. Beräknings* sättare, som ej har sysselsättning (och saknar avläggning) under vakttimmarna, även då dessa äro förlagda under måltidsrasterna, erhåller, utom övertidsbetalning, ersättning en* ligt § 26.

Efter övertidsarbetets slut beräknas 9 timmars fritid och om denna fritid helt eller delvis infaller å ordinarie arbetstiden, göres icke avdrag å lönen för veckopenningsarbetare och erhåller beräkningsarbetare ersättning enligt § 26.

Övertidsarbete skall endast undantagsvis förekomma och sammanlagda övertiden pr vecka må icke utan ömsesidig överenskommelse överstiga 18 timmar.

Principalen underrättar personalen, såvitt ske kan, en halv dag i förväg, om övertids* arbete skall förekomma. Arbetare, som angiver giltig orsak, bör icke förvägras befrielse från övertidsarbete.

Minst ett dygns ledighet i följd pr vecka tillkommer om möjligt varje sättare.

§ 31. Kvinnlig sättare åtnjuter lika lön som manlig.

§ 32. För korrekturavdragare är lägsta veckolönen efter tre års anställning, dock icke före fyllda 20 år, 18 kr. pr vecka jämte det på platsen gällande lokaltillägget.

II. TARIFF FÖR TIDNINGSSÄTTNING.

§ 1. Beräkning av sättning och avläggning, vare sig prosa eller poesi, sker pr 100 rader efter stilens lilla alfabet enligt följande regel:

abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö (för antikva).

abcbefg^tjJlmnopqrstuoiDjriäåäö (för fraktur).

Finnes ej plats i raden för nästföljande bokstav, insättes ett av stilens smalare tecken, som då räknas som en bokstav.

214§ 2. Grundpriset för svensk slätsättning och avläggning pr 1,000 bokstäver är

i i mellan* i övriga

Stockholm städerna landet

för petit, borgis och korpus kägel ............................................35 öre 32 öre 30 öre;

„ cicero kägel ................................................................................37 „ 34 „ 32 „

„ halvcicero, halvmittel och mittel kägel................................41 „ 37 „ 35 „

„ halvkorpus kägel ....................................................................53 „ 48 „ 45 „

Om sättning och avläggning betalas var för sig beräknas för sättningen % och för avläggningen Vi.

På dessa grundpris beräknas alla i det följande nämnda procentförhöjningar.

För tidningar, som utkomma 2 gånger i veckan, förhöjes beräkningen, utöver ovan» nämnda grundpris, med 10 % i Stockholm och Göteborg, för tidningar, som utkomma 3—5 gånger i veckan, med 10 % i Stockholm och Göteborg samt 5 % i övriga landet, för dagligen utkommande middags» eller aftontidningar och morgontidningar, som icke kräver arbete på natten, med 20 % i Stockholm och Göteborg samt 10 % i övriga landet och för daglig morgontidning med 30 % i Stockholm och 20 % i övriga landet, då sådan tidning kräver ordinarie arbete på natten.

Första uppsättningen eller avläggningen av ny textstil ävensom på annat sätt försvårad avläggning betalas efter tid enligt § 21.

§ 3. Tillfällig sättning å vecko» och halvveckotidningar, som föranleder ombyte av kaster och icke betingar högre ersättning än 2 kr., betalas efter tid enligt § 21.

§ 4. Sättning med självständig titel beräknas, där påteckning sker å ark, från linje till och med linje. Sker påteckningen däremot å korrektur, beräknas från rubrikens över» kant till och med slutlinjen.

Det ena eller andra sättet bestämmes av tryckeriets chef eller förman.

§ 5. Mellanslag mellan notiser med rubriker i samma rad som texten räknas efter det utrymme de upptaga, dock ej högre än en rad för varje notis av den stilsort, varmed notisen sättes.

§ 6. Mellanslagen sättning räknas som kompakt sådan.

§ 7. Sättning, i vilken stilsorter av blandad kägel förekomma, exempelvis ingress jämte rubrik, slutrader o. s. v., räknas som kompakt sådan efter den mindre stilsorten. Dock får den större stilsorten ej överstiga 10 rader i följd och bör den mindre vara övervägande i radantal, i annat fall räknas det satta var för sig.

§ 8. Blandad namn*, abbreviations= och siffersättning höjer sättningspriset med minst 50 %. Sättning i vilken huvudsakligast egennamn förekomma i svit betalas med 25 % förhöjning.

§ 9. Spaltad sättning betalas med minst 50 % förhöjning.

§ 10. Spärrad sättning, som utgör hel rad eller däröver, betalas med 200 % förhöjning. Enstaka ord betalas med Vi öre pr st.

§ 11. Blandad sättning (olika stilsorter inom samma kägel) betalas med en förhöjning av 25 %.

§ 12. Främmande språk (germanska och romanska) ävensom gammalsvenska och landskapsmål betinga en förhöjning av 25 % för skrivet och 15 % för tryckt manuskript; grekiska språket 75 % för skrivet och 50 % för tryckt manuskript; hebreiska, orientaliska

215och slaviska språk samt sådana med lösa accenter eller med för vissa uppsatser särskilt gjutna typer betalas efter tid, såvida ej beräkningen kan ske på annat sätt.

Maskinskrivet manuskript räknas som handskrivet.

§ 13. Räkenskapsutf öring betalas med 25 % förhöjning för en och 50 % för mer än en spalt. Ren siffersättning betalas med 100 % förhöjning. Siffersättning, som försvåras genom insättande av smalare tecken (parenteser eller dylikt), betalas med 150 % förhöjning.

§ 14. Tabeller betalas med minst 100 % förhöjning.

§ 15. Kliché beräknas sålunda: av sättaren i texten inpassad efter fullt utrymme och den stilsort, som till den omgivande eller bredvid stående texten användes; eljest efter halva utrymmet.

Med inpassning förstås då text förekommer på sidan eller sidorna av kliché, men ej då text förekommer endast över eller (och) under densamma.

§ 16. Annonser beräknas efter det utrymme de upptaga samt efter tidningens annons» stil och 35, 32 respektive 30 öre för 1,000 bokstäver. Annonser, som äro jämförliga med text, betalas efter grundprisen i § 2.

§ 17. Annons med enkel ram betalas med 25 % förhöjning. Svårare och konstsatta annonser betalas efter tid och medelförtjänst.

§ 18. Ändring av annons betalas enligt § 20 eller 21.

§ 19. För sättning efter otydligt skrivet eller genom ändringar eller tillägg svårläsligt manuskript eller sådant blyertsskrivet manuskript, som försenar arbetet, äger sättaren beräkna extra gottgörelse av minst 15 %.

Om manuskript är svårläst eller ej, avgöres av faktorn.

§ 20. Korrigering mot manuskript ävensom ändring betalas (där ej annan överens» kommelse kan träffas) med 50 öre pr timme jämte i § 1 stadgade tilläggsprocent. För korrigering verkställd på övertid betalas därjämte övertidsbetalning i enlighet med § 26.

§ 21. Arbete, som icke kan beräknas enligt denna tariff, betalas efter tid eller enligt särskild överenskommelse, dock icke under minimilön.

Avtal angående tidsbetalning träffas före sådant arbetes början och anteckning göres över tiden för arbetets utförande.

För alla efter tid utgående ersättningar lägges till grund den på beräkning stående sättarens medelförtjänst för kalenderår eller, där så ej kan ske, minimilön.

§ 22. För indragning av utgångsrad äger sättaren att i stället tillgodoräkna sig tre rader.

§ 23. Lägsta veckolön är lika med lägsta veckolön för civilsättning samt dessutom: för sättare å tidning som utkommer 3—5 gånger i veckan 2 kr. i Stockholm och 1 kr. i övriga landet; för sättare å daglig middags» eller aftontidning 4 kr. i Stockholm och Göteborg och 2 kr. i övriga landet samt för sättare å daglig morgontidning 6 kr. i Stock» holm och Göteborg och 4 kr. i övriga landet, då arbetstiden slutar kl. 8 e.m.; 10 kr. i Stockholm och Göteborg och 8 kr. i övriga landet, då arbetstiden slutar senast kl. lie. m.; samt 14 kr. i Stockholm och Göteborg och 11 kr. i övriga landet, då den slutar senast kl. 3,30 f.m.

Avdrag på veckolön göres icke för helgdagar.

§ 24. Ordinarie arbetstiden är: å varannandags», halvvecko» och veckotidningar lika med arbetstiden för civilsättning och å dagligen utkommande middags» och aftontidningar 9 timmar pr dag, förlagda mellan tidigast kl. 7 f.m. och senast kl. 7 e.m., samt

å morgontidningar: 9 timmar, förlagda mellan tidigast kl. 8 f.m. och senast kl. 8 e.m.,

216eller 8 V2 timmar, förlagda intill senast kl. 11 e. m., eller ock 8 timmar, förlagda intill senast kl. 3,30 f. m.

Om arbetstiden förlägges i skift, skola skiften växla efter bestämda mellantider enligt överenskommelse.

§ 25. Försummade arbetstimmar (vid på förhand anmält förhinder eller vid sjukdom) berättiga principalen till avdrag för veckolönsarbetare enligt ordinarie timlön. Utan giltig orsak försummade arbetstimmar berättiga principalen därjämte till ett avdrag, för såväl veckolöns* som beräkningsarbetare, av 50 % av den i § 21 stadgade ersättningen.

§ 26. Övertidsarbete ersättes med 20 öre i halvtimmen extra.

Om arbetare beordras till arbete å övertid, men sättning ej erhålles, äger han beräkna dels övertidsbetalning och dels timpenning med 50 öre.

Med övertidsarbete förstås det arbete, som förrättas å annan tid än den av tryckeriet bestämda arbetstiden och under de tider, som äro anslagna till måltidsraster.

§ 27. Fritid skall omfatta minst 9 timmar i följd efter övertidsarbetets slut och om denna fritid helt eller delvis infaller på den ordinarie arbetstiden, göres icke avdrag å lönen för veckopenningsarbetare och erhåller beräkningsarbetare ersättning enligt § 21. Ett dygns ledighet i följd under veckan tillkommer dessutom varje arbetare. Fridagen skall vara lördag eller söndag.

Söndagsledighet beviljas — då så ske kan i tur och ordning — i medeltal minst en gång i månaden.

§ 28. Å tidningstryckerier, där sättmaskin användes, betalas väntpengar åt handsättare, då han saknar avläggning, efter medelförtjänst till dess minimilönen uppnås, eller ock veckolön.

§ 29. Kvinnlig sättare åtnjuter lika lön som manlig.

§ 30. För korrekturavdragare är lägsta veckolönen efter tre års anställning, dock icke före fyllda 20 år, 18 kronor, jämte det på platsen gällande lokaltillägget.

III. TARIFF FÖR MASKINSÄTTNING.

§ 1. Som maskinsättare erhålla endast utlärda handsättare fast anställning eller ock mekaniska arbetare, som anställas som maskinskötare, men av dessa ej flera än en för varje påbörjat femtal maskiner.

Vid maskins införande tages maskinsättaren om möjligt av förut befintlig personal.

§ 2. Lärotiden för maskinsättare får icke understiga tre eller överstiga fyra månader. Kan maskinsättare efter denna tid visa, att han kan sätta på: Linotypemaskin 6,500, på Monolinemaskin 4,500 och på Typographmaskin 4,000 bokstäver korrigerad sats i timmen, är han berättigad till fast anställning. I annat fall är arbetsgivaren icke skyldig att giva honom sådan.

För provsättning gäller: ren slätsättning på vanlig spaltbredd (minst 40 bokstäver) efter tryckt manuskript (borgis eller korpus) under 2 timmar.

Om maskinen tjänstgör otillfredsställande, måste provet göras om.

Lärotiden kan av arbetsgivaren eller arbetstagaren avbrytas efter tillsägelse 8 dagar i förväg.

§ 3. Arbete vid sättmaskin betalas med fast veckolön på följande sätt:

För civilsättning och sättning på icke daglig tidning:

217Under lärotiden minimilön för handsättning. Därefter 30 % högre minimilön än för handsättning.

För sättning på daglig tidning:

Vid arbete Vid arbete på natten

på dagen till kl. 11 till kl. 1 till kl. 2 till kl. 3.30

I landsorten: Under lärotiden: minimilön för hand» sättning å tidning.

Fast anställd........................ 32 34 35 36 38

I Stockholm:

Under lärotiden .................... 38 — 30 32 34

Fast anställd........................ 35 — 37 38 40

Vid skift mellan maskin» och handsättning, vilken senare i sådant fall även betalas med fast avlöning, beräknas avlöningen i förhållande till den för varje använda tiden och här ovan angivna avlöningar, men arbetstiden bibehålles vid 8 timmar.

§ 4. Ordinarie arbetstiden är 8 timmar pr dygn med ett däri icke inräknat avbrott av minst Vi timme och förlägges:

å aftontidning och vid civilsättning mellan tidigast kl. 7 f. m. och senast kl. 7 e. m., samt å morgontidning mellan tidigast kl. 8 f. m. och senast kl. 3,30 påföljande dags morgon. Om arbetstiden förlägges i skift, skola skiften växla efter bestämda mellantider enligt överenskommelse.

§ 5. Försummade arbetstimmar (vid på förhand anmält förhinder eller vid sjukdom) berättiga principalen till avdrag enligt ordinarie timlön. Utan giltig orsak försummade arbetstimmar berättiga principalen därjämte till ett avdrag av 50 % av den stadgade timlönen.

§ 6. Övertidsarbete (arbete över de ordinarie arbetstimmarna), då sådant av veder» börande påkallas, betalas med 100 % förhöjning.

§ 7. Fritid skall omfatta minst 9 timmar i följd efter övertidsarbetets slut och om denna fritid helt eller delvis infaller på den ordinarie arbetstiden, göres icke avdrag å lönen. Ett dygns ledighet i följd under veckan tillkommer dessutom varje arbetare. Fri» dagen skall vara lördag eller söndag.

Söndagsledighet beviljas — då så ske kan i tur och ordning — i medeltal minst en gång i månaden.

§ 8. Uppstå fel på maskinen eller saknas manuskript, kan maskinsättaren användas för skadans reparerande, maskinens rengöring eller för handsättning, men bibehåller sin lön som maskinsättare. Räcker handsättningen mer än en dag, skall också den för hand» sättning bestämda arbetstiden hållas.

§ 9. Utföres maskinens rengöring och uppeldning av maskinsättaren, skall detta, om ej annorlunda överenskommes, ske under den ordinarie arbetstiden.

§ 10. Särskilda färdiggörare vid sättmaskinerna, som arbeta för flera maskiner och äro något kunnig i maskinsättning, erhålla betalning efter använd tid och en lön av i lands» orten 28, 29, 30, respektive 34 och i Stockholm 32, 35, 36 respektive 38 för de olika arbets» tiderna. Som färdiggörare må i övrigt vid mindre sätterier användas typograf mot tariff» enlig tim» eller veckopenning.

218§ 11. För under arbetet inträffad olyckshändelse äger vid maskinerna anställd personal åtnjuta ersättning enligt på förhand med principalen träffad överenskommelse.

§ 12. Kvinnlig maskinsättare åtnjuter lika lön som manlig.

IV. TARIFF FÖR SNÄLLPRESSTRYCKARE.

§ 1. Lägsta veckolön för utlärd snällpresstryckare är de två första åren 20 kr. och där» efter 22 kr. i Stockholm, 20 respektive 21 kr. i mellanstäderna och 20 kr. i övriga landet.

Avdrag på veckolön göres icke för helgdagar.

Alla helgdagar betraktas som fridagar, men fordras arbete å sådan dag, betalas det som övertidsarbete enligt § 6.

§ 2. Tryckare kan icke åläggas att samtidigt sköta mer än en press; åtager sig tryckare att sköta två pressar skall ersättning utgå med halv minimilön utöver förutvarande avlöningen.

Vid snällpress skall finnas iläggare, iläggarlärling eller iläggningsmaskin. Dock må tryckare, vid iläggares sjukdomsfall eller dylikt, om han därtill beordras, fullgöra dennes arbete mot en extra ersättning av 25 öre pr timme.

För skötsel av motor (ej elektrisk) betalas särskild ersättning enligt överenskommelse. Då övertidsarbete erfordras, betalas detta enligt § 6.

§ 3. Förlappningar betalas:

till träsnitt i hel» och halvtoner och till autotypier med 1 öre pr kvcm., dock lägst 20 öre pr st.;

till illustrationer i streckmanér med % öre pr kvcm.;

eller ock efter tid.

Lappningar, vilka utföras då tryckaren under arbetstiden är befriad från pressarbete, betalas icke.

§ 4. Den dagliga ordinarie arbetstiden, som förlägges mellan kl. 7 f. m. och 7 e. m., är månaderna juni—augusti 54 timmar i veckan, övriga tider av året 58 timmar i veckan.

§ 5. Försummade arbetstimmar (vid på förhand anmält förhinder eller vid sjukdom) berättiga principalen till avdrag enligt ordinarie timlön. Utan giltig orsak försummade arbets» timmar berättiga principalen därjämte till ett avdrag av 50 % av den stadgade timlönen.

§ 6. Övertidsarbete, då sådant av vederbörande påkallas, betalas med 50 % förhöjning för de tre första timmarna efter ordinarie arbetstidens slut samt på sön» och helgdagar till kl. 1 e. m.; efter nämnda tider med 100 % förhöjning.

Arbete under nyårsdagen, midsommardagen och juldagen betalas med 150 % förhöjning.

Övertidsarbete skall endast undantagsvis förekomma och sammanlagda övertiden pr vecka må icke utan ömsesidig överenskommelse överstiga 18 timmar.

Efter övertidsarbetets slut beräknas 9 timmars fritid utan avdrag på lönen, om sådan fritid helt eller delvis infaller på ordinarie arbetstid.

Principalen skall, såvitt ske kan, underrätta personalen en halv dag i förväg om över» tidsarbete skall förekomma. Arbetare, som angiver giltig orsak, bör icke förvägras be» frielse från övertidsarbete.

Minst ett dygns ledighet i följd pr vecka tillkommer om möjligt varje tryckare.

§ 7. För under arbetet inträffad olyckshändelse äger vid maskinerna anställd personal åtnjuta ersättning enligt på förhand med principalen träffad överenskommelse.

§ 8. Kvinnlig snällpresstryckare åtnjuter lika lön som manlig.

219V. TARIFF FÖR ROTATIONSTRYCKARE OCH STEREOTYPÖRER MED BITRÄDEN. § 1. Lägsta veckolöner:

Stockholm Mellanstäderna övriga landet Dag. arbete Natt. arbete Dag, arbete Natt. arbete Dag. arbete Natt» arbete Rotationstryckare och stereotypörer (efter 5 års anställning vid press eller i yrket) . . 30:- 33:- 29:- 32: — 28: — 31: — 1 :a biträde (yrkeskunnigt, som fyllt 20 år och varit anställt 3 år i yrket .......... 21: — 23: — 20: — 22: — 19: - 21: — efter ytterligare 2 år .................. 22: — 24: — 21:- 23:- 20:- 22:- 2:a biträde (något yrkeskunnigt, som fyllt 20 år och varit anställt 2 år i yrket) .. 16:- 18: — 15:- 17:- 14:- 16:- efter ytterligare 2 år .................. 18: — 20: — 17:- 19:- 16:- 18:- 2:a biträdet erhåller vid platsens tillträdande 14: — 16: — 13:- 15:- 12: — 14: —

Biträde (även sakkunnigt), anställt som hantlangare räknas icke som biträde, men av* lönas i förhållande till ovanstående.

§ 2. Ordinarie arbetstiden är: vid civiltryckerier 54 timmar i veckan månaderna juni— augusti och övriga tider av året 58 timmar; vid tidningstryckerier 9 timmar pr dygn vid arbete på dagen, 8% timmar vid arbete delvis på dagen och på natten samt 8 timmar vid arbete på natten.

§ 3. Försummade arbetstimmar (vid på förhand anmält förhinder eller vid sjukdom) berättiga principalen till avdrag enligt ordinarie timlön. Utan giltig orsak försummade arbetstimmar berättiga principalen därjämte till ett avdrag av 50 % av den stadgade tim* lönen.

§ 4. Övertidsarbete, då sådant av vederbörande påkallas, betalas med 50 % förhöjning för de tre första timmarna efter ordinarie arbetstidens slut och därefter med 100 %.

Arbete under nyårsdagen, midsommardagen och juldagen betalas vid civiltryckerier med 150 % förhöjning.

Efter övertidsarbetets slut beräknas 9 timmars fritid utan avdrag på lönen, om sådan fritid helt eller delvis infaller på ordinarie arbetstid.

Minst ett dygns ledighet i följd pr vecka skall om möjligt tillkomma varje arbetare och sammanlagda övertiden pr vecka må icke utan ömsesidig överenskommelse överstiga 18 timmar.

§ 5. För under arbete inträffad olyckshändelse, äger vid maskinerna anställd personal åtnjuta ersättning enligt på förhand med principalen träffad överenskommelse.

VI. TARIFF FÖR DIGELPRESSTRYCKARE.

§ 1. Avlöningen till digelpresstryckare utgår pr vecka och l:a året med 10 kr., 2:a året med 13 kr. samt därefter, dock icke före fyllda 20 år, med 16 kr.

Äldre och skickligare tryckare, som användes för finare färg* eller illustrationstryck i digelpress, åtnjuter avlöning enligt snällpresstryckaretariffen.

§ 2. Förlappningar betalas:

till träsnitt i hel* och halvtoner och till autotypier med 1 öre pr kvcm., dock lägst 20 öre pr st.;

220till illustrationer i streckmanér med % öre pr kvcm.;

eller ock efter tid.

Lappningar, vilka utföras då tryckaren under arbetstiden är befriad från pressarbete, betalas icke.

§ 3. Den dagliga ordinarie arbetstiden, som förlägges mellan kl. 7 f. m. och 7 e. m., är månaderna juni—augusti 54 timmar i veckan, övriga tider av året 58 timmar i veckan.

§ 4. Försummade arbetstimmar (vid på förhand anmält förhinder eller vid sjukdom) berättiga principalen till avdrag enligt ordinarie timlön. Utan giltig orsak försummade arbetstimmar berättiga principalen därjämte till ett avdrag av 50 % av den stadgade tim» lönen.

§ 5. Övertidsarbete, då sådant av vederbörande påkallas, betalas med 50 % förhöjning för de tre första timmarna efter ordinarie arbetstidens slut samt på sön» och helgdagar till kl. 1 e. m.; efter nämnda tider med 100 % förhöjning. Minsta övertidsbetalning är 30 öre i timmen.

Arbete under nyårsdagen, midsommardagen och juldagen betalas med 150 % förhöjning.

Övertidsarbete skall endast undantagsvis förekomma och sammanlagda övertiden pr vecka må icke utan ömsesidig överenskommelse överstiga 18 timmar.

Efter övertidsarbetets slut beräknas 9 timmars fritid utan avdrag på lönen, om sådan fritid helt eller delvis infaller på ordinarie arbetstid.

Principalen underrättar personalen, så vitt ske kan, en halv dag i förväg om övertids» arbete skall förekomma. Arbetare, som angiver giltig orsak, bör icke förvägras befrielse från övertidsarbete.

Minst ett dygns ledighet i följd pr vecka tillkommer om möjligt varje digelpresstryckare.

§ 6. Kvinnlig digelpresstryckare åtnjuter lika lön som manlig.

VII. TARIFF FÖR ILÄGGARE.

§ 1. Avlöningen till iläggare utgår pr vecka och

för manliga l:a året med 10 kr., 2:a året med 13 kr. samt därefter, dock icke före fyllda 20 år, med 16 kr.;

för kvinnliga l:a året med 9 kr., 2:a året med 11 kr. samt därefter, dock icke före fyllda 20 år, med 12 kr.

§ 2. Den ordinarie arbetstiden, som förlägges mellan kl. 7 f. m. och 7 e. m., är må» naderna juni—augusti 54 timmar i veckan, övriga tider av året 58 timmar i veckan.

§ 3. Försummade arbetstimmar (vid på förhand anmält förhinder eller vid sjukdom) berättiga principalen till avdrag enligt ordinarie timlön. Utan giltig orsak försummade arbetstimmar berättiga principalen därjämte till ett avdrag av 50 % av den stadgade tim» lönen.

§ 4. Övertidsarbete, då sådant av vederbörande påkallas, betalas med 50 % förhöjning för de tre första timmarna efter ordinarie arbetstidens slut samt på sön» och helgdagar till kl. 1 e. m.; efter nämnda tider med 100 % förhöjning. Minsta övertidsbetalning är 30 öre i timmen.

Arbete under nyårsdagen, midsommardagen och juldagen betalas med 150 % förhöjning.

Övertidsarbete skall endast undantagsvis förekomma och sammanlagda övertiden pr vecka må icke utan ömsesidig överenskommelse överstiga 18 timmar.

221Efter övertidsarbetets slut beräknas 9 timmars fritid utan avdrag på lönen, om sådan fritid helt eller delvis infaller på ordinarie arbetstid.

Principalen underrättar personalen, så vitt ske kan, en halv dag i förväg om övertids» arbete skall förekomma. Arbetare, som angiver giltig orsak, bör icke förvägras befrielse från övertidsarbete.

Minst ett dygns ledighet i följd pr vecka tillkommer om möjligt varje iläggare.

VIII. TARIFF FÖR LÄRLINGAR.

§ 1. För att kunna antagas till lärling fordras att kunna förete intyg om fullgod folkskolebildning, att vid läkarebesiktning erhålla friskbetyg samt dessutom för sättarlärling att hava fyllt 16 år,

för snällpresstryckarlärling att hava fyllt 16 år och att ett år hava arbetat som iläggare och för digelpresstryckare och iläggarlärling att hava fyllt 15 år.

§ 2. Före antagandet bör om möjligt sättarlärling hava förvärvat tillfredsställande käns nedom om kasten och hava varit sysselsatt någon tid vid press samt tryckarlärling hava varit sysselsatt någon tid i sätteriet.

§ 3. Den, som blivit till lärling antagen, ställes i början av lärotiden under en erfaren fackmans ledning och kan icke användas till annat arbete än sådant som tillhör officinen. § 4. Lärotiden är högst:

för sättarlärlingar och för snällpresstryckarlärlingar, som utläras under 21 :a levnads* året, 4 år,

för övriga snällpresstryckarlärlingar 3 år, för digelpresstryckar= och iläggarlärlingar 2 år.

Lärotiden för sättare och snällpresstryckarlärlingar kan icke anses fullgjord före fyllda 20 år och för digelpresstryckare och iläggarlärlingar före fyllda 17 år.

Om till snällpresstryckarlärling antages förutvarande digelpresstryckare, digelpresstrycs karlärling eller iläggare, kan lärotiden enligt överenskommelse förkortas.

För utlärd digelpresstryckare, som efter fyllda 20 år antages till snällpresstryckarlärling, beräknas lärotiden till ett år, om han i övrigt fullgjort stadgade villkor. § 5. Avlöningen till lärlingar utgår pr vecka

för sättarlärlingar l:a året med 6 kr., 2:a året med 8 kr., 3:e året med 12 kr., 4:e året med 15 kr.;

för snällpresstryckarlärlingar, som utläras under 21 :a levnadsåret, l:a året med 8 kr., 2:a året med 10 kr., 3:e året med 12 kr., 4:de året med 15 kr.;

för övriga snällpresstryckarlärlingar l:a året med 12 kr., 2:a året med 14 kr., 3:e året med 17 kr.;

för digelpresstryckarlärlingar 1 :a året med 6 kr., 2:a året med 8 kr.; för iläggarlärlingar, manliga, l:a året med 6 kr., 2:a året med 8 kr., kvinnliga l:a året med 5 kr., 2:a året med 7 kr.

Efter överenskommelse kan avlöningen för sättarlärlingar under sista året utgå efter beräkning och i så fall med % av grundpriset i gällande tariff för sättning.

Snällpresstryckarlärling, som ansvarar för i gång varande press, får icke samtidigt ans vändas som iläggare.

222§ 6. Den ordinarie arbetstiden, som förlägges mellan kl. 7 f. m. och 7 e. m., är månas derna juni—augusti 54 timmar i veckan och övriga tider av året 58 timmar i veckan.

§ 7. Försummade arbetstimmar (vid på förhand anmält förhinder eller vid sjukdom) berättiga principalen till avdrag enligt ordinarie timlön. Utan giltig orsak försummade arbetstimmar berättiga principalen därjämte till ett avdrag av 50 % av den stadgade tims lönen.

§ 8. Övertidsarbete, då sådant av vederbörande påkallas, betalas med 50 % förhöjning för de tre första timmarna efter ordinarie arbetstidens slut samt på söns och helgdagar till kl. 1 e. m.; efter nämnda tider med 100 % förhöjning. Minsta övertidsbetalning är 30 öre i timmen.

Arbete under nyårsdagen, midsommardagen och juldagen betalas med 150 % förhöjning.

Efter övertidsarbetets slut beräknas 9 timmars fritid utan avdrag å lönen om sådan fritid helt eller delvis infaller å ordinarie arbetstiden.

Övertidsarbete skall endast undantagsvis förekomma och sammanlagda övertiden pr vecka må icke utan ömsesidig överenskommelse överstiga 18 timmar.

Principalen underrättar personalen, såvitt ske kan, en halv dag i förväg om övertidss arbete skall förekomma. Arbetare, som angiver giltig orsak bör icke förvägras befrielse från övertidsarbete.

Minst ett dygns ledighet i följd pr vecka tillkommer om möjligt varje lärling.

§ 9. För ett boktryckeri beräknas, om tillgång på utlärda arbetskrafter förefinnes*), antalet

sättarlärlingar snällpresstryckarlärlingar till 2 för 1—4 sättare till 1 för 1— 2 tryckare „ 3 „ 5—8 „ „ 2 „ 3- 5 „ 4 „ 9-12 „ „ 3 „ 6- 9 „ „ 5 „ 13-18 „ „ 4 „ 10-14 „ 6 „ 19-25 „ „ 5 „ 15—20 „

I boktryckerier med större antal sättare eller tryckare, än här ovan angivits, må för överskjutande antalet kunna anställas 1 sättarlärling för var 6 :e sättare och 1 tryckarlärling för var 6:e tryckare.

IX. TARIFF FÖR CIVILSTEREOTYPÖRER OCH GALVANISÖRER.

§ 1. Lägsta veckolön för utlärd arbetare är de två första åren 21 kr. och därefter 23 kr. i Stockholm, 20 respektive 22 kr. i mellanstäderna och 20 kr. i övriga landet.

Avdrag å veckolön göres icke för helgdagar.

Alla helgdagar betraktas som fridagar, men fordras arbete å sådan dag, betalas det som övertidsarbete enligt § 5.

§ 2. Till minderårigt biträde (fyllda 16 år) utgår lägsta veckolönen 1 :a året med 6 kr., 2:a året med 8 kr., 3:e året med 12 kr., 4:e året med 15 kr.

Därefter, dock icke före fyllda 20 år, utgår lägsta avlöningen till biträde med 18 kr.

Biträde som självständigt utför stereotypörs eller galvanisörs arbete avlönas enligt § 1.

*) Brist på utlärda arbetskrafter anses föreligga, när Svenska typografförbundets platsanskaffningsbyrå icke kan giva anvisning på utlärda arbetare.

223§ 3. Den dagliga ordinarie arbetstiden, som förlägges mellan kl. 7 f. m. och 7 e. m., är månaderna juni—augusti 54 timmar i veckan, övriga tider av året 58 timmar i veckan.

§ 4. Försummade arbetstimmar (vid på förhand anmält förhinder eller sjukdom) berät» tiga principalen till avdrag enligt ordinarie timlön. Utan giltig orsak försummade arbets» timmar berättiga principalen därjämte till ett avdrag av 50 % av den stadgade timlönen.

§ 5. Övertidsarbete, då sådant av vederbörande påkallas, betalas med 50 % förhöjning för de tre första timmarna efter ordinarie arbetstidens slut samt på sön» och helgdagar till kl. 1 e.m.; efter nämnda tider med 100 % förhöjning. För biträden är minsta över» tidsbetalning 30 öre i timmen. Arbete under nyårsdagen, midsommardagen och juldagen betalas med 150 % förhöjning. Övertidsarbete skall endast undantagsvis förekomma och sammanlagda övertiden pr vecka må icke utan ömsesidig överenskommelse överstiga 18 timmar.

Efter övertidsarbetets slut beräknas 9 timmars fritid utan avdrag på lönen om sådan fritid helt eller delvis infaller på ordinarie arbetstid.

Principalen skall, såvitt ske kan, underrätta personalen en halv dag i förväg om över» tidsarbete skall förekomma. Arbetare, som angivit giltig orsak, bör icke förvägras befrielse från övertidsarbete.

Minst ett dygns ledighet i följd pr vecka skall om möjligt tillkomma varje arbetare. § 6. För under arbetet inträffad olyckshändelse äger vid maskinerna anställd personal åtnjuta ersättning enligt på förhand med principalen träffad överenskommelse.

X. TARIFF FÖR STILGJUTARE. Denna tariff är särskilt utgiven och tillhandahålles på särskild rekvisition.

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER.

Lokaltillägg utgår med samma procent som hittills av all förtjänst och betalas till beräk» nings» och veckopenningssättare, korrekturavdragare och snällpresstryckare, civilstercoty» pörer och galvanisörer ävensom rotationstryckare och stereotypörer med dessas biträden. Till digelpresstryckare, iläggare och lärlingar utgår lokaltillägget på följande sätt: I städer med 15 % lokaltillägg:

till digelpresstryckare och iläggare l:a och 2:a åren med 10 % samt därefter med 15 %;

till sättär» och tryckarlärlingar ävensom civilstereotypörers och galvanisörers biträden l:a året med 5 %, 2:a och 3:e åren med 10 % och 4:e året med 15 %;

till digelpresstryckar» och iläggarlärlingar: 1 :a året med 5 %, 2:a året med 10 % samt i övriga orter:

sista året med samma procent som till utlärda och föregående år med hälften därav. Lokaltillägg utbetalas i slutet av varje kvartal eller, då arbetare efter stadgad uppsäg» ningstid avflyttar under kvartalet, vid avflyttningen.

Avflyttar däremot arbetare utan iakttagande av stadgad eller överenskommen uppsäg» ningstid, utbetalas ej lokaltillägget.

Veckoavlöningarna utbetalas vid arbetets slut varje fredag samt lokaltilläggen senast på näst sista dagen i varje kvartal eller, om någon av dessa infaller på helgdag, föregående dag.

224Typografisk arbetare, som inkallats för fullgörande av sin värnplikt, återinsättes vid återkomsten därifrån i sin plats. Denna bestämmelse bortfaller dock om Svenska typos grafförbundet efter anmodan ej kan skaffa lämplig vikarie.

Den ömsesidiga uppsägningstiden för avtal med fast anställd arbetare enligt dessa tariffer är 14 dagar, såvida ej annan skriftlig överenskommelse träffats.

Vid tillfälle, då personalen behöver minskas, tages vid avskedandet hänsyn till skick» lighetsgrad och ålder i kondition, med förmånsrätt för de i dessa avseenden mest kvalifi» cerade arbetarna att få stanna.

Sedan tillfälligt antagen arbetare arbetat på platsen i en månad, skall han anses som fast antagen.

Häri inräknas dock ej de arbetare, som vikariera för ordinarie arbetare.

Bestämmelserna i dessa tariffer skola meddelas varje i kondition inträdande arbetare samt finnas tillgängliga i arbetslokalerna.

Tvistigheter angående tillämpningen av tarifferna skola hänskjutas till tariffnämnden för Sverges boktryckerier. Om anmälan göres inom 14 dagar efter avlöningsdagen, gäller tariffnämndens utslag från avlöningsdagen, i annat fall från den dag frågan hänskjutits till dess avgörande. I senare fallet är arbetsgivare skyldig utbetala möjligen ådömd högre ersättning endast för den händelse omtvistade arbete ännu icke skulle vara debiterat.

Förestående tariffer gälla till den 1 januari 1903 och därefter intill slutet av det år, under vars förra hälvt de blivit uppsagda och efterträda nu gällande tariffer för olika delar av landet efter hand som dessa upphöra att gälla. Uppsägningen kan gälla enskild tariff eller paragraf. Förslag till ändringar skall överlämnas samtidigt med uppsägningen.

Rätt till uppsägning äga Allmänna svenska boktryckareföreningen och Svenska typo» grafförbundet.

Beslutas uppsägning, överlämnas ändringsförslaget till tariffredaktionen, som förstärkes med två representanter från vardera parten och konstituerar sig som tariffkommitté.

Under tariffernas giltighetstid får icke lockout eller strejk, maskerad eller öppen, anordnas, utan tvister skola avgöras genom tariffnämnden.

För sådana fall, som icke äro förutsedda i dessa tariffer, kunna organisationernas sty» relser i samråd med tariffredaktionen träffa avtal, om de äro om sådant avtal ense.

Förutom vad här i tarifferna blivit bestämt ha till skiljenämndens prövning hänskjutits åtskilliga andra frågor, om vilka nämnden dock icke ansett sig böra i tarifferna införa några definitiva bestämmelser, men har nämnden däremot i dessa frågor beslutat göra följande uttalanden:

1. I tarifferna har icke införts någon bestämmelse om ledighet från kl. 1 e.m. den 1 maj, men sådan ledighet bör icke förnekas, så vitt icke arbetets brådskande beskaffenhet därför lägger hinder.

2. Beträffande frågan om införande i tarifferna av bestämmelse angående semester, bör en sådan icke för närvarande göras i bestämd form, men hos vederbörande principaler hemställes, att de måtte ordna arbetsförhållandena så, att möjlighet beredes för ett allmänt införande av två veckors semester eller däröver för arbetspersonalen. Med semester förstår nämnden ledighet med bidrag av arbetsgivaren.

3. Alla arbetare böra tillgodoses med arbete i samma grad, så att förtjänsten blir så jämn som möjligt.

4. Vid bedömandet av vilka tabeller som skola hänföras till texttabeller, må icke hänsyn

15

225tagas till förspalter, så vida de icke äro av svårare beskaffenhet, utan endast till övriga spalter.

5. I tariffen för tidningssättning förstås med spaltad sättning minst 2 spalter inom ordinarie bredden.

6. Med annonsstil förstås den eller de textstilar, som användas till en tidnings annonser.

7. För att möjliggöra införande av den föreslagna arbetstiden för morgontidningar, har skiljenämnden tänkt sig arbetspersonalen uppdelad i minst tre skift.

8. För manliga och kvinnliga iläggare hava olika avlöningar fastställts, emedan erfaren» heten visat, att de kvinnliga iläggarna icke kunna åläggas lika tungt arbete som de manliga. Om de detta oaktat åläggas utföra samma arbete som manliga iläggare, böra de ock erhålla samma lön.

9. För att behandla alla frågor som röra tarifferna och för att utarbeta behövlig exem» pelsamling att tjäna till ledning vid tariffernas tillämpning, tillsättes en tariff redaktion, bestående av 2 representanter för vardera organisationen. Redaktionen sammanträder minst en gång i varje kvartal.

10. Tariffredaktionen erhåller i uppdrag att snarast utarbeta exempelsamling till § 17 i tariffen för civilsättning.

11. Organisationernas styrelser åläggas att genast gå i författning om insamlande av statistiska uppgifter från och med den 1 februari 1902, att läggas till grund för kom» mande tariffrevisioner. Uppgifterna skola bearbetas för kalenderår och resultatet skall föreligga färdigt före den 1 juli följande år. Bearbetningen utföres genom tariffredaktionen.

12. De nya tarifferna få icke verka nedsättning i avlöningarna för sådana arbetare, som under hittills gällande bestämmelser kommit i åtnjutande av högre förmåner än dem som nu stadgats.

13. De arbetare, som enligt de nya tarifferna äro berättigade till ersättning vid olycksfall i arbetet äga att därom träffa avtal med vederbörande principal i början av 1902.

14. På sådana ställen, där arbetsveckan genom bestämmelsen om avlöningens utbe» talande på fredag förkortas en dag, betalas vid övergången 5/e avlöning till veckopen» ningsarbetare.

15. Ny arbetsordning, överensstämmande med dessa tariffer, bör snarast utarbetas.

16. Skiljenämnden fäster vederbörande arbetsgivares och arbetares uppmärksamhet på nödvändigheten att ställa sig till efterrättelse lagar och förordningar rörande arbetslokaler, yrkesfara, minderårigas arbete m. m.

Tariffen av den 18 november 1903.

De enhetliga tariffer, som genom skiljedomen av december 1901 kommo iill stånd, fastställdes att gälla för endast två år. Såväl boktryckarna som typograferna hade säkerligen sina baktankar då de voro ense om en så kort giltighetstid. Båda tänkte sig säkerligen att de nästa gång skulle ta skadan igen. För typograferna betydde 1901 års skiljenämnds beslut en stor be* svikelse och de hade därför ingen anledning att få det nya avtalet fastställt för längre tid än de voro nödsakade till. Boktryckarna å sin sida, som

226genom villkoret att inga sänkningar fingo företagas i gällande lönesatser, gått miste om det beräknade tillfället att reglera lönerna efter sin önskan, hade givetvis icke något intresse av att framflytta tidpunkten för en ny reg* lering längre än tills den gällande civiltariffen för Stockholm utlöpte.

Redan på hösten 1902 beslöt sålunda Allmänna svenska boktryckareför* eningen att uppsäga samtliga tariffer i landet att upphöra med utgången av år 1903, "för att efterträdas av de nya tarifferna för de typografiska yrkena i Sverge, utarbetade av den år 1901 tillsatta skiljenämnden, sådana de lyda och med de ändringar, som möjligen komma att beslutas på i detsamma bestämt sätt".

I Typografiska föreningen i Stockholm rustade man sig i god tid för den nya tariffrörelsen. Redan i januari månad 1903 tillsatte föreningen en kom* mitté, i vilken alla yrkesgrupper voro representerade, med uppdrag att upp* göra förslag till nya tariffer. Kommittén fördelade sig på olika yrkesgrupper och förstärkte sig med för förslagets uppgörande behövligt antal medlem* mar. I huvudkommitténs arbete deltogo, för civilsättarna Gust. Berg, Ludv. Olsson, C. R. Olsson och K. J. Ohlsson; för tidningssättarna Val. Isakson, Otto Bergström, Aug. Westerberg och Aron Olsén; för snällpresstryckarna Gust. Engman, Oskar Andrén och Emanuel Pettersson, för tidningsrota* tionstryckarna och tidningsstereotypörerna Harald Hagberg, Gust. Carls* son, Herman Mårtensson och Oskar Olsson samt för civilstereotypörerna och galvanisörerna Ernst Hellborg och K. V. Eriksson. Efter ett intensivt arbete förelåg kommitterades förslag vid föreningens ordinarie sammanträde i april månad. Det av kommittén utarbetade förslaget upptog ett grundpris av 42 öre samt 28 kronors minimilön för civilsättare och tryckare. För tidningssättning föreslogs på daglig middags* och aftontidning 30 kr., för daglig morgontidning 32 kr., då arbetstiden slutade kl. 6 e. m., 36 kr. för arbete intill senast kl. 11 e. m. och 40 kr. för arbete till senast kl. 3 f. m. För sättning i förråd föreslogs 20 % förhöjning, för manuskript, som ej kunde obehindrat läsas, 15 à 20 % förhöjning eller efter tid. Vidare föreslogs att å civiltryckerier, där sättmaskiner användes i sådan utsträckning, att minst en fjärdedel av sättningsarbetet utfördes på maskin, skulle — om arbets* personalen därom gjorde hemställan — veckolön för sättningsarbetet införas, varvid arbetarens medelförtjänst för senaste kalenderår skulle läggas till grund. Vidare föreslogs, att i tryckeri, där sättarlärlingar funnos anställda, skulle anställas en utlärd sättare, med en veckolön av minst 32 kr. I sådan sättares göromål skulle ingå att övervaka sättarlärlingarnas utbildning i yrket. Övertidsarbetet skulle betalas med 50 % för de två första timmarna

227efter arbetstidens slut samt för sön* och helgdagar intill kl. 1 e. m., efter nämnda tider med 100 % förhöjning. Arbete under nyårsdag, midsommar* dag och juldag skulle betalas med 150 % förhöjning. Första maj begärdes som fridag med full avlöning. Arbetstiden föreslogs till 52 timmar pr vecka, med 9 timmar pr dag i 5 dagar och med avslutning av arbetet på lördagen kl. 2 e. m. För maskinsättare föreslogs 7 timmars arbetstid samt att maskin* sättning endast finge betalas med fast lön, varvid lönerna föreslogos till 35 kr. under lärotiden, 36 kr. för dag* och 44 kr. för nattskift. Vidare begärdes

14 dagars semester med full avlöning, 10 % i lokaltillägg efter 2 års anställning och där* efter 20 %. Vid tillfälle, då personal be* hövde minskas, skulle de sist i kondition antagna i tur och ordning avskedas, dock skulle medlem av förbundet äga företrädes* rätt framför icke medlem att få stanna.

Tvenne av föreningens sammanträden, den 4 och 9 april, upptogos av principde* batter om kommitterades förslag till nya tariffer, varefter specialdebatter pågingo under fyra sammanträden, den 6, 16, 20 och 23 maj. På det sistnämnda sammanträdet återremitterades flera av punkterna till kom* mittén, förstärkt med förbundsstyrelsens och föreningens styrelseledamöter. Denna förstärkta kommitté uppdrog åt Emil Söder* ström, Eduard Wiberg och Gust. Berg att söka uppgöra ett enande förslag i de åter* remitterade punkterna och vid ajournerat sammanträde i juni månad godkände föreningen det av dessa personer på uppdrag av den förstärkta kommittén utarbetade förslaget. Det väsent* ligaste av omarbetningskommitténs förslag var grundprisets fastställande till 40 öre i stället för av föreningen förslagna 42, bibehållande av det blan* dade avlöningssystemet, 26 kronors minimilön för civilsättare och snäll* presstryckare i stället för 28 kr., som föreningen begärt, samt att kvinnliga iläggare fortfarande skulle erhålla mindre lön än de manliga. För övrigt hade kommittén föreslagit en del mindre ändringar i syfte att få tarifferna i överensstämmelse med varandra. Vid detta tillfälle beslöt föreningen definitivt att hemställa till förbundsstyrelsen om uppsägning av alla de

228

NILS RASMUSSON. Förbundsstyrelsemedlem m. m.tariffer, vilkas giltighetstid berodde på uppsägning, således även den en» hetliga tariffen.

Sedan förbundsstyrelsen inlämnat föreningens tarifförslag till boktryc» kareföreningen på samma gång som de gamla tariffernas uppsägning samt uppdragit åt Emil Söderström, Eduard Wiberg, Oscar Lööf och Hugo Westerlund att tjänstgöra som underhandlare med boktryckarna i tariff» frågor, tillsatte föreningen å sitt ordinarie sammanträde ett 25»tal delege» råde med uppdrag att lämna råd och upplysningar till nämnda under» handlare.

De av förbundsstyrelsen utsedda under» handlarna och boktryckarnas underhandlare konstituerade sig som tariffkommitté och denna kommittés arbete tog sin början den 21 september i form av tredagarssamman» träden. Under dessa dagar sammanträdde föreningens delegerade varje afton tillsam» mans med förbundsstyrelsen och under» handlarna och behandlade en del av tarif» fens viktiga punkter. Underhandlarna med» delade vid dessa sammanträden bl. a., att boktryckarnas representanter icke voro be» nägna för någon som helst förhöjning i nu» varande lönesatser och sade sig hava tagit hänsyn till arbetarnas höga levnadsomkost» nåder genom att ej framkomma med för» slag om någon nedsättning. Med anledning härav uttalade de flesta delegerade att un» derhandlarna i första rummet borde hålla på grundpriset och minimilönen i föreningens förslag samt arbetstidens förkort» ning och om det vore nödvändigt att moderera fordringarna, detta skulle ske å vissa procentsatser i detaljerna samt i en del andra föreslagna förmåner så» som semester m. m. Vid delegerades sista sammanträden, då det visade sig, att boktryckarnas delegerade ej gingo med på någon som helst förhöjning i lönesatserna, uttalade de allra flesta delegerade, att arbetarna hellre borde gå i strejk för sina krav än att helt och hållet underkasta sig boktryckarna, och en av underhandlarna ansåg att förbundsstyrelsen borde utarbeta och för föreningens delegerade samt inkallade landsortsrepresentanter förelägga minimiförslag innan underhandlarna fattade definitivt beslut i tariffrågan.

EMIL SÖDERSTRÖM. Underhandlare. Ombudsman i T. F. i Stockholm m. m.

229Vid ajournerat sammanträde onsdagen den 18 november 1903 meddelade underhandlarna innebörden av den med boktryckarnas delegerade träf* fade överenskommelsen. I huvudsak var denna följande: Någon förhöj* ning av lönerna kom icke till stånd, med undantag av att för de utlärda arbetarna å civiltryckerierna i Stockholm inrättades en särskild löneklass med en minimilön av 24 kr. efter fyllda 24 år. Någon höjning av grund* priset kom icke heller till stånd, med undantag av, att för sättning på vecko* och halvveckotidningar ävensom för förrådssättning fastställdes 5 % för* höjning. Den väsentliga fördelen i den nya tariffen låg i förkortningen av arbetstiden, som sänktes från förutvarande 58 till 54 timmar i veckan året runt på civiltryckerierna och å alla icke dagliga tidningar. Midsommar* och julafton blevo fastställda som ledighetsdagar från kl. 2 e. m. För samtliga arbetare på dagliga tidningar blev arbetstiden fastställd till 8 timmar pr dag. Då avlöningarna för den del av sätteripersonalen på daglig tidning, som arbetade på skift, ursprungligen blivit fastställd med hänsyn till att skift* lagen skulle regelbundet växla, men omkastningar härutinnan efter hand uppstått, fastställdes att, om mera än 48 timmars arbete förekom under en arbetsvecka, s. k. 7:e dag, dessa skulle betalas såsom övertid. — Vid 1903 års tariffrörelse hade någon nöjaktig reglering av lokaltillägget för de olika orterna icke ägt rum. Vid detta tillfälle företogs en dylik, varvid tryck* orterna i Sverge indelades i 6 grupper på följande sätt: 1) Stockholm och Sundbyberg med ett grundpris av 35 öre pr 1,000 och en minimilön av respektive 20, 22 och 24 kr. i de tre åldersklasserna samt 15 % lokaltillägg; 2) större städer och stora norrlandsstäder med 32 öres grundpris, 20 och 21 kr. minimilön och 15 %; 3) stora städer och mindre norrlandsstäder med 32 öres grundpris, 20 och 21 kr. i minimilön och 10 %; 4) residensstäder m. fi. med 30 öres grundpris, 20 kr. i minimilön och 10 %; 5) mindre landsorts* städer m. fi. med 30 öres grundpris, 20 kr. minimilön och 5 %; 6) övriga städer och orter med 30 öres grundpris, 20 kr. minimilön och ingen procent. Denna reglering betydde, att en del orter med tillsammans 600 medlemmar fingo lokaltillägget höjt med 5 %, några smärre orter med tillsammans 60 medlemmar fingo en motsvarande sänkning, medan 18 nya tryckorter blevo uppflyttade bland de i 1901 års tariff s. k. mellanstäderna. Tariffens giltig* hetstid var fastställd till 5 år.

Då Emil Söderström i egenskap av tariffunderhandlarnas talesman med* delade resultatet, mottogs detsamma med applåder, men enligt vad det senare visade sig voro dessa tydligen endast uttryck för en befrielsekänsla vid underrättelsen om att man sluppit gå ut i strid.

230Ty omedelbart efter det inledaren slutat sitt tal och ordföranden (Öhman) tackat underhandlarna för deras arbete och utbringat ett leve för Svenska typografförbundet, började knivkastningen. Den hann icke avslutas på sammanträdet den 18 november, utan fortsattes både på ordinarie samman* trädet den 5 december och på ajournerade mötet den 19 samma månad samt avslutades först med beslut på sammanträdet i januari 1904.

Föreningens medlemmar hade tydligen gått till denna tariffrörelse med högt spända förväntningar och den besvikelse de kände när resultatet blev bekant avspeglades i debatterna. Det var ytterst få i den långa raden av talare, utom förbundsstyrelsens medlemmar och underhandlare, som ville erkänna att det resultat som uppnåtts som helhet betraktat icke var dåligt och att det var det bästa möjliga som kunnat uppnås under för handen varande omständigheter. En del talare kritiserade själva resultatet, vilket visserligen innebure en fördel för veckolönsarbetarna genom den lilla för* höjningen i minimilönen och arbetstidens förkortning, men nära nog en för* sämring för civiltryckeriernas beräkningsarbetare — vilkas ställning varit medlemmarnas åsikt i främsta rummet skulle förbättras — genom arbets* tidens förkortning utan motsvarande förhöjning i grundpriset. Andra talare kritiserade det nonchalanta och egenmäktiga sätt, varpå underhandlarna och förbundsstyrelsen tagit hela denna tariffrörelse, då de icke tagit någon som helst hänsyn till medlemmarnas å sammanträden och genom delegerade ut* talade önskningar och påvisades oriktigheten av att några få personer be* sluta i hela kårens livsfråga. Det fanns talare, som till och med betvivlade befogenheten för underhandlarna att själva besluta angående de nya tarif* ferna, då de icke erhållit sådant uppdrag annat än av förbundsstyrelsen och denna hade icke beslutanderätt i tariffrågan.

På föreningens sammanträde den 2 januari 1904 fattades äntligen beslut i tariffrågan. På detta möte beslöt föreningen med övervägande majoritet att antaga följande av K. A. Berlin föreslagna resolution:

"Typografiska föreningen i Stockholm, samlad till diskussion om de nya tarifferna, uttalar härmed sin skarpaste protest mot desamma och hoppas att nästa förbundsmöte måtte vidtaga sådana åtgärder, att det tillvägagångs* sätt, som nu är använt, ej vidare kan ifrågakomma."

Minoriteten röstade för ett förslag av J. E. Graf, enligt vilket den förda diskussionen skulle utgöra svar på frågan.

På samma möte beslöt föreningen, i enlighet med av C. Moberg väckt förslag, att göra anmälan till kontrollnämnden om saken. Den skrivelse varigenom denna anmälan gjordes, avsändes den 29 januari 1904 och var

231undertecknad av A. W. Öhman och Konrad V. Lövkvist i egenskap av respektive ordförande och sekreterare, samt hade följande lydelse:

"Till Svenska typografförbundets kontrollnämnd!

Då den tariffredaktion, som tillsattes av de föregående enhetliga tarif* fernas skiljenämnd, icke har rättighet att besluta om antagandet av nya tariffer, och då förbundets stadgar icke medgiva förbundsstyrelsen någon sådan beslutanderätt, så anser Typografiska föreningen i Stockholm att för* bundsstyrelsen överskridit sin befogenhet, när den utan föregående omröst* ning givit den av förbundsstyrelsen förstärkta tariffredaktionen fullständig handlingsfrihet eller eventuellt godkänt denna förstärkta tariffredaktions definitiva beslut i tariffrågan tillsammans med boktryckarnas under* handlare.

Vidare anser föreningen att förbundsstyrelsen handlat i strid mot senaste förbundsmötes beslut, när den godkänt att de nya tariffernas giltighetstid utsträckes utöver den av förbundsmötet fastställda tiden.

Typografiska föreningen i Stockholm hemställer därför till kontroll* nämnden att vidtaga de åtgärder den enligt förbundets stadgar finner tjän* liga med anledning av det av föreningen påpekade, stadgestridiga hand* lingssättet."

Sedan förbundsstyrelsen yttrat sig i frågan och konstaterat att anmälan mot förbundsstyrelsen saknade hållfast grund, avgav kontrollnämnden yttrande i frågan. Detta, som är daterat 25 mars, var avfattat av kontroll* nämndens 2:e ledamot, Ludvig Pedersen, Malmö, och hade följande lydelse:

"Kontrollnämnden kan ej finna att förbundsstyrelsen överskridit sin be* fogenhet, då den utan föregående omröstning inom förbundet träffat över* enskommelse med Svenska boktryckareföreningen om de nya tariffernas antagande. Förbundets stadgar, §§ 13, 14 och 15, tala visserligen om för* slag till åtgärder av förbundet, som, då de icke äro avsedda att behandlas å förbundsmöte, skyndsamt skola publiceras i förbundets organ och där* efter avgöras genom omröstning, men, då föregående förbundsstyrelser i tariffrågor gått tillväga på likadant sätt, samt då 1901 års förbundsmöte, vid behandlingen av lärlingstariffens införande, varvid även framkastats tanken på att förbundsstyrelsen överskridit sin befogenhet, uttalat sitt varma erkännande åt dåvarande förbundsstyrelsen för dess handlingssätt, så har förbundsmötet därmed även godkänt denna taktik vid tariffers införande.

Vidare kan ej nämnden finna att förbundsstyrelsen handlat i strid med 1901 års förbundsmötes beslut i vad angår de nya tariffernas giltighetstid.

232Den motion från Stockholms typografiska förening, som förelåg vid nämnda möte, talar tydligt om att förbundsstyrelsen borde söka införa och få antaget enhetliga tariffer gällande för hela Sverge och att förbundsstyrel* sen, i och för realiserandet av denna plan, icke borde prolongera gamla eller införa nya tariffer med längre giltighetstid än till 1 januari 1905. Då nu syftemålet med nämnda motion, införandet av enhetliga tariffer, är uppnått i och med införandet av nu gällande tariffer, så kan nämnden, som sagt. icke finna att förbundsstyrelsen härvidlag handlat i strid mot vare sig mo* tionen ifråga eller förbundsmötets beslut.

Kontrollnämnden finner sig sålunda sakna anledning att vidtaga några åtgärder med anledning av Stockholms typografiska förenings till nämnden gjorda framställning."

1908 års tariffrörelse.

I akt och mening att förebygga, att nästa tariffrörelse fick en sådan utgång som 1903 års, hade Typografiska föreningen i Stockholm till 1907 års för* bundsmöte ingivit en motion i tariffrågan. På grundval av denna motion och övriga inkomna motioner hade det utskott, till vilket frågan hänsköts, före* slagit vissa grundlinjer angående tillvägagångssättet vid följande tariffrörelse.

Enligt detta förslag, som av förbundsmötet antogs, skulle tillsättas ett sjumannautskott, bestående av tariffredaktionens två typografiska medlem* mar, ett stockholmsombud samt fyra ombud från landsorten med uppgift att utarbeta ett detaljerat tarifförslag. Landsortsombuden skulle vara ett från södra, ett från västra, ett från mellersta och ett från norra Sverge.

Vidare beslöts att i den förstärkta tariffredaktionen skulle insättas två av ovannämnda landsortsombud med de två övriga som suppleanter.

Dessutom beslöts att tillsätta ett utskott på 25 personer, 10 från Stock* holm och 15 från landsorten, benämnt Svenska typografförbundets tariff* råd. Detta råd skulle på förbundsstyrelsens kallelse sammanträda för slut* lig granskning av det mellan parternas delegerade uppgjorda tarifförslaget. Om inom rådet icke tre femtedelar uppnådde enighet i viss fråga, kunde denna hänskjutas till förbundsmedlemmarna för avgörande genom omröst* ning. Rådet jämte förbundsstyrelsen och tariffkommitterade skulle vara högsta myndighet i tariffrågan.

I sjumannarådet utsågos utom de två självskrivna medlemmarna i tariff* redaktionen: J. W. Samuelsson, Stockholm, John G. Nilson, Göteborg, A. P. Görloff, Malmö, E. Sartz, Örebro, och J. V. Danielsson, Härnösand.

233FÖRBUNDSSTYRELSE, UNDERHANDLARE, SJUMANNARÄD OCH TJUGOFEMMANNARÅD, UTSEDDA AV 1907 ÄRS FÖRBUNDSMÖTE.

I tjugofemmannarådet utsågos: från Stockholm: Oscar Lööf (för maskin* sättarna), Gust. Persson och Hulda Sundqvist (civilsättarna), Ernst An* dersson (tidningshandsättarna), Harald Hagberg (rotationstryckarna), Halvar Ohlsson (stilgjutarna), J. W. Samuelsson (maskintryckarna), Ernst Wretström (digelpresstryckarna), Leonard Andersson och Karl Lindroth (för lärlingar, iläggare och hjälparbetare). Landsortsmedlemmarna blevo: H. Jönsson, Lund, E. Strand, Hälsingborg, C. O. Johansson, Jönköping, A. P. Görloff, Malmö, Werner Gustafsson, Linköping, A. J. Frick, Häl* singborg, John G. Nilson, Göteborg, E. Sartz, Örebro, O. "Wallander, Eskilstuna, Robert Henriksson, Uppsala, Albert Wilde, Karlstad, H. Wän* nerdahl, Eskilstuna, A. Holm, Gävle, Erik Sundell, Sundsvall, och J. V. Danielsson, Härnösand.

Det tillsatta sjumannautskottet började sitt arbete redan i början av 1908 och hade därvid att genomgå och sammanfatta de inkomna tarifförslagen,

234vilka kommo från så gott som förbundets samtliga avdelningar. I mitten av februari sammanträdde tjugofemmannarådet för att granska det av ut* skottet utarbetade tarifförslaget, vilket med ett par detaljändringar godkän* des av rådet. Omedelbart därefter påbörjades under ordförandeskap av förlikningsmannen i första distriktet, stadsnotarien Allan Cederborg, för* handlingarna med boktryckareföreningens kommitterade.

Vid dessa förhandlingar träffades preliminära beslut om ordalydelsen av tarifferna och i en del frågor varom enighet då kunde uppnås. Beträffande lönesatserna och en del principiella frågor kunde man därvid dock icke komma till någon enighet. Vid den därefter verkställda uppsägningen av tarifferna inskränkte man emellertid denna till att endast gälla de punkter, varom enighet icke uppnåtts.

I sin uppsägning framhöll boktryckareföreningens styrelse, att ehuru, på grund av de under senare tiden väsentligen försämrade konjunkturerna, röster inom föreningen höjts för att lönerna nu borde sänkas, densamma dock stannat vid att endast föreslå sådan ändring av själva lönesystemet, att alla extra förmåner förvandlades till direkt, kontant ersättning och, i enlig* het därmed, att såsom tidsbetalning infördes timpenning och att ersättning för helgdagar samt all annan icke arbetad tid, ävensom det pr kvartal utgå* ende lokaltillägget, måtte bortfalla och läggas till tariffens lönesatser.

Förbundets representanter vidhöllo den förutvarande betalningsformen jämte begärda förhöjningar i avlöningarna.

Förnyade förhandlingar mellan parternas tariffkommitterade upptogos i början av november och fortsatte till mitten av månaden. Då dessa emeller* tid icke ledde till något resultat inkallades tjugofemmannarådet för att vara i tillfälle att taga ståndpunkt i frågan vid de förhandlingar, som voro be* stämda att taga sin början den 20 november. Något resultat uppnåddes emellertid icke heller denna gång, utan måste tjugofemmannarådet åtskiljas efter det förhandlingarna med boktryckareföreningens kommitterade blivit avbrutna.

Efter det att boktryckareföreningen i början av december hållit ett extra sammanträde upptogos dock förhandlingarna ånyo. Då dessa fortsatta underhandlingar ävenledes, liksom de föregående, hotade att komma i bak* lås, i det ingendera av parterna ville frångå sina intagna positioner, ansåg sig ordföranden böra framkomma med erbjudande om att, med hänsyn dels till det allmänna ekonomiska läget och dels till bägge parternas intressen, upprätta och för de båda parternas kommitterade framlägga ett medlings* förslag. Då dessa själva icke kunde komma någon vart, ansågo de sig böra

235acceptera ordförandens erbjudande under betonande från ömse sidor, att detta icke innebure något avstegstagande från någonderas tidigare stånd* punkt i frågan.

Det av ordföranden framlagda medlingsförslaget innefattade bibehål* lande av förutvarande form för tidsbetalning, d. v. s. veckolön i stället för timlön, som boktryckarna önskade få införd, samt omkring 10 procents för* höjning i minimilönerna för de stora huvudgrupperna av kåren och en något lägre förhöjning i grundprisen för beräkningssättare, bibehållande av klass*

indelningen eller orternas placering, arbets* tidens bibehållande vid den förutvarande och giltighetstidens fastställande till 5 år. Förslaget var framlagt till ovillkorligt an* tagande eller förkastande i sin helhet.

Ånyo sammankallades tjugofemmanna* rådet till den 16 december och efter fyra dagars enskilda konferenser, varunder för* handlingarna mellan parternas kommitté* råde skedde genom ordförandens formed* ling, beslöto tjugofemmannarådet, under* handlarna och förbundsstyrelsen i gemen* skap att acceptera det föreliggande med* lingsförslaget. Boktryckareföreningens kom* mitterade hade redan förut givit detsamma sin anslutning. Den 21 december under* tecknades de nya tarifferna av båda parter* nas representanter.

Boktryckarnas krav på timlöner i stället för veckolöner blev avslaget, men i det antagna medlingsförslaget fanns dock en punkt i viss grad av revolutio* nerande natur. Det var ändringen beträffande lönens beräkning. Hittills hade så länge kända uppgifter förefinnas angående löneförhållandena bland de typografiska arbetarna, lönen delats i två delar, dels i huvud* lön och dels i ett tillägg, som under tidernas lopp dels burit namnet "mäss* pengar", dels "hyrespengar" och dels "lokaltillägg". I 1908 års tariff blev denna åtskillnad slopad och hela lönen beräknades som bruttolön. Utbe* talningen av lönen blev dock densamma som förut, nämligen viss del därav varje vecka och resten vid månadens eller kvartalets slut. Det innestående beloppet fastställdes lika för alla orter eller till 15 procent.

EDUARD WIBERG. Förbundets första förtroendeman. 1901-1919.

236Beträffande minimilön och grundpris innebar den nya tariffen för Stock* holm en höjning från kr. 27:— till 30:— eller med 8,7 procent och för grundpriset från 39,25 öre (de 15 procenten häri inräknade) till 43 öre, således en ökning av 9,6 procent.

Härtill kom att förhöjningen för förrådssättningen höjdes från 5 till 10 procent. Denna bestämmelse kom att gälla för all sättning, som betalades pr 100 rader, vadan en höjning i sättningspriset av 5 procent kom till stånd för halvvecko* och veckotidningar, medan en sänkning skedde för de dag* liga tidningarna. Då emellertid allt beräk* ningsarbete på de dagliga tidningarna efter hand upphört att tillämpas hade denna sänkning icke någon reell betydelse.

För digelpresstryckare, iläggare och lär* lingar, alla kategorier, höjdes lönerna med 15 à 20 procent.

Korrekturavdragare och hjälparbetare på civiltryckerierna, för vilka tidigare icke funnits några lönebestämmelser i tariffen, fingo nu sådana fastställda.

För de bäst avlönade tidningsarbetare* och maskinsättaregrupperna medförde ta* riffrevisionen endast oväsentliga förhöjnin* gar, för de senare i vissa fall t. o. m. sänk* ningar i de förut fastställda lönesatserna.

Den i de fasta veckolönerna hittills ingå* ende ersättningen åt arbetare på dagliga morgontidningar, för sön* och helgdags* samt kvälls* och nattarbete, bröts ut och fastställdes i stället särskilda lönetillägg för den ordinarie arbetstid, som infaller på nämnda tider.

Fix ersättning bestämdes för skötsel av motorer.

Första maj förklarades såsom fridag kl. 1 e. m.

Tariffen fick även denna gång en giltighetstid på fem år.

Det vore synd att säga, att detta avtal mottogs med någon synnerlig glädje varken av stockholmskollegerna eller kollegerna i landsorten. Även vid detta tillfälle var kritiken skarp, men icke på långt när som vid före* gående tillfälle, ehuru det behövdes hela tre sammanträden inom stock* holmsavdelningen innan alla de talare, som ville kritisera, haft ordet.

OSCAR LÖÖF. Förbundsstyrelsemedlem m. m.

237ETT MÖTE MELLAN "KOLLEGERNA". (Kollegerna var en sammanslutning, till vilken alla som innehade eller innehaft befattning inom förbundet, ägde tillträde. Möten höllos en gång om året under åren 1904—1919. Ovanstående foto, å vilket återfinnes en stor del förbundsstyrelsemedlemmar m. fi. av de äldre årgångarna, är taget 1907.)

På stockholmsavdelningens möte den 6 februari 1909 föreslog faluavdeb ningen i cirkulär att föreningen måtte instämma i en av nämnda avdelning beslutad protest mot förbundets delegerade med anledning av det sätt, varpå dessa handhaft sina uppdrag i tariffuppgörelsen. "Angående denna sak", heter det i referatet över detta sammanträde, "uppstod en längre debatt, varur framgick att man hyste delade meningar om protestens lämplighet, synnerligast i den form förslaget angav; även framhölls att motstånd mot protesten ej innebar rosande av tariffuppgörelsen. Också gav voteringen uttryck för tvehågan, i det förslaget med mycket knapp majoritet avslogs."

Som ovan nämnes, skulle den 1908 antagna tariffen ha en giltighetstid av fem år. Men det kom något emellan, som kullkastade de gjorda utfästelserna.

Vad detta var, kan läsas i följande kapitel.

238Den stora solidaritetsbragden.

Typografförbundets deltagande i 1909 års storstrejk och vad därav följde.

V ID DET NYA århundradets ingång pågick bland de svenska arbetsköparna ett rastlöst organisationsarbete, som resul* terade i starka arbetsköpareorganisationer. Dessa organisationer förde, sedan de nått erforderlig styrka, en mycket målmedveten taktik, inriktad på att få lönerna att stå stilla där de varit lägst och sänka dem ned till denna lägsta nivå där de varit något högre samt att binda arbetarna vid dessa låga löner och förändrade arbetsvillkor, icke allenast för ett par år, utan för flera år framåt i tiden. För att komma till detta resultat använde arbetsköparna en mycket agressiv och hänsynslös taktik, i det under alla förhandlingar, även i den mest obetydliga lilla konflikt, lockouthotet stän* digt hölls svävande över arbetarnas huvuden. Under åren före 1909 hade nämligen i regeln arbetsgivarnas förhandlingsordning haft följande obliga* toriska lydelse: "Därest icke landsorganisationen och de till densamma anslutna fackförbunden till den och den dagen gått med på den uppgörelse och de villkor, som av Svenska arbetsgivareföreningen godkännas, kommer masslockout att inträda i" (och så uppräknas en del fack, som icke haft den ringaste konflikt och som icke haft med de föreliggande tvisterna att göra).

Taktiken visade sig framgångsrik. Fackförbunden ville icke för jäm* förelsevis obetydliga tvisters skull framkalla förhärjande lockouter, som för lång tid skulle förlama stora arbetsbranscher och kanske verka ödeläggande för det stora hela. De gåvo därför efter, men ju mera denna eftergiven* hetens taktik praktiserades, desto glupskare blev aptiten på arbetsköpare* sidan, och det blev allt mer och mer tydligt att dessa ämnade använda de tid efter annan uppkommande små konflikterna till att en gång för alla rikta ett för lång tid förlamande slag mot arbetareorganisationerna.

Sedan lockouterna inom järn* och metallindustrien 1903 och 1905 efter flera månaders strid bilagts, uppstodo inom byggnadsindustrien m. fi. kon*

239fiikter, som utvidgades till stora lockouter. De bilades dock, men under den nya lockouten inom byggnadsindustrien m. fi. 1908 såg det ut som om den länge väntade jättestriden skulle komma till utbrott och inom arbetare* lägret var man beredd att besvara en utvidgad lockout med allmän arbets* nedläggelse. Av statshänsyn — ett par statschefer skulle komma på besök — grep emellertid regeringen in och lyckades efter långa underhandlingar åvägabringa fred. Men den, som studerade kapitalpressen efter 19 juli* uppgörelsen fick klart för sig, att arbetsgivarna den gången verkligen ämnat slå ett stort slag. Därom vittnade den höggradiga förbittring, som rådde inom arbetsköparekretsar över att det lämpliga tillfället att slå till gått dem ur händerna.

Den stridslystnad, som 1908 förefanns hos arbetsköparna, hade 1909 om möjligt ökats. Det uppstod konflikter inom byggnadsindustrien och bygg* nadsämnesindustrien och dessa löstes med eftergifter från arbetarnas sida och nu trodde man att freden åtminstone för det året skulle vara tryggad.

Men arbetsköparna ville icke ha fred, de hade tydligen beslutat sig för att ha strid till vilket pris som helst. Därför samlade de hop från landets alla delar några jämförelsevis små konflikter, på vilka de byggde upp ett nytt hot om jättelockout mot arbetareorganisationerna.

De konflikter, som närmast gåvo anledning till striden voro: en genomgående nedsättning av lönerna för arbetarna inom cellulosa* industrien, uppgående till i genomsnitt 10 procent. (Arbetarna hade accep* terat 2 procents nedsättning av ackordspriserna vid en fabrik och 5 procent vid en annan; arbetsköparna avslogo emellertid):

en nedsättning av 10 procent av lönerna vid Mariebergs sågverk; arbetarnas vid Mockfjärds kraftstation begäran om ett avtal, varom de sedan 1907 underhandlat (lönerna vid Mockfjärd voro genomgående lägre än vid andra kraftstationer) ;

arbetsköparnas inom grossist* och detaljkonfektionsbranschernas tilltag att nedsätta de redan i förväg dåliga lönerna med 10 ända till 40 procent för såväl ackords* som veckolönsarbetare.

Som vanligt hotade arbetsköparna med successiv lockout, om ej fackför* hunden ville gå in på arbetsköparnas villkor. Först utkastades skrädderi* arbetarna, väg* och vattenbyggnadsarbetarna samt pappersmasseindustriens arbetare, omkring 13,000 man. Därefter kom 26 juli turen till arbetarna i träsliperierna och textilindustrien, tillsammans med de förra 50,000 arbetare. På samma gång tillkännagavs, att den 2 augusti skulle järnbruksarbetarna, 30,000 man, utkastas och hjälpte icke detta skulle så småningom lockouten

2401909 OCH 1910 ÅRS FÖRBUNDSSTYRELSE. Sittande: Hugo Westerlund, Eduard Wiberg, Ernst Andersson, Val. Isakson. Stående: Aron Olsén, Gust. Persson, Harald Hagberg, Joel Hultman.

utvidgas att omfatta alla de arbetare, omkring 163,000, som voro anställda hos arbetsgivareföreningens medlemmar.

Inför denna utmaning fanns för arbetarna ingenting annat att göra än att tillgripa generalstrejken. Denna strid hade så länge legat i luften, att man från arbetarehåll ansåg densamma oundviklig och även med risk att arbetare* organisationerna ginge försvagade ut ur striden måste detta vapen till* gripas. Om också svält och nöd skulle bli tusentals arbetares lott, måste man från arbetarehåll taga striden, ty om den, mot förmodan, ännu kunde upp* skjutas någon tid, skulle den snart ånyo tränga sig fram med en naturlags nödvändighet.

Till följd härav utfärdade landsorganisationens representantskap den 27 juli en proklamation, i vilken alla arbetare, tillhörande landsorganisationen, uppmanades att den 4 augusti nedlägga arbetet, detta dock under förut*

16

241sättning att arbetsgivarnas hot om ytterligare utvidgning av lockouten den 2 augusti bleve en verklighet.

Som var att vänta utvidgades lockouten den 2 augusti att omfatta till* sammans 80,000 arbetare. Därmed var generalstrejken oundviklig.

Storstrejkens utbrott.

Från början hade representantskapet från strejken undantagit sådana arbetsgrenar, som kunde ingripa alltför störande på det borgerliga samhäl* lets funktioner, såsom renhållning, gas* och vattenledningsarbete samt skötseln av levande djur m. m. Dessa undantag, som måhända kunde vara berättigade ur moralisk synpunkt, torde dock vara ett felgrepp i taktiskt hänseende, ty därigenom fingo de "skyddskårer", som på en mängd ställen bildades, tillfälle att ägna sin speciella uppmärksamhet åt mer "renligt" arbete, såsom spårvägs* och droskskötsel, vakthållning i banker etc. i stället för att nödgas sysselsätta sig med exempelvis renhållningsarbete, som icke torde vara så angenämt för de höga herrarna, då de en liten tid "leka arbetare".

Undantagen jämte det onödigt långa varsel, som förflöt mellan stor* strejksproklamationen och storstrejkens utbrott bidrog i hög grad till att strejken fick en så lång varaktighet. En annan omständighet som bidrog härtill var den, att Sverge ännu icke nått den grad av industrialisering, att en storstrejk av industriarbetarna kan bringa hela maskineriet att avstanna. En storstrejk av proportionellt samma omfattning i England skulle på en vecka ha fullständigt ruinerat landets näringsliv.

Vid storstrejkens utbrott den 4 augusti följdes parollen icke allenast av de organiserade arbetarna, tillhörande landsorganisationen, utan av flera tiotusental oorganiserade. Till och med Svenska arbetareförbundet ansåg sig i detta fall skyldigt att ställa sig solidariskt med de övriga arbetarna, ehuru dess styrelse — enligt vad sedermera blivit upplyst, i samråd med arbetsgivareföreningens styrelse — efter tre veckors förlopp ansåg sig be* fogad att blåsa till återgång, en paroll, som dock icke lyddes av alla dess medlemmar.

Enligt de av regeringen vid fyra olika tillfällen företagna räkningarna skulle de strejkandes antal ha uppgått till: den 9 augusti 285,762 strej* kände, den 18 augusti 284,418, den 26 augusti 255,668 och den 2 september 239,853 strejkande.

Dessa siffror äro tydligen för lågt tilltagna och kommerskollegium upp*

242skattar också i den efteråt utgivna redogörelsen för storstrejken de strej* kändes antal till 300,000 vid den tidpunkt, då strejken räknade det flesta antalet deltagare.

Typografförbundet indrages i striden.

Typografkårens deltagande i storstrejken var icke någon vid planlägg* ningen av densamma beslutad eller veterligen ens påtänkt åtgärd, utan kom till stånd som ett spontant uttryck för kårens solidaritetskänsla med landets övriga arbetare.

Svensk Typograf*Tidning för den 1 augusti 1909 innehöll följande med halvfet korpus över två spalter satta tillkännagivande:

Till Svenska typografförbundets medlemmar!

Med anledning av de utbrutna konflikterna mellan Svenska arbetsgivareföreningen och landsorganisationen få vi härmed, på förekommen anledning, meddela att förbundet ej är indraget i dessa och ej heller anmodats, varken på ena eller andra sättet, att ingripa i desamma. Medlemmarna ha sålunda endast att följa och hålla gällande avtal.

Med den osäkerhet, som för närvarande råder på arbetsmarknaden, kan dock följa, att vi av omständigheternas makt kunna bli berörda av den pågående striden. Det gäller således för medlemmarna att vara beredda på förändring i situationen.

Styrelsen följer striden med största uppmärksamhet och kommer att med all kraft hävda såväl medlemmarnas intressen som förbundets ställning till övriga arbetare* organisationer.

Då vår mening är, att Svenska typografförbundet bör hålla det avtal, som ingåtts med Allmänna svenska boktryckareföreningen, så anse vi tillika, att en stor del av tidnings* pressen borde mera opartiskt och objektivt bedöma och referera de pågående striderna än som hittills skett, då denna omständighet kraftigt bidragit att ytterligare skärpa den spända situationen mellan kapital och arbete.

Medlemmarna böra lugnt avvakta meddelanden från förbundsstyrelsen och avdelnings* styrelserna uppmanas att ofördröjligen till styrelsen meddela eventuella kontroverser, som kunna uppstå med anledning av den nuvarande situationen.

Stockholm den 28 juli 1909.

Förbundsstyrelsen.

Före och omedelbart efter storstrejkens utbrott började emellertid på* tryckningar från alla håll att göra sig gällande. Såväl från en mängd för* bundsavdelningar som från de övriga strejkande arbetarna riktades ener* giska uppmaningar till förbundsstyrelsen att utgiva paroll om typografför* bundets deltagande i strejken. Flera avdelningar beslöto på egen hand att nedlägga arbetet, utan att avbida förbundsstyrelsens medgivande. Strejk*

243möte efter strejkmöte i landets olika delar antog resolutioner, i vilka typo* grafer och järnvägsmän uppmanades att sluta sig till strejken. På flera håll förekommo hotande demonstrationer utanför tryckerierna.

Vi bringa här nedan en liten axplockning ur de telegram och skrivelser, som under dessa dagar kommo förbundsstyrelsen tillhanda:

Varberg 29 juli. Varbergs typografiska förening, samlad till extra möte, hemställer att förbundsstyrelsen måtte vidtaga åtgärder för typografernas deltagande i storstrejken. Landskrona 3 augusti. Landskrona avdelning har med 15 röster mot 10 beslutat dels

taga i storstrejken.

Lund 2 augusti. Lunds typografiska förening upp* manar härmed förbundsstyrelsen att fortast möjligt utfärda order till alla avdelningarna i Sverge att nedlägga arbetet på en bestämd dag för att såmedelst skyndsammast få slut på de pågående striderna mel* lan kapital och arbete.

Göteborg 3 augusti. Behandlat storstrejken. Av* vaktande tills vidare. Stark stämning för deltagande.

Malmö 4 aug. Malmö typografiska förening uttalar sin sympati för den nu proklamerade storstrejken och betonar nödvändigheten av att även vi ställa oss solidariska med våra kämpande klasskamrater. Men i förhandenvarande situation, då vår förbunds* styrelse bestämt uppmanat avdelningarna att icke deltaga i strejken, torde det vara av föga gagn, att blott en avdelning vägrar ställa sig detta till efter* rättelse. I stället uppmana vi kollegerna landet runt att göra gemensam sak, och, så vitt ingen förändring i situationen under de närmaste dagarna inträder, den mening följes, som efter diskussion i de olika avdelningarna befinnes vara den av förbundets flertal omfattade, den må sedan bära med eller mot förbundsstyrelsens uppfattning. Uppsala 4 augusti. Avdelningen i Uppsala hade den 4 augusti sammanträde, besökt av cirka 130 medlemmar, från vilket sammanträde bör komma till eder kännedom, att mötet uttalade sig för förbundets deltagande i storstrejken, och att mötet uttalade sin protest mot förbundsstyrelsen för dess "lojhet" i storstrejksfrågan. (I denna resolution ha avdelningarna i Norrköping, Västervik m. fi. instämt.) Hälsingborg 5 augusti. Hälsingborgs typografer beslutat uppmana förbundsstyrelsen proklamera strejk senast söndag morgon. Arbetet nedlägges i Hälsingborg söndagen den 8 augusti.

Åtvidaberg 6 augusti. Samtliga typografer och tryckeriarbetare här ha, med under* strykande av Uppsalasavdelningens resolution och protest i storstrejksfrågan, beslutat att nedlägga arbetet från och med i afton, fredag.

Örebro 5 augusti. (75 medlemmar närvarande.) Örebro typografiska förening samlad

244

ARON OLSÉN. Förbundsstyrelseledamot m. m.för att behandla storstrejksfrågan, uttalar sin sympati för de strejkande klasskamraterna samt uttrycker som sin mening att förbundsstyrelsen skall, då den anser tiden därtill lämplig, giva de order, som omständigheterna kräva, samt uttalar sin indignation mot arbetsgivareföreningen, som framtvingat den nuvarande situationen.

Kalmar 6 augusti. Kalmar typografförening, mangrant samlad till möte för behandling av storstrejken, uttalar sin sympati för den kamp Sverges arbetare nu föra och förklarar sig avvakta förbundsstyrelsens närmare meddelanden.

Hedemora 6 augusti. Hedemora typografklubb, samlad till extra möte fredagen den 6 augusti, därvid alla medlemmarna närvoro, beslöt enhälligt, att därest arbetsnedläggelse på förbundsstyrelsens order skulle förekomma på grund av storstrejken, arbetsnedläggelsen bör om» fatta alla tidningar, således även arbetarepartiets organ. Skulle mot förmodan så ej bliva fallet, anse vi oss oförhindrade att fortsätta arbetet.

Hässleholmsavdelningen förklarade sig instämma i Malmöavdelningens resolution av den 4 augusti.

Göteborg 5 augusti. Göteborgs avdelning av Svenska bokbindareförbundets medlemmar, samlade till möte torsdagen den 5 augusti 1909, vill härmed uttala sin skarpaste protest mot typografernas och särskilt dess förbundsstyrelses handlingssätt att under den pågående stora striden stå osolidariska med sina kämpande kamrater. Avdelningen anser, att denna kårs plikt vore att, fastän ej ansluten till landsorganisationen, stå enig med landets övriga arbetare. Avdelningen anser vidare, att detta yrkes utövare, särskilt tidningstryckeriernas personaler, ge» nom att ej deltaga i arbetsnedläggelsen, skadar den» samma i högre grad än något annat yrke, genom att förmedla den borgerliga pressens mot arbetarna riktade hätska utfall och förvrängningar till allmän» hetens förvillande.

Det är därför avdelningens övertygelse, att detta deras handlingssätt betydligt fördröjer stridens lyckliga utgång, och med tanke på snarast möjliga lösning av densamma ställer den härmed en vädjan till dess förbundsstyrelse att ofördröjligen fatta beslut om att denna kår ställer sig enig med sina över hela landet för sin rätt kämpande bröder.

Göteborgs storstrejkskommitté, bestående av representanter från samtliga i storstrejken deltagande fackföreningar, antog enhälligt å sammanträde den 4 augusti följande resolution: Storstrejkskommittén, som tagit i övervägande inkomna protester mot fack, som icke deltaga i storstrejken uttalar:

Att då under förhandenvarande omständigheter alla arbetare ha gemensamt intresse av att bringa den pågående striden till en för arbetareklassen lycklig utgång och då en sådan utgång snarare kan väntas ju effektivare arbetsnedläggelsen blir, bör det vara varje arbetares plikt att ansluta sig till densamma.

HARALD HAGBERG. Förbundsstyrelsemedlem, kassör m. m.

245I första hand förväntar kommittén, att de arbetare inom den privata industrien, som ännu fortfara med arbete allra snarast skola uppgiva sin passiva ståndpunkt och förena sig med sina kämpande klassbröder och särskilt vädja vi till stadens och landets typo* grafkår, att då dess hållning alldeles givet måste väsentligt inverka på utgången av striden, densamma allra snarast måtte besluta att deltaga i arbetsnedläggelsen.

Kommittén vädjar därjämte till kommunikationsarbetarna på olika områden att, trots allt hot, genom sin anslutning till storstrejken, söka förläna densamma den största möjliga effektivitet.

I Stockholm hölls 5 augusti ett storstrejksmöte vid Lilljans, besökt av 30* à 40,000 per* söner. Detta beslöt att rikta en energisk uppfordran till typografer och järnvägsmän att sluta sig till strejken.

Kristinehamn 5 augusti. Vid extra sammanträde i dag har Kristinehamns typografklubb beslutat att instämma i Uppsalaavdelningens resolution av den 4 augusti, i vilken uttalas att förbundet skall deltaga i storstrejken samt en protest mot förbundsstyrelsens "lojhet" i storstrejksfrågan.

Samtidigt uttalade klubben sitt beklagande av att typografkåren genom sitt arbete i pressens tjänst blivit medverkande i de bevisligen lögnaktiga historier, som speciellt "N. D. A.*V. L." de sista dagarna meddelat allmänheten och som tydligen äro tillkomna i syfte att förgifta striden till nackdel för arbetarna.

Inför dessa påtryckningar och i den övertygelsen, att typografernas del* tagande i storstrejken skulle väsentligt förkorta densamma, hänvände sig typografförbundets styrelse till Allmänna svenska boktryckareföreningens styrelse med anmodan om, att det mellan respektive organisationer träffade avtalet skulle suspenderas under den tid storstrejken påginge. Denna fram* ställning blev emellertid av boktryckareföreningen avslagen.

Påtryckningarna fortforo med ökad styrka och de oupphörligt från av* delningarna inströmmande telegrammen och telefonmeddelandena gåvo vid handen att om icke förbundsstyrelsen gåve signal till ett enhetligt uppträ* dande från kårens sida, en hel mängd avdelningar skulle finna sig föran* låtna att på egen hand deltaga i storstrejken, varigenom "avtalsbrottet" i alla händelser skulle bliva en verklighet. För att giva typografernas del* tagande största möjliga effektivitet måste därför förbundsstyrelsen utgiva paroll till landets alla avdelningar att på en gång gå ut i strejken. Detta skedde genom ett telegram av följande lydelse, som den 7 augusti utsändes till landets alla avdelningar:

Typograferna deltaga i storstrejken. Underrätta principalerna härom. Arbetet nedlägges måndag afton.

Förbundsstyrelsen.

246Samtidigt utsändes till alla medlemmarna följande cirkulär:

"Till Svenska typografförbundets avdelningsstyrelser och medlemmar!

Som vi redan telegrafiskt meddelat har situationen nu tillspetsats så att vi funnit det nödvändigt utgiva paroll om att förbundets medlemmar må nedlägga arbetet utöver hela linjen måndag kväll. I detta beslut innefattas alla de förbundets medlemmar, vilka utföra typografiskt arbete, och de vilka inneha anställning som hjälparbetare inom tryckerierna. Med vårt medgivande får dock landssekretariatet dagligen från Stockholm utgiva ett tryckt meddelande, som dock endast avhandlar storstrejken och som är avsett att spridas över hela landet i den mån detta låter sig göra.

Vi ha den fulla förvissningen, att detta vårt beslut, vilket vi fattat i samråd med lands» sekretariatet, står i fullständig samklang med de tankar, som i dessa dagar besjäla hela vår kår, och att medlemmarna lika lojalt, som de hittills avvaktat vår paroll, nu som en man skola ställa sig densamma till efterrättelse.

Det gäller att visa, att Svenska typografförbundet är den eniga och väldisciplinerade kår, som oryggligt och målmedvetet vet att intaga den position densamma blivit anvisad i kampen för hävdandet av arbetareklassens medbestämmanderätt i samhället. Då det gäller arbetarerörelsens vara eller icke vara, finnes för oss intet val. Vi måste tillsammans med Sverges övriga arbetare kämpa den kampen till slut. Därför nedlägga vi på måndag arbetet uppe från polcirkeln ner till Sverges sydligaste spets — alla på en gång!

Under den tid storstrejken pågår kommer understöd icke att utbetalas till medlem» marna i någon form, ej heller arbetslöshetsundertöd eller reshjälp. Skulle striden däremot, mot vår vilja, komma att för oss uttänjas vidare, kommer förbundsstyrelsen naturligtvis att vidtaga sina dispositioner med anledning därav. Vår ståndpunkt är, att inga repres» salier få tagas i form av avskedanden eller dylikt. Således återgå vi icke till arbetet förrän det är avgjort, att några skadeståndsanspråk, om vars framställande hot blivit framkastat, ej kunna resas mot förbundet eller enskilda medlemmar.

Avdelningsstyrelserna må stå i ständig rapport med oss.

Stockholm den 7 augusti 1909.

Svenska typografförbundets styrelse."

Till Allmänna svenska boktryckareföreningens styrelse avsändes föl* jande skrivelse:

"Härmed ha vi äran meddela, att vi med hänsyn till den situation, som nu inträtt, finna det nödvändigt till förbundets medlemmar utsända paroll om deltagande i storstrejken och arbetets nedläggande måndag kväll. Beslutet gäller alla de av förbundets medlemmar, vilka verkställa typografiskt arbete och de vilka äro anställda som hjälparbetare i tryc» kerierna. Med vårt medgivande kommer dock landssekretariatet att dagligen utsända tryckta meddelanden om storstrejkens förlopp.

I det vi beklaga, att eder förening icke ansett sig kunna bifalla vår hemställan om de av våra organisationer antagna tariffernas suspenderande under den tid storstrejken pågår, vilja vi uttryckligen betona, att vår ovan nämnda åtgärd är dikterad av önskan att därigenom bidraga till att bringa ett snart slut på det olidliga tillstånd, vari samhället för närvarande befinner sig, och vilja vi därmed hoppas, att det goda förhållande, som hittills rått mellan våra organisationer, även framdeles må komma att äga bestånd."

247På denna skrivelse avgav Allmänna svenska boktryckareföreningen redan samma afton följande svar:

"Härmed erkänna vi emottagandet av eder skrivelse av den 7 augusti, i vilken ni med» delar, att ni, oaktat våra föreställningar, i strid mot gällande, å ömse sidor fullständigt frivilligt undertecknade kollektivavtal, ämna påbjuda arbetets nedläggande inom landets bok» och tidningstryckerier.

Vi nedlägga vår bestämda protest mot detta tilltag och göra eder och edert förbund ansvariga för de följder den av eder beslutade åtgärden kan medföra icke blott för eder, utan även för övriga fackföreningar, så inom som utom landet.

Det kan gälla det kollektiva avtalets vara eller icke vara. Hur mycken strid har det icke kostat att få det berättigade i ett kollektivavtal fastslaget, och ett sådant ämna ni nu bryta. Det torde icke behöva erinras om hur mycket som sagts för och emot de kollek» tiva avtalen, men osökt erinrar man sig, att den franske socialisten Jaurès, som väl icke kan misstänkas för några ensidiga arbetsgivaresympatier, framhållit det "nedsättande som ligger i att våldföra sig på en fritt lämnad underskrift", och han påstår, att, om arbetarne bröte det kollektiva avtalet, skulle de underskriva "sin egen moraliska bankrutt".

Vi förbehålla oss, om den av eder beslutade åtgärden kommer till utförande, full hand» lingsfrihet. Vi erinra endast om att det ännu icke är för sent att förekomma det planerade avtalsbrottet och lägga eder på hjärtat de allvarliga ord, som i dag av K. M:t riktats till det svenska folket."

Typografstrejkens utbrott.

På måndagen den 9 och tisdagen den 10 inströmmade telegram och tele* fonmeddelanden angående avdelningarnas ställning till den av förbunds* styrelsen utgivna strejkparollen. Samtliga avdelningar, med undantag av Söderköping, Nora och Umeå, ställde sig densamma till efterrättelse. Några uttalade dock sin protest mot att icke omröstning bland förbundsmedlem* marna före strejkens utbrott företagits och några därför att förbundsstyrel* sen tillåtit storstrejksledningen att under strejken utgiva tidningen "Svaret".

Förbundets största avdelning, Stockholmsavdelningen, som 8 augusti höll ett möte på cirkus, besökt av cirka 1,800 typografiska arbetare, beslöt med alla röster mot ett tiotal, att ställa sig strejkparollen till efterrättelse.

Vi lämna här nedan en liten axplockning ur de telegram och skrivelser, som under dessa dagar kommo förbundsstyrelsen tillhanda:

Eskilstuna 9 augusti. Eskilstuna typografiska förening, samlad till extra möte i anled» ning av dess förbundsstyrelses senaste beslut — vilket tillställts Svenska boktryckareför» eningen — att den funnit sig nödsakad till samtliga typografiska arbetare i Sverge giva ut parollen om nedläggande av allt arbete för att såmedels ställa sig solidariska i den på» gående storstrejken, uttalar sin fulla sympati för förbundsstyrelsens åtgöranden i frågan och förmenar, att det är Sverges typografiska arbetares plikt att lägga sitt strå till stacken för en rättvis seger åt det kämpande proletariatet i den jättestrid, som f. n. rasar.

248Karlshamn 8 augusti. Karlshamns typografiska förening, samlad till möte för behand» ling av storstrejksfrågan, uttalar härmed sin anslutning till densamma, på samma gång vi anmoda förbundsstyrelsen att även ålägga arbetarna å de socialdemokratiska tidningarna att nedlägga arbetet.

Mariestad 9 augusti. Avdelningen har beslutit nedlägga arbetet från och med i kväll.

På samma gång uttalade avdelningen sin protest emot att förbundsstyrelsen medgivit landssekretariatet rätt att utgiva en tidning under strejken, då arbetet inom tryckerierna är nedlagt.

Strömstad 8 augusti. Behandlades den av förbundsstyrelsen utfärdade storstrejksprokla» mationen och beslöt avdelningen efter hållen överläggning att godkänna styrelsens upp» maning att nedlägga arbetet måndag afton. Dock uttalade avdelningen sin protest mot det åt landssekretariatet gjorda medgivandet att ett tryckt meddelande skall få utgivas, då detta medgivande måste betraktas såsom en inkonsekvens gentemot den av förbundssty» relsen i strejkparollen särskilt betonade opartiskheten i typografförbundets ingripande i strejken.

Nora 8 augusti. Avdelningen i Nora av Svenska typografförbundet inlägger sin skarpaste protest mot förbundsstyrelsens proklamation att bryta gällande avtal.

Umeå 9 augusti. Umeå typografklubb beslutar att då den icke anser förbundsstyrelsens åtgärd stadgeenlig tills vidare fortsätta arbetet.

Gävle 8 augusti. Proklamationen enhälligt godkänd. Leve solidariteten.

Karlskrona 8 augusti. Beslutat deltaga. Sänd förhållningsregler! Utbetalas understöd?

Lindesberg 8 augusti. Godkänna förbundsstyrelsens beslut under förbehåll att strejken ej blir partiell.

Uppsala 8 augusti. Uppsalaavdelningen har på sammanträde i dag, besökt av omkring 125 medlemmar, enhälligt beslutat att i enlighet med förbundsstyrelsens paroll nedlägga arbetet.

Tidaholm 9 augusti. Tidaholms avdelning har beslutat deltaga i strejken. Arbetet ned» lägges i afton.

Hudiksvall 7 augusti. Mottagit delgivningen och avdelningen gillar till fullo förbunds» styrelsens strejkproklamation.

Falun 10 augusti. Faluavdelningen har på sammanträde den 9 augusti så gott som enhälligt beslutat deltaga i storstrejken.

Norrtälje 10 augusti. Norrtälje typografklubb beslöt på sammanträde tisdagen den 10 augusti 1909 att till typografförbundets styrelse insända en protest mot förbundsstyrelsens tillvägagångssätt att besluta om arbetsinställelse utan att först inom förbundet verkställa omröstning i frågan. — Arbetet är här nedlagt sedan måndag afton.

Sundsvall 10 augusti. Sundsvalls typografklubb beslöt på sammanträde måndagen den 9 augusti 1909 att omedelbart nedlägga arbetet. Beslutet fattades med 32 röster mot 6, vilka avgåvos för arbetets fortsättande. (Reservation av minoriteten.)

Nyköping 10 augusti. På i går hållet sammanträde med Nyköpings typografklubb, besökt av 31 medlemmar, antogs den av förbundsstyrelsen utgivna parollen med 25 röster mot 4, två ställde sig neutrala. (Reservation av Aug. Nygren.)

Arboga 9 augusti. Beslöts instämma i Kristianstadsprotesten. Beslöts med 5 röster mot 3 att deltaga i arbetsnedläggelsen.

249Ystad 7 augusti. Beslutat utan votering att deltaga i storstrejken. (Reservation av J. A. Düring.)

Eslöv 10 augusti. Eslövs typografklubb har vid extra sammanträde den 9 augusti beslutit nedlägga arbetet, men uttalar sin skarpaste protest mot storstrejksproklamationen såsom stridande mot ingånget avtal, på samma gång den uttalar sin stora förvåning över edert beslut att icke betala något understöd åt medlemmarna, då de faktiskt utkastats i striden.

Protest mot de strejkbrytande avdelningarna.

Från Malmöavdelningen avsändes till de strejkbrytande avdelningarna den 10 augusti följande skrivelse:

Malmö 10 augusti. Malmö typografiska förening vill härmed enhälligt uttala en ljun» gande protest mot edert simpla handlingssätt att svika edra kolleger och klasskamrater, då signalen ljuder till strid för det rättvisas seger. Ni torde inse det vanärande uti att ni, en handfull typer, sätta er på tvären mot edra övriga kolleger i Sverge. Det bör ligga i edert eget välförstådda intresse att ställa eder förbundets paroll till efterrättelse. I för» hoppning om, att ni taga edert förnuft till fånga, att ni intager eder plats i våra led, teckna vi (Namn).

Lidköpings typografiska förening gjorde på möte den 14 augusti följande uttalande:

"Föreningen uttalar sin skarpaste protest mot de kolleger, som under striden arbeta och därmed visa sig osolidariska mot sina kämpande klasskamrater. Leve arbetarnas fri» görelsekamp! Leve Svenska typografförbundet!"

Under brinnande strid.

"De fyra veckor, som följde efter den 9 augusti, voro synnerligen krä* vande, särskilt för förbundsstyrelsens medlemmar", skriver Sv. Typ.*Tidn. "Sammanträden höllos oupphörligt, från tidig morgon till sena kvällen, tele* fonerna ringde så gott som i ett och flera av styrelsemedlemmarna måste ständigt befinna sig på resor å olika håll i landet. Typograferna i Sverge hade aldrig förut varit i strid och flertalet kände sig därför åtskilligt främ* mande i den för dem nya situationen. Därtill kom att boktryckarna utveck* lade en synnerligen livlig verksamhet för att genom hotelser, skrämskott och lögner bringa förvirring i lederna.

Som väntat var, framkallade typografkårens deltagande i storstrejken den oerhördaste förbittring från tidningarnas sida. Det var en sannskyldig störtflod av smädelser som slungades ut över typograferna och skulle man

250ta allt detta ovett på allvar, vore de svenska typograferna de uslaste varelser på jorden, därför att de av oegennyttig sympati och solidaritet för sina kärn* pande klassbröder gingo ut för att genom sitt ingripande göra slut på jätte* striden. Typograferna i Sverge kunna dock trösta sig med, att en eftervärld skall döma mera objektivt om typografernas deltagande i den sociala kam* pen 1909 än de av ilska förblindade tidningarna i dag göra.

En mörk punkt i vårt deltagande i striden bilda de strejkbrott, som på sina håll förekommit. Det är en historia, som i sinom tid får sin särskilda behandling. De, som sveko sin kår och sin klass i ett av de allvarligaste ögonblicken i den svenska arbetarerörelsens historia komma nog att önska den gärning ogjord, de då begingo."

Förbundets tillgångar transporteras.

Då det fanns skäl att förmoda, att strejken komme att draga ut på tiden, ansåg förbundsstyrelsen anledning föreligga att i tid försäkra sig om under* stöd åt förbundets medlemmar under strejken. Förbundets medel voro placerade på deposition med 4 à 6 månaders uppsägning i flera av Stock* holmsbankerna och då dessa banker kunde antagas göra svårigheter att under dåvarande förhållanden utbetala kontanter beslöt förbundsstyrelsen att på annat sätt försäkra sig om penningmedel. Därför beslöt förbunds* styrelsen den 11 augusti att på danska typografförbundet transportera för* bundets depositionsbevis och övriga värdepapper. *) Detta var under för handen varande omständigheter den enda möjligheten att tillförsäkra för*

*) Sedan förbundsstyrelsen vid sammanträde tidigt på morgonen den 11 augusti beslutat att förbundet skulle övers låta sina tillgångar till Dansk Typograf*Forbund och uppdragit åt förtroendemannen Eduard Wiberg och kassakon* trollanten Harald Hagberg att verkställa överflyttningen, avreste dessa båda med förmiddagståget samma dag till Köpenhamn. De hade inga andra reseffekter än en läderportfölj vardera. Den ena portföljen var fylld med gamla tidningar, medan den andra innehöll värdepapper till ett nominellt värde av 489,OCX) kronor.

Resan gick lyckligt och värdepapperen överlämnades vid ankomsten till Köpenhamn åt danska förbundets huvud* kassör, P. Hvitfeldt, som å danska förbundsstyrelsens vägnar lovat sörja för att de strejkande medlemmarna inom svenska förbundet skulle erhålla sitt understöd i tillbörlig tid. Och vad som väntat var inträffade också: ett flertal av de svenska bankerna vägrade att ens mot extra provision till Dansk Typograf*Forhund utbetala pengar på depositionerna och det var först den 19 januari 1910 som Hvitfeldt kunde få ut alla de av Svenska typografförbundet i dessa banker deponerade men sedermera till Dansk Typograf*Forbund överlåtna medlen. Kooperativa förbundet i Stockholm utbetalte emellertid så gott som omedelbart ett större belopp på inteckningar och Stockholms Handelsbank utbetalte under september och oktober månader de i densamma deponerade medlen och samma var förhållandet med Skånes Enskilda Bank och Föreningsbanken i Stockholm. De övriga dröjde emellertid ända till 19 januari följande år. Som emellertid pengar omedelbart behövdes för utbetalandet av understöd under de tre sista veckorna i augusti och första veckan i september, nödgades Hvitfeldt att upptaga lån för att erhålla likvida medel. Sålunda upptogs hos Dansk Typograf*Forbund lån om tillsammans 123,000 kr. och hos Verband der deutschen Buchdrucker i tvenne poster om tillhopa 66,659:25. Dessa lån upptogos under december 1909 och januari 1910. Under de veckor strejken pågick sändes från Danmark pr postanvisning, rekommenderat brev eller pr check ett belopp av 60* à 70,000 kr. i veckan till de olika svenska avdelningarna.

251bundsmedlemmarna understöd. Efter transporten av Svenska typografför* bundets depositioner övertog nämligen danska typografförbundet skyldig* heten att till de svenska typograferna utbetala strejkunderstöd för varje vecka.Ä!)

Boktryckarna uttaga stämning.

Den 23 augusti delgåvos förbundsstyrelsens sju ledamöter (Eduard Wi* berg, Ernst Andersson, Val. Isakson, Gust. Persson, Harald Hagberg, Joel Hultman och Aron Olsén) tvenne stämningar.

Den första hade följande lydelse:

Till Stockholms Rådstuvurätt!

I de mellan Allmänna svenska boktryckareföreningen såsom representant för bland andra undertecknade bolag å ena samt Svenska typografförbundet å andra sidan den 21 december 1908 avtalade "tariffer för typografiska yrkena i Sverge att gälla från och med den 1 januari 1909 till den 1 januari 1913 och därefter intill slutet av det år, under vars förra hälft de blivit uppsagda" stadgas under rubriken "Gemensamma bestämmelser" § 14 bland annat, att "under tariffernas giltighetstid får icke lockout, bojkott, blockad eller strejk, maskerad eller öppen, anordnas". I strid med denna bestämmelse i avtalet har emellertid Svenska typografförbundet genom sin styrelse anordnat strejk av de hos oss i enlighet med ovannämnda tariffer anställda medlemmar av Svenska typografförbundets avdelning i Stockholm. Strejken, som började den 9 innevarande augusti månad, fortgår alltjämt och vållar oss dagligen avsevärda förluster.

Då Svenska typografförbundet härigenom brutit det ingångna avtalet och därmed vållat oss skada, få vi vördsamt anhålla om stämning å förbundet med yrkande, att förbundet måtte åläggas att med belopp, som skola i rättegången angivas, till oss utgiva ersättning för all den skada och förlust vi lidit och framdeles kunna komma att lida genom arbets* inställelsen. Härjämte yrkas ersättning för våra rättegångskostnader med belopp, som likaledes skall i rättegången angivas.

Fri och öppen talan förbehålles.

Stockholm den 18 augusti 1909.

Aftonbladets aktiebolag, Dagens Nyheters aktiebolag, Tidningsaktiebolaget Sverge, Stockholms Dagblads aktiebolag, Stockholmstidningens aktiebolag, Aktiebolaget Nya Dagligt AllehandasVårt Land, Tidningsaktiebolaget Svenska Morgonbladet, alla genom Gustaf Abenius och Tom Forssner, enligt fullmakter.

Den andra stämningen var av samma innehåll, men i stället undertecknad av följande firmor i Stockholm och landsorten:

*) Under veckorna 16 augusti—4 september sändes från Danmark: första veckan till 81 avdelningar kr. 30,290: —. andra veckan till 82 avdelningar kr. 32,585: — och tredje veckan till 79 avdelningar kr. 30,576: —, tillsammans kr. 97,541: —. Till Stockholm sändes under samma tid resp. 18,917: —, 20,216: — och 20,530: —. Summa 59,663: —. Summa för Stockholm och landsorten kr. 154,114: —.

252Aktiebolaget P. A. Norstedt ß. Söner, A .»B. Centraltryckeriet i Stockholm, Iduns Trycs keri A.sB., Isaac Marcus Boktryckeri A.sB., P. Palmquists A.sB., Vilhelmssons Boks tryckeri A.sB., Victor Petersons Bokindustris och HandelssA.sB., Tryckeri A.sB. Svea, Svenska Boktryckeri A.sB., Bröderna Lagerströms A.sB., Berlingska Boktryckeri och Stils gjuteri A.sB., Linkoln Bloms Boktryckeri A.sB., O. L. Svanbäcks, Stockholmstryckeriet Nils Larsson, Albert Bonniers, K. L. Beckmans, Gustavsson &. Påhlssons, Ernst Westers bergs, R. V. Statlanders, Otto Åhlströms, Gustav Lindströms, K. B. Boströms och C. G. Carlssons boktryckeri.

Även alla dessa genom häradshövding Abenius och Tom Forssner utsattes att föres komma första gången inför Stockholms rådhusrätts femte avdelning torsdagen den 9 september 1909 kl. 11 förmiddagen.

Då förbundets tillhörigheter belades med kvarstad.

Den 24 augusti 1909 och följande dagar företog förste stadsfogden i Stockholm den av överståthållareämbetet anbefallda kvarstaden å förbun* dets egendom.

Om denna förrättning föreligger följande protokoll:

Utdrag ur protokollet, hållet hos förste stadsfogden i Stockholm följande dagar år 1909.

Deri 24 augusti. På sätt stadsfogdens dagbok i utsökningsmål för år 1909 under N:o 3440 även utmärker, avlämnades för verkställighet överståthållareämbetets samma dag givna resolution, varigenom förordnats, att så mycket av Svenska typografförbundets lösa egendom, som emot nedannämnda bolags uppgivna fordringar, tillhopa 52,000 kr., svarade, och för annans bättre rätt ej häftade, skulle läggas under kvarstad, nämligen:

Aftonbladets Aktiebolag .................................. fordran kronor 7,500: —

Dagens Nyheters Aktiebolag ............................................................„ „ 5,000: —

Tidningsaktiebolaget Sverige ............................................................„ „ 9,500: —

Stockholms Dagblads Aktiebolag ....................................................„ „ 6,500: —

Stockholmstidningens Aktiebolag ....................................................„ „ 12,000: —

Aktiebolaget Nya Dagligt AllehandasVårt Land ........................„ „ 7,500: —

Tidningsaktiebolaget Svenska Morgonbladet ................................„ „ 4,000: —

Kronor 52,000: —

Stadsfogden, jämte Juris Studeranden Ivar Levander, såsom vittne, inställde sig uti Svenska typografförbundets kontorslokal i huset N:o 22 vid Jakobsgatan för att verkställa resolutionen.

Förbundets förtroendeman, Eduard Wiberg, som var tillstädes, förmälde, efter det han erhållit del av handlingarna i målet, det han icke hade annat att till kvarstad anvisa än

253här nedan förmäles, varefter, i närvaro av, bland andra, förbundets expeditionsförare Hugo Westerlund, med kvarstad belades följande i lokalen befintliga gods: och följande föremål:

Åsätt värde:

ett kontant belopp av ................................................................................................................2:41

två amerikanska skrivbord à 100 kr..................................................................................200: —•

tre dokumentskåp i ek à 40 kr..............................................................................................120: —

ett dokumentskåp i furu ........................................................................................................10: —

ett bokskåp i ek ........................................................................................................................30: —

en eldskärm ................................................................................................................................1: —

ett skrivbord i ek ........................................................................................................................20: —

ett större skrivbord i furu ........................................................................................................10: —

tre mindre skrivbord i furu à 5 kr..................................................................................15: —

nitton stolar à 50 öre ............................................................................................................9:50

en amerikansk skrivstol ............................................................................................................20: —

en kopiepress med skåp ............................................................................................................5: —

ett kassaskåp ................................................................................................................................50: —

en soffa ........................................................................................................................................5: —

en komod ....................................................................................................................................2: —

den del av innehållet i ett låst fack, som kunde tillhöra förbundet ............................1: —

Kronor 500:91

På särskilda frågor uppgåvo Wiberg och Westerlund, att samtliga fordringar ävensom inteckningar av något värde, som förut tillhört förbundet, numera blivit överlåtna å andra personer, samt att de förmodade, att förbundet i Skånes Enskilda Banks Stockholmskontor innehade kassafack, till vilket förbundets nu frånvarande kassakontrollant Harald Hagberg skulle innehava nyckeln.

Annan utmätningsbar egendom än ovan nämnts kunde icke hos förbundet anträffas.

De kvarstadsbelagda möblerna, som förseddes med kvarstadsinsegel, lämnades tills vidare kvar i förbundets lokal. Det kontanta beloppet omhändertogs av stadsfogden och det låsta facket i kassaskåpet förseglades ytterligare.

Vidare inställde sig stadsfogden med vittnet i Skånes Enskilda Banks Stockholmskontor, och blev där i närvaro av bankdirektören John Moll och bankens ombudsman, protokolls» sekreterare Gustaf Smith, vilka uppgåvo, att förbundet icke numera hos banken hade annat tillgodohavande än rätten att disponera ett kassafack därstädes, med kvarstadet belagd den förbundet möjligen tillkommande rätt till i kassafack förvarade medel. Det blev banken förbjudet att av vad där förvarades lämna något ut till annan än förste stads» fogden i Stockholm.

Vid besök, som härefter av stadsfogden med vittnen gjordes i Sydsvenska Kreditaktie» bolagets Stockholmskontor, i Stockholms Intecknings Garantiaktiebolags huvudkontor samt i Aktiebolaget Stockholms Handelsbanks huvudkontor, inhämtades följande uppgifter:

hos Sydsvenska Kreditaktiebolaget, i närvaro av bankdirektören Marcus Nyström, att typografförbundet icke numera ägde någon tillgång eller något tillgodohavande i nämnda bank;

hos Stockholms Intecknings»Garantiaktiebolag, av dess biträden, fröken Dagmar Gran»

254lund samt Ludv. Cassel och E. Reiner, att förbundet numera hos bolaget varken innehade kassafack eller ägde något tillgodohavande å depositions» och sparkasseräkningar;

samt hos Aktiebolaget Stockholms Handelsbank, av kamreraren Edvard Schultz och, senare, bankdirektören Louis Frænkel, att bolaget, under åberopande av skyldig bank» sekretess, vägrade att till stadsfogden lämna någon uppgift angående förbundets eventuella tillgång eller tillgodohavanden hos bolaget.

Med anledning av vad sålunda förekommit, och då hos sistnämnda tre banker annan förbundets tillgång ej kunde anträffas, än vad förbundet möjligen kunde hava tillgodo hos Stockholms Handelsbank blev nu med kvarstad belagd all förbundet möjligen till» kommande rätt att från Aktiebolaget Stockholms Handelsbank utbekomna medel, av vad slag de vara månde: och meddelades bolaget förbud att sådana medel utlämna till annan än stadsfogden.

Den 25 augusti. Inställde sig stadsfogden med vittnen i Skandinaviska Kreditaktie» bolagets och Föreningsbankens huvudkontor, därvid följande uppgifter erhöllos:

hos Skandinaviska Kreditaktiebolaget, av bankdirektören Jonas C:son Kjellberg, att förbundet icke numera ägde någon tillgång eller något tillgodohavande hos banken,

och hos Aktiebolaget Föreningsbanken, av kassören Hugo Sjöstedt, likaledes, att för» bundet icke hade någon tillgång eller något tillgodohavande hos sagda bank.

Senare inställde sig stadsfogden med vittnen i Stockholms Enskilda Banks huvudkontor, och där meddelades väl, i närvaro av bankens styrelseledamöter Marcus Wallenberg, Carl Frisk, Charles Dickson och Oskar Wallenberg, att ett depositionsbevis å för förbundet insatta medel nyligen blivit å annan överlåtet, men vägrades, under åberopande av skyldig banksekretess, vidare meddelanden över förbundets tillgodohavanden hos banken.

Med anledning av vad sålunda förekommit, belades med kvarstad all förbundet möj» ligen tillkommande rätt att från Stockholms Enskilda Bank utbekomma medel, av vad slag de vara månde; och meddelades banken förbud att sådana medel utlämna till annan än stadsfogden.

Direktör Carl Adam Carlsson hos Aktiebolaget Arbetareringens bank, där stadsfogden med vittnet slutligen inställde sig, uppgav att förbundet numera, och sedan det under för» liden gårdag uttagit ett belopp av 680 kronor, icke innehade annat tillgodohavande hos sistnämnda bank än å sparkasseräkning ett belopp av 5 kronor 90 öre jämte icke uträknad ränta sedan årets början.

I anledning av vad sålunda förekommit blev nu med kvarstad belagd den förbundet tillkommande rätt till sagda sparkassemedel; och meddelades Aktiebolaget Arbetareringens bank förbud att utlämna något därav till annan än stadsfogden.

Den 26 augusti. Sedan meddelande erhållits, att typografförbundets kassakontrollant Harald Hagberg befann sig å förbundets lokal, inställde sig stadsfogden med vittnet ånyo i lokalen; och blev i närvaro av bland andra Hagberg, Wiberg och Westerlund, det av stadsfogden förseglade facket i kassaskåpet öppnat; men anträffades därstädes icke annan utmätningsbar tillgång än en teaterobligation av år 1893, ser. 2036 n:o 09, och tre teater» obligationer av år 1889, ser. 4675 n:o 24, ser. 6540 n:o 41 och ser. 7789 n:o 35, vilka fyra obligationer belades med kvarstad och omhändertogos av stadsfogden. Därefter lämnades facket öppet till förbundets begagnande.

Vid sedermera av stadsfogden jämte vittnet företaget besök i Skånes Enskilda Bank, blev i närvaro av Hagberg, Westerlund samt en typograf vid namn Ernst Andersson, det förut

255omnämnda kassafacket öppnat, men, som det befanns, att där icke förvarades annat än 2 kontrakt emellan Stockholms stads lantegendomsnämnd och Typografföreningens i Stockholm byggnadsförening u. p. a., angående byggnader å tomterna Litt. E och F i kvar» teret n:o 18 inom Enskede egendom, båda kontrakten med vidfästade, icke undertecknade tomträttskontrakt, och dessa handlingar icke ansågos utgöra för Svenska typograf förbun» dets skuld utmätningsbara föremål, förklarade stadsfogden det banken meddelade utgiv» ningsförbudet hava upphört att gälla.

Kunnande klagan över förrättningarna hos Överståthållareämbetets kansli skriftligen föras, av gäldenär intill klockan tolv å femtonde dagen därefter och av borgenär inom samma tid, efter det han av detta protokoll erhåller del, vid påföljd, om den tid försittes och laga förfall ej heller inom samma tid visas, att klagan, såvitt den åsyftar att vinna ändring i utmätningsmannens åtgärd, ej upptages till prövning.

Rätteligen utdraget, betygar

Ex officio: ERIK BREDBERG.

Civiltryckerierna sökte få täckning för sin "fordran" genom att begära att Oskarshamnstryckeriet lades under kvarstad. De fingo också sin an* sökan beviljad av Oskarshamns rådhusrätt.

Ett bondförsök.

Överlåtelsen till Dansk Typograf*Forbund av Svenska typografförbundets tillgångar var tydligen ett svårt streck i räkningen för boktryckarna. Deras advokat, Tom Forssner, lät också genom notarius publicus tillställa Dansk Typograf*Forbund följande protest:

Sedan Överståthållareämbetet i Stockholm på ansökan av undertecknade bolag den 23 augusti me(i kvarstad belagt så mycket av Svenska typografförbundets egendom, som svarar mot undertecknades fordran hos förbundet på grund av den skada, vi till och med ovan angivna dag lidit genom pågående typografstrejken, har försök gjorts att verkställa Överståthållareämbetets beslut om kvarstad. Därvid upplystes av förbundets förtroende» man, att förbundet saknade tillgångar i Stockholm, då det numera överlåtit sina härstädes befintliga tillgångar på Dansk Typograf»Forbund. Denna överlåtelse synes således inne» bära ett till förbundets fordringsägare gjort svikligt avhändande eller undanstickande av tillgångar. Genom att mottaga överlåtelsen har Dansk Typograf»Forbund gjort sig del» aktigt i Svenska typografförbundets förfarande.

På grund härav få vi härigenom till Dansk TypografsForbund avgiva vår bestämda pro» test mot den skedda överlåtelsen samt uppmana förbundet att icke utan vårt medgivande, till vem det vara må, utgiva någon del av de på förbundet överlåtna tillgångarna. Här» jämte meddelas, att för den händelse Dansk Typograf»Forbund oaktat denna vår protest utbetalar någon del av de överlåtna tillgångarna och det framdeles kommer att visa sig, att vi icke av Svenska typografförbundet kunna erhålla full likvid för vår skadestånds»

256fordran, vi komma att göra Dansk TypografsFcrbund ansvarigt för den skada och förlust vi lidit.

Stockholm den 28 augusti 1909.

Aftonbladets Aktiebolag, Dagens Nyheters Aktiebolag, Tidningsaktiebolaget Sverge, Stockholms Dagblads Aktiebolag, Stockholmstidningens Aktiebolag, Aktiebolaget Nya Dagligt Allehanda*Vart Land, Tidningsaktiebolaget Svenska Morgonbladet. Alla genom Tom Forssner, enligt uppdrag.

Dansk Typograf*Forbunds ordförande meddelade vid protestens av* givande att transporteringen skett redan den 11 augusti och att stämningen först uttagits den 23 augusti, vadan transporteringen ej kunde anses ha skett med anledning av den sistnämnda.

Storstrejkens avblåsning.

Sedan regeringen vid upprepade tillfällen mer eller mindre nonchalant avvisat alla de petitioner om medling som framkommit, började snart ställ* ningen gestalta sig så, att det såg ut, som om de arbetaregrupper, vilka av sympati för de övriga arbetarna slutit sig till storstrejken, stodo hindrande i vägen för en förlikning mellan de båda huvudparterna. Åtminstone lät man från regeringshåll detta tydligt framskymta. Då strejken alltmera ten* derade att bli en utsvältningskamp i ordets bokstavligaste mening, var det tydligt att den måste nå sin avslutning och om detta icke kunde ske på annat sätt, än att de fack, som stodo utanför landsorganisationen, drogo sig till* baka, måste detta ske. Typografförbundets styrelse insåg detta och stod i begrepp att öppna underhandlingar med boktryckareföreningen om åter* gång till arbetet, men innan dessa kommit i gång infann sig statens förlik* ningsman med ett förslag till begränsning av striden, som redan var försett med landssekretariatets underskrift. Då typograferna gått ut i striden för att hjälpa sina klasskamrater, kunde de naturligtvis icke neka att bidraga till att göra slut på densamma. Detta var så mycket mera nödvändigt, som från en mängd avdelningar inströmmat enträgna uppmaningar att göra slut på striden. Efter flera timmars debatt beslöt därför förbundsstyrelsen natten till den 1 september att underteckna det av förlikningsmannen, stadsnotarie Cederborg, framlagda förslaget till avblåsning av storstrejken vad vissa arbetsgrenar beträffade.

Dokumentet, som offentliggjordes först på aftonen den 3 september, var av följande lydelse:

17

257På hemställan av förlikningsmannen Cederborg ha i dagarna landssekretariatet och sty» relsen för Svenska typografförbundet samt styrelserna för Sverges verkstadsförening, Centrala arbetsgivareförbundet och Allmänna svenska boktryckareföreningen ävensom Centralstyrelsen för Sverges skräddarmästareföreningar avgivit de förklaranden, som inne» fattas i nedanstående handlingar.

1 :o. Landssekretariatet förklarar sig redo att å landsorganisationens vägnar besluta och i övrigt tillråda upptagande snarast möjligt av arbetet å alla områden med undantag för Svenska arbetsgivareföreningens medlemmar.

2:o. Svenska typografförbundet förklarar sig likaledes redo att besluta upptagande snarast möjligt av arbetet.

3:o. Emot dessa förklaringar tillkännagiva Sverges verkstadsförening, Allmänna svenska bcktryckareföreningen och Centralstyrelsen för Sverges skräddarmästareföreningar att de å sin sida äro villiga låta arbetet hos sina medlemmar snarast möjligt upptagas i den om» fattning som ske kan.

4:o. De anspråk eller yrkanden, vartill den ena eller andra organisationen eller sär» skilda dess medlemmar i anledning av storstrejken eller därmed sammanhörande förhål» landen funnit eller finna skäl, skola, i den mån desamma ej anhängiggöras vid domstol eller, enligt given föreskrift eller vederbörande parters åsämjande, överlämnas till bin» dande skiljedom, bliva föremål för behandling direkt mellan vederbörande huvudorganisa» tioner så fort ske kan efter arbetets återupptagande.

5:o. Under förutsättning av vederbörandes bifall till punkterna 1—4 här ovan träffas och offentliggöras omedelbart beslut i enlighet med samma punkter, och bestämmes såsom den dag, då arbetet, i den mån ske kan, skall senast upptagas, måndagen den 6 september 1909.

Stockholm den 1 september 1909.

För landssekretariatet: Herm. Lindqvist, ordförande.

För Svenska typografförbundets styrelse: Eduard Wiberg, förtroendeman.

Allmänna svenska boktryckareföreningen, styrelsen: C. Ramström.

Sverges verkstadsförening: Ernst F. Wallgren.

Sverges skräddarmästares centralstyrelse: K. E. Ringholm.

Stockholm den 3 september 1909.

Till statens förlikningsman, herr stadsnotarien Allan Cederborg.

I anledning av Eder framställning till Centrala arbetsgivareförbundet har överstyrelsen beslutit meddela Eder:

Redan den 16 sistlidne augusti delgavs Centrala arbetsgivareförbundets medlemmar att, därest arbetsvilliga i tillräckligt antal anmälde sig, skulle de omedelbart upptaga arbetet.

Genom detta förhållande torde tydligen framgå, att förbundet ej lägger några hinder i vägen för arbetets återupptagande, och att landssekretariatet vad vårt förbund vidkommer kan avblåsa storstrejken.

Å Centrala arbetsgivareförbundets överstyrelses vägnar: A. E. Magnusson.

258I sammanhang med lämnande av detta tillkännagivande meddelades, att under föregående överläggningar hade från arbetaresidan till förliknings* mannen Cederborg framställts fråga, huruvida man i händelse av stridens avveckling i den omfattning som av honom förordnats, hade att vänta något ingripande från regeringens sida för biläggande av den återstående delen av striden. Å denna fråga hade förlikningsmannen lämnat följande svar:

"Enligt min uppfattning ligger i regeringens uttalande av den 30 augusti, om än i indirekt form, en förklaring att, därest striden inskränkes på där antytt sätt, regeringen är villig ingripa för medling i den kvarstående striden. Min bestämda övertygelse är därför, att, om striden avvecklas i den omfattning som av mig förordats, kommer verkställigheten av detta beslut att föranleda ett medlingsbudskap från regeringen. Härom är jag ock villig att hos regeringen göra direkt hemställan, så snart den föreslagna inskränkningen av striden blivit av vederbörande parter godkänd."

Ur dokumentet kan man icke få fram något annat, än att förslaget inne* fattar att en återgång till arbetet skulle ske senast den 6 september. Och att denna återgång skulle ske på de gamla villkoren, framgår därav, att punkt 4 stadgar, att de komplikationer, som kunde uppstå, skulle lösas genom förhandlingar mellan respektive parter.

I överensstämmelse med denna uppfattning utsände förbundsstyrelsen lördagen den 4 telegram till samtliga förbundsavdelningar att arbetet skulle ånyo upptagas måndagen den 6 september på morgonen.

Boktryckarna krångla.

Som redan nämnts, kunde man ur förlikningsmannens förslag icke fram* läsa något annat, än att arbetet skulle upptagas och förhandlingar sedan äga rum mellan respektive parter angående de förhållanden, som blivit en följd av den inträdda situationen. Om detta blivit följt även från boktryckarehåll skulle återgången till arbetet gått lugnt.

Men boktryckarna hade tydligen räknat ut, att här fanns ett ypperligt tillfälle att trakassera och därför skickade de ut ett cirkulär av följande lydelse till boktryckareföreningens medlemmar:

Boktryckare* och Tidningsutgivareföreningens medlemmar.

I enlighet med överenskommelse, som denna dag träffats, kan arbetet återupptagas måndag morgon den 6 september.

Tillkännagivande härom torde givas i följande form:

"Sedan överenskommelse om arbetets återupptagande nu träffats, få vi härigenom med* dela, att de av våra förutvarande arbetare, som ånyo söka anställning hos oss, skola anmäla sig på vårt (faktors*) kontor från och med denna dag. Lärlingar böra åtföljas av sina målsmän!" (Ort och datum. Underskrift.)

259Enligt överenskommelsen äger arbetsgivaren att bestämma när och i vilken omfattning arbetet skall återupptagas samt vilka arbetare, som ånyo skola anställas.

Beträffande villkoren för nyanställning bör muntligt till var och en arbetare meddelas, att arbetstidens längd och uppsägningstiden kommer att bliva lika som före konfliktens utbrott, men att alla, som anställas, äro skyldiga att ställa sig till efterrättelse de bestäms melser rörande arbetet i övrigt som framdeles komma att stadfästas och som genom kons trakt skola göras gällande mellan varje enskild arbetare och hans arbetsgivare.

Beträffande avlöningarna och deras beräknande torde som regel iakttagas, att de icke sättas lägre än före konflikten, men under alla förhållanden icke under förutvarande tariffens minimilöner, varemot alla extra förmåner böra bortfalla. Arbetsgivaren äger i arbetet bibehålla alla, som arbetat under konflikten och har därmed skyldighet att skydda dem för eventuella förföljelser.

Beträffande lärlingars anställande skall sådant hädanefter alltid ske genom avslutande av kontrakt mellan arbetsgivaren och lärlingens målsman. Kontraktformulär kommer dock icke att omedelbart tillhandahållas, varför överenskommelsen tills vidare göres munts ligt, under påpekande av att den framdeles skall skriftligen bekräftas och att arbetsgivare hädanefter göra som villkor för antagande av lärling, att denne under lärotiden icke skall äga rätt att inträda i arbetarnas organisation.

Vid första avlöningen efter konfliktens avslutande skall i arbetarnas räkning upptagas:

1. Avlöning för det arbete, som utförts dagarne före strejken och som ännu icke betas lats samt

2. Avlöning för arbete, som utförts efter konflikten.

Härtill lägges för var och en hela hans innestående tillgodohavande, varefter från sluts summan avdrages en veckas avlöning, motsvarande 50 procent av full avlöning för 14 dagar, som utgör plikt enligt paragraf 4 i de förra tariffernas gemensamma bestämmelser.

För dem, som icke vinna anställning, utfärdas betyg, i vilket angives att avflyttning skett "den 9 augusti utan iakttagande av tariffenlig uppsägningstid". Avräkning göres på sätt, som ovan sagts.

På förekommen anledning påpekas, att solidaritetsförbindelsen mellan arbetsgivarna fortfarande gäller.

Boktryckareföreningens och Tidningsutgivareföreningens styrelser.

Detta cirkulär aktade sig visligen en stor del av boktryckarna att delgiva sina arbetare. De visste med sig själva att det som helhet var ett brott mot överenskommelsen av den 1 september och att typograferna ej skulle upps taga arbetet om de i detta cirkulär upptagna bestämmelserna ställdes som villkor. Därför nöjde sig en del boktryckare med att anföra en eller annan punkt i cirkuläret eller att fullständigt ignorera detsamma. På dylika offis ciner återupptogs arbetet, varemot på en del andra ställen, där boktryckarna uppträdde mer eller mindre agressivt, arbetet icke blev återupptaget på måns dagen. Detta var fallet, utom på några ställen i landsorten, vid de största officinerna i huvudstaden.

Detta gav boktryckareföreningens ordförande anledning att till statens

260förlikningsman ingiva en anmälan, att arbetet icke blivit upptaget i den utsträckning, överenskommelsen av den 1 september bestämde.

Förlikningsmannen kallade nu vederbörande parter till sammanträde öns* dagen den 8 september. Över detta sammanträde föreligger följande proto* koll:

På grund av den anmälan, som boktryckareföreningen under tisdagen gjorde till förlikningsmannen om att på ett flertal tryckerier inga arbetare infunnit sig för att upptaga arbetet, höll förlikningsmannen på onsdagen sammanträde med delegerade för boktryckareföreningen och typografför* bundet.

Efter en längre överläggning beslutades å ömse sidor följande uttalanden:

1. Styrelsen för Svenska typografförbundet beslutar att genast skriftligen, till landsorten telegrafiskt, anmana de medlemmar, som gått i arbete att kvarstå och de övriga att senast onsdag åter upptaga arbetet hos förutvarande arbetsgivare, i den mån sådant erhålles.

2. Så snart dylik anmaning expedierats och arbetet i enlighet därmed återupptagits, är boktryckareföreningens styrelse villig att, därest typografförbundets styrelse önskar för* handling i fråga om avdrag för försummad arbetstid eller andra frågor, skyndsamt upp* taga sådan enligt punkt 4 i handlingen av den 1 september.

I överensstämmelse härmed skulle av typografförbundets styrelse omedelbart till be* hövliga platser avlåtas telegrafisk order, så lydande:

Arbetet återupptages senast onsdag hos förutvarande arbetsgivare av alla, vilka erhålla sådant. Detta är villkoret för förhandlingars erhållande med boktryckareföreningen.

Till protokollet skulle därjämte antecknas, att på muntlig hänvändning av stadsnotarien Cederborg, boktryckareföreningens delegerade förklarade, att, därest förhandlingar komme till stånd i fråga om avdrag å avlöning för försummad arbetstid och därvid från typografförbundets sida begärdes, att något avdrag ej måtte vidtagas, förrän förhandlingarna slutförts eller såsom resultatlösa från endera sidan avbrutits, boktryckareföreningens styrelse ej skulle motsätta sig bifall härtill.

Typografförbundets styrelse anhöll därpå att till boktryckareföreningens styrelse få rikta den vädjan huruvida styrelsen ville för föreningens med* lemmar framhålla det behjärtansvärda däri, att vid intagande av personal nu eller framdeles hänsyn måtte tagas till skötsamma äldre arbetare.

Boktryckareföreningens ordförande tillkännagav, att denna hemställan skulle skyndsamt bringas till styrelsens kännedom.

Sedan det i protokollet omnämnda telegrammet avsänts och de officiner i huvudstaden, å vilka arbetet ännu icke upptagits, avgivit bestämt löfte att genast intaga vissa procent av personalerna, återupptogs arbetet över hela linjen i den utsträckning som var möjligt.

261Boktryckarna krånglade fortfarande och vände nu sin attack mot lär* lingarna, vilka de ville förmena att tillhöra organisationen. Förbundsstyrel* sen vände sig med anledning härav till förlikningsmannen, stadsnotarie Ce* derborg, med följande skrivelse:

Stockholm den 9 september 1909.

Till förlikningsmannen hr stadsnotarie Allan Cederborg.

Härmed vilja vi påkalla Eder uppmärksamhet på det förhållandet, att Allmänna svenska boktryckareföreningens medlemmar för lärlingar vid boktryckerierna och deras målsmän förelägga förändrade lärlingskontrakt, varigenom lärlingarna åläggas frånsäga sig rätten att tillhöra Svenska typografförbundet.

Då vi anse en dylik åtgärd vara ett ingrepp i den allmänna medborgerliga rätten, att tillhöra den organisation en var önskar, och dessutom stridande mot punkt 4 i den av Svenska typografförbundet och Allmänna svenska boktryckareföreningen m. fi. unders tecknade förklaringen av den 1 september, enligt vilken yrkanden eller anspråk från pars terna skola göras till föremål för förhandling mellan organisationsstyrelserna, få vi härmed mot nämnda åtgärd nedlägga vår bestämda protest och anhålla att Ni med anledning av berörda förhållande vidtager den åtgärd Ni kan finna lämplig.

Högaktningsfullt Svenska typografförbundets styrelse Ernst Andersson. Gust. Persson.

Boktryckarna å sin sida skickade den 8 september ut ett nytt cirkulär till sina medlemmar av följande lydelse:

Cirkulär till medlemmarna av Allmänna svenska boktryckareföreningen och Svenska tidningsutgivaref öreningen.

Med anledning av att typografstrejken blivit förlängd utöver den i avtalet av den 1 september stadgade tiden, så att arbetarna ännu icke allmänt återinträtt i arbete, och då härigenom praktiska svårigheter torde uppstå för att redan denna vecka verkställa avräks ning på sätt i styrelsens cirkulär av den 3 september nämnes,

anser styrelsen lämpligt att denna avräkning som skulle omfatta såväl innestående 15 % kvartalsavlöning som även stadgat avdrag för försummad arbetstid, uppskjutes till nästa vecka.

Innevarande vecka skulle således utbetalas avlöning för ännu icke avräknade dagar före strejken ävensom de efter arbetets återupptagande intjänade belopp, allt med vanligt innes hållande av 15 % kvartalsavlöning.

Vid nästa veckas avlöning verkställes avräkning på sätt i cirkuläret av den 3 september beskrives.

Vill arbetsgivare lämna lån till arbetare, som till följd av avdraget kommit i behov av understöd, bör sådant icke inverka på eller sammanblandas med verkställandet av nämnda avräkning.

262För arbetare, som avflyttar, verkställes slutlig avräkning med iakttagande av vederbörliga avdrag.

Om så anses nödigt kan vid avdragets verkställande lämnas följande besked, muntligen eller skriftligen, till arbetaren:

"Om vid förhandlingar enligt punkt 4 i den stora uppgörelsen eller på annat sätt kom» mer att bestämmas att ersättning skall utgå enligt andra grunder, återbetalas det avdragna beloppet."

Stockholm den 8 september 1909.

Å styrelsens vägnar: C. Ramström. Arv. Sohlman.

Av de här återgivna cirkulären framgår, att boktryckarna icke läto till* fallet att trakassera och ställa till krångel gå sig ur händerna. De utnyttjade tvärtom tillfället på ett sätt, som nästan förskaffade dem herostratisk rykt* barhet.

På många håll intogo de — därtill inspirerade av sin organisations sty* relse — en onödigt och olämpligt utmanande hållning, vilken i sin ordning väckte berättigad harm hos typograferna och gjorde återgången till arbetet mindre tilltalande än den eljest behövt bliva. Särskilt må den lumpna små* sinthet, som tog sig uttryck i vägran att återtaga i arbetet på platsen i många år anställda äldre arbetare, som givit sin bästa arbetskraft åt respek* tive arbetsgivare, framhållas som exempel på huru man på vissa håll fann tillständigt att lägga sina hämndkänslor i dagen.

De försök, som i samband med arbetets återupptagande gjordes, att som villkor härför kräva personliga kontrakt, avvisades så gott som utan undan* tag av kåren. Likaledes fann boktryckareföreningens styrelse sig föran* låten att kontramandera sin order till medlemmarna att endast taga i sin anställning sådana lärlingar, vars målsmän förklarade sig villiga lämna skriftlig förbindelse om förbud för lärlingarna att under lärotiden tillhöra arbetarnas organisation, sedan förbundsstyrelsen påkallat förlikningsman* nens uppmärksamhet på denna uppenbara föreningsrättskränkning.

På av förbundsstyrelsen i samband med arbetets återupptagande till bok* tryckareföreningens styrelse riktad förfrågan, huruvida densamma vore villig att förhandla på basis av bibehållande av den 1908 antagna tariffen, erhölls ett avvisande svar.

Boktryckareföreningens styrelse ansåg nämligen att nämnda avtal vore brutet av såväl typografförbundet som ock av de dess enskilda medlemmar, vilka deltagit i storstrejken. Mot dessa senare gjordes gällande, med stöd av § 4 tariffernas gemensamma bestämmelser, att avdrag med 50 % av

263veckoförtjänsten för 14 dagar skulle ske och av enahanda grund hade mot förbundet som sådant redan ett 30*tal firmor tillhörande boktryckareför* eningen (29 i Stockholm och 1 i Lund) anhängiggjort rättegång.

I fråga om det av boktryckareföreningens styrelse dekreterade 50 %* avdraget nedlade förbundsstyrelsen sin protest och krävde att organisations* styrelserna, i enlighet med punkt 4 i överenskommelsen av den 1 september, därom skulle förhandla innan åtgärden sattes i verkställighet. Så blev ock fallet, men då någon enighet icke kunde uppnås i saken, blev frågan i stället, enligt förbundsstyrelsens yrkande, hänskjuten till tariffnämnden. Nämn* dens utslag blev visserligen att arbetsgivarna ägde göra avdrag med 50 % för bortovaron från arbetet under tiden 10—23 augusti, men med undantag för de arbetare, vilka av principalen blivit beviljade ledighet för nämnda tid eller vilka icke hade fast anställning. Ävenså finge, för de arbetare, vilka erhållit anmaning att, därest de ville ifrågakomma vid återbesättandet av platserna, till viss dag anmäla sig, avdrag icke ske för tiden efter ifråga** varande dag.

Tariffnämndens utslag blev sedermera fastställt av tariffredaktionen.

Storstrejkens omfattning och detalj förlopp.

Omedelbart efter strejkens avblåsning, infordrade förbundsstyrelsen från de olika avdelningarna rapport om strejkens omfattning och förlopp. På sidorna 265 och 266 ha vi alltså infört en tabell, omfattande totalantalet av dem, som den 9 augusti nedlade arbetet, de som blevo kvarstående i arbetet nämnda dag, de som återgingo under loppet av strejkens 1 :a—4:e veckor samt slutligen de som intogos under de efter strejkens avslutning följande tre veckorna, 6—11, 12—18 och 19—25 september 1909. Sista kolumnen omfattar antalet av dem som, till följd av deltagande i storstrejken, voro arbetslösa den 25 september 1909.

Av denna tabell framgår att den 26 september 1909 icke mindre än 599 medlemmar voro arbetslösa, av dessa 204 i Stockholm, 73 i Göteborg, 29 i Malmö, 22 i Örebro, 20 i Kristianstad och 15 i Gävle. För åtskilliga av dessa kom arbetslösheten att vara en längre tid. Av storstrejksoffren voro exempelvis så sent som i april 1910 icke mindre än 150 arbetslösa.

Vid samma tillfälle begärde förbundsstyrelsen från de olika avdelnings* styrelserna rapport om hur storstrejken förlupit inom de olika avdelning garna. Ur dessa rapporter, som ge en god inblick i de lokala förhållandena, anföra vi följande (se sid. 267 o. ff.):

264Tryckort Antalet i arbetsned® läggelsen deltagande 9 augusti Kvarstående då arbetet 9 aug. nedlades Återgångna under strejken Antal intagna 9 september Intagna efter strejken Arbetslösa 25 sept. till följd av stor« strejken l:a v. 2:a v. 3:e v. 4:e v. 6/ -<9 12/ Id 12/ . la 181 Is 18/ . / 9 25/ / 9 Arboga ........................ 9 2 _ _ 3 _ 1 _ 4 Arvika ........................ 17 — — — 1 — 12 — - - 2 Alingsås........................ 13 5 — — 1 — 11 — - — 2 Bollnäs ........................ 13 — — — 1 — 10 — - - 2 Borgholm ..................... 9 1 — — 1 — 1 — — — 6 Borlänge ..................... 9 1 — 1 — — 4 — - - 4 Borås ........................... 44 — — — 1 — 42 — - - 2 Enköping ..................... 10 — — — — — — — 3 1 6 Engelholm..................... 17 1 — — — — 11 — — - 6 Eksjö ........................... 13 — — — — —• 10 — — - 3 Eslöv ........................... 14 — — — — — 14 — — - — Eskilstuna ..................... 84 1 — — — — 84 — — - — Filipstad........................ 13 2 — — — — 8 — — — 5 Falun ........................... 52 — 2 — — M20 25 — — - 3 Falkenberg..................... 17 — — — — 15 — — — - 2 Gävle ........................... 2) 103 — — — — 3)13 72 2 — - 15 Göteborg ..................... 426 16 43 5 9 — 280 — — - 73 Hedemora..................... 13 — 1 — — — 4 — — 3 5 Haparanda..................... 7 — 7 Hässleholm .................. 19 1 — 1 — — — — 10 1 5 Hudiksvall..................... 21 — 1 2 — — 10 — — — 6 Halmstad ..................... 44 — — — 5 — 32 1 — 1 5 Härnösand .................. 41 4) 2 6) 2 2 8) 1 — 22 2 5 2 9 Hälsingborg .................. 138 — — — 135 — 3 — — Hörby ........................ 6 — — — — — 6 — — — — Insjön........................... 16 — — — — — 15 — — — 1 Jönköping..................... 86 — — 14 19 — 35 11 1 — 6 Karlshamn..................... 23 — — 4 3 6 10 — — — — Kalmar ........................ 40 — — — — — 39 — — — 1 Karlskrona..................... 62 5 — — 1 — 38 8 — — 8 Karlstad........................ 53 — — — — — 38 — 2 — 7 Kristianstad .................. 56 3 2 3 5 — 22 3 — 1 20 Kristinehamn ............... 22 — — — 1 — 5 5 2 — 6 Landskrona .................. 31 27 2 — — 2 Lidköping ..................... 16 — — — 1 — 9 1 — — 4 Lindesberg..................... 21 2 15 — 3 Linköping ..................... 80 — — — '') 7 — 66 3 — 1 3 Lund ........................... 122 — — .— — — 122 — 1 — — Luleå ........................... 36 — — — 2 — 24 1 — 1 7 Lysekil ........................ 11 — — — — — 11 — — — — Malmö ........................ 259 4 1 — 3 — 198 23 6 2 29

Återgingo lördagen den 4 sept. 2) Dessutom deltogo i strejken 2 faktorer, som återgingo 6/9. 3) Återgingo till arbetet å Gävleposten den 3 sept. 4) Nyanställda, d. v. s. ej tillhörande förutvarande personaler. 5) Den ena av dessa, en tillresande tryckare. 6) Nyanställd. 7) Därav 6 underskrivande personliga kontrakt m. m.

265Tryckort Antalet i arbetsned* läggelsen deltagande 9 augusti Kvarstående då arbetet 9 aug. nedlades Återgångna under strejken Antal intagna 9 september Intagna efter strejken Arbetslösa 25 sept. till följd av stor® strejken l:a v. 2:a v. 3:e v. 4:e v. 6/ -/ 9 12/ / 9 12/ . / 9 18/ / 9 18/ . / 9 251 19

Mariestad ..........................................17 2—63— 6 — — — 2

Motala ................................................17 _____ 71__ 8

Norrtälje ..........................................14 — - 2 - — 11 — — — —

Nyköping..........................................31 _____ 11 13 — 2 5

Norrköping ....................................151 - 4 - 8 - 129 - - 2 9

Oskarshamn ....................................37 2 — — 4 — 21 — 1 3 8

Orsa ......................................................— 2 — — — — ____ _

Skövde ................................................27 1 - 1 — - 17 4- - 5

Skara ......................................................16 — — — — — 16 — — — —

Söderhamn ....................................20 — — — — — 18 — — — 2

Sölvesborg..........................................8 __22 — ____ 4

Sollefteå................................................8 12 — — — 11 — — 2

Säffle ......................................................4 _____ 4 — — — _

Säter ......................................................1 _____ i___ _

Strömstad ..........................................8 — — — — — 5 — — — 3

Sundsvall ..........................................56 7-25 — 37 - 31 5

Södertälje ..........................................30 i____ 30___ _

Söderköping....................................— 16 — — — — — — — — —

Stockholm6)....................................1,899 41 38 12 14 15 1,122 442 42 17 204

Tidaholm ..........................................7 ___2— 23 — — —

Trälleborg..........................................17 _____ 123__ 1

Uppsala................................................•) 161 — 4 2 2 — 35 72 20 14 10

Umeå......................................................— 29 — - — — - — — — —

Uddevalla..........................................19 _____ i8___ i

Ulricehamn ....................................7 — — — — — 7 — — — —

Vadstena ..........................................5 — — — — — 5 — — — —

Värnamo ..........................................5 — 1 — — — 1 — — — 4

Varberg ................................................19 _!___ 18 2— 7

Visby ......................................................— 9 — — — — — — — — —

Vänersborg ....................................24 ___5_ 17___ i

Växjö ......................................................33 2 - 11 9 — 11 — — — 1

Västerås ................................................32 3 .....- 17 811 5

Ystad ......................................................35 3) 8 - 1 — — 33 3 - — 4

Åmål ......................................................4 11 — — - - — I — 2

Åtvidaberg ....................................9 ____ — §___ _

Örnsköldsvik ..............................13 2 — — — — 7 _ _ _ 6

Östhammar ....................................6 — — — — — 6 — — — —

Östersund ..........................................56 1 4) 8 1 3 — 32 - 2 1 9

Örebro ....................................113 — 1 1 — 37 44 3 - 22

Summa 4,994 172 112 81 124 54 3,148 679 109 57 599

I Sölvesborg nedlades arbetet först den 16 aug. 2) Dessutom 2 pappersskärare och en reviderläsare. 3) Av dessa voro 7 ynglingar mellan 12—15 år, vilka gingo med i strejken fr. o. m. 2:a veckan. 4) Två av dessa arbetade

ej i yrket, då strejken utbröt. 5) Från Stockholm saknas uppgift från cirka 40 tryckerier.

266Arvika. Arbetet nedlades 9 augusti av samtliga boktryckeriarbetare på platsen, tillsam* mans 17, av vilka två lärlingar voro oorganiserade. Samtliga höllo ut hela tiden med undantag av en, faktor K. V. Johansson, som 3:e veckan anmälde sitt utträde ur typo* grafförbundet, inskrev sig i boktryckareföreningens faktorsavdelning och började arbetet den 30 augusti.

Vid arbetets återupptagande 6 september intogs å Arvika Nyheters tryckeri hela den gamla personalen. Hos boktryckaren A. L. Åkerblom avskedades den ende sättaren där* för att han ej ville börja arbetet redan lördagen den 4 september. På J. M. Landers boks tryckeri mottogs personalen av redaktör J. M. Länder och hans redaktionssekreterare L. P. Malmberg, vilken senare varit "arbetsvillig" under strejken. Dessa båda under* kastade personalen ett förhör varför de deltagit i strejken och förklarade till slut att av* delningens ordförande och sekreterare ej kunde ånyo beredas plats medan deras platser under strejken upptagits av andra, ett påstående, som icke var med sanningen överensstäm* mande. Den sistnämnde har arbetat i 9 år på tryckeriet.

Den 25 september voro i Arvika 2 medlemmar arbetslösa på grund av deltagande i storstrejken.

Alingsås. Då storstrejksparollen kom nedlades arbetet å stadens båda boktryckerier av tillsammans 13 boktryckeriarbetare. Kvarstående blevo C. A. Engvall (föreståndare å Elvsborgs Nyheters tryckeri), hans hustru Maria Engvall, faktor C. J. Bergstrand (faktor å Michelsens tryckeri) och en sättarlärling, Holger Bergstrand. Under strejken arbetade utom dessa ovan uppräknade å Elvsborgs Nyheters tryckeri en bokhållare, förut typograf, samt 3 pojkar, därav en kunnig i sättning. A Michelsens tryckeri arbetade förutom familjen, faktorn och den ovan nämnda sättarlärlingen, två bokbindare, bägge något sättkunniga.

Vid arbetets återupptagande intogs å Michelsens boktryckeri hela den gamla personalen, varemot å Elvsborgs Nyheters tryckeri 2 sättare avskedades under förevändning att arbete fattades.

25 september voro till följd av storstrejken 2 boktryckeriarbetare i Alingsås arbetslösa.

Bollnäs. Samtliga 13 boktryckeriarbetare i Bollnäs gingo 9 augusti ut i storstrejken. Faktor B. M. Carlsson, som innehade personligt kontrakt med Bollnäs Tryckeri A.»B. och även är delägare i affären, deltog i strejken under de två första veckorna, men tvingades sedan med hot om juridiskt ansvar att upptaga arbetet strejkens tredje vecka.

6 september återfingo alla å Bollnäs Tryckeri A.sB. sina platser, varemot de två sättare, som voro anställda hos respektive bokhandlare E. Hellin i Bollnäs och pappershandlare A. P. Andersson i Arbrå, ej fingo komma tillbaka. Den förstnämnde arbetsgivaren ville ej betala mer än 20 kr. i veckan efter strejken.

25 september voro i Bollnäs 2 arbetare arbetslösa till följd av storstrejken.

Borgholm. Samtliga förbundsmedlemmar jämte två lärlingar nedlade 9 augusti arbetet. Tillsammans 9. På tredje veckan återupptog emellertid C. O. Dahl arbetet, ehuru han, fastän stående på restans, i likhet med de övriga deltagarna erhöll understöd.

Då strejken avblåstes återtogs endast 1 i arbete. Utestängda blevo 6, men detta hade sin orsak i att tidningen ÖlandssPosten till följd av strejken nedlades.

Borlänge. 9 augusti nedlades arbetet av 9 boktryckeriarbetare. Kvarstående blev faktor J. E. Broberg och 2:a veckan återgick sättaren F. I. V. Eriksson till arbetet. Av de som nedlade arbetet voro 5 oorganiserade.

267Vid arbetets återupptagande 6 september fingo endast 4 återvända till sina platser, medan 4 blevo arbetslösa.

Borås. Arbetet nedlades den 9 augusti av samtliga 44 boktryckeriarbetare i Borås, av vilka 3 voro oorganiserade. Då avdelningen meddelade beslutet åt boktryckarna, hade en del önskat arbetarna välkomna tillbaka, andra åter hade mottagit meddelandet utan att yttra någonting. 13 augusti utsändes boktryckarnas bekanta cirkulär, varvid dock det egendomliga inträffade att en av principalerna, medlem av boktryckareföreningen, icke utskickade något cirkulär. Däremot kallade en annan av boktryckarna, redaktören för Borås Tidning, två av personalen till sig för underhandlingar. Han framställde då till

arbetarna att de skulle börja arbeta och utgå ur för* bundet. Han lovade därvidlag bl. a. pension, men om icke arbetarna ginge in på hans önskningar, skulle de oåterkalleligen avskedas. Personalen höll möte och beslöt att förkasta anbudet samt utsåg två delegerade att underrätta principalen härom. Den ene av dessa två, tryckaren David Andersson* Bohman, blev så uppskrämd av principalens hotel* ser, att han bröt solidariteten och återgick till arbe* tet den 26 augusti. Detta var den ende av typerna i Borås som svek.

Vid arbetets återupptagande intogos samtliga' arbe* tare å V. Dagbladet, Borås*Posten, Helmer Öst* lunds boktryckeri, John Wolds boktryckeri, Lith. Aktiebolaget och H. Borgströms accidenstryckeri. Å J. F. Björsells boktryckeri blev emellertid en sät* tare nekad återinträde. Ä A.*B. Borås tryckeri (redaktör Enderstedt) fick en sättare (avdelningens ordförande) stanna utanför och å A.*B. Borås Tid* nings tryckeri fingo två sättare och en hjälparbetare icke komma tillbaka. Anledningen härtill uppgavs vara att en maskinsättare skulle indragas och tid* ningen göras mindre till formatet. Enköping. Samtliga arbetare å stadens båda bok* tryckerier, 10 till antalet, nedlade arbetet den 9 augusti. Enda undantaget utgjorde oorga* niserade faktorn- å Enköpings*Posten, Ejnar Israel Englundh, vilken blev stående kvar. Ett par dagar efter strejkens utbrott, började å Enköpings*Posten en gammal försupen sättare, August Mauritz Lundin, vilken, trots att avdelningen lovade honom understöd, dock fortfor att bli stående. Under strejken utkom Enköpings*Posten i mycket förminskat format och Enköpings*Tidningen utgav till en början ett par maskinskrivna nummer, men utkom snart i 6*spaltigt format. Å tryckeriet arbetade då förutom redaktören och kassörskan, f. d. prästen J. A. Ahlin och fil. kand. Joel Eriksson samt en springgosse, vilken var något kunnig i sättning. (Denne yngling slutade sedermera och fick efter stridens avblåsning icke komma tillbaka.) Under strejken försökte boktryckarna att få till stånd ett åkarpsmål mot en elev å Enköpings*Tidningen, som skulle ha hotat och slagit en arbetsvillig. Efter några förhör släpptes han dock i brist på bevis.

268

GUST. PERSSON. Förbundsstyrelsemedlem, kontrollnämnds* ordförande m. m.Den 6 september, då arbetet skulle återupptagas, svarades å Enköpings*Posten att man där ej mera behövde några typer, ty man hade inköpt sättmaskin, å vilken en 16*årig oorganiserad elev, Ernst Judell, under strejken i Stockholm lärt sig sätta. Å Enköpings Tidning svarades att "ingen käft av den gamla personalen fick komma tillbaka". Emeller* tid intogs så småningom å Enköpings Tidning 1 sättare och 2 elever samt å Enköpings Tidning 1 elev. Däremot har från andra håll typografer icke aktat för rov att antaga kondition.

Den 25 september gingo till följd av storstrejken 4 sättare och 2 tryckare arbetslösa i Enköping.

Engelholm. Samtliga arbetare i Engelholm, 17 till antalet, gingo den 9 augusti ut i strejk. Kvarstående blev faktor Carl Enström. Engelholms Tidning, den enda på platsen, utkom under strejken i 2*sidigt format. Detta kunde gå för sig därför att faktorn, redaktions* och expedi* tionspersonalen, två studenter och en sergeant upp* trädde som "arbetsvilliga".

Då arbetet den 6 september skulle återupptagas, intogs av den gamla personalen endast 11, vadan 6 förklarades avskedade. Sedermera har ytterligare 1 intagits, så att f. n. 5 till följd av storstrejken äro utan sysselsättning.

Eksjö. Samtliga 13 boktryckeriarbetare nedlade arbetet den 9 augusti. Alla höllo ut i striden, men under strejkens lopp anlände 3 strejkbrytare från Visby.

Vid arbetets återupptagande den 6 september fingo en maskinsättare, tillika avdelningens ordförande, en digelpresstryckare och en tryckarlärling ej sina platser tillbaka och äro således utan anställning.

Eslöv. 14 tryckeriarbetare nedlade den 9 augusti arbetet och erhöllo vid arbetets återupptagande den 6 september sina platser tillbaka. Av de strejkande voro 5 (lärlingar) icke organiserade.

Eskilstuna. Samtliga boktryckeriarbetare i Eskils* tuna, 84 till antalet, nedlade arbetet den 9 augusti. Enda undantaget utgjorde faktorn å Eskilstuna»Kurircn, Herman Johansson.

Under strejken utkom en av stadens tidningar, Sörmlands*Posten, i hektograferat skick och EskilstunasKuriren första veckan hektograferad, andra veckan i tryckt 4:o*format, 3 spalter, vilket sedan utökades så att under fjärde veckan formatet blev 7 spalter, tryckta på en sida. Tryckning och sättning härav utfördes av redaktions* och kontorspersonalen under faktor Johanssons ledning, medan gasmotorn sköttes av bolagets ordförande.

Då arbetet den 6 september återupptogs fingo samtliga arbetare sina platser tillbaka. Hotade repressalier ha avvärjts.

Filipstad. Vid strejkens utbrott den 9 augusti nedlade 14 boktryckeriarbetare arbetet. Två, maskinsättaren Hilding Lundberg och tryckaren F. O. Pettersson, blevo kvarstående.

Vid strejkens avblåsning fingo endast 8 komma tillbaka, varemot 6 avskedades.

VAL. ISAKSON. Förbundsstyrelsemedlem m. m.

269Å Filipstads Tidnings tryckeri intogs endast en lärling, medan en sättare fick sluta. Å Bronellska bokhandelns tryckeri intogs ingen av de förutvarande arbetarna, medan å Bergslagens tryckeri 3 intogos och 3 fingo tills vidare stanna utanför med löfte om att intagas så snart arbetstillgången det medgåve. Å Bergslagens Nyheters tryckeri intogos alla de förutvarande arbetarna.

Falun. 52 typografiska arbetare, eller samtliga, nedlade den 9 augusti arbetet. Under första veckan upptogs arbetet av sättarlärlingarna Alexis Hedman och Ernst Lindell samt iläggaren Richard Larsson. En realskolestudent Thunstedt och ett par springpojkar upp» trädde ävenledes som strejkbrytare.

Tredje veckan upptogs arbetet å Falu»Kurirens tryckeri av titulärsfaktor Joel Olsson. Den 4 september, således innan arbetet skulle upptagas, började 20 av personalen å Falu Nya Boktryckeri A.»B., medan 9 först inställde sig på måndagsmorgonen den 6 september.

Vid arbetets återupptagande den 6 september fingo 3 av arbetarna å Falu Nya Bok» tryckeri A.»B. icke komma tillbaka. Samma var förhållandet med en av arbetarna på Dala»Bladet. Å sistnämnda tryckeri blev en springpojke avskedad under strejken, emedan han ej ville utföra strejkbryteriarbete.

Falkenberg. 17 typografiska arbetare nedlade arbetet i Falkenberg den 9 augusti. Under strejken var sammanhållningen god, men då arbetet den 6 september skulle börja, fingo två arbetare å Falkenbergs Tidning (ägare: Martin Lindegren) icke komma tillbaka till sina platser. Å det andra tryckeriet, A.»B. Falkenbergs»Posten, återtogos alla de förut» varande arbetarna.

Gävle. I enlighet med förbundsstyrelsens paroll nedlades arbetet den 9 augusti av samtliga organiserade typografer i Gävle, 103 till antalet. I följd härav kunde naturligtvis inga tidningar utkomma; man nöjde sig emellertid med att utgiva hektograferade eller maskinskrivna blad och så fortgick det första veckan. Därefter utsände nästan samtidigt de tre borgerliga tidningarna, Gävleposten, Norrlandsposten och Gävle Dagblad sina strejkbrytarenummer. Gävleposten kunde utkomma med hjälp av faktor Wassberg, hans son och dotter samt f. d. typografen och f. d. källaremästaren Hj. Jansson med journa» listerna Björk och Timmelin som iläggare och tryckare. Gävle Dagblad trycktes å V. Gustafssons tryckeri och Norrlandsposten å Per Brobergs. Sista veckan strejken varade trycktes både Gävle Dagblad och Norrlandsposten å den senare tidningens tryckeri med endast ombyte av titlar, annars var allt lika. Som tryckare fungerade tryckeriets ägare, löjtnant Serrander, och som iläggare tvenne hans bokhållare. Detta "samarbete" bröts emellertid av Gävle Dagblad, som från och med torsdagen den 2 september utkom från eget tryckeri. Man hade lyckats att från en firma i Stockholm (Wagner?) erhålla hjälp av en montör, som satte igång den stora flattrycksrotationspressen och som skulle under» visa en ung man, son till styrelsemedlemmen i Gävle Dagblads A.»B., färghandlare Mattsson, i maskinens skötsel.

Sedan striden blivit avblåst och det blev bekant, att arbetet skulle återupptagas mån» dagen den 6 september, inställde sig alla då till arbete. Dessförinnan hade dock arbetet återupptagits å Gävleposten redan fredagen den 3 september av 13 av detta tryckeris arbetare. De som icke återupptogo arbetet denna dag, fingo anse sig som avskedade. 6 av tryckeriets arbetare hade emellertid icke ställt sig denna uppmaning till efterrättelse och de fingo ej heller börja den 6 september. De sålunda utestängda äro 1 tryckare, 2 maskin» sättare, 1 tidningssättare och 2 civilsättarlärlingar. Av dessa har tryckaren varit anställd

270där omkring 20 år och den ene av maskinsättarna 14 år. Den senare har dock sedermera återfått sin plats.

Å Gävle Dagblad återfingo en tryckare, en maskinsättare och en tidningssättare icke sina platser. Tryckaren har "ersatts" med den ovannämnde icke fackkunnige färgband* laresonen Mattsson och maskinsättaren har "ersatts" med en annan son till färghandlaren, en 15»årig pojke.

Å Norrlandsposten, Gävle Lith. A.»B., Bloms och Bröderna Rosenlöfs tryckeri i Kungs» gården ha alla återfått sina platser. Å W. Gustafssons tryckeri, där arbetet huvudsakligast bedrives av Gustafsson själv och hans hustru, blev en sättarlärling avskedad. Å Beckers tryckeri fick en sättare stanna utanför.

Den 25 september voro i Gävle till följd av storstrejken inalles 15 arbetslösa.

Göteborg. Från början hade typografernas deltagande i storstrejken icke synnerligen stora sympatier i Göteborg. På ett möte den 2 augusti diskuterades frågan både länge och ingående och när beslut skulle fattas, beslöt föreningen att två tredjedels majoritet skulle vara erforderliga ifall typograferna skulle deltaga i storstrejken. När den långa debatten var slut, beslöt föreningen med 94 röster mot 68 att icke deltaga "under nuva» rande förhållanden".

Den 8 augusti samlades föreningen ånyo till sammanträde sedan förbundsstyrelsen ut» färdat ukasen om deltagande. Diskussionen blev även denna gång långvarig, men de flesta talarna yrkade dock, att föreningen skulle följa parollen, vilket också nästan enhälligt beslöts. Men under mötet inträffade ett synnerligen elakt omen, i det från ordförandeplatsen tillkännagavs, att föreningens vice ordförande, H. Sandberg, förklarat sig icke vilja följa förbundsstyrelsens maning till arbetsnedläggelse utan ämnade kvarstå vid arbetet. Sandberg hade omedelbart avlägsnats från sin befattning i styrelsen och samtliga talare vid mötet utdömde på det kraftigaste hans handlingssätt.

Men det blev värre. Det visade sig snart, att så gott som en hel personal, Göteborgs Händels» och Sjöfartstidnings, svikit. Och mot slutet av strejken visade det sig, att även en del av Göteborgs Aftonblads personal gått i samma riktning. Men oaktat denna man» spillan var stämningen god under de talrika sammanträdena och det visade sig, att för» eningen ägde framstående förmågor inom olika konstnärliga branscher, vilka ägde möj» ligheter att muntra upp stämningen under mötena och utflykterna, som tidtals fingo karaktären av familj esamkväm.

Stämningen bland boktryckarna blev allt ettrigare alltefter som tiden led och vid ett till» falle blev avdelningsförvaltaren John G. Nilson angiven till polisen av boktryckare Elan» der och en hos honom anställd sättare vid namn Valentin för brott emot Åkarpslagen. Sedan poliskammaren hållit förhör, blev det emellertid ingenting av med åtalet.

På grund av den i Göteborg förefintliga situationen blev återgången, som redan i och för sig var besvärlig, ytterligare komplicerad där. Då strejken proklamerades, följde 426 parollen, medan 19 stannade kvar vid arbetet. Första veckan återgingo emellertid 43, andra veckan 5 och tredje veckan 9. Den 6 september fingo 280 återgå, men under de tre följande veckorna ingen enda. Den 25 september voro fortfarande 73 arbetslösa på grund av strejken. Bland dessa befunno sig föreningens ordförande och kassör, Joh. Lundberg och John G. Nilson, vilka blivit avskedade. Båda voro anställda på Göteborgs Aftonblad och där hade ett par av de forna kamraterna skrivit kontrakt på villkor att varken Lundberg eller Nilson skulle få återkomma till officinen.

271Hedemora. Då strejken utbröt hörsammade alla avdelningens medlemmar förbunds» styrelsens paroll. Under strejkens fortgång gjordes en del påtryckningar av hr Lidman, men utan nämnvärt resultat, enär endast faktorn återgick (då denne resterar för två års avgifter kan han för övrigt icke räknas till den solidariska delen av kåren). Dessutom lyckades han att få faktor Boberg från Borlänge, Tunstedt från Insjöns avdelning (2 dagar) och Eriksson från Borlänge (16 dagar) att utföra strejkbryteriarbete. Dessutom har en "luffare", Malmén, under strejken uppträtt som arbetsvillig och naturligtvis mottagits med öppna armar. Sedermera har dock Malmén försvunnit från orten.

Då arbetet den 6 september skulle återupptagas, fordrade arbetsgivaren för lärlingarnas

återintagande att dessa genom sina målsmän skulle gå in på personliga kontrakt, samt utträda ur för» bundet. Då de icke ville uppfylla denna fordran, avskedades de alla. Av de utlärda sättarna fingo fyra genast återgå och den 18 september intogos två utlärda och en lärling. Den 25 september voro fyra sättarlärlingar och tryckaren till följd av storstrejken arbetslösa.

I stället för att helt återtaga sin gamla personal har hr Lidman annonserat efter ny sådan. I den ute» stängda tryckarens ställe har engagerats en tryckare Henriksson från Borlänge. Dessutom har en tryc» karlärling slavbundits med kontrakt. Samma är för» hållandet med några 13» à 14»åringar, som anställts som sättarlärlingar, av vilka dock tre åter avdunstat.

Haparanda. Alla avdelningens medlemmar gingo ut i storstrejken och efter dess slut blev ingen orga» niserad återtagen i arbetet. Alla medlemmarna stå fasta i beslutet att stå solidariska.

Hässleholm. Härvarande typografer och lärlingar utgingo samt och synnerligen i enlighet med för» bundsstyrelsens paroll den 9 augusti. Tidningen Norra Skånes redaktör satte genast alla goda krafter i verksamhet och gjorde sin redaktionssekre» terare och kassörska till stilplockare samt lyckades få som arbetsvillig en f. tryckeriägare i Bjärnum och med tillhjälp av dessa jämte sättmaskinsats från en hr Thingvall i Kristian» stad var han karl att få ut sin tidning. Dessutom fick han efter en dag hjälp av iläggar» lärlingen David Grankvist, som inte kunde förmås att ställa sig solidarisk. Snyggast hand» lade dock faktorn å tryckeriet, Thörnström, som först uppbar strejkunderstöd och sedan i tredje veckan icke höll sig för god att ställa sin kraft till Norra Skånes förfogande under förebärande att han var "delägare" i tryckeriet. Han inlämnade på samma gång sin ut» trädesansökan ur avdelning och förbund.

"Göingen Hässleholms Tidning" utkom ej under de första fjorton dagarna, väl mest beroende på att faktorn var ute och semestrade. Denne blev eftertelegraferad och så "vilde det blive noget av". Småpojkar, 13—14 år gamla, antogos i långa banor och med tillhjälp av dessa samt redaktören och hans son kunde tidningen utkomma.

JOEL HULTMAN. Förbundsstyrelsemedlem, förbunds* revisor m. m.

272Försök att förmå de strejkande till återgång saknades icke, men utan resultat. Icke ens de utanför förbundet stående lärlingarna lyckades man, trots hotelser, att få tillbaka.

Så kom ordern om strejkens upphörande. Å båda tryckerierna ville man gallra. "Norra Skåne" behövde endast 4 av de förutvarande och å "Göingen" utestängdes 4 eller hela tidningssättarepersonalen utom 1. Vidare skulle kontrakt underskrivas av dem som blevo intagna. Avdelningen beslöt då att ej någon enda skulle inställa sig och meddelades detta beslut åt respektive tryckeriledningar. Tisdagen den 14 blevo de utvalda å "Norra Skånes" tryckeri kallade att infinna sig hos redaktören och samtalet dem emellan rörde sig natur» ligtvis om arbetets återupptagande. Boktryckarna hade nu frångått kontrakten. Avdel» ningen sammanträdde och beslöt att ej återupptaga arbetet förrän de som hotats med utestängningen blivit intagna. Tillfrågad i saken tillrådde emeller» tid förbundsstyrelsen att de som kunde få återgå skulle återtaga arbetet på onsdagsmorgonen. Detta jämte andra tillstötande omständigheter gjorde att avdelningen beslöt att omformulera beslutet sålunda, att om en av de utestängda å "Norra Skåne", som var äldst på platsen, icke fick återgå, arbetet åter skulle nedläggas. Emellertid ordnades genom senare un» derhandlingar saken till avdelningens belåtenhet.

Den 25 september voro 3 utlärda och 2 lärlingar arbetslösa.

Hudiksvall Då arbetet den 9 augusti nedlades, kvarstodo å Hudiksvalls»Posten 3 oorganiserade, J. A. Bergqvist, civilsättare, Gustav Svensson, tryc» kare, och Ivar Ahlin, hjälparbetare. Dessa erhöllo hjälp av tvenne skolelever vid Hudiksvalls högre elementarläroverk, vadan "H.»P." första veckan kunde utkomma i förminskat format. Andra veckan återgingo Gustaf Lindblom, sätterielev, Carl Lund» berg, sättare, och Albertina Tholin, sättarinna, vilket hade till följd att tidningen nu kunde utkomma i det närmaste vanligt format.

A "Hudiksvalls Nyheter" nedlades arbetet av samtliga arbetare. Efter andra dagen återgick oorganiserade sättarinnan Ida Svensson och med hjälp av denna och redaktions» personalen kunde en liten lapp utkomma. Andra veckan tillkom tryckeriets faktor; denne hade nämligen haft semester i fjorton dagar.

Bland de övriga strejkande blev stämningen till följd av strejkbrotten vacklande, vadan ett ombud från förbundsstyrelsen efterskickades. Hr Westerlund kom och redogjorde för ställningen, vilket också inverkade på de tvehågsna, så att inga flera återgingo.

Då arbetet skulle återupptagas, återtogs å "Hudiksvalls Nyheter" hela personalen. A "Hudiksvalls»Posten" återtogs blott 2, vadan 5 blevo arbetslösa. Sedermera inköpte 3 av dessa ett tryckeri i staden, Centraltryckeriet. Som en av de övriga utestängda erhöll plats på annan ort, återstod endast en som blev utan anställning till följd av storstrejken. Men genom Centraltryckeriets övertagande av ny ägare blevo två arbetslösa därstädes, av vilka

18

273

F. O. ROSÉN. Tariffkommitterad. Donator m. m.dock en sedermera erhöll plats i Norrköping. Den 25 september voro av avdelningens medlemmar 3 arbetslösa, av vilken den ene var anställd hos bokhandlare Eriksson i Ljusdal.

Hälsingborg. Måndagen den 2 augusti var avdelningen kallad till sammanträde för att dryfta landssekretariatets proklamation och vår ställning till storstrejken. Vid detta sams manträde uttryckte nästan samtliga talare den önskan att förbundsstyrelsen måtte utgiva paroll om allmän arbetsnedläggelse och i princip uttalade sig mötet enhälligt för storstrejk. Sammanträdet blev ajournerat till onsdagen den 4 augusti, då definitivt beslut skulle fattas och vid detta sammanträde, besökt av över 100 medlemmar, antog föreningen en resolus tion, vari förbundsstyrelsen uppmanades att proklamera strejk fr. o. m. lördagen den 7 augusti, i annat fall nedlade Hälsingborgsavdelningen på eget bevåg arbetet fr. o. m. sön» dagen den 8 augusti kl. 7 på morgonen. Onsdagens stora strejkmöte, besökt av omkring 5,000 personer, ställde en uppmaning till typograferna att ansluta sig till strejken och att påtryckningen var stor bevisas därav, att då avdelningen på aftonen höll sitt möte voro flera hundra personer samlade utanför möteslokalen, vilka efter mötets slut med livligt bifall gåvo sin tillfredsställelse med resultatet tillkänna.

Redan vid bekantgörandet av detta beslut uppstämde högerpressen på platsen ett skall om avtalsbrott och hotade med att stämma förbundsstyrelsen med begäran om skadestånd och särskilt fick hälsingborgstyperna veta huru dåliga människor de voro.

Under fredagen hölls nytt möte med anledning av en uppmaning från förbundsstys relsen att upphäva beslutet om strejk; mötet beslöt uppskjuta iscensättandet och invänta förbundsstyrelsens närmare order.

När förbundsstyrelsens order om arbetets nedläggande kom avdelningen till handa ställde alla den sig till efterrättelse och arbetet nedlades måndagen den 9 augusti kl. 7 e. m.

Hälsingborgs Dagblad och HälsingborgssPosten försökte naturligtvis genast att ans skaffa arbetsvilliga och detta lyckades omsider så att en liten lapp kunde utgivas. De arbetsvilliga voro ett par förutvarande medlemmar av vår organisation, nämligen f. faks torn å Schmidts tryckeri, J. G. Johansson, boktryckaren Ernst Bergsten samt en faktor å Jonssons pappersindustrisa.sb., Albert Carlsson. Dessutom deltogo ett par andra boks tryckare. Dessa personer förflyttades från ett tryckeri till ett annat dels för att vilseleda vår uppmärksamhet och dels för att få materiel; någon avläggning förekom icke. Under detta ambulerande glömde de värda herrarna att ändra tryckorten, utan angavs Hälsings borgs Dagblad såsom tryckort, då den bevisligen var tryckt å Bergstens officin. Detta föranledde avdelningen att göra anmälan till justitieombudsmannens ombud här.

HälsingborgssPosten, som jämväl äger Sk. Aftonbladet i Malmö, hade i sinnet att med sina faktorer på dessa båda ställen få i gång och kunna trycka båda tidningarna här. Saken var redan klar; faktorerna hade underskrivit kontrakt och nu gällde det endast att få en tryckare, men detta visade sig omöjligt, solidariteten var fast, ingen ville sälja sig. Resultatet blev att faktorerna, som äro förbundsmedlemmar, också lämnade sina kons trakt tillbaka och så strandade hela planen.

Under fjärde veckan då stilmaterialet började tryta och boktryckarna stodo inför den situationen att trots strejkbrytarna icke kunna få satt någon tidning, hitförskaffade redaks tören av H. D. en dansk "montör", som skulle sätta i gång sättmaskinerna å H. D. Dessa kommo även i gång, men resultatet blev klent, endast omkring 30 à 40 rader hade kunnat presterats till ett nummer. Då även detta hade utsikt att misslyckas, användes ett sista medel att förmå herr O. Nilsson, som äger maskinerna å H. D., att börja arbeta.

274Man fick nämligen "montören" och en "expert" att avge intyg att hr Nilssons maskiner voro dåligt skötta och vanvårdade. Intyget ifråga skulle naturligtvis vid en blivande rättes gång mellan hr Nilsson och H. D. användas till den förres nackdel. Inför utsikten av fullständig ruin föll då hr Nilsson till föga och ingick som medlem i boktryckareförenins gen och började arbeta.

Sammanhållningen och entusiasmen voro under hela strejken den bästa, och då arbetet återupptogs kommo alla in på sina förutvarande platser, med undantag av tre lärlingar å Schmidts Boktryckeri A.sB., men även dessa ha sedan intagits. Å Hälsingborgs Dagblad försöktes att utestänga tre man från arbetet med motivering att civilavdelningen skulle nedläggas, men ett enigt uppträdande av den övriga personalen hade till följd att även dessa återtogos.

Hörby. Lördagen den 7 augusti ankom från förbundsstyrelsen order om arbetets neds läggande måndagen den 9. Vid hållet möte beslöts enhälligt att följa parollen och blev beslutet genast meddelat förbundsstyrelsen.

Principalen blev senare uppvaktad och blev vårt beslut honom delgivet. Han förklä* råde då att han naturligtvis inte kunde göra något åt saken, utan stod det oss fritt att göra som vi funno för gott, samt att vi voro välkomna tillbaka vid strejkens slut, vilken han ansåg inte kunde vara så värst länge. Han hade dessförinnan uppklistrat ett meddes lande från boktryckareföreningen, angående avlöningarnas utbetalande, vari betonades att han icke fick utbetala någon avlöning utan order från boktryckareföreningen.

De första dagarna var allt lugnt med undantag av att här utgavs maskinskrivna blad såsom ersättning för tidningen. Men sedan började man tala om anställandet av "arbets* villiga", och det resulterade i att redaktören för tidningen tillfrågade oss om vi hade något emot det de anställde ett par "hjälpare". Han motiverade sin framställning med den förs klaringen att det inte var mot dem personligen såsom arbetsgivare vi strejkade, utan det var en ren sympatistrejk och följaktligen hade vi ingen orsak att benämna arbetsvilliga för strejkbrytare o. d. Vårt svar blev att det stod dem fritt att handla som de önskade, men att förhållandet kom att rapporteras till vederbörande.

Någon hänsyn togs icke utan blevo den 19 en A. F. Samsioe, elev vid Kungl, tekniska högskolan i Stockholm, samt en bokhållare O. Sederberg anställda. Dessa följdes snart av en f. d. kassörska å spritbolaget, Berta Tornberg, och en fröken Anna Persson, dotter av en bemärkt frisinnad man. De sista dagarna strejken pågick kom ytterligare en till, nämligen en fröken Signe Jönsson.

Under strejkens förlopp sparades ingalunda med påtryckningar att få oss tillbaka. Lörs dagen den 14 infann sig direktören och förevisade ett cirkulär från boktryckareföreningen med uppmaning till boktryckarna att tillsäga sina arbetare att upptaga arbetet senast mån* dagen den 16 augusti. Han fick det svaret att vi icke kom att börja förrän förbundssty* relsen gav sin tillåtelse. Ännu en gång kom han, denna gång med hot, att därest vi icke upptogo arbetet måndagen den 30 augusti ansågos vi såsom avskedade och våra platser skulle besättas med nytt folk. Men det hjälpte inte, utan fick han samma svar som förut. Han svarade då, att om det icke låte sig göra få nytt folk skulle tidningen tryckas på annat håll, för ut skulle den, kosta vad det ville!

Så kom den 4 september telegram om arbetets återupptagande den 6. Möte hölls, och beslutades att följa förbundsstyrelsens uppmaning att återgå. Direktören besöktes och meddelades att vi tänkte börja, varvid han uttryckte sin belåtenhet. Tillfrågad om han

275uppställde några krav eller fordringar, svarade han att allt fick gå som vanligt, utan pers sonliga kontrakt eller dylikt, dock vad det beträffar med avdrag, enligt § 4, att han kom inte att göra avdrag första avlöningen, utan fick det anstå tills vidare. Och så hoppades han att vi skulle arbeta hädanefter utan avbrott, ty "det där samaritarbetet" ville han inte ha omigen.

Insjön. Efter mottagen order från förbundsstyrelsen nedlades arbetet härstädes måns dagen den 9 augusti av samtliga till förbundet hörande medlemmar, jämte en utanför stående, inalles 16 personer. Enigheten har varit den bästa.

Måndagen den 6 september upptogs arbetet i vanlig tid av samtliga deltagare i strejken,

15 personer.

Några repressalier ha ej ifrågakommit. Till följd av arbetsbrist har den 20 dennes en tillfällig anställd sättare uppsagts till avflyttning om 14 dagar samt väntas ännu en bli arbetsledig inom kort tid.

All övrig i firman anställd personal, vilken är oorganiserad, har i vanlig ordning arbetat.

Jönköping. Måndagen den 9 augusti på kvällen nedlades, i enlighet med förbundsstyrelsens paroll, arbetet å samtliga tryckerier här i staden som syssels sätter någon typografisk arbetare.

Från och med tisdagen den 10 augusti var alltså typografstrejken i Jönköping en verklighet och därs till även effektiv på grund av att ingen organiserad typograf stod kvar som strejkbrytare, den enda som var kvar i arbetet var en oorganiserad faktor å ett civiltryckeri.

Några dagar gingo och endast maskinskrivna meddelanden utkom från tidningsofficinerna, så att någon anledning till oro bland typograferna föres fanns inte, men oron var i alla fall redan från början ganska stor och ett intensivt mullvadsarbete bedrevs för att få splittring till stånd. Fredagen den 13 augusti framkom till mötet ett förslag om att på vissa villkor återtaga arbetet måndagen den 16, förslaget antogs med 28 röster mot 25. Mot detta ödesdigra beslut anmälde de 25 sin reservation. Förbundsstyrelsen underräts tades genast telefonledes om beslutet och ombudsmannen Westerlund hitsändes, vilken på lördagens möte var närvarande och lyckades över förväntan bra att omvända de klens trogna så att mötet beslöt då med en överväldigande majoritet att uppriva fredagens beslut och hålla striden ut.

Man skulle nu tro att typograferna verkligen hade mening med vad som vid detta möte beslöts, men så var dock ej fallet, oron fanns fortfarande. En vecka gick dock, så inkals lades JönköpingssPostens personal till disponenten söndagen den 18 och där beslöt pers sonalen, mot 2 reservanter samt 3 neutrala, att återupptaga arbetet på måndagen. Då detta personalbeslut kom till föreningsstyrelsens kännedom underrättades genast förbundss styrelsen och förbundssekreteraren Persson hitreste för att söka förhindra återgången, men

276

OSKAR DAHLSTRÖM. Medlem av förbundsstyrelsen.lyckades ej och nu var stridslinjen bruten; således efterföljdes splittringsbeslutet av Lund» grenska tryckeriets personal, vilken återgick till arbetet på måndag e. m., utom en som ännu är utestängd, så faktorn på Sm. Alleh., vilken lyckades få med sig 2 st. lärlingar, 5 st. återgingo på Richards tr., 2 på Litografiska bolaget samt 1 på Rendahls tr., dessutom återgingo några oorganiserade pojkar. Nu var således arbetet hjälpligt i gång på alla sta» dens tryckerier utom Smålands Folkblad. I detta sammanhang bör även meddelas att i Nässjö, där Jönköpingsavdelningen har 5 medlemmar, stodo alla obrottsligt kvar i striden.

Möten höllos nu dagligen och alla möjliga medel användes för att hålla humöret uppe på dem som nu voro kvar ute i striden, vilket lyckades ganska bra, men många voro ännu klentrogna.

Lördagen den 4 september mottog föreningen med» delandet om att arbetet skulle återupptagas mån» dagen den 6. Styrelsen uppvaktade genast samtliga stadens boktryckerier för att göra förarbeten för åter» gången. På 4 av stadens 7 tryckerier lyckades det att få in alla som voro ute utan några trakasserier, men på 3 däremot mötte stora svårigheter, näm» ligen på Smålands Allehanda, där, enligt medde» lande från redaktör Sjöstrand, en del förändringar vidtagits som gjorde 3 av personalen överflödiga (2 lärlingar ha under strejken intagits, vadan lär» lingsantalet är 2 för mycket), på Lundgrenska tryc» keriet, där endast en var ute till stridens slut, upp» sattes för dennes återtagande oantagliga villkor, på Richards tryckeri återtogs på tisdagen 3 och har sedan de övriga återtagits med undantag av en lärling.

Från typograferna i Nässjö inkom begäran om att få ett ombud från Jönköping för att klara upp saken med respektive boktryckare, och blev W. Andersson utsedd att resa dit, vilket uppdrag han fullgjorde på söndag med det resultat att alla fingo återgå utan repressalier (boktryckare Fridell ansåg sig ej längre behöva betala mer än 20 kr. i veckan till utlärd typograf, förut 23, försöka duger tänkte han).

Detta är i korta drag typografstrejkens början, fortgång och slut i Jönköping.

Kalmar. I förbundet stående som nedlade arbetet voro fyrtio stycken samt utom» stående fem eller tillsammans fyrtiofem stycken. Vi gingo mangrant och eniga och höllo ut trots att flera påstötningar från principalernas sida gjordes. När telegrammet om upptagandet av arbetet kom gick en kommitté till boktryckarna och gjorde förfrågningar om de hade något emot att vi återupptogo arbetet på måndagen. De gjorde några invänd» ningar, men då det sades dem att inga repressalier finge förekomma och att vi ej började arbeta om ej alla återtogos, så gåvo de med sig, och hava ej heller sedan yrkat varken det ena eller det andra, utan å tidningarna Barometern och Kalmar går arbetet nu sin vanliga gång. Likaså å Litografiska tryckeriet, där endast en utlärd är anställd.

K. G. LUNDELL. Förbundsrevisor.

277Men å Dillbergs bokhandels accidenstryckeri fick den där anställde medlemmen ej börja arbeta, och Dillberg har ej trots flera påstötningar velat taga honom tillbaka, utan reder sig nu med ett par pojkar, och är denne medlem fortfarande utan arbete.

Härifrån är ej något vidare att tillägga utan allt har gått jämförelsevis bra, vilket till stor del kan skrivas på den starka sammanhållningens konto.

Karlstad. Under konflikten sökte föreståndaren å N. V. T:s tryckeri på allt sätt pressa sina arbetare till återgång, isynnerhet de som kunde anses ha för tidningens utgivande mera viktiga platser, såsom t. ex. tidningstryckaren och maskinsättaren. De oorganiserade (några lärlingar) fingo vid stridens utbrott meddelande om, att de voro avskedade, såvida de ej arbetade under strejken. Detta hot sattes också i verkställighet, i det att ingen enda av dem den 6 september fick återgå i arbetet. Detta tryckeri var också så gott som det enda där icke samtliga arbetare mottogos. Här blevo nämligen 11 st. ej mottagna. Å Värmlands Dagblad blev en snällpresstryckare utan plats.

Av de å VärmlandssTidningen avskedade tillhör en styrelsen på platsen, samt en tillhör ungsocialistiska klubben. Det torde kunna anses som säkert att åtminstone för den förste nämnda hans ledamotskap av styrelsen varit avgörande för hans avskedande.

Emellertid har två av de utestängda fått plats å andra tryckerier i staden samt en del lämnat orten.

Två av de å Värmlands*Tidningen avskedade lärlingarna ha fått återgå.

Å Värmlands Dagblads tryckeri arbetade under strejken en pensionerad sergeant Ekman samt å "Nya VärmlandssTidningen" den välbekante John Hedlund.

Karlskrona. Sedan förbundsstyrelsens telegram kommit oss tillhanda beslöt klubben vid sammanträde lördagen den 7 augusti att nedlägga arbetet måndags afton vid dags* skiftets slut och underrättades principalerna härom. Sålunda nedlades arbetet på måndags* aftonen och klubben sammanträdde ånyo, varvid förnyad omröstning företogs, vilken utföll sålunda att 24 röster avgåvos för deltagande i strejken och 23 däremot. Frågan förevar sedermera på flera sammanträden, men gjordes ingen ändring i beslutet. I strejken deltogo till en början alla klubbens medlemmar med undantag av faktorn å Aktiebolaget Läns* boktryckeriet 602 K. J. A. Eriksson. Lärlingar, som ej tillhörde förbundet, deltogo även. Under hela strejken arbetade montören Nils Nilsson å Länsboktryckeriet såsom maskin* sättare. Sedan strejken pågått några dagar återgingo å Karlskrona*Tidningens tryckeri faktorn 8456 J. S. Nykänen, färdiggöraren 5464 B. C. Eriksson och rotationstryckaren 412 J. H. R. Randow samt efter ännu någon tid ombrytaren 2827 E. E. Petersson. A Läns* boktryckeriet började iläggarlärlingen 12273 K. O. Olsson. Alla övriga fortsatte, trots kraftiga påtryckningar från principalerna, strejken tills förbundsstyrelsens telegram om återupptagande av arbetet hitkom. Arbetet återupptogs på måndagen den 6 på morgonen av hela Karlskrona*Tidningens personal med undantag av 5 lärlingar och hjälparbetaren 324 G. W. Hedberg, åt vilken intet arbete kunde beredas. (Sedermera ha några av lär* lingarna fått återgå.) A. K. L. Svenssons Eftr. Bokindustriaktiebolags tryckeri fingo även* ledes alla återgå, undantaget medlemmen 208 H. J. Vesterberg. A Blekinge Folkblads tryckeri återtogs arbetet i samma omfattning som före strejken. Å Aktiebolaget Länsbok* tryckeriet nekade till en början direktören att återtaga någon med mindre personligt kontrakt underskrevs, vartill samtliga arbetare förklarade sig obenägna. Några dagar senare blevo emellertid 1 tryckare, 1 maskinsättare och 1 annonssättare erbjudna att återgå, vilket desamma antogo. Sedermera antogos ytterligare 1 maskinsättare, 1 tryckare, 1 civil*

278sättare och 2 lärlingar, vadan 5 återstår av denna personal som ej fått återgå. Å samtliga arbetsplatser, Blekinge Folkblad undantaget, har man förklarat sig framdeles skola före» lägga kontrakt. Likaledes har avlöningen för dagarna närmast fore strejken innehållits. Å Länsboktryckeriet betraktas alla arbetarna såsom nyantagna och har inget avseende gjorts vid förutvarande anställning.

Under strejktiden och sedermera ha en del fruntimmer och minderåriga antagits som lärlingar och kvarstå ännu i arbetet.

Kristianstad. Förbundsstyrelsens order om arbetsnedläggelse mottogs här på platsen icke med odelat angenäma känslor. Vid mötet, som på söndagen hölls, röstade sålunda 27 för arbetsnedläggelse medan däremot 21 voro av motsatt åsikt. Minoriteten förklarade sig emellertid villig att böja sig för majoritetens beslut, vadan samtliga förbundsmedlemmar med undantag av tre på Länstidningen gingo ut i strid på måndagskvällen.

De tre på Länstidningen kvarstående voro E. G. Hallenberg, F. O. Johansson och C. G. Holmén.

Arbetsgivarna här på platsen utvecklade emellertid en rastlös energi att få ut respektive tidningar. På Skånska Morgonbladet lyckades det, tack vare hr Thingvall, att i oför» minskat format få ut varje nummer, medan däremot Länstidningen och Kristianstadsbladet i mer eller mindre defekt skick utkommo, så länge icke strejkbrytare kunde anskaffas. Beklagligt nog infunno sig snart dessa dåliga individer och tack vare dem och under tiden anskaffade lärlingar — huvudsakligen flickor — har det lyckats boktryckarna här på platsen att tills dato utestänga 20 förbundsmedlemmar och 2 icke förbundsmedlemmar från sina respektive anställningar.

Första veckan återgingo A. J. Larsson och Sofia Larsson; andra veckan P. A. Mårtens» son, Ingrid Nilsson och Ida Pettersson; tredje veckan Aug. Jonsson, Joël Johansson, Nils Jönsson, E. H. Lindström och C. J. Sandberg.

Ställningen på de olika tryckerierna framgår av följande:

A Länstidningen ha utestängts 10 personer och i dess ställe antagits 5 flickor och 2 pojkar, som icke förut arbetat i yrket samt 2 yrkeskunniga, hrr Malmbeck och Hultberg.

A Skånska Morgonbladet och Kristianstadsbladet ha på vardera stället 6 personer av» skedats, på det förra huvudsakligen på grund av civilens nedläggande och på det senare på grund av sättmaskins införande. På Kristianstadsbladet har dock en från Länstid» ningen avskedad maskinsättare erhållit plats.

På Nya accidenstryckeriet (E. Hjortsberg) och Bongs boktryckeri ha samtliga förut anställda arbetare återtagits.

På Morgonbladet, Kristianstadsbladet, Hjortsbergs och Bongs ha inga som helst avdrag gjorts, medan däremot på Länstidningen dels en veckas avdrag gjorts för de återtagna, dels ock de avskedades innestående fordringar innehållits. På sistnämnda tryckeri har en ny förordning införts, nämligen att för samtliga arbetare skall 10 % av avlöningen inne» stå att utbetalas först vid varje års slut.

För det brutala tillvägagångssättet på Länstidningen bär faktorn — John Johansson — till största delen skulden.

Kristinehamn. Å A. F. Broströms tryckeri nedlades arbetet av samtliga arbetare, likaså å Grundels tryckeri, dock utkommo de därifrån utgående tidningarna med hjälp av spring» pojkar och redaktörer, å Grundels arbetade redaktionssekreteraren Petrus Forsberg och å A. F. Broströms redaktionssekreteraren F. Broström samt hans syster Sophie Broström.

279Å Värmlands boktryckeri (Karl Otto) nedlades arbetet av alla arbetarna, ävenså av faktor A. V. Lagerkvist. Som hr Otto ville att den senare skulle stå kvar och arbeta under storstrejken fann han sig föranlåten att sluta sin anställning där. Under strejken arbetade en accidenstryckare ifrån Sunne och redaktionsmedlemmarna Karl Kiellarsson och J. Ollén vid sättmaskin, samt två småpojkar. Tredje storstrejksveckan tog förbundsmedlemmen 4633 E. Torp anställning där som faktor. Förbundsmedlemmen 7278 O. Th. Pettersson hade under tredje veckan skrivit under kontrakt på att han skulle börja arbetet måndagen den 6 september samt en iläggarlärling, som ej tillhör förbundet, vid namn Karl Almgren.

Återgången till arbetet: å Grundels tryckeri kommo alla, så när som en lärling i första

lärlingsåret, tillbaka måndagen den 6 september, å A. F. Broströms tryckeri kommo likaledes alla tills baka så när som en iläggarlärling tisdagen den 7 september, å Värmlands boktryckeri fingo endast 2 återkomma, nämligen 4634 Ivar Larsson och 5077 E. J. Norling, några andra förbundsmedlemmar fingo ej återkomma där, men hr Otto har å sitt tryckeri intagit tre typografer från andra håll, nämligen en Karl Hasselberg, född i Nora och senast arbetat å BergslagssPostens tryckeri i Lindesberg samt en O. M. Wold och Ernst Fogelgren, vi ha ej lyckats få reda på om de tillhöra förbundet eller ej. Under tiden har hr Ottos gamla personal fått gå utan arbete och han har lovat att en del av dem aldrig kommer till honom mer.

Landskrona. Landskrona typografiska förening hade sammanträde måndagen den 2 augusti för att behandla storstrejken. Efter någon debatt beslöts med 15 röster mot 10 att föreningen skulle deltaga i storstrejken.

På förbundsstyrelsens bestämda uppmaning att ingen fick deltaga i strejken förrän därom medde» lades, kvarstodo samtliga personaler till måndagen den 9 augusti.

I strejken deltogo samtliga pojkar å alla tryckerierna, med undantag av 2 springpojkar å Landskrona»Posten, eller tillsammans 6 st. (1 å Landskrona»Kuriren, 2 å Typografiska anstalten, 1 å Korrespondenten samt 2 å Landskrona»Posten). Ingen återupptog arbetet förrän måndagen den 6 september. Då meddelandet om arbetets återupptagande anlände från förbundsstyrelsen beslöt föreningen att ingen skulle återupptaga arbetet hos respek» tive principaler med mindre än att alla fingo återgå. Så blev emellertid ej fallet hos bok» tryckare Österberg. Då arbetarna anmälde sig hos nämnda boktryckare förklarade han att han ej hade arbete för en lärling, Hugo Ohlsson, vilken sålunda ej fick börja och gjorde nämnda personal ej något för hans återinsättande, trots föreningens beslut. En kommitté besökte boktryckaren och förklarade han då för kommittén att så snart plats kunde beredas skulle lärlingen få återgå till arbetet. Då personalen hos boktryckare Lind» blom skulle börja, förklarade denne att han ej kunde mottaga flera än två lärlingar, till

AXEL KARLSSON. Medlem av förbundsstyrelsen.

280att börja med, och skulle de andra få komma så snart han fick arbete. Personalen av* lägsnade sig då under hänvisning till föreningens beslut. Senare träffades dock överens* kommelse, varvid alla skulle få återgå med undantag av 2, och skulle personalen själv få utse inom sig vilka som skulle vänta. Dessa blevo en utlärd, n:r 9194 B. Aug. Hans* son och en pojke som ännu ej tillhör förbundet, den senare fick dock återgå till arbetet efter 2 dagars väntan. Å Landskrona»Posten fingo alla återgå, likaså å Landskrona* Kuriren, på den förra platsen blev likväl en utlärd n:r 8676 Erik Hagelkvist fredagen den 10 dennes uppsagd under förevändning att det ej fanns mera arbete, men han är ej den senast intagna, varför man ju kan anse detta som någon sorts trakasseri från faktorns sida. Vad avdraget beträffar, har det praktiserats å samt» liga tryckerier, med undantag av Landskrona* Kurirens, fast på olika sätt. Å Landskrona-Posten fick personalen underteckna en skuldförbindelse, så» som i form av ett lån, å Österbergs gjordes avdrag med 6 kr. pr vecka, å Lindbloms likalades, men återbetalades summan på tisdagen och personalen fick i stället underteckna en skuldförbindelse. Denne boktryckare har dessutom gjort avdrag för pojkar som ej tillhöra Svenska typografförbundet, och för flickor som äro anställda i biljettryckeri, för vilket han är verkställande direktör, har han också gjort avdrag trots det att han vid strejkens utbrott tillät dem gå med i densamma.

Lindesberg. Lördagen den 7 augusti vid 3»tiden ankom hit förbundsstyrelsens telegram om att även typograferna skulle fr. o. m. måndagskvällen den 9 samma månad nedlägga arbetet och sålunda deltaga i storstrejken. Principalerna, som underrättades därom genast, ställde sig då avvaktande. Bergslagens Tid» nings redaktör hoppades, att alla tidningar, således även de socialdemokratiska, borde drabbas av arbets» nedläggelsen samt att vid strejkens lyckliga avslutan» de personalen skulle vid vilken tid på dygnet som helst, om så påfordrades, vara beredda att återupptaga arbetet. Bergslags»Postens redak» tör yttrade, att han ej hade det minsta emot personalen, utan skulle densamma få göra som den i sitt tycke ansåg vara bäst, samt uttryckte den önskan att alla skulle vara på sina platser, då striden var avvecklad. Boktryckare Oriel Blomberg beklagade arbetsned» läggelsen och hoppades den ej skulle bli långvarig samt önskade alla välkomna till sina platser igen. På aftonen samma dag höll avdelningen sitt möte, då samtliga medlemmar närvoro, och då fattades enhälligt det beslutet, att ställa sig till efterrättelse den utsända parollen samt avsändes följande telegram till förbundsstyrelsen: "Godkänna förbundssty» relsens beslut under förbehåll att strejken ej blir partiell". Vidare beslöts att de, som eventuellt ställde sig som strejkbrytare, skulle visas ett sublimt förakt samt anmälas till förbundsstyrelsen, och att under strejkens förlopp de strejkande skulle samlas till möten o. d. så ofta ske kunde. (Detta har även skett, ty 3 à 4 möten ha hållits varje vecka, för»

281

AUG. LAGERQVIST. Förbundsstyrelsemedlem.utom ett par genomtrevliga 2»dygnsutflykter, då fiske, kräfttagning, "sjömanöver" med egen musikkår, mat» och kaffeservering m. m. förekom.) Som var att vänta uppträdde tvenne strejkbrytare på Bergslags»Posten, 680 Johan Erixon och 8260 Gustav Adolf Gustavsson. Den förstnämnde av dessa "herrar" skulle den veckan, som vår strejk bör» jade, haft sin semester, men då han kort förut "misstänkte", att typerna då skulle gå ut i strejk, sade han sig vilja "försaka semestern och hellre arbeta både natt och dag för att B.»P. skulle kunna utkomma", något som han också hållit. Den andre, som nyligen blivit utnämnd till springpojke (s. k. faktor) på B.»P., har blivit "pösig" över denna sin länge åtrådda och slutligen efter åratal av fjäsk ernådda upphöjelse, att han, såsom tillhörande "vi", naturligtvis ej kunde gå med på något så oerhört som att göra gemensam sak med kamraterna. (Han har förut till avdelningsförvaltaren, som arbetade kamrat med honom, vid "björning" på avgifterna, rent ut förklarat, att han icke vidare betalade några avgifter till förbundet och socialiststyrelsen i Stockholm, samt att han i dessa båda "gjorde en konst", då han ej ytterligare erhöll uppskov med avbetalningarna; detta trots att han förut ett par gånger fått dylikt uppskov samt, mot villkor, avskrivning av en del avgifter, som han dock med minsta vilja gott kunnat klara.) Den 18 augusti avsände vi till förbunds» styrelsen vår första rapport över ställningen, vari upplystes om strejkbrytarna på B.»P. samt även meddelades tryckeriägarnas åsikt om arbetsnedläggelsen. Dessa ansågo att för» bundsstyrelsen först och främst gjort avtalsbrott genom proklamerandet av arbetets ned» läggande och att, såsom en följd därav något kollektivt avtal icke vidare kunde komma ifråga; genom förbundsstyrelsens löfte om tidningen "Svarets" utgivande hade gjorts undan» tag för ett visst parti, således blev arbetsnedläggelsen ej allmän, dessutom getts särskilt löfte för Hjo Tidning att utkomma och även på flera platser, däribland grannstaden Nora, trots förbundsstyrelsens proklamation, arbetet fortsatts och tidningarna utkommit som vanligt, varför boktryckarna fordrade, att även härvarande avdelning måtte besluta om omedelbart återupptagande av arbetet, något som avdelningen här ej fäste avseende vid. Vidare meddelades i skrivelsen av den 13 augusti att förutvarande medlemmen 3215 faktor K. G. G. Rosenberg särskilt genom de båda strejkbrytarnas å B.»P. beteende, kommit i en obehaglig situation, då han, därför att han ställt sig fullt solidarisk med härvarande övriga typografer, blivit hotad med entledigande från sin befattning på B.»T. om han ej gjorde försök med att få även denna tidning att utkomma, men förklarade det oaktat att han ej gjorde detta. (Sedermera fann han dock för gott att återgå till arbetet, och beslöt då avdelningen, att ej vidare befatta sig med hans sak, utan överlämnade densamma åt honom själv; han arbetade därefter varje dag till långt inpå nätterna.) De båda förut nämnda strejkbrytarna tilläto sig sedermera även att i gemenskap med principalen agitera för att ytterligare strejkbrytare bland härvarande typer skulle uppträda, något som, dess bättre, icke lyckades. De fiskade naturligtvis där de trodde sig bäst lyckas (hos yngre, mindre självständiga element) men fingo dock det svaret att dessa ej gitte göra annorlunda än de äldre. Den 29 augusti anmäldes till inträde i förbundet tvenne oorganiserade, som under hela tiden gjort gemensam sak med oss. Samtidigt upplystes att dessa voro i behov av understöd — den ene av dem var gift och hade 4 barn — samt anhölls att de måtte komma i åtnjutande av strejkunderstödet. Detta bifölls av förbundsstyrelsen. I samma brev omtalades att härvarande tidningsägare i notiser uti sina respektive tidningar omtalat att de skulle anhängiggöra åtal mot förbundet för avtalsbrott, men upplyste härvarande avdelningsstyrelse samtidigt förbundsstyrelsen om det förhållandet, att dessa båda officiner

282— B.»P. och B.»T. — ej hade ingått på något avtal. Saken var nämligen den, att tariffen, som på sin tid hitsändes i och för undertecknande av de båda tidningsredaktionerna ännu ej från dessa återkommit eller har meddelats att de varit underskrivna; endast det hade vi klart för oss att de funno sig föranlåtna att betala efter och följa tarifferna.

Uppsägningen på de olika officinerna skedde på följande sätt: personalen på Blombergs tryckeri — tillhörande boktryckareföreningen — fick av sin principal den 13 augusti mottaga följande meddelande: "På direkt anmodan av vår organisation meddelas härigenom att de av våra gamla arbetare, som vilja ifrågakommas vid återbesättandet av platserna inom boktryckeriet, personligen eller pr telefon till kontoret eller genom brev med posten böra anmäla sig under lördagen för att upptaga arbetet i vanlig tid måndags morgon. För Oriel Blombergs Boktryckeris och Bokbinderi A.»B. Oriel Blomberg." Detta skrivna meddelande överlämnades egenhändigt av boktryckare Blomberg själv till alla sina arbe» tare, men lät han samtidigt påskina att det ej var så mycket att fästa sig vid; han var tvungen att följa sin organisations order och meddela sina arbetare detta. — Bergslags» Posten hade låtit sina strejkbrytare utföra ett suddigt cirkulär angående uppsägningen, vilket pr post såsom rekommenderat brev tillskickades de strejkande. Cirkuläret hade följande innehåll: "Härmed meddelas, att den av Eder innehavda platsen hos oss står för Eder öppen t. o. m. lördagen den 28 dennes kl. 9 f. m. Skulle Ni då ej infinna Eder till tjänstgöring se vi oss nödsakade besätta platsen med annan person, och vi anse i senare fallet Eder ha självvilligt skiljt Eder från platsen. Lindesberg den 26 augusti 1909. För Bergslags» Postens tryckeri A.»B. Joh. Fr. Nilsson." Bergslagernas Tidnings strejkande per» sonal fick ävenledes sig tillsänd ett med upp» och nedvända frimärken frankerat rekom» menderat brev, vari inlagts en av deras små strejklappar för den 25 augusti med en av blåkrita förprickad annons av följande innehåll: "De typografer, som trots ingånget avta! den 9 dennes lämnade sina platser å Bergslagernas Tidnings officin, anmodas på detta sätt att återtaga sina platser torsdagen den 26 augusti klockan 9 f. m. Den som ej nämnda dag återtager sitt arbete anses av oss definitivt slutat från sin plats och kan ej återfå densamma. Lindesberg den 23 augusti 1909. Bergslagernas Tidning." Endast två av Bergslagernas Tidnings personal undgingo detta brev, just för den omständigheten att de, enligt principalens utsago, "ej deltagit i strejken". (De hade under densamma varit sjukskrivna och erhöllo understöd från sjukkassan, men det oaktat deltagit i våra strejk» möten och där gjort gemensam sak med oss.) Då förbundsstyrelsens telegram om åter» gången ankom den 4 september, sammankallades genast avdelningens styrelse, vilken beslöt att uppvakta boktryckarna i och för delgivning därav. Mangrant avtågade den således först till boktryckare Blomberg, som mottog oss på ett vänligt sätt och uttryckte sin glädje över att striden nu äntligen vore slut och förklarade arbetarna vara välkomna tillbaka. Han meddelade vidare, på tillfrågan därom, att han för sin förening ej vågade annat än som villkor för återtagandet ställa personliga kontrakts underskrivande. Bergsl. Tidnings redaktör förklarade med detsamma att endast två av personalen — "de som inte strejkat" — skulle få återgå, de andra behövdes inte vidare. Likaså B.»P:s redaktör, "hade blott plats för två stycken". Söndagen den 5 september höll avdelningen möte för att dryfta återgången och beslöts därvid — trots beskedet från redaktörerna — att de olika personalerna dagen därpå samfällt var för sig skulle infinna sig på arbetsplatsen för att där få besked. Bergslags»Posten var därvid först avklarad, ty där mötte "faktorn"»strejk» brytaren de strejkande med samma förklaring, som redaktören (vilken nu för tillfället

283slumrade ljuvt) gav styrelsen. De två utkorade gingo som bestämt var in och arbetade cirka IV2 timme, då redaktören anlände samt förelade dem kontrakten i och för under» skrift. Men de nekade därtill och gingo sin väg. På Bergsl. Tidning tog redaktören emot personalen mycket onådigt (för att använda ett milt uttryck) och resultatet av audiensen kan sammanfattas i de ord, redaktör Dahlgren då fällde, att de "ej hade någon använd» ning för någon av Eder, utan gå er väg, annars skicka vi efter stadsfiskalen". Herr O. Blomberg mottog sin personal på ett humant och på ett i allo aktningsvärt sätt, men kunde ingenting göra åt saken förrän han fick meddela sig med sin organisation och svaret härifrån kom ej förrän ett par dagar därefter och lydde att intet kontrakt behövde under»

skrivas, men att skadeersättningen komme att ut» krävas. Principalen hade dock lovat att personalen skulle, om möjligt, bli befriade från plikten eller också ställa så till att det på minsta kännbara sätt komme att drabba dem. Arbetet började där av samtliga på torsdagsmorgonen. Samtidigt fingo även de två på B.»B. bud att komma tillbaka till arbetet utan underskrivande av kontrakt, men som den ene av dem dagen därpå skulle ut på exercis, blev han permitterad en dag för att efter exercisens slut återigen börja. Utestängdes sålunda på B.»P. avdelningsförvaltaren (familjefader och tillika den äldsta på platsen), som här arbetat i 13—14 år, samt en tryck» och en sättarlärling; en av de benådade utlärda var den sist antagna. Även på B.»T. fingo de två personerna, "som ej strejkat" på torsdagen återgå. Här blevo vice ordföranden och vice sekre» teraren, båda familjeförsörjare, varav den först» nämnde varit anställd 13—14 år och den senare 2 år, samt en maskinsättare och en sättarlärling ute» stängda, ersatta med tre nyantagna pojkar, varjämte redaktören själv ibland praktiserar. Den ene av de på B.»T. återtagna hade kort förut börjat kondi» tionen; maskinsättaren får möjligen börja, då han återkommer från exercisen och vice ordföranden samt lärlingen har fått tillfälligt arbete på Blombergska tryckeriet. Den utestängda sättarlärlingen på B.»B. har antagit kondition på Ansgarii»Posten i Kristinehamn. Till sist få vi meddela att BergsIags»Posten nu skaffat sig sättmaskinen Typograph, med redaktörens son som sättare, samt att avdelningen här till avdelningarna i Arboga, Köping, Örebro, Eskilstuna, Västerås, Borlänge, Hedemora, Falun, Sala, Filipstad och Kristinehamn för en tid sedan avsänt brev med uppmaning att ej från dessa platser bidraga med arbetskraft hit förrän förhållandena här ordnats samt även upp» manat dessa avdelningar att i sin tur göra liknade påstötningar hos sina grannar.

Linköping. Då parollen om arbetets nedläggande kom klubben tillhanda, utfärdades samma dag kallelse till extra möte, varvid klubben utan votering beslöt att, med uttalande av sitt beklagande över att nödgas bryta gällande avtal, ställa sig förbundsstyrelsens upp» maning till efterrättelse. Dock uttalades därjämte från några medlemmar skarpt klander

284

ARVID RAMM. Förbundsrevisor.mot förbundsstyrelsens åtgärd under påpekande, att frågan skulle ha underställts om< röstning.

Vid de möten, som sedermera avhöllos varje dag under strejken, var entusiasmen, isynnerhet första veckan, synnerligen märkbar. Då det sedermera började visa sig, att striden drog ut längre, än vad som från början var tänkt, började emellertid missnöjet att framträda allt mer och mer och resulterade till slut däri, att tjugoen st. av "Östgöta» Correspondentens" personal återupptogo arbetet måndagen den 23 augusti, därvid under» tecknande personliga kontrakt. Denna deras åtgärd spreds så kraftigt bland stadens övriga arbetarebefolkning, att redan samma kväll hade en ansenlig folksamling uppstått utanför tryckeriet, för att vid arbetstidens slut få se en skymt av de "arbetsvilliga". Denna "uppvaktning" hade emellertid till följd, att arbetet ånyo nedlades påföljande dag av samtliga återgångna.

De bägge platstidningarna utkomma i mindre format med hjälp av kontors» och redaktionsperso» nålen. Tryckningen verkställdes dels å Axel Malm» grens och dels å det nyetablerade Östengrenska tryckeriet. Sedermera lyckades "Östgöta Correspon» denten" engagera en montör Dahl från Stockholm, vilken verkställde tryckningen å tryckeriets egen rotationspress, varjämte även största delen av sätt» ningen utfördes å dess bägge sättmaskiner av en tryckeriets bokhållare samt sedermera av en åter» gången maskinsättare (C. A. Malmberg).

I övrigt var ställningen oförändrad till den 30 augusti, då ett par "Ö.»C:are" genom ett personal» möte sökte få personalen att återgå. Detta miss» lyckades emellertid. Oaktat detta, återupptogs ar» betet på onsdagen av initiativtagarna till omnämnda personalmöte, vadan antalet återgångna å "Östgöta Correspondenten" den 2 september utgjorde 7.

Då telegrammet av den 4 september, rörande arbetets återupptagande, kom klubben tillhanda, beslöts att genom deputationer ur respektive personaler uppvakta boktryckarna för att inhämta deras svar. Därvid mötte inga som helst svårigheter, utan voro arbetarna väl» komna tillbaka på de gamla villkoren å tre av stadens tryckerier, nämligen å A.»B. Östgöta Correspondenten, Linköpings Litografiska A.»B. och A. Billstens Boktryckeri. Däremot vägrade direktören å Tidnings»A.»B. "östgöten" att återtaga åtta av den förut» varande personalen omedelbart, men skulle dock tre av dem återtagas efter anmodan längre fram och en skulle t. v. erhålla arbete, tills det blivit konstaterat huruvida han gjort sig saker till ett om direktören av honom utspritt förtal. De återstående fyra voro absolut avskedade, och som motiv härför framhölls av direktören att dessa under strejken uppträtt dels ohövligt mot honom personligen och dels skadat tidningen ur affärs» synpunkt. (Senare har dock en av dessa fyra — maskinsättaren C. A. Larsson — mot undertecknande av personligt kontrakt, återupptagit arbetet.) Dessutom hade å "Östgöten"

285

NILS NILSSON. Medlem av förbundsstyrelsen.under strejken engagerats en person utom yrket (smed) som å "Aftonbladet" i Stockholm studerat tryckning å rotation jämte stereotypering. Ifrågavarande person är nu anställd å "Östgöten".

Luleå. Sedan förbundsstyrelsens telegram om arbetets nedläggande den 9 augusti anlänt, hade föreningen sammanträde, varvid beslöts att kl. 12 på natten allt arbete skulle upp» höra. Underrättelse härom meddelades respektive tryckeriledningar, vilka redan genom Telegrambyrån voro underättade. Endast från socialdemokratiska tidningen Norrskens» flamman hördes ogillande av att den ej fick utkomma. Ingen av föreningens medlemmar stannade kvar i arbetet. Piteå» och Skellefteåskollegerna underrättades om beslutet. Dock erhöllo de senare, ifall de ej kunde få de oorganiserade med i strejken, tillåtelse att forts sätta arbetet. Den 13 augusti hölls nytt möte, därvid meddelades, att å Norrbottens Allés handas officin i Piteå kvarstodo hrr Ernst Nordlund och Ragnar Berggren i arbetet; den senare bekantgjord i TypografsTidningen för sitt mindre gentlemannalika uppträdande å en del platser. Därjämte beslöts att medelst telegram hos förbundsstyrelsen begära närs mare förhållningsorder och svar på en del frågor. På möte den 14 augusti väcktes förslag om arbetets återupptagande, men avslogs detta med 23 röster mot 5. Mot detta beslut avgav hr Karl Påhlsson sin reservation. Den 17 augusti beslöts med anförande av ett utspritt rykte att nidingsdåd förövats mot sättmaskinerna och ena tryckpressen å Norr» bottens»Kurirens officin, och sedan hrr Sundgren och Segergrén meddelat att de, så fort de fått underrättelse om saken, infunnit sig å officinen och undersökt respektive maskiner samt funnit de påstådda skadorna utan betydelse och orsakade av klåfingrighet och nervositet, att utse två personer som tillsammans med två mekaniska arbetare skulle under» söka de omtalade skadorna. Resultatet av undersökningen blev detsamma som hrr Sundgren och Segergrén kommit till. Tryckeriledningen påstod emellertid, att det var nidingsdåd, förövat av någon av de strejkande. Den 20 augusti inkom hr Odal Bergström, vilken upphört med yrket för att läsa på studentexamen, med begäran om ersättning med kr. 1: 50 om dagen så länge strejken varade, eljest skulle han antaga erbjuden kondition å Norrbottens»Kuriren och upplära där intagna nya elever. Denna begäran avslogs utan vidare, och Bergström fann för gott att ej antaga platsen. Den 24 augusti meddelades från Norrbottens»Kuriren och Leo Ruuths tryckerier, att ifall arbetet återupptoges torsdag eller fredag, medelst underskrivandet av personliga kontrakt, skulle alla få återgå på samma villkor som före strejken, i annat fall ansågos arbetarna avskedade. Med 21 röster mot 6 beslöts invänta förbundsstyrelsens meddelande om stridens avblåsning samt medelst telefon begära förtroendemannens hitsändande. Hrr Påhlsson och Sätterlund inlämnade sina utträdesansökningar, som godkändes.") Ett förslag att begära extra förbundsmöte bordlades till längre fram. Då telegram från förbundsstyrelsen den 4 september anlände med uppmaning om återgång den 6, utsågos kommitterade att underrätta principalerna om beslutet. Dessa meddelade, att ingen fick återkomma med mindre kontrakt underskrevs. De ville dock invänta cirkulär från sin organisations styrelse och skulle ge besked måndag morgon. Något cirkulär kom ej på måndag, och boktryckarna höllo fast vid kontrakts» frågan. Pr telefon begärdes nu av förbundsstyrelsen besked om hur med saken förhöll sig, varefter ny kommitté sändes att underhandla med boktryckarna. Sedan dessa satt sig i förbindelse med boktryckareföreningens ordförande, förföll frågan om kontrakt, och

*) Den 25 augusti återgingo dessa i arbetet, sedan de underskrivit kontrakt.

286beslöts arbetets återupptagande tisdag morgon. Å Leo Ruuths återtogos alla, å Norrbottens» Kuriren endast 7; efter några dagar återtogos en till, och efter 14 dagar ännu en. Då hr R. F. Lindelund vid mötet den 4 september hörde att han var en av dem, som ej skulle åter* tagas, skyndade han direkt från mötet till Norrbottens*Kurirens kontor och underskrev kontrakt samt började arbetet måndag morgon. Under strejken har å Norrbottens*Kuriren intagits 4 lärlingar som de enligt uppgift kontrakterat. Dessutom har där efter återgången intagits en kvinnlig maskinsättarlärling, oaktat en maskinsättare ännu går ledig. Försök till ändring har gjorts, men utan resultat. Å Norrskensflamman återtogs hela perso* nålen. De utestängda tillhöra således alla Kurirens personal.

Lysekil. Lördagen den 7 augusti på aftonen mottog avdelningen förbundsstyrelsens telegram om deltagande i strejken. Söndagen den 8 sammanträdde avdelningen och be* slutade samtliga närvarande (10 st.) att ställa sig solidariska med Sverges kämpande arbetare. En medlem, faktorn å Lysekils*Posten, var icke närvarande vid mötet, och då han fick reda på avdelningens beslut blev han mäkta förgrymmad. Under första och andra strejkveckorna höll han sig dock jämförelsevis lugn, men då Bohuslänningens per* sonal i Uddevalla återupptog arbetet för en dag började han att ansätta avdelningens medlemmar att återupptaga arbetet. (Inom parentes kan nämnas att han talade om avsked och nyanskaffning av personal.)

Avdelningen sammanträdde måndagen den 23 augusti och underströk sitt förut fattade beslut att stå solidariska. Efter detta möte talade nämnda faktor, Emil Johansson 5067, vitt och brett om att nu skulle Lysekils*Posten utkomma, trots allt. Men därav blev intet, Johansson hade nog vilja, men icke förmåga och kanske rädslan för kommande tider avhöll honom från judas*tjänsten.

Fredagen den 3 september tillställdes personalen å Lysekils*Posten enskilda brev med begäran om arbetets återupptagande senast måndagen den 6 september. Personalen stod dock rak i ryggen och svarade faktorn att det varit bättre om han lagt betygen i breven, så hade bolaget sluppit undan med skrivning av privatbreven. Avdelningen hann icke behandla skrivelsen ty på kvällen blev uppgörelsen känd och därefter handlade man. Beslutet blev att ställa sig förbundsstyrelsens proklamation om återgång till efterrättelse.

På måndagen, den 6 september, återupptogs arbetet å båda tryckerierna och några repressalier av något som helst slag ha icke förmärkts utan samtliga återtogos med upp* räckta händer; detta tack vare en absolut enig sammanhållning.

Malmö. Malmö typografiska förenings styrelse ställde sig vid generalstrejkens utbrott på den plats som förbundsstyrelsen genom tidning och cirkulär anvisat, men förordade i sin resolution till föreningen en utdebitering till de strejkande och lockoutade av 25 % av inkomsten. Vid sammanträde blev emellertid denna resolution återtagen och föreningen antog en annan, som manade till typografernas deltagande i den stora striden.

Så kom parollen. Boktryckarna blevo genom tryckta kort underrättade om att typo* graferna komme att nedlägga arbetet den 10 augusti och "att det andliga ljuset då skulle borttagas". Men stadens boktryckare, som förut konkurrerat med varandra, ingingo ett innerligt fostbrödralag för att rädda en av avisorna, Sydsvenska Dagbladet Snällposten, som oförtövat utkom i stort visformat. Sedan S. D. S. tryckts plockades en annari titel över dess text, Skånska Aftonbladet, och trycktes även en del av denna sålunda nyvordna tidningslapp. Tidningarnas innehåll kännetecknade de ovana arbetarnas idéer och menin* gar, de voro en vävnad av utfall och lögn. Tre judasskepnader ställde sig under stridens

287första skede i boktryckarnas sold för att så gott de kunde hjälpa till med sina kamraters nedgörande.

I början av strejken sändes en mängd danska tidningar hit för att avyttras. En medlem utsändes att i Köpenhamn arbeta för den trafikens hindrande, men detta lyckades blott delvis. I Malmö trycktes, som nämnts, endast S. D. S. och Skånska Aftonbladet, den först» nämnda varje dag, den andra som ett bihang till densamma så länge vänskapen varade, sedan "självständig". En tidning, Skånska Dagbladet, utgavs under strejkens sista vecka i två nummer, vilka på grund av upplagans storlek trycktes på tre olika officiner i snällpressar.

Enigheten bland kollegerna syntes hela tiden vara god. Av stadens typografer voro

under strejken endast 6 strejkbrytare och bland dem 3 faktorer. En uppifrån landet kommande tryckeri» arbetare, Bolinder, ökade dess skara till 7. De övriga som "gjorde nytta" för boktryckarna, utförde så ringa och underhaltigt arbete att de knappt kan nämnas såsom skadande.

Efter fyra veckor avblåstes striden för att under» lätta en medling mellan den stora arbetararmén samt arbetsgivarna och dess redskap regeringen. Och vi skulle så återtaga våra platser. Men nu visade boktryckarna sin fula sida. De återtogo en» däst delvis sina personaler och brydde sig föga om att hjälpa in de mest behövande. Å ett tryckeri, S. D. S., intogos t. ex. icke de arbetare som varit längst på platsen. En hade varit där i 40 år, en annan i 30, 25, 10 o. s. v. Först flera dagar senare, efter vad vi tro, på uppmaning från annat håll, in» togos de. Å andra platser går fortfarande en del av personalen arbetslös. Efter hand som arbetarna intogos, fordrades att de skulle skriva kontrakt eller ock hotades med en veckolöns avdragande. Kontrakt ha skrivits av en del, vilka i allmänhet begärt sitt utträde ur förbundet emedan de ingått i annan orga» nisation. Finnes det nu mer än en organisation för svenska typografer! Endast å tre platser, Skånska Dagbladet, Folkviljan och Arbetet, fingo arbetarna återgå utan att man påyrkat kontrakt. Men vad för övrigt angå repres» salier har man väl näppeligen underlåtit att på någon plats i en eller annan form framföra sådana. Avdrag å lön har ägt rum å alla utom nyss nämnda tre officiner.

En mörk punkt under dessa dagar, måhända den mörkaste, är att på Skånska Afton» bladet samtliga maskinsättare, fyra till antalet, samt stereotypören och rotationstryckaren (den senare tillhörande styrelsen och under hela strejken med all makt arbetande för att ingen skulle skriva under) ha ingått på chefens begäran att skriva kontrakt samt därför tiller» känts en löneförhöjning.

Att herrar boktryckare handlat som de gjort är ju ganska förklarligt, men att kolleger sprungit och brutit sina löften och även sökt platser som borde stå öppna för förutvarande arbetare, kan ej försvaras.

288

JOHN CARLSSON. Medlem av förbundsstyrelsen.Första veckan efter strejkens avblåsning, gingo ett 60»tal arbetslösa. För närvarande utgöra de mellan 25 och 30. Detta hade dock kunnat vara helt annorlunda om ej tryckare till exempel skrivit kontrakt och mot en något förhöjd lön förbundit sig att sköta tre eller flera pressar, eller om ej maskinsättare arbetat under högtryck för att ej deras förutvarande kamrater skulle behövas. Det är mera än sorgligt.

Kvarstående i arbetet blevo: 1722 Axel Andersson, faktor, 287 Johan Jakob Werner och 2006 N. G. Nilsson.

Första veckan återupptogs arbetet av 5483 Ludvig Ohm, civilsättare, 8040 J. E. Korp, tidningssättare, 1937 Oskar Hjalmar Persson, maskinsättare och 9013 Gust. Andersson, stereotypör.

Ohm var fräck nog att, med visshet om att ingen då visste om hur han sig betedde, infinna sig första utdelningsdagen och hämta understöd, vilket han senare vägrade återbära.

Förutom ovan nämnda ha boktryckarna "haft god nytta" av f. d. medlemmen M. Ljung, f. d. med» lemmen C. R. Holmqvist, en lärling Joh. Eriksson från Eslöv, Georg Bolinder samt f. d. socialdemokrat tiske redaktionssekreteraren Herman Österdahl.

Motala. Efter emottaget meddelande om arbetets nedläggande måndagen den 9 augusti underrättades respektive principaler omedelbart efter telegrammets ankomst om detsammas innehåll. Samtliga yrkes» utövare här på platsen nedlade som en man arbetet den 9 augusti och ingen återgick heller under tiden. Avdelningen höll möten två à tre gånger i veckan.

På Motala»Posten fingo två äldre sättare upptaga arbetet. Efter fyra dagar fick en lärling börja arbeta. Utestängda äro en sättare och två lärlingar.

På Motala Tidning fick en äldre arbetare återgå samt en lärling. Utestängd är en utlärd sättare.

På Karlsson &. Sjöströms fick en sättare återgå samt en snällpresstryckare och två digelpresstryckar» lärlingar (vilken affärskarl som kan intaga personal på ett sådant sätt!) Utestängda äro en sättare och en sättarlärling samt en tryckare och en iläggare.

Summa utestängda: sju organiserade och en oorganiserad yngre lärling.

Norrtälje. Alla nedlade arbetet måndagen den 9 augusti.

Andra veckan upptogs arbetet av en organiserad sättarlärling. Tredje veckan upptogs arbetet av faktorn och en maskinsättare. Samtliga arbetare fingo återgå på samma villkor som gällde före strejken, detta enligt nedanstående cirkulär från boktryckeriägaren:

"Till Typografförbundets avdelning i Norrtälje. Härmed erbjuder jag arbetarna vid Norrtälje Tidnings Boktryckeriaktiebolag att efter storstrejkens slut eller dessförinnan, om de så önska, återgå till arbetet mot de löner, som gällde före strejken. Därjämte förbehåller jag mig rätt för min son Björn att, därest han det önskar, lära yrket vid tryckeriet med början omedelbart efter arbetets återupptagande. Norrtälje den 12 augusti

ERNST ANDERSSON. Förbundsstyrelseledamot. Sjukkassekassör m. m.

19

2891909. Gottfrid Peterson. Godkännes av övriga styrelsen den 24 augusti 1909. Julius Nordin. Alfred Eriksson. E. O. O. Edström."

Nyköping. Å sammanträde måndagen den 9 augusti, besökt av 31 medlemmar, antogs med 25 röster mot 4 förbundsstyrelsens paroll, angående arbetsnedläggelse, två medlemmar neutrala. (Reservation av Aug. Nygren.)

Alltså nedlades arbetet av alla, undantagandes springpojkarna å de båda tryckerierna samt en vaktmästare eller dräng å Länstidningen. Härefter fortlöpte strejken under den bästa sammanhållning och förtröstan på en god utgång, trots tidningarnas obehindrade utgivande, ehuru i småformat. På förekommen anledning beslöt avdelningen påverka ovanberörda springpojkar att frånträda arbetet, vilket även skedde. Av Länstidningens per» sonal fingo 12 mottaga boktryckareföreningens bekanta opus om återgång, vilken ej i någon mån förändrade situationen. Den 5 september kommo nya brev, då med besked att överenskommelse om arbetets återupptagande träffats och till yttermera visso erhölls förbundsstyrelsens order härom. Följaktligen satte sig avdelningsstyrelsen i förbindelse med respektive boktryckare. Ä Södermanlands Nyheter återupptogs arbetet redan på måndagen, efter bekommande av en skrivelse, vari framställdes krav på personliga kon» trakt m. m., som dock ännu ej varit på tal. A Länstidningen mötte större svårigheter, men lyckades delegerade från personalen påverka att frågan om personliga kontrakt lades åt sidan, samt erhölls även en försäkran att de arbetslösa, i anledning av strejken, i mån av arbete komme att återtagas, samt erhölls löftet att ej platsanskaffning från andra orter härförinnan ägde rum. Angående pliktens uttagande vanns ej enighet, utan fick personalen i denna fråga vända sig till bolagsstyrelsen och lyckades genom d:r Landgrens åtgörande en kompromiss komma till stånd, gående ut på uppskov med nämnda plikts uttagande. Då förhållandena nu något så när nöjaktigt ordnats, upptogs arbetet på Läns» tidningen torsdagen den 9 september av 9 arbetare och ha sedermera platserna besatts, så att i närvarande stund endast en utlärd sättare (med löfte om arbete) samt 2 lärlingar, den ene oorganiserad, återstå som offer för strejken. A Södermanlands Nyheter lära även ett par lärlingar vara utestängda under enahanda förhållanden.

Oskarshamn. Härvarande avdelning av Svenska typografförbundet beslöt, då parollen om deltagande i storstrejken kom, med ett fåtal rösters majoritet deltaga i densamma. Minoriteten röstade avslag på den grund, att en så liten avdelning skulle ej inverka på stridens gång; endast mycket stora avdelningar skulle få visa sin solidaritet, småavdel» ningarna kunde gärna arbeta, det blir tillräcklig storstrejk ändå. Och med en sådan "stab" kan man sannerligen icke komma långt, vilket besannades även denna gång. Redan andra veckan hade ej mindre än fem stycken "tröttnat", och gingo därför upp till sin principal, bådo skälvande om ursäkt för sitt "fula" tilltag och bedyrade vid 300 kr:s vite att inte uppföra sig så "osolidariskt" (mot principalen) mera under en tid av tre år. Av dessa fem äro två presenterade en gång förut, nämligen Klara Ohlsson och Augusta Petterson. Om dessa kunde vara åtskilligt att säga, men av utrymmesskäl vänta vi till en annan gång. En manlig tryckare, nyanställd från Malmö, darrade i hela kroppen av förskräckelse då det "ödesdigra" beslutet kom, förklarande att han med eller utan förbundsstyrelsens medgivande kommer att arbeta, hade ingått kontrakt före strejkens utbrott, och vore så» ledes "skyldig" att taga brödet från de stridande. (Angående kontraktet lär det vara både si och så, åtminstone är ej tryckaren ifråga känd som någon älskare av sanningen.) Alla äro anställda å Oskarshamns»Tidningen, vilken av den anledningen kunde utkomma som

290vanligt, dock med tillhjälp av familjemedlemmar och en blivande måg samt en hel "skock" småpojkar. Vid återgången fingo av de vid nämnda officin anställda 13 strejkande, endast tre återgå; dock har senare fyra av de utestängda återtagits, en fast anställd på kontrakt, de tre övriga endast "tillfälligt". (Det kanske är ett "affärsdrag" att låta yrkeskunniga arbetare gå sysslolösa och i stället använda undermåliga småpojkar, vilka endast svibla kaster och fördärva materiel. Eller är det möjligen i och för yrkets höjande?)

Å OskarshamnssPosten fingo alla återgå, och hava såväl under som efter strejken rönt ett humant bemötande samt ej hugnats med 50»procentavdraget.

Att det bland "typerna" i härvarande avdelning tarvas ett intensivt upplysningsarbete, därom bär storstrejken ett tydligt bevis.

Skara. Torsdagen den 5 augusti hölls extra sammanträde, varvid enhälligt beslutades, att fullständigt följa förbundsstyrelsens eventuella beslut i storstrejksfrågan.

Då telegram från förbundsstyrelsen anlände angående arbetsnedläggelse underrättades omedelbart respektive boktryckare.

Dn 13 augusti hade avdelningen sammanträde, varvid situationen för dagen diskuterades. Enhälligt beslutades att fortsätta striden till dess förbundsstyrelsen annorlunda beslutade.

Onsdagen den 18 augusti företog Skövde kolleger en fotvandring till Skara samt sam» manträffade här med medlemmar från Lidköpings avdelning, även representerades Göte» borgs och Falköpings avdelningar med var sin representant. Sedan de sevärdheter gamla Skara har att bjuda besetts, tågade den glada typograftruppen ut till Björkelunds skog, där sammanträde hölls. Sedan Skara avdelnings ordförande hälsat samtliga deltagare välkomna, diskuterades en del för de representerande avdelningarna gemensamma frågor. Så dracks kaffe, varefter mötet avslutades med de bästa förhoppningar om en god seger för arbetarnas gemensamma sak. Telegram till förbundsstyrelsen avsändes.

Måndagen den 23 augusti sammanträffade i Skövde kolleger från Skara, Falköping och Tidaholms avdelningar. Samtliga deltagare samlades vid festplatsen "Strupe". Sedan kaffedrickningen var undanstökad roade sig ungdomen med att leka, de äldre samspråkade om dagens stora frågor. Så kommer meddelande att någon från förbundsstyrelsen var ute på resa, och skulle besöka Skövde. Det var förbundsstyrelseledamoten Gust. Persson, som anlände. Efter att så en del förfriskningar bjudits, började mötet. Hr Persson höll nu ett längre anförande, redogörande för de förhållanden, som bidragit till att typo» graferna blivit indragna i striden. En mängd frågor och spörsmål behandlades, varvid Persson gav många värdefulla råd och upplysningar. Så beslutades avsända telegram till förbundsstyrelsen, varefter det lyckade mötet avslutades och deltagarna tågade in till staden.

Då telegram från förbundsstyrelsen anlände, angående arbetets återupptagande, hölls omedelbart sammanträde. Beslutades att utse tre personer, som fingo i uppdrag att un» derrätta respektive principaler att arbetet skulle återupptagas måndagen den 6 september. Från principalerna lämnades det svaret att de ej ännu erhållit något meddelande om att arbetet fick återupptagas, och kunde med anledning härav icke intaga någon av arbetarna. Kommittén ombads emellertid att infinna sig på söndagen, då principalerna trodde att det ifrågavarande meddelandet skulle hava anlänt. Avdelningen höll åter sammanträde på söndag kl. 3 e. m., varvid kommittén rapporterade, att principalerna erhållit det väntade meddelandet. En av principalerna ansåg att avdelningens medlemmar borde få del av det» samma, varför han utlämnade detta. Meddelandet innehöll bl. a., att boktryckarna skulle

291hava rätt att innehålla första veckans avlöning. Då avdelningen ansåg att några sådana anspråk ej fick framställas, utan skulle alla sådana anspråk behandlas av respektive huvud» organisationer, detta enligt punkt 4 i den gemensamma överenskommelsen, så beslutades att kommittén skulle åter besöka respektive principaler, för att höra om de för sin del komme att tillämpa den åtgärden, att innehålla första veckans avlöning. Principalerna ansågo att de ej kunde annat än tillämpa de punkter, som i meddelandet stadgades. Kom» mittén ansåg sig pliktig meddela, att under sådana omständigheter arbetet icke kunde åter» upptagas. Som avdelningen ansåg att förbundsstyrelsen borde meddelas härom, så beställ = des ett telefonsamtal, varvid begärdes råd till huru avdelningen skulle förhålla sig. Svaret

från förbundsstyrelsen blev, att under sådana om» ständigheter arbetet icke fick återupptagas. Detta förbundsstyrelsens svar delgavs omedelbart princi» palerna; dessa ville då gemensamt sammanträda för slutligt avgörande. Kommittén ombads att åter» komma kl. 7 e. m. Då denna infann sig meddelade principalerna att de överenskommit om att hän» skjuta denna fråga angående ersättningsanspråk till respektive styrelser. Detta förslag, som av kom» mittén meddelades avdelningen vid dess senare sam» manträde kl. 8 e. m., godkändes. Arbetet återupp» togs alltså den 6 september.

Skövde. Den 9 augusti nedlades arbetet å samt» liga tryckerier av personalen, utom av Västgöta Korrespondentens faktor, R. Sandblom, och sam» manhållningen var hela tiden god.

Torsdagen den 19 augusti upptogs arbetet å Stro» kirks accidenstryckeri av B. J. Elgh, under förklä» ring att han skulle bli delägare i tryckeriet, men något sådant meddelande i stadens tidningar har ännu ej synts till.

Vad arbetets återupptagande beträffar, så fingo alla återgå å ]. A. Fribergs och Strokirks accidenstryc» kerier, (en förut arbetslös fick arbete å det senare). Ä Västgöta Korrespondentens tryckeri fick alla återgå, utom en lärling, Axel August Båid. Å Skaraborgs läns annonsblads tryckeri fick ingen återgå den 6 september, men torsdagen den 9 fingo 4 återgå. Å detta senare tryckeri hade intagits 6 st. nybörjare, men 3 av dessa äro redan avskedade.

Söderhamn. Arbetet nedlades på måndag kväll den 9 augusti av alla tryckeriernas per» sonaler.

Samtliga arbetare ha fått återgå på de gamla villkoren, utom å Söderhamns Tidning, där ha två stycken ej fått återgå, nämligen en maskinsättare och en tryckare.

En kommitté har uppvaktat Söderhamns Tidnings redaktris för att få dessa två tillbaka å sina respektive platser, men svaret har blivit att hon ej på några villkor återtager dem.

Sollefteå. Lördagen den 7 augusti kom det första meddelandet om att typografstrejken skulle bli en verklighet. Telegrammet, som var från telegrambyrån, mottogs naturligtvis

V. E. ÅGREN. Förbundsstyrelseledamot m. m.

292med blandade känslor. Man resonerade hit och dit; de yngre medlemmarna voro med själ och hjärta för strejken och litade fullt och fast på förbundsstyrelsen, då däremot en del av de äldre på det skarpaste fördömde förbundsstyrelsen. Måndagen den 9 fingo vi order från faktorn att vi skulle ha omröstning om avdelningen skulle följa parollen eller ej; denna omröstning skulle vara verkställd före kl. 12 middag för att sedermera meddelas bolagets direktör som för tillfället befann sig i Stockholm. Så skred man till omröstning. Resultatet blev: 5 röster för och 2 mot strejk. I hopp om att inverka på medlemmarna, blev, strax före omröstningens början, boktryckareföreningens order om att avlöningarna ej fick utbetalas, uppspikad på väggen i lokalen. Lätt förklarlig misstämning väckte den upplysningen, att faktorn ämnade utgiva tidningen med tillhjälp av sju pojkar och en journalist. Vi agi» terade av alla krafter för att få pojkarna att lägga ned arbetet, och dagen efter voro de verkligen inne på faktorskontoret och sade sig vilja sluta, men efter en stunds resonerande och med löfte om påökt läto de tubba sig att stanna kvar. Så på onsdag åter» gick tryckaren och maskinsättaren, sorgligt nog. Så förgick 4 veckor utan att något nämnvärt inträffade. På lördagen den 4 september kom det överraskande telegrammet från förbundet att arbetet skulle åter» upptagas på måndag. Vi meddelade detta till fak» torn och sade oss vara villiga att börja arbetet på måndag morgon. Senare på kvällen erhöllo vi emellertid skriftligt meddelande från bolagets direk» tör att vi, på grund av att vi lämnat våra platser utan iakttagande av tariffenlig uppsägningstid, voro från våra platser avskedade.

Sedermera fick dock en av oss, nämligen en lär» ling, återgå. Som vi sedan genom hörsägner fått veta kommer en tryckare och en sättare, som nu fullgöra sin värnplikt, samt en sergeant, som om vintrarna brukar jobba i yrket, att intagas den 1 oktober.

Å Hugo Dolls accidenstryckeri arbetande (1) fick återgå utan vidare repressalier eller böter.

Norrköping. Vid Norrköpings typografklubbs sammanträde den 2 augusti gjordes föl» jande uttalande: "Med framhållande av det ytterst viktiga och för arbetarerörelsen betydelse» fulla i den strid, som nu förestår, samt med vårt livliga instämmande i att någon annan utväg nu icke kunde givas, för att komma till en för arbetarna antaglig uppgörelse än att tillgripa storstrejken, förklarar klubben härmed, att den under alla förhållanden icke anser att det skulle gagna arbetarnas sak om typograferna på en eller annan plats inom landet skulle nedlägga arbetet och sålunda hindra tidningars utkommande. Vad beträffar den i våra tariffer förekommande bestämmelsen att under tariffernas giltighetstid strejk eller lockout ej får förekomma, vill klubben hävda den uppfattningen, att det nu ej gäller tvister, som kunna avgöras av varken tariffnämnd eller tariffredaktionen, utan att det gäller ett

J. A. CHRISTENSSON. Medlem av förbundsstyrelsen.

293krig som omfattar hela Sverges arbetarevärld, och på grund därav även oss, då utgången av densamma givetvis kommer att inverka även på oss. Vår åsikt är sålunda att krig förestår och under krig få lagarna tiga. Vi överlämna för den skull frågan till förbunds* styrelsen, förlitande på att densamma, i händelse att situationen skulle bli sådan, att ett ingripande från typografernas sida skulle bli nödvändigt, med kraft och beslutsamhet upp* träder och påbjuder arbetsinställelse för samtliga typografer i hela landet."

Ställningen var sålunda klar inom avdelningen och när förbundsstyrelsens paroll kom och klubben i anledning därav var samlad till möte den 8 augusti, höjdes icke en enda röst för fortsatt arbete. Dessförinnan hade emellertid Litografiska Aktiebolagets personal blivit indragen i storstrejken. På första strejkdagen, den 4 augusti, nedlades nämligen arbetet av hela etablissementets arbetspersonal med undantag av typograferna. Dessa senares ställning blev emellertid genom demonstrationer o. d. outhärdlig, varför framställ* ning gjordes om 8 dagars ledighet, vilket beviljades. Personalen å L. A.sB. började således icke direkt strejken förrän onsdagen den 11 augusti.

Efter arbetets nedläggande på måndagen den 9 augusti höll varje personal möte, där de lovade varandra att icke upptaga arbetet förrän meddelande därom kom och att var och en då skulle gå till samma plats och med samma lön som innehades före strejken. Senare på kvällen hölls avdelningssammanträde, då ställningen var lika som vid söndagens sammanträde: alla voro eniga att låta arbetet ligga nere till annorlunda meddelades.

Redan tisdagen den 10 medförde dock första strejkbrytaren, i det 1598 G. A. Johansson på aftonen upptog arbetet å Östergötlands Dagblads tryckeri. Han efterföljdes ett par dagar därefter av 8115 Ernst Lavesson å samma tryckeri. När första anmaningen att åter* upptaga arbetet utsändes i enlighet med boktryckareföreningens order anmälde sig tre förbundsmedlemmar arbetsvilliga å Norrköpings Tidningars tryckeri, nämligen 1293 J. N. Månsson, 3094 E. N. Törnqvist, 4163 A. N. Kindblom. Dessa återupptogo också arbetet den 16. Under strejkens gång blevo tvenne äldre å N. T. arbetande medlemmar utsatta för extra påtryckningar och hotade med mistning av sina förmansplatser. Den ene av dessa, 1408 F. L. Nyman, hade ju icke titulerats för förman förrän vid detta tillfälle, men lika fullt gick han den 30 augusti och upptog arbetet. Den andre höll ut och fick sin veckolön minskad med cirka 25 %. A Östergötlands Dagblads tryckeri återgick ytterligare trenne yngre medlemmar den 3 september.

A Esping &. Lundeils tryckeri nedlade förbundsmedlemmarna, 3 personer, arbetet, men de övriga, 8 à 10 st. flickor, kvarstodo. Under sista strejkveckan blev påtryckningen så stark, att tvenne medlemmar återupptogo arbetet. Tredje förbundsmedlemmen återgick ej och avskedades.

Vid Litografiska Aktiebolaget var ställningen till en början god, beroende mest på att hela etablissementet stod stilla. Allt efter som tiden gick gjordes naturligtvis försök att få arbetet återupptaget och lyckades detta efter hand så att under sista strejkveckan voro typograferna de enda som fortfarande voro ute. Någon dag i början av denna vecka återupptog 10182 Ivan Wiberg arbetet å L. A.sB. och på onsdagen stod personalen i övrigt splittrad, en del ämnade återgå på torsdagen. Detta lyckades efter stora ansträngningar få uppskjutet till fredagen. Nu hade emellertid både personalen och styrelsen sig bekant, att ett flertal typografer icke skulle komma att återtagas på L. A.sB. För att rädda dessa, samt på samma gång söka att åt personalen behålla fria skatter, fri läkare och medicin m. m., inleddes underhandlingar mellan faktorn och några av personalen. Dessa resul*

294terade uti att samtliga fingo börja samt alla förmåner skulle få behållas, under villkor att arbetet upptogs på fredagen den 3 september. Som situationen då var blev ett sådant steg tämligen djärvt, men styrelsen kunde icke, på grund av att personalen var så svag, mot» sätta sig detsamma, och utvecklingen har visat att detta var ett klokt drag.

Vid arbetets återupptagande å övriga tryckerier har, med undantag av vad här ovan nämndes om en förman å N. T., repressalier icke övats å något tryckeri mer än å Öster» götlands Dagblads. Där framträder hämnden i sin allra fulaste dager i det äldste tryckaren, C. G. Carlsson, avskedats. Carlsson har alltid skött sin plats oförvitligt och någon anmärk» ning föreligger icke mot honom. Både Carlsson själv och andra av personalen har hos styrelsen och även hos redaktör Hammarberg sökt få veta anledningen till avskedandet. Ingen vet någon anledning, utan alla hänvisa till direktör Andersson, en yngling som, inom parentes sagt, var för hög att tala vid klubbens ordförande, när denne vid strejkens slut på uppdrag av och i sällskap med en av personalen gjorde honom sin uppvaktning. Direktör Andersson har icke heller något motiv för avskedandet, utan skyller på styrelsen. En förklaring ligger möjligen däri, att Carlsson har mycket stor familj, 11 barn, av vilka flera sjuka samt hustrun även sjuk. Å Östergötlands Dagblad avskedades inalles 6 typografer.

Det avdrag av 50 % å 14 dagars avlöning som boktryckareföreningen uppmanat sina medlemmar att göra, har hittills verkställts endast på Östergötlands Dagblads tryckeri.

Stockholm. Från Stockholm har icke till förbundsstyrelsen inkommit någon rapport angående storstrejken och vi nödgas därför i detta fall använda den jämförelsevis knapp» händiga redogörelsen i föreningens årsberättelse för 1909.

Att typografkåren skulle aktivt deltaga i den av Landssekretariatet påbjudna allmänna arbetsnedläggelsen väntades av både motståndare och vänner till densamma. Inom för» eningen var ej heller meningarna i stort sett delade, om än element funnos som av diverse skäl kände sig ohågade för deltagande. Den stora kraftmätningens betydelse syntes besjäla alla, och manfallet under striden — stort nog i betraktande av den ställning kåren ansetts intaga i intellektuellt hänseende — var ej av natur att nedslå modet hos de stridande. Då fredsslutet påbjöds och måste godtagas med hänsyn till omständigheter, varöver för» eningen ej ägde inflytande, skedde återgången ej i modlöshetens utan i resignationens tecken.

Dagen innan storstrejken begynte, eller tisdagen den 3 augusti, hade föreningen sam» manträde å Grand National, varvid föreningsstyrelsen till behandling framlade följande förslag:

att föreningen måtte besluta hemställa till förbundsstyrelsen att omedelbart utlysa allmän omröstning för utrönande av medlemmarnas ställning för eller mot storstrejken.

Under den debatt som följde på detta förslag höjdes de flesta rösterna för omedelbart beslut av föreningen att deltaga i storstrejken, men efter inlägg från förbundsstyrelsen antogs ett av densamma framlagt förslag:

att föreningen måtte besluta tills vidare intaga en avvaktande hållning i fråga om del» tagande i storstrejken och att ställa sig till efterrättelse den paroll förbundsstyrelsen med hänsyn till situationen kan finna nödig utgiva.

Mot detta sammanträdes ("förhalnings»") beslut yppades stort missnöje bland medlem» marna, varför offentliggörandet av förbundsstyrelsens paroll av den 7 augusti hälsades med allmän tillfredsställelse.

För parollens delgivande till föreningens medlemmar avhölls sammanträde söndagen den

2958 augusti å Cirkus, kgl. Djurgården, därvid föreningen beslöt ställa sig parollen till efter» rättelse. Vidare beslöts att respektive personaler genom av dem utsedda representanter skulle underrätta respektive tryckeriägare om det fattade beslutet, samt att personalerna under strejken skulle övervaka förhållandena å tryckerierna samt till styrelsen avgiva rapporter om ställningen.

Torsdagen den 12 augusti avhölls ånyo å Folkets Hus Assai sammanträde, varvid förelåg förslag om underhandlingars inledande för arbetets omedelbara upptagande. Detta förslag förkastades enhälligt.

Måndagen den 16, fredagen den 20, onsdagen den 25 och måndagen den 30 augusti

avhöllos sammanträden å Folkets hus A»sal. Vid det senare sammanträdet förelåg två förslag; i det första yrkades:

att Typografiska föreningen i Stockholm beslutar hemställa till Landssekretariatet, att detta hemställer till konung och regering att föra de stridande par» terna samman i och för avslutande av den nu på» gående striden.

Det andra förslaget yrkade: att Stockholms typografiska förening påyrkar: att förbundsstyrelsen omedelbart bland Svenska typografförbundets medlemmar låter anställa allmän sluten omröstning för att utröna om de äro villiga att fortsätta den pågående strejken.

Det först anförda förslaget avslogs med över» väldigande majoritet; det andra avfördes utan debatt från dagordningen.

Fredagen den 3 september sammanträdde förenin» gen åter å Folkets hus A»sal, varvid gjordes följande uttalande:

"Typografiska föreningen i Stockholm uttalar sitt fulla förtroende för förbundsstyrelsens fortsatta led» ning av vår strid och fasthåller obrottsligt vid sin förut intagna position och förklarar sig icke intaga någon annan ställning förrän vår förbundsstyrelse gemensamt med Landssekretariatet beslutar annorlunda."

Lördagen den 4 september spred sig ryktet att Landssekretariatet beslutat, på hemställan av statens förlikningsman, avblåsa striden vad de "avtalsbrytande" facken vidkom och på sammanträde å Cirkus söndagen den 5 september förelåg förbundsstyrelsens order om arbetets återupptagande till behandling. Därvid antogs följande förslag:

"Typografiska föreningen i Stockholm, samlad till möte å Cirkus å kgl. Djurgården, uttalar sitt beklagande av det läge, vari den för sin rätt nyss så tappert och uthålligt kämpande arbetareklassen genom underhandlingen nu kommit, men uttalar sig dock, i samhällsfridens intresse, för att följa förbundsstyrelsens order att återupptaga arbetet måndag morgon. För att det skall bli ordning och reda i förhållandena vid återgåendet, beslutar föreningen att personalvis återgå till arbetet. Skulle eventuellt någon arbetsgivare

296

ESKIL NYLÉN. Medlem av förbundsstyrelsen.så litet genomträngts av känsla om det allvarliga i situationen, så att han ej återtar personalen, beslutar föreningen att vädja till en var medlem att avstå från erbjuden kon» dition om sådan icke erbjudes även åt hans förutvarande kamrater, och uttalar sig för» eningen för att högsta möjliga understöd från förbundets sida utbetalas åt dem, som på grund av arbetsgivarnas vägran icke kunna återinträda i arbetet."

Att antagandet av detta förslag var ett motbjudnade steg för föreningen gjorde sig starkt gällande vid sammanträdet, vilket även av ordföranden, J. W. Samuelsson, betonades, då han i avslutningsanförandet bl. a. yttrade: "Hade vi icke behövt taga hänsyn till andra fack, så hade åtminstone vi här i Stockholm ej återgått förrän seger vunnits".

Den beslutade återgången verkställdes under skiftande förhållanden. En del arbetsköpare visade sig gensträviga och demonstrerade obehövligheten av yrkesarbetare, förmenande tydligen att "heders» männens" prestationer var dess avnämare goda nog; andra och de flesta togo tillbaka samtliga förut» varande anställda. Tidningsägarna gingo främst när det gällde repressalier, och ju folkligare deras alster uppgives vara, ju mindre "folkliga" befunnos de själva. En vecka efter återgången voro cirka 300 av i strejken deltagande utestängda och av dessa torde när detta skrives 150 fortfarande vara i samma belägenhet.

Som medlemmarna kännbart fått erfara har del» tagandet i storstrejken medfört åtskilliga påföljder; utom rättegången mot Svenska typografförbundet, står då främst avdraget enligt § 4 i Allmänna be» stämmelser i "gällande" tariff. Boktryckarna visade i detta fall på ett sällsport sätt sin trakasserings» lusta, i det de utan hänsyn till det avtal, de så starkt betonat sig önska upprätthålla, utav innestående avlöningar tillskansade sig godtyckligt bestämt be» lopp. Om detta tillvägagångssätt sade föreningen sin mening vid sammanträdet den 14 september, men boktryckarna, som synbarligen inbilla sig hädanefter vara ensamma herrar på täppan, ha vänt dövörat till, förgätande att stränga herrars regemente plägar vara kort. I övrigt har det bornerande övermodet tagit sig uttryck på många sätt, för många att här anföras — känd sak är ju så god som vittnad.

Vilken inverkan storstrejken till slut kommer att hava på vårt förhållande till arbets» köparna är ännu för tidigt att bedöma; slitningarna skola säkerligen visa sig svårartade, och det blir härvidlag var organisationsmedlems plikt, att noga iakttaga organisationens intressen, ej förgätande att på samhörighetskänslan, offervilligheten och modet hos den enskilde beror möjligheten att göra vårt förbund till en värdig och stark motvikt mot bok» tryckareorganisationerna.

Samtliga sammanträden under storstrejken voro till trängsel besökta, och styrelsen har i denna berättelse låtit införa ett fotografi taget vid ett av dessa sammanträden. Denna

JEÅRJ LUNDSTRÖM. Medlem av förbundsstyrelsen.

297bild är talande nog, isynnerhet då betraktaren minnes den goda stämning, som gjorde sig gällande hos alla besökarna. Där fanns endast rum för entusiasm för striden och tro på seger. Varje föreningsmedlem bör se till att våra vanliga sammanträden karakteriseras av ovan anförda egenskaper och kunna vi då vara övertygade om att vår segertro ej skall gäckas.

Allehanda förströelser presterades av välvilliga förmågor vid dessa sammanträden. Sty» relsen tackar alla, ingen nämnd och ingen glömd.

Strömstad. Arbetet nedlades gemensamt av båda tryckeriernas organiserade personal den 9 augusti. Oorganiserade sättaren C. J. Carlsson å Strömstads Tidning har hela tiden kvarstått i arbetet. I första skedet av strejken anställdes å samma tryckeri 3 st. 13—14* åriga "lärlingar", som ännu kvarstå. Sedermera har å samma tryckeri efter strejkens slut anställts sättaren Karl Berglind, tillhörande norska typografförbundet. Vid första strejk» veckans slut erhöllo sättarinnan Katharina Olsson samt lärlingarna V. Pååg och H. Jacobsson, förut anställda å Strömstads Tidning, s. k. ultimatum att senast påföljande måndag inställa sig i arbetet, under hot att de eljest aldrig mera fingo komma inom tryckeriets dörrar. Gust. W. Holst erhöll intet ultimatum. Då dessa naturligtvis icke inställde sig i arbetet ansågo de sig som uppsagda och avskedade.

Då strejken den 6 september avblåstes upptogs arbetet redan på söndagen å tidningen Norra Bohuslän av alla de därstädes förut anställda arbetarna utom Axel Larsson, som full» gör sin värnplikt (denna erhåller vid sin hemkomst sin förra plats därstädes) samt dessutom av den från Strömstads Tidning avskedade sättarinnan Katharina Olsson, som sökt och erhållit anställning å Norra Bohuslän efter det hon fått avsked från Strömstads Tidning.

Då ordföranden å Strömstads Tidning efterhörde huruvida arbetet finge därstädes upp» tagas med den gamla personalen, erhölls det svaret, att endast sättarinnan Katharina Olsson finge återgå mot villkor att hon skreve under personligt kontrakt. Då vi genom cirkulär från förbundsstyrelsen uppmanats att ej göra detta, och då dessutom tidningens redaktör under strejken antagit 3 underåriga "lärlingar", av vilka de två avlönas med 3: 50 pr vecka, och då han vägrar avskeda dessa, beslöt avdelningen att ej låta sättarinnan återgå t. v., utan invänta förbundsstyrelsens ombudsman för att få saken ordnad. Sättarinnan har nu tagit fast anställning å Norra Bohuslän. Oorganiserade C. J. Carlsson har hela tiden arbetat som strejkbrytare å Strömstads Tidning.

Sundsvall. Sundsvall typografklubb beslöt den 8 augusti följa förbundsstyrelsens paroll. Reservation av 6 medlemmar.

Arbetet nedlades å samtliga tryckerier den 9 augusti. Å ett par tryckerier kvarstodo emellertid några personer.

Under de tre första veckorna var enigheten fullständig bland dem som från början deltogo i strejken. På grund av bindande kontrakt måste dock Moberg och Nord återgå till arbete, efter att därtill ha erhållit medgivande.

På Sundsvallsposten hade man lyckats uppspåra ett par personer, som voro villiga att göra strejkbrytartjänst, nämligen en fru Höijner (förut sättarinna, nu gift med en likkist» snickare) och en tryckeriägare Sellman från Vivstavarv. Dessa jämte kontorspersonal och ett par pojkar lyckades åstadkomma något liknande en tidning, fast i mindre format. Vid fjärde veckans ingång återgingo å Sundsvalls»Posten P. W. Rislund, faktor, Alfr. Björkstrand, civilsättare, Ville Setterlund, ombrytare, Gerda Rislund, annonssätterska, och Axel Rislund, tryckarlärling.

298Den allmänna återgången till arbetet skedde på följande sätt å de olika tryckerierna:

Å Nya Samhällets samt Flammén S. Westerlunds tryckerier återupptogs arbetet i vanlig ordning måndagen den 6 september.

Ä Sahlins boktryckeri återtogos alla de strejkande så när som en lärling, vilken dock sedermera återtagits.

Å Halléns tryckeri blevo två återtagna och två ställda på framtiden.

Å Sundsvalls Tidnings tryckeri återupptogs arbetet först på middagen, detta på grund av att tre strejkande ej återtogos. Sedan tryckeriledningen lovat att i mån av behov åter* taga även dessa upptogs arbetet. En av de utestängda har återtagits sedermera, en annan har fått löfte att få återgå 4 oktober, den tredje har uppehållit vikariat å Nya Samhället.

Å Boktryckeri*Aktiebolaget (Sundsvalls*Posten) resulterade underhandlingarna i att fem av de strejkande skulle börja tisdagen den 7 september; däremot blevo fyra ute* stängda. Av dessa senare har en avrest från platsen och en annan upphört med yrket. Två äro fortfarande utestängda.

Å "Litografen" blev en sättare utestängd och väntar fortfarande.

Nordiska Centraltryckeriet har i följd av strejken nedlagt sin verksamhet. Två arbets* lösa — en av dessa har sedan erhållit tillfällig kondition å annat tryckeri.

Antalet på grund av strejken arbetslösa utgjorde 25 september 6; därav 4 sättare och 2 tryckare.

Någon anledning antaga att härstädes förekommit tanke att särskilt öva bestraffning för deltagande i strejken, förefinnes icke. På ett tryckeri gjordes återtagandet och ute* stängandet beroende av huruvida de återtagna voro familjefäder, och komma dylika först i fråga vid besättande av platserna.

Södertälje. Förbundsstyrelsens proklamation om arbetsnedläggelse antogs enhälligt efter att ha delgivits principalerna förut. På Södertörns Tryckeri*A.*B. kvarstod föreståndaren och var sysselsatt på redaktionen till dess han den 30 augusti började sätta och trycka tidningen samt några andra småsaker. Tidningen utkom således med tre små nummer före strejkens avblåsning. I övrigt var allt arbete här avstannat och försök att få tiggarlistor o. d. tryckta under strejken, avslogs och omöjliggjordes. Vid arbetets återupptagande återtogs all personal å respektive tryckerier utan några som helst svårigheter.

Tidaholm. Måndagen den 9 augusti nedlades arbetet å härvarande båda officiner av samtliga personaler, efter att avdelningen vid sammanträde på middagen enhälligt beslutit ställa sig förbundsstyrelsens order till efterrättelse.

Genom det att avdelningen har från Hjo fått underrättelse om, att därvarande typo* grafer erhållit förbundsstyrelsens tillåtelse fortsätta arbetet, söktes på grund av konkur* rensförhållande liknande medgivande. Då detta avslogs med upplysning om, att något sådant medgivande ej tillställts Hjo avdelning, rättade sig härvarande avdelning lojalt efter situationen.

Allt avlopp lugnt de följande veckorna, tills avdelningen den 2 och 3 september upp* iördes på det mest obehagliga sätt över att se sig sviken av avdelningens förtroendeman och ordförande, K. Swan, samt tariffövervakare och revisor, K. V. Ericson, vilka avflyt* tade till Falköping, utan att ens göra försök om att få återgå å härvarande officiner.

Den 4 september erhölls förbundsstyrelsens telegram om återgång till arbetet och på måndag morgon inställde sig personalen å Tidaholms TryckerisAktiebolags officin, varest

299arbetet omedelbart återupptogs utan några som helst förbehåll eller repressalier från bolagets sida.

Å Nyberg & Svans officin blev ej arbetet återupptaget förr än torsdagen den 9 på grund av principalens bortresa.

Uppsala. Då förbundsstyrelsens telegram den 8 augusti föredrogs på avdelningens sams manträde beslöts enhälligt av de till ett 130*tal närvarande medlemmarna att nedlägga arbetet i enlighet med parollen. Detta beslut åtföljdes även av samtliga, så när som på en, korrekturavdragaren Ståhl, anställd å Berlings tryckeri. Återgång till arbetet av för* bundsmedlemmar ha vi endast att anteckna fem; nämligen Österholm, Löfgren, Dahlkvist,

Ottilia Jansson och Alma Molin. De övriga äro faktorer eller förmän, vilka kvarstodo hela tiden, men utförde typografiskt arbete först några dagar efter strejkens utbrott. En reviderläsare, Fritz Mar* tinsson, tvangs då han ej ville utföra typografiskt arbete, att ansluta sig till de strejkande, men kunde detta ej ske förrän den 1 september, enär han åtnjöt månadsavlöning i förskott.

Ställningen och stämningen under striden kan be* tecknas såsom mycket god och motsågo samtliga utgången av densamma förhoppningsfullt. För* bundsstyrelsens meddelande om arbetets återupp* tagande väckte allmän förstämning då man förutsåg repressalier.

Återgången den 6 september skedde endast å U. N. Tidning och Tidningen Uppsala samt Wret* mans boktryckeri, där samtliga blevo återtagna och utan repressalier. Ä de övriga tryckerierna ställde sig personalerna avvaktande, då boktryckarna ej ville återtaga samtliga, men beslöto även dessa att återgå å onsdagen efter bestämd order från för* bundsstyrelsen.

På Hofs tryckeri fingo samtliga återgå. Alm* qvist S. Wiksell återtogo personalen successivt på omkring 1 V2 vecka. Två sätteriförmän blevo degraderade till beräkningssättare; den ene av dem föredrog att sluta. Två äldre sättare blevo flyttade från veckoavlöning till beräkning. Alla timlöner (från 55 till 80 öre i timmen) sänktes till minimilön. I tryc* keriet har en förman blivit degraderad till tryckare. En 14 år gammal pojke sköter press med iläggningsmaskin. Förmannen i papperslagret har fått sin avlöning sänkt från 40 kr.

1 veckan till 32. En sättare av hela personalen arbetslös.

Å Berlings tryckeri återgingo den 9 september 12 samt den 16 september 1 arbetare,

2 sättare och 2 tryckarlärlingar ha tagit ut betyg. 2 sättare av den gamla personalen gå lediga men ha det oaktat andra intagits i deras ställe. Radikala åsikter är här skälet. Till Appelbergs tryckeri återgingo den 9 september 6 samt senare ytterligare 5. Utan arbete äro ännu 3 sättare, 1 snällpresstryckare, 1 digelpresstryckare och 2 iläggare. Snällpress* tryckaren (C. M. Fredlund) är 61 år gammal och har alltid arbetat i Uppsala.

FIGGE ERIKSON. Förbundsstyrelsemedlem m. m.

300Å Triumfs tryckeri nedlades arbetet. Samtliga arbetare äro delägare i tryckeriet.

Å Almqvist £x Wiksells tryckeri har en hel ny uppsättning av lärlingar intagits — om» kring ett 15stal — vilka, pius förutvarande utgör mer än tre gånger så många tryckeriet enligt tariff har rätt till.

Uddevalla. Samtliga återgingo till arbetet 6 september kl. 7, undantagandes en, vilken avskedats på grund av deltagande i strejken. Några avdrag för arbetarna för utevaro från arbetet har ännu ej skett. Ej heller ha kontrakt framlagts för påteckning.

Ulricehamn. Då vi gingo ut i strejken tog boktryckaren detta ganska lugnt, i tanke på att det ej skulle bliva långvarigt. Detta hans flegmatiska lugn skulle dock ej få vara så länge, enär stadens myndigheter sammangaddade sig och hotade honom med startandet av en ny tidning här på platsen. Boktryckaren ämnade, för att före» bygga detta, avskeda sin personal och skaffa ny sådan. Detta var naturligtvis lättare sagt än gjort.

Emellertid fingo vi alla återgå till arbetet efter strejken.

Varberg. Måndagen den 9 augusti nedlades arbe» tet i enlighet med förbundsstyrelsens paroll vid ar* betstidens slut av samtliga typografiska arbetare. Torsdagen den 12 augusti återgick i arbetet faktor J. E. Jönsson å Varoergsposten, vilken med tillhjälp av journalisten C. L. Andersson och några nyans ställda minderåriga lyckades uppehålla driften där* städes. Avdelningen beslöt genom utsända cirkulär pricka förstnämnda herrar. Uppmaningen om in* ställelse i arbetet tillställdes samtliga arbetare, av innehåll att arbetet skulle återupptagas måndagen den 16, men beslöts enhälligt meddela respektive principaler att arbetarna fortfarande ställde sig för» bundsstyrelsens order om arbetsnedläggelse till efter* rättelse.

För att säkrast träffa principalerna uppvaktades dessa söndagen den 5 september av styrelsen för härvarande avdelning, som meddelade om arbetets återupptagande i enlighet med förs bundsstyrelsens telegram. Härpå fick styrelsen det svaret, att under alla förhållanden arbetet ej kunde få återupptagas måndag morgon. Under måndagens lopp kom med* delande till personalen å Vestkustens tryckeri, att arbetet där av samtliga kunde upptagas tisdag morgon, vilket ock skedde. Å Bröderna Carlssons tryckeri upptogs arbetet orne» delbart måndag morgon. Å Kindvalls tryckeri upptogs arbetet torsdagen den 9 september av en sättare och ytterligare måndagen den 13 av en. En lärling står fortfarande utanför å nämnda tryckeri.

Måndagen den 6 september fick avdelningsstyrelsen skrivelse från Varbergsposten, att personalen i den mån envar av dem infunne sig skulle meddelande om arbetets återupp» tagande lämnas. Med anledning därav infann sig personalen å nämnda tryckeri och blevo två av personalen erbjudna kondition (tillfällig), men samtidigt nekades att följa tariffens

301

JOHN ÅHLFELDT. Förbundsstyrelsemedlem.föreskrifter. En följd härav blev, att två, som erbjudits arbete, ej kunde antaga detta, förrän avdelningen och förbundsstyrelsen hörts i saken. Sedan detta gjorts, kommo vi till det resultat, att personalen borde stå enig och icke någon ingå i arbetet förrän led* ningen för nämnda tryckeri godkände föreskrivna villkor för återgången i arbetet. Då avdelningen här hade gott hopp om att ganska snart få ordnat förhållandena å detta tryckeri, utsändes cirkulär till avdelningarna landet runt med uppmaning att ej söka eller antaga kondition här. Detta hopp grusades dock, sedan en sättare från Laholm, Ernst Söderström, utan avdelningens hörande antagit kondition å Varbergsposten. Då herrarna å Varbergsposten på grund härav insågo möjligheten av att få arbetskraft från annat håll, steg oviljan mot den gamla personalen ytterligare, men som behovet av ännu en sättare å tryckeriet snart gjorde sig starkt gällande, resulterade det hela i att efter åtskilligt paria* menterande med avdelningen och förbundsstyrelsen Varbergsposten sade sig godkänna tariffen och fann sig föranlåtna att intaga en, den äldste, av förutvarande personalen.

Vänersborg. Vid stridens början ställde sig varje avdelningen tillhörande medlem för* bundsstyrelsens order till efterrättelse, vadan alltså arbetet fullständigt låg nere. Stadens båda tidningar utkommo dock, fastän i förminskade format, satta av ägarna och redak* tionsmedlemmar.

När striden sedan avblåstes fingo samtliga återgå utom en maskinsättare, vars egentliga avskedande berodde på hans politiska åsikter, vilka ej överensstämde med det ultrakon* servativa organs, varvid han var anställd.

Redan därförut, eller sista strejkveckan, hade arbetet återupptagits av fem förbunds* medlemmar, som övertogo det civiltryckeri, varå de förut haft anställning.

Västerås. Klubben härstädes ställde sig enhälligt till efterrättelse förbundsstyrelsens order om arbetsnedläggelse. (Inom parentes kan nämnas att förbundsmedlemmen faktor C. W. Gustavsson, som arbetade under hela konflikten, även var närvarande å mötet och utan att reservera sig åhörde klubbfästandet av beslutet om nedläggandet av arbetet.)

Vi uppvaktades under stridens gång dels av de skrivelser boktryckarna som korporation läto utskicka till arbetarna och i vilka skrivelser de förklarade sig icke kunna garantera att vi — om vi icke inom föreskriven tid infunno oss till arbetet — återfingo de platser vi vid stridens utbrott innehade, dels av muntliga uppmaningar till återgång i arbete.

Sammanhållningen under arbetsnedläggelsen har i stort sett varit mycket god.

Under striden ha vi 2, ibland 3 gånger i veckan hållit mycket mangrant besökta möten.

När order kom om arbetets upptagande stodo vi rådvilla hur vi egentligen skulle för* hålla oss. Förbundsstyrelsens meddelande gick ut på att vi samfällt skulle anmäla oss till arbete under det boktryckarna meddelade oss att de ägde rätt att återtaga i arbete vilka de ville. Många talade å ett möte, som vi hade söndagen den 5 september, för att vi skulle ställa oss fullt solidariska: antingen alla eller ingen. Den meningen segrade dock att det var bäst taga de platser som stodo att få. Och det må här sägas att en skarp indignation mot förbundsstyrelsen var rådande därför att densamma icke omedelbart efter stridens avblåsning i cirkulär meddelade oss förhållningsorder. Nu fick avdelningen handla helt på egen hand och längre fram i veckan sågo vi att det handlingssätt vi valt, nämligen att taga de platser som fanns, var det riktiga. Mot den uppgörelse som träffats hjälpte ju icke ens den mest obrottsliga solidaritet.

Örnsköldsvik. Enligt förbundsstyrelsens order nedlades arbetet den 9 augusti, varvid alla organiserade arbetare lämnade arbetet med undantag av faktorn å Örnsköldsviks*

302Posten, H. Ljungdahl. Även förbundsmedlemmen G. Ågren fortsatte med arbetet och hjälpte Ö.sP. till att utkomma i fullständigt skick, i det att den huvudsakligast sattes på hans tryckeri.

Å örnsköldsviks Allehanda fortsatte kontorspersonalen och direktören arbetet å där befintlig sättmaskin, så att även denna tidning utkom som vanligt. På båda tryckerierna fortsatte springpojkar jämte de andra arbetet, vilket torde ha bidragit till att tidningarna kunnat utkomma. På Posten intogs en minderårig gosse, som uppsändes till Stockholm för att lära sig sätta på "Typograph" och är han nu hemkommen i arbete.

Vid order om arbetets återupptagande fick personalen å Allehanda genast börja. Å Posten intogs 2, där ansåg man sig kunna reda sig med en del pojkar, som fått lära sig kasten. Å Ågrens tryckeri fick ingen börja, emedan han sade sig ej ha arbete åt dem, men de skulle få börja i mån av tillgång. Detta är dock ej något att bygga på emedan affären är ganska svag.

Örebro. Innan telegrammet om deltagande i storstrejken anlände hade härvarande för» ening på talrikt besökt sammanträde den 3 augusti dryftat frågan och gjort följande ut* talande: "Örebro typografiska förening, samlad för att behandla storstrejksfrågan, uttalar sin sympati för de strejkande klasskamraterna samt uttrycker som sin mening, att förbunds* styrelsen skall, då den anser tiden därtill lämplig, giva de order som omständigheterna kräva, samt uttalar sin indignation mot arbetsgivareföreningen, som framtvingat den hu» varande situationen."

När parollen kom nedlade samtliga yrkesutövare arbetet, och var föreningen samma kväll samlad till möte, varvid beslöts att följa förbundsstyrelsens cirkulär. Reservation inlämnades av 12 medlemmar mot förbundsstyrelsen, däri reservanterna protesterade mot tillvägagångssättet, att utan avdelningarnas hörande eller genom allmän omröstning bland medlemmarna bryta gällande avtal.

Innan typerna å Närkes Allehanda lämnade arbetet på måndagskvällen, höll därvarande redaktör (K. Malmrot) ett tal till arbetarna, i vilket han framhöll, att deras vägar nu voro skilda, varefter han tog adjö. Å NärkessTidningen önskade redaktör Ljunggren sin personal välkommen åter efter strejkens slut. Å de övriga tryckerierna utbyttes inga ömsesidiga artighetsbetygelser.

Första strejkdagen utkom endast hektograferade "lappar". Sedan boktryckarna antag* ligen insett att dessa "tidningars" format ej skulle bliva tillräckligt för alla de vredes skålar, som väntade de avtalsbrytande typograferna, sattes alla krafter i verksamhet för att åstadkomma något stilenligare. Således utkom dagarna därpå Örebro Dagblad och Närkes Allehanda sammanslagna, med ändring endast av titlarna, och tryckt å Lindhska tryckeriet. Som maskinsättare å N. A. tjänstgjorde en handelsresande Blomkvist från Stockholm, vilken betalades med den nätta summan av 20 kr. om dagen, och journalisten A. Jansson härstädes, vilken senare lärt maskinsättning (Typograph) i Tyskland för några år sedan. Andra veckan började även Närkes«Tidningens redaktör bliva orolig för sin tidning och sina prenumeranter. Alltnog: han frågade förste maskinsättaren om inte han ville stå till tjänst och hjälpa honom mot de farliga konkurrenterna. — Jo då, mycket gärna! Och därmed inlämnade n:r 2248 E. W. Prahm sin utträdesansökan, med motives ring att han inträtt i "Svenska boktryckareföreningens faktorsklubb på grund av antagen plats som maskinsättareförman". Sedan engagerades en f. d. tvålpojke, Gustaf Andersson, och så var Närkes/Tidningen räddad. I samband med ovannämnda utträdesansökan

303inlämnades även en dylik av 8271 E. Hj. Pettersson, vars broder är boktryckaren Rydén, och som nu i en hast blev upphöjd till faktor för några minderåriga pojkar därstädes.

Från och med andra strejkveckan kunde tidningarna utkomma från egna officiner, fastän med något oregelbunden utlämningstid och små format.

Sammanträden höllos två gånger i veckan och stämningen var efter omständigheterna rätt god. Endast när någon avfälling inrapporterades hördes mummel. Förslag framkom visserligen vid ett par tillfällen av minoriteten angående tillskrivande av förbundsstyrelsen med begäran om underhandlingar för arbetets återupptagande, men dessa förslag och reso» lutioner avslogos med övervägande majoritet.

Tredje veckan förflöt utan att något anmärknings» värt inträffade.

Fjärde veckan medförde tre avfällingar. Döv» stumme annonssättaren n:r 1168 M. Sternhammar återgick i arbetet å Örebro Dagblad onsdagen den 1 september, efter att nästan hela tiden stått i valet och kvalet. Han motiverade sin återgång med en protest mot Örebro typografförenings beslut att avslå förslag om arbetets återupptagande och begärde samtidigt sitt utträde ur förbundet. Hr S. är i eko» nomiskt hänseende välsituerad. N:r 6634 Karl Albert Andersson, hjälparbetare å Örebro Dagblad, blev hotad med avsked, därest han ej omedelbart började arbeta, och skulle även hans hustru mista sin plats som städerska. Skrämd härav började A. omedelbart arbetet.

Den tredje personen, n:r 3912 Fredrik Olsson, även han anställd å Örebro Dagblad som sättare, har ett särskilt syndaregister. När föreningen fre» dagen den 3 september i närvaro av förbundssty» relseledamoten A. Olsén höll möte, var även Ols» son närvarande. Vid detta möte kungjordes över» enskommelsen om arbetets återupptagande på mån» dagen. Sedan utdelades understödet, vilket Olsson även var med om. Nåväl, döm om allas förvåning, när bemälde person tvärt emot för» eningens beslut på fredagskvällen, infinner sig i arbetet redan dagen därpå. Sedan fick man höra att han anmält sig långt i förväg för att vara säker om plats. Vad beträffar hans ekonomi, är den över hövan god — däremot är det si och så med yrkesskickligheten. Nämnas bör, att personen i fråga var medlem av strejkutskottet, som hade till uppgift att hålla vakt över tryckerierna.

De två senare personerna betala emellertid sin tribut till förbundet, för vilket de böra ha ett omnämnande.

Här måste åt glömskan räddas en äkta fosterländsk bragd, som lästes i det frisinnade organet Närkes Allehanda för den 1 september. Betecknande är, att nämnda tidning vid oktobervalet i sin prenumerationsanmälan avslutade densamma med: "Frid och för» soning vare vår lösen". Notisen lyder:

304

HJALMAR BERGMARK. Förbundsstyrelsemedlem. Förbundsrevisor m. m."Typografer i Örebro hade framställt förslag om sammankallande av förbundsmöte i syfte att ställa nuvarande förbundsstyrelse till räkenskap för dess paroll till avtals» brott m. m.

Om förbundsmöte vägrades av styrelsen, var det förslagsställarnas mening att under* bandia med sina arbetsgivare om arbetets återupptagande. — Förslaget lär ha behandlats i går och avslagits med 38 röster mot 14 (här har N. A:s bulvan räknat för mycket till minoritetens fördel), varjämte beslöts att icke enskilt underskriva kontrakt med härvarande arbetsgivare. Till beslutet uppgives ha medverkat det inflytande maskinsättaren E. G. Magnusson utövar över särskilt kårens yngre, oansvariga element. Med anledning därav kan den upplysningen lämnas, att herr Magnusson lämnat sin anställning vid Länstidningens tryckeri (N. A.), att han icke utan vårt medgivande kan få ny anställning vid annat tryckeri, som tillhör All» männa boktryckareföreningen, och att han följakts ligen för framtiden blir beroende av om han kan få en plats i annan stad eller hos Tryckeriföreningen Närke."

Denna praktblomma talar för sig själv om en del boktryckares nervositet. Vi återkomma till nämnda tryckeri här nedan.

Strejkbrytare under strejken: å Örebro Dagblad: Josef Lithell, 20 år, fick löfte att bli maskinsättare, men befanns antagligen vara oduglig. Uppsade konditionen efter strejken och har avdunstat från arbetsmarknaden. — Modisten Hildur Rydelius an» tog anställning efter annons och tyckes trivas gott, enär hon arbetar kvar ännu. — Tillika anställdes ett halvt dussin pojkar, dels vid kasten och dels vid pressarna.

Å Närkes Allehanda: utom de nämnda maskin» sättarna anställdes en f. d. snickare, John Anders» son, som inköpt ett litet accidenstryckeri och nu fick ett gott tillfälle att lära yrket. Vidare anlände dövstumme Eskil Eklund, välbekant för de flesta typer både i Stockholm och landsorten. Karl Karlsson, upplärd till maskinsättare. Harry Hill, musiker, Sven Svärd, studerande. Tillika ett 10»tal pojkar som "annonssättare". Av dessa äro några ännu kvar.

Närkes»Tidningen: Gustaf Andersson, barberarlärling, slutade efter strejken efter två månaders vistelse vid Linotypesättmaskinerna på grund av överansträngning; E. Johans» son, maskinist, 30—35 år, tjänstgjorde vid snällpressen, även han slutat; ett par redaktions» biträden och några pojkar. F. n. arbetar en kvar i sätteriet.

Littorin»Rydéns tryckeri: Gunnar Andersson och Nils Andersson, omkring 20 år, "tryc» kare", slutade efter strejken. Dessutom 8 pojkar i åldern 14—16 år, av vilka några kvarstå.

A Lindhska tryckeriet hade förbundsstyrelsen medgivit tryckning av länsstyrelsens cir» kulär angående ordningens upprätthållande.

A Centraltryckeriet, Johnson &. Hills och Örebro»Kuriren förekom intet arbete.

20

305

JOHAN BERGGREN. Förbundsstyrelsemedlem.Innan återgången skedde uppvaktades respektive principaler lördagen den 4 september av en kommitté, i och för underhandling angående arbetets återupptagande. Eftersom ombudet Olsén var kvar i staden var han kommittén följaktlig och förde ordet. Å de flesta tryckerierna blev kommittén välvilligt mottagen, med undantag å Närkes Allehanda, där faktorn, när han fick höra att förbundsstyrelsens ombud var tillstädes, satte sig på sina höga hästar. Bl. a. förklarade han att personalen vore avskedad och hade att söka ny anställning mot kontrakt. Magnusson skulle inte få sätta sin fot inom tryckeriets dörrar, möjligen när han hämtade betyget! När samtalet fortgått en stund, varunder hr Olsén knappast fått en syl i vädret, snäste den mäktige redaktören, som hela tiden varit passiv åhörare, av kommittén med: "här ha vi inte tid att stå och prata smörja, vi ha annat att göra!" Därmed vart "underhandlingarna" avbrutna.

Emellertid hölls samma lördag avgörande möte hur avdelningen på måndagen borde för» hålla sig. Beslutet blev att följa förbundsstyrelsens telegram, nämligen att återgå samfällt. Personalerna voro emellertid eniga, att därest någon eller några skulle bli fockade, alla då som en man skulle avtåga.

Måndagen inträdde och efter samling utanför respektive officiner hoppade de "avtals» brytande" typerna in för att taga kasterna och maskinerna i besittning. Men innan detta skulle få ske, anordnades generalmönstring å kontoren. Resultatet: på Närkes»Tidningen skulle 2 à 3 avskedas; på Örebro Dagblad 3 lärlingar och kontrakt föreläggas framdeles; å Lindhska tryckeriet skulle två — vilka hade exercis att fullgöra under september—okto* ber — stanna utanför tills vidare och lärlingarna vara åtföljda av målsmän; å Littorin» Rydéns var det några principfrågor, å Johnson S. Hills fick hela personalen återkomma; ävenledes å Centraltryckeriet och ÖrebrosKuriren; på Närkes Allehanda behövdes bara halva personalen och kontrakt uppställdes som villkor. Efter audiens meddelade arbetarna sin överenskommelse: alla eller ingen. Å de ställen, där inga repressalier togos, började arbetet omedelbart, varemot å de övriga den partiella strejken vidtog.

Måndag afton var föreningen samlad till möte. Dessförinnan hade telefonsamtal skett med förtroendemannen, varvid vi fingo en bakläxa för vårt uppträdande. Nu valdes deputationer och så upprepades samma historia igen. Boktryckarna vidhöllo sitt beslut sedan måndagen. N. A:s föreståndare var emellertid värst. Han ville inte ha något att göra vare sig med deputationen, förbundet eller föreningen. När någon var djärv nog att fråga, vilka som skulle sparkas eller komma tillbaka, svarades, att det angick ingen.

På onsdagen skedde den allmänna återgången. Följande blevo offer: å Örebro Dags blad fick som nämt tre lärlingar avsked. NärkessTidningen (där redaktören före strejken önskade personalen välkommen åter), en civilsättare (har sedan återtagits) och en tryckare, vilken lärt där. En maskinsättare (ordförande i avdelningen) fick intaga ombrytarens plats, och när inte förutvarande ombrytaren återfick sin gamla plats, slutade han. Lindhska tryckeriet: alla återtagna när referatet skrives. LittorinsRydéns: en lärling avskedad. Närkes Allehanda (valspråk: "frid och försoning"), en maskinsättare, som arbetat där i ett 20stal år och alltid skött sin plats oklanderligt, ombrytaren och 1 :e annonssättaren (konditionsålder: 30 år), i likhet med maskinsättaren plikttrogna. Bland de äldsta i kons dition fick även en 75 års gammal man, som i 35 år tjänat det rika bolaget, avsked. Av den yngre personalen blevo fem överflödiga, därav en tryckare, tre sättare och en pappers» räknare. — Arbetslösa den 15 januari voro nio stycken.

50sprocentavdraget har verkställts å de flesta tryckerierna.

306Rättegången mot Svenska typografförbundet.

Målet mot Svenska typografförbundet förekom första gången torsdagen den 9 september 1909 inför Stockholms rådhusrätts femte avdelning.

Svarandena företrädda genom advokat W. Hellberg.

Sedan nödiga behörighetshandlingar från ömse sidor ingivits, resolverade rätten, att målet skulle sönderdelas på de sju olika kärandena, varefter målet mellan "Aftonbladets" aktiebolag och typografförbundet först påropades.

Kärandeombudet förklarade sig för dagen icke beredd att uppge skades ståndsbeloppet, och svarandeombudet bestred typografförbundets skyldiga het att ingå i svaromål samt åberopade såsom skäl för detta sitt bestridande innehållet i en till rätten ingiven skrift, av följande lydelse:

Till Stockholms rådstuvurätt.

I anledning av det av Aftonbladets aktiebolag m. fi. mot Svenska typografförbundet väckta skadeståndsanspråket, får förbundet vördsamt göra följande hemställan:

Det har tydligen synts kärandena uppenbart, att Svenska typografförbundet äger full rättspersonlighet och att sålunda dess styrelse är förpliktad att, utan någon invändning om sin behörighet att för förbundet föra talan, ingå i svaromål. Vi bestrida icke att det kan anföras skäl för denna uppfattning, men vi hålla å andra sidan bestämt före, att detta betraktelsesätt, vilket icke stöder sig på skriven lag, ej heller på förefintliga prejudikat, äger någon fastare grund vare sig i rättspraxis eller rättsmedvetande. Visserligen är det en ganska omfattande ehuru dock ej enig praxis vid underdomstolarna att s. k. ideella föreningar med en viss stadga i konstitutionen anses äga rätt att besitta fast egendom och å dylik egendom erhålla lagfart, och denna praxis har jämväl godkänts uti flera Kungl. Maj:ts utslag; men det är i alla dessa fall att märka, att någon invändning mot ifråga» varande föreningars rättspersonlighet icke blivit framställd. Huruvida det ålegat och allt fortfarande åligger domstolarna att ex officio ingå på den frågan i varje föreliggande fall torde ju också vara rätt tvivelaktigt.

Vi utgå nämligen därifrån, att fackföreningarna och sålunda jämväl Svenska typografs förbundet icke äro ekonomiska föreningar uti den bemärkelse 1895 års föreningslagstifts ning fattar begreppet utan närmast att betrakta såsom s. k. ideella föreningar. Såsom så* dana äro de oberörda av nämnda lagstiftning och hava såväl före som efter nämnda tids punkt fritt utvecklats utan bundenhet av lag. Under sådana förhållanden är man utan tvivel hänvisad att för frågan om rättskapaciteten undersöka, huruvida fackföreningarna i det praktiska livet uppträtt och erkänts såsom rättspersonligheter och om det sålunda kunnat anses ingå i det allmänna rättsmedvetandet att fackföreningarna äro att betrakta såsom särskilt bildande rättssubjekt, med förmåga icke blott att besitta fast egendom, utan att jämväl ingå bindande avtal ävensom att vid domstol kära och svara.

Ett uttryck härför är den mycket utbredda uppfattningen inom föreningslivet att för anskaffande av egen lokal åt en ideell förening erfordras bildandet av en särskild ekos nomisk förening med speciell uppgift att förvärva den för ändamålet erforderliga fastigs heten. Särdeles ofta anlitas därför också denna utväg. Vad särskilt fackföreningarna

307angår har ännu, såvitt det är oss bekant, endast i ett fall försök gjorts att direkt för en fackförening erhålla lagfart å fastighet, vilket ock av underrätten beviljats. Dylika enstaka rättsfall lämna dock såsom ovan framhållits icke någon bestämd ledning. Ej heller står på rättsskipningens område någon upplysning att vinna ifråga om fackföreningars rätt att vid domstol kära eller svara. Visserligen fastställde Högsta domstolen genom utslag den 7 februari 1905 underdomstolarnas utslag i en rättegång mellan ledamöter i styrelsen för Svenska järn* och metallarbetareförbundets underavdelning i Malmö, kärande, samt nämnd avdelningsplatsexpeditör därstädes, svarande, varigenom den sistnämnde ådömdes ansvar för förskingring av anförtrodda medel, men själva föreningens befogenhet att föra talan

kom här icke under omprövning, enär de såsom målsägande uppträdande styrelsemedlemmarna an* sågos vara för egen del behöriga att mot svaranden föra talan. Tidigare eller senare prejudikat finnas icke, utan är den nu anhängiggjorda rättegången den första, som riktar sig mot en fackförening såsom rättsperson.

I brist på skriven lag utan klar ledning av före* fintliga prejudikat och utan stöd av en allmän rätts* uppfattning torde man vara hänvisad att skänka uppmärksamheten jämväl åt den utländska förenings* lagstiftningen, innan man är beredd att göra ett bestämt uttalande. Fackföreningsrörelsen har i stort sett följt samma utvecklingslinjer i alla länder och rent praktiskt fyller den samma uppgift i vårt land som annorstädes. Den utländska fackföreningslag* stiftningen har allmänt inslagit på den väg, som även våra lagstiftare synas komma att beträda, nämligen att överlämna åt fackföreningarna själva att avgöra, huruvida de önska vinna rättspersonlighet eller icke. Liksom ifråga om föreningar för ekonomisk verk* samhet vinnes rättspersonlighet endast genom regi» strering, varvid emellertid är att märka, att i Tysk* land kan ansökan om registrering på administrativ väg avslås. Detta beroende därpå, att den tyska föreningslagstiftningen betraktar fack* föreningarna såsom socialpolitiska sammanslutningar. Englands och Tysklands erfaren* heter på det sociala arbetsområdet äro ojämförligt rikare än vårt lands med dess jämförelse* vis unga fackföreningsrörelse, och den sociala lagstiftningen har därför jämväl i dessa länder sökt intränga djupare i frågorna. Denna utländska lagstiftning har jämväl i stort sett tagits till förebild för de hos oss på sista tiden framkomna förberedande lagförslagen och synes det oss sålunda vara av stor vikt att rättsskipningen icke utan vägande skäl går lagstiftningen i förväg och giver hemul åt en uppfattning, som skulle stå i strid med denna framtida lagstiftning.

På nu anförda grunder hemställa vi, att Rådstuvurätten ville innan målet företages till handläggning yttra sig över huruvida Svenska typografförbundet äger rättspersonlighet och sålunda kan genom sin styrelse ingå i svaromål.

308

WILHELM HELLBERG. Förbundets advokat.Advokat Forssner inlämnade, till bemötande av svarandeskriftens inne» håll ett referat av högsta domstolens utlåtande av 28 november 1907 angå» ende förslag till lag för registrerade föreningar.

Efter överläggning förklarade rätten typografförbundet äga rätt att kära och svara samt förpliktade det för deri skull att ingå i svaromål. Svarande» ombudet begärde då uppskov, och målet uppsköts till den 14 oktober.

De övriga målen mot typografförbundet, såväl det av stockholmstidning garna som de av en del boktryckerier anhängiggjorda, vilket även sönder» delades, påropades därefter — antalet av dessa mål kom sålunda att uppgå till ett trettiotal — och uppskötos till samma dag, 14 oktober, sedan nödiga behörighetshand» lingar ingivits och rätten i avseende på sva» randens bestridande att ingå på svaromål, meddelat samma beslut som i det första målet.

Förbundet begäres i konkurs.

Boktryckarna voro verkligen icke blyg» samma när det gällde att söka klämma till typografförbundet. Icke nog med att de väckte åtal med yrkande om skadestånd för förment avtalsbrott, de sökte även förbun» det i konkurs för en fordran som icke fanns, d. v. s. den var icke juridiskt konstaterad, vilket med andra ord vill säga, att den en» däst existerade i kärandenas egen fantasi.

Detta andra mål förekom ävenledes den 9 september 1909 vid Stockholms rådhusrätt, men vid andra avdelningen (konkursavdelningen). Samma kärande som i huvudmålet, nämligen sju dagliga stockholmstidningar och 23 boktryckerifirmor.

I ansökan relaterades, hurusom sökandena undfått stämning å förbundet med yrkande om skadestånd samt omständigheterna vid kvarstadsförrätt» ningen, då "kvarstad kunde läggas på egendom till ett värde av endast några hundra kronor" samt framhölls såsom "uppenbart, att förbundet svikligen sina borgenärer till förfång avhänt sig och undanskaffat sina till» gångar".

EMIL OLSSON. Förbundsrevisor m. m.

309Konkursdomstolen beslöt att målet skulle ånyo förekomma den 23 sep* tember 1909.

Torsdagen den 23 september handlades alltså för andra gången det av Stockholms borgerliga tidningar samt ett antal boktryckeriföretag mot Svenska typografförbundet till rådhusrättens andra avdelning ingivna kon* kursansökan.

För kärandena hade som förut infunnit sig advokaten Tom Forssner och för svaranden advokaten Wilh. Hellberg. Rättens ordförande var rådman John Hammarberg.

Hr Forssner ingav protokoll över stadsfogdarnas i Stockholm och Oskars* hamn gjorda beslag av typografförbundet tillhörig egendom samt de mellan Allmänna svenska boktryckareföreningen och Svenska typografförbundet överenskomna tarifferna för de typografiska yrkena i Sverge.

Hr Hellberg ingav en skrift av samma lydelse som den han förut inlämnat till femte avdelningen och däri han bestred att typografförbundet kunde åläggas att ingå i svaromål. Hr Forssner å sin sida ingav en skrift av högsta domstolens bekanta utlåtande rörande fackföreningars rättsliga ställning, och rätten meddelade omedelbart föreläggande för typografförbundet att ingå i svaromål.

Hr Hellberg ingav då på typografförbundets vägnar följande skriftliga svaromål:

Den ingivna ansökningen är i hög grad obefogad. Vi tveka icke att beteckna densamma såsom ett förfarande, som överskridit det processrättsligt tillåtna och hemställa vi, huruvida icke rättegångsbalken 29 kap. här kan vara tillämplig.

För att det åberopade stadgandet i konkurslagen skall vara tillämpligt erfordras först och främst, att sökanden skall vara borgenär och därjämte borgenär i den bemärkelse, som avses i berörda stadgande. Det är tydligt, att därtill givetvis icke är tillräckligt att han uppger sig vara borgenär eller önskar bliva det, utan det fordras självfallet, att en fordran verkligen på ett konstitutivt sätt föreligger, såsom ett tydligt och klart faktum, även om fordringen icke i och för sig nått en sådan fulländning, att den kan anses vara både klar och förfallen, på sätt i 3 § förutsättes. Såsom exempel på sådana fordringar, som kunna ifrågasättas att läggas till grund för en ansökan enligt 2 §, är en icke laga kraftvunnen dom eller ett klart men icke till betalning förfallet skuldebrev. Att uppgiva kravet på att fordringen skall vara på ett konstitutivt sätt bestämd vore att uppgiva både vad språkbruket inlägger i ordet borgenär och i all synnerhet vad konkurslagen i förevarande fall måste inlägga i detsamma, då ett så våldsamt ingrepp i en persons personliga frihet och ekonomi, som hans försättande i konkurs innebär, ej kan tillåtas på lösliga grunder.

I detta fall ha sökandena ingen annan grund för sitt borgenärsskap än att de vid annan avdelning av rådhusrätten anhängiggjort talan med yrkande om skadestånd för ett förment

310avtalsbrott. I berörda rättegångar, där ingendera parten ännu ens utvecklat sin talan, än mindre förebragt någon bevisning, har dom ännu icke fallit. Man har således ännu ingen aning om, huruvida kärandena skola tilldömas någon skadeståndsrätt, vilket vi för vår del för övrigt äro livligt övertygade icke skall kunna bliva fallet. Sökandena hava sålunda icke i någon mån visat sig hava någon fordran hos oss och allra minst någon sådan konstitutivt bestämd fordran, som kan grunda den ingripande rätten att få en person för» satt i konkurs.

Det nu anförda torde vara tillräcklig grund för vårt nu gjorda bestridande av ansök» ningen.

Ehuru konkursdomstolen icke lärer anse sig äga befogenhet eller anledning att gå de instämda rättegångarna i förväg och söka bedöma skadeståndskravets befogenhet, vilket för övrigt icke kan leda till annat, än att sökandena bliva borgenärer i lagens mening först när dom fallit, så vilja vi dock för att ytterligare bevisa lösligheten i sökandenas påstådda borgenärsskap erinra om några av de minst sagt tvistiga frågor, som skola i rättegången avgöras.

Uti stämningarna, liksom i förevarande ansökan, hava kärandena återgivit 14 § i de mel» lan parterna avtalade s. k. tariffernas "gemensamma bestämmelser" allenast på följande sätt: "Under tariffernas giltighetstid får icke lockout, bojkott, anordnas." Detta är ytter» ligt vilseledande, ty bestämmelsen lyder i stället på följande sätt: "Under tariffernas gil» tighetstid får icke lockout, bojkott, blockad eller strejk, öppen eller maskerad, anordnas, utan tvister skola avgöras genom tariffnämnden eller tariffredaktionen."

Skillnaden ligger i öppen dag. Ur den rätta lydelsen kan under inga förhållanden fram» tolkas annat, än att strejk icke får tillgripas för att avgöra tvister angående tariffen, utan skola sådana tvister hänskjutas till de för sådant ändamål tillsatta skiljomännen. Och då tvisten icke tillkom för att ernå förändring i tarifferna eller slita tvist om deras tolkning, anser sig typografförbundet icke hava brutit tariffavtalet. Om något annat än tarifferna har ej underhandlats och avtalats mellan parterna.

Vidare anser förbundet, att därest ett kollektivt avtal brytes — vilket som sagt ej här är händelsen, — kan detta enligt gällande rättsgrundsatser ej medföra skadeståndsskyldig» het. Denna viktiga fråga, som förut ej varit föremål för rättsligt bedömande vid svensk domstol, kommer att föreläggas domstolen till avgörande i ovanberörda rättegångar.

Även andra invändningar emot skadeståndanspråkets berättigande i och för sig kunna anföras och skola i rättegångarna av oss göras gällande.

Slutligen åligger det kärandena i rättegångarna att styrka, huruvida och till vilket belopp de verkligen lidit skada genom det förmenta avtalsbrottet.

Redan av det nu anförda torde framgå, huru föga sökandena hava fog för sitt påstående att vara våra borgenärer i närvarande stund.

Då sålunda sökandena icke äro våra borgenärer i lagens mening, behöva vi icke närmare ingå på den andra fordran, som lagen enligt åberopade 3 mom. i 2 § uppställer för att sökandenas framställning skall kunna bifallas, men äro vi, om så skulle erfordras, i till» falle att kunna vederlägga framställningen jämväl i denna del.

Vi tillåta oss till sist erinra om, att sökandena, vilka själva helt säkert äro allt annat än förvissade om, att de skola vinna rättegångarna, tydligen sträva mindre att komma i besitt» ning av typografförbundets tillgångar än genom en konkursansökning till varje pris söka fresta den enda möjligheten som de anse stå till buds, nämligen att komma fram till ett

311eventuellt åtal för konkursförbrytelse, vilket enligt vad enskilda, oförbehållsamt fällda uttalanden giva vid handen, ligger dem eller kanske snarare deras ombud särskilt om hjärtat.

Sådana konsekvenser av sökandenas trevande försök att för sig konstituera en borge* närsrätt, ådagalägger ytterligare obefogenheten av framställningen. Ett åtal för konkurs* förbrytelse bör enligt lagens mening tydligen icke kunna tillstädjas annan än en verklig borgenär och ej dem, vilka i likhet med sökandena vid tiden för det förmenta brottets begående hava så lösliga grunder för en borgensrätt.

Vi bestrida sålunda den gjorda ansökningen.

Svenska typografförbundet g:m Wilhelm Hellberg enligt fullmakt.

Till gendrivande av denna tolkning ingav hr Forssner en den 7 augusti daterad skrivelse från typografförbundet till boktryckareföreningen vari bl. a. beklagades att boktryckareföreningen ej velat suspendera det bestå* ende avtalet.

För att fastställa olika tidningars och boktryckeriers fordringsanspråk hade som vittnen inkallats ett 40*tal personer, två från varje företag, vilka verkställt en beräkning av den under typografstrejken lidna förlusten på respektive platser.

Svarandeombudet framställde jäv mot de vittnen, som åtnjöto tantieme, men jävsanmärkningen ogillades av rätten.

De av vittnena beedigade uppgifterna angående förlusterna under stors strejken uppgingo till följande belopp för civiltryckerierna i Stockholm (för tidningarna redogöres här ovan).

Aktiebolaget P. A. Norstedt & Söner ................................................................................15,000

Aktiebolaget Centraltryckeriet ................................................................................................15,000

Iduns tryckeri*A.*B..................................................................................................................8,450

Isaac Marcus Tryckeri*A.*B......................................................................................................3,680

P. Palmquists A.*B......................................................................................................................3,000

Wilhelmssons Boktryckeri*A.*B..............................................................................................2,750

Victor Pettersons Bokindustri* och Handelsaktiebolag ....................................................2,500

Tryckeribolaget Svea ................................................................................................................1,300

Svenska Boktryckeri*A.*B......................................................................................................3,000

Bröderna Lagerströms A.*B......................................................................................................1,300

K. L. Beckman ............................................................................................................................5,076

Gustafsson S. Pålsson................................................................................................................1,610

Ernst Westerberg..........................................................................................................................1,100

Summa kr. 63,766

Fem av stockholmstryckerierna hade tagit tillbaka sina skadestånds* anspråk.

312Sedan vittnesförhöret avslutats, anmärkte hr Hellberg, att av vittnesför* höret möjligen kunde framgå, att de olika företagen haft minskade in* komster under typografstrejken, men han bestred, att därigenom kunde ådagaläggas att typografstrejken varit anledning därtill och ännu mindre framginge det därutav, att typografförbundet vore skyldigt utge skadestånd.

På fråga av advokat Forssner medgav svarandeombudet, att typografför* bundets tillgångar i depositionsbevis och inteckningar transporterats på Dansk Typograf*Forbund och detta med full äganderätt. Transporten hade skett den 11, men överlämnandet den 12 augusti.

— Har ej Dansk Typograf*Forbund iklätt sig några skyldigheter gent* emot Svenska typografförbundets medlemmar?

— Det har jag mig icke bekant, men några handlingar har icke utväxlats mellan de båda föreningarna.

Hr Hellberg anförde vidare, att typografförbundet ansett sig ha full rätt att förfoga över sin egendom, då den ej hade några fordringsägare.

— Var det ej för att undgå krav från boktryckareföreningens sida, som transporten gjordes?

— Nej, men det skedde för att typografförbundet skulle ha medel dispo* nibla för att lämna understöd åt sina medlemmar. Man befarade nämligen, att bankerna ej skulle vara villiga att under de rådande förhållandena ut* betala penningar på depositionsbevisen.

Och som bevis för, att den farhågan ej var obefogad framförde ombudet, att Svenska Kreditaktiebolaget nyss nekat att till Dansk Typograf*Forbund utbetala penningar efter skedd anmodan.

Hr Forssner begärde 14 dagars uppskov för närmare utredning rörande befogenheten av den verkställda transporten, och parterna enades slutligen om 4 veckors uppskov. Målet skulle alltså förekomma den 21 oktober.

— Konkursmålet påropades åter den 21 oktober. Sökandena företräddes även denna gång av advokat Tom Forssner och Svenska typografförbundet genom advokat Wilhelm Hellberg.

Den förra ingav ett exemplar av boktryckareföreningens stadgar och framhöll, att alla sökandena, med undantag av tidningsaktiebolaget "Svenska Morgonbladet", äro representerade i denna förening.

Advokat Forssner anhöll vidare om vittnesförhör med förste stadsfogden E. A. Bredberg och hans biträde jur. stud. C. I. Levander. Den förre, vilken, som bekant, verkställt kvarstaden av typografförbundets tillgångar, relaterade, att vid förrättningen ett yttrande av följande lydelse fällts: ''Typografförbundet har förstås, när det här väntades, skänkt bort vad det

313hade". Hr Bredberg ansåg sannolikt, att yttrandet härrörde sig från för* troendeman Wiberg. I alla fall hade det fällts i hans närvaro, utan att vare sig han eller någon av de närvarande typograferna protesterat däremot. Med orden "det här" åsyftades enligt hr Bredbergs uppfattning den anhän* giggjorda processen. Han hade kommit från förrättningen med det intrycket att det yttrats: "När stämningen kom, kan häradshövdingen väl förstå, att vi gav bort vad vi hade". Dock vore det möjligt, yttrade förste stads* fogden, att hans minne blivit bortblandat.

Hr Levanders vittnesmål var av huvud* sakligen samma innehåll.

Hr Wiberg, som var närvarande vid rät* ten, tillfrågades nu på sökandeombudets begäran, när transporten av tillgångarna verkställts, och genmälte, att detta skett den 11 augusti. Till bevis härom ingav svarandeombudet ett utdrag ur typografför* bundets styrelses protokoll för den 11 augusti enligt vilken transporten beslutats, enär man på goda grunder kunde anta, att de svenska bankerna, hos vilka typograf* förbundet hade sina medel insatta, skulle ställa svårigheter i vägen för dessas utbe* talande. Vidare företeddes erkännande från Dansk Typograf*Forbund att det mottagit depositionsbevis m. m. till ett be* lopp av sammanlagt 489,000 kr.

Stämningsansökningarna mot typograf* förbundet, anmärkte svarandeombudet, hade ingivits först den 18 och 19 augusti och delgivits några dagar senare.

Advokat Forssner anförde då, att redan den 5 augusti vid sammanträde mellan boktryckareföreningen och typografförbundets styrelser, hade från arbetsgivarehåll påpekats, att för den händelse det bleve typografstrejk, hade typograferna att vänta sig skadeståndstalan. Hr Forssner ingav dess* utom ett par nummer av "Svaret" och åberopade däri insändare från typo* grafförbundets styrelse av bl. a. följande innehåll: "Ej kan man väl tro, att vi ej räknade med den möjligheten, att en stämning skulle uttas, utan vi ha vidtagit våra mått och steg därefter".

Sökandenas ombud, jur. kand. Tom Forssner, bemötte i en ingiven

AXEL BROSTRÖM. Underhandlare. Ordförande i T. F. i Stockholm.

314skrivelse svarandeombudets förut gjorda påstående, att det mellan bok» tryckareföreningen och typografförbundet bestående avtalet icke brutits ge» nom typografstrejken. Han framhöll bland annat, att strejkförbud inom boktryckareyrkena ansetts absolut nödvändigt, särskilt med hänsyn till det viktiga medborgerliga intresse, som ligger i tidningarnas ostörda utkom® mande, varjämte hävdades, att avtalets bestämmelse rörande strejkförbud vore alldeles meningslöst, om det icke gällde alla eventualiteter.

Hr Forssner redogjorde så för organisationen inom typografförbundet samt för typografstrejkens tillkomst, därvid även framhållande att den nyss hållna extra förbundskongressen beslutat godkänna sty* relsens alla åtgöranden för strejkens igång» sättande, av vilket allt dras den slutsatsen, att typografstrejken varit en direkt åtgärd av typografförbundet, vilket därigenom på ett flagrant sätt brutit sitt avtal med sökan» dena och sålunda även bör vara ersättnings» skyldig för av dem lidna förluster.

Hr Forssner kom så in på typografför» bundets överlåtande av sina tillgångar på den danska systerföreningen. Det skäl, som av svaranden anförts för överlåtelsen, är till den grad orimligt, heter det, att man lugnt kan påstå, att det efteråt blivit upp» konstruerat. Det oerhördt vårdslösa sättet att med full äganderätt bortskänka sin egendom blir endast förklarligt, om man utgår ifrån att huvudavsikten med detsam» ma icke varit att göra tillgångarna mera rörliga, för vilket bättre och säkrare sätt funnits att tillgå, utan att skydda dem från att tagas i anspråk av borge* närernas krav.

Förbundets ombud, herr Hellberg, inlämnade följande slutliga svaromål:

"Att konkursansökan, över huvud taget, ingivits mot förbundet kan icke tänkas bero på annat än att sökandena sväva i den största okunnighet om det kollektiva avtalets karaktär och förbundets ställning till tariffavtalet. En utförligare utredning om kollek» tivavtalets karaktär kommer att förebringas i skadeståndsrättegångarna, men kan ju lämp» ligen även i detta ärende antydas.

En fackförening är icke part i ett tariffavtal i samma bemärkelse som kontrahenterna i exempelvis ett leveransavtal eller ett avtal om utförandet av ett visst arbete. Fackförenin»

NILS ROBINSON. Förbundsrevisor m. m.

315gen intar endast ställningen av förmedlare eller fullmäktig, dess främsta ändamål är att söka uppnå högsta möjliga arbetslön för sina medlemmar eller att med arbetsgivaren komma överens om ett minimipris, som icke får understigas. Däremot förbinder facks föreningen sig icke vidtaga någon som helst åtgärd för att det skall arbetas inom facket. Om exempelvis — för att använda ett brutalt exempel — typograferna skulle anse det lämpligare att en och en övergå till jordbruket, och Svenska boktryckareföreningen inom förloppet av ett år skulle finna sig vara utan arbetare, så torde det väl ligga i öppen dag, att icke fackföreningen, Svenska typografförbundet, kunde drabbas av skadeståndsför» püktelse, därför att boktryckarna lidit brist på arbetskraft. Exemplet är som sagt brutalt, men det belyser kollektivavtalets karaktär och fackföreningens ställning till avtalet.

Fackföreningens ställning som förmedlare eller fullmäktig upphör faktiskt då den vunnit sitt ändamål inom facket. Och då arbetaren sedan godkänner fackföreningens för honom ingångna överenskommelse med arbetsgivaren, bliver han, icke föreningen part i avtalet.

Huru konstruerat skadeståndsanspråket i själva verket är, framgår därutav, att sökan» dena icke anse sig böra utbetala typografernas före strejken redan intjänta löner utan göra anspråk på desamma jämlikt andra bestämmelser i tariffavtalet och följden härav blivit, att man yrkar ersättning med alternativa belopp. Det vill säga, man vänder sig både mot förbundet och mot dess medlemmar med krav, grundade på samma faktum, sympatistrejken, vilket är orimligt.

Vad beträffar påståendet om, att förbundet "svikligen, borgenärerna till förfång, avhänt sig, eller undanskaffat sina tillgångar", får förbundet ännu en gång understryka, att över» lämnandet av våra tillgångar till Dansk Typograf»Forbund icke hade med sökandens för» menta skadeståndsrätt att skaffa. Deras krav var nämligen då icke väckt.

Slutligen få vi framhålla att även om det numera kan anses fastslaget, att fackförenin» gar äro rättspersoner, så bjuder försiktigheten att icke draga konsekvenserna härav för långt.

Rättspersonlighet innebär icke obegränsade rättigheter och skyldigheter, och det kan med säkerhet göras gällande, att grunderna för vår konkurslagstiftning lägga oöverstigliga hinder i vägen för en fackförenings försättande i konkurstillstånd.

Vi vidhålla naturligtvis vårt bestridande av den ingivna ansökningen."

I anledning av innehållet i svarandeombudets inlaga anförde advokat Forssner att typografförbundet genom strejkparollen tagit initiativet till arbetsnedläggelse och sedan gjort allt för att tvinga den till verkställighet. Även om anstiftaren av ett civilt kontraktsbrott enligt svensk lag i regel ej medförde skadeståndsskyldigheter, måste dylik skyldighet anses föreligga i detta fall, då typografförbundet genom kontrakt förbundit sig ej anstifta strejk.

Därefter sammanträdde rätten till överläggning och avkunnade efter en stund följande utslag:

Enär sökandena, mot svarandens bestridande, ej styrkt att de äga fordran hos svaranden och sålunda ej äro att anse som borgenärer, kan den ingivna konkursansökan ej av rätten bifallas.

316Målet går till Svea hovrätt. — Även där frikännande.

Som väntat var, kände sig boktryckarna icke belåtna med rådhusrättens utslag i detta hänseende. De besvärade sig hos Svea hovrätt, som den 9 februari 1910 avkunnade följande utslag:

Kungl. Maj:ts och Rikets Svea Hovrätts utslag på de besvär Aftonbladets Aktiebolag, Dagens Nyheters Aktiebolag, Tidningsaktiebolaget Sverge, Stockholms Dagblads Aktie» bolag, Stockholmstidningens Aktiebolag, Aktiebolaget Nya Dagligt Allehanda»Vårt Land, Tidningsaktiebolaget Svenska Morgonbladet, Aktiebolaget P. A. Norstedt Söner, Aktie» bolaget Centraltryckeriet i Stockholm, Iduns Tryckeri Aktiebolag, Isaac Marcus Boktryckeri» Aktiebolag, P. Palmquists Aktiebolag, Wilhelmssons Boktryckeri Aktiebolag, Victor Pet» terssons Bokindustri» och Handels»Aktiebolag, Tryckeriaktiebolaget Svea, Bröderna Lager» ströms Aktiebolag, Svenska Boktryckeri»Aktiebolaget, Berlingska Boktryckeri» och Stil» gjuteri Aktie»Bolaget, Linkoln Bloms Boktryckeriaktiebolag, Albert Bonnier, O. L. Svan» bäck, Stockholms»Tryckeriet Nils Larsson, K. L. Beckman, Gustafson S. Påhlson samt Ernst Westerberg anfört över ett av Stockholms Rådstuvurätt den 21 oktober 1909 med» delat utslag i anledning av klagandenas ansökning om åläggande för Svenska typograf» förbundet att avträda sin egendom till konkurs; givet i Stockholm den 9 februari 1910.

Av handlingarna i målet inhämtas följande:

Klagandena jämte R. W. Statlander, Otto Ahlström, Gustaf Lindström, K. B. Boström och C. G. Carlssons boktryckeri erhöllo den 19 och 20 augusti 1909 stämningar till Stock» holms rådstuvurätt å Svenska typografförbundet, på grund av ansökningar, i vilka anför» des bland annat: I de mellan Allmänna svenska boktryckareföreningen såsom represen» tant för, bland andra, klagandena och deras nyssnämnda medparter å ena, samt Svenska typografförbundet, å andra sidan, den 21 december 1908 avtalade tariffer för typografiska yrkena i Sverge att gälla från och med den 1 januari 1909 till den 1 januari 1913 och därefter intill slutet av det år, under vars förra hälft de blivit uppsagda, stadgades under rubriken "Gemensamma bestämmelser" i § 14 bland annat, att under tariffernas giltighets» tid lockout, bojkott, blockad eller strejk, maskerad eller öppen, icke finge anordnas. I strid med denna bestämmelse i avtalet hade emellertid Svenska typografförbundet genom sin styrelse anordnat strejk av de hos klagandena och deras medparter i enlighet med ovannämnda tariffer anställda medlemmar av Svenska typografförbundets avdelning i Stockholm, vilken strejk börjat den 9 augusti och ännu fortginge samt dagligen vållade klagandena och deras medparter avsevärda förluster. Då svenska typografförbundet så» ledes brutit det ingångna avtalet och därigenom vållat klagandena och deras omförmälda medparter skada, yrkades åläggande för förbundet att med belopp, som skulle i rätte» gången angivas, till klagandena och deras nämnda medparter utgiva ersättning för all den skada och förlust de lidit och framdeles kunde komma att lida genom arbetsinställelsen.

Uti en härefter den 9 september 1909 till Rådstuvurätten ingiven skrift anförde klagan» dena och deras ovannämnda medparter följande: Sedan omförmälda stämningar å Svenska typografförbundet meddelats, hade Överståthållareämbetet på ansökan av Aftonbladets aktiebolag och dess sex här ovan först uppräknade medparter genom resolution den 23 augusti 1909 förordnat, att tills vidare och intill dess annorledes kunde av Överståthållare»

317ämbetet förordnas, under kvarstad skulle läggas så mycket av Svenska typografförbundets lösegendom, som svarade mot Aftonbladets aktiebolags och dess sist omnämnda med» parters omstämda fordran, vilken vid tiden för Överståthållareämbetets resolution uppgått till minst femtiotvåtusen kronor. Vid av första stadsfogden i Stockholm anställt försök att verkställa denna resolution, hade det visat sig, att förbundet kort förut avhänt sig sina tillgångar genom att å annan överlåta desamma. Kvarstad hade i följd härav kunnat läggas allenast å egendom till ett värde av några hundra kronor. Då det sålunda vore uppenbart, att förbundet svikligen sina borgenärer till förfång avhänt sig och undanskaffat sina tillgångar, yrkades jämlikt 2 § 1 momentet 3 punkten konkurslagen, att förbundet måtte åläggas avträda all sin egendom till konkurs.

R. W. Statlander, Otto Ahlström, Gustaf Lindström, K. B. Boström och C. G. Carlssons boktryckeri avstode vid Rådstuvurätten från fullföljd av omförmälda ansökning.

Sedan Svenska typografförbundet hörts över ansökningen, har Rådstuvurätten genom överklagade utslaget av anförda orsaker ogillat ansökningen.

Kungl, hovrätten har tagit i övervägande vad handlingarna sålunda samt i övrigt inne» hålla, och som klagandenas uppgivna fordran hos förbundet måste anses vara av tvistig beskaffenhet, och vid sådant förhållande klagandena icke äga befogenhet att söka, att förbundets egendom skall till konkurs avträdas, varder det slut, vartill Rådstuvurätten kommit, av Kungl, hovrätten fastställt.

Klagandena skola, en för alla och alla för en, ersätta Svenska typografförbundet vad det* samma visar sig hava utgivit för stämpel å Kungl, hovrättens utslag.

Klagan över Kungl, hovrättens utslag må föras hos Kungl. Maj:t genom underdåniga besvär, vilka skola före klockan tolv å trettionde dagen härefter, eller den 11 mars 1910, ingivas till Kungl. Maj :ts nedre justitierevision. År och dag som förr skrivet står.

På Kungl, hovrättens vägnar: J. E. ELLIOT.

(Sigill.)

Axel Durling.

Högsta domstolen. — Samma resultat.

Missnöjda med hovrättens fastställande av rådhusrättens utslag, över* klagade boktryckarna i högsta domstolen underrätternas utslag. Deras besvärsskrift lydde som följer.

"Till Konungen.

Undertecknade få härmed i underdånighet anföra besvär över Eders Kungl. Maj:ts och Rikets Svea Hovrätts den 9 februari 1910 meddelade utslag i sak angående åläggande för Svenska typografförbundet att på ansökan av oss avträda sin egendom till konkurs. Under åberopande av vad vi till stöd för vår ansökan förut andragit och styrkt yrka vi i unders dånighet, att Eders Kungl. Maj :t ville med upphävande av domstolarnas utslag bifalla vår ansökan och alltså förpliktiga Svenska typografförbundet att avträda sin egendom till konkurs.

318Vi förbehålla oss rätt att få i samband med vidare utveckling av våra besvär ingiva Svea Hovrätts och Stockholms Rådstuvurätts protokoll i målet. Underdånigast

(Namn)"

Högsta domstolen kom emellertid i sin dom till samma resultat som underrätterna.

Rättegången i skadeståndsmålet.

Rättegången i huvudmålet, vars första handläggning refereras å sid. 307, fortsatte den 14 juli 1910 inför rådhusrättens femte avdelning. De trettio kärandena företräddes, liksom förra gången, av advokat Tom Forssner och svaranden av advokat Wilh. Hellberg.

Den förre ingav nu utdrag ur protokollet från konkursmålets handlägg» ning vid andra avdelningen, där ersättningsbeloppen fixerats och styrkts med vittnen. Advokat Hellberg ville emellertid ej tillerkänna samma vitsord åt dessa vittnesmål, som om de avgivits i den nu förevarande rättegången.

I sitt svarsmål anförde advokat Hellberg vidare, att ersättningsyrkandena bestredos. Den av kärandena åberopade paragrafen i avtalet mellan bok» tryckareföreningen och typografförbundet hade ej den innebörd som käran» dena velat göra gällande. Ur denna paragraf kunde under inga villkor framgå annat än att parterna utfäst sig att under tariffens giltighetstid varken genom strejk, lockout eller blockad söka ernå ändringar i tariffen eller slita tvister angående densamma. Och det antecknades nu som ostridigt, att den nu ifrågavarande arbetsnedläggelsen ej föranletts av någon dylik anledning. Skulle emellertid icke desto mindre anses, att typograf» förbundet brutit avtalet, bestred svarandeombudet, att brytandet av ett kollektivavtal kunde medföra någon skadeståndsskyldighet.

Svarandeombudet medgav dessutom, att de män, som underskrivit tariff» avtalet, haft behörighet att träffa avtal med bindande verkan. Han bestred, att den s. k. strejkparollen föranlett arbetsnedläggelsen, då typografförbun» det ej kunnat förplikta de enskilda medlemmarna därtill, utan dessa haft att besluta var för sig om deltagande eller icke i storstrejken. Emellertid medgavs, att strejkparollen bidragit till att framkalla strejken.

Kärandeombudet begärde uppskov för bevisning och målen uppskötos för detta ändamål dels till den 11 och dels till den 18 november.

Tvenne av kärandena, boktryckare Otto Ahlström och boktryckare Gustav Lindström, återkallade sin talan samt förpliktades ersätta svaran» den för utlagd protokollslösen.

319— Den 11 november förekommo de av de dagliga tidningarna anhängig» gjorda målen ånyo. Vittnesförhör företogs därvid med en del vittnen, som skulle intyga storleken av den förlust, som tryckeriföretagen lidit på grund av att Svenska typografförbundets styrelse beordrat respektive tryckeriers arbetare att nedlägga arbetet och ansluta sig till storstrejken. Det var samma vittnen som förut hörts i konkursmålet, och de avlade ungefär samma vittnesmål.

Målet uppsköts till den 9 december.

— De mål mot typografförbundet, som icke medhunnos den 11 november, d. v. s. civiltryckeriernas, förekommo den 18 november inför Stockholms rådhusrätts femte avdelning. Parterna företräddes av samma ombud som vid föregående tillfälle. Vittnen från de olika tryckerierna, faktorer, förmän eller andra anställda, edfäste storleken av den förlust som storstrejken tillskyndat deras tryckerier.

Fem tryckerier, Linkoln Bloms, Svanbäcks, Statlanders, Carlssons samt Stockholmstryckeriet, återtogo sina yrkanden, varför målen för deras vid» kommande avskrevos. De dömdes dock att vardera ersätta svaranden med 65 kr. i rättegångskostnader samt det belopp lösen av protokollet betingade.

— Den 20 januari förekom åter de av de dagliga tidningarna väckta målen mot Svenska typografförbundet.

Parternas ombud voro desamma som vid föregående tillfällen, nämligen för boktryckarna advokat Tom Forssner och för typografförbundet advokat Wilhelm Hellberg.

Vid de föregående rättegångstillfällena hade kärandena preciserat sina ersättningskrav och dessa hade följande utseende:

Inalles begäres Därav till bevakningen (skyddskåren och presenter) Aftonbladets Aktiebolag ............. ............. 13,001:13 5,985: 15 Dagens Nyheter ..................... ............. 6,998:97 2,252:70 Svenska Dagbladet ................... ............. 14,275:38 2,257: 10 Stockholms Dagblad ................. ............. 12,706:67 4,313:21 Stockholmstidningen ............... ............. 20,273:04 2,386: 18 Svenska Morgonbladet ............... ............. 2,242: — —

Härav framgår, att tidningsutgivarna ville att typografförbundet skulle betala fyllan m. m. till skyddskåren samt de presenter tidningsägarna funnit tillständigt tilldela sina "hjälpare".

Allra tydligast framgick detta av Nya Dagligt Allehanda»Vårt Lands räkning, som hade följande lydelse:

320Utgifter:

Annonsminskning, beräknad efter medelinkomsten för december 1908 ................10,096:24

Arbetslön under typografstrejken ................................................................................2,727: 12

Gratifikation till redaktion och sätteri............................................................................1,100: —

Matutlägg och logi för skyddskåren m. fi......................................................................1,765: 98

Montör Strumpfs resekostnad och avlöning ................................................................658: 62

Gratifikation till kontorspersonalen ................................................................................900: —

Sängkläder, elektriska ficklampor, revolvrar och ammunition ................................292:80

Redaktionsutlägg, droskor och automobiler ............................................................205: 50

17,819:06

Avgår:

Avlöningar under normala förhållanden .......................... 8,610:94

Minskning i pappersåtgång...................................... 375:— 8 985:94

Nettoförlust alltså ........................................................ 8,833:12

Inalles uppgick den summa de processande boktryckarna (civilboktryc* karna inbegripna) ville ha ut av typografförbundet till kr. 187,250:58.

Sju boktryckare, som ansågo sig ha att fordra omkring 10,000 kr., hade nedlagt sin talan.

Vid rättegångstillfället bestred advokat Hellberg å svarandens vägnar ersättningsyrkandena för annonsförluster, bevakningskostnader o. dyl. under strejken. I fråga om N. D. A. begärde svarandeombudet vittnesförhör med tvenne typografer, som emellertid jävades av kärandeombudet, eftersom deras egna intressen stodo i alltför nära samband med förbundets.

Gentemot N. D. A.*V. L:s här ovan relaterade ersättningsanspråk yttrar sig svarandeombudet på följande sätt:

"Ehuru vi naturligtvis bestämt vidhålla, att det kollektiva arbetsavtalet icke är ett avtal mellan arbetsgivarnas och arbetarnas organisationer såsom parter, att detsamma sålunda icke — därest det brytes — kan medföra skadeståndsförpliktelse för någondera av dessa organisationer, samt slutligen att varje rimlig grund för skadeståndskravet saknas då intet avtalsbrott föreligger, har förbundet likväl ansett sig böra upptaga till granskning och bemötande den bevisning om skadans storlek, som förebragts eller sökt förebringas.

Det stod redan från början klart, att tillförlitlig utredning om storleken av de genom typografstrejken lidna förlusterna — därest sådana tillskyndats kärandena — skulle bliva besvärlig nog att förebringa. Den från svarandesidan hittills förda bevisningen har besannat detta, och att förlusterna verkligen motsvarat de i stämningen angivna belopp har ej ens kunnat göras sannolikt.

Även under normala förhållanden skulle det vara hart när omöjligt att utreda, vilka förluster en arbetsinställelse av större omfattning tillskyndat de stridande parterna och fullständigt fruktlöst bliver förvisso det arbete, som nedlägges på en sådan utredning, då en utomordentlig omständighet, såsom i detta fall storstrejken och storlockouten, tillstöter. Det torde först om några år kunna tillnärmelsevis statistiskt utredas, vad den sista stora

21

321arbetsstriden kostat vårt land och huru denna förlust skall kunna med anspråk på tillför» litlighet uppdelas mellan de olika näringsgrenarna, ännu svårare att angiva den sannolika förlusten för ett visst fack. Så mycket har emellertid redan kunnat konstateras, att även sådana yrken, som icke tillhört de stridande organisationerna, utan hållits utanför den egentliga striden, rönt ett synnerligen kännbart inflytande av densamma och av osäker* heten inom affärslivet. Och huruvida tidningsföretagen lidit några förluster genom typo* grafernas arbetsnedläggelse utöver den minskning i intäkter, som enbart storstrejken skulle tillskyndat dem, torde vara ovisst.

Vad först beträffar minskningen i annonsmängden, är naturligtvis en sådan minskning

påvisbar. Mindre lätt att påvisa är däremot, huru* vida typografernas deltagande i storstrejken varit anledningen därtill, och fullständigt omöjligt torde det vara att utreda, huruvida verkligen de avvisade annonsörerna icke efter storstrejken återkommit. Ostridigt torde det vara, att då den stora arbetskon* flikten kostat samhället miljoner genom förlorade arbetsdagar och minskad produktion, detta måste i eminent grad öva inflytande på just affärslivet och dess inbördes kampmedel, annonseringen. Ty det är givet, att annonseringen står uti viss proportion till produktion och konsumtion, eller med andra ord till livaktigheten på arbetsmarknaden. Under den stora arbetskonflikten var produktionen så gott som hämmad och affärslivet matt. Affärsmannen torde hava haft mindre intresse för dagens vinning än för den stora frågan, när det för honom olidliga till* ståndet skulle upphöra och de normala förhållan* dena återinträda. Det torde icke vara för mycket att säga, att den stora stridens utgång utgjorde huvudintresset för de flesta och att vinstbegäret, omsatt i trycksvärta, något fick maka åt sig inför det väldiga skådespelet av samhället i inbördes kamp.

Vad därefter beträffar kostnaderna för tidningens tryckning under typografstrejken, synes det egendomligt, att desamma äro obetydligt lägre än den kostnad som utgår under nor* mala förhållanden, ehuru enligt bolagets egna uppgifter tidningen under flera dagar icke utkommit, samt då den utkom, presenterade sig uti ett obetydligt format. Det finns anled* ning förmoda, att arbetskostnaderna beräknats på ett helt annat sätt under typografstrejken än under normala förhållanden.

Man kan icke värja sig för den misstanken, att bolaget velat se sig för mycket till godo uti förhoppningen om, att någon annan skulle betala krigskostnaderna, detta särskilt då man betraktar posterna "vivre och logi för de arbetande" och "omkostnader för bevak* ningen". Augusti månad 1909 synes hava varit en gyllene tid för icke blott en helt plötsligt av arbetslust gripen ungdom ur de högre samhällsklasserna, utan även för ett flertal för* olyckade existenser, vilka båda måhända jämnstarka grupper, ledda av ett egoistiskt begär

322

TH. ASKLUND. Förbundsrevisor m. m.att ila den mest nödställda parten till hjälp, genom god sammanhållning, gott kamratskap och all rangskillnads bortfallande, givit en bild, så vacker som någon annan, av det sig demokratiserande samhället. Nära fyra tusen kronor i ren present åt de arbetande och över tvåtusen kronor till den s. k. bevakningen äro avsevärda belopp och man kan förstå att ingenting sparats för de arbetsvilligas trevnad och förberedelse till en högre levnads» standard. Nu plägar det emellertid vara så, att den som är nog generös att bjuda även stannar kvar och betalar, vilket är en så god regel, att den gott kan accepteras även av den form för samhälleligt umgängesliv, som kallas bolag. Förbundet anser sig därför böra avvisa bolagets erbjudande att övertaga räkningarna för festligheterna, även med risk att förlora de inbjudnas tacksamhet.

Vad särskilt kostnaderna för bevakningen beträf» far, måste tidningsbolagets krav på ersättning karak» teriseras såsom förmätet. Det har sagts, att bolaget icke under storstrejkens första skede, då typogra» ferna ännu ej nedlagt arbetet, ansåg sig vara i behov av bevakning, och att alltså den farliga situationen inträdde först med typografernas arbetsnedläggelse. Detta är grundfalskt. Som en var torde erinra sig, väntade man att typograferna skulle nedlägga arbetet och det var redan långt förut i tidningarna tillkänna» givet, att typograferna på sammanträde den 9 augusti skulle taga position till den stora arbetsstriden. Dessförinnan skulle uppenbarligen varje tvång till arbetsinställelse vara meningslöst och före den 9 augusti kunde alltså tidningarna arbeta i lugn och ro. Detta var anledningen till, att bevakningen icke ansågs erforderlig före typografstrejken. Den 10 augusti inträdde en annan situation. Typograferna hade beslutat deltaga. Jag vågar påstå, att därest typograferna icke deltagit i storstrejken hade bevak» ning varit långt mera av nöden. Det har icke visats, att de strejkande typograferna på något sätt försökt förmå det fria ordets tillfälliga väktare på sätteriet eller redaktionen att deltaga i strejken, och verkliga anledningen till att sättarna och redak» tionen förskansat sig bakom vaktposter, laddade revolvrar och beväpnade sig till tänderna, var icke faran för att bliva övertalad att upphöra med arbetet, utan måhända fastmer ett dåligt samvetes nervösa oro. Även dessa krigskostnader avstår förbundet från att betala.

Slutligen få vi erkänna, att tidningens erbjudande till oss att övertaga de revolvrar, som under typografstrejken inköptes för att användas mot oss, de elektriska ficklampor, som skulle upplysa våra medlemmars ansikten då de överraskades på mordstråten, samt slutligen de sängkläder och bolstervar, på vilka våra vikarier hämtade krafter till förnyad strid för det tryckta ordets frihet, av oss till fullo senteras, ehuru vi se oss nödsakade att detsamma avböja.

Vad bevisningen i övrigt beträffar, saknas alltjämt uppgift på inkomsterna från lösnum» merförsäljningen och den minskning i distributionskostnader, som uppstod genom tidnings»

323

ERIC OLSON. Underhandlare m. m.budens deltagande i storstrejken. Vi hemställa jämväl om utredning, huruvida, därest typografstrejk icke utbrutit, tidningsbudens deltagande i storstrejken icke skulle hava tills skyndat tidningen förluster, som nu debiterats förbundet.

Det har naturligtvis icke varit vår mening att i detalj ingå på en granskning av räknins gens poster, vartill framdeles bliver tillfälle, utan har det varit vår avsikt att redan nu framhålla nödvändigheten av en kursförändring med avseende på bevisningen, därest den genom typografernas arbetsnedläggelse påstådda lidna förlusten skall kunna anses till omfånget styrkt.

Svenska typografförbundet g:m Wilhelm Hellberg."

På kärandesidan begärdes uppskov för att ta del av svarandens invänds ningar. Med bifall härtill utsattes målet att ånyo förekomma den 3 mars.

— Sista rättegången i målet var den 14 juli 1910. Parterna inställde sig även då genom samma ombud som förut. För förhandlingarna vid detta tillfälle föreligger följande referat:

Från såväl kärandes som svarandesidan inlämnades skrivelser, vari käros och svaromålen slutfördes.

Herr Hellbergs inlägg utgjordes av en tryckt broschyr, omfattande 80 sidor och bärande titeln "Hava kollektivavtalen rättslig verkan mot facks föreningarna?"

I denna skrift, som behandlar ett ämne, som ej förut blivit behandlat på svenskt språk, konstaterar hr Hellberg inledningsvis att situationen nu är en annan än för ett år sedan, då rättegångarna väcktes mot typografförbuns det. Då var det den mot arbetarna uppjagade, konstlade indignationen, som drev sitt spel, nu stå kärandena i målet mot typografförbundet "endast inför det nakna problemet om det kollektiva avtalets natur och rättsverks ningar".

Efter att därefter hava antytt, hurusom lösningen av det kollektiva avs talets problem förutsätter ytterlig samvetsgrannhet och en vördnad inför de sociala frågorna, som å motsidan föga kommit till synes, heter det "att det kollektiva avtalet är ett av det sociala utvecklingsarbetets främsta frukter och reser sig såsom ett monument över miljoner arbetande mäns och kvins nors enade strävan, över miljoners svält, nöd och sociala elände. Det är därför det är så svårt att betrakta det enbart med teoretikerns ögon."

Härefter kommer författaren in på de olika teorierna, särskilt de franska vetenskapsmännens undersökningar om det kollektiva avtalets natur, pås visar hurusom dessa i likhet med den tyska rättsvetenskapen komma till det resultat, att det kollektiva avtalet icke låter sig bestämmas med tillhjälp av förut befintliga avtalsformer. Efter att hava lämnat en kort översikt över

324samtliga dessa teorier polemiserar författaren över den godtyckligt kombi* nerade teori, som ligger till grund för kärandens yrkande i målet mot typo* grafförbundet, ävensom uti det sista regeringsförslaget till lag om kollektiv* avtal. Regeringens påstående, att kollektivavtalet skulle vara förbindande för organisationerna kan — förklarar hr Hellberg — icke tagas på allvar. "Medan rättsdoktrinen uti årtionden sökt belysa problemet om kollektivs avtalets karaktär med det odlade tankelivets skarpaste och finaste ljus, som trängt in i problemets sköraste detaljer, möter oss här en väldig strålkastare från en kryssare, som bländar ... men icke upplyser."

Efter en grundlig kritik över regeringsförslagets brist på ledande princip, förklarar hr Hellberg det lönlöst, att utreda kollektivavtalets juridiska karak* tär med hittills erkända avtalsformer. "Nyckeln till problemet hänger på en sociahekonomisk krok och icke på jurisprudensens framräckta pekfinger."

Emellertid kunde det ifrågasättas, heter det vidare, huruvida icke det kol* lektiva avtalet kunde hava rättskraft, ehuru det är en väsentligen ny avtals* form. Men då stöter man på det hinder, att hela vårt rättssystem är upp* byggt på den romerska avtalsläran, som förutsätter viljans överensstäm* melse hos tvenne personer för att ett avtal rättsligen skall kunna komma till stånd. Ifråga om kollektivavtalet kan man däremot icke tala om en vilje* överensstämmelse mellan tvenne personer utan man kommer nu in på någon* ting för vår hittills gällande avtalslära främmande och konturlöst, en s. k. kollektiv avtalsvilja, som innebär ingenting mindre än en fullständig revolu* tion mot hittills gällande rättsgrundsatser.

Med hänvisning till jämväl utländsk rätt kommer författaren sålunda till det resultatet, att det kollektiva avtalet icke har rättsligt bindande verkan mot de avtalsslutande organisationerna utan endast karaktären av ett sam* förstånd, som har verkan, så länge det av vederbörande respekteras.

Då uppstår frågan huruvida en i kollektivavtalet intryckt bestämmelse om strejkförbud har rättslig verkan. Först och främst gäller då, att om det kollektiva avtalet uti sin hjärtpunkt, lönefrågan, saknar rättslig verkan, så gäller detta naturligtvis även de överenskommelser, som ligga uti institutets pereferi. Ur denna synpunkt har strejkklausulen ingen rättslig verkan. Men man kan även fråga sig, huruvida icke strejkförbudet innebär ett fack* föreningens eget åtagande på sidan om kollektivavtalet. Så anser författa* ren icke vara fallet, därest det icke uttryckligen är sagt, att fackföreningen här ställer sig framför sina medlemmar. Ett sådant åtagande brukar emel* lertid aldrig förekomma i kollektivavtalen och sålunda är strejkklausulen även ur denna synpunkt icke rättsligt bindande.

325Ytterligare konstateras det, att det fordras en uttrycklig utfästelse från fackföreningen att svara för all den skada, som en strejk kan tillskynda motparten, för att skadeståndsplikt skall föreligga samt slutligen att kollek» tivavtalet har ett i övrigt bindande avtals form, d. v. s. är av parterna god» känt och underskrivet.

Skriften utmynnar i det yrkandet, att käromålet till alla delar ogillas.

Dessutom anförde hr Hellberg muntligen, att kärandena genom utsända cirkulär avskedat de arbetare, som icke följt uppmaningen att på viss dag inställa sig till arbete och att den skada, som de efter denna dag vållats, vore kärandens ensak.

Rätten beslöt meddela dom i målet måndagen den 13 oktober.

Utslag i skadeståndsmålet: Frikännande.

Rådhusrätten tog sig en funderare på tre månader för att avkunna ut» slaget. Detta var icke så underligt, ty materialet var mycket vidlyftigt. Protokollet omfattade nämligen omkring 5,000 maskinskrivna sidor.

Utslaget avkunnades den 13 oktober 1910 och var av följande lydelse:

Med avseende på arten och innehållet av de s. k. tariff» eller kollektiv» avtalen finner rätten det icke i allmänhet kunna antagas, att de i dylika avtal deltagande arbetare» och arbetsgivareorganisationerna, vilkas ändamål och verksamhet icke vore av omedelbart ekonomisk natur, med avtalen åsyftade att organisationerna, betraktade såsom i förhållande till sina med» lemmar självständiga sammanslutningar, skulle genom avtalen för egen del förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter av ekonomisk art.

Beträffande ifrågavarande, mellan representanter för svaranden såsom organisation för arbetarna inom de typografiska yrkena i Sverge å ena sidan samt representanter för Allmänna svenska boktryckareföreningen såsom organisation för tryckeriidkarna i riket å andra sidan den 21 december 1908 ingångna överenskommelse, vilken vore att hänföra till avtal av ovannämnda slag, förefinnes icke heller, enligt rättens uppfattning, anledning att mot svarandens bestridande antaga, att typografförbundets representanter vid överenskommelsens ingående åsyftat, att förbundet skulle genom överens» kommelsen eller den därvid fogade s. k. strejkklausulen komma i något rättsligt förhållande till Allmänna svenska boktryckareföreningen eller där» till anslutna arbetsgivare. Så vitt visats, kunde ej heller på annan grund något rättsligt förhållande ha ansetts uppstått mellan parterna genom över» enskommelsen i fråga.

326Under dessa förhållanden kunde — även om typografförbundets styrelse genom att främja uppkomsten av ifrågavarande strejk förfarit i strid mot strejkklausulen — denna omständighet icke lagligen medföra skyldighet för typografförbundet att gottgöra kärandena den förlust, som genom strejken tillskyndats dem. Rätten kan på dessa grunder icke bifalla käromålet. Sva* randen skall emellertid med hänsyn till sakens beskaffenhet själv vidkännas sina rättegångskostnader.

Från denna dom, som innefattar rådman B. Cavallins och stadsnotarien K. Nauclérs samstämmiga mening, var t. f. stadsnotarien Lind i vissa delar skiljaktig, fastän även han röstade för frikännande. Hr Linds argument tering var ungefär följande:

L. fann det under målets handläggning styrkt, att representanter för boktryckareförenin» gen och för svaranden den 21 oktober—december 1908 träffat ett avtal rörande tarifferna för de typografiska yrkena i Sverge, att gälla från och med den 1 januari 1909 till den 1 januari 1913 och därefter intill slutet av det år, under vars förra hälft de blivit uppsagda.

I sammanhang därmed hade antagits vissa "gemensamma bestämmelser", innehållande bl. a. att tvistigheter angående tillämpningen av tarifferna skulle hänskjutas till en på visst sätt av de bägge organisationerna utsedd tariffnämnd samt att under tariffernas giltighets» tid icke finge anordnas lockout, bojkott, blockad eller strejk, maskerad eller öppen, utan tvister skulle avgöras genom tariffnämnden eller "tariffredaktionen", vilken, utsedd av bägge organisationerna, hade till uppgift bl. a. att såsom högre rätt döma i sådana fall, då endera parten ville överklaga tariffnämndens utslag. Sedan den under förlidet år av arbetareorganisationer inom andra yrkesgrenar igångsatta storstrejken den 4 augusti tagit sin början, Svenska typografförbundets Stockholmsavdelning, liksom de flesta övriga till förbundet hörande avdelningar på uppmaning av förbundets styrelse och efter verkställda omröstningar inom de särskilda avdelningarna beslutat deltaga i storstrejken, nedlades också arbetet den 9 augusti 1909 av de hos kärandena enligt ovannämnda tariffer anställda medlemmarna av Svenska typografförbundets Stockholmsavdelning.

Med hänsyn till innehållet i ovannämnda avtalade gemensamma bestämmelser och i betraktande av den vidsträckta makt att anordna eller förhindra uppkomsten av strejker, Svenska typografförbundet genom sin styrelse faktiskt äger i förhållande till de enskilda förbundsmedlemmarna, måste, enligt stadsnotarie Linds mening, Svenska typografförbun» det väl anses hava genom bestämmelsen om förbud mot strejk under tariffens giltighetstid utfäst sig att, vad på förbundet ankommer, verka för att bestämmelsen efterlevdes och sålunda jämväl åtagit sig förpliktelse att ansvara för skada, som genom förbundets med» verkan till bestämmelsernas åsidosättande kunde komma att uppstå för Allmänna svenska boktryckareföreningen eller dess medlemmar.

Den ifrågavarande strejkklausulen kunde emellertid icke i och för sig enligt sin orda» lydelse tolkas annorlunda än såsom innefattande förbud allenast mot strejker för slitande av tvister rörande tolkningen eller tillämpandet av tarifferna, men av sådan beskaffenhet var icke storstrejken, utan densamma utgjorde ostridigt en s. k. sympatistrejk.

Vid sådant förhållande, och då kärandena icke mot Svenska typografförbundets bestri»

327dande lagligen styrkt, att de avtalsslutande parterna avsett att med strejkklausulen i fråga stadga förbud jämväl mot strejk av sistnämnda slag samt kärandena icke heller eljest ådagalagt någon omständighet, på grund varav Svenska typografförbundet lagligen skulle kunna förpliktigas ersätta kärandena dem genom ifrågavarande strejk tillskyndade skada, biträdde stadsnotarie Lind det beslut i fråga om ogillande av käromålet, som rättens övriga ledamöter kommit till.

Beträffande Stockholms Dagblad och Svenska Morgonbladet var domen skiljaktig. Den förra tidningens yrkanden underkändes, då det icke under rättegången visats, att några arbetare, tillhörande förbundet, funnos i dess tjänst och den senares därför att den icke vore medlem av boktryckareföreningen. Dessa båda tidningar skulle sålunda betala typo» grafförbundets rättegångskostnader i de två målen, uppgående till 427 kr. pr mål.

Mot detta utslag erlades genast vad av boktryckarnas ombud och över* klagande skedde till Svea hovrätt.

"Efter mera än ett år har sålunda denna rättegång — en av de vidlyftigaste som förekommit inför Stockholms rådhusrätt — nått sin avslutning i första instans, skriver "Svensk Typograf*Tidning" i referatet. Boktryckarna ämna tydligen fortsätta, ty deras rättegångsombud erlade efter utslagets avkun* nande vad för målens fullföljande i högre instans.

Genom det nu avkunnade utslaget har fastslagits att kollektivavtalet icke äger rättsligt bindande verkan mot fackföreningarna. Fackföreningen är sålunda icke part i avtalet i samma bemärkelse som i ett vanligt förmögen» hetsrättsligt avtal.

De nu avslutade rättegångarna ha rört sig om ett skadeståndsanspråk på i runt tal 200,000 kronor. Det är vidare känt, att ytterligare ett åttiotal bok* tryckare lågo beredda att även de väcka rättegång, för så vitt de först an» hängiggjorda fått en för boktryckarna lycklig utgång.

Det var intressant att iakttaga den generade tystnad Stockholmstidnin* garna iakttogo då utslaget den 13 oktober 1910 blev känt. Blott ett par av dem omnämnde utslaget på sina anslagsaffischer och inskränkte sig för övrigt till ett refererande av utslagets ordalydelse. Den flabbighet och över* sittarton, som en längre tid besjälat dem då det gällt typografförbundet, hade vid detta tillfälle fått krypa i skrinet. Och det är icke för tidigt."

Svea hovrätts dom: Även frikännande.

Mera än ett år senare eller den 22 december 1911, avkunnade Svea hovrätt sitt utslag. Det lydde sålunda:

"Hovrätten, som tagit i övervägande vad handlingarna sålunda och i övrigt innehålla, finner väl ej mindre att åberopade avtalet varit för bolaget och typografförbundet för»

328bindande, så att dem ålegat att icke direkt motverka realiserandet av avtalet samt följakts ligen att icke själva framkalla arbetsinställelse, som enligt avtalets bestämmelse ej må äga rum, än även att part, vilken gjort sig skyldig till förhållande, stridande mot de förplik* telser, avtalet sålunda medfört, därigenom ådragit sig skyldighet att ersätta motparten upp* kommen skada, men enär det icke på grund av den i målet förekomna utredningen kan emot typografförbundets bestridande med full visshet antagas, att med avtalet åsyftats att stadga förbud mot att under avtalstiden anordna strejk i anledning av annan tvist än beträf* fande de i avtalet avsedda tarifferna, samt i målet ifrågakomna strejk, enligt vad ostridigt är, icke föranletts av tvist rörande nämnda tariffer, alltså och då vid dessa förhållanden typografförbundets åtgärd att för sina medlemmar påbjuda deltagande i samma strejk icke kan anses vara av beskaffenhet att grunda ersättningsskyldighet för skada, som genom strejken må hava tillskyndats bolagen, prövar k. hovrätten lagligt fastställa det slut, vartill rådstuvurätten så i huvudsaken som i fråga om bolagens anspråk på gottgörelse för rätte* gångskostnaderna kommit.

Typografförbundet skall med avseende å målets beskaffenhet själv vidkännas sina ut* gifter å målet i k. hovrätten."

Hovrättens utslag var enhälligt.

Målet överklagades naturligtvis av boktryckarna i högsta domstolen.

Sista instansen, högsta domstolen: Frikänner också.

Den 22 maj 1915 fem och ett halvt år senare efter det stämningen uttogs — var högsta domstolen färdig med sin dom. Man kan just inte beskylla rättvisan för att vara alltför skyndsam i det här landet.

Högsta domstolens dom — som även var frikännande — lydde som följer:

K. m:t finner i likhet med hovrätten åberopade avtalet vara förbindande samt brott mot detsamma medföra skadeståndsplikt. Men enär mot typografförbundets bestridande det icke kan med full visshet antagas, att med bestämmelsen i avtalet att strejk icke finge anordnas åsyftas att stadga förbud mot anordnande av sådan strejk, varom i målet ostridigt är fråga, eller s. k. sympatistrejk, prövar k. m:t rättvist fastställa det slut, vartill dom* stolarna i målet kommit. Kärandena ha förpliktats gottgöra typografförbundet för kost* naderna i målet med 50 kr. vardera.

Stockholms Dagblads aktiebolag intar i viss mån en liten särställning. Bolaget har nämligen icke, så vitt visats, vid tiden för strejken haft hos sig anställda några däruti deltagande typografförbundet tillhörande arbetare. K. m:t har liksom hovrätten fastställt rådhusrättens utslag, varigenom bolaget förpliktades ersätta typografförbundets kostnader med 260 kr. Vidare får bolaget betala 50 kr. till förbundet för kostnaderna i hovrätten.

Två av högsta domstolens ledamöter, justitieråden Wedberg och Billing, hade emellertid en avvikande mening och ville bifalla kärandens talan, enär enligt deras uppfattning av*

329talets strejkförbud måste anses omfatta jämväl sympatistrejk, detta särskilt med hänsyn till den uppfattning, som typografförbundets styrelse själv ådagalagt i meddelande till förbuns dets medlemmar och vid förhandling med boktryckareföreningen omedelbart före arbets» inställelsen.

De olika faserna i denna rättsprocedur äro synnerligen intressanta och visa, huru i dömande juristkretsar, utan att lagen ändras, så småningom en strömkantring inträffar i tolkningsväg, så snart en dylik tolkning gynnar den part, som anses sitta inne med makten i samhället.

Redan i första instansen visar det sig, att ett av de hinder för rättegången som den allmänna meningen ansåg ligga i, att förbundet icke var någon juridisk person, bortfaller. Rådhusrätten förklarar utan synbar tvekan typografförbundet vara en juridisk person och sålunda skyldig att svara.

Rådhusrättens utslag konstaterar, att ett kollektivavtal icke har sådan rättsverkan, att ett brytande av detsamma kan anses medföra skyldighet för den part, som brutit detsamma att ersätta motparten den därigenom uppkomna skadan. De första tecknen till en ny tolkning visa sig hos städs* notarie Lind, som i sin argumentering anser förbundet vara skadestånds* skyldigt, men på grund av ifrågavarande paragrafs formella lydelse röstar han dock för frikännande.

I hovrättens enhälliga utslag segrar den mening som i rådhusrätten fram* ställts av Lind och förbundet frikännes på grund av att i den omstridda paragrafen uttryckligen stadgas, att strejk eller lockout icke får tillgripas för slitandet av tarifftvister samt att den av förbundsstyrelsen proklame* råde strejken ej tillhör denna kategori utan måste hänföras till sympati* strejkerna.

Högsta domstolen stadfäster hovrättens utslag, men tvenne av justitie* råden ha hunnit längre i utveckling, i det de anse att den ifrågavarande paragrafen bort tolkas så, att avtalets strejkförbud även omfattade sympati* strejk.

330De svenska typografernas kamp för bättre levnadsvillkor.

III. Tariffrörelserna från 1910 till närvarande tid.

Genom typografförbundets del*

tagande i storstrejken hade det 1908 träffade avtalet enligt boktryckarnas mening satts ur kraft, och som dessa efter storstrejkens avslutning icke kunde förmås till förhandlingar om upprättande av ett nytt på basis av det gamla, arbetade typografförbundets medlemmar över ett års tid utan något officiellt avtal. i realiteten följdes dock i huvudsak den gamla tariffen, vilket exempelvis konstaterades vid de 21 agitationsmöten, som styrelsen för Typografiska föreningen i Stockholm i förening med förbundsstyrelsen hade anordnat den 29—31 januari 1910, varvid 86 olika tryckeripersonaler fingo tillfälle vittna om förhållandena på respektive officiner och vittnes* målen gingo ut på att de flesta personalerna såväl kollektivt som individuellt trots allt förmått att hävda sin ställning. Liknande rapporter ingingo även från de allra flesta tryckorter i landsorten.

Såsom villkor för upptagandet av förhandlingar om nytt avtal fordrade boktryckarna förbindelse av typografförbundet, att detta skulle i taka hän* der nedsätta av boktryckareföreningen godkänd säkerhet till belopp av minst 100,000 kronor för uppfyllandet av förbundets förpliktelser enligt ett eventuellt blivande avtal. Vidare krävdes, att förbundet skulle utse fyra representanter, vilka — med full beslutanderätt — tillsammans med av bok* tryckareföreningen till lika antal utsedda representanter skulle samman* träda inför en opartisk ordförande, varvid boktryckareföreningen skulle framlägga sina fordringar med avseende på nytt kollektivavtal.

Det extra förbundsmöte, som hölls i oktober 1909 och som var samman* kallat för att förbundet skulle taga ställning till de på grund av typografer* nas deltagande uppkomna komplikationerna, godtog dessa av boktryckare* föreningen uppställda villkor. Till underhandlare utsågos Eduard Wiberg, Emil Söderström, Ernst Andersson och Aron Olsén.

331Innan de egentliga förhandlingarna började hade förbundets represen» tanter att taga del av boktryckareföreningens förslag till garantibestäm» melser. Vid granskningen av dessa visade det sig emellertid, att boktryc* kareföreningen begärde att säkerställandet endast skulle ske från förbun* dets sida. Förbundets representanter ställde sig bestämt avvisande till ett dylikt förslag och betonade, att enda förutsättningen för att en dylik över» enskommelse skulle komma till stånd vore, att båda organisationerna betraktades såsom fullt jämställda parter.

Med förbigående tills vidare av garantifrågan upptogs emellertid under fil. d:r Gunnar Huss' ordförandeskap tariffrågan till realbehandling. Den 4 maj hade nämligen boktryckareföreningens tariffkommitterade under led» ning av C. Ramström överlämnat sitt förslag till ny tariff. Detta skilde sig i många avseenden från det förut gällande avtalet. Sålunda föreslogs infö» randet av timlön i stället för veckolön för fast avlönade arbetare. Med av* seende på ordinarie arbetstidens längd föreslogs ingen förändring, men det begärdes att, i händelse av arbetsbrist, arbetsköparen skulle kunna förkorta arbetstiden, naturligtvis med indragning av den bestämda timlönen. Vidare begärdes att timlönen skulle kunna utgå med lägre belopp åt arbetare, som genom ålderdom, sjuklighet eller annan orsak voro mindre arbetsföra. Samma graderade löneskala, som gällt för civilsättare, begärdes även för tidnings» och maskinsättare. Maskinsättaretariffen hade i övrigt undergått en genomgripande stympning. Där funnos icke kvar några andra bestäm» melser än att maskinsättare skulle vara skyldig prestera å linotypemaskin 6,500, å monolinemaskin 5,500 samt å typographmaskin 4,500 bokstäver korrigerad sats pr timme såsom minimum, då full tillgång till manuskript funnes samt att maskinsättare skulle vara fullt kunnig i maskinens skötsel. I konsekvens härmed var den passus slopad, som bestämde att endast utlärda handsättare finge användas som maskinsättare. Lönebestämmel» serna för formatpåläggare, reviderare och buntmakare ävensom för korrek» turavdragare på tidningarna voro slopade. Bestämmelserna om extra ersätt» ning åt tryckare, som sköta två pressar, iläggningsapparat, falsmaskin eller motor, voro slopade. Väntpengar åt beräkningssättare föreslogos skola bort» falla. Den ordinarie arbetstiden skulle kunna få förläggas till vilken tid som helst på dygnet. I anslutning härtill krävdes att ingen ersättning skulle utgå för arbete under måltidsrasterna. Ej heller skulle stadgas någon bestämd fritid efter övertidsarbetets slut. Övertidsbetalningen föreslogs för alla kategorier skola utgå med minst 50 procents förhöjning för de tre första timmarna före och efter den ordinarie arbetstidens början och slut.

332DELTAGARNA I 1909 ÅRS EXTRA FÖRBUNDSMÖTE.Ersättningen för dubbleringen av nattskift och 7*dagarsersättningen skulle bortfalla. Bestämmelsen att kvinnliga iläggare ägde åtnjuta samma lön som manliga, då de utförde lika tungt arbete som dessa, var slopad. Av hela lärlingstariffen voro endast avlöningsparagraferna medtagna. Bestämmel* sen, att äldre arbetare skulle äga förmånsrätt att kvarstå i kondition vid till* falle av arbetsbrist, var struken. I stället hade Svenska arbetsgivareför* eningens bekanta § 23 inryckts. Vidare begärdes att 5 procent av arbetar* nas hela förtjänst under tre kvartal skulle avdragas och innestå hos prin* cipalen såsom säkerhet för hållandet av det personliga arbetsavtalet. Ledig* heten 1 maj var slopad jämte en hel del andra bestämmelser som förut funnits i tariffen.

Efter en del sammanträden och skriftväxlingar mellan kommitterade visade det sig tydligt att någon enighet icke kunde uppnås på grundval av det föreliggande förslaget, så mycket mindre som boktryckarnas kommitté* råde förklarade, att de icke kunde vara med om några som helst jämkningar beträffande en del principspörsmål. Boktryckareföreningens representanter föreslogo därför att hänskjuta alla föreliggande tvistepunkter, som icke voro av ovannämnda beskaffenhet, till en skiljedomstol, sammansatt på sätt den redan preliminärt godkända förhandlingsordningen bestämde.

Förbundets underhandlare, vars mandat endast gällde att träffa avtal med boktryckareföreningens representanter, för den händelse, de kunde bliva om sådant avtal ense, kunde icke utan vidare acceptera förslaget om skilje* dom. I samråd med förbundsstyrelsen beslöts därför att verkställa en om* röstning bland medlemmarna, för att utröna huruvida de voro villiga att låta tariffrågan i sin helhet hänskjutas till skiljedomstols avgörande eller ej. För den händelse medlemmarna voro emot skiljedomsförfarande var därmed tydligt markerat, att tariffrågan icke hade utsikt att kunna lösas på fredlig väg.

I omröstningen deltogo 69 avdelningar, och avgåvos därvid 1,021 röster för och 1,538 röster mot frågans hänskjutande till skiljedomstol. Innan om* röstningen hunnit verkställas hade emellertid genom förlikningsmannen, dåvarande notarien Allan Cederborgs ingripande, förhandlingarna blivit återupptagna och enighet åvägabringats i de punkter, varom boktryckare* föreningens representanter tidigare förklarat sig icke vilja ingå i vidare diskussion. Härvid frånföllo de det framställda kravet på garanti från för* bundets sida, under det att förbundets representanter å sin sida lämnade utfästelse, att för den av överståthållareämbetet beviljade kvarstaden å 52,000 kr. med anledning av de av en del av boktryckareföreningens med*

334lemmar väckta skadeståndsanspråken på grund av förbundsmedlemmarnas deltagande i storstrejken, skulle få gå i verkställighet. Under hand erhöllo förbundets representanter även garanti för att veckolönssystemet skulle komma att bibehållas, för den händelse frågan bleve hänskjuten till skilje* doms avgörande. Sedan sålunda huvudtvistefrågorna blivit lösta ansågo sig typografförbundets representanter kunna medgiva att de återstående tvistepunkterna ginge till skiljedom.

Chefen för kommerskollegium utsåg skiljedomare och hans val föll på förste aktuarien i kommerskollegium fil. d:r Gunnar Huss, ordförande, samt sekreteraren i generalpoststyrelsen Gustav Kihlmark och notarien i överståthållareämbetet Per Cronvall. Skiljedomstolen hade sitt arbete färdigt den 16 augusti och fastställdes att den nya tariffen skulle träda i kraft den 1 oktober 1910 och gälla till den 1 juli 1914.

När tariffen kom från skiljedomarna var den mycket förändrad, åtmin* stone till det yttre. Alla de förut befintliga 10 specialtarifferna hade hop* arbetats till en enda, omfattande alla yrkeskategorier.

I lönehänseende hade emellertid inga förändringar skett, men beträffande en del detaljer hade boktryckarna fått sin vilja fram. Och åtskilliga av dessa voro mycket betydelsefulla. Sålunda slopades bestämmelsen om, att vid tillfälle, då personalen behövde minskas, skulle vid avskedandet hänsyn tagas till skicklighetsgrad och ålder i kondition. Vidare hade bestämmelsen om handsättare och stilgjutare som predestinerade till maskinsättning slopats. Och så hade skiljedomarna infört arbetsgivareföreningens § 23, som i 1910 års avtal fick n:r 83 och följande lydelse: "Med iakttagande av avtalets bestämmelser i övrigt äger arbetsgivaren rätt att leda och fördela arbetet, att fritt antaga eller avskeda arbetare samt använda arbetare oavsett de äro organiserade eller icke."

En av de betydelsefullaste punkterna i 1910 års skiljedomsavtal fick det synnerligen lärda namnet décompte, (läs dekångt) en från franskan hämtad handelsterm, som betyder avräkning, avdrag. Det betydde på ren svenska att arbetarna i de svenska boktryckerierna skulle, som säkerhet för hål* landet av det personliga avtalet, deponera en summa motsvarande två veckolöner hos arbetsköparen. Denna underliga bestämmelse, som torde vara fullkomligt enastående i de svenska avtalens historia, lydde som följer:

"Arbetare skall hava ett belopp, motsvarande två veckors minimilön, inne* stående i bank å motbok, som vid hans anställande överlämnas till arbets* givaren. Äger arbetare icke sådan motbok eller uppgår icke tillgodohavan* det därå till angivet belopp, skall arbetsgivaren avdraga 10 % av hans

335inkomst för varje vecka, intill dess erforderligt belopp finnes disponibelt, då detsamma av arbetsgivaren insattes å arbetarens motbok. Vid arbetares avflyttning skall, sedan arbetsgivarens och arbetarens på anställningen grundade mellanhavanden reglerats, motboken till arbetaren avlämnas.

Medlen skola insättas i arbetarens namn på sådana villkor, att arbetaren äger uppbära sitt tillgodohavande en månad efter det han med företeende av motboken uppsagt medlen till utbetalning, samt att, om arbetsgivaren genom skiljenämnds eller skiljedoms utslag, berättigats uttaga skadestånd

av arbetare, beloppet skall till honom ut* betalas ur arbetarens å motboken innestå* ende tillgodohavande mot företeende av utslaget i frågan."

Denna skiljedom gav, egendomligt nog, icke anledning till så vidlyftiga debatter inom avdelningarna som de föregående av* talen. I Typografiska föreningen i Stock* holm kommo debatterna i stället att röra sig om en annan sak, som stod i förbindelse med storstrejken.

Föreningen gjorde stora ansträngningar att, så gott sig göra lät, hålla de medlem* mar, som blivit offer för storstrejken, ska* deslösa. Under storstrejkens gång hade föreningen, utom det understöd som varje deltagare erhöll, utlånat rätt betydande belopp, över 14,000 kr., till medlemmar, för vilka storstrejken kommit som en obe* haglig överraskning, mot vilken de ej hun* nit att ekonomiskt gardera sig. Största delen av detta belopp hade utlånats till medlemmar, som sedermera fingo återinträda i arbetet, men återbetal* nfngen gick synnerligen trögt och efter åtskilliga utan resultat gjorda på* stötningar till de tredskande, nödgades föreningen några år efter storstrej* kens slut avskriva cirka en tredjedel av det utlånade beloppet.

At en del av de i storstrejken deltagande, som kunde tänkas hava möj* lighet att erhålla utkomst å annat håll än inom yrket, utanordnade förenin* gen extra understöd för att sätta dem i tillfälle att söka sin utkomst inom andra arbetsområden. — Likaledes sammanbragtes genom insamling en emigrationsfond om kr. 1,173:97, ur vilken utbetaltes reseunderstöd.

336

FRITZ LYDÉN. Förbundsstyrelsemedlem.På hösten 1909 hade Typografiska föreningen beslutat att placera en summa av 20,000 kr. som aktier i Tidningsaktiebolaget Svenska Folket, vilket dittills utgivit en halvveckotidning, men som från och med 1 decem* ber samma år ämnade utgiva en daglig tidning, benämnd "Aftontidningen". Beslutet fattades under förutsättning av, att en del av de arbetslösa för* bundsmedlemmarna erhölle anställning å företaget i fråga och att förbundet stode som garant; vilket senare villkor godkändes av 1909 års extra för* bundsmöte. Beslutet motiverades dels med, att man på detta sätt sluppe att understödja en del av de arbetslösa, vilka till följd av att de voro av boktryc* karna "prickade" hade svårt att inom över* skådlig tid erhålla kondition samt dels med att detta indirekta sätt att understödja de arbetslösa vore att föredraga framför det direkta, när pengarna i alla händelser komme att användas till understöd åt de arbetslösa.

Föreningen lyckades också att placera ett 20*tal av de arbetslösa å företaget ifråga.

Vid 1910 års förbundsmöte förelågo skri* velser från dels A.*B. Svenska Folket och dels personalen å tryckeriet, med begäran om, att förbundet skulle stärka företagets bestånd genom ett lån eller genom aktie* teckning å förslagsvis ytterligare 20,000 kr. Detta förslag hade majoriteten inom för* bundsstyrelsen så tillvida tillstyrkt, som den föreslog, att "förbundsmötet skulle giva förbundsstyrelsen bemyndigande att, på sätt och i den mån den finner att typografernas förut gjorda insatser icke må gå förlorade". Minoriteten lämpligt, tillse att åt tidningsföretaget Svenska Folket tillskjutes medel, så yrkade avslag.

Angående denna sak uppstod en mycket livlig debatt på förbundsmötet, varunder dock de flesta talarna yrkade bifall till förbundsstyrelsemajori* tetens förslag. För bifall talade sålunda Wiberg, förtroendeman, Olsén, förbundsstyrelsen, Halvar Olsson, Åstrand, Ragnar Nilsson, Samuelsson, Roos, Persson, förbundsstyrelsen, Emil Söderström, Lööf, Görloff m. fi., medan Hagberg, förbundsstyrelsen, Öhman, Hugo Hellström, Edvin Lind*

22

337

WILLIAM STILLER. Förbundsstyrelsemedlem m. m.kvist, Kullberg (Karlskrona), Hultman m. fi. yrkade avslag. Vid omröst* ning bifölls förbundsstyrelsemajoritetens förslag med 2,001 röster mot 1,532.

När ombuden inför Typografiska föreningen den 3 och 12 december 1910 redogjorde för förbundsmötets beslut i denna fråga uppstod en mycket livlig debatt, som till stor del kom att bli ett inbördes gräl mellan de av föreningens ombud som å förbundsmötet röstat respektive för och mot för* bundsstyrelsemajoritetens förslag. Debatten urartade sig till den grad, att en talare föreslog, att de 11 ombud (Söderström, Lööf, Samuelsson, Olsson, Augusta Helin, Axel Karlsson, Rasmusson, Ragnar Nilsson, Erik Jakobs* son, Ingemarsson och Moberg) som röstat för bifall, skulle ur förbundet uteslutas, ett förslag som föreningen på sammanträdet den 2 januari 1911 så gott som enhälligt förkastade.

"Aftontidningsfrågan" spökade sedermera vid flerfaldiga tillfällen på för* eningens sammanträden, ofta utan att ens vara uppförd på dagordningen. Det fanns ett par av medlemmarna som efter Catos berömda exempel alltid återkommo till denna fråga. Styrelsen för Typografiska föreningen finner sig också i sin berättelse för år 1911 nödsakad yttra: "Styrelsen kan icke underlåta att påpeka med vilket intresse denna fråga (Aftontidningen) ofta framförts i och för misstänkliggörandet icke allenast av personer, utan av förbundets institutioner. Styrelsen vill här säga ifrån, att detta sätt att gå tillväga icke har varit gagnande ur någon synpunkt. De som samtidigt med sådant klander föra talet om inre styrka på tungan, må komma ihåg att denna icke skapas genom att utså misstro mot de institutioner, vilka sitta inne med ledningen av förbundets angelägenheter."

I själva realfrågan kan nämnas, att sedan förbundsmötet 1910 fattat sitt beslut gjorde förbundsstyrelsen — för att undvika ett upprepande av vad som skedde vid företagets start, nämligen att en hel del löften gåvos, som sedan aldrig blevo infriade — det villkoret för utbetalandet av de 20,000 kronorna till Aftontidningen, att företaget skulle rekonstrueras, så att man i görligaste mån kom bort från de skulder, vari detsamma häftade.

Ett nytt bolag bildades sålunda, i vilket skulle tecknas 100,000 kr., vari dock inberäknades de av Typografiska föreningen förut insatta 20,000 kr., vilka skulle tillförsäkras samma rätt till utdelning, som det senare tecknade aktiekapitalet. Teckningen av det nya aktiekapitalet blev efter stora svå* righeter åvägabringad, dock huvudsakligast därigenom att företagets fordringsägare tecknade aktier för sina fordringar.

Redan i juni 1911 saknade emellertid företaget ånyo rörelsekapital. An* ledningen härtill uppgavs vara, att det vid det nya bolagets bildande teck*

338nåde beloppet till största delen bestod av redan förut förbrukat kapital och att således därvid endast en mindre del friska pengar tillfördes företaget.

På framställd begäran tecknade då förbundsstyrelsen för förbundets räk* ning ytterligare aktier för 10,000 kronor, under villkor att från annat håll samtidigt tecknades och inbetaltes minst 40,000 kronor friska pengar. Detta villkor uppfylldes.

Emellertid visade det sig snart att, på grund av förut angivna skäl, före* taget icke hade den ekonomiska bärighet, som gjorde att detsamma utan nya tillskott skulle kunna hålla sig flytande. Medel anskaffades visserligen nödtorftligen från andra håll, men framställning om vidare tillskott från förbundets sida avslogs enhälligt av förbundsstyrelsen. Då slutligen icke nödigt rörelsekapital kunde uppbringas, måste bolaget gå i likvidation och företaget försäljas.

Vid 1913 års förbundsmöte föreslog förbundsstyrelsen, att de 50,000 kronor, som typografförbundet genom denna affärsförbindelse förlorat, skulle avskrivas ur reservfondens tillgångar.

Efter en längre debatt blev detta också förbundsmötets enhälliga beslut.

Vid samma förbundsmöte förelåg en begäran från Typografiska förenin* gen i Stockholm, som gick ut på att föreningen skulle erhålla räntegott* görelse från förbundet för de 20,000 kronor föreningen tecknat i Afton* tidningen. Motionen var åtföljd av ett uttalande från förbundsstyrelsen, vari denna hemställde att Stockholmsavdelningens begäran icke måtte av förbundsmötet bifallas. Förbundsstyrelsen ansåg, att om "företaget gått bra och föreningen fått en hög utdelning på sina pengar eller genom för* säljning av sina aktier skördat en betydande vinst, torde den nog icke kom* mit och erbjudit förbundet överskottet. Sant är ju att förbundet genom företagets skapande inbesparat väsentliga belopp i reservfonds* och arbets* löshetsunderstöd, men dessa täckas fuller väl genom det förlorade kapitalet. Dessutom är det ju så, att endast Stockholmsavdelningen haft någon direkt nytta av företaget, liksom det endast är Stockholmsavdelningen, som därigenom tillförts avgifter från de i företaget anställda."

Kontrollnämnden, till vilken motionen hänsköts för uttalande, yttrade: "Kontrollnämnden har för sin del funnit att i formuleringen av beslutet ifråga visserligen icke tydligt säges, att garantin även omfattar räntan, men då av beslutets andemening framgår att Typografiska föreningen i Stock* holm genom utlägget ifråga ej skulle lida någon förlust, finna vi att för* bundet bör hålla Typografiska föreningen skadeslös för den ränteförlust den kan visa sig hava lidit."

339En mycket lång och livlig debatt uppstod på förbundsmötet, varunder de flesta talarna föreslogo att Stockholmsavdelningens begäran skulle av* slås. Vid verkställd omröstning visade det sig, att Stockholmsavdelningens motion avslagits med 2,469 röster mot 1,112. Det egendomliga inträffade, att icke ens alla föreningens ombud röstade för bifall. Tio av dem (Söder» ström, Persson, Lundberg, Wilh. Carlsson, Ernst Forsberg, Bäckström, Lagerqvist, Öhman, Ramm och Hj. Eriksson) röstade ja, medan fem (Ras» musson, Graf, Hultman, Moberg och Almgren) röstade nej.

Tariffrörelserna 1914 och därefter.

1913 års förbundsmöte beslöt, på förslag av förbundsstyrelsen, att in» komna förslag till ändringar och tillägg till gällande tariff skulle överlämnas till av mötet utsedda fyra ledamöter i en avtalsnämnd, som hade att dels framlägga förslag till nytt avtal och dels att tillsammans med av Svenska boktryckareföreningens utsedda representanter sammanträda för träffande av nytt avtal.

De utsedda representanterna sammanträdde i början av november samma år för upprättande av förslag till ändringar i tariffen. Enligt fastställd plan gingo dessa huvudsakligen ut på att söka få till stånd en, så vitt möjligt var, rättvis reglering av arbets» och avlöningsvillkoren, så att de, som i ett eller annat avseende intogo en ogynnsam ställning, bleve hjälpta framåt, medan åter de, som redan uppnått en motsvarande fördel, borde vara nöjda därmed.

För att uppnå en dylik reglering gällde det förnämligast att få till stånd en höjning av grundprisen, så att dessa kommo i nivå med de fasta lönerna. Vidare gällde det att få till stånd en höjning av minimilönerna för civil* arbetarna, så att dessa blevo jämställda med tidningssättare och arbetare å de dagliga tidningarnas tryckerier, obligatorisk semester, så att hela kåren och icke, som hittills, endast en del blevo delaktiga av en bestämd semester» ledighet, och slutligen en ändrad klassindelning, varigenom såväl de brist» fälligheter, som redan från början vidlådde den gällande indelningen av landets tryckorter, som ock de, vilka, genom olika stegringar i levnadskost* naderna på olika platser, efter hand inträtt, bleve avlägsnade.

I mitten av november kunde de utsedda tariffkommitterade utsända det av dem utarbetade förslaget till ändringar i tariffen, jämte bifogade motive» ringar, till avdelningarna för att underställas medlemmarnas prövning.

I sitt förslag hade kommitterade beträffande grupperingen av tryckorterna använt sig av den för postverket officiellt utarbetade, enligt vilken orterna

340med hänsyn till dyrhetsförhållandena voro indelade i fem klasser, med en skillnad mellan högsta och lägsta klasserna av 30 %. (Dittills hade skill* nåden uppgått till 36 %.)

Med avseende på minimilönerna funno kommitterade lämpligt att föreslå, att minimilönerna för civilsättarna skulle sättas till samma belopp, som var gällande för sättare på varannandagstidningar.

För samtliga typografiska arbetare begärdes i förslaget 14 dagars semes* ter och för att icke de, som under året skiftade kondition eller endast inne* hade tillfällig anställning, skulle behöva bli utan semesterersättning, före* slogs att semesterersättningen skulle få formen av intjänt lön, utgörande 5 % tillägg å all förtjänst, som skulle innestå hos principalen och av denne utbetalas vid semesterns början eller, då arbetare slutade kondition, vid avflyttningen.

Beträffande arbetstiden föreslogo kommitterade en minskning från 54 till 51 timmar för den stora huvudmassan av kåren.

I grundprisen föreslogs en genomsnittlig förhöjning av 15 %.

Typografernas förslag var synnerligen väl avvägt och moderat i formen och var tydligen i huvudsak ett regleringsförslag utan medgivande av prutmån.

Så var däremot icke förhållandet med boktryckareföreningens förslag, som överlämnades samtidigt med uppsägningen. Det var i likhet med en del föregående — och efterföljande — mycket kraftigt tillyxat och föreföll vara ett utslag av synnerligen grovt skämtlynne. Med avseende på lönerna hade det så till vida samma tendens som förbundets, att det avsåg att få till stånd jämställighet mellan de olika yrkeskategorierna. Men denna jäm* ställighet ville boktryckarna åvägabringa på det sättet, att alla fasta löner sänktes till de för civilarbetarna gällande. Tilläggen för ordinarie söndags* samt kvälls* och nattarbete skulle, liksom grundlönen, beräknas pr timme och, då ingen begränsning i tiden för ordinarie arbetstidens början eller av* slutning skulle förekomma, följde därav att reduceringen i nämnda tillägg, utöver den till 10 à 30 % uppgående minskningen i grundlönen, uppgick till mellan 4 och 77 %. Utom det att maskinsättarna skulle få sina minimi* löner sänkta till samma belopp som handsättarnas, skulle deras arbetstid även ökas med 1 timme pr dag — allt för att jämställigheten skulle bli så fullständig som möjligt.

Övertidsbetalningen för alla kategorier skulle utgå med 50 % förhöjning för de tre första timmarna efter ordinarie arbetstidens slut eller före dess början. Genom att ordet "därefter" utbytts mot "därutöver" skulle även*

341ledes arbete under måltidsrasterna betalas med endast 50 % förhöjning. Tidningshandsättarna och korrekturavdragarna skulle utöver den för civil» arbetarna föreslagna minskningen därjämte få sin övertidsbetalning minskad med 25 % för de tre första timmarna efter ordinarie arbetstidens slut och maskinsättarna, sättmaskinsskötarna och färdiggörarna övertidsersättningen för samma tid minskad med 50 %.

I början av februari 1914 upptogos förhandlingar mellan båda parternas kommitterade under ordförandeskap av ordföranden i den permanenta

skiljedomstolen och pågingo dels enskilt och dels även tillsammans med skiljedom» stolens båda övriga opartiska ledamöter till fram i maj månad. Något resultat uppnåd» des icke, då respektive parter var för sig hävdade de av organisationerna framlagda förslagen. Boktryckareföreningens repre» sentanter föreslogo att hela avtalsfrågan skulle hänskjutas till skiljedom, något som typografernas representanter emellertid icke ville vara med om. Förhandlingarna för» klarades då avbrutna, men förlikningsman» nen Cederborg förklarade att han ämnade före avtalstidens utgång ånyo undersöka möjligheterna för en uppgörelse.

Den 27 juni, några dagar före avtalets utgång, överlämnades till parterna ett av förlikningsmannen upprättat förslag till nytt avtal. På middagen den 29 juni sam» mankallades parterna för att taga ställning till detta avtal. Efter det förhandlingarna pågått till långt fram på kvällen och sedan förlikningsmannen haft upprepade enskilda överläggningar med vederbörande kommitterade, kunde han slutligen konstatera att enighet inom båda representationerna vunnits för en överenskommelse i enlighet med det av honom framlagda förslaget, med däri under förhandlingarnas gång företagna ändringar och tillägg.

Det antagna förslaget innebar så gott som ett fullständigt genomdrivande av alla de av förbundet framlagda kraven. De jämkningar, som i en del fall förekommo, voro till sin natur endast övergångsbestämmelser.

I semesterfrågan uppnåddes de begärda två veckornas ledighet för alla

SIGVARD CRUSE. Förtroendeman. Förbundsordförande m. m.

342som fyllt 20 år, räknat från 1 juli 1917, och en veckas ledighet för dem som icke fyllt 20 år; för tiden 1 juli 1914 till 1 juli 1917 hälften därav. Semester* bidraget blev emellertid reducerat till 4 % på minimilönen i stället för de begärda 5 % på hela lönen.

Beträffande arbetstiden förkortades denna omedelbart, i enlighet med förbundets förslag, för alla som förut haft 54 timmars arbetsvecka till 51 timmar pr vecka.

Vidare borttogs den av 1910 års skiljedomstol beslutade decompte* bestämmelsen ur avtalet.

Minimilönerna för civilarbetarna höjdes till samma belopp som förut voro gällande för arbetare å icke dagliga tidningar och kommo att bliva: för Stockholm under de tre första åren kr. 28: — samt därefter kr. 31:—. Härtill kom semestertillägget: un* der de tre första åren respektive 0: 55 och 1:10 och därefter respektive 0: 60 och 1: 20. (Förut hade lönerna utgjort: under de två första åren kr. 26:—, under de två därpå följande åren kr. 28:— och därefter kr. 30: —.) För de fast avlönade civilarbetarna utgjorde detta en förhöjning av 3,3 %.

De väsentligaste förhöjningarna uppnåd* des för beräkningsarbetarna. De erhöllo nämligen omedelbart en förhöjning av 5 öre pr 1,000 och efter 2% år ytterligare 2 öre pr 1,000, således en höjning av 7 öre, den största höjning som i detta hänseende dit* tills uppnåtts inom yrket. Tusenpriset höjdes sålunda från 43 till 50 öre eller med för Stockholms vidkommande 11,6 %. För vissa orter i lands* orten uppgick förhöjningen för beräkningsarbetare ända till 25 %, men erhöll icke någon reell betydelse, emedan där ingen beräkning existerade.

Enligt det antagna förslaget skulle frågan om dyrortsgrupperingen hän* skjutas till skiljedomstol. Denna fattade den 31 juli 1914 sitt beslut och enligt detta, som fastställde gruppernas antal till 5, blevo 51 av förbundets avdelningar med sammanlagt 1,444 medlemmar uppflyttade i högre klass, under det 33 avdelningar med sammanlagt 3,613 medlemmar blevo stående kvar i den klass de förut tillhört. Avtalet fick 5 års giltighetstid.

GEORG BERG. Förbundsstyrelseledamot. Förbunds* sekreterare m. m.

343När avtalsuppgörelsen måndagen den 6 juli 1914 behandlades av Typo* grafiska föreningen i Stockholm var belåtenheten allmän. Aldrig någonsin hade en tariffuppgörelse fått ett så gynnsamt mottagande inom denna för* ening. När förbundets förtroendeman, Eduard Wiberg, slutat sin långa redogörelse för förhandlingarnas gång och resultatet därav, följde lång* variga och ovationsartade applåder. De talare som därefter uppträdde, hade inga egentliga anmärkningar att göra och när ordföranden, Gust. Persson, tillfrågade föreningen om den för sin del vore nöjd med resultatet, blev svaret ett rungande ja. — Mötet, som hölls i Auditorium, var besökt av över 1,500 medlemmar och avslöts med unisont avsjungande av "Inter* nationalen".

Världskriget och dyrtiden.

Föga mer än en månad efter tariffuppgörelsen utbröt världskriget. Såsom ovan omtalats, blev skiljedomstolens beslut fattat först den 31 juli och det dröjde några dagar in i augusti innan protokollet hunnit justeras och ut* sändas till avdelningarna i landsorten. Då hade redan den panik, som världskrigets utbrott framkallade, hunnit sprida sig till Sverge och under intrycket av denna panik gjorde boktryckarna på åtskilliga platser i lands* orten svårigheter att tillämpa det nya avtalet. Men sedan förtroendemannen besökt respektive platser blev det nya avtalet godkänt och tillämpat.

Under de första dagarna efter krigets utbrott tycktes fullständig panik ha utbrutit bland stockholmsboktryckarna. En stor del uppsade sina arbe* tare, andra nedsatte arbetstiden ända till hälften av den vanliga och åter andra förklarade sig ämna fullständigt nedlägga driften. Så småningom lugnade sig dock sinnena och mellan boktryckareföreningen och typograf* förbundet överenskoms att under kristiden skulle det lämnas möjlighet för boktryckarna att inskränka arbetstiden med motsvarande avkortning i veckolönen — dock under förutsättning att tariffbestämmelserna i övrigt lämnades orubbade.

Vid en den 19 september företagen undersökning visade det sig, att den verkställda inskränkningen i arbetstiden uppgick till sammanlagt 11,200 tim* mar pr vecka, motsvarande full vecka (51 timmar) för omkring 200 arbetare. Så småningom började emellertid det ena tryckeriet efter det andra arbeta med full tid och vid årsskiftet 1915 var arbetstiden nästan över allt normal.

Härtill bidrog nog också i hög grad den starka åderlåtning arbetskraften erhöll genom mobiliseringen. En stor del av landstormen inkallades näm*

344ligen till tjänstgöring i två à tre månader. Detta var naturligtvis icke ägnat att verka stärkande på vederbörandes ekonomi, isynnerhet som största delen av de mobiliserade voro familjefäder. De flesta av tryckerierna i huvudstaden sökte också i någon mån hjälpa sina mobiliserade arbetare genom att under mobiliseringstiden åt de utkallade eller deras familjer ut* betala större eller mindre del av veckolönen. Högertidningarna i Stockholm (Aftonbladet, Stockholms Dagblad, Nya Dagligt Allehanda och Svenska Dagbladet) jämte Svenska Morgonbladet löste emellertid frågan genom följande fosterländska tillkännagivande, daterat den 25 augusti 1914:

"Då nu pågående politiska och ekonomiska kris efter all sannolikhet kommer att bliva mycket långvarig, och då statsunderstöd kan erhållas av varje mobiliserads familj, som därav har behov, men däremot sådant under* stöd bortfaller, för den händelse sådan familj åtnjuter understöd från annat håll, hava undertecknade huvudstadstidningar beslutat att ej till några av sina respektive mobiliserade arbetares familjer utbetala något som helst understöd i form av lönebidrag, men att, därest verkligt behov oaktat erhållet statsunderstöd skulle i något fall förefinnas, vilket behov respektive tidning dock förbehåller sig att i varje särskilt fall pröva, till sådan familj skall kunna efter därom gjord framställning lämnas såsom lån någon penninghjälp.

Svenska tidningsutgivareföreningens styrelse förklarade sig enig med detta beslut."

Huvudstadens största tryckeri, Norstedt Söner, begärde hos regeringen befrielse från mobiliseringen för sin personal, vilken begäran beviljades. Ä detta tryckeri förekom icke några driftsinskränkningar.

Världskriget föranledde snart nog ökade levnadskostnader även i Sverge och detta gav typograferna anledning att dryfta frågan om dyrtidstillägg. Under hand hade förbundsstyrelsen förvissat sig om, att boktryckareför* eningen icke var villig att gemensamt med förbundsstyrelsen vidtaga några åtgärder eller rikta någon vädjan till landets tryckeriägare för ett allmänt beviljande av dyrtidstillägg åt typograferna och därför fanns intet annat att göra än att rikta uppmaningar till respektive personaler att vända sig till principalerna med anhållan om dyrtidstillägg. De från personalernas sida gjorda framställningarna ledde till resultat endast i begränsad omfatt* ning och detta hade sin orsak i, att boktryckareföreningens styrelse i ett konfidentiellt cirkulär uttalat sig mot ett allmänt beviljande av dyrtidstillägg åt typograferna. Endast sådana familjeförsörjare, som hade det särskilt svårt, skulle hjälpas.

345Så gick år 1915 och 1916 ingick Svenska typografförbundets styrelse till boktryckareföreningens styrelse med begäran om en tillfällig höjning av 20 % på samtliga lönesatser.

Naturligtvis svarade boktryckareföreningen omedelbart nekande och med anledning härav vände sig förbundsstyrelsen till skiljedomstolen för de grafiska yrkena och begärde att frågan om dyrtidstillägget i enlighet med § 92 i det 1914 ingångna avtalet skulle avgöras av nämnda domstol.

Skiljedomstolens opartiska ledamöter medgåvo, att den inträdda dyrtiden

medfört en väsentlig försämring i de typo* grafiska arbetarnas levnadsvillkor, men an* sågo dock icke detta innebära någon sådan omständighet, som kunde föranleda tillämp* ning av ifrågavarande punkt i avtalet, vadan de ansågo sig böra ansluta sig till arbets* köparesidans uppfattning, att domstolen icke vore behörig att upptaga den före* liggande framställningen till avgörande.

Under förhandlingarnas gång betonades att boktryckareföreningen nu icke hade något att erinra mot att direkta förhand* lingar inleddes mellan organisationerna rö* rande dyrtidstillägget, men då typografför* bundets styrelse med anledning härav in* kom med en ny skrivelse, i vilken begärdes överenskommelse om ett generellt tillägg av 20 % på tariffens lönesatser, kom efter långt dröjsmål ånyo ett nekande svar.

Men samtidigt inkom en skrivelse från Sverges tryckeriers arbetsgivareförbund, som nu för första gången tillkänna* gav sin avsikt att uppträda som ledare på arbetsköparesidan och meddelade att det vore villigt att underhandla angående dyrtidstillägg för de typogra* fiska arbetare, som voro anställda hos till nämnda organisation anslutna arbetsgivare. Villkoret för en dylik förhandling vore dock, att förbundet skulle medgiva att den ordinarie arbetstiden — utökades till 54 timmar. Förbundsstyrelsen reflekterade icke ett ögonblick på detta generösa anbud.

Bland typograferna gjorde sig en allmän stämning gällande att genom ett energiskt uppträdande frampressa den absolut nödvändiga löneförhöjningen. Sålunda var man genomgående på det klara med, att det var bättre att sluta

EINAR QVARNSTRÖM. Förbundssekreterare. Sjukkassekassör m. m.

346sina konditioner och söka andra förvärvsmöjligheter än att fortfarande åt* nöja sig med de låga lönerna.

Denna stämning tog sig uttryck i massuppsägningar, vilka tvingade en stor del av boktryckarna att bevilja dyrortstillägg. Där dyrtidstillägg icke beviljades lämnade arbetarna yrket. Boktryckarna kände sig naturligtvis icke synnerligen tilltalad av denna sakernas ordning och från deras orga* nisationsstyrelse inkommo upprepade erinringar till förbundsstyrelsen om att förbundsmedlemmarna gjort sig skyldiga till avtalsstridigt uppträdande. — Från förbundsstyrelsens sida hävdades, att förbundets medlemmar icke kunde anses bundna att arbeta på någon plats, där de förvägrades den lön de begärde, och att samfälldheten i framställningen om högre löner hade sin naturliga förklaring i det överallt rådande ekonomiska betrycket inom kåren.

De genom personalernas hänvändelser till principalerna utverkade dyrtidstilläggen verkade emellertid mycket ojämnt och från olika håll inom landet framställdes därför begäran till förbundsstyrelsen, att denna måtte ånyo hänvända sig till boktryckare» föreningen med begäran om förhandlingar om ett generellt dyrtidstillägg.

Med anledning härav hänvände sig för» bundsstyrelsen i en skrivelse av den 11 augusti 1917 till boktryckareföreningen med begäran om förhandlingar om ett tillägg till gällande minimilöner om 40 %. Den 22 samma månad svarade boktryc* karna att de voro villiga att underhandla.

Efter fem sammanträden träffades överenskommelse om bestämmelser angående dyrtidstillägg, avsedda att gälla för tiden 1 oktober 1917—1 juli 1918. Enligt dessa skulle utgå ett tillägg till varje arbetare varierande mellan 10, 15, 20, 25 och 30 kronor pr månad, beroende på vederbörandes minimi» lön och oavsett om han uppbar avlöning utöver minimilön; dock att arbetsköparen ägde i nämnda dyrtidstillägg inräkna såväl eventuellt förut beviljat dyrtidstillägg som ock sådant dyrtidstillägg, vilket tillkommit på grund av från arbetare gjord framställning om dyrtidstillägg eller av arbets*

347

FRITZ ÅHRBERG. Förbundsstyrelseledamot m. m.köparen särskilt angivits skola utgå med hänsyn till dyrtiden. De ovan* nämnda beloppen skulle 1 januari 1918 höjas med 5 kronor över hela linjen. Därjämte skulle utgå ett familjetillägg till varje gift manlig arbetare, änkling eller änka av 10 kronor för hustru och 7:50 för varje barn under 15 år pr kvartal. — Dessa bestämmelser inneburo för huvudgrupperna från 1 oktober 1917 en förhöjning av cirka 25 procent, en förhöjning som — med hänsyn till stegringen — var alldeles otillräcklig. Överenskommelsen blev dock av förbundsmedlemmarna vid allmän omröstning godtagen. Att fler* talet av medlemmarna röstade ja, berodde helt säkert icke på tillfredsställelse med överenskommelsen som sådan, utan därpå, att man nu fått till stånd en organisationsmässig uppgörelse, på vilken det kunde byggas vidare.

Redan innan 1917 gått till ända visade det sig också, att dyrtidstillägget var alltför knappt tillskuret. Vid 1918 års ingång inträdde som ovan nämnts en förhöjning av ytterligare 5 procent, varför hela tillägget på lönerna blev 30 procent. Men levnadskostnaderna stego betydligt hastigare och på grund härav uppstod en stark rörelse bland typografkårens medlemmar att, där begärd löneförhöjning icke beviljades, genom platsombyte skaffa sig mera betalt. Denna rörelse tog ännu starkare fart då det blev känt, att bok* tryckareföreningens styrelse genom "svarta listor" underrättade boktryc* karna om, vilka typografer som uppsagt sin anställning. I Stockholm togo de inom Typografiska föreningen befintliga sektionerna hand om uppsäg* ningarna genom det av dessa tillsatta sektionernas arbetsutskott, som fick i uppdrag att leda de av medlemmarna igångsatta individuella löneaktio* nerna. Under sista hälften av februari månad 1918 hade ensamt från Stock* holm inkommit anmälningar från omkring 700 medlemmar, som uppsagt sina platser och sökte andra anställningar.

I början av mars tvingades boktryckareföreningens styrelse att hos för* bundsstyrelsen begära förhandlingar för att söka få till stånd en kollektiv uppgörelse angående förhöjt dyrtidstillägg. Den 12 mars träffades denna nya överenskommelse och den godkändes med stor majoritet.

Genom detta nya avtal blev det gällande dyrtidstillägget ungefär för* dubblat, d. v. s. för en lön av 31 kronor i Stockholm bestämdes tillägget till 18 kr. pr vecka. Därjämte innebar överenskommelsen att dyrtidstillägg skulle utgå jämväl på överbetalningen, vilket dittills icke varit fallet.

Den nya dyrtidsöverenskommelsen skulle gälla från 1 april till 1 oktober 1918, dock med det tillägget, att för mars månad 1918 skulle utgå ett tillägg av 25 procent på dyrtidstillägget enligt förut gällande bestämmelser.

I anslutning till överenskommelsen gjordes det villkoret gällande, att alla

348uppsägningar, som ännu icke trätt i verkställighet, från båda parterna skulle betraktas som annullerade, såvida vederbörande icke redan träffat avtal om ny anställning.

Överenskommelsen hade träffats med en månads uppsägning och det i augusti månad sammanträdande förbundsmötet beslöt enhälligt, att dyrtids* överenskommelsen skulle uppsägas den 1 september.

De förhandlingar som nu följde i syfte att åvägabringa ett nytt dyrtids* avtal voro både långa och segslitna. Förhandlingarna avbrötos ett par gån* ger och slutligen måste förlikningsmannen ingripa. Genom dennes formed* ling antogo parterna ett förslag, som bestämde att högsta dyrtidstillägget i klass 1 skulle utgå med 30 kr., i klass 2 med 28, i klass 3 med 26, i klass 4 med 24 och i klass 5 med 23 kronor pr vecka. Till beräkningssättare skulle utöver ovannämnda fasta dyrtidstillägg utgå ett tillägg av 20 procent på grundpriset för slätsättning, d. v. s. all sättning, som ej kunde betraktas som fördelaktig ("fortel"). Därjämte skulle gällande familjetillägg utgå oför* ändrat. Överenskommelsen fastställdes att gälla från den 1 oktober 1918 till den 15 februari 1919.

Då detta förslag utsändes till omröstning, visade det sig att det icke till* fredsställde medlemmarna i samma grad som tidigare överenskommelser. Majoriteten blev nämligen ytterst knapp, eller 1,316 ja mot 1,143 nej.

Levnadskostnaderna fortforo att stiga och i god tid före överenskommel* sens utgång den 15 februari 1919 började förhandlingarna om en ny dyr* tidsöverenskommelse. I enlighet med gammal tradition inom facket blev överenskommelsen icke heller denna gång träffad förrän i sista minuten, eller den 15 februari.

Förbundsstyrelsen hade till underhandlare utsett Eduard Wiberg, Harald Hagberg, William Stiller och Emil Söderström, varjämte Typografiska för* eningen i Stockholm begärt och erhållit en särskild representant i under* handlingskommittén, nämligen Sigvard Cruse. Enligt den nya överenskom* melsen tillerkändes samtliga utlärda yrkesarbetare i hela landet en förhöj* ning på det förut gällande dyrtidstillägget av 10 kronor pr vecka (d. v. s. i Stockholm upp till 40 kronor) och de övriga yrkesutövarna en förhöjning i proportion härtill. Dessutom tillerkändes ackordsarbetare 10 procent för* höjning av timlönen vid tidarbete.

Detta avtal var på Svenska tidningsutgivareföreningens och Sverges tryckeriers arbetsgivareförbunds vägnar undertecknat av Bengt Heyman, Bo Löfgren, Harald Nyholm, T. Roxendorff och Sten Dehlgren samt på typografförbundets vägnar av ovan nämnda fem underhandlare.

3491919 års typografstrejk.

1918 års förbundsmöte hade uppdragit linjerna för 1919 års tariffrörelse och i enlighet härmed utarbetade de av förbundsmötet utsedda underhand» larna, Eduard Wiberg, Emil Söderström, A. P. Görloff och Harald Hag» berg, *) ett tarifförslag, som utsändes till förbundsavdelningarna för bedömande. **) Från icke mindre än ett tjugotal avdelningar restes erin» ringar mot de av tariffkommitterade uppgjorda förslagen till lönesatser. Av dessa avdelningar begärde 12, räknande tillsammans 4,500 medlemmar — med Stockholmsavdelningen i spetsen, att de i tariffkommitterades förslag upptagna minimilönerna skulle höjas med 10 kronor och grundpriset i för» hållande därtill. Förbundsstyrelsen och tariffkommitterade ansågo att de resta kraven på höjning ej stodo i överensstämmelse med de av förbunds» mötet fastställda riktlinjerna för tariffarbetet och fäste därför intet avseende vid avdelningarnas begäran.

Detta förbundsstyrelsens tillvägagångssätt behandlades å sammanträden den 1 och 10 februari inom Typografiska föreningen i Stockholm och vid sammanträdet sistnämnda dag beslöts så gott som enhälligt att göra följande uttalande att tillställas förbundsstyrelsen:

"Föreningen protesterar mot förbundsstyrelsens och underhandlarnas sätt att helt lämna de krav, som enhälligt uppställts av avdelningen, nämligen 10 kronors förhöjning på de av tariffkommitterade och förbundsstyrelsen föreslagna standardlönerna och grundprisets förhöjande i proportion härtill, obeaktade;

för att dels kunna få till stånd de ändringar i tariffen, som vi anse nöd» vändiga för erhållande av ett anständigt existensminimum för kåren, och

*) Ursprungligen var A. W. Öhman av 1918 års förbundsmöte utsedd till underhandlare, men han avsade sig just som tariffarbetet i november 1918 skulle börja. Då Öhman avsagt sig, inkallades förste suppleanten Jeårj Lundström, som emellertid även han avsade sig. Karl Fernström, Örebro, som var andre suppleant, åtog sig nu uppdraget. Från tryckarehåll gjordes emellertid gällande, att den fjärde platsen borde innehavas av en tryckare, isynnerhet som de övriga tre voro sättare. Då avsade sig även Fernström och så gjorde även de närmast följande, W. Stiller och Oscar Lööf, varefter Harald Hagberg inkallades som ordinarie ledamot.

**) Det av tariffkommitterade utarbetade förslaget upptog för maskinsättare, rotationstryckare m. fi. å dagliga tid* ningar en lägsta veckolön av 56 kr., för d:o å icke dagliga tidningar under de två första åren 53 kr. och därefter 56 kr. samt för handsättare och snällpresstryckare m. fi. på dagliga tidningar 50 kr. samt för handsättare å civil* tryckerier m. fi. de första åren 47 kr. och därefter 50 kr. Övriga grupper i proportion härtill. Härtill kom för Stock* holm (landet skulle indelasKi 11 dyrortsgrupper med 2 1/2 procents intervaller mellan varje grupp) 25 procents tillägg och för hela landet ett kristidstillägg, som med utgångspunkt från indexsiffrorna den 1 oktober 1918 beräknades till 20 procent, men som under avtalstiden kunde höjas och sänkas, beroende på fluktuationerna i levnadskostnaderna. Minimilönen för en maskinsättare i Stockholm med en grundlön av 56 kr. skulle sålunda bli med 25 procents dyrorts* tillägg och 20 procents kristidstillägg kr. 84: —. För en handsättare med 50 kr. grundlön kr. 75: —. — Grundpriset fastställdes till 85 öre pr 1,000, men till detta skulle läggas dels dyrortstillägget och dels det fluktuerande kristids* tillägget. — Arbetstiden begärdes till 8 timmar för alla yrkeskategorier och övertidsersättningen höjdes till 100 procent, medan övertidsarbetet begränsades till högst 10 timmar i veckan.

350dels för att stärka kårens solidaritet och åstadkomma en behövlig agita» tion för våra vitala intressen, får föreningen hemställa till förbundsstyrelsen, att vidtaga åtgärder för sammankallande av ett extra förbundsmöte att hållas i Stockholm om möjligt den 19 och 20 april 1919."

Förbundsstyrelsen utsände förslaget om extra förbundsmötes inkallande, med yrkande om avslag på den gjorda framställningen, till allmän omröst» ning inom förbundets avdelningar, att verkställas onsdagen den 5 april. Vid omröstningen avgåvos 2,034 röster för inkallande av ett extra förbunds» möte och 1,208 däremot.

Det extra förbundsmötet sammanträdde redan tisdagen den 22 april i Folkets hus B»sal i Stockholm och pågick även onsdagen den 23 april. De» batten i tariffrågan blev både livlig och långvarig och trots att det konsta» terades, att tariffkommitterade vid utarbetandet av det nya tarifförslaget noga hållit sig till de direktiv, som uppställts av 1918 års förbunds» möte, underkändes förbundsstyrelsens och tariffkommitterades ståndpunkt. Diskussionen kom nämligen att huvudsakligen röra sig om det av under» handlarna utarbetade förslaget och det av ett antal stockholmsrepresen» tanter under mötets gån g framlagda. Ett av göteborgsrepresentanterna framlagt medlingsförslag eliminerades redan vid framställandet av proposi» tionen och vid omröstningen, som skedde medelst namnupprop, erhöll stock» holmsförslaget 5,010 röster, medan tariffkommitterades endast erhöll 1,526.

Inför denna utgång förklarade de av 1918 års förbundsmöte utsedda underhandlarna att de frånträdde sina mandat och förbundsmötet måste därför utse nya underhandlare. Under debatten vädjades upprepade gånger till de avgående underhandlarna, att de måtte kvarstå, men förgäves, varför förbundsmötet som nya underhandlare utsågo Sigvard Cruse, Stockholm, Edvin Lindqvist, Eskilstuna, J. W. Samuelsson, Stockholm, och Erik Lind» vall, Västerås.

Även förbundsstyrelsen ansåg sig desavuerad av förbundsmötet och ställde sina mandat till förfogande. Förbundsstyrelsen motiverade denna sin åtgärd i en artikel i Svensk Typograf»Tidning, vilken begärligt anam» mades av borgarpressen och användes som utgångspunkt till ett ohyggligt skall mot typograferna, om möjligt i hätskhet och stupiditet slående alla föregående rekord. Vid det nya förbundsstyrelsevalet poängterades ytter» ligare, att förbundsmedlemmarna underkände 1918 års tariffkommitterades förslag och en helt ny förbundsstyrelse tillsattes.

Den avgående förbundsstyrelsen bestod av: Eduard Wiberg, förtroende» man, Oscar Lööf, Harald Hagberg, W. Stiller, Hj. Bergmark, Eskil Nylén

351och Georg Berg, och de nyvalda, samtliga uppförda på en av civilsättare* och tryckaresektionerna utsänd lista, blevo: Sigvard Cruse, förtroendeman, W. E. Ågren, J. W. Samuelsson, J. A. Christensson, Nils Nilsson, J. Åhl* feldt och Emil Malmborg. Cruse erhöll 3,756 röster som förtroendeman medan Wiberg stannade vid 1,062. Av de övriga valda erhöll Ågren högsta röstetalet eller 4,812 och Malmborg lägsta eller 2,491. Närmast kom med* lemmen av den föregående styrelsen, Harald Hagberg, med 1,993 röster.

De nya underhandlarna utarbetade ett nytt tarifförslag, *) som överläm*

nådes till boktryckarnas båda organisatio* ner, Svenska tidningsutgivareföreningens arbetsgivaresektion och Sverges tryckeriers arbetsgivareförbund. Svenska tidnings* utgivareföreningens A*sektions underhand* lare voro S. Dehlgren, T. Roxendorff, A. Pers och E. Ridderstad, och civiltrycke* rierna företräddes av Bo Löfgren, Harald Nyholm, Edv. Lundgren och N. F. Hellner. Och för första gången vid en ordinär avtals* förhandling poängterades att de svenska boktryckarna ställt sig under Svenska ar* betsgivareföreningens förmynderskap, ty vid underhandlingsbordet mötte en repre* sentant för denna organisation, nämligen Bengt Heyman. Förhandlingarna pågingo från den 13 till den 16 maj, varefter arbets* köparna önskade ett avbrott för inväntande av utgången av förbundsstyrelsevalet. Se* dan detta val resulterat däri, att en helt ny förbundsstyrelse utsetts, återupptogs förhandlingarna ånyo den 10 juni och pågingo till den 18 juni utan att något resultat kunde uppnås i någon av vitalpunkterna. Arbetsköparna nekade sig ingenting ifråga om motförslag och när förhandlingarna den 25 juni återupptogos, visade det sig att den

*) Det nya tarifförslaget upptog lönernas uppdelning i huvudlön och kristidstillägg. Lönerna för maskinsättare m. fi. sattes sålunda till 90 kr., för handsättare m. fi. till före fyllda 22 år 72 kr. och därefter 80 kr. och för övriga grupper i proportion härtill. Landet skulle indelas i 11 dyrortsgrupper med 2^2 procents intervaller mellan varje. För Stockholms vidkommande skulle således lönen för maskinsättare bli kr. 90: — -f- 22:50 — 112:50 och för hands sättare kr. 80: — + 20: — = 100: —. Grundpriset sattes till kr. 1:25, vilket med 25 procents tillägg för Stockholm skulle bli 1: 55 pr tusen. Övertidsersättningen hade satts till 100 procent och sammanlagda övertiden pr vecka till 6 timmar. Arbetstiden begärdes för huvudgrupperna fastställd till 8 timmar, för maskinsättare till 45 timmar och vid nattarbete till 42 timmar för alla grupper.

352

EMIL MALMBORG. Förbundsstyrelsemedlem. Ombudsman i T. F. i Stockholm.av regeringen tillförordnade förlikningsmannen Lars Rabenius, som den 28 juni framlade ett medlingsförslag, i detta upptagit, icke några lönesatser, men nio principfrågor, och i dessa principfrågor hade arbetsköparnas mening av förlikningsmannen accepterats i de sju fallen och arbetarnas i de två. Dessa punkter begärde förlikningsmannen att arbetarna skulle godtaga innan förhandlingarna om lönesatserna kunde begynna. Avsikten från arbets* köparnas och förlikningsmannens sida var tydligen att driva saken till sin spets, och det lyckades också, ty förbundsstyrelse och underhandlare för* kastade det s. k. förlikningsförslaget och beslöt att arbetsnedläggelse skulle äga rum över hela linjen måndagen den 30 juni efter arbetstidens slut, dock med undantag för de boktryckare och tidningsutgivare, som ingått separatavtal på grundval av det av typografförbundet framlämnade tarifför* slaget.

Måndagen den 30 juni höll Typografiska föreningen i Stockholm ett extra samman* träde i Auditorium, besökt av cirka 2,300 medlemmar, för att taga ställning till för* bundsstyrelsens åtgärder i tariffrågan. Efter en ingående debatt beslöt föreningen enhäl* ligt att godkänna de vidtagna åtgärderna. Fredagen den 4 juli hölls ett nytt samman* träde i Auditorium med ungefär lika livligt deltagande som föregående sammanträde. Även nu godkändes underhandlarnas och förbundsstyrelsens åtgärd att avslå det av förlikningsmannen uppgjorda förslaget till uppgörelse med tidningarna.

Mellan typografförbundet och tidningsutgivareföreningens A*sektion hade nämligen, sedan arbetsnedläggelsen på Sverges tryckeriers arbetsgivareför* bunds officiner blivit beslutad, en överenskommelse träffats, att strejken å tidningarna skulle uppskjutas till fredagen den 4 juli kl. 8 f. m. för att parterna möjligen under mellantiden skulle kunna träffa en överenskom* melse.

Detta visade sig emellertid icke vara möjligt. Differenserna mellan par* terna voro för stora och förlikningsmannen visade sig helt och hållet sakna förmåga till sammanjämkning. Det tycktes för övrigt som om tidnings*

NILS LINDBERG. Förbundsstyrelsemedlem. Förbundskassör m. m.

23

353ägarna under de fyra mellandagarna kommit till övertygelsen att även de borde vedervåga en strid. På annat sätt kan man icke förklara deras allt* mera stegrade obenägenhet för uppgörelse. Ett i sista stund från typograf* förbundet framlagt förslag, som upptog: för maskinsättare m. fi. 103 kr., för ombrytare m. fi. 98 kr., för handsättare m. fi. under de två första åren 84 kr. och därefter 93 kr. samt för iläggare m. fi. efter fyllda 25 år 88 kr. pr vecka, en ortsdelning i 11 klasser etc., förklarade sig tidningsägarna skola förelägga sin stämma. Då stämman avslog typografförbundets erbjudande, utbröt strejk även på tidningarna den 4 juli.

I strejken deltogo i genomsnitt i hela landet 6,703 typografiska arbetare, varav 5,778 tillhörde typografförbundet och 1,015 voro oorganiserade (de senare till största delen lärlingar, som ej hunnit inträda i förbundet). I Stockholm var antalet deltagare i genomsnitt 2,788, därav 281 oorganiserade. Av de strejkande i Stockholm voro 998 handsättare, 207 maskinsättare, 630 tryckare, 281 iläggare och 399 tryckeriarbetare av olika slag.

Cirka 1,400 typografiska arbetare, till största delen sysselsatta på offi* ciner, tillhörande de socialdemokratiska, bolsjevikiska och syndikalistiska tidningarna, deltogo icke i strejken, emedan för deras vidkommande provi* sorisk överenskommelse träffats.

Strejktiden användes synnerligen väl av medlemmarna. De flesta togo tillfället i akt för att skaffa en välbehövlig vila åt sina av kristiden utpinade kroppar. Sett ur hygienisk synpunkt var den nödtvungna ledigheten syn* nerligen välgörande. Stockholmstyperna foro sålunda till landsbygden, där de stannade under hela strejktiden, och för dem, som av en eller annan anledning tvingades att stanna i huvudstaden, anordnades möten och ut* flykter, dels personalvis och dels samfällt. Vid flera tillfällen inbjödos de strejkande att bevista teaterföreställningar å Fjäderholmarna, Södra folk* parken och Enskede folkpark. En del av medlemmarna idkade sport av olika slag och åter andra spridde flygblad och löpsedlar med uppmaning till bojkott av borgarpressen. Vid ett tillfälle buro ett 50*tal sandwichsmän, uteslutande typografer, textade affischer med uppmaning till bojkott mot de borgerliga tidningarna, genom Stockholms gator. Detta förbjöds emel* lertid av polisen, som fann det "förargelseväckande".

Fredagen den 1 augusti tillsatte regeringen en medlingskommission, be* stående av följande personer: direktör Allan Cederborg, ordförande, för* likningsmännen Lars Rabenius och S. H. Kvarnzelius samt för de båda parterna respektive ombudsman Emil Söderström och direktör Carl Z. Hæggström. Parterna sammanträdde första gången inför kommissionen

354den 7 augusti å Svenska arbetsgivareföreningens lokal i Stockholm. De olika organisationernas delegerade voro desamma som under de tidigare förhandlingarna med undantag av A*sektionens delegerade, av vilka A. Pers och E. Ridderstad fått förhinder, och i deras ställe hade tidningsutgivare* föreningens A*sektion utsett T. Bilde, I. Säfstrand och E. Löfstedt. Med anledning av det stora antalet delegerade från arbetsköparesidan hade för* bundsstyrelsen utökat typografernas underhandlingsdelegation med Em. Ågren och Emil Malmborg.

Förhandlingarna inför kommissionen blevo långa och segslitna och först den 18 augusti framlade kommissionen ett förlikningsförslag, som kommis* sionen förklarade vara en enhet, vilken i sin helhet måste antagas eller för» kastas.

Typografiska föreningen i Stockholm höll den 22 augusti extra samman* träde i Auditorium för att taga ställning till förlikningskommissionens för* slag till uppgörelse. Alla de talare som uppträdde hade endast en mening, nämligen att det var otillfredsställande, och ganska skarpa ord riktades mot förbundsstyrelse och underhandlare, som enligt flera talares mening ej skött konflikten som den borde skötas. Det stora flertalet ansåg dock att klok* heten bjöd att förslaget antogs.

Förbundsstyrelsen utskickade förslaget till omröstning och det befanns att förslaget antagits med den knappa majoriteten av 317 röster eller med 2,535 röster mot 2,218.

Återgången till arbetet skedde den 27 augusti och försiggick utan några störningar, om man undantager några civiltryckeriers oblyga försök att in* föra skiftarbete. Den "frisinnade" och "folkliga" Stockholmstidningen ut* märkte sig även denna gång genom att överträda avtalets bestämmelse om att inga trakasserier skulle få förekomma. Där utstängdes ett flertal arbe* tare, däribland en av förbundsstyrelsens medlemmar.

Det nya avtalet avslöts med två arbetsköparesammanslutningar, nämligen Sverges tryckeriers arbetsgivareförbund och Svenska tidningsutgivareför* eningens arbetsgivaresektion. Det var i huvudsak lika lydande, och största skillnaden var den, att tidningarnas avtal innehöll en förhandlingsordning, överensstämmande med den som fanns i föregående avtal, medan civiltryc* keriernas avtal innehöll bestämmelser, överensstämmande med Svenska arbetsgivareföreningens formulär. Detta senare stadgade lockout* och strejk* rätt för respektive parter. Sådan strejk, lockout och bojkott fick dock icke ske för att framkalla ändring i eller tillägg i avtalet eller förbindas med yrkande om sådan ändring eller tillägg.

355Arbetstiden nedsattes även för civilarbetarna till 48 timmar. För arbete på morgontidningar bestämdes arbetstiden för dag* och kvällsskift till 48 timmar pr vecka. Minimilönen bestämdes skola utgå med fast lön och dyr* tidstillägg, det senare uppgående till 25 procent. Minimilönen för maskin* sättare, som äro utlärda handsättare eller varit maskinskötare i två år m. fi. å dagliga tidningar bestämdes till kr. 70: 50 + 23: 50 samt för övriga till kr. 68:30 + 22:50. För ombrytare m. fi. å daglig tidning kr. 67:50 + 22: 50 och i övrigt kr. 65: 50 + 21: 70. För handsättare, snällpresstryckare

m. fi. å daglig tidning kr. 63:80 + 21:80 och på civiltryckeri kr. 62: 30 + 20: 70. För övriga i proportion därefter.

Tryckorterna indelades i fem grupper, av vilka Stockholm med omgivningar intill 15 km. utgör grupp I. Differensen mellan grupp I och II sattes till 10 procent och mellan var och en av de övriga 5 procent.

Ackordspriset sattes till kr. 1: 04 i Stock* holm och å övriga orter i proportion därtill. Till ackordspriset lades ett dyrtidstillägg, beräknat efter minimilönen för handsättare å respektive ort, således i Stockholm kr. 20:70. Lärlingsregulativet slopades.

Man kan just inte påstå, att Sverges övriga organiserade arbetare visade något överdrivet stort intresse för typografernas strid. Den vädjan om ekonomiskt under* stöd, som förbundsstyrelsen i slutet av juli riktade till Sverges organiserade arbetare förklingade i det närmaste ohörd. Det slutliga resultatet på de utskickade listorna för frivilliga bidrag var nämligen endast kr. 11,005: 50.

Däremot visade våra danska och norska kolleger storartad offervillighet. De norska kollegerna vidtogo, innan ännu någon vädjan om hjälp ställts till dem, en frivillig insamling, som inbringade kr. 10,533: 16. Dessutom erbjödo de ett större lån, ifall detta skulle visa sig behövligt. De danska kollegerna sände kr. 15,218: 36, utgörande resultatet av den uttaxering, som Köpenhamns typografer vidtagit och den frivilliga insamling som de danska landsortskollegerna igångsatt. Även från Frankrike, Belgien och Luxem* bourg inkommo kontanta bidrag.

ALLAN DANIELSSON. Förbundsstyrelsemedlem.

356Det i september 1919 med tidningsutgivareföreningen träffade avtalet innehöll en bestämmelse om reglering av dyrtidstillägget den 1 juli 1920 för så vitt socialstyrelsens indexsiffror visade fortsatt stegring. Socialsty* relsens indexsiffror för andra kvartalet 1920 visade en stegring av 5 % och med anledning härav träffades mellan parterna den överenskommelsen, att från den 1 juli 1920 skulle dyrtidstillägget förhöjas med 5 % på summan av den sammanlagda minimilönen och dyrtidstillägget.

En hemställan till Sverges tryckeriers arbetsgivareförbund om träffande av liknande överenskommelse för civiltryc* keriernas vidkommande ledde icke till nå* got resultat.

När 1921 båda avtalen utlöpte, hade indexsiffrorna sjunkit betydligt, så att krav på lönereducering framställdes från arbets* köparnas sida. För tidningsavtalets vid* kommande började underhandlingarna den 8 juni. Till delegerade för detta avtal hade förbundsmötet utsett Sigvard Cruse, Ha* raid Hagberg, Oscar Lööf, Em. Ågren och Hugo Höglund. Tidningsutgivarnas dele* gerade voro S. Dehlgren, T. Roxendorff, K. Roeck Hansen och G. Pettersson. Dess* utom var Bo Löfgren närvarande som gäst från civilboktryckarna.

Något resultat av förhandlingarna upp* nåddes icke, varför parterna enades om att tillkalla Allan Cederborg som förliknings* man. Denne framlade ett medlingsförslag, enligt vilket en lönereducering skulle ske den 1 juli av 11 % på summan av minimilön och dyrtidstillägg, varjämte familjetillägget skulle bortfalla. Detta förslag antogs av båda parterna.

I fråga om civilavtalet hade förbundsmötet utsett Sigvard Cruse, Emil Söderström, J. W. Samuelsson, Emil Malmborg och A. P. Görloff som underhandlare. Boktryckarnas delegerade voro Bo Löfgren, H. Nyholm, N. Hellner och E. Lundgren samt Bengt Heyman som arbetsgivareför* eningens representant.

Sin vana likmätigt framförde arbetsköparna rent av orimliga krav i löne* nedpressningsväg, men efter synnerligen långvariga och tålamodsfrestande

ALBERT PERSSON. Förbundsstyrelsemedlem.

357underhandlingar träffades en överenskommelse, som skulle föreläggas respektive parter till godkännande eller förkastande. Denna överenskom» melse innebar 20 % lönereducering, vilken dock skulle ske i tre repriser: 10 % 1 juli, 5 % 1 oktober och 5 % 1 januari 1922. Denna överenskom» melse godkändes vid allmän omröstning inom förbundet.

Den 31 mars 1922 uppsades de båda kollektivavtalen, avtalet för civil» tryckerierna av båda parterna, medan tidningarnas avtal endast uppsades från tidningsutgivarnas sida. De båda arbetsköpareorganisationerna fram» lade vid uppsägningen mycket långa önskelistor om försämringar.

Tidningarna krävde bl. a. utsträckt arbetstid vid nattarbete, nattskiftens förläggande till kl. 4 f. m., rätt till ett obegränsat antal kvällsskift i följd, nedsättning av övertidsersättningen, nedflyttning av så gott som samtliga tryckorter i lägre grupp, införande av timpenning för civilarbetare lydande under tidningsavtalet, premiering vid sättmaskiner m. m. jämte krav på ned» sättning av de utgående lönerna med 35 % för tidningsarbetare samt 40 % sänkning för civilarbetare lydande under tidningsavtalet.

Civilboktryckarnas krav gingo ändå längre. De krävde bland annat nedsättning av övertidsersättningen till 25 % för de tre första övertidstim» marna å söckendag samt till 50 % för all annan övertid, slopandet av de 9 timmarnas fritid efter övertidsarbetets slut; rätt att betala sjuka och gamla arbetare lägre lön än minimilön; slopandet av extra ersättning för skötsel av iläggnings» och falsmaskin; införandet av ackord på sättmaskiner; ned» sättning av grundpriset till 80 öre jämte försämringar i så gott som alla ackordsbestämmelser; krav på införandet av timpenning (1 kr. pr timme till utlärd handsättare och tryckare i Stockholm) jämte nedsättning av de ut» gående lönerna med 40 %, vilket krav ifråga om beräkningsarbetet i ett par fall skärpts ända till 60 %.

Förhandlingarna blevo både långvariga och segslitna och parterna måste till sist anmoda direktör Cederborg att tjänstgöra som medlare. Den 27 juni — sedan förhandlingarna med ett par avbrott pågått sedan den 26 maj — framlade direktör Cederborg förslag till överenskommelse i båda avtalen. Tidningsavtalet antogs omedelbart av båda parterna, medan civilavtalet hänsköts till allmän omröstning, varunder i avvaktan på utgången det gamla civilavtalet prolongerades att gälla till den 10 juli.

Uppgörelsen för tidningarna innebar — i anslutning till socialstyrelsens indexsiffror — en nedsättning av minimilönerna å gruppen "dagliga tidnin» gar" med 10 % 1 juli och ytterligare 10 % 1 oktober samt en nedsättning av minimilönerna i gruppen "i övrigt" med 11 % 1 juli och ytterligare 11 %

3581 oktober. Dessutom reducerades merbetalningarna den 1 juli med en tredjedel, dock högst 5 och lägst 2 kr. Övertidsersättningen sänktes från förutvarande 75 % för de första övertidstimmarna till 50 %. I övrigt av* värjdes i stort sett försämringsförsöken.

I civilavtalet blev lönenedsättningen 1 juli 10 % och 1 oktober 5 %. I fråga om övertidsersättningen nedsattes ersättningen från förutvarande 35 % för de två första övertidstimmarna till 33% %. Vidare erhölls möjlighet att omräkna veckolönen till timpenning, men i övrigt tillbakaslogs civilbok» tryckarnas alla försämringsförslag.

Underhandlare voro: för civilavtalet Emil Söderström, J. W. Samuelsson, Emil Malmborg (med Einar Qvarnström som suppleant) och A. P. Görloff. För tidningsavtalet Harald Hagberg, Oscar Lööf, Em. Ågren och Hugo Höglund samt som självskriven medlem av båda delegationerna Sigvard Cruse. — Arbetsköparnas delegerade voro: för Sverges tryckeriers arbets» givareförbund Bo Löfgren, H. Nyholm, Nils Hellner och E. Lundgren; för Svenska tidningsutgivareföreningens arbetsgivaresektion Sten Dehlgren, T. Bilde, Gust. Österberg, Gust. A. Pettersson och K. Roeck Hansen samt från Svenska arbetsgivareföreningen Bengt Heyman, som ledde förhandlingarna.

Ären 1923 och 1924 prolongerades båda avtalen, men 1925 uppsades av» talet med Sverges tryckeriers arbetsgivareförbund. Denna organisation mötte med ett avtalsförslag, som om möjligt överträffade alla föregående förslag till försämringar. Indignationen var synnerligen stark inom Typo» grafiska föreningen och civilarbetarna voro fast beslutna att denna gång uppnå jämlikhet med tidningsarbetarna. Utgången av förhandlingarna var synnerligen oviss. Den 18 juni avbrötos förhandlingarna och då civilbok» tryckarna genom övertidsarbete sökte trycka tidskrifter och trycksaker i allmänhet å lager, så nödvändiggjorde detta motåtgärder från förbundets sida, varför allt övertidsarbete inhiberades.

Direktör Cederborg sammanförde parterna till förnyade förhandlingar och kunde efter långa pressningar framlägga ett förlikningsförslag den 1 juli 1925 på kvällen. Arbetsgivarnas försämringar voro borteliminerade, förslaget innebar uteslutande förbättringar. Typografernas viktigaste krav genomför» des: jämlikhet i lönehänseende med civiltypograferna under tidningsavtalet.

Minimilönerna höjdes med 7,2 %. De utgående lönerna höjdes med 4 % och lärlingslönerna med 10 %. Grundpriset höjdes med 7,2 %. Vänt» penningsparagrafen, som tidigare icke varit annat än en dekoration i avtalet, fick nu ett reellt innehåll, i det att beräkningssättaren icke behövde göra framställning om väntpengar för att erhålla dessa. Vid arbetsbrist stadgades

359att väntpengar skola betalas. Övertidsprocenten för de två första övertids* timmarna å söckendag förhöjdes från 33 % % till 50 %. Timlönen lyckades det däremot icke för underhandlarna att få avskaffad, ehuru den viktiga reservationen gjordes, att densamma icke fick införas å officiner som icke tidigare tillämpat timlön. Semesterfrågan kunde icke heller lösas. Förlik* ningsförslaget utsändes till allmän omröstning bland de medlemmar som arbetade hos arbetsgivare anslutna till Sverges tryckeriers arbetsgivareför* bund och resulterade i att förslaget blev antaget.

De senaste årens avtalsrörelser.

1925 års avtal med Sverges tryckeriers arbetsgivareförbund prolongerades 1926, men i tidningsavtalet gjordes, utan att uppsägning behövde tillgripas, på förhandlingsvägen åtskilliga förbättringar. Bland dessa må nämnas en extra veckolön i semester till sådana arbetare, som enligt punkt 58 i avtalet åtnjöto två veckors semester. Dessutom gjordes en del förtydliganden.

1927 prolongerades båda avtalen att gälla i två år eller till den 1 juli 1929.

Den 30 mars 1929 uppsades kollektivavtalen av såväl arbetsköpareorga* nisationerna som av Svenska typografförbundet.

Arbetsköparna begärde 5 % reducering av såväl minimilöner som utgå* ende individuella löner. Därjämte framförde de en lång önskelista rörande försämringar i övriga arbetsvillkor. Tidningsutgivarna utmärkte sig särskilt härvidlag. De påyrkade nämligen försämringar i nästan varje punkt.

Typografförbundet krävde å sin sida 4 % förhöjning av minimilönerna för avtalets huvudgrupper. För pappersräknare och hjälparbetare krävdes handsättares minimilöner efter fyllda 25 år. Därjämte krävdes förbättringar av de allmänna bestämmelserna, såsom förkortning av arbetstiden vid kvälls* och nattskift, förbättring av semesterbestämmelserna och bidrag till pen* sionsfrågans lösning.

Avtalsförhandlingarna togo sin början den 22 april å Svenska arbets* givareföreningens lokal under direktör Allan Cederborgs ordförandeskap.

Typografförbundets underhandlare voro: för civilavtalet: Einar Qvarn* ström, Nils Lindberg, Emil Malmborg och C. Em. Jansson, Malmö; för tidningsavtalet: Harald Hagberg, Em. Ågren, F. Håkansson och Filip Börjesson, Göteborg, samt, såsom självskriven ledamot av båda delegatio* nerna, Sigvard Cruse.

Arbetsköparnas delegerade voro: för Sverges tryckeriers arbetsgivareför* bund: Bo Löfgren, C. Z. Hæggström, H. Nyholm, N. F. Hellner, Göteborg,

360och Edvin Lundgren, Malmö, samt såsom representant för Svenska arbets* givareföreningen B. Heyman; för Svenska tidningsutgivareföreningens arbetsgivaresektion: Sten Dehlgren, K. Roeck Hansen, Gust. A. Pettersson, M. Pers och E. Löfstedt.

Förhandlingarna pågingo 22—26 april och 6—8 maj, varefter de ajourne* rades till den 17 juni. För att under mellantiden söka jämka hop de rådande stora meningsskiljaktigheterna mellan parterna tillsattes tvenne kommitteer, en för civilavtalet och en för tidningsavtalet. I kommittén för civilavtalet invaldes E. Qvarnström, Emil Malmborg, Bo Löfgren och H. Nyholm. I kommittén för tidningsavtalet insattes Sigvard Cruse, H. Hagberg, Em. Ågren, S. Dehlgren, K. Roeck Hansen och M. Pers.

När förhandlingarna på nytt upptogos den 17 juni hade kommittéerna kommit till enighet endast i några mindre frågor. Förhandlingarna på» gingo nu i fyra dagar under direktör Cederborgs energiska ledning och den 26 juni framlade han ett förslag, som innehöll följande förbättringar:

a) Tidningsavtalet. Punkt 42 a) och b). Lönerna i grupp I förhöjas med 2 kr.

Punkt 43. Lönerna i grupp I förhöjas med

Lönegruppen l:a året ................................................................................kr. 2:55

2:a „ ................................................................................„ 1:65

3:e ...................................................................................„ 3:10

4:e „ ................................................................................„ 3:70

„ 5:e och 6:e åren....................................................................„ 0:55

„ efter fyllda 25 år ................................................................„ 2: —

Punkt 44 a) och b). Lönerna i grupp I förhöjas med:

Lönegruppen l:a året ................................................................................kr. 0:55

2:a ....................................................................................„ 0:65

3 :e „ ................................................................................„ 1:10

4:e „ ................................................................................„ 1:70

„ 5:e och 6:e åren ....................................................................„ 0:55

efter fyllda 25 år ................................................................„ 2: —

Punkt 45. Lönerna i grupp I förhöjas med 1 kr. i samtliga åldersgrupper.

Lönegruppen 1 :a året ................................................................................kr. 1:05

2 :a ...................................................................................„ 2:55

3 :e „ ....................................................................................2:10

4:e „ ................................................................................„ 2:60

5:e .............................................1:35

därefter ................................................................................„ 0: 10

Punkt 47 a) och b). Lönerna i grupp I förhöjas med:

Lönegruppen l:a året ................................................................................kr. 0:35

2 :a „ ................................................................................„ 5:35

Punkt 48 a) och b). Lönerna i grupp I förhöjas med 1 kr.

361Samtliga utgående individuella löner förhöjas dessutom med 1 % å det nya avtalets minimilöner. Av denna procent skola medlemmarna bestrida en förhöjning av avgiften till invalidfonden, för att därigenom söka möjliggöra en nöjaktig lösning av pensionsfrågan.

Punkt 50. Tilläggen förhöjas i grupp I med

a) 25 öre; b) 50 öre. Vid dagliga middagstidningar förhöjas tillägget i b) med 6 kr.

Punkt 51. I denna punkt införes följande nya bestämmelser:

a) Stereotypis och tryckeripersonal å 7*dagars morgontidningar, vilka icke ha regel» bundet skiftarbete (varannan vecka dags och nattskift), erhåller en extra ersättning av 1 kr. pr arbetad natt.

b) Vid treskift å sättmaskiner (3 arbetare vid 2 maskiner) utgår till den arbetare, som har delad arbetstid, en extra ersättning av 1 kr. pr dygn.

Punkt 53. Ersättning för det s. k. 7:e dygnet räknas på söndagsdygnet.

Punkt 61. Till arbetare under gruppen "i övrigt" utgår från och med innevarande år två veckolöner i semesterbidrag.

b) Civilavtalet. Med undantag av de speciella tidningsbestämmelserna och semester* bestämmelsen skall i detta avtal vidtagas samma ändringar som i tidningsavtalet. I beräk* ningstariffen skall dessutom genomföras följande ändringar:

§ 29. Grundpriset förhöjes med 3 % % i samtliga ortsgrupper. Bestämmelsen om att sättarlärling, som i sista läroåret ställes på beräkning, endast erhåller 4/s av grundpriset utgår

§ 30. I sista stycket ändras ordet "textstil" till "stil".

§ 37. I mom. h) införes orden "siffror mindre än halvfyrkant".

Till denna paragraf tillföres ett nytt moment av följande lydelse: För i tabell förekom* mande textspalter, vilka sättas å maskin, äger avdrag göras enligt vanligt textpris för det utrymme maskinsatsen upptager.

§ 51. Vid sättning å smal bredd tillkommer 5 % förhöjning, om endast 41—45 bok* stäver gå in på raden.

§ 52. Första stycket erhåller följande ändrade lydelse:

Huvudtitel med dess baksida, vanliga nedslags* och utgångskolumner ävensom enstaka skydds* och avdelningstitlar (men icke deras blanksidor) samt illustrationer, som äro mindre än halva sidan, betalas såsom arbetets huvudstil.

I denna paragraf införas följande nya bestämmelser:

När en mera självständig eller omfattande del av arbete blivit satt med särskild stil, skola däri förekommande utgångskolumner, så ock illustrationer, som äro mindre än halva sidan, betalas efter nämnda särskilda stil.

Illustration om högst 60 kvadratcentimeter betalas såsom arbetets huvudstil eller här ovan nämnda särskilda stil, oavsett huru stor del av sidan illustrationen upptager.

I beräkningstariffen förhöjas dessutom alla fasta pris ävensom ackordsprisen vid stil* gjutning med 3 V2 %.

Semesterbestämmelserna förbli oförändrade, men skall för tiden från det nya avtalets ikraftträdande en särskild förhöjning av 3 % utgå till varje tidlönsarbetare å den honom tillkommande minimilönen och för beräkningsarbetare den utgående timlönen med 3 V2 %.

Dessutom skola genomföras de redaktionella ändringar i avtalen, varom parterna under förhandlingarna enats samt i tidningsavtalets ackordsbestämmelser samma förändringar som i civilavtalet, dock med den avvikelsen, att grundpriset förhöjes med endast 1 Vi %.

Båda avtalen gälla till och med den 30 juni 1932.

362Direktör Cederborg hade begärt parternas svar å detta förslag till den 28 juni och denna dag meddelade såväl Svenska typografförbundet som de båda arbetsgivareorganisationerna att de antagit det framlagda medlingsför* slaget och därmed voro alltså nya avtal upprättade för tre år.

Den 31 mars 1932, när 1929 års avtal skulle uppsägas, träffades efter för* handlingar mellan representanter för dels Sverges tryckeriers arbetsgivare* förbund, Svenska tidningsutgivareföreningens arbetsgivaresektion och A.*B. Samorganisationen å ena sidan och Svenska typografförbundet å andra sidan överenskommelse om en prolongering av mellan dem gällande avtal från och med den 1 juli 1932 till och med den 30 juni 1933 på följande villkor:

"1. Kollektivavtalet med Sverges tryckeriers arbetsgivareförbund förbliver i sin helhet oförändrat.

2. Kollektivavtalen med Svenska tidningsutgivareföreningens arbetsgivaresektion och A.»B. Samorganisationen förbliver oförändrade med undantag av nedanstående tvenne ändringar:

a) Punkt 41.

Punkt 41, mom. a) erhåller följande ändrade lydelse: Vid tidningsföretag, vars stereo* typi* och tryckeripersonal uppgår till sammanlagt högst 6 typografiska arbetare, får sön» dagsledighet för nämnda personal förläggas före kl. 20, dock ej för sådan personal som arbetar å delat dag» och nattskift:

b) Punkt 59.

Punkt 59, mom. a) erhåller följande ändrade lydelse: Stereotypi» och tryckeriarbetare å 7 dagars morgontidningar, vilka icke ha regelbundet skiftarbete (varannan vecka dag» och varannan vecka nattskift), erhåller en extra ersättning av 75 öre pr arbetad natt."

Ändringen i punkt 41 innebar en uppmjukning av bestämmelsen rörande söndagsledighet för vissa tryckeri* och stereotypipersonaler. Den i punkt 59 vidtagna ändringen innebar att ersättning för "ständigt nattarbete" å 7 dagars morgontidningar sänkts från 1 kr. pr skift till 75 öre pr skift. För* sämringarna berörde högst 200 av medlemmarna.

1933 uppsades avtalet av Svenska tidningsutgivareföreningens A*sektion och Sverges tryckeriers arbetsgivareförbund den 31 mars. Till detta duum* virat sällade sig som tredje man A.*B. Samorganisationen, de svenska arbetaretryckeriernas sammanslutning.

A.»B. Samorganisationen använde t. o. m. A*sektionens tryckta förslag vid uppsägningen.

Detta arbetareföretagens samgående med de borgerliga företagen väckte pinsam uppmärksamhet och framkallade protestresolutioner från en mängd avdelningar. Protesterna avstannade dock, sedan A.*B. Samorganisationen

363den 3 maj underskrivit en prolongation av det gällande avtalet till den 1 januari 1934.

I de avtalsförslag, som åtföljde uppsägningshandlingarna, krävde arbets* givarna försämringar i så gott som samtliga punkter i avtalen. Av de mera långtgående kraven må nämnas:

Avtalens minimilöner skulle nedsättas med 10 procent och de utgående lönerna med 12 procent; kvälls*, natt* och söndagstilläggen skulle reduceras från 15 upp till 55 procent; sjundedygns* och 9*timmars fritidsbestämmel*

serna skulle avsevärt försämras; arbets* givarna skulle erhålla rätt att införa obe* gränsat antal kvällsskift i följd, varjämte ersättningen för skiftarbete å veckotidnin* gar skulle reduceras med 25—50 procent; civilboktryckarna krävde dessutom timlön och rätt att förkorta arbetstiden efter behag eller vidtaga permitteringar, varjämte de krävde rätt att införa tre*skift vid tryck* maskiner samt rätt att införa kvällsskift.

Med A.*B. Samorganisationen upptogs förhandlingar den 3 maj, varvid följande överenskommelse träffades:

"att nu gällande kollektivavtal mellan A.*B. Samorganisationen och Svenska typo* grafförbundet skall gälla till den 1 januari 1934;

att det kollektivavtal, som efter 1 juli 1933 kommer att upprättas mellan Svenska tidningsutgivareföreningens arbetsgivare* sektion (A*sektionen) och Svenska typografförbundet, från och med 1 januari 1934 även skall gälla mellan A.*B. Samorganisationen och Svenska typografförbundet. Härifrån undantages nuvarande lydelse i §§ 10 och 67 i avtalet mellan A.*B. Samorganisationen och Svenska typografförbundet, vilka §§ även efter 1 januari 1934 skola i oförändrat skick gälla, såvida ej i kollektivavtalet med A*sektionen för typografförbundet förmånligare lydelse erhålles i nämnda §§, då denna lydelse skall ersätta den nuvarande lydelsen i kollektivavtalet mellan A.*B. Samorganisationen och Svenska typografförbundet."

I de av Svenska typografförbundet överlämnade avtalsförslagen krävdes

364

EDVARD MELIN. Förbundsstyrelseledamot m. m.vissa förbättringar i arbets» och lönevillkoren. Av de viktigare kraven må nämnas:

Förkortning av arbetstiden med 8 timmar pr vecka; 3 veckors semester å dagliga tidningar samt å veckotidningar, där arbetet bedrives i skift; snäll» presstryckares minimilön till digelpress» och automatpresstryckare vid fyllda 23 år samt samma minimilön till vissa hjälparbetare» och biträdes» grupper vid fyllda 25 år.

Förhandlingar om civil» och tidningsavtalet togo sin början den 8 maj å Svenska arbetsgivareföreningens lokal under sekreterare Olle Ekbloms ordförandeskap.

Våra delegerade voro: för civilavtalet hrr Einar Qvarnström, C. Em. Jansson, Emil Malmborg, Johan Berggren och Nils Lind» berg; för tidningsavtalet hrr Harald Hag» berg, Emanuel Ågren, Georg Berg, Allan Danielsson och Erie G. Olson samt som självskriven ledamot av båda delegatio» nerna Sigvard Cruse.

Arbetsgivarnas delegerade voro: för Sver» ges tryckeriers arbetsgivareförbund hrr Carl Z. Hæggström, Knut Östberg, Harald Ny» holm, Nils Hellner, Edv. Lundgren, Ernst Kulling och Erik Bengtsson; för Svenska tidningsutgivareföreningens arbetsgivare» sektion hrr Sten Dehlgren, K. Roeck Han» sen, Gust. A. Pettersson, Mattias Pers och Petrus Sköld samt för Svenska arbetsgivare» föreningen hr Bengt Heyman.

Förhandlingarna pågingo till den 11 maj, varefter de ajournerades till den 8 juni. För att under mellantiden söka åstadkomma sammanjämkning till» sattes två kommitteer, en för vardera avtalet. I kommittén för civilavtalet invaldes hrr Sigvard Cruse, Einar Qvarnström, Emil Malmborg, Bengt Heyman, Sten Dehlgren och Harald Nyholm. I kommittén för tidnings» avtalet invaldes hrr Sigvard Cruse, Harald Hagberg, Georg Berg, David Lindström, K. Roeck Hansen, Mattias Pers och Ernst Kulling.

Den 8 juni återupptogos avtalsförhandlingarna och sedan de pågått i tre dagar nödgades ordföranden konstatera, att parternas ståndpunkter voro allt för skiljaktiga för att möjliggöra en överenskommelse.

ENOC NILSSON. Förbundsrevisor m. m.

365Sedan Socialstyrelsen utsett sekreterare Olle Ekblom till förlikningsman (han hade tidigare på parternas hemställan fungerat som opartisk ordfö* rande) återupptogos förhandlingarna den 21 juni, och efter två dygns inten* sivt medlingsarbete lyckades förlikningsmannen ena parterna om nya avtal, vilka omedelbart undertecknades vid förhandlingsbordet.

De nya avtalen upptogo samma minimilöner som i förut gällande avtal, men vid de nya avtalens ikraftträdande sänktes de utgående lönerna med 5 % i alla de fall, då dessa löner överstego minimilönerna med 5 %. Var merbetalningen mindre än 5 % bortföll densamma, medan den som endast åtnjöt minimilön icke erhöll någon lönesänkning. Ackordsprisen, liksom ackordsarbetares timlöner, sänktes med 3 %, timlönerna dock icke under minimilön.

Kvälls* och nattilläggen å dagliga morgontidningar sänktes med 25 öre och söndagstillägget med 50 öre. Söndagstillägget för dagliga middags* tidningar sänktes med 1 kr. och för icke dagliga morgontidningar sänktes kvälls*, natt* och söndagstilläggen med 50 öre. Här nämnda belopp gälla för ortsgrupp I. I övriga grupper sänktes tilläggen i proportion härtill.

Landets tryckorter omreglerades i enlighet med Socialstyrelsens orts* gruppering, men omregleringen erhöll ekonomisk betydelse endast för dem, som stodo på minimilön eller hade en individuell merbetalning understigande 5 % vid uppflyttning och 1 % vid nedflyttning. Vid uppflyttning från lägre till högre ortsgrupp skulle eventuellt utgående individuell merbetal* ning minskas med det belopp, som motsvarade skillnaden mellan den nya och den gamla minimiveckolönen. Blev skillnaden större än den indivi* duella merbetalningen, bortföll densamma. Vid nedflyttning från högre till lägre ortsgrupp däremot skulle skillnaden mellan den gamla och den nya minimiveckolönen utgå som individuell merbetalning och alltså tilläggas förut eventuellt utgående merbetalning. Sedan ortsgrupperingen på detta sätt genomförts verkställdes den ovan omnämnda lönereduceringen å 5 %.

Sjundedygnsbestämmelsen blev likalydande med bestämmelsen i förut* varande avtal, men ersättningen minskades med de belopp, varmed vecko* lönen, natt* och söndagstilläggen reducerats.

För veckotidningar upprättades särskilda skiftsbestämmelser. För arbete mellan kl. 19—7 utgår 100 % förhöjning och arbete inom detta tidsrum skall begränsas till 7 V2 timma pr dygn.

Å civiltryckerier kan även införas skift, varvid ordinarie arbetstiden för* lägges mellan kl. 7 och 24 för manliga arbetare och mellan kl. 7 och 22 för kvinnliga arbetare. I sådant fall skall för den del av ordinarie arbetstid,

3661933 ÅRS UNDERHANDLINGSDELEGATION. Sekreterare Ekblom i ordförandestolen. Arbetsgivarerepresentanterna till vänster och arbetarnas delegerade till höger.

som infaller mellan kl. 19 och 24, utgå en extra ersättning med 50 % för tiden kl. 19—21 och 100 % för tiden kl. 21—24, allt på ordinarie lön.

I de allmänna bestämmelserna genomfördes endast några smärre ändrin* gar. Här lyckades underhandlarna i stort sett hävda status quo.

De nya avtalen trädde i kraft den 6 juli och gällde till den 1 juli 1935 med tre månaders ömsesidig uppsägningstid.

Med Svenska tidningsutgivareföreningens arbetsgivaresektion upprätta* des ett kollektivavtal för distributionsarbetare i Stockholm och Göte* borg. För nämnda arbetaregrupper gällde tidigare lokala avtal. Det nya distributionsarbetareavtalet innehöll i stor sett samma bestämmelser som tidningsavtalet.

På grundval av överenskommelsen av den 3 maj upprättades nytt avtal med A.*B. Samorganisationen, vilket avtal gällde från den 1 januari 1934 till den 1 januari 1936 med tre månaders ömsesidig uppsägningstid.

Detta var lika lydande med det avtal som träffats mellan Svenska tidningsutgivareföreningens A*sektion och Svenska typografförbundet med det undantaget att §§ 10 och 67 hade en annan lydelse än i tidnings* avtalet.

367Den senaste avtalsuppgörelsen.

Mellan Tidningarnas arbetsgivareförening och Svenska typografförbun* det träffades den 30 mars 1935 en överenskommelse om att med vissa smärre ändringar prolongera tidningsavtalet på två år, dock med rätt för Tidningarnas arbetsgivareförening att erhålla samma giltighetstid för av* talet, som det nya civilavtalet.

Enligt denna överenskommelse omredigerades avtalets ortsgruppering från den 1 juli i överensstämmelse med den nya ortsgrupperingen för stats* anställda. I enlighet härmed uppflyttades Stockholm i en särskild orts* grupp liggande 3 procent över gamla grupp 1. I övrigt uppflyttades föl* jande orter:

Från grupp 2 till grupp 1 b): Haparanda, Sollefteå, Sundsvall och Umeå;

från grupp 3 till grupp 2: Hudiksvall, Karlstad, Kristinehamn, Norr* köping, Skellefteå, Söderhamn, Södertälje, Uppsala och Västerås;

från grupp 4 till grupp 3: Eskilstuna, Jönköping, Kalmar och Katrineholm;

från grupp 5 till grupp 4: Enköping, Falköping, Karlskoga, Köping, Morastrand, Sala, Sandviken, Skövde, Varberg, Visby, Vänersborg, Väster* vik och Åmål;

från grupp 6 till grupp 5: Karlshamn och Sunne.

Följande orter nedflyttades i lägre ortsgrupp:

Örnsköldsvik från grupp 2 till grupp 3, Laholm och Skänninge från grupp 5 till grupp 6.

De individuella överbetalningarna skulle utgå oförändrade på de nya minimilönerna.

Ackordslönerna skulle omredigeras, så att bestämmelserna bleve lika* lydande med ackordsbestämmelserna i det nya civilavtalet. Likaså skulle i avtalet införas de eventuella bestämmelser om särskild ersättning för skötsel av tvenne automatpressar, som kunde bli gällande i det nya civilavtalet.

Även distributionsarbetareavtalet för Stockholm och Göteborg prolonge* rades på samma villkor och bestämmelser som tidningsavtalet.

Civilavtalet uppsades däremot av båda parterna den 30 mars, varvid arbetsgivarna framförde krav på avsevärda försämringar i avtalet, medan typograferna å sin sida framförde krav på förbättringar.

Förhandlingarna om nytt kollektivavtal för civiltryckerierna upptogos måndagen den 20 maj å Svenska arbetsgivareföreningens lokal, Drottning* gatan 31, Stockholm, under sekreterare Olle Ekbloms ordförandeskap.

Typografförbundets representanter voro: Sigvard Cruse, Emil Malmborg,

368Einar Qvarnström, C. Em. Jansson, Nils Lindberg, Johan Berggren och Georg Berg.

Från Sverges tryckeriers arbetsgivareförbund mötte: C. Z. Hæggström, E. Kulling, Harald Nyholm, G. Dahlbäck, O. Dahlström, Nils Hellner och A. Nordmark samt som representant för Svenska arbetsgivareföreningen Bengt Heyman.

Förhandlingarna pågingo den 20 och 21 maj, varefter de ajournerades till onsdagen den 12 juni. Under mellantiden uppdrogs åt en kommitté på sex personer att söka sammanjämka meningsskiljaktigheterna rörande ackords» bestämmelserna.

Till medlemmar av denna kommitté utsågos tre personer från vardera parten, nämligen från arbetsgivarna: E. Kulling, Harald Nyholm och O. Dahlström, samt från typografförbundet: Sigvard Cruse, Emil Malmborg och Einar Qvarnström.

Efter blott några timmars förhandlingar den 12 juni måste den opartiske ordföranden konstatera, att motsättningarna mellan parterna voro så stora, att han icke såg sig i stånd att fullfölja medlingsarbetet, varför han förklä» råde förhandlingarna avbrutna.

Socialstyrelsen utsåg sedermera sekreterare Olle Ekblom till förliknings» man och i denna egenskap sammankallade denne parterna till nya förhandlin» gar fredagen den 28 juni. Även underhandlingsdelegationerna i bokbin» dare» och litograffacken voro kallade till förhandlingar samma dag. Par» terna i bokbindarefacket hade utsett Olle Ekblom som opartisk ordförande, medan man i litograffacket hade valt landshövding Hilding Kjellman till ordförande. Kjellman blev emellertid förhindrad att fullfölja sitt uppdrag, varför Olle Ekblom även erhöll detta medlingsuppdrag. Genom den gemensamma opartiske ordföranden kommo sålunda av praktiska skäl för» handlingarna i det sista avgörande skedet att föras gemensamt för de gra» fiska facken. Förhandlingarna pågingo den 28 och 29 juni, varefter de ajournerades till den 1 juli. Efter ytterligare ett par dagars intensiva för» handlingar lyckades förlikningsmannen på morgonen den 3 juli ena parterna om ett av honom framlagt medlingsförslag, som omedelbart undertecknades.

Enligt det träffade avtalet förhöjdes minimilönerna i Stockholm med 5 procent och i övriga ortsgrupper med 2 procent. De individuella över» betalningarna bibehöllos och utgingo alltså oförändrade på de nya minimi» lönerna.

Av förhöjningen för Stockholm utgjorde 3 procent uppflyttning i högre ortsgrupp och återstående 2 procent, liksom samma ökning för övriga orts»

24

369grupper, är att betrakta som arbetsgivarnas bidrag till kostnaden för andra semesterveckan.

Grundpriset ökades för Stockholm med 4 procent och för övriga grupper med 1,6 procent.

Genom omreglering av ortsgrupperingen uppflyttades följande orter i högre ortsgrupp:

Stockholm från grupp 1 till grupp 1 a),

Umeå från grupp 2 till grupp 1 b),

Karlstad, Norrköping och Uppsala från grupp 3 till grupp 2,

Eskilstuna och Jönköping från grupp 4 till grupp 3.

I det nya avtalet fastställdes följande ersättning till tryckare, som sam» tidigt ensam sköter tvenne automatiska accidenspressar:

1) om vardera pressens inre ramyta överstiger 2,000 kvcm. 40 procent å minimilönen;

2) om vardera pressens inre ramyta ligger mellan 1,000 och 2,000 kvcm. 30 procent å minimilönen;

3) om vardera pressens inre ramyta understiger 1,000 kvcm. 20 procent å minimilönen;

4) vid skötsel av en press enligt 1) och en press enligt 2) 35 procent å minimilönen;

5) vid skötsel av en press enligt 1) och en press enligt 3) 30 procent å minimilönen;

6) vid skötsel av en press enligt 2) och en press enligt 3) 20 procent å minimilönen.

I de allmänna bestämmelserna genomfördes ett par smärre förbättringar. Sålunda hänfördes utlärd manlig sättare vid Lanstons monotype eller man* lig sättare, som varit anställd vid sådan maskin i 4 år, till maskinsättarnas lönegrupp. Manliga digel* och automatpresstryckare erhöllo snällpresstryc* käres minimilön vid fyllda 23 år. Vidare fastställdes ersättningen vid s. k. delat skift till kr. 2: — pr skift.

Även i beräkningstariffen genomfördes några smärre förbättringar.

Bokbindare och litografer erhöllo motsvarande förbättringar i sina avtal. Samtliga avtal gälla till den 1 juli 1938.

Avtalet med A.»B. Samorganisationen uppsades från typografförbundets sida den 30 september och den 18 december upprättades ett nytt avtal. Detta är i huvudsak likalydande med tidningsavtalet och gäller till och med ut» gången av år 1938.

370Separatavtalen med arbetaretryckerierna: driftsråden m. m.

I allmänhet har det avtal som träffats med arbetaretryckerierna, sedan 1926 sammanslutna i A.*B. Samorganisationen, haft samma lydelse som tidnings* avtalet. Från 1926 års ingång har emellertid den beryktade paragraf, som behandlar arbetets ledning, i det mellan A.*B. Samorganisationen och Svenska typografförbundet träffade avtalet fått följande lydelse:

Med iakttagande av avtalets bestämmelser i övrigt äger arbetsgivaren att i samråd med personalen leda och fördela arbetet samt antaga och avskeda arbetare.

I en not till paragrafen angavs att bestämmelsen innebar följande:

Med bestämmelsen i punkt 10 avses att varje personalklubb äger utse en till tre personaldelegerade, med vilka arbetsgivaren äger samråda rörande ledning och fördelning av arbetet.

I. Personaldelegerade skola tillse:

1) att arbetarnas tekniska erfarenheter och yrkeskunskaper tillvaratages, så att dessa i möjligaste mån komma företaget tillgodo;

2) att verka för bästa möjliga ekonomi i driften;

3) att medverka till att ordning och arbetsglädje råder på arbetsplatsen och att alla utföra ett intresserat arbete till företagets bästa;

4) att verka för ett gott förhållande mellan företagets arbetare och led* ning;

5) att upptaga till gemensam behandling alla sådana frågor, vilka beröra arbetarna personligen i deras förhållande till företaget, dock icke sådana frågor, som skola lösas avtalsenligt mellan huvudorganisationerna.

Dessutom äger personaldelegerade rätt att årligen taga del av företagets ekonomiska ställning.

II. Arbetsgivaren skall med personaldelegerade samråda i sådana frågor som beröra företagets drift, t. ex. i fråga om:

1) Större förändring eller utvidgning av driften;

2) Hygieniska förhållanden å arbetsplatsen;

3) Antagande och avskedande av arbetare;

4) Tillsättande av arbetsledare;

5) Omläggning av arbetstiden;

6) Förläggning av semesterledighet.

På 1927 års förbundsmöte beslöts att s. k. driftsrådskurser skulle anord* nas. Vid samma tillfälle lämnades en redogörelse för hur driftsrådsbestäm*

371melserna verkat å de tryckerier, där de hittills införts. Vittnesbörden voro tämligen divergerande, men som facit kan sägas, att driftsrådsbestäm* melserna inte alltid mottagits välvilligt av ledningarna på arbetaretrycke* rierna samt att å flera av dem driftsråden fullständigt negligerats. Man beslöt emellertid att icke ge tappt, utan att fortsätta med att söka ge drifts* råden större fasthet och auktoritet.

Från det enda borgerliga företag, Göteborgsposten, som infört driftsråd, förelåg däremot idel gynnsamma vittnesbörd. Vid detta företag hade näm* ligen i juli månad 1926 träffats en överenskommelse, i huvudsak överens* stämmande med den här ovan relaterade. Å detta företag har driftsrådet sedan dess varit i verksamhet och varit till synnerligen stort gagn för såväl ledning som arbetare, vilket företagets lysande ställning bär ett vältaligt vittnesbörd om.

Å arbetareföretagen har driftsrådssystemet så småningom inarbetats och man kan ha anledning antaga — fast ingen rapport därom föreligger — att idén nu hunnit göra sina verkningar gällande och att denna paragraf i separatavtalet mellan typografförbundet och A.*B. Samorganisationen nu givit de resultat, som man ursprungligen tänkte sig.

Det finnes emellertid ännu en punkt, vari avtalet med A.*B. Samorga* nisationen skiljer sig från tidningsavtalet. Det är de bestämmelser, som gå under benämningen norska veckan. Dessa refereras i förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse för 1934 på följande sätt:

"På grund av den omfattande arbetslösheten inom yrket ha vi sökt förmå arbetsgivarna, att för allt utfört övertidsarbete lämna motsvarande extra ledighet i anslutning till semestern, varigenom arbetstiden pr år räknat skulle begränsas till 48 respektive 45 timmar i veckan. Under den sålunda lämnade extra ledigheten skulle arbetsgivarna ha skyldighet att anställa vikarier. Om vi kunnat förmå arbetsgivarna att gå med på en dylik an* ordning skulle ett stort antal av våra arbetslösa medlemmar därigenom beretts arbetstillfällen.

Det är endast med A.*B. Samorganisationen, som vi hittills lyckats träffa en dylik överenskommelse och denna är av följande lydelse:

Mellan A.*B. Samorganisationen och Svenska typografförbundet är denna dag följande överenskommelse träffad:

1) Utöver gällande semester skola arbetare, anställda vid tryckerier, som äro anslutna till A.*B. Samorganisationen, erhålla utsträckt ledighet i för*

372hållande till det antal övertidstimmar respektive arbetare utfört från den 1 juli till den 30 juni påföljande år enligt följande grunder:

48—95 övertidstimmar 1 veckas extra ledighet.

96—143 övertidstimmar 2 veckors extra ledighet.

över 143 övertidstimmar 3 veckors extra ledighet.

2) Vikarie skall erhålla arbete under tid som motsvarar den sålunda lämnade extra ledigheten, dock får detta icke medföra någon ökad utgift för de till Samorganisationen anslutna företagen.

3) Godkännes icke anvisad vikarie av företagets ledning och ingen annan godkänd arbetskraft kan anskaffas under den ordinarie semestertiden, skall ifrågavarande ledighet förläggas till annan tid av året, då lämplig vikarie kan anvisas.

4) Till bestridande av kostnaderna för nämnda ledighet skall å övertids* ersättningen innehållas en ordinarie timlön för varje arbetad övertidstimma. Det sålunda innehållna beloppet utbetalas då ifrågavarande ledighet lämnas.

5) Denna överenskommelse gäller från den 1 juli 1935 och löper med 3 månaders ömsesidig uppsägningstid.

6) Av denna överenskommelse äro tvenne likalydande ex. upprättade och utväxlade."

373Svenska typografförbundets sociala verksamhet.

Reshjälp och arbetslöshetsunderstöd.

Huvudparten av typografförbundets

sociala verksamhet under de femtio år som förflutit, har ägnats understöd åt arbetslösa. Den arten av understöd, som ända in i vårt århundrade ute* slutande hade formen av reshjälp är nästan lika gammal som boktryc* kareyrket självt. Det är därför inte mer än rättvist, att när vi skola be* handla förbundets sociala verksamhet, vi börja med arbetslöshetsunder* stödet, antingen detta utgått i form av reshjälp eller arbetslöshetsunderstöd.

I det föregående är meddelat, att Svenska typografförbundet från och med 1888 övertog Svensk reshjälpskassa för typografer och stilgjutare. Denna förvaltades dock till en början som en fristående kassa, så att med* lemskapet i reshjälpskassan icke var obligatoriskt för medlemmar av Svenska typografförbundet eller tvärtom. Först vid 1892 års förbundsmöte beslöts att kassan skulle vara obligatorisk för alla förbundets medlemmar, vilken bestämmelse trädde i kraft från och med ingången av år 1893.

De olika förbundsmötena hava ägnat stor uppmärksamhet åt frågorna om reshjälp och arbetslöshetsunderstöd. Redan vid det första förbunds* mötet, som hölls 1889, förelåg en motion om, att hos svenska regeringen skulle begäras ett så pass stort understöd åt Svenska typografförbundet, att reshjälpen kunde sättas till minst 4 öre pr kilometer (i stället för dåva* rande 3 öre). Detta avslogs, men i stället beslöts att i cirkulär vända sig till arbetsgivarna med begäran om understöd till reshjälpskassan, "då det stora antalet arbetslösa uppkommit genom hrr arbetsgivares vana att i yrket uppamma oproportionerligt antal arbetare, utan att för framtiden kunna lämna dem sysselsättning".

Vid det därpå följande förbundsmötet, som hölls 1892, slopades det dit* tills praktiserade sättet med reshjälpens utbetalning pr kilometer och dag* traktamente infördes i stället. Detta sattes till 75 öre pr dag för helt

374betalande och till 40 öre pr dag för lärlingar och hjälparbetare. Medlem var dock berättigad till reshjälp först efter det han erlagt stadgade avgifter i minst 26 veckor. Vid samma förbundsmöte bestämdes ävenledes att reshjälpen kunde förvandlas till arbetslöshetsunderstöd på platsen. Detta beslöts skola utgå med dagtraktamente i 30 dagar och var beroende på avdelningsstyrelses medgivande.

Under de följande förbundsmötena framträder allt kraftigare tendensen att utsträcka arbetslöshetsunderstödet på platsen på bekostnad av res» hjälpen. Vid 1895 års förbundsmöte i Göteborg — det enda som sedan förbundets bildande hållits utanför Stockholm — beslöts att höja reshjälpen från 75 öre till 1 krona pr dag men på samma gång utsträcka rätten till arbetslöshetsunderstöd på platsen till 45 dagar. Samma förbundsmöte beslutade också, att arbetslös medlem, som bevisligen erhållit kondition å annan ort, åtnjuter fri resekostnad till konditionsorten efter 3 :e klass järnväg och 2:a klass ångbåt, så långt hans fordran enligt kvitteringsboken med» giver. För att icke reshjälpen skall missbrukas, beslutar 1895 års förbunds» möte även, att resande, som nekar antaga kondition vid officin, där Svenska typografförbundets tariff tillämpas, erhåller ej vidare reshjälp under de närmaste 30 dagarna.

Vid 1898 års förbundsmöte beslöts att arbetslös medlem, som erhållit kondition å annan ort, skulle erhålla fri resekostnad även för sin familj samt ett dagtraktamente av 1 krona pr dag så länge resan varade.

1901 års förbundsmöte utsträckte arbetslöshetsunderstödet till 90 dagar med ett dagtraktamente av 2 kr. pr dag under de 60 första dagarna och kr. 1: 50 under de 30 därpå följande. Därpå hade medlem rätt till 90 dagars reshjälp.

På grund av de stora förluster som under treårsperioden 1901—1903 drabbat reshjälps» och arbetslöshetskassan framlade förbundsstyrelsen och fick vid 1904 års förbundsmöte godkänt ett förslag om höjning av avgiften till reshjälps» och arbetslöshetskassan till 15 öre för helt och 7 V2 öre för halvt betalande medlem samt en omreglering av arbetslöshetsunderstödet och reshjälpen i följande riktning:

"Till arbetslös medlem, som vistas å viss plats för inväntande av kon» dition och som under kondition inbetalt minst 260 veckoavgifter med 2 kronor pr dag i 60 dagar och därefter ytterligare i 30 dagar med 1 krona 50 öre pr dag eller sammanlagt 165 kronor under en tid av 90 dagar.

Till arbetslös medlem, som inbetalt mindre antal veckoavgifter än vad ovan stadgats, dock minst 26, utgår arbetslöshetsunderstödet med 1 krona

37550 öre pr dag i 60 dagar och därefter ytterligare i 30 dagar med 1 krona pr dag, eller sammanlagt 120 kronor under en tid av 90 dagar.

Efter denna tid äger medlem rätt att uppbära reseunderstöd i 60 dagar med 1 krona pr dag."

Till sådana medlemmar, som uttogo understödet uteslutande i form av reshjälp, sattes denna till ett belopp av 1:20 under 90 dagar. Detta gällde dock icke dem, som erhöllo reseersättning för sig och familj jämte flytt» ningskostnad för bohag, vilka skulle erhålla ett dagtraktamente efter 2 kronor pr dag.

Förlustiga sitt arbetslöshets» eller reseunderstöd under de närmaste 60 dagarna blevo sådana medlemmar, som utan giltiga skäl frånträdde eller nekade antaga kondition å tryckeri, där Svenska typografförbundets tariff var gällande eller slutade sin kondition utan iakttagande av tariffs bestäm» melse för uppsägning eller avskedades för oordentligt uppförande. Sådan medlem var dock skyldig att erlägga stadgade avgifter under suspen» sionstiden.

För att förebygga alltför starka åderlåtningar av kassan beslöt 1904 års förbundsmöte även, att medlem, som under två på varandra följande under» stödsår uppburit fulla understödet, icke kunde komma i åtnjutande av nytt understöd, förrän 52 veckoavgifter under kondition erlagts.

De vid 1909 och 1910 års förbundsmöten väckta motionerna om förhöjt arbetslöshetsunderstöd eller utsträckt tid för detsammas erhållande, blevo samtliga avslagna.

Vid 1913 års förbundsmöte genomdrev förbundsstyrelsen ett förslag om sådan förändring i reshjälps» och arbetslöshetskassan, att erhållandet av arbetslöshetsunderstöd kom i ännu högre grad än förut att stå i proportion till medlemmarnas erlagda avgifter. Härigenom kom ifrågavarande bestäm» melser i arbetslöshets» och reshjälpskassan att lyda sålunda:

"Till arbetslös medlem, som vistas å viss ort för inväntande av kondition, utgår ett understöd av 2 kr. pr dag

under högst 30 dagar vid 26—104 erlagda veckoavgifter „ 45 „ „ 105-260 „ „ 60 „ „ 261—520 „ 80 „ „ 521-780 „ „ 100*) „ „ över 780

*) Vid 1916 års förbundsmöte tillkom på förslag av Göteborgsavdelningen ytterligare en klass av sådana medlem* mar, som inbetalt veckoavgifter i över 1,040 veckor, vilka erhöllo rätt till arbetslöshetsunderstöd i 130 dagar. Vid samma möte höjdes understödet på förslag av Kalmaravdelningen, till kr. 2:50 pr dag för familjeförsörjare.

376Efter denna tid äger medlem rätt att uppbära reseunderstöd i 50 dagar med kr. 1: 20 pr dag. — Ifrågavarande understöd kan, efter därom till för* bundsstyrelsen gjord framställning och på avdelningsstyrelsens tillstyrkan jämväl få uppbäras i form av arbetslöshetsunderstöd å den plats, där med* lem vistas.

För halvt betalande medlemmar utgår understödet med hälften.

Till resande medlem utbetalas understöd med kr. 1: 20 under en tid av 90 dagar.

Medlem äger under en femårsperiod, räknat från första understödsdagen, inalles uppbära understöd endast så många dagar, som kunna infalla under sammanlagt två fulla understödsperioder."

Med hänsyn till de abnorma förhållandena under krisperioden, beslöt för* bundsstyrelsen 1918, att åt sådana medlemmar, som uttagit allt det dem till* kommande understödet, bevilja en understödsperiod i förskott. Detta dock under förutsättning att respektive avdelningsstyrelse tillstyrkte. Detta för* bundsstyrelsens beslut godkändes av 1918 års förbundsmöte och 1921 års möte fattade enahanda beslut.

På 1924 års förbundsmöte beslöts, på motion från Lund, Gävle och för* bundsstyrelsen, att slopa reshjälperi för egna medlemmar med 1924 års utgång. På grund av de internationella förbindelserna måste dock reshjälpen fortfarande bibehållas för medlemmar av i ömsesidighet stående förbund. Med anledning av reshjälpens slopande höjdes var och en av understöds* intervallerna med 10 dagar, varjämte för medlemmar, som tillhört förbundet i över 25 år tillkom en ny understödsintervall på 180 dagar. § 3 a) i res* hjälps* och arbetslöshetskassan erhöll därigenom följande lydelse:

"Till arbetslös medlem, som vistas å viss ort för inväntande av kondition, utgår ett understöd av kr. 4: 50 pr dag till familjeförsörjare, och till övriga kr. 4: — pr dag:

under högst 40 dagar vid 52— 156 erlagda veckoavgifter

„ 55 „ „ 157- 260 „

„ 70 „ „ 261— 520 „

„ 90 „ „ 521- 780 „

„ 110 „ „ 781—1,040

„ 140 „ ,,1,041—1,300

„ 180 „ „ över 1,300

Till halvt betalande medlemmar utgår understödet med hälften."

3771927 års förbundsmötes beslut angående arbetslöshetskassan innebar väsentliga förbättringar av arbetslöshetsunderstödet, vilket framgår av nedanstående på förbundsstyrelsens förslag antagna stadgar.

§ 1. Kassans ändamål är att tillförsäkra förbundets arbetslösa medlemmar arbetslös» hetsunderstöd.

§ 2. Avgifterna till kassan, som äro obligatoriska och ingå i den bestämda avgiften till förbundet, utgå med 60 öre i veckan för helt betalande och 30 öre för halvt betalande medlemmar.

§ 3. a. Till arbetslös medlem, som vistas å viss ort för inväntande av kondition utgår följande arbetslöshetsunderstöd (en period):

Antal erlagda avgifter Helt understöd Därefter halvt understöd under högst antal dagar pr dag under högst antal dagar pr dag för hel-betalande för halv® betalande för hel* betalande för halv= betalande Kr. Kr. Kr. Kr. 52—104........................... 40 4.— 2.— 50 2.— 1.— 105—208........................... 55 4.— 2.— 100 2.— 1.— 209—312........................... 70 4.— 2.— 150 2.— 1,— 313—416........................... 85 4.— 2.— 200 2.— 1.— 417-520........................... 100 4.— 2.— 250 2.— 1.— 521—624........................... 114 4.- 2.— 300 2.— 1.— 625—728........................... 130 4.— 2.— 350 2.— 1.— 729—832........................... 145 4.— 2.— 400 2.— 1.— 833-936........................... 160 4.- 2.— 450 2.— 1.— över 937........................... 180 4.- 2.— 500 2.— 1.—

Till familjeförsörjare utgår följande tillägg:

Helbetalande med ett dagunderstöd av 4 kronor, 50 öre „ „ „ „ 2 „ 25 „ Halvbetalande „ „ „ „ 2 „ 50 „

„ „ „ „ 1 „ 25 „

b. Medlem, som förut betalt halv avgift, blir icke berättigad till helt understöd, förrän han erlagt hel avgift i 52 veckor.

§ 4. a. För att kunna komma i åtnjutande av understöd från kassan erfordras, att medlem minst 52 veckor (återinträde 104 veckor), räknat efter vunnet inträde i förbundet, stadgeenligt under kondition inbetalt sina avgifter.

b. Medlem, som helt eller delvis utfått det i § 3 bestämda understödet kan ej komma i åtnjutande av ny understödsperiod förrän 52 veckoavgifter under kondition, räknat efter första understödsdagen på föregående period, blivit i stadgeenlig ordning erlagda.

Därest senast inbetalda 52 veckoavgifter ej erlagts i en följd, utan under flera tidsperioder, skall det understöd som medlemmen inom denna 52»veckorsperiod erhållit, avräknas den nya understödsperioden.

378c. Den, som uraktlåtit att i rätt tid inbetala stadgade avgifter (d. v. s. betalt mera än 5 veckoavgifter på en gång i efterskott), blir ej berättigad till understöd förrän tidigast efter det han därefter i vederbörlig ordning inbetalt 13 veckoavgifter under kondition.

d. Ansökan om arbetslöshetsunderstöds utbekommande skall skriftligen ingivas till styrelsen i den avdelning medlem tillhör, åtföljd av intyg att han är arbetslös. Styrelsen prövar noga ansökningens giltighet och beslutar om den bör bifallas eller ej. Till stöd härför äger avdelningsstyrelsen rätt fordra särskilt intyg. Bifalles ansökningen, räknas understödet från anmälningsdagen, och utbetalas detta i efterskott veckovis av avdelnin» gens förvaltare.

e. Medlem, som åtnjuter dylikt understöd, äger rätt att, så framt avdelningsstyrelse tillstyrker och förbundsstyrelsen så medgiver, uppbära understödet å annan ort än den, där avdelning, som beviljar understödet, är förlagd.

f. Medlem, som åtnjuter arbetslöshetsunderstöd och genom förbundets platsförmedling erbjudits kondition i enlighet med å platsen gällande avlöningsförhållanden, är skyldig att antaga densamma och skall meddelande därom omedelbart lämnas till platsbyrån.

Antager arbetslös medlem ej sådan kondition, förfares såsom i § 6 a föreskrives.

§ 5. a. Arbetslös medlem, som erhållit anställning på annan ort genom förbundets plats* förmedling, erhåller ersättning för resan dit, beräknad efter tredje klass å järnväg eller andra klass å ångbåt, jämte stadgeenligt understöd pr resdag. Detta får dock icke sam* manlagt överstiga vad medlemmen enligt kvitteringsboken är berättigad till.

Dock kan jämväl medlem, som uppburit så mycket understöd, att han enligt kvitterings* boken icke är berättigad till reseersättning vid av avdelningsstyrelse därom tillstyrkt an* hållan, erhålla hjälp för sin egen resa till konditionsorten.

b. Familjeförsörjare kan även för sin familj erhålla reseersättning jämte flyttnings* kostnad (frakt å järnväg eller ångbåt) för bohag, så långt hans kvitteringsbok sådant medgiver.

Ansökan om dylikt understöds erhållande skall ingivas till avdelningsstyrelse, som över* sänder ansökan, åtföljd av eget utlåtande, till förbundsstyrelsen.

Dagtraktamente utbetalas endast till förbundsmedlem, ej till familjemedlemmarna.

I de fall, då medlem önskar åtnjuta reseersättning för familjen och flyttningskostnad för bohag, kvarstår rätten att komma i åtnjutande av dylikt understöd intill ett år efter tillträdet av anställningen.

c. Sedan kännedom tagits om rese* eller flyttningskostnadens belopp, utbetalas detta till medlemmen mot särskilt kvitto. Beloppet utjämnas uppåt i jämna dagars understöd samt införes i medlemmens kvitteringsbok, varvid till kontroll i "dagkolumnen" införas så många dagar, som det erhållna beloppet utvisar.

§ 6. a. Under de närmaste sextio dagarna från och med första arbetslöshetsdagen får arbetslöshetsunderstöd ej utbetalas till medlem, som

1 :o) bevisligen utan giltiga skäl frånträder eller nekar antaga kondition, där typograf* förbundets tariff är gällande;

2:o) slutar sin kondition utan iakttagande av tariffs bestämmelse för uppsägning eller avskedas för oordentligt uppförande.

§ 7. Förlustig sitt arbetslöshetsunderstöd under de närmaste sextio dagarna är medlem som söker eller antager kondition utan att därom först ha meddelat sig med förbundets platsförmedling eller avdelningsstyrelsen på ifrågavarande ort.

379§ 8. Till berusade personer utbetalas icke understöd.

§ 9. a. Överflyttad medlem från in* eller utländsk organisation stående i ömsesidighet med Svenska typografförbundet, som erlagt minst 52 veckoavgifter, varav minst 26 vecko* avgifter under kondition till Svenska typografförbundet, erhåller understödsrättigheter i förbundet från inträdesdato i den förutvarande organisationen, under förutsättning att det förbund varifrån flyttats äger arbetslöshetskassa.

b. Utländska resande, tillhörande i ömsesidighet med Svenska typografförbundet stående organisationer, erhålla i Sverge understöd i högst 90 dagar med kr. 1: 20 pr dag.

§ 10. a. Vid avresa mottager medlem en kvitteringsbok, avfattad på svenska, tyska och franska, som skall styrka, att personen i fråga har till fullo uppfyllt alla sina förs pliktelser till organisationen.

b. Arbetslöshetsunderstöd utbetalas i efterskott, utom i de fall, som i § 5 omnämnas.

§ 11. Medlem, som bevisligen kringgår dessa stadgar eller lämnar osanna uppgifter för att komma i åtnjutande av understöd, kan ådömas förlust av sina rättigheter till och med ett år, under vilken tid avgifterna till förbundet dock skola erläggas. Dylikt straff skall underställas förbundsstyrelsens prövning.

§ 12. a. Det åligger avdelningsstyrelse att noga övervaka efterlevandet av dessa stadgar, och är styrelsen ansvarig för de utgifter som genom obehörigt beviljande av understöd kunna åsamkas förbundet.

b. Mot avdelningsstyrelses beslut kan vädjas till förbundsstyrelsen.

c. Avdelningsstyrelse, som i tvistigt fall blivit av förbundsstyrelsen ådömd återbetala ningsskyldighet, äger rätt vädja till närmast stundande förbundsmöte, som då har skyl» dighet att upptaga besvären till prövning och meddela utslag.

d. Avdelningsstyrelse är skyldig att vid arbetslöshetsunderstöds beviljande ofördröjligen till platsförmedlingen (centralförmedlingen) insända uppgift om den arbetslöses namn, förbundsnummer, ålder och yrkesgren, jämte adress.

§ 13. Instruktion för avdelningsförvaltare utfärdas av förbundsstyrelsen.

Vid 1930 års förbundsmöte vidtogos ytterligare en del ändringar ifråga om arbetslöshetsunderstödet. Sålunda höjdes det s. k. halva ordinarie arbetslöshetsunderstödet från respektive 2 och 1 kr. pr dag till kr. 3 och 1: 50 pr dag. Vidare tillkommo två nya understödsgrupper. Efter erlagdà 1,041 — 1,144 avgifter erhölls sålunda ordinarie understöd i 200 dagar och efter 1,145 erlagda avgifter och däröver i 220 dagar. Det s. k. halva under* stödet utsträcktes till respektive 660 och 770 dagar i de högsta understöds* grupperna. En medlem, som inbetalt 1,145 veckoavgifter och däröver kan alltså erhålla ordinarie understöd i sammanlagt 940 dagar. Det beslöts dessutom, att tilläggen för familjeförsörjare utgår med 50 öre pr dag även då det lägre ordinarie understödet uppbäres. Understödet utgår alltså från och med 1931 års början på följande sätt under en arbetslöshets* period:

380Antal erlagda avgifter Helt understöd Därefter halvt understöd under högst antal dagar pr dag under högst antal dagar pr dag för hel* betalande för halvs betalande för hel« betalande för halv= betalande Kr. Kr. Kr. Kr. 52— 104........................ 40 4.— 2.— 50 3.— 1.50 105— 208........................ 55 4.— 2.— 120 3.— 1.50 209- 312........................ 70 4.— 2.— 180 3.- 1.50 313- 416........................ 85 4.— 2.— 240 3.- 1.50 417— 520........................ 100 4.— 2.— 300 3.— 1.50 521- 624........................ 115 4.— 2.— 360 3.— 1.50 625— 728........................ 130 4.— 2.— 420 3.— 1.50 729— 832........................ 145 4.— 2.— 480 3.— 1.50 833— 936........................ 160 4.— 2.— 540 3.— 1.50 937-1040........................ 180 4.— 2.— 600 3.— 1.50 1041-1144........................ 200 4.— 2.— 660 3.— 1.50 1145 och däröver............... 220 4.— 2.— 720 3.— 1.50

Vid samma förbundsmöte beslöts att det s. k. extra arbetslöshetsunders stödet skulle indragas. Detta hade utgått sedan 1921 som månadsunderstöd efter vissa regler. (Se nedan.)

Vid 1933 års förbundsmöte tillfogades till paragraf 4 d i arbetslös* hetskassans stadgar, att arbetslöshetsunderstöd icke skulle utbetalas till medlem, som på grund av sjukdom eller invaliditet var oförmögen till arbete.

Vid samma tillfälle beslutade också förbundsmötet att förbundskassan skulle betala sjukkasseavgifterna för de arbetslösa som icke uppburo understöd.

Den del av ordinarie förbundskontingenten, som tillfallit arbetslöshets* och reshjälpskassan, har under tiden 1892—1936 utgjort:

1892—1903, för helbetalande 8 öre, halvbetalande 4 öre

1904-1918 „ „ 15 „ „ 7% „

1919 „ „ 25 „ „ 12% „

1920—1921 „ „ 80 „ „ 40 „

1922—1924 „ „ 70 „ „ 35

1925—1927 „ „ 40 „ „ 20 „

1928-1936*) „ „ 60 „ „ 30 „

*) Vid 1936 års förbundsmöte beslöts att den kontingent, som skall utgå till arbetslöshetskassan, utgör resp. 90 och 45 öre. (Resp. 30 och 15 öre av dessa skola dock betraktas som uttaxering.)

381På förslag av Eskilstuna*avdelningen höjdes kontingenten till arbetslös* hetskassan genom allmän omröstning den 19 och 20 november 1919 med respektive 50 och 25 öre. Beslutet fattades med 1,284 ja mot 463 nej.

Samma förslag innebar en höjning av arbetslöshetsunderstödet med 2 kr. för helt och 1 kr. för halvt betalande, så att arbetslöshetsunderstödet från 1 januari 1920 blev 6 kr. 50 öre pr dag för helt betalande familjeförsörjare och 6 kr. för icke familjeförsörjare samt respektive kr. 3:25 och kr. 3: — för halvt betalande.

År 1921 inträdde den mest svårartade arbetslöshet förbundet dittills upp* levat. Denna ställde så stora krav på arbetslöshetskassan, att extra uttaxe* ring måste tillgripas för att kassan skulle kunna fullgöra sin uppgift. För* bundsstyrelsen påbjöd därför 5 veckors extra uttaxering av 1 kr. för hel* och 50 öre för halvbetalande medlem och vecka, med början den 15 januari. Förbundsmötet, som hölls den 21—-24 februari, godkände denna styrelsens åtgärd och påbjöd ytterligare 13 veckors extra uttaxering med 4 kr. för hel* och 2 kr. för halvbetalande medlem och vecka. Den första inbetalningen skulle ske den 5 mars och den sista den 28 maj. Vid den sistnämnda tid* punkten hade de arbetslösas antal mer än fördubblats sedan förbundsmötet hölls och styrelsen fann därför nödigt att påbjuda fortsatt extra uttaxering, men med något lägre belopp pr vecka än det av förbundsmötet fastställda. Styrelsen påbjöd en extra uttaxering av 3 kr. för helbetalande medlem, vars genomsnittliga veckoinkomst uppgick till 100 kr. och däröver; 2 kr. för helbetalande medlem, vars genomsnittliga veckoinkomst understeg 100 kr. samt 1 kr. för halvbetalande medlem, allt pr vecka. Från den 1 juli 1921 sänktes uttaxeringen med 50 öre för helbetalande medlem och vecka. Under hela andra halvåret pågick uttaxeringen efter de sistnämnda grunderna.

Även under 1922 var arbetslösheten synnerligen omfattande och uttaxe* ringen till arbetslöshetskassan pågick under hela året. Under första halv* året utgick uttaxeringen efter följande grunder: kr. 2: 50 pr vecka för med* lem, vars genomsnittliga veckoinkomst uppgick till 100 kr. och däröver; kr. 1:50 för medlem, vars genomsnittliga veckoinkomst understeg 100 kr. och 75 öre pr vecka för halvbetalande medlem. Från den 1 juli 1922 sänktes uttaxeringen till följande belopp: kr. 1:50 pr medlem, vars genomsnittliga veckoinkomst uppgick till kr. 90:— och däröver; kr. 1:— pr vecka för medlem, vars genomsnittliga veckoinkomst uppgick till minst kr. 70: — upp till 90 kr., 50 öre pr vecka för helbetalande medlem, vars genomsnitt* liga veckoinkomst understeg kr. 70:— och 25 öre pr vecka för halvbeta* lande medlem.

382Uttaxeringen pågick även under år 1923. Under första halvåret efter samma grunder som här ovan angivits för andra halvåret 1922. Efter den 1 juli 1923 sänktes uttaxeringen till respektive 75, 50, 25 och 15 öre.

Med 1923 års utgång upphävdes uttaxeringen till arbetslöshetskassan för den gången.

Men mot slutet av år 1931 visade det sig åter vara nödvändigt att stärka kassan genom uttaxering. I december 1931 beslöt därför förbundsstyrelsen att påbjuda extra uttaxering till arbetslöshetskassan med 1 krona för hel» betalande och 50 öre för halvbetalande. Uttaxeringen, som började vid års» skiftet 1932, pågick i 26 veckor.

Arbetslösheten fortfor emellertid att stiga och från och med 1933 års in» gång påbjöds en ny extra uttaxering av 50 öre för helbetalande och 25 öre för halvbetalande medlem pr vecka. En uttaxering som pågick även under åren 1933-1936. I uttaxeringar ha under åren 1921 —1935 inkommit:

1921 ................................................532,891: 40

1922 ................................................291,407:45

1923 ................................................137,337:41

1924 ................................................3,664:-

1925 ................................................1,650:40

1926 ................................................217: —

1927 ................................................633:70

1928 ................................................97:80

1929 ................................................112:50

1930 ................................................311:25

1931 ................................................270:50

1932 ................................................184,573:25

1933 ................................................138,122:75

1934 ................................................187,548:50

1935 ................................................195,776: —

Summa i uttaxeringar kr. 1,674,613: 91.

Under åren 1923—1929 utbetalte förbundet — för att påskynda en av» veckling av arbetslösheten — flyttningshjälp till medlemmar, som önskade fara till U. S. A. Sålunda utbetaltes under 1923 8,484 kr. till 50 medlem» mar, 1924 2,000 kr. till 12 medlemmar, 1925 till 8 medlemmar 1,100 kr., 1926 till 7 medlemmar 875, 1927 till 9 medlemmar 1,350 kr., 1928 till 8 medlem» mar 1,000 kr. samt 1929 till 7 medlemmar 900 kr. Summa till detta ända» mål 15,709 kr. Flyttningshjälpen utgick i början med 200 kr. samt seder» mera med 150 à 125 kr. pr man.

Som ovan meddelades har under åren 1921 —1929 utom det ordinarie understödet utgått extra understöd till de arbetslösa. Förbundsnummer under 17,000 erhöllo sålunda s. k. extra dagunderstöd i 120 dagar med kr. 2:50 pr dag till helbetalande familjeförsörjare och 2 kr. pr dag till övriga helbetalande samt till halvbetalande 1 kr. pr dag. — Sedan de arbetslösa

383uppburit detta understöd erhöllo de s. k. månadsunderstöd, som utgick med 40 kr. pr månad till helbetalande familjeförsörjare och 30 kr pr månad till övriga helbetalande; till halvbetalande hälften. Detta understöd utan* ordnades efter medlemsnummer och varierade mellan 18 månadsunderstöd för medlemmar på 10,000*talet och ett månadsunderstöd för medlemsnummer på 21,000. — När de arbetslösa uppburit även detta understöd erhöllo de s. k. halva månadsunderstöd med 20 kr. pr månad till helbetalande familje* försörjare och 15 kr. pr månad till övriga helbetalande. Medlemsnummer under 16,000 erhöllo halvt månadsunderstöd så länge arbetslösheten varade.

Detta extra arbetslöshetsunderstöd undergick därefter flera förändringar. Under perioden 1933—1936 utgick det enligt följande direktiv:

Helt månadsunderstöd (60 kr. pr familjeförsörjare och 50 kr. för övriga helbetalande pr månad, halvbetalande hälften därav): Förbundsnummer 27000 och däröver — efter erlagda 52 veckoavgifter — högst ett månads* understöd, 24000—26999 högst två d:o, 21000—23999 tre d:o, 18000—20999 fyra d:o, 15000—17999 fem d:o, och under 15000 sex d:o. — Halvt månads* understöd (30 kr. för familjeförsörjare och 25 kr. för övriga helbetalande pr månad, halvbetalande hälften därav): innehavarna av ovanstående nummer erhålla understöd efter samma principer som för helt understöd och under samma tidrymd, med den skillnaden, att understödet endast är halvt.

Sedermera ha nya kompletterande direktiv utfärdats beträffande detta extra understöd.

Proportionerna mellan ordinarie och extra arbetslöshetsunderstöd under de femton åren 1921 — 1935 framgår av följande tabell:

År Antal arbetslösa Ordinarie understöd Extra understöd Summa understöd Dagar Belopp Dagar Belopp Dagar Belopp 1921...... 1,814 95,238 455,810.30 87,858 214,404.01 183,086 670,214.31 1922...... 1,855 35,456 146,045.20 139,096 207,720.52 174,552 353,765.72 1923...... 1,299 19,191 64,893.55 75,814 86,909.56 95,495 151,803.11 1924...... 851 18,184 59,500.55 56,588 58,701.36 74,772 118,201.91 1925...... 947 22,524 81,269.90 57,763 59,908.11 80,287 141,178.01 1926...... 756 18,427 68,476.50 49,261 53,948.75 67,688 122,425.25 1927...... 839 24,566 90,314.75 70,755 88,439.— 95,121 178,753.75 1928...... 641 68,753 177,382.25 24,226 30,286.20 82,979 207,668.45 1929...... 725 55,114 137,430.75 13,941 20,263.05 69,055 157,693.80 1930...... 748 51,275 142,734.25 16,065 23,668.70 67,340 166,402.95 1931...... 868 69,395 215,690.25 4,179 7,141.65 73,674 222,831.90 1932...... 1,455 145,343 471,901.50 30,261 39,875.— 175,604 511,775.50 1933...... 1,455 161,093 510,241.05 51,328 70,359.75 212,421 581,170.30 1934...... 1,232 129,373 421,059.20 87,454 103,513.60 216,827 531,448.38 1935...... 1,047 91,007 297,758.60 40,753 59,745.25 131:760 365,924.39

384Härav framgår, att under vissa år, såsom exempelvis 1922—1927, antalet dagar med extra arbetslöshetsunderstöd betydligt överstiger antalet dagar med ordinarie understöd. Detta beror dels på arbetslöshetens långa var* aktighet och dels på att det ordinarie understödet under dessa år icke hade den stora utsträckning det sedermera fick.

Ur närstående tabelluppslag, (Tab. I) som utgör en summarisk redo* görelse för kassans verksamhet under tiden 1893—1935, d. v. s. från den tid då från kassan började utbetalas arbetslöshetsunderstöd på platsen, kan man avläsa fluktuationerna på tryckeriindustriens arbetsmarknad under dessa år. Den jämförelsevis hastiga stegringen under åren 1899—1902 står nog i viss mån i samband med sättmaskinernas införande. 1903 inträdde bättre konjunkturer, som fortfara till 1908, då åter en stegring av arbetslös* heten inträder, vilken kulminerar året efter storstrejken. Efter denna tid inträdde något bättre konjunkturer, vilka höllo arbetslösheten så gott som konstant under åren 1911 —1919. Härtill bidrog nog i hög grad det av kriget framkallade konstlade "uppsvinget". Därefter började efterkrigs* krisen så småningom att göra sig gällande för att kulminera 1921, då Sven* ska typografförbundet hade att dragas med den största arbetslöshet det upplevat. Sedermera kunna vi konstatera ett långsamt sjunkande av ar* betslösheten under de närmaste åren, men den sjunker icke längre ner till den forna nivån, vilket visar att vi så småningom fått att dragas med en struktuell arbetslöshet, som har sitt ursprung i rationaliseringsåtgärder och därmed sammanhängande företeelser. Åren 1932—1934 upplevde förbun* det återigen en av sina stora arbetslöshetsperioder, vilken under det senaste året, 1935, åter synes ha lättat, ehuru man, som ovan nämnts, icke längre kan hoppas komma ned på den normala nivån, då antagligen den struk* tuella arbetslösheten kommer att göra sina verkningar gällande ända tills arbetstiden avsevärt förkortats.

Vad som även kan avläsas på ovannämnda tabell, är att arbetslöshets* understödet på platsen tämligen snart efter dess införande trädde i stället för den gamla klassiska reshjälpen. Att reshjälpsbeloppet ändå höll sig en smula högt, berodde på de utländska resandena. Under en lång följd av år uppburo alltså medlemmar av i ömsesidighet stående förbund en res* hjälp, lika stor om icke tidtals större än den reshjälp, de svenska resandena samtidigt uppburo. Emellertid upphörde utbetalningen av reshjälp till svenska resande den 1 jan. 1925, sedan 1924 års förbundsmöte så beslutat. De svenskar, som efter denna tid erhöllo reshjälp, voro sådana, som erhöllo understöd för att emigrera till Förenta staterna e. dyl. Efter den 1 januari

25

385Tab. I. Arbetslöshets» och reshjälpskassans verksamhet 1893-1935.*)

År Behållning från föregående år Inkomster Extra inkomster och uttaxeringar Veckoavgifter Räntor m. m. Summa inkomster 1893............ 108.14 5,925.52 _ 6,033.66 1894............ 226.60 103.10 6,568.16 68.42 6,739.68 1895............ 3,195.53 81.51 6,765.20 70.93 6,917.64 1896............ 5,844.90 47.08 8,770.52 110.50 8,928.10 1897............ 8,417.36 24.25 9,642.37 331.22 9,997.84 1898............ 13,505.22 2,655.90 13,923.06 342.32 13,923.06 1899............ 20,571.33 30.81 12,497.60 800.— 13,328.41 1900........... 23,442.67 20.53 13,701.10 1,049.76 14,771.39 1901............ 28,545.45 38.77 14,655.60 1,165.05 15,859.42 1902............ 26,062.52 20.53 15,018.05 492.05 15,530.63 1903............ 16,231.74 32.28 15,947.75 284.52 16,264.55 1904............ 15,337.79 32.42 17,746.10 300.— 18,078.52 1905............ 18,837.16 44.28 26,991.63 414.41 27,450.32 1906............ 32,921.78 209.08 28,467.83 657.06 29,333.97 1907............ 55,061.90 325.89 30,613.27 1,424.67 32,363.83 1908............ 79,152.63 206.53 34,103.70 1,957.88 36,268.11 1909............ 98,487.14 235.88 27,529.73 1,746.60 29,512.21 1910............ 93,727.08 145.25 22,268.40 — 22,413.25 1911............ 60,791.76 83.15 23,176.95 1,462.88 24,722.13 1912............ 58,491.38 141.16 23,724.97 583.— 24,449.13 1913............ 60,534.99 166.43 24,971.64 2,421.40 27,559.47 1914............ 61,797.01 2.70 27,819.38 2,780.87 30,602.95 1915............ 63,320.61 11.60 28,851.- 2,594.72 31,457.32 1916............ 69,751.88 20.— 31,552.49 2,914.86 34,487.35 1917............ 84,401.38 0.40 38,723.98 3,202.80 41,927.18 1918............ 100,032.01 6.- 67,234.58 4,311.38 71,551.96 1919............ 126,511.42 — 71,137.63 4,375.12 75,872.75 1920............ 157,438.42 92.50 242,433.48 10,613.95 253,139.93 1921............ 283,740.70 533,062.— 205,752.80 15,405.73 754,220.53 1922............ 363,920.67 291,488.45 175,149.— 13,301.14 479,938.59 1923............ 487,969.54 137,484.41 182,887.55 16,462.64 336,834.60 1924............ 661,665.68 3,728.— 195,870.65 23,284.22 222,822.87 1925............ 762,121.74 1,750.40 119,659.25 33,697.12 155,106.77 1926............ 773,308.26 1,477.— 91,493.25 30,535.- 125,854.95 1927............ 770,958.56 633.70 125,623.95 30,360.32 183,272.82 1928............ 743,703.68 177.80 183,369.28 30,543.92 214,090.97 1929............ 746,324.— 187.50 209,208.60 33,621.90 243,018.— 1930............ 826,652.60 311.25 218,153.20 36,823.57 255,288.02 1931............ 909,267.67 403.50 223,947.60 39,540.23 263,891.33 1932............ 945,399.50 184,777.75 223,116.50 40,697.82 448,592.07 1933............ 875,345.47 138,272.75 225,084.30 33,103.75 396,460.80 1934............ 687,119.97 187,571 — 225,059.10 20,585.40 433,193.— 1935............ 588,864.59 195,776.- 234,982.50 16,235.45 447,572.25

*) Reskassans verksamhet ären 1884—1892, se sid. 67.

386Utgifter Summa arbetslös* hetsunderstöd och reshjälp Behållning vid årets slut Arbetslöshets* understöd Reshjälp Andra utgifter*) Summa utgifter 644.25 4,657.26 505.55 5,807.06 5,301.51 226.60 — 3,761.05 9.70 3,770.75 3,761.05 3,195.53 908.90 3,294.92 64.45 4,268.27 4,203.82 5,844.90 2,081.— 4,089.50 185.14 6,355.64 6,170.50 8,417.36 1,148.- 3,577.28 184.70 4,909.28 4,725.28 13,505.22 1,675.50 4,802.96 378.49 6,856.95 6,478.46 20,571.33 3,986.50 6,382.— 88.57 10,457.07 10,368.50 23,442.67 4,897.25 4,703.— 68.36 9,668.61 9,600.25 28,545.45 8,859.87 9,354.05 128.43 18,342.35 18,213.92 26,062.52 17,851.86 7,509.55 — 25,361.41 25,361.41 16,231.74 10,831.— 6,237.50 — 17,158.50 11,158.50 15,337.79 9,568.75 5,010.40 — 15,579.15 15,579.15 18,837.16 7,159.— 6,206.70 — 13,365.70 13,365.70 32,921.78 3,672.75 3,521.10 — 7,193.85 7,193.85 55,061.90 3,979.45 4,293.65 — 8,273.10 8,273.10 79,152.63 12,474.65 4,458.95 — 16,933.60 16,933.60 98,487.14 28,786.62 5,485.65 — 34,272.27 34,272.27 93,727.08 48,718.47 6,630.50 — 55,348.97 55,348.97 60,791.76 21,831.50 5,191.38 — 27,022.88 27,022.88 58,491.38 17,921.30 4,484.70 — 22,406.- 22,406.— 60,534.99 21,613.75 4,683.70 — 26,297.45 26,297.45 61,797.01 24,167.75 4,906.60 — 29,079.35 29,079.35 63,320.61 21,395.25 3,630.80 — 25,026.05 25,026.05 69,751.88 16,733.70 3,104.15 — 19,837.85 19,837.85 84,401.38 22,757.90 3,538.65 — 26,296.55 26,296.55 100,032.01 40,893.90 4,178.65 — 45,072.55 45,072.55 126,511.42 41,152.30 3,793.45 — 44,945.75 44,945.75 157,438.42 120,651.95 6,185.70 — 126,837.65 126,837.65 283,740.70 670,214.31 3,826.25 — 674,040.56 674,040.56 363,920.67 353,765.72 2,124.— — 355,889.72 355,889.12 487,969.54 160,011.11 3,137.35 — 163,148.46 163,148.46 661,665.68 120,201.91 2,155.40 59.50 122,357.31 127,357.31 762,121.74 142,278.01 1,449.40 192.84 143,727.41 143,722.41 773,308.26 123,300.25 2,554.70 — 125,854.95 125,854.95 770,958.56 180,103.75 3,769.10 — 183,272.85 183,272.85 743,703.68 208,668.45 2,802.20 — 211,460.65 211,460.65 746,324.— 158,593.80 4,095.60 — 162,689.40 162,689.40 826,652.60 166,402.95 6,270.- — 172,672.95 172,672.95 909,267.67 222,831.90 4,927.60 — 227,759.50 227,759.50 945,399.50 511,776.50 6,869.60 — 518,646.10 518,646.10 875,345.47 581,170.30 3,516.— — 584,686.30 584,686.30 687,119.97 524,572.80 — *6,875.58 531,448.38 531,448.38 588,864.59 357,503.85 — 8,420.54 365,924.39 365,924.39 670,512.05

*) Från 1934 sjukkasseavgifter för arbetslösa.

387Tab. II. Reshjälpens fördelning på svenskar och utlänningar 1901—1933.

År Utbetald reshjälp Summa reshjälp Svenskar Utlänningar Antal Dagar Belopp Antal Dagar Belopp 1901 ... 6,211.55 3,142.50 9,354.05 1902 ... — — 4,975.05 — — 2,534.50 7,509.55 1903 ... — — 3,949.50 — — 2,378.— 6,237.50 1904 ... — — 3,194.40 — — 1,816.- 5,010.40 1905 ... 172 .— 3,372.30 77 — 2,833.40 6,206.70 1906 ... 112 •— 2,183.20 53 — 1,337.90 3,521.10 1907 ... 119 934 2,739.05 78 1,357 1,636.30 4,293.65 1908 ... 136 1,032 2,390.55 66 1,206 1,458.40 4,458.70 1909 ... 193 1,098 4,459.15 59 858 1,036.50 5,485.65 1910 ... 162 1,494 4,495.40 99 1,759 2,135.10 6,630.50 1911 ... 113 977 2,720.58 125 2,077 2,470.80 5,191.38 1912 ... 113 728 2,054.60 123 2,022 2,430.10 4,484.70 1913 ... 179 719 1,265.90 150 2,841 3,408.80 4,683.70 1914 ... 114 1,237 2,484.40 88 2,021 2,422.20 4,906.60 1915 ... 130 1,108 2,506.— 44 936 1,123.80 3,629.80 1916 ... 133 1,126 2,456.55 22 373 447.60 3,104.15 I 1917 ... 149 847 3,024.45 23 428 514.20 3,538.65 1918 ... 143 516 3,970.84 11 185 207.80 4,178.65 1919 ... 114 669 3,654.25 19 116 139.20 3,793.45 1920 ... 121 1,975 5,159.70 28 651 1,026.— 6,185.70 1921 ... 51 1,582 2,887.25 20 681 939.— 3,826.25 1922 ... 30 405 1,414.80 17 541 649.20 2,124.— 1923 ... 67 490 10,219.75 29 922 1,125.60 11,344.35 1924 ... 44 548 3,395.60 19 633 759.80 4,155.40 1925 ... 20 — 1,567.20 33 806 982.20 2,549.40 1926 ... 12 — 1,405.30 50 1,677 2,024.40 3,429.70 1927 ... 19 — 1,849.10 107 2,725 3,270.— 5,119.10 1928 ... 8 — 1,000.— 128 2,335 2,802.20 3,802.20 1929 ... 7 — 900.— 152 3,413 4,095.60 4,995.60 1930 ... —- — — 240 5,225 6,270.— 6,270.— 1931 ... — — — 166 4,113 4,927.60 4,927.60 1932 ... — — — 180 5,683 6,869.60 6,869.60 1933 .... — — — 112 2,913 3,516.- 3,516.—

1925 utbetalades alltså reshjälp i vanlig ordning endast till medlemmar av i ömsesidighet stående förbund. Men även dessa utbetalningar upphörde den 1 juni 1933 och den samma år i Neuchatel sammanträdande internatio* nella typografkongressen beslöt enhälligt att utbetalandet av viatikum icke längre skulle vara obligatoriskt.

Det kan kanske ha sitt intresse att få reda på hur reshjälpen fördelats på in* och utländska resande under den period, (1901—1933) från vilken upp* gifter föreligga. (Se tab. II).

388Tab. III a. De utländska resandenas fördelning på olika

nationaliteter 1901-1933.

Norrmän Danskar Finnar Tyskar Ungrare Är Antal Dagar Kronor Antal Dagar Kronor Antal I Dagar Kronor Antal Dagar Kronor Antal Dagar Kronor 1901 1,257.— 435.50 813.- 581.— 45.50 1902 — — 1,171.— — — 241.— — — 603.50 — — 443.— — — 27.50 1903 — — 871.50 — — 291.50 — — 268.50 — — 748.— — — 66.— 1904 — — 1,000.— — — 141.— — — 51.— — — 420.— — — 150.50 1905 23 — 931.60 16 — 246.60 2 — 83.40 24 — 952.40 3 — 230.20 1906 19 — 611.80 11 — 86.10 2 — 12.20 16 — 495.80 1 — 63.90 1907 20 525 627.20 6 19 49.20 5 19 49.20 36 686 830.— 3 12 15.— 1908 22 358 431.— 4 97 117.— 2 7 7.20 24 565 684.30 — — — 1909 13 269V, 323.80 7 821/2 100.30 12 188 224.90 20 226 276.30 3 57 68.40 1910 22 639 769.— 14 89 109.90 11 171 205.- 45 752 919.50 5 71 86.— 1911 30 763 914.— 16 179 206.08 28 198 236.50 38 593 718.10 5 91 110.40 1912 29 706 845.60 55 814 987.20 12 142 158.30 55 814 987-20 2 31 37.80 1913 47 1,254 1,502.40 59 826 991.80 6 95 114.— 59 826 991.10 10 201 241.40 1914 30 1,291 1,547.40 12 163 195.40 4 19 22.80 30 428 512.60 3 30 36.- 1915 15 642 771.— 15 149 178.80 5 30 36.— 8 82 98.40 — — — 1916 7 180 216.— 7 59 70.80 5 108 129.60 2 12 14.40 — — — 1917 17 306 367.80 2 46 55.20 2 29 34.80 1 43 51.60 — — — 1918 3 71 83.— 3 71 83.— 4 91 109.20 1919 10 75 84.— 3 12 14.40 2 4 10.80 4 25 30.— — — — 1920 5 217 313.20 17 271 387.60 4 91 109.20 — — — 2 72 216.— 1921 13 526 668.20 3 48 57.60 1 12 14.40 — — — 3 95 178.80 1922 8 137 295.20 6 137 164.40 1 16 19.20 2 142 170.40 — — — 1923 10 381 452.40 15 522 626.40 1 17 20.40 1 7 8.40 — — — 1924 8 526 631.20 11 107 128.60 1925 12 442 545.40 19 313 375.60 1 10 12.-' 1926 9 527 632.40 26 804 969.80 — — — 14 344 412.80 — — — 1927 15 551 661.20 22 583 699.60 — — — 70 1,545 1,854.— — — — 1928 20 469 562.80 32 596 715.20 — — — 66 978 1,173.80 — — — 1929 36 1,061 1,273.20 22 461 553.20 — — — 80 1,161 1,833.20 — — — 1930 28 752 902.40 23 300 360.— 1 25 30.- 151 3,288 3,945.60 2 35 42.— 1931 17 276 331.20 27 443 531.60 — — — 98 2,783 3,340.— 3 87 104.40 1932 19 478 573.- 31 461 553.20 — — — 114 4,426 5,631.20 — — — 1933 14 276 331.20 4 59 70.80 — — — 49 1,282 1,575.40 — — —

Av tabellerna III a och b framgår, att under åren 1901 —1933 tyskarna varit de flitigaste resandena i Sverge. Därnäst komma norrmän och där* efter danskar. Övriga nationer äro tämligen svagt företrädda.

Som synes av tabellen var Sverge särskilt år 1932 föremål för en formlig invasion av tyska resande, vilka det året voro 114 till antalet och uppburo kronor 5,631: 20 för 4,426 resdagar. Det konstaterades emellertid sedermera, att åtskilliga av de tyska kollegerna i stor utsträckning på ett finurligt sätt förfalskat legitimationerna, varigenom de tillskansat sig flerdubbelt mot

389Tab. III a. De utländska resandenas fördelning på olika

nationaliteter 1901-1933.

Österrikare Tjecker Polacker Rumäner Schweizare Jugoslaver År Antal Dagar Kronor Antal Dagar Kronor Antal Dagar Kronor Antal Dagar Kronor Antal Dagar Kronor Antal I Dagar Kronor 1901 7.— 3.50 1902 — — 34.50 — — — — — — — — — — — — .— — 1.50 1903 1904 — — 60.— 53. — — — — — — — — — — — 1.50 — — 50.50 1905 — — _ — — _ — — — — — 1 — 5.10 _ — — 1906 2 — 46.20 — 1907 4 34 41.70 — — — — — — — — — 3 — 47.40 — — — 1908 10 134 162.20 1 12.30 1 28 33.90 1909 2 20 24.30 — 1910 1 27 32.70 — 1911 8 263 285.— — 1912 6 103 123.80 — 1913 1 79 95.40 — 1914 5 62 24.40 — 1915 1 33 39.60 — 1916 1 14 16.80 — 1917 1 4 4.80 — 1918 — 1919 — 1920 — 1921 — 1922 — 1923 1 15 18.— — 1924 — 1925 1 41 49.20 — 1926 1 12 14.40 — 1927 1 46 55.20 — — — 1928 10 292 350.40 — 1929 9 216 259.20 5 64 76.80 — 1930 15 333 399.60 17 409 490.80 1 36 43.20 1 21 25.20 — — — 1 26 31.20 1931 8 267 320.40 9 228 273.60 1 1 1.20 1 1 1.20 1 2 4.80 — — — 1932 6 169 130.80 8 161 193.20 1 10 12.- 1 38 45.60 — 1933 2 6 7.20 2 24 28.80 — — —

vad de hade rätt att erhålla. Förfalskningarna hade tydligen börjat 1931 och det föreföll som om man handlat efter en på förhand uppgjord plan. Den som skriver detta, hade fått förbundsexpeditionens uppdrag att vid ett besök i Berlin i maj 1933 hos tyska typografförbundets styrelse påtala detta bedrägeri. Men då jag, medförande de förfalskade legitimationerna, den 3 maj 1933 kom till Berlin, hade nazisterna tagit hand om typograf» förbundet, kastat förbundsstyrelsen i fängelse och rövat miljonkassorna. Inför detta stortjuveri var det inte lönt att söka efterforska några småtjuvar.

390Sammanfattningsvis se utbetalningarna till utländska resande kolleger under åren 1901—1933 ut på följande sätt:

1,007 tyskar ha uppburit kr. 29,248:50 för 21,008 dagar

521 norrmän „ „ „ 22,498:10 „ 13,698

434 danskar „ „ „ 10,801:78 ,. 7,605

110 finnar „ „ „ 3,312:61 „ 3,312 „

92 österrikare „ „ „ 2,600:60 „ 1,262

44 ungrare „ „ „ 1,731:84 „ 792

39 tjecker „ „ „ 1,034:40 „ 701

7 fransmän „ „ „ 102:60 „ 77

4 schweizare „ „ „ 158:60 „ 72 „

3 rumäner „ „ „ 72:— „ 60 ,,

3 polacker „ „ „ 56:40 „ 47

2 jugoslaver „ „ „ 117:10 „ 54

2 Rigaskoll. „ „ „ 18:- ,. 15

1 belgier „ „ „ 19:20 „ 16

Under åren 1901 — 1933 har till utländska resande utbetalts inalles kr. 92,105: 12. Till svenska resande utbetaltes under tiden 1901—1924 ungefär samma summa eller kr. 93,368: —. Tillsammans utbetaltes i reshjälp under tiden 1901—1933 en summa av kr. 185,346:49.

Nu övergå vi att granska arbetslösheten i detalj och vi hänvisa härvidlag till tabellerna IV samt V a, b och c.

I tab. IV redogöres för antalet understödda arbetslösa för varje år under åren 1905—1935, arbetslösa vid årsskiftet under varje av dessa trettio år samt hur denna arbetslöshet ställer sig i proportion till förbundets medlems* antal under vart och ett av dessa år. Vidare innehåller samma tabell upp» gifter om antalet arbetslöshetsdagar pr arbetslös samt det understödsbelopp som i genomsnitt utbetalts till varje arbetslös under respektive år.

Uppgifterna gå ej längre tillbaka än till 1905, beroende på, att före denna tid saknas detaljuppgifter beträffande arbetslösheten såväl beträffande antalet arbetslösa som det antal dagar, varunder de varit arbetslösa.

I tabell V, a b c lämnas detaljuppgifter för varje månad under åren 1925 —1936 dels angående arbetslöshetens omfattning och dels antalet arbetslösa inom var och en av de olika yrkeskategorierna. Här får man bland annat klara belägg på, att en stor del av de arbetslösa endast få anställning som vikarierande under semestermånaderna.

Ur dessa tabeller kan utläsas arbetslöshetens omfattning under de olika åren, hur den stigit eller sjunkit med "konjunkturerna" o. dyl. Ett genom*

391Tab. IV. Antalet understödda arbetslösa m. m. 1905—1935.

År Antalet under* stödda arbets* lösa under året Arbetslösa vid årets slut I procent av medlemsantalet Antalet arbets* löshetsdagar pr arbetslös Understöds* belopp pr arbets* lös och år 1905 .. 223 149 3.2 27 37.58 1906 .. 145 97 2.0 26 24.44 1907 .. 155 104 2.0 24 33.46 1908 .. 281 188 3.1 35 57.40 1909 .. 526 421 7.3 43 74.53 1910 .. 659 440 7.4 59 62.64 1911 .. 367 245 6.0 47 57.68 1912 .. 327 218 6.4 43 62.64 1913 .. 354 236 5.9 44 63.45 1914 .. 446 298 6.8 38 57.47 1915 .. 449 300 5.8 32 50.60 1916 .. 367 245 4.7 43 48.68 1917 .. 442 295 5.0 29 53.74 1918 .. 474 316 4.7 28 88.17 1919 .. 544 363 5.0 23 77.11 1920 .. 868 580 8.0 39 141.38 1921 .. 1,814 1,000 15.0 102 314.34 1922 .. 1,866 750 11.0 94 196.10 1923 .. 1,299 500 7.5 74 116.93 1924 .. 851 460 6.5 88 138.90 1925 .. 947 607 8.1 85 150.— 1926 .. 756 639 8.3 90 160.— 1927 .. 839 542 6.8 101 213.05 1928 .. 641 440 5.3 145 323.98 1929 .. 725 505 5.8 95 217.50 1930 .. 748 399 4.4 90 223.80 1931 .. 868 752 8.2 85 256.60 1932 .. 1,455 1,047 11.1 121 352.50 1933 .. 1,455 1,129 11.8 146 405.55 1934 .. 1,232 933 9.6 176 431.45 1935 .. 1,047 756 7.6 126 349.45

gående drag är emellertid, att arbetslösheten intet enda år efter 1907 kom* mit under den arbetslöshetsprocent om 3 %, som vid arbetslöshetskassor* nas upprättande — särskilt i Tyskland och övriga kontinentala länder — då ansågs vara "normal".

Vårt förbunds arbetslöshetskassa har beträffande kontingenten under de senaste tjugo åren baserats på en arbetslöshetsprocent av 5,5, men denna har, såsom framgått av de upprepade uttaxeringarna, icke heller varit till* räcklig. Under de 20 åren 1916—1935 har sålunda endast sex år, nämligen 1916, 1917, 1918, 1919, 1928 och 1930 kunnat uppvisa en arbetslöshet lägre än 5,5 procent. Under de övriga fjorton åren av denna tidsperiod har ar* betslösheten uppgått till i genomsnitt 8,9 procent.

392Tab. V a. De arbetslösas fördelning på yrkesgrupper 1925—1936.

Är Månad Maskinsättare Handsättare Sättarelärlingar Rotationstryckare Snällpresstryck. Lagermanstryck. Digelpresstryck. Tryckarelärlingar Stereotypörer och galv. Iläggare Rot. och ster.» arbetare Snällpressbitr. Stilgjutare Övriga Antal arbets= lösa Proc. av förb. med® lems antal 1925 Januari 460 6.5 Februari...... — — — —- — — — — — — — — — — 496 6.1 Mars ......... 20 257 13 3 98 2 67 8 3 9 10 8 — 10 508 7.1 April ......... 24 258 15 1 104 2 65 8 1 11 9 6 1 8 513 7.3 Maj ............ 21 237 13 — 102 2 69 9 1 10 10 8 1 8 491 6.8 Juni............ 12 198 17 — 85 2 63 9 3 5 6 4 1 5 410 5.6 Juli ............ 11 187 15 1 75 2 50 9 2 5 2 3 1 5 368 5.0 Augusti ...... 11 197 17 1 85 1 66 9 2 7 2 6 1 6 411 5.6 September ... 23 219 20 1 93 1 72 9 2 11 4 6 — 5 466 6.3 Oktober...... 20 248 19 2 87 1 59 10 2 13 7 5 — 5 478 6.3 November ... 32 288 18 2 94 1 75 9 3 16 10 7 — 3 558 7.5 December ... 33 292 16 3 99 1 78 9 5 14 11 7 — 2 570 7.6 1926 Januari 38 288 20 4 107 1 89 12 5 16 14 10 1 2 607 8.1 Februari...... 40 271 18 5 106 1 92 11 3 15 15 9 1 3 590 7.8 Mars ......... 40 258 14 4 99 2 87 11 5 8 15 9 1 3 556 7.4 April ......... 37 242 12 3 99 2 91 14 6 13 16 8 1 3 547 7.2 Maj............ 45 246 14 4 101 2 97 15 11 14 19 8 1 3 580 7.6 Juni............ 32 105 18 4 92 1 88 12 7 8 9 7 1 4 488 6.4 Juli ............ 16 171 17 2 78 1 84 13 3 4 8 7 1 4 409 5.4 Augusti ...... 16 180 19 3 83 — 92 11 2 10 8 10 1 6 441 5.8 September ... 36 221 22 3 90 — 108 13 3 13 23 10 1 8 551 7.2 Oktober...... 37 234 25 3 88 1 94 10 3 10 29 7 1 7 549 7.1 November... 49 261 32 3 98 1 95 10 2 12 28 6 1 8 606 7.9 December ... 47 248 32 2 108 1 90 10 3 15 24 7 1 8 596 7.7 1927 Januari ...... 56 256 31 2 115 1 105 8 3 16 28 8 1 9 639 8.2 Februari 49 267 36 2 126 1 103 7 2 24 23 11 1 9 661 8.5 Mars ......... 43 267 35 3 118 1 97 8 2 24 17 10 1 8 632 8.1 April ......... 36 253 33 3 117 1 100 7 2 22 25 13 1 6 619 7.9 Maj............ 35 232 32 3 108 1 104 6 1 21 24 11 1 6 585 7.5 Juni............ 27 225 30 3 99 1 102 4 1 17 12 10 1 5 537 6.8 Juli............ 8 209 28 2 83 1 87 3 1 13 8 5 1 7 456 5.8 Augusti ...... 11 201 31 2 75 1 81 3 1 15 6 8 1 8 444 5.6 September ... 31 231 35 3 96 1 88 4 2 16 16 9 1 10 543 6.9 Oktober 44 242 39 3 94 1 78 5 2 15 25 6 1 8 563 6.8 November ... 49 260 33 4 91 1 92 7 2 18 33 9 1 8 608 7.6 December ... 46 221 31 4 77 2 85 7 2 14 43 7 1 11 551 6.9 1928 Januari ...... 43 215 28 4 83 2 86 6 1 19 37 7 1 10 542 6.8 Februari 50 216 28 4 85 2 83 5 1 22 34 8 1 8 547 6.8 Mars ......... 57 216 26 2 90 1 90 5 3 24 29 9 1 9 562 7.0 April ......... 49 209 28 2 89 1 88 5 3 22 31 10 1 13 551 6.9 Maj............ 44 190 25 3 97 1 81 6 3 20 27 10 1 10 518 6.4 Juni............ 22 146 24 3 96 1 64 5 2 20 14 4 1 8 409 5.0 Juli ............ 6 138 20 3 67 1 57 5 1 17 5 5 1 8 332 4.0 Augusti ...... 5 136 24 3 68 1 68 6 3 19 7 6 1 5 352 4.3 September ... 18 153 23 4 68 1 71 7 4 22 19 7 1 8 406 5.0 Oktober...... 28 173 21 4 70 — 65 6 7 24 30 8 1 10 447 5.5 November ... 33 195 19 4 74 — 64 7 3 21 36 8 1 8 463 5.7 December ... 23 168 18 2 63 — 71 6 2 20 18 8 1 7 408 4.9

393Tab. V a. De arbetslösas fördelning på yrkesgrupper 1925—1936.

År Månad Maskinsättare Handsättare Sättarelärlingar Rotations tryckare Snällpresstryck. Lagermanstryck. Digelpresstryck. Tryckarelärlingar Stereotypörer och galv. Iläggare Rot. och ster.s arbetare Snällpressbitr. Stilgjutare Övriga Antal arbets* lösa Proc. av förb. med* lems antal 1929 Januari ...... 26 )73 19 2 71 80 6 2 22 22 8 i 8 440 5.3 Februari...... 32 170 18 2 76 — 81 6 2 20 17 8 i 8 441 5.3 Mars ......... 25 176 20 2 73 — 95 7 2 21 16 7 i 8 458 5.6 April ......... 27 164 21 2 71 — 96 6 1 25 22 10 i 9 455 5.5 Maj ............ 26 135 14 2 74 — 89 4 1 24 18 8 i 7 403 4.9 Juni............ 13 111 11 3 59 — 69 4 — 14 8 5 i 8 306 3.6 Juli ............ 7 85 9 2 42 — 57 5 — 11 7 4 i 8 238 2.8 Augusti ...... 8 87 11 2 53 — 57 4 — 14 7 4 — 8 255 3.o September ... 29 147 15 3 71 — 69 4 — 23 27 9 — 9 406 4.8 Oktober...... 32 160 12 1 76 — 68 5 — 25 36 11 — 13 439 5.2 November ... 36 172 14 1 72 — 78 5 — 19 41 10 — 13 461 5.5 December ... 34 178 14 2 78 — 69 4 1 19 28 9 — 10 446 5.2 1930 Januari ...... 35 182 13 3 96 — 83 3 1 26 37 14 — 12 505 5.8 Februari...... 37 170 15 2 94 — 77 3 1 27 41 15 — 13 495 5.7 Mars ......... 30 167 11 3 91 1 72 3 1 25 40 14 — 12 470 5.3 April ......... 21 145 10 3 86 2 67 3 1 26 36 13 — 12 425 4.8 Maj ............ 14 121 10 2 88 2 67 2 1 22 35 13 — 8 385 4 .4 Juni............ 7 67 11 — 65 1 56 2 — 27 10 10 — 9 265 3.0 Juli ............ 1 43 11 1 52 — 56 3 — 18 9 8 — 9 211 2.4 Augusti ...... 1 43 10 1 36 — 47 4 — 18 8 8 — 12 188 2.1 September ... 14 85 7 2 60 — 65 5 2 25 15 11 — 11 302 3.2 Oktober 25 94 9 3 68 — 64 5 1 28 31 13 — 11 352 3.9 November ... 35 95 15 3 67 — 70 5 2 25 32 11 — 7 367 4.1 December ... 31 83 19 — 55 — 64 5 2 24 35 10 — 12 340 3.7 1931 Januari ...... 42 101 18 — 69 1 74 5 2 26 36 12 — 13 399 4.4 Februari 37 111 17 — 73 2 70 5 2 23 36 19 — 14 400 4.4 Mars ......... 37 107 15 — 78 3 69 3 3 26 33 12 — 16 402 4.4 April ......... 36 111 17 — 79 3 89 1 6 29 43 16 — 17 447 4.9 Maj ............ 31 98 22 — 76 3 83 2 6 29 39 16 — 21 426 4.7 Juni............ 12 89 21 1 68 3 70 2 4 29 21 16 — 20 356 3.9 Juli ............ 7 76 20 1 54 1 67 2 3 26 13 12 — 20 302 3.2 Augusti ...... 5 77 18 1 55 2 69 3 3 18 17 8 — 20 296 3.2 September ... 25 117 22 1 77 2 79 3 4 25 34 11 — 20 420 4.6 Oktober...... 40 139 24 1 79 3 81 3 3 28 37 16 — 23 477 5.2 November ... 58 157 29 1 89 2 93 3 3 27 36 13 — 24 535 5.9 December ... 64 179 33 3 96 2 96 5 6 26 52 11 — 32 606 6.6 1932 Januari ...... 90 218 42 3 115 2 123 5 6 32 66 16 — 34 752 8.2 Februari...... 94 245 40 3 128 2 129 5 6 42 53 17 — 35 799 8.7 Mars ......... 99 262 38 3 121 3 126 6 5 37 54 25 — 44 821 8.8 April ......... 87 251 39 3 137 3 137 6 6 37 57 24 — 45 832 8.9 Maj ............ 88 253 40 2 147 3 132 7 6 36 56 23 — 51 844 9.0 Juni............ 72 237 35 3 150 3 132 7 6 40 43 24 — 51 803 8.6 Juli ............ 31 215 57 4 146 2 138 6 3 40 25 23 — 51 721 7.7 Augusti ...... 35 215 36 4 131 2 144 5 6 39 24 21 — 50 711 7.6 September ... 55 247 42 2 133 2 161 6 8 39 44 23 — 63 825 8.8 Oktober...... 88 301 49 5 155 3 165 6 5 43 75 24 — 68 987 10.4 November ... 93 298 50 6 147 2 160 9 6 42 75 24 — 63 975 10.4 December ... 88 284 48 6 152 2 158 8 8 42 75 23 — 63 953 10.1

394Tab. V a. De arbetslösas fördelning på yrkesgrupper 1925—1936.

År Månad Maskinsättare Handsättare Sättarelärlingar Rotationstryckare Snällpresstryck. L a germ anstry ck. Digelpresstryck. Tryckarelärlingar Stereotypörer och galv. Iläggare Rot. och ster.s arbetare Snällpressbitr. Stilgjutare Övriga Antal arbets* lösa Proc. av förb. med* lems antal 1933 Januari ...... 93 320 49 7 171 3 166 9 8 50 75 28 68 1,047 11.1 Februari...... 101 337 59 6 180 4 175 9 7 53 76 30 — 69 1,106 11.7 Mars ......... 97 317 65 6 184 3 175 9 9 53 77 34 — 67 1,096 11.5 April ......... 99 361 66 6 185 3 188 9 10 51 78 29 — 67 1,092 11.5 Maj............ 91 277 64 6 194 5 193 11 9 53 77 31 — 68 1,079 11.4 Juni............ 67 264 62 6 198 5 171 10 9 54 67 32 — 68 1,010 11.6 Juli ............ 24 253 64 5 194 4 162 9 6 49 57 30 — 69 926 9.7 Augusti ...... 24 254 61 5 195 5 159 9 6 50 59 29 — 63 919 9.6 September ... 67 301 67 8 212 5 168 9 6 52 83 32 — 75 1,085 11.4 Oktober 84 335 71 8 217 6 170 10 6 52 96 32 — 79 1,166 12.2 November ... 98 337 68 9 212 5 163 11 8 54 103 29 — 87 1,184 12.4 December ... 94 320 56 7 202 4 164 11 8 54 100 29 — 92 1,140 11.9 1934 Januari ...... 83 335 51 8 199 5 164 10 8 56 89 29 — 92 1,129 11.8 Februari...... 89 327 48 8 215 6 168 9 8 46 84 21 — 94 1,128 11.8 Mars ......... 89 305 41 7 211 5 165 8 8 53 87 34 — 92 1,106 11.4 April ......... 73 310 39 8 208 5 163 8 7 53 94 35 — 90 1,093 11.3 Maj ............ 64 275 38 7 206 5 161 7 8 49 87 32 — 87 1,026 10.6 Juni............ 51 251 38 8 189 5 136 3 8 48 89 30 — 83 959 9.9 Juli ............ 20 203 33 5 170 8 125 3 8 43 62 26 — 79 783 8.1 Augusti ...... 18 210 35 6 169 5 130 3 6 43 64 66 — 66 787 8.4 September ... 48 248 40 3 171 6 141 4 7 46 76 42 1 90 927 9.5 Oktober...... 64 270 37 10 186 7 144 4 9 41 92 39 1 79 983 10.1 November... 63 286 34 10 180 7 143 4 9 44 87 39 — 70 977 lO.o December ... 62 265 34 10 149 6 141 5 8 40 74 31 — 71 986 9.3 1935 Januari ..... 67 268 35 9 178 5 138 5 8 46 67 35 — 72 933 9.6 Februari...... 67 252 31 8 171 7 164 4 8 44 75 35 — 89 955 9.7 Mars ......... 61 231 31 9 152 6 139 4 8 36 53 32 — 86 848 8.7 April ......... 47 204 31 9 158 6 151 3 8 37 60 34 — 62 816 8.4 Maj............ 34 177 26 8 138 5 139 3 8 37 71 35 — 71 752 7.6 Juni............ 24 167 27 9 135 7 138 2 9 34 58 35 — 70 715 7.3 Juli ............ 6 108 20 6 112 7 105 2 8 22 48 26 — 65 526 5.4 Augusti ...... 6 91 19 6 102 5 113 2 8 22 30 26 — 52 482 4.8 September ... 33 165 30 6 133 7 150 — 6 28 49 33 — 51 694 7.0 Oktober...... 43 173 32 8 136 9 155 3 7 30 67 28 — 49 739 7.5 November... 48 202 31 9 143 10 142 4 5 30 57 23 — 53 758 7.6 December ... 52 203 19 8 150 8 142 4 4 27 50 10 — 39 717 7.2 1936 Januari ...... 60 214 20 8 147 7 141 4 6 34 56 7 1 51 756 7.6 Februari...... 51 212 22 8 146 6 119 4 5 38 55 24 1 48 739 7.4 Mars ......... 44 189 15 6 131 7 116 3 6 34 52 29 1 48 681 6.5 April ......... 36 176 17 6 141 6 119 4 6 32 60 29 1 47 680 6.8 Maj ............ 20 132 13 5 133 6 114 6 6 34 63 25 1 62 620 6.1 Juni............ 14 106 13 4 118 8 89 5 4 30 41 20 1 51 504 5.0 Juli............ 4 65 12 4 83 4 67 5 2 29 23 17 1 59 375 3.7 Augusti ...... 6 53 10 4 79 5 65 5 6 29 25 17 2 43 349 3.4 September ... 26 116 11 3 106 7 81 4 3 29 26 19 2 44 477 4.7 Oktober...... 41 134 7 3 97 4 75 4 4 29 38 15 2 42 487 4.7 November ... 46 137 7 5 98 5 77 5 1 22 46 11 1 38 499 4.9

395Till en arbetslöshetsförsäkring hör som ett naturligt komplement en platsanskaffningsbyrå. Detta insågs av Svenska typografförbun* det på ett mycket tidigt stadium, ty redan den 1 juli 1893 trädde platsan* skaffningsbyrån för Svenska typografförbundet i verksamhet. Förbunds* styrelsen omnämner händelsen i sin verksamhetsberättelse för nämnda år i följande ordalag:

"Ytterligare ett steg framåt har organisationen under det förflutna året tagit till leda» möternas fördel i den sedan den 1 juli beståndande platsanskaffningsbyrån.

Därest om någon fråga kan sägas, att den 'fyllt ett länge känt behov', så kan det med fullt fog sägas om denna. Såväl arbetare som principaler hava begagnat sig av plats» anskaffningsbyrån i stor omfattning, varom de förr så ofta synliga men numera sällsynta annonserna i de större tidningarna — om platser för typografiska arbetare — giva ett talande bevis. Och man har alla skäl hoppas, att det endast skall vara en tidsfråga, då en var principal skall inse fördelen av att genom byrån fylla sitt behov av arbetskraft. Att byrån vunnit förtroende hos principalerna bevisas därav, att även förmän tagits genom densamma och att även i andra frågor, än om anskaffande av arbetare, ingått förfråg» ningar, begärts råd och lämnats förtroendeuppdrag, och vi hava alla skäl förmoda att ingen skall ångra sin bekantskap med denna organisationens nyaste institution.

Under året ha förmedlats cirka 150 platser inom olika delar av riket."

Föreståndareskapet uppdrogs till att börja med åt sekreteraren inom för* bundsstyrelsen, vilken då var L. Aug. Mårtensson, som alltså blev Svenska typografförbundets förste platsförmedlare. För platsförmedling var för» bundsexpeditionen öppen vissa timmar i veckan. Sedermera, när förbundet tillsatte ombudsman, var det denne som fick platsförmedlingen om hand.

Platsförmedlingen sköttes alltså från förbundsexpeditionens och naturligt* vis också från avdelningsförvaltarnas sida — dessa senare hade i detta fall gamla traditioner från reskassans tid att upprätthålla — ända fram till 1921 års förbundsmöte, då det beslöts att förbundet skulle indelas i fyra distrikt och vart och ett av dessa skulle vara platsförmedlingsdistrikt. Denna ord* ning ägde dock endast bestånd intill utgången av år 1924, ty sistnämnda års förbundsmöte beslöt att platsanskaffningen skulle handhavas av avdelnings* styrelserna under ledning av en centralförmedling i Stockholm. I samband härmed tillsattes en förbundssekreterare, som dessutom skulle ha hand om platsförmedlingen. Det upprättades i detta sammanhang omfattande in* struktioner beträffande platsförmedlingen.

Beklagligtvis saknas det från tiden före 1925 alla uppgifter om antalet förmedlade platser inom förbundet. Från 1925 föreligger följande statistik över förmedlingsverksamheten:

396Förmedlade platser åren 1925—1935.

Är Genom av* delnings* styrelserna Genom centralförmedlingen Summa förmedlade platser Södra distriktet Västra distriktet Mellersta distriktet Norra distriktet Summa 1925 ............... 926 28 14 19 ii 72 1,010 1926 ............... 1,079 18 33 27 7 85 1,164 1927 ............... 1,013 25 23 14 9 71 1,084 1928 ............... 1,172 24 22 40 16 102 1,274 1929 ............... 1,000 26 40 45 10 121 1,121 1930 ............... 1,065 37 41 41 13 132 1,197 1931 ............... 1,080 23 23 40 19 105 1,185 1932 ............... 1,297 19 32 31 14 96 1,393 1933 ............... 1,487 19 21 27 17 84 1,571 1934 ............... 1,565 44 55 20 23 142 1,707 1935 ............... 1,530 53 32 64 31 180 1,710

Svenska typografförbundets reservfond.

Det var helt naturligt att typograferna, när de väl fått till stånd sin riks* organisation i syfte att skapa bättre arbets* och löneförhållanden snart nog skulle komma underfund med att till en slagfärdig och aktiv organisation hörde som ett naturligt komplement en strejkkassa eller något mildare ut* tryckt, en reservfond.

Denna fråga kom mycket tidigt upp till diskussion. Den behandlades första gången på ett sammanträde med Typografiska föreningens i Stock* holm diskussionsklubb den 12 februari 1888. Inledningsanförandet hölls av G. W. Wilhelmsson, vilken föreslog bildandet av en motståndskassa eller tariffond. Idén slog an på de närvarande och insamlingen började genast. Dåvarande faktorn på Aftonbladet, P. O. Andersson, var den förste som gick fram till ordförandebordet och med en tvåkrona lade grun* den till reservfonden. De övriga på sammanträdet närvarande bidrogo efter råd och lägenhet, och vid extra sammanträde med "De Nitton" den 18 februari anslog denna förening 50 kr. till samma ändamål, vilka medel överlämnades till förbundsstyrelsen. Den i samma veva upplösta Typo* grafernas idrottsförening i Stockholm överlämnade hela sin behållning till reservfonden. Förbundsstyrelsen antog å sitt sammanträde den 2 april 1888 interimstadgar för fonden och ställde den under sin förvaltning.

Arbetet för fondens tillväxt började genast på allvar. I varje nummer av förbundsorganet vädjades till typografernas offervillighet och själv* känsla, Typografiska föreningen i Stockholm utsåg en kommitté att arbeta

397för fondens tillväxt, och genom insamlingar i Stockholm och inom lands* ortsavdelningarna eller på annat sätt ingingo bidrag oupphörligt, så att fonden vid 1888 års slut uppgick till över 1,500 kr.

Vid förbundsmötet år 1889 antogos de av förbundsstyrelsen utarbetade interimstadgarna för fonden, vilken enligt dessa stadgar har till ändamål:

"att söka framkalla så tillmötesgående svar, fruktbringande underhandlingar och till» fredsställande överenskommelser som möjligt å ifrån de typografiska arbetarna gemensamt utgångna framställningar om tidsenlig ersättning för arbete inom boks och tidningstryc» kerierna, eller i andra de typografiska arbetarna i sin helhet berörande frågor, samt att den i vissa genom närmare stadganden eller beslut bestämda fall skall söka mildra följ* derna för den enskilde typografen och kåren i sin helhet av möjliga åtgärder, föranledda av gemensamt beslut att upprätthålla särskilda ekonomiska bestämmelser."

Reservfondens stadgar undergingo emellertid åtskilliga förändringar, tills de slutligen erhöllo den ordalydelse, de äga i nuvarande stadgar:

§ 1 a. Reservfondens ändamål är, att i händelse av utbrytande stridigheter mellan de grafiska arbetarna och arbetsgivarna, tillförsäkra förbundets medlemmar understöd.

b. Reservfonden bestrider förbundets avgifter och uttaxeringar till Landsorganisationen och övriga i ömsesidighet med förbundet varande organisationer, vars ändamål är att lämna ömsesidig ekonomisk hjälp vid konflikter mellan arbetare och arbetsgivare.

§ 2. Avgifterna till fonden, som äro obligatoriska och ingå i den bestämda avgiften till förbundet, utgå med 40 öre i veckan för helt betalande och 20 öre för halvt betalande medlemmar.

§ 3. Framställning till arbetsgivare om upprättande av avtal eller uppsägning av dylikt får icke ske förrän förbundsstyrelsens godkännande erhållits.

Avdelningens anhållan om förbundsstyrelsens godkännande skall åtföljas av fullständig redogörelse för vad framställningen avser ävensom uppgift om förutvarande arbetsvillkor och de organisatoriska förhållandena på arbetsplatsen.

§ 4. Söker arbetsgivare genomföra försämring av arbetsvillkoren eller om tvist av annan orsak uppstår, skall avdelningen, därest den ej själv kan ernå tvistens biläggande, inrapportera förhållandet till förbundsstyrelsen och därvid lämna de upplysningar, som äro erforderliga för tvistens bedömande.

§ 5. Vid strejk, som av förbundsstyrelsen godkänts, vid lockout samt då medlemmar indragits i arbetsnedläggelse inom annat förbunds verksamhetsområde, utbetalar förbundet understöd.

Villkor för erhållande av understöd är att förbundsstyrelsen beslutar därom och att medlemskapet innehafts minst tre månader. Bestämmelsen om medlemskapstidens längd gäller dock icke i avseende på föreningsrättsstrider eller strider för genomförande av avtal.

Understödets storlek bestämmes av förbundsstyrelsen.

Medlem, som på grund av sjukdom eller olycksfall är oförmögen till arbete, erhåller ej understöd.

§ 6. Vid utbrott av godkänd strejk uttaxeras, så framt förbundsstyrelsen anser det nödigt, av förbundets medlemmar en extra avgift, vilken av avdelningsförvaltarna snarast insändes till förbundets expedition.

398Uttaxeringens storlek bestämmes av överstyrelsen och de valda underhandlarna.

§ 7. Tillkännagivande om strejk, blockad eller bojkott får ej utfärdas utan förbunds» styrelsens godkännande. Förbundets medlemmar hava ej skyldighet eller rättighet att ställa sig till efterrättelse blockad» eller bojkottmeddelande, som icke utfärdats av förbunds» styrelsen.

§ 8. Sedan arbetet nedlagts eller arbetsplats förklarats i blockad, skall avdelning tillse, att ingen där upptager arbetet förrän uppgörelse träffats eller konflikten förklarats avslutad.

Envar, som dessförinnan upptager arbetet på sådan plats, betraktas som blockadbrytare och skall till förbundet lämnas meddelande om dennes namn och för medlem även med» lemsnummer.

§ 9. Om medlem på grund av sin verksamhet för organisationen avskedas eller till följd av trakassering från arbetsgivarens sida tvingas att uppsäga sin anställning, kan denne, efter tillstyrkan av avdelningsstyrelsen, av förbundsstyrelsen tillerkännas under» stöd. Innan medlem uppsäger sin anställning skall dock avdelningsstyrelsens medgivande härtill inhämtas.

§ 10. Rättshjälp kan av förbundsstyrelsen tillerkännas medlem, som för hävdande av sina intressen gent emot arbetsgivare nödgats vidtaga rättsliga åtgärder eller i egenskap av medlem blir invecklad i rättegång.

Rättshjälp kan även för samma ändamål tillerkännas medlems rättsinnehavare, om med» lem själv är oförmögen att föra talan.

Ansökan om rättshjälp inlämnas till avdelningsstyrelsen, som jämte sitt yttrande vidare befordrar den till förbundsstyrelsen och samtidigt lämnar noggrann redogörelse för tvisten.

Innan förbundsstyrelsens beslut inhämtas, må inga åtgärder vidtagas.

Genom beslut å 1892 års förbundsmöte blev avgiften till reservfonden fr. o. m. 1893 obligatorisk med 5 öre i veckan för varje förbundsmedlem. Vid detta belopp bibehölls reservfondsavgiften till 1 januari 1906, då den efter allmän omröstning bestämdes till 26 öre i veckan för helt och 13 öre för halvt betalande medlem. Då vid 1910 års förbundsmöte beslöts bil» dandet av en medlemmarnas egen garantifond — i vilken varje medlem skulle med respektive 50 och 25 öres kontingent pr vecka insätta 200 kronor — nedsattes avgiften till reservfonden till respektive 6 och 3 öre pr helt och halvt betalande medlem. Vid 1916 års förbundsmöte skedde ytterligare nedsättning, nämligen till 3 och 1 V2 öre. Vid detta belopp höllos avgifterna till reservfonden ända till 1922 års ingång, då desamma höjdes till respek» tive 50 och 25 öre.

Vid 1924 års förbundsmöte beslöts en höjning till 60 och 30 öre, 1927 skedde en ytterligare höjning till respektive 75 och 37 V2 öre, medan 1930 avgiften sattes till 55 och 27 V2 öre och vid detta belopp bibehölls den till 1936 års förbundsmöte som bestämde respektive 40 och 20 öre.

Beträffande reservfondens verksamhet under de år den existerat, hän» visas till närstående tabell. (Tab. VI.)

399Tab. VI. Reservfondens verksamhet 1888—1935.

År Behållning från föregående år Inkomster Veckos avgifter Insamlingar och gåvor Avgifter från garantifonden Räntor Uttaxering Summa inkomster 1888 ...... 1,575.82 1,575.82 1889 ...... 1,528.05 — 2,138.73 — 30.25 — 2.168.98 1890 ...... 3,675.18 —• 3,254.55 — 223.59 — 3,488.14 1891 ...... 7,163.32 — 3,142.14 — 262.97 — 3,405.11 1892 ...... 10,568.43 — 2,604.89 —• 419.91 — 3,024.80 1893 ...... 12,984.28 3,703.44 3,325.54 15.— 234.39 — 7,278.37 1894 ...... 4,234.36 4,105.10 1,007.63 — 191.40 — 5,304.13 1895 ...... 4,632.48 4,228.25 613.61 — 321.46 — 5,163.32 1896 ...... 6,384.39 5,262.31 112.60 — 366.33 — 5,741.24 1897 ...... 11,682.81 5,885.44 3,775.44 — 468.66 — 10,029.19 1898 ...... 20,380.91 6,554.91 241.98 3.37 929.90 — 7,730.06 1899 ...... 24,008.92 7,498.56 25.20 — 1,219.95 — 8,743.71 1900 ...... 26,847.07 8,220.66 31.83 — 1,202.59 — 9,455.08 1901 ...... 32,649.06 8,793.36 — — 1,116.52 — 9,909.88 1902 ...... 31,272.60 7,911.56 20.32 — 944.45 — 8,876.33 1903 ...... 31,216.16 8,389.27 21.42 103.61 772.86 — 9,287.16 1904 ...... 38,498.54 8,873.57 36.10 1,647.91 840.— — 11,361.48 1905 ...... 49,530.02 45,292.74 — 376.15 1,580.06 — 47,248.95 1906 ...... 96,778.97 48,463.62 — 405.20 4,035.— — 52,903.82 1907 ...... 149,390.29 52,736.88 224.92 — 7,148.70 — 60,110.50 1908 ...... 209,078.02 58,571.24 — — 10,453.94 — 69,025.18 1909 ...... 277,256.82 47,488.09 407.50 — — 28,904.86 76,800.45 i 1910 ...... 66,291.52 38,402.65 — — — 54,978.76 93,381.41 1911 ...... 91,159.09 26,352.— — —. 2,392.54 4,164.31 32,908.89 1912...... 113,447.28 10,606.19 1,128.30 2,336.29 — 1,870.08 15,940.86 1913..... 125,242.63 10,330.85 5,009.70 6,111.64 — 1,145.69 24,050.44 1914...... 72,993.37 11,157.85 — 10,589.70 2,919.73 237.78 24,905.06 1915...... 97,720.43 11,540.70 - 13,904.49 4,009.25 116.67 29,571.21 1916...... 127,184.69 12,621.02 20.— 16,621.02 2,914.86 99.70 34,487.35 1917...... 131,703.30 6,923.05 — 23,215.09 5,000.15 148.60 35,286.89 1918...... 166,357.19 8,076.25 — 35,301.21 7,186.63 45.80 50,609.89 1919...... 216,166.28 10,098.51 37,184.68 21,674.44 8,090.51 70,749.08 147,797.22 1920 ...... 25,952.28 15,167.71 1,513.05 13,835.83 1,751.80 — 32,268.39 1921 ...... 1111,186.26 72,855.68 — 20,514.20 — — 93,369.88 1922 ...... 1 56,533.55 125,066.79 2 22,286.50 25,160.94 — — 172,514.23 1923 ...... 32,789.84 130,632.40 — 36,429.88 1,102.63 — 168,144.91 1924 ...... 72,716.69 139,900.35 2 5,700.— 36,997.94 2,560.22 — 185,159.26 1925 ...... 195,526.77 140,755.19 — 41,573.82 7,100.40 — 226,607.11 1926 ...... 336,281.96 137,182.95 — 48,045.99 13,279.— —• 198,507.94 ! 1927 ...... 474,456.11 188,326.45 — 37,085.50 18,684.07 — 244,096.02 1928 ...... 645,879.08 237,995.98 — 47,723.87 26,522.93 — 312,242.78 1929 ...... 834,327.25 261,503.— — 52,952.22 37,586.43 — 352,041.65 1930 ...... 1,119,131.23 200,417.80 — 53,789.09 49,852.24 — 304,059.13 1931 ...... 1,357,895.39 205,317.60 — 57,135.38 59,049.21 — 321,502.19 1932 ..... 1,505,886.57 204,572.87 — 57,796.65 64,825.89 — 327,195.41 1933 ...... 1,759,071.68 206,341.47 — 59,652.16 66,543.— — 332,536.63 1934 ...... 2,011,547.60 206,305.67 — 52,575.39 60,200.19 — 319,081.25 1935 ...... 2,224,015.52 215,409.02 — 53,986.15 63,206.16 — 332,601.33

1 Brist vid årets början. 2 Förverkade garantif ondsinsättningar.

400Utgifter Behållning vid årets slut Understöd m. m. Rättshjälp m. m. Avgifter till L. O. Uttaxeringar till L. O. m. m. Avgifter till graf. kartel. Avgifter till Int. sekr. Summa utgifter 47.77 1,528.05 — — — — — — 21.85 3,675.18 — — — — — — — 7,163.32 — — — — — — — 10,568.43 608.95 — — — — — 608.95 12,984.28 16,028.29 — — — — — 16,028.29 4,234.36 4,906.04 — — — — — 4,906.04 4,632.48 3,411.41 — — — — — 3,411.41 6,384.39 442.82 — — — — — 442.82 11,682.81 1,331.09 — — — — — 1,331.09 20,380.91 4,102.05 — — — — — 4,102.05 24,008.92 5,905.56 — — — — 5,905.56 26,847.07 3,653.09 26. SO — — — — 3,679.89 32,649.06 11,286 34 — — — — — 11,286.34 31,272.60 8,932,77 — — — — — 8,932.77 31,216.16 2,004.78 — — — — — 2,004.78 38,498.54 330.— — — — — — 330.- 49,530.02 — — — — — — — 96,778.97 292.50 — — — — — 292.50 149,390.29 421.95 — — — — — 421.95 209,078.84 847.20 — — — — — 847.20 277,256.82 287,765.75 — — — — — 287,765.75 66,291.52 68,513.84 — — — — — 68,513.84 91,159.09 10,620.70 — — — — — 10,620.70 113,447.28 3,855.17 — — — — 290.34 4,145.51 125,242.63 402.- — — 75,897.70 — — 76,299.70 72,993.37 178.— — — — — — 178.— 97,720.43 106.95 — — — — — 106.95 127,184.69 357.75 — — — — 30,357.75 131,703.30 633.50 — — — — — 633.50 166,357.19 800.80 — — — — — 800.80 216,166.28 338,011.22 — — — — — 338,011.22 25,952.28 3159,406.93 — 10,000.— — — — 169,406.93 4111,186.26 26,979.71 — 11,563.84 — — — 38,717.27 6 56,533.55 25,370.68 — 10,713.92 6 47,106.24 — — 83,190.84 32,879.84 897.— — 23,918.68 7 95,929.46 — 2,172.92 128,218.06 72,716.69 331.— — 26,658.— 33,578.78 — 1,781.40 62,349.18 195,526.77 3,316.50 — 28,308.40 8 30,590.46 17,960.10 1,992.35 85,851.92 336.281.96 5,654.30 894.39 29,747.40 — 22,310.55 1,717.15 60,333.79 474,456.11 6,205.01 737.50 30,932.- 9 9,910.54 23,199.— 1,770.- 72,755.05 645,798.08 1,587.50 1,587.50 31,901.- 10 64,459.50 23,925.75 1,839.86 123,713.61 834,327.25 591.32 — 33,038.40 6,720.50 24,778.80 2,108.65 87,237.67 1,119,131.23 1,705.— — 34,614.60 11 956.59 25,960.95 2,057.83 65,294.97 1,357,895.39 4,673.14 258.45 35,408.80 I2105,383.— 26,256.60 1,231.02 173,511.01 1,505,886.57 4,108.01 3,383.— 36,949.60 — 27,712.20 1,857.49 74,000.30 1,759,071.68 7,748.72 1,035.— 37,874.20 — 28,405.65 2,265.96 100,161.71 2,011,547.60 9,146.54 3,729.— 38,742.80 13 23,395.83 29,057.10 2,542.04 106,613.33 2,224,015.52 5,385.10 6,543.25 39,288.— 13 20,550.09 29,466.— 2,732.16 103,964.59 2,452,652.25

3 Här ingå 148,723.13 överförda till garantifonden. 4 Brist vid årets slut. 5 Brist vid årets .slut, 6 Bidrag till löne* konflikten i Danmark. 7 Härav uttaxeringar till L. O. 61,252.50, till fackliga int. fredsfonden 5,250, till lönekonflikterna i Norge och Schweiz 32,566.96 och 2,160. 8 Därav 13,870.20 uttaxering till L. O. och 16,723.26 bidrag till kon* flikten i Belgien. 9 Till finska bokarbetareförbundet. 10 Därav 29,720 till norska typografkonflikten och 8,360 Af\ 1 till konflikten i Estland. 11 Konfliktunderstöd till Rumänien. 12 Konfliktunderstöd till Norge. 13 Skatt. tUIVi kunna icke lämna reservfonden utan att i detta sammanhang om* nämna medlemmarnas egen garantifond, säkerligen en unik företeelse i den svenska fackföreningsrörelsens historia. Vid 1910 års förbundsmöte fram* lade nämligen förbundsstyrelsen — sedan upprepade försök att väsentligt öka förbundsavgifterna, så att en ordentlig motståndskassa skulle kunna skapas, avslagits — ett förslag om bildandet av en medlemmarnas egen garantifond. Enligt detta förslag skulle varje medlem på sitt personliga konto insätta ett belopp av 200 kronor genom en avgift av 50 öre pr hel och 25 öre för halvt betalande medlem. Enligt förslaget skulle den dittills* varande avgiften till reservfonden, 26 öre för hel och 13 öre för halvt beta* lande medlem nedsättas till respektive 6 och 3 öre pr vecka, för att helt bortfalla, när räntorna från garantifonden, som skulle tillföras förbundets reservfond, uppgick till minst 30,000 kronor årligen. — Detta förslag gav anledning till en mycket lång debatt, efter vars slut mötet med 2,604 röster mot 915 beslöt att bifalla förslaget. Minoriteten röstade för att frågan skulle hänskjutas till allmän omröstning. — Enhälligt beslöts, att inbetal* ningarna till garantifonden skulle börja den 1 juli 1911.

Under de följande förbundsmötena var garantifonden upprepade gånger föremål för behandling. Vid 1916 års förbundsmöte beslöts sålunda på förslag av Faluavdelningen — att avgifterna skulle vara permanenta — men att innestående belopp över 200 kr. skulle efter varje tariffrevision åter* betalas till medlemmarna. Detta beslut kom icke till utförande, ty när 1919 års lönerörelse kom till stånd, slök denna en så stor part av respektive med* lemmars tillgodohavanden, att någon återbetalning till medlemmarna i den anda 1916 års förbundsmöte beslutat, icke kunde komma ifråga. Det stån* nåde vid den återbetalning, som enligt de ursprungliga stadgarna finge ske vid dödsfall och då medlem av giltigt skäl lämnade förbundet. Fanns det inte giltigt skäl i detta hänseende, utbetalades icke medlemmens tillgodo* havande.

1927 års förbundsmöte beslöt garantifondens upphävande som särskild institution. Avgifterna till densamma borttogos och överfördes till för* stärkning av reservfonden och till förbättrande av förbundets sociala verk* samhet. Den å fonden upplupna årliga ränteinkomsten beslöts skola an* vändas till utbetalande av medlemmarnas tillgodohavanden i fonden. Åter* stöden — som blev synnerligen ansenlig om man gör en jämförelse med vad som utbetalats till medlemmarna under "normala" år — skulle för varje år överföras till reservfonden. En granskning av närstående tabell (Tab. VII) visar att återbetalningen till medlemmarna — med bortseende

402Tab. VII. Garantifondens verksamhet 1911—1935.

År Inkomster Utgifter Behållning vid årsskiftet Avgifter m. m. Räntor m. m. Återbetalt Utbetalt till reservfonden 1911..................... 34,263.25 85.75 49.75 85.75 34,213.50 1912..................... 76,392.25 2,336.29 1,017.50 2,336.29 109,488.75 1913..................... 82,383.25 6,111.64 2,538.75 6,111.64 189,333.25 1914..................... 92,656.— 10,589.70 6,226.78 10,589.70 275,762.47 1915..................... 96,169.25 13,904.49 5,021.22 13,904.19 366,912.50 1916..................... 105,178.25 16,841.24 10,493.25 16,841.24 461,597.50 1917..................... 115,368.25 23,215.09 13,590.— 23,215.09 563,375.75 1918..................... 134,594.50 39,033.98 20,964.75 35,301.21 680,912.27 1919..................... 131,118.— 51,836.65 701,695.21 21,674.44 140,526.27 1920..................... 200,409.63 13,835.83 42,238.48 13,835.83 398,697.42 1921..................... 136,767.— 20,340.58 14,188.50 20,340.58 521,275.92 1922..................... 125,075.— 25,160.94 5,605.10 47,447.44 639,738.65 1923..................... 130,607.75 29,527.88 11,099.24 57,688.21 747,681.75 1924..................... 139,893.25 36,997.94 7,914.75 42,698.69 905,903.98 1925..................... 148,493.25 41,573.82 8,809.60 41,573.82 997,049.22 1926..................... 114,308.25 48,045.99 8,651.50 48,045.99 1,102,705.97 1927..................... 156,931.— 37,085.50 14,215.— 37,085.50 1,245,421.97 1928..................... 44,120.75 58,800.87 11,077.— 47,723.87 1,289,542.72 1929..................... 2,698.21 66,652.97 13,700.75 52,952.22 1,292,240.93 1930..................... — 65,487.23 10,801.25 53,685.98 1,292,248.93 1931..................... 6.— 68,543.91 9,624.75 57,135.38 1,292,254.93 1932..................... 7.— 67,372.65 9,576.— 56,796.65 1,292,261.93 1933..................... — 67,886.41 8,234.25 59,652.16 1,292,261.93 1934..................... — 63,864.14 11,288.75 52,575.32 1,293,438.78 1935..................... — 66,558.25 12,572.10 53,986.15 1,293,438.78

från året 1919, då största delen av "återbetalningen" skedde i form av strejkunderstöd — endast uppgått till kr. 259,499:02 medan reservfonden under årens lopp fått mottaga icke mindre än kr. 873,282:90.

Svenska typografförbundets invalidfond.

Tanken på en det Svenska typografförbundets invalidfond är lika gam* mal som förbundet självt. I förbundets stadgar fanns nämligen redan från början inryckt en bestämmelse att förbundet bl. a. även hade till uppgift att lämna invalidunderstöd. Det dröjde emellertid rätt länge innan tanken tog levande gestalt. Det skedde på avslutningsfesten vid andra förbundsmötet 1892, då Gust. Lindberg föreslog, att man genom det just då populära sättet att samla l*öringar skulle bilda en fond, varigenom kunde dels åstad* kommas ett hem för yrkets invalider, dels lämnas bidrag till gamla arbets* lösa eller till arbete oförmögna grafiska arbetare. Förslaget vann allmän

403anklang såväl bland de vid tillfället närvarande, vilka gjorde en insamling på 12 kr. till en grundplåt, som sedermera förökades genom insamling bland yrkesutövarna landet runt. Förbundets sjukkassas förvaltningssty» relse, vars ordförande förslagsställaren var, tog saken om hand och medel började inströmma. Under 10 år voro dessa endast frivilliga och inflöto under första året kr. 330: 70. Fondens behållning var vid 1901 års slut kr. 7,369:67.

Redan vid 1898 års förbundsmöte hade förslag väckts om att avgifterna

till invalidfonden skulle vara obligatoriska. Detta blev dock först fallet år 1902, sedan 1901 års förbundsmöte beslutat en avgift av 4 öre för helt och 2 öre för halvt betalande medlem pr vecka. Med 1902 års ingång övertogs fondens förvaltning av förbunds» styrelsen. På samma gång beslöts att ut» delningen av gåvor skulle börja när fonden uppnått 20,000 kr. och då skulle den å grundfonden upplupna räntan utdelas i pos» ter varierande mellan 100 och 200 kr. årli» gen. Vid 1907 års förbundsmöte beslöts att i yttersta nödfall kunde gåvan förhöjas till högre belopp, dock icke över 400 kr.

Vid 1904 års slut hade invalidfonden en behållning av kr. 29,979: 24 och vid jultiden samma år utdelades de första gåvorna till 6 medlemmar med tillsammans 700 kr.

Vid 1904 års förbundsmöte fattades beslut om att förbundet skulle ingå till regeringen med anhållan om att få anordna ett lotteri, varav vinsten skulle tillfalla invalidfonden. En lotterikommitté, bestående av ledamöter i huvudstaden och landsorten tillsattes av förbundsstyrelsen och bestod av följande personer: Lars Brolin, O. Dahlström, Aug. Elfström, E. Holm» berg, H. Lagerström, Gust. Lindberg, J. A. Linde, N. Rasmusson, P. Spång» berg, M. Sundell, E. Söderström, G. Thorgnü, P. A. H. Westerlund, G. Wiklund och G. W. Wilhelmsson, samtliga i Stockholm, samt Herm. Wännerdahl, Eskilstuna, Th. Ahlstedt, Gävle, J. L. Arvidsson och P. Hag» lund, Göteborg, C. Törner, Hälsingborg, C. O. Johansson, Jönköping, Elof Pettersson, Karlskrona, K. Wikholm, Karlstad, Arv. B. Nordgren, Kristian»

GUST. LINDBERG. Förslagsställare till upprättandet av invalidfonden.

404stad, Alfred Stärner, Köping, Werner Gustafsson, Linköping, O. L. Ols* son, Lund, Joh. Ludv. Larsson och Janne Alfr. Nilsson, Malmö, Frans Pet* tersson, Norrköping, Gust. Österberg, Nyköping, Hugo Doll, Oskarshamn, Rustan Sandblom, Skövde, Aug. Mattsson, Sundsvall, C. W. Gustafsson, Västerås, C. H. Nilsson, Växjö, Joh. Mårtensson, Ystad, Arthur Östlund, Örebro, och E. Du Hane, Östersund.

Kommittén började omedelbart planläggandet av lotteriet. Planen för detsamma utvisade 20,149 vinster till ett värde av 70,000 kronor mot ett antal lotter av 100,000 à 1 krona stycket, varigenom man tänkt sig att en nettovinst på cirka 30,000 kronor skulle uppstå.

Ansökningshandlingarna inlämnades och kommitterade arbetade under väntan på regeringens bifall på anskaffandet av vinster och förslag till inköp av dylika. Utsända meddelanden, varigenom avdelningarna uppmanades bi* draga till lotteriets vinstinköp med s. k. avdelningarnas egna vinster blevo mycket välvilligt mottagna och avsevärda belopp insamlades därigenom.

Efter nio månaders väntan beslöt emellertid regeringen avslå den gjorda framställningen.

Nu skulle ju lotterikommitténs arbete egentligen anses ha varit avslutat, men med förbundsstyrelsens medgivande förklarade densamma sig per* manent och beslöt dels utgiva en jultidning, "Julblommor", till förmån för fonden och dels att rikta en inträngande uppmaning till avdelningarna att genom fester och basarer förstärka fonden och dels att uppmana medlem* marna landet runt att avstå en dagsinkomst till förmån för fonden.

Resultatet av denna vädjan blev storartad. I frivilliga bidrag (dagsin* komtstteckning och inkomster på fester och basarer) inkommo under 1905 kr. 1,123:35, under 1906 kr. 19,735:52 och under 1907 kr. 40,520:63, en summa vida överstigande det belopp lotteriet ansetts skola inbringa.

Ända till och med 1916 års slut utdelades från invalidfonden endast de på fondens kapital inlupna räntorna. Från och med 1917 års ingång erhöll förbundsstyrelsen rätt att dessutom utdela hälften av de till invalidfonden inlöpande veckoavgifterna.

Avgifterna till invalidfonden utgingo från 1902 till 1918 års utgång med respektive 4 och 2 öre pr medlem och vecka. Först från och med 1919 års ingång höjdes avgiften till respektive 10 och 5 öre.

1916 års förbundsmöte hade uppdragit åt förbundsstyrelsen att söka till* låtelse att anordna ett lotteri till förmån för invalid* och tuberkulosfon* derna. Detta lotteri slog synnerligen väl ut och den på invalidfonden kom* mande andelen belöpte sig till icke mindre än kr. 58,114: 40.

405Tab. VIII. Invalidfondens verksamhet 1892-1935.

År Behållning från föregående år Inkomster Vecko= avgifter Insamlingar, fester etc. Lotteri, fastighets» vinst Återbetala ningar o. d. Räntor Donationer 1892............... 330.73 _ _ _ _ 1893............... 330.73 — 907.97 — — 20.45 — 1894............... 1,259.15 — 1,028.29 — — 50.98 — 1895............... 2,370.59 — 750.51 — — 91.78 — 1896............... 3,212.88 — 775.06 — — 120.98 — 18971 1898/ ............ 4,108.92 — 1,002.24 — 388.84 — 18991 1900J ............ 5,540.— — 799.16 — 548.25 — 1901............... 6,797.41 — 259.65 - — 312.61 — 1902............... 7,369.67 5,872.22 54.53 — — 431.31 — 1903............... 13,727.73 6,376.66 — — — 770.01 — 1904............... 22,476.60 7,096.38 — — — 1,070.16 — 1905............... 29,979.24 7,365.98 1,123.55 — — 1,460.- — 1906............... 38,528.77 7,660.10 19,735.52 — — 2,314.— — 1907............... 66,738.39 8,197.98 40,520.63 — — 3,962.12 — 1908............... 116,469.12 9,094.32 2,557.04 6,508.84 — 5,823.40 5,000- 1909............... 144,045.62 7,341.26 767.85 — — 7,202.28 — 1910............... 156,135.89 5,938.24 41.01 — — 6,245.44 — 1911............... 162,380.74 6,180.52 — — — 7,307.10 — 1912............... 171,003.27 6,326.66 — — — 6,840.14 — 1913............... 179,910.39 6,559.10 946.46 — — 8,095.06 — 1914............... 189,919.73 7,418.50 370.69 — — 8,551.64 — 1915............... 201,160.20 7,693.60 30.— — — 8,243.06 — 1916............... 209,941.36 8,414.— 833.— — — 8,773.21 — 1917............... 221,906.21 9,230.74 1,057.64 — — 8,406.40 — 1918............... 230,079.99 10,768.34 600.— 58,114.10 — 9,919.31 1,866.59 1919............... 273,252.15 17,182.23 1,395.52 — — 10,226.55 — 1920............... 255,448.81 30,334.51 153.94 — 132,100.— 17,238.87 — 1921............... 322,184.62 27,362.93 369.— — — 17,620.03 — 1922............... 353,351.58 25,020.20 — 1,384.87 — 12,870.15 — 1923............... 378,302.30 26,126.75 — 5,600.61 — 12,743.09 — 1924............... 403,122.75 27,983.85 — 6,247.83 — 17,543.73 — 1925............... 436,532.66 29,702.72 — 4,262.94 — 18,482.70 — 1926............... 501,458.88 22,865.55 — 4,920.24 — 19,429.06 — 1927............... 539,952.04 31,391.40 — 5,457.66 — 20,883.31 — 1928............... 568,738.91 58,176.35 — 4,122.23 — 22,809.58 — 1929............... 595,718.23 69,734.30 — 7,207.43 — 25,527.14 — 1930............... 634,006.77 253,384.85 — 5,189.81 — 27,325.18 — 1931............... 817,103.77 261,178.60 — 4,304.08 — 34,705.80 — 1932............... 987,621.42 260,164.05 — 4,472.10 — 42,180.29 12,572.70 1933............... 1,152,546.47 262,562.85 — 4,772.74 — 42,842.15 — 1934............... 1,281,133.65 262,565.20 — 6,510.38 101.76 37,569.75 6,127.57 1935............... 1,375,623.16 274,125.25 — 8,011.48 — 39,171.61 —

1 Av invalidhemmet återbetalt lån.

406Inkomster Utgifter Minnesgåvor vid dödsfall Andra gåvor Förbunds* publika* tioner Summa inkomster Antal gåvo* mott. Gåvobelopp Andra ut* gifter Summa utgifter Behållning vid årets slut

407

— — — ____ _ 330.73

— — — 928.42 — - — — 1,259.15

— 24.17 — 1,103.74 — — — — 2,370.59

— — — 842.29 — — — — 3,212.88

— — — 896.04 — — — — 4,108.92

— — — 1,341.28 — — — 5,450.—

— — — 1,347.41 — — — — 6,797.41

— — — 572.26 — — — — 7,369.67

— — — 6,358.06 — — — — 13,727.73

— 1,602.20 — 8,748.87 — — — — 22,476.60

— 36.10 — 8,202.— — 700.- — — 29,979.24

— — 9,949.53 — 1,400.— — — 38,528.77

— — — 29,709.62 — 1,500— — — 66,738.39

— — — 52,680.73 25 2,950.— — — 116,469.12

— 2,492.89 31,476.50 33 3,900.— — — 144,045.62

— — 2,028.88 17,340.27 37 5,200.— 50.— 5,250.— 156,135.89

— — 144.41 12,375.19 46 5,750.— 380.25 6,130.— 162,380.74

— — 819.91 14,307.53 51 5,685.— — 5,685.— 171,003.27

— — 1,815.32 14,982.12 58 6,075.— — 6,075.— 179.910.39

— — 232.82 15,934.34 56 5,925.— — 5,925.— 189.919.73

— — 1,349.64 17,890.47 56 6,650.— — 6,650.— 201.160.20

814.50 16,781.16 69 8,000.— — 8,000.— 209,941.36

— — 2,044.64 19,964.85 68 8,200.— — 8,200.— 221,906.21

— — 529.— 19,223.78 68 10,850— — 10,850.— 230,079.99 157.64 1,500.— 82,925.98 65 9,675.— 30,078.82 39,753.82 273,252.15

— — 1,600.— 30,404.30 64 15,950.— 32,100.— 48,207.64 255,448.81

— — 4,000.— 83,827.32 63 16,625— 466.51 17,091.51 322,184.62

— — 2,940.— 48,291.96 65 17,125.— — 17,125.— 353,351.58

5,000.— 44,275.72 73 19,325— — 19,325.— 378,302.30

— — 3,250— 47,720.45 81 22,900.— — 22,900.— 403,122.75

— 59.50 5,000.— 56,834.91 81 23,425.— — 23,425.— 436,532.66

— — 5,500.— 57,948.36 91 28,600.— — 28,600.— 501.458.88

— 27.81 7,000.— 54,243.16 93 15,750.— — 15,750.— 539,952.04

— — 8,000.— 65,732.37 124 36,850.— 95.50 36,945.50 568,738.91

— — 8,200.— 93,308.16 129 66,328.84 — 66,328.84 595,718.23

— — 9,000.— 41,468.87 145 73,180.33 — 73,180.33 634,006.77

— — 9,950.— 295,849.84 194 112,752.84 — 112,752.84 817,103.77

— — 8,079.49 308,267.97 199 137,750.32 — 137,750.32 987,621.42

— 6,556.— 325,945.19 207 161,925.05 — 161,925.05 1,152,546.47 475.60 7,049.— 317,702.34 248 189,115.16 — 189,115.16 1,281,133.65

1,345.10 356.18 5,300— 320,252.95 249 225,763.43 — 225,763.43 1,375,623.16

570.55 4,973.55 6,000.— 331,952.44 280 249,512.52 — 249,512.52 1,458,063.08Ända till 1924 års utgång var det högsta belopp som kunde utdelas ur invalidfonden 400 kr. 1924 års förbundsmöte höjde beloppet till 500 kr. Samma förbundsmöte höjde avgiften till invalidfonden till respektive 20 och 10 öre. Följande förbundsmöte (1927) beslöt att vid samma kontingent till invalidfonden höja det högsta gåvobeloppet till 900 kr. Samtidigt be» slöts att efterlevande till gåvomottagare skulle erhålla en engångsgåva ur fonden, uppgående till det årsgåvobelopp medlem enligt stadgarna hade rätt att erhålla.

"Som villkor för det vid avtalsuppgörelsen 1929 erhållna procenttillägget ingick, att Svenska typografförbundet skulle söka att nöjaktigt lösa pen» sionsfrågan", heter det i 1929 års verksamhetsberättelse. Med anledning härav hänsköts till förbundsmedlemmarna frågan om en förhöjning av för» bundskontingenten från respektive kr. 2: 10 och 1: 05 till respektive kr. 2: 40 och 1:20. Av detta belopp skulle respektive 0:70 och 0:35 tillfalla inva» lidfonden, alltså en förhöjning av den förutvarande kontingenten med respektive 50 och 25 öre till denna fond. Beslutet fattades vid allmän om» röstning med 4,243 röster mot 1,145. Samtidigt bestämdes gåvobeloppet från 1 januari 1930 till kr. 200 vid erlagda 520 avgifter med 15 intervaller tills vid inbetalda 2,200 veckoavgifter gåvobeloppet uppgick till 1,600 kr., alltså en ökning av det högsta beloppet med 700 kr.

Vid 1930 års förbundsmöte förelåg en motion från Göteborg, enligt vil» ken förbundsmötet skulle åt förbundsstyrelsen uppdraga att genom sak* kunnig person företaga en utredning angående invalidfondens bärighet. Denna utredning skulle vara verkställd så att den senast kunde föreläggas 1936 års förbundsmöte.

Denna utredning, som gjordes av d:r Tor Jerneman, och vilken i god tid före 1936 års förbundsmöte utsändes till medlemmarna, visade — något som man från början kunde vänta — att pensionsfrågan icke kunde lösas efter försäkringstekniska grunder. Det återstod således ingenting annat än att fortgå på samma väg som alla övriga broderorganisationer slagit in på, näm» ligen att höja avgifterna eller sänka understödet eller också bådadera. De typograforganisationer, som hittills haft frågan under behandling, hade valt höjning av avgifterna, men hesiterat inför sänkningen av understöden.

Det av förbundsstyrelsen framlagda förslaget till sanering av invalid» fonden innebar en höjning av avgifterna — från kr. 0: 70 och 0: 35 till kr. 1: 20 och 0: 60 samt en skärpning av understödsbestämmelserna. Det före» slogs sålunda, dels att två halva avgifter skulle sammanräknas till en hel avgift samt att intervallerna mellan gåvobeloppen skulle höjas från 120 till

408140 avgifter. De jämförelsevis många motioner som väckts i invalidfrågan till 1936 års förbundsmöte hade av förbundsstyrelsen dels avstyrkts och dels sammanförts i följande slutförslag: a) att det av förbundsstyrelsen framlagda stadgeförslaget för invalidfonden antages; b) att förbundsstyreh sen erhåller bemyndigande att, om så anses lämpligt, låta inregistrera inva* lidfonden; c) att en miljon kronor överföres från reservfonden till inva* lidfonden; samt d) att förbundsstyrelsen erhåller i uppdrag att utreda frågan om rätt för arbetslösa och sjuka medlemmar att erlägga avgift till invalidfonden och att ett eventuellt förslag förelägges nästa förbundsmöte.

Förslaget antogs med undantag för intervallerna mellan gåvobeloppen, vilka med 5,135 röster mot 4,668 beslöts skola bibehållas som förut.

Invalidfondens stadgar ha följande lydelse:

§ 1. Svenska typografförbundets invalidfond, till vilken grunden lades vid Svenska typografförbundets andra förbundsmötes avslutningsfest den 30 juli 1892, har till ändamål att lätta existensbekymren för sådana medlemmar av Svenska typografförbundet, som genom sjukdom eller ålderdom antingen helt eller i hög grad äro urståndsatta att sköta det maktpåliggande arbetet inom sitt yrke.

§ 2. Avgifterna, som äro obligatoriska för medlemmar av typografförbundet och ingå i den bestämda förbundsavgiften, utgå med:

120 öre i veckan för helt och

60 öre i veckan för halvt betalande medlemmar.

§ 3. Medlemmar, vilka på grund av medgivande i Svenska typografförbundets stadgar äro befriade från avgifter till förbundet, äro även befriade från avgifters erläggande till fonden.

§ 4. a. Ur fonden utdelas gåvor till medlemmar, som styrka sig vara i behov därav.

b. Till medlem, som på grund av ålderdom, sjukdom eller invaliditet helt är urstånd» satt att försörja sig genom arbete inom yrket eller genom annat förvärvsarbete, beviljas efter särskild prövning följande gåvor:

Efter 520 erlagda veckoavgifter kronor 200:— per år

640 „ „ „ 300:— „ „

760 „ „ „ 400:— „ „

880 „ „ „ 500:— „ „

1,000 „ „ „ 600:— „ „

1,120 „ „ „ 700:— „ „

1,240 „ „ „ 800:— „ „

1,360 „ „ „ 900:— „ „

1,480 „ „ „ 1,000:— „ „

1,600 „ „ „ 1,100:— „ „

1,720 „ „ „ 1,200:— „ „

1,840 „ „ „ 1,300:— „ „

1,960 „ „ „ 1,400:— „ „

2,080 „ „ „ 1,500:— „ „

2,200 „ „ „ 1,600:— ,. „

409c. Medlem, som på grund av ålderdom, sjukdom eller invaliditet i högre grad är urståndsatt att sköta sitt dagliga arbete inom yrket och på grund därav fått sin inkomst väsentligt reducerad kan även erhålla gåva ur fonden. Förbundsstyrelsen beslutar efter prövning i varje särskilt fall, och med hänsyn tagen till de medel som disponeras, hur stor gåva som skall utgå.

d. Gåva ur fonden beviljas för högst ett år åt gången och utbetalas kvartalsvis i efterskott.

e. Änka eller anhörig till medlem, som vederbörande i livstiden bevisligen haft för» sörjningsplikt för, kan beviljas gåva i högst 4 år, med en fjärdedel varje år av det belopp, den avlidne medlemmen varit berättigad till under ett år.

Ansökan om dylik gåva skall vara inlämnad inom ett år, räknat från den dag med» lemmen avlidit.

f. Medlem, som uppbär arbetslöshetsunderstöd, kan ej samtidigt uppbära understöd ur invalidfonden.

§ 5. a. För att kunna komma i åtnjutande av gåva ur fonden erfordras att veder» börande vistas i Sverge och till Svenska typografförbundet inbetalt minst 520 veckoavgifter.

b. Därest medlem under en tidigare period tillhört Svenska typografförbundet och där» efter med detsamma i ömsesidighet stående organisation innan han återgick till Svenska typografförbundet, skola minst 52 av de senast erlagda avgifterna vara erlagda till det sistnämnda förbundet. Dock kan sådan medlem ej erhålla gåva ur fonden förrän han sammanlagt till Svenska typografförbundet erlagt minst 520 veckoavgifter. Vid beräkning av understöd ur fonden skola de till Svenska typografförbundet erlagda avgifterna ligga till grund.

c. Ansökan om gåvas erhållande skall skriftligen ingivas till den avdelning medlem tillhör, följd av intyg att sökandens arbetsförmåga är i enlighet med vad i § 1 stipuleras. Denna ansökan skall föredragas vid avdelningens därpå följande sammanträde för att av» eller tillstyrkas.

d. Tillstyrkes den gjorda ansökningen, översänder avdelningen densamma till förbunds» styrelsen, vilken beslutar om gåvas utbetalande. Därest ingiven ansökan icke kan genast bifallas, kvarhålles den dock hos förbundsstyrelsen för att vid första lämpliga tillfälle åter upptagas till prövning.

§ 6. Fonden har sitt säte i Stockholm och står under förbundsstyrelsens förvaltning och ansvar.

§ 7. Grundfonden, som icke får anlitas utan förbundsmötesbeslut, bildas av under varje år uppkommande överskott.

§ 8. Granskningen av fondens förvaltning och räkenskaper tillkommer de av förbundet valda revisorerna.

§ 9. Ändring av eller tillägg till dessa stadgar sker på samma sätt som är angivet i Svenska typografförbundets stadgar, vilka äro i alla tillämpliga delar, utöver vad fondens enskilda stadgar bestämma, huvudstadgar för invalidfonden.

Som en komplettering till de i Tab. VIII lämnade uppgifterna angående invalidfondens verksamhet kan följande anföras.

Beträffande inkomsterna kan konstateras, att dessa under tio års tid uteslutande utgjordes av frivilliga insamlingar. Senare tillkommo in»

410komster på fester, basarer o. dyl., tillställda av avdelningar. Inkomster av dylik art uppgingo under åren 1892—1921 till 76,410:09. 1902 började veckoavgifter betalas till fonden. De ha under åren 1902—1935 inbringat kr. 2,067,196:64. Därefter komma lotteri och vinster på fastigheten i En* skede kr. 137,087:47. Räntorna ha under årens lopp uppgått till kr. 524,455:61. Av donationer har invalidfonden under årens lopp erhållit fem på inalles kr. 31,822: 15. Den första var fru Louise Flodins år 1908 lämnade donation på kr. 5,000. Den andra var Rob. Hultgrens år 1918 om 1,866:55, den tredje var C. G. Carlstedts år 1932 om kr. 12,752:70, den fjärde var F. O. Roséns donation om kr. 6,127: 57 och den senaste var B. Christenssons donation på kr. 6,255:29, inbetald 1936. 1933 års för* bundsmöte beslutade om minnesgåvor vid dödsfall och dessa ha under åren 1934—1935 inbringat kr. 1,915:65. En icke oväsentlig inkomstkälla ha de från förbundstryckeriet i Oskarshamn utgångna publikationerna ut* gjort. De ha under årens lopp uppgått till kr. 116,346:50. Andra gåvor (skänkta garantifondsmedel etc.) ha uppgått till kr. 8,091:75. Summa inkomster kr. 2,957,075. *)

Utgifterna, d. v. s. gåvor ur invalidfonden, ha under åren 1904—

1935 uppgått till kr. 1,499,007:49. 1904 utdelades 700 kr., 1914 kr. 6,650, 1924 kr. 23,425, 1930 kr. 112,752:85 samt 1935 kr. 249,512: 52.

Behållningen i invalidfonden utgjorde 31 dec. 1935 kr. 1,458,063:08.

Tuberkulos* och nödhjälpsfonden.

Den yngsta av Svenska typografförbundets fonder är tuberkulos* och nödhjälpsfonden. Den beslöts av 1913 års förbundsmöte på initiativ av J. A. Sandström i Göteborg. Fonden skulle hava till ändamål att lämna hjälp åt sådana medlemmar, vilka angripits av tuberkulos, för att bereda dem möjlighet att bliva från sjukdom botade eller arbetsföra. Denna fond fungerade ända till 1927 års utgång uteslutande som tuberkulosfond, men sistnämnda års förbundsmöte beslöt att den även skulle omfatta nödhjälp. Fonden verkar alltså som kombinerad tuberkulos* och nödhjälpsfond i enlighet med följande stadgar: § 1. Fondens ändamål är:

att lämna hjälp åt sådana medlemmar, vilka angripits av tuberkulos, för att bereda dem möjlighet att bliva från sjukdomen botade eller arbetsföra; samt att lämna nödhjälpsunderstöd.

*) Här torde även nämnas den på Erik F. Sundeils initiativ startade jubileumsinsamlingen. Den hade den 1 november

1936 inbringat något över 80,000 kronor.

411412

Tab. IX. Tuberkulos* och nödhjälpsfonden 1914—1935.

Är Behållning från före* gående år Inkomster Utgifter Behållning vid årets slut Vecko* avgifter Insam* lingar Lotteri' vinster Räntor Gåvor Förbunds* publikas tioner Summa inkomster Tuberkulos* understöd Nödhjälp Summa 1914 1,227.60 1,272.60 1915 1,272.60 — 2,314.95 — 89.77 — — 2,404.72 475 — — 475.— 3,202.32 1916 3,202.32 — 2,461.80 — 164.51 —• — 2,626.31 1,285.— — 1,285.— 4,543.63 1917 4,543.63 — — — 209.94 350.— — 559.74 1,760.— — 1,760.— 3,343.57 1918 3,343.57 ----- — 2 29,057.05 212.94 664.79 — 30,034.78 1,690.— — 1,690.— 31,688.35 1919 31,688.35 — — — 1,187.70 110.— — 1,297.70 2,915.— — 2,915.— 30,071.05 1920 30,071.05 — — — 2,029.69 966.51 — 2,996.20 3,445.— — 3,445.— 29,622.25 1921 29,622.25 — — — 1,556.99 150.— 2,940.— 4,646.99 2,270.— — 2,270.— 31,999.24 1922 31,999.24 — — — 1,220.39 — 5,000.— 6,220.39 1,955.— — 1,935.— 36,284.63 1923 36,284.63 — — — 1,411.65 100.— 3,250.— 4,761.65 2,165.- — 2,165.— 38,881.28 1924 38,881.28 — — — 1,501.77 236.25 5,000.— 6,738.02 3,110.— — 3,110.— 42,509.30 1925 42,509.30 — — — 1,907.24 — 5,500.— 7,407.24 3,120.— —. 3,120.— 46,779.29 1926 46,779.29 — — — 1,879.25 — 7,000.— 8,879.25 2,930 — — 2,930.- 55,493.04 1927 55,493.04 — — — 2,552.89 — 8,000 — 10,552.89 3,660.— — 8 3,710.- 62,355.93 1928 62,355.93 12,338.47 — — 2,488.95 — 8,200.— 23,027.42 1,000 — 7,265.- 13,265.— 72,098.35 1929 72,098.35 17,433.25 — — 2,352.73 — 9,000.— 29,685.98 3,945.- 8,772.50 12,717.50 89,066.83 1930 89,066.83 18,178.50 — — 3,967.49 — 9,307.21 31,453.20 4,445.— 11,850 — 17,295.— 104,225.03 1931 104,225.03 18,661.60 — — 4,532.31 — 8,000.— 31,193.91 4,695.— 13,101.50 17,795.50 117,622.44 1932 117,622.44 18,592.23 — — 5,063.42 — 6,556.13 30,211.78 5,152.50 12,562.50 17,725.— 130,119.22 1933 130,119.22 18,757.03 — — 4,919.— — 6,500.— 30,176.03 4,015.— 16,355.76 20,370.76 139,924.49 1934 139,924.49 18,754.93 —• — 4,235.— — 5,328.22 28,318.15 11,335.— 15,600.86 26,935.— 141,306.78 1935 141,306.78 19,581.88 — — 4,015.88 — 5,845.28 29,443.04 9,840.— 13,928.32 23,768.32 146,981.50

Häri ingå nödhjälpsfondens 2,764.50. — 2) J/3 av Typograflotteriet. —

3) Häri ingår stämpelavgift 50.—,§ 2. Avgifterna, som äro obligatoriska för medlemmar av typografförbundet och ingå i den bestämda förbundsavgiften, utgå med:

5 öre i veckan för helt och

2 % öre i veckan för halvt betalande medlemmar.

§ 3. För att kunna komma i åtnjutande av understöd ur fonden fordras:

aff till förbundet ha erlagt minst 52 veckoavgifter under kondition;

att, för erhållande av tuberkulosunderstöd, genom läkarintyg kunna styrka att, såvida icke oberäkneliga omständigheter tillstöta, sökanden med all sannolikhet kan bliva från sjukdomen botad eller arbetsför, därest nödig vård kan beredas;

att, för erhållande av nödhjälpsunderstöd, sökan» den styrker sig vara i sådant nödläge, att verkligt behov av understöd föreligger.

§ 4. Ansökan om understöd inlämnas till av» delningsstyrelse som ofördröjligen har att densamma behandla och — med av» eller tillstyrkan — till för» bundsstyrelsen insända.

Vid fall av tillstyrkan har avdelningsstyrelse att, med hänsyn till föreliggande behov, jämväl in» komma med förslag angående storlek av understöd.

§ 5. Tuberkulosunderstöd utgår med belopp, varierande mellan 20 och 50 kr. pr månad i sam» manlagt högst 6 månader till samma medlem.

Nödhjälpsunderstöd utgår med högst 200 kr. pr år till samma medlem.

§ 6. Fonden förvaltas av förbundsstyrelsen, som i enlighet med dessa stadgar äger besluta om under» stödens storlek i varje särskilt fall.

Under åren 1915—1935 har i tuberkulos» understöd utgått kr. 75,207:50 och i nöd» hjälpsunderstöd kr. 99,436:44, alltså till» sammans kr. 180,682:08 i tuberkulos» och nödhjälpsunderstöd. Bland inkomsterna, som sammanlagt uppgingo till kr. 292,459: 36, må nämnas: veckokontingenter kr. 142,297: 84, insamlingar kr. 6,004: 35, % av typograflotteriet 1918 kr. 29,057: 05, räntor kr. 47,379: 51, gåvor kr. 2,577: 55 samt förbundspublikationer kr. 95,426: 84. (Se i övrigt Tab. IX, som innehåller detaljerade siffror för varje år.)

Under åren 1887—1935 har i reshjälps» och arbetslöshetsunderstöd utbe» tälts kr. 5,213,239:55, från reservfonden kr. 3,184,205:58, i invalidfonds* understöd kr. 1,499,007:49 samt i tuberkulos» och nödhjälpsunderstöd kr. 180,682:08. Tillsammans kr. 10,077,134:70. Dessa fyra förbundets fon» der hade vid 1935 års slut en sammanlagd behållning av kr. 4,728,209:78.

413

J. A. SANDSTRÖM. Tuberkulosfondens upphovsman.De nitton förbundsmötena och vad på dem beslutats.

Det är givetvis icke möjligt att här giva en utförligare översikt över vad som beslutats å de förbundsmöten som hållits. Det är nitton inalles, därav 17 ordinarie och 2 extra. De båda extra höllos respektive 1909 och 1919. Det förstnämnda av dessa var sam* mankallat av förbundsstyrelsen och avsåg att reda upp förhållandena efter storstrejken och det sistnämnda kom till sedan 12 avdelningar begärt allmän omröstning om inkallandet av ett extra förbundsmöte.

Vi skola alltså här nedan i korthet söka redogöra för de beslut som fattats å de olika förbundsmötena. Var dessa höllos, vilka ombud som deltogo och det röstetal, varje ombud disponerade, därom kan läsas i slutet av detta kapitel.

Vid första förbundsmötet (1—3 augusti 1899) antogs bland annat stadgar för reservfonden. Ett förslag om att begära statsunderstöd till reshjälpskassan avslogs. Frågan om samverkan och samband mellan de olika arbetareorganisationerna behandlades även, men om behandlingen av denna fråga kan läsas på annat ställe. Frågan om lärlingskontrakt hänsköts till behandling i samband med övriga tariffrågor och behandlingen av dessa senare upptog en hel dag. Sedermera behandlades understödsfrågor, var* vid bl. a. beslöts att bilda en sjukkassa för den händelse konstförvantskapets kassas medlemmar icke visade sig villiga till samarbete. Den kommitté, som fick sjukkassefrågan om hand, fick även i uppdrag att utarbeta stadgar för en understödskassa för arbetslösa typografer. i stadgarna för såväl för* bundet som reshjälpskassan gjordes en del ändringar. Sålunda beslöts att icke mera än en typografisk förening fick finnas å varje ort, att reshjälps* kassans avdelningsförvaltare senast den 5 i varje månad skulle insända månadsrapport, att vid resunderstöds utbetalande skulle beräknas den kortaste vägen till närmaste avdelning, varjämte en del förändringar gjordes angående reserouterna i Norrland. Vidare bestämdes arvode åt förbunds* styrelsen samt fattades beslut angående förbundsorganet.

414Med anledning av väckt fråga, huruvida mötet borde gå i författning om att utgiva förbundsorganet veckovis i stället för två gånger i månaden, upp* stod en mycket livlig diskussion. I en mängd anföranden påpekades bety* delsen härav för organisationens utveckling. Flera förslag till realiserande av detta önskemål framkommo, bl. a. ett förslag att utgiva tidningen en gång i veckan under tre månader på försök. Detta avslogs emellertid efter vote* ring. Likaledes avslogs ett förslag om upptagandet av frivilliga bidrag för ändamålet; detta avslag huvudsakligast motiverat därav, att man ansåg sig hava behov av att kunna anlita detta sätt när det gällde frivilliga bidrag vid eventuella lönestrider. Genom kalkyler visades, att man av ekonomiska skäl gjorde klokt i att fasthålla vid det gamla utgivningssättet, två gånger i månaden, enär tidningen måste få betydligt mindre format, ifall det skulle bära sig med utgivandet en gång i veckan. — Mötet enades slutligen om att förbundsstyrelsen till nästa möte skulle utreda, om förbundets tillgångar medgåve tidningens utgivande en gång i veckan samt att en redaktör utsäges mot en avlöning av högst 1,200 kr. pr år, då han på samma gån g skulle sköta befattningen som förbundets sekreterare. Frågorna om upprättandet av ett förbundstryckeri och om ett gemensamt förbundsmärke avslogos.

Andra förbundsmötet (28, 29 och 30 juli 1892) beslöt bl. a. att avgifterna till förbundskassan skulle vara obligatoriska och utgå med 20 öre i veckan pr medlem samt sålunda fördelas: förbundskassan 6 öre, reshjälps* kassan 8 öre, reservfonden 5 öre och representationsfonden 1 öre.

Bland övriga beslut må nämnas: reshjälp utbetalas pr dag i stället för pr kilometer, med 75 öre pr dag för helbetalande och för halvbetalande 40 öre. Utbetalningen sker i sammanlagt 180 dagar. Då skulle emellertid kontin* gent ha betalts i minst 26 veckor. 30 av de 180 dagarna skulle dock den arbetslöse kunna erhålla i form av "reshjälp på platsen". Detta var den första anspråkslösa början till reshjälpens förvandlande till enbart arbets* löshetsunderstöd.

Vidare beslöts följande ändringar i förbundsstadgarna: att kontingenten utgår pr vecka i stället för kvartal; att hjälparbetare erhålla tillträde till för* bundet, att lärlingar och hjälparbetare betala halv avgift; att redovisning för inkomster och utgifter för varje kvartal skulle av avdelningsstyrelsen insän* das till förbundsstyrelsen senast den 20 i månaden efter kvartalets slut; att tiden för årsberättelsens avgivande framflyttades till april i stället för februari, och att tiden för räkenskapernas avslutande framflyttades till den 15 februari i stället för 1 februari.

415Vidare beslöts att medlemskapet i reshjälpskassan skulle vara obligato» riskt för alla förbundets medlemmar och tvärtom. I stället för den förut» varande resekostnadsfördelningen upprättades en representationsfond, ur vilken dagtraktamenten vid förbundsmötena och resorna till mötena skulle utgå.

I den från föregående möte bordlagda frågan om förbundsorganets ut» givande en gång i veckan beslöt mötet, på förslag av förbundsstyrelsen, att utgivandet skulle som hittills ske två gånger i månaden.

Ett förslag om att redaktören för förbundsorganet icke finge innehava annan förtroendebefattning inom förbundet samt att han skulle väljas av förbundet i dess helhet blev avslaget. Det vilande förslaget om upprättandet av ett förbundstryckeri fick också tills vidare anstå.

Vid detta förbundsmöte förekom en animerad diskussion angående ute» slutning ur förbundet. Från Jönköpings avdelning hade nämligen inlämnats en motion, enligt vilket en medlem, som bevisligen förde ett omoraliskt liv, skulle på avdelningsstyrelsens begäran kunna ur förbundet uteslutas. Ut» skottet hade emellertid avstyrkt förslaget, emedan utskottet ansåg, att det vore omöjligt att sätta en gräns mellan moraliskt och omoraliskt leverne, då beteckningen i och för sig vore alltför tänjbar. Jönköpingsavdelningens förslag avslogs alltså.

En stor del av detta mötes förhandlingar upptogs av tariffrågan. Därvid uppdrogos riktlinjerna för den tariffrörelse som skulle taga sin början 1892 och 1893.

Stadgarna för reservfonden reviderades; väckt förslag om sändande av ombud till internationella typografkongressen i Bern avslogs — man ansåg att "förbundet icke skulle ha motsvarande nytta av vad ett dylikt ombud skulle kosta" —; nästa förbundsmöte beslöts skola hållas i Göteborg.

Mötet beslöt att förbundsstyrelsens sammanträden skulle refereras i för» bundsorganet, varvid dock förbundsstyrelsen finge rätt att från referaten utesluta sådana förhandlingar, vilkas offentliggörande styrelsen ansåg komme att verka skadligt.

Även vid detta möte förekom frågan om ändring i tryckfrihetsförord» ningen, i syfte att tryckerierna i landsbygden skulle förbjudas. Detta för att minska smutskonkurrensen. Avslogs med 399 röster mot 231.

Vidare beslöts, att skrivelser skulle utgå till såväl faktorer som arbetare att de skulle inträda i förbundet samt till de förra, att i kondition intaga endast förbundsmedlemmar; att skrivelser till samtliga boktryckare skulle utgå med anhållan att till lärlingar inom yrket ej antaga andra än sådana,

416som dels äro i besittning av de skolkunskaper, fullständigt genomgången folkskola tillförsäkrar individen, dels taga hänsyn till den blivande lärlin* gens kroppskonstitution och till sist dennes skolbetyg i vad speciellt svenska språket beträffar.

I ingiven motion hade hemställts om tillsättandet av en kommitté, som skulle vidtaga förberedelser för upprättandet av en invalid* eller pensions* kassa inom förbundet. Förbundsstyrelsen hemställde, att motionen skulle till ingen åtgärd föranleda, "i synnerhet som det vore att hoppas, att konst* förvantskapets kassas delägare en gång skulle komma till insikt om, att den gjordes till förbundskassa". En motion om utredning angående bildandet av en livförsäkringsförening avslogs också.

Tredje förbundsmötet (25, 26 och 27 juli 1895) beslöt bl. a.: avgifterna till förbundet bestämdes att utgå med 26 öre pr vecka; lärlingar och hjälparbetare hälften. Detta på förslag av förbundsstyrelsen. Skåne* avdelningarna hade föreslagit 25 öre.

Reshjälpen höjdes till 1 kr. pr dag, lärlingar och hjälparbetare hälften. Förslaget var väckt av förbundsstyrelsen, Malmö, Lunds, Landskrona, Häl* singborgs och Uppsala avdelningar.

Den tid, under vilken arbetslöshetsunderstöd skulle utgå, utsträcktes från 30 till 45 dagar. Detta på förslag av förbundsstyrelsen. Uppsala*avdel* ningen hade föreslagit 60 dagar och Norrköpingsavdelningen att arbetslös* hetsunderstöd skulle utgå för lika lång tid, som är stadgat för reshjälp. Beslutet fattades med 1,364 röster mot 334, vilka avgåvos för 60 dagar.

Efter en livlig debatt beslöts — med 923 röster mot 753 — att avskriva ett belopp om kr. 54:63, vilka blivit avdelningskassören i Jönköping från* stulna genom inbrott.

Förslaget om, "att Sverge ansluter sig till Skandinaviska typografför» bundet, samt att, sedan detta skett, Sverge sluter sig till det internationella samarbetet" — väckt av avdelningarna i Malmö, Lund, Landskrona, Häl* singborg och Linköping — hänsköts till en kommitté på 3 personer, som skulle företaga en utredning. Detta på förslag av utskottet. Vid omröst* ningen avgåvos 843 röster för bifall till utskottets förslag och 839 för motio* nen. Diskussionen var mycket lång och slöts först vid halv 3*tiden på natten. De tre utredningsmännen blevo Gust. Lindberg, Gottfr. Landberg och J. A. Düring.

Till reshjälpskassans stadgar beslöts följande tillägg: "Medlem som utan av avdelningsstyrelsen och eventuellt förbundsstyrelsen godkänd orsak

27

417frånträder tariffenligt betald kondition, erhåller icke reshjälp" samt "arbets* lös medlem, som bevisligen erhållit kondition å annan ort, erhåller fri rese* kostnad till konditionsorten efter 3:e klass å järnväg eller 2:a klass å ång* båt så långt hans fordran enligt kvitteringsboken medgiver". — "Resande, som nekar antaga kondition vid officin, där Svenska typografförbundets tariff är gällande, erhåller icke vidare reshjälp under de närmaste 30 dagarna, men är icke befriad från erläggande av avgift till förbundet. Sådant fall skall i kvitteringsboken antecknas."

Beträffande förbundsorganet beslöts, att redaktören skulle väljas genom allmän omröstning inom förbundets avdelningar, att han skulle väljas för 2 år åt gången, att suppleant väljes för redaktören samt att redaktörens arvode bestämmes av förbundsmötet. Till förbundsstyrelsens förfogande ställdes ett belopp av 150 kr. till arvode åt medarbetare i förbundets organ. Fördelningen av detta belopp skulle verkställas av förbundsstyrelsen.

Beslöts tillsättandet av en ombudsman, vars lön bestämdes till 1,800 kr. pr år. Platsen skulle tillträdas 1 januari 1896.

Åldern för inträde i förbundet nedsattes från 18 till 16 år. Detta på för* slag av avdelningen i Jönköping. Uppsala*avdelningen hade föreslagit 17 år.

Beslöts att medlem skulle vara befriad från avgifter vid arbetslöshet samt vid fullgörandet av värnplikt.

Tidpunkten för val av förbundsstyrelse bestämdes till 1 :a lördagen i december månad och i § 38 tillfogades ett mom. e, så lydande: "Medlem kan icke ur förbundet uteslutas för vägrande av avgifter till ändamål, stående utom förbundets verksamhet." (Denna bestämmelse var tydligen riktad mot de socialistiskt anstuckna föreningarna, vilka kunde misstänkas pålägga medlemmarna avgifter för socialistiskt ändamål.)

I lärlingsfrågan tillsattes en kommitté. Till en särskild kommitté hänsköts även alla de motioner, som väckts i tariffrågan.

1898 års förbundsmöte (27, 28, 29 och 30 juli). Vid detta möte fattades följande beslut:

Sammanslutning mellan Sverges litografiska förbund och typografförbun* det vad reservfonden och representationsfonden beträffar. Utskottet till* styrkte under förhoppning, att "i en snar framtid fullständig sammanslut* ning komme till stånd".

Beslöts — på förbundsstyrelsens förslag — anslutning till internationella typograf sekretariatet.

Invalidfondens förvaltning skulle från och med 1899 övertagas av Svenska

418typografförbundets styrelse och en obligatorisk avgift av respektive 2 öre och 1 öre pr vecka och medlem utgå till fonden. Vidare fick förbundssty* relsen i uppdrag att till nästa möte utarbeta förslag till stadgar för fonden.

Beslöts att arbetslöshetsunderstöd skulle utgå med 1 kr. 50 öre i 45 dagar och 1 kr. pr dag i ytterligare 45 dagar, med rätt för medlem att åtnjuta detta understöd även inom annan avdelning än den han tillhör. Detta dock först efter avdelnings* eller förbundsstyrelses medgivande. — Ytterligare en hel del detaljändringar ifråga om reshjälpskassan beslötos av samma förbunds* möte. Samma beträffande förbundsstadgarna.

Från Typografiska föreningen i Stockholm hade inkommit förslag så lydande: "Om till förbundsmöte väckt förslag av avdelning förkastas, skall dock, om förslagsställaren det yrkar, förslaget genom avdelningsstyrelsens försorg likväl till förbundsmötet insändas. Förbundsmötet dock obetaget att icke upptaga dylikt förslag till behandling." — Förbundsstyrelse och utskott avstyrkte, men motionen bifölls dock med 1,627 röster mot 758.

Beslöts att med tre ombud deltaga i den kongress, som i augusti skulle sammanträda för ordnandet av den beslutade samorganisationen mellan Sverges fackorganisationer.

Behandlades ävenledes frågan: "Vilken ställning intager Svenska typo* grafförbundet till det socialdemokratiska partiet?" (Som denna fråga be* handlas utförligt på annat ställe i detta arbete, hänvisas dit.)

Det av Malmöavdelningen återupptagna förslaget om förbundets inde* lande i distrikt och landsbygdens direkta representation i förbundsstyrelsen besvarades med följande principuttalande: "Mötet uttalar sig för, att vid särskilt viktiga frågors avgörande — t. ex. tariffrågor — den eller de i saken intresserade avdelningarna utse ett ombud, som äger rätt att närvara vid för* bundsstyrelsens sammanträden, där ombudet i sådant fall har rösträtt. Kostnaderna härför utgå ur förbundets allmänna fond. — Vidare tillråder mötet, att läns* och distriktsmöten hållas så ofta detta anses nödvändigt, men då på de olika avdelningarnas bekostnad."

Ett från Lund, Norrköping och Växjö framställt förslag om förbunds* organets utgivande en gång i veckan, blev även denna gång avslaget.

Däremot blev ett förslag från Göteborg, Norrköping, Hälsingborg, Landskrona, Lund och Malmö ingivet förslag, att redaktören icke får till* höra förbundsstyrelsen eller innehava plats som förbundets ombudsman, av förbundsmötet bifallet. Likaledes beslöts att redaktören bör närvara vid förbundsstyrelsens sammanträden.

Vid samma möte vidtogos en mängd ändringar i stadgarna, för vilkas

419innebörd det dock skulle vara för utförligt att här redogöra. Frågan om rätt att rösta genom fullmakt gav dock anledning till ett livligt menings* utbyte, att döma av diskussionen, därför att fullmaktsröstning förekommit i stor utsträckning. Med 1,208 röster mot 1,094 beslöts att fullmaktsröst* ningsparagrafen skulle erhålla följande lydelse: "Närvarande medlem äge rätt att genom fullmakt, ställd på viss person, rösta för en frånvarande."

En stor del av förbundsmötets tid upptogs av en från Göteborg ingången fråga, i vilken yrkades att mot förbundsstyrelsen — och särskilt dess ordfö* rande — skulle uttalas ett skarpt misstroende, detta med anledning av för* bundsstyrelsens enligt avdelningens mening inkorrekta uppträdande vid ett avskedande på en tidningsofficin i Göteborg. Efter en mycket lång debatt, under vilken tidsbegränsning måste tillgripas, beslöt förbundsmötet med 1,104 röster mot 996 (samt 307 neutrala) "att förbundsstyrelsens uppträ* dande är inkorrekt och ej i överensstämmelse med det tillvägagående, man har rätt att fordra av ledningen för en arbetareorganisation, samt uppmanar förbundsstyrelsen att tillse, att något dylikt för framtiden ej måtte ifråga* komma."

Femte förbundsmötet (31 juli, 1, 2 och 3 augusti 1901).

Bland frågor, som behandlades å detta förbundsmöte må nämnas: För* bundsmötet beslöt att genom ombud deltaga i konferensen för allmän röst* rätt i Malmö den 21 augusti 1901 samt i Skandinaviska arbetarekongressen i Köpenhamn 22—24 augusti samma år. Till ombud vid dessa båda möten utsågos C. J. Ohlsson, förbundsstyrelsen, och Nils Wessel, Malmö. — Vidare beslöt förbundsmötet att genom ombud deltaga i tredje internatio* nella typografkongressen i Luzern i augusti 1901. Till ombud valdes G. Didriksson, förbundsstyrelsen.

Antogs stadgar för invalidfonden och beslöts obligatoriska avgifter till densamma (4 öre i veckan för helt och 2 öre för halvt betalande medlem).

Vidare beslöts om livförsäkring genom Valand för förbundets medlemmar; att tillsätta en förtroendeman med en avlöning av 1,800 kr. pr år + 15 % lokaltillägg med tillträde av platsen den 1 oktober 1901, samt att avslå Norr* köpingsavdelningens motion om upprättandet av förbundstryckeri i sam* band med fackskola.

Beträffande Svensk Typograf*Tidnings utgivande förelågo icke mindre än fem motioner. Kalmar typografförening, Norrköpings typografklubb och Växjö förbundsavdelning föreslogo att tidningen skulle utgivas en gång i veckan, Hälsingborgs förbundsavdelning minst en gång i veckan och Skövde

420förbundsavdelning tre nummer i månaden. Den senare avdelningen hade dessutom föreslagit, att för bestridandet av denna ökade utgift, förbunds» avgiften skulle höjas med respektive 2 och 1 öre i veckan. Förbundsstyrelsen hade yrkat bifall till Skövdeavdelningens förslag och avslag å de andra motionerna medan andra utskottet yrkade bifall till tidningens utgivande en gång i veckan, men ville ha kostnadsfrågan remitterad till förbundssty» relsen. Tvenne reservanter ville emellertid status quo. Efter en ganska lång debatt beslöts med 2,426 röster av 81 röstande, mot 749 röster, avgivna av 32 röstande, att tidningen fortfarande skulle utkomma två gånger i månaden.

Vid detta förbundsmöte behandlades, liksom vid en del föregående och efterföljande, det överhandtagande restansofoget. Icke mindre än tio motio» ner hade ingivits i denna fråga. Efter långa debatter och efter omröstning fick § 4 a följande lydelse: "Medlem kan ej av förbundet uteslutas på grund av bristande inbetalning, men är sina rättigheter förlustig när han (hon) resterar för mer än tretton (13) veckoavgifter."

Även vid detta förbundsmöte förelåg motioner om landsortens direkta representation i förbundsstyrelsen och förbundets indelning i fyra distrikt. Göteborgsavdelningen föreslog dessutom, att i vart och ett av dessa fyra distrikt skulle tillsättas en förtroendeman, till vars avlöning förbundet skulle bidraga med hälften och distrikten med andra hälften. Motionerna avslogos, men i stället beslöts, att då det gäller särskilt viktiga frågor, de i saken intresserade avdelningarna skulle äga rätt utse ett ombud, som äger närvara vid förbundsstyrelsens sammanträden, där ombudet i sådant fall äger rösträtt.

Vid föregående förbundsmöte hade rättighet beviljats åt medlem, som minst tre år varit medlem av förbundet, att, med fullgörande av medlems skyldigheter, kvarstå i förbundet, dock endast med röst» och valrätt. En dylik medlem kunde således icke väljas till någon befattning inom förbun» det. Nu beslöts, på motion av Malmö typografiska förening, att dylik med» lem skulle ha samma rättigheter som övriga förbundsmedlemmar. Frågan hade emellertid givit anledning till en ganska utförlig principdebatt, efter vars slut Malmöförslaget antogs med 2,120 röster av 74 röstande mot 908 av 33 röstande.

Vid detta förbundsmöte förelågo även till behandling frågorna om för» bundets anslutning till L. O. och typografförbundets ställning till social» demokratiska partiet. Behandlingen av dessa frågor refereras emellertid utförligt på annat ställe i detta arbete, varför vi hänvisa därtill.

421Vid mötet förelågo även en mängd tariffrågor, vilka samtliga hänskötos till utskott, sammansatt av representanter för hela landet, vilket fick i upp* drag att utarbeta en enhetlig tariff.

Vid samma förbundsmöte förelåg till behandling § 43 c (den s. k. strejk* brytareparagrafen), vilken erhöll följande lydelse: "Under 2:o utesluten medlem kan i förbundet åter vinna inträde, om han (hon) ångrar och gör avbön för det begångna brottet; dock skall minst ett år ha förflutit från in* trädet räknat, varunder samtliga stadgade avgifter skola inbetalas, innan han (hon) erhåller röst* och valrätt eller blir berättigad till understöd ur förbundets kassor. — Vid svårare fall har förbundsstyrelsen rätt att för* länga karenstiden."

Beträffande reshjälpen beslöts, att utländska resande skulle i Sverge äga rätt uppbära understöd i lika lång tid, som respektive organisationer lämna sådant till i deras land resande svenskar samt att utländska resande från och med antagandet av kondition i Sverge skola erlägga den i förbundets stadgar bestämda avgiften, men äro under resa befriade från avgifter.

Jönköpingsavdelningen motionerade om utgivandet av en boktryckeri* handbok, vilken fråga hänsköts till förbundsstyrelsen. Ett förslag om utarbetandet av formulär till betyg avslogs och en från Hälsingborgs avdel* ning inkommen fråga: "Bör förbundsstyrelsen lägga sig i enskildas ånge* lägenheter så mycket som den hittills gjort?" blev — på utskottets hem* ställan — icke upptagen till behandling.

Ett yrkande om åldersgränsens för inträde i typografförbundet sänkande till 15 år avslogs, medan en annan motion om tillägg till § 3 a att "medlem kan ej tillhöra Svenska typografförbundet annat än genom avdelning" an* togs. En av Stockholms typografiska förening ingiven motion om anslag av en lämplig summa till "Nordisk Boktryckarekonsts" fortsatta utveckling avslogs, emedan "det ej är förbundets ändamål att understödja privata företag".

1904 års förbundsmöte (det sjätte i ordningen hölls den 3—6 augusti.

Vid detta möte förelågo en mångfald motioner för vilkas behandling vi här i korthet skola redogöra.

Gävleavdelningen hade väckt förslag om reshjälpskassans slopande och Malmöavdelningen att reshjälpen skulle höjas från 1 kr. till 1:20 pr dag. Utskottet uttalade sig för reskassans slopande, men inom detsamma hade Herman Wännerdahl, Eskilstuna, reserverat sig till förmån för reskassans

422bibehållande och reshjälpens höjande. Efter en lång debatt beslöts med 2,523 röster mot 1,038 i enlighet med Wännerdahls reservation.

Frågan om sjukkassans obligatoriska karaktär löstes vid detta förbunds* möte på det sättet att förbundsstyrelsen fick i uppdrag att till nästa för* bundsmöte utreda frågan.

Från Malmö och Ystads avdelningar hade väckts motioner om, vad som borde göras, för att skydda arbetare mot brutalt och inhumant bemötande av arbetsköpare eller dennes ställföreträdare. Förbundsmötet beslöt, att "vid fall, då det visar sig, att arbetsledare eller principal överskrider sin befogenhet och uppträder inhumant mot arbetare, sådant tages under all* sidig behandling av förbundsstyrelsen och att, om rättelse på annat sätt ej kan ernås, frågan hänskjutes till tariffredaktionen för att därigenom erhålla förhållningsorder, huru man vid dylika fall bör förfara."

Malmö typografiska förenings motion om vilken ställning Sverges typo* grafer böra iakttaga vid en eventuell storstrejk? lämnades öppen med den motiveringen, att "man först ville avvakta resultatet av den omröstning, som Socialdemokratiska arbetarepartiet förbereder bland Sverges samtliga organiserade arbetare".

Faluavdelningens motion om bildandet av en fond för beredandet av sanatorievård blev avslagen. Med anledning av motion från samma av* delning angående förbud mot minderårigas användande till städning av lokalerna etc. beslöt förbundsmötet, att med stöd av lagen om minderårigas användande i fabrik och annan hantering, "betona nödvändigheten av, att minderåriga befrias från städning av arbetslokaler, urblåsning av kaster och annat därmed jämförligt arbete".

I fråga om åtgärders vidtagande för höjandet av yrkesskickligheten, väckt av fyra avdelningar, beslöt mötet att ställa en summa av 200 kr. årligen till förbundsstyrelsens förfogande, att "användas till främjande av sådana strä* vänden, som avse den typografiska yrkeskonstens höjande i vårt land och vilka kunna anses vara i behov av ekonomiskt bistånd". Beslutet fattades med 2,345 röster mot 1,213, vilka senare röstade för avslag.

Motion om bildandet av en ömsesidighetsförening för lämnandet av ersättning vid dödsfall, väckt från Göteborg, blev avslagen.

I fråga om invalidfonden fattades flera viktiga beslut. Jönköpings typo* grafiska förenings förslag om ordnandet av ett lotteri till förmån för fon* den bifölls och förbundsstyrelsen fick i uppdrag att utse ledamöter i lotteri* kommittén. Det av förbundsstyrelsen uppgjorda förslaget till stadgar för invalidfonden godkändes. Dessa stadgar innehöllo bl. a., att för åtnjutan*

423FÖRBUNDSSTYRELSE OCH GÄSTER M. FL. VID 1904 ÅRS FÖRBUNDSMÖTE. Sittande fr. vänster: Augusta Helin, Pierre Stautner, typografinternationalens sekreterare, fru Stautner, G. Didriksson, Victor Petersen, Danmark. Stående: l:a raden: Eduard Wiberg, C. H. Häggberg, Karjalainen, Finland, Ole L. Lian, Norge, J. W. Samuelsson, Nils Wessel. 2:a raden: G. R. Tranberg, Louis Werner, Oscar Lööf, Sven Wengelin, Hugo

Westerlund, Ernst Lindberg, W. Villnow.

det av understöd erfordrades att hava tillhört Svenska typografförbundet i oavbruten följd under minst 10 år, samt att ur fonden, halvårsvis, till jul och midsommar, kunde utdelas 100 å 200 kronor årligen till dem som styrka sig vara i behov därav. Till fonden, som hittills levat på frivilliga bidrag, beslöts att en kontingent av 4 öre pr helt och 2 öre pr halvt betalande med» lem pr vecka skulle utgå.

Åtskilliga motioner till stärkande av förbundets reservfond förelågo. För» bundsstyrelsen föreslog en avgift av respektive 50 och 25 öre pr vecka till reservfonden, Örebro ville ha 8 respektive 4 öre samt en extra uttaxering av 1 kr. (50 öre) pr år i fyra års tid, och Stockholmsavdelningen föreslog bildandet av en medlemmarnas egen garantifond (insättning 25 öre pr vecka). Utskottet uttalade sig för Örebroavdelningens förslag med den

4241905 ÅRS FÖRBUNDSSTYRELSE. Från vänster: Hugo Westerlund, Val. Isakson, Ernst Lindberg, G. Didriksson, ombudsman, Oscar Lööf, Nils Wessel, redaktör, Sven Wengelin, C. H. Häggberg, Eduard Wiberg.

ändringen, att den extra uttaxeringen sattes till 2 kr. pr år och medlem. — Frågan föranledde en lång och vidlyftig debatt, men förbundsmötet kunde icke komma till något definitivt resultat, utan beslöt enhälligt, att frågan skulle gå ut till allmän omröstning bland medlemmarna. Vid denna om» röstning uppställdes som huvudproposition förbundsstyrelsens förslag om en avgift av respektive 50 och 25 öre, medan utskottets förslag om respektive 26 och 13 öre blev kontraproposition. (Vid företagen omröstning uttalade sig förbundsmedlemmarna för det senare förslaget.)

Jönköpingsavdelningens förslag om inträdesavgiftens höjande till 2 kr. för utlärd och 1 kr. för elev avslogs med 2,183 röster mot 1,373. Samma öde drabbade Malmöavdelningens förslag om införandet av progressiva avgifter.

Icke mindre än fem avdelningar hade motionerat om slopandet av det s. k. ständiga medlemsskapet. Förbundsstyrelsen hade emellertid yrkat avslag och förbundsmötet beslöt i enlighet därmed.

425Förbundet beslöt vidare: att förbundets trycksaker — utom i de fall då särskild brådska förelåge — skulle utföras å Oskarshamns*Bladets tryckeri; att avslå motionen om befrielse från avgifter efter vissa års medlemskap; att avslå motionen om att medlem, som under en vecka ej uppnådde högre in* komst än 5 kronor, skulle åtnjuta avgiftsbefrielse; samt att avslå Göte* borgsavdelningens motion om anställande av en fast avlönad förtroendeman för Göteborg.

Motionerna om landsortens representation i förbundsstyrelsen och för* bundets indelande i distrikt avslogos likaledes, på yrkande av förbunds* styrelsen. Malmöavdelningen hade sålunda föreslagit att förbundsstyrelsen skulle bestå av 11 medlemmar, av vilka 7 — bosatta i Stockholm — skulle utgöra verkställande utskott och de fyra övriga skulle utses av de fyra distrikt, i vilka landet skulle geografiskt indelas. Gust. Persson hade före* slagit, att förbundet skulle indelas i fyra distrikt, vardera med en styrelse på tre personer. I detta sammanhang föreslog motionären även indragande av förtroendemannabefattningen.

Svenska typografförbundets sjunde möte (21-—25 augusti 1907) var icke så motionsrikt som det föregående, vilket uppvisade rekord i det hänseendet. Vid föregående möte hade nämligen motionernas antal varit 96, medan det denna gång hade stannat vid 59. Det oaktat blev 1907 års förbundsmöte ett av förbundets längsta. Det var ursprungligen ämnat att endast pågå i fyra dagar, men den 24 augusti beslöts att fortsätta på söndagen. Det slutplenum, som hölls söndagen den 25 augusti, pågick 8 timmar i sträck, från klockan 10 f. m. till 6 e. m. De frågor, som togo det mesta av mötets tid i anspråk, voro den Didrikssonska förskingringen, an* slutningen till landsorganisationen samt tariffrågan.

Bland övriga frågor som kommo till behandling å detta förbundsmöte, må ytterligare nämnas följande:

Malmöavdelningens förslag att förbundsmötena skulle hållas endast vart femte år avslogs, trots förbundsstyrelsens tillstyrkande;

samma avdelnings förslag om, att suspensionen för sådana medlemmar, som slutat sin kondition utan iakttagande av tariffenlig uppsägning, skulle förkortas från å föregående förbundsmöte beslutade 60 dagar till 30 dagar, avslogs likaledes;

av Norrköpings, Sundsvalls och Jönköpings avdelningar framlagda mo* tioner om reshjälpskassans slopande blevo av förbundsmötet avslagna (ut* skottet hade tillstyrkt motionerna, men förbundsstyrelsen hade avstyrkt);

426Eskilstuna avdelnings motion om åtgärders vidtagande mot resterande och oordentliga medlemmar blev även avslagen;

samma öde drabbade Norrköpingsmotionen om avgiftsbefrielse vid 55 års ålder;

däremot bifölls Karlshamns och Stockholms avdelningars motion om av* giftsbefrielse i andra fall, så att § 4 mom. g i förbundsstadgarna fick föl* jande lydelse: "Medlem är befriad från avgiften då han utan eget förvål* lande är arbetslös, då han fullgör militärtjänst samt under sjukdom."

Vidare beslöts, med anledning av väckta motioner:

att högst hälften av förbundets samtliga fonder finge placeras på annat sätt än i bankinrättning;

att avslå Jönköpingsmotionen om utredning angående avskaffandet av det nu gällande fyrkröstningssystemet;

men att bifalla Stockholmsavdelningens motion om rätt för avdelning med över 1,000 medlemmar, att sända ett ombud för varje påbörjat hundratal, intill 20 ombud.

Frågan om Svensk Typograf*Tidnings utgivande en gång i veckan, denna gång väckt från Falkenberg, avslogs även nu.

De av Norrköpings och Sundsvalls avdelningar väcka motionerna om arbetslöshetsunderstödets höjande avslogos, på förbundsstyrelsens och ut* skottets avslagsyrkande. Däremot bifölls en motion från Hälsingborg, en* ligt vilken arbetslös medlem skulle ha rätt att å plats, där han inväntar kon* dition, uppbära reseunderstödet.

Beslöts att Svensk Typograf*Tidning skulle om möjligt övergå till ny* stavning. Till yrkesskolan för bokhantverk beslöt mötet ett årligt anslag av 300 kronor.

Från Socialdemokratiska kvinnokonferensens arbetsutskott hade inkom* mit en hemställan om anslag till agitation bland Sverges kvinnor. För* bundsstyrelsen framlade med anledning av denna hemställan ett förslag om, att förbundsmötet måtte besluta att ställa ett belopp av högst 500 kronor pr år till styrelsens förfogande till understödjande av sådana syften, som avse främjandet av arbetarerörelsen i vårt land. — Utskottet föreslog att för* bundsmötet skulle besluta ett engångsanslag av 500 kronor till bedrivandet av agitationen bland Sverges kvinnor. Efter en stunds debatt beslöt för* bundsmötet — efter omröstning enligt uppropslistan — att med 1,894 röster mot 1,683 godkänna utskottets förslag om 500 kronor till kvinnorna och att alltså avslå förbundsstyrelsens yrkande om ett årligt anslag av 500 kr. till understödjande av sådana syften, som avse att främja arbetarerörelsen

427i vårt land. — En hel del reservationer anmäldes till protokollet. Bland reservanterna befunno sig bl. a. mötets ordförande, Söderström, Wiberg, Martin Sundell, Gust. Persson m. fi.

På yrkande av Göteborgs och Stockholms avdelningar beslöt förbunds» mötet att bevilja ett anslag till Brunnsviks folkhögskola av 500 kronor samt att upprätta tvenne stipendier å 250 kronor vardera att utgå årligen.

Beslöts utredning om från Gävle, Göteborgs och Linköpings avdelnin» gärs förslag om invalidfondens ombildande till pensionsfond. Den blivande utredningskommittén fick ävenledes i uppdrag att behandla Kalmar avdel» nings förslag om, att bestämmelsen om inrättandet av ett invalidhem skulle borttagas ur invalidfondens stadgar. De av Kalmar, Härnösands, Jon» köpings och Sundsvalls avdelningar framlagda motionerna om höjning av avgifterna till invalidfonden blevo avslagna. Från Sundsvalls avdelning förelåg förslag om, att höjning till 400 kronor av det högsta understödet kunde få äga rum. Detta förslag bifölls, på yrkande av Emil Söderström, så till vida, som i § 4 gjordes följande tillägg: "dock äger förbundsstyrelsen rätt att i vissa undantagsfall utöka detta understödsbelopp intill 400 kr." I § 5 i invalidfondens stadgar skärptes villkoret för understöds erhållande genom tillägget: "medlem skall ha tillhört Svenska typografförbundet i minst tio år och erlagt stadgade avgifter till förbundet".

Stockholmsavdelningens förslag om bildandet av en nödhjälpsfond blev på förbundsstyrelsens avstyrkan avslaget.

I Stockholms avdelnings förslag om en allmän läkarundersökning inom yrket beslöts, på förslag av Emil Söderström, "med instämmande i motio» nens syfte, att på grund av ekonomiska skäl avslå densamma, men giver förbundsstyrelsen i uppdrag att ägna frågan en ingående uppmärksamhet och till nästa förbundsmöte framlägga ett detaljerat förslag".

Frågan om upprättandet av en obligatorisk sjukkassa — framlagt av för» bundsstyrelsen, vilken även utarbetat stadgar för en dylik kassa — åter» remitterades till förbundsstyrelsen. Lunds avdelnings förslag att ombilda den nuvarande förbundssjukkassan till obligatorisk avslogs.

Förbundsstyrelsen föreslog följande tillägg till förbundsstadgarna § 3 c: "och får avdelning, för bestridande av sina administrationskostnader e. d. ej pålägga medlemmarna högre veckoavgifter än 20 öre för helt och 10 öre för halvbetalande, såvida icke beslut därom fattas med minst % majoritet och då gällande endast för ett år åt gången". Bifölls med den ändringen att siffrorna, på Samuelssons, Stockholm, förslag sattes till respektive 30 och 15 öre.

428Kalmar avdelnings förslag om sänkande av restanstiden till 4 veckor av* slogs. Faluns och Göteborgs avdelningars motioner om uppbördsprovision åt avdelningsförvaltarna avslogos likaledes.

Frågan om samarbete mellan eller sammanslutning av de till bokindu* strien hörande förbunden hänskötos till förbundsstyrelsen. — Vid mötet förelåg en utförlig berättelse från den kommitté, som upprättats att taga hand om lotteriet till förmån för invalidfonden. Av denna berättelse fram* gick, att under tiden 31 augusti 1905—10 augusti 1907 insamlats tillsam* mans kr. 50,316: 11, av vilka kr. 7,504:09 utgjorde s. k. dagsinkomstteck* ning och kr. 38,152:63 övriga bidrag. Förbundsmötet beslöt att frambära ett hjärtligt tack såväl till kommittén som till alla de avdelningar, som bi* dragit till denna insamling till förmån för invalidfonden.

Extra förbundsmötet 190 9. Med anledning av den situa* tion, som uppstått på grund av förbundets deltagande i storstrejken, kallade förbundsstyrelsen till ett extra förbundsmöte, som sammanträdde i Folkets hus' B*sal den 9—12 oktober 1909.

Vid detta förbundsmöte förelågo följande förslag, alla framlagda av för* bundsstyrelsen:

1. Rörande administration av förbundets sjukkassa. Med anledning av att två ledamöter i den nuvarande förvaltningsstyrelsen för närvarande icke kunna anses lämpliga härtill, på grund av att de icke i enlighet med förbunds* styrelsens hemställan nedlagt arbetet under storstrejken, samt för att i högre grad än förut få avgörandet om, vilka som skola förvalta sjukkassan förlagt i förbundsstyrelsens hand, beslöts föreslå förbundsmötet att för sin del god* känna följande tillägg till § 3 b) sjukkassans stadgar:

"I Stockholm tjänstgör dock den av förbundsstyrelsen utsedda förvalt* ningsstyrelsen som avdelningsstyrelse."

2. Andelsteckning i tidningen Svenska Folket. I anledning till det tidi* gare av förbundsstyrelsen fattade beslutet i denna fråga, beslöts föreslå förbundsmötet:

Förbundsmötet beslutar, att förbundet ställer sig som garant, därest Stock* holms typografiska förening till Tidningsföreningen Svenska Folket över* lämnar en inteckning å tjugo tusen (20,000) kr. i sin fastighet, Jakobsgatan 22 A och B, för att därmed i sin mån möjliggöra, att tidningen Svenska Folket må kunna fortast utkomma som daglig tidning.

3. Förslag om frivillig insamling. Med anledning av den på grund av storstrejken uppkomna arbetslösheten bland förbundets medlemmar samt

429den svårighet att anskaffa tillräckliga understödsmedel, som inträtt i följd av de mot förbundet väckta rättegångarna med skadeståndskrav, beslöt för* bundsstyrelsen föreslå, att förbundsmötet fattar följande beslut:

Förbundsmötet beslutar uppdraga åt förbundsstyrelsen att igångsätta en frivillig insamling bland de av förbundets medlemmar, som återinträtt i arbete. Som norm för insamlingen gäller, att varje därav berörd medlem skall teckna 10 % av sin inkomst under så lång tid som omständigheterna erfordra.

4. Förbundets understödsmöjligheter. Beroende av, dels hur förbunds* mötets beslut rörande föregående punkt på dagordningen utfaller och dels andra därmed sammanhängande omständigheter, som kunna öva inflytande på förbundets ekonomi, beslöts föreslå:

att förbundsmötet bemyndigar förbundsstyrelsen att, därest det skulle befinnas nödvändigt, sänka det nu till genom deltagande i storstrejken arbetslösa medlemmar utgående understödet ävensom att, om detta skulle visa sig nödvändigt, helt indraga detsamma.

5. Strejkbrytarnas ställning till organisationen. Beträffande de medlem* mar, som under storstrejken antingen ej från början nedlagt arbetet eller, efter att under någon tid hava deltagit i densamma, innan strejkens avblås* ning återupptagit arbetet, beslöt förbundsstyrelsen, då mer eller mindre för* svarliga motiv varit orsaken till nämnda medlemmars handlingssätt i vissa fall, och på grund av att så pass många dylika fall av osolidariskt uppträ* dande förekommit, förelägga förbundsmötet följande förslag:

Förbundsmötet beslutar med hänsyn till karaktären av det under stor* strejken förekommande strejkbryteriet uppdela detsamma i tre kategorier. Den första kategorien utgöres av sådana medlemmar, som med berått mod och i avsikt att skada förbundet och dess intressen eller för att bereda sig personliga fördelar begått ifrågavarande handling. Den andra kategorien vore dels sådana medlemmar, som tillsammans med majoriteten inom sin respektive avdelning tvekat att följa parollen om arbetets nedläggande eller sådana medlemmar, som, utan tillstånd härtill, återtogo arbetet innan strejken avslutats. Den tredje kategorien utgöres av sådana medlemmar, som i av* sikt att rädda sin respektive avdelning från att falla sönder eller på grund av nöd eller ekonomiskt svåra förhållanden nödgats bliva strejkbrytare.

För den första kategorien skulle som straffpåföljd gälla uteslutning, för den andra kategorien suspension och den tredje kategorien skulle gå fri från straff. Vid straffens bestämmande skall förbundsstyrelsen i varje sär* skilt fall rådgöra sig med respektive avdelnings styrelse.

4306. Rörande återgången till arbetet. Då en viss tvekan på många håll bland de arbetslösa förbundsmedlemmarna gjort sig gällande huruvida arbete kunde tagas å de arbetsplatser, där icke samtliga av de förutvarande arbetarna återtagits efter strejkens slut, beslöts föreslå förbundsmötet att i denna sak göra följande uttalande:

Förbundsmötet uttalar, att å sådana tryckerier, där icke hela personalen återtagits och där på grund av denna omständighet den i arbete varande personalen tvingas till övertidsarbete eller där arbetet i övrigt pågår under tariffvidriga förhållanden, må medlemmarna anse sig förhindrade att taga anställning.

Dessa förslag — utom punkt 4 — antogos sådana förbundsstyrelsen fram* lagt dem. Beträffande uttaxeringen beslöt emellertid förbundsmötet, med förkastande av förbundsstyrelsens förslag om frivillig uttaxering om 10 %, att påbjuda en obligatorisk uttaxering om 5 % på inkomsten.

Denna uttaxering, som pågick i inalles 21 veckor, av vilka 7 inföllo under år 1909 och 14 under år 1910 inbragte tillsammans kr. 83,883:62, därav 28,904: 86 under 1909 och kr. 54,978: 76 under år 1910.

Vid mötet behandlades dessutom en hel del andra frågor, som stodo i samband med storstrejken. Efter en genomgående debatt beslöt mötet en* hälligt att godkänna de åtgärder, som förbundsstyrelsen vidtagit med avse* ende på storstrejkens iscensättning och fortgång. Beträffande de åtgärder, som av förbundsstyrelsen vid strejkens avblåsning vidtagits, beslöt mötet, då verkningarna av nämnda åtgärder ännu ej konstaterats, låta den förda diskussionen utgöra svar på frågan.

1909 års extra förbundsmöte var mycket arbetsamt och besluten fattades så gott som alla enhälligt. Under hurrarop och välgångsönskningar för för* bundets framtid avslöts mötet den 12 oktober kl. 5 på morgonen.

Attondeordinarieförbundsmötet (9—12 november 1910).

Den allt annat dominerande frågan vid detta förbundsmöte var det av förbundsstyrelsen framlagda förslaget om upprättandet av en medlemmar* nas egen garantifond.

Förslaget fick karaktären av garantifond av flera anledningar. Först och främst på grund av den över förbundet svävande rättegången för avtalsbrott med anledning av deltagande i storstrejken. Ifall denna rättegång avdömdes till typografförbundets nackdel, skulle typograferna bli nödgade att till bok* tryckarna utbetala väldiga summor. Ifall däremot medlemmarnas avgifter, åtminstone delvis, fördes på egna konton, skulle dessa medel kunna undgå

431boktryckarnas rovgiriga klor. Men den viktigaste orsaken till förslagets framläggande var säkerligen den, att förbundsstyrelsen ansåg sig lättare kunna genomdriva den ofrånkomliga kontingentförhöjning, som under andra former kanske riskerade att bliva avslagen.

Förslaget, som av åttonde förbundsmötet antogs med 2,604 röster mot 915, var av följande lydelse:

att en medlemmarnas egen garantifond upprättas i syfte att bereda medlemmarna under* stöd vid konflikttillfällen;

att varje medlem skall på sitt personliga konto insätta ett belopp av 200 kr., varefter insättningarna upphöra, för att åter vidtaga, för den händelse beloppet i sin helhet eller del därav till medlem utbetalts i understöd, intill dess beloppet ånyo uppgår till 200 kr.;

att avgiften till fonden är 50 öre pr vecka för helt betalande och 25 öre för halvt beta* lande medlemmar;

att medlen utbetalas till medlemmarna — utom vid konflikttillfällen — vid dödsfall och vid utträde ur förbundet, i förra fallet omedelbart och i senare fallet tidigast tre månader efter utgången av den tariffperiod, under vilken utträdet sker, så vida förbundsstyrelsen icke på grund av särskilda omständigheter medgiver att beloppet utbetalas tidigare;

att medlem, som uppträder osolidariskt mot förbundet, går förlustig sina i garantifonden innestående medel;

att — under förutsättning att ovanstående förslag blir av förbundsmötet antaget — den nuvarande avgiften till reservfonden, 26 öre för helt betalande och 13 öre för halvt beta* lande medlemmar, nedsattes till respektive 6 och 3 öre pr vecka, för att helt bortfalla när räntorna från garantifonden, som tillföras förbundets reservfond, uppgår till minst 30,000 kr. årligen; samt

att förbundsstyrelsen får i uppdrag att, på grundval av förbundsmötets beslut, upprätta stadgar för fonden.

I själva verket var beslutet enhälligt, ty de 915 rösterna avgåvos för att förslaget skulle utsändas till allmän omröstning. Lika enhälligt beslöts, att inbetalningarna till garantifonden skulle taga sin början den 1 juli 1911.

Bland de frågor som ytterligare förekommo vid detta möte, må nämnas den s. k. Aftontidningsfrågan, vilken innebar att förbundet ställde sig som garant för till Svenska Folket (Aftontidningen) av Typografiska föreningen i Stockholm utlånat belopp av 20,000 kr. Företaget hade understötts av Typografiska föreningen för att därigenom skulle kunna beredas arbete åt en del genom deltagandet i storstrejken arbetslösa medlemmar.

Förbundsstyrelsens majoritet tillstyrkte, men en minoritet (Hagberg och Hultman) avstyrkte. Efter en ganska lång och vidlyftig debatt beslöts med 2,001 röster mot 1,552 att godkänna förbundsstyrelsemajoritetens förslag. Minoriteten röstade för avslag.

Bland övriga frågor som behandlades må nämnas, att förbundsmötet be* slöt att medlem skall strykas vid årsskifte, eller, på avdelningsstyrelses till*

4321911 ÄRS FÖRBUNDSSTYRELSE OCH REVISORER. Sittande från vänster: Fredrik Larsson, Oscar Lööf, Eduard Wiberg, Ernst Andersson, Harald Hagberg. Första raden stående: Joel Hultman, K. G. Lundell, J. E. Graf, Hulda Sundqvist, Nils Rasmusson, Frans Bäckström, Axel Holm* berg. Andra raden: Nils Wessel, J. W. Samuelsson, Hugo Westerlund.

styrkan, dessförinnan, ifall han resterar för mera än 13 veckoavgifter. Här* igenom avskaffades det s. k. permanenta medlemskapet. Samtidigt höjdes inträdesavgiften för återinträdande medlemmar till 5 kr.

En stor del av åttonde förbundsmötets tid upptogs av behandlingen av förbundsstyrelsens och underhandlarnas åtgöranden i tariffrågan under den s. k. tarifflösa tiden efter storstrejken. Förbundsmötet gav vederbörande decharge för den gångna tiden och uppdrog riktlinjerna för framtiden.

Förbundsmötet kom även att behandla den mot förbundet inledda rätte» gången och det arvode, som utbetalts eller skulle utbetalas till förbundets advokat, Wilhelm Hellberg. Den borgerliga pressen hade förfasat sig över arvodets storlek och Social»Demokraten hade varit — om möjligt — ännu mera indignerad än borgarpressen. Med anledning av detta tidningarnas uppträdande hade förbundsstyrelsen anhållit att advokat Hellberg skulle å

28

433förbundsmötet uttala sig om rättegången och det arvode han betingat sig. Advokat Hellberg infann sig vid eftermiddagsplenum första mötesdagen och lämnade de begärda förklaringarna. Han specificerade de i räkningen upptagna posterna och kom till den slutsatsen, att arvodet icke var för högt tilltaget utan stod i överensstämmelse med gängse debiteringar i dylika fall. Förklarade sig för övrigt villig låta räkningen underkastas sakkunnig granskning.

Efter en stunds debatt, varunder de flesta talarna protesterade mot tid* ningarnas ingripande i förbundets inre angelägenheter, antog förbundsmötet enhälligt följande uttalande: "Förbundsmötet uttalar sitt tack till advo* kat Hellberg för det biträde han lämnat förbundet i den rättstvist boktryc» kareföreningen anhängiggjort mot förbundet. — Förbundsmötet anhåller även hos hr Hellberg, att han måtte fullfölja sitt uppdrag samt giver för» bundsstyrelsen fullmakt att i detta avseende vidtaga de åtgärder som om» ständigheterna kräva, samt uttalar beträffande tidningspressens hållning angående denna sak sin protest mot deras inblandning i förbundets inre angelägenheter, som förbundet anser sig kunna sköta utan utomståendes inblandning."

1913 års förbundsmöte, det nionde i ordningen, hölls 6—9 augusti.

Bland de vid detta förbundsmöte förekommande frågorna må nämnas den från Malmö utgångna motionen, som gick ut på att förbundsområdet skulle, vid val av ombud till förbundsmöte, indelas i valkretsar och att grunderna härför skulle fastställas vid detta förbundsmöte. Motionen av* styrktes emellertid av både förbundsstyrelse och utskott och blev följakt» ligen avslagen.

En motion om anslutning till L. O. blev ävenledes avslagen

Vid detta förbundsmöte förekom för sista gången den segslitna Afton* tidningsfrågan, varvid man beslöt att avskriva det belopp, 50,000 kronor, som förbundet satsat i flera poster för att bereda en del av de efter stor» strejken arbetslösa arbete.

På initiativ av John A. Sandström hade Göteborgsavdelningen föreslagit upprättandet av en tuberkulosfond, varur skulle lämnas understöd till så* dana medlemmar, som genom vistelse på sanatorium e. d. kunde anses hava utsikt att bliva botade från sin sjukdom. Förslaget antogs och fonden trädde i verksamhet 1915, under vilket år understöd utbetaltes till sex per» söner med sammanlagt 475 kronor. — Under åren 1915—-1935 har ur denna

4341913 ÅRS FÖRBUNDSMÖTE.

fond utbetalats sammanlagt kronor 221,064:94. Från början underhölls fonden med frivilliga bidrag, anslag ur förbundskassan och inkomsterna av publikationer, utgångna från förbundstryckeriet, lotterimedel (Ms av vinsten på det stora typograflotteriet 1917 kronor 29,057:05), men fr. o. m. 1928 — då fonden enligt beslut å 1927 års förbundsmöte även utdelar nödhjälps» understöd — utgår ett belopp av respektive 10 och 5 öre pr vecka av för» bundskontingenten till tuberkulos» och nödhjälpsfonden. Vid 1935 års slut fanns i denna fond en behållning av kronor 146,981: 50.

Ett av Göteborgsavdelningen framlagt förslag, enligt vilket medlem, som tillfälligtvis arbetar inom annat yrke, skulle vara befriad från avgifter, blev avslaget, men uppdrogs i stället åt förbundsstyrelsen att med andra orga» nisationer ordna medlemskapet i dylika fall.

435Vidare förelåg från Eskilstuna, Gävle och Söderhamn motioner om att förbundets styrelse och funktionärer skulle väljas vid förbundsmöte och ej genom allmän omröstning som hittills. Förslaget avslogs. Däremot beslu* tades, att personalier över de till förbundsstyrelse etc. uppsatta kandidaterna skulle åtfölja kandidatlistan, när denna utsändes. Förslagen om, att om* buden vid förbundsmötena skulle hava allenast en röst samt att den enskilda representationen skulle borttagas, avslogos. Det förstnämnda förslaget, väckt av Bollnäs, avslogs utan debatt, men det andra, framställt av Hälsing* borgsavdelningen, gav anledning till omröstning medelst namnupprop. Därvid avgåvos 1,997 röster för den enskilda representationsrättens bibe* hållande och 1,685 för dess slopande.

Göteborgsavdelningen hade föreslagit, att reservfondens § 6 skulle få följande lydelse: "Strejkbrytare vare ur förbundet utesluten", en motion som bifölls av förbundsmötet. Likaledes hade samma avdelning föreslagit skärpta bestämmelser för inträde i yrket, vilket förslag innebar, att man — såvitt möjligt — skulle söka hindra inträdet i yrket av sådana personer, angående vilka kunde antagas, att de lätt komme att angripas av tuberkulos. Förbundsmötet beslöt att uppdraga åt förbundets representanter i den blivande avtalsnämnden att tillse vad som kunde göras i berörda av* seende.

Tionde förbundsmötet (9—12 augusti 1916) blev på samma gån g ett jubileumsmöte med anledning av att Svenska typografförbundet då xippnått 30 års ålder. Till jubileet hade inbjudits alla de 35 kvarvarande av förbundets stiftare, av vilka dock endast 23 kunnat infinna sig.

Vid festen förekom hälsningstal av förbundets ordförande, Fredrik Lars* son, prolog av Nils Wessel, framsagd av fröken Jessie Wessel, uppförande av Depositio Cornutio Typographici (det skådespel, som under 15—17* hundratalen uppfördes när en boktryckarelärling skulle bli gesäll) samt uppträdande av Typografiska föreningens orkester och sångkör.

Bland de frågor, som behandlades å detta möte må nämnas:

Kalmaravdelningens förslag om höjning av arbetslöshetsunderstödet från kr. 2: — till 2: 50 pr dag för familjeförsörjare. Antaget, trots förbundssty* relsens avstyrkande, med 3,322 röster mot 1,538.

Göteborgsavdelningens förslag om inrättandet av två nya understöds* grupper beträffande arbetslöshetsunderstöd: efter 781 —1,040 erlagda vecko* avgifter högst 100 dagar à kr. 2: — samt efter 1,040 erlagda veckoavgifter 130 dagar à kr. 2: — antogs.

436En synnerligen stor plats på förbundsmötets dagordning upptog det av förbundsrevisorerna jämte Göteborgs, Stockholms och Örebro avdelningar framlagda förslaget att ordinarie förbundsmöte skulle hållas året före det år avtalstiden utlöper och å ort, som av föregående förbundsmöte bestämmes. Vidare föreslogs, att som begynnelseår för den nya bestämmelsens ikraft* trädande måtte fastställas år 1918. Detta för att förbundsmötet skulle bli i tillfälle att taga ställning till det blivande tarifförslaget. Förbundsstyrelsen avstyrkte — reservant Augusta Helin — men utskottet tillstyrkte och efter en vidlyftig debatt beslöt förbundsmötet att bifalla förslaget med 3,398 röster mot 1,036.

För andra gången i förbundets historia förelåg förslag om upprättandet av en lönestatistik för yrket. Denna gång var det Stockholmsavdelningen som red för rusthållet. Både förbundsstyrelse och utskott voro rörande eniga i att avstyrka och förbundsmötet beslöt i enlighet härmed.

Göteborgsavdelningen hade föreslagit, att "medlem, som ingriper för att ordna rådande oegentligheter och därför blir i saknad av arbete, kan efter avdelningsstyrelses tillstyrkan och förbundsstyrelsens godkännande komma i åtnjutande av förlängt och förhöjt arbetslöshetsunderstöd". Motionen blev visserligen avslagen i det skick den förelåg, men förbundsmötet beslöt, att de önskemål, som i densamma framställdes, skulle vederbörligen beaktas. — Det av Göteborgs och Stockholms avdelningar framlagda förslaget, att "förslag till överläggningsämnen vid förbundsmöte skola vara inlämnade till förbundsstyrelsen senast tre månader före mötets hållande och ut* delade till medlemmarna senast en månad före; — dock kan även vid mötet direkt framlagd anslagsfråga upptagas till behandling, därest mötet enhälligt det beslutar", — blev av förbundsmötet enhälligt antaget. — Däre* mot blev Göteborgsavdelningens motion om ändring av § 42 mom. a angå* ende till utlandet avflyttad medlems rättigheter avslagen.

Hälsingborgs avdelning hemställde, att det bihang, som sedan 1904 fun* nits i Svenska typografförbundets stadgar, skulle borttagas. Avdelningen motiverade detta sitt förslag på följande sätt:

"Åtskilligt har förändrats under årens lopp och detta icke minst inom det politiska livet. Vad som 1904 kunde anses tillräckligt med en uppmaning räcker i våra dagar knappast längre. Sedan den proportionella valmetoden infördes i Sverge och partigränserna genom densamma blivit snävare än någonsin förut, har det blivit en naturlig följd att varje vaken och politiskt intresserad medborgare ansluter sig till det politiska parti, som mest tilltalar honom. Skulle bihanget till stadgarna under nuvarande förhållanden ha någon betydelse, borde det gälla en uppmaning i berörda syfte, men då detta icke torde höra hemma i ett fackförbunds stadgar, anse vi det bättre att punkterna helt borttagas."

437Förbundsstyrelsen ställde sig solidarisk i följande ordalag, vilka utskottet ävenledes accepterade:

"Då Sverges typografer i handling torde ha tillräckligt visat, att de känna sig solidariska med landets övriga organiserade arbetare, torde det kunna erkännas vara överflödigt att särskilt uttrycka detta på sätt tillägget till stadgarna gör."

Förbundsstyrelsen yrkade bifall till Hälsingborgsavdelningens motion och förbundsmötet beslöt i enlighet härmed.

Garantifonden var även vid detta förbundsmöte föremål för behandling. Åtskilliga förslag i denna sak förelågo. Bland dem, som efter den långa debatten förelågo till omröstning, var Faluavdelningens, som innebar att av* gifterna till garantifonden skulle vara permanenta, men att innestående belopp utöver 200 kr. efter varje tariffrevision skulle återbetalas till med* lemmarna. Av Bohlin, Gävle, hade föreslagits, att garantifondens slutsumma skulle höjas till 300 kr., varjämte förbundsstyrelsen skulle få i uppdrag att till 1918 års förbundsmöte framlägga förslag till sådana ändringar i stad* garna som kunna anses nödiga. Vid verkställd omröstning erhöll Falu* förslaget 2,774 röster och det Bohlinska förslaget 2,175, vadan det förra — sedan stadgeförändring enhälligt beslutats — förklarades antaget.

Frågan om faktorernas fortsatta medlemskap drogs upp av Göteborgs typografiska förening vid detta möte. Föreningen hade nämligen föreslagit, att "medlem, som får anställning som faktor, fortfarande bör tillhöra för* bundet". — Förbundsstyrelse och utskott avstyrkte emellertid och motionen blev också avslagen.

Avdelningen hade vidare föreslagit, att ur garantifonden skulle utbetalas 50 kr. till medlem vid hustrus död såsom begravningshjälp. Utskottet an* såg, att genom en dylik bestämmelse en del av förbundets medlemmar skulle komma att favoriseras på övrigas bekostnad, varför det — oaktat det be* hjärtansvärda i saken — avstyrkte, något som föranledde förbundsmötet att också besluta avslag.

Förbundsmötet antog som sista ärende följande av 51 ombud underteck* nåde uttalande angående de s. k. förräderidomarna över Höglund, Hedén och Oljelund:

"Deltagare i Svenska typografförbundets avhållna 10 :e möte uttala sin protest mot Stockholms rådhusrätt och Svea hovrätts hårda domar över Höglund, Hedén och Oljelund och hoppas att högsta domstolen genom ett fullständigt frikännande återupprättar det genom förräderiprocessen min* skade förtroendet till rättsskipningen här i landet."

438Elfte förbundsmötet hölls den 7—11 augusti 1918.

Vid detta möte behandlades bl. a. platsanskaffningsfrågan. Från Malmö* avdelningen föreslogs, att ingen får söka eller antaga kondition utan att först vända sig till platsanskaffningsbyrån vid straffpåföljd av exempelvis suspension eller dylikt. Vidare föreslog föreningen, att, då på grund av härav ett ytterligare arbete med platsanskaffning för byrån uppstår, inrätta tre nya platsanskaffningsbyråer, som skulle sortera under den i Stockholm och uttalade sig för att en inrättas i Malmö, en i Göteborg och en för Norr* land, i någon därför lämplig stad.

Fem andra avdelningar, Trollhättans, Göteborgs, Stockholms, Mariestads och Jönköpings, hade väckt motioner i liknande syfte.

Motionerna biföllos så till vida, som följande tillägg till § 6 a i arbetslös* hets* och reshjälpskassans stadgar antogs: "Förlustig sitt understöds* eller reshjälpsunderstöd under de närmaste sextio (60) dagarna är medlem, som — — — 3:o) söker och antager kondition utan att därom först ha med* delat sig med förbundets platsanskaffningsbyrå eller avdelningsstyrelsen å ifrågavarande ort".

Den andra punkten i Malmömotionen: upprättandet av tre filialplatsan* skaffningsbyråer, avslogs däremot.

Vid detta förbundsmöte förelåg bland andra motioner en från Lindesberg angående förmännens ställning till förbundet. Ifrågavarande avdelning före* slog nämligen: "Medlemskap kan ej erhållas av den, som innehar anställning som förman; övergår någon medlem till sådan anställning, skall han utträda ur förbundet". Förbundsstyrelsen föreslog att motionen icke skulle till någon förbundsmötets åtgärd föranleda, under den motiveringen, "att inga andra — och detta gäller särskilt dem, som inneha förmansställning — söka medlemskap i förbundet och fortsätta därmed än de, som äro intresserade för förbundets verksamhet. Huru det skulle kunna vara till något gagn för förbundet, att i enlighet med det föreliggande förslaget, stöta bort dem, som äro intresserade för detsamma och vilja deltaga i dess arbete, är svårt att fatta".

Emellertid var förbundsstyrelsen icke enig i detta fall. Tre av dess med* lemmar, J. Lundström, E. Nylén och W. Stiller, avgåvo en reservation, som mynnande ut i följande yrkande:

"Medlem, som på grund av förmanskap inträder i därav betingad organi* sation, kan icke tillhöra förbundet. Vid återinträde kan medlem återfå sina gamla rättigheter, för så vitt utträdet skett i stadgeenlig ordning och förbundsstyrelsen så finner skäligt."

439Utskottet accepterade reservationen och den antogs också av förbunds* mötet med 4,475 röster mot 1,232, vilka senare avgåvos för förbundsstyrelse* majoritetens förslag.*)

Bland frågor av mera allmänt intresse vid detta förbundsmöte må nämnas ett förslag från Karlstads avdelning om, att 1,000 kr. skulle beviljas till agitation bland lantarbetarna. Förslaget omformulerades av förbundssty* relsen sålunda, att 1,000 kr. skulle årligen ställas till förbundsstyrelsens för* fogande, att användas till understöd åt sådana uppgifter, som kunna anses vara till gagn för förbundet eller arbetarerörelsen i övrigt. — I detta för* ändrade skick bifölls förslaget.

Till studiecirkelarbetet beviljade förbundsmötet 10 kr. till varje såväl ny* bildad som gammal cirkel, skänkte 1,000 österrikiska kronor till typograf* organisationen i Agram samt beslöt understödja en energisk agitation mot militarismen, särskilt bland den värnpliktiga ungdomen. Ett i samband därmed väckt förslag, att till varje värnpliktig klar förbundsmedlem, som avtjänar sin värnplikt, skulle utbetalas 5 kr. i månaden, avslogs.

En god del av förbundsmötets tid upptogs med debatt av tariffrågan, varvid de riktlinjer, underhandlarna hade att följa, uppdrogos.

Vid förbundsmötet förelåg en protest, undertecknad med ett åttiotal namn, mot den s. k. vita terrorn i Finland. Den kunde dock icke, av formella skäl, upptagas på föredragningslistan.

1919 års extra förbundsmöte (22—23 april).

1918 års förbundsmöte hade uppdragit riktlinjerna för 1919 års tariff* rörelse och i enlighet med dessa riktlinjer utarbetade de av elvte förbunds* mötet tillsatta underhandlarna, Eduard Wiberg, Emil Söderström, A. P. Görloff och Harald Hagberg, ett tarifförslag, som utsändes till förbunds* avdelningarna för bedömande. Från icke mindre än ett tjugotal avdelningar restes erinringar mot de av tariffkommitterade uppgjorda förslagen till löne* satser. Av dessa avdelningar begärde 12 — räknande tillsammans 4,500 medlemmar — med Stockholmsavdelningen i spetsen, att de i tariffkommit* terades förslag upptagna minimilönerna skulle höjas med 10 kr. och grund* priset i förhållande därtill. Förbundsstyrelsen och tariffkommitterade an* sågo att de resta kraven icke stodo i överensstämmelse med de av förbunds*

*) Detta beslut fick synnerligen otrevliga följder. Omedelbart efter detsammas ikraftträdande lämnade ett 30tal medlemmar förbundet och beslutet uppfattades av faktorsförbundet som en stridssignal. Redan vid påföljande förbunds* möte (1921) framlade den nya förbundsstyrelsen ett förslag, att mom. c i § 43 skulle utgå ur förbundets stadgar. Detta bifölls också av mötet med stor majoritet. Men detta återtagande av 1918 års beslut kunde icke göra det skedda ogjort. De "uttvingade" medlemmarna återkommo icke.

440mötet fastställde riktlinjerna för tariffarbetet och ansåg sig därför icke nöd* sakad att taga hänsyn till avdelningarnas begäran.

Detta förbundsstyrelsens tillvägagångssätt behandlades å sammanträden den 1 och 10 februari inom Typografiska föreningen i Stockholm och vid sammanträde sistnämnda dag beslöts så gott som enhälligt att göra följande uttalande, att tillställas förbundsstyrelsen:

"Föreningen protesterar mot förbundsstyrelsens och underhandlarnas sätt att helt lämna de krav, som enhälligt uppställts av avdelningen, nämligen 10 kronors förhöjning på de av tariffkommitterade och förbundsstyrelsen föreslagna standardlönerna och grundprisets förhöjande i proportion härtill, obeaktade;

för att dels kunna få till stånd de ändringar i tariffen, som vi anse nödvändiga för ers hållande av ett anständigt existensminimum för kåren, och dels för att stärka kårens soli» daritet och åstadkomma en behövlig agitation för våra vitala intressen, får föreningen hem» ställa till förbundsstyrelsen, att vidtaga åtgärder för sammankallande av ett extra förbunds» möte att hållas i Stockholm om möjligt den 19 och 20 april."

Förbundsstyrelsen utsände förslaget om extra förbundsmötes inkallande — med yrkande om avslag på den gjorda framställningen — till allmän omröstning bland förbundets avdelningar, att verkställas onsdagen den 5 april. Vid omröstningen avgåvos 2,034 röster för inkallande av ett extra förbundsmöte och 1,208 däremot.

Vid förbundsmötet visade det sig, att en fullständig "strömkantring" eller "revolution" försiggått inom de flesta avdelningarna. Förbundsmötet visade nämligen en nästan helt och hållet ny fysionomi. Icke mindre än 84 av de 143 ombuden voro helt och hållet "nya", d. v. s. de hade icke förut bevistat något förbundsmöte.

Hur uppjagad och förnuftsvidrig stämningen var, bevisas bäst av den omständigheten att Emil Söderström, sedan ett kvartsekel tillbaka Stock» holmsavdelningens främste man, icke befunnits värdig en plats på den seg» rande listan, utan kom till förbundsmötet som "minoritetsombud" med 356 röster. De ordinarie ombuden hade respektive 120 och 121 röster.

Det extra förbundsmötet sammanträdde tisdagen den 22 april i Folkets hus B»sal i Stockholm och pågick även onsdagen den 23 april. Debatten i tariffrågan blev både livlig och långvarig och trots att det konstaterades, att tariffkommitterade vid utarbetandet av det nya tarifförslaget noga hållit sig till de direktiv, som uppställts av 1918 års förbundsmöte, underkändes förbundsstyrelsens och tariffkommitterades ståndpunkt. Diskussionen kom nämligen att huvudsakligen röra sig om det av underhandlarna utarbetade förslaget och det av en del stockholmsrepresentanter under mötets gång

441framlagda. Ett av göteborgsrepresentanterna framlagt medlingsförslag eliminerades redan vid framställandet av propositionen och vid omröstnin* gen, som skedde medelst namnupprop, erhöll stockholmsförslaget 5,010 röster, medan tariffkommitterades erhöll endast 1,526.

Inför denna utgång förklarade de av 1918 års förbundsmöte utsedda underhandlarna att de frånträdde sina mandat och förbundsmötet måste därför utse nya underhandlare. Under debatten vädjades upprepade gånger till de avgående att de måtte kvarstå, men förgäves, varför förbunds* mötet som nya underhandlare utsågo: Sigvard Cruse, Stockholm, Edvin Lindqvist, Eskilstuna, J. W. Samuelsson, Stockholm, och Erik Lindvall, Västerås. Vid valet av underhandlare nedlade 44 ombud och enskilda, representerande 1,247 röster, sina röster eller avlämnade blanka valsedlar.

Även förbundsstyrelsen ansåg sig desavuerad av förbundsmötet och dess medlemmar ställde sina mandat till förfogande. Förbundsstyrelsen motiverade denna sin åtgärd i en artikel i Svensk Typograf*Tidning (4% för den 7 maj 1919, vilken artikel begärligt anammades av borgarpressen och användes som utgångspunkt till ett ohyggligt skall mot typograferna, om möjligt i hätskhet och stupiditet slående alla föregående rekord. Denna borgarpressens inställning bidrog kraftigt till att ytterligare uppegga den animositet som rådde mot förbundsstyrelsen och "hemliga" cirkulär, bl. a. från avdelningen i Ljusdal, bad för död och pina medlemmarna att icke återvälja de avgående styrelsemedlemmarna.

Bönen blev också hörd. Lavinen var satt i rörelse och stod icke att hejda. Förbundsstyrelsen bortsopades fullständigt och nya män kommo i stället. Den avgående styrelsen bestod av: Eduard Wiberg, förtroendeman, Oscar Lööf, Harald Hagberg, W. Stiller, Hj. Bergmark, Eskil Nylén och Georg Berg, och de nya, samtliga uppförda på en av civilsättare* och tryckaresek* tionerna i Stockholm uppförd lista, blevo: Sigvard Cruse, förtroendeman, W. E. Ågren, J. W. Samuelsson, J. A. Christensson, Nils Nilsson, J. Åhl* feldt och Emil Malmborg. Cruse erhöll 3,756 röster som förtroendeman medan Wiberg stannade vid 1,062. Av de övriga valda erhöll Ågren högsta röstetalet eller 4,812 och Malmborg lägsta, eller 2,491. Närmast kom med* lemmen av föregående styrelsen, Harald Hagberg, med 1,993 röster.

Förbundsmötet 1921, det tolvte i ordningen, ägde rum den 21—24 februari 1921.

Vid detta möte kom den gamla frågan om distriktsindelning upp för att äntligen en gång finna sin lösning. Det var förbundsstyrelsen samt Göte*

442borgs* och Sundsvallsavdelningarna som denna gång väckt förslaget. För* bundsmötet beslöt alltså, att förbundsstyrelsen skulle bestå av 11 medlem* mar, av vilka 7 skulle vara bosatta i Stockholm och utgöra det verkställande utskottet, medan de övriga 4 skulle representera vardera ett av de fyra distrikt i vilket förbundet indelats.

A detta förbundsmöte genomfördes dessutom, på initiativ av avdelnin* garna i Göteborg och Gävle, en av de mest genomgripande reformerna i fråga om valen av styrelse och funktionärer inom förbundet som dittills ägt rum. Mötet beslöt nämligen att valen, vilka ända från förbundets början försiggått omedelbart, d. v. s. medelst allmän omröstning inom förbundets olika avdelningar, hädanefter skulle äga rum å förbundsmötena, varigenom respektive förbundsfunktionärers mandat komme att omfatta en tidrymd av tre år i stället för som förut två. När denna fråga förekom till förbe* redande behandling inom förbundsstyrelsen, rådde inom denna delade meningar. Majoriteten, Em. Ågren, John Carlsson, Nils Nilsson och J. Åhlfeldt, avstyrkte, medan en minoritet (Samuelsson, Hagberg, Cruse), tillstyrkte bifall. Frågan blev föremål för en synnerligen lång och livlig debatt och omröstningen måste försiggå medelst namnupprop, varvid änd* ringen beslöts med 5,328 ja mot 1,165 nej.

Däremot avslog förbundsmötet de av Malmö och Göteborgs avdelningar framförda motionerna om inskränkning av representationsrätten vid för* bundsmötena.

En annan fråga, som blev mycket debatterad å detta förbundsmöte, var frågan om ändring av förbundsstadgarnas § 1 (förbundets ändamål). För* bundsstyrelsen hade föreslagit att förbundet skulle antaga ett tidsenligt program och hade därför hemställt, att § 1 i förbundsstadgarna skulle hava följande förändrade lydelse:

Förbundets ändamål är:

att samla alla inom de grafiska yrkena i Sverge sysselsatta arbetare, som fyllt sexton (16) år, i en gemensam hela landet omfattande organisation, för att med alla de medel, som genom denna kunna erhållas och nyttjas, befrämja arbetarnas fackliga, ekonomiska och sociala intressen och att verka för att arbetarna inom de grafiska yrkena erhålla kontroll och medinflytande på arbetsplatserna samt att målmedvetet fostra arbetarna i kampen för samhällets omdaning på socialistisk grundval och inrikta arbetet på produktionens sociali» sering som ett av grundvillkoren för lönearbetets avskaffande; dessutom

att lämna a) understöd vid förefallande arbetslöshet, b) reshjälp dels till egna medlem» mar, dels till medlemmar av förbund och föreningar utomlands, som stå i ömsesidighets» förbindelse med Svenska typografförbundet, c) invalidfondsunderstöd, d) sjukhjälp, e) begravningshjälp och f) tuberkulosunderstöd.

443Tredje utskottet, som fått motionen under sin behandling, ansåg att "paragrafens nuvarande ordalydelse tillräckligt framhåller riktlinjerna för förbundets verksamhet och anser, att den föreslagna ändringen skulle fram* kalla politiska stridigheter bland medlemmarna till förfång för det fackliga arbetet och hemställde därför, att förbundsmötet skulle avslå motionen".

Efter en lång debatt avslogs motionen med 3,973 röster mot 2,505.

På grund av händelser (strejken 1919 m. m.), som inträffat sedan för* bundsmötet av 1918 hölls, hade förbundsstyrelsen föreslagit tillsättandet av ett s. k. dechargeutskott, som skulle granska de åtgärder, som förbundssty* relsen och underhandlarna vidtagit. När detta utskottsbetänkande före* dragits, uppstod däröver en lång och tidtals häftig debatt, varunder skarpa ord växlades mellan anhängarna av den "gamla" och den "nya" riktningen.

Att en "pendelsvängning" inom förbundet ägt rum sedan det extra för* bundsmötet av 1919 visade sig särskilt vid valet av förbundsstyrelse, som nu för första gången försiggick på förbundsmötet och enligt uppropslistan. Det var en synnerligen tidsödande procedur, som först avslutades kl. 4 på mor* gonen den 24 februari. Det visade sig vid röstsedlarnas sammanräkning, att av den år 1919 och 1920 valda förbundsstyrelsen utom förtroendemannen endast Em. Ågren och J. W. Samuelsson återvaldes (Hagberg hade under mellantiden inträtt som suppleant efter avlidne J. A. Christensson och Emil Malmborg hade ersatts med John Carlsson). Som nya inträdde nu Axel Karlsson, Einar Qvarnström och Oscar Lööf. Hagberg erhöll högsta röste* talet med 6,305 röster och Lööf lägsta med 3,298. Vid valet till förtroende* man erhöll Sigvard Cruse 3,538 röster, medan Eduard Wiberg kom i farlig närhet med 3,182.

Trettonde förbundsmötet hölls den 4—-7 augusti 1924.

Bland motioner, som förelågo vid detta förbundsmöte, fanns en från Typografiska föreningen i Stockholm om införande av industriell demokrati på arbetaretryckerierna, vilken bifölls så tillvida, som förbundsstyrelsen fick i uppdrag att träda i underhandlingar med arbetareorganisationerna om den industriella demokratiens genomförande. Däremot uppnåddes ej erforderlig majoritet för ett sådant tillägg i förbundets stadgar — även detta framställt från Stockholmsavdelningens sida — som uttryckte att förbundet bl. a. skulle "verka för industriell demokratis genomförande samt att målmedvetet fostra arbetarna i kamp för samhällets omdaning på socialistisk grundval". Förslaget erhöll nämligen endast 3,594 ja*röster mot 2,568 nej*röster, vadan % majoritet icke uppnåddes.

444Bland andra frågor må nämnas, att förbundsstyrelsen erhöll 3,000 kr. kr. årligen att användas till nödhjälpsändamål. Vidare beslöts avskaffandet av kontrollnämnden — en institution som existerat sedan förbundet startade —, tillsättandet av en fullt avlönad förbundssekreterare och i samband där» med centralisering av platsförmedlingen, vilken sedan föregående förbunds» möte varit uppdelad på distrikten. Dessutom beslöt förbundsmötet god» känna det av förbundsstyrelsen på förbundets vägnar ingångna avtalet om bildandet av en industrikartell mellan typograf», litograf» och bokbindare» förbunden. Detta i stället för upprättandet av ett grafiskt industriförbund, vilket enligt landsorganisationens beslut skulle omfatta de tre ovannämnda förbundens medlemmar.

Reshjälpen för förbundets egna medlemmar slopades. Detta på yrkande av avdelningarna i Lund och Gävle. För medlemmar av i ömsesidighet stående förbund måste reshjälpen bibehållas på grund av bestämmelserna i typografinternationalens stadgar. Änka efter medlem, som varit berättigad att uppbära understöd ur invalidfonden, erhöll rätt till en engångsgåva, upp» gående till högst hälften av det understödsbelopp, avliden medlem ägde rätt att uppbära.

Det väckte stor förstämning på förbundsmötets andra dag, den 5 augusti, då från ordförandeplatsen meddelades, att Typografiska föreningens om» budsman och ordförande på elva förbundsmöten, Emil Söderström, dagen förut, kl. 10 avlidit å Sabbatsbergs sjukhus. Förbundsmötet beslöt hedra den bortgångne förkämpens minne genom att inköpa en gravplats åt hans stoft samt att hemställa att så många standar som möjligt skulle rekvireras från avdelningarna i landsorten för att paradera vid begravningen, som ägde rum den 9 augusti.

På fjortonde förbundsmötet (15—18 augusti 1927) förekom som första fråga Stockholmsavdelningens krav på att få sin representation å förbundsmötena utökad med 10 ombud, från förutvarande 20 till 30. För» bundsstyrelsen hade yrkat bifall genom att föreslå en ändring av förbunds» stadgarnas § 23 b i den av Stockholmsavdelningen angivna riktningen, me» dan utskottets flertal hade yrkat avslag. Efter en lång diskussion gick frågan till omröstning enligt uppropslistan, varvid Stockholmsavdelningens förslag beträffande utökandet av representationen bifölls med 5,793 röster mot 1,610. Däremot avslogs samma avdelnings förslag att den utökade repre» sentationen skulle träda i kraft den 15 augusti 1927 — fjortonde förbunds» mötets första dag — vilket gjorde att tio av de trettio ombud, Stockholms»

445VETERANERNA PÄ 1927 ÅRS FÖRBUNDSMÖTE. Sittande från vänster: Alma Charlotta Hedberg, Eskilstuna ; Gustaf Adolf Almgren, Uppsala ; Carl Alexander Gutenberg Rosdahl, Bollnäs; Johan Olsson, Stockholm. — Stående från vänster: Per Edvin Mylén, Stockholm ; Adolf Julius Bergman, Stockholm: Carl Johan August Wallin, Stockholm; Oskar Emanuel Johansson, Gävle. (På fotot saknas fyra: Hanna Berg, Bengt Sonesson, Lars Magnus Dyring och Carl Fredrik Landström, vilka icke voro närvarande när fotot togs.)

avdelningen redan valt, fingo deltaga i förbundsmötet med endast en röst vardera.

Vid detta möte borttogos avgifterna till garantifonden, vilka i stället över* fördes till förstärkning av reservfonden och till förbättrandet av förbundets sociala verksamhet. Den å fonden upplupna årliga ränteinkomsten beslöts skola användas till utbetalande av medlemmarnas tillgodohavande vid döds* fall eller vid godkänt utträde ur förbundet. Återstoden av ränteinkomsten skulle för varje år överföras till Svenska typografförbundets reservfond.

Vid detta möte förelågo åtskilliga förslag från olika avdelningar angående utökandet av arbetslöshetsunderstödet. Mötet beslöt att helt understöd skall utgå efter 10 avgiftsetapper (från 52 erlagda avgifter till över 937) med kr. 4: — för helt betalande och kr. 2: — för halvt betalande i respektive 40—

4461927 ÅRS FÖRBUNDSSTYRELSE. Från vänster: Nils Lindberg, Em. Ågren, Georg Berg, Hugo Höglund, Göteborg, Hjalmar Bergmark, Einar Qvarn* ström, Harald Hagberg, Sigvard Cruse, Nils Wessel, Axel Söderström, Gävle, Erik Sundell, Örebro, Emil Malmborg,

Stockholm, C. Em. Jansson, Malmö.

180 dagar, därefter halvt understöd (kr. 2: — för hel* och kr. 1: — för halv* betalande) efter samma antal erlagda avgifter (52 till över 937) i resp. 50— 500 dagar. Härtill kom för familjeförsörjare 50 öre pr dag att utgå lika för så* väl hel* som halvbetalande vid fullt understöd och 25 öre vid halvt understöd.

Vid detta möte förelåg en lång rad av ändringar i stadgarna, föreslagna dels av förbundsstyrelsen och dels av avdelningarna. Bland dessa ändringar förekom § 1 (förbundets ändamål), varvid antogs den vid ett föregående förbundsmöte framlagda men då avslagna formuleringen, dock med ett par tillägg. Vidare beslöts att antalet förbundsstyrelseledamöter utom V. U., som hittills varit 4, skulle utökas med en representant för Stockholm, att siffergranskare skulle anställas, att revisorerna ej längre skulle ha bestäm* manderätt i ekonomiska frågor, att det antal personer, som finge bilda av* delning, ökades från 3 till 5, samt att avdelning, för bestridande av sina

447administrationskostnader o. d. ej finge pålägga medlemmarna högre vecko* avgifter än 80 öre för helt och 40 öre för halvt betalande. Dessa förslag biföllos, men detta blev däremot icke fallet med ett par av förbundsstyrelsen föreslagna ändringar, nämligen att kassören skulle tillhöra förbundsstyrel* sen samt att förbudet mot att redaktören finge tillhöra förbundsstyrelsen skulle borttagas.

Malmö typografiska förening hade till detta möte framlagt förslag om, att det, enligt dess mening, olyckliga beslutet vid föregående förbundsmöte om centralisering av platsförmedlingen skulle upphävas och förbundet åter in* delas i fyra platsförmedlingsdistrikt. Förbundsstyrelsen hade yrkat avslag och detta blev även mötets beslut.

Vid detta förbundsmöte firades även typografförbundets 40*åriga tillvaro med festtal av förbundets förtroendeman Sigvard Cruse, prolog av Nils Wessel, uppläst av skådespelerskan Jessie Wessel, samt uppträdande av Typografiska föreningens i Stockholm sångkör och orkester. Till mötet hade inbjudits förbundets stiftare, av vilka 12 voro närvarande (se sid. 446).

Den allt överskyggande frågan vid femtonde förbundsmötet — som hölls den 4—7 augusti 1930 — var den av Göteborgsavdelningen framförda motionen om att förbundet skulle bekosta förbundsmedlemmar* nas kollektiva anslutning till Sverges socialdemokratiska parti. Agitations* vågorna gingo höga, särskilt i de större avdelningarna, Göteborg och Stock* holm, och i den senare hade valet skett uteslutande för och emot denna fråga. Agitationen i Stockholm hade varit så framgångsrik, att ombuden därifrån intill 100 % voro anhängare av att partikontingenten skulle betalas ur förbundskassan.

Den av Göteborgsavdelningen framlagda motionen — enastående i vårt lands fackföreningshistoria — hade följande lydelse:

Enligt förbundets stadgar § 1 är ett av förbundets ändamål att målmedvetet fostra arbe* tarna i kampen för samhällets omdaning på socialistisk grundval, samt att för de ändamål som äro förbundets, träda i förbindelse med förbund och föreningar som hava med för* bundet liknande syften.

I förbundets stadgar står ej angivet hur detta arbete skall utföras ej heller i vilken om* fattning denna del av förbundets verksamhet skall bedrivas. Från förbundsledningens sida har väl inte heller denna fostran, varom är talat i § 1, bedrivits så målmedvetet som stadgarna syfta till utan vad som främst uträttats på detta område kan nog föras på avdel* ningarnas konto. En del avdelningar har sedan årtionden tillbaka varit anslutna till Sverges socialdemokratiska arbetareparti, under det att en del, i likhet med Göteborgsavdelningen, först under senare tid företagit sådan anslutning. Numera torde emellertid icke mindre än omkring tre fjärdedelar vara medlemmar av detta politiska arbetareparti.

448Då så stor del av förbundets medlemmar på kollektiv väg äro politiskt organiserade i socialdemokratiska arbetarepartiet har det synts oss som om förbundet för att detta direkt skall medverka till den målmedvetna fostran varom stadgarna tala, borde besluta att be» strida avdelningarnas kollektiva anslutning till ovan nämnda parti.

Genom ett sådant beslut skulle säkerligen ett ännu större antal avdelningar komma att företaga liknande anslutning, ty i många fall torde det vara så, att den ekonomiska sidan av en sådan anslutning blir avgörande och således står hindrande i vägen för typografernas deltagande i politiskt arbete.

Med anledning av vad vi således anfört får Göteborgsavdelningen föreslå att förbunds» mötet måtte besluta:

att avdelning ur förbundskassan äger rätt att årligen tillgodoräkna sig belopp svarande mot avdelningens avgift för medlemskap i Sverges socialdemokratiska arbetareparti genom respektive arbetarekommuner.

Förbundsstyrelsen tillstyrkte och så gjorde även det utskott, till vilket motionen hänskjutits.

Debatten i frågan blev både livlig och långvarig och referatet av den« samma upptager i det stenografiska protokollet ett 30»tal petitsidor. Motio» nen blev föremål för tvenne omröstningar på grund av att förslag framkom* mit, att frågan icke nu skulle avgöras utan utsändas till allmän omröstning. Detta blev avslaget med 6,512 röster mot 2,066, vadan förbundsmötet hade att taga ställning i realfrågan. Detta skedde sålunda, att förbundsmötet med 5,945 röster mot 2,427 beslöt att förbundet skall bestrida avgifterna till arbetarekommunerna vid avdelningarnas anslutning till socialdemokrat tiska arbetarepartiet.

En annan fråga, som också rev upp storm, var frågan om röstetalet för ett i Stockholm utsett minoritetsombud. Valet hade skett på arbetsplats serna och när utgången var känd, sammanträdde en del medlemmar och tillkännagåvo att de ämnade sända minoritetsombud. På utsända listor tecknade sig 331 personer, som förklarade sig sända Ture Rasmusson som ombud. Stadgarnas bestämmelser angående tillvägagångssättet vid utseendet av minoritetsombud voro en smula svårtolkade och blevo det än mer i detta fall, varför fullmaktskommittén förklarade sig icke vilja själv avgöra, huru» vida fullmakten för minoritetsombudet skulle godkännas eller icke. En lång debatt följde, varunder Sigvard Cruse och Qvarnström på förbundsstyrel* sens vägnar föreslog, att mötet skulle medgiva 331 röster åt minoritetsom» budet. Men häremot uppträdde å Stockholmsbänkens vägnar Fritz Lydén, Malmborg m. fi. och yrkade att minoritetsombudet endast skulle få rösta för sin person och de övriga rösterna fördelas på Stockholmsombuden. Frågan gav anledning till omröstning medelst namnupprop, varvid med

29

4495,701 ja mot 2,551 nej minoritetsombudet frånhändes de 330 rösterna, vilka med 10 vardera fördelades på majoritetsombuden.

Vid detta förbundsmöte jordades även de två sista resterna av den ur* sprungliga demokrati, som fortfarande fanns kvar i det Svenska typograf* förbundets stadgar. Dessa sista rester voro rätten att utse minoritetsombud och den personliga representationsrätten. Förbundsstyrelsen hade väckt förslagen i båda fallen; men dessa blevo dock föremål för omröstning medelst namnupprop, som utföll sålunda, att förbundsmötet med överväl* digande majoritet, 7,282 ja mot 1,118 nej, beslöt slopandet av såväl rätten att utse minoritetsombud som rätten för enskilda medlemmar att utöva s. k. personlig representation.

Bland de beslut, som i övrigt fattades på detta förbundsmöte, må nämnas beslutet om Svensk Typograf*Tidnings utgivande en gång i veckan och i konsekvens därmed att redaktören blev en fullt avlönad funktionär, en del beslut i studiefrågor, varigenom förbundets anslag till studieverksamheten ökades, ett beslut i fråga om invalidfonden, varvid förbundsstyrelsen fick i uppdrag att låta utreda och senast till 1936 års förbundsmöte inkomma med utredning angående invalidfondens bärighet, samt ett beslut om att nyin* trädande medlem i förbundet obligatoriskt anmäler sig till inträde i sjuk* kassan. Till förbundsstyrelsens förfogande ställdes ett belopp av högst 10,000 kr. pr kongressperiod, att användas till understöd åt sådana upp* gifter, som kunna vara till gagn för förbundet och arbetarerörelsen för övrigt. Vidare fattades beslut om att änka, eller annan anhörig, för vilken medlem haft försörjningsplikt, skall äga rätt uppbära det invalidunderstöd, medlem årligen varit berättigad till, med en fjärdedel under vart och ett av de efter dödsfallet följande fyra åren.

Fem medlemmar av Typografiska föreningen i Stockholm hade överklagat nämnda förenings beslut om kollektivanslutning till Stockholms arbetare* kommun under förmenande att beslutets fattande med enkel majoritet ej stode i överensstämmelse med stadgarnas anda och mening. Förbundssty* relsen yrkade att överklagandet icke måtte till någon förbundsmötets åtgärd föranleda och förbundsmötet beslöt i enlighet härmed.

Ett par motioner, som icke upptagits av Stockholmsavdelningen, blevo på förbundsstyrelsens förslag även avförda från förbundsmötets dagordning. Den ena innehöll ett förslag om att valen till förbundsmötena skulle ske enligt proportionell metod och den andra rörde tillsättandet av ett decharge* utskott, som vid och mellan förbundsmötena skulle kontrollera förbunds* styrelsens verksamhet.

450Första kongressdagen avtäcktes på Norra be* gravningsplatsen i Stock» holm en minnessten över Emil Söderström i när» värö av samtliga kon» gressdeltagare. Tal höl» los och kransar nedlades av Emil Malmborg för Typografiska föreningen i Stockholm, Sigvard Cruse från typografför» bundet, Ernst Andersson från Svenska typograf» förbundets sjukkassa, Otto Krautz och Ed» mond Bausinger för re» spektive typografinter» nationalen och Fédera» tion Fran^aise Travail» leurs du Livré samt Jul. Schröder å Dansk Typo» graf»Forbunds och Olav Hindahl å Norsk Cen» tralforening for Boktryk» keres vägnar.

MINNESSTENEN ÖVER EMIL SÖDERSTRÖM AVTÄCKES.

1933 års förbundsmöte (det sextonde i ordningen) hölls den 7—9 augusti 1933.

Bland de frågor, som behandlades å detta förbundsmöte, säkerligen ett av de mest "lugna" förbundsmöten som hållits, må nämnas:

Tvist angående tolkning av stadgarna får icke dragas inför domstol, utan skall behandlas i enlighet med bestämmelserna i § 40 a;

Falkenbergsavdelningens motion, att nytillträdande medlem, som tillhör annan sjukkassa, ej behöver inträda i förbundets, avslogs;

de av Örebro och Falkenbergs avdelningar framlagda förslagen om distriktsorganisationernas slopande avslogos likaledes;

samma blev förhållandet med Stockholmsavdelningens hemställan om att

451de av 1930 års förbundsmöte antagna bestämmelserna om representantskap skulle utgå ur stadgarna.

Göteborgsavdelningen hade motionerat om ändringar i tuberkulosfondens stadgar, gående ut på, att tuberkulosunderstöd skulle kunna utgå med belopp, varierande mellan 20 och 50 kronor pr månad i sammanlagt högst 12 månader till samma medlem. Förbundsmötet beslöt i enlighet med detta förslag.

På förslag av förbundsstyrelsen beslöts, att arbetslöshetsunderstöd icke skall utbetalas till medlem, som på grund av sjukdom eller invaliditet är oförmögen till arbete.

Ett av Luleåavdelningen framställt förslag att arbetslös skulle erhålla understöd i förhållande till antalet medlemsår inom förbundet, ej efter in* betalda avgifter, blev av förbundsmötet avslaget.

Till förbundsstyrelsens förfogande ställdes ett belopp av 5,000 kronor att användas till hjälp åt tyska flyktingar.

I motion från Strängnäs hade föreslagits, att mångårig medlem, som på grund av bristande inbetalning blivit utesluten ur förbundet, men som både före och efter uteslutningen stått fullt solidarisk med detsamma, skulle i särskilt ömmande fall helt eller delvis återfå sina gamla rättigheter, dock först efter förbundsstyrelsens prövning från fall till fall. Motionen avslogs.

Stockholmsavdelningen hade föreslagit, att hos vederbörande myndig* heter skulle hemställas om sänkt pensionsålder från 67 till 60 år vid den statliga folkpensionen. Förbundsmötet beslöt att förbundsstyrelsen skulle vid lämplig tidpunkt framföra detta önskemål.

Den fråga, som å detta förbundsmöte upptog den mesta tiden, var frågan om de arbetslösas sjukkasseavgifter. Göteborgs, Luleå, Sundsvalls och Öre* bro avdelningar hade hemställt att, då numera fordras obligatoriskt med* lemskap i sjukkassan, ur förbundskassan skulle betalas avgifterna till sjuk* kassan, då respektive medlemmar genom arbetslöshet voro oförmögna där* till. Förbundsmötet beslöt i princip i enlighet härmed och uppdrogs åt förbundsstyrelsen att närmare utforma bestämmelserna i detta hänseende. (Under åren 1934 och 1935, då denna bestämmelse ägt laga kraft, har i av* giftsunderstöd utbetalts sammanlagt kr. 17,122: 53.)

Vid detta förbundsmöte hade endast representanter för de två närbesläk* tade grafiska förbunden samt från typograforganisationerna i Danmark, Finland och Norge infunnit sig. På grund av den överallt rådande stora arbetslösheten och nazistövervåldet i Tyskland mot de fackliga organisa* tionerna, hade de inbjudna fackliga kontinentala förbunden förklarat sig ur

452stånd att sända representanter på samma gång de sände de hjärtligaste lyck» önskningar till de svenska kollegerna.

Svenska typografförbundets sjuttonde möte, hållet i Stockholm den 3—6 augusti 1936, blev på samma gång ett jubileums» möte, på grund av att förbundet samtidigt kunde fira 50»årsdagen av sin tillvaro.

Som av det föregående framgår, beslöts förbundets bildande å andra svenska typografmötet 7—10 juli 1886 och beslöts att förbundet skulle träda i verksamhet från 1 januari 1887.

De vid detta förbundsmöte dominerande frågorna voro dels de omfat» tände stadgeändringarna och dels frågan om saneringen av invalidfonden.

Stadgeändringarna, vilka inneburo, att Svenska typografförbundets stad» gar, så långt sig göra läte, anpassades efter L. 0:s normalstadgar, inneburo rätt väsentliga förändringar. Beträffande förbundets organisation (§ 3) beslöts sålunda, att förbundets verksamhet skall utövas genom följande organ: förbundsavdelningar — vars underavdelningar äro sektioner och personalklubbar — förbundsstyrelsen, överstyrelsen och kongressen. (Det nuvarande verkställande utskottet fick alltså benämningen förbundsstyrelse, förutvarande förbundsstyrelsen fick namnet överstyrelse och det svenska namnet förbundsmöte utbyttes mot det latinska kongress (congressus). Förbundsstyrelsen består av 7 ledamöter — av vilka förbundsordföranden och förbundssekreteraren äro självskrivna — och överstyrelsen av 15 leda» möter. I överstyrelsen äro förbundsstyrelsens sju ledamöter självskrivna och de övriga 8 utgöras av 2 från Södra, 2 från Västra, 2 från Mellersta, 1 från Norra distriktet och 1 från Stockholm. I detta sammanhang ändrades nam» net på förtroendemannen till förbundsordföranden. — § 17 upptog en full» ständig förändring beträffande i förbundets tjänst anställda funktionärers anställningsvillkor. I stället för val från förbundsmöte till förbundsmöte skola de anställas — och alltså vara oberoende av kongressperioderna — med 6 månaders ömsesidig uppsägning. Blir befattning vakant å annan tid, än då ordinarie kongress hålles, skall befattningen ledigannonseras i för» bundstidningen under en månad, varefter överstyrelsen tillsätter ny inne» havare för tiden till och med nästa kongress. — Den paragraf, som tilldrog sig största uppmärksamheten under förbundsmötet, var emellertid § 21, och det däri föreslagna slopandet av det nuvarande representationssättet och "fyrksystemet" vid omröstningar på förbundsmötena. Utökningen av inter» vallerna mellan förbundsmötena från tre till fyra år rönte icke det ringaste

453FÖRBUNDSSTYRELSE OCH UNDERHANDLARE SAMLADE 4 JUNI 1936. Från vänster: Nils Lindberg, Erie Olson, Göteborg, Einar Qvarnström, Harald Hagberg, kassör, Joh. Berggren, Sigvard Cruse, Georg Berg, A. E. Engström, Göteborg, Nils Wessel, redaktör, Allan Danielsson, J. O. Ljungström, Gävle, C. Em. Jansson, Malmö, Emil Malmborg, Stockholm, Fritz Lydén. Stående: Axel Broström, Hilmer Johansson, Uppsala.

motstånd, men så var däremot icke förhållandet när det gällde röstsystemet. Utskottet yrkade i sitt utlåtande bl. a. följande:

"Utskottet har ingående behandlat dessa frågor och särskilt ifråga om representations* systemet ha meningarna inom utskottet varit mycket delade. Den stora ökning av om* budens antal som de nya stadgarna innebär tillkommer helt de större avdelningarna, men anses motiverad av det nya röstsystemet, som annars onaturligt skulle nedskära dessa av* delningars rösträtt gentemot det medlemsantal dessa avdelningar representerar. Det har å andra sidan anförts att en så pass kraftigt utvidgad kongress skulle bliva mera tung* arbetad och den inbesparing som kunde göras genom den längre kongressperioden skulle i stor sett bortfalla genom det högre ombudsantalet. Det har dock ansetts såsom mycket viktigt, att få till stånd en ändring av röstsystemet enär vårt förbund är det enda som har kvar ett så föråldrat system. Utskottet har dock efter votering med 5 röster mot 4 biträtt förbundsstyrelsens förslag. Här föreligger dock reservation från Walldén, Söderberg, Eriksson och Svensson. — Reservanterna föreslå att den nuvarande representationen bibe*

454SVENSKA TYPOGRAFFÖRBUNDETS ÖVERSTYRELSE 1936.; Från vänster: A. E. Engström, Göteborg, Fritz Andersson, Kalmar, Emil Malmborg, Edvard Melin, Joh. Berggren, J. A, Söderberg, Jönköping, Georg Berg, Sigvard Cruse, Nils Wessel, redaktör, Allan Danielsson, C. Em. Jansson, Malmö, Gust. Andersson, Örebro, Albert Persson, Stockholm, Joh. Lövgren, Umeå, Hilmer Johansson, Uppsala,

Nils Lindberg, kassör, Fritz Åhrberg.

hålles, men att begränsningen uppåt som nu finnes borttages, vilket skulle betyda att Stockholmsavdelningen skulle få sin representation utökad från nuvarande 30 till 43 om* bud. De biträda förbundsstyrelsens förslag till röstsystem, men skulle dettas införande vara beroende av den större representationens genomförande, anse de att nuvarande röst* system bör bibehållas."

Frågan gav anledning till en längre debatt, efter vilken omröstning måste företagas medelst namnupprop. Sedan denna verkställts, befanns det att förbundsstyrelsens av utskottsmajoriteten tillstyrkta förslag erhållit 5,861 röster, medan utskottsminoritetens förslag erhållit 3,996 röster. — Då alltså förbundsstyrelsens förslag icke erhållit % majoritet, förklarades det vara förkastat, varefter förbundsmötet genom öppen omröstning — med alla röster mot 2 — beslöt antaga utskottsminoritetens förslag, enligt vilket

455det nuvarande representationssystemet bibehålles, dock utan begränsning uppåt.

Den fråga, som jämte stadgeändringarna, mest upptog sjuttonde för* bundsmötets tid, var frågan om saneringen av invalidfonden. Vid 1930 års förbundsmöte hade — som ovan omtalats — förbundsstyrelsen fått i upp* drag att låta sakkunnig person företaga en utredning angående invalid* fondens bärighet.

Denna utredning, som företagits av d:r Jerneman, visade — vad man för övrigt från början väntade — att typografernas pensionsfråga icke kunde lösas efter försäkringstekniska principer. Under sådana omständigheter var ej annat att göra än söka fortgå på samma väg som övriga broderorga* nisationer slagit in på, nämligen att höja avgifterna eller sänka understödet eller bådadera. De organisationer, som hittills haft denna fråga under be* handling, ha valt höjning av avgifterna, men hesiterat inför sänkningen av understöden. Det förslag, som av förbundsstyrelsen framlades, innebar en höjning av avgifterna — från förutvarande kr. 0: 70 och 0: 35 till kr. 1: 20 och 0:60 — men även en skärpning av understödsbestämmelserna. Det föreslogs sålunda dels att två halva avgifter skulle sammanräknas till en hel avgift, dels att avgiftsintervallerna mellan gåvobeloppen skulle höjas från 120 till 140 avgifter. (Mot intervallernas höjning hade en minoritet inom förbundsstyrelsen reserverat sig.)

De jämförelsevis många motioner som väckts i invalidfrågan hade av förbundsstyrelsen dels avstyrkts och dels sammanförts i följande slutför* slag: a) att det av förbundsstyrelsen framlagda stadgeförslaget för invalid* fonden antages; b) att förbundsstyrelsen erhåller bemyndigande att, om så anses lämpligt, låta inregistrera invalidfonden; c) att en miljon kronor över* föres från reservfonden till invalidfonden; samt d) att förbundsstyrelsen erhåller i uppdrag att utreda frågan om rätt för arbetslösa och sjuka med* lemmar att erlägga avgift till invalidfonden och att ett eventuellt förslag förelägges nästa förbundsmöte.

Då frågan på förbundsmötets sista dag behandlades, inleddes densamma av d:r Jerneman. Han relaterade i ett föredrag de resultat som ur försäk* ringsteknisk synpunkt framgått ur utredningen.

Den debatt, som följde efter d:r Jernemans inledningsföredrag var både lång och livlig. Utskottet hade föreslagit bifall till förbundsstyrelsens för* slag med undantag för gåvointervallernas utsträckning. Kring denna fråga kom slutligen diskussionen att i huvudsak röra sig och vid debattens slut måste omröstning enligt uppropslistan företagas mellan förbundsstyrelsens

456förslag till skärpning av gåvointervallerna och utskottets förslag till status quo i detta hänseende.

Vid omröstningen avgåvos 5,135 röster för förbundsstyrelsens förslag och 4,668 röster för utskottets förslag om intervallernas bibehållande i nuva* rande omfattning.

Då två tredjedels majoritet icke uppnåtts hade alltså förbundsmötet be* slutat att intervallerna mellan gåvobeloppen skulle bibehållas sådana de för närvarande tillämpas.

Bland övriga frågor, som behandlades, må nämnas att en upplysnings* kommitté tillsattes som fick i uppdrag att rationellt ordna den facktekniska upplysningsverksamheten och att Grafisk Revy — beträffande vilken de danska och norska förbunden frånträtt utgivarskapet — skulle utgivas av Svenska typografförbundet ensamt.

Till Sverges socialdemokratiska parti anslogs ett belopp av 10,000 kronor, till hjälp åt nazismens offer 5,000 kr. samt till Matteottifonden — att ställas till de spanska arbetarnas förfogande — 2,000 kronor. Dessförinnan hade genom frivillig insamling på mötet hopbringats 346 kr. 25 öre.

Av Vänersborgs och Västerviks avdelningar framlagda motioner angå* ende förbundsorganets format, redigering och distribution, blevo efter en lång debatt avslagna.

När distriktsstadgarna behandlades, kom bl. a. det av Hälsingborgs av* delning framlagda förslaget att distriktsmöten endast skulle hållas vart tredje år, under behandling. Efter en kortare debatt, varunder Magnusson, Hälsingborg, yrkade att nu, då förbundsmötena skulle hållas vart fjärde år, distriktsmötena borde hållas vart annat år, blev förbundsstyrelsens förslag om årliga distriktsmöten godkänt.

Under förbundsmötets lopp hade tillkännagivits, att förbundskassören Harald Hagberg på grund av sjuklighet nödgats avsäga sig återval och draga sig tillbaka. Med anledning härav hade förbundsmötet på förtroende* mannens förslag beslutat utnämna Harald Hagberg till förbundets förste hedersledamot samt att en oljemålning skulle anskaffas för att till honom som minnesgåva överlämnas.

Strax före förbundsmötets avslutande vände sig Sigvard Cruse — sedan han tackat d:r Jerneman, presidiet och stenograferna för intresserat och intensivt arbete under förbundsmötets gång samt de avgående styrelseleda* möterna Ljungström och Lydén för gott samarbete — till Harald Hagberg och överlämnade minnesgåvan med följande ord: "Till dig, Harald Hagberg, vill jag å förbundsmötets och alla styrelsekamraters vägnar överlämna denna

457gåva som ett ringa bevis på vår uppskattning av dig. Ett hjärte* varmt tack för allt du givit oss ur din stora erfarenhet och av ditt rika hjärtas skatter. En äd* lare människa och en bättre kamrat än du, finna vi aldrig. Leve Hagbergl" (Stormande bi* fallsyttringar.)

Hagberg tackade djupt rörd för den hyllning som ägnats ho* nom. Hans arbete inom orga* nisationen hade givit innehåll åt hans liv. Det är nog sant, att han under sitt långa arbete i ar* betarerörelsens tjänst kanske mången gång känt besvikelse över att det icke gått fort nog framåt, men om man ser på det hela, måste man erkänna att vi dock kommit ett stycke närmare målet. Nu är det nya genera* tioner som skola taga vid där vi slutat och de skola föra vår sak vidare. — Ett tack, ett hjärtinnerligt tack till Eder alla och främst mina kamrater i förbundsstyrelsen. (Starka ovationer.)

Ordföranden, Hilmer Johansson, avslutade därefter förhandlingarna, var* efter Internationalen avsjöngs unisont.

50*årsjubileet firades med en middag i Grand Hotel Royals vinterträd* gård, måndagen den 3 augusti kl. 7 e. m., vid vilken närvoro förbundsmötes* deltagare samt inbjudna gäster till ett antal av över 400. Bland gästerna märktes:

för Sverges tryckeriers arbetsgivareförbund dess ordförande disponent Carl Z. Häggström,

för Tidningarnas arbetsgivareförening dess ordförande kommendör* kapten Sten Dehlgren,

för A.*B. Samorganisationen, direktör Carl Grandin,

458

JUBILEUMSGÅVAN FRÅN DANSK TYPOGRAF, FÖRBUND.för Svenska journalistförening gen, redaktör Otto Hellqvist,

för Sverges grafiska faktors* förbund, faktor Carl Hörngren, samt vidare

partiordföranden Per Albin Hansson,

redaktör Mauritz Västberg från Social*Demokraten,

Medicinalstyrelsens ledamot i Svenska typografförbundets sjukkassa, d:r Engstrand, d:r Tor Jerneman, kollega B. Fagerström, Oslo, samt sjukkassans revisorer J. A. Allberg, Axel Jensen och Vallentin Carlsson,

kåsören Bes och "Spelorren". Vid festen voro ett antal av förbundets stiftare och veteraner närvarande. Namnen på dessa återfinnas i förteckningen över deltagarna i sjuttonde förbunds* mötet (sid. 489).

Sedan förbundets ordförande, Fritz Åhrberg, hälsat förbundsmötesdel* tagarna och de inbjudna gästerna välkomna, vidtog middagen, varun* der Typografiska föreningens i Stockholm orkester utförde följande program:

a) Stjärnbaneret ................................................................Sousa

b) Uvertyr till Orfeus i underjorden ........................Offenbach

c) Wienerblod, vals ........................................................Strauss

d) Fantasi ur Ökensången ............................................Romberg

e) Dans på logen ............................................................Widqvist

f) Ur Felix Körlings visbok, arr..................................Körling

g) Florentinermarsch ........................................................Fucik

Sedan skådespelare Ivar Kåge under starkt bifall uppläst den av Ture Nerman författade prologen, följde gästernas anföranden.

459

JUBILEUMSGÅVAN FRÄN NORSK CENTRAL» FÖRENING FOR BOKTRYKKERE.Från Dansk Typograf»Forbund talade dess ordförande, Jul. Schröder, som överlämnade en vas från kungliga danska porslinsfabriken med in» skriptionen:

Til Svenska typografförbundet — 1886—1936 — fra Dansk TypografsForbund.

Nästa talare var Emil Torkildsen, Norsk Centralforening for Boktrykkere, vilken överlämnade en valurna av silver med följande inskription:

De norske kolleger sender på Svenska typografförbundets 50sårs dag sine hjertligste lykkønskninger med den varmeste takk for det gode og resultatrike samarbeide i årene som er gått, og med de beste ønsker om hell og fremgang for våre svenske kolleger i kommende tider.

Norsk Centralforening for Boktrykkere: Emil Torkildsen. Severin Arnesen. Oscar Syvertsen. Gustav Skjebstad.

Oscar L. Ottersen. Bertil Fagerström. Eugen Rörby.

Därpå talade representanterna för de båda arbetsgivareorganisationerna. Ordföranden i Sverges tryckeriers arbetsgivareförbund, disponent Carl Z. Hæggström, hyllade i varma ordalag typografförbundets verksamhet genom åren, anförde några minnen från sin faders verksamhet som ordförande i Boktryckerisocieteten — den tidens principalorganisation — och meddelade att denne för mer än 50 år sedan, när typografföreningarna bildades, uttalat att den gamla patriarkaliska tiden för alltid vore förbi och att man för fram» tiden komme att stå som jämbördiga parter gentemot varandra. Talaren gjorde sin honnör för vad typografförbundet uträttat för sina medlemmar, tackade för det goda samarbetet, vilket måste och skall fortsätta samt slu» tade med att utbringa ett fyrfaldigt leve för Svenska typografförbundet. (Starka applåder.)

Kommendörkapten Dehlgren hyllade också i spirituella vändningar de typografiska arbetarnas organisation och fäste särskilt uppmärksamheten på, att arbetare och arbetsgivare varit i stånd att — med ett enda undantag — på fredlig väg lösa de tvistigheter som uppstått dem emellan och detta var något som tydde på, att det goda samarbete, som rått mellan huvudparterna i förfluten tid också skulle kunna med gott resultat fortsätta även under de tider som stunda. Vi befinna oss ju alla så att säga i samma båt, — eller kanske rättare samma skepp — och det torde därför vara alla skäl att söka samarbeta så långt som möjligt. Talaren lovade i det hänseendet hjälpa till efter bästa förmåga. Ett leve för typografförbundet! (Starka applåder.)

Sedan representanten för Sverges grafiska faktorsförbund, Carl Hörn» gren, framfört "bufferternas" tack och lyckönskningar, bestegs talarstolen

460av den ende kvarlevande av Svenska typografförbundets första styrelse, faktor Gust. Lindberg, som tackade å veteranernas vägnar och uttalade sin oförställda glädje över de storartade resultaten av typograf förbundets hit» tillsvarande arbete och de varmaste lyckönskningar för framtiden. (Lind» berg hälsades av auditoriet med ovationsartade bifallsyttringar.)

Sigvard Cruse tackade i ett kort anförande för de vackra orden till för» bundets ära och ansåg sig särskilt böra taga fasta på de utfästelser till fort» satt och utvidgat samarbete till yrkesutövarnas och yrkets fromma som gjorts från arbetsgivarerepresentanternas sida.

Icke mindre än tre bordsvisor förekommo. En av "Spelorren", en av "Bes" och en av "Eols", vilka samt och synnerligen unisont avsjöngos under stort jubel. Ett par av dem till och med bisserades. Orkestern lät sina toner ljuda så gott som oavbrutet.

Sedan förbundssekreteraren Berg uppläst de ingångna telegrammen m. m. och partiordföranden Per Albin Hansson på det för honom karakteristiska humoristiskt»allvarliga sättet "tackat för maten" och på samma gång fram» burit sin hyllning till Svenska typografförbundet för dess halvsekellånga samhällsgagnande verksamhet, antog festen mera otvungna former och av» slutades med dans någon timme efter midnatt.

461Deltagarna i förbundsmötena och deras röstetal 1889-1936.

FÖRSTA FÖRBUNDSMÖTET.

Hölls i Stockholm i Typografiska förenins gens lokal, Götgatan 1, 1—3 augusti 1889. Ordförande Sv. Linge, Stockholm, vice ordförande Nils Holmgren, Malmö, och Alb. Hultqvist, Norrköping. Sekreterare Th. Cedergren och Gust. Rydberg.

Avdelning Ombud Röster

Finspong .........Wiberg, K. W. 0..............5

Gävle ............Rosdahl, C..............................30

Härnösand ......Rutensköld, Aug..............19

Lidköping ......Grönberg, K. M..............8

Linköping ......Isaksson, Val..........................19

Malmö ............ Holmgren, N..........................70

Norrköping...... Hultqvist, Alb....................28

Stockholm ......Asplund, P. J. A..............37

Didriksson, G. D..............37

Jonasson, Carl ..................37

Rydberg, G. F. L..............37

Carlstedt, C. G....................37

Uppsala .........Zetterberg, E. D..............24

Växjö ............Olsson, Anton ..................10

Östersund ......Ziesnitz, K. M....................16

Förb.sstyrelsen Linge, Sven..............................1

Landberg, Gottfr..............1

Lindberg, Gust....................1

Hellgren, P. V. ..................1

Wilhelmsson, G. W.... 1

Dermenstoff, J. L..............1

Marin, A. T..........................1

Cedergren, Th....................1

Kontr.snämnden Werner, L................................1

Persson, O. Malmö ... 1

Enskilda .........Nilsson, A. F., Växjö 1

A.Holmgren,Östersund 1

C. W. Bergh, Falun... 1 126 medlemmar av T. F. i Stockholm och "De Nitton" utövade per»

sonlig rösträtt..................126

S:a röster 653

ANDRA FÖRBUNDSMÖTET.

Hölls i Stockholm i Typografiska förs

eningens lokal, Götgatan 1, 28—30 juli

1892. Ordförande Sv. Linge, vice ords

förande J. Jansson, Norrköping, och A. W. Wilner, Lund. Sekreterare L. Aug. Mårtensson, Stockholm.

Avdelning Ombud Röster

Eskilstuna ......Wännerdahl, H....................16

Gävle ............Lindberg, O. A....................37

Göteborg......... Holmgren, A..........................80

Härnösand ......Danielsson, J..........................22

Jönköping ......Ekelöf, J. G..........................29

Karlskrona ......Holmdahl, E..........................20

Kristianstad......Jonsson, A................................19

Linköping ......Gustafsson, W. ..................26

Lund...............Wilner, A. W. ..................22

Malmö ............Svensson, C. A....................76

Norrköping......Jansson, J................................18

Österlund, A. P..............17

Skövde............Pihl, G......................................5

Stockholm ......Asplund, P. J. A..............98

Cedergren, Th....................98

Graf, J. E................................98

Holmstedt, Rob....................98

Lindström, Gust..............98

Sundsvall.........Thedell, H................................15

Uppsala .........Andersson, E..........................40

Ystad ............Nilsson, Joh..........................18

Örebro............Bergman, E. A....................24

Östersund ...... Berndtsson, G. F..............21

Förb.sstyrelsen Linge, Sv................................1

Edin, C. G................................1

Mårtensson, L. A..............1

Landberg, Gottfr..............1

Dermenstoff, J. L..............1

Didriksson, G....................1

Enskilda (Stocks Lindström, Otto..................1

holm) .........Johnsson, O. Th..............1

Lindberg, Gust....................1

Rönnblad, C. J....................1

Werner, Louis........................1

Ziesnitz, K. M....................1

Broberg, C. E. W. ... 1

Rutensköld, A....................1

Wilhelmsson, G. W.... 1

Carlstedt, C. G....................1

11 avdelningar, 15 ombud, 56 åhörare.

462Avdelning Ombud Röster

Enskilda (Sthlm) Westerberg, E....................1

Öhman, A. \V. ..................1

Edin, C. G................................1

Söderblom, K....................1

Isaacsson, S. H. H. ... 1

Hemmingson, E..............1

Lindström, Adolf ............1

Pettersson, C. E..............1

Freugdendahl, C. E.... 1

Berglund, K..........................1

Pettersson, T. 0..............1

Söderström, Emil ............1

Carlsson, W. L....................1

Eriksson, Pehr ..................1

Rylander, K. J....................1

D:o (Sundby» Wennergren, K. J..............1

berg)............Blomstergren, C. G. ... 1

Hasselgren, C. A..............1

Nordström, P....................1

D:o (Lindesberg) Åstrand, Emil............ 1

D:o (Eskilstuna) Österberg, Gust.......... 1

S:a röster 1,033

18 avdelningar med 23 ombud och 955 röster. 38 enskilda med en röst vardera.

TREDJE FÖRBUNDSMÖTET.

Hölls i Arbetareföreningens lokal vid Järn» torget i Göteborg den 25—27 juli 1895. Ordförande Louis Werner, Stockholm, vice ordförande Gust. Lindberg, Stock» holm, J. A. Düring, Ystad. General» sekreterare Otto Lindström, Stockholm.

Avdelning Ombud Röster

Arboga............Eriksson, K. M....................6

Askersund ......Andersson, C. J..............5

Borås...............Rydberg, Gust....................13

Eskilstuna ......Hallgren, C. V...................24

Falun ............Romlin, Gustaf ..................21

Gävle ............Eriksson, Birger..................16

Lange, J. M..........................16

Göteborg.........Haglund, P. J....................25

Teiffel, J. W. ........................24

Simson, A................................24

Tranberg, G. R....................24

Hedemora ......Svensson, Aug....................6

Hälsingborg ... Johansson, J. A..............22

Ohrlander, Carl E. ... 21

Härnösand ......Lewin, F. J..........................23

Jönköping ......Ljunglund, A..........................25

Åkerblom, W.........................24

Avdelning Ombud Röster

Kalmar............Stenros, J. G..........................22

Karlskrona ......Henricsson, Pr....................25

Karlstad .........Häggberg, C. A..............23

Kristianstad......Mårtensson, P. A..............30

Kristinehamn ... Grundel, K. J....................9

Köping............Östlund, Karl........................11

Landskrona......Lindblom, G. A..............15

Lidköping ......Widstrand, Carl..................6

Lindesberg ......Åstrand, N. E....................14

Linköping ......Larsson, Carl ........................23

Wiberg, Eduard..................22

Luleå...............Lundkvist, W. ..................8

Lund...............Lundberg, A. F....................31

Nilsson, L................................30

Malmö ............Hartmann, K..........................32

Nielsen, L. Chr..............32

Wessel, Nils ........................32

Norrköping......Frisk, J. M................................18

Jansson, Johan ..................17

Norrtälje .........Sjöström, S. F....................7

Nyköping ......Andersson, Carl G. ... 24

Skövde............Sandblom, E. R..............8

Stockholm ......Graf, J. E................................73

Hermansson, J. W. ... 73

Högquist, John ..................73

Landberg, Gottfried ... 73

Lindberg, Gust....................73

Lindström, Otto..................73

Linge, S. A..........................73

Magnusson, G. G..............73

Rutensköld, Aug..............73

Söderström, Emil ............73

Sundsvall.........Lundholm, J. L..............21

Söderhamn ......Wallner, C. H....................9

Uppsala .........Andersson, Emil ............27

Ekstedt, K. G....................27

Varberg .........Lindell, A. H....................7

Vänersborg ......Olsson, Theodor ............7

Växjö ............Olsson, A. W. ..................19

Visby ............Frödin, E. A..........................5

Ystad ............Düring, J. A..........................21

Örebro............Magnusson, E. G..............17

Welin, E. A..........................16

Östersund ......Berndtsson, G. F..............17

Förb.»styrelsen Cedergren, Thure ............1

Hellgren, P. V. ..................1

Holmstedt, Robert ... 1

Mårtensson, L. A..............1

Wilhelmsson. G. W.... 1

Öhman, A. W. ..................1

Ensk. Jönköping Johansson, C. S..............1

S:a röster 1,681

40 avdelningar, 61 ombud.

463FJÄRDE FÖRBUNDSMÖTET.

Hölls i Hotell Ws6 stora sal 27-30 juli 1898. Ordförande Emil Söderström, Stocks holm, vice ordförande Gust. Johansson, Göteborg, och Eduard Wiberg, Norrs köping. Generalsekreterare Otto Linds ström, med rättighet att själv utse biträs dande sekreterare. — Gäster: Gustav Clausen, Köpenhamn, och J. Kosk, Häls singfors.

Ombud

Röster

Avdelning

Askersund ......Åberg, G. E..........................3

Borås...............Johansson, Ludvig ... 16

Eksjö............... Lindahl, H................................18

Eskilstuna ......Svensson, J. E....................18

Wännerdahl, H....................18

Falun ............Jansson, Aug..........................30

Filipstad .........Lindén, Rob..........................6

Gävle ........... Doll, Hugo..............................27

Holm, Anders ..................27

Göteborg......... Haglund, P. J....................28

Johansson, Gust..............28

Jonsson, 0................................28

Olsson, Edw..........................28

Persson, G. G....................28

Simson, A................................28

Teiffel, J. W. ........................28

Halmstad.........Bergström, A. E..............24

Hälsingborg ...Weber, A................................26

Hellner, N. F. (minos

ritetsombud) ..................49

Härnösand ......Levin, F. J................................20

Hudiksvall ......Elmgren, Fredrik ............11

Jönköping ......Warrén, A................................27

Åkerblom, W.........................27

Kalmar............Magnusson, F. H..............25

Karlshamn ......Rundqvist, Frans ............12

Karlskrona ......Johansson, J. E..............19

Karlstad .........Dahlgren, C. S....................21

Kristianstad......Mårtensson, P. A..............22

Sundbaum, W. ................23

Kristinehamn ... Petersson, E..........................10

Köping............Andersson, Axel ............13

Landskrona......Cederqvist, A....................25

Lidköping ......Widstrand, C. J..............10

Lindesberg ......Björk, Joh................................17

Linköping ......Gustafsson, Werner ... 22

Larsson, C. A....................21

Luleå...............Eriksson, K. J....................28

Lund............... Nilsson, L..............................37

Söderberg, J. A..............37

Malmö ............ Larsson, Joh. Ludv. ... 43

Nielsen, L. Chr..............43

Avdelning Ombud Röster

Malmö ............Nilsson, Joh. Alfr. ... 43

Wessel, Nils ........................43

Motala ............Englund, 0..........................6

Norrköping......Roseli, C. E..........................26

Wallander, 0....................26

Wiberg, Eduard..................27

Nyköping ......Lagerholm, C. A..............23

Oskarshamn......Ahlberg, Rudolf ............14

Sala ...............Larsson, A. G....................7

Skövde............Sandblom, R..........................11

Stockholm ......Christiernsson, A. J. ... 80

Dahlström, 0....................80

Didriksson, G....................80

Graf, J. E................................80

Holmberg, E..........................80

Linge, Sv................................80

Lööf, C. 0................................80

Samuelsson, J. W.............79

Söderström, Emil ............80

Öhman, A. W. ..................80

Wennergren K. J. (mis

noritetsombud) ............122

Sundsvall.........Welamsson, G....................27

Söderhamn ......Rosdahl, C. A....................14

Söderköping ... Melin, D. W.........................9

Uddevalla ......Andersson, Emil ............12

Umeå ............Edström, A. E....................17

Uppsala .........Nielsen, Jul..........................27

Ronell, E. A..........................27

Västervik .........Weber, H................................13

Västerås .........Chievitz, F. A....................15

Växjö ............Nilsson, C. H....................26

Visby...............Gustafsson, W. ................5

Ystad ............Mårtensson, Joh..............22

Örebro............Larsson, F. G....................30

Pettersson, Edv....................30

Örnsköldsvik ... Ljungdahl, H..........................15

Kontollnämnd.:

ordförande ... Werner, L., Stockholm 1 2:a ledamot... Pettersson, Ludv.,

Malmö ....................................1

3:e ledamot... Andersson, Lars, Götes

borg ..........................................1

Förb.sstyrelsen Hellgren, P. V. ..................1

Herlin, E................................1

Lanttö, J. B..........................1

Lindström, Otto..................1

Mårtensson, L. Aug.... 1

Rasmusson, Nils ............1

Sundström, Hj....................1

Ombudsman ...Livijn, A......................................1

Enskilda .........Axelsson, C. A....................1

Brun, A. R. F....................1

Gottberg, J. A....................1

464Avdelning Ombud Röster

Enskilda .........Lundqvist, B. A....... 1

Palmqvist, E............. 1

Schylander, K. A....... 1

Svensson, S. F.......... 1

Ziesnitz, K. M. (utan rösträtt). S:a röster 2 459

48 avdelningar, 78 ombud med 2,441 röster och 18 med 1 röst vardera.

FEMTE FÖRBUNDSMÖTET.

Hölls i Restaurant Runans stora sal den 31 juli, 1—3 augusti 1901. Ordförande Emil Söderström, vice ordförande J. A. Düring, Ystad, och Nils Wessel. General» sekreterare G. Didriksson med rätt att själv utse biträdande sekreterare. — Gäster: N. Jul. Larsen, Norge, och K. J. Mande» lin, Hälsingfors.

Avdelning Ombud Röster

Arboga............Sjögren, Fr................................8

Arvika ............Björk, Joh:s..............................10

Askersund ......Åberg, G. E..........................6

Borlänge .........Åkerblom, Bernh..............12

Borås...............Odén, C. G:son..................20

Eksjö...............Hultgren, Tage ..................11

Enköping.........Berg, G......................................12

Eskilstuna ...... Johansson, G. L..............18

Määttä, A. A..........................18

Falköping.........Engvall, C. A....................8

Falun ............Damström, B. G..............20

Hedlund, A..........................20

Filipstad .........Jonsson, Arvid ..................9

Gävle ............Ahlstedt, Th..........................26

Johansson, Hugo ............26

Söderström, Alb..............26

Göteborg......... Rasmusson, Nils ............37

Jonsson, Olaus ..................37

Nilson, John G..............37

Hultqvist, Frans..................37

Svensson, Oscar..................37

Andersson, C. L..............36

Jonsson, Alb..........................36

Halmstad.........Isaksson, A..........................25

Hedemora ......Åkerblom, Ragnar............10

Hälsingborg ... Bergsten, E................................26

Pålsson, N. P....................26

Törner, Carl ........................25

Weber, A................................25

Härnösand ......Nyberger, F. A. I. ... 21

Hässleholm......Nilsson, Axel........................12

Avdelning Ombud Röster

Jönköping ......Ljunglund, A..........................29

Åkerblom, W. ..................28

Kalmar............Stenros, J. G..........................31

Karlshamn ......Rundkvist, Frans F. ... 14

Karlskrona ......Wilner, A. W. ..................21

Karlstad .........Wikholm, K..........................29

Kristianstad......Mårtensson, Alfr..............22

Nordgren, A. B..............21

Kristinehamn ... Rundkvist, K. G..............12

Köping............Andersson, Axel ............16

Landskrona......Jansson, C. Em....................17

Johansson, B..........................17

Lidköping ......Engstedt, Rob....................7

Lindesberg ......Rosenberg, K. G. G.... 24

Linköping ......Gustafsson, Werner ... 25

Malmberg, C. A..............24

Luleå...............Bolinder, G..........................21

Lund...............Nilsson, L................ 31

Söderberg, J. A..............31

Werner, A................................31

Malmö ............Wessel, Nils ........................26

Nilsson, J. Alfr..............26

Christiernsson, A. J.... 26

Ericsson, J. A....................25

Andersson, Henr..............25

Cederqvist, A....................25

Mariestad.........Wittboldt, Gust....................3

Norrköping......Karlsson, John ..................24

Melin, D. W.........................24

Öhman, I. E..........................24

Wallander, 0..........................24

Norrtälje .........Nygren, Aug..........................7

Nyköping ......Forsberg, A. F....................28

Sala ...............Blomquist, A. E. V.... 14

Skara..............Johansson, Gust..............7

Skövde............ Dahl, J. H................................12

Stockholm ......Söderström, Emil ............131

Wiberg, Eduard..................131

Öhman, A. W. ..................131

Graf, J. E................................131

Högquist, John..................131

Holmberg, E..........................131

Brolin, Lars..............................131

Samuelsson, J. W.............131

Lööf, C. Oscar ..................131

Lindberg, Ernst ..................130

Sundsvall.........Welamsson, G....................23

Mattsson, Aug....................22

Söderhamn ......Rosdahl, C. A....................18

Söderköping ... Gustafsson, C. H..............13

Södertälje.........Öhrn, Fr. P..........................16

Uddevalla ......Andersson, Ernst ............8

Umeå ............Ågren, G. E..........................20

Uppsala .........Andersson, E. E..............29

30

4651901 ÅRS FÖRBUNDSMÖTE.Avdelning Ombud Röster

Uppsala .........Wengelin, S. 0....................29

Roneli, E. A..........................28

Varberg............Heimer, G................................13

Vänersborg ......Wennergren, A....................17

Västervik .........Nilsson, J. M....................10

Västerås .........Gustafsson, C. W.............28

Växjö ............Svensson, C..........................21

Nilsson, C. H....................20

Vimmerby ......Andersson, H. A..............4

Visby ............Johansson, J. G..............6

Ystad...............Nilsson, Ivar ........................18

Düring, J. A..........................19

Örebro............Sundell, E. F..........................37

Lindén, R................................36

Örnsköldsvik ... Ljungdahl, H. A..............11

Östersund ......Huss, J. A................................30

Kontrollnämnd:

ordförande ... Werner, L................................1

2:e ledamot... Pettersson, Ludv..............1

3:e ledamot... Tranberg, G..........................1

Förb.sstyrelsen Dahlström, 0....................1

Didriksson, G....................1

Hansson, Knut ..................1

Hellgren, P. V. ..................1

Ohlsson, C. J....................1

Sjöstedt, Rob..........................1

Westerlund, H....................1

Redaktören......Mårtensson, L. Aug.... 1

Enskilda .........Brun, A. R. F....................1

Elmgren, Fredrik ............1

Herlin, E................................1

Linge, Sv................................1

Magnusson, F. H..............1

Nordström, P....................1

Ziesnitz, K. M....................1

S:a röster 3,251

59 avdelningar med 101 ombud och 3,233 röster samt 18 med 1 röst vardera.

SJÄTTE FÖRBUNDSMÖTET.

Hölls i Folkets hus Assai i Stockholm den 3—6 augusti 1904. Ordförande Emil Söderström, Stockholm, vice ordförande Th. Ahlstedt, Gävle, och K. Wikholm, Karlstad. Generalsekreterare G. Didriks* son, Stockholm, med rättighet att själv utse biträdande sekreterare. — Gäster: Internationella typografförbundets sekre* terare, Pierre Stautner från Bern, Victor Petersen, representant för Dansk Typo* grafsForbund, Ole L. Lian, representant för Norsk Centralforening for Boktrykkere.

Avdelning Ombud Röster

Arboga............Larsson, Hilmer..................10

Arvika ............Nygren, P. A. L..............9

Lindholm, J. W. (mino*

ritetsombud) ..................7

Borlänge .........Carlstedt, G. Ax..............13

Borås...............Odin, C. G:son..................22

Eksjö...............Hultgren, Tage ..................10

Enköping.........Ljungdahl, J. Th..............9

Eskilstuna ......Wännerdahl, Herm. ... 43

Eslöv...............Hansson, C. F....................12

Falköping.........Frick, R......................................7

Falun...............Hedlund, Ax..........................36

Gävle ............Ahlstedt, Th..........................36

Söderström, Alb..............35

Göteborg.........Nilson, John G..............52

Rasmusson, N....................52

Svensson, Oscar..................52

Hilding, Oscar ..................52

Arvidsson, J. L....................52

Halmstad.........Svensson, John R. ... 31

Hedemora ......Nyberg, D. L....................16

Hälsingborg......Törner, C................................39

Weber, A................................39

Strand, E................................39

Härnösand ......Eriksson, Fr..........................35

Hässleholm......Pettersson, Otto..................8

Hudiksvall ......Håkansson, Axel ............17

Jönköping ......Johansson, C..........................36

Ling, L......................................35

Kalmar............Johansson, C. V. ............34

Karlshamn ......Petersson, Gust....................17

Karlskrona ......Petersson, E. E....................33

Karlstad .........Wikholm, K..........................38

Kristianstad......Nordgren, Arvid B. ... 43

Kristinehamn ... Thorp, E......................................18

Köping............Andersson, Axel ............16

Landskrona......Jansson, C. Em....................26

Lidköping ......Blomdahl, R. F....................15

Lindesberg ......Rosenberg, K. G. G________16

Linköping ......Andersson, O. L..............49

Luleå...............Johansson, John ............29

Lund...............Söderberg, J. A..............48

Hansson, C. H....................48

Lysekil ............Harnell, A. R....................4

Malmö ............Andersson, Henr..............47

Larsson, Joh. Ludv. ... 46

Jönsson, Sven ..................46

Ohlsson, C. G....................46

Mariestad.........Wittboldt, Gust..............8

Motala ............Sjöö, Albert ........................15

Norrköping......Wallander, 0..................51

Jansson, Axel........................51

Nyköping ......Forsberg, A. F....................33

Oskarshamn......Doll, Hugo ............................13

4671904 FÖRBUNDSMÖTE (utanför Fjäderholmens restaurant).Avdelning Ombud Röster

Sala ...............Löfgren, E. A. L..............17

Skövde............ Grandin, F. L....................12

Stockholm ......Öhman, A. W. ..................147

Persson, Gust....................147

Andersson, Ernst ............147

Söderström, Emil ............147

Helin, Augusta ..................147

Graf, J. E................................147

Isakson, Val..........................147

Ekelöf, Hj................................146

Moberg, C................................146

Löfkvist, K. V....................146

Sundsvall.........Mattsson, Aug....................29

Söderhamn ......Sköld, Petrus ........................11

Söderköping ...Johansson, Arv....................12

Södertälje.........Henström, Karl..................23

Uddevalla ......Stockenberg, Charles J. 13

Umeå ............Bleckert, Hj..........................20

Uppsala .........Andersson, Emil ............54

Johansson, Hugo ............53

Vänersborg ......Wennergren, A....................19

Västervik .........Rundberg, A..........................18

Västerås .........Svensson, A. W. ............28

Växjö ............Nilsson, C. H....................42

Visby ............Pettersson, Henr..............7

Ystad ............Wallin, J................................38

Örebro............Östlund, A................................41

Sartz, E......................................41

Örnsköldsvik ... Ljungdahl, W. ..................15

Östersund ......Huss, J, A................................17

Kontrolln.: ordf. Werner, L................................1

2:e ledamot... Nilsson, J. Alfr..............1

3:e ledamot... Tranberg, G..........................1

Förb.sstyrelsen Häggberg, C. A..............1

Lindberg, Ernst ..................1

Lööf, Oscar..............................1

Samuelsson, J. W.............1

Wengelin, Sven..................1

Westerlund, Hugo............1

Wiberg, Eduard..................1

Ombudsman ... Didriksson, G....................1

Redaktören ......Wessel, Nils ........................1

Enskilda .........Berg, Gustaf ........................1

Berlin, K. A..........................1

Brun, A. R. F....................1

Hansson, Knut ..................1

Holmberg, Emil..................1

Hultqvist, Alb....................1

Högquist, John..................1

Söderström, Axel ............1

Wijk, O. P:son ..................1

S:a röster 3,592 58 avd., 83 omb. med 3,571 röster, 9 ensk.

FJORTONDE FÖRBUNDSMÖTET.

Hölls i Folkets hus A»sal den 21-25 augusti 1907. Ordförande Emil Söder» ström, vice ordförande Oscar Hilding, Göteborg, och A. P. Görloef, Malmö. Generalsekreterare Nils Wessel, Stock»

holm. — Gäster vid förbundsmötet O. Johansson och O. A. Nyman, Finland, samt P. Hvitfeldt, Danmark.

Avdelning Ombud Röster

Alingsås .........Enander, H. M....................6

Arboga............Tärnlund, Karl ..................8

Arvika ............Holm, Gust..........................11

Bollnäs............Jeanzon, Axel G..............6

Borås...............Lundberg, J..........................26

Eksjö...............Lindblom, G. H..............9

Enköping.........Lindström, J. A..............9

Eskilstuna ......Wännerdahl, Herm. ... 31

Wallander, Oscar ............31

Falkenberg ......Jansson, Gust. Ad. ... 15

Falköping.........Engvall, C. A....................9

Falun ............Andersson, D....................45

Gävle ............Ohlsson, 0..........................47

Holm, A......................................47

Göteborg.........Hilding, Oscar ..................59

Johansson, Oscar Th. 59

Lundberg, Johan ............58

Gustafsson, B. A..............58

Sandström, James H. 58

Halmstad.........Pålsson, Algot ..................26

Hälsingborg......Hansson, H..........................49

Frick, A......................................48

Strand, C. E..........................48

Härnösand ......Danielsson, J. V. ............31

Hässleholm...... Nilsson, Axel......................9

Hudiksvall ...... Ekholm, Bror........................16

Insjön ............Thunstedt, G..........................8

Jönköping ......Johansson, C..........................40

Andersson, G....................39

Kalmar............Johansson, C. V. ............40

Karlshamn ......Lundberg, Ragnar............22

Karlskrona ......Sjöberg, W...............................28

Moberg, Axel........................27

Karlstad .........Wilde, Albert........................39

Kristianstad...... Nilsson, Adr..........................28

Mårtensson, Alf..............28

Kristinehamn ... Bohman, K..........................25

Köping............Hammarström, Ivar ... 19

Landskrona......Nylander, G..........................31

Lidköping ......Svensson, Wilh....................17

Lindesberg ......Sandberg, A..........................19

Linköping ......Hansson, Knut ..................29

Gustafsson, Werner ... 29

469Avdelning Ombud Röster

Luleå...............Olsson, Olof ........................36

Lund...............Jönsson, H................................45

Andersson, Ax....................45

Lysekil ............Larsson, E. F.............. 11

Malmö ............Görloff, A. P..........................48

Hall, C. G. E.......... 47

Smedberg, C. M. ............47

Henriksson, Primus ... 47

Bergqvist, P............. 47

Mariestad.........Wittboldt, Gust.......... 15

Motala ............Sjöö, A........................12

Norrköping......Johnsson, Paul ..................44

Mårtensson, Herman... 44

Johnson, Henning ... 43

Norrtälje .........Edström, E. O. 0..............12

Nyköping ......Forsberg, A. F....................31

Oskarshamn......Svensson, Ivan ..................12

Sala ...............Lönngren, C. D..............14

Säffle...............Österlund, C. Th..............4

Skara...............Rhodin, Karl ........................7

Skövde............Ohlsson, C. F....................16

Strömstad.........Holst, Gust. W...................5

Sundsvall.........Sundell, Erik F....................35

Söderhamn ......Ytterberg, Knut..................18

Söderköping ... Lagerholm, C. A..............6

Södertälje.........Andersson, Joh....................22

Stockholm ......Samuelsson, J. W..............185

Andersson, Ernst ............185

Söderström, Emil ............185

Persson, Gust....................185

Sundqvist, Hulda ............185

Öhman, A. W. ..................185

Wretström, Ernst ............185

Lööf, Oscar..............................184

Ohlsson, Halvar ............184

Ingemarson, Oskar ... 184

Tidaholm.........Svan, Karl ..............................6

Trälleborg ......Dahlström, Tage ............10

Uddevalla ......Zetterberg, Herman ... 14

Ulricehamn......Isacson, Ivar ........................3

Umeå ............Bleckert, Hj..........................20

Uppsala .........Andersson, Herman... 48

Henriksson, Robert ... 48

Fredlund, C. M..............47

Varberg............Holmström, J. D..............16

Vänersborg ......Verner, Erik ........................19

Västervik.........Rundberg, A..........................16

Västerås ......... Larsson, K. V. ..................30

Växjö ............Nilsson, C. H....................40

Visby ............Johansson, J. G..............9

Ystad...............Löfdahl, C. E....................36

Örebro............Boberg, John............ 47

Sartz, Elis ..............................46

Örnsköldsvik ... Ljungdahl, Walfr..............17

Avdelning Ombud Röster

Östersund ......Huss, A......................................24

Kontrollnämnd.:

ordförande ... Werner, Louis ..................1

2:e ledamot ... Nilsson, J. Alfr..............1

3:e ledamot... Nilson, John G..............1

Förb.sstyrelsen Häggberg, C. A..............1

Isakson, Val..........................1

Lindberg, Ernst..................1

Moberg, Carl........................1

Wengelin, Sven..................1

Westerlund, Hugo............1

Wiberg, Eduard..................1

Revisor............Graf, J. E. .............................1

Redaktör .........Wessel, Nils ........................1

Enskilda .........Berg, Hanna ........................1

Berlin, K. A..........................1

Brolin, Lars..............................1

Bäckström, Frans ............1

Elfgren, Emil ........................1

Elfström, Aug....................1

Hellgren, P. V. ..................1

Johansson, Gottfrid ... 1

Lagerström, Hugo............1

Lundell, K. G....................1

Magnusson, Hugo............1

Rasmusson, N....................1

Stålberg, John ..................1

Sundell, M................................1

Wahlborg, Fr..........................1

Wennerstrand, Thore... 1

Östlund, Arthur..................1

S:a röster 4,372

67 avdelningar med 98 ombud, represen*

terande 4,343 röster samt 29 med 1 röst vardera.

1909 ÅRS EXTRA FÖRBUNDSMÖTE.

Hölls 9-11 oktober 1909 i Folkets hus Bssal. Ordförande Emil Söderström, vice ordförande A. P. Görloff, Malmö, och Joh. Lundberg, Göteborg. Generalsekre» terare Nils Wessel, Stockholm. Som bis trädande sekreterare fungerade John G. Nilson, Göteborg, Axel Karlsson och Halvar Olssön, Stockholm. — Gäster vid mötet: För Dansk TypografsForbund P. Hvitfeldt och Viggo Christensen samt för Norsk Centralforening for Boktrykkere N. A. Nielsen.

470ÅTTONDE FÖRBUNDSMÖTET.

Hölls i Folkets hus Assai i Stockholm 9—12 november 1910. Ordförande Emil Söderström, vice ordförande A. P. Görs loff, Malmö, och Herman Wännerdahl, Eskilstuna. Generalsekreterare Nils Wessel med Ragnar Nilsson och Axel Karlsson, Stockholm, Ferd. Olssön, Orsa, och Paul Johnsson, Norrköping, som biträdande sekreterare. — Gäster vid mötet: För Dansk TypografsForbund Laurids Jensen, för Norsk Centralforening for Boktrykkere G. Ousland och för Finska typografiers bundet O. Hurme och O. A. Nyman.

Avdelning Ombud Röster

Alingsås .........Enander, H. M....................11

Arvika ............Asklund, Carl ..................10

Bollnäs............Rosdahl, C. A....................10

Borås...............Borg, Anton ........................35

Eksjö...............Magnusson, Gustaf ... 13

Enköping.........Ericsson, Gust....................8

Eskilstuna ......Wännerdahl, Herm. ... 52

Eslöv...............Svensson, Joh. A..............10

Falkenberg ......Hansson, Fritz ..................10

Falköping.........Högberg, Gustaf ............11

Falun...............Andersson, D....................32

Filipstad .........Andersson, H....................10

Gävle ............Bohlin, Karl A....................35

Lindgren, C. Aug..............35

Göteborg.........Lundberg, Johan ............62

Lindberg, Erik ..................62

Söderström, Carl Fr.... 62

Nilsson, K. G....................62

Halmstad.........Svensson, John R. ... 31

Hälsingborg......Nilsson, Frans ..................43

Gunnarsson, Hj..............42

Wiberg, V................................42

Härnösand ......Hallen, Malkolm ............34

Hässleholm......Jansson, C. Em....................18

Hudiksvall ......Thelin, Bror ........................13

Hörby ............Smedberg, C. M..............6

Insjön ............Ström, Adrian ..................18

Jönköping ......Andersson, Wilh..............42

Kalmar............Hörman, L................................45

Karlshamn ......Petersson, Thure ............7

Karlskrona ......Åhman, T................................28

Kullberg, Karl A..............27

Karlstad .........Andersson, Léon ............19

Kristianstad......Rosenqvist, A....................28

Kristinehamn ...Andersson, Philip............18

Köping............Hammarström, Ivar ... 13

Landskrona......Hagelkvist, Erik..................20

Lidköping ......Ström, Torsten ..................14

Avdelning Ombud Röster

Lindesberg ......Borgström, David............19

Linköping ......Melin, David........................42

Luleå...............Frick, Rickard ..................29

Lund...............Lundberg, F. J....................47

Lysekil ............Larsson, E. F..........................12

Malmö ............Fernström, K..........................44

Görloff, A. P..........................43

Olsson, Victor ..................43

Nylén, C................................43

Mariestad.........Lindholm, Aug....................7

Motala ............Thunvall, A. J....................14

Norrköping......Johnsson, Paul ..................38

Tingström, A..........................38

Roos, J. E................................38

Norrtälje .........Zachén, K. G....................10

Nyköping ......Hedin, Einar ........................27

Orsa ...............Olsson, Ferd. V. ............3

Oskarshamn......Vetterlöv, Ivar ..................29

Sala ...............Lönngren, K. D..............19

Skara...............Malmros, David..................9

Skövde............Andersson, Gust..............19

Stockholm ......Söderström, Emil ............105

Lööf, Oscar..............................105

Samuelsson, J. W.............104

Öhman, A. W. ..................104

Lundberg, Emil ..................104

Ohlsson, Halvar ............104

Helin, Augusta ..................104

Lindkvist, Edvin ............104

Karlsson, Axel ..................104

Rasmusson, Nils ............104

Holmberg, Axel..................104

Nilsson, Ragnar..................104

Jakobsson, Erik..................104

Ingemarsson, 0....................104

Moberg, Carl ........................104

Strömstad.........Olsson, O. Ad....................6

Sundsvall.........Olsson, C. G. P..............34

Söderhamn ......Sahlin, Axel ........................16

Södertälje.........Johnsson, S. A....................29

Tidaholm.........Malmberg, Ragnar............4

Trälleborg ......Hansson, B..........................14

Uddevalla ......Marcusson, Ivar..................14

Ulricehamn......Andersson, Carl..................6

Uppsala .........Wahlmark, C. P..............36

Andersson, Herm..............36

Jansson, E. A....................36

Varberg............ Rehnström, P. E..............13

Vänersborg ......Frykblom, Axel..................17

Västerås .........Carlsson, Julius..................34

Växjö ............Svensson, P..........................15

Visby ............Widstrand, Carl J. ... 7

Ystad...............Jönsson, Oskar ..................27

Örebro............Andersson, O. E..............31

471Avdelning Ombud Röster

Alingsås ......... Ljungström, J. 0..............13

Arvika ............Jansson, C. Em....................13

Bollnäs............ Drougge, C. J....................14

Borås...............Göhle, K. G..........................44

Eksjö...............Wikander, N..........................17

Engelholm ......Nordvall, E..........................14

Enköping.........Ericsson, Gustav ............7

Eskilstuna ......Wallander, Oscar ............38

Johnsson, Henning ... 38

Eslöv...............Svensson, J. A....................9

Falun...............Westberg, Werner............36

Gävle ............Bohlin, Karl ........................28

Söderström, Axel ............27

Göteborg.........Sandström, John A.... 44

Larsson, K. A....................44

Palm, Gunnar........................43

Orstadius, Ragnar............43

Stiller, W. ..............................43

Nilsson, K. G....................43

Lindberg, Erie ..................43

Halmstad.........Pålsson, Algot ..................29

Hjo ...............Lundkvist, Allan ............5

Hälsingborg ... Gunnarsson, Hj............50

Hansson, H..........................50

Härnösand ...... Eriksson, C. F....................31

Hässleholm......Lundstedt, Karl M. ... 8

Hörby ............Smedberg, C. M..............8

Insjön ............Åkerblom, Bernh..............19

Jönköping ......Åkerblom, W. ..................28

Nord, Edv................................28

Kalmar............Stenros, J. G..........................44

Karlskrona ......Kullberg, Carl A..............45

Karlstad .........Theander, C..........................33

Kristianstad......Norrman, R..........................31

Kristinehamn ... Svensson, J. M....................14

Köping............Andersson, Ivar..................17

Landskrona......Bengtsson, John ............17

Lidköping ......Nyblom, Lars Oscar... 16

Lindesberg ......Larsson, G................................20

Linköping ......Wirström, Gust....................49

Luleå...............Wikström, Artur..................27

Lund...............Jönsson, Hans ..................35

Lysekil ............Larsson, E. F....................15

Malmö ............Henricsson, Primus ... 45

Andersson, Alfr..............45

Andersson, Nils Ludv. 45

Fernström, Karl..................45

Görloff, A. P..........................45

Mariestad.........Lindqvist, E. W. ............9

Motala ............Thunvall, A. J....................9

Norrköping......Johnsson, Paul Oliver 48

Åkervall, Johan Albin 48

Norrtälje .........Hellström, Gust..............20

Nyköping ......Hedin, P. O. E....................23

Avdelning Ombud Röster

Örebro............Eriksson, Hj..........................30

Östersund ......Huss, J. A...............................20

Kontrolln.: ordf. Werner, L................................1

2:e ledamot ... Nilsson, J. Alfr..............1

3:e ledamot... Nilson, John G..............1

Förb.sstyrelsen Andersson, Ernst ............1

Isacson, Val..........................1

Persson, Gust....................1

Hagberg, Harald ............1

Olsén, Aron ........................1

Hultman, Joel ..................1

Wiberg, Eduard..................1

Förbundsrevisor Graf, J. E................................1

Ombudsmannen Westerlund, Hugo............1

Redaktören ......Wessel, Nils ........................1

Enskilda .........Lindroth, Ivar ..................1

Sjöstedt, Rob..........................1

Hellström, Hugo ............1

Eriksson, Hj..........................1

Åstrand, Filip........................1

Andersson, Karl ............1

Eriksson, Bengt..................1

Carlsson, Wilh....................1

Myckelberg, John............1

Malmborg, Oscar ............1

Forsberg, Ernst ..................1

Nilsson, Karl ........................1

Hermansson, J. W. ... 1

Höglund, Elis........................1

Sandberg, Nils ..................1

Isaacson, Simon..................1

Bäckström, Frans ............1

Lange, J., Gävle..................1

S:a röster 3,629

63 avdelningar med 94 ombud, represen* terande 3,598 röster. Dessutom 31 med 1 röst vardera.

NIONDE FÖRBUNDSMÖTET.

Hölls 6—9 augusti 1913 i Restaurant Runans festsal vid Brunkebergstorg i Stockholm. Ordförande Emil Söderström, vice ord» förande A. P. Görloff, Malmö, och Oskar Wallander, Norrköping. Generalsekrete* rare Nils Wessel, Stockholm. — Gäster vid mötet: För Dansk TypografsForbund P. Hvitfeldt, för Norsk Centralforening for Boktrykkere O. Ruud och för svenska L. O. Herman Lindqvist. — Finska typografförs bundet och Internationella sekretariatet, som även inbjudits, sände varma hälsningar.

472Avdelning Ombud Röster

Nässjö ............Gustafsson, A. J....... 8

Orsa ...............Olsson, Ferdinand...... 4

Oskarshamn......Andersson, N. J....... 22

Sala ...............Lindqvist, A............. 18

Skara...............Björkman, Per Emil ... 11

Skövde............Andersson, P............. 24

Sollefteå .........Hallin, Malkom......... 12

Stockholm ......Söderström, Emil ...... 100

Persson, Gust............. 100

Rasmusson, Nils ...... 100

Graf, J. E................ 100

Lundberg, Emil......... 100

Carlsson, Wilh.......... 100

Hultman, Joel ......... 100

Forsberg, Ernst ......... 100

Bäckström, Frans ...... 100

Lagerqvist, Aug....... 100

Öhman, A. W. ......... 99

Moberg, Carl............ 99

Ramm, Arvid............ 99

Eriksson, Hj............. 99

Almgren, John ......... 99

Sundsvall.........Sundell, E. F............. 40

Söderhamn ......Hellstrand, Oskar...... 8

Södertälje.........Andersson, Joh.......... 31

Trälleborg ......Dahlström, T............. 15

Uddevalla ......Johansson, C............. 16

Ulricehamn......Andersson, Birger...... 4

Uppsala .........Stenström, 0............. 49

Johansson, H.......... 49

Hilding, 0................ 48

Varberg .........Holmström, J. D....... 9

Vänersborg ......Westerlund, John E. ... 12

Västervik.........Ströberg, Erik H....... 10

Västerås .........Larsson, K. V. ......... 44

Växjö ............Svensson, P. E.......... 24

Visby ............Vidstrand, Carl ......... 6

Ystad ............Nilsson, Alfred ......... 33

Örebro............Andersson, Janne...... 26

Andersson, O. A....... 26

Örnsköldsvik ... Forsslund, K............. 12

Östersund ......Löw, Oscar............... 35

Kontrollnämnd.:

ordförande ... Samuelsson, J. W....... 1

2:e ledamot... Wännerdahl, Herman 1

3:e ledamot... Nilsson, J. A.......... 1

Förb.»styrelsen Andersson, E............. 1

Larsson, Fr................ 1

Holmbergh, A.......... 1

Karlsson, Axel ......... 1

Hagberg, H............. 1

Helin, Augusta ......... 1

Wiberg, Eduard......... 1

Ombudsmannen Westerlund, Hugo...... 1

Avdelning Ombud Röster

Redaktören ......Wessel, Nils ........................1

Enskilda .........Magnusson, H., Kalmar 1

Lindbärj, E., Uppsala... 1

Andersson, Karl ............1

Berg, Hanna ........................1

Bernström, Josefina ... 1

Brehmer, Augusta............1

Dahlgren, Hj..........................1

Ingemarson, Oscar............1

Isaacsson, S..........................1

Johansson, Ida ..................1

Karlsson, John ..................1

Lindqvist, Edvin ............1

Malmborg, Gust. E. ... 1

Myckelberg, John............1

Nilson, John G..............1

Nilsson, K................................1

Nilsson, Ragnar..................1

Nylén, E................................1

Ohlson, Halvar..................1

Olsén, Aron ........................1

S:a röster 3,726

64 avdelningar med 96 ombud represen» rande 3,726 röster. 20 medlemmar utövade personlig rösträtt.

TIONDE FÖRBUNDSMÖTET.]

Hölls 9-12 augusti 1916 å Restaurant Gillet (Läderlappens kabaretlokal) vid Brunke» bergsgatan i Stockholm. Ordförande Emil Söderström, vice ordförande A. P. Gör» loff, Malmö, och Joh. Lundberg, Göte» borg. Generalsekreterare Nils Wessel, före» dragande sekreterare Gust. Persson, Stock» holm. Biträdande sekreterare Ragnar Nilsson, Emil Lundberg och Axel Karls» son, Stockholm, samt T. Åhman, Karls» krona, och J. A. Sandström, Göteborg. — Gäster voro: För Norsk Centralforening for Boktrykkere O. Ruud och för Dansk Typograf»Forbund Laurids Jensen. Sven» ska L. O. representerades av sekreteraren Ernst Söderberg. Finska typografförbun» det och Internationella sekretariatet som inbjudits, hade på grund av kriget icke kunnat sända representanter.

Avdelning Ombud Röster

Förb.»styrelsen Wiberg, Eduard......... 1

Larsson, Fredr.......... 1

Hagberg, Harald ...... 1

473Avdelning Ombud Röster

Förb.sstyrelsen Ågren, Emanuel..................1

Lagerqvist, Aug..............1

Bergmark, Hjalmar ... 1

Helin, Augusta ..................1

Redaktören ......Wessel, Nils ........................1

Ombudsmannen Westerlund, Hugo............1

Kontrollnämnd.:

ordförande ... Samuelson, J. W. ............1

2:e ledamot... Wännerdahl, Herm. ... 1

3:e ledamot... Nilsson, Alfr..........................1

Alingsås .........Ljungström, J. 0..............11

Arvika ............Andersson, Oscar ............14

Bollnäs............Björling, Olof ..................13

Borås...............Franzon, Ragnar ............46

Eksjö...............Abrahamsson, O. F.... 25

Engelholm ......Kjellström, Fritjof............12

Enköping.........Fredriksson, Ernst............12

Eskilstuna.........Loström, Th..........................47

Johnsson, H..........................47

Eslöv...............Svensson, J. A....................10

Falkenberg ......Johansson, Tage ............15

Falun ............Westberg, W.........................30

Boberg, A................................29

Filipstad .........Andersson, Hilding ... 15

Gävle ............Bohlin, K. A..........................48

Söderström, Ax....................48

Göteborg.........Nilsson, K. G....................49

Holmertz, J. A....................49

Sandström, J. A..............49

Gustavsson, B. A..............49

Höglund, H..........................49

Lundberg, Joh....................48

Charléz, A................................48

Johansson, A....................48

Halmstad.........Pålsson, Algot ..................31

Hälsingborg ... Gunnarsson, Hj..............40

Larsson, Ernst ..................40

Hansson, Henning ... 39

Härnösand ......Carlsson, John ..................37

Hässleholm...... Nilsson, Axel........................14

Hjo ...............Lundkvist, Allan ............4

Hudiksvall ......Johansson, E. O. E.... 14

Hörby ............Lindgren, C. W. ............9

Jönköping ......Andersson, W. ..................26

Engström, E. R....................26

Thorsson, G., min.somb. 34

Kalmar............Stenros, J. G..........................29

Svensson, P. E....................28

Karlshamn ......Pettersson, Thure ............13

Karlskrona ......Åhman, T. E..........................26

Petersson, A. A..............26

Karlstad .........Andersson, Otto E. ... 48

Katrineholm ...Johnsson, S..........................9

Kristianstad......Jonzon, P. G....................33

Avdelning Ombud Röster

Kristinehamn ...Andersson, Philip............10

Kungsgården ...Johansson, J. R..............9

Köping............Andersson, Ivar..................24

Landskrona...... Bengtsson, J. E....................26

Lidköping ......Svensson, A. W. ............17

Lindesberg ......Larsson, Gustaf..................26

Linköping ......Melin, David ........................39

Wiberg, J. E..........................38

Ljusdal............Rödén, M................................7

Luleå...............Åström, Hugo ..................28

Wikström, Artur ............28

Lund...............Söderberg, J. A..............32

Andersson, Carl..................31

Lysekil............Gelinder, Johan..................14

Malmö ............Andersson, Nils Ludv. 47

Lindbärj, Ejnar ..................46

Görloff, A. P..........................46

Andersson, Alfr..............46

Jansson, C. Em....................46

Henricsson, P....................46

Mariestad.........Lindqvist, Adolf ............9

Motala ............Pettersson, Gust..............7

Norrköping......Johnsson, Paul ..................39

Åkervall, Albin..................39

Tingström, A..........................38

Norrtälje .........Zachén, K. G....................15

Nyköping ......Nygren, Aug..........................28

Nässjö ............Ohlsson, Hj..........................11

Orsa ...............Olsson, Ferd..........................3

Osby...............Lindvall, C. J....................5

Oskarshamn......Törngren, Ernst..................38

Sala ...............Lindqvist, C. A. A. ... 23

Skara...............Strandberg, Arvid............14

Skövde............Viktorin, Rickard ............30

Sollefteå .........Johansson, Einar B.... 18

Stockholm ......Karlsson, Axel ..................98

Persson, Gust....................98

Söderström, Emil ............98

Lundberg, Emil..................98

Hultman, Joel ..................98

Lööf, Oskar ........................98

Carlsson, Wilh....................98

Öhman, A. W. ..................98

Graf, J. E................................98

Rasmusson, Nils ............98

Lindell, Linus........................98

Haagh, Alb..........................98

Forsberg, Ernst ..................98

Åhrberg, Fritz ..................98

Bäckström, Frans ............98

Moberg, Carl........................98

Stiller, W. ..............................98

Nylén, Eskil ........................98

Lundström, Jeårj ............98

474Avdelning Ombud Röster

Stockholm ......Andersson, Ernst ............98

Sundsvall.........Olsson, C. G. P..............45

Säffle...............Lindqvist, C. W. ............10

Söderhamn ......Tärnlund, Karl ..................15

Södertälje.........Andersson, J ohannes... 35

Sölvesborg ......Johansson, Carl Aug. 5

Trälleborg ......Carlsson, Martin ............14

Uddevalla ......Johansson, Axel ............16

Ulricehamn......Borg, Anton ........................7

Umeå ............Bleckert, Hjalmar ............35

Uppsala .........Johansson, Hilmer ... 47

Stenström, Otto..................47

Wahlmark, Primus ... 46

Jonsson, Alb..........................46

Varberg .........Eliasson, O. L....................10

Vänersborg ......Johansson, Gustaf............13

Västervik .........Ströberg, E. H....................6

Västerås .........Larsson, K. W. ..................32

Holme, E................................32

Växjö ........... Petersson, Klas ..................30

Visby ............Johansson, G....................8

Ystad...............Wallin, Jöns ........................40

Åtvidaberg ......Gustafsson, Wald..............9

Örebro............Sundell, Erik F....................47

Eriksson, Hj..........................46

Örnsköldsvik ...Forslund, K. W. ............20

Östersund ......Löw, Oscar..............................26

Holm, Sigurd........................26

Enskilda ......... Palm, G., Göteborg ... 1

Andersson, O., Örebro 1

Lindroth, I., Stockholm 1

Olsén, Aron ........................1

Berg, Hanna ........................1

Nilsson, C. R....................1

Almgren, John ..................1

Nilsson, Karl........................1

Källqvist, G. W. T. ... 1

Dahlgren, Hj..........................1

Malmborg, Oscar ............1

Bratt, K. W. ........................1

Ingemarson, Oscar ... 1

Andersson, Karl ............1

S:a röster 4,960

75 avdelningar med 125 ombud, represen* terande 4,944 röster. 14 utövade personlig rösträtt.

FJORTONDE FÖRBUNDSMÖTET.

Hölls i Restaurant Gillets lokaler vid Brunkebergsgatan i Stockholm den 7—10 augusti 1918. Ordförande Emil Söder* ström, vice ordförande A. P. Görloff, Malmö, och G. Palm, Göteborg. Gene* ralsekreterare Nils Wessel och föredra* gande sekreterare Gust. Persson, Stock* holm. — Som gäster voro närvarande O. Ruud, Kristiania, för Norsk Centralfor* ening for Boktrykkere samt Karl Sören* sen, Köpenhamn, för Dansk Typograf* Förbund. Svenska L. O. representerades av Arvid Thorberg.

Avdelning Ombud Röster

Förb.sstyrelsen Wiberg, Eduard..................1

Lööf, Oscar..............................1

Lundström, Jeårj ............1

Stiller, William ..................1

Hagberg, Harald ............1

Nylén, Eskil ........................1

Larsson, Fredrik..................1

Redaktören ......Wessel, Nils ........................1

Ombudsmannen Westerlund, Hugo ... 1

Kontrolln.: ordf. Samuelsson, J. W.............1

2:e ledamot... Wännerdahl, H....................1

3:e ledamot... Nilsson, Alfred..................1

Revisorer.........Bäckström, Frans ............1

Rasmusson, Nils ............1

Åhrberg, Fritz ..................1

Hultman, Joel ..................1

Sand, Fr......................................1

Alingsås .........Ljungström, J. 0..............13

Arvika ............Andersson, Öskar............16

Bollnäs............Lundmark, P. J....................15

Borås...............Larsson, Karl........................48

Eksjö...............Abrahamsson, 0..............22

Engelholm ......Nordvall, Erhard ............13

Enköping......... Holmqvist, G....................11

Eskilstuna ......Lindqvist, Edvin ............38

Tärnlund, Karl ..................38

Loström, Th..........................37

Eslöv...............Palm, C......................................12

Falkenberg ......Eriksson, Malkolm ... 21

Falköping.........Pettersson, H..........................13

Falun ............Westberg, Werner............27

Eriksson, Bernhard ... 26

Filipstad .........Wiktorin, Edw....................21

Gävle ............Söderström, Axel ............35

Holm, And..........................35

Lindgren, C. Aug..............34

Göteborg.........Olsson, E. G..........................56

Sandström, J. A..............56

475Avdelning Ombud Röster

Göteborg.........Olsson, 0................................56

Holmertz, J. A....................56

Schjött, G................................56

Palm, G......................................56

Dahlström, 0....................55

Nilsson, K. G....................55

Nilsson, E................................55

Johansson, O. Th. ... 55

Halmstad.........Pålsson, Algot ..................47

Hjo ...............Lundkvist, Allan ............7

Hudiksvall ......Thelin, Bror ........................19

Hälsingborg ... Hansson, H..........................46

Frick, A. J................................45

Grunditz, J. R....................45

Härnösand ......Sundberg, Joh....................42

Hässleholm......Nilsson, Axel........................11

Jönköping ......Lindvall, Erik........................25

Engberg, Hj..........................35

Nordh, Edvin ..................34

Kalmar............Svensson, P. E....................27

Ekblad, F................................26

Karlshamn ......Andersson, Erik..................30

Karlskrona ......Andersson, H. W.............50

Karlstad .........Hasselroth, Rudolf ... 27

Andersson, Otto ............26

Katrineholm ... Johnsson, Sven ..................I7

Kristianstad......Jonzon, P. G..........................39

Kristinehamn ... Svensson, John ..................14

Kungsgården ... Larsson, Ivar ........................8

Köping............Flodström, Arthur............23

Landskrona......Bengtsson, John ............32

Lidköping ......Cederqvist, B. D..............18

Lindesberg ......Larsson, G................................29

Linköping ......Melin, David........................38

Olsson, Gustaf ..................38

Ljusdal............Brunbäck, Thorvald ... 12

Luleå...............Wikström, A..........................32

Bergkvist, K. B....................32

Lund...............Nilsson, John........................38

Åkesson, Anton..................37

Söderberg, J. A..............37

Lysekil ............Hagelqvist, Erie..................13

Malmö ............Färnström, Karl..................53

Lundstedt, K. M..............52

Görloff, A. P..........................52

Lindberg, Ernst..................52

Månsson, Hjalmar............52

Jansson, C. Em....... 52

Mariestad.........Lindqvist, Adolf ............15

Motala ............Adamsson, O. J..............8

Norrköping......Johnsson, Paul ..................40

Pettersson, Viktor............40

Fjellander, Carl..................40

Norrtälje .........Pettersson, Axel..................13

Avdelning Ombud Röster

Nyköping ......Nygren, Aug..........................37

Nässjö ............Osvald, 0................................16

Osby...............Lindvall, C. J....................17

Oskarshamn......Ekelund, Filip ..................30

Sala ...............Lindkvist, C. A. A. ... 23

Skara...............Sandholm, A. T..............15

Skövde...........Olsson, Ernst........................35

Sollefteå .........Andersson, G....................20

Stockholm ......Persson, Gust....................120

Karlsson, Axel ..................120

Öhman, A. W. ..................120

Cruse, Sigvard ..................120

Söderström, Emil ............120

Berg, Georg ........................120

Berggren, J. B..................120

Bergmark, Hjalmar ... 120

Nilsson, Karl........................120

Ågren, Emanuel..................120

Nilsson, Nils ........................120

Andersson, Ernst ............120

Forsberg, Ernst ..................120

Back, Thure ........................120

Malmborg, Gustav ... 120

Almgren, John ..................120

Wicklund, Anshelm ... 120

Linné, G. W.........................120

Moberg, Carl ........................120

Haagh, Albert ..................120

Strängnäs.........Strandh, K. E....................16

Sundsvall.........Nilsson, H. G....................28

Olsson, C. G. P..............27

Säffle...............Wold, O. M..........................5

Söderhamn ......Sandström, Rob..............11

Söderköping ... Hansson, F..........................6

Södertälje.........Haggren, F................................43

Sölvesborg ......Johansson, C. Aug. ... 6

Tidaholm.........Karlsson, Ivar........................5

Trälleborg ......Nilsson, J. A....................17

Trollhättan ......Olsson, Robert ..................12

Uddevalla ......Karlsson, Richard ............23

Ulricehamn......Andersson, Birger ..........10

Umeå ............Bleckert, Hjalmar ............41

Uppsala .........Johansson, Hilmer ... 42

Hörngren, Ernst ............41

Jonsson, Albert..................41

Hilding, Oskar ..................41

Stenström, Otto..................41

Varberg .........Rehnström, P. E..............13

Vänersborg ......Wikström, L. R....................17

Västervik.........Rosenkvist, E....................13

Västerås .........Björkman, D..........................34

Larsson, K. V. ..................34

Växjö ............Petersson, Klas ..................45

Visby ............Widstrand, Folke ............8

476Avdelning Ombud Röster

Ystad...............Jönsson, Oskar ..................45

Åtvidaberg ......Franzén, Erik........................10

Örebro...........Boberg, John........................44

Sundell, Erik F....................44

Larsson, John........................44

Örnsköldsvik . Ljungdahl, Walfr..............21

Östersund ......Swanström, Axel ............32

Sundin, N................................31

Enskilda .........Peterzén, H., Falun ... 1

Henricsson, P., Malmö 1

Ingemarson, O., Sthlm 1

Bratt, K. W. ........................1

Rosenqvist, Gunnar ... 1

Christensson, J....................1

Ekenberg, M..........................1

Olsén, A......................................1

S:a röster 6,015

78 avdelningar med 138 ombud represen* terande 5,988 röster. 8 utövade personlig rösträtt.

1919 ÄRS EXTRA FÖRBUNDSMÖTE.

1919 års extra förbundsmöte, av förbunds* styrelsen sammankallat på begäran av 12 avdelningar, med Stockholmsavdelningen i spetsen, sammanträdde tisdagen den 22 april i Folkets hus B*sal i Stockholm och pågick även onsdagen den 23 april. Enda punkt var tariffrågan och därmed i sam* band stående frågor. Ordförande för mötet blev Emil Söderström med Erik Lindvall, Västerås, och Em. Ågren, Stockholm, som vice ordförande. Generalsekreterare blev Nils Wessel, Stockholm. — Några gäster voro icke inbjudna till detta möte.

Avdelning Ombud Röster

Förb.sstyrelsen Wiberg, Eduard..................1

Lööf, Oscar..............................1

Bergmark, Hj....................1

Stiller, W. ..............................1

Hagberg, Harald ............1

Nylén, E................................1

Berg, G......................................1

Redaktören ......Wessel, Nils ........................1

Ombudsmannen Westerlund, H....................1

Kontrolln.: ordf. Samuelsson, J. W..............1

2:e ledamot... Wännerdahl, Herm. ... 1

3:e ledamot... Nilsson, Joh. Alfr. ... 1

Revisorer.........Bäckström, Frans ............1

Sand, Fr......................................1

Avdelning Ombud Röster

Alingsås .........Ljungström, J. 0..............11

Arboga............Tärnlund, Karl ..................18

Arvika ............Andersson, Oscar ............15

Bollnäs............Andersson, Sten ............15

Borlänge .........Rasmusson, Th....................20

Borås...............Franzon, Ragnar ............50

Eksjö...............Johansson, Fr....................22

Engelholm ......Hall, Sture ..............................13

Eskilstuna ......Lindqvist, Edvin ............37

Pettersson, Frans ............37

Åstrand, O. A....................36

Eslöv............... Palm, Karl ..............................11

Falkenberg ......Eriksson, M..........................20

Falköping.........Larsson, K. A....................18

Falun ............Eriksson, J. 0....................30

Görsson, Adolf..................30

Filipstad .........Sjökvist, J................................23

Gävle ............ Berglöf, N................................37

Westlund, C. V. ............36

Söderström, Axel ............36

Göteborg.........Höglund, Hugo..................60

Börjesson, F..........................60

Pålsson, A................................60

Nilsson, K. G....................60

Holmertz, J. A....................60

Olsson, E. G..........................59

Sandström, J. A..............59

Schjött, G................................59

Dahlström, 0....................59

Berlin, K................................59

Halmstad.........Svensson, John R. ... 48

Hedemora ......Anderstedt, A. L..............14

Hudiksvall ......Samuelsson, John............18

Hälsingborg ... Hansson, Henning ... 51

Magnusson, 0....................51

Olsson, K. J..........................50

Härnösand ......Danielsson, J. V. ............39

Hörby ............Nilsson, Erie ........................5

Jönköping ......Ekeroth, Tor ........................35

Johansson, Sven ............35

Osvald, Oscar........................35

Kalmar............Svensson, P. E....................28

Pettersson, O. S..............27

Karlshamn ......Myrström, Birger ............30

Karlskrona ......Andersson, Hugo............48

Karlstad .........Fridborg, Karl ..................26

Andersson, Otto E. ... 25

Katrineholm ... Jonsson, Sven ..................27

Kristianstad......Rosenqvist, Adolf............38

Kristinehamn ... Ehrnholm, Sten V. ... 22

Kungsgården ... Larsson Ivar ........................10

Kvidinge .........Lindvall, C. J....................12

Köping............Nordkvist, Gust..............26

Landskrona.....Bengtsson, J..........................31

477Avdelning Ombud Röster

Lidköping ......Bergkvist, K. B....................20

Lindesberg ......Larsson, G................................34

Linköping ......Johansson, B. K. A. ... 37

Andersson, A. K..............37

Ljusdal............Lindblom, Gust..............13

Luleå...............Wikström, A..........................33

Eriksson, J. A....................33

Lund...............Gustafsson, Elis..................40

Brummer, Fr..........................40

Håkansson, Axel ............39

Lysekil ............Hagelqvist, Erie..................13

Malmö ............Jansson, C. Em....................47

Åberg, Oscar ........................47

Lindberg, Ernst..................47

Lundstedt, Karl M. ... 47

Axman, Th..........................47

Månsson, H..........................46

Görloff, A. P..........................46

Mariefred.........Nygren, Aug..........................5

Mariestad.........Lindqvist, Adolf ............23

Motala ...........Fransson, Elis........................8

Norrköping......Östergren, Joh....................41

Hertz, K......................................41

Fjellander, C..........................41

Norrtälje .........Zachén, G................................13

Nyköping ......Paulsson, Sven ..................35

Nässjö ............Wiström, Nils........................18

Orsa ...............Söderlund, P. J..............5

Osby...............Bratt, Albin ........................7

Oskarshamn......Möller, B................................33

Ronneby .........Friström, J. R....................7

Sala ...............Lönngren, K. D..............23

Skara...............Sandholm, A. F..............14

Skellefteå.........Lundström, Tycho............16

Skövde............Olsson, E................................34

Sollefteå .........Ström, B. M. A..............17

Stockholm ......Ågren, Em................................121

Berggren, Joh....................121

Cruse, Sigvard ..................121

Wicklund, A..........................121

Fagerström, B....................121

Nilsson, Nils........................121

Åhlfeldt, J................................121

Hallström, S. H..............121

Malmborg, G. E..............121

Nilsson, Gösta ..................121

Christensson, E. A. ... 121

Eriksson, Erik........................121

Nilsson, Gust....................121

Moberg, C................................120

Almgren, John ..................121

Back, Th......................................120

Eriksson, Figge ..................120

Frysell, H................................120

Avdelning Ombud Röster

Stockholm ......Bratt, K. V...............................120

Nilsson, Enoc ..................120

Söderström, Emil (mis

noritetsombud) ............356

Strängnäs ........Strandh, E................................10

Sundsvall.........Olsson, C. G. P..............31

Nilsson, H. G....................30

Säffle...............Sjölin, O. R..........................5

Söderhamn ......Sandström, R..........................13

Söderköping ... Olsson, Aug..........................6

Södertälje.........Ljungcrantz, R....................45

Sölvesborg ......Johansson, C. A..............7

Trälleborg ......Jönsson, Carl........................15

Trollhättan ......Olsson, Rob..........................11

Uddevalla ......Johansson, Axel V. ... 24

Ulricehamn......Borg, Anton ........................11

Umeå ............Lundström, Joel ............40

Uppsala .........Sällqvist, A..........................42

Hilding, 0................................42

Hörngren, E..........................42

Johnson, A..........................42

Hultin, J................................42

Varberg .........Holmström, J. D..............13

Vänersborg ......Jonsson, E................................17

Västervik.........Pettersson, A. 0..............13

Västerås .........Rockström, E. 0..............40

Lindvall, Erik........................39

Växjö ............Petersson, Klas ..................45

Visby ............Vidstrand, Folke ............11

Ystad ............Pettersson, J. V. ............46

Åtvidaberg ......Björkman, Äxel..................11

Örebro............Larsson, Nath....................44

Mårtensson, Olof ............43

Karlsson, Rich....................43

Örnsköldsvik ... Forsberg, B. A....................19

Östersund ......Hallman, Wilh....................30

Svanström, Axel ............30

Enskilda .........Andersson, Ernst, Sthlm 1

Lundström, Jeårj, „ 1

Nilsson, C. R., „ 1

Olsén, Aron, „ 1

Malmborg, J. A., ,, 1

Malmborg, G. E., „ 1

Lagerqvist, Aug., „ 1

Åstrand, C. F., „ 1

Nilsson, Carl, „ 1

Andersson, O. J., „ 1

Nyman, P. E„ „ 1

S:a röster 6,594

89 avdelningar med 143 ombud. 17 förs bundsfunktionärer och 12 enskilda meds lemmar.

478TOLVTE FÖRBUNDSMÖTET.

Hölls 21-24 februari 1921 å Restaurant Gillet vid Brunkebergstorg i Stockholm. Ordförande Emil Söderström, vice ord* förande Hugo Höglund, Göteborg, och A. P. Görloff, Malmö. Generalsekre= terare Nils Wessel. Föredragande sekres terare Ernst Andersson. — Gäster voro: för Dansk Typograf» Förbund Karl Sö» rensen, för Norsk Centralforening for Boktrykkere Oscar Ruud samt för sven» ska L. O. Arvid Thorberg.

Avdelning Ombud Röster

Förb.sstyrelsen Cruse, Sigvard ..................1

Samuelson, J. W..............1

Hagberg, Harald ............1

Nilsson, Nils ........................1

Åblfeldt, John ..................1

Carlsson, John ..................1

Eriksson, Figge ..................1

Ombudsmannen Westerlund, Hugo ... 1

Redaktören ......Wessel, Nils ........................1

Kontrollnämnd.:

ordförande ... Persson, Gust....................1

2:e ledamot... Wännerdahl, Herm. ... 1

3:e ledamot... Nilsson, Alfred ..................1

Revisorer.........Bäckström, Frans ............1

Åhrberg, Fritz ..................1

Hultman, Joel ..................1

Sand, Fredrik........................1

Ingemarson, Oskar ... 1

Nylén, Eskil ........................1

Nilsson, Enoc........................1

Lindberg, Nils ..................1

Bratt, K. W. ........................1

Arvika ............Johansson, Gust..............14

Bollnäs............Rosdahl, C. A....................14

Borlänge .........Johansson, Uno ............26

Borås...............Börjesson, Karl ..................58

Engelholm ......Celano, Hugo ..................9

Eskilstuna ......Andersson, Gust. D.... 59

Hindersson, C. E..............58

Falkenberg ......Jörgensen, Johannes... 17

Falun...............Görsson, Adolf..................72

Filipstad .........Ekberg, A................................24

Gävle ............Westlund, C. W. ............64

Söderström, Axel ............63

Göteborg.........Höglund, H..........................67

Holmertz, J. A....................67

Olson, Erie G....................67

Nilsson, K. G....................67

Sandström, J. A..............67

Börjesson, F..........................67

Avdelning Ombud Röster

Göteborg.........Schjött, G................................67

Johnsson, C..........................67

Olsson, Gunnar..................67

Elfdén, E. F..........................66

Halmstad.........Svensson, John R. ... 44

Hudiksvall ......Örtegren, Edv....................18

Hälsingborg ... Magnusson, Fr. O. ... 57

Johansson, N....................57

Larsson, E................................57

Härnösand ......Lundqvist, 1..........................43

Hässleholm......Ohlsson, Fritz ..................13

Jönköping ......Andersson, Otto ............51

Engberg, Hjalmar ............51

Kalmar............Andersson, F..........................55

Karlshamn ......Olsson, Fridolf N. ... 25

Karlskrona ......Andersson, Hugo............26

Petersson, Arthur ............26

Karlstad .........Johansson, K..........................37

Fridborg, K..........................36

Katrineholm ... Lindqvist, E..........................19

Kristianstad...... Palmqvist, Egron ............48

Kristinehamn .... Svensson, John ..................13

Kvidinge .........Nilsson, Bengt E..............15

Köping............Andersson, Ivar..................27

Landskrona......Green, Edgar ........................38

Lidköping ......Svensson, Wilhelm ... 21

Lindesberg ......Andersson, Ivar..................31

Linköping ......Kullman, Erik ..................54

Melin, David ........................53

Lotorp ............Robertsson, Rob..............22

Ljusdal............Moberg, Karl........................12

Luleå...............Sandström, Isidor ............56

Lund...............Söderberg, J. A..............41

Andersson, Johnny ... 40

Nilsson, John E..............40

Malmö ............Görloff, A. P..........................81

Jansson, C. Em....................81

Magnusson, J. A..............81

Larsson, Nils ........................81

Mariestad.........Sandholm, A..........................21

Norrköping......Östergren, J..........................43

Hertz, K......................................43

Fjellander, C..........................43

Norrtälje .........Zachén, K. G....................10

Nyköping ......Hedin, E................................31

Nässjö ............Karlsson, Ernst ..................10

Orsa ...............Söderlundh, P. J..............7

Osby............... Ohlqvist, Thure..................9

Oskarshamn......Brandting, Sture ............34

Sala ...............Lindqvist, C. A. A. ... 26

Skara...............Andersson, Gust..............20

Skellefteå.........Fritzén, Fritz ........................13

Skövde............Rasmusson, N. Th. ... 38

Sollefteå .........Uhlin, E......................................26

479Avdelning Ombud Röster

Stockholm ......Söderström, Emil ............152

Almgren, John ..................152

Rasmusson, N....................152

Öhman, A. W. ..................152

Lundgren, A..........................152

Ågren, Em................................152

Karlsson, Axel ..................152

Lööf, Oscar..............................152

Forsberg, Ernst ..................152

Bergmark, Hj....................152

Andersson, Ernst ............152

Olsson, Emil ........................152

Lundberg, Emil O. ... 152

Qvarnström, Einar ... 152

Asklund, T..........................152

Carlsson, Valentin............152

Helin, Augusta ..................152

Moberg, Carl........................152

Wiberg, Eduard..................152

Berggren, John ..................152

Strängnäs.........Lundström, J. A..............13

Sundsvall.........Mattsson, Åug....................38

Forsslund, G. B. M.... 37

Söderköping ... Johansson, Arvid ............5

Södertälje.........Haggren, J. F....................49

Trälleborg ......Jönsson, Carl B..............15

Trollhättan ......Pettersson, Karl..................14

Uddevalla ......Johansson, A. W.............34

Ulricehamn......Borg, Anton ........................10

Umeå ............Löfgren, Johan ..................52

Uppsala .........Stenström, Otto..................75

Hörngren, Ernst ............75

Johansson, Hilmer ... 74

Varberg .........Rehnström, P. E..............18

Visby ............Stenström, K. A..............15

Vänersborg ......Johnsson, Ernst..................17

Västervik.........Ströberg, E..............................14

Västerås .........Nyberg, W...............................92

Växjö ............Petersson, Klas ..................45

Ystad...............Andersson, Edv..............44

Åtvidaberg ......Franzén, Erie ........................12

Örebro............Sundell, E. F..........................78

Carlsson, Rich....................78

Örnsköldsvik ... Strömberg, A..........................18

Östersund ......Holm, S......................................48

Enskilda .........Lindqvist, Edvin G. ... 1

Lindvall, Erie........................1

Malmborg, E. G..............1

Tingström, A. W.............1

Larsson, Fredrik..................1

Andersson, O. E..............1

Larsson, Nath....................1

Berg, Georg ........................1

Stiller, William ..................1

Avdelning Ombud Röster

Enskilda .........Nilsson, Karl........................1

Nilsson, Gösta ..................1

Nilsson, John........................1

Lundström, Jeårj ............1

Olsson, Isidor ..................1

Lindroth, Ivar ..................1

Lagerqvist, Aug....................1

Svensson, F..........................1

S:a röster 7,019

70 avdelningar, 143 ombud. 38 förbunds» funktionärer och enskilda hade vardera 1 röst.

TRETTONDE FÖRBUNDSMÖTET.

Hölls 4—7 augusti 1924 å Restaurant Piper» ska muren, Schéelegatan 12 i Stockholm. Ordförande Gust. Persson, Stockholm, vice ordförande Filip Börjesson, Göte» borg, och Hilmer Johansson, Uppsala. Generalsekreterare Nils Wessel och före» dragande sekreterare Ernst Andersson. — Gäster: Jul. Schröder, Köpenhamn, för Dansk Typograf»Forbund, K. F. Hellgren, Finska bokarbetareförbundet, och Leopold Rungstad, Norsk Centralforening for Bok» trykkere. Svenska L. 0:s representant var E. Lange. Svenska bokbindareförbundet representerades av David Eriksson, Inter» nationella litografförbundet i Sverge av A. Wijk. Dessutom var f. förtroende» mannen Eduard Wiberg närvarande.

Avdelning Ombud Röster

Förb.»styrelsen Cruse, Sigvard ..................1

Samuelsson, J. W..............1

Hagberg, Harald ............1

Lööf, Oskar..............................1

Berg, Georg ........................1

Qvarnström, Einar ... 1

Ågren, Emanuel..................1

Förb.»styrelsen:

Gävle .........Söderström, Axel ............1

Göteborg......Höglund, Hugo..................1

Malmö .........Görloff, A. P..........................1

Örebro.........Sundell, E. F..........................1

Distr.sförestånd.:

Göteborg......Olson, E. G..........................1

Sundsvall...... Nilsson, Andr....................1

Ombudsmannen Westerlund, Hugo ... 1

Redaktören......Wessel, Nils ........................1

480Avdelning Ombud Röster

Kontrolln.: ordf. Persson, Gust....................1

2:e ledamot... Wännerdahl, H....................1

3:e ledamot... Nilsson, Alfr..........................1

Revisorer.........Bäckström, Frans ............1

Åhrberg, Fritz ..................1

Hultman, Joel ..................1

Sand, Fredrik........................1

Ingemarson, 0....................1

Alingsås .........Carlson, Sven........................21

Arboga............Carlsson, C. A....................11

Arvika ............Gullbrandsson, A..............14

Bollnäs............Carlgren, L................................17

Borlänge .........Persson, K................................27

Borås...............Pettersson, Linus ............27

Börjesson, Karl ..................27

Eksjö...............Abrahamsson, Otto ... 19

Engelholm ......Lundblad, Gust....................12

Eskilstuna ......Dahlin, Ivar ........................43

Carlsson, Gust....................43

Eslöv...............Svensson, J. A....................20

Falkenberg ......Johansson, Tage ............20

Falköping.........Östergren, J..........................20

Falun ............Görsson, A..........................35

Hurtig, B................................34

Filipstad .........Ekberg, Axel ........................23

Gävle ............Westlund, C. W..............39

Ljungström, J. 0..............39

Lundkvist, 0..........................39

Göteborg.........Schjött, G. V.........................66

Nilsson, K. G....................66

Dahlström, O. T..............66

Walldén, J. G....................66

Börjesson, Filip..................66

Olovsson, O. W. ............66

Engström, A. E....................66

Nordfeldt, G. I. Å. ... 66

Sjöström, C. G....................65

Karlsson, K. F....................65

Halmstad.........Bengtsson, Ivan..................46

Hälsingborg ... Johansson, N....................49

Magnusson, Fr. O. ... 48

Olsson, K................................48

Härnösand ......Sundberg, Joh....................35

Hudiksvall ......Holmström, H....................8

Hvetlanda ......Svensson, Georg ............9

Jönköping ......Andersson, O. E..............37

Engberg, Hj..........................37

Lundkvist, Helge ............37

Kalmar............Svensson, P. E....................52

Karlshamn ......Andersson, Erie......... 19

Karlskoga.........Sandberg, Nils ......... 11

Karlskrona ......Svensson, Hj............. 28

Österberg, Alfred ...... 27

Karlstad ... Nybom, Oskar ......... 41

Avdelning Ombud Röster

Karlstad ......... Persson, Väld....................41

Katrineholm ... Lindqvist, E..........................25

Kristianstad......Jonzon, P. G....................45

Kristinehamn ... Svensson, John ..................12

Kvidinge .........Johansson, Rub..............14

Köping............Nordqvist, Axel ............26

Landskrona......Green, Edgar........................33

Lidköping ......Sjösvärd, Nils........................20

Lindesberg ......Andersson, Ivar..................31

Linköping ......Jönsson, Anton B. ... 41

Dahlgren, Ferd....................40

Ljusdal............Brunnbäck, Th....................10

Lotorp ............Österlund, Artur ............18

Ludvika .........Johansson, Ernst ............5

Luleå...............Hedman, N..........................28

Åström, H................................27

Lund...............Nilsson, John E..............39

Åkesson, Anton..................39

Nilsson, Nils G..............39

Lysekil ............Lind, K. G................................6

Malmö ............Tingström, A..........................45

Magnusson, J. A..............45

Jansson, C. Em....................45

Kindlundh, 0....................44

Larsson, Nils ........................44

Osbeck, O. W. ..................44

Svensson, Knut..................44

Mariestad.........Johnsson, J. H....................21

Motala ............Axberg, E................................13

Norrköping...... Hertz, K......................................44

Johnsson, Henning ... 44

Eriksson, Harry..................43

Norrtälje .........Zachén, K. G....................14

Nyköping ......Larsson, Viktor ..................37

Nässjö ............Rydell, Axel ........................9

Oskarshamn......Petersson, Arnold............30

Sala ...............Lönngren, K. D..............26

Skara...............Liljekvist, S..........................15

Skellefteå.........Fuhrman, L. A....................16

Skövde............Olsson, E................................24

Sollefteå .........Östman, Alb..........................25

Stockholm ......Rasmusson, Nils ............134

Berggren, Johan ............134

Moberg, Karl........................134

Carlsson, John ..................134

Carlsson, Valentin............134

Malmborg, G. E..............134

Bergmark, Hj....................134

Lindell, Linus........................133

Andersson, Ernst ............133

Håkansson, Ferd..............133

Sjöberg, Nils ........................133

Lindberg, Nils ..................133

Nilsson, Enoc........................133

31

481Avdelning Ombud Röster

Stockholm ......Åhlfeldt, John ..................133

Nylén, Eskil ........................133

Lindahl, C. 0....................133

Eriksson, Figge ..................133

Nilsson, John........................133

Nilsson, Nils........................133

Karlsson, Axel ..................133

Strängnäs.........Strandh, E................................10

Sundsvall.........Pettersson, Bernh..............35

Forsslund, Bertil ............35

Söderköping ...Andersson, Aug. W.... 6

Södertälje.........Andersson, Joh..............33

Sölvesborg ......Persson, Arvid ..................9

Tidaholm.........Pålsson, Ernst........................6

Trälleborg ......Carlstein, Sven ..................18

Trollhättan ......Ohlsson, Robert ............14

Uddevalla ......Karlsson, Erik ..................35

Ulricehamn......Borg, Anton ........................6

Umeå ............Lundström, Joel..................43

Uppsala .........Johansson, Hilmer ... 42

Jansson, Nils F....................41

Gustawsson, Karl G.... 41

Stenström, Otto..................41

Hörngren, Ernst ............41

Varberg............Rehnström, P. E..............12

Vänersborg ......Herlogsson, Olof ............20

Västerås .........Larsson, K. V. ..................31

Johansson, Knut ............31

Växjö ............Pettersson, Klas..................50

Visby ............Stenström, Karl..................13

Ystad...............Ahlberg, Svante..................44

Åtvidaberg ......Franzén, Erik........................11

Örebro............Andersson, Gust..............47

Wallgren, Eskil ..................47

Englund, Levi ..................47

Örnsköldsvik ... Strömberg, Ansh..............20

Östersund ......Ohlsson, E................................45

Enskilda .........Stiller, W„ Stockholm 1

Lundström, J..........................1

Almgren, J................................1

Svensson, S. F....................1

S:a röster 6,500

79 avdelningar med 137 ombud. 28 uts övade personlig rösträtt.

FJORTONDE FÖRBUNDSMÖTET.

Hölls 15-18 augusti 1927 å Grand Hotell, Blasieholmshamnen 6—8, Stockholm. Ord» förande Fritz Åhrberg, Stockholm, vice ordförande Filip Börjesson, Göteborg, och Hilmer Johansson, Uppsala. Generals sekreterare Nils Wessel och föredragande sekreterare Ernst Andersson. — Gäster: Karl Sörensen, Dansk TypografsForbund, Leopold Rungstad, Norsk Centralfors ening for Boktrykkere, Uno Immonen och Frans Ahlroos för Finska bokarbetareförs bundet, David Eriksson och Karl Eriksson för Svenska bokbindareförbundet samt Gustaf Lindblom och J. Pahl för litografs förbundet. Svenska L. O. representerades av Arvid Thorberg. Därjämte voro L. 0:s revisor Herbert Söeerling och förbuns dets förre förtroendeman Eduard Wiberg närvarande.

Avdelning Ombud Röster

Förb.sstyrelsen Cruse, Sigvard ..................1

Hagberg, Harald ............1

Qvarnström, Einar ... 1

Bergmark, Hjalmar ... 1

Ågren, Emanuel..................1

Berg, Georg ........................1

Lindberg, Nils ..................1

Förb.sstyrelsen:

Gävle .........Söderström, Axel ............1

Göteborg......Höglund, Hugo..................1

Malmö .........Jansson, C. E....................1

Örebro.........Sundell, E. F....................1

Redaktören ......Wessel, Nils ........................1

Revisorer.........Bäckström, Frans ............1

Hultman, Joel ..................1

Persson, Gust....................1

Sand, Fredrik........................1

Arboga............Tärnlund, C. A..............13

Arvika ............Johansson, Gustaf............19

Boden ............Johansson, Gunnar ... 12

Bollnäs............Lundgren, O. E..............17

Borlänge .........Almgren, Ragnar ............29

Borås...............Eriksson, Hj..........................40

Ohlqvist, Magne ............40

Eksjö...............Abrahamsson, Otto ... 22

Engelholm ......Borggren, Axel ..................18

Enköping.........Fredriksson, Ernst............7

Eskilstuna ......Pettersson, Carl..................46

Öhrnell, Sven........................46

Eslöv...............Svensson, J. A....................15

Falkenberg ......Nilsson, Arvid ..................23

Falköping.........Bergsten, 0..........................24

482Avdelning Ombud Röster

Falun...............Görsson, Ad..........................46

Hurtig, Bertil........................45

Filipstad .........Andersson, Karl ............24

Gävle ............Westlund, C V. ............38

Bogren, G................................37

Lindberg, Ernst..................37

Göteborg.........Walldén, J. G....................77

Olson, Erie G....................77

Jonsson, Sven ..................76

Schjött, G. V.........................76

Nilsson, K. G....................76

Engström, A. G..............76

Börjesson, Filip..................76

Olovsson, O. V. ............76

Elvström, K. A....................76

Nordfält, G. I. Å..............76

Halmstad.........Svensson, John R. ... 28

Johansson, Anders ... 27

Hedemora ......Johansson, Gustaf...... 15

Hudiksvall ...... Holmström, H....................16

Hvetlanda ......Gullberg, Åke ..................7

Hälsingborg ...Johansson, N....................61

Olsson, K................................61

Magnusson, 0....................61

Härnösand ......Wallin, Anshelm ............48

Hässleholm......Nilsson, Axel........................12

Hörby ............Cederquist, G....................8

Jönköping ......Nordh, Edvin ..................38

Östergren, John..................37

Johansson, Sven ............37

Kalmar............Svensson, P. E....................29

Andersson, Fritz ............28

Karlshamn ......Månsson, Gösta..................26

Karlskoga.........Peterson, Bertil ..................11

Karlskrona ......Svensson, Hj..........................29

Kullberg, Karl A..............29

Karlstad .........Melin, K......................................40

Örtegren, E..........................39

Katrineholm ... Lindqvist, Erik ..................25

Kiruna ............Groop, Fredr..........................9

Klippan .........Persson, Nils Th..............14

Kristianstad......Wolter, Olof Wilhelm 47

Kristinehamn ...Larsson, Sven........................12

Köping............Nordkvist, Axel E. ... 28

Landskrona......Bengtsson, Fritz..................47

Lidköping ......Cederqvist, B. D..............21

Lindesberg ......Björklund, Claës ............27

Linköping ...... Dahlgren, Ferd....................47

Larsson, Georg ..................47

Ljusdal............Söderborg, J..........................12

Lotorp ............Johansson, Carl..................14

Ludvika .........Öhman, Erik ........................5

Luleå...............Rosén, 1......................................29

Hedman, N..........................29

Avdelning Ombud Röster

Lund...............Åkesson, Anton..................35

Nilsson, Joh. E..............35

Holmqvist, Axel ............34

Lysekil............Sandblom, K. H..............6

Malmö ............Tingström, A. W.............50

Svensson, Carl G..............50

Lundberg, Joh....................50

Christensson, Oscar ... 50

Lustig, Albert........................50

Linnström, Axel ............50

Lindberg, Ernst..................49

Kindlundh, O. B..............49

Mariestad.........Sandholm, A..........................24

Motala ............Dahlström, A. S..............13

Norrköping......Hertz, K......................................42

Skarin, H................................42

Ericsson, H..........................42

Norrtälje .........Moberg, G................................14

Nyköping ......Hedin, Einar ........................39

Nässjö ............Karlsson, Axel ..................13

Oskarshamn......Nilsson, K. V. ..................34

Piteå ...............Berggren, Eugén ............12

Sala ...............Lindqvist, C. A. A. ... 25

Skara...............Andersson, Gustaf ... 18

Skellefteå.........Ekblad, Josef........................16

Skövde............Olsson, Ernst........................32

Sollefteå .........Östman, Alb..........................19

Stockholm ......Karlsson, Axel ..................153

Malmborg, Emil..................153

Berggren, Johan ............153

Carlson, Valentin ............153

Forsberg, Ernst ..................153

Broström, Axel ..................153

Olsson, Emil ........................152

Robinsson, Nils..................152

Andersson, Ernst ............152

Johansson, Erik B. ... 152

Moberg, Karl........................152

Carlsson, John ..................152

Håkansson, Ferdinand 152

Asklund, Thorsten ... 152

Åhlfeldt, John ..................152

Rosenqvist, Gunnar ... 152

Åhrberg, Fritz ..................152

Myhrström s Johansson,

Elin ..........................................152

Nilsson, Enoc........................152

Melin, E......................................152

Strängnäs.........Strandh, Erik........................10

Sundsvall.........Pettersson, Bernh..............39

Nilsson, Herm. G. ... 39

Söderhamn ......Rossel, J. T. A....................22

Söderköping ... Samuelsson, Carl G.... 10

Södertälje.........Sundgren, Albert ............28

483Avdelning Ombud Röster

Sölvesborg ......Nilsson, E. A....................9

Tidaholm.........Pålsson, Ernst J..............6

Trälleborg ......Svensson, Karl G..............25

Trollhättan ......Ohlsson, Robert ............16

Uddevalla ......Olsson, Olof A..............40

Ulricehamn......Borg, Anton ........................10

Umeå ............Lundström, Joel..................46

Uppsala .........Jonsson, Albert..................45

Jansson, N. F....................45

Johansson, Hilmer ... 45

Stenström, 0..........................45

Henriksson, G....................44

Visby ............Vroland, Arvid ..................20

Vänersborg ......Herlogson, Olof ............16

Västervik.........Höglund, A..........................18

Västerås .........Hellström, Gustav............34

Johansson, Knut ............34

Växjö ............Karlsson, L................................28

Johnsson, M..........................27

Ystad ............Johansson, Axel ............26

Andersson, Johan............26

Åtvidaberg ......Franzén, Erik........................12

Örebro............Andersson, Gust..............41

Larsson, Nath....................40

Nordin, Erik ........................40

Bengtsson, Ragnar............40

Örnsköldsvik ... Strömberg, Ansh..............21

Östersund ......Ohlson, Erie ........................50

Underhandlare Samuelsson, J. W.............1

Minoritetsomb. Sjöberg, Nils, Sthlm... 26

Enskilda .........Pettersson, John ............1

Almgren, John ..................1

Lydén, Fritz ........................1

Sahlberg, Josef ..................1

Bratt, K. W. ........................1

Engberg, Hjalmar............1

Nilson, Karl ........................1

Ljunggren, Nils..................1

Edberg, Nils ........................1

Ramm, Arvid........................1

Ek, Titania ..............................1

Persson, Albert ..................1

Eriksson, Figge ..................1

Nylén, Eskil ........................1

Lindahl, C. 0....................1

Flyg, Nils ..............................1

Carlsson, C. A., Arboga 1

S:a röster 7,457

85 avdelningar med 150 ombud. 34 ut* övade personlig rösträtt.

FJORTONDE FÖRBUNDSMÖTET.

Hölls 4-7 augusti 1930 i Grand Hotells festvåning, Blasieholmshamnen 6 — 8, i Stockholm. Ordförande Hugo Höglund, Göteborg, vice ordförande Nils Johans* son, Hälsingborg, och Fritz Lydén, Stock* holm. Generalsekreterare Nils Wessel och föredragande sekreterare Fritz Åhrberg, Stockholm. Gäster: Otto Krautz, repre* sentant såväl för Internationella typograf* sekretariatet som Verband der Deutschen Buchdrucker; från Federation Frangaise Travailleur du Livré Edmond Bausinger, från typografförbundet i Tjeckoslovakiska republiken Wenzel Nemecek, från Dansk Typograf*Forbund Julius Schröder och Henriette Crone, från finska bokarbetare* förbundet O. A. Nyman och från Norsk Centralforening for Boktrykkere Olav Hindahl. För Svenska bokbindareför* bundet hade mött David Eriksson och för litografförbundet G. Lindblom. L. O. re* presenterades av dess ordförande Edvard Johansson.

Avdelning Ombud Röster

Förb.sstyrelsen Cruse, Sigvard ..................1

Qvarnström, Einar ... 1

Ågren, Emanuel..................1

Berg, Georg ........................1

Lindberg, Nils ..................1

Berggren, Johan ............1

Åhrberg, Fritz ..................1

Förb.sstyrelsen:

Gävle .........Söderström, Axel ............1

Göteborg......Börjesson, Filip..................1

Malmö .........Jansson, C. E....................1

Stockholm ... Malmborg, Emil..................1

Örebro.........Sundell, E. F..........................1

Kassören .........Hagberg, Harald ............1

Redaktören ......Wessel, Nils ........................1

Revisorer.........Bergmark, Hjalmar ... 1

Asklund, Torsten ............1

Nilsson, Enoc........................1

Olsson, Emil ........................1

Robinsson, Nils..................1

Alingsås .........Killander, E..........................15

Arboga............Tärnlund, Carl Ad. ... 10

Arvika ............Johansson, Gustav ... 18

Boden ............Höglund, Adolf ............16

Bollnäs............Åström, 0................................20

Borlänge .........Andersson, Erik..................18

Borås...............Nordvall, Erhard ............49

Eriksson, Hjalmar............49

484Avdelning Ombud Röster

Eksjö...............Abrahamsson, Otto ... 21

Enköping.........Fredriksson, Ernst............11

Eskilstuna.........Eriksson, Sven ..................35

Pettersson, C. A..............35

Lindberg, Ernst ..................34

Eslöv ..............Svensson, J. A....................17

Falkenberg ......Karlén, Johan ..................21

Falköping.........Alfredsson, Sven ............21

Falun ............Görsson, Adolf..................47

Hedlund, Ax. Th..............46

Filipstad .........Ekberg, Axel ........................23

Gävle ............Ljungström, J. 0..............39

Lötman, Sven........................36

Bogren, G................................39

Göteborg.........Olsson, Oscar H..............88

Walldén, J................................88

Olson, Erie G....................88

Engström, A. E....................88

Höglund, Hugo..................88

Nilsson, K. G....................88

Jonsson, Sven ..................88

Holmén, Nils........................88

Jacobsson, Sven..................88

Boman, F................................88

Halmstad.........Jönsson, Hugo ..................35

Sjölin, Louis ........................35

Hedemora ......Eriksson, Karl J..............16

Hudiksvall ......Forsberg, Olof ..................21

Hvetlanda ......Ström, Arvid ........................14

Hälsingborg ...Johansson, Nils..................46

Olsson, K................................46

Ek, E............................................46

Virén, J......................................46

Magnusson, 0....................45

Härnösand ......Wallin, Ansh..........................48

Hässleholm......Lilliestrand, Erik ............22

Hörby ............Cederquist, G....................10

Jönköping ......Östergren, John..................43

Nordh, Edvin........................43

Johansson, Sven ............43

Kalmar............Andersson, Fritz ............28

Petersson, O. S....................28

Karlshamn ......Andersson, Erik..................37

Karlskoga.........Olsson, Emil ........................12

Karlskrona ......Kullberg, Adolf..................32

Svensson, Johan ............31

Karlstad .........Olsson, Karl ........................42

Jansson, Edvin ..................42

Katrineholm ... Lindqvist, Erik ..................25

Kiruna ............Almgren, Ragnar ............10

Klippan .........Johansson, N. P..............23

Kristianstad......Nöbbelin, K. E....................50

Kristinehamn ... Larson, Sven A..............14

Kungsgården ... Johansson, Birger............10

Avdelning Ombud Röster

Köping............Jansson, J. Walter ... 24

Landskrona......Bengtsson, Fritz..................33

Green, Edgar ........................32

Lidköping ......Cederquist, Bertil ............23

Lindesberg ......Andersson, Ivar..................32

Linköping ......Borg, Nils ..............................47

Dahlgren, Ferd....................47

Ljusdal............Sundberg, Axel..................7

Lotorp ............Johansson, Karl..................14

Luleå...............Eriksson, J. A....................30

Björkman, N. F..............29

Lund...............Ljunggren, John ............37

Nilsson, John E..............37

Jönsson, Anton..................36

Lysekil ............Lind, K. G................................7

Malmö ............Lundberg, Joh....................48

Tingström, A. W.............48

Lindberg, Ernst ..................48

Svensson, Carl ..................47

Lundstedt, K..........................47

Andersson, Sten ............47

Christensson, Oscar ... 47

Magnusson, J. A..............47

Linnström, Axel..................47

Larsson, Alexander ... 47

Mariestad.........Sandholm, A. T..............30

Motala ............Fransson, E. Hj..............15

Norrköping......Ericsson, Harry..................47

Hertz, K......................................47

Nygren, Sölve ..................48

Norrtälje .........Zachén, K. G....................15

Nybro ............ Lindh, Gunnar ..................18

Nyköping ......Hedin, Einar ........................42

Nässjö ............Rydell, Axel ........................14

Oskarshamn......Nilsson, Karl V. ............39

Piteå ............... Berggren, Eugen ............11

Sala ...............Lindqvist, C. A....................26

Simrishamn...... Hallqvist, Hj..........................4

Sjöbo ............Andersson, Emil ............8

Skara...............Andersson, Gustav ... 17

Skellefteå.........Haraldsen, H..........................19

Skövde............Olsson, Ernst........................48

Sollefteå .........Östman, Albert ..................30

Stockholm ......Nilson, Karl ........................119

Hultman, Joel ..................119

Forsberg, Ernst ..................119

Andersson, Ernst ............119

Hintze, Per..............................119

Melin, Edvard ..................119

Almgren, John ..................119

Johansson, Birger............119

Peterson, John B..............119

Bergstedt, Hugo..................119

Wernersson, G....................119

485Avdelning Ombud Röster

Stockholm ......Blomqvist, Ernst ............119

Danielsson, Allan............119

Åhlfeldt, John ..................119

Bratt, K. V...............................119

Ek, Karl M..........................119

Lindgren, Lorenz ............118

Broström, Axel ..................118

Sahlberg, Josef ..................118

Engberg, Hjalmar ............118

Persson, Albert ..................118

Myhrström »Johansson,

Elin ..........................................118

Thörner, Gustaf..................118

Lundgren, Björn ............118

Lindholm, Henry ............118

Sjögren, Karl ........................118

Lydén, Fritz ........................118

Rising, Erik..............................118

Strandberg, Agne ............118

Sjöberg, Nils ........................118

Strängnäs.........Lundström, J. A..............9

Sundsvall.........Pettersson, Bernhard... 46

Fjellgren, Carl ..................45

Säffle...............Landén, Karl ........................11

Söderhamn ......Norlin, Y................................24

Söderköping ... Thulin, Gösta........................13

Södertälje.........Pettersson, G. A..............31

Sölvesborg ......Johansson, Allan ............10

Tidaholm.........Eng, Josef ..............................6

Tierp...............Englund, Bror ..................15

Tranås ............Monell, E................................13

Trälleborg ......Nilsson, Harry ..................22

Trollhättan ......Söderlund, E. 0..............23

Uddevalla ......Blomberg, Anders............38

Ulricehamn......Borg, Anton ........................12

Umeå ............Löfgren, Johan ..................46

Uppsala .........Jonsson, Albert..................46

Johansson, Hilmer ... 46

Stenström, Otto..................46

Jansson, Nils F..............46

Landén, Ragnar..................46

Varberg .........Weijman, H. L....................13

Visby...............Vroland, Arvid ..................44

Vänersborg ......Detterberg, Harry............19

Västervik......... Höglund, A............. 26

Västerås .........Pettersson, Otto......... 40

Hellström, Gustav...... 39

Växjö ............Cederberg, 0............. 28

Karlsson, L................ 28

Ystad...............Ahlström, Gustav ...... 26

Hedman, Karl ......... 25

Åtvidaberg ......Johansson, Karl......... 24

Ängelholm ...... Celano, Hugo ......... 20

Örebro............Andersson, Gustaf...... 40

Avdelning Ombud Röster

Örebro............Bengtsson, Ragnar............40

Larsson, Natanael ............40

Rehlin, Gustav ..................40

Örnsköldsvik ...Rosdahl, C. A....................19

Östersund ......Ohlson, Erie ........................28

Hallman, W. ........................27

Underhandlare Håkansson, Ferd..............1

Minoritetsomb. Rasmusson, T., Sthlm 1

Enskilda .........Ek, Titania, Sthlm............1

Flodin, Birger........................1

Hoffman, Carl ..................1

Johansson, E. B..............1

Jonsson, Olof........................1

Lager, Fritjof ........................1

Lindahl, C. 0....................1

Lindroth, K. I. E..............1

Nylén, K. E. V...................1

Ramberg, H..........................1

Svensson, S. F....................1

Johansson, G., Boden 1

Carlson, C. A., Uppsala 1

Frandsen, J. K.,Västerås 1

Lundmark, A., Luleå... 1

S:a röster 8,549

93 avdelningar med 175 ombud. 36 ut» övade personlig rösträtt. (Vid detta möte avskaffades såväl den personliga represen» tationsrätten som rätten att sända minoris tetsombud.)

SEXTONDE FÖRBUNDSMÖTET.

Hölls 7-9 augusti 1933 i Grand Hotells festvåning, Blasieholmshamnen 6 — 8, i Stockholm. Ordförande Hugo Höglund, Göteborg, vice ordförande Hilmer Johans» son, Uppsala, och Axel Broström, Stock» holm. Generalsekreterare Nils Wessel, och föredragande sekreterare Fritz Åhr» berg, Stockholm. — Gäster: Karl Sören» sen och Sigvald Hellberg, Dansk Typo» graf»Forbund, Emil Torkildsen och Oscar Ottersen, Norsk Centralforening for Bok» trykkere, Edvard Merekoski, Finska bok» arbetareförbundet. Svenska bokbindare» förbundet representerades av David Eriks» son, Svenska litografförbundet av Gust. Lindblom och L. O. av Johan=Olov Johansson. Förbundstryckeriet represen» terades av Arnold Petersson.

486Avdelning Ombud Röster

Förb.sstyrelsen Cruse, Sigvard ..................1

Qvarnström, Einar ... 1

Berg, Georg ........................1

Lindberg, Nils ..................1

Berggren, Johan ............1

Åhrberg, Fritz ..................1

Danielsson, Allan............1

Förb.ästyrelsen:

Göteborg......Börjesson, Filip ..................1

Malmö .........Jansson, C. Em....................1

Stockholm ... Malmborg, Emil..................1

Sundsvall......Pettersson, Bernh..............1

Örebro.........Sundell, E. F..........................1

Kassören .........Hagberg, Harald ............1

Redaktören ......Wessel, Nils ........................1

Revisorer.........Bergmark, Hjalmar ... 1

Asklund, Thorsten ... 1

Nilsson, Enoc ..................1

Olsson, Emil ........................1

Robinsson, Nils..................1

Alingsås .........Enander, H. M....................14

Arboga............Vistrand, Roy........................8

Arvika ............Norén, Richard..................26

Askersund ......Wettren, A. B....................5

Boden ............Bäckström, Axel ............20

Bollnäs............Nilsson, G................................19

Borlänge .........Henningsson, E..............19

Borås...............Axelson, Einar ..................37

Svensson, Josef..................36

Erikson, Hjalmar ............36

Eksjö...............Abrahamson, 0..............24

Enköping.........Fredriksson, Ernst............11

Eskilstuna.........Lindberg, Ernst ..................38

Pettersson, C. A..............37

Appelgren, Uno ............37

Eslöv...............Pehrsson, L..........................12

Falkenberg ......Nyman, J. 0..........................18

Falköping.........Nygren, Erik ........................21

Falun ............Thorslund, C. A..............48

Görsson, Adolf..................48

Filipstad .........Lange, Sven ........................26

Gävle ............Ljungström, J. 0..............41

Bogren, G................................41

Lundqvist, 0..........................40

Göteborg.........Olsson, Oscar H..............99

Engström, A. E....................99

Holmén, Nils........................99

Walldén, John ..................98

Boman, Frithiof..................98

Jonsson, Sven ..................98

Pettersson, Gunnar ... 98

Höglund, Hugo..................98

Nilsson, K. G....................98

Elvdén, E. F..........................98

Avdelning Ombud Röster

Halmstad.........Bengtsson, Ivar ..................44

Ljung, Erie ..............................44

Hedemora ......Wijkblom, G. A..............17

Hudiksvall ......Brolund, Einar ..................24

Hvetlanda ......Gullberg, Åke ..................10

Hälsingborg......Ek, E. A......................................53

Magnusson, 0....................52

Mattsson, Bernh..............52

Johansson, N....................52

Rosengren, J..........................52

Härnösand ......Hemström, E..........................45

Hässleholm......Rydstedt, Gustaf ............21

Hörby ............Cederquist, Gerh..............13

Jönköping ......Söderberg, K. E..............43

Östergren, John..................43

Karlsson, Erik ..................42

Kalmar............Andersson, F..........................31

Johansson, G. R. H.... 30

Karlshamn ......Landin, Alf..............................40

Karlskoga.........Forsberg, Folke ..................14

Karlskrona ......Andersson, Hugo ............35

Lindblad, Nils ..................34

Karlstad .........Olsson, G................................46

Frosterud, C..........................45

Katrineholm ... Lindqvist, Erik ..................22

Kiruna ............Andersson, S..........................12

Klippan .........Gustafsson, T. E..............23

Kristianstad......Wolter, W. ..............................33

Nilsson, Nils ........................32

Kristinehamn ... Carlsson, Anton ............15

Kungsgården ... Henriksson, B....................10

Köping............Jansson, Petrus ..................23

Landskrona......Nilsson, Henry..................36

Green, Edgar........................35

Lidköping ......Larsson, Torsten ............26

Lindesberg ......Andersson, Elof..................27

Linköping ......Borg, Nils ..............................49

Dahlgren, Ferd....................48

Ljusdal............Wallin, Alvar........................11

Lotorp ............Johansson, Carl..................15

Luleå...............Eriksson, J. A....................27

Åström, Hugo H..............27

Lund...............Ljunggren, John ............40

Nilsson, John E..............40

Ledin, Nils..............................39

Lysekil ............Lind, K. G................................8

Malmö ............Magnusson, J. A..............56

Lundstedt, K. M..............56

Tingström, A..........................55

Lundberg, Joh....................55

Holmberg, K..........................55

Svensson, Knut ..................55

Svensson, Karl ..................55

Christensson, 0..............55

487Avdelning Ombud Röster

Malmö ............Andersson, Sten......... 55

Jakobsson, Th.......... 55

Mariestad.........Sandström, Erik......... 33

Motala ............Fransson, E............. 19

Norrköping......Ericson, Harry ......... 39

Frisk, Knut............... 38

Nygren, Sölve ......... 38

Löfgren, Olof H....... 38

Norrtälje .........Zachén, G................ 16

Nybro ............Liliegren, Gösta......... 33

Nyköping ......Larsson, Viktor ......... 39

Nässjö ............Karlsson, Axel ......... 16

Osby...............Ohlquist, Thure......... 6

Oskarshamn......Adolfsson, Em.......... 41

Piteå ...............Berggren, Eugen ...... 13

Sala ...............Lindqvist, C. A. A. ... 27

Simrishamn......Hallqvist, Hj............. 4

Sjöbo ............Andersson, Emil ...... 11

Skara...............Carlsson, Werner ...... 19

Skellefteå.........Thylin, T. A............. 18

Skövde............Victorin, R................ 46

Sollefteå .........Ostman, Albert ......... 32

Stockholm ......Broström, Axel ......... 130

Nilson, Karl ............ 130

Hultman, Joel ......... 130

H intze, Per............... 130

Ek, Knut.................. 130

Johansson, Birger...... 130

Peterson, John B....... 130

Lindholm, Henry ...... 130

Myhrström» Johansson,

Elin ..................... 130

Johansson, Yngve...... 130

Andersson, Ernst ...... 130

Thörner, Gustaf......... 130

Person, Albert ......... 130

Rising, Erik............... 130

Bergstedt, Hugo ...... 130

Melin, Edvard ......... 130

Lindgren, Lorentz...... 130

Åhlfeldt, John ......... 130

Blomqvist, Ernst ...... 130

Sjögren, Karl ............ 130

Thor, Axel ............... 130

Sjöberg, Nils ............ 130

Elbe, Milton ............ 130

Andersson, Folke ...... 130

Holtkamp, Léon....... 130

Lydén, Fritz ............ 130

Almgren, John ......... 130

Johansson, Alexius ... 130

Ek, Karl M............. 130

Sahlberg, Josef ......... 129

Strängnäs.........Lundström, J. A....... 12

Avdelning Ombud Röster

Strömstad.........Johansson, Uno..................12

Sundsvall......... Håkansson, Volger ... 45

Forsberg, Axel ..................45

Säffle...............Sjölin, Rudolf........................7

Söderhamn ...... Ek, Einar....................................22

Söderköping ...Lewin, Erik..............................9

Södertälje.........Nordlund, Gunnar ... 38

Sölvesborg ......Gummesson, Bertil ... 12

Tidaholm.........Pålsson, Ernst J..............6

Tierp...............Ljung, Evert ........................17

Tranås ............Larsson, Gunnar ............12

Trälleborg ......Brage, Sixten ........................28

Trollhättan ...... Killander, Erik ..................34

Uddevalla ......Thornqvist, Algot............38

Ulricehamn......Borg, Anton ........................15

Umeå ............Lundström, Joel ............26

Löfgren, John ..................26

Uppsala .........Jonsson, Albert..................48

Johansson, Hilmer ... 47

Jansson, N. F....................47

Stenström, Otto..................47

Landén, Ragnar..................47

Varberg .........Holmström, J. D..............18

Visby...............Hedström, Helge ............45

Vänersborg ......Fagerström, Einar ............21

Västervik.........Fogelström, Arvid............28

Västerås .........Johansson, Edvin ............40

Pettersson, Otto..................39

Växjö ............ Karlsson, Ludvig ............30

Ystad...............Nilsson, Ragnar..................30

Andersson, Sture ............49

Åmål...............Andersson, Gustaf............10

Åtvidaberg ......Johansson, Karl..................23

Ängelholm ......Hall, Sture ..............................27

Örebro............Andersson, Gustaf............45

Lundström, Oskar............45

Larsson, Ruben ..................44

Rehlin, Gustaf ..................44

Örnsköldsvik ... Närä, K. G..........................23

Östersund ......Ohlsson, Erie........................28

Halvarsson, Olov ............28

Underhandlare Ågren, V. E..........................—

Olson, Erie G....................—

S:a röster 9,379

97 avdelningar med 182 ombud. 19 för» bundsfunktionärer utövade personlig röst» rätt.

488SJUTTONDE FÖRBUNDSMÖTET.

Hölls 3—6 augusti 1936 i Grand Hotells festvåning, Blasieholmshamnen 6—8, i Stockholm. Ordförande Hilmer Johans» son, Uppsala, Joh. Lundberg, Malmö, och Henry Lindholm, Stockholm. General» sekreterare Nils Wessel och föredragande sekreterare Fritz Åhrberg, Stockholm. — Gäster: F. Van der Wäl, Internationella typografsekretariatet och Allgemeene Ne» derlandse Typografenbond, Anton Farka, Tjeckoslovakiska typografiförbundet, Jul. Schröder och O. A. Lundin, Dansk Typos grafsForbund, EmilTorkildsen och Gustav Skjebstad, Norsk Centralforening for Bok» trykkere, A. Karvosenoja och L. Sjöberg, Finska bokarbetareförbundet. — Från L. O., dess ordförande Albert Forslund; från Sv. bokbindareförbundet, ombudsman David Eriksson; från Svenska litografförbundet, ombudsman Gustav Lindblom, och från Grafiska industrikartellen, ombudsman R. Kruger samt vidare några av förbundets ännu levande stiftare: herrar Gust. Lindberg, Carl Edmund Carlsson, K. Wilh. E. Fröberg Johan Olssön, Bengt Sones» son och K. J. Wallin. — Vidare f. d. styrelseledamöterna herrar G. W. Wil» helmsson, Eduard Wiberg, J. W. Samuels» son, Gust. Persson, V. E. Ågren och Hugo Höglund; samt dessutom några mångåriga avdelningsförvaltare: C. A. Swahn, Nyköping, Karl Nilson, Stock» holm, H. M. Enander, Alingsås, Axel Nilsson, Hässleholm, och John R. Svens» son, Halmstad; vidare förre revisorn: Frans Bäckström; förbundets äldsta kvinn» liga medlem: Alma Hedberg, Eskilstuna; samt från förbundstryckeriet: herrar Ar» nold Petersson och Hjalmar Svensson.

Avdelning Ombud Röster

Förb.sstyrelsen Cruse, Sigvard ..................1

Berg, Georg..............................1

Åhrberg, Fritz........................1

Lindberg, Nils ..................1

Berggren, Johan..................1

Danielsson, Allan............1

Lydén, Fritz ........................1

Förb.sstyrelsen:

Göteborg......Engström, A. E....................1

Malmö .........Jansson, C. Em....................1

Stockholm ... Malmborg, Emil..................1

Gävle .........Ljungström, J. 0..............1

Avdelning Ombud Röster

Kassören .........Hagberg, Harald ............1

Redaktören ......Wessel, Nils ........................1

Revisorer.........Bergmark, Hjalmar ... 1

Asklund, Torsten ............1

Nilsson, Enoc ..................1

Olsson, Emil ........................1

Robinson, Nils ..................1

Alingsås .........Pettersson, John..................16

Arboga............Karlsson, Erik........................9

Arvika ............Mörk, John..............................20

Boden ............Höglund, Adolf..................23

Bollnäs............Björling, 0..........................21

Borlänge .........Kärrstedt, J. G....................22

Borås ............Axelsson, Einar..................37

Hansson, Harald ............37

Eriksson, Hjalmar............36

Eksjö...............Abrahamsson, 0..............27

Enköping.........Fredriksson, Ernst............11

Eskilstuna ......Pettersson, C. A..............38

Bergström, John..................38

Lindberg, Ernst ..................38

Falkenberg ......Bengtsson, Ture..................19

Falköping.........Nygren, Erik ........................21

Falun ............Görsson, Adolf..................55

Jacobsson, G..........................53

Filipstad .........Ekberg, Axel ........................26

Gävle ............Ström, E......................................43

Bogren, G................................43

Lundquist, 0..........................43

Göteborg.........Olsson, Oscar H..............95

Boman, Frithiof..................95

Walldén, John ..................95

Andersson, Erie..................95

Kvist, Folke ........................94

Holmén, Nils........................94

Börjeson, Filip ..................94

Johansson, Georg............94

Gren, Lars ..............................94

Nilsson, Åke ........................94

Larsson, Erie ........................94

Halmstad.........Bengtsson, Ivan..................34

Jönsson, Hugo ..................34

Ljung, Erie ..............................33

Haparanda ......Nikula, Johan......................6

Hedemora ......Wijkblom, Gustaf............19

Hudiksvall ......Brolund, Einar ..................25

Hvetlanda ......Karlsson, Werner ............10

Hälsingborg ... Holmström, N....................53

Magnusson, F. 0..............53

Rosengren, J..........................52

Johansson, N....................02

Lindberg, 0..........................52

Härnösand ......Hörngren, Olov..................48

Hässleholm......Lilliestrand, Erik ............21

489Avdelning Ombud Röster

Hörby ............Smedberg, Erie ..................12

Jönköping ......Östergren, John..................45

Nordh, Edvin........................43

Söderberg, K. E..............45

Kalmar............Andersson, F..........................35

Johansson, Ragnar............25

Karlshamn ......Nilsson, Gunnar ............45

Karlskoga.........Olsson, Emil ........................21

Karlskrona ......Lindbladh, Nils..................32

Svensson, Hjalmar............31

Karlstad .........Olsson, Karl ........................48

Nybom, Oskar ..................48

Katrineholm ... Lindqvist, Erik ..................22

Kiruna ............Andersson, John ............10

Klippan .........Nilsson, Bengt E..............22

Kristianstad......Karlsson, Axel ..................35

Andersson, Ivar..................35

Kristinehamn ... Larsson, Sven A..............16

Kungsgården ... Larsson, Ivar ........................8

Köping............Flodström, Arthur............27

Landskrona......Nilsson, Hilding ............41

Bengtsson, Fritz..................41

Lidköping ......Thun, K. A..........................26

Lindesberg ......Pettersson, Karl O. ... 23

Linköping ......Karlsson, John A..............49

Rydell, Axel ........................49

Ljusdal............Landelius, Ernst..................13

Lotorp ............Johansson, Carl..................17

Luleå...............Eriksson, J. A....................43

Lund...............Ljunggren, John..................40

Persson, Carl W. ............40

Westerlund, Albin............40

Lysekil ............Berg, Robert ........................10

Malmö ............Andersson, Sten..................63

Linnström, Axel..................63

Lundberg, Joh....................62

Jakobsson, Thure ............62

Svensson, Carl ..................62

Hallberg, Bror ..................62

Christensson, Oscar ... 72

Tingström, Axel..................62

Magnusson, J. A..............62

Svensson, Knut..................62

Mariestad.........Sandström, Erik..................30

Motala ............Franson, Elis ........................21

Norrköping...... Ericsson, Harry..................48

Frisk, Knut..............................48

Danielson, Nils..................47

Åkervall, Thure..................47

Norrtälje .........Gustafsson, 0....................17

Nybro ............Lindbom, Anton B. ... 26

Nyköping ......Larsson, Victor ..................43

Nässjö ............Sjö vall, Edvin........................18

Osby...............Theander, John..................9

Avdelning Ombud Röster

Oskarshamn ... Andersson, Erik..................40

Piteå ...............Lundmark, A..........................16

Sala ...............Lindqvist, C. A....................29

Simrishamn......Lundkvist, I. H..............13

Sjöbo ............Persson, Carl ........................12

Skara...............Lindblom, Anton ............20

Skellefteå.........Dahlin, G................................25

Skövde............Olsson, Ernst........................47

Sollefteå .........Westin, Alvar........................30

Stockholm ......Hultman, Joel........................137

Thörner, Gustav..................137

Brandt, Josef........................136

Hermansson, Olof............136

Thor, Axel ..............................136

Lindgren, Lorentz............136

Larsson, Axel........................136

Rosén, Einar ........................136

Hintze, Per..............................136

Johansson, Frans ............136

Bergstedt, Hugo..................136

Plomberg, Nils ..................136

Peterson, John B..............136

Myhrström, Elin, fru ... 136

Johansson, Birger............136

Johansson, Yngve............136

Ek, Knut....................................136

Persson, Alb..........................136

Melin, Edv................................136

Bratt, K. W. ........................136

Rosenquist, G....................136

Lindholm, Henry ............136

Lundgren, Björn ............136

Utterberg, Sven..................136

Sjöberg, Nils ........................136

Larsson, Fritz........................136

Rasmusson, Ture ............136

Andersson, Folke ............136

Svensson, K. G....................136

Svensson, Svante ............136

Strängnäs.........Lundström, J. A..............15

Sundsvall.........Forsslund, Bertil..................49

Erikson, Ragn....................49

Säffle...............Olsson, O. Gottfr..............6

Söderhamn ......Olsson, G................................31

Söderköping ... Lewin, Erik..............................8

Södertälje.........Anderson, Algot ............35

Sölvesborg ......Johansson, Oscar ............12

Tidaholm......... Eng, Josef ..............................6

Tierp...............Johansson, Malte ............17

Tranås ............Andersson, Bror..................13

Trälleborg ...... Söderberg, J. E....................31

Trollhättan ......Olsson, Robert ..................32

Uddevalla ......Carlsson, Olof........................43

Ulricehamn......Borg, Anton ........................15

4901936 ÅRS|FÖRBUNDSMÖTE.

Vid andra bordet från höger: Till vänster Anton Farka, O. A. Lundin, Jul. Schröder, Emil Torkildsen, Gust. Skjebstad, B. Fagerström, till höger F. Van der Wäl, A. Karvosenoja, L. Sjöberg, G. Lindblom, D. Eriksson, R. Krüger. — Tredje bordet: Förbundsstyrelsen m. fi. — Fjärde bordet: Till vänster fröken Alma Hedberg, Axel Nilsson, Hässleholm, C. A. Svahn, Nyköping, John R. Svensson, Halmstad, Bengt Sonesson, Frans Bäckström, Stockholm, till höger Gust. Lindberg, C. E. Carlsson, K. W. E. Fröberg, Stockholm, Hugo Höglund, Göteborg, H. M. Enander, Alingsås, Gust. Persson, Stockholm, samt Arnold Petersson och Hjalmar Svensson, Oskarshamn.Avdelning Ombud Röster

Umeå ............Löfgren, Joh..........................27

Lundström, Joel..................26

Uppsala .........Johansson, Hilmer............46

Landén, Ragnar..................46

Jonsson, Albert..................46

Eklund, Abdon..................46

Stenström, Otto..................45

Varberg .........Johansson, Axel..................20

Visby ............Hedström, T. H....................49

Vänersborg ......Fagerström, Einar ............15

Värnamo .........Petersson B..........................10

Västervik.........Höglund, A..........................32

Västerås .........Johansson, Knut..................44

Johansson, Edvin ............43

Växjö ............Karlsson, Ludvig ............37

Pettersson, Hugo ............36

Ystad ............Nordström, Jean ............29

Avdelning Ombud Röster

Ystad ............Jönsson, Nils B....................29

Åmål...............Öhrn, Erik ..............................10

Åtvidaberg ......Lundgren, Ragnar............31

Ängelholm ......Borggren, Axel ..................30

Örebro............Andersson, Gustaf............41

Wallgren, Eskil ..................40

Ringström, Herbert ... 40

Bengtsson, Ragnar............40

Bergsten, Henry..................40

Örnsköldsvik ... Rosdahl, C................................26

Östersund ......Ohlson, Erie ........................33

Jonsson, Carl........................32

Underhandlare Qvarnström, Einar............1

Broström, Axel ..................1

Olson, Erie G....................1

96 avdelningar, 184 ombud, röster 9,921

492Läns* och provinsmöten. — Distrikten och distriktsmötena.

Det VAR MALMOAVDELNINGEN som först kom på tanken att sammankalla representanterna för en provins för att med dem samråda i för avdelningarna och förbundet viktiga frågor. När denna provins* eller länsmötesrörelse i slutet av 1880*talet tog sin början funnos två synnerligen brännande frågor inom den svenska typografvärl* den, nämligen tariffrågan och frågan om ömsesidighet med utlandets typo* grafer. Båda frågorna hörde på sätt och vis samman, ty för en god och för typograferna segerrik lösning av tariffrågan fordrades att de svenska typograferna hade så starkt stöd som möjligt och detta stöd måste i främsta rummet hämtas från kollegerna i utlandet, ty den svenska fackförenings* rörelsen var vid denna tid så svag som gärna var möjligt — och något stöd kunde man alltså inte hoppas därifrån.

Det första av dessa provinsmöten hölls den 7 juni 1889 å Johanneslust, ett dåtida utvärdshus vid Sallerupsvägen norr om Malmö. Till detta möte hade kallats och tillstädeskommit ombud från Malmö, Landskrona, Lund, Kristianstad och Ystad. Från Danmark hade en del kolleger inbjudits och tillstädeskommit. Huruvida förbundsstyrelsen inbjudits till detta möte, kan icke utletas ur befintliga handlingar. Emellertid uppgjordes vid detta tillfälle den tariff, som sedermera — eller 1893 — infördes på Malmötryc* kerierna och övriga tryckerier i Skåne, vilket gav åt denna tariff benäm* ningen Skånetariffen.

Skåneavdelningarna hade naturligtvis lust att så snart som möjligt gå till attack för genomdrivandet av sin tariff. Men de ställde sig tveksamma på grund av Svenska typografförbundets styrelses "utrikespolitik", som gick ut på, icke att stärka, utan i stället lösgöra sig från förbindelserna till ut* landet, vilka Skånekollegerna ansågo vara absolut nödvändiga, om en god utgång av tariffrörelsen skulle kunna tryggas. När därför förbundssty* relsen, stödd på 1892 års förbundsmötes beslut att tariffrörelsen skulle börja samtidigt i Malmö och Östersund, uppmanade Skåneavdelningarna att gripa sig an, förklarade en den 27 november 1892 i Malmö samman*

493kallad konferens — sammansatt av ombud från avdelningarna i Malmö, Lund, Hälsingborg, Ystad och Landskrona — sig visserligen villig att gå till attack, men uppmanade samtidigt förbundsstyrelsen att snarast möjligt återknyta förbindelserna med utlandets kolleger, så att en för typograferna lycklig utgång kunde anses vara säkrad.

Nästa skånska typografkonferens hölls 1895 och gällde ömsesidighets* frågan, medan de 1896, 1897 och 1900 hållna provinsmötena gällde tariff* frågan. Sedan de s. k. provinstarifferna utlupit och ett riksavtal gällande hela landet införts, blevo provinsmötena i Skåne mera tunnsådda.

Vid den konferens som hölls lördagen den 11 juli 1896 å Hotell Stock* holm i Malmö, hade representanter kommit tillstädes för Lunds, Lands* krona, Hälsingborgs och Halmstads avdelningar jämte en representant för förbundsstyrelsen (L. Aug. Mårtensson). Mötet behandlade huvudsakligen tariffrågan och ömsesidighetsfrågan och de på konferensen samlade om* buden konstituerade sig till en agitationskommitté, som skulle draga in de övriga avdelningarna i södra Sverge i samarbetet. Denna agitation, som var mycket energisk, bidrog nog i sin mån till att den andra tariffrörelsen i svenska landsorten fick en jämförelsevis god och snabb utgång i Skåne* städerna och närgränsande tryckorter.

Vid det skånska provinsmöte, som midsommardagen 1905 hölls i Malmö, hade ett stort antal kolleger från hela provinsen mött upp. De frågor, som behandlades voro: "På vilket sätt kan samarbetet mellan Skånes typografer bäst främjas? 2) Sundhetsförhållandena på tryckerierna i Skåne; 3) Önsk* värda förbättringar inom följande sektioner: a) civilsättare; b) tidnings* handsättare; c) snällpresstryckare; 4) Semesterfrågan". Principuttalanden gjordes i samtliga frågor.

1906 års provinsmöte hölls i Lund. Till detta möte — som hölls pingst* dagen — hade inbjudits representanter från samtliga avdelningar i Skåne, Halland och Blekinge. Cirka 150 hade kommit tillstädes, varav de flesta från Malmö. Från förbundsstyrelsen var förtroendemannen närvarande. Även detta möte upptogs huvudsakligen av tariffrågor.

Följande år, 1907 under pingstdagarna, sammanträdde ett nytt provins* möte i Folkets hus i Malmö för att diskutera tariffen. Ett stort antal repre* sentanter från så gott som alla avdelningar i Skåne, Blekinge och Halland voro närvarande. Förbundets ordförande, Ernst Lindberg, hade på särskild inbjudan kommit tillstädes.

Nästa provinsmöte hölls först 1913. Alla i Skåne befintliga avdelningar hade sänt ombud och från förbundsstyrelsen hade tillstädeskommit Ernst

494Andersson och Eduard Wiberg. Det av Malmöavdelningen upprättade tarifförslaget behandlades och antogs med smärre ändringar.

Nästa och sista provinsmötet kom till stånd först 1918. Detta möte gick av stapeln under påskdagarna och hade inbjudan utfärdats till samtliga Skåneavdelningar, vilka sänt tillsammans 15 ombud. Förbundsstyrelsen var representerad genom Oscar Lööf och Fredr. Larsson.

Den provins, inom vilken länsmötena mest regelbundet hållits, är Öster* götland. Där ha dylika möten gått av stapeln nästan varje år. Det första hölls pingstdagarna 1897 i Norrköping. Sedermera följde: i Linköping 1898, i Motala 1899, i Söderköping 1900, i Norrköping 1901, i Linköping 1902 (förbundsstyrelsen: Westerlund), i Norrköping 1903 (förbundssty* relsen: C. J. Ohlsson), i Linköping 1904 (Oscar Lööf), i Norrköping 1905 (G. Didriksson), i Norrköping 8 juli 1906 (detta möte var anordnat som kamratmöte, i vilket en stor mängd av kollegerna i Östergötland och mälar* provinserna deltogo. Särskilt från Stockholm var anslutningen stor, ty Stockholmsavdelningens sångkör hade anordnat lustresa till Norrköping). 1908 hölls provinsmötet åter i Norrköping, 1909 i Linköping, 1910 i Norr» köping, 1911 i Linköping, 1912 i Norrköping (Hagberg), 1913 i Linköping (Fr. Larsson), 1914 i Norrköping, 1915 i Linköping (Em. Ågren), 1916 i Norrköping, 1917 i Linköping och 1918 i Linköping (Wiberg). Dessa möten ha i regeln hållits pingstdagarna, utom 1913, 1914 och 1916, då de höllos under påsken och 1915, då mötet hölls söndagen den 11 juli. Mötena ha i regeln sysselsatt sig med tariffrågor — i början då icke rikstariff fanns gällde det att komma överens om taktiken och därmed i samband stående — och förbundsstyrelsen har varit representerad genom ett eller flera ombud.

De tryckorter, som äro belägna kring Mälaren, ha sedan 1903 hållit s. k. Mälardalsmöten, till vilka inbjudits typograferna i alla de städer, som äro belägna i Mälarlandskapen. Det första av dessa möten hölls 1903 i Västerås, varvid Ernst Lindberg representerade förbundsstyrelsen. Det andra hölls 1904 i Eskilstuna, vid vilket ävenledes Ernst Lindberg representerade förbundsstyrelsen. Vidare ha Mälardalsmöten hållits i Örebro 1905 (Hägg» berg), i Eskilstuna 1911 (Oscar Lööf), i Örebro 1913 (Axel Karlsson), i Västerås 1914, i Enköping 1915 (Ernst Andersson och Hagberg), i Ny» köping 1916, i Södertälje 1917, i Uppsala 1918 (16 avdelningar, 35 ombud och Hagberg som representant för förbundsstyrelsen), och i Stockholm 1919 (J. A. Christensson och Nils Nilsson). Samtliga dessa möten ha hållits under pingsten, utom 1920, då mötet hölls den 22 juni.

495Skaraborgs läns typer ha hållit länsmöten i Skövde 1914, i Hjo 1915 (Hj. Dahlgren), i Mariestad 1916 (20 avdelningar, Aug. Lagerqvist, förbunds* styrelsen), i Skara 1917, i Lidköping 1918 samt i Skara 1919 (John Ahlfeldt).

I Gävle hölls 1901 ett trelänsmöte, omfattande tryckorterna i Uppsala, Kopparbergs och Gävleborgs län. Detta var även besökt av Stockholms* typografer.

Värmlandstypograferna ha hållit provinsmöten i Karlstad 1900, 1903, 1914 och 1919 (Cruse), Arvika 1915 (Fredr. Larsson) och 1920 (Nils Nils* son), i Kristinehamn 1916 (Fredr. Larsson, förbundsstyrelsen), i Filipstad 1918 (Fredr. Larsson). Det sista värmländska provinsmötet hölls i Karl* stad 1921, varvid Em. Ågren representerade förbundsstyrelsen.

Smålandstyperna ha hållit sina länsmöten, antingen enbart för smålän* ningar eller också gemensamt med västgötatyperna. Det första gemen* samma mötet hölls i Jönköping pingstdagarna 1902 (C. J. Ohlsson repre* senterade förbundsstyrelsen). Sedermera ha möten hållits av smålännin* garna i Eksjö 1907 samt av smålänningar och västgötar i Stenstorp 1900, i Herrljunga 1907, i Jönköping 1911 och 1916 — representant Hj. Bergmark — samt av smålänningar och blekingar i Växjö 1918 (Lööf representerade förbundsstyrelsen). I Kalmar hölls ett möte 1917, vid vilket ävenledes blekingarna voro representerade. Samma var förhållandet vid det möte som 1920 hölls i Nässjö, vid vilket Ahlfeldt representerade förbundsstyrelsen.

I Norrland ha — på grund av de långa avstånden mellan städerna — de s. k. länsmötena varit mera fåtaliga. Möten för Västernorrlands län ha hållits i Härnösand under pingsten 1906 och under midsommaren 1916 (Fr. Larsson, förbundsstyrelsen). Pingstdagen 1908 och midsommardagen 1918 höllos möten i Sundsvall. Vid det senare var Oscar Lööf represen* tant för förbundsstyrelsen. I Örnsköldsvik hölls möte 1908 och i Öster* sund den 17 och 18 juli 1920. (Cruse representant för förbundsstyrelsen.)

I Göteborg anordnades länsmöte för första gången år 1918. 44 ombud från 14 avdelningar. Jeårj Lundström och William Stiller voro represen* tanter för förbundsstyrelsen. — Påskdagen 1920 hölls det andra länsmötet i Göteborg. I mötet deltogo ombud för alla de avdelningar, som voro av* sedda att tillhöra västra Sverges platsförmedlingsdistrikt. 30 ombud för 15 avdelningar. Från förbundsstyrelsen voro Hagberg och Ahlfeldt när* varande samt K. Lindberg från Malmöavdelningen.

496Efter distriktsindelningens införande.

Vid förbundsmötet 1921 fick äntligen distriktsfrågan sin lösning. Detta förbundsmöte beslöt nämligen, på förslag av Göteborgs och Sundsvalls av» delningar samt förbundsstyrelsen att bifalla förslagen om distriktsindelning, samt att antaga följande grundstadgar för Svenska typografförbundets distriktsorganisationer.

Dessa lyda, inklusive de ändringar som sedermera företagits, sålunda:

§ 1. I och för underlättandet av organisations», agitations» och upplysningsarbetet uppdelas landet i 4 geografiska distrikt, södra, västra, mellersta och norra distriktet enligt följande:

Södra distriktet: Eksjö, Eslöv, Hvetlanda, Hälsingborg, Hässleholm, Hörby, Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Klippan, Kristianstad, Landskrona, Ljungby, Lund, Malmö, Nybro, Nässjö, Osby, Simrishamn, Sjöbo, Sölvesborg, Trälleborg, Värnamo, Växjö, Ystad och Ängelholm.

Västra distriktet: Alingsås, Borås, Falkenberg, Falköping, Göteborg, Halmstad, Jön» köping, Lidköping, Lysekil, Mariestad, Skara, Skövde, Strömstad, Tidaholm, Trollhättan, Uddevalla, Ulricehamn, Varberg och Vänersborg.

Mellersta distriktet: Arboga, Arvika, Askersund, Borlänge, Enköping, Eskilstuna, Falun, Filipstad, Hedemora, Karlskoga, Karlstad, Katrineholm, Kristinehamn, Köping, Lindesberg, Linköping, Lotorp, Ludvika, Motala, Norrköping, Norrtälje, Nyköping, Oskarshamn, Sala, Stockholm, Strängnäs, Säffle, Söderköping, Tierp, Tortuna, Tranås, Uppsala, Vadstena, Vimmerby, Visby, Västervik, Västerås, Åmål, Åtvidaberg och Örebro.

Norra distriktet: Boden, Bollnäs, Gävle, Haparanda, Hudiksvall, Härnösand, Kiruna, Kungsgården, Ljusdal, Luleå, Piteå, Skellefteå, Sundsvall, Söderhamn, Umeå, Örnskölds» vik och Östersund.

§ 2. a. En gång varje år sammanträda representanter för avdelningarna inom respek» tive distrikt till distriktskonferens å ort som föregående distriktskonferens bestämt.

b. Tiden för konferensens hållande fastställes av distriktsstyrelsen i samråd med avdel» ningsstyrelsen å den ort där konferensen skall hållas.

c. Distriktsstyrelsen kungör i förbundets organ konferensen minst 2 månader före densammas hållande.

d. Till distriktskonferens äger varje avdelning inom distriktet rätt att sända ett ombud för varje påbörjat 50»tal medlemar, dock högst 10.

e. Vid distriktskonferens äro förutom ombud för förbundsstyrelsen även distrikts» revisorer skyldiga närvara, och äga därvid förslags» och beslutanderätt.

f. Vid distriktskonferens äger förbundsmedlem, mot uppvisandet av intyg på klart medlemskap, rätt att närvara och deltaga i förhandlingarna, men äger ej rösträtt.

§ 3. a. Vid distriktskonferens bekostar förbundskassan nödiga lokalutgifter samt distriktsstyrelses, revisorers och ombuds resor och traktamenten.

b. Distriktsstyrelsen tillsätter en fullmaktsgranskningskommitté, till vilken ombuden före konferensen ha att avlämna fullmakter och reseräkningar. Denna kommitté kon» trollerar att å räkningarna upptagna resekostnader och traktamenten äro i överensstäm» melse med av förbundsstyrelsen utfärdade direktiv.

32

497§ 4. a. Motioner till distriktskonferens böra vara distriktsstyrelsen tillhanda senast en månad före konferensen.

b. Distriktsstyrelsen upprättar därefter dagordning för konferensen samt insänder densamma till förbundsstyrelsen och till avdelningarna i distriktet.

c. Till konferensen avlåter distriktsstyrelsen yttrande över inkomna motioner.

§ 5. a. Avdelning, där distriktsstyrelse är förlagd, har att å sammanträde före di» striktskonferens i förslagsordning uppsätta kandidater till distriktsstyrelse och revisorer jämte suppleanter, vilken kandidatnominering skriftligen meddelas distriktskonferensen.

b. Avdelning, som till distriktskonferens inlämnat förslag om distriktsstyrelsens förs läggande till denna, skall samtidigt upprätta kandidatlista i enlighet med vad i a är stadgat.

§ 6. Vid samtliga val av distriktsfunktionärer och ombud till distriktskonferens fordras att de uppsatta kandidaterna erhålla minst hälften pius en av alla avgivna godkända röster. Har sådant röstetal icke uppnåtts sker omval mellan de två som fått högsta röstetalet, men ej erhållit absolut majoritet eller, där antalet mandat äro flera, så att antalet kändis dater begränsas till två för varje mandat som omvalet gäller.

§ 7. a. Distriktets styrelse skall bestå av tre av distriktskonferensen för ett år valda ledamöter.

Styrelsen konstituerar sig själv.

b. Distriktskonferensen utser även två styrelsesuppleanter.

c. Distriktskonferensen väljer likaledes tvenne revisorer jämte en revisorssuppleant.

Mandaten gälla ett år.

Distriktsstyrelse och distriktsrevisorer böra helst utses från samma ort.

§ 8. Distriktsstyrelsens uppgifter äro: att efter förbundsstyrelsens beslut handhava och leda agitations» och upplysningsarbetet, att minst en gång om året till förbundsstyrelsen avge rapporter över arbetet och förhållandena inom distriktet.

Distriktsstyrelsen sammanträder minst en gång i månaden. I övrigt fastställes distrikts» styrelsens arbetsordning av förbundsstyrelsen.

§ 9. Distriktsordföranden handhaver den dagliga ledningen av distriktets angelägen» heter samt är skyldig att fullgöra distriktsstyrelsens uppdrag.

Sekreteraren förer distriktsstyrelsens protokoll.

Kassören förer distriktets räkenskaper och avger till förbundsstyrelsen varje år av distriktsrevisorerna granskad och godkänd rapport.

Styrelsen är gemensamt ansvarig för all i dess vård befintlig distriktets egendom.

§ 10. Varje avdelning skall utse en med distriktsstyrelsen korresponderande ledamot.

Sedan sålunda distriktsorganisationerna blivit vederbörligen legaliserade av förbundet, började distrikten att konstituera sig.

Södra distriktet 1921-1936.

Början gjordes av Södra distriktet, som redan den 11 december 1921 konstituerade sig på en konferens i Folkets hus i Malmö. Från 23 till distriktet hörande avdelningar hade emellertid endast 12 sänt ombud, till» sammans 21. Ombud saknades från Eksjö, Hörby, Hässleholm, Kalmar,

498Kvidinge Ronneby, Simrishamn, Sölvesborg, Växjö och Vetlanda. För» troendeman Cruse var närvarande vid konferensen. Efter ett längre an» förande av förtroendemannen antogs stadgar för Södra distriktet. Di» striktsavgiften bestämdes till 10 öre pr medlem och vecka, lika för hela som halva medlemmar. — Till funktionärer för distriktet valdes C. Em. Jans» son och Nils Larsson med platsföreståndaren A. P. Görloff som själv» skriven ledamot. Styrelsesuppleanter blevo A. W. Tingström och Knut Svensson samt revisorer J. A. Magnusson, Joh. Lundberg och J. A. Nilsson.

Det första distriktsmötet hölls den 11 juni 1922 i Malmö. Till detta hade av de 23 avdelningarna 17 sänt ombud. Förbundsstyrelsen representerades av förtroendemannen och Västra distriktet av Erie G. Olson, varjämte repre» sentanter för litograf» och bokbindareförbundens Malmöavdelningar kom» mit tillstädes. Vid mötet lämnade förtroendemannen en utförlig rapport över avtalsförhandlingarna. — 1923 års distriktsmöte för Södra distriktet hölls under påskdagen i Lund. Närvarande voro förtroendeman Cruse samt från respektive Mellersta och Västra distrikten Erik F. Sundell, Öre» bro, och Hugo Höglund, Göteborg. Endast ett tjugotal ombud voro när» varande, men i stället hade ett stort antal enskilda medlemmar från Malmö och Lund infunnit sig. Vid mötet förekom, efter rapporter från förtroende» mannen livliga debatter, dels om nedsättandet, respektive slopandet av distriktsavgiften — vilka förslag avslogos — och dels angående rapport» föringen till avdelningarna. I övrigt förelågo en del motioner angående ändringar i stadgarna och beträffande tariffrågor. Vid val av distriktssty» relse utsågos härtill Nils Larsson och Clæs Wagner, Malmö, Hugo Anders» son, Karlskrona, och John Nilsson, Lund. De två förstnämnda jämte A. P. Görloff, blevo verkställande utskott. — Vid 1924 års konferens i Hälsing» borg representerades förbundsstyrelsen av Georg Berg och Västra distriktet av G. Schjött, Göteborg. Georg Berg höll ett orienterande föredrag om "Platsförmedlingen och distriktsorganisationen" och en lång diskussion uppstod angående detta ämne, isynnerhet som Eslövs typografiska förening väckt motion om, att förbundsmötet i höst skulle besluta distriktsbyråernas slopande. Distriktsstyrelsen hade föreslagit, att verkställande utskottet skulle bestå av platsföreståndaren, en medlem från Malmö och en från Lund. Detta blev konferensens beslut och i enlighet härmed utsågos A. P. Görloff, självskriven, samt John E. Nilsson, Lund och C. Em. Jansson, Malmö. Övriga styrelseledamöter blevo Arv. Kullberg, Karlskrona, och F. O. Magnusson, Hälsingborg. — 1925 års konferens för Södra distriktet ägde rum å Industrihotellet i Kristianstad påskdagen. Förbundsstyrelsen re»

499presenterades av Cruse och Qvarnström, medan Hugo Höglund och Nata* nael Larsson mött som representanter för Västra och Mellersta distrikten. Cruse höll på mötet ett längre anförande angående såväl typografernas som boktryckarnas förslag till nytt civilavtal, vilket senare innehöll så avsevärda försämringar, att det näppeligen kunde diskuteras. Skulle så gå, att öppen konflikt i tariffrågan icke kunde undvikas, ansåg talaren förbundets ställ* ning f. n. så stark och sammanhållningen så god, att skäl till misströstan på intet sätt förefunnes. Qvarnström lämnade upplysningar om platsför*

medlingsverksamheten, medan Höglund och Larsson redogjorde för förhållandena inom sina respektive distrikt. Därefter valdes till distriktsstyrelse C. Em. Jans* son, Malmö, samt John Nilsson och A. Åkesson, Lund, med A. P. Görloff och J. A. Magnusson som suppleanter. — Konferensen år 1926 var förlagd till Lands* krona, där 18 avdelningar voro represen* terade genom 25 ombud. Konferensen hölls pingstdagen. Förbundsstyrelsens re* presentanter voro V. E. Ågren och Nils Lindberg varjämte Västra distriktet repre* senterades av Erie G. Olson. Lindberg redogjorde för arbetarerörelsen från 1880* talet till närvarande tid samt för det med densamma sammanhängande arbetslöshets* problemet såväl inom vårt fack som för arbetarerörelsen i dess helhet. V. E. Ågren talade över ämnena "Avtalsfrågan" och "Understödsverksamheten". Till distriktsstyrelse valdes C. Em. Jansson, Malmö samt John E. Nilsson och Anton Åkesson, Lund. — Eslöv var platsen för 1927 års konferens med Södra distriktets avdelningar. För* bundsstyrelsens representanter voro kassör Harald Hagberg och förbunds* sekreterare Einar Qvarnström. Mellersta distriktet representerades av Gust. Andersson, Örebro, och Internationella litografförbundets avdelning av F. Bergkvist. Konferensen hölls påskdagen å Hotell Nelson i Eslöv. Hagberg talade om förbundets avtalspolitik och Qvarnström om förbun* dets sociala verksamhet och de planer som förbundsstyrelsen hade beträf* fande densammas omläggning. Till styrelse valdes densamma som före*

A. P. GÖRLOFF. Malmö.

Förbundsstyrelsemedlem (Södra distriktet).

500gående år. — 1928 års konferens hölls å Stadshotellet i Karlshamn påsk* dagen den 8 april varvid 20 avdelningar voro representerade genom ett 30*tal ombud och enskilda medlemmar. Förbundsstyrelsen represente* rades av V. E. Ågren och Johan Berggren. Ågren talade om regeringens förslag till arbetsfredslagstiftning, efter vilket föredrag en livlig diskus* sion uppstod, varpå konferensen uttalade sitt bestämda ogillande av det förslag till lag om kollektivavtal och arbetsdomstolar, som framlagts av regeringen och uppmanade socialdemokratiska riksdagsgruppen att göra allt för att hindra denna klasslags antagande. Berggren höll ett längre och med bifall mottaget anförande om fackliga frågor. Till styrelse valdes samma som föregående år, med undantag av att suppleanten A. Andersson, Malmö, utbyttes mot Oscar Christensson från samma stad. Vid denna konferens tillämpades första gången det av 1927 års förbundsmöte fattade beslutet att distriktsmötenas finansiering skulle helt och hållet övertagas av förbundet. Detta förbundsmötets beslut karakteriseras i Södra distriktets verksamhetsberättelse på följande sätt:

"En ytterligare utveckling och stabilisering av distriktsorganisationen anser styrelsen senaste förs bundsmötes beslut innebära om förbundets övers tagande av distriktens finansiering. Härmed har en tillrättaläggning skett, som bör kunna komma förs bundet tillgodo i så motto, att ett effektivare uts nyttjande av distriktsorganisationen kan ske och efter enhetliga linjer. Den distriktss avgift, i och för sig själv liten, som varit pålagd avdelningarna har åtminstone inom Södra distriktet varit ett tvisteämne och föremål för behandling på samtliga konferenser, varvid meningarna varit delade om nyttan och nödvändigheten av denna avgift vid sidan om förbundskontingenten. I och med förbundsmötets beslut har avgiftsfrågan bragts ur världen och distriktsorganisationen erhållit en fastare form såsom ett led i våra organisa* tionssträvanden för bättre arbetsvillkor, bättre levnadsstandard och därmed en tryggare ställning i samhället."

På Stadshotellet i Trälleborg höll Södra distriktet sin konferens pingst* dagen 1929. Konferensen var besökt av ett 50*tal ombud, gäster och en* skilda. Nils Lindberg och Sigvard Cruse voro förbundsstyrelsens repre*

501

C. EM. JANSSON. Malmö.

överstyrelsemedlem (Södra distriktet).sentanter. Nils Lindberg lämnade en redogörelse för tryckeriindustriens i Sverge ekonomiska läge, medan Cruse lämnade en uttömmande redogö* relse för avtalsfrågans läge. Till styrelse återvaldes C. Em. Jansson, Malmö, John E. Nilsson och A. Åkesson, Lund, med O. Christensson och Fritz Andersson, Malmö, som suppleanter. Som gäster voro å denna konferens närvarande för Västra distriktet Erie G. Olson, Göteborg, och för litogra* fernas Malmöavdelning Gottfrid Gottorp.

1930 års konferens hölls å Stadshotellet i Växjö påskdagen och var be* sökt av 42 ombud. Samtliga avdelningar utom en voro härvid represen* terade. Förbundsstyrelsens representanter voro Einar Qvarnström och Georg Berg, vilka höllo föredrag, den förste om "Industriell demokrati i teori och praktik" och den senare om "Aktuella förbundsfrågor". Bland ärenden som behandlades av mötet var även en så lydande diskussions* fråga: "Hur bör det ordnas för att yngre kolleger inom yrket, som vilja, skola kunna genom platsbyte tillägna sig större och mångsidigare utbild* ning?" inlämnad av Karlskrona avdelning. Sedan Kullberg, Karlskrona, utvecklat avdelningens syn på detta synnerligen viktiga spörsmål, vidtog en livlig debatt, vari särskilt framhölls att allt ej f. n. var som det borde vara i här berörda avseende. Diskussionen utmynnade i frågans överlämnande till förbundsstyrelsen för vidare åtgärders vidtagande i den grad detta låter sig göra. Styrelsens verkställande ledamöter utgjordes av samma personer som föregående år, medan suppleanterna, Joh. Lundberg och O. W. Ting* ström, voro nya.

I Ängelholm, på Stadshotellet därstädes, hölls 1931 års konferens under pingstdagarna. Förbundsstyrelsens representanter voro Fritz Ahrberg och Nils Lindberg. Den förre höll ett föredrag om olycksfallslagen och yrkes* sjukdomarna. Lindberg talade om arbetslöshetsproblemet. Efter att ha nagelfarit den statliga och kommunala arbetslöshetspolitiken i vårt land och påvisat dennas ohållbarhet i längden, redogjorde talaren för de förslag till arbetslöshetsförsäkring som framkommit och gjorde en jämförelse med andra länder, varav framgick att Sverge snart står ensamt om att ej ha löst denna fråga. — Trälleborgsavdelningen hade inlämnat två diskussions* frågor: 1) "Åtgärders vidtagande för framskapande av bättre hygieniska förhållanden å arbetsplatserna inom typografyrket" samt "Vad kan och bör göras för att förbättra den ekonomiska ställningen för de kolleger som sor* tera under civilavtalet?" Den förra frågan ansågs besvarad i och med för* bundsstyrelsens utsändande av frågeformulär rörande de sanitära förhål* landena på arbetsplatserna. På den senare frågan ansåg konferensen

502senaste förbundsmötes beslut i tariffrågan utgöra svar. — Styrelsen utgjor* des under 1931 av samma personer som under 1930.

Pingstdagen 1932 hölls Södra distriktets elfte konferens i Hässleholm. Närvarande 38 ombud från 23 avdelningar. Förbundsstyrelsens represen* tanter, Einar Qvarnström och Johan Berggren, talade, den förre över sjuk* kassefrågan och den senare över aktuella förbundsfrågor. Karlskronaav* delningen hade inlämnat två diskussionsfrågor: 1) "Rörande med versala bokstäver maskinskrivet manuskript från Tidningarnas Telegrambyrå" och 2) "Landsortstidningarnas användande i allt större utsträckning av stereotyperat fyllnadsmaterial och arbetslösheten inom yrket". De två senare frågorna, liksom de båda föregående, blevo föremål för livlig diskussion. — Styrelsen under år 1932 ut* gjordes av C. Em. Jansson, ordförande, Oscar Christensson, sekreterare, och Alb. Roos, kassör, alla i Malmö.

På påskdagen 1933 hölls Södra distriktets 12:e konferens i Malmö. Förbundsstyrel* sens representanter voro Sigvard Cruse och Allan Danielsson. Förtroendemannen redo* gjorde för avtalsfrågan och Danielsson ta* lade om "Aktuella organisationsfrågor". Båda anförandena åhördes med stort in* tresse. Konferensen antog dessutom en protestresolution mot A.*B. Samorganisa* tionen därför att denna gjort gemensam sak med borgartidningarna i avtalsfrågan. — Styrelsen under 1933 utgjordes av C. Em. Jansson, ordförande, Oscar Christensson, sekreterare, och John Ljunggren, kassör.

Pingstdagarna 1934 hölls Södra distriktets 13:e konferens i Hörby. För* bundsstyrelsen representerades av Georg Berg och Nils Lindberg. Den förre talade över "Tredje mans rätt" och sedan talaren redogjort för inne* börden av förslaget och påvisat konsekvenserna av en dylik lagstiftning för fackföreningsrörelsen, beslöt konferensen att göra följande uttalande: "Södra distriktet av Svenska typografförbundet, som vid konferens pingstdagen behandlat Lex Lindhagen, ("Tredje mans rätt"), uttalar härmed sin indig* nation med hänsyn till det klavbindande av rörelsefriheten för arbetare*

503

F. ANDERSON. Kalmar.

överstyrelsemedlem (Södra distriktet).organisationerna, som detta förslag, om det upphöjes till lag, innebär". — "Aktuella förbundsfrågor" var ämnet för Lindbergs anförande. Talaren berörde härvid bl. a. 8»timmarsdagen och övertidsarbetet jämte ungdoms» arbetslösheten, varefter en livlig diskussion uppstod, varvid isynnerhet övertidsarbetet debatterades. Diskussionen utmynnade i ett uttalande, att avdelningarna på respektive platser skulle göra undersökning om övertids» arbetets omfattning och i rapporterna till distriktsstyrelsen meddela resul» tåtet. Styrelsen utgjordes 1934 av samma personer som under 1933.

Distriktets årskonferens 1935 hölls å Hotell Continental i Ystad under påsken och var därvid förbundsstyrelsen representerad av Allan Danielsson och Fritz Lydén. 24 av distriktets avdelningar voro representerade genom 45 ombud. Konferensens huvudfråga var avtalssituationen, som inleddes av Allan Danielsson. Efter inledande anförande följde en lång debatt, var» efter konferensen gjorde följande uttalande: "Med förhoppning om, att det framlagda avtalsförslaget anses som ett oeftergivligt krav, uttalar distrikts» mötet sitt fulla förtroende för förbundsstyrelse och underhandlare". Fritz Lydén talade därefter över ämnet "Aktuella förbundsfrågor", varvid han redogjorde för arbetslösheten inom förbundet samt invalidfondens ställ* ning. — Styrelsen utgjordes av samma personer som föregående år.

Södra distriktets sextonde konferens hölls påskdagen 1936 i Kalmar. 22 avdelningar voro representerade genom 44 ombud. Eslöv, Ljungby, Osby och Värnamo saknade representanter. Förbundsstyrelsen var repre» senterad av Fritz Ahrberg och Georg Berg. Den senare talade om "Aktu» ella förbundsfrågor", framför allt arbetslöshetsfrågan och övergick därefter till att redogöra för de frågor, som snart instundande förbundsmöte komme att behandla, nämligen avtalsfrågan, invalidfonden och arbetstidsfrågan för de grafiska facken, vilken komme att upptagas på arbetskonferensens i Genève dagordning. Talaren slutade sitt anförande med en orientering i den av L. O. och arbetsgivareföreningen gjorda överenskommelsen om en s. k. inventering av arbetsförhållandena mellan parterna på arbetsmark» nåden, vilket skulle innebära ett försök att förhindra de borgerliga partiernas lagstiftningsraseri. Efter förbundssekreterarens anförande uppstod en livlig debatt, efter vilken man enhälligt gick in för att slå vakt om förbundets invalidfond samt att med förtroende överlämna frågan åt förbundsstyrelsen. Sedan rapport lämnats för jubileumsinsamlingen till invalidfonden inom distriktet och C. Em. Jansson vädjat till medlemmarna att skänka sina garantifondsmedel till invalidfonden, höll Fritz Ahrberg ett belysande före» drag om "Arbetsskyddslagen", vilket konferensen beslöt skola in extenso

504inflyta i protokollet. — Styrelsen kom att bestå av C. Em. Jansson och Oscar Christensson, Malmö, samt Joh. Ljunggren, Lund. Suppleanter blevo Ture Jacobson och Bror Hallberg, Malmö.

Mellersta distriktets verksamhet 1922—1936.

Mellersta distriktet höll sin konstituerande kongress den 7 och 8 januari 1922 i Stockholm.

I konferensen deltogo 42 ombud, representerande 25 av distriktets 38 av* delningar. Förbundsstyrelsen representerades av Harald Hagberg och Sig* vard Cruse. Vid denna konferens fastställdes stadgar för distriktet samt beslöts att distriktsstyrelsen tills vidare skulle vara förlagd till Örebro. Till styrelseledamöter valdes Erik F. Sundell, ordförande, Gust. Andersson, sekreterare, och Nath. Larsson, kassör.

Vid detta möte tillämpades resefördelning. Med anledning av den ringa anslutningen från de mindre avdelningarna och då det ansågs att större till* slutning till distriktskonferenserna skulle vinnas genom slopandet av rese* fördelningen och överflyttande på distriktskassan att bestrida resekostna* derna, beslöts redan vid denna konferens att resekostnaderna hädanefter skulle bestridas av distriktskassan.

Vid konferensen behandlades dessutom för organisationen synnerligen intressanta spörsmål, av vilka vi särskilt vilja nämna: "Krisen och arbets* avtalsfrågorna" med ett längre inledningsanförande av förtroendemannen; "Hur bör platsförmedlingen ordnas så att den tjänar samtliga medlemmars intressen?" inleddes av Emil Söderström; "Ackordssystemets vara eller icke vara?" inleddes av Emil Malmborg, varjämte Ernst Andersson lämnade en ingående redogörelse för förvaltningsstyrelsens förslag till ändringar i sjukkassans stadgar.

Distriktets första ordinarie konferens avhölls i Stockholm söndagen den 18 juni 1922 och voro vid densamma 39 ombud närvarande, represente* rande 25 avdelningar. Förbundsstyrelsen representerades av Sigvard Cruse. Huvudfrågan vid denna konferens var avtalsfrågan. Förtroendemannen lämnade en utförlig redogörelse över tarifförhandlingarna, varpå följde en livlig diskussion, vilken utmynnade i, att konferensen uttalade sitt fulla förtroende till förbundets tariffdelegerade. — Distriktet åtnjöt under året icke något anslag till verksamheten ur förbundskassan, utan administrerades densamma av de utgående avgifterna av 1 kr. pr år och medlem. (Stock* holmsavdelningen erlade dock avgift endast för % av medlemsantalet.)

505Pingstdagen den 20 maj 1923 höll Mellersta distriktet sin andra konferens. Lokal: stadsfullmäktiges plenisal i Örebro. 22 av distriktets avdelningar voro representerade genom 42 ombud. Dessutom närvoro vid konferensen ett stort antal enskilda deltagare. Förbundsstyrelsen var representerad genom Sigvard Cruse och Södra distriktet genom ombudsman A. P. Görloff, Malmö. Vid konferensen inledde förtroendemannen behandlingen av frå» gån om industriförbund. Debatten i denna fråga blev ganska livlig och del» togo ett stort antal ombud i densamma. Något uttalande i frågan gjordes

icke, utan ville konferensen avvakta den av de grafiska förbunden igångsatta utred» ningen. — Den från föregående konferens bordlagda och till distriktsstyrelsen hän» skjutna frågan om avgifter till distriktet av» gjordes så, att avgifterna fr. o. m. 1924 skulle utgå med 2 öre pr vecka och med» lem, med samma rätt till avgiftsbefrielse som föreskrives ifråga om avgifter till för» bundet. För Stockholm skulle gälla samma beräkningsgrund som dittills blivit tilläm» pad.

Distriktets årskonferens hölls 1924 i Lin» desberg pingstdagen den 8 juni. Vid den» samma voro 25 av distriktets avdelningar representerade genom 44 ombud. Vid kon» ferensen voro dessutom ett stort antal en» skilda medlemmar närvarande. Förbunds» styrelsen representerades av förtroendeman» nen Sigvard Cruse. Cruse lämnade vid konferensen en redogörelse för det allmänna läget inom förbundet, vilket han betecknade som synnerligen gott. Anförandet, som huvudsakligen kom att röra sig om arbetslösheten, efterföljdes av en kortare diskussion. — Från föregående års konferens förelåg en bordlagd fråga angående avskaffandet av ackordsarbetet. Distriktsstyrelsen hade hemställt om avdelningarnas yttrande och hade alla de som yttrat sig, uttalat sig för ackordsarbetets avskaffande. — Förtroendemannen lämnade en redogörelse för plats» förmedlingen och dess metoder. En del av dessa metoder kritiserades, men konferensen beslöt att i frågans nuvarande läge icke göra något uttalande.

ERIK F. SUNDELL. Örebro.

Förbundsstyrelsemedlem (Mellersta distriktet).

506Under pingsthelgen 1925 höll distriktet sin ordinarie konferens i Norr» köping. Vid densamma voro 30 avdelningar representerade genom 45 ombud. Förbundsstyrelsen representerades av Georg Berg och Einar Qvarnström samt förbundets sjukkassa av Ernst Andersson. — Berg läm» nåde en redogörelse för förbundets verksamhet och den ekonomiska ställ» ningen inom detsamma, och Einar Qvarnström en redogörelse för förbun» dets platsförmedling och förutsättningarna för ett gott resultat av dess verk» samhet. Emil Malmborg uppdrog en historik över avtalsfrågan genom tiderna samt förhållandet mellan de nuva» rande lönerna och de stegrade levnadskost» naderna samt lämnade redogörelse över de vid tiden för konferensen pågående avtals» förhandlingarnas förlopp. — Ernst Anders» son talade övertygande om den stora bety» delse vår självhjälpsverksamhet har för or» ganisationen samt manade konferensens deltagare att var på sin ort verka för an» slutning till förbundets sjukkassa.

Pingsthelgen 1926 höll distriktet sin femte ordinarie konferens i Köping. 25 avdelnin» gar hade sänt 42 ombud. Förbundsstyrelsen representerades av Sigvard Cruse och Georg Berg samt Västra distriktet av Georg Schjött. Dessutom deltogo ett tjugotal en» skilda från närgränsande avdelningar. — Berg, förbundsstyrelsen, lämnade en ingå» ende redogörelse för de avtalsförhandlingar, som under våren förts och de resultat de» samma lett till. En mycket livlig diskussion uppstod om denna fråga.

Distriktsstyrelsen hade i samband med förslaget till inkomst» och utgifts» stat för 1926 föreslagit, att varje i konferensen berättigat ombud skulle från distriktskassan erhålla ett belopp av 15 kronor för täckande av sina om» kostnader. Konferensen beslöt enhälligt besluta i enlighet med förslaget.

Till gemensam behandling beslöts upptaga från Linköping inlämnad fråga: "Äro de nuvarande bestämmelserna för platsers tillsättande till fromma för yrket och dess utövare?"; från Uppsala om ändring av § 6 a i arbetslös» hetskassans stadgar samt från Stockholm frågan om "Förbundets arbets» löshetspolitik". Över dessa frågor utspann sig en synnerligen lång och

507

GUSTAF ANDERSSON. Örebro.

överstyrelsemedlem (Mellersta distriktet).sakrik diskussion. I den första frågan beslöt konferensen uttala sin anslut* ning till nuvarande bestämmelser vid platsers tillsättande. Rörande Upp* sala avdelnings förslag om ändring av arbetslöshetskassans § 6 a beslöt konferensen uttala sin anslutning till förslaget och uppdraga åt nämnda avdelning att till förbundsmötet inlämna motion i frågan. Konferensen beslöt att som svar på Stockholmsavdelningens förslag om förhöjning av månadsunderstödet till arbetslösa kolleger, giva förslaget sitt enhälliga stöd.

Från Lindesbergs avdelning hade inkommit fråga om "Lärlingsregula*

tivets återinförande". Frågan föranledde en längre diskussion, vilken utmynnade i ett uttalande "att vid stundande förbunds* möte upptages till diskussion frågan om det kan anses lämpligt att återinföra lärlings* regulativet".

1927 års konferens med Mellersta distrik* tet, den sjätte i ordningen, hölls pingst* dagen å Frimurarehotellet i Linköping. Vid densamma voro 36 avdelningar represente* råde genom 55 ombud. Det största antal som dittills under distriktets verksamhet varit närvarande vid dess konferenser. För* bundsstyrelsen representerades av Harald Hagberg och Nils Lindberg. Från Södra distriktet hade mött Anton Åkesson, Lund, och från Västra distriktet Filip Börjeson, Göteborg. — Vid konferensen lämnade Harald Hagberg en klarläggande och in* tressant redogörelse för förbundets avtals* politik, varjämte Nils Lindberg talade om driftsrådsverksamheten å arbetare* tryckerierna och Emil Malmborg inledde frågan om förbundets avgifts* politik. Efter debatt beslöt konferensen ansluta sig till de riktlinjer, för* bundsstyrelsen uppdragit för förbundets framtida sociala verksamhet.

Distriktets sjunde ordinarie konferens hölls i Västerås å Folkets hus pingstdagen den 27 maj 1928. Vid densamma voro 34 avdelningar repre* senterade genom 57 ombud. Förbundsstyrelsen var representerad genom Sigvard Cruse och Emil Malmborg. Från Västra distriktet var Erie Olson, Göteborg, närvarande. Dessutom deltog i konferensen lektor E. Wigforss, vilken under förmiddagen höll ett högintressant föredrag över ämnet "Fack*

508

HILMER JOHANSSON. Uppsala.

överstyrelsemedlem (Mellersta distriktet).MELLERSTA DISTRIKTETS KONFERENS I LINKÖPING PINGSTDAGEN 1927.

föreningsrörelsen och näringslivet". Till detta föredrag hade infunnit sig en del medlemmar från Västerås fackliga centralorganisation, som erhållit inbjudan att övervara nämnda föredrag. — Konferensen beslöt att några avgifter från avdelningarna till distriktet icke vidare skulle utgå. — Köpings typografklubb hade inkommit med förslag om vidtagande av åtgärder för utökning av understödsbeloppen från invalidfonden. På förslag av distrikts* styrelsen beslöts, att för utredning och förslag, hänskjuta frågan till för» bundsstyrelsen. — Frågan om arbetsfredslagstiftning behandlades efter ett inledningsanförande av Cruse. — Köpings typografklubb hade inkommit med begäran att konferensen skulle uttala sig för att avtal, som träffas mel» lan typografförbundets och arbetsgivareorganisationernas delegerade, icke skulle anses vara gällande med mindre desamma godkänts genom omröst» ning bland förbundets medlemmar. På distriktsstyrelsens förslag beslöts att uttala förtroende för de åtgärder som förbundsstyrelse och underhand»

509lare finna vara av förhållandena lämpliga. — Emil Malmborg höll föredrag över ämnet "Industriförbundslinjerna i belysning av den tekniska och eko* nomiska utvecklingen".

Sin åttonde ordinarie konferens höll distriktet pingstdagen den 17 maj 1929 i Uppsala. 35 avdelningar med 60 ombud. Förbundsstyrelsen hade sänt Nils Wessel, Emil Malmborg och Georg Berg. Som representant för Västra distriktet var John Walldén, Göteborg, närvarande. — Emil Malm» borg lämnade en ingående redogörelse för de föreliggande avtalsförslagens innebörd, vilken redogörelse gav anledning till en diskussion, som utmyn» nåde i, att konferensen uttalade sitt förtroende för de åtgärder, som för» bundstyrelse och underhandlare ansågo böra vidtagas i samband med av» talsförhandlingarna.

Vid konferensen höll Nils Wessel ett intressant och av åhörarna med syn» och hörbar uppskattning mottaget föredrag över ämnet: "Den nya typografien" och vad därmed står i sammanhang. Det ur yrkesteknisk synpunkt värdefulla föredraget belystes av talrika skioptikonbilder. — Be* handlades ett förslag från Västerviks avdelning syftande till att konferensen skulle ingå till förbundsstyrelsen med begäran att densamma måtte företaga utredning för att i avtalen få införda bestämmelser om att arbetare må till* försäkras fri läkare och medicin för såväl arbetaren som hans familj. Efter en kort debatt avslogs förslaget. — Köpings avdelning hade framfört en fråga av följande lydelse: "Vad kan och bör göras för ett vidgat upplys* nings* och agitationsarbete bland avdelningar och medlemmar?" Den här* igenom uppkomna livliga diskussionen resulterade i att frågan överläm* nådes till förbundsstyrelsen. — De lokala reshjälpskassornas berättigande var föremål för konferensens behandling på grund av från Västeråsavdelnin* gen inkommet förslag. Konferensen beslöt dock efter ett kortare meningsut* byte överlåta åt avdelningarna att efter eget gottfinnande ordna frågan rörande de lokala reshjälpskassorna. — En fråga hade inlämnats av Uppsala* avdelningen och var av följande lydelse: "Böra fackförenings* och förbunds* funktionärer deltaga i det politiska livet?" I denna fråga uppstod en längre debatt, vilken utmynnade i att konferensen uttalade sin tillfredsställelse med det arbete som de fackliga funktionärerna nedlagt inom den politiska arbetarerörelsen.

Mellersta distriktets nionde konferens hölls i Nyköping pingstdagen den 8 juni 1930. 36 avdelningar med 60 ombud. Förbundsstyrelsen represen* terades genom Emil Malmborg och Joh. Berggren. — Vid konferensen be* handlades bl. a. en från Eskilstunaavdelningen inkommen fråga av föl*

510jande lydelse: "Vad bör göras för agitations* och upplysningsarbetet?" Efter en synnerligen livlig debatt, som inleddes av distriktets ordförande, beslöt konferensen göra följande uttalande: "Konferensen uttalar, att av* delningarna böra vidtaga åtgärder för att på allt sätt stödja arbetarepressen; att avdelningarna tillse att personalklubbar bildas på alla arbetsplatser, där sådana icke redan finnas och att dessa med all kraft och på lämpligt sätt agitera för fackförenings* och studieverksamheten; samt att avdelningarna uppmanas tillsätta studiekommittéer". — Vid konferensen höllos föredrag av Emil Malmborg och Joh. Berggren. Den förre talade över ämnet "Fack* föreningarna och politiken" och gav därvid en belysande historik över fack* föreningarnas ställning till den politiska arbetarerörelsen fram till våra dagar. Talaren gav även en återblick på de olika skedena i dessa båda så nära sammanhängande rörelsers frammarsch och fastslog som sin önskan, att det vore den fackliga rörelsens plikt att genom kollektiv anslutning stå stöd* jande bakom våra dagars politiska arbetarerörelse, och framhöll med citat av kända personers uttalanden, nödvändigheten av att fackföreningarna icke finge stå likgiltiga inför denna viktiga fråga. — Den debatt som upp* stod med anledning av denna fråga, utmynnade i, att konferensens majoritet uttaladé sig för, att förbundskassan skulle — i enlighet med Göteborgs typografiska förenings förslag till årets förbundsmöte — ikläda sig de kost* nåder, som äro förbundna med avdelningarnas kollektiva anslutning till socialdemokratiska arbetarepartiet. — Berggren talade över ämnet "Ratio* naliseringen", varvid med sifferuppgifter från skilda länder belystes den betydelse rationaliseringen innebure för arbetarna. Talaren framförde även en del synpunkter rörande frågan huru arbetarna böra anpassa sig när det gäller rationaliseringen.

Sin sedvanliga årskonferens höll Mellersta distriktet pingstdagen 1931 i Strängnäs. 34 avdelningar och 56 ombud. Från förbundsstyrelsen: Sigvard Cruse och Allan Danielsson. Ett stort antal enskilda medlemmar voro dessutom närvarande. Till konferensen var som gäst inbjuden den i Marie* fred bosatte tryckareveteranen Aug. Nygren.

Ur den synnerligen digra dagordningen för konferensen må anföras bl. a.: Förslag om tryckning av distriktskonferensens protokoll. Distriktsstyrel* sen hade avstyrkt förslaget och efter en stunds meningsutbyte blev förslaget förkastat. Frågan om "de hygieniska och sanitära förhållandena inom Sverges tryckerier" var även föremål för konferensens behandling, och denna fråga inleddes av Allan Danielsson, som lämnade en sakrik och instruktiv redogörelse för åtgärder, som vidtagits i syfte att föra frågan mot

511sin lösning. Frågan föranledde en lång och i sina huvuddrag intressant diskussion.

Som ett led i konferensens upplysningsverksamhet höll på middagen Cruse ett offentligt föredrag om "Arbetslöshetsfrågan". Inför en ganska talrik publik lämnade föredragshållaren en sakrik och intressant skildring av de rådande förhållandena på arbetsmarknaden. Talaren slutade sitt med applåder mottagna föredrag med några manande ord rörande utvidgningen av arbetet inom de fackliga sammanslutningarna.

Frågan om "lärlingsutbildningen" blev även föremål för konferensens be* handling. Distriktsordföranden inledde frågan, påpekande nödvändigheten utav att de ynglingar som tagits in i yrket bibringas en gedigen yrkeskun* skap till gagn för dem själva och icke minst för yrkets utveckling och fort* bestånd.

1932 års konferens ägde rum i distriktets nordligaste stad, Falun. Vid konferensen voro 31 avdelningar representerade genom 59 ombud. Dess* utom deltogo ett 40*tal enskilda medlemmar i konferensen och voro dessa från vitt skilda delar av distriktet. — Under konferensen höll Emil Malm* borg, Stockholm, föredrag över ämnet "Krisen och arbetarerörelsen". Även utomstående hade tillfälle att åhöra detta föredrag. I övrigt förekom före* drag av Cruse över "Aktuella förbundsfrågor". En motion från Södertälje avdelning, i vilken ifrågasattes distriktskonferensernas slopande, blev i enlighet med distriktsstyrelsens yrkande avslagen. Beslutet var enhälligt. "Sjukkasselagen och förbundssjukkassan" var ämnet för ett föredrag av Ernst Andersson och detsamma föranledde en del förfrågningar rörande olika detaljer, vilka av föredragshållaren besvarades och klargjordes.

Pingstdagen 1933 höll Mellersta distriktet sin årskonferens i Karlstad, besökt av 60 ombud från 35 avdelningar samt ett stort antal enskilda del* tagare. Därvid förekom till behandling, förutom de vanliga ärendena, av* talsfrågan, över vilken Emil Malmborg höll ett klargörande anförande, vil* ket efterföljdes av en livlig diskussion, under vilken bl. a. riktades skarpa anfall mot A.*B. Samorganisationen, som gjort gemensam sak med de bor* gerliga arbetsköparna. Gentemot det av arbetsköparna framlagda avtals* förslaget antogs följande resolution:

"Mellersta distriktets konferens i Karlstad den 4 juni 1933 riktar en flammande protest mot arbetsgivarnas oförskämda avtalsförslag. Principiellt innebär arbetsgivareföreningars nas offensiv ett försök till raserande av flera decenniers uppbyggande organisationsarbete. Materiellt innebär förslaget en hänsynslös nedskärning av typografkårens levnadsstandard. Rättslösheten blir högsta "rätt". Osäkerheten sättes i system.

512I sin helhet utgör arbetsgivareföreningarnas avtalsförslag en utmaning mot typograf» förbundet och dess medlemmar.

Vi uttala vårt förtroende och vår solidaritet med underhandlarna i förhoppning om att de hävda våra berättigade krav på att bibehålla vår nuvarande levnadsstandard."

De aktuella förbundsfrågorna samt eventuella motioner till förbunds* mötet behandlades i ett längre anförande av förbundsstyrelsens ordförande Georg Berg samt förbundets platsförmedling av Einar Qvarnström.

1934 års konferens hölls i stadsfullmäktiges sessionssal å Stadshotellet i Eskilstuna. 61 ombud från 35 avdelningar. Förbundsstyrelsen represen* terades av Cruse, Malmborg och Berggren. Bland frågor som behandlades må nämnas frågan om representation vid förbundsmötena, vilken livligt debatterades, utan att beslut fattades. — Cruse höll föredrag om "Fackför* eningsfrågor vid årets riksdag". Efter detta föredrag och därefter följande debatt beslöt konferensen antaga följande uttalande:

"Mellersta distriktets av Svenska typografförbundet 14 :e konferens i Eskilstuna, som behandlat professor Ragnar Bergendals förslag till lag angående tredje mans rätt till neutralitet i arbetskonflikter motsätter sig av principiella skäl en sådan lagstiftning.

Fackföreningsrörelsen i Sverge har trots sin kvantitativa styrka icke uppnått en sådan maktställning i det nuvarande klassamhället att s. k. tredje man därav skulle bli lidande. En rättslig reglering av fackföreningsrörelsens verksamhetsområde är opåkallad. Härom vittnar icke minst de fåtal fall — huvudsakligen hörande till Beckerkonflikten — som ut» redningsmannen kunnat åberopa.

Kollektivavtalen ge icke på långt när arbetareklassen något säkert rättsskydd på grund av § 23, som gör det synnerligen illusoriskt att kunna beivra angrepp på arbetarnas för» eningsrätt. Arbetareklassens rättsställning behöver förstärkas genom den sociala lagstift» ningen, men detta berättigar ingalunda till ingrepp i fackföreningsrörelsens rörelsefrihet och dess kriminalisering.

Konferensen anser att det föreliggande lagförslaget endast är ett uttryck för den politiska tendens som finnes inom borgareklassen att försvaga fackföreningarnas legitima verksamhet.

Lex Bergendal kommer att skydda en viss kategori av strejkbrytare, hindra avsättnings» blockader mot leverantörer, allt åtgärder som rikta sig mot arbetareklassen, dess karaktär av klasslag är därför tydlig och måste genom fackföreningsrörelsen energiskt avvisas."

Därefter höll Joh. Berggren ett anförande över "Aktuella förbundsfrågor" och Emil Malmborg om "Arbetarerörelsen och nazismen".

1935 års konferens hölls i Arboga pingstdagen. 61 ombud från 34 av* delningar jämte ett tjugutal enskilda deltagare. Från förbundsstyrelsen: Sigvard Cruse, Allan Danielsson och Fritz Åhrberg. Den förstnämnde talade om avtalsfrågan och Danielsson om 40*timmarsveckan och de problem som dess införande kunde föra med sig. Fritz Åhrberg talade om riks* dagens behandling av och beslut i folkpensionsförsäkringsfrågan samt frå* gån om tredje mans rätt.

33

5131936 höll Mellersta distriktet sin årskonferens — den 16 :e i ordningen — i Örebro. 64 ombud från 36 avdelningar. Förbundsstyrelsen var represen» terad av tre ledamöter, Georg Berg, Emil Malmborg och Fritz Lydén. Västra distriktet representerades av A. E. Engström. Vidare voro repre» sentanter för Örebro Fackliga centralorganisation samt representanter för litograf» och bokbindareavdelningarna i Örebro närvarande.

Förbundssekreterare Georg Berg lämnade en intressant redogörelse för de motioner och förslag som komme att föreligga vid årets förbundsmöte. Vidare behandlades uppgörelsen med A.»B. Samorganisationen beträffande "norska veckan" samt driftsrådsbestämmelserna. Intet beslut fattades, utan skulle den förda diskussionen utgöra svar på frågan. Vidare behandlades Västerviks avdelnings motion angående förbundsorganets format och inne» håll. Konferensen beslöt att uttala sig för motionen beträffande formatet men ej om innehållet. — Emil Malmborg höll därefter ett föredrag om "Fackföreningarna och riksdagsvalet", varefter han slutade med en kraftig maning till fackföreningsfolket att slå vakt om socialdemokratien vid årets val. Konferensen uttalade sig dessutom för det internationella hjälpspråket esperantos lämplighet vid internationella sammankomster.

Konferensen samlades under konferensens lopp en kort stund vid Erik F. Sundells grav å Olaus Petrus kyrkogård i Örebro. Sångkören sjöng först "Över skogen, över sjön", av Lindblad, varefter Hilmer Johansson, Upp» sala, i ett kort anförande minde om den avlidnes gärning och saknaden bland kamratkretsen samt nedlade en krans från Mellersta distriktet. Gust. Rehlin tackade å de anhörigas vägnar.

Styrelsen för Mellersta distriktet har hela tiden, från 1922 då distriktet konstituerades till 1935, utgjorts av samma personer, nämligen Erik F. Sun» dell, ordförande, Gust. Andersson, sekreterare och Nathanael Larsson, kas» sör. Sundell avled den 20 december 1935 och då inkallades förste supple» anten Eskil Wallgren. På 1936 års konferens valdes till styrelse Gust. An» dersson, ordförande och korresponderande, Henry Bergsten, sekreterare och Nathanael Larsson, kassör.

Norra distriktet 1921-1936.

Norra distriktet höll konstituerande distriktskonferens midsommar» dagarna 1921 på Stadshotellet i Sollefteå, varvid J. W. Samuelsson, Stock» holm, och Axel Söderström, Gävle, voro närvarande. Gävleavdelningen representerades av C. V. Vestlund, Sundsvalls av J. H. Lundin och Carl

514Fjellgren, Härnösands av I. Lundqvist, Östersunds av L. Wesslund, Umeå av J. Lundström, örnsköldsviks av J. Byström och Sollefteå av G. An» dersson. Dessutom voro kretsstyrelsens medlemmar Aug. Mattsson, Andr. Nilsson och B. Forsslund samt enskilda medlemmar från Östersund, Sunds» vall och Sollefteå avdelningar närvarande.

Konferensen beslöt att förlägga distriktsstyrelsen till Sundsvall och kom denna att bestå av B. Forsslund, ordförande, Aug. Mattsson och Andr. Nilsson, Sundsvall. Vidare beslöts att för bestridande av kostnaderna ut» taga en avgift av 10 och 5 öre pr hel» och halvbetalande medlem.

Sedan föredragningslistan genomgåtts lämnade Samuelsson en ingående redogörelse för avtalsförhandlingarna.

Konferensen nedlade en krans på nyss avlidne kollega Erie Sundkvists bår samt uppsände en blomsteruppsats till Sollefteå»avdelningens ordfö» rande Edv. Uhlin, som låg sjuk på stadens lasarett.

Norra distriktets andra årskonferens hölls under midsommardagen 1922 och efterföljande söndag i Sundsvall. Från förbundsstyrelsen hade tillstå» deskommit Em. Ågren, Stockholm, Axel Söderström, Gävle, samt Erik F. Sundell, Örebro, representant för Mellersta distriktet. Det meddelades 1 referatet, att enskilda ledamöter från Sundsvall, Härnösand och Östersund voro närvarande, men det föreligger ingen uppgift om hur många eller vilka avdelningar som i övrigt voro representerade. Det måste dock ha varit synnerligen få, ty i distriktets årsberättelse för 1922 heter det: "Vid distrik» tets konferenser ha avdelningarna varit synnerligen fåtaligt representerade. Detta är dock förklarligt, då man betänker, att Norra distriktet sträcker sig ända från Gävle upp till Boden, en sträcka av nästan två tredjedelar av Sverges hela längd. De dyra resekostnaderna ha därför lagt hinder i vägen för avdelningarna att representera, synnerligast för avdelningar med litet medlemsantal. 1922 års konferens fattade då ett, enligt styrelsens mening, synnerligen klokt beslut, då det bestämdes att resekostnaderna skulle be* stridas ur distriktskassan. Det är att hoppas, att kommande konferenser skola komma att bli bättre besökta härigenom."

Utom nyssnämnda beslut om resekostnadens bestridande ur distrikts» kassan beslöt konferensen att sätta ned avgiften till respektive 5 och 2 öre. Vidare redogjorde Em. Ågren för avtalsförhandlingarna och läget inom förbundet i övrigt. Konferensen uttalade att vid uttaxeringar inom förbun» det skulle tre à fyra grupper upprättas i stället för de förutvarande två: över och under 100 kr. (Förbundsstyrelsen slog också senare in på denna väg.)

515Till styrelse valdes: Andr. Nilsson, kassör och platsföreståndare, Aug. Mattsson, ordförande, och John H. Lundin, sekreterare, med C. Fjell* gren och Bernh. Pettersson som suppleanter.

Norra distriktets tredje konferens hölls den 19 och 20 maj 1923 i Umeå, varvid 10 avdelningar voro representerade genom 13 ombud. Förbunds* styrelsen representerades av Harald Hagberg och Georg Berg, Stockholm, samt Axel Söderström, Gävle. Hagberg höll ett intressant föredrag om "Industriförbundsfrågan" och Georg Berg talade om aktuella förbunds*

frågor.

Den förutvarande styrelsen återvaldes. 1924 års konferens hölls pingstdagen i Gävle, besökt av representanter för 8 avdel* ningar. Förbundsstyrelsens representanter voro J. W. Samuelsson, Stockholm, och Axel Söderström, Gävle.

Vid detta möte debatterades mycket in* gående frågan om centralisering av plats* förmedlingen till ett enda kontor i Stock* holm, och låg som grund för denna debatt en motion från Gävle*avdelningen till för* bundsmötet s. å. Konferensen uttalade sig i motionens syfte. (1924 års förbundsmöte beslöt som bekant i enlighet med förslaget.)

Förbundsstyrelsens representant, J. W. Samuelsson, utvecklade i ett längre före* drag industriförbundsfrågan. Han uttalade sig varmt för kommitterades förslag att samarbetet mellan de grafiska förbunden skulle ske i form av en kartell i stället för genom sammanslagning av de tre förbunden, en uppfattning som konferensen livligt senterade.

Vidare behandlades förslag om nattarbetets avskaffande genom lagstift* ning, Faluavdelningens förslag om garantifondsmaximibeloppets begräns* ning till 300 kr., utredning om bildandet av en pensionsfond för förbundets medlemmar m. fi. förslag, vilka hänskötos till årets förbundsmöte.

Styrelsen hade avsagt sig sina befattningar, men övertalades att återtaga avsägelserna och återvaldes.

1925 hölls ingen konferens i Norra distriktet. Den var utlyst att hållas i Örnsköldsvik pingstdagen, men blev av distriktsstyrelsen inhiberad, detta

AXEL SÖDERSTRÖM. Gävle.

Förbundsstyrelsemedlem (Norra distriktet).

516på grund av den ringa anslutning föregående kongresser haft. Avlysningen gav anledning till en polemik i Svensk Typograf*Tidning mellan å ena sidan distriktsstyrelsen och å andra sidan medlemmar av Gävle* och Örn* sköldsviksavdelningarna.

Styrelsen bestod under 1925 av Andreas Nilsson, distriktsföreståndare och kassör, Aug. Mattsson och John H. Lundin. Nilsson avgick vid möte den 12 december 1925, varpå suppleanten Bernh. Pettersson inträdde i sty* relsen den 19 december samma år.

Distriktskonferensen hölls 1926 under örnsköldsviks avdelnings gästfria värd* skap pingstdagarna 23—24 maj. Represen* tanter från samtliga avdelningar hade in* funnit sig utom Kungsgården. Billaster av kolleger från Sundsvall, Härnösand och Umeå hade även infunnit sig till konferen* sen, vadan densamma fick en livlig anslut* ning. Från förbundsstyrelsen närvoro E. Qvarnström och Ax. Söderström, Gävle; den senare tjänstgjorde som ordförande.

Konferensen hade en hel del inre ären* den att avgöra; sålunda beslöts en del stadgeändringar, representationsrätt i enlig* het med förbundsstadgarna, konferens hål* lande i första hand det år förbundsmöte hålles, vidare behandlades styrelsens ar* betsuppgifter m. m. — Qvarnström höll ett medryckande och intressant föredrag om arbetslösheten under olika skeden och dess svårigheter, påvisande den stora nyttan av förbundets understödsverksam* het samt av platsförmedlingen. — Inkomst* och utgiftsstat antogs och fast* ställdes distriktsavgiften till respektive 5 och 2 öre pr vecka. Dagtrakta* mente utbetalades med 12 kronor pr dag under två dagar. Till distrikts* styrelse nyvaldes Bernh. Pettersson, B. M. Forsslund och C. Fjellgren, Sundsvall. — Konferensen fortsatte även annandagens f. m., då Qvarnström besvarade deltagarnas frågor angående tariffen m. m.

1927 års konferens hölls under pingstdagen i Östersund. Förbundssty* relsen representerades härvid av förtroendemannen Sigvard Cruse och Axel Söderström, Gävle, och Västra distriktet av ordföranden Hugo Höglund,

BERNHARD PETTERSSON. Sundsvall.

Förbundsstyrelsemedlem (Norra distriktet).

517Göteborg, samt Trondhjems typografiske förening av Erik Dahlhaug. Alla avdelningar voro vederbörligen representerade, förutom Kiruna och Kungsgården. Dessutom representerades förbundets sjukkassa av Ernst Andersson. Enskilda medlemmar närvoro från Östersund, Sundsvall, Gävle och Ljusdal. Cruse redogjorde för "Några av de betydelsefullaste frågorna vid årets förbundsmöte", Höglund talade om "Erfarenheter från driftsrådens verksamhet" och Andersson höll ett föredrag om "Vår sjuk* kassas uppkomst och utveckling". Detta distriktsmöte torde utan överdrift

kunna betecknas såsom det hittills mest givande i agitatoriskt avseende, skriver sty* relsen i årsberättelsen.

Distriktets styrelse bestod under 1927 av Bernh. Pettersson, ordförande, C. Fjell* gren, kassör, och B. Forsslund, sekreterare, samtliga från Sundsvall.

Distriktets årskonferens hölls 1928 i Härnösand under pingsthelgen. Konferen* sen fick en festlig prägel genom Härnö* sandsavdelningens inbjudan till dess stor* stilade 40*årsjubileumsfest. Förbundssty* relsen representerades vid konferensen av Harald Hagberg, Stockholm, och Axel Sö* derström, Gävle. Alla avdelningar voro vederbörligen representerade utom avdel* ningen i Kungsgården. Hagberg talade först om "Arbetsfredslagstiftningen" och senare om "Aktuella organisationsspörs* mål", utförligt refererade i konferensens tryckta protokoll. Ett par motioner betitlade "Det ständiga nattarbetet" och "Tiden för semestern i Norrland" blevo föremål för diskussion.

Till ledamöter av distriktsstyrelsen återvaldes Bernh. Pettersson, ordfö* rande, C. Fjellgren, kassör, och B. Forsslund, sekreterare, med H. G. Nils* son och V. Håkansson som suppleanter. Samtliga från Sundsvall.

1929 års distriktskonferens hölls i Söderhamn under därvarande avdel* nings värdskap. Samtliga avdelningar voro representerade med 21 ombud, varjämte distriktsstyrelsen och en revisor samt 25 enskilda medlemmar när* voro. Förbundsstyrelsen representerades av Einar Qvarnström, Fritz Ahr* berg och Axel Söderström. Ahrberg talade först om "Tryckeriindustriens

J. LJUNGSTRÖM. Gävle.

Förbundsstyrelsemedlem (Norra distriktet).

518ekonomiska läge" och Qvarnström senare om vår avtalsrörelse. Dessutom förelåg till behandling en motion om ökad yrkesupplysning genom Typo* graf*Tidningen och den planerade tidskriften "Grafisk Revy". Debatterna i dessa frågor voro ganska livliga. Det tryckta konferensprotokollet, som utförligt redogjort för distriktsmötets förhandlingar, utsändes sedermera till avdelningarna.

Distriktsstyrelsen förlades åter till Sundsvall och omvaldes Bernh. Pet* tersson, ordförande, Bertil Forsslund, sekreterare, och Carl Fjellgren, kassör, med H. G. Nilsson och V. Håkansson som suppleanter.

Nionde konferensen med distriktet hölls i Bollnäs pingstdagen den 8 juni 1930 un* der fulltalig representation av 22 ombud; jämte enskilda medlemmar bestod kon* ferensen av 52 deltagare. Förbundsstyrel* sen representerades av förtroendeman S. Cruse, N. Lindberg och Axel Söderström, Gävle. Lindberg talade om aktuella för* bundsfrågor och Cruse om vår tariffrörelse, båda anförandena följda av diskussion. Till sist talade förtroendemannen om "Fackföreningarnas roll i samhällsutveck* lingen". Några frågor voro även uppe för behandling, bl. a. den s. k. engelska arbets* veckan och reshjälpskassorna inom avdel* ningarna.

Styrelsen förlades åter till Sundsvall och kom att bestå av Bernh. Pettersson, ordfö* rande, Carl Fjellgren, kassör, omvalda, samt Ragn. Eriksson, sekreterare, nyvald; suppleanter: Alex. Svärd och H. G. Nilsson.

Distriktets tionde konferens hölls pingstdagen den 25 maj 1931 i Hudiks* vall i närvaro av ombud från samtliga avdelningar. Jämte enskilda med* lemmar deltog i konferensen 62 kolleger. Förbundsstyrelsen representerades av sekreterare Einar Qvarnström och Joh. Berggren. Qvarnström talade om förbundets inre organisationsarbete. Härunder berördes även Ådalstra* gedien och förbundets ställning till arbetsnedläggelsen. Därpå följde en längre diskussion samt antogs resolution. Vidare behandlades frågan: Hur är vår pensionsfråga löst? Berggren talade över ämnet: Reflexioner i arbets*

JOH. LÖFGREN. Ume|.

Överstyrelsemedlem (Norra distriktet).

519löshetsfrågan, även följd av diskussion och ett uttalande till regeringen. Qvarnström talade till sist om Yrkesskyddslagstiftningen, vilket livligt uppskattades av konferensen.

Styrelsen återvaldes. Suppleanterna likaså.

Distriktets 11 :e årskonferens hölls pingstdagen den 15 maj 1932 i Sunds* vall. Alla avdelningar utom Kungsgården voro representerade med sam* manlagt 21 ombud, varjämte från förbundsstyrelsen närvoro ordföranden Georg Berg och Allan Danielsson. Även ett stort antal enskilda medlem* mar från sju avdelningar hade mönstrat upp så att konferensen bestod av inalles 88 medlemmar. Förbundsordföranden Berg behandlade frågan "Sjukkasselagen och förbundssjukkassan" mycket upplysande och Daniels* son talade om "Aktuella förbundsfrågor", däri bl. a. redogjordes för en utredning om sanitära förhållanden på tryckerierna. Konferensen antog en resolution i arbetslöshetsfrågan, föreslagen av Sundsvallsavdelningen. En motion av Gävleavdelningen angående bruket av matrissidor behandlades, men föranledde intet beslut. Konferensen uttalade sitt instämmande i för* bundsstyrelsens åtgärd att företaga uttaxering till förmån för arbetslöshets* kassan. — Styrelse och suppleanter återvaldes.

Tolfte årskonferensen hölls i Gävle pingstdagen den 4 juni 1933. Kon* ferensen var fulltaligt besökt av ombud jämte över 50*talet enskilda med* lemmar; från förbundsstyrelsen närvoro H. Hagberg och Nils Lindberg. Inalles räknade konferensen 84 deltagare. Hagberg talade under livlig uppmärksamhet över ämnet "Avtalsfrågor", varpå följde diskussion. Lind* bergs föredrag behandlade "Förbundsfrågor och *motioner", med över* skådlig skildring över arbetslösheten och dess bekämpande. För att ernå en rättvis representation vid sjukkassans årsmöte utsågos avdelningar för nästa ombudsval år 1934. En motion angående arbetslösas yrkesutbildning förelåg, vilken föranledde diskussion men intet uttalande. Förhandlingarna ha i tryck utsänts till medlemmarna.

Distriktsstyrelse jämte suppleanter återvaldes.

Distriktets 13 :de konferens hölls i Sollefteå pingstdagen 20 maj 1934 med samtliga avdelningar representerade och inalles 52 deltagare. En del inre frågor för vår organisations stärkande behandlades. Förbundssekreterare E. Qvarnström talade om förbundets platsförmedling och därmed samman* hängande frågor under stort intresse, varpå följde debatt. Konferensen ut* talade sig enhälligt för avdelningarnas anslutning till hugfästande av för* bundets 50*årsjubileum genom stärkande av invalidfonden. Förbundsord* föranden Fritz Åhrberg talade till slut om arbetslöshetsförsäkring, aktuella

520NORRA DISTRIKTETS KONFERENS I ÖSTERSUND PINGSTDAGEN 1927.

lagstiftningsförslag mot fackföreningsrörelsen m. m. Talaren slutade med ett leve för den samlade fackföreningsrörelsen.

Styrelsen återvaldes.

Sundsvall blev, såsom förläggningsort för distriktsstyrelsen, utsedd att mottaga distriktets 14:de konferens. Denna hölls pingstdagen 1935 i Fob kets hus A*sal med samtliga avdelningar i distriktet representerade och sammanlagt 58 deltagare. Representanter för förbundsstyrelsen voro kok legerna Nils Lindberg, vilken inför konferensen redogjorde för avtals» frågan, samt Johan Berggren, som höll ett anförande om aktuella förbunds* frågor, båda inläggen av stort intresse och åtföljda av diskussion. — Ett speciellt norrlandsönskemål, nämligen framflyttning av den avtalsenliga semestertiden, föranledde konferensen att kräva beaktande av de norrländ» ska intressena härvidlag vid kommande förhandlingar. Bland övriga frågor märktes uttalande angående ett sammanförande av ledningen för distriktet och dess representant i förbundsstyrelsen, varjämte utsågos avdelningar för nominering av kandidater till sjukkassemötet. Beträffande den igångsatta insamlingen till invalidfonden hade de flesta avdelningarna vidtagit åtgär* der härvidlag.

521Styrelsen för 1935 utgjordes av Ragnar Eriksson, ordförande, Volger Hå» kansson, kassör och Gunnar Karlsson sekreterare, samtliga i Sundsvall. Bernhard Pettersson och Carl Fjellgren hade avsagt sig.

1936 års konferens för Norra distriktet hölls under pingstdagarna i Umeå. Distriktets samtliga avdelningar, 18, voro representerade genom samman» lagt 23 ombud. Förbundsstyrelsen representerades av Cruse, Danielsson och J. Ljungström, Gävle. Dessutom närvoro distriktsstyrelsens samtliga medlemmar och revisorer samt ett 50»tal intresserade kolleger från Skel» lefteå och Örnsköldsvik samt medlemmar av Umeåklubben.

Cruse redogjorde för de frågor, som skulle kräva sin lösning vid instun» dande förbundsmöte. Tre stora frågor förelågo bl. a., nämligen avtals» frågan, vissa ändringar av förbundets stadgar samt frågan om invalidfon» dens omorganisation till pensionsfond. Cruse redogjorde utförligt för de två första frågorna, medan Allan Danielsson utförligt behandlade invalid» fondsfrågan. — Med anledning av väckt förslag från Stockholmstypernas esperantoklubb beslöt konferensen rekommendera ämnet till typografernas studiecirklar. — Styrelsen återvaldes och kom att bestå av Ragnar Eriksson, Volger Håkansson och Gunnar Karlsson med A. Svärd och H. G. Nilsson som ersättare.

Västra distriktet 1922-1936.

Västra distriktet höll sitt konstituerande möte i Göteborg den 7 och 8 januari 1922. 15 av distriktets 19 avdelningar hade sänt 28 ombud, var» jämte de större personalklubbarna i Göteborg sänt ett 20»tal ombud, vilka senare dock icke ägde rösträtt vid mötet. Förbundsstyrelsen representera» des av Oscar Lööf och Södra distriktet av ombudsman A. P. Görloff. Till styrelse valdes: Hugo Höglund, ordförande, J. A. Holmertz, sekreterare, och Erie G. Olson, platsbyråföreståndare och kassör, samtliga i Göteborg. Till revisorer valdes H. M. Enander, Alingsås, och Rob. Olsson, Troll» hättan.

På hemställan från förbundsstyrelsen kallade styrelsen till extra distrikts» möte den 10 juni s. å. för att behandla den då kritiska avtalssituationen. Av distriktets 19 avdelningar hade 17 sänt ombud. Förbundsstyrelsen re» presenterades av E. Qvarnström och Södra distriktet av A. P. Görloff. Dessutom närvoro 13 representanter för 9 personalklubbar. Detta möte hade till förnämsta uppgift att sätta avdelningarnas ombud in i tarifför» handlingarna och gemensamt överlägga om den taktik som skulle föras i

522händelse avtal icke kunde träffas. En ingående överläggning härom ägde också rum, varvid vissa uttalanden gjordes. Som bekant träffades emeller» tid avtal utan att arbetsnedläggelse behövde tillgripas.

Vid Västra distriktets andra ordinarie möte, som hölls i Göteborg den 9 juni 1923, närvoro 26 ombud, representerande 16 av distriktets 19 avdel» ningar. Dessutom voro ombud för förbundsstyrelsen och samtliga distrikt närvarande. Föredrag höllos av förtroendeman Cruse över "Ställningen inom förbundet" och av förbundsordföranden, Harald Hagberg, om "Norska typografkonflikten".

På initiativ av distriktsstyrelsen hölls genom Göteborgsavdelningens för* sorg ett "Allsvenskt typografmöte" i Göteborg den 9—12 juni 1923. Mötet, som samlat deltagare från vitt skilda orter, hade anordnats med anledning av Göteborgsutställningen och de möjligheter denna innebure för studier i såväl vårt yrke som inom andra områden. Föredrag höllos vid detta möte av Harald Hagberg, Sigvard Cruse och Ernst Andersson från typografför» bundet samt boktryckaren Oscar Isacsson, överingenjör Einar Schiller och redaktör Sven Ahlberg.

1924 års konferens hölls påskdagen i Borås. Förbundsstyrelsens verk» ställande utskott var representerat av Em. Ågren och Södra distriktet av A. P. Görloff. Alla avdelningar utom Lysekil och Tidaholm voro repre» senterade. Vid konferensen redogjorde Em. Ågren för ställningen inom förbundet såväl som för ekonomien, arbetslösheten och avtalstaktiken. Dessutom behandlades frågan om industriförbund inom de grafiska yrkena. Frågan inleddes av Höglund, Göteborg, vilken liksom den efterföljande diskussionen, gav sin anslutning till det av kommitterade framlagda för» slaget om kartell i stället för sammanslagning. De till årets förbundsmöte inkomna motionerna om slopandet av distriktsindelningen avvisades av konferensen.

Valet av styrelse utföll sålunda, att till ordförande utsågs Hugo Höglund, till sekreterare Georg Schjött samt till kassör och platsförmedlingsförestån» dare Erie G. Olson. Suppleanter K. G. Nilsson och Filip Börjeson.

År 1925 hölls Västra distriktets konferens i Skövde under pingstdagen. Förbundsstyrelsen representerades härvid av förbundsordföranden Harald Hagberg samt Nils Lindberg och Södra distriktet av Carl Em. Jansson, Malmö. Alla avdelningar voro vederbörligen representerade förutom Fal» kenberg, Lysekil och Strömstad. — Hagberg redogjorde för avtalssituatio» nen och Lindberg talade över ämnet 'Arbetslöshetsproblemet, speciellt med avseende å tryckare, tryckarlärlingar och biträden". Med anledning av

523senaste förbundsmötes beslut om inrättande av en central platsförmedling vidtogos i stadgarna härav betingade ändringar. I samband härmed beslöts nedsätta avgiften till distriktet från 5 till 3 öre. Konferensen beslöt jämväl att bidrag till dagtraktamenten skola utgå med 10 kr. för ett ombud från varje avdelning. Till ledamöter i styrelsen valdes Hugo Höglund, Georg Schjött och Erie G. Olson, Göteborg, med K. G. Nilsson och Filip Börjeson som suppleanter. Revisorer blevo H. M. Enander, Alingsås, och Rob. Olsson, Trollhättan, med Anton Borg, Ulricehamn, som suppleant. Till

ombud vid Landsorganisationens kongress 1926 utsågs Hugo Höglund och till dennes suppleant John R. Svensson, Halmstad.

Västra distriktets konferens hölls 1926 i Jönköping under påskdagen. Förbunds* styrelsen representerades härvid av Einar Qvarnström och Georg Berg. Som repre* sentant för Mellersta distriktet närvar Gustav Andersson, Örebro, och för Södra distriktet närvar John E. Nilsson i Lund. Alla avdelningar voro vederbörligen repre* senterade förutom Lysekil. Styrelsen, dess suppleanter jämte revisorer återvaldes.

Under konferensen behandlades avtals* frågan — inledare Hugo Höglund —, ar* betslöshetsproblemet — inledare Qvarn* ström —, varunder särskilt platsförmed* lingsbestämmelserna kalfatrades, samt för* bundets sociala verksamhet. I den senare frågan var Georg Berg inledare.

Västra distriktets konferens 1927 hölls å Hotell Svea i Halmstad under påskdagen. Förbundsstyrelsen representerades härvid av Sigvard Cruse och Em. Ågren. Som representant för Mellersta distriktet närvar Natha* nael Larsson, Örebro. Alla avdelningar voro vederbörligen representerade utom Lysekil och Skara. Till ledamöter i styrelsen valdes Hugo Höglund, Erie G. Olson och Filip Börjeson, Göteborg, med John Waldén och A. E. Engström som suppleanter. Revisorer blevo H. M. Enander, Alingsås, och Rob. Olsson, Trollhättan, med Anton Borg, Ulricehamn, som suppleant.

Under konferensen lämnade förtroendemannen en detaljerad redogörelse över den träffade avtalsprolongationen. Den industriella demokratien

HUGO HÖGLUND. Göteborg.

Förbundsstyrelsemedlem (Västra distriktet).

524diskuterades efter ett inledningsanförande av Filip Börjeson, varefter Em. Ågren lämnade en klarläggande resumé av förslaget till omläggning av för* bundets understödsverksamhet.

1928 års konferens med Västra distriktet hölls i Trollhättan under påsk* dagen. Förbundsstyrelsen representerades härvid av Einar Qvarnström och Nils Lindberg. Mellersta distriktet var representerat genom Gustav An* dersson, Örebro. Samtliga distriktets avdelningar utom Falkenberg voro representerade på konferensen med tillsammans 31 ombud. Som särskilt inbjuden gäst närvar distriktets förre ord* förande Hugo Höglund.

Till ledamöter av styrelsen valdes Filip Börjeson, Erie G. Olson och John Walldén och ha dessa senare konstituerat sig som respektive ordförande, kassör och sekrete* rare. Till suppleanter valdes A. E. Eng* ström och Sven Jonsson. Revisorerna åter* valdes jämte revisorssuppleanten.

"Om arbetsfredslagstiftningen" höll för* bundssekreteraren Einar Qvarnström före* drag å konferensen. Talaren gav en skil* dring av förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare allt ifrån industrialismens ge* nombrott i vårt land till våra dagar samt dröjde särskilt vid det nu föreliggande för* slaget till lagar om kollektivavtal och ar* betsdomstol. I anslutning till föredraget antog konferensen följande resolution:

"Västra distriktet av Svenska typografförbundet, samlat till konferens i Trollhättan sön» dagen den 8 april 1928, och som ingående behandlat regeringens förslag till lagar och kollektivavtal och arbetsdomstol, uttalar sitt bestämda ogillande av detta lagstiftningsförs sök. Vi protestera mot att regeringen ej ansett sig böra ta hänsyn till den samlade facks föreningsrörelsens enhälliga uppfattning mot denna lagstiftning och vi hävda med bestämds het, att den föreslagna lagen under ett kapitalistiskt samhällssystem aldrig kan bli opartisk men väl till nackdel för arbetareklassen. Lagförslaget riktar sig icke enbart mot använs dande av strejks och blockadvapnet vid lösandet av tolkningstvister, utan innehåller även strejkförbud för lösandet av intressetvister och är alltså en början att söka klavbinda facks föreningsrörelsen.

I ett samhälle med så djupgående intressemotsättningar som vårt, är arbetareklassen alltid handikapad i kampen för tillvaron, och regeringens försök att genom lagstiftning

FILIP BÖRJESON. Göteborg.

Förbundsstyrelsemedlem (Västra distriktet).

525beröva arbetarna deras fredliga vapen i denna kamp, nämligen strejken, blockaden och bojkotten, är därför en osocial handling, riktad direkt mot de missgynnade i samhället.

Genom ett antagande av det föreslagna lagkomplexet tvingas fackorganisationerna in på nya vägar för att tillvarataga sina medlemmars berättigade intressen, och dessa vägar komma säkerligen att förbittra striden mellan företagare och arbetare. Första förutsätt» ningen för en lags tillkomst i ett kultursamhälle bör väl ändå vara, att behovet av lagen ingått i det stora flertalet medborgares rättsmedvetande, ty i annat fall riskerar man att göra medborgarna till lagbrytare.

Distriktet hemställer till arbetarnas representanter i riksdagen att med all makt söka

förhindra lagkomplexets antagande och vi kräva av förbundsstyrelsen och landssekretariatet att noga aktgiva på händelsernas utveckling och vidtaga de åtgärder, som kunna befinnas lämpliga för att arbe* tareopinionen mot regeringsförslaget må komma till ett klart och samlat uttryck."

Vidare talade John Walldén, Göteborg, om "Fackföreningarnas politiska neutrali» tet", varvid han framhöll, att det är en bju» dande nödvändighet, att arbetareklassen äntligen finner sig själv och övergiver me» ningslöst kiv. Obrottslig facklig och po» litisk sammanhållning skänker framgång åt arbetareklassens strävanden. — Hugo Hög» lund höll föredrag om "Svensk arbetslös» hetspolitik" och Nils Lindberg talade om "Aktuella organisationsspörsmål".

Västra distriktets nionde konferens hölls i Ulricehamn den 23 mars 1929 (Marie bebådelsedag). Förbundsstyrelsen repre» senterades härvid av V. E. Ågren och Johan Berggren. Södra distriktet var representerat av C. Em. Jansson, Malmö. Samtliga distriktets avdel» ningar utom Strömstad voro representerade med tillsammans 31 ombud. Till ledamöter av styrelsen valdes Filip Börjeson, Erie G. Olson och John Walldén, vilka senare konstituerade sig som respektive ordförande, kassör och sekreterare. Till suppleanter valdes A. E. Engström och Sven Jonsson. Revisorer och suppleanter återvaldes.

Vid konferensen höllos föredrag av Em. Ågren och Joh. Berggren. Den förre talade om avtalsfrågan och den senare om förmansfrågan. Talaren ansåg att förmännen böra rekryteras ur våra egna leder samt ansåg den tid

A. E. ENGSTRÖM. Göteborg.

Överstyrelsemedlem (Västra distriktet).

526inte vara alltför långt avlägsen då faktorerna skola anse det vara förenligt med sina egna intressen att tillhöra vårt förbund.

Västra distriktets tionde konferens hölls i Alingsås söndagen den 20 april 1930 (Påskdagen). Samtliga distriktets avdelningar voro representerade med tillsammans 32 ombud, vartill kom styrelse och revisorer samt ett flertal enskilda medlemmar från olika avdelningar. Förbundsstyrelsen represen* terades av Sigvard Cruse och Fritz Åhrberg. Till ledamöter av styrelsen återvaldes de förutvarande. Samma var förhållandet med revisorerna.

Vid denna konferens höll Fritz Ahrberg föredrag om olycksfallslagen, medan Cruse talade om "Några av frågorna vid årets för* bundsmöte", varvid en långvarig diskus* sion uppstod särskilt om invalidfondens bärighet, varvid Oscar H. Olsson, Göte* borg, gjorde gällande att fonden med nuva* rande avgifter icke kan bära de stora under* stödsbelopp, som f. n. utgå.

Västra distriktets elfte konferens hölls i Göteborg under påskhelgen med början lördagen den 4 april 1931, då Göteborgs* avdelningen stod för värdskapet. Själva konferensförhandlingarna höllos på påsk* dagen den 5 april. Samtliga avdelningar voro representerade med tillsammans 32 ombud, vartill kom styrelse och revisorer samt ett flertal enskilda medlemmar. För* bundsstyrelsen representerades av Georg Berg och Allan Danielsson samt förbunds* sjukkassan genom kassören Ernst Andersson. Till ledamöter av styrelsen omvaldes de avgående jämte deras suppleanter. Samma var förhållandet med revisorerna och deras suppleanter.

Bland de frågor som behandlades av denna konferens må nämnas "Är strejken ett tidsenligt vapen" med inledningsanförande av förbundets ord* förande Georg Berg samt "Tredje mans rätt", för vilken fråga Allan Da* nielsson redogjorde. Ernst Andersson talade om "Vår sjukkassa", därvid han angav kassans framtidsuppgifter.

Västra distriktets tolfte konferens hölls i Borås pingstdagen den 15 maj 1932. Samtliga avdelningar voro representerade med tillsammans 34 om*

K. E. SÖDERBERG. Jönköping. Överstyrelsemedlem (Västra distriktet).

527bud, vartill kom styrelse och revisorer samt ett flertal enskilda medlemmar. Förbundsstyrelsen representerades av Nils Lindberg och Harald Hagberg.

Bland de frågor som behandlades av konferensen må nämnas "Sjukkasse» lagen och förbundssjukkassan", därvid Harald Hagberg ingående redo» gjorde för vad härmed sammanhänger. Nils Lindberg talade om "Aktuella förbundsfrågor", därvid han berörde de frågor som främst stå på dagord* ningen vid en kommande avtalsrörelse samt förbundsstyrelsens inställning till dessa spörsmål. Frågan om distriktets fester i samband med konferen» serna diskuterades efter inledningsanförande av kollega Axel Johansson, Varberg.

Styrelse och revisorer återvaldes.

Dagen efter konferensen voro samtliga ombud inbjudna till Boråsavdel* ningens semesterhem, där några angenäma timmar förflöto tillsammans med de gästfria Boråskollegerna.

Västra distriktets trettonde konferens hölls i Falköping, påskdagen den 16 april 1933. Samtliga avdelningar voro representerade med tillsammans 33 ombud, vartill kom styrelse och revisorer samt ett flertal enskilda med* lemmar. Förbundsstyrelsen representerades av Johan Berggren och Fritz Ahrberg. Mellersta distriktet var representerat genom E. F. Sundell, Öre* bro. Styrelseledamöterna återvaldes och till suppleanter omvaldes A. E. Engström och Nils Holmén, den senare nyvald. Revisorerna omvaldes.

Bland de frågor som behandlades av konferensen må nämnas "Avtals* frågan", därvid Johan Berggren ingående redogjorde för de olika avtalsför* slagen samt avtalsfrågans läge. Fritz Ahrberg talade om aktuella orga* nisationsfrågor, därvid han framförde förbundsstyrelsens uppfattning om olika aktuella problem. "Reshjälpen till utländska kolleger" var även före* mål för behandling efter inledningsanförande av Arvid Andersson, Troll* hättan.

Västra distriktets fjortonde konferens hölls i Mariestad pingstdagen den 20 maj 1934.

Samtliga avdelningar voro representerade utom Lidköping med tillsam* mans 32 ombud, vartill kom styrelse och revisorer samt ett stort antal en* skilda medlemmar. Förbundsstyrelsen representerades av Harald Hagberg och Allan Danielsson. Till ledamöter av styrelsen omvaldes Erie G. Olson och John Walldén, samt nyvaldes A. E. Engström efter Filip Börjeson, som avsagt sig uppdraget. Styrelsen konstituerade sig senare med A. E. Eng* ström som ordförande, John Walldén, sekreterare och Erie G. Olson, kas» sör. Till suppleanter valdes Nils Holmén och Sven Jonsson, den senare

528nyvald. Till revisorer omvaldes H. M. Enander, Alingsås, och Robert Ols» son, Trollhättan, med Anton Borg, Ulricehamn som suppleant.

Bland de frågor som behandlades på konferensen må nämnas "40»tim» mars arbetsvecka", därvid Harald Hagberg lämnade en ingående och sak» ligt stark redogörelse för detta problem. Även diskussionen som följde var synnerligen givande. Allan Danielsson höll föredrag över ämnet "Tredje mans rätt" och lämnade härvid redogörelse över den behandling denna fråga hittills fått.

Västra distriktets femtonde konferens hölls i Varberg påskdagen den 21 april 1935. Samtliga avdelningar voro representerade med tillsammans 33 ombud, vartill kom styrelse och revisorer samt ett stort antal enskilda med» lemmar. Förbundsstyrelsen representerades av Fritz Åhrberg och Georg Berg. Till ledamöter av styrelsen omvaldes de förutvarande, Erie G. Olson, John Walldén och A. E. Engström, vilka senare konstituerade sig med A. E. Engström som ordförande, John Walldén, sekreterare, och Erie G. Olson, kassör. Till suppleanter omvaldes Nils Holmén och Sven Jonsson, samt till revisorer H. M. Enander, Alingsås, och Robert Olsson, Troll» hättan, med Anton Borg, Ulricehamn, som suppleant.

Bland de frågor som behandlades på konferensen må nämnas: "Avtals» frågan", där Georg Berg lämnade en ingående redogörelse över läget och förbundsstyrelsens taktiska uppläggning av frågan. Över ämnet "Några riksdagsfrågor" talade Fritz Åhrberg, varvid han utförligt redogjorde för "Tredjemanslagen" och övriga frågor, där man riktar sig mot fackförenings» rörelsen. A. E. Engström höll inledningsanförande om "Invalidfonden— Jubileumsinsamlingen" och John Walldén redogjorde för "De lokala under» stödsmöjligheterna för de arbetslösa".

Västra distriktets sextonde konferens hölls under påskdagarna 1936 å Stadshotellet i Skara. Samtliga distriktets avdelningar utom Strömstad voro representerade med tillsammans 35 ombud, varjämte ett antal enskilda medlemmar voro närvarande vid förhandlingarna. Förbundsstyrelsens verk» ställande utskott var representerat av Nils Lindberg och Johan Berggren samt Mellersta distriktet av dess ordförande Gustaf Andersson, Örebro.

Nils Lindberg var inledare i den första frågan: "Frågor inför årets för» bundsmöte", varvid han redogjorde särskilt för stadgeändringsförslaget i princip samt för utredningen beträffande invalidfonden, som gjorts av d:r Jerneman. Särskilt den senare frågan diskuterades livligt, men då intet förslag förelåg, fick diskussionen utgöra svar på frågan.

Kollega Engström lämnade rapport angående jubileumsinsamlingen till

34

529invalidfonden inom distriktet och upplyste att denna uppginge till ett be* lopp av mellan 5 à 6,000 kronor. Då talaren samtidigt upplyste om, att Göteborgsavdelningen ämnade bidraga till denna insamling med visst be» lopp, utlöste detta en spontan applåd från konferensens sida. Detta med» delande innebar nämligen att Göteborgsavdelningen ändrat uppfattning i denna fråga sedan föregående konferens.

Styrelsen återvaldes och kom att bestå av A. E. Engström, E. G. Olson och J. Walldén med N. Holmén och F. Kvist som suppleanter. Revisorerna och suppleanterna blevo desamma som under de förflutna sexton åren, nämligen H. M. Enander, Rob. Olsson och Anton Borg från respektive Alingsås, Trollhättan och Ulricehamn.

530Typografforbundet och de övriga grafiska facken.

Ett SAMARBETE mellan de tre grafiska facken i Sverge hade länge varit påtänkt och även delvis praktiserat. Vid Svenska bokbindareförbundets kongress 1902 förelåg emellertid en motion angående ett närmare samarbete mellan närbesläktade fackförbund, och erhöll bokbindareförbundets styrelse i uppdrag att inleda underhandlingar med Svenska typografförbundets styrelse om samarbete i alla frågor, som rörde gemensamma intressen.

Med anledning av detta uppdrag avhölls i september 1902 ett gemensamt sammanträde mellan ovannämnda förbundsstyrelser jämte Sverges litogra» fiska förbunds styrelse för att rådgöra om, huruvida ett närmare samarbete mellan de tre förbunden borde ifrågakomma. Samtliga närvarande ansågo önskligt att få ett sådant samarbete till stånd, och helst borde i en framtid de tre förbunden och för övrigt alla inom bokindustrien anställda personer sammanslutas i ett förbund.

För att förbereda frågan tillsattes en kommitté, som avlät följande ut* låtande:

Att en sammanslutning av närbesläktade yrkens arbetare är nödvändig och av behovet påkallad, torde nog var och en erkänna. Redan arbetsgivarnas alltmera pågående sam» manslutning nödvändiggör, att fastare band knytas mellan arbetarna inom varandra när» stående yrken, än vad hittills varit fallet. Visserligen kan en sammanslutning i detta syfte lämpligast ske genom anslutning till L. O., men även med denna anslutning, vilken vi anse som både önskvärd och nödvändig, återstår en mängd frågor, varuti vi kunna samarbeta, så vi ha i varje fall ett stort arbetsfält att verka på till gemensamt gagn.

Skälen för en sammanslutning av alla inom bokindustrien sysselsatta arbetare till ett förbund äro många; ett bland de viktigaste skälen, och som ensamt för sig talar för en sådan sammanslutning, är att respektive yrkesutövare på flera platser äro beroende av samma arbetsgivare.

Inom detta förbund skulle då inrangeras de nuvarande förbunden av bokbindare, typo» grafer och litografer, varjämte de ej organiserade arbetare, som i en eller annan egenskap äro sysselsatta i bokindustrien, såsom kemigrafer m. fi., där skulle vinna inträde. Varje yrkesgrupp skulle för sig såsom avdelningar eller sektioner behandla sina specialärenden, men förenas utåt genom en överstyrelse, sammansatt av representanter för de olika yrkes»

531grupperna. En betydlig besparing i administrationskostnaderna skulle helt naturligt bliva en följd av en sådan sammanslutning såsom ifråga om lokalhyror, arvoden, kostnader för förbundsorgan etc. På orter där ett mindre antal arbetare inom de olika yrkes» grupperna finnas, skulle dessa sammansluta sig i en avdelning, fördelad på olika sektioner. Någon större praktisk svårighet skulle en sammanslutning av ovannämnda yrkesgrupper icke behöva vålla, då de äro mera närbesläktade än de yrkesgrupper, som äro repre» senterade inom t. ex. Järn» och metallarbetareförbundet eller Träarbetareförbundet, vilka förbund just genom sammanslutning av flera självständiga yrken vunnit styrka och fast» het utåt.

Det ovan relaterade förslaget om ett förbunds bildande bör uppställas som det mål, vartill de särskilda nuvarande förbunden böra sträva. Men för att en dylik plan skall kunna realiseras, fordras nog ett långt förarbete. Under alla förhållanden bör redan nu ett samarbete kunna äga rum, så att, då en gång det slutliga steget till ett förbunds bildande skall tagas, nödiga erfarenheter och rön vunnits. Ett sådant samarbete bör enligt vår mening kunna äga rum i en hel del fall, såsom:

Vid konflikter inom något av de anslutna förbunden bör, så långt sig göra låter, ett gemensamt uppträdande äga rum, och förbunden moraliskt och pekuniärt understödja varandra. Så mycket som möjligt bör förhindras, att någon befattning tages av övriga förbundsmedlemmar med strejkbryteri» eller blockadarbete, samt, så vitt möjligt, förhindra att arbete lämnas till blockerade arbetsplatser.

Lönerörelser böra ej av något förbund igångsättas, förrän övriga förbundsstyrelser blivit satta i tillfälle att taga del av förhållandena, då därigenom gemensamma, för de olika förbundens medlemmar nödvändiga bestämmelser kunna göras. Särskilt gäller detta i sådana fall, där olika yrkesutövare finnas hos samma arbetsgivare, då bestämmelser om arbetstiden och dess fördelning m. m. dylikt böra göras så enhetliga som möjligt.

Å sistnämnda arbetsplatser böra bildas verkstads» eller arbetsklubbar för att tillvarataga gemensamma intressen, och böra avdelningarna och förbundsstyrelserna verka för att dylika klubbar komma till stånd.

Då någon av förbundens förtroendemän befinna sig på agitationsresa eller resa för ordnandet av löneförhållanden, bör han, om han därtill erhåller uppdrag från någon av de övriga förbundsstyrelserna, även verka för dessa bland respektive yrkesutövare å de orter han besöker.

För de olika yrkesutövarna å samma ort böra gemensamma möten anordnas, för att därigenom få fastare samband dem emellan.

På grund av ovan relaterade, vilja vi härmed rikta en allvarlig vädjan till samtliga medlemmar inom respektive förbund, att var och en på sitt sätt söker verka för frågans lösning, så att samarbetet redan nu må bliva så effektivt som möjligt. Detta kan lämp» ligast ske genom att de olika styrelserna sammankalla de respektive förbundens med» lemmar till gemensamma möten för att diskutera frågor och övriga intressen, som för yrkesutövarna sammanfalla".

Ovanstående, som i cirkulärform spreds till de olika förbundens med» lemmar, var daterat Stockholm i oktober 1902 och undertecknad å Svenska typografförbundets styrelses vägnar av C. J. Ohlsson och J. W. Samuelsson, för Sverges litografiska förbunds styrelse av Albin Johansson och för

532Svenska bokbindareförbundets styrelse av Albin Weidenhajn och August Björkdahl.

Detta cirkulär innehöll, som synes, redan så tidigt som 1902, frågan om bildandet av ett industriförbund eller en fackförbundskartell för de grafiska facken.

Redan tidigare hade emellertid Sverges litografiska förbund etablerat ett intimare samarbete med Svenska typografförbundet. Från och med 1899 års ingång anslöt sig nämligen Sverges litografiska förbund till Svenska typografförbundet genom att betala kontingent till Svenska typografför* bundets reservfond och mot slutet av samma år började litografiska för* bundet en rörelse för reglering av lönerna. Största motståndet gällde bestämmelsen om lokalprocent, vilken var en fullständig nyhet inom det litografiska facket. Vid de litografiska anstalterna i Jönköping och Norr* köping kunde överenskommelse träffas genom underhandling, men i Stock* holm mötte ett starkare motstånd, så att under årets senaste veckor arbetet nedlades å nästan alla stentryckerier i Stockholm. De mindre tryckerierna ingingo dock snart på tariffen, men på ett par av de större utsträcktes arbetsnedläggelsen ett par veckor och omfattade cirka 80 personer. Emel* lertid blev även å dessa tryckerier förhållandena ordnade före 1899 års slut.

Litografernas lönerörelse fortsatte även under år 1900. Det året fingo de tariffer antagna i Göteborg, Eskilstuna, Gävle, Kalmar samt å åtskilliga mindre platser. I allmänhet lyckades detta utan strid, sedan ombud från litografiska förbundet besökt platserna. Vid uppgörelsen i Göteborg var även ett ombud från Svenska typografförbundets styrelse närvarande — Under 1902 hade litografförbundet endast en konflikt och denna av lindrig natur. En firma i Gävle följde icke tariffen, vadan arbetskraften undandrogs och tryckeriet förklarades blockerat.

Samarbetet mellan Svenska typografförbundet och Sverges litografiska förbund omfattade, som ovan sagts, endast delaktighet i Svenska typograf* förbundets reservfond, att döma av följande yttrande i Svenska typograf* förbundets styrelses verksamhetsberättelse för år 1904:

"Från Centralstyrelsen för Sverges litografiska förbund inkommen begäran att till för* bundsmötet måtte framläggas förslag om att nämnda förbund skulle äga helt uppgå i Svenska typografförbundet, ansåg sig förbundsstyrelsen icke kunna biträda, på grund därav, att förbundet genom det senaste tariffavtalet var bundet för så lång tid framåt — under vilken tid icke några nya krav kunde uppställas för inom detsamma sorterande yrkesgrupper — att det skulle verka hämmande i stället för uppryckande på organisa*

533tionsarbetet inom det litografiska yrket, om en dylik anslutning för närvarande skulle komma till stånd. Då litografiska förbundet genom delaktigheten i Svenska typografs förbundets reservfond har det bästa möjliga ekonomiska ryggstödet, och i övrigt, helt naturligt, kan påräkna all möjlig hjälp från förbundsstyrelsens sida, ansåg denna det vara lyckligt, om litografiska förbundet, med användandet av dessa resurser och under de former för samarbetet mellan de båda förbunden, som hittills varit gällande, självs ständigt sökte tillvarataga och hävda sina intressen."

Påföljande år, eller vid 1905 års slut, upplöstes emellertid det sedan 1899 till Svenska typografförbundet genom delaktighet i reservfonden anslutna Sverges litografiska förbund. Upplösningen meddelades i Svenska typo* grafförbundets styrelses verksamhetsberättelse för 1905 på följande sätt:

"Vid årets slut upplöstes det sedan 1899 till Svenska typografförbundet anslutna Sverges litografiska förbund.

Den från årets början nyvalda centralstyrelsen, vilken först fram i maj månad erhöll meddelande om sitt mandat, insåg genast omöjligheten av att kunna ånyo samla kåren inom förbundets ram, sedan redan en del avdelningar brutit sig ut och anslutit sig till Internationella litografförbundet och de övriga i viss mån råkat i lägervall, på grund av det miserabla sätt, varpå den förutvarande centralstyrelsen skötte förvaltningen.

Några räkenskaper voro icke förda under de två sista åren. Den nyvalda centralstyrelsens huvudsakligaste uppgift blev därför till en början att söka bringa reda i dessa. Detta lyckades också till slut, så ock att honorera förbundets förbindelser. Då emellertid under året icke mera än tvenne avdelningar fullgjort sina inbetalningar i vederbörlig ordning, fann centralstyrelsen lämpligast hänskjuta till omröstning bland medlemmarna frågan om förbundets upplösning. Ett ytterligare skäl härtill var även den omständigheten, att det ansågs olämpligt, att tvenne av varandra oberoende organisationer inom yrket skulle finnas.

Centralstyrelsens förslag härutinnan blev enhälligt antaget. Likaledes beslöts enhälligt att uppdraga åt Svenska typografförbundets styrelse att förvalta förbundets kvarlåtenskap intill 1911, då densamma skall överlämnas till ett litografiskt förbund, ifall ett sådant existerar, vilket omfattar fyra femtedelar av befintliga litografiska platsorganisationer. I annat fall skola medlen överlämnas till Svenska Nationalföreningen mot tuberkulos.

Behållningen uppgår till kr. 1,133:81, varav dock förre kassören i Sverges litografiska förbund står i skuld för närmare ett tusen kronor."

Samarbetet mellan de grafiska facken, för vilket grundlinjerna funnits så klart uppdragna i det gemensamma cirkulär, som utgavs i oktober 1902, kom under de följande åren knappast på tal. År 1908 förhandlade emellertid Svenska typografförbundet med Svenska bokbindareförbundet rörande uppdragandet av gränslinjer angående vilka slags arbeten, som, vid fall av konflikt inom endera yrket, ej må utföras av den andra organisa* tionens medlemmar, och träffades därvid den överenskommelsen, att något arbete som eljest utföres inom bokbinderi, vid eventuell konflikt ej får överflyttas och utföras å boktryckeri och vice versa. Nyttan av en dylik

534distinktion visade sig redan vid den snart därefter utbrutna konflikten inom bokbinderiyrket i Stockholm och Eskilstuna, då frågan om papperskär» ningen gav anledning till meningsskiljaktigheter.

När litograferna upplöste samarbetet med typografförbundet, kvarstodo dock en del kemigrafiska yrkesarbetare som ordinarie medlemmar. Vid 1911 års början inkom kemigrafiska sektionens i Stockholm styrelse till förbundsstyrelsen med begäran om avskrivning av deras restanser till för» bundet, för att om möjligt få till stånd en reorganisation av kåren. Av samtliga 120 organiserade kemigrafer voro nämligen icke mera än 35 klara medlemmar. Till övriga restanser kommo sammanlagt 1,565 extra uttaxe» ringar. Framställningen motiverades av behovet att kunna vara berättigade till typografförbundets stöd, när avtalet vid 1911 års utgång utlöpte.

Då kemigraferna efter kortare tid än ett års medlemskap genom typo» grafförbundet fått sina avtalsförhållanden ordnade på ett betydligt bättre sätt än det efter ett tjugoårigt tariffarbete lyckats med avseende på typo» graferna och då vidare deras likgiltighet för organisationen tydligast lades i dagen just då de, enligt avtalet, fingo ytterligare löneförhöjning, vilket inträffade samtidigt med att förbundet var som störst i behov av samman» hållning på alla punkter, fanns det ingen rimlig anledning att bevilja den gjorda framställningen, utan beslöt förbundsstyrelsen i stället att de, vilka icke senast den 15 mars 1911 inbetalt sina restanser, komme att uteslutas av förbundet. Efter hand lämnade så gott som alla kemigrafer typograf» förbundet.

Typograf», litograf» och bokbindareförbunden inlämnade 1914 till rege» ringen en begäran om utanordnande av medel till resestipendier för de gra» fiska yrkesutövarna i och för besök å den stora utställningen i Leipzig s. å. Regeringen beviljade ett anslag av 4,000 kr. att såsom stipendier à 200 kr. utdelas till grafiska arbetare. Icke mindre än 253 sökande anmälde sig. Av de 20 som erhöllo stipendier voro 7 typografer, 5 litografer, 6 bok» bindare och 2 tecknare. Det är att märka att vederbörande myndighet vände sig till organisationsstyrelserna med begäran om förord för de sökande och att vid utseendet av stipendiater dessa uttogos uteslutande bland dem som erhållit sådant förord.*)

*) Typograferna voro: Axel Julius Frick, Hälsingborg, J. F. Hultman, Stockholm, J. R. Johansson, Kungsgården, Einar Lindbärg, Uppsala, C. O. Persson, Karlstad, Nils Wessel, Stockholm, Nils Birger Velander, Eksjö. — Lito« grafer: E. L. Andersson, Eskilstuna, T. W. Eriksson, Göteborg, Gustaf Forssén, Göteborg, C. L. A. Grupp, Malmö, O. A. Lundgren, Stockholm. — Bokbindare: A. H. F. Andersson, Sundbyberg, J. W. Eriksson, Göteborg, G. E. Grönvall, Stockholm, K. V. K. Jonsson, Stockholm, V, E. Sjöberg, Stockholm, E. A. Skölden, Eskilstuna. —Tecknare: A. O. J. Sahlén, Råsunda, Elsa Björkman, Stockholm.

535Först 1920 blev det ny fart i samarbetet mellan de grafiska förbunden. Det året tillsattes, på initiativ av Svenska typografförbundets styrelse, en samarbetskommitté, bestående av från typografförbundet Sigvard Cruse och Emil Malmborg, från bokbindareförbundet David Eriksson och E. Bengtsson samt från litografförbundet A. Wijk och R. Krüger.

Denna kommitté utarbetade följande riktlinjer för samarbetet:

1. Samarbetskommittén för Svenska typografförbundet, Svenska bokbindareförbundet och Internationella litografförbundet föreslår sina respektive förbundsstyrelser, att kom» mittén förklaras permanent.

2. Samarbetskommittén, som består av tvenne representanter från respektive förbund, sammanträder så ofta förhållandena det kräva.

3. Samarbetskommittén har till uppgift att delgiva de anslutna förbunden kännedom om pågående avtalsrörelser, arbetstillgång, arbetslöner och i övrigt insamla material som är av intresse för det grafiska yrket.

4. Att tillse, att arbetareskyddslagstiftningen inom det grafiska yrket efterleves, ävensom att verka för att arbetsplatserna i hygieniskt avseende äro tillfredsställande.

5. Att vid inträffade konflikter överlägga om möjligheterna att bringa såväl moralisk som ekonomisk hjälp till det eller de förbund, som befinna sig i strid.

6. Att till förbundens kommande kongresser föreslå bildande av en grafisk kartell, som skulle få till uppgift att bevaka förbundens ömsesidiga intressen, utan ingripande i det enskilda förbundets rörelsefrihet.

7. Under förutsättning, att bildandet av en grafisk kartell vinner förbundens bifall verka för att ortskarteller inom det grafiska yrket bildas för stärkandet av den grafiska samhörigheten och gagnandet av gemensamma intressen.

1921 års förbundsmöte godkände de uppdragna riktlinjerna för sam» arbetet samt uppdrog åt förbundsstyrelsen att fortsätta det påbörjade samarbetet.

Litografförbundet hade tidigare uttalat sig för samarbete med de grafiska förbunden och bokbindareförbundets under 1921 hållna kongress godkände även de uppdragna riktlinjerna.

På grundval av kongressernas beslut konstituerade sig den grafiska kartellstyrelsen och erhöll följande sammansättning: Sigvard Cruse, typo» grafförbundet, ordförande, D. Eriksson, bokbindareförbundet, vice ord» förande, och A. Wijk, litografförbundet, sekreterare, samt utan funktion J. W. Samuelsson, typografförbundet, H. Schiller, bokbindareförbundet, och R. Krüger, litografförbundet.

Genom kartellstyrelsen höllos förbunden à jour med löne» och arbets» förhållandena inom respektive organisationer. Bl. a. den utländska kon» kurrensen inom det grafiska yrket dryftades ingående, vilket resulterade i en gemensam framställning till landssekretariatet att taga under ompröv»

536ning vilka åtgärder som kunde anses lämpliga att vidtagas till skydd mot denna konkurrens. I en skrivelse till regeringen tillstyrkte landssekre* tariatet åtgärders vidtagande för att "åt svenska arbetare tillförsäkra arbete med produktion av arbeten av inhemskt behov".

Representanter för de tre grafiska förbunden uppvaktade därefter social* ministern, varvid till honom överlämnades en motiverad framställning om importförbud för i utlandet producerade tryckalster med svensk text samt förbud för import av alla slags klichéer.

Detta med anledning av den oerhörda omfattning tryckandet av svenska böcker i utlandet på grund av de där rådande valutaförhållandena tagit under åren 1920—1921.

Frågan om industriförbund dök för första gången på allvar upp på lands* organisationens kongress efter storstrejken 1909. Denna kongress gjorde ett principuttalande till förmån för industriförbund och en större kommitté tillsattes för att utreda frågan och inkomma med förslag till industriför* bundens sammansättning. Kommittén tog sin uppgift på allvar och åväga* bringade en synnerligen omfattande utredning.

Frågan behandlades vidare å 1912 och 1917 års landsorganisationskon* gresser. På båda dessa kongresser, liksom å kongressen 1922, anbefalldes som rättesnöre för sammansättningen av industriförbund det av organisa* tionskommittén framlagda förslaget, vilket skulle tjäna som efterrättelse i den mån vederbörande organisationer kunde finna detta lämpligt.

Då frågan på nytt kom upp till behandling vid landsorganisationens kongress 1922 var detta alltså för fjärde gången. Vid denna kongress förelågo icke mindre än tolv motioner i ämnet, av vilka Svenska metall* arbetareförbundets var den omfångsrikaste. Denna mynnade ut i, att landsorganisationens 8 :e kongress skulle på nytt upptaga frågan om genom* förande av industriförbund och att därvid kongressen skulle understryka det av 1909 års kongress fattade beslutet om en successiv övergång till rena industriförbund med åläggande för landssekretariatet att ordna denna övergång så, att den var till fullo genomförd i och med utgången av år 1924.

Enligt det av 1909 års kommitté vid 1912 års kongress framlagda förslaget skulle följande 14 av de till landsorganisationen anslutna för* bunden upplösas och dess medlemmar inrangeras i respektive industri* förbund:

"Bokbindareförbundet, Litografiska förbundet och Typografförbundet skulle samman* slutas till ett förbund; Bleck* och Plåtslageriarbetareförbundet, Kakelugnsmakareförbundet,

537Murareförbundet och Måleriarbetareförbundet skulle tillsammans med sina andra grupper huvudsakligast från Grov» och Fabriks», och Träarbetareförbunden bilda ett byggnads» arbetareförbund; de förenade förbunden skulle upplösas och dess medlemmar fördelas på i huvudsak Sko» och Läder», Livsmedels» och Grov» och Fabriksarbetareförbunden; Handelsarbetareförbundets medlemmar skulle till större delen tillföras Transportarbetare» förbundet; Hattarbetareförbundets medlemmar Textilarbetareförbundet; Gjutareförbundets medlemmar Metallindustriarbetareförbundet; Slakteri» och Charkuteriarbetareförbundets medlemmar Grov» och Fabriksarbetareförbundet; samt Sadelmakare» och Tapetserareför» bundets och Tunnbindareförbundets medlemmar Träarbetareförbundet, utom beträffande sadelmakarna, som skulle överföras till Sko» och Läderindustriarbetareförbundet.

Härtill kommer, att man måste anse det riktigt att Eldare» och Sjömansunionerna sammanslås, liksom att Lokomotiv» och Järnvägsmannaförbunden förenas, varjämte man måste starkt ifrågasätta om ej Försäkringsfunktionärernas förbund bör förenas med Han» delsarbetareförbundet. Organisationsformerna för statsfunktionärernas organisationer stå därjämte helt oprövade."

I det långa utlåtande, som landssekretariatet fogat till de tolv motionerna angående industriförbund, yttrades bl. a. att "intet våldförande finge ske på hittills självständigt verkande förbundsorganisationer, vadan intet för» bunds självständighet kan förklaras oberättigad, så länge majoriteten av ett förbunds medlemmar anse att en sammanslagning med eller uppgående i visst industriförbund skulle verka skadligt för vederbörande medlemmar och deras intressen".

Beträffande de grafiska förbunden yttrade sig landssekretariatet på följande sätt:

"Ehuru sekretariatet anser det både praktiskt och principiellt riktigt att bok» och tryckeriindustriens arbetare tillhöra ett gemensamt förbund, vill sekretariatet dock medgiva, att denna industris arbetare ej direkt skada eller bringa olägenhet för andra industriers arbetare genom att fortsätta arbetet med bibehållande av sina tre särskilda förbund. Huvudsaken är att de upptaga alla arbetare vart och ett inom sitt arbetsområde och att de ej medgiva medlemskap åt yrkesutövare, som hava anställning inom annan industri."

Rörande industriförbundsfrågan uppstod en lång debatt, i vilken icke mindre än 67 anföranden höllos. Efter den långa debatten förelåg icke mindre än 15 olika yrkanden. Det slutliga avgörandet, som stod mellan sekretariatets yrkande och Svenska metallindustriarbetareförbundets motion skedde genom öppen omröstning medelst namnupprop, varvid kongressen med 174 röster mot 119 biföll Svenska metallarbetareförbundets motion med den av David Berg föreslagna ändringen, att årtalet ändras till 1925. Minoriteten röstade för landssekretariatets utlåtande.

Med anledning av detta kongressens beslut inlämnade de grafiska för» bundens representanter följande reservation:

538"Undertecknade reservera sig mot kongressens beslut angående fack» eller industriform bund, som innebär ett undertryckande av medlemmarnas självbestämmanderätt. Endast genom en allmän omröstning inom de till L. O. anslutna förbunden komma medlemmarnas mening till sin fulla rätt."

I enlighet med beslutet på 1922 års kongress skulle alltså de tre grafiska förbunden, typograf*, litograf* och bokbindareförbunden, sammanslås till ett industriförbund före utgången av år 1925. Detta industriförbund skulle alltså bestå av typografer, litografer, kemigrafer, bokbindare, tidningsbud och transportarbetare m. fi. diverse arbetare, anställda inom den grafiska industrien.

Från denna regel fanns det dock några avvikelser. Enligt industriför* bundsprincipen skulle arbetare på en arbetsplats tillhöra det förbund till vilket majoriteten av arbetarna hörde. T. ex. vid tändsticksfabrikerna äro anställda några hundra tändsticksarbetare och endast några tiotal litografer. Dessa litografer skulle icke tillhöra det grafiska industriförbundet, utan i stället tillhöra det förbund, som tändsticksarbetarna äro anslutna till. Likaså skulle typograferna å Nordiska Kompaniet och Åhlén &. Holm icke tillhöra det grafiska förbundet, utan som medlemmar överföras till handelsarbetare* förbundet.

För att utreda frågan för de grafiska förbundens vidkommande tillsattè de grafiska förbundens styrelser en gemensam utredningskommitté bestå* ende av Harald Hagberg och Sigvard Cruse, typografförbundet, K. Eriks* son och D. Eriksson, bokbindareförbundet, samt A. Wijk och R. Krüger, litografförbundet.

Denna kommitté hade i början av 1924 fullgjort sitt uppdrag och resul* tåtet delgavs de grafiska förbundens medlemmar i en liten skrift om 40 sidor.

Utredningen utmynnade i följande förslag, samt ett förslag till stadgar för den "Grafiska industrikartellen".

"Enär vi anse att de motiv som legat till grund för landsorganisationens beslut i industriförbundsfrågan varit att uppnå större organisatorisk styrka, och då vi, på ovan anförda skäl, äro förvissade om, att ett beslut om övergående i industriförbund inom den av landsorganisationen fastställda tidrymden skulle försvaga de grafiska organisatio* nerna och då det vidare i landssekretariatets yttrande över de vid senaste kongressen väckta motionerna i industriförbundsfrågan anföres "att den grafiska industrins arbetare ej direkt skada eller bringa olägenhet för andra industriers arbetare genom att fortsätta arbetet med bibehållandet av sina tre särskilda förbund" förmena vi, att en utbyggnad av den grafiska industrikartellen är en praktisk väg mot uppfyllandet av landsorganisa* tionens beslut angående industriförbund och få därför föreslå, att de tre grafiska för* bunden måtte besluta

539att icke nu företaga den av landsorganisationens kongress beslutade omorganisationen av de grafiska fackförbunden till ett grafiskt industriförbund; samt

att antaga bifogade förslag till stadgar för den grafiska industrikartellen."

Det framlagda förslaget till stadgar hade följande lydelse:

FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR "GRAFISKA INDUSTRIKARTELLEN".

§ 1. Grafiska Industrikartellen utgör en sammanslutning mellan Svenska typograf» förbundet, Svenska bokbindareförbundet och Internationella Litografiska förbundet i Sverge i avsikt att gagna för dessa organisationer gemensamma intressen.

§ 2. Grafiska Industrikartellen har till uppgift:

a) att ömsesidigt bedriva agitation för anslutning till respektive organisationer av samtliga inom den grafiska industrien anställda arbetare;

b) att vid inträffade konflikter bringa såväl moralisk som ekonomisk hjälp till det eller de förbund som befinna sig i strid;

c) att upprätthålla likartade platsförmedlingsbestämmelser inom de grafiska förbunden;

d) att verka för att arbetarna inom de grafiska yrkena erhålla kontroll och inflytande över förhållandena på arbetsplatserna;

e) att upprätta ett register över arbetsgivarna och i övrigt insamla material som är av intresse för arbetarna inom den grafiska industrien;

f) att tillse det arbetareskyddslagstiftningen efterleves inom den grafiska industrien ävensom tillse att arbetsplatserna i hygieniskt avseende äro tillfredsställande;

g) att på platser, där 2 eller flera avdelningar av dessa förbund finnas, sammanföra dessa till ortskarteller, vilka, i ständig samverkan med industrikartellstyrelsen, ha till uppgift, att var på sin ort, verka i ovan nämnda syften.

§ 3. För genomförande av dessa uppgifter åligger det de anslutna förbunden:

a) att tillsätta en styrelse med uppgift att handha den omedelbara ledningen av kar» teilens verksamhet;

b) att upprätta en fond för ekonomiskt understöd åt det eller de förbund som komma i konflikt med arbetsgivarna.

§ 4. Kartellens styrelse utgöres av sex ledamöter vilka väljas på så sätt att styrelserna för de anslutna förbunden, vardera inom sig utse två representanter.

Styrelsen är beslutmässig då minst en av vardera förbundets representanter äro när» varande å sammanträde och därvid om beslut ense.

Styrelsen utser inom sig ordförande, sekreterare och kassör och konstituerar i övrigt sig själv.

§ 5. För erhållande av medel till ömsesidigt understöd vid konflikter med arbetsgivarna, erlägger vardera förbundet en månatlig avgift av 30 öre för helt och 15 öre för halvt betalande medlem och enligt samma beräkning varefter förbundets avgifter till lands» organisationen för månaden utgå.

§ 6. Fondens medel förvaltas av kartellstyrelsen och får understöd av densamma ej utgå med mindre än att kartellstyrelsen vid sammanträde prövat och godkänt behörigheten av därpå ställda anspråk.

Understöd ur fonden utgår med 2 kr. pr helt och 1 kr. pr halvt i konflikt deltagande medlem pr vecka då minst 25 % av ettdera förbundets medlemsantal deltager i av veder»

540börande förbundsstyrelse godkänd strejk eller äro drabbade av från arbetsgivarnas sida mot förbundet riktad lockout, samt med 4 kr. för helt och 2 kr. för halvt betalande medlem pr vecka då minst 50 % av respektive förbunds medlemsantal äro indragna i konflikter av ovan antytt slag.

Understöd ur fonden utgår först från och med andra veckan efter konflikts utbrott.

§ 7. De anslutna förbunden bedriva sin verksamhet självständigt var för sig, men ha skyldighet:

a) att på kartellstyrelsens begäran tillhandagå med alla de upplysningar rörande för* bundens inre verksamhet som kunna vara nödvändiga för information och upplysning, samt

b) att isynnerhet före befarade konflikters utbrott, noga informera kartellstyrelsen rörande dessa orsaker och befarade verkningar ävensom att sätta kartellstyrelsen i tillfälle att pröva huruvida möjligheter föreligga att undvika eller avveckla desamma.

§ 8. I och för granskning av kartellstyrelsens verksamhet utse vardera förbundets revisorer inom sig en representant, vilka tillsammans minst en gång om året skola genomgå styrelsens protokoll och räkenskaper och däröver, med de erinringar de anse vara av nöden, avgiva berättelse.

Verksamhets* och revisionsberättelserna föredragas vid gemensamt sammanträde med respektive förbundsstyrelser vilka ha att fatta beslut över desamma. Vid detta samman* träde fastställes jämväl arvode för styrelse och revisorer.

§ 9. Önskar något av de anslutna förbunden lösas från sin förbindelse till kartellen kan detta ske efter skedd uppsägning.

Sådan uppsägning skall dock vara gjord före den 1 juli, varefter förbundets förpliktelser gentemot kartellen upphör från och med påföljande årsskifte. Sker icke uppsägning gälla förbindelserna för ytterligare ett år.

Förbund som, efter i vederbörlig ordning skedd uppsägning, lösts från sina förpliktelser gentemot kartellen, äger rätt att, senast 3 månader efter det att de vid uppsägningstillfället för samtliga förbund med arbetsgivarna gällande kollektivavtalen nått sin utlöpningstid och antingen blivit prolongerade eller ersatta med nya sådana, utfå sin andel av under* stödsfondens medel beräknad proportionellt efter förbundens medlemsantal vid senaste årsskifte.

Förbund, som blivit löst från sina förpliktelser gentemot kartellen äger icke rätt, utöver vad i förestående sagts, erhålla understöd från kartellfonden.

Förbund som under tre på varandra följande månader brister i sina inbetalningar till fonden har förverkat sina rättigheter inom kartellen, för så vida de övriga förbunden ej finna att sådana omständigheter förelegat att giltigt skäl härtill kan anses hava förefunnits.

§ 10. Kartellens upplösning kan ske då två av de anslutna förbunden sådant påyrka. I sådant fall fördelas kartellens egendom proportionellt mellan förbunden enligt dessas medlemsantal vid senaste årsskiftet.

§ 11. Kostnaderna för kartellstyrelsens verksamhet bestridas av understödsfondens medel.

§ 12. Dessa stadgar hava underställts samtliga därav berörda förbunds omprövning och av dem blivit godkända att gälla fr. o. m. den 1 januari 1925.

Stadgarna för den grafiska industrikartellen godkändes av såväl Svenska typografförbundets som Svenska bokbindareförbundets år 1924 hållna förbundsmöten. Och litografförbundet gjorde detsamma under 1925.

541Grafiska industrikartellen började alltså sin verksamhet med 1925 års ingång.

Styrelsen utgjordes av Sigvard Cruse (typografförbundet), ordförande, David Eriksson (bokbindareförbundet), kassör, Gust. Lindblom (litograf* förbundet), sekreterare, samt utan funktion Harald Hagberg (typografför* bundet), K. Eriksson (bokbindareförbundet), och J. Pahl (litografför* bundet).

Under åren 1925—1935 har kartellstyrelsen utgjorts av samma personer som här ovan, med den förändringen, att K. Eriksson (bokbindareförbun* det) den 10 augusti 1929 utbyttes mot Gunnar Jansson och J. Pahl 1928 mot R. Krüger.

Över landssekretariatets förslag till industriförbundens sammansättning inlämnade de tre grafiska förbunden 1925 genom sin kartellstyrelse ett gemensamt yttrande till landsorganisationen, vari hänvisades till den gjorda utredningen i industriförbundsfrågan, av vilken utredning framgick, att särskilt den stora skillnaden i medlemsavgifter utgjorde ett mycket svårt hinder för en omedelbar sammanslagning av förbunden. Det påvisades även det intima samarbete som inletts mellan de grafiska förbunden och hemställdes att L. O. skulle beakta de grafiska förbundens synpunkter på frågan.

Representantskapet godkände också sedermera ett förslag till samman* sättning av bokindustriarbetareförbundet. Enligt detta förslag skulle till ett dylikt förbund anslutas alla arbetare vid bok*, tidnings* och accidens* tryckerier, bokbinderier och litografiska anstalter m. fi. dylika arbetsföretag, som äro att hänföra till den grafiska industrien.

Grundstadgarna för grafiska ortskarteller utarbetades och fingo efter omarbetning följande slutliga ordalydelse:

GRUNDSTADGAR FÖR GRAFISKA ORTSKARTF.LI.ER.

§ 1. För utvidgande och stärkande av samarbetet mellan de grafiska yrkesutövarna i Sverge och till gagnande av gemensamma intressen bildas grafiska ortskarteller å varje ort, där avdelningar finnas av Svenska typografförbundet, Svenska bokbindareförbundet eller Internationella litografiska förbundet i Sverge.

§ 2. Ortskartellerna hava till uppgift:

a) att ömsesidigt bedriva agitation för anslutning till respektive organisationer av oorganiserade yrkesutövare;

b) att å varje arbetsplats där minst två eller tre förbundsmedlemmar äro anställda bilda en gemensam personalklubb, vilken i frågor av gemensam art skall inför arbets* givaren företräda hela personalen;

542c) att tillse det förbundens platsförmedlingsbestämmelser respekteras av de platssökande;

d) att verka för att arbetarna inom de grafiska yrkena erhålla kontroll och med» inflytande på arbetsplatserna;

e) att lämna upplysningar om förhållandena på arbetsplatsen, som av industrikartellen begäres;

f) att tillse, det arbetareskyddslagstiftningen efterleves inom den grafiska industrien, ävensom tillse att arbetsplatserna i hygieniskt avseende äro tillfredsställande.

§ 3. Till genomförande av dessa uppgifter och för verkställande av det arbete som upp* kommer på grund av kartellöverenskommelsen, utse de lokala avdelningarna två represen» tanter för varje ansluten organisation, vilka bilda ortskartellens styrelse. Styrelsen kon» stituerar sig själv.

§ 4. Styrelsen sammanträder så ofta föreliggande ärenden det påkalla. Över för» handlingarna skall protokoll föras, men innan viktigare beslut fattas skall industrikartellens mening först inhämtas.

Styrelsen har skyldighet att årligen, före 1 april, till industrikartellstyrelsen avgiva berättelse över verksamheten.

§ 5. Vid viktigare frågors avgörande sammankallas samtliga förbunds avdelnings» styrelser på orten och samma skall ske om tvistigheter uppstå mellan lokalavdelningarna. Sådana tvistigheter få icke offentliggöras, utan skall, därest avdelningsstyrelserna icke kunna bilägga desamma, hänskjutas till industrikartellens styrelse, vars utslag blir bindande.

§ 6. Alla genom ortskartellen uppstående kostnader skola bäras proportionsvis enligt medlemsantal av de respektive lokala förbundsavdelningarna.

I cirkulär till de grafiska förbundsavdelningarna uppmanades dessa att bilda gemensamma grafiska personalklubbar på alla arbetsplatser, där mer än en grafisk yrkesgrupp är anställd. Till vägledning för dessa personal» klubbars arbete hade upprättats följande

GRUNDSTADGAR FÖR GRAFISKA PERSONALKLUBBAR.

§ 1. Personalklubben omfattar samtliga i företaget anställda arbetare tillhörande typo» graf», litograf» och bokbindareförbunden. Medlemskap i personalklubben är obligatoriskt för arbetare tillhörande ovannämnda förbund.

§ 2. Personalklubbens uppgift är:

att behandla och besluta över frågor rörande arbetsförhållanden som för yrkesgrupperna äro gemensamma;

att vid konflikt, vari någon eller några av dessa arbetaregrupper iråka, lämna det stöd och den hjälp som är möjlig, samt i övrigt på bästa sätt tillvarataga de i konflikt varandes intressen;

att verka för utom fackorganisationerna stående arbetares anslutning till dessa; samt

att verka för ett gott kamratförhållande mellan de anställda.

§ 3. För fullgörande av dessa uppgifter väljer personalklubben en styrelse, bestående av minst tre ledamöter jämte tre suppleanter för dessa, vilka företrädesvis böra utses bland styrelseledamöterna för de inom personalen verkande fackorganisationernas under» avdelningar.

543Styrelse och suppleanter väljas för ett år i sänder. Styrelsen sammanträder omedelbart efter valet och utser inom sig ordförande, sekreterare och kassör.

Styrelsen har att med uppmärksamhet följa förhållandena på de olika avdelningarna och när omständigheterna det kräva företräda och tillvarataga personalens intressen. Skulle viktig fråga uppkomma har styrelsen att snarast möjligt sammankalla personalklubben för fattande av beslut.

§ 4. Vid årssammanträde utses likaledes för ett år i sänder tre revisorer jämte två suppleanter. Dessas uppgift är att granska styrelsens verksamhet under sistförflutna verk» samhetsår samt däröver avgiva berättelse. Revisorernas berättelse skall innehålla till» eller avstyrkande av ansvarsfrihet för styrelsen.

§ 5. Årssammanträde hålles årligen före mars månads utgång. Vid årssammanträde skall förekomma:

1) Val av ordförande, sekreterare och justeringsmän för sammanträdet;

2) Redogörelse för styrelsens verksamhet sedan föregående årssammanträde;

3) Revisorernas berättelse över granskningen av styrelsens verksamhet under det gångna året;

4) Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen;

5) Val av styrelse och suppleanter;

6) Val av revisorer och suppleanter; samt

7) Behandling av väckta förslag.

§ 6. När styrelsen anser det erforderligt kallar den personalklubben till extra samman» träde. Extra sammanträde skall även omedelbart utlysas när minst en femtedel av klubbens medlemmar eller styrelsen för någon av de inom personalen verkande fackorganisationernas underavdelningar det skriftligen begära hos klubbstyrelsen. Å extra sammanträde kan endast avgöras i kallelsen angivna ärenden.

Tillkännagivande om såväl års» som extra sammanträde sker genom cirkulär och anslag å arbetsplatserna.

Tilläggsbestämmelser äger personalklubben, om så anses behövligt, för sin del avfatta, men dessa bestämmelser få icke stå i strid med respektive förbundsstadgar samt skola av industrikartellstyrelsen granskas och godkännas innan de få laga kraft.

Personalklubben skall alltid arbeta i fullt samförstånd med ortskartellstyrelsen.

Redan under kartellens första verksamhetsår (1925) hade ortskarteller bildats å följande platser:

Alingsås, Borås, Eksjö, Eskilstuna, Gävle, Göteborg, Halmstad, Häk singborg, Jönköping, Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Kristian» stad, Kvidinge (Klippan), Köping, Landskrona, Lindesberg, Linköping, Lund, Malmö, Norrköping, Oskarshamn, Stockholm, Uppsala, Västerås och Örebro.

Härtill kommo 1928 Sundsvall, 1931 Trollhättan, 1933 Nässjö.

På följande platser äro alla tre grafiska förbunden representerade i orts» kartellerna: Borås, Eskilstuna, Gävle, Göteborg, Hälsingborg, Jönköping, Linköping, Malmö, Norrköping, Stockholm, Uppsala och Örebro.

544Typografförbundets och bokbindareförbundets avdelningar bilda orts* karteller å följande platser: Alingsås, Eksjö, Halmstad, Karlshamn, Karls* krona, Karlstad, Kristianstad, Kvidinge—Klippan, Köping, Lindesberg, Lund, Nässjö, Oskarshamn, Sundsvall, Trollhättan och Västerås.

I Kalmar består ortskartellen av typografförbundets och litografförbun* dets medlemmar.

Vid landsorganisationens nionde ordinarie kongress, som hölls i Stock* holm 29 augusti—5 september 1925, inlämnade de tre grafiska förbunden på kartellstyrelsens förslag en motion, som utmynnade i följande hemställan:

att kongressen måtte medgiva oss rätt att bibehålla våra tre särskilda förbund intill dess att samarbetet i den grafiska industrikartellen skapat förutsättningar för en sammanslagning av förbunden.

Kongressen biföll denna motion såtillvida, att densamma antog ett av sekretariatet framlagt förslag till uttalande, enligt vilket kartellen godkändes som en lämplig övergångsform till industriförbund. I utlåtandet uppma* nådes de förbund, som bildat karteller, att bedriva arbetet inom dessa på ett sådant sätt, att förutsättningar för en organisatorisk sammanslagning av förbunden kan ske.

I skrivelse till landssekretariatet påyrkade kartellstyrelsen 1926 vissa restriktiva bestämmelser för minderårigas sysselsättning inom den grafiska industrien. Socialstyrelsen var vid denna tidpunkt sysselsatt med en revi* sion av förordningen om förbud att använda minderåriga inom vissa farliga yrken och det var detta revisionsarbete som föranledde de grafiska för* bundens framställning.

De olika fackförbunden ha vid flerfaldiga tillfällen av L. O. anmodats avgiva yttrande över framlagda lagförslag och dylikt. Efter den grafiska industrikartellens tillkomst ha dessa yttranden avgivits av kartellstyrelsen på samtliga grafiska förbunds vägnar.

Sålunda begärdes 1927 yttrande angående det då framlagda utkastet till lag om kollektivavtal och lag om arbetsdomstolar. Kartellstyrelsen yttrade därvid följande:

"Inom våra förbunds verksamhetsområden ha ännu icke förekommit någon strejk, blockad eller bojkott på grund av tvist rörande tolkning av gällande avtal och vi kunna därför icke se någon förnuftig mening uti en lagstiftning på detta område. Bästa villkoret för tillkomsten av en lag bör väl ändock vara att det föreligger ett behov av densamma, men det torde ingen med fog kunna påstå i föreliggande fall. Vi måste därför med

35

545skärpa vända oss mot det lagstiftningsraseri, som kommit till uttryck genom de före» liggande förslagen. De äro ett uttryck för en fördärvlig övertro på lagstiftningens förmåga att komma till rätta med de mest komplicerade förhållanden. En lag, som icke uppbäres av arbetarna och som synes direkt riktad mot deras organisationers rörelsefrihet blir, enär arbetarna utgöra flertalet av vårt lands medborgare, en parodi på lag och rätt och kommer givetvis att undergräva det allmänna rättsmedvetandet, och lagstiftningens enda positiva insats torde därför bli att rubba aktningen för lag och rätt.

Vi anse att det som hittills bör överlåtas åt parterna på arbetsmarknaden att själva uppbygga den rättsordning, som de kunna finna ändamålsenlig och gagnelig; därigenom gagnas helt säkert bäst arbetsfreden.

Då vi av ovan angivna skäl äro motståndare till all lagstiftning på detta område finna vi det onödigt att ingå på en detaljgranskning av de föreliggande förslagen."

En av de större frågor som kartellstyrelsen behandlade under 1927 rörde en tvist som uppstått mellan typograf» och litografförbunden rörande tolkningen och tillämpningen av överenskommelsen mellan förbunden i offsetfrågan av den 31 december 1925. Då tvisten icke kunde biläggas av kartellstyrelsen beslöto förbunden att låta frågan gå till skiljenämnd och erhöll denna följande sammansättning: Landsorganisationens sekreterare Edvard Johanson, ordförande, Sigvard Cruse och Harald Hagberg, typo» grafförbundet, samt Gust. Lindblom och R. Krüger, litografförbundet. Sedan skiljenämndens ordförande haft överläggningar med parterna hem» ställde han till Cruse och Lindblom att genom en förnyad överläggning söka uppnå en frivillig lösning av tvisten. Det lyckades även för dem att uppnå en lösning, som sedermera godkändes av de båda förbundens styrelser.

Kartellstyrelsen lämnade 1928 å de tre grafiska förbundens vägnar till landssekretariatet ett yttrande över 1926 års arbetslöshetssakkunnigas be» tänkande och förslag angående arbetslöshetsförsäkring, arbetsförmedling och reservarbeten. Kartellstyrelsen ställde sig därvid på den av Lindqvist och Hagman reservationsvis framlagda linjen, med det tillägget, att i § 14 om erkända arbetslöshetskassor insköts bestämmelsen "eller av arbetarna upprättad arbetsförmedling", samt att i § 23 tillades: "lämnas till de av medlemmarna pålagda fasta avgifterna ett statens bidrag av 100 % vid en arbetslöshet av upp till 10 % av medlemsstocken; 150 % vid en arbetslöshet mellan 10—15 %, och 200 % i bidrag vid en arbetslöshet av över 15 % av medlemsstocken".

I "offentlig arbetsförmedling", § 7, föreslogs följande tillägg: "All arbets» förmedling upphör vid legitima konflikter mellan arbetsgivare och arbetare.

546I fråga om reservarbete föreslogs att lönen skulle "vara densamma, som på den öppna arbetsmarknaden i orten är gällande för motsvarande arbete". Beträffande tillsyningsmyndighet föreslogs, "att en särskild styrelse skulle utses såsom tillsyningsmyndighet över arbetslöshetsförsäkringen, arbetsför* medlingen och reservarbeten".

I syfte att för de grafiska förbundens vidkommande uppdraga organisa* tionsgränserna för de handelsanställdas organisation hade kartellstyrelsens V. U. 1928 en gemensam överläggning med Svenska handelsarbetareför* bundet under Arvid Thorbergs ordförandeskap. Den närmaste anledningen till sammanträdet var handelsarbetareförbundets avtalsrörelse vid firman Johnsson Hill i Örebro för hos nämnda firma anställda lager* och diverse* arbetare. Genom Svenska arbetsgivareföreningen vägrade firman att träda i avtalsförhandlingar med handelsarbetareförbundet under motivering, att bokbindareavtalet skulle tillämpas för ifrågavarande arbetare. Vid sam* manträdet beslöts att handelsarbetareförbundet skulle slutföra avtalsrörelsen men skulle ifrågavarande arbetaregrupper inom ett år överföras till bok* bindareförbundet.

Rörande frågan till vilket förbund handelsarbetare anställda vid bokförlag skola tillhöra, beslöts, att därest bokförlag driver boktryckeri, litografisk anstalt eller bokbinderi, skola de handelsanställda tillhöra det av de grafiska förbunden, som ha de flesta medlemmarna anställda hos ifrågavarande företag. Vid bokförlag som icke driver vare sig tryckeri eller bokbinderi skola de anställda däremot tillhöra handelsarbetareförbundet.

Stockholms grafiska ortskartell erhöll under 1928 ett anslag av 300 kr. i och för organiserandet av icke*organiserade yrkesutövare.

I början av år 1929 utsände kartellstyrelsen följande cirkulär till de grafiska ortskartellerna.

"Vid Grafiska industrikartellens senaste sammanträde behandlades det myckna övertids* arbetet inom de grafiska facken. Därvid uppmärksammades särskilt de många medgi* vänden, som av arbetsrådet lämnats om rätt till utsträckt övertidsarbete. Arbetsrådet har utgivit en statistik över beviljade ansökningar om rätt till övertidsarbete utöver de 200 timmar pr år, som arbetstidslagen medgiver och av denna statistik framgår, att omkring hälften av de beviljade ansökningarna gälla de grafiska yrkena. För cirka 14,000 grafiska arbetare har arbetsrådet sålunda lämnat lika många medgivanden, som för övriga omkring 500,000 arbetare som lyda under lagen. De grafiska arbetarna torde dock ha rätt ringa skuld till dessa avita förhållanden, ty även i de fall då framställningarna avstyrkts av dem, har arbetsrådet ändock beviljat detsamma.

547På grund härav får kartellstyrelsen rikta en uppmaning till ortskartellerna att gemensamt söka begränsa övertidsarbetet. Särskilt bör detta ske i början av året så att, då behovet av övertidsarbete i slutet av året gör sig starkast gällande, icke alla i lagen tillåtna över» tidstimmar äro förbrukade. Genom en dylik återhållsamhet ifråga om övertidsarbetet kunna framställningarna till arbetsrådet om rätt till utsträckt övertidsarbete säkerligen i avsevärd grad nedbringas."

Styrelserna för typograf» och bokbindareförbunden höllo under 1929 två gemensamma sammanträden. Vid det ena behandlades konflikten vid Bok» förlags A.»B. Skandinavia i Malmö och överläggningen resulterade i åt» gärder, som sedermera bringade konflikten ur världen. Vid det andra sammanträdet behandlades en konflikt vid Blüchers kuvertfabrik i Kvidinge. Även denna konflikt blev löst.

Under år 1930 anmodades kartellstyrelsen av L. O. att avgiva yttrande angående ett inom socialdepartementet av tillkallade sakkunniga avgivet betänkande angående moderskapsskydd. Kartellstyrelsen avgav därvidlag följande yttrande:

"Rörande förslagen till vissa ändringar i barnmorskereglementet och läkareinstruktionen ävensom förslaget till lag angående enskilda förlossningshem ha vi intet att erinra och tillstyrka därför de sakkunnigas förslag.

Mot förslaget till lag om moderskapsunderstöd ha vi däremot ett par erinringar. Sålunda anse vi definitionen "mindre bemedlad" icke fullt tillfredsställande. Hit räknas de som i lägsta dyrortsgrupp ha en beskattningsbar inkomst av upp till 500 kr. Visserligen medger stadgandet ett frångående av nyssnämnda inkomstgräns efter särskild prövning, men då en dylik individuell prövning lätt kan bliva godtycklig, anse vi det vara riktigare att höja inkomstgränsen.

Stadgandet i § 2, sista stycket, att moderskapsunderstöd icke skall utgå vid missfall, anse vi obilligt och detta stadgande bör därför utgå. Missfall kan för mindre bemedlade vara mycket betungande genom de följdsjukdomar som kunna följa därav och billigheten kräver därför att understöd även bör utgå i dylika fall.

Bestämmelsen i § 3, att om barnet födes dött, barnsängspenning ej skall utgå finna vi även omotiverat. Vi anse att hjälpen bör lämnas modern oavsett hur förhållandena för barnets vidkommande utveckla sig.

Mot förslaget till lag om ersättning åt vissa barnaföderskor tör mistad arbetsförtjänst ha vi den erinran att understödsbeloppen äro väl låga. Vi anse dock förslagets upphöjande till lag vara ett första steg till en ordnad moderskapsförsäkring och tillstyrka därför det» samma i förhoppning att förbättringar sedermera skola vidtagas i lagen när erfarenheten givit stöd härför."

Med anledning av konflikten hos A.»B. Wilhelm Becker och Nya A».B. M. Hansen dryftade kartellstyrelsen under 1930 frågan rörande sympati» åtgärders vidtagande för att förmå arbetsgivarna inom den grafiska indu» strien att under konflikten icke använda Beckers varor. De flesta arbets»

548GRAFISKA KARTELLENS STYRELSE 1936. Från vänster: Gust. Lindblom, litografförbundet, R. Krüger, d:o, Gunnar Jansson, bokbindareförbundet, Sigvard Cruse och Harald Hagberg, typografförbundet, David Eriksson, bokbindäreförbundet.

givare avstodo från inköp av dessa varor efter framställning från arbetarna, men Stockholms Kartong* och Litografiska A.*B. vägrade bestämt att efter* komma arbetarnas begäran. Med anledning härav begärde de grafiska för* bunden förhandlingar med Svenska arbetsgivareföreningen och ett förhand* lingssammanträde kom till stånd den 5 augusti. Något resultat uppnåddes emellertid icke vid dessa förhandlingar och förbunden meddelade därför handelsarbetareförbundet att sympatistrejk komme att tillgripas så fort för* bundet påyrkade detsamma. Uppgörelse träffades sedermera i konflikten och den planerade sympatiaktionen behövde därför icke tillgripas.

År 1931 beviljades åt Stockholms grafiska ortskartell ett studiebidrag av 1,000 kr. för anordnandet av en 14*dagarskurs vid Brunnsviks folkhögskola för de grafiska förbundens medlemmar. Kursen hölls den 8—12 mars och undervisningsplanen hade följande utseende:

549Sigvard Cruse, typografförbundet, 3 föreläsningar, Gustav Lindblom, litografförbundet, 3 föreläsningar, Paul Back, bokbindareförbundet, 3 före* läsningar, Einar Qvarnström, arbetsförmedling, 3 föreläsningar, Emil Malm» borg, industrien, demokrati och socialisering, 3 föreläsningar, K. W. Holm* ström, åttatimmarsdagen, 3 föreläsningar, Alf Ahlberg, arbetsglädjens pro» blem och social psykologi, 9 föreläsningar, Sigfrid Hansson, aktuella fack* föreningsproblem.

Följande elever deltogo i kursen.

Typografiska föreningen i Stockholm: Alvar Andersson, Folke Andersson, Gösta Ekdahl, Gunnar Johansson, Sven Johansson, B. E. Lindquist, N. Ljunggren, Sven Lodin, Sven Gösta Pettersson och Agne Strandberg.

Litografiska föreningen i Stockholm: Nils Ericsson, Ivar Bergkvist, Folke Bergström och Henry Schmägers.

Stockholms bokbinderiarbetareförening: Margit Andersson, Astrid Collin, Disa Johans» son, Siri Lindholm, Hjalmar Pettersson, Einar Söiland, Lisa Thorbjörnsson, Berta Tryzell och Harry Boström.

Kartellstyrelsen utsände 1931 följande cirkulär till de grafiska ortskartel* lerna och avdelningarna:

"Landsorganisationens senaste kongress beslöt i samband med behandlingen av industri» förbundsfrågan, att uppmana de förbund, som bildat karteller, att bedriva arbetet inom dessa på sådant sätt att förutsättningen för en snar organisatorisk sammanslagning kan äga rum.

Som medlemmar av landsorganisationen böra vi lojalt söka efterkomma denna upp» maning. Framför allt gäller detta ortskartellerna och de gemensamma grafiska personal» klubbarna. Dessa ha, med ett par goda undantag, icke visat någon större livaktighet. Det är ingen större glädje med att en ortskartell är bildad om inga sammanträden hållas. Det är därför nödvändigt att kartellarbetet aktiviseras. Två sammanträden pr år bör vara minimum, d. v. s. ett halvårsmöte på hösten och årsmöte på våren, då berättelse för det gångna verksamhetsåret skall upprättas och insändas till industrikartellen. Dess» utom skall givetvis sammanträden hållas när förekommande frågor giva anledning därtill. De karteller, som ännu icke hållit något sammanträde i höst, böra omedelbart samman» träda. Typografombuden, som i regel representera den största avdelningen, böra taga initiativet och kalla de övriga förbundsavdelningarnas representanter till ett sammanträde. Föreligger icke någon särskild fråga bör till behandling upptagas frågan hur kartellarbetet i fortsättningen skall bedrivas. I första hand skola gemensamma personalklubbar bildas på alla de arbetsplatser, där mer än ett grafiskt förbund är representerat.

I syfte att stärka det lokala samarbetet mellan de grafiska förbundens medlemmar böra gemensamma möten någon gång anordnas."

Vid 1932 års stadgeenliga sammanträde med de grafiska förbundskar» tellerna behandlades ingående läget inom de grafiska facken, varvid särskild

550uppmärksamhet ägnades åt arbetsgivarnas försök att genomföra permitte» ringar och korttidsarbete. Därvid konstaterades, att arbetsgivarna upp» muntrades till dessa attacker av Svenska arbetsgivareföreningen, vilken tydligen för de grafiska facken önskade genomföra samma kaotiska arbets» förhållanden som nu äro rådande inom flertalet andra verksamhetsområden och som urartat därhän, att arbetsgivarna utan hänsynstagande till arbetar» nas intressen förkortar arbetstiden och permitterar efter gottfinnande. Av» talens arbetstidsbestämmelser sättas på detta sätt ur kraft och om dylikt avtalsbrott tolereras kunna arbetsgivarna därigenom uppmuntras till att sätta även andra avtalsbestämmelser ur kraft. Styrelserna beslöto därför uttala, att det ligger i samtliga grafiska arbetares intresse att icke godkänna permitteringar och korttidsarbete.

Även kartellstyrelsen har behandlat krisen inom de grafiska facken och därvid uttalat sig för en begränsning av övertidsarbetet. Under 1932 upp» stodo även några gränstvister mellan förbunden, men de löstes av kartell» styrelsen i bästa samförstånd.

Åt Eskilstuna och Hälsingborgs ortskarteller beviljades under 1932 agitationsanslag å respektive 35 och 100 kronor.

Vid 1933 års gemensamma stadgeenliga sammanträde med de tre grafiska förbundsstyrelserna upptogs bl. a. industriförbundsfrågan till behandling och genom en livlig och givande debatt erhöll denna omfattande och svår» lösta fråga en allsidig behandling, heter det i nämnda års verksamhets» berättelse.

Styrelserna behandlade 1933 även frågan om agitationsanslag till orts» kartellerna. Från ett par ortskarteller hade till industrikartellen inkommit framställningar om agitationsanslag. Enär kartellstadgarna saknade bestäm» melser om dylika anslag hade kartellstyrelsen med stor tvekan tillmötesgått de gjorda framställningarna. Med anledning härav beslöts, att hos de an» slutna förbunden föreslå följande tillägg till § 6 i kartellstadgarna:

"Av understödsfondens medel äger kartellstyrelsen bevilja anslag till ortskartellerna för deras agitations» och upplysningsverksamhet."

Detta tillägg till stadgarna godkändes av 1933 års förbundsmöte.

Kartellstyrelsen behandlade under år 1933 vissa tvistigheter och kon» flikter, som berört mera än ett förbunds verksamhetsområde och genom det samråd som härigenom ägt rum ha konflikterna kunnat biläggas utan några större svårigheter.

Eskilstuna och Hälsingborgs grafiska ortskarteller beviljades under året agitationsanslag på respektive 35 och 75 kronor.

551Grafiska industrikartellens medlemsantal 1925—1935.

Å r Typografförbundet Manliga Kvinnliga Summa Hela Halva Hela Halva 1925 Vi ............................................. 5,233 1,304 204 141 6,882 sl/,2 ............................................. 5,540 1,536 223 146 7,445 Ökning: antal.................................... 307 232 19 5 563 i procent.............................. 5.8 17.7 9.3 3.5 8.1 1926 Vi ............................................. 5,540 1,536 223 146 7,445 31/ 5,750 1,587 224 132 7,693 Ökning: antal1) ................................. 210 51 1 -14 248 i procent1) ........................... 3.7 0.3 0.4 -9.5 3.3 1927 Vi ............................................. 5,750 1,587 224 132 7,693 SI/,2 ............................................. 5,880 1,645 224 174 7,923 ökning: antal.................................... 130 58 — 42 230 i procent.............................. 2.3 3.7 — 31.8 3 1928 V, ............................................. 5,880 1,645 224 174 7,923 SI/ 6,081 1,730 250 200 8,261 Ökning: antal.................................... 201 85 26 26 338 i procent.............................. 3.4 5.2 11.6 14.9 4.5 1929 Vi ............................................. 6,081 1,730 250 200 8,261 Vi.............................................. 6,376 1,877 228 235 8,716 Ökning: antal.................................... 295 147 -22 35 455 i procent.............................. 4.8 8.5 -8.8 17.5 5.5 1930 Vi ............................................. 6,376 1,877 228 235 8,716 31/ 6,609 1,901 230 262 9,002 Ökning: antal.................................... 233 24 2 27 286 i procent.............................. 3.7 1.3 0.9 11.5 3.3 1931 Vi ............................................. 6,609 1,901 230 262 9,002 8V,„ ............................................ 6,869 1,926 241 266 9,302 Ökning: antal.................................... 260 25 11 4 300 i procent.............................. 3.9 1.3 1.3 1.5 3.3 1932 V, ............................................. 6,869 1,926 241 266 9,302 31/ 7,063 1,922 233 277 9,495 Ökning: antal.................................... 194 -4 -8 11 193 i procent.............................. 2.8 -0.2 -3.3 4.1 2.1 1933 V, .......................................... 7,063 1,922 233 277 9,495 3lj 7,325 1,871 234 259 9,689 Ökning: antal.................................... 262 -51 1 -18 194 i procent.............................. 3.7 -2.6 0.4 -6.5 2.0 1934 Vi ............................................. 7,325 1,871 234 259 9,689 31/ 7,392 1,859 255 254 9,760 Ökning: antal.................................... 67 -12 21 -5 71 i procent.............................. 0.9 -0.6 8.9 -1.9 0.6 1935 Vi ............................................. 7,392 1,859 255 254 9,760 311 7,655 1,894 257 276 10,082 Ökning: antal.................................... 265 35 2 22 322 i procent.............................. 1 3.5 1.9 0.8 8.7 3.3

Siffrorna i dessa rader betyda överallt ökning, när icke — står framför resp. siffra, i vilket fall minskning inträtt.

552Bokbindareförbundet Litografförbundet Samman^ lagda medlems* antalet Manliga Kvinnliga Summa Manliga Kvinnliga Summa Hela Halva Hela Halva Hela Halva Hela Halva 871 204 1,958 3,033 659 186 845 10,760 951 285 — 2,354 3,590 749 296 — — 1,045 12,080 80 81 — 396 558 90 110 — — 200 1,320 9.1 39.7 — 20.2 18.3 13.6 59.1 — — 23.6 12.2 951 285 — 2,354 3,590 749 296 — — 1,045 12,080 1,010 304 — 2,593 3,907 832 435 4 21 1,292 12,892 59 19 — 239 317 83 139 4 21 247 812 6.2 6.6 — 10.1 8.8 11 47 — — 23.6 6.07 1,010 304 — 2,593 3,907 832 435 4 21 1,292 12,892 1,024 335 — 2,759 4,118 910 504 4 36 1,454 13,945 14 31 — 166 211 78 69 — 15 162 603 1.4 10.2 — 6.8 5.4 9.4 15.9 — 71.4 12.5 4.7 1,024 335 — 2,759 4,118 910 504 4 36 1,454 13,945 1,090 339 — 2,953 4,382 1,043 481 5 60 1,589 14,232 66 4 — 194 264 133 -23 1 24 135 737 6.4 1.2 — 7.0 6.4 14.6 -4.6 25 66.6 9.3 5.5 1,090 339 — 2,953 4,382 1,043 481 5 60 1,589 14,232 1,186 341 — 3,334 4,861 1,223 530 10 78 1,841 15,418 96 2 — 381 479 180 49 5 18 252 1,186 8.8 0.6 — 12.9 10.9 17.2 10.2 100 30 15.9 8.3 1,186 341 — 3,334 4,861 1,223 530 10 78 1,841 15,418 1,381 330 — 3,662 5,373 1,400 558 10 89 2,057 16,432 195 -11 — 328 512 177 28 — 11 216 1,014 16.4 -3.2 — 9.8 10.5 14.5 5.3 — 14.1 11.7 6.6 1,381 330 — 3,662 5,373 1,400 558 10 89 2,057 16,432 1,452 283 — 3,561 5,296 1,511 519 20 91 2,141 16,739 71 -47 — -101 -77 111 -39 10 2 84 307 5.1 -15.5 — -2.8 -1.4 7.9 -6.9 100 2.2 4.1 1.9 1,452 283 — 3,561 5,296 1,511 519 20 91 2,141 16,739 1,502 260 — 3,565 5,327 1,579 487 22 91 2,179 17,001 50 -23 — 4 31 68 -32 2 — 38 262 3.4 -8.1 — 0.1 0.8 4.5 -6.1 — — 1.7 1.6 1,502 260 — 3,565 5,327 1,579 487 22 91 2,179 17,001 1,636 290 — 3,626 5,552 1,637 479 22 99 2,237 17,478 134 30 — 61 225 58 -8 — 8 58 477 8.9 11.5 — 1.7 4.2 3.7 -1.6 — 8.8 2.7 2.8 1,636 290 — 3,626 5,552 1,637 479 22 99 2,237 17,478 1,669 286 — 3,678 5,633 1,729 363 12 104 2,208 17,601 33 -4 — 52 81 92 -116 -10 5 -29 123 2.3 -1.4 — 1.4 1.4 5.6 -24.2 -45.4 5 -1.3 0.7 1,669 286 — 3,678 5,662 1,729 363 12 104 2,208 17,601 1,671 295 — 3,844 5,810 1,817 332 9 109 2,267 18,159 2 9 — 166 177 88 -31 -3 5 59 538 0.1 3.1 — 4.5 3.1 5.1 8.5 -25 4.8 2.7 3.2

553Antal inbetalda avgifter, inkomster och utgifter i grafiska kartellen 1925-1935.

Inkom s t e r Summa utgifter Behållning vid årsslutet Antal avg i f t e r Ränte» inkomster Summa inkomster Typ.sförb. Bokb. Litogr. S:a antal S:a kronor 1925 67,311 28,444 8,330 104,085 25,691.85 25,691.85 71.75 25,620.10 1926 83,413 39,978 12,792 136,187 33,176.55 41268 33,609.33 267.70 58,941.63 1927 85,885 42,782 15,460 144,123 35,045.85 1,812.45 36,886.25 130.— 95,669.93 1928 89,833 45,454 17,207 152,494 36,658.80 3,230.20 39,933.80 430.— 135,128.94 1929 94,199 49,145 19,012 162,356 38,696.25 4,781.19 43,551.04 281.80 178,324.57 1930 105,262 60,967 22,966 189,195 41,646.75 6,972.10 48,707.23 384.55 226,599.20 1931 100,134 58,250 22,899 181,383 43,272.10 12,145.66 55,668.01 1,372.— 280,804.96 1932 104,596 58,459 24,086 187,141 45,144.— 11,949.87 57,244.22 1,039.70 336,859.13 1933 107,012 60,161 24,016 191,189 46,379.25 12,355.63 58,999.53 907.05 394,686.96 1934 108,670 61,205 24,124 193,999 47,412.75 10,036.01 57,676.21 1,834.51 450,301.81 1935 109,966 62,778 24,286 197,030 48,255.15 8,454.61 56,709.76 5,433.87 501,567.70

Vid de grafiska förbundsstyrelsernas gemensamma stadgeenliga sam* manträde den 11 maj 1934 behandlades bl. a. frågan om ett gemensamt fackorgan för de tre grafiska förbunden. Synpunkter både för och emot en dylik lösning av tidningsfrågan anfördes. Flertalet talare voro dock av den meningen att frågan var för tidigt väckt och den förda diskussionen fick utgöra svar på frågan.

Kartellstyrelsen behandlade samma år vissa frågor rörande organisations* gränserna för de grafiska förbunden. Ävenså upptogs till behandling vissa tekniska nyheter inom de grafiska yrkena. En utredning verkställdes rörande arbets* och lönevillkoren för lager» och diversearbetare inom den grafiska industrien.

De grafiska ortskartellerna i Eskilstuna, Hälsingborg, Jönköping, Kristian* stad och Lund beviljades vardera ett agitationsanslag av 75 kronor.

1935 års betydelsefullaste tilldragelse var de grafiska förbundens gemen* samma avtalsrörelse. Det var första gången som de tre grafiska förbunden voro ute i gemensam tariffrörelse och utgången motsågs med stort intresse. Redan före avtalsrörelsens början sammanträdde de grafiska förbundens styrelser till en gemensam överläggning i frågan, varvid full enighet upp* nåddes om ett gemensamt uppträdande. Samarbetet fullföljdes sedermera under avtalsrörelsen och med gott resultat. Samtliga förbunds represen* tanter togo vederbörlig hänsyn till det gemensamma intresset och detta för*

554hållande bidrog i sin mån till att samtliga förbund kunde uppnå både en fredlig och tillfredsställande lösning av avtalsfrågan.

Agitationsbidrag beviljades under 1935 till följande ortskarteller: Häl* singborg, Kristianstad, Lund, Malmö, Norrköping och Stockholm.

Tabellen (se sid. 552 och 553) angående Grafiska industrikartellens med* lemsantal visar att de tre förbund, som kartellen omfattar, under åren 1925— 1935 ökats från 10,760 till 18,159 medlemmar eller med 53,8 %. Svenska typografförbundet har ökats från 6,882 till 10,082 medlemmar eller med 67,3 %, bokbindareförbundet från 3,033 till 5,810 eller med 52,2 % samt litografförbundet från 845 medlemmar 1925 till 2,267 vid 1935 års slut. Litografförbundet har alltså ökats mest, men Svenska typografförbundet omfattar dock mer än hälften av kartellens medlemsantal.

Tabellen över finanserna (sid. 554) visar att den grafiska kartellen är en utmärkt insamlingsinstitution för stridsändamål. Tack vare att utgifterna, särskilt under de första åren, varit mycket obetydliga, ha de grafiska orga* nisationerna varit i stånd att samla en "understödsfond" på en halv miljon kr., lätt tillgänglig med undantag av 20,000 kr. som utlånats till Helsingfors bokarbetareförening med säkerhet i deras bygge, Brobergsgatan 10 i Hel* singfors.

Med anledning av att förvaltningsrådet för Internationella arbetsbyrån beslutat att frågan om 40*timmars*veckan för de grafiska facken skulle upp* tagas på arbetskonferensens dagordning vid 1937 års sammanträde, hölls den 30 november 1936 en teknisk tregruppskonferens i Genève för förbe* redande behandling av frågan. Som deltagare i denna konferens hade svenska regeringen utsett: regeringsombud byråchef A. Molin; arbets* givareombud: direktör Bengt Heyman; expert Ernst Kulling; arbetare* ombud: L. 0:s andre ordförande Gunnar Andersson, experter: Sigvard Cruse, David Eriksson och Gust. Lindblom. Som språkexpert tjänstgjorde Allan Vougt.

Utom Sverge voro vid denna förberedande konferens följande länder representerade: Argentina, Belgien, Danmark, Frankrike, Storbritannien, Indien, Japan, Nederländerna, Norge, Schweiz, Spanien, Tjeckoslovakien, U. S. A. och Österrike.

555Svenska typografförbundet och de utländska kollegerna.

Som reshjälpskassan vid inträdet i

Svenska typografförbundet hade goda ömsesidighetsförbindelser med ut» ländska organisationer av liknande slag, såg det till en början ut som om de svenska typograferna skulle komma ordentligt in i den stora europeiska typograffamiljen. — Men styrelsen för Svenska typografförbundet hade fått i sitt huvud, att Sverges delaktighet i den internationella reshjälpen blev för stor därigenom, att det var alltför få svenskar som reste i utlandet, exempelvis Tyskland, medan för många tyskar reste i Sverge. Det senare landet skulle därför på ett otillbörligt sätt gynnas på Sverges bekostnad. Svenska typografförbundets styrelse ansåg alltså, att reshjälpen borde kompletteras med ett slags refunderingssystem, enligt vilket reshjälpsutbe» talningarna respektive länder emellan vid varje årsskifte utjämnades. För gamla traditionsbundna reshjälpsländer som Tyskland verkade detta för» slag synnerligen otrevligt, för att ej säga absurt från solidaritetssynpunkt och det var tämligen tillspetsade repliker förbundsstyrelsen fick till svar på sitt förslag.

Historien komplicerades emellertid ytterligare därigenom, att från Dan» mark förelåg ett förslag om en gemensam skandinavisk reshjälpskassa, till vilket förslag även Norge anslöt sig. Danskarna hade säkerligen som motiv för detta förslag ett hopp om, att de därigenom skulle kunna på något sätt ena Danmarks typografer, som den gången voro splittrade i icke mindre än fyra organisationer, därav tre i Köpenhamn och en i landsorten.

Den 15 augusti 1891 hölls i Vodrofflund i Köpenhamn den första skan» dinaviska typografkongressen. Till denna hade 48 ombud infunnit sig, därav 35 från Danmark, 10 från Sverge och 3 från Norge. Bland de svenska ombuden befunno sig ombud för förbundsstyrelsen (Linge), för Typogra» fiska föreningen i Stockholm (Mårtensson) och för Typografiska agitations» klubben (Ziesnitz). Dessutom ombud från Malmö, Hälsingborg, Lands» krona och Ystad samt Jönköping.

Kongressen diskuterade och antog — med alla röster mot en, Lundin,

556Jönköping, som hade bundet mandat — ett förslag till stadgar för såväl de skandinaviska ländernas reservfond som de skandinaviska ländernas res» hjälpskassa.

Men saken var därmed icke i hamn. De båda antagna förslagen skulle underkastas omröstning inom de olika organisationerna. I tre av de danska föreningarna antogos båda förslagen och likaledes av Norsk centralforening for Boktrykkere. I en av de danska föreningarna, "Den Ny", blevo emel» lertid förslagen förkastade med 89 röster mot 12. I Sverge hade man visser» ligen godkänt förslagen, men i en synnerligen förändrad form. Svenska typografförbundets styrelse hade nämligen fastställt reshjälpen till 75 öre pr dag mot av kongressen beslutade 1 krona pr dag.

Förslagen hade kanske ändå kommit att träda i kraft på bestämd tid, 1 juli 1892, om icke Svenska typografförbundets styrelse i sista minuten till de danska och norska förbunden sänt ett nytt ultimatum, vilket rent av verkade som en brandbomb. I detta ultimatum, som hade formen av ett slags ömsesidighetskontrakt, stadgades att de utländska resandena skulle ha endast — 60 öre pr dag.

"Den (kontrakten) indeholdt tilige en mængde Udenomsbestemmelser, der enten maatte herrøre fra en fulstændig misforstaaelse af hele Samman» slutningens Karakter eller ogsaa kun var indsat for dermed at umuliggore en Overenskomst." *)

Nu brast tålamodet i Danmark och Norge. Man avbröt från dessa för» bunds sida ömsesidigheten med det svenska förbundet och uppmanade i skrivelser till de utländska förbunden dessa att göra sammaledes. Denna uppmaning efterkoms i ganska stor utsträckning, så att efter ett par tre års tid endast ett par små reshjälpskassor i Europas periferi — som ingen be» tydelse hade — fortfarande stodo i förbindelse med det svenska förbundets reshjälpskassa.

Frågan om ömsesidighet eller icke kom under de närmaste åren att föras inom förbundets ram, mellan å ena sidan förbundsstyrelsen och å andra sidan oppositionen inom förbundet. På oppositionssidan stodo de skånska avdelningarna med Malmö typografiska förening i spetsen med sitt krav på ren och klar ömsesidighet utan någon refundering och å andra sidan för» bundsstyrelsen med till synes hela det övriga förbundet på sin sida som ivrig förkämpe för reshjälp med refundering. Så småningom kom striden för och mot internationalism — ty det var dess innebörd i själva verket —

*) Danske Typografers Organisations Historie. I. Sid. 225. En utförlig skildring av detta tidsskede i de skandinaviska typografernas historia kan läsas i "Malmö; typografiska förening 1888—1933" sid. 135—170.

55 7att utvidga sig till en kamp för och mot socialism i arbetarerörelsen och på de skånska avdelningarnas sida ställde sig därför även Typografiska agita* tionsklubben i Stockholm. Frågan behandlades på förbundsmöte efter för» bundsmöte, och äntligen beslöt 1898 års förbundsmöte, som hölls å W 6 i Stockholm, att Svenska typografförbundet skulle ansluta sig till Internatio* nella typografsekretariatet och följaktligen oförbehållsamt antaga dess stad* gar. Som dessa stadgar innefattade obligatorisk reshjälp utan alla refun* deringar var således stridsfrågan ur världen och de s. k. internationalisterna hade segrat.

Striden hade, som ovan omnämnts, förts med mycken bitterhet. Från förbundsstyrelsens sida i Svensk Typograf*Tidning och från Skåneavdel* ningarna i den av dem utgivna tidningen "Typografen" samt av Typo* grafiska agitationsklubben i "Framåt".

Typografinternationalen startar.

1889, hundraårsdagen efter utbrottet av franska revolutionen, hölls en stor världsutställning i Paris. Franska bokarbetareförbundet, Fédération Francaise Travailleurs du Livré, lät då utfärda en inbjudan till alla länders typografiska organisationer att sammanträda till en kongress, å vilken skulle dryftas frågan om bildandet av ett internationellt typografförbund.

Svenska typografförbundet hade också erhållit inbjudan till denna kon* gress. Styrelsen ansåg sig emellertid av ekonomiska skäl nödsakad avböja deltagande, men sände i stället följande telegram till kongressen:

Fédération Francaise Travailleurs du Livré. Congrès typographique internationale,

Paris. — Beklaga djupt att omständigheter hindrat oss representera. Följa med varm

hängivenhet kongressens arbeten för styrkande av internationella förbrödringens idé! Leve

franska republiken, dess fostrande och främjande av ädel handlingskraft! Mottag Sverges

typografers hjärtliga brodershälsningar samt välgångsönskningar för kongressens arbeten!

Leve internationella solidariteten! c , ,,.. , , . . ,

Svenska typografforbundets styrelse.

Kongressen kom till stånd och öppnades den 18 juli 1889 samt varade i tre dagar. Initiativtagaren, generalsekreteraren i franska förbundet, Auguste Keufer, höll inledningsanförandet och utvecklade planen för det tilltänkta förbundet. Representerade voro 14 typografförbund med 17 om* bud och tillsammans 71,600 medlemmar.

Delegerade vid denna konstituerande kongress voro: Francois d'Hooghe, Gustave Defuet, Emile Hubert, Belgien; Victor Petersen, Danmark; Paul Trapp, Tyskland; J.

558Drummond, England; Auguste Keufer, Frankrike; Joseph Veraldi, Italien; Olav Bergenn, Norge; Emil Kralik, Österrike; J. Frank, Fr. Anneler och Fr. Siebenmann, tyska Schweiz; Francois Borgeaud, franska Schweiz; Pablo Iglesias, Spanien; Wenczell, Ungern; Thomas J. Crowley, U. S. A.; J. Adelard Caron, Canada.

Kongressen beslöt att uppdraga åt de två schweiziska förbunden — den gången hade man två typografförbund i Schweiz, ett franskt och ett tyskt, vilka emellertid senare sammanslagits — att gemensamt utarbeta stadgar för boktryckeriarbetarnas internationella sammanslutning. Vidare fattades beslut angående det internationella res* hjälpsväsendet och att förbunden skulle skaffa sig en enhetlig förbundsbok. Det rekommenderades att respektive förbund skulle skaffa sig reservfonder eller mot* ståndskassor och det beslöts att stadgar för dylika motståndskassor skulle utarbetas att föreläggas nästa internationella kongress. Kongressen erkände enhälligt nödvändig* heten av att arbetstiden förkortades och det föreslogs att 8 timmars maximiarbetsdag skulle införas. Egendomligt nog röstade ombuden för Belgien och franska Schweiz mot 8 timmars arbetsdag. På förslag av Danmark och Österrike antogs en resolu* tion om avskaffandet av beräknings* och ackordsarbete när arbetstiden förkortades. Detta skulle ersättas med antingen kom* manditsystemet eller högsta möjliga dag* lön. En internationell reglering av lärlings* frågan ansågs omöjlig. Det borde arbetas så litet på övertid som möjligt och nattarbete för kvinnor och barn skulle på det skarpaste motarbetas. — Frågan om anslutning till arbetarepartierna förekom redan då, men en resolution om, att typograforganisationerna nöd* vändigtvis måste sysselsätta sig med socialpolitik, erhöll endast Öster* rikes, Danmarks och Italiens röster.

AUGUSTE KEUFER. • 1851. † 1924. Generalsekreterare i franska bokarbetare*

förbundet 1884—1924. Typografinternationalens upphovsman.

Den andra internationella typografkongressen hölls den 25 augusti 1892 i Bern i Schweiz och varade i tre dagar. Vid detta tillfälle voro 52,210 typo* graf er från 13 förbund representerade.

559Delegerade voro: J. Leisinger och Fr. Siebenmann, tyska Schweiz; Ch. Ott, franska Schweiz; Emil Döblin, Tyskland; Otto Seydel, Alsace^Lorraine; Auguste Keufer, Frank» rike; G. D. Constantin och Ratiu, Rumänien; Adolf Rosenfeld, Ungern; Emil Kralik, Österrike; A. W. MacDonald, England; Adrian Rot, Holland; Victor Petersen, Danmark och Norge; Angelo Carugati, Italien; Antonio Atienza, Spanien; Désiré Vandendorpa, Belgien; Croisé, Luxembourg.

Kongressen beslöt bildandet av ett internationellt typografförbund i enlig* het med de stadgar, som utsänts av den för detta ändamål tillsatta kom* missionen. Beslöts vidare att stadgarna inom de olika förbunden skulle innehålla så enhetliga bestämmelser som möjligt beträffande medlemmarnas rättigheter och skyldigheter. Vidare beslöts ett enhetligt minimum beträf* fande den internationella reshjälpens storlek. Vidare lämnades instruktion för åstadkommandet av en enhetlig bokföring inom centralförbunden.

Vid den tredje kongressen, som hölls i Genève med början den 5 augusti 1896, voro 47,782 typografer representerade.

Följande länder voro representerade: Emil Döblin och Max Donat, Tyskland; Karl Höger, Österrike; Karl Lipp, Ungern; P. Hols, Holland; Victor Petersen, Danmark; A. Wium, Norge; R. Baroni och G. Veraldi, Italien; H. Dornseiffer och Ugen, Luxembourg; A. Colakow, Bulgarien; F. B. Göcking och A. Hagmann, tyska Schweiz; E. Portier och A. Susen, franska Schweiz; Auguste Keufer, Frankrike.

Kongressen beslöt bland annat att upprätta en internationell motstånds* kassa och antog stadgar för densamma samt beslöt att anställa en inter* nationell sekreterare med säte i Schweiz.

Den fjärde internationella typografkongressen hölls i Luzern, Schweiz. Den varade i tre dagar med början den 5 augusti 1901. Förbund med till* sammans 41,416 medlemmar voro representerade.

Delegerade: Emil Döblin, Tyskland; A. Schmoll, ElsacesLorraine; Franz Reifmüller och J. Dworacek, Österrike; J. Schlumpf, tyska Schweiz; L. Herrmann, franska Schweiz; L. N. Novitzky och J. Siegfried, Ungern; L. Wieser, Kroatien; G. B. Cerutti, M. Cirio, A. Quaranti, Italien; E. Godts, Belgien; J. W. Sleef, Holland; Victor Petersen, Danmark; J. Gopledal, Norge; G. Didrikson, Sverge; W. Bastendorff, Luxembourg; F. Paronelli, Tessin; och Auguste Keufer, Frankrike.

Kongressen beslöt bland annat, att internationelle sekreteraren skulle vara de olika förbunden behjälplig när det gällde att skaffa understöd vid löne* rörelser. Vidare bestämdes omröstningssättet vid de tillfällen, då de olika förbundens styrelser hade att ge sitt bifall till eller avslå planerade löne*

560rörelser. Vidare beslöts, att förbund, som utan giltig anledning ej inbetalt fastställd kontingent till Internationella typografsekretariatet, skall under två års tid förlora sina anspråk på understöd vid strejktillfällen.

Femte internationella typografkongressen hölls i Paris med början den 9 juli 1907 och varade i fem dagar. 103,489 typografer voro representerade.

Vid denna kongress närvoro: J. Schlumpf, tyska Schweiz; Auguste Susen, franska Schweiz; Emil Döblin och Gustav Eifler, Tyskland; Franz Reifmüller och Joseph Dworacek, Österrike; Julius Peidl och Moritz Rothenstein, Ungern; Ludwig Wieser, Kroatien; Michailo Popowitsch, Serbien; J. Avramoff, Bulgarien; Ernesto Gondolo, Italien; Auguste Keufer, Burgård, och Alfred Hamelin, Frankrike; W. Bastendorff, Luxembourg; Alfred Durieux och Artur von Haesendonck, Belgien, Laur. Jensen, Danmark; Ole L. Lian, Norge; Eduard Wiberg, Sverge; Augusto Cesar don Santos, Portugal; C. W. Bowerman, England; William A. Buckner, Skottland. — Sekretariatskommissionen: Mehlhorn, Merz, Meyer, Schrag och Weber. Internationell sekreterare: Pierre Stautner.

Kongressen beslöt att uppdraga riktlinjerna för sekreterarens uppgifter då det gällde behjälplighet vid lönerörelser inom olika länder. Vidare be» slöts införandet av enhetliga resböcker för i utlandet resande medlemmar av i ömsesidighet stående förbund. Vidare tillsattes en kommission för utredandet av lämpligaste platsen för Internationella typografsekretariatet.

I Stuttgart, Tyskland, hölls den 12—15 augusti 1912 Internationella typo= grafförbundets sjätte kongress. 200,000 typografer voro representerade, av vilka 130,000 tillhörde förbund, tillhörande Internationella sekretariatet.

Delegerade: J. Schlumpf, tyska Schweiz, Amédée Dillon, franska Schweiz, Emil Döblin och Willi Krahl, Tyskland; Franz Reifmüller och Joseph Dworacek, Österrike; Julius Peidl och Moritz Preuss, Ungern; Ludwig Weiser, Kroatien; Barthol Kramarovitsch, Serbien; N. Sakaroff, Bulgarien, Bogoslav K. Jost, Bosnien och Herzegowina; Ernesto Gondolo, Italien; Auguste Keufer, Frankrike; W. Bastendorff, Luxembourg; Louis Stordeur, Belgien; Viggo Christensen, Danmark; O. Ruud, Norge; Eduard Wiberg, Sverge; Emil Johansson, Finland; C. W. Bowerman, H. Skinner och T. W. Mc Ara, England; A. Mc Arthur, Sydafrika; George Berry, U. S. A. — Sekretariatskommissionen: Herzog, Kayser, Klein, Knie och Schönleitner. Sekreterare: Pierre Stautner.

Kongressen fastslog grundsatserna då det gällde understödjandet av lönerörelser inom de anslutna förbunden. Vidare gavs åt sekretariatet vidsträckt befogenhet att söka medla vid inre tvistigheter eller allvarliga komplikationer mellan de anslutna förbunden. Strängare bestämmelser angående utbetalandet av reseunderstöd beslutades etc. och bestämmelser för Internationella sekretariatet antogos.

36

561Så kom kriget och nästa internationella kongress, den sjunde, kom därför till stånd först 1919 i Luzern i Schweiz. Vid denna kongress saknades all representation från Skandinavien. Svenska typografförbundets styrelse hade till ombud utsett Emil Malmborg, men schweiziska ministern i Stock» holm vägrade passlicens, varför Malmborg icke kunde deltaga i kongressen.

I övrigt voro närvarande som delegerade: J. Schlumpf och R. Goldemann, tyska Schweiz; Joseph Seitz,, Gustav Eifler och Willy Krahl, Tyskland; L. Pochop och Joseph Dworacek, Österrike; R. Vinski, Kroatien, P. Stautner, Bulgarien; Auguste Keufer, Frank» rike; L. Barbel, Luxembourg; F. van der Wäl, Holland. — Sekretariatskommissionen: Klein och Schröter. — Sekreterare: Stautner.

Trots att endast tolv länder voro representerade vid kongressen, uppgick dock antalet representerade typografer till 102,221.

Kongressen hade i visst hänseende ett ganska dramatiskt förlopp. Typo» graferna voro den första arbetaregrupp, som sökte åstadkomma internatio» nellt samarbete efter kriget. Kongressen hade sammankallats på enträget yrkande av Internationalens grundare, Auguste Keufer i Paris, vilken så snart som möjligt ville återknyta de band, som kriget slitit sönder. Kollega Keufer var sjuk och måste under största delen av kongressen hålla sig vid sängen på hotellet, men han spände sina krafter till det yttersta för att få den typografiska internationalen i arbete igen.

Keufer hade av belgarna, som envist vägrat deltaga i kongressen, fått i uppdrag att framföra en resolution, vilket han gjorde i följande ordalag:

Det belgiska typografförbundet har uppdragit åt mig att inför kongressen bekantgöra följande:

"Centralkommittén för belgiska typografförbundet vägrar att deltaga i internationella typografkongressen i Luzern den 24 september 1919, då vi anse varje kontakt med cen» tralmakternas representanter omöjlig efter deportationerna av belgiska arbetare, efter de förstörelser och de otaliga förbrytelser, som tyskarna gjort sig skyldiga till gentemot den belgiska civilbefolkningen och vilka avskyvärdheter ställt Tyskland utanför de civiliserade nationernas led. Centralkommittén uttrycker den önskan, att det upprättas en ny typo» grafisk international för de allierade och neutrala länderna, i vilken eventuellt, efter an» sökan, centralmakterna och Bulgarien kunna vinna inträde."

Jag har fått i uppdrag, fortsatte Keufer, att föredraga denna resolution. Personligen understödjer jag den icke i dess helhet, ehuru jag delvis kan underskriva densamma. Att en fransk delegerad bevistar denna kongress, giver tillfälle att erinra om, att det var det franska typografförbundet som 1889 tog initiativet till bildandet av ett internationellt typo» grafförbund. Det nya förbundet växte fram, tack vare medarbetarskap från Schweiz, Tyskland, Österrike och andra nationer. Upprättandet av ett internationellt typografför» bund hade skaffat till stånd förbindelser, som under loppet av 25 år blevo allt mer hjärt» liga. I det ögonblick, då vi beredde oss att fira 25»årsjubiléet, kom detta avskyvärda krig, som i ett slag sönderslet alla de förbindelser och det goda kamratskap, som dittills varit

562för handen. Personligen kan jag i franska bokarbetareförbundets namn säga, att förbin* delserna med alla delegerade, med tyskar, österrikare och alla andra, varit de allra bästa. Kan man nu, till följd av krigets konsekvenser och de omständigheter, varunder detta för* klarades, helt plötsligt förgäta allt det fasansfulla, som inträffat under de senaste fem åren? Jag tror att det är omöjligt. Med hänsyn till de miljoner av offer, som lidit och gått under i denna avskyvärda katastrof, kan man icke begära, att det gamla hjärtliga förhållandet genast skall vända tillbaka. Det är en fråga om tid. I framtiden skola förbindelserna för* bättras och bättre förhållanden inträda, under förutsättning att det skedda icke mer upp* repas. En ändring måste inträda icke blott i den mänskliga moralen, utan också i känslorna hos den internationella arbetarevärlden. Kriget var för oss en bitter besvikelse, vi som trodde att en sådan katastrof icke mera kunde inträffa. Dock vill jag förklara, att om än mellan de krigförande nationernas arbetare ännu djupa klyftor finnas, måste vi dock med nödvändighet ställa den internationella organisationen över dessa helt naturliga känslor av bitterhet och sorg. Vi fransmän betrakta återupptagandet av det internationella typo* grafförbundet som en nödvändighet, icke blott i moraliskt, utan även i materiellt hänse* ende. Vi önska, och jag uttalar det med uppriktigt hjärta, att de förutvarande förbindel* serna kunna återknytas för att därigenom så småningom det pinsamma intryck, krigs* händelserna efterlämnat, må kunna utplånas. Jag lovar å mina kommittenters vägnar, en solidaritet icke allenast i ord, utan även i gärningar.

Klein, Tyskland, Stuttgart, uttryckte sin glädje över Keufers anförande, som mottogs av kongressen med bifall, varefter valdes kongressbyrå och dagordningen för de följande dagarna fastställdes.

Därpå avslötos förhandlingarna för att återupptagas följande dag.

Då förhandlingarna andra dagen började, uppläste ordföranden hälsningstelegram från Luxembourg samt meddelade de telegrafiskt inlupna ursäkterna från Norge och Italien för att dessa länder ej låtit representera sig. I Norge hade man på grund av arbetsgivarnas tvist med bokbindarna utsikt till en hela landet omfattande lockout av boktryckeriarbetare. Det norska telegrammet innehöll därjämte en förfrågan, huruvida under nuvarande för* hållanden understöd kunde väntas från Internationella sekretariatet ifall konflikten utbröte. Denna fråga hade sekretariatet nödgats besvara nekande.

Ombudet för tyska förbundet, Seitz, anmärkte i anslutning härtill, att på grund av valutasvårigheterna något direkt understöd ej kunde lämnas. Men vi kunde, liksom tyska förbundet nyligen gjort på en liknande framställning från Svenska typografförbun* det om understöd, även beträffande Norge hänvisa till lånevägen inom det egna landet, att anlitas tills valutasvårigheterna lättnat, då dylikt understöd kunde lämnas från de till Internationella sekretariatet anslutna förbunden.

Det var nu meningen att övergå till kongressens huvudfråga, men innan dess utspann sig en livlig debatt över kriget och krigsutbrottet. Denna föranleddes av Seitz, ett av de tyska ombuden, som begärde få taga del av Keufers föregående dag hållna anförande, sådant detta förelåg i stenogram.

Ordföranden Schlumpf, meddelade, att Keufer på grund av sjukdom ännu icke kom* mit tillstädes och ansåg, att Keufer icke uppställt fordringar utan framställt önskemål. Man måste ta i betraktande att Keufer även hade personlig anledning att känna bitterhet och sorg över kriget. För övrigt hade ju franska förbundet förklarat sig villigt att biträda internationalen.

563Van der Wäl, Holland, anförde, att Keufer talat försoningens ord, då han trots krigets oerhörda offer för hans land, förklarat att tiden måste läka såren. Alla länders arbetare kunna ju med gott samvete säga, att de ej stått i samförstånd med sina regeringar, då kriget utbröt. En vägran att deltaga i kriget hade dock intet lands arbetare kunnat genom» föra och de tyska arbetarna hade för övrigt visat sig som mycket starka patrioter. De hade ej protesterat mot de skändliga deportationerna av belgiska arbetare. Hade detta skett, skulle vi icke behövt att föra en debatt sådan som denna i dag.

Seitz, Tyskland: Keufers förklaring nu var av synnerligt värde, då han under kriget fällt yttranden, som rent av voro förolämpande. Då de tyska typograferna till största delen understött och finansierat det internationella sekretariatet, vore en international utan dem en omöjlighet. Vi tyskar vilja åter ha internationalen i verksamhet, men då man vill att vi skola beträffande kriget förklara att vi misstagit oss, kunna vi icke vara med därom. Ty kriget av 1914 hade länge varit förberett. Det är kapitalismen som bär skulden till detsamma och den franska såväl som de övriga regeringarna hade lika stor skuld som den tyska. Men här är ju icke den politiska synpunkten utslagsgivande, här måste vi endast arbeta på, att vårt samarbete blir återupptaget. Mot Van der Wäl ville talaren säga, att de tyska fackföreningarna hade gjort allt vad de kunde för att förhindra och förkorta kriget. Och mot deportationerna av de belgiska arbetarna hade de tyska fack» förbunden gjort front och till sist uppnått, att de blevo upphävda. Åtskilliga av oss kunna ju ha felat, men nu måste det förflutna vara glömt och vi alla med kraft ägna oss åt åter» uppbyggandet av typografernas international.

Pochop, Österrike: Österrikes arbetare hade gjort allt för att förhindra och förkorta kriget. De hade tagit initiativet till Stockholmskongressen. Det var tydligt, att Keufer icke ville ha en debatt i skuldfrågan, men denna har likväl kommit till stånd och Van der Wäl har förvärrat situationen. Nu måste vi i stället för att debattera denna sak, inrikta oss på praktiskt arbete.

Dvoracek, Österrike: Man kan icke göra fackföreningarna eller deras ledare ansvariga för kriget och dess följder. Överallt har ju härskat undantagslagar, pressfriheten, brev» hemligheten och församlingsfriheten ha ju varit upphävda. Man bör nu icke längre tala om dessa saker, utan inrikta allt vårt arbete på framtiden.

Eifler, Tyskland: Keufers förklaring kunna vi hälsa med tillfredsställelse. Men varför här tala om krigsorsaker och krigsskuld? De tyska fackföreningarna ha i Würzberg ut» talat sig angående dessa frågor. Det av belgiska förbundet framlagda förslaget är oantag» bart. Talaren ville för övrigt erinra om, att i Tyskland ingen arbetare tillhört regeringen, medan i Frankrike ammunitionsministern tagits ur arbetarnas led.

Barbel, Luxembourg: För några veckor sedan hade vi besök av ordföranden i belgiska förbundet och han hade åtskilligt att förtälja om de ohyggliga lidanden, belgierna varit underkastade. Talaren hade sagt honom, att vi ej mera skulle tala om krigsskuld o. s. v.; vi skulle söka glömma detta. Men en ursäkt eller något liknande kunde man dock begära av de tyska delegeradena på denna kongress. Att söka framkalla en dylik hade talaren lovat.

Seitz, Tyskland: Då de belgiska arbetarna befunno sig i nöd, hade de tyska fackförenin» garna sänt medel till Belgien. Men dessa hade med förakt tillbakavisats. Vi hade intagit den ståndpunkten, att det ej var arbetarna som förde krig med varandra och i överens» stämmelse därmed ville vi visa vår solidaritet med de belgiska arbetarna. Men belgarna

564ville det icke. Vi tyskar begära icke av andra länders arbetare någon förklaring, att de misstagit sig och kunna därför icke själva avgiva någon dylik. Vi äro alltid beredda till samförstånd och så gärna som vi vilja ha samarbete med Schweiz, Holland m. fi., så gärna vilja vi ha dylikt med Frankrike, Belgien, England o. s. v.

Van ber Wäl, Holland: Typografernas international måste omfatta alla typografiska arbetare. De tyska arbetarna kunna visserligen icke göras ansvariga för kriget, men vi måste dock alla vara eniga om, att de tyska arbetarnas tankegång under nästan hela kriget stått i samklang med regeringens. Österrikiska arbetarepressen hade uppträtt mera kor» rekt, men i den tyska arbetarepressen hade regeringen tidtals haft varma försvarare. I Frankrike hade visserligen varit likartat, men det var ett angripet land och det är skillnad.

Krahl, Tyskland, anmärkte gentemot Van der Wäl, att man dock måste ha klart för sig, att det under lång tid i Tyskland den uppfattningen var allmänt rådande, att kriget från Tysklands sida var ett försvarskrig. T. o. m. i Holland hade denna uppfattning an» hängare. "Korr." hade ständigt uttalat sig mot kriget. För övrigt måste domen över krigs» frågan 1919 vara en helt annan än den var 1914.

Ordföranden, Klein, sammanfattade därefter diskussionen och meddelade, att en resolu» tion i frågan senare skulle framläggas.

Denna resolution, som enhälligt antogs, hade följande lydelse:

"Den sjunde internationella typografkongressen, samlad i september 1919 i Luzern, ut» trycker efter ingående diskussion sitt djupaste beklagande över den genom kriget fram» kallade ekonomiska sammanstörtningen och de lidanden som genom kriget tillfogats folken. Med beklagande konstaterar kongressen, att de organiserade arbetarna i de enskilda län» derna och i hela världen saknat den nödiga förmågan att med egen kraft och sitt infly» tände på den allmänna meningen förhindra den fasansfulla katastrofen. Kongressen an» befaller som det verksammaste medlet för förhindrandet av framtida krig en intim sam» manslutning av arbetarna på internationell grund. I anslutning härtill uttalar sig kongres» sen för återupplivandet och utvidgandet av de internationella förbindelserna. Kongressen väntar, särskilt av de organiserade typograferna i alla länder, att de verksamt understödja alla dessa strävanden och för sin egen del genom allmän anslutning till Internationella typografsekretariatet bringa denna sin vilja till uttryck."

Vidare beslöt kongressen, att sekretariatet, som 1912 flyttats till Stuttgart, skulle återflyttas till Schweiz. Under kriget hade nämligen Pierre Staut» ner, sekreteraren, som var född i Frankrike, fått tillbringa en stor del av krigstiden i ett tyskt fångläger. Han slet där mycket ont och vistelsen i fånglägret påskyndade säkerligen hans någon tid därefter inträffade död.

Den åttonde internationella typografkongressen sammanträdde 5—9 sep» tember 1921 i Wien. Den visade den dittills största anslutningen, näm» ligen representanter för över 200,000 typografiska arbetare.

Delegerade vid Wienkongressen: R. Goldemann och J. Della»Negra, Schweiz; Joseph Seitz, Willi Krahl, Bruno Schweinitz och Gottlob Klein, Tyskland; Claude Liochon, Frankrike; F. van der Wäl, Holland; Tomaso Bruno, Italien; B. K. Jost, Jugoslavien;

565INTERNATIONELLA TYPOGRAFKONGRESSEN I WIEN 1921.

B. Barbel, Luxembourg; Alois Thurner och Vinzenz Blazek, Mähren; O. Ruud, Norge; Leopold Pochop, Joseph Dworacek, Adolf Weigelt, Anton Schmitt och Adalbert Jestak, Österrike; W. Nemecek och Anton Farka, Tjeckoslovakien; Grigor Daneff, Bulgarien; Julius Schröder, Danmark; Nils Wessel, Sverge; Ludwig Magyari, Siebenburgen och Banatet; Desider Lerner och Paul Faczinek, Slavonien; Moritz Rothenstein och W. Wiesenberger, Ungern; J. D. French, England. Gäster: Nikolai Gordon och Kusma Tscherepoff, Ryssland. — Sekretariatskommissionen: Schlumpf, Grundbacher, Schäfer och Wollerman. —• Internationell sekreterare: F. Verdan.

Kongressen beslöt:

att kraftigt arbeta för anslutningen av ännu utomstående förbund, att avslå ryska polygrafiska förbundets anhållan om inträde i typograf* internationalen, detta emedan I. B. S. endast kan erkänna sådana organisa* tioner, som vilja antaga typografinternationalens program och äro genom sina landsorganisationer anslutna till Amsterdaminternationalen,

att bestämma kontingenten till I. B. S. till en viss procent av veckolönen för handsättare i de anslutna förbundens huvudstäder i första veckan av januari månad,

566att avslå inkomna motioner om reshjälpens slopande, att uttala sig för inrättande av grafiska industriförbund, men också för att dylika icke tillskapas på artificiell väg,

att utöka sekretariatskommissionen med representanter för fyra till sekre* tariatet anslutna förbund, vilka skulle kallas till möte när viktigare frågor skulle avgöras. (Att utse ledamöterna i denna utvidgade sekretariatskom* mission uppdrogs åt Frankrike, Holland, Tjeckoslovakien och Tyskland.)

Vidare gjordes, efter det flera föredrag hållits om den tekniska utveck* lingen inom den grafiska industrien, följande uttalande:

"På grund av den snabba tekniska utvecklingen inom de grafiska yrkena och av många andra viktiga orsaker, betonar kongressen, att de till sekretariatet anslutna förbunden mera än hittills skett måste ägna sig åt de frågor som röra den tekniska utvecklingen inom yrket och dess följder för yrkesutövarna. I framtidens sköte ligga med all sannolikhet många tekniska överraskningar för yrket förborgade. Vi måste därför i första rummet se till, att de arbetskamrater, som genom nya mekaniska förfaranden inom den tekniska arbetsprocessen bliva överflödiggjorda, bli anbringade på andra håll. Dessa strävanden kunna eller böra icke hämma den tekniska omvälvningen, men de måste hava till uppgift att i största möjliga grad göra den tekniska omvälvningen nyttig även för arbetarna inom de grafiska industrierna. Det är tydligt, att dessa frågor icke över allt kunna lösas på ett enhetligt sätt, men det är en skyldighet för de typografiska landsorganisationerna att hava blicken öppen för denna sak, så att de icke bli överraskade då de tekniska omvälvnin» garna komma. De olika typografförbundens styrelser skola därför stå i oavbruten för* bindelse med Internationella sekretariatet, som till de olika förbunden förmedlar känne» dom om de åtgärder, som vidtagits och de erfarenheter som vunnits på andra håll."

Den nionde internationella typografkongressen öppnades den 8 september 1924 i Hamburg och hölls i samband med tyska typografförbundets tolfte förbundsdag. Den varade i fem dagar.

Delegerade vid nionde internationella typografkongressen voro: Karl Waterschoot och Alex. Theunissens, Belgien; Jul. Samuelsen, Danmark; Jos. Seitz, Otto Krautz, Bruno Schweinitz, Karl Helmholtz och Friedr. Runtzler, Tyskland; Claude Liochon, Frankrike; F. van der Wäl och B. Ponstein, Holland; Hallbjörn Halldörson, Island; Tomaso Bruno, Italien; B. K. Jost, Jugoslavien; B. Barbel, Luxembourg; L. Rungstad, Norge; Adolf Weigelt och Anton Schmitt, Österrike; Chalupka, Polen; Franz Geistlinger, Rumänien; Nils Wessel och Sigvard Cruse, Sverge; Reinhold Goldemann och Jacques Della»Negra, Schweiz, Wenzel Nemecek, Paul Faczinck, Alois Thurner, Kamillo Neumann, Tjeckoslovakien; Moritz Rothenstein och Wilhelm Wiesenberger, Ungern. -— Närvarande av Bernkommissionen: J. Schlumpf, H. Bräuchel, H. Grundbacher, A. Schäfer samt internationelle sekreteraren F. Verdan.

Innan kongressen övergick till behandlingen av de på dagordningen före* kommande frågorna beslöts att antaga följande resolution mot kriget:

567"Den nionde internationella typografkongressen, som den 8 september sammanträtt i Hamburg, förklarar i samförstånd med övriga organiserade arbetare i alla länder, att strävandena att framkalla nya krig äro ett brott mot kulturen och mänskligheten och för* klarar sig i överensstämmelse härmed gilla den paroll som utgått från de fackliga och politiska internationalerna i Amsterdam och London: Intet krig mera!"

Bland de frågor, som behandlades vid denna kongress, torde offsetfrågan vara den förnämsta. Tyska typografförbundets sekreterare, Otto Höhne, inledde frågan med ett föredrag, som på sin tid in extenso återgavs i Svensk Typograf*Tidning. Höhnes framställning utmynnade i, att betjäningen av offsetmaskinerna måste tillåtas även för typografiska tryckare och i syn* nerhet måste detta vara fallet vid de offsetmaskiner som uppställas i bok* tryckerierna och vilkas införande medför arbetslöshet för de typografiska tryckarna.

Gentemot den uppfattning, som Höhne gjort sig till tolk för, uppträdde Poels, inter* nationella litograf* och stentryckareförbundets sekreterare. Han förklarade, att litograf* förbundets internationella exekutivkommitté ansåg att offsetmaskinen tillhörde stentryckets arbetsområde och följaktligen måste över allt, där en stentryckareorganisation existerar, denna leverera arbetskraften och bestämma arbetsvillkoren vid dessa maskiner. Visserligen har en internationell litografkongress i Luzern förklarat, att i undantagsfall typografiska tryckare kunna tillåtas betjäna offsetmaskiner, men detta kan endast ske under villkor att övergången från bok* till offsettryckare sker under stentryckareorganisationens kon* troll och att den typografiska tryckaren efter att ha förvandlats till offsettryckare ansluter sig till stentryckarnas organisation. I övrigt ansåg Poels, att denna kongress ej borde fatta något bindande beslut, utan överlämna åt de båda sekretariaten att söka träffa en överenskommelse i frågan.

En mycket livlig debatt uppstod, varunder den av litograferna hävdade uppfattningen rönte allmän motsägelse. Till slut beslöts på förslag av Nemecek, Tjeckoslovakien, att tillsätta en kommitté på sju personer, som på grundval av föreliggande förslag skulle sammanfatta en resolution. Bland tilläggsförslagen till resolutionen befann sig även ett, på de skandinaviska delegerades vägnar framlagt av Wessel. Detta tilläggsförslag gick ut på, att när offsetmaskiner införas i boktryckerier, de vid dem anställda tryckarna skola tillhöra typografernas organisation. Vidare betonades, att när offsetmaskiners införande i boktryckerier gör de typografiska tryckarna arbetslösa, dessa i främsta rummet skola beredas tillfälle att lära sig det nya tryckförfarandet och erhålla arbete vid offsetmaskinerna. Senare framlades av den tillsatta kommissionen följande resolution: Efter att ha åhört ett föredrag av kollega O. Höhne, förbundssekreterare från Berlin, över offsetfrågan och efter en därpå följande grundlig diskussion fastslår kongressen,

att offsettryck genom sina verkningar kommer att framkalla djupgående förändringar inom den grafiska industrien, och

att offsettrycket även inom boktryckerierna erhållit allt större och större utbredning och att stora tryckerisalar inrättats uteslutande för detsamma.

I medvetande av, att det gäller att i rätt tid anpassa sig efter dessa förändringar och så vitt möjligt förmildra de därav uppkomna svårigheterna, beslutar kongressen:

568a) att offset» och djuptryck äro gemensamt område för bok» och stentryckare. Berät» tigade till arbete i offset» och djuptryck äro sådana arbetare, som genomgått sin ordentliga lärotid som bok» eller stentryckare.

b) För utövande av denna yrkesgren har typografen såväl som stentryckaren att genomgå en lämplig utbildningstid. Typografernas och stentryckarnas förbund skola (eventuellt gemensamt) sörja för att tillfälle till utbildning för nödig arbetskraft finnes.

c) Arbets» och lönevillkoren vid de i boktryckerier befintliga offset» och djuptrycks» maskinerna bestämmas av respektive lands typografförbund efter med respektive sten» tryckareorganisation träffad överenskommelse. Kan ingen överenskommelse uppnås, be» stämmer typografförbundet ensamt dessa villkor.

d) Sysselsättningen vid offset» och djuptrycksmaskinerna behöver icke medföra tvångs» övergång från den ena organisationen till den andra.

För att om möjligt få till stånd en internationell överenskommelse i denna fråga upp» manas de båda internationella sekretariaten att så snart som möjligt sammanträda. Kan ingen överenskommelse på denna väg träffas, skall Internationella typografsekretariatet efter överenskommelse med de anslutna förbunden vidtaga nödiga åtgärder.

Sedan resolutionskommissionens föredragande, Krautz, Berlin, kommenterat de särskilda punkterna och därunder bl. a. förklarat, att det av skandinaverna framställda yrkandet om företrädesrätt till nyanställning för de genom införandet av offsetmaskiner arbetslösa typografiska tryckarna måste betraktas såsom något självklart, antogs resolutionen enhälligt.

Bland ytterligare frågor som behandlades å nämnda kongress må nämnas, att kon» gressen beslöt,

att hjälparbetarna i boktryckerierna skulle kunna intagas i typografförbundet,

att åttatimmarsdagen skulle kraftigare upprätthållas och att något överskridande av 48»timmarsveckan ej skulle tillåtas, och

att ömsesidigheten beträffande reshjälp skulle strängt tillämpas.

Även vid detta tillfälle förelåg frågan om de ryska typografernas anslutning till Inter» nationella typografsekretariatet. Sedan senaste kongress hade mellan allryska polygrafiska förbundet och Internationella sekretariatet förts en vidlyftig korrespondens, som urartat till en synnerligen vidlyftig polemik med grava beskyllningar å ömse sidor.

Under debatten gjorde flera talare gällande, att ryska förbundet icke kunde upptagas som medlem i typografinternationalen, då det icke stode på samma grundval som de västeuropeiska typografförbunden.

Nemecek, Tjeckoslovakien, föreslog att det ryska förbundet skulle intagas i typograf» internationalen och att sekretariatet skulle erhålla i uppdrag att verka för en förening mellan Amsterdam» och Moskva»internationalerna.

Från den skandinaviska delegationen framlades genom Wessel följande förslag i denna fråga:

Om den ryska bokarbetareorganisationen godkänner och tillämpar Internationella typo» grafsekretariatets stadgar, skall detta förbund erkännas som medlem av den typografiska internationalen.

Detta förslag antogs enhälligt av kongressen, varemot Nemeceks förslag avslogs.

1927 års internationella kongress (den tionde i ordningen) hölls i Paris med början den 8 augusti och varade i sex dagar.

569Delegerade vid tionde internationella typografkongressen voro: Charles Waterschoot och Alexander Theunissens, Belgien; Jul. Samuelsen, Danmark; Joseph Seitz, Otto Krautz, Bruno Schweinitz, Karl Schäffer, Karl Helmholtz, Bruno Ackermann, Artur Petzold, Tysks land; Liochon, Journeau, Micheneau, Laugerotte, Belin, Boudet, Renaud, Tavernier, Frank» rike; F. van der Wäl och B. Ponstein, Holland; Bogoslav K. Jost; Schwemberg, Lettland; B. Barbel, Luxembourg; Adolf Weigelt och Anton Schmitt, Österrike; Antoni Burkot och Stephan Piechocki, Polen; Julius Terhes, Rumänien; Nils Wessel, Sverge; R. Goldemann och J. Della»Negra, Schweiz; Manuel Lois, Ängel Ramirez och Antonio de Gracia, Spanien; Wenzel Nemecek, Vincent Blazek, Anton Farka och Kamillo Neumann, Tjecko» slovakien; Moritz Rothenstein och Wilhelm Wiesenberger, Ungern. — Närvarande av Bernkommissionen: J. Schlumpf, Hans Bräuchi, Franz Kilchenmann, Adolf Schäfer samt internationella sekreteraren Hans Grundbacher.

Vid denna kongress gjordes från Österrikes sida en skarp attack mot reshjälpsväsendet. Österrikarna föreslogo nämligen, att sådan överens» kommelse skulle träffas mellan de i ömsesidighet stående förbunden, att reshjälpen kunde restitueras, d. v. s. ifall ett förbund under året utbetalte mera till ett annat förbunds medlemmar än av detta utbetaltes till det förstas medlemmar, det överskjutande beloppet skulle kunna återbetalas. — De grafiska arbetarnas i Rumänien förbund hade föreslagit, att reshjälpen skulle utredas av Internationella sekretariatet.

Det österrikiska förslaget hade av sekretariatet utsänts till de olika för» bundens styrelser för inhämtande av dessas yttranden. Av de åtsporda för» bunden hade belgiska och polska förbunden kort och gott förklarat sig villiga att rösta för det österrikiska förslaget, medan tyska, ungerska, danska och jugoslaviska förbunden förklarade sig villiga bibehålla reshjälpen i dess nuvarande form utan restitution. Svenska typografförbundet förklarade i sitt svar, att det redan 1924 avskaffat reshjälpen för sina egna medlemmar och utbetalte numera endast reshjälp åt medlemmar av i ömsesidighet stå» ende förbund. Förbundet ansåg därför att reshjälpen borde helt och hållet avskaffas men kunde — ifall steget nu ej kunde tagas fullt ut — vara med om det österrikiska förslaget som en övergångsform.

Medlemmen av sekretariatskommissionen, Schäfer, hade fått i uppdrag att inleda denna fråga och han gjorde detta på ett utmärkt sätt, d. v. s. han anförde i ett flera timmar långt föredrag alla de argument i reshjälpsfrågan, som kunde tänkas pro och contra.

I den därpå följande debatten, i vilken det visade sig, att kärleken till viatikum (reshjälpen) sitter djupt särskilt hos tyskarna, deltogo många talare, och det visade sig, att reshjälpssystemet icke kommer att avskaffas, så länge Tyskland har något att säga till inom typografinternationalen.

570Det enda som uppnåddes i frågan var följande beslut, som åtminstone söker att beröva "resandet" karaktären av turistresor. Kongressen beslöt nämligen, sedan Österrike efter skarp påtryckning på Tyskland tagit till» baka sitt förslag, att i frågan göra följande uttalande:

"Viatikum, får endast utbetalas till arbetslösa medlemmar, vilka äro i stånd att genom anteckning i förbundsboken bevisa, att de blivit arbetslösa på den konditionsort, de senast arbetat."

Särdeles stor plats på denna kongress' dagordning tog frågan om det all» männa ekonomiska läget och dess inflytande på boktryckeriindustrien. Efter ett synnerligen utmärkt anförande av kollega Nemecek, Prag, antogs följande resolution:

"Tionde allmänna typografkongressen, som den 8 augusti 1927 och följande dagar hål» lits i Paris, har genomgående dryftat det allmänna ekonomiska läget och dess inverkan på boktryckeriindustrien. Kongressen konstaterar på grund av allmänt bekanta fakta, att arbetsköparna genomgående söka återställa det normala ekonomiska läget på arbetare» klassens bekostnad genom lönenedsättningar, förlängning av arbetstiden och genom att låta fördelarna av arbetets rationalisering uteslutande komma arbetsköparna till godo. Gentemot dessa strävanden vänder sig tionde internationella typografkongressen med all kraft och uppfordrar kollegerna i alla länder att sätta in alla krafter i försvarskampen.

De anslutna förbunden måste göra det till sin plikt, att med organisationens alla medel hos respektive regeringar framtvinga ratificeringar av Washingtonkonventionen angående åttatimmars arbetsdag för att på grundval av detta principiella erkännande framtvinga en ytterligare nedsättning av arbetstiden under åtta timmar, vilket är en absolut nödvändig» het, om icke de arbetslösas antal väsentligt minskas.

Den internationella typografkongressen uppfordrar vidare kollegerna i samtliga länder, att med all kraft vända sig mot övertidsarbetet och överallt fordra, att i stället för över» tidsarbete arbetslösa anställas. Samtidigt uppfordras de typografiska arbetarna att till» sammans med övriga arbetarekårer inom respektive länder arbeta för att så snart som möjligt införes en tillfyllestgörande statlig arbetslöshetsförsäkring, varigenom det kan bliva möjligt att hålla den ekonomiska krisens oskyldiga offer ovan vattnet.

De anslutna förbunden böra vidare göra det till sin plikt att inom sina egna verksam» hetsområden göra allt som kan göras för att förminska de arbetslösas antal. Särskilt måste man ägna sig åt lärlings», maskinmästare» och tryckarefrågorna samt med alla medel bekämpa satsfabrikerna. Överallt måste frågan om nattarbetets inskränkning dryftas och intensivt arbetas för en väsentlig förkortning av de nattetid arbetande kollegernas ar» betstid.

Med hänsyn till, att den kapitalistiska reaktionen överallt ligger på lur för att beröva arbetareklassen det den redan vunnit eller smida den i nya bojor, uppmanas typograferna i alla länder att fast sammansluta sig med arbetarna inom andra arbetsgrenar för att gemensamt med dessa kämpa för arbetarnas befrielse från kapitalismens järngrepp."

I övrigt beslöt kongressen i frågan om upprättandet av den internatio» nella motståndskassan följande:

571"Kongressen förklarar att, gentemot de överallt framträdande strävandena från det organiserade arbetsköpareväldets sida att försämra arbetsvillkoren, den internationella solidariteten arbetarna emellan måste ytterligare stärkas. Trots att kongressen icke anser upprättandet av en internationell motståndskassa vara nödvändig emedan den nuvarande formen för hjälp åt i konflikt varande förbund visat sig fungera tillfredsställande, anser den dock, att formerna för hjälpen böra förenklas, så att densamma kan komma veder» börande tillhanda snarast möjligt.

Kongressen beslutar därför, att i stället för att som nu, frågan om understöd först skall underställas de till sekretariatet anslutna förbundens styrelser, hädanefter den utvid» gade sekretariatskommissionen har att fatta beslut om, huruvida understöd skall lämnas eller icke. Alla förbunden förpliktas — sedan sekretariatskommissionen beslutat om understöd vid strejk eller lockout — att så snart ske kan direkt till vederbörande förbund avsända det belopp, respektive förbund har att betala, medan samtidigt sekretariatet under» rättas om att avsändandet skett. Ett förbund kan befrias från sin understödsplikt endast i utomordentliga fall och först sedan sekretariatet, på därom gjord ansökan, lämnat sitt medgivande."

Den elvte internationella typograf kongressen hölls den 1—5 september 1930 i Natura artis magistra i Amsterdam. Vid denna kongress voro inalles 190,817 typografiska arbetare representerade från 16 länder:

Representanter voro: Alexandre Theunissens, Belgien, Sigvald Hellberg, Danmark; Otto Krautz, Barth, Bruno Schweinitz, Karl Helmholz, F. Fiedler, Kretschmer och Schmidt, Tyskland; Claude Liochon och Journeau, Frankrike; Van der Wäl, Ponstein och Bonte, Holland; Jost, Jugoslavien; Barbel, Luxembourg, Olav Hindahl, Norge; Weigelt och Schmitt, Österrike; Szezucki, Polen; Magyari, Rumänien; Cruse och Wessel, Sverge, Goldemann, Schweiz; Saborit, Spanien; Blazek, Farka, Nemecek, Neumann och Schulcz, Tjeckoslovakien; Rothenstein och Wiesenberger, Ungern. Närvarande av Bernkommis» sionen: Schlumpf, Huber, Kilchenmann, Sarbach och Schäfer. — Sekr.: Hans Grundbacher.

Som en av de första punkterna på dagordningen behandlades frågan om "Den allmänna ekonomiska situationen och boktryckeriindustrien". Inle» dare var Wenzel Nemecek, Prag, som höll ett synnerligen livfullt och intres* sant inledningsföredrag. Senare under kongressens lopp antogs följande resolution i denna fråga:

"Elfte internationella typografkongressen, som sammanträtt den 1 september 1930 och följande dagar i Amsterdam, konstaterar, att de redan å tionde kongressen i Paris angivna orsakerna till den allmänna ekonomiska krisen, under de förflutna tre åren icke allenast visat sig vara korrekt angivna, utan även att de fastmera stegrats i intensitet och utövat en allt mera utpräglad och intensiv inverkan på de ekonomiska förhållandena i för de arbetande klasserna ogynnsam riktning genom en stegring av arbetslöshetssiffrorna. Un» der de förflutna tre åren har det visat sig, att den i alla stater och industrier hänsynslöst bedrivna rationaliseringen, varigenom miljoner arbetare utstötts ur produktionen och gjorts brödlösa, förorsakat den nuvarande katastrofala arbetslösheten. Kongressen konstaterar

572också, att de arbetslösa offren för det nuvarande privatkapitalistiska produktionssystemet och rationaliseringsmetoderna i många länder överlämnats åt sig själva utan att av staten erhålla det understöd de varit berättigade till och att det blott varit genom de fria fack» föreningarnas ansträngningar de arbetslösa och deras familjer kunnat räddas från hungers» nöden.

Utgående från dessa fakta, protesterar elfte internationella typografkongressen mot dessa missförhållanden och mot den hänsynslösa arbetsköparepolitik, som är skuld till dem och som understödes av de flesta regeringarna.

Kongressen uppdrager åt de till det Internationella typografsekretariatet anslutna för» bunden att liksom förut inom sitt eget verksamhetsområde bekämpa arbetslösheten inom boktryckeriindustrien genom att energiskt bekämpa övertidsarbetet, inskränka lärlings» antalet till det nödvändigaste och bringa betjäningen av tryckmaskiner i samklang med de tekniska förnyelserna och den allt mer stegrade prestationsförmågan hos maskinerna. Dessutom uppfordras förbunden i de särskilda länderna att vidtaga de åtgärder, som kunna vara betingade av de lokala förhållandena, för att skaffa de arbetslösa kollegerna arbetstillfällen.

Alla dessa åtgärder äro dock icke tillräckliga för att åt de massor, som äro arbetslösa, förskaffa bröd.

Internationella typografkongressen är därför av den övertygelsen, att de stora massorna av arbetslösa boktryckeriarbetare endast kunna åter inlemmas i arbetsprocessen när den med rationaliseringen och den tekniska utvecklingen förbundna intensifieringen av arbets» processen utjämnas genom en verksam förkortning av arbetstiden.

Av dessa skäl fordrar kongressen

en allmän förkortning av arbetstiden utan att därigenom någon förminskning av real» lönen inträder, och

ett tillfredsställande, lagligt tillförsäkrat arbetslöshetsunderstöd.

Internationella typografsekretariatet förpliktas att på det kraftigaste understödja de anslutna förbunden i deras kamp för de här uppställda fordringarna och gemensamt med Internationella fackföreningsförbundet (I. G. B.) förbereda den tidpunkt, då den samlade arbetareklassen upptager en energisk kamp för ytterligare förkortning av arbetstiden."

Vidare behandlades överenskommelserna med litograferna angående offset» och djuptryck, samarbetet mellan de tre grafiska internationalerna samt utbytet av unga kolleger, som skulle träda i stället for det forna "re» sandet".

Det beslöts att tyska hjälparbetareförbundet, som består av hjälparbetare inom såväl boktryckerierna som de litografiska tryckerierna, skulle som eget förbund få tillträde till typografinternationalen.

Utvidgade sekretariatskommissionen beslöts skola utökas från 4 till 5 medlemmar samt att Sverge skulle tillsätta den 5:e platsen.

Årskontingenten till Internationella typografsekretariatet sattes till 30 centimer pr år och medlem. Hittills — eller sedan 1921 — hade kontingen» ten utgått med V2 procent på handsättarelönen i respektive lands huvud» städer.

573Vidare beslöt kongressen att igångsätta en internationell hjälpaktion till förmån för Rumänien.

Typografinternationalens tolfte kongress hölls i stadshuset i Neuchatel, Schweiz, från den 20 till den 23 augusti 1933.

Det var en betydligt reducerad international, som denna gång samman* trädde. Medan vid föregående kongress över 190,000 typografer varit representerade, hade antalet nu krympt ihop till 110,000. Två förbund, tyska typografförbundet och de tyska hjälparbetarnas förbund, hade näm* ligen på försommaren 1933 tillintetgjorts av nationalsocialisterna. Fem för* bund hade nyinträtt under kongressperioden, nämligen National Society of Operative Printers and Assistants i London med 21,437 medlemmar (tryckare och medhjälpare), Scottish Typographical Association 5,978 (ty* pografer och hjälparbetare), Union Linotypistas, Mecanicos y Afines i Buenos Aires (linotypesättarnas, mekanikernas och närbesläktade yrkes* grenar) med 200 medlemmar, De grafiska hjälparbetarnas av båda könen förbund i Prag, 2,331 medlemmar, samt strax före kongressen den nybil* dade (juli 1933) Graphische Kartell für das Saargebiet, Saarbrücken, med 922 medlemmar. — De båda tyska förbunden hade vid 1932 års slut respektive 85,000 och 25,000 medlemmar.

Delegerade vid denna kongress voro följande: Van Hæsendonck och Theunissens, Belgien; Lundin, Danmark; Isaacs och Plunkett, England; Bausinger, Journeau och Liochon, Frankrike; Ponstein och Van der Wäl, Holland; Barbel, Luxembourg; Hindahl, Norge; Schmitt och Weigelt, Österrike; Nemecek, Rumänien, Störk, Saargebietet; Cruse, Qvarnström och Wessel, Sverge; DellasNegra, Goldemann och Monnier, Schweiz; Blazek, Farka, Nemecek och Neumann, Tjeckoslovakien; Sojka och Anna Votava, grafiska hjälp* arbetareförbundet i Prag; Halàsz och Wiesenberger, Ungern. Närvarande av Bernkom* missionen: Schlumpf, Galli, Huber, Kilchenmann och Schäfer. — Sekr.: Hans Grundbacher.

I sin redogörelse för verksamheten under det sistförflutna året omtalade internationella sekreteraren, H. Grundbacher, efter att utförligt ha redogjort för verksamheten i övrigt, händelserna i Tyskland i följande ordalag:

Men allt detta är ju endast skador av mera materiell natur. Men betydligt svårare ha de skador verkat, som uppkommit genom händelser på det politiska området. När vi i inledningen till vår verksamhetsberättelse för tre år sedan optimistiskt framhöllo, att fascismen antagligen icke skulle få överhand i flera länder — så visar oss nu den krassa verkligheten, att vi grymt misstogo oss. Allt mer och mer har det under loppet av dessa tre år gått utför med motståndskraften hos de republikanska partierna i Tyskland, allt mer och mer har det visat sig, att det nationalsocialistiska" partiet under demokratiens mask kunde fortsätta sin nederdräktiga propaganda, som under mer eller mindre med*

574INTERNATIONELLA TYPOGRAFKONGRESSEN I NEUCHATEL 1933.

veten hjälp av kommunisterna den 5 mars gav majoritet åt ett parti, som lovat allt, men knappast kan hålla någonting. De allra värsta skadorna ha de proletära partierna och därmed fackföreningarna lidit. Från dessa har rövats allt: deras självbestämmanderätt och rösträtt såväl som hela den materiella egendom, som de under årtiondens arbete sam« lat. Vad som dittills ingen människa trodde på, har blivit verklighet: den starkaste pela» ren i den internationella arbetarerörelsen har brustit; moraliskt och materiellt har den internationella arbetarerörelsen fått mottaga ett svårt slag.

De nya "ledarna" av den tyska arbetsfronten (der deutschen Arbeiterschaft) kunna icke tillräckligt högt förhåna och förlöjliga den internationella politiska och fackliga arbes tarerörelsen, och de förklara dessutom, att genom bortfallet av det tyska medlemsantalet och de av detta inbetalta medlemskontingenterna den internationella fackföreningsrörelsen blivit förlamad. Är det verkligen så? Om det vore så, måste vi tycka det vara synd om de länder, som icke kunna leva utan Tysklands stöd. Men vi tro dock — nytillträdande under de senaste månaderna tala i detta fall ett tydligt språk — att trots allt faran av det tyska exemplet för andra länder har drivit oss tätare samman för att slå vakt kring frihetens och demokratiens tanke. Om också vår internationals krafter till synes äro små, så ha vi dock det tryckta ordets mäktiga vapen i vår hand och vi vilja efter måttet av våra krafter och måttet av våra möjligheter bidraga till försvaret av det arbetande folkets

575rättigheter och därmed rättigheterna för den ärligaste delen av frihetens försvarare. Om kongressen godkänner denna verksamhetsberättelse, så godkänner den också, att Inter* nationella typografsekretariatet skall fortsätta i samma anda som hittills. Trots allt!

Till de gamla ledarna av våra tyska broderförbund, som allt förlorat och tålt allt för att förbundsmedlemmarna skulle få behålla sin egendom och sina rättigheter, uttala vi här Internationalens tack för deras hängivna arbete för den internationella saken och för det fackliga föredöme, de gång efter annan givit Europas övriga bokarbetareförbund. Vi hoppas att de snart åter kunna samarbeta med oss och vi lova att efter bästa förmåga arbeta för att påskynda den stunden."

Bland de frågor, som å denna kongress behandlades, må vidare nämnas "Det allmänna läget, 40*timmars*veckan och boktryckeriindustrien". I denna fråga höllos två inledningsföredrag, det ena av d:r Marbach i Bern och det andra av kollega Nemecek från Prag. Efter föredragen antogs föl* jande av en kommitté utarbetade resolution:

"Tolfte internationella typografkongressen, samlad 20—23 augusti 1933 i Neuchatel i Schweiz, hyser den uppfattningen, att det nuvarande ohållbara privatkapitalistiska produk* tionssystemet måste avlösas av en förnuftig planhushållning.

I konsekvens härmed anser kongressen det offentligas ingripande till skydd för det arbetande folket berättigat i alla de fall, där privatkapitalismens herravälde befinnes skada det arbetande folkets intressen.

Kongressen begär vidare, att tekniseringen av företagen skall ställas under offentlig kontroll.

I detta sammanhang fäster kongressen uppmärksamheten på nödvändigheten av att skydda den ur produktionsprocessen utstötta äldre arbetskraften. För dennas räkning skall i alla länder begäras en tillfredsställande statlig ålderdomsförsäkring.

Kongressen betonar med eftertryck, att frågan om ett snart införande av 40*timmars* veckan är en trängande nödvändighet. Kongressen uttalar sitt beklagande över, att den internationella regleringen av 40*timmarsveckan av den 17 :e internationella arbetskonfe* rensen i Genève uppskjutits på ytterligare ett år. Detta trots att tillvaron av den stora armén av arbetslösa, såväl män som kvinnor, fordrade en ytterst snabb behandling av denna för arbetareklassen livsviktiga fråga.

Kongressen uppmanar de till typografinternationalen anslutna förbunden, att ägna frå* gån om en förkortning av arbetstiden till 40 timmar oavlåtlig uppmärksamhet och energiskt arbeta för förverkligandet av denna fråga.

Samtidigt uppfordras Internationella typografsekretariatet att, för den händelse vid in* förandet av 40*timmars*konventionen, de mindre företagen skulle bliva undantagna från konventionen, omedelbart sätta sig i förbindelse med Internationella arbetsbyrån för att genom dennas hjälp söka uppnå, att 40*timmars*konventionen blir gällande för alla grafiska företag.

Internationella typografkongressen förklarar vidare, att förkortningen av arbetstiden blott kan verka framgångsrikt ifall den införes utan lönereduktion. Detta därför, att den fordrade förkortningen av arbetstiden är en följd av det tekniska framåtskridandet och den med detta i samband stående rationaliseringen.

576Boktryckeriarbetarna begära med full rätt sin andel av de frukter, som teknik och vetenskap skänkt mänskligheten, men som hittills yttrat sig i en enorm arbetslöshet för arbetareklassen och en förmering av de besittandes profit. Och kongressen förklarar vidare, att kampen för en förkortning av arbetstiden icke kommer att uppgivas förrän denna berättigade fordran blivit uppfylld."

I frågan om "Pressfriheten", som inleddes av Claude Liochon, antogs efter en lång diskussion följande resolution:

"Den år 1933 i Neuchatel hållna internationella typografkongressen uttalar sin skarpaste protest mot, att av politiska och andra skäl tidningar och tidskrifter indragas eller för» vägras utkomma, detta därför att, utom kvävandet av det fria ordet, boktryckeriarbetarnas ekonomiska intressen härigenom på det svåraste skadas.

I betraktande av, att genom dessa åtgärder boktryckeriarbetarna förlora sitt arbete och därmed sina förtjänstmöjligheter, beslutar kongressen:

I alla länder måste boktryckeriarbetarna befinna sig på ständig vakt mot dessa god» tyckliga och onyttiga åtgärder, och sörja för, att gentemot de kamrater, som bli offer vid av arbetarna iscensatta försvarsaktioner, solidaritet i fullaste utsträckning visas.

Kongressen rekommenderar vidare, att typograforganisationerna vid fall av dylika god» tyckliga indragnings» eller undertryckningsåtgärder från myndigheternas sida, resa anspråk på ersättning för de därigenom uppkomna materiella skadorna."

I viatikumfrågan — frågan om reshjälp — förelågo tvenne förslag, ett från Frankrike och ett från de tre skandinaviska förbunden. I det franska förslaget yrkades att viatikum skulle upphävas som internationell obliga» torisk understödsinstitution och att följaktligen artiklarna 29 och 30 i de internationella stadgarna skulle strykas. Det skandinaviska förslaget, som beslutats å en konferens i Oslo den 24 april 1933 gick ävenledes ut på upp» hävandet av artikel 29 i de internationella statuterna och var åtföljt av föl» jande motivering:

"Konferensen är av den uppfattningen, att så som förhållandena utvecklat sig flerstädes i Europa ifråga om de olika staternas restriktioner och förbud, när det gäller inrese» och uppehållstillåtelse för utlänningar, bör § 29 i typografinternationalens stadgar tills vidare suspenderas.

Arbetslösheten i samtliga till internationalen anslutna förbund är av så stort omfång att de arbetslösa kollegerna icke ha någon som helst möjlighet att skaffa sig arbete genom att resa till ett annat land. § 29 i typografinternationalens stadgar har därför i realiteten upphävt sig själv.

Konferensen hemställer till sekretariatet att utarbeta internationella riktlinjer som gå ut på, att de medlemmar som önska detta, kunna erhålla stipendier för vidare utbildning i facket samt för att lära känna de internationella förbundens tariffmässiga verksamhet och organisatoriska förhållanden."

37

577Utvidgade sekretariatskommissionen hade på sitt möte i Prag i maj 1932 beslutat förorda viatikums upphävande som internationell förpliktelse antingen för beständigt eller tillfälligtvis, vilket egentligen kan komma på ett ut, då ett återinförande fordrar nytt kongressbeslut.

Då frågan förekom på kongressen, yrkade Nemecek, Prag, att viatikum skulle upphävas tillsvidare och sedan Lundin, Danmark, och Cruse, Sverge, haft ordet för att kommentera de skandinaviska förbundens förslag, samt Schlumpf meddelat att sekretariatskommissionen energiskt arbetat för att få till stånd det av de skandinaviska förbunden påyrkade utbytet av unga kolleger, men icke lyckats, beslöt kongressen enhälligt att tillsvidare upp» häva viatikum som internationell förpliktelse.

Beträffande utvidgade sekretariatskommissionen beslöt kongressen, att den av Tyskland hittills innehavda platsen skulle tillsvidare stå obesatt. Beslutet fattades dock först efter omröstning, varvid 32 röster avgåvos för sekretariatskommissionens förslag — att platsen skulle stå obesatt — och 28 däremot.

Senaste internationella typografkongressen, den trettonde i ordningen, hölls 23—27 augusti 1936 i Borgarkasinots sal vid Rue Notre Dame i Luxembourg. Från Svenska typografförbundets sida hade hemställts, att kongressen skulle förläggas till Stockholm och hållas i samband med Sven» ska typografförbundets 50»årsjubileum, men på grund av Stockholms av» lägsna läge och den därmed förbundna svårigheten för de små och eko» nomiskt svaga förbunden att komma ut med de drygare kostnaderna, blev denna hemställan av sekretariatskommissionen avslagen.

Närvarande vid denna kongress voro 28 ombud från 15 förbund med till» sammans 103,932 medlemmar. Sedan senaste kongress hade Österrikiska förbundet och det professionella boktryckeriindustriarbetareförbundet i Lettland bortfallit på grund av de fascistiska framstötarna i dessa båda länder.

Vid trettonde internationella typografkongressen voro följande förbund representerade:

A. van Hæsendonck och Al. Theunissens, Belgien; Sigv. Hellberg, Danmark; G. A. Isaacs och W. Plunkett, London; Alfr. Offenbach, Estland; Aug. Journeau, Cl. Liochon och Carn. Schnaidt, Frankrike; P. Ponstein och F. van der Wäl, Holland; Eug. Stark, Jugoslavien;

B. Barbel, Luxembourg; Emil Torkildsen, Norge; Georges Urzica, Rumänien; Georg Berg, Sigv. Cruse och Nils Wessel, Sverge; R. Goldemann och J. Möri, Schweiz; V. Blazek, J. Jelinek, W. Nemecek och K. Neumann, Tjeckoslovakien; Ernst Gross och K. Sojka, Grafiska hjälparbetareförbundet i Prag; Alfr. Halasz och Wilh. Wiesenberger, Ungern. Av sekretariatskommissionen voro närvarande: Jacques Schlumpf, president, samt medlem» marna Hans Huber, Franz Kilchenmann, Adolf Schäfer samt Hans Grundbacher, inter» nationell sekreterare.

578INTERNATIONELLA TYPOGRAFKONGRESSEN I LUXEMBOURG 1936.

I den redogörelse för verksamheten under den förflutna kongressperioden, som avgavs av internationelle sekreteraren Grundbacher, relaterades utför» ligt vad som passerat under åren 1933—1936. Han redogjorde för interna» tionalens nuvarande omfattning, för de förändringar som timat under de tre senaste åren samt uttalade förhoppningen att nya medlemmar, i stället för de förlorade, skulle komma från de engelska och spansktalande länderna. I redogörelsen för de lönerörelser, som ägt rum under perioden inom de olika förbunden, uttalade sekreteraren, att på grund av bristen på en inter» nationell motståndskassa och devisförhållandena kunde sekretariatet icke ge något löfte om finansiellt understöd vid öppen strid. Var för övrigt av den uppfattningen, att under nuvarande ekonomiska förhållanden ingen öppen strid — den må vara än så väl understödd — kan föras till bättre resultat än som kan uppnås vid förhandlingsbordet. Beträffande arbets» lösheten och dess bekämpande framhöll talaren de oerhörda finansiella offer, de anslutna förbunden bragt för att hålla de arbetslösa över vattnet.

579Men jämte de finansiella offer, som krävts av förbunden, verkar ännu mer den fruktansvärda demoralisering som griper de långvarigt arbetslösa, sär» skilt de unga, som synnerligen ofta, efter det de avslutat sin lärotid, icke sedermera kunna erhålla arbete.

"Ett av de mest kraftiga argumenten i kampen mot arbetslösheten är sedan lång tid tillbaka för de grafiska facken i allmänhet och för boktryckeriindustrien i synnerhet in» förandet av 40»timmars»veckan", fortsatte talaren. "Vår internationals senaste kongress, de flesta landsorganisationers kongresser så väl som de tre grafiska internationalerna ge» mensamt ha under de senaste åren upprepade gånger framhållit nödvändigheten av in» förandet av 40»timmars»veckan. Ropet om förkortning av arbetstiden har särskilt riktats till Internationella arbetsrådet i Genève. Efter lång tvekan och långa uppskov och sedan förvaltningsrådet vid upprepade sammanträden sysselsatt sig med frågan, har äntligen be» slutats, att slutgiltigt sätta frågan om 40»timmars»veckan för de grafiska facken på dagord» ningen vid Internationella arbetskonferensen 1937. Det skall nu göras allt, för att denna fråga äntligen skall föras ut i verkligheten. Vi antaga, att trettonde internationella typo» grafkongressen skall oförtydbart uttala sig i samma riktning, ty de internationellt organi» serade bokarbetarna vänta med otålighet på att positiva åtgärder skola vidtagas i riktning mot en bättre fördelning av de bestående arbetsmöjligheterna.

Talaren hänvisade till sist till, att en förberedande konferens skulle hållas den 30 no» vember detta år i Genève. Till denna konferens har varje land med en grafisk arbetare» grupp om 15,000 rätt att sända delegerad."

Efter det sekreteraren föredragit berättelsen, blev denna föremål för en långvarig debatt, som huvudsakligen kom att röra sig om införandet av 40»timmars»veckan. Talare från ett flertal länder vittnade om frågans läge i de olika länderna och efter den långa debattens slut antogs följande reso» lution i frågan om 40»timmars»veckan:

"Den i Luxembourg 24—27 augusti 1936 sammanträdande XIII:e internationella typo» grafkongressen har tagit kännedom om sekretariatets verksamhetsberättelse under den gångna perioden och i detta sammanhang erhållit upplysning om, i vilket stadium frågan om 40»timmars»veckan såsom ett medel till förminskande av arbetslösheten och hämman» det av den tekniska utvecklingens verkningar för närvarande befinner sig.

Kongressen hyser den övertygelsen, att 40»timmars»veckan för arbetare av alla käte» gorier i hela världen skall trots allt motstånd triumfera och uttalar till alla arbetare, som redan av egen kraft tillkämpat sig 40»timmars»veckan ett hjärtligt tack och kamratliga lyck» önskningar.

Kongressen har med stort intresse tagit del av de diskussioner och åtgärder, som inter» nationella arbetsorganisationen hittills fört eller vidtagit beträffande 40»tim mars» veckan. Men den slår med beklagande fast, att till följd av arbetsgivarnas motstånd och den dåliga viljan hos åtskilliga regeringar införandet av konventioner för vissa industrier blivit av» visade.

Kongressen anser det därför vara sin plikt, att gemensamt med de två andra grafiska internationalerna vidtaga alla de åtgärder, som kunna gynna en god förberedelse till den

580i utsikt ställda förkonferensen, så att Internationella arbetskonferensen år 1937 kan bliva i stånd att genomföra en konvention för de grafiska industrierna.

Kongressen tackar slutligen arbetaregruppen på den Internationella arbetskonferensen för dess arbete att få till stånd en allmän konvention och sedermera även för de särskilda konventionerna. Den hoppas också på gruppens hjälp för genomförandet av en konven* tion för de grafiska facken."

I frågan om "Läget i de fascistiska länderna, särskilt med hänsyn till där* varande kolleger", antogs efter en längre debatt — förd inom lyckta dörrar — följande resolution:

"Den trettonde internationella typografkongressen, samlad 24—27 augusti 1936 i Luxem* bourg, förklarar, efter att ha tagit del av en rapport angående läget i de fascistiska län* derna, särskilt med hänsyn till därvarande kollegers förhållanden, följande:

Fascismen gör ingenstädes halt inför fackorganisationerna, som äro försvararna av den arbetande klassens rättigheter; överallt i de ifrågavarande länderna ha de fria fackför* eningarna blivit förföljda och tillintetgjorda.

De fria fackföreningarna i de icke»fascistiska länderna ha allt intresse av att med vaks samt öga följa tendenserna till diktatur i vilken form de än framträda, ty erfarenheten har visat att fascismen, en gång kommen till makten, använder varje det brutalaste medel att hålla sig kvar och låter sig aldrig mer förträngas därifrån.

Bokarbetarna äro främst av alla arbetarekategorier intresserade av att upptaga kampen mot fascismen, ty det är bokarbetarna som först och direktast träffas av de fascistiska åt* gärderna. Dessutom är inom ramen av den fria fackföreningsrörelsen och i intim kon* takt med alla frihetligt tänkande befolkningslager försvaret av de demokratiska institutio* nerna och rättigheterna bokarbetarnas främsta plikt.

Bekämpandet av fascismen i de diktatoriskt styrda länderna är svårt, men icke omöjligt; härvidlag är det dock nödvändigt att gå till väga med den yttersta försiktighet.

Kamraterna i de fascistiska länderna skola erhålla all möjlig och önskvärd hjälp i sitt arbete och allt det understöd som kan givas."

Frågan om "Världskrisen och dess inverkan på de grafiska yrkena" in* leddes av Nemecek, Prag. Han lämnade i stora drag en översikt av de åtgärder som såväl i Tjeckoslovakien som i andra länder vidtagits för att mildra verkningarna av den långvariga krisen. Han skildrade de skador, som den hänsynslösa rationaliseringen åstadkommit samt hur smutskon* kurrensen överallt gjorde sig bred inom tryckeriindustrien. Gav även en bild av de åtgärder man sökt vidtaga för att möta de förstörande verknin* garna, bl. a. genom gemensamhetsåtgärder från boktryckarnas och typo* grafernas sida mot smutskonkurrensen samt mot de s. k. mångfaldighets* apparaterna.

En synnerligen lång debatt uppstod, varunder talare från olika länder redogjorde för de åtgärder som inom respektive land vidtagits för krisens mildrande och smutskonkurrensens motarbetande m. m. Efter diskussio*

581Frivilliga bidrag eller uttaxeringar utbetalda av Svenska typografs förbundet till utländska kolleger åren 1887—1935.

Är Till Belopp kr. 1887 Typograferna i Stuttgart .................................... 292.24 1889 i Wien ...................................... 306.15 i Kristiania .................................. 6,242.74 1890 i Schweiz .................................... 130.10 1891 i Budapest .................................... 186.17 1892 i Tyskland .................................. 2,163.43 1894 i Holland .................................... 428.04 1899 i Finland .................................... 689.59 1901 ,, i Finland .................................... 821.35 i Serbien .................................... 348.- 1906 i Frankrike .................................. 5,063.63 1909 i Danmark .................................. 515.38 1910 i Finland .................................... 185.09 i Rumänien .................................. 975.— i Bulgarien .................................. 142.32 ,, i Bukarest .................................... 975.— i Finland .................................... 5,515.46 ,, i Bulgarien .................................. 142.32 ,, i Sarajevo .................................... 177.90 i Östersjöprovinserna .......................... 890.- 1913 i Italien ...................................... 250.— i Serbien .................................... 147.06 1914 ,, i Petrograd .................................. 178.— 1920 i Agram ...................................... 500.— i Norge ...................................... 32,566.96 i Schweiz .................................... 2,160.— 1922 i Danmark .................................. 47,106.24 1923 i Norge ...................................... 33,578.78 ,, i Belgien .................................... 16,723.26 1927 i Finland .................................... 9,910.54 1928 i Estland .................................... 8,360.— i Norge ...................................... 29,720.— 1930 i Rumänien .................................. 956.89 1931 i Norge ...................................... 105,383.—

nens slut överlämnades hela frågan till sekretariatskommissionen för ytter» ligare behandling.

Kongressen beslöt — på sekretariatskommissionens förslag — att införa ett speciellt medlemskap för transatlantiska grafiska förbund. Förslaget gick ut på, att för sådana förbund, med vilka kontakten icke kunde bliva så intim som med de europeiska förbunden, ordna ett särskilt medlemskap. Sålunda föreslogs, att medan det normala årsbidraget f. n. utgör 25 centimer (rappen) pr medlem, de åsyftade förbunden icke skulle behöva betala mera än 40 procent, alltså 10 centimer pr år och medlem.

582Från Holland och Jugoslavien hade föreslagits, att en sammanslagning skulle ske mellan de tre grafiska internationalerna. Kongressen uttalade sig — på Grundbachers förslag — för ett möjligast intimt samarbete med de två internationalerna, bokbindarnas och litografernas samt uppdrog åt sekretariatskommissionen att taga varje förslag till sammanslutning med de båda internationalerna — antingen de framkomma samfällt eller enskilt — under allvarlig omprövning.

Ett förslag från Holland att för esperanto skulle så propageras, att detta språk vid den om tre år sammanträdande internationella typografkongres* sen kunde användas till kongress=språk, hänvisades till sekretariatskommis* sionen för välvillig behandling.

De skandinaviska förbundens förslag om bildandet av en frivillig agita* tionsfond om 15,000 schweizerfrancs, blev — sedan sekretariatskommissio* nen lovat höja den ordinarie kontingenten — av skandinaverna återtaget.

Den femte platsen i sekretariatskommissionen, som 1933 lämnades va* kant, beslöt kongressen överlämna åt London. Samtidigt beslöts — på yrkande av Cruse, Sverge, — att den nu av Sverge innehavda platsen skulle tillsättas av Skandinavien, alltså av de tre förbunden gemensamt.

De till Internationella typografsekretariatet utbetalda kontingenterna ha icke varit överdrivet höga. Efterföljande tabell visar vad som från Svenska typografförbundets sida utbetalats under åren 1899—1935:

Ordinarie kontingent till Internationella typografsekretariatet 1899—1935.

År Belopp 1899 144.— 1900 146.08 1901 184.— 1902 — 1903 — 1904 — 1905 190.32 1906 205.36 1907 844.22 1908 1,839.34 1909 550.69 1910 356.- 1911 240.03

*) Förskotterade avgifter på grund av valutaförhållanden.

583

1912 267.15

1913 272.59

1914 249.06

1915

1916 268.—

1917 243.31

1918 507.63

1919 432.25

1920 8,225.—*)

1921 —

1922

1923 2,172.92

1924 1,781.40

1925 1,992.35

1926 1,717.25

1927 1,770.-

1928 1,839.86

1929 2,108.65

1930 2,057.83

1931 1,231.02

1932 1,857.49

1933 2,765.96

1934 2,542.04

1935 2,732.16Det interskandinaviska samarbetet.

Det är en helt naturlig sak, att förbindelserna med våra närmaste grann» länder blivit intimare än med det övriga Europa. Bortsett från kontroversen i början av 1890»talet — som för övrigt efter några år utjämnades — har samarbetet varit det mest kordiala som tänkas kan. Och den skandinaviska reservfond, d. v. s. den ömsesidiga understödsförpliktelsen, som de skånska avdelningarna 1892 och åren därefter så energiskt kämpade för, blev trettio år senare levande verklighet.

Under årens lopp träffades då och då överenskommelser om enhetligt uppträdande i gemensamma frågor. Sålunda hölls 1918 en konferens i Göteborg varvid behandlades en del frågor av organisatorisk, administrativ, ekonomisk och taktisk innebörd. I denna konferens deltogo från Sverge Eduard Wiberg och Fredrik Larsson, från Danmark Karl Sörensen och Laurids Jensen samt från Norge Oscar Ruud och Alf Hansen.

Ar 1922 träffades emellertid mellan svenska, norska och danska typograf» förbundens styrelser en provisorisk överenskommelse, enligt vilken respek» tive förbund skulle understödja varandra vid konflikttillfällen.

Denna överenskommelse, som sedermera godkändes av respektive länders förbundsmöten, så snart dessa hunnit sammanträda, var av följande lydelse:

§ 1. När strejk eller lockout utbryter och konflikten omfattar ett avtalsområde, har det i strid varande förbundet rätt att av de andra förbunden kräva ekonomisk hjälp efter följande grunder:

Är Norge i strid eller skall understödja något av de andra förbunden lägges norska förbundets medlemsantal till grund för understödets storlek och utgår detta med 2 kronor (norska) för hel» och 1 krona för halvbetalande medlem och vecka.

När Danmark och Sverge däremot skall understödja varandra lägges Danmarks med» lemsantal till grund för understödets storlek och utgår detta med 2 kronor (danska) för hel» och 1 krona för halvbetalande medlem och vecka.

§ 2. Understödet utgår från 2:a veckans begynnelse, räknat från det officiella med» delandet om konflikten delgivits, samt utgår intill dess konflikten av vederbörande förbund förklarats upphävd, dock icke längre tid än 13 veckor. Varar konflikten över denna tid sammanträda representanter från de tre förbunden för att konferera om understödets storlek.

§ 3. Om två förbund samtidigt invecklas i strid skola dessa dela det understöd som det tredje förbundet giver. Fördelningen av understödet sker procentvis efter antalet stri» dande i de två länderna.

I anledning av denna överenskommelse erhöll Dansk Typograf»Forbund under konflikten i Köpenhamn 15 februari—15 april 1922 ett understöd från Sverge av kronor 47,106: 24. 1924 utbetaltes till Norsk Centralforening for

584Boktrykkere för konflikten 5 mars—26 mars kronor 33,578:78. 1928 ut* betaltes till samma förbund under konflikten d. å. kronor 29,720:—. Till den långvariga konflikten i Norge 1931 utbetalte Svenska typografförbundet kronor 105,383.

Vid fall av behov, vanligtvis årligen, hållas konferenser, vid vilka de interskandinaviska frågorna regleras. De hållas turvis i de olika ländernas huvudstäder.

I konferensen 1922, som hölls i Kristiania, närvoro Karl Sörensen och Jul. Schröder, Danmark, Oscar Ruud och L. Rungstad, Norge, samt Sigvard Cruse och Harald Hagberg, Sverge. — Vid 1923 års konferens, som hölls i Stockholm, voro samma representanter närvarande, med undantag att S. Baldoni ersatt Ruud för Norges vidkommande.

Sedermera hölls ingen interskandinavisk konferens förrän år 1929, då den var förlagd till Köpenhamn. Vid densamma närvoro Jul. Schröder och Karl Sörensen, Danmark, O. Hindahl och B. Sönstevold, Norge, samt Sig* vard Cruse och Einar Qvarnström. Vid denna konferens dryftades vissa tariffrågor och inre organisationsangelägenheter. Konferensen beslöt att hos de anslutna förbunden förorda utgivandet av en teknisk tidskrift för de tre skandinaviska länderna. — 1930 års konferens hölls i Oslo. När* varande voro Karl Sörensen och O. A. Lundin, Danmark, O. Hindahl, E. Torkildsen och H. Krogsrud, Norge, samt från Sverge Sigvard Cruse och Einar Qvarnström. — 1931 års konferens i Stockholm behandlade bl. a. den då pågående konflikten inom typografyrket i Norge. I denna konferens deltogo Sigvald Hellberg och Jul. Schröder från Danmark, O. Hindahl och E. Torkildsen, Norge, samt Sigvard Cruse och Harald Hagberg från Sverge. Internationella typografsekretariatet var representerat av Nils Wessel. — I 1932 års konferens i Köpenhamn (7 maj) deltogo Karl Sörensen och Jul. Schröder, Danmark, Olav Hindahl och Oscar Ottersen, Norge, samt Sigvard Cruse, Einar Qvarnström och Nils Wessel, Sverge. Vid denna konferens behandlades väckt förslag om anslutning av finska bokarbetareförbundet till det skandinaviska samarbetet. Samtliga representanter tillstyrkte det finska förbundets anslutning. Sedan en del frågor rörande Grafisk Revy behandlats övergick konferensen till behandling av åtgärder som inom åt* skilliga länder vidtagits beträffande reshjälpen samt övergick därpå till arbetslöshetsfrågan och den därmed i samband stående frågan om förkort* ning av arbetstiden. Följande resolution antogs: "Representanter för de tre skandinaviska ländernas typografer, samlade till konferens i Köpen* hamn 7 maj 1932, uttala — i överensstämmelse med typografinternationalen

585SKANDINAVISK KONFERENS I OSLO 1933. Från vänster: Emil Xorkildsen, Norge, Nils Wessel, typografinternationalen, Sigvard Cruse, Sverge, Olaf Hindahl, Norge, Julius Schröder, Danmark, F. Mehr, Danmark, Einar Qvarnström, Sverge.

— att en förkortning av arbetstiden i vårt fack är en tvingande nödvän* dighet om den alltmer tilltagande arbetslösheten skall kunna hämmas, samt beslutar, att detta krav vid kommande tariffrevisioner skall sättas i främsta rummet".

1933 års konferens hölls i Oslo den 24 och 25 april. I denna konferens deltogo samma delegerade som föregående år, med undantag av att Ferd. Zvlehr ersatt Karl Sörensen, Danmark. — Sedan representanterna för de olika länderna utförligt redogjort för den föreliggande tariffsituationen, övergick konferensen till behandlingen av reshjälpsfrågan. Danmark hade nämligen på grund av den allt mer stegrade arbetslösheten sett sig nödsakat stänga sina gränser för utländska resande. Efter en lång och uttömmande debatt beslöt konferensen att till nästa internationella typografkongress in» lämna här ovan refererade förslag i reshjälpsfrågan. — Konferensen beslöt att hos respektive förbundsstyrelser hemställa att utbetalandet av reshjälp

586skulle upphöra även i Sverge och Norge fr. o. m. den 1 juni 1933. Ett beslut som de båda förbundsstyrelserna sedermera godkände.

1935 års konferens hölls i Stockholm och i densamma deltogo Jul. Schröder och Karl Sörensen, Danmark, Emil Torkildsen och Oscar Syvert* sen, Norge, U. Immonen, Finland, samt Sigvard Cruse, Georg Berg och Nils Wessel, Sverge. Vid konferensen behandlades avtalssituationen för Svenska typografförbundet, förslag till ömsesidigt reseunderstöd med Tjeckoslovakien, utväxling av stipendiater mellan de skandinaviska länderna samt "Grafisk Revy".

1936 års skandinaviska konferens hölls i Köpenhamn den 11 och 12 maj.

För Sverge deltogo Sigvard Cruse och G. Berg, för Norge Emil Torkild*

sen och Bertil Fagerström, för Danmark Julius Schröder och Sigv. Hellberg samt som representant för typografinternationalen Nils Wessel, Stock* holm. Från Finland hade även väntats representant, men på grund av oför* utsedda omständigheter hade denne icke kunnat komma tillstädes.

Konferensen sysselsatte sig, förutom ömsesidig orientering beträffande organisations* och tarifförhållanden samt fackpolitiska frågor i respektive länder, med vissa frågor med hänsyn till den förestående internationella typografkongressen i Luxembourg och behandlade därvid bl. a. det inter* nationella organisationsarbetet bland typograferna. Vidare behandlade konferensen kontorsmaskiners och andra textmångfaldighetsapparaters be* tydelse som konkurrent till den typografiska mångfaldighetsmetoden. Kon* ferensen fann, att här var ett område, där såväl arbetare som arbetsgivare ha gemensamt intresse att verka för, att publiken bjudes den goda kvalitén: den typografiska trycksaken i stället för de surrogat, som konkurrenten erbjuder.

Slutligen dryftades tillvägagångssättet för att på bästa möjliga sätt genom* föra den utväxling av fackkolleger mellan de skandinaviska länderna — för vidare utbildning genom arbete i annat land — som konferensen i Stock* holm 1935 gick in för.

587Svenska typografförbundet och L. O.

r RÅGAN OM Svenska typografförbundets anslutning till en de svenska arbetarnas fackliga centralorganisation före» kom första gången på 1898 års förbundsmöte. Till detta möte hade motio» ner i frågan väckts dels av Typografiska föreningen i Stockholm och dels av avdelningarna i Malmö, Hälsingborg och Landskrona.

Stockholmsavdelningen hade för sin del föreslagit, "att typografförbundet låter sig representeras vid den i augusti månad detta år sammanträdande kongressen för ordnande av den beslutade samorganisationen mellan Sver» ges fackorganisationer". "Vi anse oss icke behöva lämna någon annan motivering till denna motion än en erinran om den stora betydelse för Sverges samtliga arbetare som denna organisationsform innebär."

Malmö typografiska förening hade inlämnat följande motion: "Bör Svenska typografförbundet sluta sig till det projekterade arbetaresekretariatet och landsorganisationen? — För att få utrönt typografernas ställning till denna viktiga fråga, föreslås, att densamma upptages på dagordningen."

Hälsingborgs och Landskrona avdelningars motion lydde: Föreslås att Svenska typografförbundet sammansluter sig med det projekterade "All» männa Svenska arbetaresekretariatet".

Till dessa motioner hade förbundsstyrelsen avgivit följande utlåtande:

Villigt erkännande det storslagna i tanken på en sammanslutning mellan Sverges samt» liga fackorganisationer till en hel landsorganisation, måste förbundsstyrelsen dock avråda Svenska typografförbundets medlemmars tillslutning till en sådan under den form, som till» gängliga stadgeförslaget till densamma angiver.

Vad nu först beträffar ledningen av denna organisation, stipuleras det att densamma övertages av ett av kongressen valt verkställande utskott, som skall bestå av sju ledamöter. Nu skulle väl synas som om kongressen, vilken består av representanter från samtliga förbund, som anslutit sig till samorganisationen, ensam skulle äga rätt välja detta utskott, men i de föreslagna stadgarna är fastslaget att vid sidan av kongressen det socialdemo» kratiska arbetarepartiet även skall utse ledamöter i utskottet, så att av de sju ledamöterna i utskottet fem skulle väljas av kongressen och två av socialdemokratiska arbetarepartiets styrelse. Detta må väl betecknas som en parlamentarisk oegentlighet.

588Beträffande avgifterna till sekretariatet, skulle dessa för typografförbundet belöpa sig till mellan 5» à 600 kr. pr år. Sedan tillkommer uttaxeringarna vid strejker och lockouter, som kunna uppgå till högst 25 öre pr medlem och vecka för varje under densamma på» gående arbetsnedläggelse. I de som vi redan sett icke så sällsynta fall, att trenne sådana samtidigt pågå inom olika fackorganisationer, bringades typografförbundet att varje vecka utbetala cirka 1,700 kr. Det omtalade stadgeförslaget angiver icke, huruvida dessa ut» taxeringar skola genast utbetalas av förbundets centralkassa efter det uppgivna medlems» antalet, oberoende av om medlemmarna sedermera fullgöra de påbjudna uttaxeringarna, eller om uttaxeringen först skall ske och sedermera beloppet av de medel, som av med» lemmarna uttagits och sålunda i verkligheten influtit till centralkassan, skall tillställas det verkställande utskottet.

Tämligen säkert är, att om mansspillan inom förbundet hittills någon gång synts vara stor, skulle den under de förhållanden, som inträda efter en anslutning till den föreslagna landsorganisationen, antaga en vidd, som skulle bliva av högsta fara för förbundets existens, ty i regel skulle medlemmarna betungas med kanske dubbelt så stor avgift till de extra uttaxeringarna, som vad erlägges i de ordinarie avgifter, på vilka förbundets hela verk» samhet nu existerar.

Kommer man så till frågan om det reella utbytet för de uppoffringar, som förbundet i nu antydda fall måste ikläda sig, finner man, att förbundet kan vända sig till verkstäld lande utskottet med ansökan om samorganisationens ekonomiska bistånd först när det anser sig icke kunna själv bära kostnaderna under en lönerörelse. Det är således först när de egna fonderna äro uttömda, förbundet kan påräkna understöd från landsorganisa» tionen. Vid de strejker förbundet hittills haft, skulle aldrig något understöd erhållits, om förbundet tillhört en samorganisation, som den nu ifrågasatta. Vidare utbetalas icke under» stöd, om ej samtidigt fem % av förbundets hela medlemsantal deltager i arbetsnedläggelse. Således kan ej typografförbundet erhålla understöd, förrän cirka 140 medlemmar samtidigt nedlagt arbetet. Under de lönestrider, typografförbundet hittills haft att genomkämpa, har ingen arbetsnedläggelse tagit så stor omfattning.

Utsikterna för erhållande av någon sorts reellt utbyte för Svenska typografförbundet genom en anslutning till det projekterade arbetaresekretariatet äro således ytterst små.

Med anledning härav får förbundsstyrelsen hemställa, att motionerna om typografför» bundets anslutning till den föreslagna samorganisationen måtte under nuvarande förhål» landen av förbundsmötet avslås.

Däremot tillstyrker styrelsen bifall till väckta förslaget, att typografförbundet låter sig representeras vid den i augusti månad detta år sammanträdande kongressen för ordnande av den beslutade samorganisationen mellan Sverges fackorganisationer.

Första utskottet föreslog,

det förbundet skulle vid fackföreningskongressen låta representera sig av tre ombud, därav två från landsorten och ett från Stockholm, samt att dessa ombud skola delgiva förbundsstyrelsen det resultat, vartill kongressen kommit, varefter styrelsen skall ställa frågan om anslutning under allmän omröstning.

Under debatten, i vilken deltogo J. Mårtensson, Ystad, L. Aug. Mårtens» son, förbundsstyrelsen, S. F. Svensson, Hälsingborg, K. M. Ziesnitz, L. Chr.

589Nielsen, Malmö, A. J. Christiernsson, Stockholm, P. J. Haglund, Otto Lindström, förbundsstyrelsen, yrkade samtliga bifall till att ombud skulle sändas till den beramade kongressen. Efter slutad debatt bifölls utskottets förslag med ett av Christiernsson gjort tillägg, varigenom beslutet fick föl* jande lydelse:

att förbundet vid kongressen för ordnandet av den föreslagna samorganisationen mellan Sverges fackorganisationer skall representeras av tre ombud, därav två från landsorten och ett från Stockholm, samt att dessa ombud skola delgiva förbundsstyrelsen det resultat, vartill kongressen kommit, varefter styrelsen skall ställa frågan under allmän omröstning,

att åt ombuden skola uppdragas att, efter kongressen, avgiva utlåtande över förslaget om anslutning till den ifrågasatta samorganisationen; samt

att detta utlåtande, genom förbundsstyrelsens försorg, skall i så god tid delgivas med» lemmarna, att frågan kan grundligt diskuteras inom avdelningarna, innan omröstning företages.

Vid senare företaget val av ombud valdes till ombud för Stockholm Emil Söderström med 52 röster (suppleant J. E. Graf), för landsorten Nils Wessel, Malmö, med 33 röster (suppleant H. Doll, Gävle), och Eduard Wiberg, Norrköping, med 32 röster (suppleant J. E. Svensson, Eskilstuna). Senare utsåg förbundsstyrelsen som sin representant Otto Lindström och dessa fyra avgåvo, efter att ha deltagit i landsorganisationens konstitue* rande kongress, som dagarna 5—8 augusti 1898 hölls å Viktoriateatern i Tivoli i Stockholm, det utlåtande, som återfinnes å sid. 595.

Landsorganisationens första kongress var besökt av 266 ombud. De olika fackförbunden hade följande antal ombud: Murareförbundet 16, grovarbe* tareförbundet 35, järn* och metallarbetareförbundet 31, gjutareförbundet 13, träarbetareförbundet 31, sågverks* och brädgårdsarbetareförbundet 5, tran* sportarbetareförbundet 16, tobaksarbetareförbundet 6, kemisk*tekniska industriarbetareförbundet 3, målareförbundet 6, stenhuggareförbundet 6, skoarbetareförbundet 13, skrädderiarbetareförbundet 11, handskmakareför* bundet 2, textilarbetareförbundet 4, arbetsmannaförbundet, Stockholm, 4, sadelmakare* och tapetserareförbundet 2, typografförbundet 4, bruks* och grovarbetareförbundet 2, bokbinderiarbetareförbundet 3, bleck* och plåt* slageriarbetareförbundet 4, samt bageriarbetareförbundet, tunnbinderiarbe* tareförbundet och läderarbetareförbundet vardera 1 ombud. — Dessutom voro 13 enskilda Stockholmsföreningar representerade av 19 ombud och 30 lokala organisationer av 31 ombud. En främmande gäst var närvarande, folketingsman J. Jensen, Köpenhamn. Norrmännen hade egen kongress och kunde därför icke komma.

590Till ordförande valdes Ernst Blomberg med 171 röster och Emil Söder» ström med 81. Sekreterare blevo K. Gabrielsson och Pär Axelson med respektive 154 och 74 röster.

Efter en generaldebatt, som varade över två dagar, beslöt kongressen till» sättandet av ett 15»mannautskott, som skulle yttra sig över de till antagande framlagda stadgarna.

Under generaldebatten hade alla talare yttrat sig för bifall till bildandet av en landsorganisation för Sverges arbetare. Däremot voro åsikterna mycket delade om landsorganisationen borde anslutas till det socialdemokratiska arbetarepartiet. Alla voro eniga om att fackföreningsmedlemmarna borde vara socialdemokrater, men om sättet för anslutningen var man icke så enig. En del — flertalet — ville ha anslutningen obligatorisk, medan de övriga ville ha den frivillig. Den som skriver detta, hade i mer än två dagar till» falle att åhöra denna debatt och jag minns ännu, fastän 38 år förflutit sedan dess, att jag gjorde den reflektionen att den obligatoriska anslutningen före» trädesvis förordades av sådana kongressdeltagare, som voro mera enga» gerade i den politiska arbetarerörelsen än i den fackliga, medan den frivilliga anslutningen hade sina främsta talesmän bland ledarna för de stora fack» förbunden. Sålunda talade Fr. Sterky, O. Rylander, And. Sjöstedt, J. M. Torngren, Ziesnitz m. fi. för obligatorisk anslutning, medan Ernst Blomberg, Herman Lindqvist, Charles Lindley, Ekholm, S. A. Tholin, Nils Persson, Eduard Wiberg m. fi. talade för frivillig anslutning. — Även i andra prin» cipfrågor voro meningarna delade, såsom i avseende på landsorganisationens omfattning och befogenhet rörande t. ex. godkännandet av konflikter i och för utbekommandet av understöd. I denna debatt deltogo omkring hundra talare.

Utskottet framlade följande förslag angående landsorganisationens ändamål: Landsorganisationen har till ändamål,

att genom upptagande av rapporter och meddelanden få en så fullständig översikt som möjligt över den fackliga verksamheten inom landet;

att genom ett sekretariat uppsamla och förmedla dessa rapporter; samt att ömsesidigt understödja varandra vid de tillfällen då arbetsköparna genom lockout söka hindra organisationsarbetet eller arbetarnas försök att förbättra sina avlönings» eller andra arbetsförhållanden; ävensom vid alla tillfällen då föreningsrätten hotas och då arbetarna utestängas vid försök att bilda en organisation samt då större lönenedsättningar äga rum.

Under debatten om detta utskottets förslag, yrkade Tholin, reservant inom utskottet, att ordet "större" framför lönenedsättningar skulle strykas. — Lindley ansåg att landsorganisationen även borde biträda vid anfalls»

591strejker. — Sedan Blomberg med anledning av detta yttrande å utskottets vägnar förklarat, att det blott vore en tidsfråga, när landsorganisationens ändamål komme att utvidgas i den av Lindley föreslagna riktningen samt efter ännu en stunds diskussion beslöt kongressen enhälligt att en lands» organisation skulle bildas,

att ordet "större" framför lönenedsättningar skulle strykas; (detta beslut fattades med alla röster mot 6), samt

att landsorganisationens ändamål icke för närvarande skulle omfatta hjälp även vid anfallsstrejker. (Detta senare beslut föranledde 9 reser» vationer.)

Utskottet hade vidare föreslagit obligatorisk anslutning till socialdemo» kratiska arbetarepartiet inom tre år såsom villkor för fackförening att få tillhöra landsorganisationen. Under diskussionen väcktes följande förslag:

av H. Lindqvist, Stockholm: mot obligatorisk anslutning; dock skulle förbunden anmodas arbeta för anslutning till partiet, varjämte till partiets agitation från landsorganisationen skulle utgå 10 öre pr år och medlem;

av P. A. Löfgren, A. J. Björklund, Stockholm m. fi.: mot obligatorisk anslutning och med 5 öres årskontingent från landsorganisationen till partiet;

av Joh. Tilly, Hälsingborg: att respittiden för anslutningen skulle sättas till 2 år i stället för 3;

av Nils Persson, Malmö: ett liknande förslag som Lindqvists, med den skillnaden, att Persson dels ville ha in att fackföreningarna böra vara anslutna till partiet och dels ville ha omröstningen om anslutningen uppskjuten till nästa kongress;

av E. Blomberg, Stockholm: att ordet "fackförening" i utskottets förslag måtte utbytas mot ordet "fackförbund";

av A. C. Lindblad, Göteborg: att frågan skulle hänskjutas till ett nytt utskott på fem personer; samt

av H. Menander, Malmö: om ett extra respitår, utöver de tre åren i vissa fall, ävensom av O. Michaelson, Bjuv, om två respitår.

På förslag av Fr. Sterky beslöts att först företaga en principomröstning för och emot obligatorisk anslutning. Röstningen — som på grund av be» gäran från 10 kongressombud företogs med namnupprop — gav till resultat att 175 ombud voro för obligatorisk anslutning, medan 83 röstade mot. (Bland minoriteten befann sig typografförbundets fyra ombud.) 7 medlem» mar voro neutrala, medan 4 voro frånvarande vid omröstningen.

Sedan övriga förslag bortvoterats beslöts därpå i huvudvoteringen med 213 röster mot 5 att respittiden skall vara 3 år. Minoriteten röstade för 2 år.

Mot beslutet om obligatorisk anslutning reserverade sig, trots namnupp» ropet, 3 personer. — Förslaget om extra respitår förkastades.

592Paragrafen angående tvångsanslutningen hade följande lydelse:

"Ansluten förening har att senast inom tre år efter sitt inträde i landsorganisationen även ansluta sig till det socialdemokratiska arbetarepartiet; i annat fall anses föreningen från landsorganisationen skild."

Bestämmelsen motiverades på följande sätt:

"Kongressen anser, icke minst på grund av de upprepade attentaten mot föreningsrätten och de maktägandes halsstarriga motstånd mot rösträttsreformen, genom vilken icke blott föreningsrätten m. m. skulle kunna betryggas, utan även utsikt öppnas till samhällets omdaning efter dess flertals behov, till fullo nödvändigheten av samband mellan den fackliga och politiska rörelsen, och uttalar därför som sin bestämda mening det vara varje fackförenings skyldighet att ansluta sig till det politiska parti, som fullt och helt verkar för arbetareklassens verkliga intressen.

För att detta samband snarast må kunna realiseras, beslutar kongressen, att varje utom partiet stående fackförening må inom tre år ha anslutit sig till det socialdemokratiska arbetarepartiet, för att komma i åtnjutande av landsorganisationens ekonomiska fördelar."

Trots den stora majoritet, varmed tvångsanslutningen beslöts, visade det sig emellertid snart att beslutet ifråga hade mindre tillfredsställande verk* ningar. Man måste därför snart korrigera detsamma. Redan på lands* organisationens andra kongress, som hölls i Malmö 20—22 juli 1900, ströks mom. 7 i § 1, som handlade om obligatorisk anslutning, varjämte man även vidtog ändringar i § 4 mom. 1 och 2 av stadgarna.

I dessa mom. stadgades nämligen att beträffande ledningen av landsorga* nisationen skulle denna handhavas av ett sekretariat, bestående av fem medlemmar, av vilka tre, ordförande, sekreterare och vice ordförande skulle utses av kongressen, medan de två övriga ledamöterna skulle utses av socialdemokratiska arbetarepartiets styrelse. Denna bestämmelse ströks alltså av 1900 års kongress.

Detta innebar naturligtvis på intet sätt någon brytning med partiet, såsom framgår av det utlåtande, som gjordes i anslutning till beslutet om tvångs* anslutningsbestämmelsens slopande:

"Självständig och framsynt arbetarepolitik måste i vår tid med nödvändighet upptaga socialismens synpunkter och anknyta sig till socialismens program. Det fackliga arbetet får för den skull heller aldrig så bedrivas, att det lösryckes från sambandet med arbetare* rörelsen i dess helhet, utan bör tvärtom den fackliga sidan av den enhetliga arbetare» rörelsen stå i ständig och nära växelverkan med densammas övriga grenar. Ur sådan synpunkt vidgar sig landsorganisationen utöver den rent fackliga ramen, och för att i sin mån medverka till hela den svenska arbetarerörelsens jämna frammarsch, politiskt och socialt likaväl som fackligt gör landsorganisationen ytterligare till sin uppgift att verka för varje fackförenings anslutning till sin orts arbetarekommun och genom denna till Sverges socialdemokratiska arbetareparti."

38

593Och i anslutning till detta uttalande infördes en så lydande bestämmelse i ingressen till landsorganisationens stadgar:

"Landsorganisationens åliggande är tillika:

att verka för varje fackförenings anslutning till sin orts arbetarekommun och genom denna till Sverges socialdemokratiska parti".

Emellertid gjordes upprepade attacker även mot denna bestämmelse. Då kongressen 1903 ånyo sammanträdde förelåg förslag om att ur stadgarna utmönstra även ovan angivna bestämmelse. Förslaget förkastades denna gång med 106 röster mot 29 och rönte samma öde, då det förnyades 1906. Då samlade det emellertid 161 röster, medan 257 röster avgåvos mot det* samma. Tre år senare eller 1909 upprepades det ånyo av styrelsen för järn* och metallarbetareförbundet och bifölls med 232 röster mot 224, som avgåvos för bifall till landssekretariatets yrkande på status quo.

I sitt yttrande 1909 erinrade sekretariatet om, att kongressen år 1906 hade uttalat, att partikongressen vore den institution, som äger avgörande över partiets organisationsformer och att landsorganisationen därför borde, intill dess partikongressen beslutat ändring i fråga om partiets sammansätt* ning, ha sig ålagt att verka för fackföreningarnas anslutning till partiet. Sekretariatet ansåg att det funnes så mycket större anledning att vidhålla beslutet av år 1906, eftersom partikongressen år 1908 hade beslutat medgiva reservationsrätt för sådana fackföreningsmedlemmar, som icke önskade er* hålla medlemskap i partiet genom sina fackföreningar. *)

Det beslut, som landsorganisationens kongress fattade år 1909, innebar icke ett upphävande av det år 1900 gjorda uttalandet rörande frändskapet mellan fackföreningsrörelsen och socialdemokratien. För att ytterligare bekräfta detta förklarade nämligen kongressen:

"I anslutning till kongressens beslut att icke vidare i landsorganisationens stadgar upp* taga någon punkt, som formellt hänvisar på samverkan med något visst politiskt parti, vill kongressen, gentemot alla misstolkningsförsök av detta besluts innebörd ha uttalat, att därmed icke i någon den minsta mån avsetts någon förändring i den arbetarerörelsens andliga enhetlighet och solidaritet, som alltifrån dess början bundit samman svensk fack* föreningsrörelse och socialdemokrati. Kongressen betraktar för sin del Sverges social* demokratiska arbetareparti som den naturliga och självskrivna bäraren av den svenska arbetareklassens politiska strävanden."

Landsorganisationens kongress har sedan dess icke gjort något uttalande eller fattat något beslut i annan riktning.

') Den s. k. reservationsparagrafen i arbetarepartiets stadgar har följande lydelse:

"Medlem, som skriftligen reserverar sig mot anslutning till arbetarekommunen och partiet, frånräknas föreningens medlemsantal vid rapports avgivande. För sådan medlem erlägges icke avgift till kommunen eller partiet; dock skall uppgift avgivas till kommunen å sådan medlem."

594Efter denna rätt omfattande utflykt på landsorganisationens historias område återgå vi till att skildra anslutningsfrågans öde inom förbundet.

Tiden gick och förbundsstyrelsen fann, att det snart var nödvändigt att låta företaga den av 1898 års förbundsmöte beslutade omröstningen.

Förbundsstyrelsen behandlade därför på sitt sammanträde den 26 januari 1900 frågan om omröstning angående förbundets anslutning till landsorga» nisationen. Först beslöts på förslag av E. Herlin, med 5 röster mot 1, att förslaget skulle vara avstyrkande. Att utarbeta förslag härtill utsågos Knut Hansson, E. Herlin och C. J. Ohlsson. Beslöts vidare att kungörelse om omröstningen skulle införas i Svensk Typograf »Tidning för den 15 februari och själva omröstningen äga rum den 7 april.

Utlåtandet förelåg färdigt den 14 februari och hade följande lydelse:

Vid 1898 års förbundsmöte förelåg förslag om Svenska typografförbundets anslutning till landsorganisationen, och samma förbundsmöte utsåg även tre representanter, varjämte förbundsstyrelsen utsåg en representant att deltaga i ett av fackförbunden utlyst möte, som några dagar efter förbundsmötet skulle avhållas i Stockholm för att lägga grunden till landsorganisationen.

Det uttalande, dessa representanter ingåvo till förbundsstyrelsen, publicerades på sin tid i förbundsorganet, och skola vi ånyo här upprepa detsamma, som följer:

Till Svenska typografförbundet medlemmar!

Den 5—8 augusti sammanträdde i Stockholm ombud för de svenska fackföreningarna och fackförbunden till en kongress för att enas om bildandet av en landsorganisation, omfattande samtliga organiserade arbetare i riket.

Svenska typografförbundet var å denna kongress representerad av trenne ombud, valda å senaste förbundsmöte, varjämte förbundsstyrelsen ävenledes hade utsett en representant.

Kongressen upptogs till allra största delen — nära tre dagar — av en generaldebatt, rörande den blivande landsorganisationens ställning till det socialdemokratiska arbetare» partiet. Tvenne motsatta strömningar gjorde sig härvid gällande, den ena för obligatorisk anslutning — möjligen med en liten frist för det definitiva inträdandet — till det social» demokratiska partiet för alla de i landsorganisationen deltagande förbunden och den andra mot en dylik tvångsanslutning.

Sedan ett utskott på 15 personer förgäves sökt att jämka ihop de divergerande åsikterna, beslöt kongressen med 175 röster mot 83 att varje fackförening eller förbund, som vill deltaga i landsorganisationen, skall ansluta sig till det socialdemokratiska arbetarepartiet. Genom särskild votering bestämdes, att denna anslutning skall vara verkställd inom 3 år efter inträdet.

Typografiska förbundets representanter hava samtliga röstat mot den obligatoriska anslutningen. Vi ha gjort detta därför, att vi veta, att stämningen inom en del av för» bundets avdelningar är mot en dylik anslutning, och dessutom hysa vi personligen den åsikten, att anslutningen till ett politiskt parti — låt vara att detta, såsom speciellt här är förhållandet med det socialdemokratiska arbetarepartiet, har den allra största betydelse för arbetareklassen — måste ske ej på tvångets, utan på frivillighetens väg.

595Ense därom, att en sammanslutning av arbetareorganisationerna i Sverge till gemensamt skydd mot kapitalmaktens övergrepp ej nödvändigtvis förutsätter samma politiska tros» bekännelse, kunna vi ej annat än på det livligaste beklaga — besjälade som vi äro av tanken om arbetareklassens inbördes solidaritet — att kongressen genom sitt ovannämnda beslut avskurit möjligheten för de föreningar eller förbund, som av vissa skäl ej kunna nu sluta sig till det socialdemokratiska arbetarepartiet, att samverka med övriga arbetare» organisationer.

Under hänvisande till förbundsmötets uttalande, att varje typografförbunds avdelning skall taga frågan om anslutning till socialdemokratiska arbetarepartiet under övervägande samt att fackkongressen beslutit att förening, som redan anslutit sig till partiet genom den lokala samorganisationen, redan nu kan tillhöra landsorganisationen, vilja undertecknade på ovan anförda grunder härmed hemställa,

att förbundet som sådant ej för närvarande måtte besluta anslutning till landsorganisa» tionen;

dock anse vi, att innan förbundsstyrelsen ställer frågan under omröstning, avdelningarna må åläggas, i enlighet med förbundsmötets beslut, att taga i noga övervägande anslut» ningen till arbetarepartiet, och därvid gå i författning om, att förbundsmedlemmarna sättas i tillfälle taga del av den broschyr, som enligt fackkongressens beslut kommer att utsändas till belysning av föreliggande fråga.

Stockholm den 8 augusti 1898.

Otto Lindström. Emil Söderström. Nils Wessel. Eduard Wiberg.

På grund av representanternas hemställan här ovan beslöt förbundsstyrelsen att låta frågan vila, till dess den i uttalandet omnämnda broschyren utkommit. Under förra året utkom densamma, och gick därefter förbundsstyrelsen i författning om, att broschyren blev tillställd samtliga förbundsmedlemmar i respektive avdelningar.

En uttalad önskan, att det skulle givas tillräckligt god tid för förbundsmedlemmarna att taga del av broschyren före omröstningen i frågan, har förbundsstyrelsen böjt sig för, och framlägger sålunda först nu förslaget till omröstning inom avdelningarna.

Frågan gäller sålunda: Beslutar Svenska typografförbundet att ansluta sig till landsorga» nisationen ?

Denna fråga torde upptagas till behandling inom avdelningarna med allra första, på det att omröstningen kan försiggå lördagen den 7 april detta år; och komma voterings» blanketter att dessförinnan i god tid tillställas avdelningsstyrelserna.

Då denna fråga har natur av stadgeändring och medför ökade avgifter till Svenska typografförbundet, erfordras för besluts fattande minst två tredjedelar av samtliga avgivna röster för förslaget, på det att det skall kunna anses som antaget.

Förbundsstyrelsens utlåtande:

Med iakttagande av den skyldighet stadgarna ålägga för förbundsstyrelsen, att avgiva sitt utlåtande i sådana frågor, som skola undergå allmän omröstning inom förbundets avdelningar, vill förbundsstyrelsen framhålla, att för henne icke framkommit några nya skäl, som tala för anslutning, sedan representanterna avgåvo sitt avböjande uttalande angående Svenska typografförbundets anslutning till landsorganisationen.

596Utan att vilja som bevis för sin ståndpunkt framhålla, att de till sin åskådning social* demokratiska typograferna i Tyskland och Frankrike icke som organisationer anslutit sig till något politiskt parti eller att det norska typografförbundet helt nyligen med över* väldigande majoritet avslagit förslag om en dylik anslutning, finner förbundsstyrelsen snarare, att den tanken bör före omröstningen göra sig gällande: vinner Svenska typo* grafförbundet i inre styrka genom anslutning till ett politiskt parti? Denna fråga är för förbundsmedlemmarna av allra störta vikt att hava tydlig och klar för sig, innan steget tages.

Vid granskning härav har förbundsstyrelsen funnit, att ett beslut om anslutning till politiska partiföretaget landsorganisationen ovillkorligen kommer att kränka en mängd medlemmars rätt att tänka och handla fritt och otvunget.

Förbundsstyrelsen som, i likhet med kommitterade vid fackkongressen, förstår att till fullo uppskatta betydelsen av en hela landet omfattande arbetareorganisation, anser, att en sådan organisation bör vara rent facklig; sedan må dennas medlemmar sköta om sina politiska angelägenheter i därtill avsedda klubbar eller föreningar.

Svenska typografförbundets uppgift har hittills varit, att söka få varje typografisk arbetare i Sverge inom organisationens ram, och detta har gått framåt med stora steg, huvud* sakligast därför, att det tagits noga hänsyn till, att icke den enskildes politiska eller reli* giösa åskådning blivit på något sätt kränkt.

Alla — oavsett vilken åskådning de för övrigt bekänt sig till — hava haft ett levande och varmt intresse för att förbundet skulle gå framåt på den inslagna vägen, och tack vare ständigt verksam och god ledning har också Svenska typografförbundet på sin nuvarande grundval varit och är en föregångare för den fackliga arbetarerörelsen i vårt land.

Redan innan fackorganisationen bildades hade Svenska typografförbundet försäkrat sig för sådana fall, som landsorganisationen bl. a. är ämnad att fylla bland arbetareför* bunden i Sverge, nämligen ömsesidigt understöd samt bidrag vid arbetsnedläggelse. År 1898 anslöt sig Svenska typografförbundet till Internationella typografsekretariatet och har att därifrån vid större lönekonflikter uppbära ett rätt ansenligt understöd för varje i striden inlåten medlem; ävenså är förbundet från och med år 1899 i ömsesidighet med Sverges litografiska förbund. Dessutom hava Svenska typografförbundets medlemmar alltid visat sin offervillighet, då det varit fråga om att bistå andra arbetare i kampen för en dräglig utkomst. Detta har skett på frivillighetens väg, och styrelsen tror, att Sverges typografer nog framdeles skola bliva sina traditioner trogna och lämna sitt bistånd, där hjälp behöves, utan att därför behöva inrangeras inom ett visst politiskt parti. Sålunda är det mål, landsorganisationen skulle fylla för förbundet i ekonomiskt avseende, redan tillgodosett så långt för närvarande är möjligt, utan att genom överenskommelsen den enskildes rätt i hans privata liv på något sätt behövt kränkas.

Förbundsstyrelsen anser, att anslutningen till landsorganisationen hittills till största delen berott därpå, att de anslutna arbetareförbunden i allmänhet varit mindre gott ekono* miskt situerade, för att med utsikt till framgång kunna upptaga lönefrågor, men genom sammanslutningen inom landsorganisationen trott sig kunna ernå det stöd, som de hittills saknat. Härvid är dock att märka, att i många av dessa fall organisationen i förbund var tämligen ny och tillslutningen inom dessa icke så allmän som inom typografförbundet.

Förbundsstyrelsen hyser den uppfattningen, att det ligger långt större vikt uppå, att se till, att alla typografiska arbetare kunna tillhöra sitt yrkes organisation, än att förbundet, kanske stympat, ansluter sig till en politisk organisation.

597Ävenså ligger en orättvisa däri, att de typografiska arbetare, som redan tillhöra för» bundet och anslutit sig till under detsamma varande sjukkassan, skola genom anslutningen beredas svårigheter att fullgöra sina skyldigheter såväl till denna som ock till organisationen.

Uppstå nu svårigheter — och sådana uppstå ofta — för medlem att fullgöra sina ordinarie avgifter jämte extra uttaxeringar till såväl Internationella sekretariatet som till organisationen, så blir han helt enkelt utesluten ur förbundet för bristande inbetalning och då på samma gång ur sjukkassan. Han kanske då har uppnått så hög ålder, att han icke vidare kan komma in i en annan sjukkassa, och har sålunda som vinst av sin goda tanke om förbundet vid den tid, då han ingick, endast grusade förhoppningar.

Väl kan tyckas, att avgifterna till landsorganisationen ej borde spela någon särdeles stor roll, åtminstone för en god del typografer. Men just denna anslutning skulle giva många en osökt anledning att utgå ur förbundet, då sådana skäl förefunnes, som att de gjorde detta för att ej underkasta sig ett politiskt tvång, eller inrangeras inom ett parti, vars åsikter de icke uppfatta eller gilla. De skulle förklara att de inträdde i ett fackligt typografförbund och fortfarande vilja tillhöra detsamma, men finna det med sin fördel och sin åskådning överensstämmande att utgå ur detta, sedan det upphört att vara det förbund, i vilket de ingingo som medlemmar, och skola därefter möjligen söka få till stånd en andra organisation. Och att laborera med två typograforganisationer i Sverge kan ju icke vara av behovet påkallat, utan skulle detta i stället lända såväl de typografiska som samtliga grafiska arbetare i landet till stort men.

Förbundsstyrelsen utgår från den synpunkt, att typograferna skola hava ett stöd i sitt yrkes organisation, utan att de behöva berövas sina politiska åsikter eller underkastas annat tvång, än det som medlemskap i en facklig organisation kan medföra, och kan därför för sin del icke annat än avstyrka anslutning till landsorganisationen.

Förbundsstyrelsen.

När detta utlåtande förelåg i förbundsstyrelsen, ansåg kollega Sjöstedt, — som för övrigt förklarade sig vara ense med flertalet av styrelsen — böra reservera sig beträffande motiveringen, anseende, att styrelsen endast bort hänvisa till ombudens vid fackkongressen 1898 gjorda uttalande och ej genom ett så utmanande utlåtande lägga vapen i händerna på en del fiender till landsorganisationen, som ej äro arbetare.

Från kollega G. D. Didrikson förelåg en så lydande reservation:

Enär jag för dagen ej haft tillfälle att helt utarbeta min reservation till förbundsstyrelsens avstyrkande utlåtande angående anslutning till landsorganisationen vill jag endast anföra följande:

då, enligt min mening, en stor del av de skäl Svenska typografförbundets ombud vid fackkongressen 1898 anförde mot en anslutning till landsorganisationen numera ej äga samma kraft som då;

då särskilt förra årets strider mellan kapital och arbete tydligt visa, att alla arbetare måste sammansluta sig för att äga tillräcklig motståndskraft;

då det tvång, som ålägges medlemmarna i politiska förhållanden, ej är för individen synnerligen betungande;

598då avgifterna till landsorganisationen äro så obetydliga, att ingen på grund av dessas storlek kan äga giltig orsak att ej tillhöra förbundet, även om detta anslöte sig till lands» organisationen;

samt då Svenska typografförbundet ej är så väl situerat i ekonomiskt hänseende, att det vid en blivande lönerörelse kan förbise den hjälp, som lämnas av landsorganisationen,

så anser jag att förbundsstyrelsen bort tillstyrka en anslutning, möjligen med några undantagsvillkor, till landsorganisationen.

Förbehållande mig för övrigt att till dagens protokoll närmare få precisera min ställ» ning i frågan. q Didrikson

De tre, som deltagit i kongressen 1898, avgåvo nu en så lydande för» klaring till Svenska typografförbundets medlemmar, vilken offentliggjordes i Svensk Typograf»Tidning, men icke samtidigt med förbundsstyrelsens eget utlåtande:

Undertecknade, som hade förtroendet att representera Svenska typografförbundet vid den kongress, som 1898 avhölls i Stockholm för att lägga grunden till en allmän lands» organisation för Sverges arbetare, tillåta sig härmed göra följande tillägg till det utlåtande som vi då avgåvo.

Som bekant uttalade vi våra varma sympatier för sammanslutningen mellan alla Sverges arbetare, men vi avrådde förbundet från att under dåvarande förhållanden besluta om anslutning, emedan en paragraf i stadgarna föreskrev, att ett till landsorganisationen an» slutet förbund en viss tid efter anslutningen skulle anmäla sig till inträde i det social» demokratiska arbetarepartiet. Ehuruväl vi fortfarande anse det kongressen handlade mindre enande i så måtto, att den icke tog tillbörlig hänsyn till de olika politiska åskåd» ningarna vid antagandet av denna bestämmelse, anse vi dock att detta numera icke får utgöra något hinder för förbundets anslutning.

Då vi i vårt utlåtande rådde förbundet att intaga en avvaktande hållning på grund av kongressens ovannämnda beslut, var det icke därför, att vi icke skänkte vårt varmaste erkännande åt det arbete det socialdemokratiska arbetarepartiet utfört och den strävan, som inom detsamma gör sig gällande. Härvidlag kunna vi icke annat än på det högsta önska, att varje arbetare gör sin insats. Men vi ansågo, och anse fortfarande, huru önskvärd en utveckling av den politiska verksamheten än är, att denna utveckling må vara en följd av den ökade insikten om förståelsen av betydelsen för arbetareklassen av ett enigt och aktivt uppträdande för ernående och utövande av de kommunala och statliga funktionerna, och icke hopkommen genom en så att säga, mekanisk hopföring av icke intresserade element.

Då emellertid kongressen med stor majoritet uttalade sig för en obligatorisk förening mellan arbetarerörelsens tvenne olika organisationsformer, den fackliga och politiska, ha vi tills vidare att räkna härmed. Men just därför att vi anse detta beslut icke vara till oomtvistlig nytta för den normala utvecklingen av bådadera formerna av arbetarerörelse, vilka väl ligga varje vaken arbetare om hjärtat, må vi typografer, hellre än att taga av» stånd från hela rörelsen, söka att inom densamma göra gällande den uppfattningen, vi anse vara den riktiga, för att föra utvecklingen i rätt spår.

599Vi finna oss särskilt föranledda att framhålla denna synpunkt, då på senaste tiden åtskilliga tilldragelser inträffat, vilka fört frågan in i ett nytt skede, som låter oss hoppas att en ändring i berörda förhållanden snart kommer att ske. Tvenne av de största fack» förbunden i landet, järnarbetarnas och stenhuggarnas, hava nämligen beslutat anslutning till landsorganisationen, men under uttrycklig förklaring, att de ej härigenom tvingade sina avdelningar att ingå i det socialdemokratiska partiet. Härigenom torde tvångsan» slutningsparagrafen de facto vara fallen och det är all anledning antaga, att den i sommar i Malmö sammanträdande landsorganisationskongressen kommer att omarbeta stadgarna i så motto, att fackföreningsmedlemmarna ej tvingas att tillhöra något politiskt parti.

Enligt vårt förmenande var den s. k. tvångsanslutningen det enda skäl, som förefanns för Svenska typografförbundet att ej ansluta sig till landsorganisationen, och då detta skäl, som sagt, torde komma att bortfalla samt en anslutning är högeligen önskvärd ur den synpunkten att vi därigenom bliva berättigade att taga — icke allenast att giva — understöd vid förefallande behov, vilket vi nu ej äro, anse vi klokheten bjuda, att med» lemmarna vid en förestående omröstning rösta för anslutning till landsorganisationen.

Ty det är dock icke så alldeles säkert att vårt förbund ensamt med egna resurser och de medel, som från internationella förbundet står oss till hjälp, förmår hävda och värja kårens intressen vid de strider, som komma att stunda. Men även om så skulle vara fallet, få vi icke glömma — detta gentemot talet om att det endast är de svagare fackförbunden som ha någon nytta av landsorganisationen — att det ömsesidiga beroendet och solidari» tetskänslan de olika arbetarelagren emellan, gör det nödvändigt för de bättre situerade att medverka vid reglerandet av arbetsavtalen även för de ogynnsammare ställda, på det att dessa må bliva fördelaktigare än om de senare i detta fallet bliva överlämnade åt sig själva.

Under förhoppning om att de av oss framhållna synpunkterna må behjärtas av med» lemmarna, teckna vi

Med kollegial hälsning

Stockholm, Malmö och Norrköping i maj 1900.

Emil Söderström. Nils Wessel. Eduard Wiberg.

Förbundsstyrelsens tillvägagångssätt i frågan — som först var dröjande och sedermera präglades av ytterlig brådska — väckte missnöje hos de skånska avdelningarna, vilka ivrigast gått in för förbundets anslutning till landsorganisationen.

På Malmö typografiska förenings sammanträde den 10 mars 1900 disku» terades frågan. Nils Wessel, som varit förbundets ombud vid den 1898 hållna första landsorganisationskongressen, och som då, tillsammans med de tre andra representanterna, avstyrkt anslutning, tillkännagav nu att han ändrat ståndpunkt härutinnan. Detta berodde därpå, att de skäl, vilka föranlett ombudens avstyrkan, ej mera funnos. Sedan den tiden hade åt» skilligt ändrats beträffande inställningen särskilt till tvångsanslutningen till partiet och säkert komme bestämmelserna vid den stundande kongressen

600att än mera modereras och anpassas efter de olika fackförbundens stadgar. Talaren ansåg, att numera alla skäl talade för en anslutning. — Under dis= kussionens gång klandrades förbundsstyrelsens motivering i frågan och an» sågs tiden för omröstning illa väld. Varför icke vänta till dess landsorga» nisationen hade avhållit sin kongress? Resultatet av diskussionen blev att föreningen enhälligt uttalade sig för anslutning till landsorganisationen, eventuellt en villkorlig sådan.

Vidare beslöts att hos förbundsstyrelsen påyrka, att omröstning angående anslutningen till landsorganisationen skulle bordläggas, och sålunda icke äga rum förrän efter landsorganisationens kongress.

Förbundsstyrelsen vägrade att taga hänsyn till Malmö typografiska för* enings bordläggningsyrkande, vilket föranledde Malmöavdelningen att på det sammanträde, den 7 april, där omröstningen ägde rum, underkasta för= bundsstyrelsens tillvägagångssätt en skarp kritik. I referatet från detta sammanträde heter det nämligen:

Föredrogs förbundsstyrelsens svar på föreningens uppskovsyrkande i frågan angående omröstningen rörande Svenska typografförbundets anslutning till landsorganisationen. Under den diskussion, som härpå följde, protesterades skarpt mot förbundsstyrelsens nonchalanta handlingssätt mot de av föreningen påpekade sakförhållandena, samt kriti» serades de sökta skäl vilka förekommo i förbundsstyrelsens skrivelse såsom grund för dess avslag. Det vore tydligt, att förbundsstyrelsen just nu ville ha omröstningen till stånd innan landsorganisationen hade avhållit sin kongress, enär resultatet, därest om» röstningen företagits efter kongressen, med all sannolikhet blivit ett annat än vad det nu blir. Dessutom torde väl sättas ifråga huruvida förbundsstyrelsen ägde rätt att förfara med från avdelning inkommet bordläggningsyrkande som den härvidlag gjort. Beslöts avsända följande protestskrivelse till förbundsstyrelsen samt införa densamma i Typografs tidningen:

"På grund av förbundsstyrelsens avslag på yrkandet om uppskov med omröstningen angående förbundets anslutning till landsorganisationen, får Malmö typografiska förening härvid anmärka:

att frågan härom visserligen var sent men icke för sent väckt, enär tiden för förslags eller ändringars inlämnande utgick först 2 dagar efter det förbundsstyrelsen erhållit för* eningens förslag;

att skäl för ett uppskov ovillkorligen måste föreligga, då tvenne av Sverges största fack» förbund beslutat villkorlig anslutning till landsorganisationen och sålunda förslag fram» ställts om ändring av landsorganisationens stadgar i syfte att upphäva den s. k. tvångs» paragrafen om anslutning till det socialdemokratiska partiet, vilken paragraf väl utgör ett av de största hindren för förbundets anslutning; samt

att § 14 i förbundsstadgarna väl må anses tillämplig i detta fall, då frågan är av för» bundsmötet överlämnad till medlemmarnas avgörande och då förbundsstyrelsen publicerar förslaget jämte eget och kongressombudens utlåtande däröver, så måste ändrings» och uppskovsyrkanden, som inom utsatt tid inkommer från avdelning, upptagas till stadge»

601enlig behandling, isynnerhet som i detta speciella fall någon viss tid för omröstningens verkställande icke av förbundsmötet blivit fastställd.

På ovan anförda grunder uttalar Malmö typografiska förening vid sammanträde den 7 dennes sin protest mot detta förbundsstyrelsens handlingssätt, som måste betraktas som en kränkning av avdelningarnas rätt i strid mot stadgarnas tydliga bestämmelser."

Omröstningen utföll i den riktning Malmöavdelningen fruktade, nämligen med en överväldigande majoritet för avslag: 1,096 nej mot 436 ja.

Vid 1901 års förbundsmöte kom frågan ånyo upp, denna gång som motion från Stockholms typografiska förening. Motionen hade följande lydelse:

"Alltmer har behovet av sammanslutning mellan ett lands olika arbetareorganisationer trängt sig fram, och tydliga tecken visa, att detta är en naturnödvändighet även för Sverges arbetare. Striderna emellan arbetare och arbetsgivare synas bliva alltmera vittomfattande, och arbetsgivarna ha med sina stora, hela landet omfattande organisationer visat, att de vunnit en makt, som blir svår att kämpa emot om ej tillräcklig sammanslutning finnes bland de organiserade arbetarna.

Arbetsgivarna ha insett fördelen av en stor och vidsträckt organisationsform, och arbe* tarna böra i detta hänseende följa deras exempel.

Sedan några år tillbaka är Svenska typografförbundet anslutet till Internationella sekre» tariatet och detta helt naturligt för att öka sin motståndskraft. Genom att även ansluta sig till den inom Sverge arbetande landsorganisationen skulle förbundet skaffa sig ett ytterligare stöd genom det säkra och jämna understöd, som vore att påräkna vid möjligen kommande lönekonflikter. Kostnaderna, som genom anslutningen bleve en följd, äro ej så stora att de kunna avskräcka, och skulle, om de bleve obligatoriska, rättvist drabba alla medlemmar och icke, som nu är fallet vid understöd åt lönekonflikter, endast de intresserade. Som ett exempel kan anföras, att uttaxeringen till Internationella sekret tariatet, (den första), som gällde sex veckors understöd belöpte sig till endast 43 öre pr medlem — inte ens 8 öre pr vecka.

De skäl, som hittills utgjort hinder för Svenska typografförbundet att som sådant an« sluta sig till landsorganisationen, äro nu borta genom de beslut, som fattades å kongressen i Malmö år 1900. Med tanke dels på vårt förbunds ställning till andra organisationer och det samarbete, som omtalas i förbundsstadgarna § 1, samt dels på de fördelar, som stå att vinna, föreslår föreningen

att förbundsmötet måtte besluta Svenska typografförbundets anslutning till landsorga« nisationen i Sverge från och med 1902 års ingång."

Till förbundsmötet hade inbjudits landsorganisationens ordförande, Herm. Lindqvist, för att lämna de upplysningar angående L. O. som med* lemmarna möjligen ansåg vara erforderliga.

Första utskottet, till vilket motionen hänskjutits, avstyrkte i följande ordalag:

Utskottet, som tagit den föreliggande motionen under grundlig behandling, inser den stora betydelse landsorganisationen äger för Sverges arbetare; men anser dock, att ej tills

602räcklig kännedom om denna organisation för närvarande finnes bland förbundets meds lemmar, för att kunna — utan risk att åstadkomma splittring — föreslå, att Svenska typografförbundet måtte ingå i densamma och hemställer utskottet för den skull hos förbundsmötet:

att förslaget om Svenska typografförbundets anslutning till landsorganisationen i Sverge icke måtte för närvarande bifallas.

En minoritet inom utskottet, nämligen J. Alfr. Nilsson, Malmö, Georg Bolinder, Luleå, Lars Brolin, Stockholm, och A. Söderström, Gävle, avgåvo följande reservation:

Då vi, som deltagit i utskottets behandling av föreliggande motion, ej finna oss övers tygade av de skäl, som där anförts för avslag å motionen, anhålla vi härmed få avgiva vår reservation mot det av utskottsmajoriteten fattade beslutet, och hemställa, med fullt instämmande i avdelningens motivering,

att förslaget om Svenska typografförbundets anslutning till landsorganisationen måtte av förbundsmötet godkännas.

Diskussionen blev mycket lång och landsorganisationens ordförande fick tillfälle att besvara åtskilliga frågor som riktades till honom. I övrigt yrkade Odin, Borås, Johansson, Skara, Wännergren, Vänersborg, Karlsson, Norrköping, Rasmusson, Göteborg, bifall till utskottets förslag, medan Magnusson, Kalmar, Ziesnitz, Christiernson, Malmö, Lindberg, Samuelsson och Lööf, Stockholm, Berg, Enköping, Gustafsson, Västerås, Hultqvist, Göteborg, Ericsson, Malmö, Öhman, Stockholm, Brolin, Stockholm, talade för bifall till reservanternas förslag. Åtskilliga talare, såsom Graf, Stock* holm, Ahlstedt, Gävle, Nilsson, Växjö, Mårtensson, redaktör Willner, Karlskrona, Jonsson, Göteborg, och Wengelin, Uppsala, yrkade på att frågan skulle utsändas till omröstning inom avdelningarna.

Sedan debatten avslutats, beslöt förbundsmötet med 1,662 röster av 77 röstande, mot 1,584 röster av 37 röstande, att frågan skulle hänskjutas till allmän omröstning inom avdelningarna. Minoriteten röstade för att frågan skulle avgöras på förbundsmötet. Ett framställt förslag, att röstningen på förbundsmötet skulle ske pr capita, ansåg sig ordföranden ej kunna upp* taga till behandling.

Härefter beslöts enhälligt — enligt förslag av Bergsten, Hälsingborg, — att omröstningsförslaget till avdelningarna skulle åtföljas av förbunds* mötets uttalande om nyttan och nödvändigheten av en anslutning till landsorganisationen.

Det var naturligtvis förbundsmötets mening att denna omröstning skulle företagas under loppet av år 1902, men förbundsstyrelsen ansåg att en om*

603röstning vidtagen vid denna tidpunkt skulle ha verkat splittrande på för* bundet, isynnerhet som, med anledning av utgången av 1901 års val till förbundsstyrelse och redaktör, vissa splittringstendenser visade sig. Särskilt föreföll oron vara stor bland förbundets s. k. liberala element, bland vilka motståndarna till anslutningen till landsorganisationen företrädesvis voro att söka. Dessa började t. o. m. utgiva ett eget organ, "Typografbladet", som redigerades av Svensk Typograf*Tidnings f. d. redaktör, L. Aug. Mårtensson.

Den 1901 beslutade omröstningen kom därför icke till stånd, men genom motion från avdelningen i Ystad kom frågan upp på 1904 års förbunds* möte. Ystadsavdelningen begärde nämligen, att förbundsstyrelsen skulle åläggas, att före 1904 års slut föranstalta den av förra förbundsmötet be* slutade omröstningen.

Med anledning av motionen från Ystad yttrade förbundsstyrelsen föl* jande:

Att den av 1901 års förbundsmöte beslutade omröstningen om förbundets anslutning till landsorganisationen icke blev satt i verkställighet under loppet av ovannämnda år, förklaras av den mängd arbete, som, jämte samma års tariffarbete, efter mötet i övrigt tog förbundsstyrelsen tid i anspråk.

Valet av 1902 års förbundsstyrelse medförde, som bekant, sådan förändring i dennas sammansättning, att en del medlemmar, tillhörande den förutvarande majoriteten, med anledning därav funderade på en separation från förbundet, vilken åsikt även offentligen uttrycktes. Det skulle naturligtvis under sådana omständigheter varit ytterst oklokt handlat av förbundsstyrelsen att vid det tillfället kasta ut ett tvistefrö, sådant frågan om anslutning till landsorganisationen städse visat sig vara. Därest nödig majoritet för för* slagets antagande förefunnits, skulle nämligen ett dylikt beslut lätt kunna bliva signalen till en utbrytning sådan som den ifrågasatta. Förbundet skulle i så fall genom en åtgärd, vars tillskyndare huvudsakligast haft för ögonen att stärka dess ställning utåt, ha förlorat mångdubbelt i inre styrka och stabilitet. På grund härav ansåg 1902 års förbundsstyrelse tiden icke då vara lämplig för verkställandet av den ifrågavarande omröstningen.

På senare tider har visserligen talet om separation tystnat och i stället har det hetat, att man endast avsett en lojal opposition inom förbundets ram. Det skulle således må* hända icke nu ligga någon fara i att låta omröstningen äga rum. Då emellertid frågan, på vad sätt förbundet bör rusta sig för att bäst kunna hävda sin ställning såsom kamp* organisation, kräver sin särskilda allsidiga behandling vid detta förbundsmöte och frågan om anslutning till landsorganisationen alldeles givet måste skärskådas i samband härmed, har förbundsstyrelsen ansett det olämpligt att, så att säga i elvte timman, söka få till stånd ett avgörande beslut i denna fråga.

Ehuruväl förbundsstyrelsen är på det livligaste besjälad av idén om en allmän samman* slutning mellan alla landets arbetare i kampen för förbättrade levnadsförhållanden, vill den dock, på grund av vad ovan sagts och med särskild hänvisning till vad som säges i motiveringen till dess motion om stärkandet av förbundets reservfond, härmed föreslå,

604att förbundsmötet må taga under förnyad omprövning frågan om anslutning till lands* organisationen, sedd i ovan berörda sammanhang, innan beslut fattas huru med densamma vidare skall förfaras.

Första utskottet, till vilket motionen hänskjutits, framlade följande ut* låtande:

Uskottet föreslår i överensstämmelse med den föreliggnde motionen, att förbundsstyrelsen före 1904 års utgång bör föranstalta omröstning om förbundets anslutning till landsorga» nisationen, men att avdelningarna förut böra givas tillräcklig tid att behandla förslaget och uttala sig om detsamma.

Utskottet kan dessutom ej uraktlåta påpeka, att det varit förbundsstyrelsens skyldighet att verkställa 1901 års förbundsmötes beslut rörande denna sak och att förbundsstyrelsen genom att icke göra detta gjort sig förtjänt av anmärkning.

I den därefter följande debatten framgick, att entusiasmen för anslutning till landsorganisationen började svalna. Efter en kort debatt, varunder ett flertal talare yrkade bifall endast till utskottets första del, beslöt förbunds* mötet att antaga denna med ett tillägg av Ernst Lindberg, enligt vilket om* röstningen skulle vara verkställd före 1905 års utgång. Med 1,995 röster av 61 röstande mot 1,031 röster av 14 röstande antogs sålunda utskottsför* slagets första del med Lindbergs tillägg. Minoriteten röstade för hela utskottsförslaget.

Den av 1904 års förbundsmöte beslutade omröstningen ägde rum den 6 maj 1905.

Före omröstningen hade förbundsstyrelsen i Svensk Typograf*Tidning n:r 9 infört följande utlåtande i landsorganisationsfrågan:

Med anledning av den förestående omröstningen angående förbundets anslutning till den fackliga landsorganisationen i Sverge, få vi härmed avgiva vår ställning till frågan.

Vi vilja då först och främst klart och tydligt säga ifrån, att vi äro livligt besjälade av den tanke, vilken givit sig uttryck genom landsorganisationen, nämligen att det är arbe* tamas i alla fack skyldighet att ömsesidigt stödja varandra i kampen för förbättrade existensvillkor och i övrigt vid hävdandet av sina samhälleliga rättigheter.

En sak, som man dock icke får bortse ifrån, är, att de särskilda fackorganisationernas utveckling på grund av såväl inre som yttre omständigheter ställt sig väsentligt olika.

Flertalet fackförbund har haft det ordnat så, att de vid sina konflikter varit uteslutande beroende av det ekonomiska understöd, de i konflikten icke indragna egna medlemmarna och andra facks arbetare kunnat och velat giva. Under sådana förhållanden var det naturligtvis för dem en bjudande nödvändighet att, så snart arbetsgivarnas organisationer inom deras fack vuxit sig tillräckligt starka att kunna upptaga en strid av större omfattning, genom allianser sins emellan skaffa sig en mera effektiv och säker basis för understödens utgående. Därmed var således bildandet av landsorganisationen och deras anslutning till densamma en självklar sak.

605Svenska typografförbundet åter har ända från sitt bildande konsekvent följt en annan utvecklingslinje, nämligen att genom på förhand samlade medel väpna sig för kommande strider, innan det utsatt sig för dylika eventualiteter.

Vilket tillvägagångssätt som är det lämpligaste, därom kunna ju meningarna vara delade, men visst är, att Svenska typografförbundet aldrig behövt anlita övriga arbetarekorpora» tioners understöd, under det dess medlemmar i stället förmått hjälpa dessa med många tusentals kronor.

Och då nu förbundet, efter de enhetliga tariffernas tillkomst, blivit försatt i den situationen, att en möjligen blivande kraftmätning med arbetsgivarna kommer att omfatta alla dess medlemmar, ha dessa, på det gamla, hävdvunna sättet, även nu tagit sina mått och steg med hänsyn därtill genom att med enastående uppoffringar stärka sina under* stödsfonder.

Det är vår åsikt, att medlemmarna därvid lagt in all den kraft, varav de f. n. äro mäktiga, och att de därför icke kunna ålägga sig ytterligare uppoffringar. Visserligen ställa sig uttaxeringarna till landsorganisationen icke så synnerligen höga, om man fördelar dem på hela året — under sistförflutna år uppgingo de till omkring 15 öre pr vecka — men liksom de hittills företett en ständig stegring, kommer naturligtvis även framdeles att så bliva fallet, i samma mån som arbetsgivarnas organisationers centralförbund utvecklas och därmed arbetskonflikterna bliva av allt större omfattning. Om än därför ett flertal av vårt förbunds medlemmar — vilket vi önska tro — av sin solidaritetskänsla skulle känna sig manade att redan nu vara med om en anslutning till landsorganisationen, anse vi dock, att de av praktiska skäl böra därmed låta tills vidare anstå, d. v. s. tills den rustning, senaste förbundsmötet ansåg nödvändig, hunnit bliva vederbörligen genomförd.

Vi antaga nämligen, att, sedan först förbundets egna ekonomiska resurser blivit på ett tillfredsställande sätt tillgodosedda, det därefter icke på något håll bland medlemmarna skall spåras någon motvilja mot att ikläda sig de förpliktelser, en anslutning till lands* organisationen kommer att medföra, helst som dessa då, i motsats till nu, icke behöva medföra några ökade utgifter.

Det är vidare en sak, som, därest anslutningen skulle ske redan nu, icke skulle kunna undvikas, och det är de därmed följande uttaxeringarna. Alla veta vi, huru irriterande och obehagligt det verkar, att få vidkännas en del opåräknade och oförutsedda utgifter. Ordet uttaxering har ju också en mycket dålig klang i typografernas öron. Saken kan naturligtvis mycket väl ordnas på annat sätt, så att uttaxeringarna kunna undvikas, näms ligen genom att fastställa en viss bestämd kontingent pr vecka, så avpassad att den ungefärligen stämmer med uttaxeringarna för år räknat. Genom att kombinera avgifterna till förbundets egen reservfond med avgifterna till landsorganisationen, d. v. s., genom att låta de senare ingå i de förra, behöva icke några extra tillskott utöver den fastställda veckoavgiften förekomma. Detta är emellertid en fråga, som icke kan realiseras utan en föregående utredning.

Först vid nästa förbundsmöte anse vi därför att beslutet om anslutning till landsorga* nisationen lämpligen kan fattas och då i samband med kontingentfrågan. Till dess må medlemmarna, såsom hittills, på frivillighetens väg på det kraftigaste understödja övriga arbetarekorporationer, då dessa äro i behov därav.

Stockholm den 20 april 1905.

Förbundsstyrelsen.

606En av förbundsstyrelsens medlemmar, Val. Isakson, avlämnade följande reservation:

Mot ovanstående styrelsens uttalande har undertecknad en avvikande mening, och vill jag därför till Sverges typografer framföra mina synpunkter.

Sverges typografer, som med stöd av en gammal och stark organisation och med tills hjälp av andra gynnsamma förhållanden lyckats tillförsäkra sig en ganska gynnsam eko» nomisk ställning, jämförd med övriga arbetare här i landet, må nu anse det vara deras plikt, att verksamt deltaga i den gemensamma kampen för arbetareklassens höjande. Solis dariteten kräver sålunda, att typograferna nu förena sig med de övriga organiserade arbetarna i den gemensamma nationella organisationen. Genom denna bör sedermera det internationella sambandet knytas.

Som Sverges typografer alltid gentemot övriga organiserade arbetare visat stor offers villighet, är det redan konstaterat, att de utgifter, som hos oss tillkommit på frivillighetens väg, uppgå till ungefär samma belopp, som de vilka tillhöra landsorganisationen, då de senares avgifter, enligt uppgift från landsekretariatet, ej uppgå till högre belopp än 4 kr. 20 öre pr medlem i genomsnitt pr år för de gångna 6 åren. Landsorganisationen räknar nu 30 anslutna förbund av 36 befintliga sådana, och av de ännu utomstående torde nog även de snart komma, då solidaritetsprincipen alltmer genomtränger arbetareklassen, som ju ständigt ser kapitalistklassens och arbetsgivarnas förenade arbete, genom att organisera sig, för att krossa arbetarnas organisationer. De stadgar, som nu finnas i landsorganisas tionen, kunna ju ändras, varför vi böra gå in och medverka därtill, och det skall ej vid nästa tariffstrid kunna sägas, att vi ej våga någonting, därför att vi stå isolerade. Ansluts ningen till det Internationella sekretariatet är ej nog.

Sverges typografer böra därför ej intaga någon särställning gent emot alla dessa övriga förbund, utan i eget och det samfäldas intresse böra nu medlemmarna taga steget fullt ut och rösta för förbundets inträde i landsorganisationen.

Arbetarnas intressen äro i stort sett lika, deras framgång är vår framgång, deras seger och nederlag är även vår seger och vårt nederlag.

Enighet därför i beslutet om gemensamhet med övriga organisationer. Må typografkåren gå framåt och visa, att den som förut vill fortfarande intaga sin plats bland de främsta bland arbetarna, som arbetets adel, samt även veta "att adelskap förpliktar" och sålunda uppfylla arbetareklassens första bud: Arbetare, förenen eder.

När kontrollnämnden räknade rösterna, visade det sig, att 999 röster avgivits mot och endast 556 röster för anslutning.

I samma nummer av Svensk Typograf*Tidning, vari omtalas utgången av omröstningen vid detta tillfälle, kommenteras omröstningen på föls jande sätt:

"Att döma av uttalandena från många håll hava en stor mängd av dem, som nu röstat mot anslutning icke gjort detta av princip utan med tanke på det olämpliga i att strax efter en ansenlig kontingentförhöjning binda sig för en ny av obestämd räckvidd. När därför frågan kommer upp igen på nästa förbundsmöte och då antagligen i samband med kontingentfrågan, torde med all sannolikhet utgången bliva en annan än nu.

607Typografförbundets medlemmar hava sålunda icke genom det votum som nu avgivits, ställt sig avvisande till samverkan med övriga arbetare, utan det är uteslutande taktiska skäl som varit bestämmande vid omröstningen. Typograferna komma säkerligen att, hädanefter som hittills, av alla krafter på frivillighetens väg understödja sina kämpande bröder inom andra fack."

Vid 1907 års förbundsmöte framlades förslag om anslutning till lands* organisationen från icke mindre än tre håll: från förbundsstyrelsen, Stock* holms typografiska förening och Ystadsavdelningen. Respektive förslag lydde:

1) Förbundsstyrelsens:

Ehuru avsättningen till reservfonden under den snart tilländalupna treårsperioden icke kommit att ske i den omfattning 1904 års förbundsstyrelse ansåg nödigt, har dock, på grund av en del samverkande gynnsamma omständigheter, förbundets ekonomiska ställning förbättrats i en grad, som man för tre år sedan icke vågade hoppas. Det är därför under väsentligt olika förhållanden mot då som frågan om förbundets anslutning till landsorga» nisationen nu kan upptagas till behandling.

Föregående förbundsmöte fann sig föranlåtet hänskjuta till medlemmarna, att genom allmän omröstning besluta angående då föreliggande förslag om anslutning till landsorga* nisationen. Vid omröstningen ansåg sig förbundsstyrelsen — ehuru livligt besjälad av önskvärdheten av en anslutning — på grund av den nyligen skedda höjningen i avgiften till förbundet icke kunna tillstyrka en sådan för tillfället.

Genom bibehållande av den n. v. avgiften till reservfonden — en sak varom man allmänt tyckes vara ense, om än för användande av medlen till olika ändamål — är det möjligt att ur densamma bestrida dels de ordinarie avgifterna, 10 öre pr månad, och dels eventuella uttaxeringar till landsorganisationen, men ändock tillföra fonden en behövlig förstärkning för kommande behov. Härigenom blir typografkåren i tillfälle att, trogen sina gamla principer att i första hand lita på sin egen styrka, samtidigt kunna medverka till främjandet av arbetarerörelsen i sin helhet.

Förbundsstyrelsen får därför föreslå:

att förbundsmötet måtte besluta att förbundet från den 1 januari 1908 ansluter sig till landsorganisationen, samt

att såväl ordinarie kontingenten som ock eventuella uttaxeringar till densamma bestridas ur reservfonden.

2) Stockholmsavdelningens:

Den centralisation, som i vår tid beträffande den moderna arbetarerörelsen gör sig gäls lande, har till syftemål att åt de olika samlade organisationerna skapa starkare ryggrad. Utan överdrift torde också kunna sägas, att just dessa stora sammanslutningar av orga» nisationer med i stort sett samma syftemål just varit den kraftfaktor, som spelat den största rollen vid dessa organisationers senare strider och segrar.

I Sverge har, isynnerhet under senaste decenniet, tanken på att sammanföra alla yrkes* grupper av arbetare under en enhetlig organisation vunnit anklang av de flesta fackförbund och även tagit gestalt i och med landsorganisationens start 1898.

Fastän en så kort tidrymd ligger bakom denna centralorganisations bildande räknade

608landsorganisationen den 31 januari d. å. 30 anslutna fackförbund, uppvisande 1,726 avdel» ningar med tillsammans 144,395 medlemmar.

Frågan om Svenska typografförbundets anslutning till landsorganisationen har förut vid två tillfällen upptagits på förbundsmötenas dagordning och framkallat livliga diskus» sioner. Vid både 1901 och 1904 års förbundsmöten utmynnade diskussionerna i beslut om att underställa förslaget allmän omröstning (1901 års beslut blev dock ej av förbunds» styrelsen verkställd).

Fördelen och betydelsen av en alla Sverges arbetare samlande organisation, som vid lönerörelser etc. kunde stödja och försvara de anspråk som framföras, är påtaglig.

Svenska typografförbundet är visserligen anslutet till Internationella sekretariatet, men denna anslutning har hittills icke varit enbart fördelaktig och även om ekonomisk hjälp därifrån vid stundande kritiska tillfällen kunde vara att påräkna, så är dock sammanslut» ningen och förbrödringen med Sverges arbetande män och kvinnor av vida större betydelse.

Föreningens uppfattning är, att förbundet skulle växa sig starkare med och genom att anslutning till landsorganisationen beslutades.

Vi måste "träda i ömsesidighetsförbindelse" med landets övriga arbetaregrupper och i känslan av det gemensamma organisatoriska värdet finna uppgifter, omkring vilka vi kunna samlas i enigt arbete.

På grund härav hemställer föreningen:

att förbundsmötet måtte besluta Svenska typografförbundets anslutning till landsorga» nisationen i Sverge vid tidpunkt som förbundsmötet finner lämplig.

3) Ystadsavdelningens:

Då det numera från arbetsgivarehåll erkännes nödvändigheten av sammanslutning, och då det kanske ej dröjer länge, förrän även Svenska boktryckareföreningen ingår i den stora arbetsgivareorganisationen, samt då det är vår plikt att tillhöra en sammanslutning som omfattar alla Sverges organiserade arbetare, ävensom då vi kanske snart stå inför en lönestrid, föreslår Ystads typografiska förening:

att förbundsmötet beslutar, att ännu en gång företaga en omröstning för anslutning till landsorganisationen samt åläggande för förbundsstyrelsen att innan den 1 november d. å. utsända cirkulär för omröstningen. Omröstningen borde vara verkställd innan den 1 januari 1908 och bör den, i fall anslutningen blir beslutad, träda i kraft så fort ske kan.

Första utskottets utlåtande lydde:

I anledning av väckta förslag om förbundets anslutning till landsorganisationen vill utskottet som sin bestämda mening uttala att en dylik anslutning bör äga rum. Det är absolut nödvändigt, att förbundet ställer sig solidariskt med övriga arbetareorganisationer i kampen för arbetareklassens höjande i såväl ekonomiskt som socialt hänseende. Utskottet vill dock särskilt betona att anslutningen till landsorganisationen bör ske under framhål» lande av att denna organisation är rent facklig, så att bestämmelsen i landsorganisationens stadgar om arbete för anslutning till socialdemokratiska partiet lämnas utan hänsyn vid eventuellt besluts fattande om anslutning. Beträffande sättet för beslutets fattande vill utskottet förorda Ystadsavdelningens förslag om allmän omröstning bland medlemmarna, detta på grund av frågans stora vikt och emedan flertalet avdelningar under tiden mellan motionshäftenas utsändande och mötets hållande icke varit i tillfälle överlägga i frågan till ledning för ombuden. Angående den ekonomiska sidan av saken instämmer utskottet

39

609i förbundsstyrelsens förslag, men angående tiden för anslutningen i Ystadsavdelningens. Omröstningen bör enligt utskottets förmenande tillgå på samma sätt som vid val av förs bundsstyrelse och företagas samtidigt över hela landet.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet föreslå:

att förbundsmötet beslutar i överensstämmelse med Ystadsavdelningens förslag, samt

att såväl extra som ordinarie avgifter bestridas ur reservfonden.

Reservation mot motiveringarna i vad denna talar om nödvändigheten av en anslutning anföres av hr Strand, Hälsingborg.

Den därefter följande långa diskussionen kom huvudsakligen att röra sig om anslutningen direkt eller om frågan för tredje gången skulle bli föremål för allmän omröstning bland förbundsmedlemmarna. Det fanns tydligen icke mera än en klar anslutningsmotståndare, John Ståhlberg, enskild med* lem, men även han slutade med att förorda allmän omröstning. Fanns det andra, dolde de tydligen sin åsikt bakom kravet på, att alla förbundsmed* lemmarna skulle få tillfälle att direkt uttala sig i en så viktig fråga. Icke mindre än femtio talare deltogo i debatten.

Efter dennas slut beslöt förbundsmötet, på förslag av Rasmusson, Stock* holm, att i princip uttala sig för anslutning till landsorganisationen.

Därpå beslöts, på förslag av Öhman och Samuelsson, Stockholm, med instämmande av Rasmusson, Stockholm, att % majoritet skulle gälla för beslutet vid förbundsmötet. Vid omröstningen inom avdelningarna skulle dock endast enkel majoritet vara gällande.

Vid röstningen avgåvos 2,400 röster av 42 röstande för Stockholmsavdel* ningens och förbundsstyrelsens förslag (att förbundsmötet skulle besluta) och 1,985 röster av 74 röstande för utskottets förslag (att allmän omröstning skulle företagas). Två tredjedelars majoritet uppnåddes således icke, vadan frågan för tredje gången skulle bli föremål för allmän omröstning.

Sist beslöt förbundsmötet, att förbundsstyrelsen före omröstningen skulle meddela upplysningar angående landsorganisationen till medlemmarna.

Omröstningen ägde rum den 7 december 1907. Dessförinnan hade för* bundets förtroendeman, Eduard Wiberg, energiskt vädjat till förbunds* medlemmarna att rösta för bifall genom följande appell:

"Då vi nu stå inför avgörandet av den viktiga frågan om förbundets anslutning till landsorganisationen, torde icke vara ur vägen att i sammanfattning skärskåda de huvuds sakligaste skälen för och emot en anslutning.

Bland motståndarna till en anslutning ha vi då först att räkna de av förbundets meds lemmar, som, trots allt erkännande åt socialisternas insats i den moderna arbetarerörelsen, enkannerligen fackföreningsrörelsen, anse sig böra markera, att de icke själva äro besjälade av de socialistiska idéerna, genom ett visst avståndstagande från de erkänt socialistiska

610arbetareorganisationerna. Nu torde det emellertid icke kunna förnekas, att de svenska fackorganisationernas — jämväl Svenska typografförbundets — medlemmar till så över» vägande del äro socialdemokrater, att ett avståndstagande från dem helt enkelt icke kan ske, därest man verkligen vill genom fackföreningsrörelsen uträtta någonting. Vi må ha vilken uppfattning som helst om det slutliga målet. I det dagliga arbetet för förbättrandet av sina levnadsvillkor måste arbetarna, socialister och ickessocialister, gå hand i hand för att kunna nå något resultat. Jag har heller aldrig, åtminstone under de senare åren, förmärkt, att inom förbundet den uppfattningen gjorts gällande, att en kamrats socialistiska åskådning skulle göra honom olämplig eller omöjlig att samarbeta med, och sak samma är naturligtvis förhållandet, när det gäller samverkan mellan olika organisationer.

Nu torde någon göra den invändningen, att det dock är en väsentlig skillnad härvidlag, ty inom förbundet har man hittills kunnat stå politiskt neutral, men genom en anslutning till landsorganisationen kommer man i ett visst avhängighetsförhållande till de övriga, till huvudsak socialdemokratiska fackorganisationerna. Beträffande denna invändning kan man inte ens säga, att den är sanning med modifikation. En stor del av förbundets avdelningar äro verkligen sedan länge anslutna till socialdemokratiska arbetarepartiet — vadan man på dessa platser icke kan tillhöra förbundet utan att samtidigt vara medlem av nämnda parti — och en hel del andra avdelningar skulle sannolikt också redan, i enlighet med flertalet medlemmars åskådning, ha ingått i partiet, därest icke den meningen med allt större styrka gjort sig gällande, att den fackliga och politiska arbetarerörelsen böra vara skilda åt. Således innebär det icke alls någon garanti för hävdandet av förbundets icke»socialistiska medlemmars politiska neutralitet, om förbundet står utom landsorganisa» tionen. Beträffande det avhängighetsförhållande, vari förbundet skulle komma till de övriga anslutna förbunden, kommer detta att uteslutande inskränka sig till den ömsesidighet i understödsfrågor, som finnes angiven i landsorganisationens stadgar, och kommer naturs ligtvis icke att i minsta mån influeras av de respektive förbundens medlemmars politiska uppfattning, lika litet som det kan vara tal om, huruvida den eller den medlemmen är socialist eller ej, när det gäller att avgöra hans rättigheter eller skyldigheter inom vårt eget förbund.

Alla betänkligheter mot att rösta för en anslutning, därför att detta skulle innebära ett erkännande eller stöd åt en socialpolitisk åskådning, vilken man ej delar, äro således full* komligt grundlösa. Det står så tydligt uttryckt i landsorganisationens stadgar, att dess uppgift är att giva styrka åt den svenska arbetarerörelsen i dess fackliga strävanden, så att därom skulle icke någon missuppfattning behöva göra sig gällande.

Med det faktum för ögonen, att landsorganisationen är en sammanslutning av fack» organisationer till skapandet av ömsesidig trygghet, gäller det då att se till, huruvida det kan vara lämpligt för vårt förbund att ansluta sig till densamma.

Helt visst finnes en del medlemmar inom förbundet, som mena, att vi kunna vara oss själva nog. De resonnera därvid som så, att vi hittills rett oss utan någon hjälp av andra, och dessutom, mena de, ha vi ju så mycket pengar, att vi nog klara oss, ty en eventuell allmän arbetsnedläggelse inom vårt yrke kan nog inte bli så långvarig.

Det skulle naturligtvis icke vara klokt att härvidlag vare sig förringa eller överdriva vår egen styrka — som ju dock ytterst är relativ, d. v. s. beroende av våra motståndares — eller att närmare skärskåda chanserna vid en eventuell kraftmätning, vadan vi saklöst kunna lämna den frågan åsido, isynnerhet som det alltid är vanskligt att profetera. Så

611mycket torde dock erfarenheten ha lärt oss litet var, att man aldrig bör vara för självsäker. I allmänhet är det nog så, att folk gärna slår över i den ena eller andra riktningen. Men lika tokigt som det är att bara lita till andra, lika galet, menar jag, är det att uteslutande lita till sig själv. I förra fallet kan lätt förtröstan på andra leda till underlåtenhet av att spänna krafterna i den mån som är nödvändigt, ifall man skall vara säker på att nå sitt syfte. I andra fallet kan medvetandet om ens egen begränsning och isolering lätt förtaga även den starkaste det mod och den tillförsikt, som känslan av samhörighet mera än någon» ting annat har förmågan att ingjuta hos en var, och som är lika nödvändig för framgången som trots någonsin de mest omsorgsfulla förberedelser för ens värv.

Om vi emellertid se till vad som är vår organisations egentliga uppgift, så torde man kortast kunna uttrycka detta genom att säga, att densamma har att vara vår existensform säkringsanstalt. Sammalunda är syftet med de övriga fackorganisationerna.

Det torde väl icke vara någon halsbrytande logik, ifall man skulle — rent ekonomiskt — jämföra dessa arbetarnas existensförsäkringsanstalter med andra slags försäkringsinrätt* ningar, exempelvis brand* och livförsäkringsanstalterna. Som väl förmodligen alla veta, bruka de respektive anstalterna — frånsett huru stora egna fonder de ha — alltid försäkra sina större risker. Nu torde det väl aldrig kunna inträffa för t. ex. ett brandförsäkrings* bolag, att alla eller nära nog alla i detsamma försäkrade byggnader skulle råka brinna på en gång — och ändå finna de olika anstalterna det ändamålsenligt att reförsäkra hos varandra! I den situationen kan emellertid vårt förbund komma, att så gott som alla dess medlemmar samtidigt kunna bliva indragna i en konflikt. Bjuder då icke klokheten, att förbundet minskar denna kolossala risk genom att ansluta sig till den organisation, som i sig upptager alla de övriga existensförsäkringsanstalterna och fördelar riskerna dem emellan, nämligen landsorganisationen? Jo, förvisso!

Visserligen få vi härför dela med oss av de premier, som erläggas av vår egen organisa* tion — alldeles som de andra försäkringsanstalterna få göra —, men uppväges icke detta av den ökade tryggheten? Jag tror det!

Hittills har jag skärskådat anslutningsfrågan endast ur egennyttans synpunkt och därvid .funnit, att en anslutning till landsorganisationen måste för förbundet anses nyttig och önskvärd. Men det finnes en annan synpunkt, den ideella, som väl för de flesta talar ännu kraftigare för att en anslutning må ske. Bland dem, vilka räkna sig som motståndare till en anslutning, har jag heller icke hittills hört någon, som velat förneka den stora betydelsen av alla de fackligt organiserade arbetarnas samverkan. Men, säga de, denna kan ju ändå äga rum genom att de på frivillighetens väg understödja varandra.

Ja, det där låter nog bra, men det är också mest allt vad det gör! Visserligen kan icke bestridas, att en stor del av förbundets medlemmar, då det verkligen gällt, lagt i dagen den största förståelse och offervillighet för sina kämpande klassbröder, men å andra sidan är det ett beklagligt faktum, att många blankt strunta i allting. Den beprisade frivilligheten kan vara nog så bra, när den uppbäres av hänförelsen för en sak, men när den endast är en mask för liknöjdheten, är den av ondo. Den är heller icke, i ovan* nämnda bemärkelse, den grundval, varpå en planmässig organisationsrörelse kan byggas upp. Jag skulle vilja se hur långt vårt Svenska typografförbund hade kommit, om vi tillämpat den principen, att en var endast haft att bidraga till detsamma i den mån han känt sig manad! Nej, när man vet att en sak är till gagn för alla, då är det också ens skyl* dighet, både mot sig själv och andra, att även förmå alla att medverka till ett gott resultat.

612Det finnes så många hundratusentals arbetare i Sverge, som behöva väckas, skolas och stödjas, innan arbetareklassen kan nå fram till den ställning i samhället, den med rätta bör intaga, att typograferna sannerligen icke kunna stå till svars med att för det mesta stå såsom passiva åskådare till och endast i undantagsfall — vid kritiska tillfällen — deltaga i arbetet härför.

Ett argument mot anslutningen, som verkar skäligen sökt, är när man får höra uttryck sådana som att förbundsstyrelsen har ju alltid förut varit emot att förbundet skulle ansluta sig till landsorganisationen, varför skola vi då göra det nu?

Så vitt jag vet ha så gott som alla, vilka setat i förbundsstyrelsen sedan år 1902, varit principiella anhängare av en anslutning. Det har endast varit av lämplighetsskäl de vid givna tillfällen talat däremot. Vid den strömkantring, som skedde vid 1901 års val, skulle det naturligtvis icke varit lyckligt för den inre sammanhållningen, om anslutningsfrågan tagits upp och eventuellt gått igenom. Likaledes skulle det heller icke varit lämpligt, att en anslutning skett år 1905, omedelbart efter det att avgifterna till förbundet höjts så väsentligt. Men nu är det en annan sak. Uppfattningar, vilka för fem à sex år sedan för en stor del medlemmar voro tämligen nya, ha hunnit skärskådas och mogna till över» tygelse. Medlemmarna behöva heller icke nu bliva ansatta med några extra uttaxeringar, sedan senaste förbundsmöte beslutat, att omkostnaderna till landsorganisationen skola bestridas ur reservfonden. Nu är således tiden för en anslutning lämplig och därför bör den också nu beslutas.

Det finnes kanske en del hetsporrar, som rent av tycka, att ett dylikt beslut nu kommer allt för sent. Personer, som älska striden för stridens egen skull och som tycka, att det icke är mycket bevänt med att en fråga, varför de kämpat, vinner sin lösning, om de icke samtidigt få känna tillfredsställelsen över att ha segrat över sina meningsmotståndare och höra deras knot över nederlaget. Jag är nu av den uppfattningen, att det är ofantligt mycket bättre att ordentligt planera för den sak man vill ha genomförd och söka bringa den i verkställighet under enighetens och samförståndets tecken eller i det minsta söka undvika, att någon bitterhet skall följa med ett beslut — isynnerhet vid ett fall som härvidlag, då det gäller att än innerligare knyta bandet mellan Sverges typografer och dess övriga organiserade arbetare.

Det är min förhoppning, att de, vilka till äventyrs ännu anse, att de böra reservera sig mot nyttan och nödvändigheten av en anslutning, dock gärna nu skola resignera inför det krav på deras solidaritet med sina övriga klassbröder, som med allt oawisligare makt gör sig gällande. Min vädjan till kamraterna landet runt är därför, att de må giva ett värdigt uttryck åt denna solidaritetskänsla genom att enhälligt rösta för anslutning, därmed visande att de ha både förbundets och den övriga fackföreningsrörelsens bästa till ögonmärke."

Emellertid blev det även denna gång avslag men med ringa majoritet. Rösterna stodo denna gång 1,023 nej och 970 ja.

Så kom 1909 års storstrejk och slappade intresset för anslutning till lands* organisationen. Under de närmaste förbundsmötena framkommo inga för* slag om anslutning till landsorganisationen, varken från förbundsstyrelsens eller avdelningarnas sida. Vid 1913 års förbundsmöte förelåg visserligen en

613Omröstningarna inom avdelningarna angående anslutning till lands= organisationen 1900, 1905, 1907 och 1920.

Avdelning 1900 1905 1907 1920 För Mot För Mot För Mot För Mot Alingsås ...................... 6 8 Arboga ...................... — 10 5 4 — _ 1 11 Arvika ...................... — _ 4 3 8 3 _ _ Askersund .................... 1 6 _ _ — Bollnäs ...................... _ _ _ _ 7 8 2 Borgholm .................... — .— — — — 4 — — Borlänge .................... — — 9 2 1 7 16 7 Borås ........................ 3 9 2 17 1 20 30 17 Eksjö ........................ — 7 — 8 2 5 12 1 Engelholm ................. 8 1 — — — — 11 1 Enköping .................... — 7 .— 8 3 4 7 — Eskilstuna .................... 1 13 11 18 27 14 41 36 Eslöv ........................ _ — 4 5 — 5 5 2 Falkenberg .................. — — — — 4 9 4 4 Falköping .................... — 5 5 2 3 2 4 7 Falun ........................ 7 20 2 21 14 25 23 11 Filipstad .................... — 8 — 4 1 8 19 5 Gävle ........................ 8 28 16 20 20 12 59 37 Göteborg .................... 36 114 39 35 50 51 328 233 Halmstad .................... 4 4 3 11 9 1 9 7 Haparanda .................. — — 2 3 2 5 — — Hedemora .................... — — 6 5 2 6 4 9 Hudiksvall .................. — 10 10 9 9 11 8 1 Hvetlanda .................... — — — — — — 3 3 Hälsingborg .................. 20 16 9 16 23 17 34 6 Härnösand .................. — 19 4 13 4 10 13 4 Hässleholm .................. -— — 5 8 2 7 2 8 Hörby ...................... — — — 1 3 — - Jönköping .................... — 39 6 9 34 18 11 Kalmar ...................... 1 21 7 : 7 12 3 12 Karlshamn .................. — 12 .— 15 2 15 11 1 Karlskrona .................. — 18 7 8 15 20 12 3 Karlstad...................... 4 19 3 15 9 10 9 22 Kristianstad .................. 1 36 — 26 — 18 — — Kristinehamn ................ — 14 — 13 2 14 6 3 Kvidinge .................... — — — — — — 1 10 Köping ...................... 3 9 6 5 5 4 16 7 Laholm ...................... — — 1 4 1 4 — — Landskrona .................. — — 8 6 7 12 13 3 Lidköping .................... 9 — 3 7 6 12 5 5 Lindesberg .................. — 14 — 15 2 12 8 6 Linköping .................... 3 24 1 26 15 28 32 2 Luleå ........................ 3 11 — 14 5 9 16 14 Lund ........................ 26 11 23 17 30 22 19 28 Lysekil ...................... — — 1 7 6 — 6 — Malmö ...................... 35 4 27 32 55 34 187 82 Mariefred .................... — — — - — — 2 —

614Avdelning 1 1900 1905 1907 1920 För Mot För Mot För Mot För Mot Mariestad .................... 4 3 2 3 6 1 14 Motala ...................... — 4 2 6 3 9 3 2 Norrköping .................. 8 35 14 21 30 55 31 16 Norrtälje .................... — — 9 2 5 4 6 4 Nyköping .................... 5 15 2 22 13 12 5 17 Nässjö ...................... — — — — _ 6 — Orsa ........................ 3 — — — __ — - _ Oskarshamn .................. 4 9 8 — 6 2 6 14 Piteå ........................ — — — — _ - 6 Ronneby .................... — 3 — — — - — Sala ........................ — 13 4 7 9 1 5 3 Simrishamn .................. — — — — _ _ — 3 Skara ........................ — — — — 5 1 — 11 Skellefteå .................... 5 _ 11 Skövde ...................... — 11 — 7 11 3 4 12 Sollefteå...................... — — — 4 — — 9 6 Stockholm .................. 186 284 215 208 369 298 316 303 Strömstad .................... — — — 6 2 3 4 2 Sundsvall .................... 2 17 1 22 7 16 36 28 Söderhamn .................. 1 9 — 11 — 6 2 7 Söderköping .................. - —- — 7 2 3 — — Södertälje .................... 3 12 16 4 11 3 21 17 Tidaholm .................... — — —- - — 6 — _ Trollhättan .................. 5 2 Trälleborg.................... - — — 8 3 9 3 9 Uddevalla .................... — 9 2 — 9 7 3 Umeå .................... 1 15 1 13 — 12 12 16 Uppsala...................... 15 39 8 33 56 15 44 29 ! Vadstena .................... 1 6 — — 3 — — Varberg ...................... — 10 6 — 9 5 10 — Vimmerby.................... — — — 5 — — — — Visby ........................ — — 1 7 2 8 — 12 Vänersborg .................. — 6 2 17 12 6 9 6 Västervik .................... — 8 2 11 5 10 1 11 Västerås ...................... 12 6 9 8 10 3 43 30 Växjö ........................ — 22 4 27 10 14 19 25 Ystad ........................ 15 10 9 17 14 7 4 29 Åtvidaberg .................. — — — — — — 5 5 Örebro ...................... 8 26 18 28 23 20 45 9 Örnsköldsvik ................ 2 9 3 6 — 9 9 6 Östersund .................... — — 3 13 1 9 6 17 Östhammar .................. — — — 6 — 4 _ — Katrineholm .................. 10 3 Kungsgården ................ 7 2 Ljusdal ...................... 8 Summa 436 1,096 566 999 970 1,023 1,743 1,335

615minoritetsmotion från Malmö i detta syfte, men den kom icke ens upp på dagordningen.

Först den 19 januari 1920 framlade förbundsstyrelsen ett förslag till alb män omröstning angående förbundets anslutning till landsorganisationen. I ett manifest till Svenska typografförbundets medlemmar, infört i Svensk Typograf ^Tidning n:r 3 för 1920 motiverades förslaget av förbundsstyrelsen på följande sätt:

Tidens lösen är framför allt samling! Mäktigare än någonsin brusar över världen det kommunistiska manifestets ord: "Proletärer i alla land förenen eder!" I dag förstå också de flesta nödvändigheten och ofrånkomligheten av denna samling. Vi känna oss alla beroende under samma förhatliga system, det kapitalistiska lönesystemet, vi lyda därunder alla även om lönevillkoren äro något skiftande. Samlingsparollen är icke ny, den har givits under årtionden, men medlemmarna hava hittills avvisat densamma. En glädjande detalj till detta faktum vilja vi dock framhålla. Skaran av anslutningsmän har för varje gång frågan varit till avgörande vuxit. Sista gången frågan avgjordes genom allmän omröstning inom förbundet (den 7 december 1907) voro anslutningsmännen blott 54 röster underlägsna motståndarna. I det stora hela har nog känslan för samarbete alltid funnits bland kårens stora flertal, men man har dumt nog resonnerat som så, att samarbete med andra arbetaregrupper ändock borde kunna äga rum även om förbundet bibehölle sin fristående ställning. Detta resonnemang har visat sig sakna bärkraft. Vi hava aldrig dragit oss från fullgörandet av vår solidaritetsplikt mot våra för bättre existensvillkor kämpande klassbröder och vår hjälp till metallarbetarna 1905 belöpte sig exempelvis till närmare 40,000 kronor.

Med detta i minnet, torde det intressera vilken ställning Järns och metallindustriarbetares förbundet intog till vår strid i somras. Deras kongress, som var samlad under strejken, gav oss tillfälle att genom en representant få redogöra för konfliktens allvarliga innebörd. Man hade dock icke tid till en ingående behandling av frågan — blott några tarvliga anmärkningar om vår bristande solidaritet fälldes — och så beslöts ett sympatiuttalande — det var tack för hjälpen. Ett förslag om ekonomiskt understöd avslogs med den betecknande motiveringen att vårt avtalsförslag icke medgav strejkrätt och att man därför var rädd för konsekvenserna att understödja vår sak vid blivande underhandlingar med arbetsgivarna. Blotta löftet om ekonomiskt stöd hade säkerligen i vår strid varit betydelses fullt. Arbetsgivarna byggde på vår isolerade ställning, men om vi kunnat åberopa stödet från andra arbetareorganisationer hade deras fälttågsplan korsats och de hade därmed tvingats att snart nog uppge striden. En seger för oss hade säkerligen blivit betydelsefull för hela den svenska arbetareklassen, ty en seger för en arbetaregrupp ökar alltid möjligs heterna för andra arbetaregrupper. Metallarbetarna voro dock icke de enda som sveko våra förväntningar. Exemplet skulle kunna mångfaldigas, men det anförda får vara nog.

1919 års strid har emellertid lärt oss att vår anslutning till landsorganisationen är ofråns komlig. Vår ställning som organisation undergår härmed ingen nämnvärd förändring. Praktiskt taget kommer anslutningen blott ha till följd, att det ekonomiska understöd vi förut frivilligt lämnat våra kämpande klassbröder blir en skyldighet i form av uttaxeringar vid större konflikttillfällen, men vi erhålla i gengäld rätt till motsvarande stöd. Hittills

616hava vi i realiteten blott haft skyldigheter, men inga rättigheter. Den ekonomiska frågan är dock av skäligen underordnad betydelse. Skall förbundet kunna hävda en dräglig levnadsstandard åt sina medlemmar i fortsättningen, få vi dock icke i och med. anslutningen till landsorganisationen försumma vår egen ekonomi. Den hjälp vi kunna få från lands» organisationen är värdefull som tillskott i försvarsstrider, men är intet att bygga vår orga» nisations slagkraft på. Något understöd utgår nämligen icke från landsorganisationen till anfallsstrider. Men det moraliska stödet av andra arbetaregrupper kan vara nog så värde» fullt vid dylika strider, det äga vi en dyrköpt erfarenhet av och detta stöd torde vara tryggat genom en anslutning till landsorganisationen.

Den nuvarande ledningen inom förbundet uttalade sig redan i fjol våras å ett av Typo» grafiska föreningens i Stockholm sammanträden i princip för förbundets anslutning till landsorganisationen och detta av rent ideella och moraliska synpunkter.

Vår organisations uppgift får icke begränsas till ett enbart hävdande av medlemmarnas dagliga behov, utan vi måste på allvar upptaga kampen mot hela det kapitalistiska systemet. Denna kamp kan icke med framgång föras om vi äro isolerade, utan kräver ett intimt samarbete med övriga arbetaregrupper, som sträva till avskaffandet av allt slags utsugning och förtryck och skapandet av ett samhälle av frihet och välstånd för alla. Vi kunna icke längre stå som blott sympatiska åskådare av denna kamp, som allt mer och mer drar ihop sig till en avgörande drabbning mellan kapital och arbete. Vi tolerera icke själva en felande länk i vår organisationskedja och vi böra förstå att i den stora gemen» samma kampen är det lika viktigt att ingen saknas i ledet.

Ekonomiskt kommer anslutningen icke att betyda något för de enskilda medlemmarna, då vi anse att reservfonden bör kunna bära den utgift av 16 öre pr månad för helbetalande och hälften därav för halvbetalande medlem som anslutningen kostar. Detta isynnerhet med tanke på att nämnda fond i och med anslutningen till landsorganisationen erhåller en viss lättnad i sin uppgift.

På grund av vad vi sålunda anfört, få vi påbjuda omröstning angående förbundets anslutning till landsorganisationen från och med den 1 april 1920, i förbundets samtliga avdelningar under tiden 6—12 mars 1920. Dagar och tider för omröstning och samman» räkning inom nämnda tidsmått få avdelningarna själva bestämma. Voteringsblanketter och röstprotokoll komma att tillställas avdelningarna i vederbörlig ordning. Protokoll över sammanräkningen skall vara kontrollnämndens ordförande tillhanda före den 19 mars 1920.

Då nu medlemmarna ha det viktiga avgörandet i sin hand, förvänta vi att de skola fatta sitt ansvar och som en man möta upp vid omröstningen. Låt denna bliva en värdig manifestation på medlemmarnas vilja till uppmarsch vid andra arbetares sida i den stora kampen för arbetareklassens frigörelse. Enskilda avdelningar hava redan på många orter inlett ett lokalt samarbete med andra arbetareorganisationer. Däribland befinner sig för» bundets största avdelning, Typografiska föreningen i Stockholm, som anslutit sig till Stockholms fackliga centralorganisation. Tiden bör alltså vara mogen för hela förbundets anslutning till de övriga organiserade arbetarna. Vi äro snart det enda typografförbund i världen som står utanför sitt lands fackliga centralorganisation. Vi böra vara angelägna om att rätta detta missförhållande och därmed avlägsna den gängse uppfattningen att vi av ren konservatism stå utanför landsorganisationen.

Väl kunna befogade erinringar resas mot landsorganisationens verksamhet, men vi som

617själva ställa sig utanför allt inflytande på densammas utveckling, hava ingen rätt att döma. Genom anslutningen kunna vi med vår röst, om än denna är liten, i någon mån måhända påskynda dess anpassning efter tidens fordringar. Sverges typografer böra därför icke längre intaga någon särställning gent emot andra arbetare utan i eget och gemensamt intresse taga steget fullt ut och rösta för förbundets anslutning till landsorganisationen.

Leve solidariteten, samhörighetskänslan, framåtskridandets hävstång!

Omröstningen ägde rum under tiden 6—12 mars 1920 och resulterade i bifall med 1,743 ja mot 1,335 nej.

Således hade nu Svenska typografförbundet, efter att frågan i 22 år stått på dagordningen, äntligen slutit sig till landsorganisationen. Anslutningen skedde från den 1 april 1920.

Å sid. 614—615 befintliga tabeller utvisa, hur de olika avdelningarna röstat vid de fyra tillfällen, då denna fråga varit föremål för allmän om* röstning.

Det kan kanske ha sitt intresse att erfara, vad Svenska typografförbundet efter sin anslutning betalt till landsorganisationen. I ordinarie kontingent har under åren 1920—1936 betalts kr. 489,984:24 och i uttaxeringar under åren 1922, 1923 och 1925 sammanlagt kr. 147,599:67. Således tillsammans ett belopp av kr. 637,579: 91.

Vad Sverges typografer åstadkommit ifråga om frivilliga bidrag till strej* kände kamrater inom andra fack meddelas i en tabell i slutet av detta arbete.

618Typograferna och det socialdemokratiska arbetarepartiet.

Det är säkerligen allmänt bekant, att den moderna fackföreningsrörelsen i vårt land är årsbarn med och i hög grad en produkt av den socialdemokratiska arbetarerörelsen. Före den socialdemokratiska agitationens början i Sverge funnos så gott som inga egentliga fackföreningar, med undantag för Typografiska föreningen i Stockholm, stiftad 1846, Bokbinderiarbetarefackföreningen i Stockholm, bildad 1872, hattmakarnas förening i Stockholm (1874), samt Tapetserare* fackföreningen i samma stad (1876). 1880 bildades Snickeriarbetarefack* föreningen i Stockholm och denna har av ett par författare betecknats som den första "riktiga" fackföreningen i Sverge. Om denna säges nämligen, "att den uppträdde som ekonomisk kamporganisation från det den kom till 1880". Om uppträdandet som ekonomisk kamporganisation är ett kriterium på, att en fackförening är en "riktig" fackförening, torde denna förstlings* rätt ej kunna frånkännas Typografiska föreningen i Stockholm, som redan 1872 framlade och genomdrev det första kollektivavtalet i vårt land.

Då den socialdemokratiska arbetarerörelsen började i Sverge, visade det sig snart, att man i detta land icke kunde bygga ett socialdemokratiskt parti på valmansföreningar, som man gjort exempelvis i Danmark och Tyskland. De svenska arbetarna voro så gott som allmänt utan rösträtt, därför att lönerna på 1880*talet och även längre fram, voro så låga, att ytterst få arbetare nådde över det politiska medborgarstrecket: 800 kronors års* inkomst eller fastighet till 1,000 kronors värde.

På grund härav måste de socialdemokratiska agitatorerna redan från början — för att skaffa stoff till ett arbetareparti — slå in på den fackliga vägen, d. v. s. bilda fackföreningar och av dessa göra partiorganisationer. Den socialdemokratiska agitationen kom därför att företrädesvis gå ut på bildandet av fackföreningar, vilka efter hand som de sågo dagens ljus inrol* lerades i socialdemokratiska partiet.

Detta förklarar den egendomliga form, den socialdemokratiska organisa* tionen fått i vårt land. I olikhet med de flesta andra länder sammansättes

619nämligen det socialdemokratiska partiet i Sverge till största delen av fack* föreningar, vilka genom majoritetsbeslut anslutit sig till arbetarepartiet. Först efter ganska lång tid tilläts det enskilda medlemmar att inom sina respektive fackföreningar reservera sig mot medlemskap i partiet.

Det kan nära nog anses självfallet, att en fackföreningsrörelse, som har socialdemokratien att tacka för sin tillkomst, icke skulle ha något emot att göra sig synonym med detta parti. Det var ju den rent naturliga utveck* lingsgången.

Så låg dock icke saken beträffande typograferna. Deras äldsta fack* förening, T. F. i Stockholm, hade som ovan nämnts, bildats redan 1846 och ansågs så främmande för socialistisk åskådning som gärna var möjligt, fast man vid närmare granskning finner, att icke ens den organisationen i yngre dagar kunde hålla sig helt och hållet obesmittad av tidens ström* ningar. Därom vittnar bl. a. det associationsföretag i tryckeribranschen, som 1852 startades av Typografiska föreningen i Stockholm och till vilket tydligen impulsen kommit från de socialistiska strömningar, som med ut* gångspunkt från 1848 års franska revolution bredde sig ut över Europa.

Det var emellertid inte bara Typografiska föreningen i Stockholm som kommit till stånd oberoende av den socialdemokratiska agitationen eller i ytterst ringa grad påverkad av denna. Detta var även fallet beträffande de övriga typografiska organisationer som sågo dagen på 1880* och 1890*talen.

Härtill kom också en annan omständighet. Typograforganisationerna inneslöto i sig synnerligen heterogena element i politiskt hänseende och det skulle säkerligen ha varit ett synnerligen ödesdigert missgrepp om man exempelvis vid förbundets start proklamerat avdelningarnas eller förbun* dets obligatoriska anslutning till socialdemokratiska arbetarepartiet.

Vid denna tidpunkt var bland förbundsmedlemmarna den åskådningen övervägande, att en fackförening är en organisation, som inom sig skall kunna samla alla yrkets utövare, oberoende av den åskådning de hysa i politiskt eller religiöst hänseende. Detta kan icke ske, om fackföreningen som sådan ansluter sig till ett visst politiskt parti. Vad respektive medlem* mar i detta hänseende göra som enskilda medlemmar, det blir deras ensak.

Anslutningen inför förbundsmötena 1889—1916.

Frågan om anslutning till arbetarepartiet kom första gången på tal på första förbundsmötet 1889. Frågan hade fått följande uppställning: "Om samverkan mellan arbetareorganisationerna och typografförbundets ställ*

620ning i detta avseende". Av frågans ordalydelse skulle man lätt kunna få den föreställningen att det gällde samverkan med en facklig landsorganisa* tion, men som en dylik då icke fanns, innebar frågan helt enkelt anslutning till socialdemokratiska arbetarepartiet, vilket under denna tid uppbar rollen som "facklig landsorganisation" i Sverge.

Beklagligt nog föreligger intet diskussionsprotokoll över denna första behandling av frågan. Det framgår endast att diskussionen var synnerligen livlig. Alla voro överens om, att mötet ej borde uttala förbundets anslut* ning såsom helhet och förbund till någon bestämd socialpolitisk riktning, men ansågs att samarbete mellan den typografiska organisationens olika avdelningar och övriga arbetareorganisationer både berättigad och nödvän* dig. Mötet antog första avdelningens resolutionsförslag, som hade föl* jande lydelse:

"Mötet, hysande den strävan till ernående av mänskliga rättigheter, som under den pågående arbetarerörelsen giver sig tillkänna, anser sig dock ännu ej kunna förklara sig för anslutning till någon bestämd riktning, men ger sitt erkännande av de olika avdelnin* garnas deltagande i den allmänna arbetarerörelsen."

Denna resolution antogs med 323 röster mot 119, vilka senare avgåvos för ett förslag, vilket innehöll, "att Svenska typografförbundet som sådant ej för närvarande kan förklara sig för anslutning till någon bestämd rikt* ning", men vars slutkläm hade den formen, att mötet "tillstädjer och upp* manar de olika avdelningarna till livligt och energiskt arbete i den allmänna arbetarerörelsen för förbättrandet av småfolkets sociala ställning och arbetaremassornas ekonomiska frigörelse."

Under debatten på mötet framhölls, att typograferna som kår spela en synnerligen tarvlig roll i den stora frigörelsekamp som för närvarande pågår bland arbetarna. Man borde mera öppet uttala sig för samarbete och upp* mana avdelningarna därtill. Den framlagda resolutionen kunde ju gå an, i brist på bättre, fastän på den kunde hänföras en karakteristik över vissa halvmesyrsherrar, som nyligen stått att läsa i en arbetaretidning:

"Nej gå på tå i dina egna stövlar;

det usla kalla: 'inte riktigt bra'.

Säg inte j a och nej — för tusan bövlar!

Bräk hellre fram ett modererat nsnsjsa."

Påvisades med exempel från Kristiania och murarestrejken här att alla ekonomiska stridigheter mellan arbetare och arbetsköpare hädanefter urarta till klasskamp, som myndigheterna lägga sig i genom tillämpningen av

621lagar, vilka icke arbetarna varit med om att stifta, ty de äro till småfolkets förfång; således är allt socialpolitik.

A andra sidan fann man resolutionen så talande som behövdes, och för* siktigheten bjuder att gå varligt fram. Det vore vars och ens sak att del« taga i den socialistiska rörelsen, men vi måste akta oss för att komma med något sprängämne. Enade och ej splittrade vare lösen 1 Påpekades dessutom att denna fråga vore av den beskaffenheten, att många icke ville sluta sig till lokala avdelningar på grund av deras utpräglat socialdemo* kratiska ståndpunkt. Ordföranden (Linge) meddelade, att man i Malmö av denna orsak vore betänkt på att bilda tvenne typografiska föreningar.

Nästa gång frågan om anslutning till socialdemokratiska partiet kom på tal var vid 1898 års förbundsmöte, då till behandling förelåg följande fråga, väckt av Typografiska föreningen i Stockholm:

Vilken ställning intager Svenska typografförbundet till det socialdemokratiska arbetare* partiet?

Motiv: Såsom ju känt är, är socialdemokratiska partiet Sverges enda arbetareparti, och av denna anledning anse vi, att Svenska typografförbundet bör göra ett bestämt uttalande angående sin ställning till detsamma, så mycket mer som en diskussion över denna ytterst viktiga fråga ju alltid bidrager till att klara begreppen och därför också kan hava sin stora betydelse för de olika avdelningarna.

Första utskottet framlade följande förslag till uttalande:

Mötet, som inser vikten av, att arbetarna även i politiskt hänseende sluta sig fast tillsammans för vinnande av gemensamma mål, uppmanar Sverges typografer att upptaga på dagordningen i de respektive avdelningarna frågan om anslutning till det socialdemo* kratiska arbetarepartiet, enär detta är ju det enda politiska parti, som helt företräder arbetarnas intressen.

Ordet begärdes av

F. H. Magnusson, Kalmar, som förklarade, att han inom utskottet reserverat sig mot det avgivna utlåtandet. Ansåg all politik ligga utom ramen för förbundets syftemål. Detta framgår ock av stadgarnas § 1. I denna paragraf, vilken meddelar vad förbundet "har till ändamål", talas icke ett ord om politisk verksamhet, endast facklig. Den avdelning, talaren tillhörde, var mot anslutning till socialdemokratiska partiet. Yrkade avslag å ut* skottets hemställan.

Sven Linge, Stockholm, var av delvis samma mening, som föregående talare, nämligen att förbundets verksamhet ej bör vara av någon som helst politisk art, utan endast rent facklig, ekonomiskt facklig. Talaren var en bland dem, som varit med om utarbetande av förbundets ursprungliga stadgar. Man var då och är nog ännu av den övertygelsen, att förbundet ej borde hallstämplas med någon politisk eller religiös färg, ty därigenom skulle många avskräckas från att sluta sig till detsamma, utan ändamålet med förbundets bildande

622var att alla, vilken politisk eller religiös åskådning de än hyllade, skulle kunna samla sig under en fana för ett gemensamt mål: yrkesutövarnas förkovran i intellektuellt och ekos nomiskt hänseende. Det har ock visat sig, att denna tanke var den rätta. Med all säkerhet hade förbundet ej kunnat uträtta det, som det nu måste erkännas ha gjort, om politik in» rymts inom dess ram. Talaren kunde därför icke annat än uppmana förbundets med* lemmar att fasthålla vid denna så lyckligt utfallna princip och uttala sig för, såsom gjorts redan vid ett föregående förbundsmöte, att förbundet som sådant tolererar den social* demokratiska lika väl som all annan politisk rörelse.

]. E. Graf, Stockholm, ansåg, att man borde följa med tiden. Förhållandena nu äro icke desamma, som de voro vid förbundets bildande. Finnes det något parti, som är bättre än det liberala, så må vi sluta oss till detsamma — även om det är det social* demokratiska partiet. Ansåg, det mötet borde uttala sig för utskottets förslag, till vilket talaren yrkade bifall.

Oskar Lööf, Stockholm, och F. Elmgrert, Hudiksvall, talade för bifall till utskottets förslag.

A. W. Öhman, Stockholm, ansåg, att avslag å utskottets yrkande skulle komma att lägga hinder i vägen för de avdelningar, som det önskade, att ingå i arbetarepartiet. Yrkade därför bifall till utskottets utlåtande.

]. Mårtensson, Ystad, sade sig vara tacksam för, att de personer, som utarbetade för* bundets ursprungliga stadgar, ej uppsatte politiska frågor på programmet. Detta hade då ej varit lämpligt. Nu äro emellertid förhållandena helt annorlunda. Nu är det av vikt, att politiska frågor behandlas inom avdelningarna, ty därigenom sättes det liv i spelet. Yrkade bifall till utskottets förslag.

5. F. Svensson, Hälsingborg, framhöll, att en del avdelningar, som velat sluta sig till socialdemokratiska arbetarepartiet, kommit i en mycket skev ställning därför att förbundets stadgar på visst sätt lägga hinder i vägen för dylik anslutning. Yrkade bifall till utskot* tets utlåtande.

K. M. Ziesnitz, Stockholm, vände sig mot hr Magnusson, uttalande såsom sin åsikt, att det icke är nog med, att arbetarna få litet mera betalt. Därmed vinnes icke mycket. Då en gren av arbetarna lyckats tillkämpa sig något högre betalning för sitt arbete, kommer en annan gren efter och fordrar även högre betalning. Så går det undan för undan, och på grund därav ökas levnadsomkostnaderna i samma mån som arbetslönerna höjas. Man står sålunda på samma ståndpunkt som vid början. Det är först då arbetareklassen fått den politiska makten i sin hand, som ett bättre tillstånd för den kan vinnas. Därför är det nödvändigt, att arbetarna sammansluta sig för omdaning av samhället, och därför böra icke heller vissa grupper av arbetare motarbeta detta mål, vilket de faktiskt göra, om de ställa sig utom den egentliga arbetarerörelsen. Yrkade bifall till utskottets förslag.

P. J. Haglund, Göteborg, och K. J. Wennergren, Stockholm, talade också för bifall till utskottets förslag.

A. ]. Christiemsson, Stockholm, ansåg det vara egendomligt, att det fanns mötesdel* tagare, som voro mot utskottets förslag. Det kan ju inte ens få sken av tvång, om avdel* ningarna uppmanas behandla frågan. För övrigt diskuterades ju redan nu politiska frågor rätt ofta inom avdelningarna. Anförde såsom exempel härpå, att inom Stockholms typo* grafiska förening finnas dylika frågor på dagordningen nästan vid varje dess samman* träde. Slutade med att yrka bifall till utskottets förslag.

623L. Chr. Nielsen, Malmö, var av den åsikten, att den fackliga rörelsen enbart icke för* mådde synnerligt höja arbetarnas ställning, utan måste den fackliga rörelsen förenas med den politiska. Kunde för sin del icke finna, att det fanns mer än ett parti — det social» demokratiska — vartill arbetareorganisationerna kunde sluta sig. Yrkade därför bifall till utskottets förslag.

F. H. Magnusson, Kalmar, ansåg det ej vara rätt att söka påtvinga avdelningarna en socialistisk prägel. Yrkade därför fortfarande avslag.

L. Aug. Mårtensson, förbundsstyrelsen, hade intet emot att frågan komme på tal inom avdelningarna, ty därigenom kunde tankarna klaras och varje avdelning bliva i tillfälle att göra sitt uttalande. Ansåg dock, att en enklare — fast dock lika effektiv — resolution kunde avgivas. Framlade därefter följande förslag till resolution:

Förbundsmötet uppmanar varje avdelning att taga frågan om sin ställning till social* demokratiska arbetarepartiet under behandling.

Diskussionen var härmed avslutad, och bifölls med 1,548 röster, avgivna av 43 röstande, mot 738 röster, avgivna av 36 röstande, utskottets förslag. Minoriteten röstade för bifall till Mårtenssons resolutionsförslag.

Det dröjde emellertid icke längre än till 1901 års förbundsmöte förrän frågan ånyo kom före. Även denna gång var det Typografiska föreningen i Stockholm som framlade förslag i frågan. Detta hade följande lydelse:

Då riktigheten av den uppfattningen, att arbetareklassen icke genom enbart fackorga» nisatoriskt arbete kan vinna några avsevärda och bestående fördelar, allt mera tränger sig fram och torde ligga i öppen dager för alla, som med uppmärksamhet följt arbetarerörel» sens utveckling, är det naturligtvis av nöden att tillse vilka medel, som ytterligare kunna främja vårt förbunds syfte: dess medlemmars höjande i socialt, ekonomiskt och intellektu» ellt hänseende. Senaste förbundsmöten ha visserligen uttalat sitt livliga erkännande åt de avdelningar, som genom deltagande i den politiska verksamheten göra sin insats i strävandena att på detta område skaffa gehör åt arbetarnas berättigade krav, och även givit en fingervisning om den bästa riktningen härför genom att beteckna socialdemo» kratiska arbetarepartiet som det enda politiska parti, vilket helt företräder arbetarnas intressen, men då samtidigt markerats, att förbundet som sådant bör vara politiskt indif» ferent, ha en stor del medlemmar fattat detta så, att även avdelningarna böra hålla sig fjärran från allt vad politik heter. Det torde vara på tiden, att denna missuppfattning blir hävd.

Det är ju tydligt att icke förbundet kan deltaga i vare sig riksdagsmannar eller städs» fullmäktigeval, men detta kunna avdelningarna göra å sina respektive platser. Och genom gemensamt uppträdande med övriga arbetarekorporationer böra de, även under nuvarande ogynnsamma röstcensus, i många fall kunna utöva ett avgörande inflytande. Genom att i riksdagen invälja sådana personer, vilka verka för allmän rösträtt, lagstadgad normal» arbetsdag, rättvis beskattningsform, effektiv skyddslagstiftning och yrkesinspektion, invali» ditets» och ålderdomsförsäkring o. s. v., vilka, med ett ord, vilja en verklig social lag» stiftning i stället för den nuvarande klasslagstiftningen, genom att till stadsfullmäktige välja personer, som tillgodose alla kommunens medlemmars intressen i stället för det

624privilegierade fåtalets, som verka för arbetarebostadsfrågans ordnande, upprättande av kostnadsfria platsförmedlingsanstalter, folkbad och folkbibliotek, bespisning av fattiga skolbarn på kommunens bekostnad, de kommunala arbetenas praktiska ordnande och avs skaffande av entreprenadsystemet för kommunens arbeten med mera dylikt, kunna så stora och genomgripande förbättringar vinnas till arbetareklassens fromma, att det må vara varje arbetares plikt, att medverka till desammas ernående. Underlåtenheten härav kan icke ur någon synpunkt försvaras. Intresset för verklig politik (= de allmänna angelägenheternas skötande) har inom typografkåren hittills varit oerhört ringa. Det måste bliva en ändring härutinnan. Med hänsyn till den vittomfattande betydelse en aktiv politisk strävan hos arbetareklassen har för utvecklingen av rättvisare och sundare sams hällsförhållanden (och det gäller här inte endast den nu levande generationen, utan är det även kommande generationers välfärd, som står på spel), kan man inte nog skarpt ogilla likgiltigheten och det avsiktliga bakåtsträvandet härvidlag.

Då det emellertid endast är genom ett planmässigt ordnat tillvägagångssätt och ett enigt uppträdande arbetarna ha utsikt att vinna någon framgång i sina strävanden, så föreslår föreningen att förbundsmötet gör det uttalandet:

aff varje avdelning må anse det som sin skyldighet att ansluta sig till det socialdemos kratiska arbetarepartiet, enär detta är det enda politiska parti, som helt företräder arbe* tarnas intressen, och vidare

aff varje avdelning må ansluta sig till den på platsen varande eller blivande samorganisas tionen, som på grundvalen av det socialdemokratiska arbetarepartiets program verkar för spridande av politisk upplysning och för deltagande i de politiska och kommunala valen.

Dessutom föreslår föreningen det mötet beslutar, på det varje medlem må göras upps märksam på detsamma,

aff ovanstående uttalande som bihang bifogas förbundets stadgar.

Första utskottet hade över motionen avgivit följande yttrande:

Efter prövning av det av Stockholmsavdelningen framlagda förslaget till uttalande om förbundsavdelningarnas ställning till det socialdemokratiska arbetarepartiet, har utskottet ej kunnat förorda det föreliggande förslaget på det skäl, att utskottet anser deltagandet i det politiska arbetet bör vara den enskilde förbundsmedlemmens ensak, och yrkar på grund härav

aff förbundsmötet måtte förkasta det av Stockholmsavdelningen framlagda förslaget.

Mot detta yrkande hade Söderström, Gävle, Nilsson, Malmö, Bergsten, Hälsingborg, och Brolin, Stockholm, reserverat sig och yrkade bifall till motionen.

I diskussionen yttrade sig:

Christiemsson, Malmö, som ansåg att, då det nu ej vore fråga om någon stadgeändring, all diskussion vore överflödig, utan kunde man genast gå till votering. Yrkade bifall till motionen.

Lööf, Stockholm, förklarade, att han tyckte det motionären i sin motivering sagt så mycket, att man ej behövde yttra något angående denna fråga, särskilt som det ju borde

40

625vara självklart att, när man insåge, att på den enbart fackliga vägen ej kunde nås de mål man behövde komma till, också försök gjordes att nå dem genom den politiska samman» slutningen. Yrkade bifall.

Ziesnitz, Stockholm, ansåg, att den metod, som en del uttalade sig för, nämligen att var och en såväl medlem som avdelning själv borde sköta om sina politiska angelägenheter, i dessa tider ej håller streck, utan borde varje arbetare sluta sig till det parti, som fullt och uteslutande arbetar för arbetareklassens höjande i alla avseenden, och som vid alla tillfällen för dess talan, nämligen det socialdemokratiska. Yrkade bifall till motionen.

Nilsson, Växjö, ansåg det märkvärdigt, att en sådan motion som denna kommit in till förbundsmötets avgörande, då ju förbundet vore ett fackförbund och ej ett politiskt sådant. Det vore orätt att tvinga in medlemmarna i ett parti, som de ej hade sympati för. Yrkade avslag.

Ericsson, Malmö, talade för bifall till motionen.

Linge, Stockholm, ansåg att förbundsmötet ej skulle uttala sig för avdelningarnas an» slutning till det socialdemokratiska partiet. Socialdemokraterna, åtminstone inom Stock» holmsavdelningen, gingo så bröstgänges till väga, att de mera sansade medlemmarna drogo sig från föreningslivet. Ansåg att frågan om nämnda partitillslutning borde först arbetas in hos avdelningarnas medlemmar, innan den framlägges till förbundsmötets avgörande. Yrkade avslag å motionen.

Berg, Enköping, talade för bifall till motionen.

Ziesnitz, Stockholm, meddelade, att 9 landsortsavdelningar redan anslutit sig till partiet genom arbetarekommuner. Frågade om någon av dessa avdelningar känt sig betryckta genom denna anslutning, vilket talaren ej trodde. Yrkade fortfarande bifall till motionen.

Förbundsmötet antog härefter reservanternas förslag med 1,699 röster av 41 röstande mot 1,500 röster av 67 röstande. Minoriteten röstade för utskottets förslag.

Mot detta förbundsmötets beslut avgavs följande reservation:

Undertecknade anmäla härmed reservation mot förbundsmötets beslut i fråga om, "att avdelningarna må anse som sin skyldighet att ansluta sig till det socialdemokratiska partiet".

Vi utgå från den synpunkten, att organisationens bästa kräver, att den enskilde med» lemmens rätt att ansluta sig till det politiska parti han för gott finner icke kringskäres.

Genom det fattade beslutet kan medlem mot sin egen vilja komma i det läget, att han blir medlem av och måste kontribuera till socialdemokratiska partiet, så framt han vill vara medlem av sitt facks organisation.

Då detta kan betraktas som en kränkning av den enskilda medlemmens rätt och sålunda icke står i full överensstämmelse med de demokratiska grundsatser, varpå Svenska typo» grafförbundet grundats, anse vi detta beslut vara till våda för förbundets framtida bestånd.

Stockholm den 3 augusti 1901.

L. Aug. Mårtensson. John Karlsson, Norrköping. A. W. Wilner, Karlskrona. B. G. Damström, Falun. F. Rundkvist, Karlshamn. C. H. Nilsson, Växjö. O. Swensson, Göte» borg. Sven Linge. Emil Andersson, Uppsala. Axel Roneli, Uppsala. Ax. Th. Hed» lund, Falun. Alfr. Mårtensson, Kristianstad. C. Svensson, Växjö. J. G. Johansson, Visby.

626Gust. Johansson, Skara. C. A. Rosdahl, Söderhamn. Wilh. Åkerblom, Jönköping. A. Blomquist, Sala. Arvid B. Nordgren, Kristianstad. N. Rasmusson, Göteborg. Aug. Mattsson, Sundsvall.

Det av 1901 års förbundsmöte antagna tillägget till stadgarna fick emel* lertid redan vid nästa förbundsmöte — som hölls 1904 — undergå en för* ändring. Vid detta möte förelåg nämligen en motion från Malmö om ut* bytande av tillägget till stadgarna mot ett annat. Malmöförslaget hade, enligt 1904 års protokoll, följande lydelse:

Enär det kan tänkas andra vägar för arbetarefrågans lösning är den rent pariamen* tariska, exempelvis genom generalstrejkens tillgripande, och enär det av Stockholms typo* grafiska förening vid 1901 års förbundsmöte föreslagna och av förbundsmötet godkända bihanget till förbundsstadgarna endast pekar på den politiska vägen samt den socialdemo* kratiska kompromisspolitiken urartar till rent borgerlig reformpolitik och arbetarna böra stå med händerna fria att understödja det, som endast gagnar deras sak, föreslå vi föls jande bihang till förbundsstadgarna i stället för det nuvarande:

Då den moderna arbetarerörelsen ytterst bör gå ut på och ha till syfte att fullständigt avskaffa löneslaveriet, och då den enbart fackliga rörelsen visat sig otillräcklig i kampen härför samt politisk verksamhet måhända är nödvändig, uppmanar 1904 års förbundsmöte avdelningarna landet runt att vid politiska och kommunala val understödja sådana arbetare* kandidater och arbetarerepresentanter, som utan omvägar vilja verka hän till de ekonomiska frågornas lösning och bidraga till det slutliga målets ernående.

Förbundsstyrelsen hade avgivit följande utlåtande:

Då meningarna torde kunna vara delade, huruvida Sverges socialdemokratiska arbetare* partis politik urartat till rent borgerlig reformpolitik —• så t. ex. var det ju nämnda parti, som år 1902 ledde den av detsamma planerade storstrejken, för vilken form av radikal arbetarepolitik Malmö typografiska förening synes känna sig särdeles tilltalad — men man däremot allmänt torde kunna vara ense därom, att ännu så länge intet annat politiskt parti här i landet kan, i stort sett, sägas bättre företräda arbetarnas intressen, kan för* bundsstyrelsen icke finna det vara anledning att utbyta det nuvarande bihanget till stad* garna mot det föreslagna.

Förbundsstyrelsen får därför föreslå,

aff förbundsmötet måtte avslå Malmö typografiska förenings motion. Första utskottet hade över motionen lämnat följande utlåtande:

Då utskottet i likhet med motionären anser att andra vägar kunna givas än den av det socialdemokratiska partiet följda och ej kan anse denna väg som den allena saliggörande, men på samma gång finner skärpan i det av Malmö typografiska förening föreslagna till* lägget onödigt stark, vill utskottet föreslå, att motionen antages i följande förändrade form:

Då den moderna arbetarerörelsen bör gå ut på att höja den arbetande klassen i så väl socialt som politiskt avseende, uppmanar 1904 års förbundsmöte avdelningarna landet runt att vid politiska och kommunala val understödja sådana arbetarekandidater, som utan omvägar vilja verka för arbetareklassens frigörelse.

627Mot utskottets utlåtande hade Larsson, Malmö, och Ling, Jönköping, reserverat sig.

Larsson, Malmö, påpekade, att inom utskottet bildats den uppfattningen, att Malmö» avdelningens uttalande vore för skarpt, varför utskottets förslag vore mera moderat. Ansåg dock för sin del, att det ej vore skäl i att dölja, vad vi verkligen tänkte. Ville, i anledning av förbundsstyrelsens utlåtande beträffande Malmöavdelningens påstående, att det social» demokratiska arbetarepartiet urartat till ett borgerligt reformparti framhålla som ett tydligt bevis för avdelningens påstående, att det visat sig det generalstrejken bekämpades av partiet. I utlandet däremot erkändes densamma som det enda medel, som kunde hjälpa arbetareklassen genomföra sina strävanden. Yrkade bifall till Malmöavdelningens förslag.

Wiberg, förbundsstyrelsen, medgav att meningarna kunde vara delade beträffande det socialdemokratiska partiets taktik, men att detta för oss såsom fackorganisation ej hade någon så stor betydelse, att vi för den sakens skull skulle ge oss in på och upptaga mötets tid med en alldeles onödig debatt härom. Föreslog att Malmöförslaget och det nuvarande bihanget till stadgarna samt de olika utlåtandena ånyo måtte uppläsas, då han vore för» vissad om att denna fråga därefter utan någon debatt kunde avgöras.

Ordföranden uppläste nu förbundsstyrelsens och utskottets utlåtande, Malmöavdelnin» gens förslag och nuvarande "Bihang" till stadgarna.

Ling, Jönköping, ville endast påpeka det hans reservation avsåge ett instämmande i för» bundsstyrelsens utlåtande.

Moberg, Stockholm, hade inom utskottet haft en avvikande mening mot dess majoritet och hade samma uppfattning som Larsson. Yrkade bifall till Malmöavdelningens förslag.

Hilding, Göteborg, gladde sig åt påståendet att det funnes radikalare parti än det social» demokratiska, men ansåg det dock lämpligast för typograferna, som så länge tagit avstånd från övriga arbetare i deras politiska kamp, att tills vidare hålla sig till det socialdemo» kratiska arbetarepartiet. Yrkade bifall till förbundsstyrelsens förslag.

Persson, Stockholm, yrkade bifall till Malmöavdelningens motion.

Löfkvist, Stockholm, ansåg att, ehuruväl mötet vore fackligt, denna fråga, såväl som alla andra, kunde behandlas, då det funnes ett särskilt bihang till stadgarna beträffande denna sak. Det socialdemokratiska partiet hade onekligen avvikit från sina principer. Det hade numera börjat föra kompromisspolitik och sökte gärna samarbete med libe» ralerna, beroende på att dess ledare voro allt för moderata. Yrkade bifall till Malmö» avdelningens motion.

Löfgren, Sala, yrkade bifall till förbundsstyrelsens förslag.

Sedan diskussionen härefter förklarats avslutad, beslöt förbundsmötet godkänna utskottets förslag att bifogas stadgarna.

Det av 1904 års förbundsmöte beslutade bihanget till stadgarna stod kvar i tolv år eller till 1916, då en motion från Hälsingborg föranledde detta års förbundsmöte att borttaga detsamma. Angående förhandlingarna vid nämnda tillfälle innehåller 1916 års förbundsmötes protokoll följande:

628Behandlades Hälsingborgsavdelningens motion om, att bihanget till förbundsstadgarna slopas.

Förslaget hade följande lydelse:

Vid 1904 års förbundsmöte antogs, efter det förbundsmötet avslagit väckt förslag om förbundets inträdande i Landsorganisationen och därmed även anslutning till Sverges socialdemokratiska arbetareparti, ett uttalande, vilket som bihang skulle bifogas stadgarna, och i vilket framhölls att "då den moderna arbetarerörelsen går ut på att höja den arbe* tände klassen så i socialt som i politiskt avseende, uppmanar 1904 års förbundsmöte avdel* ningarna landet runt att vid politiska och kommunala val understödja sådana arbetare* kandidater, som utan omvägar vilja verka för arbetareklassens frigörelse".

Detta tillägg till stadgarna tillkom, som nämnts, efter det förbundsmötet avslagit motion om anslutning till Landsorganisationen och skulle förmodligen utföra något slags plåster och en manifestation för typografkårens solidaritet i politiskt avseende med övriga arbetaregrupper.

Åtskilligt har förändrats under årens lopp och detta icke minst inom det politiska livet. Vad som 1904 kunde anses tillräckligt med en uppmaning räcker i våra dagar knappast längre. Sedan den proportionella valmetoden infördes i Sverge och partigräns serna blivit snävare än någonsin förut, har det blivit en naturlig följd att varje vaken och politiskt intresserad medborgare ansluter sig till det politiska parti som mest tilltalar honom. Skulle bihanget till stadgarna under nuvarande förhållanden ha någon betydelse, borde det gälla en uppmaning i berörda syfte, men då detta icke torde höra hemma i ett fack* förbunds stadgar, anse vi det bättre att punkten helt borttages.

Hälsingborgs avdelning får därför hemställa, att förbundsmötet måtte besluta:

aff det bihang till stadgarna, som sedan 1904 funnits i desamma, måtte borttagas.

Förbundsstyrelsen yttrade:

Då Sverges typografer i handling torde tillräckligt ha visat, att de känna sig solidariska med landets övriga organiserade arbetare, torde det kunna erkännas vara överflödigt att särskilt uttrycka detta på sätt tillägget till stadgarna gör. Förbundsstyrelsen får därför föreslå

att förbundsmötet måtte bifalla Hälsingborgs avdelnings ifrågavarande motion. 5:te utskottets utlåtande:

Med fullt instämmande i förbundsstyrelsens uttalande att typograferna i handling visat att de äro solidariska med Sverges övriga arbetare får 5:te utskottet föreslå:

aff förbundsmötet måtte bifalla Hälsingborgs avdelnings ifrågavarande motion.

Mötet beslöt utan debatt i enlighet med förbundsstyrelsens och utskottets förslag att bifalla motionen.

Efter 1916 års förbundsmöte var det i åtskilliga år tyst med kollektiv* anslutningen till socialdemokratiska arbetarepartiet. Härtill bidrog nog i synnerligen hög grad de omkastningar som ägde rum icke allenast inom andra länders arbetarepartier, utan även inom Sverges socialdemokratiska

629parti, som delade upp sig i rivaliserande partier. Under sådana omständiga heter var det icke lämpligt att något av dessa partier sökte genom kollektiv* anslutning draga till sig fackförbunden; ty detta skulle förmodligen ha gjort den sista villan värre än den första. Under inbördesstriderna mellan arbetarepartierna hade man annat att tänka på än att söka kollektivansluta fackförbunden.

Från 1916 till 1927 års förbundsmöte hade således Svenska typografför* bundet i sina stadgar ingenting som tydde på, att det var en med socialismen sympatiserande organisation. Men vid 1924 års förbundsmöte förelåg ett förslag till stadgeändring som innebar, att "förbundets ändamål var att mål* medvetet fostra arbetarna i kampen för samhällets omdaning på socialistisk grundval, samt att för de ändamål som äro förbundets, träda i förbindelse med förbund och föreningar, som hava med förbundet liknande syfte". Detta förslag avslogs vid 1924 års förbundsmöte, men återkom vid 1927 års och antogs då i något ändrad och utvidgad form.

På 1930 års förbundsmöte beslöts emellertid den stora "revolutionen" i anslutningsfrågan, nämligen att Svenska typografförbundet skulle betala partikontingenten vid avdelningarnas kollektivanslutning till socialdemo* kratiska arbetarepartiet. Om detta närmare här nedan.

Anslutningen 1893-1930. - Malmö* avdelningen pionjär.

Man kan just inte säga, att anslutningen till socialdemokratiska partiet från typografernas sida var så överväldigande stor under de första årtion* dena efter det socialdemokratiska arbetarepartiets startande. Detta parti konstituerades som bekant i april 1889 och var alltså i närmare tio år eller ända till L. 0:s bildande en kombinerad politisk och facklig centralorga* nisation i vårt land.

Om vi bortse från Typografiska agitationsklubben i Stockholm, som bildades den 10 januari 1891 "med syfte att genom muntlig och skriftlig agitation verka för de socialdemokratiska idéernas spridning bland Svenska typografförbundets medlemmar", fanns det under hela 1890*talet endast tre av typografförbundets avdelningar som voro kollektivt anslutna till social* demokratiska partiet. Den ena av dessa var Malmöavdelningen, som är den första fackliga organisationen bland de svenska typograferna, som kollektivt anslutit sig till socialdemokratiska partiet. Då vi antaga, att en

630relation av anslutningsfrågans öde inom denna pionjäravdelning i anslut* ningsväg kan ha sitt intresse, lämna vi här nedan en redogörelse, hämtad ur Malmö typografiska förenings minnesskrift 1883—1933, utgiven sist* nämnda år:

Frågan om anslutning till Södra distriktets arbetareparti, d. v. s. Sverges socialdemo* kratiska arbetareparti, förekom första gången å Malmö typografiska förenings samman* träde den 11 april 1893. Frågan var väckt av L. Chr. Nielsen, som också inledde den* samma. I sin inledning betonade talaren, att det vore på tiden att steget toges fullt ut, vi hade länge bidragit till alla möjliga kostnader inom arbetarepartiet och föreningen hade t. o. m. varit representerad vid dess partikongresser. Tiderna vore sådana, att det vore av vikt att vi förvärvade oss andra bundsförvanter, ty de som vi naturenligt skulle trygga oss till, nämligen förbundsstyrelsen, hade genom sitt handlingssätt i ömsesidighetsfrågan och andra frågor visat att man icke kunde lita på den. Kostnaden för anslutning bleve ringa och föreningen kunde nog bära densamma. I värsta fall finge kontingenten höjas; den kunde i detta fall knappast innebära en höjning med mera än 1 öre pr medlem och vecka. För övrigt trodde talaren att Sverges typografer efter den genomgångna löne* kampen skulle intaga en helt annan hållning än förut till arbetarepartiet.

Från ordförandeplatsen meddelades, att styrelsen varken velat till* eller avstyrka för* slaget — utan ställde sig fullt neutral. Dock hade inom styrelsen röster höjts för, att en anslutning möjligen skulle bliva alltför betungande i ekonomiskt hänseende.

Sedan ett par talare yttrat sig i frågan, blev ett bordläggningsyrkande bifallet. Man ansåg att sammanträdet vore alltför fåtaligt besökt för att föreningen skulle kunna fatta beslut i en så betydelsefull fråga.

På sammanträdet den 9 maj, då frågan ånyo förelåg, uppträdde en mängd talare i debatten. Alla hade de ingenting emot anslutningen i och för sig; deras enda invändning låge i, att man trodde en anslutning skulle försvaga föreningen i ekonomiskt hänseende. Efter ett par timmars livlig debatt beslöt man att även denna gång bordlägga frågan i och för slutligt avgörande på julisammanträdet.

Det var egendomligt att iakttaga, att ingen enda hade någon invändning att göra mot anslutningen från rent facklig synpunkt. Det var tydligen ingen som tänkte på, att en fackförening, som inom sig måste samla alla yrkets utövare, bör vara neutral i politiskt hänseende för att effektivt kunna verka för sitt ändamål. Inte ens de rena antisocialister som till icke ringa antal funnos inom föreningen på den tiden, anlade denna synpunkt. Förklaringen till detta ligger nog i den omständigheten, att arbetarerörelsen icke hade ordentligt utkristalliserat sig i en facklig och en socialistiskt*politisk rörelse, utan verkade enhetligt både fackligt och politiskt på samma gång. Landsorganisationen kom till först fem år senare och socialistkongressen i Norrköping 1891 hade beslutat, att partiför* eningarna vid strejker endast skulle understödja sådana fackföreningar, som voro kollek* tivt anslutna till arbetarepartiet.

Saken behandlades sålunda i M. T. F. som en rent facklig försäkringsfråga. Man ville ha ett så kraftigt stöd som möjligt bakom ryggen, när det gällde att gå till kamp mot arbetsköparna.

När anslutningsfrågan den 1 juli 1893 åter kom upp på dagordningen, hade förenings* styrelsen ändrat ståndpunkt. Den tillstyrkte nu enhälligt förslaget och meddelade dess*

631utom, att föreningens finansiella läge vore sådant, att anslutning kunde ske utan olägenhet. Ordföranden uppmanade de närvarande att yttra sig i frågan, då en så viktig sak inte kunde annat än vinna på att bliva grundligt ventilerad. Föreningsmedlemmarna, som voro rätt talrikt församlade, tyckte antagligen att frågan på de föregående sammanträ» dena blivit tillräckligt dryftad, ty ingen enda begärde ordet. Efter att ha dröjt en stund innan klubban föll, förklarade ordföranden därefter, att Malmö typografiska förening en» hälligt beslutat anslutning till Södra distriktets arbetareparti.

Det är dock all anledning antaga, att anslutningen icke gått så lätt, ifall densamma varit direkt förenad med kontingentförhöjning i en eller annan form. Till en samma år utbruten strejk bland murarna i Göteborg förordade nämligen föreningsstyrelsen en uttaxering eller kontingentförhöjning av 10 öre pr. vecka. Vad som fattades i 10 kronor pr vecka skulle tagas ur kassan. Denna omständighet och antagligen också, att kontingentför» höjningen kom nästan i samma veva som anslutningen till arbetarepartiet, föranledde några av de på Sydsvenska Dagbladet arbetande föreningsmedlemmarna att vägra att betala den 10»öring, varmed kontingenten blivit förhöjd pr vecka. Föreningen beslöt att tillskriva förbundsstyrelsen och anhålla om dess tolkning av denna paragraf i stadgarna. Själv ansåg sig föreningen ha handlat fullt juste och trodde sig vara i sin fulla rätt att utesluta de medlemmar, som tredskade då det gällde den beslutade förhöjda kontingenten.

På sammanträdet den 21 september 1893 upplästes förbundsstyrelsens svar. I detta förklarades avdelning äga rätt att höja eller sänka sin kontingent samt att ur förbundet och dess kassor utesluta var och en, som vägrade att erlägga beslutad avgift. Detta svar tillställdes de fem medlemmar å S. D. S., som vägrat att betala den förhöjda kontin» genten med den påföljd att tre av dem omedelbart inbetalte det felande.

Två av de tredskande återstodo dock och föreningen beslöt på sitt möte den 7 oktober att de, ifall de icke betalt inom 14 dagar, skulle från förbundet och dess kassor skiljas. De två framhärdade dock och uteslutningen verkställdes. På sammanträdet den 4 novem» ber förelåg en protestskrivelse från "förra medlemmarna E. Korp och W. Braun" — som sekreteraren uttrycker sig — och den fick en lång och ingående behandling. I debatten deltog även E. Korp, som begärt och erhållit tillåtelse att närvara. Han förklarade sig villig att på allt sätt medverka i föreningens strävanden, men ville icke veta av något tvång, vilket han ansåg en uttaxering vara. (Beslutet hade i protokollet av misstag rub» ricerats såsom uttaxering i stället för som förhöjd kontingent.) Sedan Korp å egna och kamratens vägnar förklarat sig villig betala det resterande beloppet, beslöt föreningen att annulera uteslutningen.

Sedan den 1 juli 1893 har M. T. F. tillhört Malmö arbetarekommun och därmed social» demokratiska arbetarepartiet. År 1907 förelåg visserligen ett förslag om utträde, men det blev — efter en omröstning, verkställd på tryckerierna — förkastad med 128 röster mot 42.

År 1917 hade föreningen, till följd av de av världskriget framskapade förhållandena, råkat i ekonomiskt trångmål, vilket ytterligare förvärrades genom att hos dåvarande kassören upptäcktes kassabrist. För att råda bot på svårigheterna föreslogs bl. a. åtgärder utträde ur Malmö arbetarekommun. Styrelsen tillstyrkte av ekonomiska skäl och för» eningen beslöt utträde. Men vid det sammanträde, där utträdet beslöts, reserverade sig 6 medlemmar, vilka senare inlämnade en skrivelse till föreningen med begäran om, att frågan skulle upptagas till ny behandling. Styrelsen efterkom denna begäran och föreslog

632samtidigt att, för den händelse föreningen beslutade att kvarstå i arbetarekommunen, för« eningsavgiften skulle höjas med 5 öre pr vecka. Genom företagen omröstning på trycs kerierna beslöts att föreningen skulle kvarstå i arbetarekommunen och veckokontingenten höjas med 5 öre. 30 medlemmar av föreningen reserverade sig skriftligen mot att tillhöra Malmö arbetarekommun. För deras vidkommande beslöts att den 5*öring, varmed av» gifterna höjdes, skulle gå till föreningens nödhjälpsfond.

Den andra av typografförbundets avdelningar, som kollektivt anslöt sig till arbetarepartiet, var Landskronaavdelningen. Den inträdde 1898 med 17 medlemmar.

Den tredje var Luleåavdelningen, som inträdde 1899, men som den gån* gen stannade kvar i partiet endast åren 1899 och 1900. Från typografiskt håll fanns det 1899 endast 217 som voro medlemmar av socialdemokratiska partiet och dessa voro sålunda fördelade: Typografiska agitationsklubben 51 samt avdelningarna i Malmö, Landskrona och Luleå med respektive 120, 24 och 22 medlemmar.

Under de följande åren förökades antalet avdelningar, som anslöto sig till partiet så småningom. 1900 inträdde avdelningarna i Ystad, Hälsing* borg och Halmstad, 1901 avdelningarna i Lund och Enköping, 1902 avdel* ningarna i Eskilstuna, Gävle, Hässleholm, Arvika och Köping, 1903 Varberg och Oskarshamn, 1904 Örebro och Vänersborg, 1907 Lysekil, 1908 Ängel* holm, Alingsås och Trälleborg samt 1913 Åtvidaberg. Åtskilliga av dessa utträdde dock under årens lopp, ty 1914 funnos endast 769 typografer an* slutna till partiet och av dessa tillhörde 100 Typografiska agitationsklubben i Stockholm, 282 avdelningen i Malmö, 30 Ystad, 101 Hälsingborg, 68 Eskilstuna, 76 Gävle, 15 Arvika, 12 Enköping, 8 Varberg, 28 Södertälje, 12 Lysekil, 13 Trälleborgs, 13 Alingsås och 7 Åtvidabergs avdelningar.

Från de närmast efterföljande 14 åren föreligga inga detaljerade siffror angående anslutningen från typografhåll. År 1930 infordrades av förbunds* styrelsen uppgift om, vilka avdelningar som då voro kollektivt genom arbe* tarekommunerna anslutna till Socialdemokratiska arbetarepartiet. Det be* fanns då att i början av 1930 följande 26 avdelningar med följande antal medlemmar voro anslutna:

Alingsås 15, Arboga 10, Borås 49, Enköping 11, Eskilstuna 104, Eslöv 17, Filipstad 23, Gävle 117, Hälsingborg 229, Karlskrona 63, Katrineholm 25, Kristianstad 50, Lund 110, Lysekil 7, Malmö 473, Sala 26, Sollefteå 30, Strängnäs 9, Söderhamn 24, Söderköping 13, Trälleborg 22, Varberg 13, Visby 44, Ystad 51, Åtvidaberg 24 och Örnsköldsvik 19 medlemmar. Summa tillsammans 1,604.

633Anslutningsfrågans behandling i Stockholm och Göteborg.

Vi ha här ovan redogjort för anslutningsfrågans utveckling inom Malmö» avdelningen, den avdelning, som längst och trognast varit ansluten till partiet av alla förbundets avdelningar. Där gick det som ovan relaterats synnerligen smärtfritt att få saken igenom. Och samma var förhållandet även inom de flesta av Skåneavdelningarna.

Men på andra håll gick det icke så lätt. Inom exempelvis landets två största avdelningar, Stockholm och Göteborg, dröjde det i hela 27 år efter det Malmö anslutit sig innan dessa följde exemplet.

Som behandlingen av denna fråga inom landets två största avdelningar är karakteristisk för de svenska typografernas — som helhet betraktad — ställning till frågan, redogöra vi här nedan utförligare för anslutningsfrågans behandling i Stockholm och Göteborg.

Vi börja med Stockholm.

Första gången frågan om Typografiska föreningens i Stockholm anslutning till Stock» holms arbetarekommun förekom, var den 2 februari 1901. Sju medlemmar av föreningen hade ingivit förslag om att följande fråga borde upptagas på dagordningen: "Bör Typo» grafiska föreningen ansluta sig till Stockholms arbetarekommun?" För att frågan skulle få en så allsidig belysning som möjligt, hade styrelsen anskaffat tvenne inledare från socialdemokratiska partiet, nämligen Ernst Blomberg och C. G. T. Wickman.

Sedan de båda inledarna yttrat sig, uppstod en livlig debatt, i vilken Ernst Lindberg, K. J. Wennergren, A. W. Öhman, K. M. Ziesnitz och K. J. Ohlsson talade för att för» eningen borde ansluta sig, medan Hugo Westerlund och Edvard Söderberg yrkade avslag. J. W. Samuelsson ansåg det vara olämpligt att nu fatta beslut i frågan, utan borde detta anstå tills man skaffat en större lokal. Föreningen beslöt i enlighet med Samuelssons yrkande samt att frågan skulle avgöras på nästa ordinarie sammanträde.

Vid detta möte, som hölls å Grand Nationals stora sal den 16 mars 1901, meddelade styrelsen, att den gjort sitt uttalande i frågan. I detta föreslogs, att föreningen skulle besluta att ansluta sig till Stockholms arbetarekommun och därmed till socialdemokratiska arbetarepartiet från och med den 1 januari 1902. Beslutet var dock icke enhälligt, ty av styrelsens fem medlemmar hade tre tillstyrkt, medan två avstyrkt förslaget. Styrelsen be» stod vid detta tillfälle av Emil Söderström, ordförande, A. W. Öhman, vice ordförande, John Högquist, kassör, Lars Brolin, sekreterare, och J. Emil Holmberg, bibliotekarie.

Styrelsen föreslog att % majoritet skulle erfordras för förslagets antagande samt hade dessutom i kallelsecirkuläret medgivit, att närvarande medlem genom uppvisande av full» makt finge rösta för en frånvarande. Medgivandet att rösta medelst fullmakt gav anled» ning till åtskillig opposition, mest från socialdemokratiskt håll, medan L. Aug. Mårtensson gav styrelsen sin komplimang för förslaget, "ty fullmaktsröstning måste tillåtas tills man kommer så långt, att omröstning sker på tryckerierna". Styrelsens förslag godkändes.

Vid detta tillfälle hade, jämte C. G. T. Wickman, Ernst Söderberg från arbetarekom» munen kallats att inleda frågan. Sedan inledningsanförandena hållits, talade Val. Isakson,

634J. W. Samuelsson, A. W. Öhman, K. M. Ziesnitz, Frans Bäckström, Oscar Lööf och Eduard Wiberg för anslutning, medan Sven Linge, Hj. Ekelöf, L. Aug. Mårtensson och Hugo Westerlund yrkade avslag.

Omröstningen drog långt ut på tiden och var först avslutad kl. 12,45 på natten. Sedan röstsedlarna räknats, befanns det, att föreningen med 412 röster mot 202 avslagit motionen om föreningens anslutning till Stockholms arbetarekommun.

Andra gången frågan om anslutning till arbetarekommunen förekom inom Typografiska föreningen var den 7 oktober 1905, då en av Nils Sandberg väckt motion i detta syfte föredrogs.

Frågan kunde icke stadgeenligt slutbehandlas å detta sammanträde och föranledde där» för för dagen endast en principdebatt.

I denna yttrade sig motionären, som yrkade bifall, medan Ernst Palmqvist, N. Molin, Sven Wengelin, Oscar Lööf, Espelund och E. Eriksson yrkade avslag. J. E. Graf yrkade att motionen skulle remitteras till styrelsen för utredning och avgivande av yttrande. I Grafs yrkande instämde E. Söderström, Axel Carlsson, C. Moberg, Gust. Persson, H. Hellström, K. Nykvist, K. V. Lövkvist, A. W. Öhman och Martin Sundell. Därefter beslutade föreningen i enlighet med Grafs förslag.

Vid sammanträdet lördagen den 4 november 1905 förelåg följande uttalande och förslag från styrelsen (som då bestod av J. W. Samuelsson, ordförande, Gust. Persson, vice ordförande, Ernst Andersson, sekreterare, John Högquist, kassör, och Emil Söderström, ombudsman) :

"Styrelsen har tagit under allvarlig och noggrann prövning den från föregående sam» manträde remitterade frågan om föreningens anslutning till Stockholms arbetarekommun. Då emellertid denna fråga synes vara av den natur, att ett bestämt partitagande från sty» relsens sida för eller emot skulle genom sitt tryck kunna innebära en viss kränkning av medlemmarnas fria bestämmanderätt i en samvetsfråga, och då vidare ett sådant parti» tagande icke skulle få den helhetsverkan, som lämpligast bör förefinnas i ett styrelsebeslut, har styrelsen ansett riktigast vara, att utan särskild prägel överlämna frågan till med» lemmarnas direkta avgörande. Frågan är såväl till sin innebörd som till sina eventuella följder så viktig, att styrelsen anser: 1 :o) att en tillfällig mötesmajoritet icke bör äga rätt att bestämma i denna angelägenhet och såmedelst eventuellt lämna ett oriktigt uttryck för medlemmarnas verkliga uppfattning; 2:o) att vissa bestämda föreskrifter böra fastställas, efter vilka beslut i frågan skall fattas. I anslutning härtill föreslår styrelsen:

att frågan ytterst noga och ingående diskuteras vid detta sammanträde; att föreningen därefter utan uttalande låter frågan avgöras genom allmän omröstning; att denna omröstning äger rum å föreningens expedition å sådana tider och under så lång följd, att alla medlemmar kunna deltaga i densamma;

att föreningen utser 30 medlemmar, som erhålla i uppdrag att kontrollera omröstningen; att vid valet av kontrollanter hänsyn tages till, att i synnerhet alla större tryckerier bliva representerade;

att dessa kontrollanter jämte styrelsen få bestämma tiden för omröstningen; att en särskild stämpel anskaffas, dels för kontroll att någon ej röstar flera gånger, dels för bevis att medlem verkligen röstat;

och att följande voteringsproposition godkännes:

635Den, som röstar för, att Typografiska föreningen i Stockholm ansluter sig till Stocks holms arbetarekommun, röstar ja, den det ej vill, röstar nej, vinner nej, har föreningen beslutat avslå motionen om anslutning, samt

att för besluts fattande fordras, att minst tre fjärdedelar av föreningens röstberättigade medlemmar deltaga i omröstningen och att av dessa minst tre fjärdedelar avgivit sin röst för anslutningen."

I den därpå följande debatten uppträdde först A. W. Öhman, som skarpt klandrade styrelsen för att densamma ej givit rent besked, för eller emot. Även om styrelsen uttalat sig emot, hade detta varit bättre än denna tvehågsenhet.

Detta Öhmans angrepp uppkallade trenne av styrelsens medlemmar till gensagor. Emil Söderström förklarade, "att medlemmarna borde kunna förstå, att styrelsen ej kunnat uppträda på annat sätt än den gjort. Vi ha inom styrelsen olika politiska åsikter. För min personliga ställning till frågan har jag redogjort i förbundsorganet. Jag såge helst, att vi gingo in i partiet, men jag anser även, att agitationen för denna sak ej så bedrivits, att vi nu äro mogna för detta steg och kunna skörda frukten av vårt arbete. Vidare är jag fackföreningsmänniskan, som måste se till att ej fackföreningen tager någon skada. Om vi nu gingo in i partiet, skulle vi lämna en lucka öppen för folk, som endast genom tvång tillhöra föreningen, att utgå ur densamma. Detta böra vi dock akta oss för. Stys relsen har lämnat besked om de former, som böra iakttagas vid omröstningen och dem stå vi för". — Gust. Persson yttrade: "Jag anser att styrelsen uppträtt bättre som den gjort än om majoriteten inom densamma lämnat ett förslag och minoriteten ett annat. Jag själv är övertygad om, att övriga arbetare med glädje skulle hälsa typerna välkomna i deras gemensamma organisation. Vi måste träffa våra medlemmar med politisk agitation i föreningen, då vi ej kunna träffa dem annorstädes. Därför bör föreningen vara politisk, så att man när som helst kan upptaga politiska frågor till diskussion. Faller frågan nu, så kommer den säkert upp igen under samma situation. Alltid kommer det att finnas en minoritet. Jag är övertygad om, att många, som tänka rösta mot anslutning, vid årets riksdagsmannaval gåvo sina röster åt socialdemokrater. Vi stå ju dock så nära, att vi böra rösta för anslutning". — J. W. Samuelsson var emot föreningens anslutning till partiet. "Politiken var nödvändig för arbetarna, men de borde ansluta sig enskilt eller genom politiska klubbar. Partiet kan aldrig i längden bära sig, om det upptager meds lemmar med alla möjliga politiska åsikter. Framgång får partiet endast genom att samla omkring ärliga socialdemokrater."

I övrigt talade C. Moberg för omedelbar anslutning. "Typografiska föreningen är liksom andra fackföreningar en kamporganisation, som behöver vapen, men dessa måste vara av modern konstruktion. Fackföreningen är ej tillräcklig och arbetarepartiet är det enda som fullt och helt kämpar för arbetarnas sak". — Nils Sandberg talade för ansluts ning, medan Elis Höglund, Hj. Ekelöf, C. A. Lindblad, L. Espelund, Erik Andersson och Nils Molin yrkade avslag. — På grund av den framskridna tiden beslöts att de ytterligare antecknade talarna skulle få ordet först vid nästa sammanträde.

Vid decembersammanträdet höll, som förste talare, Ernst Andersson ett längre anfös rande. Han framhöll därvid nödvändigheten av arbetarnas gemensamma uppträdande i politiska frågor, då de genom politiken kunde tillkämpa sig de förmåner, som facks föreningarna enbart ej mäktade genomdriva. Deltagandet i politiken vore nödvändigt för värnandet av fackorganisationerna, så att dessas handlingsfrihet ej inskränktes eller krings

636skars och arbetarna därigenom förlorade sitt främsta vapen i kampen. Erfarenheten från andra länder visade, att arbetarna där funnit politiken nödvändig jämsides med fackfo^ eningsrörelsen. Bifall.

Bland de följande talarna yrkade A. W. Öhman, G. Rydberg, K. V. Lövkvist och Nils Sandberg bifall, medan J. E. Graf — som ansåg "att genom anslutningen ett visst tvång lades på medlemmarna, ett tvång som kan mera skada än gagna" — C. A. Lindblad och Erik Andersson yrkade avslag.

Föreningen beslöt därefter att frågan skulle avgöras genom allmän omröstning och god» kände i övrigt styrelsens förslag.

Omröstningen försiggick å föreningens expedition flera dagar under december månad 1905 och januari månad 1906. Sedan omröstningen avslutats, tillkännagavs resultatet på föreningens sammanträde den 3 februari 1906. 962 av föreningens medlemmar hade del» tagit i omröstningen. 684 av dessa hade röstat mot och 278 för anslutning, vadan för» eningen med 406 rösters majoritet avslagit motionen om anslutning till Stockholms arbetarekommun.

Sedan dröjde det i hela 25 år innan frågan åter kom upp i Typografiska föreningen i Stockholm. Vid sammanträdet den 1 februari 1930 förelåg följande motion, undertecknad av 763 föreningsmedlemmar:

"Till Typografiska föreningens i Stockholm styrelse.

Typografiska föreningen i Stockholm har som avdelning av Svenska typografförbundet skyldighet i enlighet med stadgarnas ingress, att 'verka för industriell demokratis genom* förande samt att målmedvetet fostra arbetarna i kampen för samhällets omdaning på socia* listisk grundval och inrikta arbetet på produktionens socialisering'.

Typografiska föreningen åligger enligt föreningsstadgarnas ingress, att arbeta inom ramen av Svenska typografförbundets stadgar, det är vår klara skyldighet som organisa» tionsmedlemmar, att verka för industriell demokrati och samhällets omdaning på socialistisk grundval och att inrikta arbetet på produktionens socialisering. Kan man säga, att Typo» grafiska föreningen i Stockholm härvidlag gjort sin plikt helt och fullt? Svaret måste bli ett obetingat nej. Typografiska föreningen i Stockholm har i denna fråga stannat på halva vägen.

Typografiska föreningens i Stockholm stadgar nämner vidare som föreningens ändamål 'att i samförstånd eller i förening med andra arbetareorganisationer städse hava hela arbetareklassens väl till ögonmärke'.

Typografiska föreningen har manifesterat sin vilja till samförstånd och förening med andra arbetareorganisationer, när omröstning för tio år sedan företogs angående anslutning till Landsorganisationen i Sverge, vidare har Typografiska föreningen genom att från starten gå med i Stockholms Fackliga centralorganisation givit bevis på förståelse för klassolidari* tetens innebörd. Men härmed har man icke tagit alla konsekvenserna av klassolidariteten och samförståndet i sikte att tillvarataga hela arbetareklassens väl i Sverge.

Typografiska föreningen i Stockholm har ännu icke dragit konsekvenserna av de strävans mål, som äro angivna i typografförbundets och Typografiska föreningens stadgar. Indu* striell demokrati och socialisering ävensom en rad av de fackliga problem, som föreningen och förbundet brottats med, äro på samma gång politiska frågor, som måste lösas genom

637behandling i riksdagen. Sverges socialdemokratiska arbetareparti är som bekant Sverges fackföreningars politiska parti. Cirka 80 procent av socialdemokratiska arbetarepartiets medlemmar äro i sin egenskap av fackföreningsmedlemmar kollektivt anslutna till detta, häri ligger en garanti för att fackföreningsrörelsen får sina intressen i stat och kommun bevakade genom sitt eget politiska arbetareparti.

Typografiska föreningen i Stockholm har sedan år 1894 deltagit i de av Stockholms arbetarekommun anordnade första majdemonstrationerna, därmed har föreningen de facto givit sin anslutning till socialdemokratiska arbetarepartiets politik såsom varande Typo* grafiska föreningens egen. Denna politiska inställning har ytterligare av Typografiska föreningen i Stockholm godkänts vid skilda tillfällen genom uttalanden i olika social* politiska spörsmål.

Undertecknade medlemmar av Typografiska föreningen i Stockholm anse det därför stå i djupaste samklang med föreningens arbete och politik under det senaste kvartseklet, att Typografiska föreningen i Stockholm nu tager steget fullt ut och ansluter sig till Stockholms arbetarekommun från och med den 1 april 1930. Därmed brytes den politiska isoleringen och föreningen får ett forum för behandling av de speciellt politiska frågorna. Vi tro, att det inom föreningen föreligger en allmän önskan, att komma bort ifrån de två 'kommunistiska' fraktionernas upptåg. En kollektivanslutning skulle här åstadkomma en välbehövlig sanering.

På grund av vad som här anförts få vi föreslå,

aff Typografiska föreningen i Stockholm från och med den 1 april 1930 ansluter sig till Stockholms arbetarekommun, och

att detta förslag underställes medlemmarnas prövning genom allmän omröstning å arbetsplatserna, samt att för de mindre arbetsplatserna och de arbetslösa medlemmarna röstning äger rum å föreningens lokaler samt föreningens marssammanträde, samt

att därest frågan om anslutning till Stockholms arbetarekommun vinner medlemmarnas bifall, förslag om eventuellt utträde icke kan avgöras annat än genom allmän omröstning."

Motionen gav anledning till synnerligen vidlyftiga debatter, dels på för* eningssammanträdena den 1 och 20 februari 1930 och dels i tidningspressen. Det var inte bara i Svensk Typograf*Tidning som meningarna brötos syn* nerligen skarpt för och emot, utan även i Social*Demokraten, Folkets Dag* blad och Ny Dag gingo stridens vågor höga. — På de båda sammanträdena deltogo ett 50 à 60*tal talare i debatterna och på sammanträdet den 20 febru* ari "beslöts med överväldigande majoritet att Typografiska föreningen i Stockholm från och med 1 april 1930 ansluter sig till Stockholms arbetare* kommun och att detta förslag underställes medlemmarnas prövning genom allmän omröstning på arbetsplatserna fredagen den 28 februari och lördagen den 1 mars 1930 samt att för de mindre arbetsplatserna och de arbetslösa medlemmarna röstningen äger rum å föreningens lokaler samt föreningens ordinarie marssammanträde".

Vid omröstningen avlämnades 3,035 röster, av vilka 3 kasserades. För kollektivanslutning avgåvos 1,569 röster, medan 1,463 röstade emot.

638"Resultatet mottogs med bravorop. Ordföranden utbringade ett med kraft besvarat leve för en fackligt och politiskt enad arbetarerörelse", heter det i T. F:s verksamhetsberättelse för 1930.

Inom Göteborgsavdelriingen har frågan om anslutning varit före icke mindre än fem gånger.

Första gången var så tidigt som den 1 november 1890. Frågans behandling den gången förefaller emellertid huvudsakligen ha varit av informerande natur, ty det gällde behands lingen av stadgar för Göteborgs arbetarekommun, vilka föreningen ombetts att diskutera för att däri föreslå de ändringar, som föreningen möjligen ansåg nödiga. Av tillgängliga handlingar förefaller det emellertid, som om Göteborgskollegerna, i likhet med vad fallet var beträffande Malmökollegerna (se ovan), betraktade socialdemokratiska partiet som en facklig försäkringsinstitution.

Emellertid blev diskussionen om arbetarekommunens stadgar icke så synnerligen lång. Endast förslagsställaren, Pehr Eriksson — som dock ej tillhörde föreningen — jämte en medlem, Lundgren, hyste sympati för en anslutning, medan de övriga, P. J. Haglund, Simsson, Hultman m. fi. yrkade avslag. Föreningen beslöt att frågan skulle bordläggas.

Denna bordläggning varade icke mindre än elva år, eller till den 29 oktober 1891, då frågan ånyo kom före. Denna gång talade Oscar Hilding och Frans Hultqvist för anslutning, medan A. E. Carlsson, O. Svensson, K. Ståhl, P. J. Haglund, Nils Rasmusson yrkade avslag. Vid framställd votering beslöt föreningen med 68 röster mot 25 att icke ansluta sig.

Sedan dröjde det mera än 15 år innan denna fråga ånyo kom upp i Göteborgs typo* grafiska förening. Den 6 april 1916 behandlades nämligen ett cirkulär från Göteborgs arbetarekommun, i vilket föreningen anmodades att ansluta sig till arbetarekommunen och arbetarepartiet. Det meddelades från ordförandeplatsen, att styrelsen avstyrkt för» slaget och sedan Joh. Lundberg och J. A. Holmertz talat för bifall samt Gustafsson, Orstadius, Palm, Eliasson och Georg Schjött instämt i styrelsens avslagsyrkande, beslöt föreningen att icke ansluta sig till arbetarekommunen.

Mer än tio år senare eller den 3 november 1926 kom frågan om anslutning till arbetare* kommunen åter före. Denna gång kom initiativet också från arbetarekommunen, som föreslog att Göteborgs typografiska förening skulle ansluta sig från den 1 januari 1927. Styrelsens majoritet hade yrkat bifall, men en medlem, Schjött, hade reserverat sig.

Frågan behandlades på tvenne sammanträden, den 3 och 10 november. På det sist* nämnda sammanträdet beslöts att frågan skulle avgöras genom allmän omröstning på tryckerierna. För bifall talade Börjeson, Höglund, Albin Ström — vilken inkallats som inledare — Olsson, Walldén, A. E. Engström, medan Schjött, F. Boman, J. A. Lagerback m. fi. yrkade avslag. En hel mängd talare föreslogo frågans hänskjutande till allmän omröstning. — Vid den allmänna omröstningen på officinerna beslöt föreningen med 501 röster mot 100 att icke ansluta sig.

Den 13 februari 1930 kom frågan tillbaka. Denna gång var det föreningens styrelse som föreslog anslutning från den 1 april 1930.

Även denna gång måste två sammanträden tagas i anspråk i och för frågans behands ling. Under den långa debatten yttrade sig Walldén, O. H. Ohlsson, A. E. Engström, Nils

639Holmén, J. Hultin, Filip Börjeson, E. G. Olson, Hugo Höglund, Sigvard Cruse, Sven Jonsson m. fi., vilka yrkade bifall, medan Holmertz, Carl Johnsson, F. Boman m. fi. yrkade avslag. Omröstningen ägde även denna gång rum å officinerna och resulterade i, att föreningen med 468 röster mot 317 beslöt ansluta sig till Göteborgs arbetarekommun.

Att Göteborgs typografiska förening vid 1930 års förbundsmöte föreslog och fick genom* drivet, att de avdelningar som kollektivt anslöte sig till respektive arbetarekommun, skulle få kommunavgifterna restituerade från förbundskassan, därom relateras utförligt på annat ställe.

1930 — kollektivanslutningens förbundsmöte.

Vid 1930 års förbundsmöte togs alltså ett steg, som med ens ställde Sven* ska typografförbundet främst bland alla svenska fackförbund när det gällde anslutning till socialdemokratiska arbetarepartiet. Som förut å sid. 448— 449 utförligt relaterats, förelåg vid detta förbundsmöte en motion från Göte* borgsavdelningen, enligt vilket föreslogs, att förbundet skulle bekosta av* delningarnas kollektiva anslutning till arbetarekommunerna och därmed Sverges socialdemokratiska parti. Å ovan anförda sidor anföres orda* lydelsen av motionen varjämte lämnas en utförlig redogörelse för behand* lingen av frågan. Här upprepas endast i detta sammanhang att Göteborgs* motionen bifölls med 5,945 röster mot 2,427.

Debatten på förbundsmötet var synnerligen livlig och tidtals ganska lidelsefull. Behandlingen av denna fråga upptager i protokollet — i vilket anförandena för första gången återgivas stenografiskt — icke mindre än 30 petitsidor. *)

Anslutningen efter 1930.

Som ovan nämndes, var antalet .till socialdemokratiska partiet anslutna typografer i början av 1930 endast 1,604 från 26 avdelningar. Anslutningen från Stockholm och Göteborg, vilken skedde från 1 april 1930 drev antalet hastigt uppåt. Oaktat endast 4 avdelningar då följde exemplet var antalet anslutna i mitten av 1930 tillsammans 6,243 medlemmar, en ökning av när* mare 300 procent. De fyra avdelningar, som följde Stockholm och Göte* borg — vilka vid detta tillfälle anslöto sig med respektive 3,555 och 880 medlemmar — voro Falun med 93, Växjö med 57, Boden med 16 och Norr* tälje med 15 medlemmar.

*) Se vidare protokollet för 1930 års förbundsmöte sid. 132—161.

640Vid 1935 års slut voro av förbundets 104 avdelningar 64 kollektivt an* slutna till arbetarekommunerna och därmed socialdemokratiska arbetare* partiet. Inom de större avdelningar, som stå utanför finnas emellertid stora typografiska agitationsklubbar eller också äro en del av typograferna direkt och enskilt anslutna till respektive arbetarekommuner utan avdel* ningen som mellanhand. Även inom de mindre, icke kollektivanslutna av* delningarna, finnas en mängd kolleger, som direkt tillhöra arbetarekom* munerna.

De avdelningar, som vid 1935 års slut icke hade anslutit sig, voro föl* jande: Askersund, Falkenberg, Halmstad, Haparanda, Hedemora, Hudiks* vall, Hässleholm, Hörby, Jönköping, Kalmar, Karlskoga, Kiruna, Ljungby, Ludvika, Luleå, Mariestad, Nyköping, Osby, Piteå, Skara, Skellefteå, Skövde, Säffle, Söderhamn, Söderköping, Södertälje, Sölvesborg, Tidaholm, Vetlanda, Värnamo, Västervik, Åmål, Örebro och Östersund.

Socialdemokratiska arbetarepartiets medlemsbestånd inventeras då och då. En dylik medlemsinventering företogs 1912, den andra företogs 1929 och den tredje 1934. Enligt den senaste inventeringen voro av Svenska typo* grafförbundets 104 avdelningar och 9,689 medlemmar 7,2 0 2 i 5 8 av* delningar kollektivt anslutna till arbetarekommunerna och partiet. Detta gjorde enligt den upprättade statistiken 55,77 procent av avdelningarnas antal och 74,33 procent av medlemsantalet. Om man undan* tager det lilla Kakel* och plattarbetareförbundet med 383 medlemmar, som har 349 kollektivt anslutna (eller 91,12 procent) och kommunalarbetare* förbundet med sina 21,499 (av 28,911) eller 74,34 procent anslutna, står Svenska typografförbundet främst med sina 74,33 procent anslutna. Att beslutet å 1930 års förbundsmöte bidragit till att i hög grad öka anslutnin* gen, framgår av den omständigheten, att vid föregående inventering, år 1929, endast 13,80 procent av typografförbundets medlemmar voro kollektiv* anslutna.

Kostnaderna för kollektivanslutningen 1931-1936.

Från och med 1931 års ingång återbetalar alltså förbundet till respektive avdelningar de belopp dessa utbetalt i kontingenter till arbetarekommunerna och partiet. Partiavgiften får utgöra högst ett belopp av 1 krona i kvartalet för helt och 50 öre för halvbetalande. Kontingent betalas icke för arbetslösa,

41

641sjuka och reservanter. Under åren 1931 — 1936 har för detta ändamål ut* betalts:

1931 restituerades ett belopp av ....................................................10,119:22

1932 „ „ „ „ ....................................................14,839:19

1933 „ „ „ „ ....................................................15,226:98

1934 „ „ „ „ ....................................................16,415:19

1935 „ „ „ „ ....................................................17,595:30

1936 „ „ „ „ ........................................21,290:09

Summa kronor 95,485:97

642Svenska typografförbundets sjuks och begravningshjälpskassa.

I DE STADGAR, som på andra svenska typo* grafmötet 1886 antogos för Svenska typografförbundet fanns även stipu* lerat, att förbundet skulle åt sina medlemmar bereda hjälp vid sjukdoms* fall. Det dröjde emellertid ganska länge efter förbundets bildande innan denna bestämmelse blev omsatt i verklighet.

Orsaken till detta dröjsmål låg i, att man trodde sig kunna förmå den inom typografkåren sedan mera än ett sekel tillbaka arbetande Konstför* vantskapets kassa att gå in i eller samarbeta med förbundet, varigenom det icke skulle vara behövligt för förbundet att bilda egen kassa.

Av denna anledning avlät Svenska typografförbundets styrelse den 28 juli 1888 en skrivelse till förvaltningen av Konstförvantskapets kassa, vari hemställdes huruvida det icke vore med nämnda kassas stadgar förenligt, att kassan sorterade under förbundet, då ju kassan avser "att lämna sjuk* och begravningshjälp samt pensioner åt i Sverge vistande arbetare vid bok* tryckerier eller stilgjuterier", varefter kassans medlemmar vid sammanträde hade att bestämma ett eventuellt införlivande med förbundet. Samtidigt med denna skrivelse inlämnades till Konstförvantskapets kassa en liknande hemställan från enskilda medlemmar av kassan.

Det svar, som lämnades på denna skrivelse var icke synnerligen tillmötes* gående och lydde sålunda:

"Såsom svar på den oss tillsända skrivelsen av den 28 sistlidne juli få vi äran anmäla:

att något undantag från den i kassans reglemente gjorda bestämmelsen om ålder vid inträde uti kassan icke får göras;

att omständigheterna vid vår kassas tillkomst, dess uppgift, reglemente m. m. omöjliggör det ifrågasatta gemensamhetsarbete^ så väl som vår kassas införlivande med edert förbund.

Vi hoppas icke desto mindre, att kassan för framtiden får påräkna edert förbunds väl* villiga medverkan, vilken särskilt genom edra landsortsföreningar bör kunna bliva av stort gagn och betydelse."

Svaret uppväckte stor indignation bland typografförbundets medlemmar i Stockholm, av vilka en stor del även voro medlemmar av Konstförvant*

643skåpets kassa. Ett allmänt typografmöte kom till stånd i Typografiska för» eningens lokal den 17 november 1888. Detta var besökt av över 100 per* söner och efter en långvarig debatt antogs med alla röster mot fyra följande resolution:

"Mötet hemställer till Konstförvantskapets kassas delägare och förvaltning att snarast möjligt besluta om den önskade sammanslutningen med Svenska typografförbundet."

På Konstförvantskapets sjukkassas sammanträden i februari 1890, vilka även voro ytterst talrikt besökta, avslogos dock dessa förslag efter långa debatter.

Under tiden hade Svenska typografförbundet den 1—3 augusti 1889 av* hållit sitt första ordinarie möte.

Vid detta möte förelåg bl. a. följande fråga till behandling, inlämnad av Östersunds typografklubb:

"Hur bör en gemensam sjukkassa för förbundets medlemmar åstadkommas och på vilka grunder bör densamma ordnas?"

Denna fråga resulterade i tillsättandet av en kommitté med uppdrag att till nästkommande februari utarbeta förslag till stadgar för en sjuk* och begravningskassa för förbundets medlemmar, vilka stadgar omedelbart skulle utsändas, om Konstförvantskapets kassa avslog det erbjudna sam." arbetet med förbundet. Detta blev, som förut nämnts, även resultatet.

Redan i augusti samma år sammankallade förbundsstyrelsen den av mötet utsedda kommittén, bestående av Louis Werner, Gust. Österberg, Georg Pihl, Ivar Backman och C. G. Carlstedt, för att densamma skulle börja sitt arbete. Därförut hade dock förbundsstyrelsen utarbetat huvudgrunderna för stadgarna.

Den 18 januari 1890 avlämnade kommittén sitt förslag, vilket den 1 februari genom Typograf*Tidningen överlämnades till medlemmarna för granskning.

Den punkt, som debatterna huvudsakligast kom att röra sig om, var frågan om medlemskap i kassan. I grundförslaget fanns antytt att kassan skulle vara obligatorisk för nytillträdande i Svenska typografförbundet. Under framhållande av att denna passus skulle verka hämmande för förbundets utveckling, på grund av att de, som stode utanför detsamma och förut voro försäkrade, ej komme att ingå i förbundet, m. fi. dylika skäl, ansågs det vara bäst att kassan ställdes på frivillighetens grund, utan något som helst tvång, vilket också blev det slutliga resultatet.

644Sedan från skilda platser i landet en del ändringsförslag inkommit, sam* manförde förbundsstyrelsen desamma och utsände dem till omröstning. I augusti var resultatet klart och den 1 okt. 1890 trädde kassan i verksamhet.

Man måste erkänna, att det var synnerligen olyckligt, att medlemskapet i sjukkassan icke från början blev obligatoriskt i likhet med vad fallet är inom de flesta övriga typografförbunden. Därigenom hade kassan verkligen blivit vad den var ämnad till, en hjälp för alla förbundets medlemmar och frågan om kassans ombildande till obligatorisk icke behövt att spöka på förbundsmötena en lång följd av år.

I stadgarna tillerkändes typografförbundets styrelse rätten att utse för* valtningsstyrelse för sjukkassan och till den första styrelsen utsågs Gust. Lindberg, ordförande, L. Aug. Mårtensson, sekreterare, och P. O. Anders* son, kassör. Av dessa hade särskilt Gust. Lindberg, som även tillhörde förbundsstyrelsen, nedlagt ett intresserat arbete vid nämnda styrelses be* handling av frågan om sjukkassans bildande, samt vid utformandet av dess stadgar.

Åldersgränsen för inträde i kassan bestämdes från början till 35 år. Kassan var indelad i två klasser, i vilka inträdesavgiften, som tillföll grundfonden, var respektive 3 och 2 kronor. Veckoavgiften var i klass I 30 öre och i klass II 20 öre. Sjukhjälpen utgick i 13 veckor pr sjukår med 13:50 i klass I och 9 kronor i klass II. Medlem ägde rätt att tillhöra båda klasserna. Begravningshjälpen bestämdes från början till respektive 75 och 50 kronor men höjdes 1896 till 90 och 60 kronor. Även åldersgränsen för inträde höjdes 1898 från 35 till 40 år.

Vid kassans startande hade inkommit 304 anmälningar om inträde från 15 orter. Den 31 december 1890 hade avdelningarnas antal ökats till 22 med 496 medlemmar, varav 319 i klass I och 177 i klass II. Den direkta medlemssiffran var dock icke så hög, på grund av att flertalet medlemmar i klass II även tillhörde klass I.

Den egentliga grundplåten till kassan lämnades av en medlem, som teck* nåde sig "Intresserad förbundsmedlem", och vilken som gåva överlämnade 30 kronor, med villkor att dessa medel skulle tillfalla grundfonden.

Även ett annat erkännande av ej ringa värde fick kassan mottaga strax efter dess bildande. Boktryckaren och bokförläggaren Alb. Bonnier done* råde nämligen den 21 oktober, med anledning av sin 71:sta födelsedag, till Typografiska föreningen i Stockholm 1,000 kronor, med villkor att halva ränteavkastningen på nämnda belopp skulle tillfalla Svenska typografför* bundets sjukkassa så länge denna existerar.

645I styrelsen företogs vid 1892 års ingång en förändring, i det C. G. Edin då invaldes som kassör för kassan, en post som han sedermera under en följd av år på ett förtjänstfullt sätt skötte. Omvalda blevo Gust. Lindberg, ordförande, och P. O. Andersson, sekreterare. 1893 avgick Andersson och efterträddes av Oskar Dahlström som sekreterare.

Vid 1891 års riksdag antogs en lag om sjukkassor, vilken trädde i kraft den 1 juli 1892. I sammanhang med denna lag utfärdade kungl. maj:t kun* görelse angående förvaltningsbidrag åt registrerade sjukkassor. På förslag av styrelsen beslöts att kassan skulle registreras och godkändes densamma av överståthållareämbetet den 20 december 1892. I förvaltningsbidrag er* höll kassan för nämnda år kronor 246: 50.

Under tiden gick kassan framåt med stora steg. Genom kollektiv anslut* ning av såväl lokala sjukkassor som enskilda personalkassor steg medlems* antalet hastigt. Sålunda räknade kassan efter fem års verksamhet 35 avdel* ningar med omkring 1,500 medlemmar med en behållning av kr. 18,594: 80.

1898 avsade sig G. Lindberg ledamotskapet i styrelsen och utsågs i hans ställe L. Aug. Mårtensson, vilken senare avgick 1901 och efterträddes av Emil Holmberg. Med 1902 års utgång avgick O. Dahlström efter ett 10*årigt energiskt arbete för kassans framgång. Till sekreterare efter Dahl* ström valdes K. A. Th. Johnsson.

Vid förbundsmötena 1898 och 1904 förelågo förslag om att sjukkassan skulle göras obligatorisk. Vid det förstnämnda mötet blev frågan avslagen, men vid det senare beslöts, att obligatoriskt medlemskap skulle inträda för sådana nyinträdande i förbundet, som fyllt 20 år och ej vore behäftade med kronisk sjukdom, varjämte förbundsstyrelsen fick i uppdrag att till nästa förbundsmöte inkomma med förslag om obligatorisk försäkring för för* bundets medlemmar.

Vid 1907 års förbundsmöte framkom förbundsstyrelsen med förslag om obligatorisk sjukförsäkring för medlemmarna, men denna skulle ej ordnas så att den nuvarande sjukkassan omorganiserades, utan borde förbundet utöka sin verksamhet med att även lämna sjuk* och begravningshjälp. På grund av några detaljanmärkningar mot förslaget framkom det yrkandet att hela frågan om obligatorisk sjukförsäkring på nytt skulle återremitteras till förbundsstyrelsen för vidare utredning och för att medlemmarna landet runt skulle bli i tillfälle att sätta sig in i frågan, och skulle denna vid nästa för* bundsmöte avgöras.

Vid förbundsmötet den 9—12 november 1910 meddelade förbundsstyrel* sen, att densamma till följd av de förhållanden som inträtt efter storstrejken,

646varit förhindrad att realisera föregående mötes beslut. Dessutom lade den nya sjukkasselagen hinder i vägen för upprättande av en obligatorisk sjukkassa, under förutsättning att densamma skulle registreras och kassan därigenom skulle komma i åtnjutande av de bidrag stat och kommun lämna.

På grund av förhållanden, som stodo i samband med storstrejken, blevo tvenne av förvaltningsstyrelsens medlemmar, Edin och Holmberg, icke åter* valda 1910 och då den tredje medlemmen, Johnsson, avsade sig, utsåg för* bundsstyrelsen helt ny styrelse, vilken kom att bestå av Harald Hagberg, ordförande, Aron Olsén, sekreterare, och Ernst Andersson, kassör,

Då det visade sig nödvändigt att omlägga arbetssättet för styrelsen, be* slöts samtidigt göra kassörsposten till en fullt avlönad syssla, med skyldig* het för kassören att handhava förvaltningen av såväl Stockholmsavdelnin* gens som övriga avdelningars räkenskaper.

Den 4 juli 1910 antogs ny lag rörande sjukkassor, vilken trädde i kraft den 1 januari 1911. Då de kassor som registrerades enligt denna lag kommo att erhålla betydligt höjt statsbidrag, framlade styrelsen förslag till nya stadgar samt att kassan skulle registreras enligt 1910 års lag. Efter det stadgarna blivit antagna av medlemmarna samt godkända av socialstyrelsen blev kassan registrerad den 30 december 1911. Genom denna omläggning blev kassan i tillfälle att i långt större utsträckning än förut varit möjligt bereda medlemmarna tillfälle att sjukförsäkra sig till belopp, som kunna motsvara en vars behov.

År 1910 var ett för kassan mindre gynnsamt år, i det verksamheten gick med en förlust av kr. 1,706:47, främst beroende på den stora minskning av medlemsantalet, vilken åter var en följd av 1909 års strid. Genom denna minskning av medlemsantalet nedgingo veckoavgifterna från kr. 54,347:85 år 1909 till kr. 44,599: 75 år 1910, en minskning av ej mindre än kr. 9,748: 10.

Den 1 januari 1912 trädde de nya stadgarna i kraft. Även detta år blev ett för kassan högst ogynnsamt år, i det att densamma gick med en förlust av kr. 12,799:60. Detta ytterst beroende på den stora sjuklighet som var rådande under nämnda år. Sålunda utbetalades i sjukhjälp under år 1911 kr. 44,557:50, men under år 1912 kr. 68,461:—. En ökning i utbetald sjukhjälp av ej mindre än kr. 23,903:50. Visserligen hade även vecko* avgifterna ökats, men ej i samma grad som sjukhjälpen. Ökningen av in* flutna veckoavgifter under år 1912 uppgick till kr. 8,783: 90. Under sådana förhållanden stod det klart för styrelsen att en justering av stadgarna måste ske och framlades därför förslag att med bibehållande av avgifterna i oför* ändrat skick minska sjukhjälpen efter det visst antal dagar uttagits.

647Vid behandling av detta förslag framkom från en del avdelningar önsk* värdheten av att i stället för att minska sjukhjälpen höja avgifterna samt att en utredning skulle verkställas i huru hög grad denna höjning behövde vidtagas. Sedan utredningen verkställts och på grundval av densamma nytt stadgeförslag utarbetats, utsändes det nya förslaget till avdelningarna för omröstning och blev därvid antaget. Enligt de nya bestämmelserna delades kassan i 3 klasser, med en inträdesavgift av respektive 3, 4 och 5 kr. Vecko* avgiften var respektive 35, 55 och 75 öre. Sjukhjälpen utgick i första klas* sen med 2, i andra med 3 och i tredje med 4 kr. pr dag i 90 dagar under tolv på varandra följande månader. Begravningshjälpen utgjorde respektive 100, 150 och 200 kronor.

Den 1 januari 1914 trädde ändringen i kraft.

År 1913 gick kassan med en förlust av kr. 3,682:94, men genom den gjorda stadgeändringen visade det sig att kassan vunnit i stabilitet. Så* lunda uppgick vinsten under 1914 till kr. 9,199:41 och under 1915 till kr. 4,533: 19.

Ar 1918 var ett synnerligen svårt år för sjukkassan på grund av den epidemiska sjukdom, som under större delen av året härjade inom landet. Den betydande stegringen i utgifterna för sjuk* och begravningshjälp under detta år kunna helt skrivas på spanska sjukans konto. Under året gick kassan med en förlust av 4,133 kronor 67 öre.

År 1919 var däremot ett mycket gynnsamt år för sjukkassan. Verksam* heten lämnade detta år en behållning av ej mindre än 24,327 kronor 55 öre.

På grund av de stegrade levnadskostnaderna och försämrade penning* värdet under tiden för världskriget framfördes från ett flertal avdelningar önskemål om ändring av kassans stadgar därhän att högre sjukhjälp kunde utbetalas. Samtidigt pågick en av statsmakterna igångsatt utredning rörande införande av obligatorisk sjukförsäkring i Sverge. Då man allmänt trodde på den obligatoriska sjukförsäkringens genomförande ansåg förvaltnings* styrelsen att något förslag om införande av en ny sjukhjälpsklass med upp* gift att lämna högre sjukhjälp än 4 kronor pr dag icke borde framläggas förrän riksdagen fattat ståndpunkt till frågan. Den 14 oktober 1919 hade socialförsäkringskommittén sitt förslag till lag om allmän sjukförsäkring färdigt och överlämnade detsamma till Kungl. Maj:t. Till följd av den opposition som framkom mot förslaget, varvid särskilt kritiken från läkar* håll torde varit avgörande, företogs en överarbetning av detsamma med biträde av läkare. Efter det denna kommitté fullgjort sitt arbete blev för* slaget överlämnat till ytterligare en ny kommitté för omarbetning. På grund

648av dessa ideliga remisser från kommitté till kommitté, och då tidpunkten för frågans lösning syntes bliva alltmera oviss, ansåg sig förvaltningssty* relsen böra framlägga förslag om bildande av en ny sjukklass, klass 4, för en sjukhjälp av 10 kronor pr dag.

Behövliga stadgeändringar godkändes enhälligt av årsmötet 1920. Sedan förslaget behandlats och tillstyrkts av avdelningarna, blevo stadgeändring garna den 27 september registrerade av K. Socialstyrelsen för att den 1 oktober träda i kraft. Vid 1920 års utgång hade godkänts 996 ansökningar om övergång till klass 4.

De nya stadgarna hade varit gällande i endast 2 år, då förvaltningssty* relsen ånyo i början av november 1922 utsände förslag till ändring av en del stadgebestämmelser. Detta med anledning av önskemål, som vid fler* faldiga tillfällen framförts till förvaltningsstyrelsen om dels sänkning av avgiften i högsta sjukhjälpsklassen och i samband därmed sänkning av sjuk* hjälpen i denna klass, samt dels höjning av begravningshjälpen i samtliga klasser. På grund av de stora lönesänkningar, som typografkåren måste vidkännas under deflationsåren 1921 och 1922 var det för många medlem* mar för betungande att betala avgiften till klass 4. Å andra sidan var sjukhjälpen i den närmast lägre klassen, klass 3, för låg, isynnerhet för familjeförsörjare.

Enligt förvaltningsstyrelsens ändringsförslag indelades kassan i fem klas* ser. Inträdesavgiften till 1 :a klassen 3 kr., 2:a 4 kr., 3:e 5 kr., 4:e 8 kr. och 5:e 10 kr. Veckoavgiften i 1 :a klassen 45 öre, 2:a 65 öre, 3:e 85 öre, 4:e 1 kr. 20 öre och 5:e 1 kr. 60 öre. Sjukhjälpen i l:a klassen 2 kr., 2:a 3 kr., 3:e 4 kr., 4:e 6 kr. och i 5:e klassen 8 kr. pr dag. Sjukhjälpen skulle fort* farande utgå i 90 dagar under loppet av 12 på varandra följande månader. Begravningshjälpen i l:a klassen 300 kr., 2:a 400 kr. samt i 3:e, 4:e och 5:e klasserna 500 kr., dock med den begränsningen att efter ett års medlemskap utbetalas 1/s av beloppet, vilket skulle höjas med 1/5 pr år tills efter 5 års medlemskap full begravningshjälp utbetaltes.

Efter det från 15 avdelningar inkommit protokollsutdrag över behand* lingen av förslaget hölls den 27 november 1922 ajournerat årssamman* träde samt den 6 december 1922 extra sammanträde i Stockholm, varvid förslagen justerades och godkändes. Den 14 december 1922 blevo stadge» ändringarna registrerade av K. Socialstyrelsen. Den 1 januari 1923 trädde de nya stadgarna i kraft.

Med anledning av det arbete som pågick inom sjukkasserörelsen för utveckling av sjukförsäkringsverksamheten hade förvaltningsstyrelsen tis*

649dagen den 5 augusti 1924 — under pågående förbundsmöte — inbjudit de förbundsmötesombud, som innehade någon funktion inom sjukkasseavdel* ningarna, till möte samma kväll i Typografiska föreningens lokal för dryftande av för sjukkassan viktiga angelägenheter. Inbjudan hörsamma* des av omkring ett 50*tal kolleger.

Vid detta tillfälle framlade förvaltningsstyrelsen förslag till omläggning av kassans verksamhet. Kassan skulle indelas i tre avdelningar, sjukhjälps* avdelning, begravningshjälpsavdelning och understödsfond med var för sig skilda räkenskaper; utbetalning av sjukhjälp under obegränsad tid med 90 dagars hel och 275 dagars halv sjukhjälp pr år; moderskapshjälp mot* svarande hel sjukhjälp i 21 dagar, avgiftsbefrielse för 4:de kvartalets avgifter för medlem som i över 30 år tillhört kassan genom hjälp ur understöds* fonden. Debatten präglades av allmän tillfredsställelse med förslaget, vilket ansågs båda gott för kassans fortsatta framgång och utveckling.

Den 15 november utsändes förslaget genom Typ.*Tidningen till avdel* ningarna för behandling. Av 34 avdelningar, som insänt protokollsutdrag, hade 32 enhälligt godkänt förslaget. I 2 avdelningar hade i vardera avdel* ningen en medlem röstat mot förslaget. Några avdelningar hade vid be* handlingen av detsamma framfört en del önskemål, bland annat att för* bundsmedlem, som ej tillhörde kassan och var över 40 år, skulle under viss tid och mot förhöjd inträdesavgift kunna vinna inträde i kassan.

Den 17 december höll kassan såväl ajournerat årsmöte som extra sam* manträde i Stockholm för behandling av stadgeförslaget, vilket även, med av förvaltningsstyrelsen gjorda ändringar på grund av de framförda önske* målen, enhälligt godkändes av båda mötena.

Den 31 december 1924 blevo de nya stadgarna godkända och registre* råde av K. Socialstyrelsen för att den 1 januari 1925 träda i kraft.

Verksamheten under 1924 hade lämnat ett synnerligen gott ekonomiskt resultat. Behållningen för året uppgick till 77,351 kr. 38 öre och kassans tillgångar vid årets slut utgjorde 414,539 kr. 22 öre.

Det närmast följande året, alltså det första året som kassan verkade efter de nya stadgarnas antagande, lämnade den dittills största ekonomiska behållningen, 103,124 kr. 99 öre.

Även nyrekryteringen till kassan var under 1925 den största som dittills förekommit. Medlemsantalet vid årets början utgjorde 3,540 och vid dess slut 3,956, således en ökning av 416 medlemmar, motsvarande 11,75 %. Närmast föregående år ökades medlemsantalet med 150, utgörande 4,42 %.

650Under år 1925 avsattes till den nyinrättade begravningshjälpsavdelningen 175,000 kr. och till understödsfonden 15,000 kr.

Vid 1926 års riksdag förelåg kunglig proposition om ny sjukkasselag. I densamma föreslogs bl. a., att å varje ort endast en statsunderstödd sjuk* kassa skulle få finnas. Med anledning härav hade styrelserna för Svenska typografförbundets sjuk* och begravningshjälpskassa, Sverges träarbetares sjuk* och begravningskassa samt Svenska bokbindareförbundets sjuk* och begravningskassa sammanträde för dryftande av propositionen. Densamma innebar, att antingen skulle fackrikssjukkassorna gå miste om statsbidraget eller skulle dessa kassor sönderbrytas och lokalavdelningarna ansluta sig till på platsen bildade centralsjukkassor, utan att garanti lämnades, att centralsjukkassorna voro pliktiga att lämna de förmåner, som medlemmarna voro tillförsäkrade i respektive fackrikssjukkassor.

Då styrelserna sålunda ej kunde finna att det framlagda förslaget skulle gagna sjukkasserörelsen inom fackförbunden, beslöts att till riksdagens andra särskilda utskott, vilket skulle behandla propositionen, avlåta en skrivelse, vari fackrikssjukkassornas syn på frågan framfördes och hem* ställan gjordes, att om riksdagen skulle besluta en omorganisation av sjuk* kasserörelsen, fackrikssjukkassorna skulle inpassas i systemet med bibehål* landet av sin självständighet.

Propositionen blev emellertid av riksdagen avslagen.

På grund av sjukkassans utveckling både i fråga om medlemsantal och bättre förmåner för medlemmarna och i samband därmed utökning av ar* betet, utsågs år 1928 för Stockholmsavdelningen särskild styrelse och an* ställdes en helt avlönad kassör, vilken även skulle vara sjukkontrollant. Stockholmsavdelningen hade dittills skötts av förvaltningsstyrelsen. Till kassör i avdelningen valdes Emanuel Ågren.

År 1929 genomfördes en del ändringar i sjukkassans stadgar, mest av redaktionell art. En helt ny bestämmelse infördes dock, nämligen ersätt* ning för medlems utgifter för läkarvård. Mot en avgiftsökning av 5 öre pr vecka och medlem skulle sjukskriven medlem äga rätt att hos kassan upp* bära högst 5 kr. pr gång för 3 besök hos läkare under löpande kalenderår och för högst 2 läkarbesök under samma sjukdomsfall.

Med anledning av kassans 40*årsjubileum och för att sporra intresset för anskaffande av nya medlemmar anordnade förvaltningsstyrelsen under år 1930 en pristävlan för uppbördsmän och avdelningsstyrelser. Pristävlingen omfattades med det största intresse landet runt och då resultatet bekant* gjordes den 1 oktober, visade det sig att 892 kolleger godkänts till inträde

651i kassan. Under sista kvartalet höjdes denna siffra, så att medlemsökningen vid årets slut uppgick till 1,016 medlemmar. De avgångnas antal utgjorde 97. Den effektiva ökningen uppgick sålunda till 919 medlemmar eller 16,0 %.

År 1930 erhöll frågan om obligatorisk skyldighet för förbundets med* lemmar att tillhöra sjukkassan en effektiv stöt framåt. Vid Svenska typo* grafförbundets femtonde möte den 4—7 augusti samma år förelåg förslag från Göteborgs typografiska förening,

aff inträde i Svenska typografförbundet också medför inträde i förbun* dets sjukkassa;

aff förbundsstyrelsen får i uppdrag att fastställa under vilka former ett sådant obligatoriskt medlemskap i sjukkassan skall komma till stånd;

aff medlemskap i Svenska typografförbundets sjukkassa gives bindande karaktär för såväl de som redan äro anslutna till densamma som dem, vilka genom inträde i Svenska typografförbundet komma att tillhöra samma sjukkassa;

aff förbundsstyrelsen får i uppdrag att utreda under vilka former en övergång till obligatorisk anslutning till sjukkassan kan genomföras för alla förbundets medlemmar; samt

aff förbundsstyrelsen får i uppdrag att undersöka huruvida det kan vara lämpligt och genomförbart att sammanföra sjukkassans förvaltning med förbundets övriga administration.

Med anledning av motionen föreslog förbundsstyrelsen, att varje i för* bundet ny* eller återinträdande även hade skyldighet att ansöka om inträde i förbundets sjukkassa. Beviljades dylik ansökan skulle medlemskap i sjukkassan vara villkor för fortsatt medlemskap i Svenska typografför* bundet.

Utskottet ansåg, att det varit lyckligt om frågan kunnat lösas i hela dess vidd, men då svårigheterna voro alltför stora, yrkade utskottet, som en successiv lösning, bifall till det av förbundsstyrelsen framlagda förslaget.

Detta blev även förbundsmötets beslut.

Förvaltningsstyrelsen framhåller i sin berättelse över 1930 års verksamhet, att med all säkerhet kommer framtiden att visa, att det av förbundsmötet fattade beslutet var ett i allo lyckligt och framsynt.

Dessutom godkände 1930 års förbundsmöte Göteborgsavdelningens för* slag att förbundsstyrelsen skulle få i uppdrag att utreda under vilka former en övergång till obligatorisk anslutning till sjukkassan kan genomföras för alla förbundets medlemmar samt att undersöka huruvida det kan vara

652lämpligt och genomförbart att sammanföra sjukkassans förvaltning med för* bundets övriga administration.

Medlemsantalet, som vid 1931 års början utgjorde 6,663 ökade under samma år med 780 till 7,443. Av de nyinträdande voro 447 s. k. obliga* toriskt anslutna, d. v. s. medlemmar, som genom 1930 års förbundsmötes beslut hade skyldighet ansöka om inträde i sjukkassan. Hela antalet dylika inträdesansökningar utgjorde 502. Av detta antal måste 55 ansökningar avslås på grund av sjuklighet eller överårighet.

Till obligatoriskt anslutna medlemmar utbetalades under 1931 i sjukhjälp kr. 1,266:50.

I motion till 1933 års förbundsmöte framhöll förbundsstyrelsen, att den 1 januari 1930 voro 4,765 förbundsmedlemmar anslutna till sjukkassan, ut* görande 54,7 % av förbundets medlemsantal. Den 1 januari 1933 voro 6,544 förbundsmedlemmar anslutna till sjukkassan, utgörande 68,9 % av medlemsantalet. Genom den obligatoriska anslutningen till sjukkassan av inträdande medlemmar kommer denna utveckling att fortskrida och inom en nära framtid komma praktiskt taget alla förbundsmedlemmar, som kunna vinna inträde i sjukkassan, även att vara anslutna till densamma. Några ytterligare åtgärder ansåg förbundsstyrelsen icke erforderliga för genom* förande av obligatorisk sjukförsäkring för förbundets medlemmar.

Beträffande spörsmålet att sammanföra sjukkassans förvaltning med för* bundets övriga administration, framhöll förbundsstyrelsen, att denna fråga kommit i ett nytt läge genom den nya sjukkasselagen. Så länge sjukkassan är inregistrerad som erkänd centralsjukkassa kan en dylik sammanslagning icke komma till stånd.

Förbundsmötet, som instämde i förbundsstyrelsens uppfattning, beslöt, att nämnda frågor ej skulle till någon förbundsmötets åtgärd föranleda.

Efter tre misslyckade försök (1926, 1927 och 1930) genomfördes äntligen vid 1931 års riksdag en ny lagstiftning om sjukkassor och i samband där* med åtgärder för moderskapsförsäkring och offentligt moderskapsunder* stöd. Denna nya lagstiftning, som är sammanfattad i väsentligen fyra olika författningar, nämligen 1) lag om ändring i vissa delar av lagen den 29 juni 1912 om understödsföreningar, 2) Kungl. Maj:ts förordning om erkända sjukkassor, 3) Kungl. Maj:ts förordning om moderskapsunderstöd samt 4) Kungl. Maj:ts kungörelse angående statsbidrag åt sjukkassor, trädde i kraft den 1 januari 1932. För de sjukkassor, som voro registrerade enligt 1910 års lag, medgavs dock en övergångstid av tre år (1932—1934), var*

653jämte i fråga om sjukvårdsförsäkringens genomförande en ytterligare över* gångstid beviljades till den 1 januari 1938.

Det var med största intresse som sjukkassefolket motsåg den nya sjuk* kasseförordningen, icke minst med anledning av det ökade ekonomiska stöd, som de registrerade sjukkassorna kunde påräkna. Men den nya för* ordningen betydde ej blott förbättringar utan även försämringar i de för* måner, som medlemmarna i typografförbundets sjukkassa dittills åtnjutit.

Sålunda får sjukpenning ej utbetalas för de tre första sjukdagarna i varje sjukdomsfall (karensdagar) och ej heller för sjukdom ådragen genom olycksfall i arbete.

I motsats till den av regeringen framlagda propositionen vid 1926 års riksdag tillerkänner den nya sjukkasseförordningen rätt för s. k. yrkessjuk* kassa att registrera sig som erkänd centralsjukkassa och bibehålla sin orga* nisation utan att avdelningarna behöva söka registrering som erkända lokal* sjukkassor.

Efter flerfaldiga sammanträden, där styrelsen vägde skälen för och emot registrering, beslöts att utarbeta förslag för kassans registrering som er* känd centralsjukkassa, detta för att kassan skulle komma i åtnjutande av det statsunderstöd, som i fortsättningen tillerkännes endast erkända sjuk* kassor. Visserligen hade kassan under några år framåt kunnat reda sig utan statsbidrag, så länge det fanns kapital att taga av, men därefter hade antingen avgifterna måst höjas eller också förmånerna sänkas. En fråga var emellertid redan då klar, att avgiften till klass 5 under alla förhållanden måste höjas.

Kassan registrerades den 23 december 1932 och började den 1 januari 1933 sin verksamhet enligt förordningen om erkända sjukkassor av den 26 juni 1931. Därmed började också en ny epok i kassans verksamhet. Namnet ändrades till Svenska typografförbundets erkända centralsjukkassa.

Enligt förordningen får erkänd sjukkassa icke bedriva begravningshjälps* verksamhet. Därför måste för denna del av kassans verksamhet bildas en helt ny organisation, Svenska typografförbundets understödsförening, vil* ken förening den 1 januari 1933 övertog kassans begravningshjälpsverk* samhet.

Inträdesavgifterna i sjukkassan sänktes i l:a klassen från 3 till 1 kr., i 2:a klassen från 4 till 2 kr., i 3:e klassen från 5 till 2 kr., i 4:e från 8 till 5 kr. och i 5:e från 10 till 5 kr.

På grund av förordningens bestämmelser inrättades fyra nya sjukklasser, 6:e, 7:e, 8:e och 9:e klassen, som lämna respektive 1 kr., 2 kr., 3 kr. och 4 kr.

654pr dag i sjukpenning under högst 2 år för ett och samma sjukdomsfall. Inträdesavgiften fastställdes till 1 kr. i 6:e och 7:e klassen och 2 kr. i 8:e och 9:e klassen.

I understödsföreningen är inträdesavgiften 1 kr. för samtliga klasser.

Även veckoavgifterna undergick justering. Sålunda sänktes vecko* avgiften i 1 :a klassen med 15 öre till 35 öre, i 2:a klassen med 10 öre till 60 öre. Avgiften i klass 3 bibehölls oförändrad, 90 öre. I klass 4 ökades avgiften med 10 öre till kr. 1: 40. I klass 5 minskades avgiften från kr. 1: 75 till kr. 1: 60, enär den högre sjukpenningen på grund av förordningens bestämmelser måste minskas från 8 till 6 kr. pr dag för att kassan ej skulle mista statsbidraget för medlemmarna i denna klass. Den högre sjukpen* ningen uppdelades därför med 6 kr. i centralsjukkassan och 2 kr. i under* stödsföreningen. Avgiften till understödsföreningens sjukklass fastställdes till 40 öre pr vecka.

Veckoavgiften i centralsjukkassans övriga sjukklasser fastställdes till 20 öre i 6:te klassen, 40 öre i 7:de klassen, 65 öre i 8:e klassen och 90 öre i 9:de klassen. Dessa avgifter gällde för medlemmar, som voro både sjukvårds* och sjukpenningförsäkrade.

Veckoavgiften för enbart sjukpenningförsäkrade var 5 öre lägre i samt* liga klasser.

För endast sjukvårdsförsäkrade var avgiften 10 öre pr vecka.

Sjukhjälpstiden är i förordningen bestämd till 2 år för fortlöpande sjuk* dom. Kassa kan dock utsträcka denna tid till 3 år, under vilken tid stats* bidrag erhålles. Utbetalar kassa därefter sjukpenning, skall sjukpenningen minskas med det belopp, som motsvarar det rörliga statsbidraget, 50 öre pr sjukdag.

I kassans stadgar har icke fastställts under hur lång tid sjukpenning skall utgå i klasserna 1—5, varför sjukpenning utbetalas så länge verklig sjuk* dom föreligger.

Sjukvårdsersättningen har utökats från att tidigare ha utgått med ersätt* ning för tre läkarbesök pr år å högst 5 kr. pr gång utgår nu ersättning för obegränsat antal gånger. Ersättningen utgår enligt av myndigheterna fast* ställda taxor.

Moderskapshjälpen har höjts och utökats betydligt. Moderskapspennin* gen utgår således med högre sjukpenning i den klass medlem tillhör under 30 dagar, oberoende av om hon förut under året för sjukdom uppburit hela den högre sjukpenningen. Till kvinnlig medlem, som har sin ordinarie sysselsättning i industriellt arbete, utgår moderskapspenning i 56 dagar.

655Dessutom är kvinnlig medlem berättigad till ersättning enligt fastställd taxa för vård av barnmorska.

Statsbidraget har höjts väsentligt. Medlemsbidraget har höjts från 2 kr. till 3 kr. pr medlem och år. Sjukdagsbidraget, vilket förut utgick med 25 ore pr sjukdag, dock ej för söndagar, utgår med 50 öre pr dag, även för söndagar. Sjukdagsbidraget utgick förut med sammanlagt minst 50 öre och högst 2 kr. i genomsnitt pr medlem och år. Enligt den nya statsbidrags* kungörelsen skall sjukdagsbidrag lämnas i högst 3 år för ett och samma sjukdomsfall. Sjukvårdsbidrag (läkarvårdsbidrag) utgår med hälften av det av kassan utbetalda ersättningen, dock högst i genomsnitt 3 kr. pr år och medlem. Moderskapsbidraget, vilket förut utgick med 50 öre pr dag, höjdes till 1 kr. pr dag. Barnmorskebidraget skall utgå med hälften av den av kassan enligt fastställd taxa utbetalda ersättningen.

Styrelsen skall bestå av 6 ledamöter. Av dessa utser Svenska typograf* förbundets styrelse 4 ledamöter för en tid av ett år samt tillsynsmyndigheten och medicinalstyrelsen vardera en ledamot för tid, som dessa myndigheter bestämma. Till ledamöter i centralstyrelsen för år 1933 utsågos av för* bundsstyrelsen: Ernst Andersson, J. E. H. Hagberg, Georg Berg och Einar Qvarnström. Till representant för tillsynsmyndigheten utsåg K. Socialsty* relsen förtroendemannen Sigvard Cruse och som representant för K. Medi* cinalstyrelsen utsåg nämnda styrelse med. d:r Georg Engstrand.

Enligt förordningen skall tillsynsmyndigheten utse en revisor för kassan och utsågs härtill kamrer Thure Karlström. Övriga revisorer under år 1933, kassans första verksamhetsår som erkänd centralsjukkassa, utgjordes av J. A. Allberg, Wallentin Carlsson och Axel W. Jensen.

Till centralsjukkassans verkställande tjänsteman och kassör valdes Ernst Andersson. Till kassör i understödsföreningen utsågs även Ernst Anders* son. Den 7 juni 1934 avled Andersson och efterträddes som verkställande tjänsteman och kassör av Einar Qvarnström.

Medlemsantalet vid 1935 års slut uppgick till 9,449 i 101 lokalavdelningar.

De olika fonderna hade vid samma tidpunkt följande behållning:

Centralsjukkassan:

Sjukhjälpsfonden ............................................................................................................1,091,095:82

Avgiftslindringsfonden ................................................................................................109,612:65

Understödsföreningen:

Begravningshjälpsfonden ............................................................................................505,792:61

Sjukhjälpsfonden ............................................................................................................78,139:43

Avgiftslindringsfonden ...........................................................60,075:80

Kronor 1,844,716:31

656Vid årsmötet lördagen den 6 juni 1936 godkändes av centralstyrelsen framlagt förslag om ändring av ett flertal bestämmelser i centralsjuk* kassans stadgar. Ändringarna innebära ett stort antal förbättringar i de förmåner som kassan lämnar. Sålunda skall i sjukvårdsersättning även ersättning lämnas med % av den sjukes utgifter för av läkare föreskriven massage*, bad*, ljus* och värmebehandling, röntgenundersökning, röntgen* och kvävegasbehandling. Moderskapspenningen ökades från 30 till 42 dagar. I sjukhjälp som kassan meddelar, skall även ingå sjukvårdsersätt* ning vid sjukdom, som drabbar medlems barn under 15 år. Alla sjukvårds* försäkrade medlemmar tillförsäkras ersättning för sjukhusvård (enligt den taxa som är gällande för vård å allmän sal å lasarett) utan att avdrag göres på sjukpenningen. Kassan skall även betala medlems vård å förlossnings* anstalt utan att göra avdrag härför på moderskapspenningen.

Avgifterna höjas med 10 öre pr vecka för medlemmar tillförsäkrade sjuk* penning och sjukvård och 5 öre pr vecka för medlemmar tillförsäkrade enbart sjukvård. Dessa ändringar skola träda i kraft den 1 januari 1937.

Av alla de styrelseledamöter som nedlagt ett intresserat och gagneligt arbete för sjukkassan må särskilt nämnas Ernst Andersson och Harald Hagberg. Andersson hade vid sin död tillhört styrelsen i 24 år och under samma tid varit sjukkassans kassör. Före denna tid hade han varit sjuk* kassans revisor i 7 år. Under sin kassörstid sökte Andersson på olika sätt stimulera intresset för sjukkassans verksamhet bl. a. genom att år 1926 in* stifta en rad ordnar, Livets stjärnas orden med graderna kommendör och riddare, Värvare*orden, Gyllene benens orden med graderna mästersvenner och svenner, Eviga kransens orden med graderna den blommande och spi* rande, Levande blommans utmärkelse och Gyllene klingans orden.

I egenskap av "Domkapitlet", den högste över dessa ordnar, brukade Andersson vid sjukkassans årsmöten och festliga tillställningar, till högt förtjänta medlemmar, under högtidliga former överlämna ordenstecknen. Bakom de till synes skämtsamma och oskyldiga ordenskapitlen låg ett djupt allvar, nämligen att väcka intresse för sjukkassans verksamhet.

Då Andersson vid sitt frånfälle ej utsett efterträdare som högste vårdare av ordensväsendet inom sjukkassan har några nya ordensutnämningar ej kunnat ske efter denna tid. Med Andersson följde Domkapitlet i graven.

Harald Hagberg, som fortfarande tillhör sjukkassans styrelse, har varit dess ordförande i 26 år. Ar 1926 utnämndes han av Domkapitlet till kom* mendör i Livets stjärnas orden.

42

657Ekonomisk översikt över Svenska typografförbundets sjuks och begravningshjälpskassas sjukhjälpsavdelnings verksamhet från dess början t. o. m. 1932 års slut.

Inkomster

År Antal med 31 dec. Inträdes® avgifter Avgifter för medlems* böcker Avgifter för flermed* Iemskap Vecko= avgifter Räntor och gåvor Sjukbesök kareav* gifter i Stockholm Statsbidrag Kommuns bidrag Extra stats» och kommuns bidrag Summa inkomster Förlust under året 1890 496 874.50 92.50 1,293.80 1 40.43 2,301.23 1891 785 1,193.— 105.25 — 8,670.05 2 1,036.44 — — — — 11,004.74 — 1892 854 518.— 43.75 — 11,069.30 252.28 — 246.50 — — 12,129.83 — 1893 1,279 655.— 57.50 — 13,556.10 3 3,488.44 — 289.25 — — 18,046.29 — 1894 1,375 493.50 40.— — 15,272.60 533.05 — 300.— — — 16,639.15 — 1895 1,521 617.50 56.— — 17,189.— 603.15 — 300.- — — 18,765.65 — 1896 1,679 754.- 69.25 — 19,158.50 701.12 — 300.- — — 20,982.87 — 1897 1,839 750.50 75.75 — 21,075.45 671.53 — 300.— — — 22,873.23 — 1898 2,011 869.50 76.25 — 24,146.95 889.61 — 1,039.50 — — 27,021.81 — 1899 2,347 1,256.- 132.— — 27,106.20 900.06 — 1,154.— — — 30,548.26 — 1900 2,676 1,115.50 102.50 — 31,095.60 879.93 556.— 1,205.50 — — 34,955.03 — 1901 2,863 949.50 84.50 — 33,409.20 877.63 606.— 1,373.50 — — 37,300.33 — 1902 2,995 1,040.50 112.50 — 35,832.45 786.15 623.60 1,500.25 — — 39,895.45 — 1903 3,223 1,032.- 96.25 — 37,773.45 1,099.93 663.20 1,543.25 — — 42,208.08 — 1904 3,413 1,012.50 101.75 — 41,529.80 1,292.33 691.80 1,580.50 — — 46,208.68 1905 3,733 1,241.50 111.50 — 43,527.60 1,549.67 697.80 1,646.75 — — 48,774.82 1906 4,026 1,244.40 129.25 — 47,924.20 1,998.35 814.80 1,688.- — — 53,799.- 1907 4,344 1,380.60 137.- - - 51,390.25 2,327.13 794.80 1,769.75 — — 57,799.53 — 1908 4,742 1,576.25 141.25 — 57,653.30 2,597.49 938.40 1,830.50 — — 64,737.19 — 1909 4,742 749.75 71.25 — 54,347.85 2,472.90 756.90 1,936.- — — 60,334.65 — 1910 3,629 547.- 52.10 — 44,599.75 2,589.51 668.40 1,886.25 886.- — 51,229.01 1,706.47 1911 2,047 1,057.- 59.— — 46,665.65 4 2,631.82 774.40 1,757.25 422.- — 53,367.12 — 1912 2,224 968.75 - - 217.50 55,449.55 2,375.24 781.— 3,345.- 375.50 — 63,512.54 12,799.60 1913 2,347 896.— — 181.— 59,023.35 5 2,644.04 795.- 6,334.75 847.80 — 70,721.94 3,682.94 1914 2,297 317.50 — 207.— 70,866.25 2,207.95 828.- 8,042.75 1,169.97 — 83,639.42 — 1915 2,235 302.- — 231.75 71,101.45 2,682.15 833.- 6,111.25 1,138.03 — 82,399.63 — 1916 2,254 441.50 — 189.50 74,365.50 2,604.94 815.- 6,298.25 1,086.75 — 85,801.44 — 1917 2,336 697.50 — 257.25 77,098.50 6 3,984.77 988.- 6,073.75 1,144.20 — 90,243.97 — 1918 2,587 1,451.— — 142.75 84,383.75 4,557.27 949.- 5,835.25 1,262.43 6,176.75 104,758.20 4,133.67 1919 2,675 826.- — 158.75 91,122.45 4,032.57 1,000.— 7,534.- 1,375.83 6,134.95 112,184.55 — 1920 3,077 7,333.— 43.— 141.75 111,511.70 5,350.89 1,122.- 6,199.50 1,144.78 6,089.15 138,935.77 1921 3,180 1,338.— 22.75 234.50 182,803.25 8,004.24 1,185.- 9,093.25 1,055.45 4,718.15 208,454.59 1922 3,235 1,039.— 14.50 259.50 181,608.15 9,228.73 1,147.— 6,597.— 921.20 4,165.55 204,980.63 — 1923 3,390 1,943.— 97.50 354.- 183,505.25 12,888.99 1,312.- 7,119.75 1,055.90 — 208,276.39 — 1924 3,540 1,515.- 55.75 275.50 191,578.65 17,122.48 1,360.- 10,938.50 1,448.59 — 224,294.44 — 1925 3,956 4,386.- 110.50 258.75 217,329.20 12,150.13 1,491.- 11,504.25 309.61 — 247,539.47 106,482.50 1926 4,268 2,645.- 107.25 238.— 236,547.10 14,295.66 1,671.- 14,195.85 1,570.27 — 271,270.13 — 1927 4,752 3,338.- 134.— 244.— 264,346.90 16,396.32 1,834.- 16,939.80 1,242.92 — 304,525.94 — 1928 5,224 3,792.— 141.75 224.— 290,000.20 19,009.70 2,079.- 18,861.40 2,307.05 — 336,415.10 — 1929 5,744 3,844.50 147.- 257.50 316,444.90 21,039.21 — 20,853.60 2,852.55 — 365,399.26 — 1930 6,663 5,964.50 217.- 226.— 373,111.40 23,112.79 — 23,007.— 3,588.32 — 429,227.01 — 1931 7,443 5,010.50 187.— 217.— 414,802.25 26,708.55 — 28,646.10 4,418.53 — 479,989.93 — 1932 7,899 3,340.- 138.75 219.— 454,800.80 31,592.53 — 33,077.27 5,040.61 — 528,208.96 — Summa 72,366.75 3,363.85 4,735.- 4,686,047.60 272,208.10 28,776.10 280,255.02 36,664.29| 27,284.55 5,411,701.26 128,805.18

Gåva 40 kr.

2) Gåva kr. 283: 12, från ansluten lokalkassa kr. 619: 74.

3) Från anslutna lokalkassor kr. 3,181: 83.

4) Extra inkomst kr. 31: 60.

5) Extra inkomster kr. 135: 50.

6) Arv efter avliden medlem kr. 596: 89.

Vid jämförelse av medlemsantalet för olika år torde iakttagas, att under åren 1890 till och med 1910 flertalet med® lemmar tillhörde båda de dåvarande klasserna A och B samt en del även gamla klass III. Sedan kassan år 1910 regi? strerats enligt 1910 års sjukkasselag upphörde från och med år 1911 dubbelmedlemskapet inom kassan. Skillnaden i medlemsbeståndet åren 1909 och 1910 var en följd av storstrejken.

Det extra stats* och kommunbidraget fördelas sålunda: statsbidrag kr. 24,205: 75, kommunbidrag till Stockholms* avdelningens medlemmar kr. 3,078: 80.

658U t g i f e r Behållning under året Överfört till bes gravningshjälpss avdeln. och uns derstödsfondcn Kapitaltillgång Sjukhjälp Moders skapshjälp Läkarvård Begravs ningshjälp Sjukbesök i Stockholm Löner och arvoden [-Omkostnader-] {+Omkost- nader+} Av avdeln. använt kom* munbidrag Summa utgifter 50.90 50.90 2,250.33 2,250.33 5,938.49 — — 75.- — — 517.31 — 6,530.80 4,473.94 — 6,724.27 9,647.62 — — 375.- -- 250.- 191.41 — 10,464.03 1,665.80 — 8,390.07 1,351.03 — - 1,035.- — 250.- 367.41 — 14,003.44 4,042.85 — 12,432.92 1,447.25 — — 815.- — 300.— 247.96 — 12,810.21 3,828.94 — 16,961.86 13,123.50 — 502.50 — 330.- 200.87 — 14,156.87 4,608.78 — 20,870.64 17,463.- — 650.- — 330.- 507.32 — 18,950.32 2,032.55 -- 22,903.19 18,571.50 - — 1,220.- — 330.— 275.31 — 20,396.81 2,476.42 — 25,379.61 24,265.50 — — 1,590.- — — 326.25 — 26,181.75 840.06 — 26,219.67 25,507.- — — 1,425.— — 1,449.40 1,303.45 — 29,684.85 863.41 — 27,083.08 27,397.25 — — 2,150.— 556.- 1,238.31 534.55 — 31,876.11 3,078.92 — 30,162.- 30,669.— — — 2,070.— 606.- 944.95 395.86 — 34,685.81 2,614.52 — 32.776.52 31,150.50 — — 2,485.— 623.60 1,901.10 975.16 — 37,135.36 2,760.09 — 35,536.61 31,899.- — — 1,855.— 663.20 2,049.26 1,609.26 — 38,075.72 4,132.36 — 40,264.23 34,908.75 — — 1,980.- 691.80 1,688.23 1,038.97 — 40,307.75 5,900.93 — 45,569.90 38,479.50 — — 2,710.- 697.80 1,849.07 904.93 — 44,641.30 4,133.52 — 49,703.42 42,570.— — — 2,450.- 814.80 1,983.60 700.44 — 48,518.84 5,280.16 — 54,983.58 46,266.— — — 2,820.- 794.80 2,087.24 1,504.06 — 53,472.10 4,327.43 — 59,718.27 48,777.- — — 3,550.— 938.40 2,270.64 1,005.29 — 56,541.33 8,195.86 — 67,506.87 47,626.50 — — 3,360.— 756.90 2,183.58 925.91 — 54,852.89 5,481.76 — 72,988.63 44,991.- — — 3,500.— 3,344.72 1,099.76 — 52,935.48 — — 71,282.16 44,557.50 — — 2,820.— — 3,456.96 2,238.13 — 53,072.59 294.53 — 71,576.69 68,461.- — — 2,110.- — 3,754.18 1,986.96 — 76,312.14 — — 58.777.09 65,842.- - — 3,210.- — 3,855.53 1,497.35 — 74,404.88 — — 55,094.15 65,136.- — — 3,410.- — 4,317.68 1,576.33 — 74,440.01 9,199.41 — 64,293.56 67,306.- — — 4,260.- — 4,545.98 1,754.46 — 77,866.44 4,533.19 — 68,826.75 63,816.— — — 3,460.- — 4,985.93 2,155.65 23.25 74,440.83 11,360.61 — 80,187.36 58,523.- — — 4,750.- — 6,212.23 3,168.49 26.25 72,679.97 17,564.- — 97,751.36 83,456.- — — 6,860.- — 8,918.52 9,610.35 47.- 108,891.87 — 93,617.69 61,350.- — — 4,700.- — 10,435.50 11,320.50 51.- 87,857.- 24,327.55 — 117,945.24 52,025.- — — 3,960.— — 11,527.58 11,620.65 32.- 79,165.23 59,770.54 — 177,715.78 107,520.- — — 6,050.- — 13,378.98 12,643.83 82.50 139,675.31 68,779.28 — 246,495.06 156,167.- - — 2,350.- — 13,612.69 9,029.95 103.- 181,262.64 23,717.99 — 270,213.05 107,275.- — — 12,000.- — 14,339.69 7,536.16 150.75 141,301.60 66,974.79 — 337,187.84 114,948.- — — 8,180.- — 15,243.77 8,417.32 154.- 146,943.09 77,351.38 — 414,539.22 140,351.50 714.- ..... — - 12,024.73 10,775.71 156.- 164,021.94 — '190,000.— 308,056.72 178,966.- 711.- — — — 12,776.01 7,172.72 178.- 199,803.73 45,466.40 2 26,000.- 5350,211.61 213,973.50 699.- — — — 13,905.52 7,712.73 198.75 236,489.50 58,036.44 3 10,000.- 408,248.05 262,015.- 1,056.- — — 1,333.- 16,352.19 7,758.65 1,133.50 289,648.34 46,766.76 — 455,014.81 273,994.50 1,356.- — — — 19,368.54 4,973.98 2,719.30 306,412.32 62,986.94 — 6514,807.81 327,646.50 1,867.— 6,126.— — — 25,272.98 10,483.74 4,467.82 374,864.04 44,362.97 3 10,000.- 559,170.78 367,524.50 2,146.— 10,643.50 — — 28,504.79 8,179.01 4,300.03 421,297.83 58,692 10 — 617,862.88 384,291.- 2,441.50 11,224.16 — — 29,564.71 7,983.22 4,889.11 440,393.70 22,815.26 * 65,000.- 640,678.14 3,828,194.39] 10,990.50 27,993.66 104,737.50 8,476.30:301,134.79 164,278.27117,712.26 4,463,517.67 775,988.77 301,000.- —

År 1925 utgjorde behållningen kr. 83,517: 50, men genom att samma år överfördes till begravningshjälpsavdel* ningen 175,000 kr. och understödsfonden 15,000 kr. uppstod räkenskapsmässigt en förlust å kr. 106,482: 50.

2) År 1926 var behållningen kr. 71,466:40. Densamma minskades till kr. 45,466:40 genom att 26,000 kr. över* fördes till understödsfonden.

3) Åren 1927 och 1930 överfördes vardera året 10,000 kr. till understödsfonden och behållningen i sjukkassan minskades respektive år med enahanda belopp.

4) År 1932 överfördes 15,000 kr. till understödsfonden och 50,000 kr. till understödsföreningens sjukklass. Behåll* ningen, som detta år utgjorde kr. 87,815: 26, minskades genom överföringen till kr. 22,815: 26.

5) Från behållningen avskrivet å inventarierna kr. 3,311: 51.

6) „ „ „ „ „ ,, 3,193:94.

I löner och arvoden ingår arvoden till uppbördsmän och avdelningsförvaltare.

I omkostnader ingår för åren 1918—1922 även det utbetalta extra stats* och kommunbidraget, kr. 27,284: 55. Omkostnadssumman blir således kr. 136,993: 72.

659Svenska typografförbundets sjuk* och begravningshjälpskassas förvalt= ningsstyrelse från kassans början t. o. m. 1932 års slut.

Är Ordförande Sekreterare Kassör 1890 Gust. Lindberg P. O. Andersson L. A. Mårtensson 1891 1892 n C. G. Edin 1893 »j O. Dahlström 1> 1894 n M 11 1895 »» ii 1896 »> 1897 11 »» 1898 11 1899 L. A. Mårtensson 11 1900 n 11 1901 j. 11 1902 Emil Holmberg 11 1903 i> K. A. Th. Johnsson 11 1904 i> 11 1905 11 1906 ii 11 1907 »i 11 1908 >> 11 1909 11 1910 J. E. H. Hagberg Aron Olsén Ernst Andersson 1911 n Fredr. Larsson ii 1912 n ii 1913 ii 1914 II ii 1915 ii 1916 ii 1917 »» ii 1918 ii 1919 Hj. Bergmark ii 1920 >> V. E. Ågren ii 1921 >> ii 1922 ii 1923 „ ii 1924 1925 ii 1926 ii 1927 a ii 1928 „ ii 1929 J> Georg Berg ii 1930 1931 ii 1932 >t

660Svenska typografförbundets sjuk= och begravningshjälpskassas revisorer från kassans början t. o. m. 1932 års slut.

1890 Otto Lindström P. V. Hellgren C. E. V. Broberg 1891 >» „ 1892 P. J. A. Asplund „ V. Vesterström 1893 u C. E. Eriksson Ernst E. Westerberg 1894 E. G. Forsberg O. H. Tolf ström Thure Westlund 1895 ii 1896 C. E. Eriksson G. F. Lundberg »» 1897 P. J. A. Asplund K. B. Boström Emil Holmberg 1898 ii ,, 1899 1900 G. F. Lundberg 1901 Ernst Andersson K. Ax. Johansson Hugo Westerlund 1902 Aug. Adolfsson Gustaf Berg 1903 Gust. Persson Axel Nordström tt 1904 Ernst Andersson A. R. F. Brun N. Fr. Hjalmar Ekelöf 1905 „ Ax. Löfstedt „ 1906 „ Gustaf Hallin 1907 »i Karl Nylander 1908 Ax. Löfstedt N. Aug. Nilsson J. E. Lindström 1909 Ernst Andersson Gustaf Hallin Karl Nylander 1910 Emil O. Lundberg Ernst Palmqvist 1911 „ Karl Andersson 1912 „ » 1913 John Almgren >> 1914 >1 1915 Bengt Eriksson 1916 »i John Almgren 1917 H Eskil Nylén n 1918 t J. A. Allberg 1919 ii 1920 „ ii 1921 „ » 1922 1923 Vallentin Carlsson 1924 M 1925 >1 »> 1926 „ }} 1927 n 1928 Axel W. Jensen }} 1929 « 1930 1931 t 1932 ii „

661Ekonomisk översikt över begravningshjälpsavdelningens verksamhet från dess stiftelse t. o. m. 1935 års slut.

i n k o m s t e r Förlust under året överfört från sjukhjälps? avdelningen Ar Inträdess avgifter Kvartals* avgifter Räntor Extra inkomster Summa 1925 29,211.25 9,156.27 38,367.52 175,000.— 1926 —.— 31,901.75 10,574.36 —.— 42,476.11 —.— —.— 1927 —.— 35,224.70 11,555.65 —.— 46,780.35 —.— —.— 1928 —.— 39,373.30 12,366.47 —.— 51,739.77 —.— —.— 1929 —.— 42,931.80 14,245.39 —.— 57,177.19 —.— —.— 1930 —.— 48,774.10 15,105.36 215.30 64,094.76 —.— —.— 1931 —.— 54,220.95 15,621.64 —.— 69,842.59 —.— —.— 1932 —.— 58,045.95 18,702.02 —.— 76,747.97 —.— —•— 1933 694.— 60,671.65 19,292.90 —.— 80,658.55 11,523.78 —.— 1934 665.— 63,998.40 21,510.17 —.— 86,173.57 —.— —.— 1935 720.— 67,122.35 18,110.27 —.— 85,952.62 —.— —.—

Ekonomisk översikt över Svenska typografförbundets erkända central* sjukkassas verksamhet från dess början t. o. m. 1935 års slut.

Antal med* lemmar 31 dec. Inkomster År Inträdes® avgifter Veckoavgifter och månadsavgifter Avgift för medlems? böcker Avgift för flermed? lemskap Avgift av med* lemmar för vilka statsbidrag ej erhålles Avdrag enligt § 24 mom. 31) Räntor och gåvor 1933 8,395 1,629.— 439,764.45 —.50 260.75 —.— 1,616.25 25,605.02 1934 8,904 1,607 — 457,940.70 — —.— 84.50 1,353.- 28,070.52 1935 9,449 1,821.- 478,686.05 —.— —.— 30.- 1,242.25 28,978.35

25 öre pr sjukdag av medlemmar, som även tillhöra annan erkänd sjukkassa.

År u t g i f t e r Sjuk* penning Läkarvårds* ersättning Sjukhus* vårdsers sättning Moder? skåps? penning Barn? morske? vård Tillagg för olycks* fall i arbete Löner och arvoden Övriga Central* styrelsen Lokalav* delningarna Central* styrelsen Lokal? avdeln. 1933 334,661.- 14,316.90 —.— 4,972.- 403.- 952.50 13,412.50 21,513.02 5,259.47 449.— 1934 358,364.— 18,946.71 144.25 4,410.— 362.— 914.— 12,385.85 22,485.52 7,667.42 423.10 1935 384,353.50 24,322.82 1,222.10 5,619.— 260.— 677.— 11,625.— 23,584.68 7,254.97 498.61

662Utgifter Överfört till avgifts» lindrings® fonden Behållning för året Kapitals behållning Begravningss hjälp Löner och arvoden Omkostnader Årsmöte Summa 8,400.— 6,408.93 3,951.10 18,760.03 19,607.49 194,607.49 10,500.— 7,181.41 2,935-64 —.— 20,617.05 —.— 21,859.06 216,466.55 13,620.— 7,019.82 3,926.40 —.— 24,566.22 —.— 22,214.13 238,680.68 16,980.— 7,269.67 3,116.63 —.— 27,366.30 —.— 24,373.47 263,054.15 16,800.— 8,641.39 2,620.47 —.— 28,061.86 —.— 29,115.33 292,169.48 12,700.- 9,342.95 3,137.28 —.— 25,180.23 —.— 38,914.53 331,084.01 18,860.— 8,664.86 2,225.50 —.— 29,750.36 —.— 40,092.23 371,176.24 14,980.— 10,039.74 2,974.93 —.— 27,994.67 —.— 48,753.30 419,929.54 17,340.— 8,750.17 5,350.41 741.75 32,182.33 60,000.— —.— 408,405.76 23,360.— 9,145.59 2,964.46 1,062.20 36,532.25 —.— 49,641.32 458,047.08 24,780.— 9,426.75 2,960.34 1,040.— 38,207.09 —.— 47,745.53 505,792.61

Oreglerade inkomster Summa inkomster Överfört kapital Statsbidrag Kommuns bidrag Extra inkomster Veckos avgifter Räntor Statsbidrag, beräknat, ej uppburet 78,228.24 2,850.36 1,642.50 909.— 4,780.75 36,466.45 593,753.27 640,678.14 47,670.- 5,110.57 —.— 481.20 3,843.25 37,980.- 584,140.74 —.— 33,630.— 18,538.09 3,419.75 450.10 4,627.62 52,970.— 624,393.21 —.—

kostnader

Årsmöte

Tuber« kulosun* dersökn.

Av lokala avdeln. använt kommun« bidrag

Avskrivningar

a inven= tarier

å beräknat å beräkn. men ej erh. ej erlagda statsbidrag veckoavg.

Oregs lerade utgifter

Summa utgifter

Behållning under året

') 18,430.64 —.— 2,693.36 5,555.23 —.— —.— —.— 422,618.62 171,134.65 811,812.79 2,093.70 —.- 4,965.07 152.88 14,230.45 118.20 447,663.15 136,477.59 948,290.38

2,155.— 123.— 18,419.09 273.— —.— —.— 1,200.— 481,587.77 142,805.44 1,091,095.82!

*) Häri ingår utgift för årsmötet 1,850.25, för instruktionsmötet 8,705.73 och för kassans omorganisation 7,874.66.

663

Kapital® behållningSvenska typografförbundets erkända centralsjukkassas centralstyrelse åren 1933-1936.

År Utsedda av Svenska typografförbundets styrelse Utsedd av Kungl, socialstyrelsen Utsedd av Kungl, medicinalstyrelsen 1933 Harald Hagberg, ordförande Georg Berg, sekreterare Ernst Andersson, kassör Einar Qvarnström Sigvard Cruse Georg Engstrand, v. ordf. 1934 Harald Hagberg, ordförande Georg Berg, sekreterare Ernst Andersson, kassör till 7le Einar Qvarnström, kassör från 1h Johan Berggren, från 1/7 Sigvard Cruse Georg Engstrand, v. ordf. 1935 Harald Hagberg, ordförande Georg Berg, sekreterare Einar Qvarnström, kassör Johan Berggren Sigvard Cruse Georg Engstrand, v. ordf. 1936 Harald Hagberg, ordförande Georg Berg, sekreterare Einar Qvarnström, kassör Johan Berggren Sigvard Cruse Georg Engstrand, v. ordf.

Svenska typografförbundets erkända centralsjukkassas revisorer åren 1933-1936.

År Av årsmötet utsedda Kungl, socialstyrelsens yrkesrevisor 1933..................... J. A. Allberg Th. Karlström Vallentin Carlsson Axel V. Jensen 1934..................... J. A. Allberg Th. Karlström Vallentin Carlsson Axel V. Jensen 1935..................... J. A. Allberg Th. Karlström Vallentin Carlsson Axel V. Jensen 1936..................... J. A. Allberg Th. Karlström Vallentin Carlsson Axel V. Jensen

664Ekonomisk översikt över Svenska typografförbundets understöds* förenings sjukhjälpsklass verksamhet från dess början t. o. m. 1935 års slut.

År I n k o m s t r Överfort från sjukhjälps* avdelningen Utgifter Behåll, ning under året Kapital* behållning Vecko. avgifter Räntor Summa Sjukhjälp Provi* sioner Öv. riga om. kost. nåder Summa 1933 47,182.— 2,543.27 49,725.27 50,000.— 36,072.- 2,336.50 8.80 38,417.30 11,307.97 61,307.97 1934 48,262.40 2,840.15 51,102.55 —.— 38,258.- 2,331.16 29.10 40,618.26 10,484.29 71,792.26 1935 49,576.- 3,006.55 52,582.55 —.— 43,788.- 2,397.73 49.65 46,235.38 6,347.17 78,139.43

Svenska typografförbundets understödsförenings centralstyrelse åren 1933-1936.

År Ordförande Sekreterare Kassör 1933 Harald Hagberg Georg Berg Ernst Andersson 1934 till den 7/6 Einar Qvarnström från -1/- 1935 ii ,, 1936 „ „ „

Svenska typografförbundets understödsförenings revisorer åren 1933-1936.

1933 J. A. Allberg Vallentin Carlsson Axel V. Jensen 1934 1935 1936 „

665Sjukdomsorsakerna i Svenska typografförbundets sjukkassa 1890-1935.

Sjukdomar Sjukdomsfall Sjukdagar Utbetald sjukpenning Antal > Antal »/o Kronor »/o Lungtuberkulos .................... 2,553 5,91 214,378 14,87 599,413.38 12,21 Bildningsfel ........................ 5 0,oi 110 0,01 488.— 0,00 Ålderdomssjukdomar ................ 96 0,22 16,051 1,11 45,682.75 0,93 Havandeskaps* och förlossningssjuks domar......................... 42 0,10 1,097 0,08 3,322.— 0,07 Infektionssjukdomar och andra para* sitära sjukdomar .................. 7,499 17,35 120,611 8,36 460,469.37 9,38 Blodbildande organens samt blodets j sjukdomar ........................ 707 1,63 24,211 1,68 69,246.50 1,41 ; Ämnesomsättningssjukdomar ........ 246 0,57 20,515 1,42 66,909.— 1,36 Kroniska förgiftningssjukdomar ...... 341 0,79 13,516 0,94 37,663.50 0,77 Nervsystemets sjukdomar............ 3,536 8,18 172,384 11,96 647,404.50 13,19 Sinnessjukdomar .................... 383 0,89 65,910 4,57 166,013.50 3,38 Cirkulationsorganens sjukdomar...... 1,847 4,27 103,226 7,16 374,260.50 7,63 Andningsorganens sjukdomar........ 4,576 10,59 117,777 8,17 371,435.59 / ,57 Matsmältningsorganens sjukdomar .... 7,078 16,38 164,460 11,41 621,834.84 12,67 Njurarna och urinvägarnas sjukdomar 1,070 2,47 39,095 2,71 142,197.— 2,90 Manliga könsorganens sjukdomar .... 202 0,47 5,373 0,37 20,502.84 0,42 i Kvinnliga könsorganens sjukdomar .. 295 0,68 11,344 0,79 32,256.— 0,66 Musklernas, ledgångarnas samt bensy* stemets sjukdomar ................ 4,057 9,39 132,381 9,18 432,480.50 8,81 Hudens sjukdomar .................. 823 1,90 19,609 1,36 73,702.50 1,50 Öronsjukdomar .................... 444 1,03 9,408 0,65 37,149.— 0,76 Ögonsjukdomar .................... 622 1,44 22,061 1,53 68,579.— 1,40 Svulster ............................ 559 1,29 20,604 1,43 80,065.— 1,63 Andra sjukdomar .................. 108 0,25 5,073 0,35 21,008.— 0,43 Genom våld och olyckshändelse upp* komna skador samt akuta förgift* ningar .......................... 6,132 14,19 142,626 9,89 536,033.12 10,92 Summa 43,221 100,CO 1,441,820 100,oo 4,908,116.39 100,00

Centralsjukkassans och understödsföreningens avgiftslindringsfonder.

Vid sjukkassans stadgerevision år 1924 beslöts bl. a. inrättandet av en

understödsfond inom sjukkassan, avsedd att bereda lindring i avgifterna för äldre medlemmar. Enligt fondens stadgar är medlem, som tillhört sjuk* kassan i 30 år, berättigad att, efter ansökan därom, erhålla bidrag till sina avgifter för fjärde kvartalet till sjukhjälpsavdelningen. Om inkomsterna ej förslå till avgiftslindring åt alla, som uppnått 30*årigt medlemskap, äga de som tillhört kassan längsta tiden företrädesrätt.

666Dödsorsakerna inom Svenska typografförbundets sjukkassa 1890-1935.

Dödsorsak

Antal

Lungtuberkulos ....................................................................................................448 34,15

Ålderdomssjukdomar ............................................................................................15 1,14

Havandeskaps» och förlossningssjukdomar ....................................................1 0,08

Infektionssjukdomar och andra parasitära sjukdomar ................................66 5,03

Blodbildande organen och blodets sjukdomar ............................................30 2,29

Kroniska förgiftningssjukdomar ........................................................................3 0,23

Ämnesomsättnings» m. fi. sjukdomar ................................................................10 0,76

Nervsystemets och sinnesorganens sjukdomar ............................................101 7,70

Sinnessjukdomar ....................................................................................................8 0,61

Cirkulationsorganens sjukdomar ....................................................................179 13,64

Andningsorganens sjukdomar ............................................................................95 7,24

Matsmältningsorganens sjukdomar....................................................................79 6,02

Urinorganens sjukdomar ....................................................................................65 4,95

Könsorganens sjukdomar ....................................................................................4 0,30

Ledgångarnas och bensystemets sjukdomar ................................................6 0,46

Öronsjukdomar ....................................................................................................1 0,08

Svulster ....................................................................................................................108 8,23

Våldsam död ............................................................93 7,09

Summa 1,312 100,oo

Till fonden överfördes från sjuk* och begravningshjälpskassan år 1925 15,000 kr. och år 1926 24,000 kr. Dessutom överfördes sistnämnda år kr. 34,075:56, utgörande behållningen i Svenska typografförbundets fortsätt* ningssjukkassa vid densammas likvidering. Sedermera har till fonden överförts 10,000 kr. år 1930 och 15,000 kr. år 1932, alltså sammanlagt från fondens början kr. 110,075: 56. För avgiftslindring har under åren 1926— 1935 utbetalts sammanlagt kr. 43,679:90.

Understödsfondens namn ändrades vid stadgerevisionen år 1932 till Svenska typografförbundets erkända centralsjukkassas avgiftslindrings* fond, detta för att undvika förväxling med den samma år nyinrättade Svenska typografförbundets understödsförening.

I samband med sjuk* och begravningshjälpskassans uppdelning i Sven* ska typografförbundets erkända centralsjukkassa och Svenska typografför* bundets understödsförening inrättades även en avgiftslindringsfond inom nämnda förening. Den främsta anledningen härtill var den att avgiften i klass 5 på grund av sjukkasseförordningens bestämmelser måste uppdelas på centralsjukkassan och understödsföreningen. Villkoren för erhållande av avgiftslindring ur denna fond äro desamma, som i centralsjukkassan.

667

Procent av dödsfallenEkonomisk översikt över Svenska typografförbundets erkända centralsjukkassas avgiftslindringsfonds1) verksamhet från dess början t. o. m. 1935 års slut.

Är Inkomster Förlust under året Överfört kapital Utgifter [-Behållning-] {+Behåll- ning+} under året Kapitalbehållning Räntor Summa Avgifts» lindring Omkost* nåder Summa Grundt fonden Reserv^ fonden 1925 215,000.— 15,000.— 1926 2,562.— 2,562!— —.— 3 60,075.56 1,917J0 258!— 2,175.59 386.50 75,000.— 462.06 1927 3,321.84 3,321.84 —.— 210,000.— 3,011.40 22.— 3,033.40 288.44 85,000.— 750.50 1928 3,747.62 3,747.62 —.— —.— 3,575.65 11.— 3,586.65 160.97 85,000.— 911.47 1929 4,413.04 4,413.04 —.— —.— 4,226.30 —.— 4,226.30 186.74 85,000.— 1,098.21 1930 4,456.37 4,456.37 141.23 210,000.— 4,552.60 45.— 4,597.60 —.— 95,000.— 956.98 1931 4,635.67 4,635.67 1,712.16 —.— 4,508.40 1,839.43 6,347.83 —.— 94,244.82 —.— 1932 5,236.56 5,236.56 —.— 215,000.— 5,172.30 —.— 5,172.30 64.26 109,309.08 —.— 1933 5,535.93 5,535.93 —.— —.— 5,434.— —.— 5,434.— 101.93 109,411.01 —.— 1934 5,573.15 5,573.15 —.— —.— 5,513.95 —.— 5,513.95 59.20 109,411.01 59.20 1935 5,910.24 5,910.24 —.— —.— 5,767.80 —.— 5,767.80 142.44 109,411.01 201.64

x) Fore 1933 var namnet »Svenska typografförbundets sjuk- och begravningshjälpkassas understödsfond».

2) Överfört från sjukhjälpsavdelningen till grundfonden.

3) överfört från fortsättningssjukkassan till grundfonden 34,000:— kr. och till reservfonden kr. 75.56, samt från sjukhjälpsavdelningen till grundfonden 26,000.— kr.

Ekonomisk översikt över Svenska typografförbundets understöds» förenings avgiftslindringsfonds verksamhet från dess början t. o. m. 1935 års slut.

År Inkomster Förlust under året Överfort från begravnings* hjälps* avdelningen Utg ifter [-Behållning-] {+Behåll- ning+} under året Kapitalbehållning Räntor Summa Avgifts» lindring Summa Grund* fonden Reserv* i fonden j 1933 536.63 536.63 —.— 60,000.— —.— — .— 536.63 60,000.— 536.63 1934 3,253.84 3,253.84 —.— —.— 2,752.30 2,752.30 501.54 60,000.— 1,038.17 1935 2,173.93 2,173.93 962.37 —.— 3,136.30 3,136.30 —.— 60,000.— 75.80

Förutom veckoavgifterna för medlemmar i klass 5 betalar avgiftslindrings* fonden avgifterna för 3:e och 4:e kvartalen till begravningshjälpsavdel* ningen efter trettioårigt medlemskap i sjukkassan.

Ar 1933 överfördes till understödsföreningens avgiftslindringsfond från begravningshjälpsfonden 60,000 kr. I avgiftslindring har under 1934 och 1935 lämnats sammanlagt kr. 5,888:60.

668Fortsättningssj ukkassan.

Vid Svenska typografförbundets sjuk» och begravningshjälpskassas Stock» holmsavdelnings sammanträde den 11 december 1913 diskuterades möjlig» heten för sjukkassan att bilda en fortsättningssjukkassa. Frågan hänsköts till förvaltningsstyrelsen, som även fick i uppdrag att framkomma med för» slag till densammas lösning. Då även från andra avdelningar uttalats önsk» värdheten av en dylik kassas bildande, utsände styrelsen i mars 1914 för» slag till stadgar för Svenska typografförbundets fortsättningssjukkassa.

Förslaget om en fortsättningssjukkassas bildande inom förbundet mottogs med stora sympatier bland de olika avdelningarna.

Efter det avdelningarna behandlat stadgeförslaget och de framkomna ändringarna tagits under omprövning antogos stadgarna enhälligt vid möte i Stockholm.

Omedelbart därefter ingick styrelsen till Socialstyrelsen med anhållan att få kassan registrerad. Stadgarna, vilka förut varit inlämnade till myndig» heterna i och för granskning, godkändes och den 31 december 1915 regi* strerades kassan.

Att kassan hade ett verkligt behov att fylla visades bäst genom den an* slutning densamma erhöll redan från starten. Efter ett års verksamhet var nämligen medlemssiffran uppe i ej mindre än 791, fördelade i de olika klasserna sålunda:

l:sta klassen 51, 2:dra klassen 118 och 3:dje klassen 622 medlemmar.

Redan under sitt första verksamhetsår år 1915 hade kassan kunnat träda ekonomiskt hjälpande emellan för sina medlemmar. Sålunda hade till 5 medlemmar, vilka träffats av långvarig sjukdom, utbetalats 388 sjukdagar med 1,552 kr.

Avgifterna till fortsättningssjukkassan voro: inträde: klass 1 1 kr., klass 2 1 kr. 50 öre och klass 3 2 kr. samt kvartalsavgifterna: klass 1 85 öre, klass 2 1 kr. 35 öre och klass 3 1 kr. 85 öre. Sjukhjälpen utgick med samma belopp som i den ordinarie sjukkassan i respektive klass under loppet av 90 dagar, dock med den inskränkningen, att medlem, som från fortsättningskassan för viss sjukdom erhållit sjukhjälp i tillsammans 180 dagar och av läkare förklarats obotlig, ej hade rätt till ytterligare sjukhjälp för samma sjukdom.

Fortsättningssjukkassan hade 1915 i inkomster kr. 6,197: 32 och i utgifter kr. 3,432: 25 med en behållning vid årets slut på kr. 2,765: 07.

Det sedan 1918 utgående extra statsbidraget till kassan, utgörande 50 öre (för flermedlemmar 25 öre) pr sjukdag, söndagar oräknade, upphörde

669fr. o. m. 1 januari 1923. I riksdagen väcktes motion om detsammas erhål* lande även under 1923, men motionen avslogs.

Den 1 januari 1923 blevo nya stadgar gällande för fortsättningssjukkas* san. På grund av att stadgar och medlemsböcker måste omtryckas, enär upplagan var utgången, framlade förvaltningsstyrelsen i början av november 1922 förslag till revidering av en del stadgebestämmelser, samtliga ändringar av formell art. Någon ändring av avgifter eller förmåner innehöll icke för* slaget. Sedan detsamma remitterats till avdelningarna inkommo från 11 av dessa protokollsutdrag över behandlingen av förslaget. Den 27 november höll kassan ajournerat årssammanträde och den 6 december extra samman* träde i Stockholm, varvid förslaget justerades och godkändes. Den 14 december 1922 blevo stadgeändringarna registrerade av K. Socialstyrelsen.

Med anledning av att Svenska typografförbundets sjuk* och begravnings* hjälpskassa under år 1924 omlade sin verksamhet, varigenom kassan från och med 1 januari 1925 utbetalade sjukhjälp under obegränsad tid, och så* lunda fortsättningssjukkassan icke längre hade något existensberättigande, utsände förvaltningsstyrelsen i samband med förslaget om sjukkassans om* läggning förslag om fortsättningssjukkassans trädande i likvidation och att efter likvidationens slut dess tillgångar överfördes till sjukkassan. Visser* ligen stipulerade stadgarnas § 31 att vid kassans upplösning skulle behållna tillgångar överlämnas till Svenska typografförbundets invalidfond, men avsåg denna bestämmelse upplösning av kassan under sådana förhållanden, att förbundets sjukhjälpsverksamhet komme att upphöra. Genom tillmötes* gående av förbundsstyrelsen gjordes dock den överenskommelsen, att då upplösningen av fortsättningssjukkassan var en följd av sjukkassans ut* veckling, tillgångarna skulle överföras till sjukkassan.

Sedan förslaget om kassans trädande i likvidation varit på remiss i avdel* ningarna, varvid samtliga avdelningar, som behandlade detsamma, yrkade bifall, upptogs förslaget, dels å kassans ajournerade årsmöte, dels å extra sammanträde den 17 december. Båda mötena godkände enhälligt förslaget.

Sedan anmälan om beslutet insänts till K. Socialstyrelsen inlämnades den 24 december 1924 till Stockholms rådhusrätt erforderliga handlingar för kassans trädande i likvidation. Den 27 december utfärdade rätten års* stämning.

Svenska typografförbundets fortsättningssjukkassas verksamhet upp* hörde således den 31 december 1924 efter det kassan verkat under 10 år. Vid kassans upplösning utgjorde avdelningarnas antal 62 med 2,069 med* lemmar och kassabehållningen 33,742 kr. 9 öre.

670Under år 1926 överlämnades fortsättningssjukkassans kapital, som stigit till 34,075 kr. 56 öre, till sjukkassans understödsfond.

Styrelseledamöter under de gångna 10 åren ha varit J. E. H. Hagberg, ordförande, och Ernst Andersson, kassör, vilka tillhört styrelsen sedan kassans början. Sekreterare ha varit Fredr. Larsson, 1915—1918, Hj. Berg* mark 1919 och V. E. Ågren 1920—1924.

Revisorer: J. A. Allberg 1918—1924, John Almgren 1915—1916, Karl Andersson 1915—1922, Vallentin Carlsson 1923—1924, Bengt Eriksson 1915—1924, Eskil Nylén 1917.

Lungtuberkulosens utbredning inom typografkåren.

Lungtuberkulosen har under sjukkassans verksamhetstid varit en av de sjukdomsorsaker, som åsamkat kassan de största utgifterna. Oaktat den förhöjda levnadsstandarden, arbetstidens minskning och förbättrade hygie* niska förhållanden å arbetsplatserna samt de utökade möjligheterna till lämplig och effektiv vård å bland annat sanatorier har denna sjukdom fortfarande en relativt stor utbredning inom typograf kåren. Under kassans verksamhetstid t. o. m. 1935 års utgång har till medlemmar, som insjuknat i lungtuberkulos, utbetalats sjukpenning för 214,378 sjukdagar, motsvarande 14,87 % av samtliga sjukdagar. Närmast kommo för nervsystemets sjuk* domar 172,384 sjukdagar, 11,96 %, och för matsmältningsorganens sjuk* domar 164,460 sjukdagar, 11,41 %. Under samma verksamhetstid har 1,312 medlemmar avlidit, därav 448 i lungtuberkulos, motsvarande 34,15 % av samtliga.

Såsom ett led i ett vidgat arbete för uppspårande av tuberkulos på ett så tidigt och ur behandlingssynpunkt gynnsamt stadium som möjligt före* slog år 1935 l:e stadsläkaren i Stockholm d:r Rietz, att en systematisk undersökning skulle verkställas av typografkåren i Stockholm.

Förslaget mottogs med tacksamhet och tillfredsställelse av sjukkassans centralstyrelse, isynnerhet som centralstyrelsen var särdeles intresserad av alla åtgärder, som voro ägnade att sanera tryckerierna från tuberkulos och nedbringa tuberkulossjukligheten inom typografkåren.

För att handhava arbetet med undersökningen tillsattes en kommitté på tre personer, bestående av med. d:r Carl Gentz, med. d:r Hans Öhman och kassör Einar Qvarnström.

Kostnaden för undersökningen, som beräknades till omkring 5 kr. pr person, bekostades dels av Nationalföreningen mot tuberkulos med om*

671STYRELSEN FÖR SVENSKA TYPOGRAFFÖRBUNDETS ERKÄNDA CENTRALSJUKKASSA. Från vänster: Einar Qvarnström. Sigvard Cruse, Georg Engstrand, Harald Hagberg, Johan Berggren och Georg Berg.

kring 3 kr. pr person, dels av centralsjukkassan med 1 kr. pr medlem i sjuk* kassan, dels ock av Typografiska föreningen i Stockholm med 1 kr. pr med* lem i föreningen som ej var med i sjukkassan. Den direkta kostnaden för var och en, som lät undersöka sig blev sålunda endast 1 kr. Även denna sistnämnda kostnad betalade föreningen för sina arbetslösa, vilka därigenom undersöktes gratis.

Undersökningen ägde rum vid Stockholms stads tuberkulosbyrå, och hade hälsovårdsnämnden ställt tuberkulosbyråns lokaler jämte röntgen* avdelning till förfogande utan särskild kostnad.

I undersökningen har ingått röntgenundersökning och tvenne blodprov, nämligen den s. k. sänkningsreaktionen i en liten blodkvantitet och tuberku* linprov i huden. Med dessa tre undersökningar får läkaren ett tillräckligt

672Tabell, utvisande resultatet av tuberkulosundersökningen år 1936.

Ålder och kön Aktiv lung= tuberkulos Lung. tuberkulos Bronchial. körtel.tbc. Pleurit Obs.»fall: Osäker diagn. 1. annan lungsjukdom Rem. till tbc..sjukhus Rem. till tbc..byrån Tuberkulin. undersökningar Undersökning ej slutförd Antal unJer. sökta Diagn. härst. Diagn. annorst. Läkt Stilla, stående Aktiv Läkt Pågående Rester M. 0,1 M. 1,00 Neg. Ej gjord I Över 30 år I Män 23 10 297 78 1 191 — 51 6 5 108 1,653 1 — 108 2 1,764 Kv. 1 — 19 8 — 13 — 3 — — 6 114 — — 6 — 120 T.o.m. 30 år Män 1 26 4 56 15 — 84 — 15 5 15 32 762 1 — 32 — 795 1 Kv- 1 2 — 6 2 — 4 — — — — 5 32 — — — — 32 |T.o.m. 20 år| Män | 2 — 1 — — 12 — 1 — 1 1 135 1 — 8 — 144 Kv. 1 — — — — 1 — — — — 1 10 — — — — 10 S:a 55 14 379 103 1 305 — 70 11 21 153 2,706 3 — 154 2 2,865

besked huruvida några förändringar föreligga som böra föranleda närmare undersökning bland annat med tidsödande lyssnande på lungorna.

Arbetsgivarna, med några undantag, voro mycket förstående och upp* skattade den stora betydelsen i detta saneringsarbete. Av 101 tryckerier, som tillfrågades, voro ej mindre än 95 tryckerier villiga att för undersök* ningen lämna nödvändig ledighet på arbetstiden utan att göra avdrag på lönen, däribland de stora tryckerierna K. L. Beckman, Albert Bonnier, Oskar Eklund, Esselte, Ivar Hæggström, Klara civiltryckeri, Nordisk Roto* gravyr, Norstedt &. Söner, Postverket, Saxon & Lindström, Tiden, Åhlén tx Holm samt Ahlén Åkerlund.

De tryckerier, som vägrade sina personaler samma tillmötesgående voro följande: Grafia maskinsätteri, Bröderna Lagerströms tryckeri, Nordiska kompaniets tryckeri, Victor Pettersons bokindustri, Tryckeri*A.*B. Thule och Svenska Tryckeri*Aktiebolaget.

Undersökningen, som var frivillig, började den 15 januari 1936 och slu* tade den 27 oktober samma år. Av föreningens 4,200 medlemmar hade 3,187 blivit undersökta, därav tillhörde 2,215 sjukkassan.

Resultatet före den 1 juli 1936, till vilken tidpunkt 2,865 medlemmar blivit undersökta, framgår av ovanstående tabell.

43

673Tabellen visar, att sammanlagt 857 av 2,865, eller 29,9 %, antingen har eller tidigare varit behäftad med tuberkulos. För 684 är sjukdomen läkt, 70 aktiv och 103 stillastående. 70 visar rester av pleurit, d. v. s. rester av lungsäcksinflammation, 21 ha omedelbart efter undersökningen remitterats till tuberkulossjukhus och 153 till tuberkulosbyrån för ytterligare under* sökning.

674Svenska typografförbundet som tidningsutgivare.

I JUNI MÅNAD 1869 började boktryckeri* faktorn hos P. A. Norstedt &. Söner, J. G. Nordin, utgivandet av "Nordisk BoktryckerUTidning", den första tidningen eller tidskriften för vårt fack i Sverge*). Denna tidskrift följde med uppmärksamhet boktryckarekonstens utveckling i såväl Sverge som i främmande länder och ägnade sig dessutom åt boktryckeriarbetarnas organisationssträvanden och intellektuella utbild* ning. De insända bidragen voro sparsamma, varför Nordin måste till största delen själv skriva tidningen. Att detta blev väl gjort därom får man en klar uppfattning, då man genomgår den intressanta tidskriftens nio år* gångar. Men trots det gedigna innehållet rönte tidskriften ej tillräcklig uppmuntran och upphörde därför med decembernumret 1877.

Tillsammans med överbibliotekarie G. E. Klemming utgav Nordin med anledning av 400*årsminnet av boktryckarekonstens införande i Sverge 1883 —1884 "Svensk boktryckerihistoria 1483—1883". I detta storartade arbete, på vilket nedlagts en outtröttlig forskarmöda, synes Nordin ha utfört en god del av arbetet.

Sedan den av Nordin utgivna "Nordisk Boktryckeri*Tidning" år 1877 slutat utkomma, dröjde det åtskilliga år innan ett organ av likartat slag såg dagens ljus här i landet. Det var den av Axel Holmgren utgivna "Nordisk Typograf =Tidriing", vars första nummer utkom den 1 april 1883.

Inom parentes kan nämnas, att nästan samtidigt, eller den 1 maj 1883, firman Gust. Carlsson började utgiva "Tidning för Boktryckarekonst", ett organ som kanske närmast bör betraktas som en fortsättning på Nor* dins "Nordisk Boktryckeri*Tidning". "Nordisk Typograf*Tidning" visade sig emellertid vara ett rent fackföreningsorgan, det första av sitt slag i Sverge.

Redan tidigt fick Typografiska föreningen i Stockholm ett erbjudande

*) Som den allra första publikationen av detta slag i Sverge får man väl beteckna "Journal för boktryckerikonst, stilgjuteri, bokbinderi m. m.", utgiven av boktryckaren i Göteborg Anders Lindgren. Denna tidskrift var ämnad att utkomma en gång i månaden och omfatta 8 sidor. Endast tre nummer utkommo emellertid, de två första i april och oktober 1851 och det tredje och sista i december 1852. Formatet var folio (25X15,3) med två spalter på sidan.

675från Gustaf Carlsson att antaga "Tidning för Boktryckarekonst" som sitt organ. Anbudet avböjdes emellertid.

"Nordisk Typograf »Tidning", som nyss nämnts, Sverges första fackför» eningsorgan i egentlig mening, kom till stånd på enskilt initiativ. Det var den från Norrköping inflyttade typografen Axel Holmgren som den 1 april 1883 började att på egen bekostnad utgiva tidningen. Axel Holmgren hade året förut i Norrköping tagit initiativet till bildandet av Norrköpings typo» grafklubb, och denna klubb hade som en av sina första livsyttringar i skri» velse till Typografiska föreningen i Stockholm föreslagit sammankallandet av ett nordiskt typografmöte i Stockholm 1883, vilket förslag Typografiska föreningen godkände på det sättet, att ett svenskt typografmöte kallades att sammanträda i juli månad 1883 i Stockholm.

Axel Holmgren var en man, utrustad med en synnerligen stor begåvning som skriftställare både på det politiska och facktekniska området, och den av honom utgivna tidningen förtjänar ett mycket gott vitsord. Han sak» nåde emellertid ekonomi» och ordningssinne och detta var en mycket stor brist hos en banbrytare. Tidningsföretaget började snart växa honom över huvudet och därför vände han sig till Typografiska föreningen med begäran att denna skulle övertaga utgivningen.

Nordisk Typograf »Tidning började utgivas den 1 april 1883 och den 2 juli samma år förelåg i Typografiska föreningen Axel Holmgrens förslag om att föreningen skulle övertaga utgivningen av tidningen. Styrelsen för» klarade sig icke hava hunnit sätta sig in i frågan, men ordföranden, Svan» bäck, förklarade för sin personliga del att han icke trodde att det skulle innebära någon risk för föreningen att bifalla Holmgrens förslag. I den där» efter följande långa debatten deltogo en hel mängd talare, bland vilka H. W. Lindström, C. Fr. Malmgren, O. Lundin m. fi. yrkade avslag, medan A. C. Lindberg, Graf, Villnow, P. V. Hellgren och S. A. Olsén yrkade bifall. På Rönnblads förslag hänsköts hela frågan till en kommitté, bestående av W. Villnow, K. B. Boström, C. Fr. Malmgren, C. J. Hylander och A. Löfgren, vilka skulle till extra möte, den 16 juni, avgiva utlåtande i frågan.

På extra sammanträdet förekom frågan ånyo. Av de fem tillsatta kom» mittéledamöterna hade fyra tillstyrkt förslaget, medan den femte, C. Fr. Malmgren, i en längre reservation yrkade avslag. Även denna gång var debatten livlig. I denna yrkade Hellgren, Linge, Graf, Villnow, Broberg, A. C. Lindberg, C. F. Lindahl, Boström och naturligtvis förslagsställaren Holmgren bifall, medan C. G. Flodman, C. Fr. Malmgren yrkade avslag och Rönnblad manade till försiktighet.

676NORDISK

BOKTRYCKERI-TIDNING.För frågans avgörande måste sluten omröstning vidtagas. Efter röst* sedlarnas uppräknande visade det sig, att föreningen med 37 röster mot 15 beslutat att övertaga utgivningen av Nordisk Typograf*Tidning.

För 1883 beslöt föreningen att tidningen skulle utgivas i enlighet med de utfästelser Holmgren gjort i prenumerationsanmälan, nämligen med två nummer i månaden. Från och med 1884 års början skulle tidningen ut* komma endast en gång i månaden mot ett pris av 2 kronor pr år, 1 krona för halvt år och 50 öre för kvartal med tillägg för landsorten av postför* valtarearvodet. Annonspriset skulle bibehållas vid det dittillsvarande, eller 15 öre pr rad för inländska och 25 öre för utländska annonser. Vidare beslöts att redaktionskommittén skulle bestå av tre ledamöter, nämligen föreningens ordförande som självskriven och två valda ledamöter. Alla in* och utbetalningar för tidningens räkning skulle ske genom föreningens skattmästare. Till redaktionskommitténs förfogande för tidningens utgi* vande under återstoden av 1883 ställdes ett belopp av högst 200 kronor, medan redaktionsarvodet för 1884 sedermera skulle fastställas. Vid val av de återstående två ledamöterna i redaktionskommittén utsågs enhälligt till redaktör Axel Holmgren med W. Villnow som redaktionssekreterare och ordföranden, Svanbäck, som tredje ledamot.

Som man kunde förutse lämnade Axel Holmgren icke den redaktionella ledningen ifrån sig och då han fortfor att slarva på samma sätt som förut utkom tidningen mycket oregelbundet. Som exempel kan anföras, att det nummer som är daterat den 15 december 1883 ej utkom förrän i maj föl* jande år. På oktobersammanträdet 1883 anmälde styrelsen att den på grund av tidningens oregelbundna utkommande sett sig nödsakad att gå i författning om att redigeringen av densamma överlämnades åt annan person och hade för detta ändamål vidtalat en föreningsmedlem, Arvid Vikström, som dock ställde sig en smula tveksam, emedan han ej visste om han komme att kvarstanna i Stockholm. Ärendet överlämnades efter en rätt lång debatt till styrelsen, som hade att inkomma med nytt förslag i frågan till nästa sammanträde.

Vid nästa möte meddelade styrelsen att Arvid Vikström förklarat sig villig att åtaga sig redigeringen av tidningen mot ett arvode av 25 kronor pr nummer, vilken lösning av frågan styrelsen förordade. I den därpå följande diskussionen funno en hel del talare det begärda arvodet väl dyrt, emedan ett par ansågo att man väl ej kunde anställa ny redaktör innan den förre avgått, vilken invändning styrelsen besvarade med att Holmgren frivilligt avträtt. K. B. Boström föreslog att redigeringen skulle ombesörjas

678NORDISK

TYPOGRAF-TIDNINGav en kommitté på tre personer, vilken skulle ansvara för tidningens regel* bundna utkommande och skulle denna kommitté för sitt arbete erhålla ett arvode av 200 kronor. Vid framställd proposition beslöt föreningen med 37 röster mot 9 — som tillföllo Boströms förslag — att bifalla det av sty* relsen framlagda förslaget.

Vid oktobersammanträdet 1884 tillkännagavs, att Arvid Vikström för* klarat sig icke kunna fortsätta som redaktör av Nordisk Typograf*Tidning under 1885, emedan han skulle avflytta från Stockholm. På ett följande sammanträde utsågos föreningens ordförande, Svanbäck, K. B. Boström och Gust. Lindberg att mot ett arvode av 25 kronor pr nummer redigera tidningen. På oktobersammanträdet 1885 tillkännagåvo Boström och Lind* berg, att de icke kunde åtaga sig redigeringen under år 1886.

För åren 1886 och 1887 utsågs därför C. E. V. Broberg till redaktör och han innehade denna befattning till den 1 januari 1888, då Svenska typografförbundet övertog tidningen och ändrade namnet till "Svensk Typograf =Tidriirig".

Under de 4 Vi år, som Typografiska föreningen utgav Nordisk Typo* graf*Tidning, gick den med förlust alla år utom det sista, då inkomsterna överstego utgifterna med cirka 200 kronor. Inalles hade föreningen, då tidningen 1888 övertogs av typografförbundet, genom tidningens utgivande åsamkats en förlust av kronor 622: 88.

Enligt de av andra svenska typografmötet antagna stadgarna skulle för* bundets organ redigeras av en tremannakommitté, på förslag av förbunds* styrelsen utsedd av Typografiska föreningen i Stockholm. För 1888 hade förbundsstyrelsen föreslagit som redaktionskommitté Sven Linge, P. J. A. Asplund och F. O. Peterson, vilket förslag godkändes av Typografiska föreningen på novembersammanträdet 1887. Då kontraktet skulle under* tecknas, vägrade emellertid Linge, som var designerad till huvudredaktör och ansvarig utgivare, att godkänna det moment i kontraktet som stipulerade, att om huvudredaktör avginge före kontraktstidens utgång, skulle han ersätta förbundskassan för uttagandet av nytt tillståndsbevis. Förbunds* styrelsen nödgades därför att inför Typografiska föreningen framlägga nytt förslag till redaktionskommitté, vilket i stället för Linge och Peterson upp* tog G. W. Wilhelmsson och C. Fr. Malmgren. Detta förslag godkändes av föreningen på decembersammanträdet.

G. W. Wilhelmsson redigerade Svensk Typograf*Tidning under åren 1888 cch 1889, varefter Sven Linge övertog redaktörsposten och innehade den* samma åren 1890 och 1891. L. A. Mårtensson blev redaktör fr. o. m. in*

680SVENSK

TYPOGRAF-TIDNINGgången av 1892 och kvarstod på denna post i tio år eller till utgången av 1901, då Nils Wessel utsågs till redaktör*).

Wilhelmssons redigering av tidningen i klart socialistisk anda väckte allmänt gillande bland förbundets mera framskridna element och bl. a. "De Nitton", Malmö Typografiska förening m. fi. framförde vid flera tillfällen sitt tacksamma erkännande. Klen hälsa och ökade göromål på andra om» råden tvingade emellertid Wilhelmsson att vid 1889 års utgång lämna sin post till Sven Linge.

Det förefaller egendomligt att Linge, som under sin föregående verksam* het inom Typografiska föreningen och för övrigt på andra områden inom 1870» och 1880»talens arbetarerörelse framstått som en framåtskridandets för» kämpe, såsom redaktör visade sig vara den socialdemokratiska arbetare» rörelsens häftigaste motståndare. Detta är så mycket anmärkningsvärdare, som Linge enligt upplysningar i förbundsstyrelsens protokoll förklarat sig själv luta åt det socialdemokratiska hållet. I protokollet för den 29 oktober 1888 heter det nämligen, då det är fråga om redaktionskommittén för Svensk Typograf »Tidning följande:

"Linge förklarade, ifall han bleve antagen, att han ville redigera tidningen i sant demokratisk anda, och mot av förbundsstyrelsen föreslagna herrar P. J. A. Asplund och F. O. Peterson som medarbetare hade han ingenting att anmärka, ty då han visste, att herr Asplund lutade starkt åt det social» demokratiska hållet och han själv även lutade ditåt samt då han nu hörde att hr Peterson vore utpräglad socialdemokrat, så ansåg han något däremot icke vara att anmärka".

Skall man döma av Svensk Typograf»Tidnings agressiva uppträdande gentemot den socialdemokratiska delen av typografkåren under den tid Linge var redaktör, måtte denne ganska snart ha hämtat sig från "lutningen åt det socialdemokratiska hållet". De socialdemokratiska typograferna, särskilt Agitationsklubbens och Malmöavdelningens medlemmar, bekämpa* des med en häftighet, som i synnerligen många fall överskred det publi» cistiskt tillbörliga. Rättvisligen måste dock erkännas, att motståndarna ej lämnade angreppen obesvarade och om Typograf»Tidningen icke stod öppen för dem, så hade de den socialdemokratiska pressen till sitt förfogande.

*) Tillståndsbevisen för utgivandet av Nordisk Typograf®Tidning och Svensk Typograf.Tidning är enligt anteck= ningar i justitiedepartementet utfärdade å följande tider och för följande personer: Nordisk Typograf-Tidning: Carl Axel Fredrik -.Holmgren «/4 1883, Karl Arvid Vikström 9/2 1884,''Knut Bernhard Boström 3/l 1885, Karl Emil Victor Broberg 19/6 1886; — Svensk Typograf-Tidning: G. Walfrid Wilhelmsson 10/i2 1887, Lars August Mårtensson 29l* 1893 och Nils Wessel ^/l 1902. Av detta framgår, att Linge varit redaktör utan att på samma gång vara ansvarig utgivare eller med andra ord Wilhelmsson var ansvarig utgivare av Svensk Typograf.Tidning under Linges redaktörstid.

682När Linge 1891 lämnade redaktörsposten övertogs densamma av L. A. Mårtensson. Båda tillhörde den liberala arbetarerörelsens avantgarde och med näbbar och klor försvarade de sin ståndpunkt gentemot den alltmer och mer framträngande socialdemokratiska åskådningen. I Typografiska föreningen i Stockholm samt i Typograf*Tidningens spalter fördes striden med en bitterhet och skärpa som icke lämnade mycket övrigt att önska och särskilt då det gällde valen av förbundsstyrelsemedlemmar och redaktör, fick valstriden rent av amerikanska former. Vid varje val minskades den "liberala" majoriteten och vid 1901 års val skedde det s. k. genombrottet på det sättet, att Mårtensson föll igenom som redaktör och ersattes med Nils Wessel samt att tvenne av den socialdemokratiska typografkårens mest framskjutna och energiska medlemmar, Oscar Lööf och Ernst Lind* berg, insattes i förbundsstyrelsen.

Frånsett Linges och Mårtenssons Don Quixote*strid mot den socialdemo* kratiska åskådningen, måste det erkännandet lämnas dem och för övrigt även åt de övriga s. k. liberala typograferna, som flockades kring dessa båda, att de utvecklade en livlig och outtröttlig verksamhet för hävdandet av kårens och förbundets intressen. Linge hade från gammalt namn om sig som en demokratiens kämpe och han hävdade under många års tid mom Typografiska föreningen i Stockholm de demokratiska principerna gentemot den yrkesaristokratiska ståndpunkt, som flertalet av dess med* lemmar då bekände sig till.

Hans egentliga politiska verksamhet kom dock att ligga utanför typo* graforganisationens råmärken därigenom att han blev en av ledarna för den för*socialistiska eller s. k. liberala arbetarerörelsen, vilken nästan redan från början kom i stark konflikt med den nya stridbara socialdemokratiska rörelsen. Linges talarebegåvning, som icke var av vanligt slag — en referent från ett av arbetaremötena karakteriserade honom en gång som "ordformer* nas bankir" — förskaffade honom stor popularitet och gjorde att man gärna lyssnade till hans ord. Huvudfelet hos Linge låg nog däri, att han, som egentligen var skapad till oppositionsman — såsom sådan var han storartad — när han kom i ledande ställning tappade balanssinnet inför den för* ändrade situationen. En företeelse som synnerligen ofta inträffar när det gäller agressiva politiska personligheter — både där ute och här hemma.

Mårtensson, som i mer än ett hänseende tog upp arvet efter Linge, ut* vecklade under flera år som förbundsstyrelsens drivande kraft och organets redaktör en stor energi särskilt under de på 1890*talet så gott som perma* nenta tariffrörelserna. Han hade emellertid en viss benägenhet att hos sig

683koncentrera de ledande befattningarna inom typografförbundet. Det var denna omständighet, som bl. a. gjorde att 1898 års förbundsmöte beslöt att redaktörskapet för förbundsorganet icke fick innehavas av någon med* lem av förbundsstyrelsen, ombudsmannen eller förtroendemannen.

Ända till 1895 års förbundsmöte gällde bestämmelsen att förbunds* organets redaktör skulle utses av Typografiska föreningen i Stockholm på förslag av förbundsstyrelsen. Vid nyssnämnda förbundsmöte förelåg emellertid ett förslag från avdelningarna i Stockholm, Malmö, Lund, Lands*

krona, Hälsingborg och Linköping samt förbundsstyrelsen, enligt vilket redaktören skulle utses genom allmän omröstning inom förbundets avdelningar. Förbundsstyrelsen hade därjämte framlagt ett tilläggsförslag, enligt vilket redaktören skulle väljas för en tid av två år åt gången. Utskottet hem* ställde om bifall till båda förslagen och detta blev även utan debatt förbundsmötets beslut.

"Svensk Typograf*Tidning" har under årens lopp icke mindre än tre gånger varit utsatt för tryckfrihetsåtal, ett tämligen ena* stående förhållande när det gäller en fack* tidning. Men två av åtalen voro också väckta av strejkbrytare.

Det första åtalet väcktes av en kassör Oskar Winnberg i Östersund med anled* ning av en kungörelse, som av förbunds* styrelsen införts i n:r 21 av Svensk Typograf*Tidning 1901 och i vilken upp* räknades 11 personer, som tagit anställning i Östersunds*Postens tryckeri, trots att detta tryckeri blockerats av typografförbundet. Bland dessa be* fann sig även kassören Oskar Winnberg.

Käranden yrkade ansvar enligt kap. 16, 8 och 9 §§ strafflagen, jämförda med 3 § 11 mom. tryckfrihetsförordningen ävensom enligt 3 § 12 mom. nyss* nämnda förordning. 116 kap. 8 § strafflagen stadgades fängelse i högst sex månader eller böter, i § 8 böter eller fängelse i högst sex månader. I tryck* frihetsförordningen § 3 mom. 11 stadgas, att förgripelser mot enskild man, som å ära gå, skola straffas enligt allmän lag och skriften konfiskeras.

684

AXEL HOLMGREN. Nordisk Typograf*Tidnings grundläggare. Född 10 september 1859. Död 22 juli 1897.Mom. 12 innehåller bl. a. straffbestämmelser för lögnaktiga uppgifter och vrängda framställningar till allmänhetens förvillande och förledande.

Målet förekom första gången inför Stockholms rådhusrätts femte avdel* ning den 23 januari. För käranden, kassör Oskar Winnberg, inställde sig boktryckareföreningens sekreterare, vice häradshövding Victor Wenner* holm, medan svaranden, L. Aug. Mårtensson, inställde sig personligen. Mårtensson hade, som ovan omtalats, avträtt som redaktör den 1 januari 1902, men var fortfarande ansvarig för vad som stått att läsa i tidningen under 1901.

Sedan stämningen upplästs, formulerade kärandeombudet ytterligare sina ansvars* påståenden. Den åtalade artikeln vore brottslig emedan den vore för kärandens goda namn, yrke, näring och fortkomst menlig. Och i dessa tider, då sammanslut* ningstanken är vida utbredd bland arbe* tarna, skulle det hot, som fanns uttalat i slutet av artikeln, verka synnerligen skad* ligt för kärandens fortsatta utkomst. Kä* randen ansåg dessutom, att ärekränknin* gen skett under synnerligen försvårande omständigheter. Med hänsyn till allt detta ville käranden yrka ansvar enligt de förut åberopade paragraferna.

Svaranden förklarade, att han visserligen vore ansvarig för tidningens innehåll, men dock icke haft med den omnämnda kun* görelsen att göra, då denna vore en vanlig kungörelse, utfärdad av förbundets styrelse. För att sätta sig in i saken och bemöta kärandens påståenden, begärde svaranden tre veckors uppskov, vilket rätten beviljade.

Vid nästa rättegångstillfälle bemötte svaranden de yrkanden käranden framställt och anförde härvid bl. a. följande ironiska anmärkning mot kärandens påstående att artikeln varit förklenlig för kärandens borger* liga namn och rykte: "Lika litet som den åtalade notisen innehållit en an* givelse som går å ära, lika litet innehåller den en angivelse som är för* klenlig för kärandens borgerliga namn och rykte. Ty med uttrycket "bor* gerligt namn och rykte" kan ej annat menas än hans namn och rykte enligt

685

G. W. WILHELMSSON. Redaktör för Svensk Typograf-Tidning 1888—1889.den allmänna uppfattningen, således utan avseende på uppfattningen inom ett visst yrke eller en viss klass. Men vem skulle våga påstå, att tillvitelsen mot en strejkbrytare är i den meningen förklenlig för hans borgerliga namn och rykte? Hela stora grupper i samhället äro ju snarare böjda för att anse en sådan tillvitelse som den att en person är strejkbrytare vara något för* månligt för den mot vilken den riktas".

Målet uppsköts ånyo. Denna gång till den 6 mars, då kärandeombudet framhöll att hans huvudman "icke kunde betraktas som förrädare, då han, ehuru han ej vore tryckare, endast i första ögonblicket begagnat sig av sin plikt mot sin arbetsgivare och bespara honom ekonomiska förluster. Sedan hade han återgått till sin kontorsstol. Den åtalade artikeln hade haft en bestämd avsikt att skada käranden i hans borgerliga näring och förstöra hans framtid samt vore därför brottslig. Den hade till ändamål att uppegga de typografiska arbetarna till att behandla käranden som den typografiska organisationens fiende".

För att ytterligare bestyrka sina påståenden, ville kärandeombudet tillfoga en notis ur Östersunds*Posten och ett anonymt brev, som kommit någon av de arbetsvilliga tillhanda, men rättens ordförande fann att varken notisen eller det anonyma brevet hade med tryckfrihetsåtalet att göra, varför om* budet måste återtaga dem.

När målet den 27 mars ånyo förekom, bemötte svaranden i en längre inlaga kärandens påståenden och slutade med följande: "Det vore rent av orimligt, om ett återgivande av ett faktiskt förhållande, sådant som namnet strejkbrytare innebär, skulle föranleda straff. Lika orimligt, som om ett i omedelbart sammanhang därmed ställt, uteslutande därpå syftande och alls icke såsom allmänt smädeord begagnat uttryck 'förräderi mot sina kam* rater och sin organisation' skulle uppfattas såsom gående å heder och ära. Och att de erinringar, som i övrigt förekommo i tillkännagivandet, icke kunna innebära något straffbart, torde av det föregående vara alldeles tydligt."

Nytt uppskov för att käranden skulle svara på nytt.

Den 17 april upprepade kärandeombudet i en ny inlaga ungefär vad han förut sagt och ansåg sig kunna fastställa, att syftemålet med käromålet var att få fastslaget, huruvida personer ägde rätt att i tryck offentligen smäda och förfölja dem, som varit strejkbrytare, i avsikt att skada deras utkomst. Den åtalade artikeln hade, påstod käranden, redan burit sin onda frukt.

Käranden överlämnade därefter målet och yrkade ersättning för rätte* gångskostnader och inställelser samt 300 kronor åt sin ombudsman.

686Vid nästa rättegångstillfälle överlämnade båda parterna målet och jury-utsågs.

Det visade sig emellertid mycket svårt att få ihop en jury. Denna kom till slut att bestå av följande personer: kamrer Verner Landgren, faktor Harald Nyholm och grosshandlare Gust. Carlsson, utsedda av käranden; vice häradshövding Bernh. Cavalli, f. disponenten K. W. Hellman och arkitekten A. E. Melander, utsedda av rådhusrätten samt d:r David Berg* ström, typograferna Sven Linge och J. E. Graf, utsedda av svaranden.

Juryn sammanträdde den 20 maj och erhöll av rätten sig förelagda fem frågor, av vilka den ena besvarades med ja.

Den 7 juni 1902 avkunnades utslaget. Detta lydde på 200 kronors böter och en ersättning till käranden av 300 kronor för hans rättegångskostnader samt skyldighet att "bekosta utslagets tryckning i allmänna tidningarna". Dessutom skulle det åtalade tidningsnumret konfiskeras. (En åtgärd, som aldrig blev verkställd.)

Utslaget gick obligatoriskt till Svea hovrätt.

Kärandens ombud vid alla de tio rättegångstillfällena var vice härads* hövding Wennerholm eller vice häradshövding G. H. Kindblom. Den senare inställde sig de flesta gångerna. Svaranden mötte vid alla tillfällen personligen.

Utslaget fastställdes sedermera av Svea hovrätt.

Den jämförelsevis goda utgången av det första tryckfrihetsåtalet mot Svensk Typograf*Tidning sporrade till efterföljd. Ty det var boktryckare* föreningen som stod bakom och betalade kostnaderna för dessa av strejk* brytarna väckta åtal, naturligtvis i avsikt att avskräcka typografförbundet från att proklamera ytterligare blockader.

Andra gången hade emellertid boktryckarna otur. De hade nämligen antagit till skyddsling en person, som var så pass komprometterad även i borgerlig kriminell mening, att hans strejkbrytarebragd inte räckte till hel* gongloria kring honom.

Den 1 augusti 1902 innehöll Svensk Typograf*Tidning följande notis:

"En strejkbrytare ex professo. Den förut omtalade Johan Hedlund, som senast hört till de plikttrogna hos Burman i Östersund, har nu tagit anställning å Oskarshamns»Posten i Oskarshamn, naturligtvis under där pågående konflikt.

Hedlund har en synnerligen ful meritlista. Han har lämnat hustru och 4 barn att sköta sig själva i Umeå, har varit anställd som resande för en firma i Kungsgården, vilken han naturligtvis glömt att göra upp med och har varit eftersökt av myndigheterna för diverse fuffens.

687Det har naturligtvis icke varit myndigheterna obekant, var han vistats, men det ser ut som om dessa myndigheter betraktade hans strejkbrott som en försoning för begångna överträdelser av de borgerliga lagarna. Det är inte första gången som strejkbryteriet fått tjänstgöra som brottslingarnas skydd.

För den händelse vederbörande anse sig ha skyldighet att eftersöka personen i fråga vilja vi upplysa om, att hans adress numera är Oskarshamns«Posten, Oskarshamn."

Denna notis gav omedelbart anledning till åtal och att boktryckarna stodo bakom även detta, framgår av den omständigheten att stämningen uttogs av

häradshövding Victor Wennerholm, tid* ningsutgivareföreningens sekreterare, å Joh. Hedlunds vägnar. Då målet den 10 september 1902 förekom inför Stockholms rådhusrätt, hade emellertid vice härads* hövding Bernhard Nyström övertagit full* makten. Svaranden, Nils Wessel, var per* sonligen tillstädes.

Först upplästes stämningen, varav fram* gick att käranden känt sig ärekränkt av den i n:r 15 av Svensk Typograf*Tidning förekommande notisen. "En strejkbrytare ex professo", vilken han ansåg brottslig, enligt strafflagens 16 kap. 8 och 9 §§ jäm* förda med 3 § 11 mom. i tryckfrihetsför* ordningen.

I en särskild skrift utvecklades därefter stämningspåståendena. Den åtalade arti* keln vore av särskilt brottslig natur, därför att den beskyllde för brott, som voro straff* bara enligt gällande lag. Därefter sökte kärandeombudet visa, att artikeln ifråga hade till syfte att skada käranden i hans näring, så mycket mera som käranden vore en obemedlad man och beroende av sitt goda namn och rykte. Till sist yrkades bifall till stämningspåståendena.

Svaranden begärde och fick uppskov på fjorton dagar. Vid detta senare rättegångstillfälle kunde svaranden styrka 1 :o) att käranden lämnat hustru och fyra barn att försörjas av fattigvården i Umeå, detta enligt intyg av ordföranden i stadens fattigvårdsstyrelse; 2:o) att käranden icke redovisat för ett belopp av 868 kr. 16 öre, som han uppburit i egenskap av resande och inkasserare för en firma i Kungsgården.

L. AUG. MÅRTENSSON. Redaktör för Svensk Typograf»Tidning 1892—1901.

688Käranden begärde uppskov och ingav vid nästa rättegångstillfälle en skrift åtföljd av en del intyg. Dessa intyg voro emellertid endast arbetsbetyg, som visade den tid käranden varit anställd hos respektive arbetsgivare samt att han därunder skött sitt arbete väl. Ett av intygen, utfärdat av gros* serer S. Mosling i Narvik, var en smula underligt formulerat. Ifall man satte tro till detta intyg, påpekade svaranden sedermera, skulle Hedlund ha haft förmågan att samtidigt kunna arbeta både i Narvik i Norge och Kungsgården i Sverge, något som för en vanlig människa är omöjligt.

Vid det sista rättegångstillfället, den 15 november, inlämnade svaranden ytterligare intyg, som visade att Joh. Hedlund år 1900 haft anställning på Aftonbladets tryckeri i Stockholm, men att han där, efter att ha arbetat 3 dagar och uttagit 25 kronor i för» skott, sedermera icke låtit sig avhöra.

Kärandeombudet förklarade att hans hu» vudman väckt åtalet, emedan han ansåg att Svensk Typograf»Tidning vore obe» fogad att inblanda sig i hans privatliv.

Därpå överlämnades målet och jury ut» sågs. Denna kom, efter flera komplette» ringar, att bestå av följande personer: ut» sedda av käranden: direktör Gustaf Palm» qvist, boktryckare Ernst Westerberg och redaktör John Wirén; av svaranden: Emil Söderström, Eduard Wiberg och G. Did» riksson samt av rätten: direktör Victor Romare, vice häradshövding John Starken» berg och grosshandlare E. W. Feuchting.

Vid rättegångstillfället den 3 december hade käranden inlämnat kostnads» räkning. Denna upptog 150 kronor i ombudsmannaarvode, 25 kronor för varje inställelse, ersättning åt stämningsmän, protokollslösen m. m. tillhopa omkring 480 kronor.

Juryn sammanträdde den 8 december 1902 och fick sig förelagd följande frågor: Är den åtalade artikeln brottslig enligt 3 § 11 mom. tryckfrihets» förordningen jämfört med 16 kap. 8 § strafflagen? eller om denna besvaras nekande: Ar den åtalade artikeln brottslig enligt 3 § 11 mom. tryckfrihets» förordningen jämfört med 16 kap. 9 § strafflagen?

NILS WESSEL.

G— ——~

£ Redaktör för Svensk Typograf.Tidning

1902—närvarande tid.

44

689Efter två timmars överläggning förklarade juryns ordförande att juryn med ne/ besvarat båda de framställda frågorna.

Den 11 december 1902 avkunnade rådhusrätten utslag, enligt vilket sva* randen frikändes från allt ansvar och käranden ålades att till svaranden utbetala begärda 20 kronor för varje inställelse jämte protokollslösen (ett belopp som — inom parentes sagt — aldrig blev utbetalt).

Rådhusrättens utslag stadfästes sedermera av Svea hovrätt.

Efter denna snöpliga utgång förlorade boktryckarna lusten att tjänstgöra som mentorer för strejkbrytare, åtminstone när det gällde tryckfrihetsåtal.

Det tredje tryckfrihetsåtalet var av politisk natur och väcktes 1911. I n:r 15 och 16 sistnämnda år innehöll Svensk Typograf*Tidning en serie artiklar, kallad "Fackliga stridsmedel", vilka förut stått att läsa i den finska social* demokratiska tidningen "Arbetet" i Åbo, utan att myndigheterna därstädes ingripit. Svensk Typograf*Tidnings n:r 16 1911, i vilken fanns en utförlig redogörelse för vad som menades med sabotage och vad denna benämning innebar, kom inför en medlems av Stockholms Dagblads redaktions ögon och denne skyndade — på basis av ett lösbrutet stycke av artiklarna — dels att slå alarm i sin tidning — vilket fann kraftigt genljud i hela den övriga borgarepressen — och dels göra en anmälan hos vederbörande myn* digheter om anställandet av åtal och kvarstad på numret ifråga.

Från högre ort gavs omedelbart befallning om beslagläggandet av Svensk Typograf*Tidnings nummer 16 för den 15 augusti 1911. Polismyndigheterna fingo synnerligen brått att utföra beslaget hos avdelningsförvaltarna litet varstädes i landet. Det var emellertid inte så stor skörd de fingo, ty de allra flesta numren voro redan utdelade och kunde icke anträffas av polisen.

Enligt rapporter från respektive myndigheter, som anbefallts att lägga kvarstad på n:r 16 av Svensk Typograf*Tidning för den 15 augusti 1911, hade följande exemplar påträffats och omhändertagits av vederbörande:

Malmö 13, Västerås 13, Stockholm 0, Kristianstad 1, Falun 5, Laholm 6, Göteborg 8, Linköping 7, Örebro 0, Halmstad 40, Norrköping 0, Motala 11, Lund 0, Karlshamn 4, Sundsvall 8, Hjo 2, Karlskrona 9, Hedemora 5, Häl* singborg 16, Lund 0 och Ystad 4 exemplar.

Av rapporterna att döma synas polismännen på flera ställen ha överskridit sin befogenhet. Sålunda behagade stadsfiskal Broström i Hedemora av* fordra de enskilda medlemmarna de redan utdelade exemplaren, något var* till han icke hade rätt. Samma var förhållandet i Hjo och Karlshamn.

Målet förekom första gången inför Oskarshamns rådhusrätt den 11 sep* tember. Dessförinnan hade redaktören uppvaktats med följande stämning:

690"Till rådhusrätten i Oskarshamn.

På grund av särskilt förordnande från justitiekanslersämbetet får undertecknad härmed anhålla om laga kallelse och stämning å ansvarige utgivaren för den från Oskarshamns* Bladets tryckeri här i staden utkommande periodiska skriften "Svensk Typograf »Tidning", utgiven av Svenska typografförbundet, typografen Nils Wessel, boende Valhallavägen 117, 4 tr., Stockholm, under yrkande om ansvar å honom jämlikt § 3 mom. 7 tryckfrihetsför* ordningen jämfört med 10 kap. 14 § l:a och 2:a mom. strafflagen för innehållet i en i n:r 16 för den 15 sistlidne augusti förekommande artikel med överskrift "Fackliga stridsmedel" och yrkas därjämte konfiskering av sagda nummer.

Oskarshamn i Stadsfiskalskontoret den 26 augusti 1911.

C. W. Ericson.

Resolution. Typografen Nils Wessel stämmes för att härå svara till inställelse vid laga påföljd inför Oskarshamns rådhusrätt här å rådhuset måndagen den 11 september kl. 10 f. m.

Oskarshamns Rådhus den 26 augusti 1911.

A Borgmästareämbetets vägnar: Henning Grauers."

Då målet den 11 september 1911 förekom mötte svaranden personligen. Allmänna åklagaren hänvisade till ansvarsyrkandena i stämningen och sva* randen begärde för sin del uppskov för att inkomma med svaromål.

Med bifall härtill utsattes målet att ånyo förekomma måndagen den 25 september kl. 10 f. m.

Det lagrum, varefter ansvar yrkades, var den s. k. Staafflagen och lydde som följer:

Strafflagen 14 kap. 10 § mom. 1. Var som, muntligen eller inför menighet eller folk* samling eller i skrift, som han utspritt eller utsprida låtit, uppmanar till våld å person eller egendom, eller till annat brott, varde, där ej uppmaningen särskilt med straff belagd är, dömd till böter eller fängelse. Avsåg uppmaningen brott, varav strängare straff än straffarbete kan följa, eller vore eljest omständigheterna synnerligen försvårande, då må till straffarbete i högst fyra år dömas. Är den skyldige till följd av uppmaningen förfallen till straff för delaktighet i brott, gälle vad i 4 kap. 1 § stadgas.

Mom. 2. Där någon annorledes, såsom genom prisande av brottslig handling, muntligen inför menighet eller folksamling eller i skrift den han utspritt eller utsprida låtit, söker förleda till brott, vare lag samma som i 1 mom. sägs.

Åtalet mot Svensk Typograf*Tidning förekom åter till behandling vid Oskarshamns rådhusrätt måndagen den 25 september.

Svaranden inlämnade därvid som svaromål en skrift av följande lydelse:

691"Till Oskarshamns rådhusrätt.

I det mot mig i egenskap av ansvarig utgivare för Svensk TypografsTidning väckta tryck* frihetsåtalet mot n:r 16 av nämnda tidning under yrkande om ansvar enligt § 3 mom. 7 i tryckfrihetsförordningen jämfört med 10 kap. 14 § l:a och 2:a mom. strafflagen anhåller jag att få avgiva följande svaromål:

Den åtalade artikeln, "Fackliga stridsmedel", utgör — såsom närlagda exemplar av Svensk Typograf »Tidning utvisar — n:r 2 i en artikelserie, som började att införas i n:r 15 av Svensk TypografsTidning för den 1 augusti innevarande år. I denna första artikel före* komma följande ord, vilka angiva syftet med artiklarnas införande i tidningen:

"Dessa anmärkningar torde vara nödvändiga, för att läsaren skall kunna fatta den syndikalistiska taktikens väsen. Densamma är en produkt av vissa säregna förhållanden och måste betraktas såsom sådan. Huruvida denna taktik kommer att helt eller delvis finna tillämpning i de fackliga striderna i de germanska länderna är en fråga, som fram* tiden kommer att besvara. Vår avsikt är endast att giva en objektiv framställning av de förnämsta syndikalistiska stridsmedlen och därigenom möjligen framkalla diskussion i frågan".

Av dessa rader framgår tydligt, att något syfte i fråga om uppmaning till våld å person eller egendom icke föreligger, utan artiklarna äro av rent refererande art. En artikelserie skall naturligtvis, för att dess betydelse skall stå tydlig och klar och ett rätt bedömande av dess syfte ske, läsas i sitt sammanhang. Det är enligt min mening icke korrekt att — såsom här skett — ur sitt sammanhang rycka loss en del av artikeln och därpå basera ett åtal.

Åtalet hade antagligen heller icke kommit till stånd om icke Stockholms Dagblad funnit med sin fördel förenligt att fästa justitieministerns uppmärksamhet på det lösbrutna stycket i artikeln dels för att få ett åtal till stånd och dels för att skaffa sig ett extra agitations* medel till högerns förmån i den då pågående valstriden. Att det senare varit ett bland huvudsyftena, framgår av den omständigheten, att det så gott som uteslutande varit höger* pressen som ägnat saken någon utförligare uppmärksamhet, medan vänsterpressen nöjt sig med ett kort omnämnande.

Jag styrkes så mycket mera i min uppfattning att åtalet icke skulle kommit till stånd utan särskild angivelse därav, att respektive artiklar utan att föranleda åtal, gått igenom en stor del av den finska arbetarepressen. För Svensk TypografsTidnings del äro artiklarna hämtade ur den i Åbo utkommande tidningen Arbetet för den 17 februari och 24 mars innevarande år, av vilka här ett exemplar bifogas. Då vi veta, med vilken stränghet man i Finland går till väga då det gäller saker, som anses förgripliga, ha tydligen myndig* heterna där ansett framställningen vara, vad den verkligen är, en objektiv redogörelse för fransk fackföreningsrörelse och dess taktik.

Med hänvisning till ovanstående överlämnar jag saken till juryns prövning.

Oskarshamn den 25 september 1911.

Nils Wessel."

Häremot genmälde åklagaren, att i den åtalade artikeln intet förbehåll gjorts, vadan densamma kunde betraktas som ett uttryck för redaktionens mening. Gentemot detta invände svaranden, att såsom framginge av citatet

692i svarsskrivelsen, ett sådant förbehåll verkligen gjorts och att dessutom artikelserien ännu icke vore avslutad.

Därefter yrkade åklagaren bifall till stämningspåståendena samt att den på det åtalade tidningsnumret gjorda kvarstaden måtte äga bestånd.

Därefter skreds till val av jury.

Åklagaren utsåg: direktören Aug. Carlsson, direktören Mauritz Linder (utesluten av svaranden), grosshandlaren Gustaf Nilzén och ingenjören Torsten Ekströmer.

Svaranden utsåg: landstingsmannen, folkskolläraren P. E. Lindmark, verkmästaren Erik Westman, typografen Ivar Vetterlöv (utesluten av åklagaren) och sakföraren Gustaf Lindberg.

Rätten utsåg: bankdirektören A. E. Schyller, disponenten Hugo Wijk* ström, handlanden Adolf Johannesson (utesluten av åklagaren), läder* handlanden S. A. Lindström och kontorschefen Joh. Wingren (utesluten av svaranden).

Jury sammanträdet utsattes att äga rum lördagen den 30 september kl. 6 e. m.

Juryn sammanträdde alltså lördagen den 30 september och till dess be* svarande förelades följande frågor:

1) Är den åtalade artikeln brottslig jämlikt 3 § 7 mom. tryckfrihetsför* ordningen jämfört med 10 kap. 14 § strafflagen?

Eller, om denna besvaras nekande:

2) Är den åtalade artikeln brottslig enligt 3 § 7 mom. tryckfrihetsför* ordningen jämfört med 10 kap. 14 § 1 mom. strafflagen.

Efter nära två timmars överläggning förklarade sig juryn ha med ja be* svarat den första frågan.

Oskarshamns rådhusrätt avkunnade utslag måndagen den 2 oktober, var* vid svaranden dömdes till en månads fängelse. Domen gick ut på att sva* randen skulle för artikeln "Fackliga stridsmedel" undergå en månads fängelse samt att ersätta en av jurymännen för resa och inställelse med 25 kronor.

Utslaget skulle underställas Göta hovrätts prövning.

Göta hovrätt i Jönköping, till vilken målet därefter hänsköts, fann genom utslag den 22 december 1911 skäligt att upphäva Oskarshamns rådhusrätts beslut vad fängelsestraffet beträffar och i stället ådöma Wessel att böta 200 kronor.

På särskild order av justitiekanslern överklagades emellertid Göta hov* rätts utslag hos högsta domstolen. Den 7 maj 1912 offentliggjorde högsta

693domstolen sitt beslut. Enligt detta upphävdes Göta hovrätts dom och fast* ställdes Oskarshamns rådhusrätts utslag, enligt vilket Wessel skulle under* gå en månads fängelse.

Straffet avtjänades på Långholmen 17 maj—17 juni 1912.

Nordisk Typograf*Tidning trycktes hela tiden 1883—1887, å Ivar Hægg* ströms tryckeri. Svensk Typograf*Tidning trycktes också på samma tryckeri under år 1888, men överflyttades fr. o. m. 1889 års ingång till Centraltryc* keriet, varest den trycktes t. o. m. n:r 4 år 1891. Från och med n:r 5 1891 övertogs tryckningen av Aftonbladets tryckeri och där stannade den t. o. m. n:r 18 år 1902, då tryckningen efter redaktörsskiftet — sedan A. B. höjt tryckningspriset i tydlig avsikt att bli av med tryckningen — flyttades till Arbetarnas tryckeri. Efter två år eller fr. o. m. n:r 19 år 1904 tryckes tid* ningen — detta enligt beslut av förbundsmötet samma år — å Oskarshamns* Bladets tryckeri i Oskarshamn.

Såväl Nordisk Typograf*Tidning som Svensk Typograf*Tidning ha hela tiden utgivits i stort folioformat, något förstorat fr. o. m. 1890. — Nordisk Typograf*Tidning var 3*spaltig med en spaltbredd om 14 cicero. Sidorna voro omgivna av linjeramar. — Svensk Typograf*Tidning var 1888—1889 2*spaltig med spalter om 20 ciceros bredd. Aven under dessa år voro sidorna omgivna av linjeram. — Från och med 1890 infördes det nuvarande formatet, 3*spaltiga sidor med spalter om 16 ciceros bredd och detta har sedan dess bibehållits. De tid efter annan framställda förslagen om att på ett eller annat sätt ändra formatet — senast framställdes ett dylikt för* slag vid 1936 års förbundsmöte — ha alla avslagits.

I början hade Svensk Typograf*Tidning ett omfång växlande mellan 4 och 6 sidor. Från och med 1912 utkom den regelbundet med 8 sidor och under de följande åren kunde ibland sidantalet uppgå till 16. Från och med 1931, då tidningen enligt 1930 års förbundsmötes beslut blev veckotidning efter att förut ha utkommit två gånger i månaden, varierar sidantalet mellan 8 och 12.

Svensk Typograf*Tidning har under hela sin "livstid" utdelats gratis till medlemmarna och upplagan har alltså rättat sig efter förbundets medlems* antal.

694Lokalförhållanden. — Förbundet som hus? och tryckeriägare.

Svenska typografförbundet kan

icke sägas ha varit synnerligen slösaktigt beträffande lokaler. Åtminstone icke i början. I mer än fyra år var förbundet ett slags "inhyseshjon" hos Typografiska föreningen i Stockholm. Förbundet begagnade nämligen dess lokaler till förvaring av inventarier samt för styrelsesammanträden o. d. och erlade därför ingen annan hyra än ersättning för belysning. Då Typografiska föreningen den 1 oktober 1891 flyttade från Brunkebergs hotell till det s. k. stadshuset, Götgatan 1, hade förbundet också kommit så långt, att det var nödvändigt att ha egna lokaler. Förbundsstyrelsen hyrde alltså i andra hand av Typografiska föreningen en lokal i nämnda hus mot en hyra av 200 kronor pr år. I årsberättelsen för år 1891 omnäm» nes detta i följande ordalag:

"Förbundsstyrelsen, som hittills icke haft någon egen lokal för sina sam* manträden, eller för förvarande av sina materialier, utan begagnat sig av Typografiska föreningens lokaler, som alltid välvilligt ställts till förfogande, mot ersättning allenast för belysningen, har nu så att säga flyttat under eget tak, i det den hyrt hos Typografiska föreningen i dess nya lokal i det s. k. Stadshuset. Hyran, som utgår med kr. 200 om året, måste anses ytterst billig, då man tager i betraktande att även ersättning för eldning, städning och belysning häri ingår. — Behovet av en lokal, som kunnat fritt disponeras har länge gjort sig gällande, dels för sammanträdena för såväl förbundsstyrelsen som reshjälpskassans centralavdelning, och icke minst, förbundets sjukkassa. Av hyran erlägger förbundskassan 100 kr., res* hjälps* och sjukkassorna vardera 50 kr. pr år. — Till Typografiska för» eningen i Stockholm, som städse visat förbundsstyrelsen det bästa tillmötes* gående, vilja vi därför uttala ett tack."

I denna lokal stannade typografförbundet i 4 år, men sedan 1895 års förbundsmöte beslutat att en ombudsman skulle tillsättas, befanns lokalen i södra stadshuset vara för trång. Till den ändan hyrdes en två rumslägen* het inåt gården i huset Svartmangatan 17, vilken togs i besittning den

695696

TYPOGRAFERNAS HUS, NORRA BANTORGET 20.FINANSMINISTERIET: HARALD HAGBERG I ARBETE.

1 januari 1896. Hyran var 500 kronor om året, men städning, eldning och belysning ingick icke i detta pris. Huset tillhörde Tyska församlingen och från expeditionslokalerna hade man utsikt över Tyska kyrkans gård och kunde beundra de ståtliga apostla* och Mosesbilderna på kyrkans södra sida, vilka tycktes i rätt nedstigande led härstamma från Michelangelos figurer i Peterskyrkan i Rom.

1901 års förbundsmöte beslöt tillsättandet av ytterligare en funktionär, kallad förtroendeman och nu visade sig att lokalen vid Svartmangatan icke längre räckte till för behovet, varför förbundet måste se sig om efter större lokaler. Ungefär i samma veva lyckades Typografiska föreningen i Stockholm förverkliga en närmare femtioårig dröm: förvärvandet av egen fastighet. Den 18 december 1902 beslöt nämligen Typografiska föreningen att för en summa av 190,000 kronor inköpa fastigheten n:r 22 A och B vid Jakobsgatan. Sedan en del reparationer och förändringar företagits i det åtskilligt över hundra år gamla huset, inflyttade Typografiska föreningens

697FÖRBUNDSEXPEDITIONEN I ARBETE.

expedition och bibliotek i de nya lokalerna den 1 maj 1903, medan den övriga flyttningen skedde i oktober samma år.

Förbundet hade hyrt en lägenhet på tre rum och kök i andra våningen av nämnda hus och förbundsexpeditionen jämte platsbyrån flyttade dit den 3 oktober 1903. I denna lokal, dit även sjukkassan flyttades efter 1909, residerade förbundet i 21 år eller till den 1 juli 1924.

I början av 1924 utbjöds till salu en mycket välbelägen och för förenings* ändamål synnerligen användbar fastighet, Norra bantorget med adress* nummer 20 vid Barnhusgatan. Typografiska föreningen i Stockholm erhöll erbjudandet, men den kontanta köpesumman för fastigheten var så pass stor, att föreningen ansåg sig böra ingå hälftenbruk med Svenska typograf* förbundet om gemensamt inköp av fastigheten, detta så mycket mera som det redan från början var bestämt, att förbundet och sjukkassan skulle ha sina lokaler i den fastighet föreningen inköpte, sedan huset vid Jakobs* gatan 22 A och B visat sig vara för trångt. Köpet kom till stånd för en

698FÖRBUNDSSEKRETERAREN I ARBETE.

köpesumma av 1,225,000 kronor, och som huset ägdes av ett aktiebolag, aktiebolaget Domus, verkställdes köpet på det sättet, att förbund och för* ening inköpte aktiestocken i bolaget och detta fortsätter sin verksamhet under samma firmabeteckning som förut. Aktierna fördelades jämt mellan förbund och förening och likaledes styrelseposterna.

Två år efter inköpet av huset ansåg sig aktiebolaget Domus föranlåtet att öka aktiekapitalet med 60,000 kr., varigenom hela aktiekapitalet kom att uppgå till 150,000 kr. Detta för inledandet av värmeledning.

Huset har under den tid typografernas organisationer innehaft detsamma lämnat en avkastning av 7 procent på aktiekapitalet, med undantag för ett år, då ingen utdelning skedde. Dessutom är förbundet och Svenska typo* grafförbundets erkända centralsjukkassa innehavare av samtliga inteck* ningarna i huset.

Två trappor upp äro förbundslokalerna belägna, med utsikt över Norra bantorget. De av förbundet disponerade lokalerna, rymliga och ljusa, ut*

699FÖRBUNDSORDFÖRANDEN I ARBETE.

göras av en sexrumslägenhet, i vilken — från vänster räknat — äro inrymda: finansministeriet, förbundsexpeditionen, förbundssekreterarens rum, för* bundsordförandens rum samt redaktionsrummet. Längst inne — mot går* den — ligger ett lunchrum.

Dessutom finnas i huset inrymda lokaler för Typografiska föreningen i Stockholm. Denna disponerar för närvarande över två styrelserum, expe* ditionslokal samt dessutom över fyra samlingslokaler. Av dessa rymmer den största — Strindbergssalen på nedre botten, så kallad emedan i den* samma under åren 1910—1912 Strindbergs Intima teater var inrymd — 200 personer, den intill samma sal gränsande klubblokalen 125, stora salen 100 och lilla salen 60 personer. Vidare två rum för biblioteket samt vänt* hallar m. m.

Det är en självklar sak, att även förbundets sjukkassor, såväl den erkända centralsjukkassan som Stockholmsavdelningen av samma kassa, inrymts i huset. Vidare ha olika fackförbundsexpeditioner e. d. varit eller äro hyres*

700REDAKTIONSRUMMET.

gäster. Bland dessa må nämnas Svenska lantarbetareförbundet, som en följd av år bodde i en våning tre trappor upp, men som för kort tid sedan flyttade till Social-Demokratens nyinköpta hus längre ned vid samma gata, med adressnummer Torsgatan 2.

Återstoden av huset är uthyrd till privata personer. På nedre botten åt Norra bantorget finnas ett av chaufförernas nattkaféer, "Röda rummet", — så kallat efter Strindbergs roman med samma namn — jämte tre butiker samt åt Västmannagatan en lagerlokal.

Det bör nämnas att Fackföreningarnas bostadsproduktion innehar en våning 3 trappor upp, varjämte Georg Brantings advokatbyrå är inrymd i samma hus.

Typografernas hus är beläget i kvarteret n:r 10 Läraren, Adolf Fredriks församling i Stockholm, med adressnummer 20 Barnhusgatan och n:r 1 Västmannagatan. Huset är taxeringsvärderat till kr. 1,110,000 och omfattar ett tomtområde av 892 kvadratmeter.

701FÖRBUNDSTRYCKERIET I OSKARSHAMN (efter ombyggnaden 1935).

Svenska typografförbundet har under årens lopp också hunnit bli try c* keriägare. Detta skedde dock efter receptet: "härtill är jag nödd och tvungen".

Den 2 juni 1902 utbröt strejk på de båda tryckerierna i Oskarshamn, där* för att respektive ägare icke ville underteckna tariffen. Ägaren till Oskars* hamns*Posten var kammarskrivare Severin och till Oskarshamns*Tidningen Mauritz Linder. Tidningarna hade under tidernas lopp synnerligen ofta legat i luven på varandra, men när det gällde att göra motstånd mot typo* grafernas krav, voro de rörande eniga. Strejken blev långvarig, emedan det för boktryckarna lyckades att skaffa ett så stort antal strejkbrytare, att det hela kunde hållas gående. Situationen blev efter hand sådan, att det var fara värt, att Oskarshamn skulle bliva en för typograforganisationen full* komligt död punkt. Därför beslöt förbundsstyrelsen att uppsätta ett nytt tryckeri i Oskarshamn och där anställa de strejkande.

702FÖRBUNDSTRYCKERIETS PERSONAL.

Sittande från vänster: Harry Lindblom, Em. Adolfsson, Ivar Vetterlöv, Arnold Petersson, Hjalmar Svensson, Georg Jaensson, Hjalmar Gard. — Stående från vänster: Nils Brandting, Bertil Nilsson, K.iri lfenry Svensson, Sven Rehnberg, Ingvar Svensson, Gunnel Nilsson, Helge Dahlgren, Karl*Axel Hultgren, Gustav A. Pettersson, Karl*Gunnar Brandting.

Sagt och beslutat. För 8,000 kronor inköptes "Smålandsbladets" i Eksjö nedlagda tryckeri och flyttades till Oskarshamn. Tryckeriet hade endast varit i gång ett års tid och materialen var alltså så gott som ny. En tryckeri* förening, Tryckeriföreningen Oskarshamns*Bladet u. p. a., bildades och an* stalter för utgivandet av en varannandagstidning vidtogos. Till redaktör för denna utsågs Joh. Danielsson och första numret av Oskarshamns*Bladet utkom den 25 oktober 1902.

Det var naturligtvis ett djärvt företag att utgiva en radikal tidning i en av Smålands mest konservativa bygder, i synnerhet som de båda konkurren* terna på allt sätt sökte nedsätta såväl tryckeriet som tidningen. De i andels* föreningen inbetalta insatserna räckte icke långt och förbundet måste där* för förskjuta det nödiga rörelsekapitalet. Detta förskott ökades år efter år och hade 1908 nått upp till den jämförelsevis stora summan av kr. 56,349: 80. Sedan emellertid "Smålands Folkblad" erhållit allt större utbredning i östra Småland, ansåg förbundsstyrelsen icke skäl föreligga att konkurrera med detta socialdemokratiska partiorgan och därför upphörde "Oskarshamns*

703BOSTADSHUSET I OSKARSHAMN (uppfört 1936).

Bladet" att utkomma den 1 april 1909. Under den mellanliggande tiden hade de båda tryckerierna i Oskarshamn träffat uppgörelse med typograf* förbundet i tariffrågan.

Efter det Oskarshamns*Bladet nedlagts, ägnade sig tryckeriet uteslutande åt utförandet av s. k. civiltryck, varvid naturligtvis i främsta rummet för* bundets egna trycksaker kommo i fråga. Sedan 1904 tryckes — som på annat ställe meddelas — Svensk Typograf*Tidning i Oskarshamn å för* bundets tryckeri. Och sedan Oskarshamns*Bladet nedlagts lämnade tryc* kerirörelsen varje år överskott, så att det av förbundskassan lämnade för* skottet redan år 1919 återbetalts till förbundskassan. Ungefär samtidigt återbetaltes andelarna i Oskarshamns*Bladet till andelsägarna. Dessa andelar, som lydde å 10 kronor stycket, återbetaltes med 18 kronor.

Tryckeriet var vid 1936 års slut bokfört till kr. 48,953: 65.

Det föreföll vara ett synnerligen vågsamt företag för förbundet att så pass långt från centrum upprätta ett tryckeriföretag, vars framgång helt enkelt

704var beroende på, ifall man lyckades få tag i insiktsfulla och energiska ledare. Men det har slagit mycket väl ut. Sedan det för tidningen Oskars* hamns*Bladets drift nödvändiga förskottet år 1919 blivit återbetalt till för* bundskassan, har tryckeriet år efter år inlevererat betydande vinster till förbundet, antingen i form av direkt vinst eller som rabatt på tryck* saker, varjämte väsentliga avskrivningar å tryckerimaterialen ägt rum.

För tryckeriets stora framgång har förbundet i synnerligen hög grad sina tryckeriföreståndare att tacka. Under en lång följd av år var Hjalmar Svensson föreståndare och när denne år 1929 på grund av ohälsa måste draga sig tillbaka, fick han Arnold Petersson till efterträdare. Det är på sin plats att i en minnesskrift sådan som denna till dessa båda — liksom till tryckeriets övriga personal — frambära ett varmt tack för vad de uträttat till förbundets bästa.

Tryckeriet, som började sin verksamhet den 1 oktober 1902, inrymdes till en början i förhyrd lokal, men erhöll sommaren 1915 egen fastighet. På en för ändamålet för 40,000 kronor inköpt stor tomt, å vilken ett par små trähus voro uppförda, byggdes inne på gården sistnämnda år ett stenhus i fyra våningar, inrymmande lokaler för tryckeri, sätteri och bokbinderi. Inflytt* ningen i denna lokal skedde på sommaren 1916.

År 1935 befunnos emellertid de dittillsvarande tryckerilokalerna för trånga. Det året om* och tillbyggdes tryckerihuset, så att det erhöll ungefär det dubbla utrymmet mot förr. Och 1936 nedrevs ett på tomten befintligt gammalt bostadshus och i stället uppfördes ett stort trevåningshus, inne* hållande 6 lägenheter om 3 rum och kök, 12 lägenheter om 2 rum och kök samt 3 om 1 rum och kök. Huset anses vara stadens modernaste.

De av förbundet ägda fastigheterna i Oskarshamn, belägna i kvarteret Venus n:r 10 och vid Slotts* och Södra Långgatorna voro vid 1935 års slut upptaxerade till ett värde av kr. 119,590:14. 1936, efter nybyggnaderna, uppgick fastigheternas bokförda värde till kr. 382,066:41.

45

705Episoder från förbundets verks samhet i övrigt.

Av LÄTT BEGRIPLIGA SKAL har det icke varit möjligt att relatera förbundets verksamhet i detalj under de femtio åren. Här nedan följer därför en kort översikt av den del av förbundets verksamhet, som icke kunnat inramas i de föregående kapitlen. Denna överblick lämnas — så gott sig göra låter — i kronologisk ordning.

Eldsvådorna i Umeå och Sundsvall. Den 25 juni 1888 utbröto förödande eldsvådor i Umeå och Sundsvall. Fem tryckerier demolerades bl. a. vid detta tillfälle, därav 3 i Sundsvall och 2 i Umeå. Svenska typografförbundets styrelse utfärdade omedelbart ett upprop till Sverges typografer att hjälpa de brandskadade. Resultatet blev över för* väntan gott, skriver styrelsen i sin årsberättelse för 1888, i det till styrelsen inkom ett belopp av kr. 629:70, vilka efter portoavdrag fördelades så, att till Sundsvall avsändes kr. 335: — och till Umeå kr. 286: 50. Fördelningen verkställdes i bägge städerna av särskilda kommittéer, utsedda dels av sty* relsen och dels av typograferna på platsen.

Demonstrationsstrejken 1 5—1 7 maj 1902. Med ingången av år 1902 hade rösträttsfrågan blivit särskilt aktuell och som på* tryckningsåtgärder under frågans behandling i riksdagen hade landsorga* nisationen och arbetarepartiet beslutat att arbetet skulle nedläggas under de dagar, rösträttsdebatten pågick. Den utgivna parollen lyddes i stor omfattning och omkring 125,000 arbetare över hela Sverge nedlade arbetet tre dagar, 15—17 maj.

I början var det icke meningen att tidningsarbetarna i Stockholm skulle deltaga i demonstrationsstrejken, utan endast civiltryckeriernas personaler. Den 7 maj 1902 hade nämligen tidningsarbetarna i Stockholm ett samman* träde, å vilket efter ett inledningsföredrag av redaktör Branting, som ansåg att tidningsarbetarna av klokhetsskäl icke borde deltaga i demonstrations* strejken, antogs en resolution, i vilken uttalades att tidningsarbetarna först

706i sista hand skulle nedlägga arbetet, detta beroende på den säregna ställ* ning tidningspressen intager som nyhetsförmedlare även åt den part, som hade största intresset av rösträttsfrågans utgång.

Frågan behandlades å extra sammanträde med Typografiska föreningen i Stockholm den 11 maj och å detta antogs efter häftiga debatter med 266 röster mot 201 en resolution, i vilken föreningen beslutade, att f. n. ej del* taga i arbetsnedläggelsen, men om situationen skulle förändras därhän, att förhållandena kunde kräva, att även typografernas deltagande bleve nöd* vändigt, styrelsen då skulle sammankalla föreningen för fattande av beslut i frågan. Samtidigt beslöt föreningen, att det vore en hederssak för varje kollega att under de närmaste åren varje år inbetala minst en dagsinkomst till storstrejksfonden.

Klockan halv 6 på morgonen den 15 maj hade föreningsstyrelsen, på begäran av 240 medlemmar, sammankallat Typografiska föreningen i Stock* holm för ny behandling av denna fråga. Mötet hölls i Folkets hus A*sal och var besökt av över 1,200 typografer, vilka icke alla rymdes i lokalen, utan även fyllde trappuppgångar och balkonger. Efter 3 V2 timmars delvis ganska upprörd debatt beslöts med 890 röster mot 323 (således över % majoritet), att Stockholmstypograferna skulle deltaga i demonstrations* strejken. Beslutet telegraferades ut till samtliga avdelningar i landsorten, och ett "välfärdsutskott", bestående av tre personer, tillsattes för att över* vaka att ingenting annat trycktes än verkställande utskottets proklama* tioner.

Stockholmstyperna ställde sig med hedervärd solidaritet beslutet till efterrättelse. Även i en mängd landsortsstäder såsom Malmö, Gävle, Lund, Ystad, Landskrona, Hälsingborg, Eskilstuna, Hedemora, Södertälje, Bor* länge och Lysekil nedlades arbetet. I Norrköping och Uppsala nedlades arbetet å en del tryckerier, å det förstnämnda stället därför att tidningar avsändes till Stockholm i syfte att ersätta Stockholmstidningarna, å det senare stället därför att man å Almqvist &. Wiksells tryckeri ville utföra riksdagstryck. Från Göteborg m. fi. städer gjordes försök att erhålla tid* ningar för huvudstadens räkning, men genom vederbörande avdelnings* styrelsers ingripande förhindrades detta.

Endast på ett par ställen gjordes ansatser att vidtaga repressalier mot typo* graferna för deras deltagande i arbetsnedläggelsen, men det stannade vid blotta försöken. Från boktryckareföreningens styrelse ingick dock protest mot att typograferna deltagit, anseende denna att brott begåtts mot den paragraf i tariffen, som bestämde att under giltighetstiden ej någon lockout

707eller strejk finge företagas. Denna uppfattning kunde förbundsstyrelsen icke biträda, synnerligast som vid denna punkts behandling inom skilje* nämnden förbundets representanter framhållit, att politiska strejker skulle utgöra undantag.

Strejken upphörde kl. 6 på lördagseftermiddagen den 17 maj, pingst* afton. Tidningarna i Stockholm, som under strejkdagarna utkommit hekto* graferade, kunde därefter återtaga sitt vanliga format och utseende.

Ungefär 2,500 typografer deltogo i 1902 års demonstrationsstrejk.

Fronderingar. — Utgivandet av en konkurrent till Sv. T y p. = T i d n. I detta sammanhang torde det kanske vara skäl att något litet omnämna de fronderingar, som förekommo inom Sven* ska typografförbundet åren 1901—1903.

I slutet av 1890*talet hade bland Stockholmstypograferna bildats en orga* nisation, Typografiska fackklubben, som enligt det antagna programmet skulle hava till syfte att höja kåren i yrkestekniskt hänseende och för detta ändamål skulle anordnas utställningar av trycksaker eller dylikt. Som klubben bildats av föreningens mera konservativa element, kom den vid sidan av sitt egentliga syfte att bliva en motvikt till Typografiska agitations* klubben, vars inflytande befann sig i stark tillväxt. Klubben anordnade en del utställningar av trycksaker och utgav dessutom under en följd av år en egen jultidning, "Julbocken", inom parentes sagt, synnerligen välredigerad och vältryckt. Men dessemellan uppträdde klubben som "valmakare" vid förenings* och förbundsstyrelseval.

Typografiska fackklubben förde emellertid vid 1901 års utgång en ganska tynande tillvaro, men resultatet av förbundsvalet d. å. satte nytt liv i densamma och en rekonstruktion blev följden. Ännu mera stimulerande på klubben verkade Typografiska föreningens beslut att deltaga i den politiska demonstrationsstrejken 15—17 maj 1902. Klubbens medlemmar, som utgjorde huvudmotståndarna till deltagandet i denna strejk, ställde sig fullt solidariska med de tidningar — speciellt Aftonbladet — som ansågo denna strejk vara ett avtalsbrott och "ett undertryckande av det fria ordet' .

Några äldre medlemmar av Typografiska föreningen i Stockholm — en tryckare, Frans Sandström på Aftonbladet, uppträdde vid detta tillfälle särskilt ostentativt — kände sig manade att under stora låter och under Aftonbladets samt kolingens och bobbans pappas (d. v. s. Strix) rungande applåder begära sitt utträde ur Typografiska föreningen och förbundet. De utträdande bestodo huvudsakligen av faktorer och med dem jämställda,

708som icke längre ansågo sig böra tillhöra en arbetareorganisation. Typo* grafiska fackklubben behandlade på ett sammanträde omedelbart efter demonstrationsstrejken den uppkomna situationen och enligt vad Afton* bladets tvillingbroder "Dagen" meddelade från detta sammanträde, skulle vid detta planer varit å bane att igångsätta ett massutträde ur Typografiska föreningen och bildandet av en särskild organisation. En kommitté, bestå* ende av John Jönsson, L. A. Mårtensson, E. Söderberg, E. Herrlin och J. Öberg, tillsattes för att föra frågan vidare. Med undantag av en liten broschyr av en av kommitterade, John Jönsson, vari Aftonbladets syn* punkter på demonstrationsstrejken ytterligare underströkos, märktes dock intet resultat av kommitténs arbete.

Klubben ansåg antagligen icke tiden vara inne för det proklamerade massutträdet utan att opinionen först bearbetats och beslöt därför att utgiva en egen tidning, "Typografbladet", som åren 1902—03 utkom med ett num* mer i månaden. Redaktör för denna tidning var L. A. Mårtensson. Tid* ningens huvudsakliga innehåll under det år den existerade utgjordes av polemik mot Sv. Typ.*Tidn., Typografiska föreningen i Stockholm samt kritik av de av förbundsstyrelsen vidtagna åtgärderna. Som ingen av de angripna brydde sig om att svara på angreppen, dog skallet så småningom bort av sig själv.

När vid förbundsstyrelsevalet 1903 den av fackklubben företrädda rikt* ningen visade sig sakna vederbörlig resonans bland förbundsmedlem* marna, "Typografbladet" nedlagts, samt den egentlige ledaren av fack* klubben och den "liberala" oppositionen avflyttat till landsorten, avsom* nåde Typografiska fackklubben tyst och stilla.

Omröstning angående deltagande i storstrejk för allmän rösträtt etc. År 1907 företogs inom de svenska fackförbunden en omröstning om, huruvida respektive förbunds medlemmar voro villiga att deltaga i en eventuell storstrejk, för att tillbakaslå det då föreliggande rösträttsförslaget och söka genomdriva en författningsrevision i enlighet med socialdemokratiens krav (= socialdemokratiska riksdagsgruppens förslag). I denna omröstning deltogo 3,582 av förbundets medlemmar. Av dessa röstade 1,849 för deltagande i en storstrejk och 1,740 däremot. För skyl* dighet för förbundet att ikläda sig ansvaret för sviterna av deltagandet i en eventuell storstrejk röstade 2,033 medlemmar, under det att 1,536 röstade för att risken skulle tagas av medlemmarna själva.

709Understöd åt arbetare inom andra fack. Under år 1892 var det första gången typografförbundet som sådant utfärdade upp* rop om insamling åt strejkande arbetare inom andra fack än sitt eget. Det gällde de strejkande gruvarbetarna i Norberg. Till förbundsstyrelsen in* kom dock endast en obetydlig summa, enär de flesta avdelningarna före* drogo att skicka sina bidrag direkt till Norberg. Från de tre avdelningar, som använde förbundsstyrelsen som mellanhand, uppgick beloppet till kr. 402:25.

Under de närmast följande åren företogs genom förbundsstyrelsens för* sorg följande insamlingar till arbetare inom andra fack:

Till skogsarbetarestrejken 1893 kr. 68:05.

Till hamnarbetarestrejken i Stockholm 1896 kr. 200:—, till rörarbetarna i Stockholm kr. 56:40 och till de strejkande tobaksarbetarna kr. 1,690:11.

År 1897 utbetaltes till de strejkande tobaksarbetarna i Sverge kr. 187:75 och till järns arbetarna i Danmark kr. 306: 33.

År 1898 erhöllo sågverksarbetarna i Ulvvik och färgeriarbetarna i Göteborg tillsammans kr. 1,110:57.

Till de omfattande föreningsrättsstriderna i Norrland och Halland under år 1899 insamlades inom typografförbundet kr. 13,117:79 och till de strejkande bokbinderiarbe* tarna i Stockholm kr. 1,354:69.

År 1900 erhöllo byggnadsarbetarna i Stockholm kr. 689:59 i understöd, medan föl* jande år (1901) mureriarbetarna i Göteborg och tobaksarbetarna i Gävle erhöllo tillsam* mans kr. 1,946: 88.

1902 insamlades och överlämnades till storstrejksfonden 3,500 kr. Till de strejkande reparationsarbetarna insamlades samma år kr. 888:37.

1903 var, att döma av de inom typografförbundet gjorda insamlingarna, ett i strejkhän* seende mycket oroligt år. Inom typografförbundet hopsamlades under detta år icke mindre än kr. 10,551:46, därav till bokbinderiarbetarna i Göteborg kr. 2,917:24, hamn* arbetarna i Stockholm kr. 2,378:24, arbetarna vid Inedals tvättinrättning kr. 112:42, de mekaniska verkstadsarbetarna kr. 5,113:21 samt arbetarna vid Månsbro kr. 35:35.

1904 var tydligen ett något lugnare år. Då insamlades kr. 1,214:40, därav till drosks kuskarna i Stockholm kr. 120:80, arbetarna vid Gäddviken 151:20, modellsnickarna i Stockholm 126:20, lantarbetarna i Skåne 663:90 samt plåtslagarna i Stockholm kr. 152:30.

1905 var ett på utgifter för detta ändamål synnerligen rikt år. Då insamlades nämligen bland typografförbundets medlemmar icke mindre än kr. 38,746:60. Därav gick lejon* parten, eller kr. 37,687:92, till de mekaniska verkstadsarbetarna, medan Sörviksarbetarna, konditoriarbetarna och Åkarpslagens offer på skilda platser erhöllo respektive kr. 323:30, 124:— och 611:38.

Även 1906 utbetaltes ett mindre belopp, eller kr. 965:20, till de mekaniska verkstads* arbetarna.

1907 utbetaltes till de strejkande kyparna i Stockholm kr. 287: 15, medan det följande året, 1908, de strejkande bokbindarna i Sverge erhöllo i understöd från typograferna kr. 17,440:69.

710Under de efter 1909 följande åren förekomma i årsberättelserna inga upp» gifter om insamlingar till arbetarna inom andra yrken. Då sådana insam* lingar skett, ha dessa ägt rum utan att refereras i förbundets årsberättelser.

Sedan Svenska typografförbundet den 1 april 1920 inträtt i L. O., utbe» taltes alla avgifter såväl till L. O. som till de av denna påbjudna uttaxe» ringarna ur reservfonden. Som synes å sidan 618 ha dessa utgifter under åren 1920—1936 uppgått till sammanlagt kr. 637,579:91.

Det kan ju icke skada att i detta sammanhang erinra om, i vilken ut» sträckning andra organisationer bisträckt typograferna, när dylikt behövts. Inte mera än en gång under sitt femtioåriga liv har Svenska typografför» bundet vädjat till de övriga svenska fackförbundens solidaritet. Detta skedde 1919 vid den stora typografstrejken. Man kan just inte påstå, att resultatet blev synnerligen storartat. På de utskickade listorna inkom till» sammans kr. — 11,005: 50. Och nästan hela detta belopp, eller 10,000 kr., skänkte typografförbundet följande år till lockoutade familjeförsörjare under verkstadskonflikten, att genom L. 0:s försorg utdelas bland dessa.

Representation på kongresser och möten i in= och utlandet. Svenska typografförbundet har under årens lopp varit representerat å nedannämnda kongresser och möten av följande personer.

Till det danska typografmöte, som hölls i Köpenhamn den 24 och 25 juni 1888, var svenska typografkåren representerad av en av förbundsstyrelsens medlemmar, G. W. Wil» helmsson, som i Sv. Typ.»Tidn. sedermera gav en synnerligen livlig skildring av mötet, som var kombinerat med en boktryckeriutställning.

En typografkonferens, skandinavisk, hölls i Köpenhamn den 15—17 augusti 1891. Svenska typografförbundet representerades av Sven Linge.

Ett danskt typografmöte hölls under pingstdagarna 1898 i Odense. Svenska typograf» förbundet representerades av L. Aug. Mårtensson.

Finska typografförbundet höll sitt första förbundsmöte 1899 i Hälsingfors. Svensk representant: J. B. Lanttö.

Vid rösträttskonferensen i Malmö den 21 augusti 1901 representerades Svenska typo» grafförbundet av C. J. Ohlsson och Nils Wessel.

Samma personer representerade förbundet vid Skandinaviska arbetarekongressen i Kö» penhamn 22—24 augusti 1901.

Finska typografförbundets andra förbundsmöte hölls 15—16 augusti 1902. Svensk repre» sentant: C. J. Ohlsson.

Den 16 och 17 februari 1903 hölls en av Landssekretariatet utlyst konferens, vid vilken behandlades det av en kunglig kommitté utarbetade förslaget till "förordning angående medling i arbetstvister". Eduard Wiberg och Oscar Lööf representerade förbundet.

På en vid Landsorganisationens representantskaps årsmöte den 20 april 1904 hållen

711konferens för behandling av frågan om fackförbundens ställning till åstadkommandet av en möjligast fullständig arbetsstatistik, var förbundet representerat av G. Didriksson.

Vid Dansk TypografsForbunds delegeredemøde i Aarhus 1905 samt Finska typografs förbundets möte i Hälsingfors samma år representerades typografförbundet av Eduard Wiberg.

Vid Norsk Centralforening for Boktrykkeres landsmode i Trondhjem 1905 var Oscar Lööf representant.

Femte internationella typografkongressen hölls den 7—14 juli 1907 i Paris. Representant för Sverge Eduard Wiberg.

Vid Skandinaviska arbetarekongressen i Kristiania den 6—8 september 1907 represen» terades typografförbundet av Eduard Wiberg och John G. Nilson, Göteborg.

Norsk Centralforening for Boktrykkeres fjärde landsmode hölls 1910 i Kristiania. Sams tidigt firade norska broderförbundet sitt 25sårsjubileum. Svensk representant: Eduard Wiberg.

Vid internationella socialdemokratiska kongressen i Köpenhamn, som hölls 28 augusti— 3 september 1910 i Köpenhamn, voro Gust. Persson och Eduard Wiberg representanter för Sverge.

Dansk TypografsForbund höll sitt delegeredemøde den 29—31 juli 1911 i Köpenhamn. Svensk representant: Eduard Wiberg.

Vid Finska typografförbundets femte kongress — 27—29 maj 1912 — i Hälsingfors var Eduard Wiberg svensk representant.

Internationella typografkongressen — den sjätte i ordningen — hölls 12—16 augusti 1912 i Stuttgart. Svensk representant: Eduard Wiberg.

Till den åttonde Skandinaviska arbetarekongressen, som hölls i Stockholm den 2—4 september 1912, hade Svenska typografförbundet motionerat om upptagandet av frågan om ordnandet av försäkring mot oförvållad arbetslöshet genom fackorganisationerna. Kongressen uttalade sin anslutning till det väckta förslaget. Representanter för Svenska typografförbundet: Eduard Wiberg och Ernst Andersson.

Till L. O.skongressen 1912 hade Landssekretariatet inbjudit även sådana förbund, som icke tillhörde L. O. Förbundsstyrelsen mottog inbjudningen och sände Wiberg som representant.

Vid Norsk Centralforening for Boktrykkeres femte landsmode, som hölls i slutet av augusti 1913, var Eduard Wiberg förbundets representant.

Vid Norsk Centralforenings for Boktrykkeres 6:e landsmode, som hölls i Kristiania den 21—25 juni 1916, var Svenska typografförbundet representerat av Eduard Wiberg.

Vid den av Centralförbundet för socialt arbete 1916 anordnade bostadskongressen även* som vid den av arbetarerörelsens huvudorganisationer s. å. anordnade dyrtidskongressen var förbundet representerat genom Eduard Wiberg.

Vid Skandinaviska fredskongressen 1916 representerades förbundet av Nils Wessel.

Vid Dansk TypografsForbunds delegeredemøde i Köpenhamn 30 juni—1 augusti 1917 representerades typografförbundet av Eduard Wiberg.

W. representerade ävenledes förbundet vid L. 0:s kongress i Stockholm 20—25 augusti 1917.

Vid allmänna svenska fredskongressen i Uppsala 23—24 april 1917 var Nils Wessel förbundets representant.

712Vid Skandinaviska arbetarekongressen i Köpenhamn 1920 representerades förbundet av Sigvard Cruse. C. representerade även vid Dansk TypografsForbunds kongress i Köpen» hamn s. å. G. E. Malmborg var representant å tyska typografförbundets kongress i Nürn» berg juni 1920.

Vid Svenska bokbindareförbundets nionde kongress, som hölls i Stockholm 4—6 augusti 1921, representerades förbundet av Sigvard Cruse.

Vid "de arbetslösas kongress" i Stockholm 26—28 augusti s. å. var Einar Qvarnström representant.

Vid L. 0:s kongress 28 augusti—4 september 1922 representerades Svenska typograf» förbundet dels av förtroendemannen Cruse i hans egenskap av ledamot av representant» skåpet, dels av de av distrikten och Stockholmsavdelningen valda ombuden, vilka voro: för Västra distriktet Hugo Höglund, Göteborg, för Södra distriktet A. P. Görloff, Malmö, för Mellersta distriktet E. F. Sundell, Örebro, för Norra distriktet Axel Söderström, Gävle, och för Stockholmsavdelningen Emil Söderström och G. E. Malmborg.

Vid Internationella litografiska förbundets i Sverge sjunde ordinarie förbundsmöte 15—16 april 1922 representerades förbundet av Sigvard Cruse.

Som representant vid Internationella fredskongressen i Haag den 10—15 december 1922 hade förbundsstyrelsen utsett Harald Hagberg.

Finska bokarbetareförbundets kongress hölls i Hälsingfors den 28—30 juni 1923. Re» presentant för Svenska typografförbundet var Sigvard Cruse.

C. var ävenledes representant vid Dansk Typograf»Forbunds kongress i Aarhus 3—5 augusti 1923.

Vid Verband der Deutschen Buchdruckers kongress i Hamburg den 1—7 september 1924 representerades Svenska typografförbundet av Nils Wessel.

Vid internationella typografförbundets nionde kongress, som ävenledes hölls i Hamburg 8—12 september 1924, representerades Svenska typografförbundet av Nils Wessel och Sigvard Cruse.

Harald Hagberg var förbundets representant vid Litografiska förbundets kongress i Stockholm den 11 och 12 april 1925.

Vid Norsk Centralforening for Boktrykkeres kongress i Oslo den 20—24 juli 1925 representerades förbundet av Sigvard Cruse.

Centralförbundet för socialt arbete hade anordnat en arbetslöshetskonferens i Stock» holm den 1—3 december 1925. Representanter för typografförbundet voro Harald Hag» berg och Einar Qvarnström.

Vid L. 0:s kongress den 29 augusti—5 september 1926 representerades typografförbundet av Harald Hagberg, Emil Malmborg, Hugo Höglund, C. Em. Jansson och Bernhard Petters» son samt av Sigvard Cruse i egenskap av medlem av representantskapet. Cruse utsågs av kongressen till medlem av sekretariatet, varefter Harald Hagberg av förbundsstyrelsen utsågs till ledamot av representantskapet.

Vid Verband der Deutschen Buchdruckers trettonde förbundsdag i Berlin 21—28 juni 1926 representerades Svenska typografförbundet av Nils Wessel och Sigvard Cruse.

Dansk Typograf»Forbunds delegeredemode hölls i Köpenhamn den 9—12 augusti 1926. Representant för Sverge: Harald Hagberg.

Vid Finska bokarbetareförbundets kongress i Hälsingfors den 29 juni—1 juli 1927 representerades Svenska typografförbundet av Einar Qvarnström.

713Vid Internationella typografkongressen i Paris 8—13 augusti 1927 var Nils Wessel representant för Svenska typografförbundet.

Vid Norsk Centralforening for Boktrykkeres kongress i Oslo 26—31 mars 1928 samt vid Svenska litografförbundets kongress i Stockholm den 7—8 april samma år represen» terades förbundet av Sigvard Cruse.

Vid de typografiska bildningsförbundens andra internationella kongress i Berlin 27—30 september 1928 representerades förbundet av Nils Wessel.

Vid arbetsfredskonferensen i Stockholm 30 november—1 december 1928 representerades typografförbundet av Filip Börjeson, Sigvard Cruse och Harald Hagberg.

Vid Verband der Deutschen Buchdruckers förbundsdag i Frankfurt am Main 23—29 juni 1929 representerades Svenska typografförbundet av Nils Wessel.

Dansk Typograf*Forbunds delegeredemøde hölls i Köpenhamn den 6—8 augusti 1929. Vid detta representerades Svenska typografförbundet av Sigvard Cruse.

Vid Svenska bokbindareförbundets kongress i Stockholm den 8—10 augusti 1929 repre* senterades förbundet av Harald Hagberg.

Vid den elfte Internationella typografkongressen, som hölls den 1—6 september 1930 i Amsterdam, representerades Svenska typografförbundet av Nils Wessel och Sigvard Cruse. På förslag av Sverge beslöt kongressen att öka utvidgade sekretariatskommissionens med* lemmar från 4 till 5. Sverge erhöll den nya platsen och förbundsstyrelsen utsåg till inne* havare av densamma Nils Wessel.

En allmän svensk bostadskongress hölls i Stockholm 14—15 november 1930. Represen* tanter för typografförbundet: Einar Qvarnström och Georg Berg.

Fackföreningsinternationalen höll sin femte kongress i Stockholm den 7—10 juli 1930. I förhandlingarna deltogo Nils Wessel, jämte Hans Grundbacher, Bern, som representanter för Internationella typografförbundet, Sigvard Cruse som representant för L. O. samt Harald Hagberg i egenskap av medlem av L. 0:s representantskap.

Vid L. 0:s 10 :e kongress i Stockholm den 9—16 augusti 1931 representerades typograf* förbundet av Filip Börjeson, Einar Qvarnström, Emil Malmborg och C. Em. Jansson. Cruse deltog i kongressen som ledamot av Landssekretariatet och Harald Hagberg som ledamot av representantskapet. Kongressen återvalde Cruse till Landssekretariatet och till ledamot av representantskapet valde förbundsstyrelsen Einar Qvarnström.

Norsk Centralforening for Boktrykkeres landsmøde ägde rum i Oslo 13—16 april 1931. Representant för Svenska typografförbundet Einar Qvarnström och för Internationella typografsekretariatet Nils Wessel.

Vid Finska bokarbetareförbundets kongress i Hälsingfors den 29 juni—1 juli 1931 var Georg Berg representant.

Vid tyska typografförbundets bildningsförbunds sjunde kongress 23—27 augusti 1931 i Erfurt och de typografiska bildningsförbundens tredje internationella kongress — hållen i samband med den förstnämnda — var Nils Wessel representant för Sverge. W. repre* senterade ävenledes förbundet vid franska bokarbetareförbundets 50*årsjubileum i Paris 29—30 augusti samma år.

Vid folkriksdagen i avrustningsfrågan, som hölls i Stockholm 20—21 februari 1932 repres senterades typografförbundet av Harald Hagberg, Einar Qvarnström och Nils Wessel.

Internationella litografkongressen hölls i Stockholm 15—17 juli 1932. Representant för Svenska typografförbundet: Nils Wessel.

714Dansk TypografsForbunds 12 :e ordinarie kongress hölls 26—28 augusti 1932 i Odense. Representanter för Sverge: Einar Qvarnström och Georg Berg.

Norsk Centralforening for Boktrykkere firade sitt 50*årsjubileum den 1 oktober 1932 i Oslo. Närvarande från Sverge: Sigvard Cruse och Harald Hagberg.

Vid Svenska litografförbundets kongress i Stockholm 15—17 april 1933 representerades förbundet av Einar Qvarnström.

Typografinternationalens tolfte kongress hölls 20—23 augusti 1933 i Neuchatel i Schweiz. Representanter för Svenska typografförbundet: Nils Wessel, Sigvard Cruse och Einar Qvarnström.

Vid Nederländska typografförbundets 59 :e kongress i Amsterdam 3—6 juni 1934, vid Franska bokarbetareförbundets 14 :e kongress i Strassbourg 6—12 augusti s. å. samt vid Tjeckoslovakiska typografförbundets femte kongress i Prag 28 september—1 oktober s. å. representerades Svenska typografförbundet av Nils Wessel.

Svenska bokbindareförbundet höll sin 12:e kongress i Stockholm 9—11 augusti 1934. Representant för förbundet Georg Berg.

Norsk Centralforening for Boktrykkere höll sitt 12 :e landsmøde i Oslo 2—8 september 1934. Representanter för Sverge Sigvard Cruse och Nils Lindberg.

Finska bokarbetareförbundets 11 :e förbundsmöte hölls i Hälsingfors 28 och 29 juni 1935. Svenska typografförbundet representerades av Fritz Åhrberg och Internationella typo* grafsekretariatet av Nils Wessel.

Dansk TypografsForbunds delegeredemode hölls 9—11 september 1935 i Köpenhamn. Representanter för Sverge: Sigvard Cruse och Allan Danielson samt för typografinter* nationalen Nils Wessel.

En allmän svensk bostadskongress hölls i Stockholm 29—30 november 1935. Svenska typografförbundet representerades av Georg Berg och Nils Lindberg.

Vid Algemeene Nederlansche Typografenbonds 60:e kongress och förbundets sjuttio* årsjubileum 8—11 juni 1936 representerades Svenska typografförbundet av Nils Wessel.

Trettonde internationella typografkongressen hölls 23—26 augusti 1936 i Luxembourg. Representanter från Svenska typografförbundet: Nils Wessel, Sigvard Cruse och Georg Berg.

Vid L. 0:s elfte kongress, hållen i Stockholm 27 september—4 oktober 1936 represente* rades Svenska typografförbundet av Sigvard Cruse, medlem av sekretariatet, samt Einar Qvarnström och Georg Berg, medlemmar av representantskapet, Emil Malmborg, Stock* holm, Filip Börjeson, Göteborg, C. Em. Jansson, Malmö, och J. O. Ljungström, Gävle. (Sedan förbundet överskridit 10,000*talet i fråga om medlemsantalet, har detsamma rätt till två medlemmar i representantskapet.) Förbundsstyrelsen har till ledamöter av represen* tantskapet utsett Georg Berg och Allan Danielson.

Till världssamlingens för fred jättekongress i Bruxelles 3—6 september 1936 hade för* bundsstyrelsen utsett Georg Berg och Nils Wessel som representanter. Sigvard Cruse var representant för L. O.

Avgivna yttranden. Tid efter annan har från de offentliga myndigheternas sida från typografförbundet infordrats yttranden angående frågor, i vilka de typografiska arbetarnas intressen berörts eller som berört

715arbetarnas intressen i allmänhet. Före typografförbundets inträde i L. O. kommo dessa anmaningar att avgiva yttranden från myndigheter direkt till förbundsstyrelsen, men sedan anslutning till L. O. skett, har L. O:s sekre* tariat tjänstgjort som mellanhand.

Ar 1912 begärde kommerskollegium av Svenska typograf förbundet yttrande angående dels förslag till lag om moderskapsförsäkring och dels rörande upprättande av ett nytt centralt verk för sociala ärenden benämnt Socialstyrelsen. I sitt yttrande tillstyrkte förbundsstyrelsen båda förslagen sådana de förelågo.

Angående frågan om moderskapsförsäkring förelåg emellertid två yttran* den från typografhåll. Det ena var avgivet av förbundsstyrelsen och det andra av Typografiska kvinnoklubben i Stockholm. I motsats till för* bundsstyrelsen avstyrkte kvinnoklubben antagandet av förslaget, emedan det enligt klubbens mening icke på långt när var tillfredsställande. Klub* ben föreslog att frågan skulle uppskjutas och lösas i samband med en reform av sjukförsäkringen. (Inom parentes kan sägas, att kvinnoklubbens mening blev den segrande, ty frågan löstes först tjugo år senare i samband med sjukförsäkringslagen.)

1913 avläts ett av Socialstyrelsen infordrat yttrande angående förslag till lärlingslag.

1915 hade andra kammarens femte tillfälliga utskott infordrat yttrande av förbundsstyrelsen angående inrättandet av ett statstryckeri förlagt till Stockholm. Förbundsstyrelsen uttalade därvid som sin mening, att det icke kunde anses önskvärt att statsförvaltningens tryck helt undandrogs tryc* kerierna i landsorten, då detta skulle bl. a. rubbningar även nödvändiggöra att de typografiska arbetarna i stor utsträckning bleve överflyttade till huvudstaden och därmed nödgades få vidkännas en avsevärd stegring i sina levnadskostnader.

1916 begärdes att förbundet skulle avgiva yttrande ifråga om det av Socialstyrelsen utarbetade förslaget till lag om arbetstvister. Förbundssty* relsen intog vid avgivandet av yttrandet den ståndpunkten, att några prin* cipiella invändningar icke kunde göras mot lagstiftning i föreliggande av* seende, men gjorde en del anmärkningar mot lagförslaget, sådant det förelåg.

Till Landssekretariatet avgav förbundsstyrelsen 1928 följande yttrande över ett av Socialstyrelsen, Riksförsäkringsanstalten och Medicinalstyrelsen utarbetat utlåtande och förslag rörande ersättning vid yrkessjukdomar:

716Den komplettering av sociallagstiftningen, som genom ämbetsverkens förslag till lag angående tillämpning av lagen den 17 juni 1926 om försäkring för olycksfall i arbete å vissa yrkessjukdomar är att vänta genom detsammas upphöjande till lag synes oss vara synnerligen önskvärd och välmotiverad. För tryckeriindustriens vidkommande förefaller det dock, som om ämbetsverken icke beaktat, att samtliga inom tryckeriindustrien syssel* satta yrkesgrupper i större eller mindre grad äro utsatta för yrkessjukdomar.

I det till lagen bifogade utkastet till förteckning över yrkesgrupper, vilka skulle falla under lagens bestämmelser, äro under ämnet "2. Bly samt dess legeringar och föreningar" upptagna maskin* och handsättare. Under denna rubrik borde även upptagas stilgjutare och stereotypiarbetare, vilka vid smältning och rening av blymetall äro direkt utsatta för blyångornas skadliga inverkan. I stället för "Arbete vid typsättmaskiner. Handsättning i tryckerier" önska vi få infört "Arbete i grafisk industri och stilgjuterier".

I utkastet har icke såsom yrkessjukdom upptagits sjukdom, förorsakad av alkaliska ren* göringsmedel, såsom olika sorters lut, soda o. d. Det är ej ovanligt att tryckare, iläggare och hjälparbetare i tryckerier genom användning av hälsofarliga rengöringsmedel vid vaskning av satsformar ådraga sig hudsjukdomar, som av läkare specificeras som yrkes* eksem. Även handsättare ha råkat ut för likartad sjukdom genom att satsformen efter vaskningen varit dåligt sköljd. Vid sådant förhållande stannar vaskmedlet kvar på formen. När sedan formen anfuktas vid avläggning upplöses vaskmedlet och åstadkommer yrkes* eksem. Det vore därför önskvärt att i utkastet under rubriken "Ämnen" upptages en ny rubrik, t. ex. "Alkaliska ämnen och dess föreningar" samt under rubrik i spalten "Verk* samhet" "Arbete i grafisk industri".

Vid vaskning av satsformar och vid rengöring av sättmaskiner användes i stor utsträck* ning bensin, och även detta medel har ådragit tryckeriarbetare yrkessjukdom. Den under rubriken "5 A. Bensin" upptagna verksamheten bör därför kompletteras med följande mening "Rengöring av maskiner och satsformar inom tryckerier".

Såsom yrkessjukdom saknas i förslaget tuberkulos eller lungtuberkulos. De inom trycs keriindustrien sysselsatta arbetarna äro i hög grad utsatta för denna sjukdom. Härtill torde bidraga en hel del samverkande orsaker, såsom mindre lämpliga och orenliga arbets* lokaler, dålig ventilation och dammiga stilkaster. Dessutom torde för handsättarnas vid* kommande de karakteristiska armrörelserna vara en bidragande orsak till sjukdomens utbredning inom denna yrkesgrupp. Då emellertid för bedömandet av i vilken omfattning tuberkulosen är att hänföra till yrkessjukdom en ingående undersökning först måste verk* ställas, yrka vi ej på att denna sjukdom nu upptages som yrkessjukdom. Detta för att ej försena eller försvåra lagens antagande. Vi skulle dock önska, att en undersökning med det snaraste igångsättes för att utröna i vilken omfattning och för vilka yrken tuber* kuloscn bör hänföras till yrkessjukdom.

Förbundet som skattebetalare. År 1910 utsågs Svenska typografförbundet som försöksobjekt ifråga om beskattning av ideella för* eningars inkomst av kapital, i det förbundet upptaxerades till en inkomst av 10,000 kr. Besvär anfördes hos prövningsnämnden, som dock ogillade besvären. I kammarrätten blev utgången enahanda. Kammarrättens beslut överklagades hos k. m:t, men k. m:t fastställde naturligtvis underrätternas

717beslut och typografförbundet inrangerades från och med 1912 i skatte* betalarnas kategori.

Skatterna (kommunal* och kronoutskylder) hava under åren 1912—1935 utgjort:

Är Belopp 1912 133.38 1913 255.41 1914 284.71 1915*) 2,756.38 1916 784.16 1917 798.03

*) Detta år uttogs utom de vanliga skatterna, dessutom en s. k. värnskatt.

Härtill kommer för 1936 utbetalda kr. 17,698: 31, vadan hela skattesum* man under åren 1912—1936 utgör kr. 2 0 0, 7 2 0: 8 0.

Svenska bokförläggare som "v a l u t a s v i n". Sedan världskriget 1918 avslutats, sjönk valutan i de krigförande länderna på ett katastrofalt sätt i jämförelse med den svenska kronan. Särskilt stor blev skillnaden mellan å ena sidan den svenska kronan och å andra sidan den tyska riksmarken och finnmarken. Denna omständighet gjorde, att en del svenska bokförläggare funno med sin fördel förenligt att överflytta en stor del av sitt tryck till Tyskland och Finland. De leddes därvidlag inte av någon önskan om, att den bokköpande svenska allmänheten genom denna deras åtgärd skulle erhålla billigare böcker — tvärtom voro de i Tyskland och Finland tryckta svenska böckerna lika dyra om ej dyrare än de i Sverge samtidigt tryckta böckerna. Det var tydligen endast begäret efter ökad profit som förmådde förläggarna att gå över respektive Östersjön och Bottniska viken för att få sina böcker tryckta. Då samtidigt arbetslösheten bland typograferna i Sverge var mycket stor — 1921 noterades den högsta arbetslöshet Svenska typografförbundet någonsin upplevat, eller 15 procent — kan man icke säga annat än att bokförläggarna genom denna sin åtgärd i hög grad bidragit att öka arbetslösheten bland de svenska bok* arbetarna. Och dock hade åtskilliga av dem i tid och otid högljutt prokla* merat sitt sant fosterländska sinnelag.

1924 utgavs av Svenska typografförbundet en tryckt förteckning över de böcker, som under åren 1919—1923 tryckts i utlandet. Förteckningen, som utarbetats av Svensk Typograf*Tidnings redaktör, omfattade 721 olika

718

1918 2,004.33

1919 2,249.34

1920 2,990.28

1921 2,993.83

1922 2,585.82

1923 2,197.55

1924 2,420.20

1925 6,968.50

1926 11,466.44

1927 13,760.34

1928 14,409.40

1929 12,156.11

1930 11,572.97

1931 12,958.13

1932 11,204.52

1933 21,126.72

1934 23,395.85

1935 20,550.09arbeten, av vilka 295 — men de ojämförligt största — tryckts i Tyskland och 410 i Finland. Av dessa 721 arbeten hade en firma, Albert Bonnier, på sin part mer än hälften, eller 405 olika arbeten.

En granskning av förteckningen visar, att det icke var bara översättningar från främmande språk till svenskan som trycktes i utlandet, utan t. o. m. rent ursvenska författare fingo vara med om den tvivelaktiga äran. Vad sägs t. ex. om att Blanches "Valda berättelser" utfördes på Ullsteins tryckeri i Berlin, att Fredrika Bremers och Per Hallströms arbeten trycktes i Häl» singfors, att Martin Kochs "Guds vackra värld" trycktes i Leipzig, att Strindberg, Siwertz, Heidenstam, Levertin, Mathilda Roos, Albert Engström, Hasse Zetterström, Anna Wahlenberg m. fi. trycktes i Tyskland samt att Topelius "Fältskärns berättelser" trycktes, inte i Finland, utan i Leipzig. Kronan på verket sattes dock, när Bonnier lät utföra "Sverges national» litteratur", en antologi över alla svenska författare, 30 delar i 15 band, på Bibliographisches Institut i Leipzig. Bohlin &. C:o, som vid denna tid» punkt var en av Sverges mest fosterländska förläggare, lät bl. a. trycka Bergman & Svenséns stora världshistoria på Spamersche Buchdruckerei i Leipzig.

De svenska bokarbeten, som under de fem åren 1919—1923 utfördes i utlandet, utgjorde den ansenliga mängden av 1,200 tons, d. v. s. 1,200,000 kilogram. Under så kallade normala år utgjorde importen av böcker tryckta på svenska i utlandet, cirka 18,000 kilogram om året.

Proteststrejken mot Ekmans avtalslagar. Som protest mot den Ekmanska regeringens förslag till avtalslagar påbjöd Lands» sekretariatet arbetsnedläggelse den 22 maj 1928 från kl. 2 e. m. Från arbets» nedläggelsen voro undantagna de arbetaregrupper, som i avtalen hade för» bud mot arbetsnedläggelse under avtalsstiden. I skrivelse till Svenska Tid» ningsutgivareföreningens Arbetsgivaresektion hemställde förbundsstyrelsen dock om ledighet från kl. 2 e. m. till tiden för nattskiftens början för med» lemmar anställda hos arbetsgivare anslutna till nämnda organisation, men denna hemställan avslogs. Arbetsnedläggelsen kom för typografförbundets vidkommande därför att omfatta medlemmar anställda hos arbetsgivare anslutna till Sverges Tryckeriers Arbetsgivareförbund samt hos oorganise» råde arbetsgivare. Dessutom nedlades arbetet å arbetaretryckerierna. Sverges Tryckeriers Arbetsgivareförbund inlade en protest mot arbetsned» läggelsen och meddelade att typografförbundet finge påtaga sig hela an» svaret härför. Häri låg ett förtäckt hot om repressalier, men några sådana

719tillgrepos icke. Endast i ett par fall tillämpade enskilda arbetsgivare plikt* avdrag enligt bestämmelsen i § 10 i gällande avtal, men efter förbunds* styrelsens ingripande återbetalades de gjorda avdragen.

På vägen till industriförbundet. 1924 års förbunds* möte godkände de av L. O. uppdragna linjerna för utveckling till industri* förbund och enligt dessa riktlinjer hade Svenska typografförbundet skyl* dighet att organisera lagerpersonal, distributörer och chaufförer vid tryc* kerierna. En del av dessa arbetare vunno under år 1926 och 1927 anslut* ning till typografförbundet och i Stockholm och Göteborg upprättades lokalavtal för dessa arbetaregrupper. De i detta hänseende vidtagna åtgär* derna godkändes av 1927 års förbundsmöte.

Som en följd av detta organisationsarbete bland de inom tryckerierna anställda arbetarna inkom 1928 Svenska pressbyråns personal i Stockholm med begäran om rätt till inträde i Svenska typografförbundet. Vid för* bundsstyrelsens behandling av denna framställan uppstod tvekan huruvida denna personal vore att hänföra till tryckeriindustrien. Särskilt gällde denna tvekan pressbyråns försäljningspersonal, tågbud och kioskbiträden. Förbundsstyrelsen beslöt därför att hänskjuta denna fråga till L. 0:s avgö* rande. Efter konferens med Handelsarbetareförbundet meddelade L. O., att intet var att erinra mot anslutning av Svenska pressbyråns personal till Svenska typografförbundet.

Emellertid inkom Malmöavdelningen med protest mot ifrågavarande per* sonals inträde i typografförbundet och på grund härav beslöt förbundssty* relsen att få frågan avgjord genom allmän omröstning. Förbundsstyrelsen påyrkade därvid att Svenska pressbyråns distributionspersonal skulle vinna provisorisk anslutning till förbundet intill 1930 års förbundsmöte. Mot detta beslut avgavs reservationer av Emil Malmborg och Georg Berg. Malmborgs reservation innehöll tillstyrkan för en provisorisk anslutning till förbundet intill 1930 års förbundsmöte av all nu organiserad personal inom Svenska pressbyrån och dess dotterbolag och Berg avstyrkte i sin reserva* tion all anslutning till förbundet av nämnda personal.

På grund av de föreliggande reservationerna måste tvenne omröstningar företagas. I den första omröstningen, som gällde bifall eller avslag å för* bundsstyrelsens yrkande, avgåvos 2,413 ja*röster och 3,177 nej*röster och i den andra omröstningen, som gällde bifall eller avslag å Malmborgs yr* kände, avgåvos 1,529 ja*röster och 4,038 nej*röster. Den av Berg företrädda uppfattningen i frågan godkändes alltså av medlemmarna. Efter denna

720utgång av omröstningen bildade Pressbyråns personal eget förbund, vilket dock efter någon tid uppgick i Svenska handelsarbetareförbundet.

Typografförbundet som livförsäkringsagent. Vid 1901 års förbundsmöte förelåg en motion från Söderhamns avdelning om bildandet av en livassuransfond bland förbundets medlemmar. Vid samma tillfälle förelåg också ett av förbundsstyrelsen utarbetat förslag om för* bundsmedlemmarnas livförsäkring i Svenska arbetareförsäkringsbolaget Va* land, varvid förbundet skulle tjänstgöra som försäkringsbolagets agent bland medlemmarna. — Söderhamnsavdelningens förslag avslogs, men för* bundsstyrelsens förslag antogs däremot. I början anslöto sig en hel del medlemmar till livförsäkringen och förbundskassan förskotterade pre* mierna i rätt stor utsträckning. Intresset svalnade emellertid efter någon tid och förbundet nödgades därför upphöra med förskotteringen av pre* mierna samt fick använda vinsten på agenturen till att täcka den på premie* förskotten uppkomna förlusterna. Det dröjde ända till 1916, innan dessa förluster blivit fullt täckta. Sedan detta skett, hänvisades de återstående försäkringstagarna direkt till Valand och förbundets agentur upphörde.

Bildningsarbetet inom Svenska typografför= bundet. Under typografförbundets första tid blevo alla krafter tagna i anspråk för organisationsarbetet och hävdandet av typografkårens intressen, så att föga tid blev övrig för bildningsarbetet. Det överlämnades i stället åt de enskilda avdelningarna och bland dessa utvecklade Typografiska föreningen i Stockholm nästan ända från dess bildande en livlig verksam* het, under de första årtiondena kraftigt påverkad av den på 1850*talet synnerligen livliga bildningscirkelrörelsen.

Vid 1907 års förbundsmöte förelåg en motion från Stockholms och Göte* borgs avdelningar, att förbundet skulle ge anslag åt den 1906 upprättade Brunnsviks folkhögskola samt upprätta stipendier vid densamma. Stock* holmsavdelningen hade föreslagit 500 kronor som understöd jämte två sti* pendier om 250 kronor vardera, medan Göteborgsavdelningen föreslagit ett anslag av 1,000 kronor och fem stipendier om vardera 200 kronor. För* bundsmötet beslöt ett anslag av 500 kronor och två stipendier om 250 kronor vardera att årligen utgå.

Vid 1910 års förbundsmöte förelåg ävenledes en motion från Stockholm att ett anslag på 500 kronor skulle tilldelas Brunnsviks folkhögskola samt att två stipendier på 300 kronor vardera skulle utdelas. Förbundsmötet biföll denna hemställan.

46

721I enlighet med besluten å dessa båda förbundsmöten utgick stipendier under åren 1908—1913 till följande förbundsmedlemmar:

1908: 4832 John Leopold Arvidsson, Göteborg, och 9570 K. J. Danielsson, Härnösand.

1909: 8731 Svante W. Holmgren, Lund, och 8134 Emil Carlsson, Luleå. (Den senare avsade sig emellertid i sista minuten och ingen hann utses i hans ställe.) 11 sökande.

1910: 7396 John Myckelberg, Stockholm, och 11005 Erland Nordvall, Ängelholm.

1911: 9192 Theodor Rohdin, Skara, och 11729 Nils Theodor Jönsson, Hälsingborg. 10 sökande.

1912: 10656 Oskar Franzén, Eksjö, och 10726 E. W. Lindbärg, Stockholm. 7 sökande.

1913: 9705 Nils Ture Eriksson, Falun, och Edow Anshelm Eriksson, Sala. 10 sökande.

1913 års förbundsmöte var emellertid icke lika villigt att ge anslag och stipendier som de båda föregående. Även vid detta tillfälle förelåg motion i denna riktning från Stockholmsavdelningen. I motionen yrkades två stipendier om tillsammans 700 kronor samt ett direkt anslag på 300 kronor.

Förbundsstyrelsen avstyrkte och utskottets instämde i följande ordalag:

"Utskottet anser att, då det icke visat sig vara till något direkt gagn för förbundet med utdelandet av stipendier för bevistandet av Brunnsviks folkhögskola, då stipendiaterna i de flesta fall efter slutad kurs vid skolan övergivit yrket, har utskottet enats om att bifalla förbundsstyrelsens avslagsyrkande.

Vad beträffar ett direkt anslag av 300 kronor har utskottet ansett att då folkhögskolans ekonomi nu torde vara relativt god — mot vad förhållandet var vid dess början — och skolan numera erhåller anslag av såväl stat som landsting, får utskottet hemställa att förs bundsmötet måtte besluta i enlighet med förbundsstyrelsens förslag."

Förbundsmötet beslöt utan debatt följa förbundsstyrelse och utskott.

— Det visade sig emellertid snart att den hittills bedrivna föreläsnings* verksamheten m. m. icke var tillfyllest för att motsvara arbetareklassens stegrade krav på bildning. Detta med hänsyn till det politiska inflytande denna klass förvärvat sig.

På en konferens i Stockholm den 13 september 1912 med representanter för Socialdemokratiska arbetarepartiet, Landsorganisationen, Kooperativa förbundet, Socialdemokratiska ungdomsförbundet, Sverges arbetares cen* tralorganisation, Järnvägsmannaförbundet och Svenska typografförbundet m. fi. beslöts bildandet av ett riksförbund för arbetarnas bildningsverk* samhet, till vilket samtliga här ovan nämnda organisationer anslöto sig.

Arbetarnes bildningsförbund, A. B. F., som namnet blev, beslöts skola ha till ändamål att organisera biblioteks* och föreläsningsverksamheten inom arbetarevärlden, att förmedla bokinköp och föreläsningar samt att utdela anslag till studiecirklar och föreläsningskurser.

Ledningen skulle handhavas av ett representantskap bestående av en representant för varje till förbundet ansluten huvudorganisation jämte en av

722Stockholms arbetarebiblioteksförbund utsedd representant för de lokala arbetarebiblioteken. Typografförbundet representerades under hela den tid förbundet stod utanför L. O., i representantskapet för A. B. F. av förtro* endemannen.

Stipendierna till Brunnsviks folkhögskola utgingo alltså efter 1913 direkt från A. B. F., till vilket förbund typografförbundet betalade den före* skrivna årsavgiften pr medlem. Efter 1920 — sedan Svenska typografför* bundet ingått i L. O. — övertog denna organisation typografförbundets för* pliktelser i detta hänseende.

1918 års förbundsmöte beslöt att till varje inom förbundet arbetande studiecirkel utbetala ett belopp av 10 kr. pr cirkel. Vid 1924 års förbunds* möte antogs en motion, ingiven av Typografiska föreningen i Stockholm, enligt vilken ett förslagsanslag av 800 kronor ställdes till förbundsstyrelsens förfogande. Ur detta belopp skulle bl. a. utbetalas en del av kostnaderna för de korrespondenskurser, som av medlemmarna rekvirerades från Kooperativa förbundets nyinrättade korrespondensinstitut. På dessa kurser lämnades nämligen en särskild rabatt åt förbundens medlemmar. Förbun* den betalade sålunda 50 procent av en korrespondenskurs, Kooperativa förbundet lämnade 20 procents rabatt i dylika fall och den studerande hade alltså själv att endast betala 30 procent av kurskostnaden.

Vid 1930 års förbundsmöte förelåg motioner från förbundsstyrelsen och Umeå avdelning angående utsträckning av förbundsstyrelsens rätt att årligen lämna stipendier. Förbundsmötet beslöt att förbundsstyrelsen har rätt att årligen lämna följande stipendier pr elev: till Brunnsviks folkhög* skola kr. 300: —, till internationella sommarkurser kr. 300: — samt till A. B. F:s sommarkurser kr. 60:—.

Enligt beslut på förbundsmötena utgår alltså f. n. förbundets bidrag till bildningsarbetet bland medlemmarna efter följande grunder:

Typograf förbundet lämnar ett årligt anslag av 20 kr. till varje inom för* bundet arbetande studiecirkel. Dessutom bestrider förbundet 70 procent (från hösten 1936 65 procent) av kostnaderna för alla de kurser, som stu* diecirklar eller enskilda medlemmar taga pr korrespondens från Koopera* tiva förbundets studieavdelning och 70 procent av kostnaderna för med* lemmarnas studier i främmande språk pr korrespondens från Hermods korrespondensinstitut i Malmö. Stipendier beviljas till Brunnsviks folk* högskola, Landsorganisationens skola, internationella sommarkurser och A. B. F:s sommarkurser i Brunnsvik.

Sedan 1908 har Svenska typografförbundet för dylikt ändamål utbetalt:

723Är Anslag till Brunnsvik Stipendier till Brunnsvik Avgifter till A. B. F. Anslag till studiecirklar S:a för bild' ningsändamål 1908 .. 500.— 500.— 1,000.— 1909 .. — 250.— — — 250.— 1910 .. — 540.— — — 540.— 1911 .. — 600.— — — 600.- 1912 .. — 540.— 101.45 — 641.45 1913 .. — 550.- 119.08 — 669.08 1914 .. — — 142. — — 142.- 1915 .. — — 152.79 — 152.79 1916 .. — — 156.— — 156.— 1917 .. — — 158.— 10.— 168.— 1918 .. — — 160.86 — 160.86 1919 .. — — 172.30 — 172.30 1920 .. — — 278.75 10.— 288.75 1921 .. — — — 72.- 72.— 1922 .. — — — 232.— 232.- 1923 .. — — — 60.— 60.— 1924 .. — — — 90.— 90.— 1925 .. — - — — 1,492.40 1926 .. — — — — 6,630.39 1927 .. — — — — 1,428.— 1928 .. — — — — 2,044.70 1929 .. — — — — 3,160.10 1930 .. — —. — — 4,051.70 1931 .. — — — — 5,690.33 1932 .. — — — — 3,830.80 1933 .. — — — — 4,270.17 1934 .. — — — — 13,813.45 1935 .. — — — — 9,547.55 1936 .. — — — — 7,886.04

Under åren 1908—1936 har Svenska typografförbundet alltså i och för bildningsändamål av detta slag utgivit en summa av kr. 107,004:77.

Nu några ord om studiecirklarna. Det gick tämligen långsamt att förmå typograferna att bilda självständiga studiecirklar. Av A. B. F:s verksam» hetsberättelser för tiden 16 november—31 maj 1913 framgår, att såsom medlemmar av de till ett antal av 57 uppgående studiecirklar som bildats under verksamhetsåret, endast befunno sig 24 medlemmar av typograf* förbundet.

Redan följande året låter det bättre. Av de 225 studiecirklar, som det året arbetade, bestodo 7 med tillsammans 112 deltagare, uteslutande av typografer. Ar 1915 voro av de 290 studiecirklar, som det året arbetade, 14 med ett medlemsantal av 155 — uteslutande sammansatta av typografer. År 1916 voro siffrorna följande: i de 391 studiecirklar, som under detta år voro i verksamhet, bestodo 16, med sammanlagt 177 deltagare, uteslutande

724av typografer. Därjämte voro 41 deltagare i andra studiecirklar medlem* mar av förbundet.

1930—1931 hade förbundet 9,002 medlemmar. Bland dessa funnos 22 studiecirklar, och dessa omfattade 2,4 pro mille av medlemsantalet. Typo* grafförbundet överträffades i detta hänseende endast av kommunalarbetare* förbundet, som hade 3,0 pro mille.

1935, det sista år från vilket berättelse föreligger, hade förbundet 9,760 medlemmar och 27 studiecirklar. Vid detta tillfälle är typografförbundet främst bland alla fackförbund, med icke mindre än 4,0 studiecirklar pr 1,000 medlemmar.

A. B. F., Sverges största organisation, med icke mindre än 1,698,251 med* lemmar år 1935 — en del dock dubbelräknade — består av följande orga* nisationer: L. O., Kooperativa förbundet, Socialdemokratiska arbetare* partiet, Socialdemokratiska ungdomsförbundet, Sverges arbetares central* organisation, Nykterhetsorden Verdandi, Statstjänarnas centralorganisation, Lokomotivmannaförbundet, Svenska kommunaltjänstemannaförbundet, Järnvägarnas kontorspersonalförbund, Ungsocialistiska förbundet, Väv* lagareförbundet och Statens vattenfallsverks tjänstemannaförbund. A. B. F. hade 1935 5,793 studiecirklar i verksamhet med tillsammans 95,543 cirkel* medlemmar, vilket utgjorde 5,62 procent av medlemsantalet. Under åren 1912—1935 hade i avgifter och anslag inkommit tillsammans kr. 1,015,949:66.

Förbundet anordnar kurser i Brunnsvik. Sedan 1934 har förbundet anordnat skolkurser vid Landsorganisationens skola i Brunnsvik för sina medlemmar.

Kursen 1934 var anordnad som en studiekurs i industriell demokrati och hölls 3-—16 juni.

Kursplanen hade följande utseende: Fil. d:r Alf Ahlberg: Arbetsglädjens och rationaliseringens problem. 7 föreläsningar. — Sekreterare G. W. Stenholm: Svensk arbetareskyddslagstiftning. 5 föreläsningar. — Fil. d:r John Lindgren: Socialism. 4 föreläsningar. — Redaktör Frans Severin: Industriella demokratiens teoretiska problem. 4 föreläsningar. — Kassör Johan*01ov Johansson: Bokföring. 6 föreläsningar. — Redaktör Harry Hjörne: Arbetsgivares praktiska erfarenhet av industriella demokratien. 2 föreläsningar. — Typograf Filip Börjeson: Driftsrådets erfarenhet av den industriella demokratien. 2 föreläsningar. — Typograf Nils Holmén: Ar* betarnas erfarenheter av industriella demokratien. 1 föreläsning. — Eko* nomichef Helmer Wikström: Arbetarepressens ekonomi. 2 föreläsningar.

725— Tryckeriföreståndare Arnold Petersson: Kostnadsberäkning. 2 föreläs* ningar. — Redaktör Sigfrid Hansson: Fackföreningskunskap. 4 föreläs* ningar. — Sekreterare Georg Berg: Tredje mans rätt. 1 föreläsning. — Kursledare var Georg Berg. — 57 medlemmar deltogo i denna kurs, samt från A.*B. Samorganisationen kamrer Törd Berggren, Sundsvall. Övriga kursdeltagare voro:

Adolf Höglund, Boden; Carl Lövzén, Borås; Viktor Andersson, Eskilstuna; Ernst A. Lindberg, Eskilstuna; Melker Ekvall, Eskilstuna; Bror Erik Sjögren, Eskilstuna; Edith Lindholm, Falköping; C. A. Thorslund, Falun; Carl Jakobsson, Falun; Erik Hansson, Falun; E. L. Svensson, Göteborg; F. E. Olsson, Göteborg; F. Kvist, Göteborg; W. Fred* riksson, Gävle; J. O. Ljungström, Gävle; Gustav A. Pettersson, Oskarshamn; A. Lund* mark, Piteå; Werner Carlsson, Skara; Gustaf Forsberg, Stockholm; Nils Robinson, Stock* holm; Werner Holm, Stockholm; Thure Nilsson, Stockholm; O. Birger Flodin, Stock* holm; Hilding Carlsson, Stockholm; Fritz L. Larsson, Stockholm; Harry Jansson, Stock* holm; Gustaf Netzén, Stockholm; Henry Lindholm, Stockholm; Gunnar Samuelsson, Stockholm; Curt Gösta Cedergren, Hälsingborg; Ernst Otto Larsson, Hälsingborg; Otto E. Andersson, Jönköping; Oscar Wissing, Jönköping; Nils Löfdahl, Jönköping; Oscar Bernkvist, Karlskrona; Harry Larsson, Karlskrona; Väld. Persson, Karlstad; Axel Bred* vitz, Karlstad; Birger Everdahl, Kiruna; Olof Landin, Kristianstad; Fritz Bengtsson, Lands* krona; Erik Carlsson, Linköping; Oscar Christensson, Malmö; Johan Fihnn, Malmö; William Svensson, Malmö; Nils Rasmusson, Malmö; Erie Killander, Trollhättan; Bror Brändström, Umeå; Hilmer Johansson, Uppsala; A. Jonsson, Uppsala; Ragnar Almgren, Uppsala; H. Andersson, Visby; T. E. Lundin, Västerås; A. Höglund, Västervik; Emil Lindquist, Växjö; Carl A. Rosdahl, Örnsköldsvik; Allan Danielson, förbundsstyrelsen.

1935 års kurs var anordnad som en studie* och instruktionskurs för avdelningsstyrelseledamöter och revisorer, behandlande spörsmål som före* komma i det dagliga arbetet inom avdelningarna. Kursen hölls 30 juni— 12 juli och kursplanen hade följande utseende:

Fil. d:r Alf Ahlberg: Rationaliseringen ur psykologisk synpunkt. 5 tim* mar. — Redaktör Sigfrid Hansson: Fackföreningskunskap. 4 timmar. — Studierektor Gunnar Hirdman: Socialism. 6 timmar. — Kassör Johan* Olov Johansson: Bokföring. 11 timmar. — D:r Hans Öhman: Yrkesfaror och yrkessjukdomar. 2 timmar. — Yrkesinspektrisen Kerstin Hesselgren: Svensk arbetareskyddslagstiftning. 4 timmar. — Förtroendeman Sigvard Cruse: Avtalstolkning, förbundets understödsverksamhet, förbundets stad* gar. 6 timmar. — Redaktör Nils Wessel: Glimtar ur typografyrkets äldre historia. 3 timmar. — Förbundssekreterare Georg Berg: Platsförmedlingen och lönestatistiken. 2 timmar.

Eleverna, som uppgingo till ett antal av 35, voro:

726Andersson, E. A., Borlänge; Andersson, Erie, Göteborg; Andersson, Gustav, Skara; Andersson, Gust. Örebro; Andersson, Sten, Malmö; Boman, Frithiof, Göteborg; Carlsson, Elof, Uddevalla; Ek, Erie, Hälsingborg; Ek, Knut, Stockholm; Ericsson, Sven, Linköping; Ericsson, Sven W., Eskilstuna; Franson, Elis, Motala; Gard, Hjalmar, Oskarshamn; Gustafsson, Henri, Nässjö; Görsson, Adolf, Falun; Hallberg, Bror, Malmö; Håkansson, Volger, Sundsvall; Johansson, Ragnar, Kalmar; Jönsson, Johan, Ystad; Lindbladh, Nils, Karlskrona; Ljunggren, John, Lund; Nilsson, Enoc, Stockholm; Norén, Rickard, Arvika; Nygren, Erik, Falköping; Olsson, Emil, Stockholm; Ohlsson, Erie, Östersund; Ohlsson, Robert, Trollhättan; Peterson, John B., Stockholm; Sandström, Erik, Mariestad; Sjölin, Louis, Halmstad; Sundberg, J. A., Härnösand; Svensson, Josef, Borås; Wijkblom, Gustaf, Hedemora; Söderberg, J. E., Trälleborg; Söderberg, K. E., Jönköping.

Den 8—19 j u n i 1 9 3 6 hade förbundet anordnat en studie» och instruk* tionskurs för avdelningsstyrelseledamöter och »revisorer m. fi., behandlande frågor, som förekomma i det dagliga arbetet inom avdelningarna. Kurs» planen hade följande utseende:

Fil. d:r Alf Ahlberg: Rationaliseringen ur psykologisk synpunkt. 6 tim» mar. — Studierektor Gunnar Hirdman: Socialism. 5 timmar. — Sekr. i Socialstyrelsen G. W. Stenholm: Svensk arbetareskyddslagstiftning. 5 före» läsningar. — Fil. kand. Erik Eklund: Bokföring. 10 timmar. — Musik» direktör Bertil Blomberg: Sång. 1 timme. — Förbundssekreterare Georg Berg: Förbundets platsförmedling. 2 timmar; Förbundets understödsverk» samhet. 2 timmar. — Förtroendeman Sigvard Cruse: Avtalstolkning. 2 timmar. Förbundets stadgar. 2 timmar. — Författaren Ture Nerman: Arbetaren i svensk diktning. 3 timmar. — Skriftställaren Axel Granath: 40»timmarsveckans behandling i Genève. 2 timmar.

Eleverna, som uppgingo till ett antal av 34, voro:

Einar Göhle, Borås; Erie Widén, Gävle; Gösta Edén, d:o; G. J. K. Johansson, Göte» borg; Y. Blomberg, d:o; Ragnar Jönsson, Halmstad; Viktor Lundholm, d:o; Harald An» dersson, Härnösand; Ernst Hemström, d:o; O. Lindberg, Hälsingborg; Gösta Thulin, Kalmar; Gunnar Johansson, Karlskrona; Albin Berglund, Karlstad; Oscar Norgren, Kiruna; Åke Borgkvist, Klippan; Petrus Jansson, Köping; N. S. Nordström, Landskrona; Carl W. Persson, Lund; Carl Svensson, Malmö; Gustav Lönngren, d:o; Carl Pettersson, d:o; Oscar Fridh, d:o; Josef Pettersson, Stockholm; Sven Lindquist, d:o, W. Salmenius, d:o, K. G. Svensson, d:o, Erik Jakobsson, Tranås; Tage Skärfstad, Umeå; Ragnar Landén, Uppsala; Erie W. Johansson, Västervik, Oscar Asp, Ängelholm; Ragnar Bengtsson, Örebro.

Bokhantverkshuset på Skansen. Den 26 september 1932 invigdes ett svenskt bokhantverkshus, åstadkommet genom insamling bland alla den grafiska industriens utövare, såväl företagare som arbetare. Insamlingskommittén, som hade tillsatts 1931, bestod utom av amanuensen

727Anders Billow — den egentlige upphovsmannen — av disponent Carl Z. Hæggström, Uppsala, hovbokbindare Arvid Hedberg, direktör Hugo Lagerström, direktör Harald Nyholm, redaktör Nils Wessel och direktör Bruno Zachrison, Göteborg. Vid tiden för husets invigning hade insam* lingen inbringat cirka 50,000 kronor. Den förste bidragsgivaren var T. F. i Stockholm och 24 andra typograforganisationer hade bidragit med större eller mindre belopp. Den största bidragsgivaren var de i trusten samman* slutna organisationerna, vilka lämnat cirka 15,000 kronor. Vid invigningen talade direktör Nyholm, överdirektör Viktor Almqvist, förtroendeman Sigvard Cruse, professor Andreas Lindblom, representanter för Nordiska boktryckarrådet, överståthållare Elmqvist m. fi. Typografiska föreningens i Stockholm sångkör och orkester medverkade vid såväl själva invig* ningen som vid den subskriberade middagen på Högloftet. Efter mid* dagen gav d:r Sam. Bring en "lection" över ämnet: "En deposition i väl* lofliga Boktryckerisocieteten år 1703". — Boktryckeriet hade inretts dels med Nordiska museets eget materiel, som redan Artur Hazelius på sin tid insamlat, dels med materiel, som skänkts från tryckerier i hela landet, bland vilka särskilt må nämnas K. L. Beckmans, Alb. Bonniers och Gummessons tryckerier i Stockholm, E. G. Johanssons tryckeri i Karlshamn, Gleitsmanns färgfabrik i Trälleborg och Amiralitetstryckeriet i Karlskrona. Synnerligen värdefullt materiel har dessutom deponerats av Svenska boktryckareför* eningen, som tidigare planerat upprättandet av ett bokindustrimuseum. I fråga om bokbinderiutrustningen hade Hedbergs bokbinderi och bokbin* dareföreningen på ett förtjänstfullt sätt medverkat.

Fyrahundrafemtioårsminnet av boktryckare= konstens införande i vårt land högtidlighölls genom en minnesutställning i Riksbiblioteket samt genom en storslagen fest i Stads* huset den 3 december 1933. Följande organisationer hade utfärdat inbju* dan till utställningen och festligheterna i Stadshuset: Föreningen för bok* hantverk, Publicistklubben, Svenska bokförläggareföreningen, Svenska bok* tryckareföreningen, Svenska journalistföreningen, Svenska tidningsutgivare* föreningen, Svenska typografförbundet och Sverges grafiska faktorsförbund.

I festligheterna deltogo omkring 600 personer. Tal höllos av statsrådet Östen Undén, riksbibliotekarien Isak Collijn, direktör Harald Nyholm, chefredaktör Léon. Ljunglund och förtroendeman Sigvard Cruse. Typo* grafiska föreningens i Stockholm sångkör medverkade och dess prestatio* ner uppskattades livligt.

728Typografförbundet bidrog jämte övriga organisationer till kostnaderna för utgivandet av den över utställningen upprättade katalogen. Av denna katalog, som blev färdig först efter det utställningen ägt rum, tilldelades del* tagarna i 1936 års förbundsmöte var sitt exemplar som jubileumsgåva.

Arbetsdomstolen och Svenska typografförbundet. Lagen om kollektivavtal och dess appendix arbetsdomstolen utfärdades som bekant den 22 juni 1928 och trädde i kraft den 1 januari 1929.

Redan första året lagen trädde i kraft nödgades typografförbundet hän* skjuta tvenne tvistefrågor till arbetsdomstolen.

Den första frågan gällde avlöningen för de vid Johnssons Pappersindustri A.»B. i Häl» singborg arbetande påstryckerskorna, vilkas avlöning icke blivit fixerad i det s. å. upprät» tade avtalet. Förbundsstyrelsen yrkade, att dessa skulle avlönas enligt § 23, men arbets* givarna bestredo detta och arbetsdomstolen beslöt, att "eftersom frågan om löneställning för de hos bolaget anställda påstryckerskorna helt undantagits från reglering genom det träffade kollektivavtalet, prövade arbetsdomstolen rättvist ogilla typografförbundets i målet framställda yrkande". På grund av detta utslag meddelade typografförbundets styrelse, att förbundets å Johnssons Pappersindustri A.»B. anställda medlemmar komme att nedlägga arbetet den 31 oktober, om firman icke före detta datum förklarat sig villig att till ifråga» varande arbetare utbetala lön enligt § 23 i avtalet.

Med anledning av detta strejkhot ingrep statens förlikningsman, J. Bååth, och kallade parterna till förlikningssammanträde i Hälsingborg den 8 november 1929. Därvid fram» lade förlikningsmannen ett medlingsförslag som godkändes av båda parterna, vari hem» ställdes, att parterna till arbetsdomstolens avgörande skulle hänskjuta frågorna, dels huru» vida det för bokbinderiyrkena den 16 januari 1926 upprättade kollektivavtalet eller kollek» tivavtalet för typografyrkena skulle äga giltighet beträffande ifrågavarande arbetare, dels ock, därest sistnämnda avtal skulle anses tillämpligt, huruvida ifrågavarande arbetare rätteligen äro att hänföra till de i § 22 eller i § 23 angivna grupperna. — Nu instämdes på nytt Sverges tryckeriers arbetsgivareförbund och Johnssons Pappersindustri A.»B. att inför arbetsdomstolen svara i denna tvist. Då målet förekom i arbetsdomstolen förklarade emellertid denna att den var förhindrad att upptaga tvisten till förnyad behandling och parterna återkallade på denna grund målet. — Överenskommelse träffades sedermera med Sverges tryckeriers arbetsgivareförbund att ifrågavarande arbetare skulle avlönas enligt § 22 i gällande avtal.

Den andra tvistefrågan, som hänsköts till arbetsdomstolen nämnda år, gällde tolkningen av § 61 a) i avtalet. En å Bröderna Lagerströms A.»B. i Stockholm anställd förbunds» medlem, Adolf Moberg, åtnjöt till den 1 augusti lön efter § 23, fjärde året, och erhöll fr. o. m. 4 juli, i enlighet med bestämmelsen i § 61 a) 3 procent tillägg till den då utgående lönen. Då han emellertid sagda datum av förman förklarades som utlärd sättare, erhöll han lön efter § 18, kr. 60:55 pr vecka, men vägrades de 3 procents tillägg till lönen, som stadgas i § 61 a).

Arbetsdomstolen prövade rättvist förplikta bolaget att till sättaren Adolf Moberg ut» giva tre procents tillägg till dennes nu tillkommande veckolön av kr. 60:55.

729Under år 1930 hade typografförbundet ingenting att göra med arbets* domstolen, men under 1931 förekommo åter två tvistefrågor.

Det första målet hade väckts av Sverges tryckeriers arbetsgivareförbund och Vitus Petterssons Bokindustri i Malmö mot Svenska typografförbundet och Malmö typografiska förening, angående tillämpning av kollektivavtal.

Vitus Pettersson hade 1925 — för att undgå konflikt — underskrivit tidningsavtalet och tillämpat detsamma, tills han den 25 oktober 1930 inträdde i Sverges tryckeriers arbets» givareförbund, efter vilken tid han ansåg att civilavtalet borde gälla. Arbetareparten ansåg att tidningsavtalet av 1929 fortfarande vore gällande tills det i laga ordning uppsagts.

Arbetsdomstolen prövade rättvist att, med ogillande av käromålet, förklara tidnings» avtalet vara gällande vid Vitus Petterssons Bokindustri tills det mellan parterna träffade avtalet upphört enligt bestämmelserna i tidningsavtalet 1929.

Det andra målet inför arbetsdomstolen under 1931 gällde ett avskedande å A.sB. E. Rystedts tryckeri i Göteborg med därav följande komplikationer. Med anledning av att en sättare blivit orättvist avskedad å nämnda tryckeri uppsade nämligen nio av personalen sina platser. Tryckeriägaren hänvände sig till sin organisation och stämning uttogs å Svenska typografförbundet, Göteborgs typografiska förening och de nio arbetarna med följande yrkande: 1) att de enskilda arbetarna måtte vid verkande vite åläggas att återgå i arbete i den mån arbetsgivaren funne detta kunna ske; 2) att Göteborgs typografiska förening måtte vid vite åläggas att förmå de strejkande arbetarna att återgå i arbetet; 3) och att samtliga svarandena måtte åläggas att i enlighet med 8 och 9 §§ i lagen om kollektivavtal till bolaget gälda ersättning för den genom påtalade förfarandet föranledda skada.

När domen avkunnades, ansågs "typografförbundet icke ha varit på det klara med det sammanhang, genom vilket uppsägningarna framstå som ett led i en stridsåtgärd och då förbundet hela tiden gjort allvarliga bemödanden att anskaffa ny arbetskraft", blev yrkandet ogillat vad förbundet beträffar. Vad angår Göteborgs typografiska förening och de enskilda arbetarna ansåg sig arbetsdomstolen icke böra avgöra skadeståndsyrkandet förrän bolagets böcker granskats. Men Göteborgs typografiska förening och de enskilda arbetarna ålades att till statsverket återgälda vad som av allmänna medel hade utgått till de genom domstolens försorg inkallade vittnena och förpliktades dessutom att ersätta bolaget dess kostnader i målet med 250 kronor. De enskilda svarandenas ansvarsskyldigs heter för detta belopp begränsas till 119 för var och en av dem.

Denna dom avkunnades den 9 maj och sedan bolagets böcker granskats kom den 19 maj fortsättningen. Denna dag prövade "arbetsdomstolen rättvist förplikta dels Göteborgs typografiska förening att genast till bolaget utgiva 3,000 kronor och dels de enskilda arbetarna att solidariskt med föreningen svara för gäldande därav intill ett belopp av 200 kronor för var och en".

Ar 1932 förekom inför arbetsdomstolen ett nytt tvistemål, som hade sam* band med det under 1931 refererade Göteborgsmålet. Firman Meyer &. Köster*E. Rystedt — namnet hade blivit något längre sedan föregående år — hade instämts av typografförbundet med yrkande om semesterersätt* ning till vissa hos firman anställda medlemmar av typografförbundet.

730Typografförbundet yrkade att bolaget skulle förpliktas att till sex av de arbetare, som varit indragna i den ovan refererade konflikten, utbetala resterande semesterersättning, uppgående till sammanlagt kr. 463:47. Arbetsdomstolen hade nämligen förklarat att arbetarna skulle återgå till sina anställningar på de gamla villkoren, följaktligen innebure arbetsdomstolens dom, att förhållandena skulle återställas som om uppsägningarna icke ägt rum. Att anställningarna betraktades som icke avbrutna stode i överensstämmelse med den i svensk arbetsrätt antagna grundsatsen, att konflikt icke i och för sig medförde hävande av arbetsanställningen. Då arbetarnas anställningar voro att anse som fort» löpande från den 1 januari 1931 och för anställningarna gällde de gamla arbetsvillkoren, måste arbetarna också anses berättigade att erhålla full semester och semesterersättning enligt avtalet. Eventuellt yrkade typografförbundet, att arbetarna skulle komma i åtnju* tände av full semesterersättning med fråndrag av det antal dagar, de varit borta från arbetet. Arbetsdomstolen dömde som följer:

"I förevarande mål synes det icke arbetsdomstolen erforderligt att taga ståndpunkt till frågan, huruvida den anknytning till arbetsgivarens verksamhet, som skall hava bestått sedan den 1 januari för att arbetaren samma år skall hava rätt till full semesterersätt* ning, enligt avtalet skall utgöras av oavbrutet arbete eller endast av oavbruten anställ» ning. — Även med den senare, från arbetaresidan hävdade tolkningen, kan man näm* ligen icke bortse från det avbrott i anknytningen, som i detta fall ägt rum. Visserligen har arbetsdomstolen i tidigare dom förklarat uppsägningarna ogiltiga och arbetarna förty skyldiga att återgå till arbetet på de gamla anställningsvillkoren. Men arbetarna hava dock egenvilligt lämnat anställningarna och sedermera under den långa tid, som angivits i det föregående, avhållit sig från arbete hos bolaget. Arbetarnas ifrågavarande för* farande har dock av arbetsdomstolen förklarats innefatta olovlig arbetsnedläggelse. — Kollektivavtalets omtvistade bestämmelse kan icke innebära att rätten till semesterersätt* ning är bevarad även under dylika omständigheter, med mindre bolaget för den olovliga arbetsnedläggelsen erhållit skadestånd, som täcker även utgifterna för semesterersättningen. Vid beräkningen av det skadestånd, som tilldömts bolaget, har dock hänsyn icke tagits till möjligheten av dylik utgift. — För typografförbundets alternativa yrkande saknas stöd i avtalet. — På grund härav prövar arbetsdomstolen rättvist ogilla typografförbundets talan i målet. — Parterna skola själva vidkännas sina kostnader i målet."

Under 1933 hänskötos tvenne tvister med Sverges tryckeriers arbets* givareförbund av typografförbundet till arbetsdomstolens behandling och dom, nämligen Skriv* och ritboksaktiebolagets i Gävle åtgärd att inskränka arbetstiden och Svenska tryckeriaktiebolagets i Stockholm åtgärd att av* löna en digelpresstryckare i strid mot gällande avtal.

Skriv* och ritboksaktiebolaget i Gävle hade, utan medgivande från arbetaresidan, inskränkt arbetstiden till mindre än 48 timmar. Arbetsdomstolen fann — utan att ingå i tolkning av de särskilt åberopade paragraferna — "att avtalet bör antagas hava den inne» börd, som hävdats av typografförbundet. Arbetsdomstolen prövar följaktligen rättvist förklara bolaget vara pliktigt att till typografförbundets hos bolaget anställda medlemmar utbetala full veckolön för de veckor, då arbetstiden icke uppgått till 48 timmar".

Det andra målet gällde en digelpresstryckare, anställd hos Svenska tryckeriaktiebolaget, vilken, enligt typografförbundets yrkande, varit berättigad att, sedan han den 3 juli 1931

731fyllt 25 år, erhålla den högre digelpresstryckarelönen, vilken han emellertid icke erhållit. Käranden begärde alltså att den högre digelpresstryckarelönen skulle utbetalas från den 3 juli 1931 till den 15 mars 1932, då han avskedades från sin anställning i firman.

"Med hänsyn till vad i målet förekommit måste det antagas, säger A. D. i sin dom, att N. N., då han den 3 juli 1931 fyllde 25 år, varit hos bolaget anställd som digelpress* tryckare. N. N. har följaktligen blivit berättigad att efter nämnda dag erhålla lön enligt 18 § av kollektivavtalet. Det är emellertid upplyst, att N. N. icke utfått sådan lön utan intill den 15 mars 1933, då han avskedats, uppburit lön allenast enligt § 23, vilken lön med 21 öre i timmen understigit den i § 18 bestämda. Även om, såsom från arbetsgivare* sidan påståtts, N. N. under ifrågavarande tid delvis utfört arbete såsom tryckeribiträde, för vilket arbete i avtalet är bestämt viss lägre lön, har N. N. dock enligt avtalets § 1 mom. a) varit berättigad att därunder uppbära den för äldre digelpresstryckare utgående högre lönen. Då N. N. ostridigt under ovanberörda tid åt bolaget utfört arbete under 4,108,4 timmar, utgör skillnaden mellan den lön han uppburit och den lön, vartill han enligt avtalet varit berättigad, 862 kronor 76 öre.

På grund härav och då bolaget icke styrkt något förhållande, som kan fritaga bolaget från skyldighet att gälda detta belopp, prövar arbetsdomstolen rättvist förplikta bolaget att genast mot kvitto till N. N. utgiva åttahundrasextiotvå kronor 76 öre."

Den 1935 till Arbetsdomstolen hänskjutna tvisten rörde avskedandet av en tryckare å Oscar Isaksons Boktryckeriaktiebolag i Göteborg, vilket av* skedande av typografförbundet ansågs innebära avtalsstridigt förfarande, då tryckaren arbetat å platsen i 24 år utan anmärkning, men nu avskedats under förevändning att han brustit i uppmärksamhet under arbetet. Ur de omfattande rättshandlingarna anföra vi endast kontentan av A. D:s dom, vilken lyder som följer:

"Arbetsdomstolen har tagit i övervägande vad sålunda och i övrigt förekommit. — Med hänsyn till den stora betydelsen av att kartongen vid arbete av ifrågavarande slag icke genomskäres måste det enligt sakens natur åligga tryckaren att under arbetets gång genom uttagande av stickprov eller på annat sätt förvissa sig om att tryckningen medfört det önskade resultatet. Att genomtryckning kunnat ske å 1,200 ark i följd kan över huvud icke förklaras på annat sätt än att Johansson åsidosatt den kontroll, som sålunda ålegat honom.

Arbetsdomstolen finner det icke erforderligt att ingå på huvudfrågan i målet, nämligen huruvida det innebär avtalsstridigt förfarande av arbetsgivaren att i ett fall sådant som det föreliggande såsom villkor för fortsatt anställning uppställa krav på omtryckning utan särskild ersättning. Bolaget har nämligen före uppsägningstidens utgång frånfallit detta krav och endast fordrat, att Johansson skulle framföra en ursäkt, om han ville stanna kvar i arbetet. Med hänsyn till bolagets rätt att, med de undantag som kunna föranledas av skyldigheten att respektera föreningsrätten, fritt avskeda arbetare samt den av Johansson otvivelaktigt visade vårdslösheten, kan berättigad invändning icke framställas mot bolagets nämnda sätt att gå till väga. — Arbetsdomstolen prövar följaktligen rättvist ogilla typo* grafförbundets talan, men skall bolaget självt vidkännas sina kostnader i målet."

732Åtgärder för yrkesskicklighetens höjande etc. Redan vid 1889 års förbundsmöte förelåg en motion om upprättandet av ett förbundstryckeri, tydligen i akt och mening att detta tryckeri även skulle kunna utgöra ett slags fackskola. Motionen hänsköts till förbundsstyrelsen för verkställandet av utredning och vid 1892 och 1895 års förbundsmöten förelåg frågan ånyo, men förbundsstyrelsen föreslog då, att inga åtgärder f. n. vidtagas för upprättandet av ett förbundstryckeri utan detta får anstå tills vidare". Vid 1898 års förbundsmöte kom frågan icke på tal, men 1901 framlade Norrköpings typografklubb förslag om att nödiga medel beviljas till en typografisk fackskola, och att förbundsmötet måtte besluta upprät* tandet av eget tryckeri, som komme att arbeta i samband med fackskolan.

Med anledning av att föreningen Lars Johan Hiertas minne donerat ett belopp för upprättandet av en fackskola och då den kommitté, som tillsatts för utformning av denna fackskolas omfattning och arbete ännu icke blivit färdig med sitt förslag, hemställer förbundsstyrelsen till 1901 års förbunds* möte, att frågan om anslag till en typografisk fackskola lämnas öppen, tills kommitténs arbete avslutats, samt att förbundsstyrelsen erhölle bemyndi* gande att, om den så funne nödigt, ställa frågan om anslag och dylikt un* der allmän omröstning. I detta sammanhang hemställde förbundsstyrelsen ävenledes, att Norrköpings typografklubbs motion om upprättandet av ett förbundstryckeri icke måtte till någon åtgärd föranleda. Förbundsmötet beslöt i enlighet med förbundsstyrelsens förslag.

Vid 1904 års förbundsmöte förelågo åtskilliga motioner angående åtgär* der för yrkesskicklighetens höjande. Arvika avdelning föreslog sålunda anordnandet av kurser i sättnings* och tryckningslära, Jönköpings av* delning föreslog bildandet av en stipendiefond för understödjandet av så* dana medlemmar som ville förkovra sig i yrket, Örebro avdelning för* ordade en stipendiekassa för samma ändamål och Typografiska föreningen i Stockholm föreslog att en viss summa ställdes till förbundsstyrelsens för* fogande för den typografiska yrkeskonstens höjande. Mötet beslöt att ställa en summa av 200 kr. årligen till förbundsstyrelsens förfogande, att "användas till främjande av sådana strävanden, som avse den typografiska yrkeskonstens höjande i vårt land".

Under de tre följande åren utdelades detta anslag med 100 kr. pr år till vardera av Grafiska fackskoleföreningen och Nordisk boktryckarekonst.

1907 års förbundsmöte beslöt ett årligt anslag av 300 kronor till Yrkes* skolan för bokhantverk i Stockholm. Detta på förslag av förbundsstyrelsen. Med detta belopp utgick anslaget till Yrkesskolan för bokhantverk t. o. m.

733år 1918. Sistnämnda år höjdes beloppet till 600 kronor pr år och denna summa utgår fortfarande varje år till Yrkesskolan för bokhantverk i Stock* holm.

Yrkesskolan för bokhantverk i Stockholm leder — som ovan omnämnts — sitt ursprung från den donation på 15,000 kr., som Stiftelsen Lars Johan Hiertas minne — för celebrerandet av Hiertas 100*åriga födelsedag — år 1901 lämnade till en fond, av vilken räntan skulle användas för att bedriva facklig undervisning för typografelever. Fonden skulle förvaltas av All* männa svenska boktryckareföreningen och ägde Svenska typografförbundet deltaga i beslut angående medlens förvaltning. (På grund av denna be* stämmelse har Svenska typografförbundet en representant i skolans förvalt* ning, dock icke som styrelsemedlem.)

Skolans verksamhet börjades i Tekniska skolan i Stockholm den 27 november 1903 och flyttades sedermera till egna lokaler, först i Jakobsgatan 28 och sedermera i Herkulesgatan 24. *)

Som ett synnerligen effektivt medel i fråga om yrkeskonstens höjande måste betraktas utgivandet av Grafisk Revy, den interskandinaviska grafi* ska tidskriften, som 1930 — på initiativ från Svenska typografförbundet — började utgivas med 4 häften årligen, tryckta i tur och ordning i de olika skandinaviska huvudstäderna. Sålunda trycktes häft. 1 och 2 1930 i Sverge, häft. 1 och 3 1931 i Norge, 2 och 4 samma år i Danmark, 1—2 1932 i Norge, 3 och 4 i Sverge, 1—2 1933 i Danmark, 3—4 i Norge, 1—2 1934 i Sverge, 3 och 4 i Danmark, 1—2 1935 i Norge, 3—4 i Danmark. — På grund av vissa inre förhållanden i Danmark — det gällde huvudsakligen sammanslagning av förut befintliga branschtidningar — uppsades förlags* överenskommelsen 1935 från Danmarks sida och denna uppsägelse vann efterföljd även i Norge. Dansk Typograf*Forbund började 1936 utgivandet av en månadstidning "Grafisk Teknik", som gratis utdelas åt medlemmarna, medan Norsk Centralforening for Boktrykkere å sin sida låter en grafisk bilaga "Grafisk Kringsjaa" en gång i månaden medfölja "Typografiske Meddelelser".

1936 års förbundsmöte beslöt att Svenska typografförbundet skulle fort* sätta utgivningen av Grafisk Revy i den ursprungliga formen med fyra häften om året, i huvudsak på svenska, medan texten under den interskan* dinaviska tiden varit avfattad på de tre nordiska språken. Den första rent svenska editionen av Grafisk Revy utsändes i form av ett dubbelhäfte 1—2

*) Utförligare om Yrkesskolan för bokhantverk kan läsas i "Svenska typografernas historia", sid. 533—541 samt i skolans årligen utgivna berättelser.

734i april 1937. Den fortsatta utgivningen kommer därefter att ske med ett häfte i kvartalet.

Som ett stort steg i fråga om främjandet av den facktekniska undervis* ningen får man betrakta tillsättandet av den på 1936 års förbundsmöte be* slutade tekniska upplysningskommittén. Denna kommittés uppgift framgår av motiveringen till kongressförslaget. Det heter nämligen däri: "På grund av den fortskridande maskintekniska utvecklingen inom vårt yrke är det en angelägen uppgift för vårt förbund att söka rationellt ordna den facktekniska upplysningsverksamheten. Denna verksamhet bör handhavas av en särskild kommitté, som får i uppdrag att utarbeta ett program och i mån av tillgångar och arbetskraft också söka förverkliga detsamma. Detta program bör om* fatta anordnandet av föreläsningar över olika facktekniska ämnen, instruk* tiva kurser för sättare, tryckare, maskinsättare, stereotypörer m. fi., korres* pondenskurser, pristävlingar etc., allt i överensstämmelse med den bildnings* verksamhet, som utövas inom typograforganisationerna i flertalet länder".

— Förbundsmötet beviljade ett anslag av 10,000 kr. under kongressperioden att disponeras av denna kommitté för upplysningsändamål.

Avgifterna till förbundet åren 1 8 8 7— 1 9 3 6. Avgif* terna till Svenska typografförbundet voro i början tämligen små. De ut* gjorde endast 75 öre i kvartalet, d. v. s. en årsavgift av kr. 3:—. Men det lämnades då inte det ringaste understöd, inte ens reshjälp, ty reshjälpskassan

— som åren 1887—1892 icke var obligatorisk för medlemmarna — förval* tades särskilt och drog en avgift av 5 öre i veckan. — 1892 års förbundsmöte övergick till veckokontingent och bestämde en medlemsavgift av 20 öre för helt och 10 öre för halvt betalande medlem pr vecka. Detta gör en årsavgift av kr. 10: 40 under åren 1893—1895. — Sistnämnda års förbundsmöte höjde kontingenten till 26 öre för helt och 13 öre för halvt betalande medlem pr vecka, alltså till en årskontingent av respektive kr. 13: 52 och 6: 76. Denna kontingent betaltes under åren 1896—1901. — Det förbundsmöte, som hölls 1901, bestämde avgifterna till respektive 34 och 17 öre pr vecka — förbunds* styrelsen hade föreslagit 32 och 16 öre — och med detta belopp utgick kon* tingenten åren 1902—1904. Detta utgör respektive kr. 17: 68 och 8: 84 pr år.

— 1904 års förbundsmöte beslöt en ny höjning till respektive 60 och 30 öre eller till en årskontingent av respektive kr. 31:20 och 15:60. Med detta belopp utgick årsavgiften 1905—1910. — 1909 års händelser satte spår i förbundets kontingentpolitik och vid 1910 års förbundsmöte genomdrev för* bundsstyrelsen en höjning av kontingenten till respektive 90 och 45 öre pr

735vecka. Av dessa skulle dock 50 öre för helt och 25 öre för halvt betalande medlem pr vecka gå till medlemmarnas egen garantifond. Från och med 1 juli 1911 blev alltså årskontingenten respektive kr. 46:80 och 23:40 pr år. (Under år 1911 respektive kr. 38: 60 och 19: 30.) Med detta belopp utgick kontingenten intill 1 november 1917, då genom allmän omröstning en för» höjning skedde till 1 krona i veckan, varigenom årsavgiften för helt beta» lande medlem blev kr. 52:—. (De 10 örena uttaxerades till förmån för arbetslöshets» och reshjälpskassan vilken på grund av dyrtidsaktionerna betydligt åderlåtits.) — På 1918 års förbundsmöte beslöts att bestämma kontingenten till 60 öre pr vecka (utom garantifondens 50 öre) och med detta belopp utgick avgifterna åren 1919—1921. Alltså en årskontingent under dessa år av kr. 57: 20 samt för halvbetalande hälften. — 1921 års för» bundsmöte beslöt en ansenlig ökning av kontingenten. Denna bestämdes nämligen till kr. 1: 80 utom de 50 örena till garantifonden, alltså tillsam» mans kr. 2:30 eller kr. 119:60 i årskontingent. Denna avgift utgick åren 1922—1924. — Vid förbundsmötet sistnämnda år företogs en sänkning av kontingenten med 20 öre, och avgiften blev alltså under åren 1924—1927 kr. 2: 10 pr vecka eller kr. 109: 20 pr år. — Vid 1927 års förbundsmöte be* stämdes samma avgift som föregående period med den skillnaden, att de respektive 50 och 25 öre som dittills gått till garantifonden, uppdelades på de övriga fonderna. Veckoavgiften 1928—1930 blev alltså kr. 2: 10 och års* avgiften kr. 109:50. — Vid 1930 års förbundsmöte höjdes avgiften med 30 öre eller till kr. 2:40, vilket blir en årsavgift för helt betalande av kr. 124:80. — Vid detta belopp bibehöllos avgifterna under kongressperioden 1934—1936, men sistnämnda år skedde en ny höjning sålunda, att kontin» genten från och med 1937 sattes till kr. 3: 10 för helt betalande och 1: 55 för halvt betalande. (Detta huvudsakligast till förmån för invalidfonden.) Årskontingenten för helt betalande medlem av Svenska typografför» bundet uppgår alltså när detta skrives till kr. 161:20. För halvt betalande hälften eller kr. 80:60.

Till dessa ordinarie avgifter komma de under årens lopp tid efter annan företagna uttaxeringarna, företrädesvis till förmån för arbetslöshetskassan. Dessa uttaxeringar hava under åren 1921—1936 tillsammans uppgått till kr. 1,875,476: 90.

Detta är emellertid endast förbundskontingenten. De olika avdelnin» garna ha dessutom sina lokala avgifter, vilka på sina ställen äro rätt ansen» liga. Som exempel härpå kan anföras att i högsta lönegraden i Stockholm — sådana som ha 80 kronor och däröver — den sammanlagda veckokon»

736tingenten, d. v. s. förbundsavgift + lokal avgift utgår med kr. 5: —, vilket per år utgör kr. 260: —.

Inträdesavgiften har under så gott som hela förbundets verksamhets* tid varit låg, endast 50 öre och det gjordes länge ingen skillnad på dem som gång på gång hoppade ut och in i förbundet och de nytillträdande. Vid 1913 års förbundsmöte beslöts emellertid en ändring beträffande åter* inträdande, vilka fingo betala 5 kr. då de ingingo på nytt som medlemmar. Vid 1927 års förbundsmöte gjordes den ändringen, att för varje nyinträ* dande medlem skulle av avdelning till förbundet erläggas i inträdesavgift en krona för helt och femtio öre för halvt betalande medlem. Dessutom erhöll avdelning rätt att för nytillträdande helt betalande medlem uppbära en inträdesavgift av högst 2 kronor och för halvt betalande medlem högst en krona. — Av återinträdande, som blivit struken, uttager avdelning vid första återinträdandet en avgift av sex kronor, i övriga fall tolv kronor, varav hälften erlägges till förbundet.

Löner och arvoden. Under förbundets verksamhetstid ha löner och arvoden till förbundsstyrelse, revisorer och funktionärer m. fi. utgått med följande belopp pr år:

År Förbunds* styrelsen Revisorerna [-Kontrollnämndens-] {+Kontroll- nämndens+} ordförande F u Förtroendeman n k t i o n ä Ombudsman, sekreterare och kassör e r Redaktör Anslag till medarbetare i Typ.-Tidn 18S7 ............... 28.12 480.- 100.— 1888 ............... 51.74 — — — — 480.— 100.— 1889—1892 ...... 325.— 50.- — — — 600.— 100.— 1893—1895 ...... 350.- 100.— — — — 600.— 150.- 1896-1898 ...... 300.- 100.— — — 1,500.— 600.- 200.- 1899-1901 ...... 300.- 200.— — 517.— 2,070.— 600.- 200.— 1902-1904 ...... 1,000.— 375.— 50.— 2,070.— 2,070.— 600.— 200.— 1905-1907 ...... 1,000.— 375.- 50.— 2,070.— 2,070.— 600.- 200.- 190S—1910 ...... 1,000.— 375.- 50.— 2,829.— 2,741.— 600.- 200.— 1911 — 1913 ...... 1,000.- 375.— 50.— 3,105.- 2,741.— 600.— 200.— 1914-1915 ...... 1,000.— 375.— 50.— 3,105.- 2,829.— 600.— 200.— 1916-1917 ...... 1,000.— 375.- 50.— 4,000.— 3,850.— 800.- 200.— 1918 ............... 2,280.— 500.— 50.— 6,000.- 6,000.— 1,200.— 200.- 1919—1924 ...... 2,500.— 800.— 100.— 8,000.— 8,000.— 2,000.— 300.— 1925—1927 ...... 2,000.— 1,000.— — 7,500.- 7,000.- 2,200 — 1,000.— 1928-1930 ...... 2,000.— 1,500.— — 7,500.— 7,000.— 2,200.— 1,000.— 1931—1933 ...... 2,000.— 1,500-— — 7,500.— 7,000.— 7,000.— 1,000.— 1934-1937 ...... 2,500.- 2,000.— — 7,500.- 7,000.— 7,000.- 2,000.—

47

737Svenska typografförbundets styrelse, revisorer m. fl. åren 1886-1936.

Förbundsstyrelseledamöter 1886—1936.

1886 10/7—30/6 1887: Sv. Linge, ordf., J. E. Graf, A. T. Marin, kassör, Gust. Lindberg, sekr., C. E. V. Broberg, Gottfr. Landberg och J. W. Hellström. — 10 sammanträden.

Denna sjumannakommitté hade tillsatts av Typografiska föreningen i Stockholm den 3 oktober 1885 för att revidera föreningens stadgar och fick — sedan skrivelse från Götes borg med förslag om bildandet av ett typografförbund ingått — även i uppdrag att utarbeta stadgar för ett svenskt typografförbund. På andra svenska typografmötet — som hölls i Stockholm 7—10 juli 1886 — utsågs sjumannaskommittén till förbundsstyrelse för Svenska typografförbundet.

1887 1h—31/i2: J. E. Graf, ordf., G. W. Wilhelmsson, v. ordf., Gust. Lindberg, sekr., A. T. Marin, kassör, P. V. Hellgren, C. F. Malmgren och W. Villnow, inkallad efter K. B. Boström, som avsagt sig. — 16 sammanträden.

Valet försiggick medelst allmän omröstning inom samtliga avdelningar sedan Typogras fiska föreningen i Stockholm i enlighet med bestämmelsen i stadgarnas § 11 utsett käns didater. 10 avdelningar deltogo i valet, 2 i Stockholm, Typografiska föreningen och "De nitton", Linköping, Uppsala, Visby, Norrköping, Karlstad, Malmö, Göteborg och Gävle. Vid valet erhöllo Graf 123, Hellgren 112, Gust. Lindberg 105, K. B. Boström 97, Wils helmsson 92, Marin 89, Malmgren 88, Villnow 84, Landberg 67, J. E. Lundin 56, Henry Mauroy 52 och A. Rutenskiöld 47 röster. De sju förstnämnda förklarades utgöra f ö rs bundsstyrelse. Vid förbundsstyrelsens första sammanträde den 29 juni 1887 förelåg avsägelse från två av de valda, nämligen Boström och Gust. Lindberg. Boströms hemställan bifölls, men Lindbergs avslogs.

1888: J. E. Graf, ordf., G. W. Wilhelmsson, v. ordf., Gust. Lindberg, sekr., A. T. Marin, kassör, P. V. Hellgren, Gottfr. Landberg och C. F. Malmgren. — 19 sammanträden.

I december 1887 företogs val av tre avgående medlemmar av förbundsstyrelsen. Valda blevo Landberg (88), Hellgren (87) och G. Lindberg (70). Närmast kommo C. F. Göttert (23), Rutenskiöld (11), C. G. Nyh (10), J. E. Lundin (7) och H. Mauroy (3.) De sista fem utsågos till suppleanter. Endast sex avdelningar deltogo i valet. Fyra, Malmö, Norrs köping, Gävle och Karlstad, kommo för sent med sina protokoll, så att deras röstetal icke kunde medräknas.

1889: Sv. Linge, ordf., Gottfr. Landberg, v. ordf., Gust. Lindberg, sekr., P. V. Hellgren, kassör, G. W. Wilhelmsson, J. L. Dermenstoff och A. T. Marin. För att underlätta ordinarie sekreterarens arbete inkallades på sammanträde den 12 juni suppleanten Th. Cedergren, vilken utsågs till vice sekreterare. — 32 sammanträden.

I december 1888 förrättades val av fyra avgående medlemmar av förbundsstyrelsen. Valet skulle gälla åren 1889—1890. Denna gång deltogo 18 avdelningar i valet, nämligen Visby,

738Uppsala, Göteborg, Sundsvall, Södertälje, Östersund, Gävle, Lund, "De nitton", Hälsing* borg, Karlshamn, Växjö, Malmö, Norrköping, Stockholms reskasseavdelning, Linköping, Karlstad och Typografiska föreningen i Stockholm. Wilhelmsson erhöll 238, S. A. Linge 168, A. Rutenskiöld 131 och J. L. Dermenstoff 92 röster. Dessa förklarades valda, men då Rutenskiöld blivit väld till ordförande i Typografiska föreningen i Stockholm och på grund därav undanbett sig, inkallades i hans ställe A. T. Marin, som kom närmast i röste* tal (90.) Styrelsesuppleanter blevo Th. Cedergren, G. D. Didriksson, C. F. Göttert, A. R. Bruhn och W. Sandström, som erhållit respektive 87, 59, 47, 20 och 13 röster.

1890: Sv. Linge, ordf., G. W. Wilhelmsson, v. ordf., Gust. Lindberg, sekr., Gottfr. Land* berg, kassör, G. D. Didriksson, ]. L. Dermenstoff och A. T. Marin. Den 4 februari in* kallades på grund av Marins sjuklighet förste suppleanten L. A. Mårtensson och den 29 april på grund av G. Lindbergs avsägelse andra suppleanten Val. Isakson. L.A.Mårtensson utsågs till sekreterare efter Gust. Lindberg. — 23 sammanträden.

Vid valet i december 1889, då tre styrelseledamöter skulle utses för perioden 1890—1891, utsågos G. Landberg, G. Lindberg och G. D. Didriksson med respektive 258, 200 och 115 röster. Suppleanter för 1900 blevo L. A. Mårtensson, V. Isakson, G. Pihl, P. V. Hellgren och G. Pettersson, vilka erhöllo 110, 100, 50, 24 och 21 röster. — 19 avdelningar deltogo i detta val. Deltagandet synes icke ha varit synnerligen livligt, ty från de båda avdel* ningarna i Stockholm avgåvos endast 38 röster. Göteborgsavdelningen synes ha varit särdeles livlig vid detta tillfälle, ty därifrån avlämnades 67 röster. Härnösand hade lika många som Malmö eller 17 röster.

1891: C. G. Edin, ordf., Sv. Linge, v. ordf., L. A. Mårtensson, sekr., Gottfr. Landberg, kassör, Linkoln Blom, J. L. Dermenstoff, G. Didriksson. Den 24 juli avsade sig Blom på grund av utländsk studieresa och i hans ställe inkallades förste suppleanten K. M. Ziesnitz. — 21 sammanträden.

I december 1890 utsågos av 25 avdelningar fem ordinarie styrelseledamöter. Dessa fem blevo J. L. Dermenstoff, L. A. Mårtensson, S. A. Linge, Linkoln Blom och C. G. Edin med respektive 464, 454, 451, 334 och 333 röster. Suppleanter för år 1890 blevo K. M. Ziesnitz med 164, F. O. Pettersson 146, Hj. Blomgren 143, A. Malmlund 137 och A. W. Öhman med 135 röster. De fem suppleanternas röstetal synes vara en gradmätare för styrkeförhållandet hos den socialistiska oppositionen, som vid detta val för första gången gick fram med egen lista.

1892: Sv. Linge, ordf., C. G. Edin, v. ordf., L. A. Mårtensson, sekr., Gottfr. Landberg, kassör, J. L. Dermenstoff, G. Didriksson och Otto Lindström. — 44 sammanträden.

26 avdelningar valde i december 1891 tre ordinarie styrelseledamöter, vilka blevo G. Lindberg, G. D. Didriksson och Otto Lindström med 502, 391 och 311 röster. Närmast kom K. M. Ziesnitz med 124 röster.

1893: Otto Lindström, ordf., G. W. Wilhelmsson, v. ordf., L. A. Mårtensson, sekr., Gottfr. Landberg, kassör, G. Didriksson, Oskar Dahlström och P. V. Hellgren. — 40 sammanträden.

De fyra styrelseledamöter, som av avdelningarna valdes i december 1892, voro G. W. Wilhelmsson, L. A. Mårtensson, P. V. Hellgren och Oscar Dahlström (496, 403, 395 och 285 röster.) Från Malmöavdelningen förelåg en skrivelse, i vilken yrkades att de som kommo närmast i röstetal skulle förklaras vara suppleanter. Revisorerna och kontroll* nämndens ordförande förklarade sig emellertid icke vilja taga hänsyn till detta yrkande, då förbundsmötet ingenting beslutat. (Ifall detta yrkande bifallits skulle Gust. Lindberg, V. Isakson och A. W. Öhman med respektive 282, 151 och 144 röster ha blivit supple*

739anter). I stället utsågs till suppleanter P. J. A. Asplund med 481, Aug. Rutenskiöld med 379, C. G. Edin med 331, C. G. A. Lindström 312 och C. R. Holmstedt 310 röster.

Protokollet innehåller — egendomligt nog — ingen anteckning om hur många avdel» ningar som deltogo i valet.

1894: Otto Lindström, ordf., G. W. Wilhelmsson, v. ordf., L. A. Mårtensson, sekr., P. V. Hellgren, kassör, O. Dahlström, G. Didriksson och A. W. Öhman. Den 18 juni avgick Didriksson och i hans ställe inkallades C. G. Edin. — 27 sammanträden.

Av 34 avdelningar valdes i december 1893 O. Lindström, G. D. Didriksson och A. W. Öhman till styrelsemedlemmar med 471—429 röster. Närmast kom Val. Isakson med 48 röster. Suppleanterna blevo desamma som föregående år med 447—439 röster.

1S95: Otto Lindström, ordf., G. W. Wilhelmsson, v. ordf., L. A. Mårtensson, sekr., P. V. Hellgren, kassör, Oskar Dahlström, Th. Cedergren och A. W. Öhman. Lindström avsade sig den 5 mars och i hans ställe inkallades Rob. Holmstedt. Till ordf. efter Lindström utsågs Mårtensson och till sekr. Holmstedt. Öhman avgick den 3 september och i stället inkallades A. Rutenskiöld. — 42 sammanträden.

I december 1894 valdes till styrelse G. W. Wilhelmsson 625, L. A. Mårtensson 623, P. V. Hellgren 621, Dahlström 604 och Th. Cedergren 593 röster. De fem som kommo närmast, uppsatta av den socialistiska oppositionen, voro W. L. Carlsson 238 röster, Val. Isakson 229, Emil Söderström 229, Fr. Nilsson 227 och Frans Mårtensson 226 röster. Deras röstetal markerar socialdemokratins styrka inom typografförbundet vid denna tidpunkt. Styrke* förhållandet framgår även av röstetalet till förbundsstyrelsesuppleanter. Till suppleanter utsågos nämligen A. Rutenskiöld, P. J. A. Asplund, C. W. Fagerström, Rob. Holmstedt och Karl Rosdahl med 604, 602, 596, 590 och 590 röster. Oppositionens kandidater F. O. Pettersson (som sedermera flyttade till landsorten och kallade sig Didon), W. G. Pettersson, Carl Wallander, Oskar Lööf och J. W. Hermansson fingo 243, 243, 243, 241 och 233 röster. — 33 avdelningar deltogo i valet. Tre fingo sina protokoll kasserade, såsom för sent inkomna.

1895 års förbundsmöte beslöt tillsättandet av en fullt avlönad funktionär, vilken erhöll titeln ombudsman. Denne erhöll i uppdrag att sköta förbundets alla expeditionsgöromål och skulle vara närvarande vid förbundsstyrelsens sammanträden, där han ägde yttrande* men icke rösträtt. Enligt förbundsmötets beslut skulle platsen förklaras till ansökan ledig och vid ansökningstidens utgång hade anmält sig A. Wahlbom och Hjalmar Blomgren, Stockholm, Anton Livijn, Nyköping, samt Herman Byström, Stockholm. Förbundssty» relsen förordade Livijn såsom den för befattningen mest lämplige och han blev också första lördagen i december 1895 med 664 röster utsedd till förbundets första ombudsman. Närmast i röstetal kom Hj. Blomgren med 527 röster. Platsen tillträddes den 1 januari 1896.

1896: L. A. Mårtensson, ordf., G. G. Magnusson, sekr., P. V. Hellgren, kassör, Th. Ceder» gren, O. Dahlström, Robert Holmstedt och A. Rutenskiöld. Under året avgick Holmstedt och ersattes med J. B. Lanttö. — Ombudsman: Anton Livijn. — 33 sammanträden.

Vid valet av 1896 års förbundsstyrelse uppstod precis samma situation som vid före» gående val, nämligen att "de liberala" satte in sina kandidater, G. G. Magnusson, A. Ruten» sköld och R. Holmstedt med 1,128, 744 och 722 röster. Närmast kommo Emil Söderström med 483 och J. W. Hermansson med 427 röster. Magnussons höga röstetal förklaras av att han, som var socialdemokrat, dock stod på alla listorna. Till suppleanter valdes J. B. Lanttö 741, N. A. Andersson 736, G. V. Bergh 734, C. Meijer 733 och A. Röhr 716 röster. Oppositionslistans suppleanter voro W. L. Carlsson 469, Alb. Hultqvist 433, K. J. Wenner» gren 428, V. Isakson 423 och H. A. Warelius med 420 röster. — 37 avdelningar deltogo i valet, medan 7 röstprotokoll av olika anledningar kasserades.

7401897: L. A. Mårtensson, ordf., A. Rutensköld, v. ordf., J. B. Lanttö, sekr., P. V. Hell* gren, kassör, Th. Cedergren, G. G. Magnusson och Otto Lindström. Under året avgick Rutensköld och i hans ställe inkallades G. Nordström. — Ombudsman: Anton Livijn. — 32 sammanträden.

Även vid detta val förekommo gemensamma namn. Sålunda valdes P. V. Hellgren med 1,400 röster, medan Th. Cedergren, L. A. Mårtensson, J. B. Lanttö och Otto Lindström fingo respektive 944, 936, 905 och 895 röster. Närmast kommo A. W. Öhman 695, Fr. Nilsson 473 och Oscar Lööf 458 röster. Även bland suppleanterna fanns ett gemensamt namn, Gust. Nordström. Han valdes med 1,398 röster, medan C. Meijer, K. A. Th. Johnsson, E. Herlin och N. A. Andersson fingo 944, 936, 933 och 741 röster. Närmast kommo oppositionens A. Hultqvist, Val. Isakson, J. W. Samuelsson med respektive 474, 458 och 455 röster. — Till ombudsman valdes Anton Livijn med 1,592 röster, alla avgivna utom 3. — 45 avdelningar deltogo i valet. 1 protokoll kasserades.

1898: L. A. Mårtensson, ordf., J. B. Lanttö, v. ordf., Otto Lindström, sekr., P. V. Hell* gren, kassör, G. G. Magnusson, N. Rasmusson och Hj. Sundström. Under året avgick Magnusson och i hans ställe inkallades E. Herlin. — Ombudsman: Anton Livijn. — 59 sammanträden.

45 avdelningar valde i december 1897 till styrelsemedlemmar N. Rasmusson, 1,493, G. G. Magnusson, 1,483 och Hj. Sundström med 1,017 röster. Närmast kom Val. Isakson med 509 röster, vadan de två förstnämnda synas ha varit uppförda på en gemensam lista. Denna gemensamhet tyckes icke ha varit utsträckt till suppleanterna, ty dessa, N. A. An* dersson, J. E. Holmberg, Karl Meijer, E. Herlin och A. R. F. Brun erhöllo respektive 1,010, 1,007, 1,006 och 988 röster, medan oppositionens kandidater, C. A. Häggberg, J. W. Samuelsson, Oscar Lööf, Fr. Bäckström och A. J. Christiernsson erhöllo 510, 509, 507, 503 och 494 röster. — Vid samma tillfälle valdes ombudsman, vartill A. Livijn återvaldes med 1,512 röster. Tre röster tillföllo Hj. Blomgren. — 45 avdelningar deltogo i valet. Intet av protokollen kasserades.

1899: J. B. Lanttö, ordf., N. Rasmusson, v. ordf., E. Herlin, sekr., P. V. Hellgren, kassör, Knut Hansson, C. J. Ohlsson och Hj. Sundström. På grund av avresa avgick Sundström i början av året och i hans ställe inträdde förste suppleanten Rob. Sjöstedt. — Ombuds» man Anton Livijn. — Redaktör L. Aug. Mårtensson. — 42 sammanträden.

I december 1898 valdes till förbundsstyrelse för de två följande åren P. V. Hellgren (gemensam kandidat) 1,481 röster, J. B. Lanttö 897, Eug. Herlin 892, C. J. Ohlsson 874 och Knut Hansson 872 röster. Närmast kommo: G. D. Didriksson 615, Gust. Nordström 588, J. W. Samuelsson 585, och A. J. Christiernsson 561 röster. Förbundsstyrelsesuppleanter: Robert Sjöstedt (gemensam kandidat), A. R. F. Brun, Oskar Dahlström, P. A. H. Wester* lund och F. L. Ahlstedt med respektive 1,478, 906, 902, 901 och 900 röster. Närmast kommo oppositionens kandidater: Ernst Lindberg 584, C. A. Häggberg 578, O. N. Pet* tersson 570 och A. Wenngren 573 röster. — Anton Livijn återvaldes som ombudsman med alla avgivna rösterna, 1,875, utom 3. — 46 avdelningar deltogo i valet. 1 protokoll kas* serades.

1898 års förbundsmöte hade beslutat, att förbundsorganets redaktör icke skulle få inne* hava befattning inom förbundsstyrelsen eller vara förbundets ombudsman. Med anled* ning härav frånträdde L. Aug. Mårtensson vid 1898 års slut medlemskapet inom förbunds» styrelsen och behöll redaktörsbefattningen, vilken han innehaft från 1892 års ingång.

1900: C. J. Ohlsson, ordf., E. Herlin, v. ordf., G. Didriksson, sekr., P. V. Hellgren, kassör, Knut Hansson, N. Rasmusson och Rob. Sjöstedt. Till följd av Rasmussons avresa inkallades förste suppleanten O. Dahlström. — Ombudsman: Anton Livijn. — Redaktör: L. Aug. Mårtensson.

74148 avdelningar deltogo i valet. 2 valprotokoll kasserades. Till styrelse valdes G. D. Didriksson (gemensam kandidat) med 1,787 röster samt Rob. Sjöstedt och Nils Rasmusson med 1,071 och 1,066 röster. Närmast kom Ernst Lindberg och J. W. Samuelsson med 756 och 728 röster. Beträffande suppleanterna förekom emellertid ingen gemensamhets» kandidat. Dessa blevo O. Dahlström, 1,083 röster, A. R. F. Brun 1,073, Gust. Engman 1,072, J. O. Almgren 1,070 och P. A. H. Westerlund. Närmast kommo oppositionslistans Lars Brolin 728, Carl Wallander 718, Wilh. Carlsson 717, C. A. Häggberg 717 och K. A. Berlin 699 röster.

1901: C. J. Ohlsson, ordf., Knut Hansson, v. ordf., G. Didriksson, sekr., P. V. Hellgren, kassör, O. Dahlström, Rob. Sjöstedt och Hugo Westerlund. På grund av förbundsmötets beslut om tillsättandet av förtroendeman inträdde Eduard Wiberg i förbundsstyrelsen fr. o. m. 1 oktober. — Ombudsman: Anton Livijn. — Redaktör: L. Aug. Mårtensson. — 63 sammanträden.

Vid valet i december 1900 stodo P. V. Hellgren och C. J. Ohlsson på alla listor och erhöllo således respektive 1,865 och 1,851 röster. Valda blevo dessutom Knut Hansson, Oskar Dahlström och Hugo Westerlund med 1,090,1,082 och 1,067 röster. Närmast kommo: J. W. Samuelsson 796, Ernst Lindberg 784 och K. J. Wennergren 771 röster. Suppleanter: J. O. Almgren, Gust. Engman, Edv. B. Söderberg, K. A. Johansson och P. Spångberg med respektive 1,080, 1,079, 1,073, 1,071 och 1,070 röster. Närmast kommo: Wilhelm Carlsson 788, Frans Malmgren 787, K. A. Berlin 786, K. J. Ohlsson 786 och Em. Pettersson 785 röster.

1902: Eduard Wiberg, förtroendeman, C. J. Ohlsson, ordf., Oscar Lööf, v. ordf., Ernst Lindberg, sekr., H. Westerlund, kassör, Knut Hansson och O. Dahlström. På grund av Hanssons avresa från Stockholm inkallades 7 oktober förste suppleanten J. W. Samuelsson. — Ombudsman: G. Didriksson. Redaktör: Nils Wessel.

På det i augusti 1901 hållna förbundsmötet hade beslutats att tillsätta ännu en fullt avlönad funktionär, som fick benämningen förtroendeman. Typografiska föreningen i Stockholm uppställde tre kandidater till befattningen. I 1 :a förslagsrummet placerades Eduard Wiberg, i 2:a Hugo Westerlund och i tredje Knut Hansson. Svensk Typograf* Tidning presenterade i sitt nummer för den 1 september 1901 de tre kandidaterna och framhöll därvidlag de kvalifikationer, var och en av dem hade för befattningen. Det före* faller emellertid som om tidningens sympatier mest lågo för innehavaren av tredje förslags* rummet. Wiberg var Typografiska agitationsklubbens kandidat och Knut Hansson de s. k. liberalernas. Striden kom därför, när valet den 7 september förrättades, att stå mellan innehavarna av första och tredje förslagsrummen. Wiberg erhöll 598 röster och Hansson 499. Westerlund erhöll 35 röster. — 55 avdelningar deltogo i valet, medan 17 icke insänt protokoll.

Det i december 1901 förrättade valet av förbundsfunktionärer m. fi. utgjorde det s. k. genombrottet, d. v. s. den socialistiska listan segrade över hela linjen. Till förbundsstyrelse* ledamöter valdes Oscar Lööf och Ernst Lindberg med respektive 740 och 737 röster. När* mast kommo liberalernas kandidater Patrik Spångberg och G. Didriksson med 656 och 643 röster. Till förbundsstyrelsesuppleanter valdes J. W. Samuelsson, C. A. Häggberg, K. Löf* kvist, Ernst Andersson och Gust. Berg med respektive 732, 731, 730, 720 och 717 röster. Samtliga dessa uppförda på den socialistiska listan. Närmast som styrelsesuppleanter kommo liberalernas kandidater J. O. Almgren 674, Gust. Engman 674, K. Kristoffersson 669, E. B. Söderberg 667 och K. A. Johansson 665 röster. — Till redaktör för Svensk TypografsTidning utsågs Nils Wessel, Malmö, med 738 röster, medan L. Aug. Mårtensson erhöll 635 röster. Till redaktörssuppleant utsågs Emil Söderström med 741 röster, medan Nils Wessel erhöll 628 och L. A. Mårtensson 22. — När ombudsmannabefattningen i enlighet med stadgarna i slutet av 1901 förklarades till ansökan ledig, förklarade sig inne* havaren av platsen, Anton Livijn, på grund av sjuklighet ovillig att söka ånyo (han avled

742också den 14 februari 1902.) Bland de sökande, G. Didriksson och Hugo Westerlund, gav förbundsstyrelsen sitt förord åt den förstnämnde, som också valdes på den socialistiska listan med 737 röster medan Westerlund erhöll 657. — 56 avdelningar deltogo i valet, men icke mindre än 19 protokoll måste av en eller annan anledning kasseras. Denna stora kassationsprocent föranledde kontrollnämndens ordförande och revisorerna att rikta en allvarlig maning till avdelningsstyrelserna att på ett korrekt sätt efterleva de föreskrifter, förbundsstyrelsen utfärdat för valen. "Den officiella röstsiffran blir i nu omhandlade fall en ganska avvikande från den som blivit ifall alla dessa protokoll varit anmärkningsfria. Ett återupprepande i smått av den episod i Sverges riksdagshistoria som slutade med 'den lagligen valda stockholmsbänken' synes oss ej vara något sä synnerligen eftersträvansvärt."

Det råder intet tvivel om, att denna uppmaning knappast kommit till stånd, om valen fått en annan utgång. Emellertid visade en "omräkning', varvid de 19 kasserade proto» kollen medtagits, att valet — om dessa röster kunnat medräknats — endast medfört två ändringar, nämligen beträffande förbundsstyrelsen, där Ernst Lindberg fått lämna plats åt Didriksson och två av revisorerna fått byta plats. De båda ombudsmannakandidaterna hade fått samma röstetal eller 889 och lotten hade i så fall fått avgöra mellan dessa båda. Beträffande redaktörsvalet, som vid detta tillfälle ansågs vara det viktigaste, visade det sig att Wessel skulle erhållit 912 och Mårtensson 865 röster.

1903: Eduard Wiberg, förtroendeman, C. J. Ohlsson, ordf., O. Lööf, v. ordf., C. A. Häggberg, sekr., H. Westerlund, kassör, Ernst Lindberg och J. W. Samuelsson. På grund av Ohlssons den 15 augusti 1903 inträffade död inkallades suppleanten Sv. Wengelin och utsågos till respektive ordf. och v. ordf. Lööf och Lindberg. — Ombudsman: G. Didriksson. — Redaktör: Nils Wessel. — 54 sammanträden.

När hösten 1902 val av förbundsstyrelse ägde rum, synes ingen valstrid ha ägt rum. Westerlund erhöll 789, C. J. Ohlsson 788, Samuelsson 780 och C. A. Häggberg 717 röster. Närmaste man fick 50 röster. Suppleanter blevo: Knut Lindholm 777, K. J. Ohlsson 774, J. F. Martinsson 710, Axel Nordström 766 och Sven Wengelin 735 röster. Närmaste man 50 röster. — 43 avdelningar deltogo. 1 protokoll kasserades och en avdelning (Skövde) meddelade, att medlemmarna nedlagt sina röster.

1904: Eduard Wiberg, förtroendeman, O. Lööf, ordf., Ernst Lindberg, v. ordf., Sv. Wengelin, sekr., H. Westerlund, kassör, C. A. Häggberg och J. W. Samuelsson. — Ombuds» man: G. Didriksson. — Redaktör: Nils Wessel. — 72 sammanträden.

Vid valet i december 1903 erhöll förtroendemannen Eduard Wiberg 1,303 röster (närmast John G. Nilsson, 215 röster), S. O. Wengelin 1,566, Ernst Lindberg, 1,103 och Oscar Lööf 1,027 röster. Närmast liberalernas E. B. Söderberg 493 och P. Spångberg 470 röster. Suppleanter blevo: O. Andrén 1,105, Aron Olsén 1,095, Gust. Persson 1,095, Hj. Ekelöf 1,068 och Fr. Mårtensson 1,062. Närmast K. A. Th. Johnsson 515, Axel Philipsson 591, Alb. Haagh 477, Gust. Landberg 475 och C. L. Äkerblad 468. — Redaktör: Nils Wessel 1,116 röster. (Närmast Emil Öberg 443 röster.) Redaktörssuppleant: Emil Söderström 1,067 röster. (Närmast P. Ekholm 473 röster.) — Ombudsman: G. Didriksson 1,542 röster. (Närmast V. Isakson 29 röster.) — 63 avdelningar deltogo i valet. 1 protokoll kasserades.

1905: Eduard Wiberg, förtroendeman, O. Lööf, ordf., Ernst Lindberg, v. ordf., Sv. Wengelin, sekr., H. Westerlund, kassör, C. A. Häggberg och Val. Isakson. — Ombudsman: G. Didriksson. -— Redaktör: Nils Wessel. — 54 sammanträden.

Vid valet i december 1904 utsågos till förbundsstyrelse Hugo Westerlund med 1,256 röster, Val. Isakson med 964 och C. A. Häggberg med 763 röster. Närmast kommo Karl Moberg med 535 röster och Augusta Helin med 249 röster. — Till förbundsstyrelsesupple» anter utsågos Augusta Helin, Alb. Haagh, Aron Olsén, Fritz Martinsson och Hj. Ekelöf med respektive 975, 765, 759, 727 och 538 röster. Närmast kommo Gust. Persson 533,

743Oskar Andren 515, Otto Bergström 494, Nils Sandberg 491 och Val. Isakson 538 röster. — 61 avdelningar deltogo. Intet valprotokoll kasserades.

1906: Eduard Wiberg, förtroendeman, Ernst Lindberg, ordf., Sv. Wengelin, v. ordf., Karl Moberg, sekr., H. Westerlund, kassör C. A. Häggberg och Val. Isakson. Ombudsman: G. Didriksson. — Redaktör: Nils Wessel. — 52 sammanträden.

Vid valet i december 1905 erhöll Wiberg, förtroendeman, 1,104 röster, Sven Wengelin 1,158, Ernst Lindberg 1,153 och Karl Moberg 1,132 röster. (Närmaste man erhöll 13 röster.) — Suppleanter: O. Andrén, Aron Olsén, F. J. Martinsson, Augusta Helin och Hj. Ekelöf med respektive 1,163, 1,162, 1,159, 1,152 och 1,150 röster. (Närmaste man 15 röster.) — Redaktör Nils Wessel 1,150 röster. (Närmast E. Söderström 8.) Redaktörs» suppleant: Emil Söderström 1,148. (Närmast Nils Wessel 7 röster.) — 61 avdelningar del» togo. 2 avdelningsprotokoll inkommo för sent.

1907: Eduard Wiberg, förtroendeman, Ernst Lindberg, ordf., Sv. Wengelin, v. ordf., Karl Moberg, sekr., H. Westerlund, kassör, C. A. Häggberg och Val. Isakson. Då H. Wester» lund den 1 juli utsågs till ombudsman efter Didriksson, inträdde Hj. Ekelöf i Westerlunds ställe och Wengelin utsågs till kassakontrollant. — Ombudsman: G. Didriksson och Hugo Westerlund. — Redaktör: Nils Wessel. — 62 sammanträden.

57 avdelningar — intet protokoll underkändes — utsågo i december 1906 Hugo Wester» lund, C. A. Häggberg och Val. Isakson till förbundsstyrelse med respektive 1,175, 1,170 och 994 röster. Närmast Augusta Helin 182 röster. Suppleanter blevo: Hj. Ekelöf, O. Andrén, Aron Olsén, Augusta Helin och Gustaf Wiklund med respektive 1,175, 1,174, 1,160, 1,037 och 650 röster. Närmast H. V. G. Ohlsson 347 röster.

1908: Eduard Wiberg, förtroendeman, Ernst Andersson, ordf., V. Isakson, v. ordf., Gust. Persson, sekr., H. Hagberg, kassakontrollant, Joël Hultman och Aron Olsén. — Ombuds» man: Hugo Westerlund. — Redaktör: Nils Wessel. — 59 sammanträden.

Vid valet i december 1907 utsågs till förtroendeman Eduard Wiberg med 1,062 röster. Närmast John G. Nilson, Göteborg, 878 röster. Övriga styrelseledamöter blevo: Gust. Persson 1,889, Aron Olsén 1,895, Harald Hagberg 1,877, Ernst Andersson 1,346 och Joël Hultman 848 röster. Närmast N. A. Nilsson 611, Emil Lundberg 593 och Augusta Helin 409 röster. Suppleanter: A. Lagerqvist 1,913, F. Åstrand 1,853, O. Ingemarsson 1,302, Alb. Johnsson 1,302 och Augusta Helin 812 röster. Närmast: E. Wretström, Rob. Hultgren, Ernst Andersson och Joël Hultman 594, 587, 587 och 470 röster. Redaktör Nils Wessel 1,934 röster. (Närmast E. Söderström och L. Aug. Mårtensson vardera 1 röst.) — Redak» törssuppleant Emil Söderström 1,925 röster. Närmast Nils Wessel 1 röst. — 66 avdel» ningar deltogo. Intet protokoll kasserades.

1909: Eduard Wiberg, förtroendeman, Ernst Andersson, ordf., Val. Isakson, v. ordf., Gust. Persson, sekr., Harald Hagberg, kassakontrollant, Joël Hultman och Aron Olsén. — Ombudsman: Hugo Westerlund. — Redaktör: Nils Wessel. — 117 sammanträden.

Av 70 avdelningar — intet protokoll underkändes — valdes i december 1908 Harald Hagberg, Joël Hultman och Val. Isakson till förbundsstyrelse med 1,780, 1,463 och 1,426 röster. Närmast Hugo Hellström 329, Edv. Lindqvist 314 röster. — Suppleanter: Augusta Helin 1,756, O. Ingemarsson 1,752, J. A. Linde 1,728, Filip Åstrand 1,524 och Rob. Hultgren 1,315. Närmast: Ernst Wretström 414 och Helge Andersson 237 röster.

1910: Eduard Wiberg, förtroendeman, Ernst Andersson, ordf., Val. Isakson, v. ordf., Joël Hultman, sekr., Aron Olsén, v. sekr., Harald Hagberg, kassakontrollant och Gust. Persson. — Ombudsman: Hugo Westerlund. — Redaktör: Nils Wessel. — 60 sammanträden.

744I december 1909 valdes av 67 avdelningar — 2 protokoll inkommo för sent — till förs troendeman Eduard Wiberg med 980 röster. Närmast Elam Bergman 270 och John G. Nilsson 147 röster. Övriga styrelseledamöter blevo Ernst Andersson 1,422, Aron Olsén 1,423 och Gust. Persson 1,411 röster. (Närmast: Edv. Lindkvist 11 röster.) Suppleanter: J. A. Linde 1,425, O. Ingemarsson 1,424, Augusta Helin 1,420, Rob. Hultgren 1,411 och Ragnar Nilsson 1,402 röster. Närmaste man 5 röster.) Redaktör: Nils Wessel 1,426. (Närmast Emil Söderström 5 röster.) Redaktörssuppleant: Emil Söderström 1,426. (Närs mast Nils Wessel 3 röster.) — Ombudsman: Hugo Westerlund 1,419 röster. (Närmast Aug. Elfström 8 röster.)

1911: Eduard Wiberg, förtroendeman, Ernst Andersson, ordf., O. Lööf, v. ordf., Joel Hultman, sekr., Axel Holmberg, v. sekr., H. Hagberg, kassakontrollant och Fredr. Larsson.

— Ombudsman: Hugo Westerlund. — Redaktör: Nils Wessel. — 59 sammanträden.

Till förbundsstyrelse valdes i december 1910 Oscar Lööf, Harald Hagberg, Joël Hultman, Fredrik Larsson och Axel Holmberg med respektive 845, 844, 678, 612 och 539 röster. Närmast Augusta Helin 260, A. W. Öhman 225, Elis Höglund 184 och Edv. Lindqvist 135 röster. Suppleanter: Oscar Ingemarsson 851, Axel Karlsson 849, J. A. Lindé 838, Wilh. Hermansson 693 och Aug. Lagerkvist 682 röster. Närmast Augusta Helin 164, A. W. Öhman 140, Ida Johansson 89 röster. — 57 avdelningar deltogo. Intet kasserat protokoll.

1912: Eduard Wiberg, förtroendeman, Ernst Andersson, ordf., O. Lööf, v. ordf., Axel Karlsson, sekr., Axel Holmberg, v. sekr., Harald Hagberg, kassakontrollant, och Fredr. Larsson. — Ombudsman: Hugo Westerlund. — Redaktör: Nils Wessel. — 56 sammanträden.

62 avdelningar valde i december 1911 till förtroendeman Eduard Wiberg med 727 röster

— närmast Gust. Persson 475 röster — och till övriga styrelseledamöter Axel Holmberg 1,177, Ernst Andersson 1,165 och Axel Karlsson 722 röster. Närmast Augusta Helin 476 röster. Suppleanter: Aug. Lagerkvist 1,186, O. Ingemarsson 1,180, S. Wennström 1,175, Em. Ågren 1,146 och Ida Johansson 653 röster. Närmast J. Almgren 506 röster. — Redaktör Nils Wessel 1,176. (Närmast: Emil Söderström 10 röster.) Redaktörssuppleant: Emil Söders ström 1,176 röster. (Närmast: Nils Wessel 10 röster.) — Ombudsman: Hugo Westers lund 1,181 röster.

1913: Eduard Wiberg, förtroendeman, Ernst Andersson, ordf., Fredr. Larsson, v. ordf., Axel Holmberg, sekr., 1 jan.—19 aug., Axel Karlsson, v. sekr. 1 jan.—19 aug. och sekr. 19 aug.—31 dec., Augusta Helin och Em. Ågren, v. sekr. 19 aug.—31 dec. — Ombudsman: Hugo Westerlund. — Redaktör: Nils Wessel. — 57 sammanträden. — (Holmberg avgick under året på grund av avresa till landsorten.)

Till förbundsstyrelse valdes i december 1912 Harald Hagberg 1,079 röster, Fr. Larsson 924 och Augusta Helin 631 röster. Närmast Aug. Lagerkvist 351 röster och O. V. Samuelsson 308 röster. Suppleanter: Em. Ågren 1,117, S. Wennström 1,116, Ida Johansson 1,098, John Almgren 1,095 och O. Ingemarsson 1,095 röster. (Närmaste man 24 röster.) — 61 avdels ningar deltogo i valet.

1914: Eduard Wiberg, förtroendeman, Ernst Andersson, ordf., Fredr. Larsson, v. ordf., Hjalmar Dahlgren, sekr., Em. Ågren, v. sekr., H. Hagberg, kassakontrollant, och Augusta Helin. Ombudsman: Hugo Westerlund. — Redaktör Nils Wessel. — 55 sammanträden.

Till förbundsstyrelse valdes i december 1913 till förtroendeman Eduard Wiberg med 1,096 röster. Närmast kom E. Söderström 61 röster. Övriga ledamöter blevo Hjalmar Dahlgren 1,149 röster, Ernst Andersson 1,089 och Em. Ågren 1,022 röster. Närmast kom A. Lagerkvist 174 röster, Hj. Bergmark 131 röster. Suppleanter: Hj. Rising 1,151 röster, S. Wennström 1,118, K. G. Svensson 1,114, Hj. Bergmark 998 och Aug. Lagerkvist 887

745röster. Redaktör Nils Wessel 1,211 röster. (Närmast Nils Svensson 5 röster.) Redak» törssuppleant: Emil Söderström 1,155 röster. (Närmast K. Moberg 60 röster.) 61 avdel» ningar deltogo. 1 protokoll kasserades.

1915: Eduard Wiberg, förtroendeman, Ernst Andersson, ordf., Fredr. Larsson, v. ordf., Hjalmar Dahlgren, sekr., Em. Ågren, v. sekr., H. Hagberg, kassakontrollant och Augusta Helin. — Ombudsman: Hugo Westerlund. — Redaktör: Nils Wessel. — 55 sammanträden.

I december 1914 valdes till styrelsemedlemmar Harald Hagberg med 1,061, Fredrik Lars» son med 951 och Augusta Helin med 910 röster. Närmast Aug. Lagerkvist och Karl Mo» berg med respektive 291 och 168 röster. Suppleanter blevo: Hjalmar Rising 1,100 röster, Hj. Bergmark 1,096 röster, S. Wennström 1,060 röster, O. Ingemarsson 1,027 och E. Wesström 835 röster. Närmast Hj. Eriksson 267 och K. G. Svensson 256 röster. 61 av» delningar deltogo i valet. Intet protokoll kasserades, men en avdelning, Västervik, med» delade att man på grund av det fåtaligt besökta mötet beslutat icke deltaga i valet.

1916: Eduard Wiberg, förtroendeman, Fredr. Larsson, ordf.. Hj. Bergmark, v. ordf., Em. Ågren, sekr., Augusta Helin, v. sekr., H. Hagberg, kassakontrollant, och Aug. Lagerkvist. — Ombudsman: Hugo Westerlund. — Redaktör: Nils Wessel. — 58 sammanträden.

Av 73 avdelningar valdes i december 1915 till förtroendeman Eduard Wiberg med 1,118 röster. Närmast William Stiller 687 röster. Till förbundsstyrelse valdes Hj. Bergmark 1,833 röster, Aug. Lagerkvist 938 och Em. Ågren 922 röster. Närmast Ernst Andersson 814 röster, K. J. Ohlsson 544 och Karl Moberg 522 röster. Suppleanter blevo Hj. Rising 1,880, Ernst Wesström 1,861, O. Ingemarsson 1,857, E. Wennström 1,771 röster och G. Berg 1,052 röster. Närmast Aug. Lagerkvist 768 röster och Jeårj Lundström 168 röster. — Redaktör: Nils Wessel med 1,903 röster. — Redaktörssuppleant: Emil Söderström 1,878 röster. — Ombudsman: Hugo Westerlund 1,882 röster.

1917: Eduard Wiberg, förtroendeman, Fredr. Larsson, ordf., Hj. Bergmark, v. ordf., Em. Ågren, sekr., Aug. Lagerkvist, v. sekr., H. Hagberg, kassakontrollant, och Jeårj Lund» ström. — Ombudsman: Hugo Westerlund. — Redaktör: Nils Wessel. — 58 sammanträden.

I december 1916 valdes till förbundsstyrelse Harald Hagberg med 1,305 röster, Fredrik Larsson 907 och Jeårj Lundström med 683 röster. Till suppleanter utsågos Ernst Wesström 1,090 röster, Wilh. Carlsson 967, Hj. Rising 948, O. Ingemarsson 891 och Emil Olsson 753 röster. Närmast Hj. Eriksson 645, S. Wennström 579, F. W. Svanberg 344 och W. Stiller 309 röster. — 69 avdelningar deltogo i valet.

1918: Eduard Wiberg, förtroendeman, Oscar Lööf, ordf., Jeårj Lundström, v. ordf., Wil» liam Stiller, sekr., Eskil Nylén, v. sekr., Harald Hagberg, kassakontrollant, samt (för tiden 1 jan.—31 aug.) Fredr. Larsson och (för tiden 1 sept.—31 dec.) Hj. Bergmark. — Om» budsman: Hugo Westerlund. — Redaktör: Nils Wessel. — 54 sammanträden. — (Larsson avgick 1 september på grund av avresa till landsorten.)

Tre förbundsstyrelsemedlemmar jämte förtroendeman skulle väljas i dec. 1917. Till för» troendeman erhöll Wiberg 1,161 röster. Närmast kom Jeårj Lundström med 600 röster. Till förbundsstyrelse erhöll O. Lööf 1,566 röster, E. Nylén 1,140 och W. Stiller 1,128 röster. Närmast kommo Em. Ågren 844 och Hj. Bergmark 702 röster. — Vid samma tillfälle valdes redaktör Nils Wessel med 1,826 röster, redaktörssuppleant Emil Söderström 1,794 röster. — Ombudsman: Hugo Westerlund 1,210 röster. Närmast E. Söderström 12 röster. — 61 av» delningar deltogo i valet.

1919: Eduard Wiberg, förtroendeman 1 jan.—31 maj, Sigvard Cruse, förtroendeman 1 juni—31 dec., Oscar Lööf, 1 jan.—31 maj, och J. W. Samuelsson, 1 juni—31 dec.,

746ordf., Hjalmar Bergmark, 1 jan.—31 maj, och J. A. Christensson 1 juni—13 aug., v. ordf. William Stiller, 1 jan.—31 maj, och G. E. Malmborg, 1 juni—31 dec., sekr., Eskil Nylén, 1 jan.—31 maj, och John Ahlfeldt, 1 juni—31 dec., v. sekr., Harald Hagberg, 1 jan.—31 maj, och Em. Ågren, 1 juni—31 dec., kassakontrollant, samt Georg Berg, 1 jan.—31 maj och Nils Nilsson, 1 juni—31 dec. — Ombudsman: Hugo Westerlund. — Redaktör: Nils Wessel — 94 sammanträden.

Tre medlemmar av förbundsstyrelsen valdes i december 1918. Dessa blevo: Georg Berg, 2,221 röster, Harald Hagberg 2,201 och Hjalmar Bergmark 1,393. Närmast kommo Th. Back 847, J. Berggren 75 och G. E. Malmborg 52 röster.

På grund av att 1919 års extra förbundsmöte underkänt förbundsstyrelsens åtgöranden i tariffrågan, frånträdde såväl förtroendemannen som de sex övriga förbundsstyrelsemedlems marna sina befattningar och nytt val utlystes till 22—28 maj 1919.

Vid denna omröstning valdes Sigvard Cruse till förtroendeman med 3,756 röster. När* mast kom Eduard Wiberg med 1,062 röster. Ledamöter av förbundsstyrelsen blevo: Em. Ågren 4,812 röster, J. W. Samuelsson 3,779, Nils Nilsson 3,710, J. A. Christensson 3,602, J. Ahlfeldt 2,869 och G. E. Malmborg 2,491 röster. Närmast kommo: Hagberg 1,993, Oscar Lööf 1,972, Georg Berg 1,090, Hj. Bergmark 1,090, Eskil Nylén 1,038, Karl Moberg 309, S. H. Hallström 36, H. Jönsson 22 röster.

1920: Sigvard Cruse, förtroendeman, J. W. Samuelsson, ordf., Harald Hagberg, v. ordf., G. E. Malmborg, sekr., Nils Nilsson, v. sekr., John Ahlfeldt, kassakontrollant, och John Carlsson. — Ombudsman: Hugo Westerlund. — Redaktör: Nils Wessel. — 65 samman* träden.

73 avdelningar deltogo i valet, medan protokollet från 17 avdelningar av olika anled» ningar kasserades. Valet hade föregåtts av en ganska häftig valstrid, under vilken bl. a. Typografiska agitationsklubben i Stockholm korat Axel Karlsson som kandidat till för* troendemannaposten. Till förtroendeman valdes Sigvard Cruse med 1,867 röster, medan Axel Karlsson fick 1,197. Övriga förbundsstyrelseledamöter blevo: Harald Hagberg 3,030, J. W. Samuelsson 1,878, G. E. Malmborg 1,720, J. Ahlfeldt 1,714, Nils Nilsson 1,682 och John Carlsson 1,636. Närmast kommo: Hj. Bergmark 1,332, Oskar Lööf 1,323, G. Berg 1,254, Linus Lindell 743, O. Ingemarsson 712. — Redaktör: Nils Wessel 3,078 röster, redak* törssuppleant Emil Söderström 3,080 röster. Ombudsman Hugo Westerlund 3,049 röster.

1921: Styrelsen bestod under tiden 1 jan.—23 febr. av följande: Sigvard Cruse, förtro* endeman, J. W. Samuelsson, ordf., Harald Hagberg, v. ordf., Nils Nilsson, sekr., John-Carlsson, v. sekr., John Åhlfeldt, kassakontrollant, samt Figge Eriksson. — Efter den 24 februari — sedan förbundsmöte hållits —• kom förbundsstyrelsens verkställande utskott att består av följande: Sigvard Cruse, förtroendeman, Harald Hagberg, ordf., Einar Qvarn» ström, sekr., Axel Karlsson, v. sekr., Em. Ågren, kassakontrollant, och J. W. Samuelsson. Landsortens representanter voro: Hugo Höglund, Göteborg, A. P. Görloff, Malmö, E. F Sundell, Örebro, och Axel Söderström, Gävle. — Ombudsman: Hugo Westerlund. — Re» daktör: Nils Wessel. — 67 sammanträden, av vilka landsortsrepresentanterna deltogo i de 7.

I december månad 1920 försiggick som vanligt val av tre avgående styrelseledamöter. De tre som valdes voro: John Carlsson med 2,081 röster, John Åhlfeldt med 1,982 och Figge Eriksson med 1,303 röster. Närmast kom G. E. Malmborg, K. Moberg och Axel Karlsson med respektive 629, 379 och 220 röster. — Till det den 21—23 sammanträdande förbundsmötet hade förbundsstyrelsen framlagt förslag, enligt vilket förbundsstyrelsen och funktionärerna skulle — i stället för genom allmän omröstning inom alla landets avdel» ningar — väljas på förbundsmöte, varjämte förbundsstyrelsen skulle utökas med en repre* sentant från vart och ett av de fyra distrikt, i vilket förbundet indelats. I konsekvens

747härmed skulle mandaten gälla en hel kongressperiod. Detta förslag antogs och började omedelbart tillämpas. Vid valet, som försiggick den 23 februari, erhöll Sigvard Cruse som förtroendeman 3,538 röster, medan Wiberg samlade 3,182. Till förbundsstyrelse val» des Harald Hagberg 6,305, Em. Ågren 5,698, Ax. Karlsson 5,468, Einar Qvarnström 4,006, J. W. Samuelsson 3,951 och Oscar Lööf 3,298. Närmast kommo Georg Berg 2,921, G. E. Malmborg 2,443, John Åhlfeldt 1,770 och Figge Eriksson 988 röster. Som Lööf ej erhållit kvalificerad majoritet, företogs omval mellan honom och Georg Berg, varvid Lööf erhöll 4,441 och Berg 1,003 röster, varvid den förstnämnde förklarades väld. För mellersta distriktet valdes Erik Sundell, Örebro, 3,085 röster; närmast K. Hertz, Norrköping 2,249 röster. (Som S. icke erhållit kvalificerad majoritet, företogs omval, varvid S. erhöll 4,441 och Hertz 1,003 röster.) För Norra distriktet erhöll Axel Söderström, Gävle, 3,723 röster; närmast Aug. Mattsson, Sundsvall. För Västra distriktet H. Höglund, Göteborg, med 5,847 röster; närmast J. A. Holmertz, Göteborg, 762 röster. För Södra distriktet A. P. Görloff, Malmö, 4,412 röster; närmast C. Em. Jansson, Malmö, 2,259 röster. — Till redak» tör valdes Nils Wessel med 6,550 röster, till redaktörssuppleant Emil Söderström 6,329 röster och till ombudsman Hugo Westerlund med 5,910 röster.

1922: Sigvard Cruse, förtroendeman, Harald Hagberg, ordf., Oscar Lööf, v. ordf., Einar Qvarnström, sekr., Axel Karlsson och Georg Berg, v. sekr., Em. Ågren, kassakontrollant, och J. W. Samuelsson. (Den 29 augusti avgick Axel Karlsson och Georg Berg inkallades, samt fick övertaga posten som v. sekr.) Landsortsrepresentanterna voro: Hugo Höglund, Göteborg, A. P. Görloff, Malmö, E. F. Sundell, Örebro, och Axel Söderström, Gävle. — Ombudsman: Hugo Westerlund. — Redaktör: Nils Wessel. — 60 sammanträden, av vilka landsortsrepresentanterna deltagit i 9.

1923: Sigvard Cruse, förtroendeman, Harald Hagberg, ordf., Oscar Lööf, v. ordf., Einar Qvarnström, sekr., Georg Berg, v. sekr., Em. Ågren, kassakontrollant, och J. W. Samuels» son. För landsorten: Hugo Höglund, Göteborg, A. P. Görloff, Malmö, E. F. Sundell, Örebro, och Axel Söderström, Gävle. — Ombudsman: Hugo Westerlund. — Redaktör: Nils Wessel. — 53 sammanträden; av dessa deltogo landsortsrepresentanterna i 2.

1924: Sigvard Cruse, förtroendeman, Harald Hagberg, ordf., Oscar Lööf (till den 6/s) och Hj. Bergmark, v. ordf., Einar Qvarnström, sekr., Em. Ågren, kassakontrollant, J. W. Samuelsson (till den els) och Nils Lindberg, v. kassakontrollant. Landsortsrepresentanter: Hugo Höglund, Göteborg, A. P. Görloff (till den 6/s) och C. Em. Jansson, Malmö, E. F. Sundell, Örebro, Axel Söderström, Gävle (till den e/s), och And. Nilsson, Sundsvall. — Ombudsman: Hugo Westerlund. — Redaktör: Nils Wessel. — 65 sammanträden, av vilka landsortsrepresentanterna deltogo i 5.

Vid 1924 års förbundsmöte beslöts att med acklamation välja befattningshavare till de poster, till vilka endast en kandidat blivit nämnd. I enlighet med detta beslut utsågs Sigvard Cruse till förtroendeman, Hugo Westerlund till ombudsman och Nils Wessel till redaktör. Förbundsstyrelsen hade föreslagit tillsättandet av en fullt avlönad förbundssekreterare, vilken även skulle handhava platsförmedlingen. Till denna befattning valdes Einar Qvarn» ström, Stockholm med 4,150 röster. Närmast i röstetal kom Hugo Höglund, Göteborg, 1,061 och G. E. Malmborg, Stockholm, 934 röster. Till ledamöter i verkställande utskottet valdes dessutom: Harald Hagberg 5,961 röster, Em. Ågren 5,275, Georg Berg 5,046, Hj. Bergmark 4,804 och Nils Lindberg 4,324 röster. Närmast: John Carlsson 1,665, Figge Eriksson 1,326, G. Emil Malmborg 1,121 och John Almgren 1,041. Till förbundsstyrelse för landsorten utsågos: Mellersta distriktet: E. F. Sundell, Örebro, med 5,212 röster, när» mast K. Hertz, Norrköping, 719 röster; Norra distriktet: And. Nilsson, Sundsvall, 3,270 röster, närmast: Axel Söderström, Gävle, 3,146 röster; Västra distriktet: Hugo Höglund,

748Göteborg, 6,264 röster, närmast: Filip Börjeson 99 röster; Södra distriktet: C. Em. Jansson 5,722 röster, närmast: A. P. Görloff 687 röster. — Till redaktörssuppleant utsågs Axel Karlsson med 4,106 röster, närmast G. E. Malmborg 1,474 röster.

1925: Sigvard Cruse, förtroendeman, Harald Hagberg, ordf., Hj. Bergmark, v. ordf., Einar Qvarnström, förbundssekr., Georg Berg, v. sekr., Em. Ågren, kassakontrollant, Nils Lindberg, v. kassakontrollant. Landsortsrepresentanter: Hugo Höglund, Göteborg, C. Em. Jansson, Malmö, E. F. Sundell, Örebro, och And. Nilsson, Sundsvall. — Ombudsman: Hugo Westerlund. — Redaktör: Nils Wessel. — 63 sammanträden, av vilka landsortsrepre» sentanterna deltogo i 8.

1926: Sigvard Cruse, förtroendeman, Harald Hagberg, ordf., Hj. Bergmark, v. ordf., Einar Qvarnström, förbundssekr., Georg Berg, v. sekr., Em. Ågren, kassakontrollant, och Nils Lindberg, v. kassakontrollant. Landsorten: Hugo Höglund, Göteborg, C. Em. Jansson, Malmö, E. F. Sundell, Örebro, och Axel Söderström, Gävle. (And. Nilsson hade avgått under årets lopp.) — 60 sammanträden, av vilka landsortsledamöterna deltogo i 7. — För» bundets ombudsman Hugo Westerlund avled 10U 1926. Förbundsstyrelsen uppdrog åt Harald Hagberg att intill nästa förbundsmöte bestrida befattningen. — Redaktör: Nils Wessel.

1927: Sigvard Cruse, förtroendeman, Harald Hagberg (till 18/s) och Em. Ågren, ordf., Hj. Bergmark (till 18/s) och Georg Berg, v. ordf., Einar Qvarnström, förbundssekr., Johan Berggren (från 18/s), v. sekr., Nils Lindberg, kassakontrollant, Fritz Åhrberg (från 18/s), v. kassakontrollant. Utom de nämnda verkställande utskottet, bestod förbundsstyrelsen av Hugo Höglund, Göteborg (till 18/s) och Filip Börjeson, Göteborg (från 18/s), C. E. Jans» son, Malmö, E. F. Sundell, Örebro, och Axel Söderström, Gävle, samt som representant för Stockholm Emil Malmborg. — 67 sammanträden, av vilka distriktsrepresentanterna dels togo i 9. — Kassör: Harald Hagberg. — Redaktör: Nils Wessel.

Förbundsmötet beslöt att utvidga representationen i förbundsstyrelsen sålunda, att en särskild representant skulle utses för Stockholm. Vid 1927 års förbundsmöte utsågos med acklamation till förtroendeman Sigvard Cruse, till förbundssekreterare Einar Qvarnström, till kassör Harald Hagberg, till redaktör Nils Wessel och till redaktörsuppleant Axel Karlsson. •— Till ledamöter av verkställande utskottet utsågos Em. Ågren, Johan Berggren, Nils Lindberg, Georg Berg och Fritz Åhrberg med respektive 6,605, 6,171, 5,765, 5,656 och 4,324 röster. Närmast kommo John Carlsson, Carl Moberg, Eskil Nylén och Fritz Lydén med respektive 3,589, 2,501, 1,308 och 356 röster. Till representanter för de olika distrik» ten valdes — med acklamation — Filip Börjeson, Göteborg, (suppleant Tohn Walldén), C. Em. Jansson, Malmö (suppleant John E. Nilsson, Lund), Axel Söderström, Gävle (suppleant Bernh. Pettersson, Sundsvall), E. F. Sundell, Örebro (suppleant K. Hertz, Norrköping), Emil Malmborg, representant för Stockholm (suppleant Fritz Lydén).

1928: Sigvard Cruse, förtroendeman, Em. Ågren, ordf., Georg Berg, v. ordf., Einar Qvarnström, förbundssekreterare, Johan Berggren, v. sekr., Nils Lindberg, kassakontroL lånt, Fritz Åhrberg, v. kassakontrollant. Utom dessa verkställande utskottets ledamöter bestod förbundsstyrelsen under året av: Filip Börjeson, Göteborg, C. Em. Jansson, Malmö, E. F. Sundell, Örebro, Axel Söderström, Gävle, och Emil Malmborg, Stockholm. — 60 sammanträden, av vilka distriktsrepresentanterna deltagit i 4. — Kassör: Harald Hagberg. — Redaktör: Nils Wessel.

7491929: Verkställande utskottet: Sigvard Cruse, förtroendeman, Em. Ågren, ordf., Georg Berg, v. ordf., Einar Qvarnström, förbundssekr., Johan Berggren, v. sekr., Nils Lindberg, kassakontrollant, och Fritz Åhrberg, v. kassakontrollant. — Övriga ledamöter: Filip Börje» son, Göteborg, C. Em. Jansson, Malmö, E. F. Sundell, Örebro, Axel Söderström, Gävle, och Emil Malmborg, Stockholm. — 64 sammanträden, av vilka distriktsrepresentanterna deltagit i 5. — Kassör: Harald Hagberg. — Redaktör: Nils Wessel.

1930: Verkställande utskottet: Sigvard Cruse, förtroendeman, Em. Ågren (till den sls) och Georg Berg, ordf., Georg Berg (till den 8/s) och Fritz Åhrberg, v. ordf., Einar Qvarn» ström, förbundssekr., Johan Berggren, v. sekr., Nils Lindberg, kassakontrollant, Fritz Åhr» berg (till den 8/s) och Allan Danielson, v. kassakontrollant. — Övriga ledamöter: Filip Börjeson, Göteborg, C. Em. Jansson, Malmö, E. F. Sundell, Örebro, Axel Söderström, Gävle, och Emil Malmborg, Stockholm. — Kassör: Harald Hagberg. — Redaktör: Nils Wessel. — 64 sammanträden, av vilka samtliga ledamöter deltagit i 5.

Vid 1930 års förbundsmöte valdes med acklamation till förtroendeman Sigvard Cruse, till förbundssekreterare Einar Qvarnström och till kassör Harald Hagberg. Senare, sedan mötet beslutat att Sv. Typ.»Tidn. skulle utkomma en gång i veckan och redaktören vara fullt avlönad, utsågs ävenledes med acklamation, till denna syssla Nils Wessel. Till för» bundsstyrelseledamöter för respektive Mellersta, Södra och Västra distrikten samt Stock» holm utsågos E. F. Sundell, C. Em. Jansson, Filip Börjeson och Emil Malmborg. Valet för Norra distriktet blev, på yrkande av representanten för Umeå, föremål för omröstning, varvid Axel Söderström, Gävle, utsågs med 5,842 röster. Närmast kom Bernh. Pettersson, Sundsvall, med 2,396 röster. Till ledamöter av verkställande utskottet utsågos Johan Berggren med 8,229 röster, Nils Lindberg 8,061, Fritz Åhrberg 7,830, Georg Berg 6,759 och Allan Danielson 4,754 röster. Närmast kommo Nils Robinson 3,884 och John Åhlfeldt 2,536 röster.

1931: Verkställande utskottet: Sigvard Cruse, förtroendeman, Georg Berg, ordf., Fritz Åhrberg, v. ordf., Einar Qvarnström, förbundssekreterare, Johan Berggren, v. sekr., Nils Lindberg, kassakontrollant, och Allan Danielson, vice kassakontrollant. Övriga ledamöter: Filip Börjeson, Göteborg, C. Em. Jansson, Malmö, E. F. Sundell, Örebro, Axel Söderström, Gävle, och Emil Malmborg, Stockholm. — Axel Söderström avled den 13 november 1931 och i hans ställe inkallades suppleanten Bernhard Pettersson, Sundsvall. — Kassör: Harald Hagberg. — Redaktör: Nils Wessel. — 55 sammanträden, av vilka samtliga ledamöter del» tagit i 2.

1932: Verkställande utskottet: Sigvard Cruse, förtroendeman, Georg Berg, ordf., Fritz Åhrberg, v. ordf., Einar Qvarnström, förbundssekr., Johan Berggren, v. sekr., Nils Lind» berg, kassakontrollant. Övriga ledamöter: Filip Börjeson, Göteborg, C. Em. Jansson, Malmö, E. F. Sundell, Örebro, Bernhard Pettersson, Sundsvall, och Emil Malmborg, Stock» holm. — Kassör: Harald Hagberg. — Redaktör: Nils Wessel. — 59 sammanträden, av vilka samtliga förbundsstyrelseledamöter deltagit i 4.

1933: Verkställande utskottet: Sigvard Cruse, förtroendeman, Georg Berg, ordf., Fritz Åhrberg, v. ordf., Einar Qvarnström, förbundssekr., Johan Berggren, vice sekr., Nils Lind» berg, kassakontrollant, och Allan Danielson, v. kontrollant. Övriga ledamöter: Filip Bör» jeson, Göteborg till den 8/s och A. E. Engström efter denna tid, C. Em. Jansson, Malmö, E. F. Sundell, Örebro, Bernhard Pettersson, Sundsvall, till den 8/g och J. O. Ljungström, Gävle, från den 8/s samt Emil Malmborg, Stockholm. — Kassör: Harald Hagberg. — Redaktör: Nils Wessel. — 63 sammanträden, varav samtliga ledamöter deltagit i 11.

750Vid 1933 års förbundsmöte återvaldes med acklamation förtroendemannen, förbunds* sekreteraren, kassören och redaktören för Svensk Typograf*Tidning. Likaledes utsågos enhälligt till representanter för Mellersta, Södra och Västra distrikten samt Stockholm respektive E. F. Sundell, C. Em. Jansson och A. E. Engström samt Emil Malmborg. Bör* jeson hade bestämt avsagt sig som representant för Västra distriktet. Till suppleanter utsågos K. Hertz, Norrköping, Oscar Christensson, Malmö, Gunnar Pettersson, Göteborg och Axel Broström, Stockholm, sedan Fritz Lydén avsagt sig. Till medlemmar av verk* ställande utskottet utsågos Allan Danielson 8,598 röster, Nils Lindberg 8,074, Johan Berg* gren 8,039, Georg Berg 6,445 och Fritz Ahrberg 6,122 röster. — Valet av representant för Norra distriktet gav anledning till omröstning, varvid J. O. Ljungström, Gävle, erhöll 6,200 röster, medan Bernh. Pettersson, Sundsvall, erhöll 2,998.

1934: Verkställande utskottet: Sigvard Cruse, förtroendeman, Georg Berg (intill 1 juli) och Fritz Ahrberg (från 1 juli), ordf., Fritz Ahrberg (intill 1 juli) och Johan Berggren (från 1 juli), v. ordf., Einar Qvarnström (intill 1 juli) och Georg Berg (från 1 juli), för* bundssekr., Johan Berggren (intill 1 juli) och Allan Danielson (från 1 juli), v. sekr., Nils Lindberg, kassakontrollant, Allan Danielson (intill 1 juli) och Fritz Lydén (från 1 juli), v. kassakontrollant. — Övriga ledamöter: A. E. Engström, Göteborg, C. Em. Jansson, Malmö, E. F. Sundell, Örebro, J. O. Ljungström, Gävle, och Emil Malmborg, Stockholm.

— Sedan kassören i Svenska typografförbundets erkända centralsjukkassa, Ernst Anders* son den 7 juni 1934 avlidit, utsåg förbundsstyrelsen Einar Qvarnström till hans efter* trädare. Vid sitt sammanträde utsåg förbundsstyrelsen till Qvarnströms efterträdare Georg Berg. I förbundsstyrelsen inkallades l:e suppleanten Fritz Lydén. •— Kassör: Harald Hagberg. — Redaktör: Nils Wessel. — 55 sammanträden, av vilka distriktets ledamöter deltagit i 1.

1935: Verkställande utskottet: Sigvard Cruse, förtroendeman, Fritz Ahrberg, ordf., Johan Berggren, v. ordf., Georg Berg, förbundssekr., Allan Danielson, v. sekreterare, Nils Lind* berg, kassakontrollant, Fritz Lydén, v. kassakontrollant. — Övriga ledamöter: A. E. Eng* ström, Göteborg, C. Em. Jansson, Malmö, E. F. Sundell, Örebro, J. O. Ljungström, Gävle, och Emil Malmborg, Stockholm. -— Kassör: Harald Hagberg. — Redaktör: Nils Wessel.

— 59 sammanträden, av vilka distriktsrepresentanterna deltagit i 3.

1936: Verkställande utskottet (*/i—e/s): Sigvard Cruse, förtroendeman, Georg Berg, förbundssekreterare, Fritz Ahrberg, ordf., Johan Berggren, v. ordf., Allan Danielson, v. sekreterare, Nils Lindberg, kassakontrollant, Fritz Lydén, v. kassakontrollant. — Övriga ledamöter: A. E. Engström, Göteborg, C. Em. Jansson, Malmö, Hilmer Johansson, Upp* sala (inkallad efter E. F. Sundell, som den 20 dec. 1935 avlidit), J. O. Ljungström, Gävle och Emil Malmborg, Stockholm. Kassör: Harald Hagberg. — Redaktör: Nils Wessel.

Överstyrelsen (från 7 aug.): Förbundsstyrelsen: Sigvard Cruse, förbundsordförande, Georg Berg, förbundssekreterare, Fritz Ahrberg, v. ordförande, Johan Berggren, v. sek* reterare, Allan Danielson, kassakontrollant, Edvard Melin, v. kassakontrollant, Albert Persson. — Övriga medlemmar av överstyrelsen: för Södra distriktet C. Em. Jansson, Malmö, och Fritz Andersson, Kalmar; för Västra distriktet A. E. Engström, Göteborg, och K. E. Söderberg, Jönköping; för Mellersta distriktet Hilmer Johansson, Uppsala, och Gust. Andersson, Örebro; för Norra distriktet Joh. Lövgren, Umeå; för Stockholm Emil Malmborg. — Kassör: Nils Lindberg. — Redaktör: Nils Wessel. — 64 sammanträden, av vilka distrikts* och överstyrelseledamöterna deltogo i 8.

751Vid 1936 års förbundsmöte vidtogos väsentliga ändringar i förbundsstadgarna bl. a. beträffande förbundsledningen. Sålunda beslöts att förbundsfunktionärerna skulle fast anställas med sex månaders ömsesidig uppsägning. Vidare beslöts att förtroendemannas titeln skulle utbytas mot förbundsordförande samt att benämningen förbundsstyrelse skulle utbytas mot överstyrelse. Det förutvarande verkställande utskottet fick alltså benämningen förbundsstyrelse och består av sju medlemmar bosatta i Stockholm. Övers styrelsen består av 15 personer, nämligen förbundsstyrelsens 7 ledamöter och 8 meds lemmar, bosatta, 7 i de fyra distrikten och 1 representant för Stockholm. — Med acklamation valdes till förbundsordförande Sigvard Cruse, till förbundssekreterare Georg Berg och till redaktör Nils Wessel. I stället för Harald Hagberg, som på grund av sjuks lighet undanbett sig återval, utsågs, likaledes med acklamation, Nils Lindberg. Till övriga medlemmar av förbundsstyrelsen valdes Fritz Åhrberg med 8,785 röster, Allan Danielson med 8,578, Johan Berggren med 8,559, Edvard Melin med 7,638 och Albert Persson med 6,489 röster. Närmast kom Enoc Nilsson med 5,108 röster. För de fyra distrikten och Stockholm valdes — sedan respektive distrikt hållit enskilda valmöten och där korat kandidaterna — med acklamation de ovan uppräknade 8 medlemmarna av överstyrelsen.

Kontrollnämnden 1886-1924.

Ordförande och l:e ledamot: Louis Werner 1h 1887-1910, J. W. Samuelsson 1911-1919, Gust. Persson 1920—1924.

2:e ledamot: O. Persson, Malmö 1886—1889, Nils Holmgren, Malmö 1890—1891, Joh. Ludv. Larsson, Malmö 1892—1893, Ludv. Pettersson, Malmö 1894—1903, Joh. Ludv. Larsson, Malmö 1904—1907, J. Alfr. Nilsson, Malmö 1908—1910, Härm. Wännerdahl, Eskilstuna 1910—1924.

3:e ledamot: C. W. Lagergren, Göteborg 1886—1892, J. B. Brink, Göteborg 1893, Lars Andersson, Göteborg 1894—1901, G. R. Tranberg, Göteborg 1902—1903, John G. Nilson, Göteborg 1904—1910, J. Alfr. Nilsson, Malmö 1911 — 1924.

Intill 1901 utsågos kontrollnämndens ledamöter av avdelningarna i Stockholm, Malmö och Göteborg. Nämnda års förbundsmöte beslöt att kontrollnämnden skulle väljas av hela förbundet på förbundsmöte. På 1924 års förbundsmöte beslöts kontrollnämndens indragande.

Revisorer 1886-1936.

1886: K. Lindroth, Alexis Löfgren, C. G. Nyh.

1887: J. L. Dermenstoff, K. Lindroth, C. G. Nyh, Alexis Löfgren, Joh. Jansson.

1888: Joh. Jansson, K. Lindroth, Alexis Löfgren, A. M. Kjerrgren, Georg Pihl.

1889: Karl Lindroth, A. M. Kjerrgren, C. E. V. Broberg, A. C. Lindberg.

1891: J. A. Hallberg, A. M. Kjerrgren, J. E. Graf, E. Söderström, G. W. Wilhelmsson.

1892—1894: C. G. Carlstedt, J. E. Graf, J. A. Hallberg, A. C. Lindberg, E. Söderström.

1895—1897: C. G. Carlstedt, J. E. Graf, Bengt Sonesson, A. C. Lindberg, E. Söderström.

1898—1899: J. E. Graf, A. C. Lindberg, Bengt Sonesson, E. Söderström, K. A. Th. Johnsson.

1900: J. E. Graf, A. C. Lindberg, E. Söderström, K. A. Th. Johnsson och Th. Cedergren.

1901: J. E. Graf, Th. Cedergren, K. A. Th. Johnsson, A. C. Lindberg och K. G. Lundell.

1902: Frans Bäckström, Aug. Elfström, J. E. Graf, A. C. Lindberg och K. G. Lundell.

1903: K. A. Berlin, Aug. Elfström, J. E. Graf, A. C. Lindberg och K. G. Lundell.

1904—1908: K. A. Berlin, Frans Bäckström, Aug. Elfström, J. E. Graf, K. G. Lundell.

7521909: Frans Bäckström, Aug. Elfström, J. E. Graf, K. G. Lundell, Nils Sandberg.

1910: Frans Bäckström, Arvid Ramm, J. E. Graf, K. G. Lundell, Nils Sandberg.

1911: Frans Bäckström, J. E. Graf, K. G. Lundell, Nils Rasmusson, Hulda Sundqvist.

1912: Frans Bäckström, J. E. Graf, Emil O. Lundberg, Nils Rasmusson, Hulda Sundqvist.

1915: Frans Bäckström, J. E. Graf, Emil O. Lundberg, Nils Rasmusson, Fritz Ahrberg.

1914—1916: Frans Bäckström, J. E. Graf, J. Hultman, Nils Rasmusson, Fritz Åhrberg.

1917—1918: Frans Bäckström, J. Hultman, Nils Rasmusson, Fr. W. Sand, Fritz Åhrberg.

1919—1925: Frans Bäckström, J. Hultman, O. Ingemarsson, Fr. W. Sand, Fritz Åhrberg.

1924—1926: Frans Bäckström, J. Hultman, O. Ingemarsson, Gust. Persson, Fr. W. Sand.

1927—1957: Hj. Bergmark, Thorsten Asklund, Enoc Nilsson, Emil Olsson, Nils Robinson.

(Den 14 april 1937 avled Thorsten Asklund och i hans ställe inkallades 1 :e suppleanten Nils Plomberg.)

Till valet i december 1920 hade Typografiska föreningen i Stockholm, då 4 revisorer skulle väljas — en, Hultman, var kvarstående — icke uppsatt någon av de avgående utan i stället sex nya namn. I den livliga valrörelse, som då uppstod, framkom civilsättaresek» tionen med en lista, upptagande Eskil Nylén, Enoc Nilsson, Nils Lindberg och K. W. Bratt. Dessa fyra valdes med respektive 2,108, 2,079, 1,669 och 1,615 röster. Dessa revisorer kommo emellertid aldrig att tjänstgöra, ty förbundsmötet, som sammanträdde 21—23 feb» ruari 1921, beslöt att samtliga förbundsfunktionärer hädanefter icke skulle väljas genom allmän omröstning som hittills, utan direkt på förbundsmöte. Detta hade till följd att förbundsmötet återvalde de förutvarande revisorerna, nämligen Frans Bäckström, Joel Hultman, O. Ingemarsson, Fritz Åhrberg och Fr. W. Sand med respektive 6,329, 6,098, 4,894, 4,037 och 3,551 röster. Närmast kommo de i december 1920 valda: Nylén, Bratt, Nils Lindberg och Enoc Nilsson med 2,672, 1,800, 1,299 och 938 röster. — Vid 1921 års förbundsmöte inträffade med anledning av detta val att revisorsrepresentationen utgjorde icke mindre än 9 personer.

Kring valen av revisorer har det emellertid under förbundets femtioåriga tillvaro endast vid ett par tillfällen stått strid. Utom det fall som nämnes här ovan, kan omtalas att 1927 års förbundsmöte med anledning av den Westerlundska saken fullständigt förnyade revis sorsuppsättningen, sedan de dittills fungerande med anledning av den i denna sak förda diskussionen ansett sig böra avböja återval.

Tariffnämnden för Sverges boktryckerier 1901—1909.

1902: Ord. led.: E. W. Willnow, O. Lööf, J. W. Samuelsson. - Suppleanter: J. E. Graf, Knut Hansson, C. J. Ohlsson.

1905: Ord. led.: E. Söderström, O. Lööf, J. W. Samuelsson. — Suppleanter: Ernst Lind» berg, C. J. Ohlsson, H. Westerlund. Med anledning av Ohlssons frånfälle gjordes 20 augusti den ändringen, att Lindberg ryckte in som ord. led. i stället för Samuelsson och Lööf och Axel Filipsson blevo suppleanter.

1904: Ord. led.: Ernst Lindberg, Emil Söderström, Axel Filipsson. — Suppleanter: O. Lööf, H. Westerlund och G. Wiklund.

1905: Ord. led.: Val. Isakson, Ernst Lindberg, H. Westerlund. — Suppleanter: O. Lööf, Emil Söderström och G. Wiklund.

1906—1907: Ord. led.: Val. Isakson, H. Westerlund, Sv. Wengelin. — Suppleanter: Ernst Lindberg, Emil Söderström och G. Wiklund.

1908—1909: Ord. led.: Ernst Andersson, Gust. Persson, H. Westerlund. — Suppleanter: Harald Hagberg, Aron Olsén och Emil Söderström.

18 november 1909 sattes nämnden ur funktion.

48

753Tariffredaktionen 1903-1909.

1903—1907: Ord.: Emil Söderström, Eduard Wiberg. — Suppleanter: O. Lööf, Hugo Westerlund.

1908—1909: Ord.: Emil Söderström, Eduard Wiberg. — Suppleanter: O. Lööf, Val. Isakson.

Skiljenämnden för de typografiska yrkena.

1910 1Ilo—1911: Ord. ledamöter för typograferna: Ernst Andersson och Gust. Persson. — Suppleanter: H. Hagberg och Aron Olsén. — För arbetsgivarna: Ord.: P. J. A. Asp» lund och A. Norrman. — Suppleanter: K. G. Staflund och C. A. Kindström. — Opartisk ordförande: d:r E. Sjöstrand.

1912—1913: Ord. ledamöter för typograferna: Ernst Andersson och Gust. Persson. — Suppleanter: H. Hagberg och J. Hultman. — För arbetsgivarna: P. J. A. Asplund och A. Norrman. — Suppleanter: K. G. Staflund och C. A. Kindström. — Opartisk ordfö» rande: d:r E. Sjöstrand.

1914—1918: Ord. ledamöter för typograferna: Harald Hagberg och Gust. Persson. År 1918 inträdde i stället för Gust. Persson Hjalmar Bergmark. — Suppleanter: Joel Hultman och Axel Karlson år 1914—1917 samt för 1918 W. Stiller. — För arbetsgivarna: Ord. led.: P. J. A. Asplund och A. Norrman. — Suppleanter: K. G. Staflund och C. A. Kindström. Vid Norrmans 1916 inträffade död inträdde Kindström som ordinarie ledamot och i hans ställe inryckte A. Sundelius som suppleant. — Opartisk ordförande: d:r E. Sjöstrand.

Skiljedomstolen för de typografiska yrkena.

1910 1Ilo—1917: Ord. för typograferna: Emil Söderström och Oscar Lööf. Lööf avsade sig med 1914 års utgång och i stället valdes Fr. Larsson. Larsson tjänstgjorde 1915—1917, men ersattes 1918 med Oscar Lööf. — Suppleanter: J. Hultman 1910—1911, Axel Holmberg 1912—1913, J. W. Samuelsson 1910—1918, Em. Ågren 1914—1918. — Boktryckarnas ord. representanter: Helmer Key och Bo Löfgren. — Suppleanter: A. Sohlman och P. Palm» qvist. — Av kommerskollegium utsedda ledamöter: Gunnar Huss, Gustaf Kihlmark och Per Chronvall.

I den förhandlingsordning, som tillfogades det avtal, som den 3 september 1919 träffades mellan Svenska typografförbundet och Svenska tidningsutgivareföreningens A»sektion, stadgades att alla sådana ärenden, om vilka enighet icke kunde uppnås, skulle hänskjutas till en skiljenämnd med säte i Stockholm. Denna skiljenämnd består av fem leda» möter, av vilka vardera organisationen utser två och de fyra gemensamt den femte, vilken skall vara en opartisk person samt fungera som nämndens ordförande. Skulle ledamöterna ej enas vid valet, utses ordföranden av förlikningsmannen i första distriktet. — Som opartisk ordförande fungerade direktör Allan Cederborg till sin död 1929 och f. n. är statssekreteraren Gunnar Dahlman, opartisk ordförande i denna skiljenämnd, vars sam» manträden äro tämligen sällsynta. Arbetarepartens representanter ha sedan 1919 varit: Ågren och Nils Nilsson 1919, Hagberg och Ågren 1920—1928, Hagberg och Berg 1929— 1936 samt Berg och Danielson från 1937.

754Biografiskt.

ANDERSSON, ERNST OLOF, född i Stockholm den 9 augusti 1876. Död där» städes den 7 juni 1934. Började som sät» tare å Nya Dagligt Allehanda 1890. Erhöll avsked efter storstrejken 1909.

Vice ordförande i Typografiska förenin» gen i Stockholm 1903 och sekr. 1904—1907.

Revisor i Svenska typografförbundets sjuk» och begravningshjälpskassa 1901—02, 1904—07 och 1909. Kassör för samma kassa sedan 1910. Stiftare av Svenska typograf» förbundets fortsättningssjukkassa samt kas» sör för denna 1915—25.

Efter kassans omorganisering i en sjuk» och en begravningshjälpsavdelning kassör i båda dessa avdelningar tills kassan bör» jade sin verksamhet som Svenska typo» grafförbundets erkända centralsjukkassa.

Ordförande i Svenska typografförbundets styrelse 190S—15. Sekreterare i tariffnämn» den för Sverges boktryckerier 1908—09. Sekreterare i skiljenämnden för de typo» grafiska yrkena 1910—13. Tariffunder» handlare 1910. Närvarit å samtliga för» bundsmöten sedan 1904, dels som ombud och dels som förbundsstyrelsemedlem.

Ordförande i tidningsarbetaresektionen, Typografiska agitationsklubben och Nya Daglig Allehandas personalklubb. — Leda» mot av Stockholms stadsfullmäktige 1919— 1923. Revisor i livsmedelsnämnden 1919— 1920. Revisor i fattigvårdsnämnden 1920. Ledamot av inskrivningsnämnden för Stockholms stads rullföringsområde och ledamot av taxeringsnämnden i 12 :e distr. — Medlem av styrelsen för Arbetarnes tryc» keri sedan 1913 och av styrelsen för Fack» föreningarnas tryckeriaktiebolag sedan 1920.

— Ordförande, kassör och ombudsman i Sällskapet Redliga Vänners sjuk» och be» gravningskassa från 1907 till 1924, då kas» san sammanslogs med Centralsjukkassan Vänfast. Medlem av Centralsjukkassan Vänfasts förtroenderåd sedan 1925. (289)®)

ANDERSSON, FRITZ IVAR, född 22 april 1883 i Kalmar. Efter att en kortare tid ha haft plats vid Kalmar järnvägar, började han yrket 1897 å tidningen "Kal» mars" officin. Lärde först ut som hand» sättare och övergick 1915 till maskinsättare» branschen. Var från början mycket intres» serad av organisationsarbetet och han var åren 1920—1921 ordförande för Kalmar typografförening. 1924 utsågs A. till av» delningsförvaltare, vilken befattning han fortfarande innehar. Kalmaravdelningens ombud vid förbundsmötena 1927, 1930, 1933 och 1936. Vid det sistnämnda utsågs A. till medlem av Svenska typografförbun» dets överstyrelse för Södra distriktet. Dess» utom Kalmar typografförenings ombud vid de flesta distriktsmöten under senare år. (503)

ANDERSSON, GUSTAF SEVERIN, maskinsättare, född den 23 oktober 1892 i Örebro. Började yrket 1906 vid Läns» tidningens tryckeri i Örebro och är fort» farande anställd därstädes. — Revisor i Örebroavdelningen 1915—16, ledamot av styrelsen 1917—1918, ordförande 1922— 1931, avdelningsförvaltare sedan 1932. — Invald i överstyrelsen för Svenska typo» grafförbundet vid senaste förbundsmöte.

— Sekreterare i Mellersta distriktets sty»

*) Siffrorna inom parentes beteckna den pagina, där kliché står införd.

755relse 1922—1935, sedan 1936 dess ordfö» rande. — Ledamot av styrelsen för A. B. F:s Örebroavdelning 1916—1927; sekrete» rare i Örebro F. C. O. 1931—1934; kyrko» fullmäktig i Örebro Nikolai församling sedan 1933; stadsfullmäktig sedan 1 januari 1935; ledamot av biblioteks* och konsert* husstyrelsen sedan 1920. (507)

ASKLUND, THORSTEN, född den 14 augusti 1881 i Stockholm. Avled i Stock* holm den 14 april 1937. Typografiska föreningens ombud vid förbundsmötena 1921, 1924 och 1927. Revisorssuppleant i förbundet från 1924.

Började yrket 1894 å F. A. Wingborgs tryckeri. Har därefter arbetat som iläggare och tryckare å Stockholms affischtryckeri, Nya Tryckeri A.*B., Tullbergs, Andréens, Holmqvists och Centraltryckeriet samt efter Centraltryckeriets uppgång i Esselte å denna officin.

Revisor i Svenska typografförbundet se* dan 1927. Revisor i Stockholms tryckare* sektion 1929. Uppbördsman vid Central* tryckeriets tryckeriavdelning 1918—1937, vice ordförande i Typografiska föreningens i Stockholm uppbördsmannaklubb 1919— 1925, ordförande sedan 1927. Ordförande i Esseltes tryckeriklubb sedan samman* slagningen 1933.

Ordförande i Centraltryckeriets sjuk* och understödskassa, ordförande i Centraltryc* keriets tuberkuloskassa, revisor i Typogra* fiska agitationsklubben. (322)

BERG, AXEL GEORG, född den 9 februari 1891 i Mariestad; kom i lära år 1904 på Mariestads Länstidning och arbe* tade där till 1907. Efter ett par års från* värö från yrket, började Berg åter på Skara*Posten och arbetade där till början av 1911. Reste samma år till Stockholm och erhöll kondition å Ivar Haeggströms tryckeri, vilken varade till 1914. Har inne* haft anställning å ett antal stockholmsk tryckerier bl. a.: Lagerströms, Nordisk Familjebok, A.*B. Politiken, Social»Demo* kraten. Har varit ledamot av nämnda per* sonalers styrelser. Var Stockholmsavdelnin*

gens ombud vid Mälardalsmötet 1917; av* talskommitterad för civilsättaresektionen och avdelningen 1918; ombud vid 1918 års för» bundsmöte. Ledamot av förbundsstyrelsen 1 januari—30 juni 1919 och 1 september 1922—; sekreterare i Typografiska agita* tionsklubben 1922—1923; ledamot av sty* relsen för tidningshandsättaresektionen 1922—1924; dess revisor 1924—1925; sek» reterare i förbundets sjukkassa och under* stödsförening 1929—1936, ordförande 1937; underhandlare för tidningsavtalet sedan 1930; för avtalet med A.*B. Samorganisatio* nen 1933 och 1935; förbundsstyrelsens ord* förande augusti 1930—30 juni 1934; för* bundssekreterare 1 juli 1934; förbundets ombud i L. 0:s representantskap 1935—; representant vid följande utländska kon* gresser: Finland 1931, Danmark 1932, Luxembourg 1936. Representant vid konfe* renserna mellan de skandinaviska typograf* förbunden 1935, 1936 och 1937. (343)

BERG, JOHANNA (HANNA) WILHELMINA, född i Stockholm den 26 maj 1862 i Nikolai församling. Började den 7 januari 1876, d. v. s. vid 13 års ålder, å Marcus tryckeri vid Svartmangatan som motläserska å korrekturet, kom året därpå ned i sätteriet och flyttade därifrån 1893 efter 17 Vi års anställning. Började den 30 maj 1893 å Stockholmstidningen och kvarstod där som sättare till 1925, då hon fick i uppdrag att sköta annonsstatistiken. Pensionerades 1931.

Inträdde i Typografiska föreningen och förbundet 1888, sedan stadgarna för den förstnämnda omredigerats så, att även kvinnor kunde erhålla inträde, och blev därigenom den första kvinnliga medlemmen i föreningen. Har vid förbundsmötena 1910 och 1913 varit Typografiska förenin» gens ombud samt har dessutom innehaft andra funktioner inom föreningen, såsom revisor i andra revisorsavdelningen 1915 och en del kommittéuppdrag. — Stiftare och mångårig styrelseledamot i Typografiska kvinnoklubben, såsom vice ordförande 1904 — 1906 och sekreterare 1922—1925. — På kallelse av Norsk centralforening for Bok» trykkere uppehöll sig Berg 1906 under 14

756dagars tid i den norska huvudstaden som agitator bland de kvinnliga tryckeriarbe» tarna. (168)

BERGGREN, JOHAN JULIUS BER-NADOTTE, född den 1 mars 1885 i Kal» mar, men kom redan vid 5 års ålder till Stockholm. — Efter att ett halvt år ha varit anställd vid Centraltryckeriets stereotypi» och galvanoplastiska anstalt, kom Berggren 1899 i typograflära vid Normans tryckeri, men flyttade strax åter till Centraltrycke» riet. Efter att under de följande 9 åren ha arbetat å flera tryckerier, bl. a. Sveatryc» keriet, Hasse W. Tullbergs och Iduns, lämnade Berggren efter storstrejken 1909 yrket, mest beroende på iråkad sjukdom och i övrigt de dåliga förhållandena inom yrket. Återinträdde i facket 1913, då Berg» gren erhöll kondition som maskintryckare å G. W. Wilhelmssons tryckeri, vilket tryckeri sedermera såldes till Svenska Tryckeri A.»B. Innehar fortfarande an» ställning därstädes.

Sekreterare i Typografiska föreningen i Stockholm 1920—1928. Ordförande i per» sonalklubb, sekreterare i tryckaresektionen 1918—1920. Ombud för tryckaresektionen å det första tryckaremötet i Jönköping

1917. Invaldes i förbundsstyrelens verk» ställande utskott 1927. Vice sekreterare i förbundsstyrelsen 1928—närvarande tid. Närvarande på alla förbundsmöten sedan

1918, dels som ombud för Stockholmsav» delningen och dels som medlem av för» bundsstyrelsen. — Typografiska förenin» gens i Stockholm ombud i Stockholms fackliga centralorganisation 1923—närva» rande tid. Styrelseledamot i typografför» bundets erkända centralsjukkassa sedan 1 juli 1934. (305)

BERGMARK, HJALMAR FREDRIK REINHOLD. Född den 16 april 1886 i Stockholm. Genomgått 7»klassig folk» skola samt deltagit i utbildningskurser för bokföring, välskrivning, kommunalkun» skap, Ido, elektroteknik m. m. Tillhör Svenska typografförbundet, Socialdemokra» tiska arbetarepartiet genom Solna arbetare» kommun, m. fi. organisationer.

Var med om bildandet av Hagalunds socialdemokratiska ungdomsklubb år 1905 och var där ordförande. Var en av bil» darna av Solna arbetarekommun år 1909 och tjänstgjorde som sekreterare i dess första styrelse.

Vice ordförande i Svenska typografför» bundets styrelse åren 1916—1919, 1923— 1929. Vice ordförande i Typografiska för» eningen i Stockholm 1921—1922. Revisor i Svenska typografförbundet sedan 1930, i Grafiska yrkenas industrikartell, i fastig» hetsbolaget "Socialen" samt ett flertal andra sammanslutningar. — Var med och bildade den första kooperativa affären i Hagalunds municipalsamhälle och tillhörde dess sty» relse. — Ordförande i Hagalunds munici» palnämnd 1920—, vice ordförande i Haga» lunds municipalfullmäktige och municipal» stämma 1919—, vice ordförande i Solna skolstyrelse 1931—, kommunala mellansko» lan sedan skolans bildande, ledamot av Solna kyrko» och skolråd sedan 1919 och fram till dess särskild skolstyrelse inrät» tades. Fortfarande ledamot av kyrkorådet. Ledamot av styrelsen för Solna folkbiblio» tek. Tillhört Solna kommunalfullmäktige åren 1919—1928. Tillhört V. U. i Stock» holms läns socialdemokratiska arbetareparti under 2 år. Har varit suppleant till lands» tingsman. Av länsstyrelsen utsedd som valnämndsordförande och vice ordförande i Solna kommunala byggnadsnämnd. Re» visor inom Solna kyrkliga och borgerliga kommun under ett flertal år m. m.

Typograf under åren 1904—1925. Där» efter faktor å Tidens tryckeri i Stockholm, vilken befattning han fortfarande innehar. (304)

BJÖRKLUND, CARL ERNST, hand» sättare, född i Enköping den 17 augusti 1866. Död i Stockholm 20 februari 1937. Lärde i Enköping, for därefter till Stock» holm och arbetade där å P. A. Nymans Eftr:s tryckeri, Figaros tryckeri och från år 1885 på Vårt Land—N. D. A. Efter 24 års arbete där "sparken" efter storstrejken 1909. Fick 1910 plats på Bonniers tryckeri, där han arbetade till 1928, då han på grund av sjuklighet måste lämna yrket. —

757Förordnade i testamente 1930 att hans efterlämnade förmögenhet skulle tillfalla typografförbundets invalidfond. Detta var den största donation förbundet dittills fått mottaga, ty donationsbeloppet uppgick till omkring 47,000 kr.

BLOM, JOHAN LINKOLN ALEXAN» DER, född den 7 juni 1865 i Södertälje. Började yrket i ett litet accidenstryckeri som modern satte upp 1881 i Stockholm i samband med en pappershandel. Arbetade sedermera som sättare å P. A. Nymans boktryckeri i Stockholm, å Härnösands» postens tryckeri, Härnösand, Oskar Ek» lunds boktryckeri, Stockholm, Kungl. Bok» tryckeriet, Stockholm, Klinkhardts i Leip» zig, Voigtländers tryckeri i Kreuznach an der Nahe, Blekinge»Kuriren i Karlskrona — faktor och redaktionell medarbetare samt en tid arrendator av tidning och tryc» keri. Uppsatte i juni 1898 Linkoln Bloms Boktryckeri A.»B. i Stockholm, i vilket han är direktör och huvuddelägare.

Styrelseledamot i Svenska typografför» bundet.

Styrelseledamot i Svenska boktryckare» föreningen och Sverges tryckeriers arbets» givareförbund, ordförande i Stockholms boktryckareklubb under 25 år, medlem i Publicistklubben och Svenska tidningsut» givareföreningen.

Ett flertal uppdrag inom nykterhets», frisinnade, folkbildnings», djurskydds» och andra humanitära organisationer.

Redaktör och utgivare av tidningarna Stockholms Förstadsblad, startad september 1900, Lidingö Tidning, Saltsjöbaden, Södra Förstadsbladet samt från eget förlag Vax» holms Tidning. Grundlade i maj 1895 Gävle Dagblad och ägde detsamma jämte tryckeriet i tre år. (141)

BLOMGREN, KARL AXEL HJALMAR, född i Nyköping den 5 oktober 1870. Kom i lära på Länstidningens tryc» keri därstädes 1883, flyttade till Stockholm våren 1887; konditionerat där alltsedan med undantag av åren 1891—95, då han innehade plats i Sundsvall. Var anställd som sättare, senare som reviderläsare å

Iduns k. hovboktryckeri 1895—1905, sedan sistnämnda år bokförare å Centraltrycke» riet.

Var en av initiativtagarna till och stif» tarna av Typografiska agitationsklubben; tjänstgjort inom densamma som sekreterare och kassör. Av Typografiska föreningen utsedd till ledamot av skiljenämnden 1903, tillhört tariffkommittén, ett av Typografiska föreningens ombud vid Skandinaviska ar» betarekongressen i Stockholm 1897. Under Sundsvallsvistelsen ordförande i Sundsvalls typografklubb och i Sundsvalls rösträtts» och kommunalförening m. m. Innehaft många förtroendeposter inom godtemplar» orden, som han tillhört sedan 1887. Ut» givit flera skrifter och medarbetat i åtskil» liga tidningar och tidskrifter. (158)

BONNIVIER, JOHAN OLOF GUSTAF. Född i Stockholm den 19 oktober 1817 i Nikolai församling, där fadern var källarmästare. Död den 21 augusti 1892 i Linköping.

Bonnivier kom tidigt i lära hos överste» löjtnant Hierta, som vid den tiden drev boktryckerirörelse i huset n:r 8 vid Munk» brogatan; flyttade 1833 vid 16 års ålder till L. J. Hierta, då utgivare av Aftonbla» det, där han blev utlärd och å vilken of» ficin han arbetade till mot slutet av år 1889, då han efter 50 års arbete på grund av sjuklighet erhöll avsked och en pension av 65 kronor i månaden. Han slog sig nu ned hos en gift dotter i Linköping, men kunde såsom mer än sjuttioårig stockhol» mare ej finna sig i den nya miljön och då dessutom sjukdomen förorsakade honom stora plågor, tog han sig själv av daga, 3 år efter det han dragit sig tillbaka som pensionär.

Bonnivier var tillsammans med tre andra kolleger en av Typografiska föreningens upphovsmän, och han var föreningens förste skattmästare åren 1840—1848. Så länge krafterna stodo honom bi, var han en trägen besökare på föreningens sam» manträden och gjorde ofta sitt inlägg i de» batterna. Genom sitt vänsälla väsen och goda kamratskap var han synnerligen om» tyckt av sina kolleger. (103)

758BOSTRÖM, KNUT BERNHARD. Född den 24 maj 1854 å Rinkesta säteri i Ärila socken av Södermanlands län, där fadern var trädgårdsmästare. Föräldrarna flyttade efter ett par år till Eskilstuna, där B. fick sin uppfostran och tillbragte uppväxtåren.

Började å Eskilstuna Nya Allehanda den

16 maj 1870. Sökte plats och erhöll dylik å A. L. Normans tryckeri, Norra Smedje» gatan 28, Stockholm. De vidriga förhål» landena å detta tryckeri gjorde att han åter sökte sig till landsorten och arbetade ett par år hos boktryckaren A. Nilsson i Eksjö, tills han av denne erhöll konstför» vantsbrev. Med detta på fickan begav han sig åter till Stockholm, där han efter några månaders arbete hos Isaac Marcus och till» sammans fyra års anställning på Central» tryckeriet och hos Ivar Hæggström, den

17 mars 1879 antog anställning å K. L. Beckmans tryckeri, först som korrektur» läsare och från den 1 juli som tryckeri» faktor. Efter boktryckare K. L. Beckmans död och sedan faktor C. Fr. Bernström efterträtt denne som chef utnämndes Bo» ström den 1 oktober 1895 till förste faktor. Boström inköpte den 1 oktober 1898 av E. Callmeijer Associationstryckeriet, som han drev under firma K. B. Boströms tryc» keri till den 1 juli 1918, då han sålde det till A.»B. Tidens bokförlag. Bosatte sig därefter på Skärsätra, Lidingön.

Ledamot av Typografiska föreningen i Stockholm 1875 och revisor i densamma 1881 och 1887. Biträdande bibliotekarie 1882—1884. Ledamot av redaktionskom» mittén för Nordisk Typograftidning 1885 och ansvarig utgivare för tidningen 3Ii 1885 —19/ß 1886. Ledamot av den av första svenska typografmötet tillsatta kommittén för reglerandet av reshjälpsväsendet och bildandet av en pensionskassa för typogra» fer. Ledamot av reshjälpskassans första styrelse. Revisor i Gutenbergska stiftelsen 1885 och ledamot av Konstförvantskapets kassors förvaltningsutskott sedan 1891. Le» damot av Allmänna svenska boktryckare» föreningen 1898 och av denna 1907 insatt i styrelsen för Yrkesskolan för bokhantverk, vilken han tillhörde till sin död, som in» träffade den 14 september 1935. (75)

BROBERG, C. E. VICTOR. Född den 30 juni 1848. Död i Stockholm den 29 juli 1917. Kom i lära å Marcus tryckeri och därefter till Centraltryckeriet 1847, varest han vid sin död arbetat i 43 år. — Bildade 1867 typografelevföreningen, sedan lärlingarna av Typografiska föreningen ne» kats inträde. Denna förening ägde be» stånd till 1871, då Typografiska föreningen beslöt att tillåta medlemskap för lärlingar» na och därigenom gjorde en särskild för» ening för dessa överflödig. — Broberg var en av stiftarna av sammanslutningen "De nitton", som bildades 1882, och som ut» övade ett synnerligen starkt inflytande på de riktlinjer, som blevo bestämmande för Svenska typografförbundets utveckling. Var med i den kommitté, som utarbetade stadgarna för detta förbund, och tillhörde typografförbundets första styrelse. För» bundsrevisor 1887—1890. — Å första sven» ska typografmötet, som hölls i Stockholm den 5—7 juli 1883, var Broberg sekreterare och han invaldes i den kommitté, som fick i uppdrag att utarbeta stadgar för den av nämnda möte beslutade reshjälpskassan. — För vårt första fackföreningsorgan, Nor» disk Typograftidning, som 1883 grundades av Axel Holmgren och som sedermera övertogs av Typografiska föreningen i Stockholm, var Broberg redaktör åren 1886 och 1887. (72)

BROSTRÖM, AXEL FRITIOF. Född den 10 september 1884 i Knifsta, Stock» holms län. Började yrket 1899 vid Häl» singborgspostens tryckeri i Hälsingborg och arbetade sedermera 1904—1912 å Norstedt ß. Söners officin i Stockholm, 1912—1916 å Ehrnfried Nybergs tryckeri samt efter 1916 å Åhlén Åkerlunds tryckeri. Ma* skinsättare.

Suppleant i förbundsstyrelsen sedan 1930. Underhandlare sedan 1933. Förbundsmö» tesombud 1927, 1930, 1933 och 1936. — Sekreterare i maskinsättaresektionen i Stockholm 1924—1927, vice ordförande i Typografiska föreningen i Stockholm 1927 — 1930, ordförande i d:o sedan 1930. Sty* relsemedlem och ordförande i Åhlén &. Åkerlunds personalklubb 1913—1920 samt

7591922—1931, ordförande i Åhlén &. Åkers lunds samorganisation 1922—1928. Oms bud vid Mellersta distriktets konferenser de senaste 9 åren. (314)

BÄCKSTRÖM, FRANS JOSEF. Född i Stockholm den 2 november 1868. Ans ställdes å Stockholms Dagblad 1884 som sättarlärling. Arbetade där till 1886 och kom samma år till I. M. Göthes accidenss tryckeri, oktober 1899—augusti 1909 å P. A. Norstedt Söners boktryckeri, nos vember 1909—oktober 1919 å Alb. Bonniers tryckeri, november 1919—februari 1920 å Cederbergs boktryckeri &. kontorsboksfabs rik, februari 1920—september 1933 å Brös derna Olofssons tryckeri. Å de flesta av de senare årens konditioner som maskins sättare.

Erhöll konstförvantskap 1890. Var under kondition å Haeggströms personalens tariff underhandlare. Personalklubbsordfös rande 1918 å Bonniers tryckeri.

Förbundsrevisor 1903—1926, förbundss mötesombud 1909, 1913 och 1916. Bes vistade som revisor förbundsmötena 1918, 1921, 1924 och 1927. Ombud för Typogras fiska föreningen i Stockholm i försäkringss anstalten Folket, Folkets hus på Söder, Södra folkparken etc. under en följd av år. -— Sedan många år medlem av Typogras fiska föreningens i Stockholm sångkör, har han varit sångfiskal inom denna åren 1898 — 1899, 1912—1913 samt medlem av dess styrelse under flera perioder. (155)

BÖRJESON, FILIP ISIDOR, f. i Götes borg den 6 januari 1894. Började i yrket den 9 juni som springpojke å Göteborgss Postens distributionsavdelning. Flyttades upp i sätteriet som lärling och avances råde så småningom till handsättare, mas skinsättare och tryckeriföreståndare.

Tillhör personalklubbens å G.sP. stys relse sedan 1917 (ordförande 1919—1926), har tillhört Göteborgs typografiska förs enings styrelse åren 1921 —1935 (ordfös rande i sjukkassans Göteborgsavdelning sedan 1929, Västra distriktets styrelse (ords förande 1928—1933). Medlem av Svenska

typografförbundets styrelse 1927—1933, tariffunderhandlare 1927—1933.

Har innehaft en del kommunala upps drag i Göteborg.

Tillhör I. O. G. T. sedan 1911, Socials demokratiska partiet sedan 1917 och idrottss sammanslutningar sedan 1912. (525)

CARLSSON, JOHN FRITHIOF, mas skinsättare, född i Oskarshamn den 14 februari 1885, död i Stockholm 24 januari 1928. C. har arbetat på åtskilliga ställen i Sverge. Alltså i Stockholm (flera oms gångar), i Göteborg, Vänersborg och Härnösand. — Medlem av den lokala strejkkommittén i Vänersborg 1909; meds lem av Härnösandsavdelningens styrelse 1915—1916, tariffövervakare och sistnämns da avdelnings ombud vid 1916 års förs bundsmöte; medlem av Svenska typografs förbundets styrelse 1920—23h 1921, deltog i förbundsmötena 1921 som förbundsstys relsemedlem och 1924 och 1927 såsom oms bud för Stockholmsavdelningen. Medlem av maskinsättaresektionens styrelse 1925—• 1928. Ledamot av sektionernas arbetsuta skott och uppbördsman å Tr.sA.sB. Federas tiv samt personalens representant i nämnda tryckeribolagets styrelse. (283)

CARLSTEDT, CARL GUSTAF, född i Växjö den 3 oktober 1855, död i Stocks holm den 24 februari 1931. Kom i lära på SmålandssPosten, flyttade därifrån till Norrköping 1876 och kom till Norstedt &. Söner den 3 april 1877, flyttade 1880 i oktober till Stockholms Dagblad men åters vände till Norstedts i februari 1882 och stannade där tills han 1926 pensionerades.

Carlstedt inträdde i Typografiska förs eningen i Stockholm 1888 och samma år i Svenska typografförbundet under nummer 510. Revisor i T. F. 1889. Var ett av Stockholmsavdelningens fem ombud på Svenska typografförbundets första möte 1889. Tjänstgjorde som revisor i Svenska typografförbundet under åren 1892—1897. Ledamot av den 1895 tillsatta kommittén för utarbetandet av T. F:s i Stockholm 50» årshistoria och ledamot av en 1896 tillsatt kommitté, som hade till uppgift att höja

760ersättningsgrunden i den då gällande tarif» fen. Ombud för T. F. i Byggnadsförenin* gen Folkets hus i Stockholm 1898—1903. Vid första förbundsmötet år 1898 tillsattes en kommitté för att utarbeta förslag till förbundssjukkassans stadgar och i detta arbete var C. med. I Konstförvantskapets kassa och Gutenbergska stiftelsen var han revisor 1889 och ledamot av förvaltningsut» skottet från 1891 till sitt frånfälle eller i 40 år.

Då C. G Carlstedts testamente efter hans död öppnades, befanns det, att han testamenterat största delen av sin kvar» låtenskap till de organisationer, för vilka han under hela sitt liv intresserat arbetat. Sålunda överlämnade han, sedan vissa legat utgått, hälften av sin kvarlåtenskap till Svenska typografförbundets invalid* fond, en fjärdedel till Gutenbergska stif» telsen och en fjärdedel till en släkting i Växjö. — Den på invalidfonden fallande andelen utgjorde kr. 12,572:75.

CEDERGREN, THURE AMANDUS. Faktor, född i Stockholm den 14 april 1852, död därstädes påskafton 1929. Lärling å Isaac Marcus tryckeri, å vilken plats han sedermera avancerade till faktor. En tid musiksättare å Aftonbladets civiltryckeri, övergick han när A.»B. upphörde med detta slag av sättning, åter till A.»B., där han bl. a. var ombrytare å Dagen och se* dermera faktor å A.*B:s civilavdelning — Medlem av Typografiska föreningen i Stockholm 1881, 1882 revisor och åren 1888—1889 styrelseledamot och föreningens sekreterare. Ombud vid förbundsmöten. En av typografförbundets stiftare (för* bundsnummer 118). Tillhörde förbunds* styrelsen 1895—1897 och var 1900—1901 förbundsrevisor. Revisor ävenledes i Konst* förvantskapets kassor och i Boktryckareför* eningens sjukkassa. (181)

CHRISTENSSON, JOHAN ALBIN, f. i Arlöv, Skåne, den 13 augusti 1893. Bör* jade yrket 1905 å Skriv* och Ritboks A.*B. i Arlöv, flyttade sedermera till Seiersens tryckeri i Malmö och tog därefter en kor* tare tids anställning i Säffle. Anländ till Stockholm i september 1916, fick han an*

ställning å Zetterlund S. Thelanders tryc* keri, vilken kondition endast varade ett par månader, ty samma år fick han an* ställning som tryckare å Frams tryckeri, varest han arbetade tills han den 3 sep» tember 1919, efter en kort sjukdom, avled i tyfoidfeber å Serafimerlasarettet i Stock* holm.

Christensson tillhörde Svenska typograf» förbundets styrelse sedan 1 juni 1919. Var dessutom ordförande i Stockholms tryc* karesektion och ordförande i Frams perso* nalklubb. (293)

CRUSE, CARL SIGVARD. Född 27 juni 1891 i Norrtälje. Började yrket i sin hemstad år 1909, som tryckarelärling å Roslagens Nyheter. Övergick till sättare» lärling å samma officin år 1911. Flyttade 1912 till Stockholm och erhöll kondition å Tryckeri»A.»B. Fylgia. Då löneförhöjning nekades lämnades denna kondition efter ett par månader och antogs anställning å John Zetterlunds tryckeri. Hösten 1912 deltog han i en kvällskurs å Skolan för bokhantverk, vilken kurs avbröts av värn» plikt vid flottan, som tog hela 1913 i an» språk. Efter fullgjord värnplikt erhöll han anställning å Björkmans Eftr. tryckeri, där han stannade tills han i juni 1914 erhöll anställning som utlärd sättare å Norstedt &. Söners sätteri 4. Flyttades i början av 1919 över till sätteri 1.

Har innehaft följande uppdrag. Fack= liga: 1917 ordförande för Norstedt &. Sö* ners personalklubb; 1918—1919 Typografi» ska föreningens sekreterare; en av initiativ* tagarna till Stockholms fackliga central* organisation och ledamot av dess första styrelse, f. n. dess ordförande; förbundets förtroendeman 1919; föreningens ombud vid 1918 års ordinarie och 1919 års extra förbundsmöte; ledamot av 1918 års tariff* utskott och föreningens speciella ombud vid 1919 (februari) års förhandling rörande reglering av dyrtidstillägget; ombud vid Mälardalsmötet 1918 och Skandinaviska kongressen i Stockholm 1919, ledamot av L. 0:s representantskap 1920—1926; leda* mot av Landssekretariatet sedan 1926, och ordförande för Grafiska industrikartellen.

761Politiska: 1911—1912 sekreterare för Norrs tälje socialdemokratiska ungdomsklubb; 1914 ordf. för Stockholms socialdemokratis ska ungdomsklubbars militärkommitté; 1915 ledamot av Stockholms socialdemokratiska ungdomsklubbars arbetsutskott; 1915 ledas mot av Stockholms läns socialdemokratiska ungdomsdistrikt; 1915 stiftare av ungdomss klubben "Revelj"; 1916 en av stiftarna av Socialistiska typografklubben och ledamot av dess styrelse; ledamot av socialdemos kratiska vänsterpartiets arbetsutskott 1920 och kommunistiska partiets arbetsutskott 1921—1922; en av stiftarna av Maria kom* munistiska förening och dess förste ordfös rande; ledamot av Höglundspartiets arbetss utskott 1925 och Stockholms nya arbetares kommuns ordförande; suppleant i styrels sen för Sverges socialdemokratiska arbes tareparti sedan 1932. Kommunala: stadss fullmäktig 1927—1935; ledamot av Stocks holms stads drätselnämnd 1927—1935; suppleant i styrelsen för Stockholms spårs vägar sedan 1932. Statliga: ledamot av riksdagens andra kammare sedan 1932; ledamot av andra kammarens 2:a tillfäls liga utskott; suppleant i 2:a lagutskottet; suppleant i Arbetsdomstolen sedan 1929. Sociala: styrelseledamot i föreningen för folkbad. Kulturella: 1910—1911 klubbs mästare för amatörsällskapet "Orion"; 1911 —1912 ledare av Norrtäljeslogen Vers dandis amatörsällskap; 1916—1918 ledamot av Typografiska föreningens studiekoms mitté; 1914 Norrmalms socialdemokratiska ungdomsklubbs studieledare; en av stifs tarna av A. B. F:s Stockholmsavdelning och dess förste bibliotekarie; 1920 förbuns dets representant i A. B. F.; 1926 en av initiativtagarna till arbetarnas kulturhistos riska sällskap och ledamot av dess styrelse. Idrott: 1908 styrelsesuppleant i Idrottsförs eningen Kamraterna, Norrtälje. (342)

DAHLGREN, CARL HJALMAR. Född den 12 januari 1872 på en ö i Bohuslänska skärgården, död den 18 januari 1932 i Stockholm. Började yrket i Vadstena och hade därefter konditioner på åtskilliga ställen i Stockholm och landsorten, tills han år 1896 bosatte sig i Stockholm för

beständigt. Där hade han plats å flera officiner, bl. a. å Beckmans, Ferms och de senaste 20 åren före sin död å Oskar Eks lunds tryckeri. — Personalstyrelseledamot och uppbördsman å de flesta officiner han arbetat, senast å Oskar Eklunds tryckeri. — Medlem av förbundsstyrelsen 1914— 1915 och under båda åren sekreterare.

DAHLSTRÖM, OSKAR. Född den 10 september 1864 å Lungön utanför Härnös sand, död i Stockholm den 8 juni 1934. Kom den 1 juni 1875 i sättarelära hos boks tryckare J. O. Nyberg i Härnösand. Arbes tade å detta tryckeri med ett par uppehåll till i februari 1892. Flyttade till Stocks holm samma månad och erhöll anställning hos Norstedt &. Söner, där han kvarstod till 1933, då han pensionerades.

Inträdde i typografförbundet 1887, var med och stiftade Härnösands avdelning den 5 mars 1888 samt var kassör i avdelningen en tid. Deltog som ombud för Stocks holmsavdelningen i fjärde förbundsmötet 1898. Ledamot av förbundsstyrelsen i två omgångar, dels 1893—1896 och dels 17 maj 1900—1902. Var även en tid medlem av styrelsen för förbundssjukkassan. Tariffs övervakare och uppbördsman i Norstedts sätteri II under många år och under ett kvarts sekel revisor i Stiftelsen Gustaf och Albert Laurins Byggnadss och sparkasses fond samt i Norstedts sjukkassa under två decennier. (276)

DANIELSON, ALLAN IVAR. Född i Norrköping den 3 oktober 1899. Började yrket å Österlunds boktryckeri i Norrkös ping. Har konditionerat å Norstedt &. Söners tryckeri i Stockholm 1919—1922, å Ernst Westerbergs tryckeri 1923 samt å Svenska Dagbladet som annonssättare ses dan 1924.

Sekreterare i Svenska Dagbladets kams ratklubb 1928—1930, ordförande i samma klubb 1930—1937. Ledamot av förbundss styrelsen sedan 1930, underhandlare fr. o. m. samma år. Ledamot av Landsorganisas tionens representantskap sedan 1936. Kassas förvaltare i Fastighetsaktiebolaget Domus från år 1935.

762Styrelseledamot i Bostadsföreningen Marmorn (H. S. B.). (356)

DANIELSSON, JOHAN GUSTAF, tid» ningsman, f. i Björnlunda, Södermanlands län, den 22 december 1863, död i Stock» holm 23 augusti 1934. D. började med» arbeta i landsortspressen på 1880»talet, ar» betade som fri journalist i Stockholm un» der 1890»talet, var redaktör för Oskars» hamnsbladet 1902—06, vistades därefter några år i utlandet och anställdes 1910 på Soc.»Dem:s redaktion, där han stannade till 1933, då han avgick med pension.

DIDRIKSON, GOTTFRID DIDRIK, sättare och ombudsman, föddes den 5 augusti 1864 i Norrköping. Kom i läran därstädes 1880 och flyttade som utlärd typograf till Göteborg 1884, där han först innehade kondition å D. F. Bonniers tryc» keri därstädes. I januari 1886 reste D. till huvudstaden och tog anställning å Albert Bonniers tryckeri, vilken kondition han år 1889 lämnade för att övergå till Norstedt &. Söners tryckeri. — Redan 1890 kom D. in i förbundsstyrelsen och i slutet av detta år invaldes han i styrelsen för Typografi» ska föreningen i Stockholm, inom vilken han tjänstgjorde som bibliotekarie under åren 1891—1894. Kvarstod i förbundssty» relsen till och med juni månad 1894, men invaldes åter i förbundsstyrelsen i decem» ber 1899 och var dess sekreterare 1900— 1901. När förbundets första ombudsman, A. Levijn, sistnämnda år avgick, var den allmänna uppfattningen den, att någon som bättre kände till förbundets verksam» het icke fanns och då D. var villig att ställa sina krafter till förfogande för denna befattning, blev han från och med 1902 års ingång Svenska typografförbundets om» budsman, vilken befattning han innehade till sin i juni månad 1907 inträffade död. —• Utom en hel mängd andra uppdrag i förbundets tjänst var D. generalsekreterare vid 1901 och 1904 års förbundsmöten. (146)

EKELÖF, NILS FRITHIOF HJALMAR. Född i Hälsingborg den 6 augusti 1874. Började i yrket i födelsestaden å Öresunds»

postens tryckeri 1888, överflyttade för er» hållande av bättre utbildning till Schmidts boktryckeri den 7 januari 1894 samt blev utlärd därstädes 1895. Anställd å Central» tryckeriet i Stockholm 1896—1900 samt allt* sedan 1906 faktor, för firmans accidenssät» teri 1907 samt för stora sätteriet 1920. Av» gick med pension 1935. (154)

EKSTRÖM, FREDRIK, faktor å Sam. Rumstedts tryckeri, född i Stockholm den 19 juni 1796. Innehade åtskilliga förtro» endeuppdrag inom typograforganisationer* na och var bl. a. i 36 år eller från 1834 till 1870, en av förvaltarna av konstförvant» skåpets kassa. Han var den egentliga upp» hovsmannen till Gutenbergska stiftelsen och var i två år, 1840—42, även förvaltare i denna. Avled den 10 november 1878 vid 82 års ålder. — Till Ekströms ära stiftades 1871 en egendomlig donation. En person, som önskade vara okänd, lämnade ett be» lopp av 1,000 rdr till Konstförvantskapets kassa, under förklaring, att — "till minne av den nitiske Fredr. Ekström och med önskan tillika, att denne mans föredöme måtte av hans unga efterföljare tagas till föresyn", —• årliga räntan skulle till Ek» ström utdelas på hans födelsedag den 19 juni, så länge han levde och därefter till hans änka, så länge hon levde. Därefter skulle beloppet tillfalla den äldste boktryc» kerifaktorn. Den nuvarande innehavaren är Wilh. Villnow, som från "Fonden till minne av Fredrik Ekström" uppbär ett be» lopp av 40 kr. i kvartalet. (49)

ENGSTRÖM, ALGOT EDVIN. Född den 26 augusti 1890 i Norrköping. Bör» jade som sättare 1904 å H. F. Österlunds tryckeri i Norrköping. Har därefter kon» ditionerat å David Johansson S. C:o, Tryc» keri»A.»B. Merkantil och Östergötlands Dagblad i Norrköping, å Tryckeri»A.»B. Folket och Öberg &. Son i Eskilstuna, Sö» dertälje Accidenstryckeri och Stockholms Läns Tidning i Södertälje, Nya Boktryc» keriet i Göteborg samt är nu anställd å Handelstryckeriet i Göteborg.

Ledamot av föreningsstyrelsen i Eskils» tuna. Ordförande i Södertälje typograf»

763klubb under 5 år. Ledamot av styrelsen för Göteborgs typografiska förening sedan 1925, ordförande sedan 1936 års början. Ordförande i Västra distriktet sedan 1934. Ledamot av förbundsstyrelsen sedan 1936.

Verksam inom socialdemokratiska partiet i Södertälje och Göteborg. Stadsfullmäk* tig i Göteborg sedan 1932. Ledamot av yrkesskolans styrelse, A.*B. Liseberg, Ren» strömska badanstalten m. m. (526)

ERIKSSON, FIGGE. Född den 16 juni 1893 i Härnösand. Började arbeta år 1906 å Härnösands»Posten; fick sluta därstädes vid storstrejkens avblåsande 1909 och gick arbetslös några månader; har sedan arbetat i Oslo, Eskilstuna, Ljusdal och Uppsala; deltagit mer eller mindre i fackförenings* rörelsen å respektive platser. Har arbetat i Stockholm sedan 1916 med en del kor* tare visiter i landsorten; är f. n. anställd å A.*B. Politikens tryckeri som faktor. Har representerat Stockholmsavdelningen vid extra förbundsmöte 1919 och vid förbunds* mötet 1924; som förbundsstyrelseledamot 1921; suttit i civilsättaresektionens styrelse 1921—1924; ombud vid norra Folkets hus 1920—1924, medlem av studiekommittén och samtidigt ombud i A. B. F:s Stockholms* avdelning åren 1920—1923; styrelseledamot i samma organisation år 1921; ledamot av föreningens arbetsutskott åren 1920—1922 och 1923—1924; styrelseledamot i Kommu» nistiska typografklubben 1919—1923; kas* sör i Arbetarnas idrottsförening 1921— 1922; revisor därstädes sedan 1923; revisor i Hyresgästernas riksförbund 1926; full* mäktig i Konsumtionsföreningen i Stock» holm med omnejd 1926 m. m. (300)

FAHLGREN, CARL ISAK. Född i Uppsala den 8 oktober 1816 och lärde bok* tryckeriyrket hos Palmblad därstädes; han reste sedan i Tyskland och arbetade en tid i Stockholm, där han var medlem av Typo* grafiska föreningen under dess första tid. Han intresserade sig mycket för blindtryck, för vilket han dels uppfann typer — runor i olika ställningar — dels förbättrade så» dana — vanliga antikvastilar, prickade — och erhöll för sina försök mention hono»

rable vid utställningen i London. Han ut* gav 1853 "Handbok i Boktryckerikonsten för unga sättare". F. anlade tillsam* mans med medintressenter 1856 ett tryckeri i Askersund, från vilket han utgav "Asker* sunds Tidning", ett fyrsidigt blad, som ut» kom en gång i veckan. Fahlgren avled den 1 februari 1878 och testamenterade tryc» keriet till tryckerilärlingen C. J. Anders» son, vilken i späd ålder upptagits av F. och hos honom fått lära tryckeriyrket. Som A. vid Fahlgrens död var omyndig, drevs tryckeriet i moderns namn. (112)

GRAF, JOHAN ERIK. Född den 18 december 1840 i Kyrkfalla församling, Väs» tergötland, död i Stockholm den 24 feb» ruari 1918.

Vid 14 års ålder kom Graf 1854 i bok» tryckerilära å staden Hjos enda tryckeri, som då ägdes av en viss S. R. Kullberg, som sedermera blev — gästgivare. Detta tryckeri var ett av de mest primitiva lands* ortstryckerierna på den tiden, utrustat med en handpress, å vilken digeln var av så små dimensioner, att tryckningen måste göras i ett par tre omgångar. Vid 21 års ålder begav sig Graf till Stockholm, där han i likhet med alla konstförvanter, som då kommo från landsorten, måste ställa sig i "förbund". Detta skedde å Typografiska föreningens tryckeri vid Skärgårdsgatan. Som arbetare å detta tryckeri erhöll han sitt den 4 oktober 1862 daterade konstför* vantsbrev. Efter ett par års ytterligare kon* dition å nyssnämnda tryckeri flyttade han till Beckmans tryckeri, där han alltsedan med ett par smärre avbrott arbetade. Det ena avbrottet var ett halvt års kondition å Hæggströms tryckeri, och det andra skedde i slutet av år 1878, då han av C. O. V. Ringström i Eskilstuna köpte dennes tryckeri. Det befanns emellertid, att säl* jaren lämnat oriktiga uppgifter angående tryckeriet, varför Graf yrkade att köpet skulle gå tillbaka. Detta skedde och Graf återvände efter några månader till Beck* manska officinen, där han inalles haft an* ställning i cirka 50 år.

Från den stund, den 6 november 1862, då Graf inröstades som medlem i Typogra*

764fiska föreningen i Stockholm och till de allra sista månaderna av sitt liv, hade han träget arbetat i organisationens tjänst. Det torde knappast ha varit något av Typogra» fiska föreningens sammanträden under denna långa följd av år, som man icke kunnat återfinna den lille mannen med filosofhuvudet och den närsynta blicken bakom glasögonen, på en av de främsta bänkarna i möteslokalen, alltid livligt in» tresserad och med liv och lust deltagande i debatterna. Han hade under sitt långa liv samlat en rik fond av erfarenheter rö» rande det organisatoriska arbetet, som han med varm hand kunde meddela åt de nya generationer, han såg växa upp omkring sig.

I början av sitt medlemskap i Typogra» fiska föreningen tillhörde han den lilla grupp, som höjde upprorsfanan mot den något väl patriarkaliska styrelsen under H. W. Lindströms ledning och det var några anmärkningar i revisionsberättelsen för år 1870, undertecknad av Graf, Linge och Rosander, som gav anledning till den Lindströmska regimens fall.

I sitt arbete inom Typografiska förenin» gen under denna tid sökte Graf att förmå föreningen att övergiva den isoleringsstånd» punkt, den intog. Sålunda kämpade Graf ihärdigt för att förmå föreningen att öppna sina portar för de inom typografyrket ar» betande kvinnorna och han sökte även förmå densamma att söka kontakt med den försocialistiska arbetarerörelse, som i slutet av 1870» och början av 1880»talet gjorde sitt insteg i Sverge. Beträffande det senare skickade verkligen föreningen ombud till ett par arbetaremöten, men beträffande kvinnornas medlemskap var det icke möj» ligt att bryta motståndet förrän Svenska typografförbundet bildades och förklarade kvinnorna lika berättigade som medlemmar.

I Typografiska föreningens arbete har Graf varit mycket använd. Han har suttit i nästan alla de tariffkommittéer, som sedan den 4 februari 1872, då den första kom» mittén tillsattes, arbetat inom nämnda för» ening. Han har dessutom innehaft en hel del andra förtroendeuppdrag inom Typogra» fiska föreningen. Bland annat har han re»

presenterat föreningen icke allenast vid 1 :sta och 2:dra typografmötena 1883 och 1886 utan även varit närvarande vid samt» liga förbundsmöten utom det första, antin» gen som ombud eller som revisor.

År 1885, då Svenska typografförbundet planerades, utsågs Graf på sammanträdet den 3 oktober som medlem i den kommitté, som fick i uppdrag att utarbeta förbunds» stadgarna och han blev, sedan dessa stad» gar av andra svenska typografmötet 1886 antagits, medlem av dels den interimsty» relse, som fick i uppdrag att leda starten av det nya förbundet och dels av dess för» sta styrelse. Som sådan tjänstgjorde han som förbundsordförande under sista halv» året 1887 och år 1888. Han avsade sig emellertid vid 1888 års slut styrelseupp» draget, men utsågs 1890 till revisor för för» bundets räkenskaper och han kvarstod som sådan till 1916 års slut eller i 26 år, den dittills längsta tid något förtroendeuppdrag inom förbundet innehafts av samma per» son.

Men även inom andra organisationer bland typograferna har Graf varit verk» sam. I Konstförvantskapets kassa och Gutenbergska stiftelsen, vilka sedan 1871 ha gemensam förvaltning, har Graf sedan 1885 varit en av de båda kassaförvaltarna, således i över 32 år. Endast en av före» gångarna, Fr. Ekström, som var förvaltare 1834—1870, har innehaft denna befattning längre tid. (35)

GÖRLOFF, ANDERS PETTER. Född i Malmö den 26 februari 1872, död där» städes den 9 januari 1936. Började yrket som handsättare och övergick senare att bliva maskinsättare. Har arbetat å samma plats hela tiden, med undantag för åren 1920—1925, då han var ombudsman för Malmö typografiska förening och plats» föreståndare för Södra distriktet.

Medlem av förbundsstyrelsen för Södra distriktet 1920—1927.

Ordförande i Malmö typografiska för» ening 1905—1908, 1910 och 1916—1917, vice ordförande 1898—1899. Ombud vid samtliga förbundsmöten från 1905 till 1924. Underhandlare i civilavtalet vid alla de

765underhandlingar som hållits åren 1905— 1927, med undantag för år 1919.

Tillhörde Tryckeri»A.»B. Framtidens sty» relse, arbetslöshetskommittén i Malmö samt stadens revision. (500)

HAGBERG, JOHAN ERIK HARALD, född i Stockholm 30 januari 1871. Bör» jade yrket 1886 å Petterssons accidens» tryckeri, Västerlånggatan 56 i Stockholm, varefter han från mars 1887 till oktober 1888 arbetade å Centraltryckeriet och där» efter vid Normans boktryckeri, där han år 1892 lärde ut. Hamnade sedan som civiltryckare vid Stockholms Dagblad, där han stannade till augusti 1897; återgick på nytt till Normans boktryckeri för att i mars 1898 börja vid SocialsDemokraten, varest han tjänstgjorde som snällpress» och rotationstryckare tills han den 1 april 1926 anställdes som kassör i Svenska typo» grafförbundet.

Medlem av förbundsstyrelsen från 1 januari 1908, kassakontrollant 1 januari 1908—31 maj 1919, vice ordförande 1 janu» ari 1920—april 1921, ordförande april 1921 —1926, förbundskassör från 1 april 1926. Ledamot i tariffnämnden för Sverges tryc» kerier 1908—09, suppleant och ordinarie ledamot i skiljenämnden för de typo» grafiska yrkena 1910—1919, tariffunder» handlare i tidningsavtalet från 1920. Un» derhandlare vid samtliga dyrtidsförhand» lingar under krigsåren.

Kassör i Typografiska föreningens i Stockholms byggnadsförening åren 1909— 1917, ledamot av de inom föreningen vid olika tillfällen utsedda tariffkommittéerna m. fi.

Styrelsemedlem och kassör för förbun» dets och T. F:s i Stockholm gemensamma fastighet A.»B. Domus 1924—1935, sty» relsemedlem i Stockholms tidningsarbetare» sektion 1904—1907, ordförande i Social» Demokratens personalklubb ett tjugotal år, styrelsemedlem i Typografiska agitations» klubben 1895. Omkring åren 1894—1897 ledamot i ett flertal socialdemokratiska agitationskommittéer.

Ordförande i Svenska typografförbun» dets sjuk» och begravningshjälpskassa från

1 januari 1910. Innehade ordförandebefatt» ningen även i Svenska typografförbundets erkända centralsjukkassa åren 1924—1936.

Medlem av L. 0:s representantskap från 1926 till 1 september 1931.

Ledamot av Stockholms stads anstalts» styrelser ett tiotal år. Kassavårdare och arbetarerepresentant i Stockholms stads ar» betsförmedling från år 1925. Ordförande i Bostadsföreningen Smältan från 1913. Sty» relsemedlem i Arbetarnas och fackförenin» garnas tryckerier 1899—1901. Ordförande i koloniföreningen Mossen 1915—1925. (245)

HEDBERG, ALMA CHARLOTTA, sättarinna, född den 28 maj 1864 i Eskils» tuna. Började 1878 yrket vid 14 års ålder å Eskilstuna Tidning och övergick till Eskilstuna»Posten 1884, där hon konditio» nerade tills hon 1921 på grund av ohälsa måste lämna yrket. Vid A.»B. Eskilstuna» Postens 25»årsjubileum 1912 erhöll H. pa» triotiska sällskapets stora silvermedalj för långvarig och trogen tjänst. — H. var den första kvinnliga medlemmen av Sven» ska typografförbundet, förbundsnummer 449. I denna sin egenskap var kollega Hedberg särskilt inbjuden till och bevistade jubileumsförbundsmötena 1927 och 1936. (159)

HELIN, AUGUSTA CHARLOTTA WILHELMINA, född i Stockholm den 14 maj 1863. Död därstädes den 25 januari 1926.

Kom som nittonårig i sättarlära å Sam. Rumstedts tryckeri. Efter lärotidens slut arbetade hon ett par år å Isaac Marcus tryckeri, varefter hon i december 1890 er» höll plats å Svenska Morgonbladets tryc» keri, varest hon arbetade till sin död.

Jämte Hanna Berg och Anna Skotte tog Augusta Helin i mars månad 1904 initia» tivet till bildandet av Typografiska kvinno» klubben, vilken skulle hava till ändamål att arbeta för uppväckandet av ansvars» och solidaritetskänslan bland de kvinnliga yrkesutövarna samt för deras höjande i andligt och socialt hänseende, att intressera medlemmarna för förbundsarbetet samt att

766i övrigt verka för att kvinnorna syssel» satte sig med studiet av fackliga och arbe» tarefrågor. Inom denna klubb har Helin nedlagt ett mycket intresserat arbete. Hon blev klubbens första ordförande och inne» hade denna befattning 1904—08, varefter hon efter ett avbrott på fem år 1914 ånyo valdes till befattningen, vilken hon inne» hade till sin död.

År 1912 invaldes Augusta Helin i för* bundsstyrelsen, den första och hittills enda kvinna, som suttit i denna styrelse. Hon återvaldes även för följande tvåårsperiod och har sålunda tillhört nämnda styrelse under åren 1913—16.

Livligt intresserad för arbetarerörelsen ingick hon tidigt i Typografiska agitations» klubben och tillhörde således genom denna det socialdemokratiska arbetarepartiet.

Under åren 1908—09 var Augusta Helin styrelseledamot av Föreningen för kvin» näns politiska rösträtt och i den namnin» samling för jättepetitionen till förmån för kvinnlig rösträtt, som under denna tid före» togs, tog hon en synnerligen verksam del. I Centralföreningen för socialt arbete var Helin under flera år Typografiska kvinno* klubbens ombud. Å de socialdemokrati» ska kvinnokonferenserna åren 1907 och 1908 representerade hon likaledes nämnda klubb och å konferensen sistnämnda år ut» sågs hon till sekreterare.

Utom medlemskapet i förbundsstyrelsen har Helin innehaft förtroendet att vara re» visor i Typografiska föreningens i Stock» holm byggnadsförening under åren 1903— 04 samt har varit föreningens ombud inom nämnda förening under en följd av år. Under så gott som hela anställningstiden har H. varit uppbördsman för Svenska Morgonbladets officin. Vid samtliga för* bundsmöten under decennierna före sin död var H. närvarande, antingen som om» bud för Stockholmsavdelningen, förbunds» styrelseledamot eller som enskilt ombud. Även åt nykterhetsrörelsen har Helin äg» nat sina krafter. Hon inträdde 1903 i den speciella typograflogen n:r 36 S:t Jakob, och då denna loge 1918 upplöstes övergick hon jämte större delen av logens övriga medlemmar till logen n :r 404 Minerva. (169)

HERLIN, EUGEN, född i Stockholm den 4 november 1870, död därstädes den 27 december 1926. Började å Nils Anders» sons tryckeri i gamla staden för att efter kort tid flytta till David Lunds, seder» mera Palmqvists tryckeri, där han arbe» tade i 18 år. Efter att därefter i 13 år ha innehaft anställning å Bagges tryckeri flyt» tade han 1920 för andra gången till Palm» qvists tryckeri, där han fem år senare, eller 1925, inbegreps i det massavskedande, som då ägde rum å nämnda tryckeri.

Tillhörde förbundsstyrelsen från 5 april 1898 till 31 december 1900, först inkallad som suppleant efter G. G. Magnusson och därefter återvald för en tvåårsperiod. Tjänstgjorde 1899 som sekreterare och 1900 som vice ordförande inom förbundssty» relsen. (193)

HOLMGREN, AXEL, sättare, faktor och redaktör, född 10 september 1859 i Norr» köping, död den 22 juli 1897 å Stockholms stads försörjningsinrättning ("Grabbens"). H. var en mycket initiativrik man, som startade åtskilligt, men saknade uthållig» het att fullborda eller upprätthålla sitt verk. Sålunda var det han, som 1882 tog initiativet till bildandet av Norrköpings typografklubb, vilken i sin ordning genom en skrivelse till Typografiska föreningen i Stockholm fick denna att sammankalla första svenska typografmötet i Stockholm 1883.

H. hade i början av 1883 själv flyttat från Norrköping till Stockholm och här började han från och med 1 april 1883 utgivandet av Nordisk Typograftidning — Sverges första fackliga organ — vilken ett år senare övertogs av T. F. i Stockholm. H. arbetade till en början på Centraltryc» keriet samtidigt som han även ägnade sig åt journalistisk verksamhet och utgivandet av tillfällighetspublikationer. Hans oför» måga att sköta sina finanser gjorde emel» lertid, att så gott som allt han fick om händer misslyckades och själv lyckades han icke heller att skaffa sig en stabil samhällsposition.

Han förde i början och mitten av 1890» talet en mycket ambulerande tillvaro och

767han arbetade än som sättare och än som faktor litet varstädes i landsorten. Enligt vad som meddelas i arbetet "Göteborgs typos grafiska förening 1884—1934" hade H. år 1891 anlänt till Göteborg, där han fått ans ställning som faktor på ett av de mindre tryckerierna. Han kastade sig omedelbart in i organisationsarbetet och tjänstgjorde

1892—2 juli 1893 som ordförande för G. T. F. och som ledare av sistnämnda års lönerörelse i Göteborg. Oegentligheter bes träffande strejkunderstödet gjorde emels lertid att han måste avträda ordförandes skåpet i föreningen.

Därefter irrade han omkring i landet, arbetande en kort tid än här och än där tills hans slutligen hamnade i Stockholm, där forna kamrater sökte hjälpa honom så gott de kunde. H. led av tuberkulos och sjukdomen gjorde mycket hastiga frams steg, så att då kamraterna hjälpt honom in på "Grubbens", den enda anstalt där obots ligt sjuka fingo vård, hade han inte lång tid kvar att leva.

Holmgren var en man med begåvning utöver vanliga mått, en av vår organisas tions mest framstående föregångsmän och en kamrat som varken i meds eller mots gång förlorade sitt vänsälla väsen. (684)

HULTMAN, JOEL FERDINAND, född i Uppsala den 14 juni 1871. Började yrket därstädes å Ad. Anderssons (f. d. Schums bergska) tryckeriet 1885 och arbetade där till i november 1891. Därefter konditios ner å NorrtäljesBladet i Norrtälje från november 1891 till januari 1893, å Ahlström 6. Cederbergs tryckeri i Gävle januari

1893—april 1895 samt från april 1895 till maj 1896 å Nya Norrlänningen i Sundss vall. Anställdes i maj 1896 å A.sB. Cens traltryckeriet i Stockholm och innehar fortfarande anställning å detta företags fortsättning (S. L. T.).

Under 25 års tid dels sekreterare och dels kassör inom Civilsättaresektionen i Stockholm. En av Uppbördsmannaklubs bens stiftare 1911; dess sekreterare från 1915. — Medlem av förbundsstyrelsen 1908—1911. Förbundsrevisor 1914—1927. Förbundets representant i yrkesskolan för

Bokhantverk i Stockholm 1913—1936. Ses dan fem år sekreterare inom Stockholmss avdelningen av Svenska typografförbundets erkända centralsjukkassa. — Närvarande på samtliga förbundsmöten sedan 1904 och ombud för T. F. i Stockholm på alla Mels lersta distriktets möten utom 1936. (272)

HÅKANSSON, j. FERDINAND. Född den 13 januari 1875 i Stockholm. Upps bördsman och ombud för Svenska Dagblas dets kamratklubb 1905—1907, 1915—1926. Ombud för Stockholmsavdelningen vid förs bundsmötet 1924. Tariffunderhandlare för tidningsavtalet 1925—1926. (206)

HÄGGBERG, CARL ALBERT. Född i Näs församling av Stockholms län den 8 maj 1871, död i Östersund den 12 oktos ber 1931. Häggberg började sin typogras fiska bana i Örebro 1884 och kom, efter att ha konditionerat å ett antal orter i mels lersta Sverge, 1896 till Iduns tryckeri i Stockholm, där han arbetade intill 1908. Sistnämnda år blev Häggberg faktor på ÖstersundssPostens tryckeri, varifrån han efter tre år flyttade till Appelbergska trycs keriet i Uppsala. Därifrån återvände han 1918 till ÖstersundssPosten och han kvars stannade som ledare för tidningens tryckeri till 1925, efter vilken tid han ägnade sig åt nykterhetsrörelsen, av vilken han alltid vas rit livligt intresserad. Under de senaste åren hade Häggberg nedlagt ett oförtrutet arbete bl. a. som sekreterare i Östersunds stads nykterhetsnämnd och som ombud för nykterhetsnämndernas länssammanslutning.

Under sin stockholmstid var Häggberg i fem år — 1903—1908 — medlem av förs bundsstyrelsen. Sekreterare i förbundsstys relsen 1903. (424; 425)

HÖGLUND, HJALMAR HUGO. Född i Göteborg den 4 november 1889. Började yrket den 21 juni 1903 å Helge Borres boks tryckeri i Göteborg. Därefter 1907—1927 först handsättare och sedan maskinsättare å GöteborgssPosten; 1927—1933 föreståns dare för Göteborgs offentliga arbetsförs medling. Från 1933 sjukhusdirektör i Gös teborg. Ordförande i GöteborgssPostens

768personalklubb 1915—1919; ordförande i maskinsättaresektionen 1918—1920; ordfö» rande i Göteborgs typografiska förening 1920—1927; ordförande i Svenska typo» grafförbundets Västra distrikt 1921 — 1927; ledamot av Svenska typografförbundets sty» relse och tidningsunderhandlare 1921— 1927; ordförande i Göteborgspostens driftsråd 1926—1927; ombud vid förbunds» mötena 1916, 1919, 1921, 1924, 1927, 1930, 1933; ordförande under ett flertal förbunds» möten. Distriktsordförande inom Göteborgs arbetarekommun 1920—1928; suppleant i socialdemokratiska arbetarepartiets styrelse; vice ordförande i socialdemokratiska stads» fullmäktigegruppen i Göteborg; ordförande i stadsfullmäktiges diskussionsklubb; sty» relseledamot och ordförande i Göteborgs fackföreningars centralförsamling 1921 — 1927; tjänstemannauppdrag inom I. O. G. T. fr. o. m. år 1904; innehar eller har inne» haft följande kommunala förtroendeupp» drag: ledamot av Göteborgs stadsfullmäk» tige, ledamot av stadskollegiet, drätselkam» maren, stadsfullmäktiges budgetsberedning, ordförande i hälsovårdsnämnden, ordföran» de i Sahlgrenska sjukhusets förvaltnings» råd, ordförande i Renströmska sjukhusets förvaltningsråd, ordförande i sjukhusdirek» tionen, ledamot i Renströmska badanstal» ternas styrelse, ledamot av polisnämnden, vice ordförande i Slöjdföreningens skola, ledamot av Göteborgs lärlings» och yrkes» skolor, ledamot av arbetslöshetskommit» tén och ordförande i dess verkställande ut» skott, ordförande i stadsfullmäktiges val» kommitté, ordförande i stadsfullmäktiges pilsnerdricksberedning, ledamot av Göte» borgs offentlliga arbetsförmedlings styrelse, ledamot av fattigvårdens delegation för un» derstöd åt arbetslösa, ledamot av flickläro» verkets styrelse, ledamot i styrelsen för Göteborgs teaterfond, ledamot av bygg» nadskommittén för uppförande av Lillha» gens sjukhus, ledamot av byggnadskom» mittén för ny», till» och ombyggnadsarbe» ten vid Sahlgrenska sjukhuset, suppleant i Göteborgs lönenämnd, Stadsteatern, Latin» läroverkets terminsavgiftsnämnd, styrelsen för Göteborgs museum, taxeringsnämnd; härtill komma en del revisorsuppdrag och

ledamotskap av särskilda beredningar. År 1931 såsom offentligt uppdrag studerat lär» lings» och yrkesskoleväsendet i Danmark och Tyskland; åren 1932 och 1935 likaledes såsom offentligt uppdrag studerat sjukhus» väsendet i Danmark, Tyskland, Tjeckoslo» vakiet och Österrike. Ledamot i Svenska sjukhusens standardiseringskommitté och suppleant i dess verkställande utskott. Ut» sågs den 5 november 1932 till ledamot av riksdagens första kammare (avgick efter 2 månader på grund av trängande kommu» nala arbetsuppgifter). (524)

ISAKSON, VALENTIN GOTTHARD. Född i Linköping den 16 februari 1860. Död i Stockholm den 25 februari 1925. — Isakson kom i tryckerilära i Linköping och lärde ut där, men måste, sedan han varit med om bildandet av Linköpings typograf» klubb och kraftigt deltagit i den social» demokratiska arbetarerörelsen, 1889 lämna Linköping och flytta till Stockholm. Er» höll anställning i Stockholms Dagblad 1889 och stannade där i 20 år eller till 1909, då han icke blev återtagen efter storstrejken. Fick därefter anställning å Aftontidningen, men blev, då denna nedlades, åter arbets» lös. Idkade under några år kaférörelse och därefter cigarrhandel. — Invaldes i för» bundsstyrelsen 1905 och satt där till 1910 års slut. Innehaft åtskilliga förtroendeupp» drag inom Typografiska föreningen i Stockholm, agitationsklubben m. fi. (269)

JANSSON, CARL EMANUEL ('MAN-NE). Född 1875 den 22 december i Södra Råda, Värmlands län. Kom i lära 1888 å A. F. Broströms boktryckeri i Kristine» hamn. Har därefter arbetat i Filipstad, Trälleborg, Landskrona (12 års tid), Häss» leholm, Karlstad, Arvika, Malmö (först å Sydsvenska Dagbladet från år 1914 i sex års tid, därefter å Affärstryckeriet och å Arbetet 1922—1925). Ombudsman och av» delningsförvaltare för Malmöavdelningen sedan den 1 januari 1926. — Jansson har varit styrelseledamot i Landskrona typo» grafiska förening 1902—1906 (ordförande 1902—1905), ordförande i Arvika typograf» klubb 1913—1914, ordförande i Malmö ty»

49

769pografiska förening 1919—1925. Ordfös rande i Södra distriktet av Svenska typos grafförbundet och förbundssjukkassans Malmöavdelning. Förbundsstyrelseledamot sedan 1927 års förbundsmöte och unders handlare i civilavtalet sedan 1927. Har bevistat samtliga förbundsmöten sedan extra förbundsmötet 1909 dels som ombud för olika avdelningar och dels som medlem av förbundsstyrelsen, — Har tillhört stys relsen för TryckerisA.sB. Framtiden sedan 1919 och varit medlem av Fackliga centrals organisationens representantskap i Malmö åren 1921—1925, under de fyra senaste åren som ordförande. — Har varit medlem av taxeringsnämnden i Malmö och är f. n. medlem av inskrivningskommissionen i Malmöhus län. (501)

JOHANSSON, FREDRIK HILMER ALEXANDER. Född den 20 juli 1880 i Uppsala. Började yrket den 23 augusti 1893 å Almqvist & Wiksells tryckerisA.sB. i Uppsala och arbetar fortfarande där som snällpresstryckare. Har dock under en mycket kort tid — 1 augusti—30 september 1909 — innehaft anställning å Huvudstadss bladets tryckeri i Hälsingfors.

Sekreterare i Uppsala typografiska förs ening 1902, ordförande i d:o 1908—31/i 1909 samt 1916 till närvarande tid. Inkals lades som extra suppleant i förbundsstys relsen för Mellersta distriktet våren 1936 och valdes till medlem av överstyrelsen sistnämnda år. Har bevistat förbundsmös tena 1913, 1916, 1918, 1921, 1927,1930,1933 och 1936.

Tillhör Uppsala stadsfullmäktige sedan 1927 och kyrkofullmäktige sedan 1932. Suppleant i kyrkorådet sedan 1932. — Vice ordförande i Tekniska skolans styrelse jämte några andra kommunala uppdrag. Sekreterare i Uppsala sjukkassors centrals församling 1911—1934. Ordförande i Upps sala fackliga centralorganisation från 1932. (508)

KARLSSON, AXEL, ombrytare, född i Stockholm 9 juni 1879, död därstädes den 23 november 1928. Började i tryckerilära i Köping och flyttade därefter till Svans

bäcks tryckeri i Stockholm, där han blev utlärd. Arbetade därefter hos Norstedt S. Söner och efter ytterligare ett kortare bes sök i landsorten erhöll han ombrytareplats å St.sT. Denna plats innehade han till 1909, då ledningen för denna tidning vägs råde att återtaga K. i arbete. Fick därefter anställning å Folkets Dagblad, där han tjänstgjorde som ombrytare till sin död. •— Axel Karlsson var en mycket energisk dels tagare i arbetarerörelsen, såväl den facks liga som politiska. Inom Typografiska förs eningen i Stockholm har A. K. i fem år varit ledamot av styrelsen, åren 1908—10 som sekreterare och 1911 —12 som vice ords förande. Medlem av förbundsstyrelsen 1912-18/s 1913 och 1921—28/s 1922. Ombud på samtliga förbundsmöten 1910— 1927. På de flesta distriktsmöten var K. under 10 à 15 års tid ombud för Stocks holmsavdelningen. Valdes 1924 efter Emil Söderströms död till redaktörssuppleant för Sv. Typ.sTidn. — Var en följd av år stys relseledamot i Typografiska agitationsklubs ben och ombud vid en socialdemokratisk kongress. Var under signaturen x—n en flitig medarbetare i Sv. Typ.sTidn. både i bunden och obunden form. — Styrelses ledamot i St.sT :s sjukkassa och vid sin död ordförande i Folkets Dagblads personals styrelse. (280)

LAGERGREN, CARL WILHELM, sät* tare, född i Stockholm den 19 april 1836. Avled i Göteborg den 19 november 1897. Lagergren hade under sin mesta tid som typograf arbetat i Göteborg, därav icke mindre än 37 år på Handelstidningen. — Lagergren var en av stiftarna av Handelss tidningens arbetares sjuks och begravningss kassa, som grundades i september 1861. Var även en av stiftarna av Göteborgs typografiska förening, vars förste ordfös rande han var. Lagergren innehade för övrigt ordförandeposten i Göteborgs typos grafiska förening i fem år eller åren 1885 — 1889. — Enligt de först gällande städs garna för Svenska typografförbundet skulle var och en av landets tre största avdelnins gar välja var sin ledamot i kontrollnämns den, en institution som hade att öva kons

770troll över förbundsstyrelsens verksamhet. Den förste representanten i kontrollnämn» den för Göteborg var Lagergren, som inne» hade befattningen till 1892 års slut. —• I Handelstidningens sjukkassas matrikel fin» nes antecknat, att den sjukdom, vari Lager» gren avled, var bröstlidande. — Förbunds» nummer 78. (107)

LAGERQVIST, AUGUST VERNER. Född den 19 februari 1882 i Gävle. Bör» jade i yrket den 5 juni 1895 å Ahlström &. Cederbergs tryckeri i Gävle och utlärd där» städes i april 1901. Flyttade till Stockholm den 1 mars 1902 och har konditionerat å Koersners, Centraltryckeriet, Oskar Ek» lunds, Palmquists, Dagens Nyheter och Alb. Bonniers. Uppbördsman å Eklunds och Palmquists tryckerier. Sekreterare i Typografiska föreningens byggnadsförening år 1910; ordförande i civilsättaresektionen åren 1916—1917; ombud vid förbundsmö» ten; medlem av förbundsstyrelsen. Över» gick till avdelning 20 av Svenska handels» arbetareförbundet 1 oktober 1922. (281)

LANDBERG, GOTTFRID. Född den 3 november 1858 i Västerås, död julaftonen 1912 i Stockholm. Tog i juli månad 1878 anställning som sättare å Centraltryckeriet, varest han arbetade till sin död. — Redan vid unga år började Landberg arbeta inom typograforganisationerna. Han var sålunda en av stiftarna av typografklubben "De nitton", vilken haft ett stort inflytande på typografförbundets utveckling. I reshjälps» kassan, typografförbundets föregångare, var Landberg kassör och då tiden mognat för bildandet av ett modernt fackförbund bland typograferna, invaldes Landberg i den sjumanna»kommitté, som fick i upp» drag att utarbeta stadgar och vidtaga för» beredelser för konstituerandet av Svenska typografförbundet. Då detta bildats blev Landberg medlem av styrelsen och kassör i förbundet, vilken befattning han innehade från den 1 juli 1886 till den 31 december 1893.

Invaldes 1895 som medlem av styrelserna i Arbetarnes tryckeri och Fackföreningar» nas tryckeriaktiebolag. Dessa styrelser till»

hörde han ända till sin död. Från 1899 var han ordförande i båda styrelserna.

Var år 1895 Typografiska föreningens i Stockholm ombud på förbundsmötet.

LINDAHL, CARL FREDRIK. En av T. F:s i Stockholm upphovsmän. Född i Stockholm den 14 november 1814 och död därstädes den 3 maj 1885.

Lindahl kom vid 12 års ålder i boktryc» kerilära hos boktryckare Carlsson, var» efter han arbetade hos åtskilliga principaler till 1836, då han kom till L. J. Hiertas tryckeri, där han kvarstannade till 1850. Därefter hade Lindahl anställning som faktor hos R. Wall och sedermera hos Franz Sjöberg samt slutligen — från 1859 — å Fäderneslandets tryckeri, där han ar» betade till 1880, då långvarig och överhän» gande sjukdom tvang honom att lämna sin plats. Lindahl åtnjöt under de fem sista åren av sitt liv pension av boktryckare Hagström.

Bland Typografiska föreningens upp» hovsmän hade Lindahl nummer 2 och var föreningens förste vice ordförande. Under sin krafts dagar och under en lång följd av år tog han synnerligen verksam del i föreningslivet och var dessutom, under föreningens första år, en synnerligen ener» gisk medlem av sångkören. — Lindahl del» tog i de flesta kommittéer, som hade till uppdrag att utarbeta reglementen för konstförvantskapets olika kassor etc. och var bl. a. sekreterare i Gutenbergska stif» telsen åren 1851—1853.

Sträng i sina fordringar på ordentlighet hos sina underordnande, var Lindahl dock en rättvis förman, som sökte finna en me» delväg mellan principalens och arbetarnas intressen, skriver en minnestecknare. (102)

LINDBERG, ERNST VIKTOR, sättare och faktor, föddes den 8 december 1875 i Västerås. Efter att från 1890 ha arbetat i yrket i sin födelsestad kom han 1892 till Stockholm, fick plats på Iduns tryckeri och blev utlärd därstädes 1896. Seder» mera lärde L. ut även som Typograph» och Linotype»sättare samt blev 1906 förman på Centraltryckeriets Paragonavdelning efter

771att först ha studerat systemet i Tyskland. — Deltog mycket livligt i organisations» arbetet inom Typografiska agitationsklub» ben, Typografiska föreningen i Stockholm och socialdemokratiska ungdomsorganisa» tionen. Som ordförande i lärlingssektio» nen utförde han på ett utmärkt sätt det uppdrag han fått att insamla uppgifter till en lärlingsstatistik för Stockholm. Revisor i T. F. under en följd av år, blev han från 1902 medlem av Svenska typografförbun» dets styrelse. Första året tjänstgjorde han som sekreterare. Vid C. J. Ohlssons död 1903, då Lööf efterträdde denne som ord» förande, blev L. vice ordförande och sedan Lööf 1905 avgått ur styrelsen, blev Lind» berg förbundsstyrelsens ordförande, i vil» ken egenskap han kvarstod till 1907 års utgång. — Omkom jämte en broder och svåger söndagen den 11 augusti 1912 vid en seglingsolycka på Mälarfjärden vid Västerås. (425)

LINDBERG, GUSTAF, faktor, född i Kristinehamn den 16 september 1857, kom vid tjugoårsåldern till Stockholm, där han snabbt avancerade till faktor, först å Ger» nandts tryckeri och sedermera å Iduns tryckeri, där han stannade till våren 1933, då han efter ett långt och plikttroget arbete lämnade sin post med pension.

Gust. Lindberg var en av stiftarna av Svenska typografförbundet, till vars in» terimsstyrelse han hörde 10 juli 1886—30 juni 1887. Därefter tillhörde han förbunds» styrelsen från 1 juli 1887 till 29 april 1890, hela tiden i egenskap av sekreterare. Gust. Lindberg är upphovsmannen till invalid» fonden, ty det var han som vid avslutnings» festen vid 1892 års förbundsmöte föreslog bildandet av en dylik fond. Han var även med om bildandet av Svenska typografför» bundets sjuk» och begravningshjälpskassa, vars ordförande han var åren 1890—1898. Efter denna tid har han varit den svenska sjukkasserörelsens ledande och pådrivande kraft och han tog initiativet till bildandet av Sverges allmänna sjukkasseförbund år 1907, vars ordförande han blev och vilken befattning han fortfarande innehar. Han är chef för den stora centralsjukkassan i

Stockholm i enlighet med de riktlinjer som uppdrogos av 1931 års riksdag.

Som ett påtagligt erkännande av L:s för» tjänster innehar han Patriotiska sällskapets stora guldmedalj, ett tack för långvarigt och troget arbete hos Idun, samt guld» medaljen för medborgerlig förtjänst, över» lämnad till honom på sjuttioårsdagen för hans gärning till fromma för de sjuka.

På grund av hans stora insatser till typo» gravkårens fromma var L. inbjuden till Svenska typografförbundets femtiosårsjubi» leum, där han varmt hyllades. (404)

LINDBERG, NILS IVAR WILHELM, snällpresstryckare och förbundskassör, f. 18 december 1893 i Uppsala. Började yrket i januari 1910 å Tryckeri»A.»B. Skan» dia, Stockholm. Har ytterligare konditio» neråt å Sala»Posten, Sala, juni—oktober 1916, Bröderna Sandberg, Stockholm, en månad 1916, Fridmans, d:o två månader, Ahlbergs fyra månader 1917, å Tryckeriet Fram 16 juni 1917—19 augusti 1930 samt å Arbetarekulturs tryckeri, Stockholm, se» dan oktober 1930 till augusti 1936. — Har innehaft eller innehar följande uppdrag: Stockholms tryckaresektions styrelse 1919 •—1926, T. F:s i Stockholm studiekommitté 1921—1923, ombud vid förbundsmötena 1921—1924, d:o vid Mellersta distriktets möten, ordförande i Frams personalklubb 1917—1930, medlem av Svenska typograf» förbundets styrelse sedan förbundsmötet 1924, underhandlare i civilavtalet sedan 1926, revisor i Stockholmsavdelningen av sjukkassan sedan 1929. Valdes av 1936 års förbundsmöte till förbundskassör efter Ha» raid Hagberg. — Ingick i socialdemokrati» ska ungdomsförbundet 1913 genom Väster» malms ungdomsklubb, styrelsemedlem jämte andra ombuds» och kommittéuppdrag till utbrytningen 1917. Härefter vänsterpartiet, sedermera kommunistiska partiet till den 1 april 1928. Även här olika uppdrag, bl. a. som kommunistiska typografklubbens ordförande under flera år. — Återinträdde i socialdemokratiska partiet 1930 genom Typografiska agitationsklubben. Medlem av Enskede socialdemokratiska förening sedan maj 1933. (353)

772LINGE, SVEN AUGUST. Född den 1 februari 1841 i Stockholm, död den 1 augusti 1917.

Sina första läroår i boktryckeriyrket gjorde han å J. W. Lundbergs ("Fasan") och P. M. Dahlskogs tryckerier. Sedan han därefter konditionerat å Isaac Marcus', J. S. A. Riis och Ny Illustrerad Tidnings tryckerier, tog han 1859 anställning å Finska litteratursällskapets tryckeri i Häl» singfors, varifrån han begav sig till dåva» rande Petersburg, där han dels hade an» ställning som musiknotsättare i kejserliga teatertryckeriet och dels å "Journal de Saint Petersbourgs" tidningstryckeri. 1862 lämnade Linge Ryssland och återvände till Stockholm.

Efter att ha innehaft plats å Nathan Marcus tryckeri i Stockholm blev Linge anmodad att taga plats i Berlin, varest han stannade ett par års tid för att sedan åter» vända till Sverge, där han efter vartannat arbetade å Norstedts och Dagens Nyheters tryckerier i Stockholm och hos C. E. Ger» nandt i Halmstad samt å Sydsvenska Dag» bladet i Malmö, där han tjänstgjorde som korrekturläsare.

År 1867 gjorde Linge ett försök att bli boktryckare och tidningsutgivare i Mar» strand, vilket emellertid misslyckades, var» för vi följande år återfinna honom som sättare hos Norstedt &. Söner i Stockholm. Avskedad på grund av några alltför fri» språkiga yttranden vid en så kallad ljus» sexa 1872, lämnade Linge yrket och arbe» tade ett par år på ett handelskontor som kontorist och prokurist. 1874 erbjöds han plats å Centraltryckeriet, och efter dettas brand 1875 flyttade han till "Fädernes» landets" tryckeri, där han stannade ända tills han vid 70 års ålder lämnade yrket.

Linge inträdde i Typografiska förenin» gen 1862 och blev snart en av de mest "rivande" oppositionskrafterna mot den gamla patriarkaliska styrelsen. 1869 blev han jämte Graf och Rosander väld till re» visor och i den revisionsberättelse som dessa tre avlämnade, gjordes en del ampra anmärkningar mot förvaltningen av bland annat biblioteket, vilket gjorde att styrel» sen vid 1870 års slut samtliga undanbådo

sig återval. Under hela 1870»talet kämpade Linge en hård kamp mot den yrkesskrå» mässighet, som i rikt mått var tillfinnan» des i Typografiska föreningen på den ti» den. Bland annat misslyckades i början av 1880»talet ett hans försök att förmå Typografiska föreningen att medgiva med» lemskap åt de kvinnliga kollegerna.

I strävandena att sammansluta de sven» ska typograferna till ett hela landet om» fattande förbund tog Linge mycket livlig del och han var ledamot icke allenast av den kommitté, som utarbetade förbunds» stadgarna, utan även av den första för» bundsstyrelsen. Han kom så småningom att bli en förgrundsfigur i den typogra» fiska organisationen och det är icke utan att han i viss grad satte sin stämpel på det hela. Av den forne radikala oppositions» mannen hade nu blivit en auktoritet, som bekämpade den spirande socialdemokratiska oppositionen på det kraftigaste sätt. Hans aggressiva uppträdande mot oppositionen, dels som förbundsstyrelseledamot och dels som redaktör för Svensk Typograftidning åren 1890—1891, tillspetsade situationen och gjorde att kampen mellan "de gamla" och "de unga" fick en onödigt upprivande karaktär. När genombrottet skedde, drog Linge sig tillbaka. Han förstod tydligen ej det nya som arbetat sig fram, och han hade mot slutet av sitt liv så ringa tanke för det förbund, han själv med så mycket arbete varit med om att grundlägga, att han slutligen lät stryka sig som medlem.

Linges egentliga verksamhet kom dock att ligga utanför typograforganisationens råmärken därigenom att han blev en av ledarna för den så kallade liberala arbe» tarerörelsen, vars förnämsta talare han var. Han ägde nämligen en talarebegåvning av mer än vanligt slag, som vid ett tillfälle renderade honom benämningen "ordfor» mernas bankir". Han tog livlig del i den icke obetydliga arbetarerörelse, som före» gick den socialdemokratiska. Bland annat var Linge en av ledarna för den Smithska ringrörelsen och han blev styrelseledamot i så gott som alla de företag som startades av denna rörelse. I det enda företag, som i ett fyrtiotal år levde kvar som minne av

773denna storartat anlagda reformrörelse, Arbetareringens bank, var Linge styrelse» ledamot ett trettiotal år. En gång på 1800» talet var Linge nära att bli riksdagsman. Han stod nämligen på den lista som seg» råde vid 1887 års val, men som kasserades på grund av att "Ångköks»OHe" en gång i tiden glömt att betala en skatt på 11 kr. 58 öre. (46)

LINDSTRÖM, HENRIK WILHELM. Född den 3 juli 1813, död i Stockholm den 11 mars 1890.

Lindström blev vid 12 års ålder antagen som lärling å auditören Georg Scheutz tryckeri, där bl. a. tidningen "Argus" trycktes. Efter utstånden lärotid flyttade Lindström till Samuel Rumstedts (Evange» liska sällskapets) tryckeri; kom på hösten 1833 till Gustaf Nordströms tryckeri, där tidningen "Arlekin", utgiven av Sturzen» Becker, och "Tidning för teater och mu» sik" av Rosén, trycktes. Här kvarstannade Lindström i tre år. 1836 antog Lindström anställning å Aftonbladets tryckeri och höstmässan 1837 övergick Lindström till Stockholms Dagblads tryckeri, som då hade lokal i Riddarhusgården. Efter att i flera år ha arbetat både som tidnings» och civilsättare samt under de senaste åren även haft korrekturläsningen av annonser; na sig anförtrodd, blev Lindström i okto» ber 1853 faktor efter Ask, vilken befattning han innehade till maj 1871, då han anställ» des på annonskontoret. — 1877, då Lind» ström varit anställd på Stockholms Dag» blads tryckeri i 40 år, firades han med en festmiddag å Hasselbacken, varvid till ho» nom överlämnades ett skrivetui av silver med inskription och vitsordades både på vers och prosa hans arbetsamhet, duglig» het och plikttrohet. — Ar 1882 erhöll Lind» ström pension av Stockholms Dagblad efter att ha varit anställd därstädes i 45 år.

Lindström var T. F:s i Stockholm "fader", ty han var den främsta av de fyra, som 1846 togo initiativet till föreningen. Han var i 25 år dess ordförande.

Att här skildra vad Lindström varit för Typografiska föreningen i Stockholm torde vara överflödigt, då hela föreningens histo»

ria, åtminstone under den första tjugofem» årsperioden domineras av honom. Han upp» gick med liv och själ i det verk han skapat och om än han såg, att Typografiska för» eningen icke i allt gick den väg han tänkt sig, så övergav han därför icke sitt barn, utan skänkte åt föreningen de slantar, han under sitt liv hopsparat. (98)

LINDSTRÖM, OTTO, handsättare, fär» diggörare, född i Gävle 20 oktober 1850. Död i Stockholm 28 augusti 1928. Kom vid 12 års ålder i boktryckerilära å Gävle» Postens tryckeri, där han 1868 vid 18 års ålder förklarades utlärd. Begav sig till Stockholm, där han arbetade i tre års tid hos Norstedt &. Söner. Flyttade därefter åter till Gävle, där han nu stannade i 19 år. Sedan for L. åter till Stockholm, där han erhöll kondition å Beckmans tryckeri och därefter å St.»T., där han arbetade i över 30 år. — L. var bildare av Gävle typografklubb (1886) och en av typografförbundets stif» tare. Han hade fbnr 31. Invaldes i för» bundsstyrelsen 1891 och satt där till 1895, de tre senaste åren som förbundsstyrelsens ordförande. Även under 1897—1898 var L. medlem av förbundsstyrelsen, då som sekreterare. — L:s medlemskap i förbunds» styrelsen var ingen sinekur. På hans lott kom bl. a. att söka införa tarifferna i Norr» landsstäderna och resorna från stad till stad under vintertiden — oftast djupt ned» bäddad i höskrindor för den bitande köl» dens skull — torde höra till de upplevelser, som L. aldrig glömde. — Även på andra håll inom organisationen har L. nedlagt ett gott arbete. Han är en av stiftarna av St. T:s sjukkassa, för vilken han under årens lopp nedlagt ett gediget arbete. (135)

LIVIJN, ANTON GUSTAF THEO* DOR, född 9 september 1859 i Karlstorps församling, Östra härad av Jönköpings län, där fadern var häradsskrivare. Efter undervisning i hemmet kom han i sep» tember 1871 i lara å Herman Halls bok» tryckeri i Jönköping, där han stannade till i medio av 1881. Därefter konditionerade han under två års tid på A. L. Normans tryckeri i Stockholm. Tjänstgjorde under

774åren 1884—1887 å sin faders häradsskri» varekontor i Växjö, varest han utförde alla till tjänsten hörande göromål. Sedan fa» dern tagit avsked från sin häradsskrivare» syssla var Anton Livijn under några må» nåders tid anställd å Smålands m. fi. pro» vinsers hypoteksförenings kommissions» kontor i Växjö. Återgick till yrket genom att taga anställning å Södermanlands tid» nings tryckeri i Norrköping, varest han stannade till 1895 års slut.

Sedan 1895 års förbundsmöte beslutat tillsättandet av en ombudsman, förklarades platsen till ansökan ledig. L. var en bland de fyra sökande. Han erhöll förbundssty» relsens förord och valdes i december 1895 med 664 röster. Närmaste man fick 527. Vid valet 1897 erhöll L. 1,592 röster — alla avgivna utom 3 — och 1899 erhöll han alla de 1,801 avgivna rösterna. 1901 saknades han, på grund av sjuklighet, bland de sökande. Han avled den 14 februari 1902.

"Med Livijn har bortgått en av förbun» dets trägne arbetare. Hans verk har vis» serligen skett i det tysta, men var och en, som haft tillfälle taga kännedom om, vil» ket oerhört arbete som hopats å vår expe» dition, vet att detta är av jättedimensioner", skriver Sv. Typ.»Tidn. "I sex år har den nu avlidne med aldrig svikande intresse och plikttrohet fullgjort detta arbete och man kan därför med full rätt säga, att han fallit som en god soldat på sin post." (134)

LJUNGSTRÖM, ]OHAN OLOF, född i Falköping den 9 augusti 1892. Började yrket 1905 å Falköpings»Posten i Falkö» ping och har sedermera konditionerat å Älvsborgs Nyheter, Alingsås, 1909—1920 samt är från sistnämnda år anställd å Ar» betarebladet i Gävle.

Vice ordförande i Alingsås avdelning 1913, sekreterare 1911—12, ordförande i Gävle avdelning 1925, 1931—närvarande tid; klubbmästare i samma avdelning 1921 —24, sekreterare 1927—1931. — Medlem av förbundsstyrelsen 1933—1936 som repre» sentant för Norra distriktet.

Revisor i Gävle Fackliga centralorganisa» tion 1934—36, ordförande i H. S. B., leda» mot av folkskolestyrelsen och dess eko»

nominämnd sedan 1929. Suppleant i stads» revisionen 1926—27.

Verkställande ledamot i Gävle H. S. B:s förening sedan dess start. (518)

LUNDBERG, EMIL OLOF, handsättare, född i Kristianstad den 5 juli 1881. Bör» jade yrket 1895 i Kristianstad vid Kristian» stads Boktryckeri»A.»B., som sedermera uppgick i Kristianstads Läns Tidnings» A.»B. Antog efter en tids arbetslöshet och resor anställning 1900 först å J. O. Löwings tryckeri i Stockholm samt där» efter hos Svenska Tryckeriaktiebolaget; från 1901 till storstrejken 1909 hos Nor» stedt S. Söner. Efter en tids arbetslöshet efter storstrejken 1909 hos Jacob Bagges söner; 1910 hos Isaac Marcus' A.»B.; 1911 —1913 hos Nya Tryckeri»A.»B. samt från slutet av 1913 åter hos Norstedt &. Söner.

— Revisor i Typografiska föreningen i Stockholm 1908—1910; revisor i Svenska typografförbundets sjukkassa 1911—1913; revisor i Svenska typografförbundet 1914

— 1917; ombud för Stockholmsavdelningen vid samtliga förbundsmöten under tiden 1909—1917 samt extra förbundsmötet 1919.

— Har sedan 1919 innehaft ett flertal upp» drag inom den kooperativa rörelsen. (185)

LUNDELL, KARL GUSTAF, född i Södertälje den 29 juli 1869, död i Stock» holm den 6 februari 1926. Anställdes som sättarelärling å Gripens tryckeri i Söder» tälje 1884, reste till Stockholm 1889 och erhöll plats å Normans tryckeri, men flyt» tade samma år till Norstedt S. Söner, där han kvarstod till sin död.

Förbundsrevisor åren 1901—1911, alltså i elva år. Uppbördsman för Laurinska byggnadsfonden under ett femtontal år och under 10 års tid bibliotekarie i samma fond. (277)

LUNDSTRÖM, PÄR JEÅRJ, f. i Ham» rånge, Gävleborgs län, den 20 april 1885. Började yrket 1898 å Ny Tid, Göteborg. Civil», annonssättare samt färdiggörare till 1905. Till 1908 maskinsättare å Typo» graph. — 1908—1909 maskinsättare å Michelsens boktryckeri, Alingsås. 1909—

7751912 hos "Vorwärts" och Gebr. Unger, Berlin, 1912—18 å Beckmans boktryckeri, Stockholm. 1918—25 faktor och tryckeris föreståndare å Tryckeri A.sB. Fram, Stocks holm, 1925—29 d:o å Boken och A.sB. Politiken. 1929—14 maj 1936 ekonomichef å A.sB. Politiken. Från 25 juni 1936 faks tor å Socialdemokratens A.sB:s tryckeri.

Ingick i Svenska typografförbundet 1901 samt överfördes från Verband der Deuts schen Buchdrucker 1912 under nuvarande förbundsnummer.

Medlem av Svenska typografförbundets styrelse 1917—1918. Tariffunderhandlare och kongressombud.

Deltog i bildandet av Typografiska agis tationsklubben i Göteborg, 1905—07 ords förande i Göteborgs ungdomsklubbars cens tralorganisation. Ombud 1907 vid ungs domsförbundets kongress. Ledamot av styrelsen för Sverges vänstersocialistiska parti 1918—20. Revisor i d:o 1921—36. Ordförande i dess Stockholmskommun 1922—24. Ordförande i A.sB. Politiken 1917—25, ledamot av styrelsen till 1936. Tillhör H. S. B:s förtroenderåd sedan 1928. Ledamot av styrelsen för Stocks holms stads industriella verk sedan 1925.

Genomgick Brunnsviks folkhögskola 1907—08. Vistats i Frankrike, England, Schweiz, Ryssland och Tyskland. (297)

LYDÉN, FRITZ LEONARD, född i Stockholm den 31 januari 1891. Började yrket 1907 å K. B. Boströms boktryckeri. Har sedermera varit anställd å Isaac Mars cus A.sB., T. Englunds boktryckeri, Brös derna Lagerströms boktryckeri, Tr.sA.sB. Thule, Frams Boktryckeris A.sB., Dalarnas Folkblad, Vårt Land och Folk, Stockholms Dagblad och arbetar nu å SocialsDemokras tens A.sB. som ombrytarc.

Ledamot av styrelsen för Maria socials demokratiska förening 1926—1928.

1929—30 ordförande i Typografiska förs eningen i Stockholm. 1931—1934 kassas kontrollant i samma förenings styrelse. 1926—1935 vice ordförande i Typografiska agitationsklubben i Stockholm. — 1934— 1936 ledamot av förbundsstyrelsen. — Har innehaft styrelseuppdrag i ett flertal pers

sonalklubbar. F. n. ledamot av Socials Demokratens tekniska personals styrelse.

Suppleant 1932 i Stockholms arbetslöss hetskommitté. Sedan 1933 ordinarie ledas mot av nämnda kommitté. (336)

LÖÖF, CARL OSCAR, född den 23 april 1869 i Österåkers församling, död den 14 mars 1926. Lööf flyttade vid unga år jämte sina föräldrar till Stockholm och res dan vid 10 års ålder intogs han vid Cens traltryckeriets litografiska avdelning, men flyttade efter ett år till Generalstabens litos grafiska anstalt, där han stannade i fyra år. Han inskrevs 1884 som sättarelärling vid Norstedtska tryckeriet och blev utlärd där 1889. Efter ett par månaders kondition å Mällborns tryckeri, tog han anställning å Koersners tryckeri, varifrån han i oktober 1898 flyttade till Fackföreningarnas trycs keri (Soc.sDem.), där han sedan alltjämt fortsatte, under största delen av denna tid som maskinsättare.

Lööf var en av de första typograferna i Stockholm som slöt sig till den socialdemos kratiska arbetarerörelsen och han blev därför också en av dem, som 1891 stiftade Typografiska agitationsklubben. Inom denna organisation har han beklätt de flesta styrelseposterna och han var också en av dem, som inom Typografiska förs eningen fick kämpa för de idéer, agitas tionsklubben företrädde.

Vid valet till förbundsstyrelsen 1901 ins trädde Oscar Lööf jämte Ernst Lindberg i förbundsstyrelsen. Han stannade denna gång i styrelsen i fyra år, de två första som vice ordförande och de två senare som ordförande. Andra gången tillhörde han förbundsstyrelsen åren 1911—12 och beklädde då posten som vice ordförande. Tredje gången invaldes han i styrelsen 1918 och tjänstgjorde då som ordförande under detta och följande år till den 31 maj 1919, då som bekant hela styrelsen avgick på grund av att dess uppfattning i tariffrågan underkändes av förbundets majoritet. På extra förbundsmötet i februs ari 1921 valdes emellertid ny styrelse, och bland dem som då återkommo av 1918 års uppsättning var Oscar Lööf, som stannade

776till den 6 augusti 1924, då han på grund av sjuklighet nödgades avgå.

Inom Typografiska föreningen i Stock» holm har Lööf varit flitigt verksam, både som revisor vid olika tillfällen och inom sektionerna. Han var sålunda initiativ» tagare till såväl maskinsättare» som tid» ningsarbetaresektionerna. Till de två kooperativa tryckeriföretag, Arbetarnes tryckeri och Fackföreningarnas tryckeri, som i Stockholm ombesörja den social» demokratiska arbetarerörelsens tryck, har Lööf varit en av stiftarna.

I tariffnämnden för Sverges boktrycke» rier, en institution som existerade från 1901 till storstrejksåret 1909, var Lööf ledamot under åren 1901—05. I tariffredaktionen var han ledamot under åren 1903—16 och i skiljedomstolen för de typografiska yrkena under åren 1910—14. Under åren 1921—23 var Lööf en av förbundets under» handlingsdelegerade för tidningsavtalet. På alla förbundsmöten sedan 1898 var Lööf närvarande antingen som ombud för Stock» holmsavdelningen eller som förbundssty» relsemedlem.

"Oscar Lööf efterlämnar minnet av en trogen och energisk förbundsmedlem och en sympatisk kamrat. Ända till dess sjuk» domen bröt hans jättekropp, låg det över hela hans person något av den frejdiga rättframhet och beslutsamhet, som i all» mänhet kännetecknar dem, som kämpa för en idé av ideella skäl och icke ämna in» hösta några personliga fördelar. Han var en stridsman utan fruktan och tadel och han har under hela sitt liv arbetat med sina yrkesbröders och hela arbetareklassens väl för ögonen. Det är ett väl använt liv och hans minne skall därför länge leva", skrev Svensk Typograf»Tidning vid hans bortgång. (236)

LÖFGREN, JOHAN NIKOLAUS, maskinsättare, född 29 augusti 1891 i Umeå. Började yrket 1907 å Umeåbladets tryc» keri och arbetar fortfarande därstädes. — Revisor i Umeå typografklubb 1916—1919, avdelningsförvaltare sedan 1918, lokaiför» valtare för sjukkassan sedan 1921. Valdes av 1936 års förbundsmöte till medlem av

Svenska typografförbundets överstyrelse för norra distriktet. — Sekreterare i Väster» bottens distrikt av S. A. P. och dess vice sekreterare sedan 1927, ledamot av Umeå stadsfullmäktige sedan 1927, drätselkam» maren sedan 1931; sedan 1928 ledamot av styrelsen för Umeå stads pensionskassa och ordförande sedan 1933, ledamot av Umeå stads lönenämnd sedan 1933, leda» mot i styrelsen för Umeå Folkets hus»för» ening. (519)

MALMBORG, GUSTAV EMIL, född den 14 juni 1891 i Malmö. Började i yrket å Landskrona»Kuriren år 1904, flyttade därefter till Hälsingborg år 1906, där an» ställning antogs å Nya Folkviljans sätteri, sedan åter till Landskrona å Typografiska Anstalten, vilken kondition lämnades för att återflytta till Landskrona»Kuriren år 1909. Denna kondition tog slut på grund av tidningens nedläggande några månader efter storstrejken. Därefter ställdes kosan till utlandet, där en tids kondition antogs hos Wagners Buch» und Kunstdruckerei i Zossen bei Berlin. Efter hemkomsten er» hölls kondition å "Brands" tryckeri i Stockholm i december 1910 och räckte den» samma till 1912. Sedan kommer åter en tids arbete i Landskrona å Korrespondens ten Landskrona Tidning och Landskrona» Posten. På hösten 1913 börjar arbetet på nytt i Stockholm, denna gång hos Otto Åhlströms boktryckeri, vilket snart avbröts för en faktorsanställning i Norrköping hos Norrköpings tryckeriaktiebolag. I april 1914 är M. åter tillbaka i Stockholm och fick därvid anställning som sättare å P. A. Norstedt &. Söner. Denna kondition va» råde till 1918 eller närmare bestämt till i mars, då konditionen upphörde på grund av dyrtidsaktionen. Sedan var det kort gästspel hos K. L. Beckmans boktryckeri och Nya Dagligt Allehanda, för att åter — vid chefsskifte där — hamna hos P. A. Norstedt Söner. Denna kondition läm» nåde M. den 30 december 1921 för att till» träda en anställning å "Arbetaren" eller som firmans officiella namn är Tryckeri» aktiebolaget Federativ, vilken kondition slutades den 10 oktober 1924 med anled»

777ning av valet till ombudsman för Typo* grafiska föreningen i Stockholm.

Malmborgs uppdrag inom arbetarerörel* sen börjar inom ungdomsrörelsen. 1907 och 1908 tillhörde han Socialistiska ung» domsförbundets centralkommitté, 1908 och 1909 var han ombud å denna organisations kongresser i Stockholm. Har varit med» arbetare i "Brand" sedan 1908 till år 1922. Var ordförande i Stockholms L. S. år 1921. Sekreterare i interimsstyrelsen för Stocks holms fackliga centralorganisation år 1919. Lärare i studieledarekursen för fackför* eningskunskap inom A. B. F:s Stockholms» avdelning år 1924—27.

Uppdragen inom föreningen och förbun* det uppräknas, något så när fullständigt, här nedan: revisor år 1916, kassör år 1917 och ordförande år 1918 i civilsättaresektio* nen, medlem av dess tariffkommitté år 1917, sektionernas arbetsutskotts ordfö* rande år 1918 och 1923 samt dess organisa* tör år 1923, medlem av föreningens tariff* kommitté år 1918, ombud i föreningen Folkets hus å Norr åren 1919—1925, om* bud i Södra folkparken åren 1919—1920, ombud i Andelsföreningen Skådebanan 1924—1931, ombud i A. B. F:s Stock* holmsavdelning år 1925, medlem av föreningens studiekommitté 1925, ombud vid Mälardalsmötet år 1918 och 1921, ombud vid Mellersta distriktets konferen* ser åren 1921, 1922, 1924, 1925, 1926, 1927, 1928, 1929, 1930, 1932, 1933, 1934 och 1936, ombud vid förbundsmötena 1918, 1919, 1924 och 1927, ombud vid Lands* organisationens kongresser 1922, 1926, 1931 och 1936, föreningens vice ordförande 1919 —6 mars 1920, förbundsstyrelsens sekrete* rare 1 juni 1919—1920, Svenska typograf* förbundets underhandlare för civilavtalet sedan år 1919, typografförbundets ombud vid Tyska typografförbundets kongresser i Nurnberg år 1920 och i Leipzig år 1922 samt utsågs till Typografiska föreningens i Stockholm ombudsman den 4 oktober 1924.

Ledamot av förbundsstyrelsen sedan år 1927.

Suppleant i Stadsplanenämnden 1931. — Suppleant i Gatunämnden 1935, revisor därstädes 1931—34. Ledamot av Stock*

holms arbetarekommuns styrelse sedan 1930. Revisor i Skådebanan sedan år 1928. Ledamot i A.*B. SociaLDemokra* tens styrelse sedan år 1930. — Ordförande i Stockholmsavdelningen av Svenska typo* grafförbundets erkända sjukkassa sedan år 1929. — Ordförande i A.sB. Domus år 1935. (352)

MALMGREN, CARL FREDRIK, hand* sättare, korrekturläsare, född i Stockholm den 1 oktober 1837, död därstädes den 29 juni 1928. Började yrket som springpojke å Isaac Marcus tryckeri på 1850*talet, varest han även blev utlärd. Hade sedan anställ* ning å J. W. Lundbergs, J. F. Meijers, Nor* stedts och A. L. Normans tryckerier samt i landsorten i Södertälje, Gävle och Upp* sala, å vilken sistnämnda plats han arbe* tade i tio år. Korrekturläsare å Beckmans tryckeri från 1 februari 1888 till 1 decem* ber 1920, då han avgick med pension. — Från 1875 i nio års tid sekreterare i T. F. i Stockholm, en av inbjudarna till första svenska typografmötet 1889 samt medlem av den av andra svenska typografmötet 1886 utsedda interimsstyrelsen för Svenska typografförbundet och kvarstod i förbunds* styrelsen till 1888 års slut. Biträdde vid redigeringen i Sv. Typ.sTidn. och var vid tredje arbetaremötet i Örebro 1888 T. F:s i Stockholm ombud. Var en av stiftarna av Norstedtska officinens sjukkassa. Under signaturen "Doye" lät han skaldeådran flöda vid åtskilliga tillfällen, särskilt vid T. F:s fester. (48)

MARIN, AUGUST THEODOR, född 8 november 1837 på Öland, död i Stock* holm den 20 januari 1892. Lärde ut som sättare hos boktryckare Westin i Kalmar, kom 1861 till P. A. Norstedt & Söner, där han konditionerade till sin död. — Marin inträdde i den av Typografiska för* eningen i Stockholm tillsatta kommittén, vilken uppgjorde stadgar för Svenska ty* pografförbundet, tillhörde den för förbun» det vid andra typografmötet 1886 valda interimsstyrelsen och sedermera den ordi» narie styrelsen, till en början beklädande kassörsposten. Nedbruten av sjukdom

778nödgades M. i februari 1890 utträda ur förbundsstyrelsen.

MELIN, OLOV EDVARD, sättare, född 4 juli 1889 i Hudiksvall. Började yrket i Hudiksvall 1904, erhöll 1909 anställning å Norstedt &. Söner, varifrån han via Iduns Tr.sA.sB. (1925-1933) förflyttades till Esselte A.sB. — 1913—1921 ledamot av Norstedts personalklubbsstyrelse samt upps bördsman 1913—1919, ordförande i Iduns personalklubb 1925—1931, ordförande i Esseltes kartellstyrelse 1934—1935, från 1933 ordförande i Esseltes sätteriklubb. 1929—1936 vice ordförande i Civilsättares sektionens styrelse. Sekreterare i Norstedts semesterhemsförenings styrelse ett tiotal år samt sekreterare i Norstedts sjukkassa ses dan 1932. — Ledamot av förbundsstyrels sen sedan 1936 års förbundsmöte. (364)

MOBERG, CARL, född i Stockholm 28 december 1872. Första anställning i yrket å J. V. Svenssons boktryckeri, Mästers samuelsgatan 57, 1889. Har arbetat i yrket å en del tryckerier utomlands, därav under 4 år i Norge, bl. a. å Moestues tryckeri i Oslo. Återkom till Sverge 1902. Anställd å P. A. Norstedt a Söner 1902—1909 (avskedad efter storstrejken). F. n. ses dan 1916 å Fahlcrantz'. Ordförande i pers sonalklubben, uppbördsman. Tillhörde förbundsstyrelsen 1906—1907. Har repres senterat Typografiska föreningen i Stocks holm å samtliga förbundsmöten som ägt rum 1904—1924 samt å en del distriktss möten. Varit ordförande i sektionernas arbetsutskott samt vice ordförande i upps bördsmannaklubben. (192)

MÅRTENSSON, LARS AUGUST, handsättare, redaktör, tryckeriföreståndare, född 19 juli 1863 i Kristianstad, kom 1874 i lära å Kristianstads Allehanda och seders mera å Kristianstadsbladets tryckeri. År 1889 flyttade M. från Skåne till Stockholm, där han efter kortare konditioner å Fäders neslandet och Haeggströms tryckerier hams nåde på Aftonbladet. Där stannade han tills han erbjöds platsen som faktor vid Jacob Bagges tryckeri, vilken plats något

år senare utbyttes mot en anställning i fös delsestaden. Denna blev dock icke långs varig och år 1909 erhöll Lars August platsen som tryckeriföreståndare vid Östergötlands Dagblad. Detta blev hans längsta kondi» tion, eller till 1930, då han på grund av hälsoskäl måste lämna yrket.

M. inträdde den 1 september 1889 i Svenska typografförbundet genom Stocks holmsavdelningen och erhöll därvid n:r 1252. M. kastade sig omedelbart in i orga> nisationsarbetet och ett halvår efter del han inträtt i förbundet satt han i förbunds» styrelsen, dit han inkallats i egenskap av suppleant. I förbundsstyrelsen tjänstgjorde han som sekreterare 1890—1895 och under åren 1896—1898 som förbundsstyrelsens ordförande. Ären 1890—1894 var han sams tidigt ordförande i Typografiska förenins gen i Stockholm och från 1893 redaktör för Svensk TypografsTidning. Sedan 1898 års förbundsmöte beslutat att redaktören för förbundsorganet icke samtidigt fick innehava plats inom förbundsstyrelsen, uts gick M. ur förbundsstyrelsen, men bibes höll redaktörsposten, som han innehade till 1901 års slut.

1917 anslöt sig Lars August till faktorss förbundet och 1921, då faktorsförbundet — efter Svenska typografförbundets mön» ster — skaffade sig förbundsstyrelsemeds lemmar även i landsorten, var Lars August självskriven. Han tjänstgjorde i denna egenskap till 1930, då han på grund av sjukdom lämnade det aktiva arbetet inom såväl yrket som förbundet.

Under sin verksamhet i Svenska typo> grafförbundet utvecklade M. en stor energi. Hans medlemsskap av förbundsstyrelsen ins föll under 1890stalet, då förbundet hade att genomkämpa sina första lönerörelser och som dessa måste genomföras platsvis och tryckerivis, fingo förbundsstyrelsens medlemmar ordentligt ligga i, ty det var endast få platser, där avdelningarna hade fasthet och kurage nog att själv genoms driva tariffernas antagande. På M. kom under denna tid lejonparten av arbetet och han utförde detta på ett förtjänstfullt sätt. Redan från början avogt inställd till den socialdemokratiska åskådningen, kom han

779snart i skarpt motsatsförhållande till de socialdemokratiska kollegerna, ett motsats» förhållande, som föranledde häftiga me» ningsbrytningar dels i Sv. Typ.»Tidn. och dels inom T. F. i Stockholm samt till sist föranledde att M. föll igenom vid redak» törsvalet 1901. (688)

NILSSON, JANNE ALFRED, född i Malmö 31/i 1867, död 19U 1937. Började yrket som lärling hos Forssell &. Lundgren och blev 1889 utlärd som handsättare på Skånska Aftonbladet. Konditionerade på Sydsvenska Aftonbladet Snällposten 1901 — 1907 som maskinsättare. Arbetade 1907— 1933 som annonssättare på "Arbetet", var» efter han den 1 april 1933 erhöll pension.

Kassör inom Malmö typografiska för» ening 1892 och 1898—1899. Tillhörde för övrigt styrelsen i åtskilliga år som sekre» terare m. m. och som ordförande under storstrejksåret 1909. Kontrollnämndsleda» mot inom typografförbundet från 1904 till 1924, då institutionen upphörde.

Huvudman för föreningarnas i Malmö sparbank under ett tjugufemtal år. (202)

NILSSON, JOHAN VIKTOR ("Far» bror Nisch"), sättare, född i Stockholm den 26 juli 1836, död i Göteborg den 8 september 1904. Efter att ha arbetat på en del Stockholmstryckerier, flyttade han 1876 till Göteborg, där han fick anställning å N. J. Gumperts tryckeri, vilken plats han vid sin död innehade. — N. hade redan under sin Stockholmsvistelse livligt deltagit i föreningslivet och han är bl. a. upphovs» mannen till Sverges första typograftariff, om vars framläggande Viktor Nilsson väckte förslag i Typografiska föreningen i Stockholm den 14 januari 1872. — I Göte» borg blev N. en av stiftarna av Göteborgs typografiska förening. Han var under åtta års tid, 1885—93, sekreterare i för» eningen och skrev därunder säkerligen de mest noggranna och prydliga protokoll, någon typografisk förening i detta land kan uppvisa. Var revisor i föreningen 1896—97. Tariffkommitterad 1898. He» dersledamot av G. T. F. 1897. (113)

NILSSON, JOHN GOTTFRID, tryc» keriföreståndare, född i Kalmar den 6 maj 1875. Fick sin första anställning inom yrket å Gotlänningens tryckeri i Visby, varefter han lärde ut å Barometerns tryc» keri i Kalmar. Under åren 1895—1902 handsättare och sedermera maskinsättare å Göteborgs Aftonblad i Göteborg. Av» skedad från Göteborgs Aftonblad efter storstrejken 1909, fick N. omsider anställ» ning som faktor hos Wilhelmsson och där» efter å ett mindre tryckeri. 1912—18 förste faktor å Victor Pettersons boktryckeri A.»B. och från 1918 till 1928 föreståndare för Åhlén S. Åkerlunds tryckeri. Sistnämnda år återvände N. till hemstaden, där han blev föreståndare för Barometerns tryckeri, vilken befattning han innehade vid sin den 22 augusti 1935 inträffade död. — Inom Göteborgsavdelningen var N. styrelseleda» mot 1899—1910 och beklädde efter vart» annat befattningarna som sekreterare, ord» förande och avdelningsförvaltare. Styrelse» ledamot i Göteborgsavdelningens båda sjukkassor. Tariffunderhandlare, tariff» kommitterad och tariffövervakare 1903— 1910. Avdelningens ombud vid förbunds» mötena 1901 och 1904. Ledamot av Sven» ska typografförbundets kontrollnämnd åren 1904—1910. — Under sin Stockholms» tid ordförande i Stockholms grafiska fack» torsförening och sedan 1929 ordförande i Kalmar grafiska faktorsförening. (207)

NILSSON, NILS ENOC, född i Lin» köping den 23 februari 1893. Började yr» ket som tryckaielärling å Östgötens tryc» keri i Linköping. Är f. n. anställd å Nor» stedt &. Söner i Stockholm.

Revisor i förbundet sedan 1927. Ord» förande i Stockholms tryckaresektion, ord» förande i Norstedt personalklubb samt uppbördsman för Norstedts tryckeriavdel» ning sedan 1922. (365)

NILSSON, NILS WILHELM, född i Stockholm den 29 november 1891. Antogs som sätterielev vid Centraltryckeriet i Stockholm 1907. Arbetat som sättare vid olika tryckerier, senast å Federativs tryc» keri. Avreste 1925 till U. S. A. för några

780års praktiska studier inom tidningstryc» kerierna.

Fackliga uppdrag: Styrelsemedlem inom olika sektioner och sektionernas arbets» utskott under åren 1916—20 samt i Typo» grafiska agitationsklubben år 1922. Typo» grafiska föreningens i Stockholm ombud vid förbundsmötena 1918 och 1924. Med» lem av Svenska typografförbundets styrelse 1919-21. (285)

NORDIN, JOHAN GABRIEL, född i Hedemora den 5 februari 1835. Död i Stockholm den 22 september 1886.

1849, vid 14 års ålder, kom Nordin i tryckerilära hos Zacharias Hæggström i Stockholm. Han slutade dock där redan höstmässan samma år och förklarades ut» lärd vid höstmässan 1855 hos Isaac Marcus. I april 1857 erhöll Nordin plats som un» derfaktor vid Typografiska föreningens tryckeri och blev 1859 föreståndare vid detsamma. Detta boktryckeri övertog Nor» din för egen räkning den 1 november 1861 och drev det till 1865, då det övergick i andra händer.

Sistnämnda år blev Nordin anställd som förste faktor hos P. A. Norstedt &. Söner och vid sidan av denna krävande befatt» ning utövade han sin viktiga och fram» gångsrika gärning som den svenska bok» tryckarekonstens upplysare och pånytt» födare. Redan i juni månad 1869 hade han börjat utgiva "Nordisk Boktryckeri» tidning" och denna utkom med ett num» mer i månaden under nio års tid eller till slutet av år 1877. Det var inte mycket bidrag utifrån som han fick till sin tid» ning, varför han hänvisades till att själv fylla den med lärorikt och gagnande inne» håll och att han här lyckades väl, därom är icke mer än en mening.

Vintern 1880 höll han en serie föreläs» ningar i Typografiska föreningen om bok» tryckarekonsten och dessa utgav han seder» mera i bokform under namnet "Handbok i boktryckarekonsten". Denna handbok, som han tillägnade Typografiska förenin» gen i Stockholm, kan ännu i dag, fastän tekniken sedan dess undergått så ofantliga förändringar, läsas med behållning, ty Nor»

din hade i denna bok nedlagt all sin rika teoretiska erfarenhet och all sin varma kär» lek till yrket. År 1883 utgav han tillsam» mans med överbibliotekarie G. E. Klem» ming första delen av "Svensk Boktryckeri» historia 1483—1883", ett monumentalt och klassiskt arbete, oumbärligt för dem, som vilja studera Sverges boktryckerihistoria. Andra delen av detta arbete utkom 1884. Vidare har Nordin utgivit "Boktryckare» konstens i Sverge fyrahundraårsfest i Stockholm 1 —10 juli 1883" samt "Svensk ordbok med angivande av ordens härled» ning".

1876 företog Nordin en studieresa till Tyskland, Schweiz och Österrike och till» delades år 1882 medaljen "Illis quorum meruere labores" och året därpå "Litteris et artibus". 1881 kallades Nordin till he» dersledamot av Typografiska föreningen och redan 1877 hade han rönt en dylik ut» märkelse av "Typografickå Beseda" i Prag.

Inom de typografiska organisationerna nedlade Nordin ett omfattande arbete. 1859—1864 var han skattmästare inom Ty» pografiska föreningen, 1872—1876 och 1878 ordförande i densamma. 1871 —1876 var han förvaltare i Konstförvantskapets kassa och samma år förvaltare i Gutenbergska stiftelsen. Dessutom nedlade han under årens lopp ofantligt arbete för att materiellt styrka typografernas olika kassor. (121)

NYLÉN, KARL ESKIL WILHELM, född i Brännkyrka den 14 oktober 1882. Började yrket å Sv. Tryckeri A.»B. år 1897 och har sedermera arbetat som tryc» kare å Iduns tryckeri, Hasse W. Tullbergs, Nordiska Boktryckeri»A.»B., Bonniers, Hedberg &. Björklunds, E. Rydahls tryc» keri. Innehar nu plats å Folkets Dagblad.

Medlem av Svenska typografförbundets styrelse 1918—1919 (april). Förbunds* mötesombud 1916. Sekreterare i Stock» holms tryckaresektion 1912—1918 och ord» förande i sektionen 1920—1928.

Ordförande i Åkeshovs trädgårdsstads» förening från 1929, ordförande i Småstugu» föreningarnas samorganisation från 1931. Kyrkofullmäktig i Bromma församling från 1932. (296)

781OHLSSON, CARL JOHAN, född den 31 augusti 1864 i Karlstad. Kom i unga år i sättarelära hos boktryckare C. A. Fahlgren. Arbetade efter utstånden läro» tid dels i Växjö, dels i flera år å Göte» borgs Handels» och Sjöfartstidning i Göte» borg, en kortare tid å Uppsala Nya Tid» ning i Uppsala och kom 1892 till Stock» holm. Här hade han först en kortare tids anställning å Centraltryckeriet och började nyårsafton 1892 å "Vårt Lands" officin, vil» ken plats han innehade till sin den 15 augusti 1903 inträffade död.

Ohlsson hade på alla de platser han ar» betat, varit livligt intresserad av den typo» grafiska organisationen och i december 1898 invaldes han i Svenska typografför» bundets styrelse och återvaldes sedermera vid varje tvåårsperiods slut. 1900 utsågs han till förbundsstyrelsens ordförande, till vilken befattning han återvaldes även 1902. Han var vid sin död den ende förbunds» styrelseordförande som avlidit under sin tjänstgöringstid.

O. representerade Svenska typografför» bundet dels å den Skandinaviska arbetare» kongressen i Köpenhamn 1901 och dels på Norsk Centralforening for Boktrykkeres landsmöte i Bergen 1900 och Finska typo» grafförbundets möte i Hälsingfors. Dess» utom hade O. innehaft en hel mängd andra förtroendeuppdrag inom förbundet.

I nykterhetsrörelsen var O. ävenledes en intresserad deltagare. Redan 1891 inträdde han som ledamot i I. O. G. T. i en av Uppsalalogerna och tillhörde sedan oav» brutet denna orden. Var ock en av stif» tarna till den särskilt inom typografkretsar arbetande "Nykterhetsföreningen Grafia".

I Sv. Typ.»Tidn. för den 15 augusti 1903 ägnas C. J. Ohlsson följande minnesord:

"Vi alla, som nu stå sörjande vid den avhållne kamratens bår, äro säkert alla eniga om, att han med nit och omsorg fyllt det kall, som honom anförtrotts. Och det ligger för visso en djup sanning i de ord, som han i dödsminuten viskade fram till den som skriver detta med begäran om dess framförande till förbundets medlem» mar, att på samma gång som hans sista hälsning sändes förbundskamraterna, de

må vara förvissade om, att han i sitt arbete inom förbundet städse haft det bästa för ögonen och om han felat, detta skett mot bättre vetande." (120)

OLSSON, EMIL WILHELM, född i Vissefjärda, Kalmar län, den 28 maj 1886. Började yrket den 13 mars 1903 å Afton» bladet i Stockholm. Övergick därpå till Smedbergs boktryckeri och konditionerar där fortfarande som snällpresstryckare.

Uppbördsman och ordförande i Smed» bergs personalklubb 1910—1928. Kassör i uppbördsmannaklubben 1918—1928. Kas» sör i Typografiska agitationsklubben 1923 —1926. Revisor och styrelseledamot i tryc» karesektionen. Revisor i Svenska typo» grafförbundet sedan 1927. Typografiska föreningens i Stockholm ombud vid di» strikts» och förbundsmöten.

Kassör i Stuvsta konsum under dess 5» åriga verksamhet. Medlemsråd i Konsum 1933—1937. Stiftare av Stuvsta biograf» och klubblokaler, dess kassör, vice ordfö» rande och sekreterare sedan 1928. Ord» förande i kommittén för bildande av so» cialdemokratisk förening i Stuvsta. För» eningens ordförande 1930—1932. Kom» munalf ullmäktige i Huddinge 1933—1934 och 1937. Municipalfullmäktige i Stuvsta. Ordförande i Stuvsta municipalnämnd och ledamot av Stuvsta hälsovårdsnämnd sedan

1932. (309)

OLSON, ERIC GUSTAV, född i Göte» borg den 12 oktober 1883. Började yrket 24 februari 1898 å Göteborgs Händels» tidning. Har sedermera konditionerat å Centraltryckeriet i Göteborg, Bonniers Tryckeri A.»B. och Wald. Zachrissons Bok» tryckeri A.»B. Ombudsman och kassör i Göteborgs typografiska förening sedan den 1 januari 1913. Kassör i Västra distriktet sedan 1922. Tidningsunderhandlare sedan

1933. — Ledamot av Taxeringsnämnden i Göteborg sedan 1929. (323)

PERSSON, NILS ALBERT, förste färg» rotationstryckare, född i Stockholm den 16 december 1892. Började yrket den 3 juni 1907 å A.»B. Jacob Bagges sedeltryckeri.

782Har ytterligare arbetat å Ivar Hæggströms A.»B., Victor Pettersons, F. Englunds, A.»B. Jakob Bagges söner, P. Palmqvists och Nordiska Bokindustri»A.»B. samt är f. n. anställd hos Åhlén &. Åkerlund. — För» bundsmötesombud 1930, 1933 och 1936. Tillhör förbundsstyrelsen sedan förbunds» mötet 1936 och utsågs vid samma tillfälle till underhandlare i tidningsavtalet. Sedan 1929 vice ordförande i rotations» och stereotypiarbetaresektionen. Sedan 1934 ordförande i Åhlén &. Åkerlunds personal» klubb. — Från 1930 revisor i Erik Åker» lunds 50»årsfond. — Jacob Bagges söners personalklubb: uppbördsman 1918—1920; ordförande 1921. — Tidningarnas represen» tantskap: revisor 1927—1928, vice sekrete» rare 1929—1931. — Ahlén & Åkerlunds personalklubb: sekreterare 1925—1927 och 1931 — 1933. T. F:s ombud till Norra Fol» kets hus. (357)

PERSSON, PER GUSTAV. Född den 5 september 1878 i Lindesberg. Sättareelev 1890 å Bergslagernas Tidning i Lindesberg, utlärd 1894 och har därefter arbetat å Nora Tidning och Bergslagskuriren i Nora, Lind» ska Boktryckeriet och Örebro Tidning i Örebro, Söderhamnskuriren i Söderhamn samt i Stockholm å Norstedts tryckeri. Fick 1908 anställning å A.»B. Arbetarnas tryckeri, där han först var korrekturläsare, sedermera faktor och tryckeriföreståndare.

Invaldes 1904 i styrelsen för Typogra» fiska föreningen i Stockholm. Tjänstgjorde som vice ordförande 1904—1908 och som ordförande åren 1908—1919. Tillhörde förbundsstyrelsen 1908—1910 och tjänst» gjorde under storstrejksåret som sekrete» rare. Kontrollnämndens ordförande 1909 —1924, då denna institution upphörde. Därefter revisor i förbundet. — Tillhörde civilhandsättaresektionens styrelse från sek» tionens rekonstruering 1903. Revisor inom Typografiska föreningens i Stockholm byggnadsförening under flera år. Ledamot av Typografiska agitationsklubbens styrelse 1903—1904.

Av övriga förtroendeuppdrag kunna nämnas: ordförande i Kooperativa förbun» dets Stockholmsdistrikt under dess första

verksamhetsår fram till 1907 jämte en del uppdrag av olika slag inom Solna försam» ling. 1919—1931 stadsfullmäktig i Stock» holm. Därvid varit ledamot av gatunämn» den, löneavtalsnämnden, suppleant i Spår» vägsstyrelsen, pensionsnämnden i Bränn» kyrka, polisnämnden, Brännkyrka elektri» ska distributions»a.»b. Revisor i fastighets» nämnden och Stockholms tomträttskassa. Har deltagit i arbetet för socialdemokra» tiska arbetarepartiet, bostadsrörelsen (H. S. B.) samt i framstegsarbetet på olika områden.

Gust. Persson avled i Stockholm 4 april 1937. (268)

PETTERSSON, CARL BERNHARD, maskinsättare, Sundsvall, född 14 oktober 1882. Började yrket i Nora och flyttade 1904 till Örebro för att därefter inneha an» ställningar i Eskilstuna och Stockholm. Därpå till Sundsvall, där han konditione» råde ett tiotal år, varefter han 1918 antog en befattning i Sollefteå för en kortare tid samt därefter till Stockholm, där han arbe» tade å Bonniers tryckeri. 1922 åter till Sundsvall och Nya Samhället, där han se» dan dess arbetat. — Avdelningsförvaltare i Nora, styrelseledamot i Sundsvallsavdel» ningen, bl. a. ordförande i en följd av år. Ordförande i Norra distriktets styrelse samt distriktets representant i förbundssty» relsen 1931 — 1933. — Insatt av socialdemo» kratiska partiet i stadsfullmäktige är han dessutom ordförande för stadsrevisionen. Revisor i Sundsvalls kooperativa händels» förening. (517)

QVARNSTRÖM, EINAR WILHELM EDMUND. Född i Stockholm den 20 ja» nuari 1887. Började i yrket som sättare» lärling vid P. A. Norstedt &. Söners i Stockholm den 7 maj 1903. Fortsatte där till våren 1907. Arbetade sedan en kor» tare tid vid A.»B. Jakob Bagges sedeltryc» keri vid Bryggaregatan och började där» efter i oktober 1907 vid K. L. Beckmans boktryckeri, vilken anställning varade till augusti 1924. Varit ledamot av K. L. Beckmans personalklubbs styrelse ett fler» tal år intill 1921. Vice ordförande i Typo»

783grafiska föreningen 7 mars 1920—30 juni 1921; medlem i föreningens stadgekommitté 1919; i studiekommittén 1920; biträdande helt avlönad funktionär (organisatör) i föreningen januari—mars 1924 och juni— juli samma år. Medlem av förbundsstys relsen 25/2 1921—30/e 1934, från den 7/s 1924 som helt avlönad förbundssekreterare. Utsedd till underhandlare för civilavtalet vid kongresserna 1924, 1927, 1930 och 1933. Medlem av centralstyrelsen för Svenska typografförbundets erkända centralsjuks kassa fr. o. m. 1/i 1933 och av centralstys relsen för Svenska typografförbundets uns derstödsförening sedan 1h 1934. Verkstäld lande tjänsteman och kassör i centralsjuks kassan och understödsföreningen sedan 1h 1934. Medlem av Landsorganisationens res presentantskap Ve 1931—•soh 1936 och i Svenska sjukkasseförbundets representants skap fr. o. m. 8h 1934. Ledamot i övers styrelsen för Arbetarepensionskassan. Meds lem och kassaförvaltare i Enskede försams lings kyrkoråd. (346)

RASMUSSON, NILS. Född i Lund den 4 november 1860. Död i Stockholm den 24 juli 1927. Började i yrket i februari månad 1876 å Berlingska boktryckeriet i Lund och blev utlärd tryckare därstädes 1881. Stannade där till hösten 1889, då Rasmusson flyttade till Jönköping för ati taga anställning å Lithografiska bolaget därstädes. Vid tariffstriden 1893, då 18. kronorstariffen skulle införas, blev Rass musson enda strejkoffret å Litografen. Ers höll nu anbud från Berlingska tryckeriet i Lund och flyttade åter dit med familjen, men stannade ej längre än till november 1894, då plats erhölls som rotationstryckare å Svenska Morgonbladet i Stockholm. När Svenska Morgonbladet 1898 separerade från Svenska TryckerisA.sB. och satte upp eget tryckeri följde Rasmusson ej med utan stannade som snällpresstryckare å Svenska TryckerisA.sB. Antog i januari 1899 plats som rotationstryckare å StockholmssTids ningen, men denna utbyttes efter ett år mot en plats som snällpresstryckare vid tvåturspress å Iduns tryckeri. Då löneförs höjning vägrades uppsade Rasmusson sin

plats och tog den 2 maj 1900 anställning å Var 8 Dag i Göteborg, vilken plats i april 1901 lämnades för en plats hos Wals demar Zachrisson, där Rasmusson stans nåde till i februari 1905, då det ånyo bar i väg till Stockholm. Efter ett års kondition å Wallinders tryckeri flyttade Rasmusson våren 1906 till Bagges söners tryckeri. 1914 inköptes tryckeriet av litograftrusten, som nedlade och skingrade detsamma. Efter en liten tremånaderssejour på P. A. Norstedts tryckeri erhöll Rasmusson kondition å Iduns tryckeri och arbetade där 1914— 1918. Har därefter haft anställning å Trycs keri Birger Jarl 1918—1920, J. A. Björns lunds 1920—1922, efter ett halvt års arbetss löshet återigen å Tryckeri Birger Jarl från november 1922 till slutet av juni 1925, då Rasmusson antog kondition å Herman Anderssons tryckeri.

Ordförande i Jönköpings typografiska förening 1891—1893, i Göteborgs typogras fiska förening 1901, revisor i Svenska typos grafförbundet 1911 —1918. Representant vid förbundsmötena 1898—1924, utom vid extra förbundsmötet 1909. Mötena 1918, 1921 och 1924 som ombud för Typogras fiska föreningen i Stockholm. Invald i tryckaresektionens styrelse 1910 och kassör i sektionen i flera år. Ombud för Typos grafiska föreningen vid Mellersta distriktets möten 1925—1927. Typografiska förenins gens ombud i Fackliga centralorganisas tionen. (228)

ROBINSON, SVEN NILS AUGUST, ombrytare, född i Stockholm den 3 augusti 1889. Började yrket den 15 nov. 1906 å A.sB. Centraltryckeriet, Stockholm, och ars betade där till den 8 april 1929, då anställs ning togs å SocialsDemokratens A.sB. i Stockholm. — Sekreterare i Centraltryckes riets sätteriklubb 1921—1924, ordförande 1925—1929, ordförande i S. L. T:s tryckes riers samarbetskommitté 1926—1929, sekres terare i civilsättaresektionen 1925—1927, ordförande 1928, ledamot av T. F:s studies kommitté 1925—1934, ordförande 1935—, driftsrådsledamot i SocialsDemokratens pers sonalklubbs tekniska avdelning 1931, seks reterare i tekniska avdelningens styrelse

7841932-1933, ordförande 1934—, — Vice sekreterare i Maria socialdemokratiska för» ening 1926—1927, sekreterare 1928, kassör 1929, ordförande 1930—1931, medlem av Maria församlings skolråd 1928—1931, d:o fattigvårdsstyrelse 1929—1931, d:o kyrko» råd 1929—1930. — Ledamot av Typografi» ska agitationsklubbens styrelse 1926—1935, ledamot av Stockholms arbetarekommuns studiekommitté 1929—1932. — Ordförande i Socialdemokratens personalklubb 1933—, ordförande i arbetaretryckeriernas sam» arbetskommitté 1934—, förbundsrevisor från 1927. (315)

ROSANDER, KARL. Född den 3 juli 1811 i Tvings församling i Blekinge, död den 29 december 1877 i Stockholm. Son av en torpare, intogs han tidigt av ett brin» nande kunskapsbegär, gick i typograflära och upprättade 1844 ett eget tryckeri i Vad» stena, från vilket han utgav tidningen "Gengångaren", vilken utkom 1 gång i veckan i 3»spaltigt folioformat. Tryckeriet och tidningen såldes emellertid i oktober 1847 till rådman Regnstrand, medan Ro» sänder flyttade till Stockholm, där han 1847 övertog ledningen av det av firman Östlund &. Berling ägda tryckeriet. Under firma Carl Rosander &. C:o köpte Rosan» der själv detta tryckeri 1852, men sålde det redan följande år till ingenjör Elde.

Rosander uppträdde som författare på både vers och prosa och det mest bekanta av hans arbeten är "Den kunskapsrike skolmästaren", i 800 sidor stor oktav. Le» genden berättar, att han själv satte detta arbete, till största delen utan manuskript. Arbetet utkom i 12 häften under loppet av sju år (1857—1864). Det är, som nam» net antyder, ett slags encyklopedi, ty det omfattade språklära, geologi, naturlära, naturalhistoria, geografi, historia, "lärdoms» och konsthistoria", religionshistoria (starkt rationalistisk), näringar, sundhetslära, års» och tideräkning samt förklaringar av ut» ländska ord. Arbetet, vilket måste betrak» tas som ett storverk av en "olärd" man, är synnerligen förtjänstfullt genom den omsorgsfulla utarbetningen, mängden av nyttiga upplysningar och det populära

framställningssättet. Arbetet har seder» mera utkommit i flera upplagor.

Rosander tillhörde Typografiska för» eningen i Stockholm under trettio år eller från 1847 till sin död 1877. Han synes vara författare till flera av de dikter, som föredrogos vid Typografiska föreningens högtidsdagar. Särskilt den ståtliga dikten "Ljus och bildning", föredragen på hög» tidsdagen 1848, förtjänar att ihågkommas. (116)

ROSÉN, FRANS OTTO, stilgjutare, tobakshandlare och donator, föddes den 1 oktober 1863 i Ålems församling i Kalmar län. Död i Stockholm den 23 januari 1934. Kom till Stockholm 1883 och trädde i stil» gjutarelära hos Norstedts. Kvarstod där till 1896, då han erhöll resestipendium för studier i utlandet. Efter ett års praktik i utlandet återvände han till Sverge och er» höll kondition å Berlingska stilgjuteriet i Lund, där han konditionerade till slutet av år 1899, då han tog anställning å Erik Pet» terssons stilgjuteri i Stockholm. — Redan i Skåne hade R. varit talesman för sin yrkes» grupp vid tarifförhandlingar och han var därför självskriven till detta värv även i Stockholm. Han fullgjorde detta värv på ett talangfullt sätt, men han kom därigenom i onåd hos arbetsköparna och han fick sluta på grund av "arbetsbrist". Det fanns inte något arbete för honom här i landet inom yrket, vadan han satte upp en liten tobakshandel, först i T. F:s hus vid Jakobs» gatan och sedan på Söder. Denna affär drev han i närmare 30 år, tills han år 1932 på grund av svår sjuklighet lämnade den» samma i andra händer. -— R. testamenterade hälften av sin kvarlåtenskap till förbundets invalidfond, som på grund härav fick mot» taga ett belopp av kr. 5,708:57. (273)

SAMUELSSON, JOHAN WILHELM. Född den 6 april 1868 i Stockholm. Kom i februari månad 1881 i tryckarelära å A. L. Normans tryckeri, övergick därifrån till Gernandts 1883 och arbetade på Cen» traltryckeriet åren 1885—1890. Innehade 1891 — 1892 kondition å Svenska Morgon» bladet, men återvände till Centraltryckeriet

50

785sistnämnda år och stannade denna gång till 1897 års slut. Den 3 januari 1898 till* trädde Samuelsson sin nuvarande kondi» tion å Oskar Eklunds tryckeri.

I de olika typograforganisationerna har Samuelsson under årens lopp innehaft en lång rad av funktioner. Han har varit ords förande i tryckaresektionen, ordförande i Typografiska agitationsklubben (1901), medlem av Svenska typografförbundets styrelse två gånger (1902—1904 och 1919— 1924), ordförande i Typografiska förenin» gen 1905—1909, medlem av den av Typo* grafiska föreningen tillsatta byggnadskom* mittén, som 1901 fick till stånd köpet av huset Jakobsgatan 22 samt medlem av Ty* pografiska föreningens byggnadsförenings styrelse intill 1916, då föreningen själv övertog fastigheten, ordförande i Kontroll* nämnden 1911 —1919 och underhandlare i civilavtalet åren 1919—1925. Har varit närvarande på alla förbundsmöten 1898— 1924 dels som ombud och dels som för* bundsstyrelsemedlem eller kontrollnämnds* ledamot. (178)

SAND, FREDRIK WILHELM. Född i Lovö församling, Stockholms län, den 31 oktober 1870. Började i yrket som stereo* typör vid Stockholms Dagblad 1896 i sep* tember och stannade där till september 1901. Erhöll i september 1901 anställning å SocialsDemokraten och arbetade där till den 28 december 1935, då han avgick med pension.

Revisor i Svenska typografförbundet 1917—1927. Ledamot av taxeringsnämnden för Kungsholms 1 :a distrikt åren 1920— 1930. (184)

SANDBERG, NILS GUSTAF, maskin» sättare, född i närheten av Borlänge den 16 januari 1877. Lärde ut i Borlänge och har sedermera arbetat i Hedemora, Gävle, Kungsgården. Sollefteå, Lidköping och Stockholm m. fi. platser. Har långa tider gått arbetslös. — Verksam inom Tvpografi» ska agitationsklubben samt inom en del andra organisationer på arbetarerörelsens vänstra flygel. — Förbundsrevisor 1909— 1910. (199)

SANDSTRÖM, ]OHN AXEL, sättare, född i Visby 7 januari 1881, död i Göte* borg den 20 maj 1922. — Kom i lära å Gotlänningens tryckeri i juni 1894, men flyttade i maj månad 1898 till Göteborg och började å Wezätas tryckeri, där han stannade ett flertal år, delvis som korrek* turläsare. Sedan innehade han konditioner på ett flertal tryckerier i Göteborg, den senaste å Göteborgs Morgonpost, från vil* ken kondition han uppsades till den 1 ja* nuari 1921. — Tillhörde styrelsen för Göte* borgs typografiska förening sedan 1913, under största delen av denna tid som sek» reterare. Avdelningens ombud vid för* bundsmötena 1916, 1918, 1921. S. är ini* tiativtagare till tuberkulosfonden, om vars inrättande han väckte motion till 1913 års förbundsmöte. (413)

SONESSON, BENGT, handsättare, född i Kattarps församling i Skåne den 30 maj 1861. Började yrket 1876 å Hälsingborgs Tidning. Blev utlärd 1880, stannade kvar å samma plats till 1883 och for därefter till Stockholm, där han erhöll anställning å Ivar Hæggströms tryckeri för att 10 år där» efter, eller 1893 lämna denna officin för att övergå till Centraltryckeriet, där han med undantag av en kortare tids arbete som korrektur* och revidérläsare å Iduns tryckeri, tjänstgjort först som sättare och ombrytare samt sedermera som förrådsför» valtare, ända till dess han, efter fyllda 70 år, blev pensionerad och lämnade det aktiva arbetet.

Redan vid sin ankomst anslöt sig Bengt Sonesson till Typografiska föreningen i Stockholm och när det 1886 blev fråga om bildandet av ett svenskt typografförbund, tillhörde S. den grupp av 229 kolleger från 8 avdelningar som utgjorde pionjärerna och grundarna av Svenska typografförbun» det. B. S. erhöll vid detta tillfälle n:r 197, ett nummer som han fortfarande innehar.

Sonesson var åren 1895—1899 förbunds» revisor samt har för övrigt livligt deltagit i organisationsarbetet. Har även varit verksam inom kooperationen, särskilt un» der genombrottsåren. (173)

786STILLER, OSKAR WILHELM, faktor, född i Göteborg den 10 november 1890. Började yrket hos Wald. Zachrisson i Gö» teborg och arbetade därefter å Elanders tryckeri i samma stad. Har därefter kon» ditionerat å Bröderna Lagerströms, Stock» holms»Tidningens och Politikens tryckerier i Stockholm samt är sedan 1925 anställd som kontorsfaktor å Tryckeri»A.»B. Thule i Stockholm. — Ordförande i Göteborgs typografiska förening 1913—1916. Medlem av Svenska typografförbundets styrelse 1 januari 1918-31 maj 1919. (337)

SUNDELL, ERIK FRIDOLF, maskin» sättare, född i Örebro den 20 maj 1875, död därstädes 20 december 1935. Började yrket år 1889 å Länstidningens tryckeri i Örebro. Blev utlärd 1896 och stannade å lärostället till 1902, då han efter en kortare tids kondition å Örebro Dagblad flyttade till Sundsvall. Här stannade han till 1915, då han ånyo erhöll kondition å Örebro Dagblad. År 1934 erhöll detta företag ny ledning och denna hade ej längre använd» ning för den gamle, men plikttrogne arbe» tåren. — Inom förbundet har Sundell ut» fört ett långt och resultatrikt arbete. I slutet av 1890»talet var han i flera år sek» reterare i Örebroavdelningen och i Sunds» vall tjänstgjorde han som avdelningsför» valtare 1903—1910 samt som ordförande 1912—1914. Sjukkasseförvaltare i Sunds» vall 1903—1914. Avdelningsförvaltare i Örebro 1917—1932. Ombud vid flertalet förbundsmöten sedan 1901. Från 1921 års förbundsmöte medlem av förbundsstyrel» sen och sedan februari 1922 ordförande i styrelsen för Mellersta distriktet och dessa uppdrag ägnade han sitt särskilda intresse. — Förbundets sociala verksamhet låg S. varmt om hjärtat och det var han som tog initiativet till jubileumsinsamlingen till för» mån för invalidfonden. S. hoppades att härigenom skulle inkomma ett belopp av 100,000 kr. Detta hans hopp har icke gäckats, ty när detta tryckes — 8 maj 1937 — uppgår insamlingsbeloppet till kr. 131,638:28. (506)

SUNDQVIST, HULDA MATILDA, f. 16 januari 1874 i Stockholm. Efter att ha arbetat på ett par mindre tryckerier, an» ställdes S. 1902 å A.»B. Arbetarnas tryc» keri, där hon innehade kondition tills hon hösten 1936 drog sig tillbaka från yrket och bosatte sig i Malung i Dalarna. — Hulda Sundqvist var en av stiftarna av Typografiska kvinnoklubben i Stockholm, medlem av dess första styrelse och under åtta år (1904—1912) dess kassör. Ombud för Typografiska föreningen i Stockholm på tvenne förbundsmöten och under åren 1911—1912 förbundsrevisor. (172)

SÖDERBERG, KARL ERIK, maskin» sättare. Född i Jönköping den 24 septem» ber 1900. Började yrket den 23 november 1914 å Jönköpings Lith. A.»B. och är fort» farande anställd därstädes.

Sekreterare i Jönköpings typografiska förening 1928—1930, ordförande 1933— 1935, vice ordförande 1936 och revisor 1927, 1931 — 1932. — Har innehaft upp» drag som sekreterare i Jönköpings grafiska kartellstyrelse; ombud i A. B. F.; f. n. ledamot av Fackliga centralorganisationens representantskap. —• Ledamot av Svenska typografförbundets överstyrelse (för Västra distriktet) sedan 1936 års förbundsmöte. (527)

SÖDERSTRÖM, AXEL, maskinsättare, född i Gävle den 1 juni 1872. Död där» städes den 13 november 1931. Lärde yrket på Ahlström &. Cederbergs tryckeri i Gävle. Efter några års arbete i huvudsta» den återvände han till Gävle, varest han hade anställning å Gävle Dagblad från 1895 till sin död. — S. har tillhört Gävle typografklubbs styrelse i omkring 18 år, därav 15 år som ordförande. Han har be» vistat samtliga förbundsmöten sedan 1901 som avdelningens ombud. När 1921 års förbundsmöte beslöt att förbundsstyrelsen skulle utökas med representanter för lands» orten, utsågs S. till representant för Norr» landsdistriktet och han innehade denna be» fattning i tvenne omgångar, nämligen 24 februari 1921—5 augusti 1924 samt 8 ja» nuari 1926—13 november 1931.

787Revisor i Gävle arbetarekommun. Leda» mot av en av stadens taxeringsnämnder. — Sedan 35 år tillbaka organiserad nykter» hetsman i I. O. G. T.»logen Columbus, be» klädde han inom denna loge befattningen som kassaman under ett tjugotal år. (516)

SÖDERSTRÖM, GEORG AXEL EMIL. Född i Åbo av svenska föräldrar den 24 mars 1870. Död i Stockholm den 4 augusti 1924.

Söderström kom vid 7 års ålder till Sö» dertälje, där han började sin skolgång. Då han hunnit till 11 års ålder, underrättade honom första läraren vid skolan, att han icke hade mera lärdom att giva honom och erbjöd sig att betala hälften av avgifterna vid elementarskolan. Då emellertid den andra hälften icke kunde anskaffas, fort» satte Söderström skolan ännu en termin som ett slags biträdande lärare. Lämnade därefter skolan och efter att någon kortare tid ha sysslat med skogsarbete kom han i sadelmakare» och tapetserarelära, varunder han lärde sig att ordentligt tillverka både kapp» och nattsäckar. Som emellertid den tidens sadelmakaremästare och dito gesäl» ler inte voro guds bästa barn när det gällde att uppfostra lärlingar, fann Söderström efter två hårda hundår sadelmakareyrket mindre gott och tog vid 14 års ålder an» ställning som lärling å Gripens tryckeri i Söderköping, som tack vare dåvarande faktor Lundbergs goda förmåga ansågs vara ett från yrkessynpunkt synnerligen gott boktryckeri. Kom på sommaren 1884 till Stockholm och fick där plats på J. W. Svenssons tryckeri, som då låg på Ålands» gatan 10 (nuvarande Brännkyrkagatan). Där avancerade Söderström så småningom till "ombrytare" på skämttidningen "Lycko» per", som utgavs från tryckeriet och torde ha varit dess förnämsta inkomstkälla. Som tryckeriet hade svårt att betala ut avlönin» garna, tröttnade Söderström till sist på denna kondition och övergick till Ger» nandts tryckeri, sedermera Iduns kungliga hovboktryckeri, och började där den 2 maj 1885, något över 15 år gammal. Lärde ut där den 1 april 1890 och innehade denna plats till den 1 april 1903, då han tillträdde

platsen som Typografiska föreningens om» budsman.

Söderström tjänstgjorde som Typogra» fiska föreningens ordförande under en följd av år, liksom han var ordförande på alla förbundsmöten sedan 1898. Han var förbundets underhandlare vid alla tariff» underhandlingar under de senaste åren, utom 1919, då han av regeringen insattes i förlikningskommissionen.

Som socialdemokrat var Söderström en av Typografiska agitationsklubbens stiftare och han har dessutom varit ordförande på en mängd socialdemokratiska parti» och distriktskongresser. Han har varit ledamot av Stockholms arbetsförmedlings styrelse och invaldes 1919 i Stockholms stadsfull» mäktige och av dessa i stadskollegiet, där han nedlagt ett synnerligen gediget arbete. I Skådebanan var han även medlem av sty» relsen en följd av år.

I Svensk Typograftidning fälldes vid Sö» derströms bortgång om honom följande omdöme:

"Emil Söderström var en man, vars namn alltid skall stråla som en stjärna i de typografiska arbetarnas historia. Han var en av de personligheter, som syntes födda till sin plats och man har därför svårt att tänka sig ombudsmannabefattningen i Ty» pografiska föreningen i Stockholm i andra händer än Emil Söderströms. Han hade så att säga konsoliderat sig med befatt» ningen och det är till största delen hans initiativrikedom och hans förmåga att en» tusiasmera andra som skapat åtskilliga av föreningens institutioner, bland vilka sär» skilt må nämnas nödhjälpsfonden, för vars stärkande han legat i med oförtröttad iver.

Men Emil Söderströms eminenta duglig» het och energi i allt vad han företog sig, voro ej nog att skapa den enastående popularitet, som kom honom till del, icke allenast bland kolleger, utan även hos an» dra som kommo i beröring med honom. Det var hans ärlighet och trofasthet och den urbanitet, som var ett utmärkande drag för honom i hans umgänge med män» niskor. Därför kan man med fullt fog om honom säga, att han var en vän som ingen, en man som få." (228)

788THORSSELL, JOHAN PETTER, en av T. F:s i Stockholm upphovsmän, född den 6 december 1813 i Vänersborg, död i Stock» holm långfredagen den 14 april 1870. Thorssell kom i lära hos boktryckare Qvist i Vänersborg, där han arbetade i 5 år, varefter han begav sig till huvud» staden år 1836, där han antog kondition hos L. J. Hierta. Som Thorssells första läromästare ej var medlem av boktryckeri» societeten och sålunda icke kunde ge ho» nom konstförvantsbrev, utan vilket Thors» sell ej kunde vinna inträde i Konstför» vantskapets kassa, inskrevs Thorssell 1836 i societeten och erhöll därifrån utlärlings» brev 1837 och året därpå konstförvants» brev. Från 1836 till sin död 1870 arbetade Thorssell på Aftonbladets tryckeri. — Thorssell karakteriseras av J. G. Nordin som en av Stockholms "mest framstående och mest anspråkslösaste typograf", utrus» tad med en oerhörd arbetsförmåga. Inom Typografiska föreningen var han sekrete» rare ända från det första sammanträdet den 24 maj 1846 till sin död 1870, och det är hans synnerligen väl skrivna protokoll vi ha att tacka för vad vi nu känna till om föreningens äldre historia. Från 1846 till 1858 skötte han även den ganska maktpå» liggande bibliotekariebefattningen och dess» utom ägnade han även sångkören sitt ar» bete. Han saknades aldrig vid en övning eller repetition, alltid föregående andra med gott exempel. Han hade även under de första åren hand om notskrivningen och det beräknas att han under årens lopp ut» skrivit icke mindre än 5,000 notsidor. Inom Gutenbergska stiftelsen, för vars åväga» bringande han ivrigt verkade, var han sek» reterare åren 1845—1851 och under långa perioder medlem av dess styrelse. Inom Typografiska föreningens kooperativa tryckeriföretag, "Typografiska föreningens aktieboktryckeri", var han styrelseledamot under hela den tid, 1852—1861, som detta företag ägde bestånd som associationsföre» tag. — Thorssell tog alltid verksam del i utarbetandet av reglementena för de typo» grafiska sjuk» och understödskassorna, var» vid han vanligtvis tjänstgjorde som sekre» terare. (99)

TRANBERG, GUSTAF ROBERT, iak, tor, f. i Borås den 24 september 1839, död i Göteborg den 18 september 1908. Bör» jade sin typografiska bana vid 17 års ålder å D. F. Bonniers tryckeri i Göteborg, vil» ket tryckeri då ombesörjde tryckningen av Göteborgs»Posten. Då denna tidning framledes anlade eget tryckeri, övergick han till detsamma, varest han sedermera blev faktor. År 1896 förändrades tidnin» gens namn till Morgonposten (sedermera ändrat till Göteborgs Morgonpost), vilken förändring innebar startandet av ett helt nytt tryckeri. Tranberg medföljde även dit som faktor, vilken befattning han inne» hade till 1903, då han avgick med pension. — T. var en av G. T. F:s stiftare, medlem av dess första styrelse och dess kassör åren 1885—87, ordförande 1891, vice ord» förande 1894, revisor 1889—90, ledamot av Svenska typografförbundets kontroll» nämnd 1902—08. Ombud för Göteborg vid 1895 års förbundsmöte. Hedersleda» mot av G. T. F. 1897. (203)

WENGELIN, SVEN OTTO, född i Uppsala den 19 december 1876. Yrkes» verksamhet: började som springgosse hos Almqvist &. Wiksells boktryckeri den 24 augusti 1891 och slutade som sättare den 19 januari 1901; sättare å Uppsala Nya Tidnings tryckeri 21—25 januari 1901; sät» tare (accidens») å Harald Wretmans tryc» keri i Uppsala 26 januari—15 november 1901; faktor å Jämtlands»Postens tryckeri 18 november 1902—28 september 1902; sät» tare å K. L. Beckmans boktryckeri i Stock» holm 6 oktober 1902—23 april 1907; kon» torsanställd å samma tryckeri 24 april 1907 —31 maj 1929 (debiterings» och kalkyl» göromål) ; kontorsfaktor från 1 juni 1929 till närvarande tid. Organisationsverksamhet: medlem av Svenska typografförbundet un» der tiden 1 mars 1896—31 december 1918; ordförande i Uppsala typografiska förening 14 mars 1899—5 oktober 1901; ordförande i Östersunds typografklubb 9 februari 1902 —14 september 1902; ledamot av Svenska typografförbundets styrelse 20 augusti 1903 —31 december 1907, varav åren 1904— 1905 sekreterare och åren 1906—1907 som

789vice ordförande; sekreterare i tariffnämn» den för Sverges boktryckerier åren 1906— 1907; ombud vid Svenska typografförbun» dets förbundsmöte 1901 för Uppsala för» ening och 1904 samt 1907 som förbunds» styrelseledamot; ledamot i 1901 års tariff» kommitté; revisor i Typografiska förenin» gens i Stockholm 1 :a revisionsavdelning för åren 1905—1907; ordförande i Typo» grafiska agitationsklubben år 1903; förval» tare och sekreterare i Konstförvantskapets kassor 18 dec. 1918-19 mars 1936. (188)

WERNER, LOUIS, född i Stockholm den 19 mars 1850. Efter slutade skolstu» dier vistades W. en tid i England, Tysk» land och Danmark, där han i Köpenhamn gjorde första bekantskapen med sättaryrket. For därefter till Stockholm, där han hos Boktryckerisocieteten vid höstmässan 1868 av Norstedt 6. Söner inskrevs som sät» tarlärling, höstmässan 1871 utskriven som utlärd sättare. Arbetade som sättare till 1873, då han övergick till tidnings» mannabanan. Redaktör för Nya Eskils» tuna Allehanda oktober 1873—september 1874, korrekturläsare i Härnösands»Posten 1880, mars 1882—juli 1884, i Svenska Dag» bladet i Stockholm oktober 1885—juli 1890, i Dagens Nyheter från augusti 1890 till sin den 11 november 1926 inträffade död.

Medlem av Publicistklubben 1892. Sty» relseledamot i Eskilstuna arbetareförening 1873—1874, sekreterare i Arbetareorden i Härnösand 1879-1880, 1882—juli 1884.

Medlem av Typografiska föreningen i Stockholm 1873, ordförande i samma för» ening 1887—1888. Ordförande eller l:e ledamot i Svenska typografförbundets kon» trollnämnd 1888—1910 och bevistade i denna egenskap samtliga förbundsmöten som ägde rum under denna tid. (73)

WESSEL, NILS, handsättare, redaktör, född 25 augusti 1866 i Stora Köpinge för» samling, Malmöhus län. Kom i typograf» lära den 5 maj 1881 å Södra Skånes tryc» keri i Ystad. Efter detta tryckeris nedläg» gande år 1882 erhöll W. kondition å Nya Cimbrishamnsbladets tryckeri i Simris» hamn. I juni 1883 nedlades även denna

tidning och W. återvände till Ystad, där han åren 1883—1888 arbetade å Ystads» Postens tryckeri därstädes. I början av sistnämnda år erhöll W. av Y.»P:s redak» tör, Hugo Werner, förständigande om att antingen upphöra med all socialistisk och facklig agitation eller lämna platsen å Y.»P. W. valde det senare och anställdes nu som redaktionssekreterare i "Arbetet", Malmö, under Axel Danielssons fängelsetid 1888—1890. Återgick sistnämnda år till yrket och efter att en tid ha arbetat å Ar» betets tryckeri, flyttade W. 1892 till BlekingesKuriren i Karlskrona, där han var anställd halvannat år och därefter till Östergötlands Dagblad i Linköping, där an» ställningen varade ungefär lika länge. Flyt» tade därpå tillbaka till Malmö och Sk. Lith. A.»B., där anställningen varade 1894—1896. Flyttade sistnämnda år till Skånska Afton» bladet och när denna tidnings tryckning 1901 överflyttades till S. D. S„ uppsatte W. jämte bröderna Gustav och Johan Malm» borg hösten s. å. ett associationstryckeri i Landskrona för tryckning av socialdemo» kratiska tidningen Landskrona»Kuriren. W. hade emellertid å Socialdemokratiska partiets kongress i Malmö 1900 blivit väld till redaktörssuppleant för partiets vecko» tidning "Folkbladet" och då redaktör K. J. Gabrielsson i slutet av 1901 avled, kallades W. att efterträda honom. W. hade vid förbundsvalet i december 1901 utsetts till redaktör för Svensk Typograf» Tidning och kom alltså till Stockholm i slutet av 1901 som "dubbelredaktör". Tjänstgjorde som "Folkbladets" redaktör åren 1902—1907, men invecklades sist» nämnda år i den inre partistrid, som gällde Hinke Bergegrens och Carl Schröders ute» slutning ur socialdemokratiska partiet. W. hade — i den tron att yttrandefriheten exi» sterade inom socialdemokratiska partiet — låtit Aug. Palm i den varje vecka i "Folk» bladet" återkommande krönikan "Från den upp» och nedvända världen" yttra sig i ute» slutningsfrågan och Palm hävdade härvid en uppfattning motsatt partistyrelsens. Tid» ningen gick i press och redaktören lämnade tryckeriet. Men då han senare på dagen återkom, befanns censuren ha varit framme.

790Palms krönika var utbruten och ersatt med en artikel, som gick i rakt motsatt riktning. W. ansåg sig genom denna åtgärd från partistyrelsens sida desavouerad som redak» tör och lämnade såväl redaktörsbefatt» ningen som partiet. — Tog anställning som handsättare å Alb. Bonniers tryckeri och arbetade där åren 1907—1909, då flyttning skedde till Oskar Eklunds tryckeri. Å det senare stället arbetade W. i 21 år eller till den 9 april 1930.

En av stiftarna av Ystads typografklubb 1888, sedermera hedersledamot av nämnda klubb, ordförande i Karlskrona T. F. 1892, i Linköpings typografklubb 1893 och i Malmö T. F. 1896—1899. — Redaktör för Sv. Typ.sTidn. sedan 1902 och av Grafisk Revy sedan 1930. Har bevistat samtliga förbundsmöten fr. o. m. 1895; generalsekre» terare 1907, 1913 och alla efterföljande för» bundsmöten. Typografförbundets repre» sentant å de internationella typografkon» gresserna i Wien 1921, Hamburg 1924, Paris 1927, Amsterdam 1930, Neuchatel 1933 och Luxembourg 1936. Sedan 1930 medlem av typografinternationalens ut» vidgade sekretariatskommission. — Repre» sentant för Svenska typografförbundet å Tyska typografförbundets kongresser 1926 (Berlin) och 1929 (Frankfurt am Main), å Allmänna nederländska typografförbundets kongresser 1934 och 1936, vid Tjeckoslo» vakiska typografförbundets kongress i Prag 1934 och å Franska bokarbetareför» bundets kongress i Strasbourg 1934. Re» presentant jämte Hans Grundbacher för typografinternationalen å fackförenings» internationalens femte kongress i Stock» holm 1930, å Norsk Centralforenings for Boktrykkeres kongress i Oslo 1931, å Fin» ska bokarbetareförbundets 11 :e förbunds» möte 1935 och Dansk Typograf»Forbunds delegeredemode 1935. — Representerade förbundet å de båda typografiska bild» ningskongresser, som höllos i Berlin 1931 och i Erfurt 1932 samt å Franska bokarbe» tareförbundets 50»årsjubileum i Paris 1932.

Stiftare av den första socialistiska arbe» tareklubben i Ystad. Ledamot av Social» demokratiska partiets södra distrikts sty» relse 1888—1890. — Generalsekreterare i

Ungsocialistiska partiet 1907—1910, redak» tör för Socialistiska ungdomsförbundets månadstidning "Brand" 1901 — 1902.

Utgivna arbeten: Svenska typografernas historia, I, II, 1916 och 1917 (Oskars» hamn s. å.), Typografiska föreningen i Stockholm 1846—1926 (Oskarshamn 1926), Malmö typografiska förening 1883—1933 (Oskarshamn s. å.), Göteborgs typografi» ska förening 1885—1934 (Göteborg 1935), Svenska typografförbundet 1886—1936 (Oskarshamn 1937). (689)

WESTERLUND, PER HUGO AN* TON, född den 17 september 1862 i Stock» holm. Död den 10 april 1926.

W. började vid 13 års ålder som tryc» karelärling å Rumstedts tryckeri vid Korn» hamnstorg. Efter ett par år övergick han till Centraltryckeriet, där han förklarades utlärd. År 1889 flyttade han till Söder» tälje, där han tog anställning å Värds» holmens tryckeri. Å denna plats stannade han till 1895, då han åter ställde kosan till födelsestaden, där han nu fick anställning som tryckare å K. L. Beckmans tryckeri. Här arbetade han till den 1 juli 1907, då han efter Didrikssons tragiska slut av för» bundsstyrelsen utsågs till förbundets om» budsman.

Redan 1885 började W. arbeta i typo» graforganisationens tjänst. Han var näm» ligen en av de fyra typografer, som nämnda år bildade en avdelning i Söder» tälje av Svensk reshjälpskassa för typo» grafer och stilgjutare, vilken organisation sedermera utvecklade sig till Södertälje ty» pografklubb. Sedan Westerlund 1895 gjort sitt inträde i Typografiska föreningen i Stockholm fäste han snart uppmärksam» heten vid sin person och anförtroddes en del uppdrag, som han alltid väl fullgjorde.

Vid decembervalet 1900 invaldes Wester» lund i Svenska typografförbundets sty» relse och därmed blev hans verksamhet i typograforganisationernas tjänst ännu mera aktiv än förut. Sedan dess var hela hans arbetskraft vigd åt förbundet och Ty» pografiska föreningen. Den 1 juli 1907 övertog han befattningen som förbundets ombudsman och som sådan nedlade han

791ett gott arbete för stärkandet av tuberku» los» och invalidfonderna och vid Typogra» fiska föreningens Gröna Lunds»fester, som hade till ändamål att stärka denna för» enings nödhjälpsfond, var han hela den följd av år, som dessa fester pågingo, en trägen medarbetare, som särskilt hade tom» bolån på sin lott. I det varulotteri, som Svenska typografförbundet på sin tid an» ordnade till förmån för invalidfonden och vilket lotteri lämnade det högsta netto, som något lotteri av motsvarande omfatt» ning inbringat här i landet, var han just en av de tre kommitterade, som arbetade fram detta lysande resultat. Och år 1924 var han en av de ivrigaste tillskyndarna av, att Typografiska föreningen skulle för» värva sig Torsbyholm till ett semesterhem.

Även inom den kooperativa rörelsen har Westerlund varit verksam. Han var en följd av år revisor i Konsumtionsför» eningen Stockholm med omnejd och i det offentliga kommunala arbetet har han del» tagit som revisor av fattigvårdsnämndens räkenskaper under 3 à 4 års tid.

Mycket intresse nedlade även Wester» lund för förbundstryckeriet i Oskarshamn. Under en lång följd av år var han revisor i Tryckeriföreningen Oskarshamns»Bladet.

"Med Westerlunds bortgång har för» bundet förlorat en av sina mest energiska och hängivna medlemmar", skrev Svensk Typograf»Tidning vid hans bortgång. "I mer än en mansålder har han ägnat alla sina krafter i typograforganisationernas tjänst och inom dessa uträttat ett arbete, som givit lysande resultat och livligt upp» skattats av förbundskamraterna. Alltid har han arbetat med förbundets väl för ögonen och ända in i det sista rörde sig hans tankar kring arbetet och vad han skulle uträtta när sjukdomen släppt sitt tag." (179)

WIBERG, EDUARD ANTON, förtro» endeman, född i Lund den 18 oktober 1871. Började yrket å Stenström &. Bartelsons tryckeri i Malmö 1885 och lärde ut i samma stad 1890. Hade därefter anställning å Skånska lith. A.»B. åren 1890—1894. Kom till Stockholm sistnämnda år, men efter en

kort vistelse därstädes flyttade han till Ös» tergötlands Dagblads tryckeri i Linköping, där han hade anställning 1894—1895, vilket år tidningen flyttades till Norrköping. Ar» betade där åren 1896—1900, då W. åter flyttade till Stockholm och tog anställning å Social»Demokraten. 1901 års förbunds» möte hade beslutat anställandet av en för» troendeman för Svenska typografförbundet och sedan Typografiska föreningen i Stock» holm utsett tre kandidater till befattningen och därvid placerat Wiberg i första för» slagsrummet, erhöll denne vid allmän om» röstning inom förbundets avdelningar 598 röster, medan de båda andra kandidaterna

— Hansson och Westerlund — erhöllo respektive 499 och 55 röster. Platsen till» träddes den 1 oktober 1901. Sedermera återvaldes W. för tvåårsperioderna 1904— 1905, 1906—1907, 1908—1909, 1910—1911, 1912-1913, 1914-1915, 1916-1917, 1918— 1919 och 1919—1920. — 1919 års extra för» bundsmöte beslöt emellertid att underkänna det av tariffunderhandlarna framlagda för» slaget till ny tariff, fastän detta stod i över» ensstämmelse med de riktlinjer, som upp» dragits av 1918 års förbundsmöte. Med an» ledning härav ställde såväl förbundsstyrel» sen som förtroendemannen sina platser till förfogande och vid det med anledning av dessa avsägelser företagna nya valet föll förtroendemannen såväl som alla de övriga styrelsemedlemmarna igenom och helt ny styrelse valdes.

Ordförande i Linköpings typografklubb 1895, i Norrköpings dito 1896—1900. Sam» tidigt underhandlare för östgöta» och lär» lingstariffernas införande i mellersta Sverge.

— Svenska typografförbundets represen» tant å de internationella typografkongres» serna i Paris 1907 och 1912 i respektive Paris och Stuttgart. Förbundets represen» tant vid så gott som samtliga typografkon» gresser i de nordiska grannländerna åren 1902—1918. (236)

WILHELMSSON, GUSTAF WÄL= FRID, boktryckare, född i Dals»Ed, Älvs» borgs län, den 6 november 1860. Typo» graflärling å A. Caspersens boktrykkeri i Fredrikshald 1875; faktor å samma tryckeri

7921879—1881, snällpresstryckare i Drammen 1881—1883, faktor i Uppsala 1883-1886, utrikesresa i Belgien, England, Frankrike, Tyskland 1885, sättare å P. A. Norstedt & Söners tryckeri i Stockholm 1886—1888, grundade eget tryckeri i Stockholm 1 oktos ber 1888. Efter trettio års tryckeriverks samhet, därav 20 under aktiebolags form, överlämnade han 1918 officinen till Svenska TryckerisA.sB. Började 1919 ny tryckeris rörelse i minskad omfattning.

En av stiftarna av Uppsala typografiska förening den 6 november 1885. Redaktör för Svensk TypografsTidning 1888—1889. Ordförande i Stockholms boktryckareklubb från 1905 och framåt en följd av år. Mångs årig medlem av Stockholms boktryckares förenings styrelse och fr. o. m. 1919 och några år framåt medlem av dess styrelse. (685)

VILLNOW, AUGUST JULIUS WILHELM, född i Berlin 18 oktober 1852. Började yrket 1867 i Berlin å Drägersche Buchdruckerei (Fecht) numera Büxens steins Kunstanstalt. Har sedermera arbes tat i Ryssland, i Dresden, Hamburg, Lichs tenfels och Nürnberg, i Österrike i Wien och Triest, i Italien i Bergamo, i Schweiz i Luzern och Genève, i Frankrike i Tonon (vid Geneversjön), i Sverge i Stockholm: Norstedt &. Söner i 33 år, där han förestod lärlingsundervisningen. Därefter hos Frans Svanström &. C:is Pappershandels A.sB. såsom tryckeriföreståndare. Pensionerad sedan 1922.

Medarbetare i den av Axel Holmgren 1883 grundade "Nordisk Typograftidning", medlem av redaktionskommittén för nämnda tidning sedan Typografiska förs eningen i Stockholm övertagit densamma. — Medlem av förbundsstyrelsen 1 juli 1887—31 december s. å. Åtskilliga gånger medlem av tariffkommittéer och nedlade på sin tid ett kraftigt arbete för nsberäknins gens ersättande med alfabetsberäkning. (74)

WÄNNERDAHL, HERMAN JAKOB RUDOLF, rotationstryckare, född i Stocks holm den 10 augusti 1866, död i Eskilstuna den 5 augusti 1926. Kom i lära å Lund &.

Anderssons tryckeri i Stockholm, vilket tryckeri sedermera övertogs av David Lund. Efter ett par års kondition å Dahlgren &. Lundgrens tryckeri i Nyköping kom W. den 8 december 1890 till Eskilstuna för att tillträda tryckareplatsen å den då nystartade EskilstunasKuriren, vilken plats han innes hade ända till ett par månader före sin död. — Hade deltagit i samtliga förbundss möten utom det första, dels som ombud för sin avdelning, och dels som 2:e kons trollnämndsledamot från 1910 till 1924, då kontrollnämndsinstitutionen slopades. — Ledamot av Eskilstuna stadsfullmäktige ses dan 1911, ledamot av stadens pensions, nämnd allt ifrån dess tillkomst, revisor av de kyrkliga räkenskaperna, huvudman i sparbanken. Före Klosters sockens införs livande med staden tillhörde han dess koms munalnämnd. — Redan som ung inträdde W. i I. O. G. T., inom vilken han beklädde åtskilliga befattningar. Under lång tid kass sör i A.sB. Café Framtiden i Eskilstuna, till vars stiftare han hörde. (234)

ÅGREN, VIKTOR EMANUEL, född i Uppsala den 14 juli 1878. Började yrket 1893 å Uppsala Nya Tidning i Uppsala. Har ytterligare innehaft konditioner å K. L. Beckmans tryckeri 1897—1905, å StockholmssTidningen 1905—1919 samt å Folkets Dagblad 1920—1928; å de sists nämnda båda officinerna som maskinsäts tare. Utsågs 1928 till kassör i Svenska typografförbundets sjukkassas Stockholmss avdelning.

Medlem av Svenska typografförbundets styrelse 1913—1917, därav två år som seks reterare. Ordförande i Typografiska förs eningen i Stockholm 1 januari 1919—30 juni 1920. Tillhörde Svenska typografförs bundets styrelse ånyo 1919—1930, därav de tre sista åren som ordförande. Unders handlare i fråga om tidningsavtalet 1919— 1930. Under en del av denna tid även medlem av tariffnämnden.

Under konditionen å Beckmans tryckeri flerårig uppbördsman där för förbundets sjukkassa. På StockholmssTidningen var Å. ofta underhandlare å personalens vägs nar och detta gjorde att han efter det

793strejken 1919 avslutats befanns "obekväm" och avlägsnades. Var under flera år sek» reterare i Stockholmstidningens personals sjukkassa. (292)

ÅHLFELDT, JOHN CARL GER-HARD, född 24 september 1881 i Karls» krona. Tryckerilära i Karlskrona, har ar» betat å Centraltryckeriet i Stockholm och är sedan 20 år tillbaka anställd å K. L. Beckmans tryckeri i Stockholm.

Revisor i Typografiska föreningen i Stockholm sedan 1913. Medlem av Sven» ska typografförbundets styrelse 1 juni 1919 —23 februari 1921.

Vice ordförande i fullmäktige i Stuvsta municipalsamhälle, ordförande i Stuvsta brandstyrelse, kassaförvaltare i kommunal» förbundet för brandskydd i Huddinge. Styrelsemedlem i Huddinge elektriska för» ening. (301)

ÅHRBERG, FRITZ AXEL LEONARD, född den 14 november 1881 i Stockholm. Började 1896 som springpojke hos Nor» stedt &. Söner, blev sättarlärling 1897 och slutade där 1903. Anställd hos Bonniers 1903—1904 och för andra gången 1906— 1918, hos Löwing i Sundbyberg under 6 månaders tid och hos Stockholms Bok» industri 1 % år under åren 1904 och 1905. Sedan 1918 anställd hos Tiden, Stockholm, först som maskinsättare och sedermera som revidérläsare.

Biträdande bibliotekarie vid Typografiska föreningens i Stockholm bibliotek 1903— 1913, ordförande för föreningen 1921— 1927, förbundsrevisor 1913—1921, för» bundsstyrelseledamot sedan 1927.

Stadsfullmäktig 1931-1935, kyrkofull» mäktig i Adolf Fredrik sedan kyrkofull» mäktigeinstitutionens införande. Har till» hört fattigvårdsstyrelsen i Klara försam» ling och tillhör nu fattigvårdsstyrelsen i Adolf Fredriks församling. Har tillhört folkskoledirektionen i Stockholm och East» mandirektionen intill 1936 års utgång.

Tillhörde styrelsen för Adolf Fredriks socialdemokratiska förening 1929—1936 samt är revisor i Stockholms fackliga cen» tralorganisation och A.»B. Domus. (347)

ÖHMAN, AUGUST WILHELM, snäll» presstryckare, född den 7 april 1863 i Stock» holm och död därstädes den 8 januari 1923. — Öhman började sin bana på Centraltryc» keriet och hade tidigt klart för sig sam» manhållningens betydelse. En vacker dag funno de unga digelpresstryckarna vissa betalningsförhållanden så olidliga att de etablerade strejk och gingo ut på Central» planen med Ö. i spetsen, demonstrerande sin arbetsolust under då rådande förhållan» den. Efter ett par dagar var strejken slut och man hade fått vad man åsyftade. — I slu» tet av 1880»talet flyttade Öhman till P. A. Nymans Eftr:s tryckeri, där han sedan arbetade till sin död. — 1885 var Öhman en av stiftarna av Typografiska tryckarnas fackförening, där han kvarstod tills han jämte sina kamrater den 15 juni 1888 sam» fällt inträdde i typografförbundet. — Öh» man deltog i bildandet av Typografiska agitationsklubben den 10 januari 1891 och innehade där flera av styrelseposterna, bl. a. som kassör. I förbundsstyrelsen invaldes Ö. 1894 och tillhörde densamma till den 3 september 1895. — Tillhörde T. F:s i Stockholm styrelse över ett tjugotal år, därav åren 1905—1909 som ordförande samt åren 1894—1901, 1912—1918 som vice ordförande.

Tariffunderhandlare under en följd av år. Representerade T. F. i Stockholm vid förbundsmötena 1898, 1901, 1904, 1907, 1910, 1913, 1916, 1918 och 1921. Var även» ledes T. F:s representant vid åtskilliga andra tillfällen. — Inom sektion II (tryc» karna) nedlade Ö. under en följd av år mycket arbete och som styrelsemedlem in» nehade han periodvis befattningarna som ordförande och sekreterare.

Öhman var med om att starta Arbetarnes och Fackföreningarnes tryckerier och var länge styrelseledamot inom dessa företag. (198)

794Tabellbilagor.

Medlemmarnas fördelning på yrkesspecialiteter åren 1887, 1890, 1897, 1905, 1912, 1916, 1920, 1928 och 1934.

(Förteckningen upprättad med ledning av yrkesbranschuppgifterna i matriklarna för ovannämnda år.)

Yrkesspecialitet

1887 31/12

1890 1897 1905 1912 1916 1920 1928 1934

Arbetsförmedlingsföreståndare ............— — — — — — — 1 1

Ackvisitörer ............................................................— — — — — — — — 11

Annonschefer............................................................— — — — — — — — 1

Automatpresstryckare, manliga, la»

germans» och andra ....................................— — — — — — — 90 170

Automatpresstryckare, kvinnliga ... — — — — — — — 2 2

„ lärlingar............— — — — — — — — 2

Biljettryckerska ......................................................— — — — — — — —

Bokbinderiarbetare ..........................................— — — — — — — —

Boktryckare..................................................................— 4 6 21 2 1 1 7 17

Buntmakare, manliga ....................................— — — — — — 4 13 13

„ kvinnliga....................................— — — — — — — 2 2

Chaufförer ..................................................................— — — 24 46

„ biträden..........................................— — — — — — — — 1

Distributörer, manliga ....................................— — — — — — — 16 25

,, kvinnliga ..............................— — — — — — — — 3

Distributionsarbetare o. bitr., manliga — — — — — — — 6 28

kvinnl. - _ — - — — - 4 10

Ekonomichefer ......................................................— — — — — — 2 1

Eldare ..............................................................................— — — — — — — — 4

Elektriker........................................................................— — — — — — — — -

Expeditörer, manliga ....................................— — — — — — — 24 31

„ kvinnliga....................................— — — — — — - — 1

Expeditionsarbetare o. bitr., mani. — — — — — — — 14 27

„ „ kvinnl. — — — — — •— — 7 13

Faktorer och boktryckeriföreståndare 26 58 92 143 59 44 32 79 113

Formatpåläggare......................................................— — — — — 5 20

Färdiggörare, manliga ....................................— — — — 27 28 23 129 166

kvinnliga....................................— — — — — — 12 1 1

Förbundssekreterare ..........................................— — — — — ' 1 1

Förlagschefer ............................................................— — — — —- — -

Förlagsbiträden, manliga..............................— — — — — — 8

„ kvinnliga ........................— — — — — — — — 1

Förtroendemän ......................................................— — — — — 1 1

Förbundsfunktionärer ....................................— — — — 4 4 7 —

Galvanisörer och galvanoplastiker — — 2 15 8 8 12 17 18

Galvanisörer och lärlingar eller bitr. — — — — 1 2 6 2

Gravörer ........................................................................— — — — — — 2 1

Handlande ..................................................................___ — _ — — 3 1

Hisskonduktörer ................................................— — — — — — I — 2,1

795Yrkesspecialitet

1887 31/12

1890 1897 1905 1912 1916 1920 1928 1934

Hjälparbetare, manliga....................................— - 19 62 31 41 104 105 179

kvinnliga .............................._ _ _ 2 2 2 31 9 41

Iläggare, manliga ................................................- - lm 422 158 283 403 150 154

„ kvinnliga................................................- — J1L> 83 55 65 141 68 96

Inkasserare (kassörer) ....................................— — — — — — — 1 2

Journalister..................................................................— — — — — — 111

Kamrerare ..................................................................— — — — — — 2

Kassörer, manliga ................................................— — — — — 4 4

„ kvinnliga ..........................................— — — — — — — 13

Kemigrafer ..................................................................— — — — 445 1 2

Klichéförvaltare......................................................— — — — 3 3

Kontorister, manliga..........................................— — — — — — ~ 4 5

„ kvinnliga ....................................— — — — — — — — 21

Korrekturavdragare, manliga ..................— — — 15 21 32 60 58 76

„ kvinnliga ............— — — 1 1 2 2 — —

Korrektur» o. revidérläsare, manliga — — 6 14 12 11 10 | 20 29

„ „ „ kvinnl. — — — — — — — 2 3

„ „ „ biträden — — — — — — — — 1

Korrespondenter, manliga ........................— — — — — — — — 1

„ kvinnliga ..................— — — — — — — —

Lagerarbetare o. biträden, manliga — — — — — — — 37 42

,, „ ,, kvinnliga — — — — — — — 4 15

Litograftryckare ......................................................— — — 3 — — — — 1

Maskinskötare........................................................- - - 8 7 18 21 28 24

„ lärlingar..............................— — — — — — — — 1

Maskinskriverska ................................................— — — — — — — — 1

Materialförvaltare ................................................— — — — — — — 1 1

Matrismakare ............................................................— — — — — — — — 1

Metallsmältare............................................................— — — — — — — — 1

Monotypegjutare, ................................................_ _ _ — 1 1 2 14 19

„ lärlingar........................— — — — — — — 1 4

Monotypeskrivare, manliga........................— — — — — — — 5 9

,, kvinnliga..................— — — — — — 11 18 17

„ kvinnl. lärlingar — — — — — — — — 2

Montörer........................................................................— — — — — — — — 1

Målare ..............................................................................— — — _____ 2

Ombudsmän ............................................................— — 1 1 1 1 1 3 3

Ombrytare, manliga ..........................................- 1 8 28 53 61 51 196 253

„ kvinnliga ....................................— — — 2 — — — 1 2

Pappersskärare ......................................................— — — — — — — 55 92

Pappersräknare, manliga ..............................— — — — — — — 9 24

„ kvinnliga ........................— — — — — — — 8 2

Paragontryckare,......................................................— — — — — — — 8 14

„ bitr., kvinnliga ... — — — — — — — — 2

Påstryckare ..................................................................— — — — — — — —" 6

Redaktörer ..................................................................— — — — — — — 1 2

Registratorer ............................................................— — — — — — — — 1

Reparatörer och mekaniker........................— — — — — — — 6 16

Reviderare ..................................................................____ 4 5 7 12 17

Stereotypörer ............................................................— — 11 32 32 24 46 104 150

Stereotyparbetare och biträden ............— — — 45 39 60 107 130 140

Stereotyplärlingar ................................................— — — — — — — — 4

Stilgjutare, manliga ..........................................- 4 17 35 20 30 42 22 21

796Yrkesspecialitet

1887 31/12

1890 1897 1905 1912 1916 1920 1928 1934

Stilgjutare, kvinnliga ....................................— — — —

„ bitr., kvinnliga ........................— — — — 7 7 2 3 4

lärlingar ..........................................— — — — 2 3 2 4 2

Ståltryckare..................................................................— — — — — — 2 3

lärlingar ....................................— — — — — — 1

Sättare, hand», manliga ..............................372 802 1,475 1,967 1,499 2,170 2,720 2,274 2,406

kvinnliga ..............7 19 60 221 181 206 220 165 153

I lärlingar, manliga ... 12 75 251 474 368 286 546 403 505

kvinnliga - - - 67 21 8 33 6 2

„ maskin», manliga ........................- - - 217 344 402 445 1,109 1,337

kvinnliga........................_ _ _ 2 6 14 6 9 19

„ „ lärlingar ........................— — — — — 4

Telefonister..................................................................— — ~~

Tryckare, digelpress», manliga ..................38 — - 166 200 304 568 676 696

Y „ ,, kvinnliga ............- - - 17 19 14 68 58 64

„ lär.», manliga 2 — — — — — — — 74

„ „ „ kvinnliga — — — — — — — — 1

rotations»,'manliga..................— — — 27 21 21 26 169 282

arb., manliga... - - - 52 52 89 129 240 271

„ kvinnliga — — — — — — —

snällpress», manliga..................- 133 320 543 549 814 987 1,169 1,205

,, kvinnliga ............- - - 3 7 7 13 8 6

lärl., manliga - 11 - - 142 93 230 141 130

bitr., manliga ------ 140 160 253

„ „ „ kvinnliga — — — — — — — 9 21

Tryckeriförmän ......................................................— — — 2 1

Valsgjutare ..................................................................— — 1 * ~7

Vulkanisör ..................................................................— — * j

Vaktmästare..................................................................— — — — Tö 77 1

Icke angiven titel ................................................— — — — 1- 1

Sättare»tryckare ...........................................— 1 —

Summa 457 1,108 2,402 4,774 3,969| 5,200 7,303 8,165 9,740

797Svenska typografförbundets ekonomiska ställning vid årsskiftena 1887, 1896, 1906, 1916, 1926 och 1936.

31 december 1887:

Innestående å sparkasseräkning i Arbetareringens Bank........................419: 38

Kontant i kassan ...................................................................42: 19 461: 57

Reskassan, som vid denna tidpunkt förvaltades särskilt, hade en behållning av_760: 63

Kronor 1,222: 20

31 december 1896:

Tillgångar:

Inventarier..........................................................................................................................................................................................805: 90

Deposition i Skånes Enskilda Bank ....................................... 1,500: —

D:o i Arbetareringens Bank ....................................... 3,500: —

Sparkasseräkning i d:o ......................................................... 16,957: 77

Upp» och avskrivningräkning i d:o ....................................... 600: — 22,557:77

Utestående fordringar............................................................................................................................................................484: —

4 st. teaterobligationer ......................................................................................................................................................106: 50

Inneliggande lager av förbundsmötets protokoll ..............................................................................247: 01

Kontant: hos förbundskassören ............................................. 5,826:20

i avdelningarna ................................................ 1,870:78 7,696:98

Kronor 31,898: 16

Skulder:

Förbundskassan ........................................................................................................................................................................8,442:86

Arbetslöshets» och reshjälpskassan........................................................................................................................8,417: 39

Reshjälpskassans reserverade medel ..................................................................................................................2,398: 57

Reservfonden ..............................................................................................................................................................................11,682:81

Representationsfonden ............................................................................956: 57

Kronor 31,898: 16

31 december 1906:

Tillgångar:

Deposition i Stockholms Enskilda Bank ......................................................................................................27,000: —

D:o i Skånes Enskilda Bank ..................................................................................................................32,000: —

D:o i Skandinaviska Kredit*A.»B..................................................................................................15,000: —

D:o i Stockholms Intecknings>Garanti»A.»B.................................................20,000: —

Transport 94,000: —

798Transport 94,000: —

Deposition i Stockholms Handelsbank............................................................................................................38,000: —

D:o i Sydsvenska Kredit»A.»B..............................................................................................................29,000: —

Sparkasseräkning i Stockholms Handelsbank ..........................................................................................7,981: 70

D:o i Stockholms Intecknings»Garanti»A.»B........................................................5,882:47

D:o i Arbetareringens Bank......................................................................................................624: 75

Upp» och avskrivningsräkning i Stockholms Handelsbank ................................................5,038: 29

Inteckningar i egendomen 22 A och B Jakobsgatan ..................................................................50,000: —

D:o i egendomen 70 Regeringsgatan..........................................................................................8,500: —

Tryckeriet i Oskarshamn ................................................................................................................................................54,197: 62

Inventarier..........................................................................................................................................................................................1,695: 98

Teaterobligationer ..................................................................................................................................................................94: 87

Utestående fordringar ......................................................................................................................................................687:

Bokförd behållning hos förbundskassören och i avdelningarna ....................................21,427: 35

Kronor 317,130:03

Fördelning:

Förbundskassan ........................................................................................................................................................................45,939: 45

Arbetslöshets» och reshjälpskassan........................................................................................................................55,061: 90

Reservfonden ............................................................................................................................................................................149,390:29

Invalidfonden .........................................................................................................66.738: 39

Kronor 317,130:03

31 december 1916:

Tillgångar:

Depositioner i tre banker................................................................................................................................................110,561:87

Sparkassa samt upp» och avskrivning ............................................................................................................6,716: 80

Inteckningar i 8 egendomar..........................................................................................................................................101,496:50

Obligationer: Folkets hus och teater..................................................................................................................25,094:87

Aktier i tre bolag ..................................................................................................................................................................5,700: —

Inventarier, bokförda till ................................................................................................................................................3,701: 25

Stadsfastigheten i Oskarshamn....................................................................................................................................54,263:47

Förbundstryckeriet i Oskarshamn ........................................................................................................................34,154:83

Tryckeriföreningen i Oskarshamn ........................................................................................................................19,727: 63

Beslagtagna medel ..................................................................................................................................................................52,002:41

Fordringar: Finska typografförbundet ............................................................................................................13,198: 70

av egna medlemmar..............................................................................................................................939: 10

"Svenska typografernas historia" ..........................................................................................9,364: 17

Typografförbundets lotteri............................................................................................................46:

bokförda i kassan....................................................................................38,214: 6S

Kronor 475,182:28

799Fondernas fördelning:

Förbundskassan .................................................................. 15,005: 82

Arbetslöshets* och reshjälpskassan.......................................... 84,401: 38

Reservfonden ..................................................................... 131,703:80

Invalidfonden ..................................................................... 221,706:21 457,107:86

Inkomster överförda till år 1917 ..............................................................................18,074: 42

Kronor 475,182:28

Härtill kommer behållningen i Medlemmarnas egen garantifond....................................488,931:99

31 december 1926:

Tillgångar:

Depositioner....................................................................................................................................................................................638,000: —

Sparkassa ..........................................................................................................................................................................................324,809:71

Inteckningar....................................................................................................................................................................................256,300: —

Aktier ................................................................................................................................................................................................188,408:44

Obligationer....................................................................................................................................................................................67,683: 50

Kapitalräkning ..............................................................................................................................................................................50,269: 52

The British Trades Union ..........................................................................................................................................20,000: —

Diverse fordringar ..................................................................................................................................................................24,200: —

Inventarier..........................................................................................................................................................................................10,510: 85

Förbundstryckeriet ..................................................................................................................................................................68,983: 10

Stadsfastigheten i Oskarshamn ..............................................................................................................................65,314: 56

Invalidfondens fastighet ................................................................................................................................................116,671:22

Finska typografförbundet ................................................................................................................................................13,198: 70

Förbundskassan ........................................................................................................................................................................569:27

Hugo Westerlunds stärbhus..........................................................................................................................................3,095: —

Avdelningarnas avräkningskonto..............................................................................................................................14,049: 16

Postgirokonto ..............................................................................................................................................................................5: 01

Kassabehållning ......................................................................................................638: 60

Kronor 1,862,706:65

Skulder:

Arbetslöshetskassan ............................................................................................................................................................770,958:56

Reservfonden ..............................................................................................................................................................................474,456:11

Invalidfonden ..............................................................................................................................................................................539,952:04

Tuberkulosfonden ..................................................................................................................................................................52,728: 54

Nödhjälpsfonden ..................................................................................................................................................................2,764:50

Stockholms stads Tomträttskassa.................................................................................21,846: 90

Kronor 1,862,706:65

Härtill kommer behållningen i Medlemmarnas egen garantifond....................................1,159,403: 43

80031 december 1936:

Tillgångar:

Depositioner.......................................................................................... 454,000: —

Sparkassa ............................................................................................. 50,640: 06

Inteckningar .......................................................................................... 665,200: —

Aktier................................................................................................... 285,966: 99

Obligationer .......................................................................................... 733,535: 37

Kapitalräkning ....................................................................................... 2,395,445: 63

Giroräkning .......................................................................................... 40,753: 84

Lån mot annan säkerhet ........................................................................ 21,300:

Inventarier.............................................................................................

Förbundstryckeriet ................................................................................. 48,953: 65

Stadsfastigheterna i Oskarshamn............................................................... 382,066: 41

Invalidfondens fastighet ........................................................................ 140,000: —

Avdelningarnas avräkningskonto ............................................................ 13,658: 65

Historikens konto ................................................................................. 12,978: 38

Kassabehållning ......................................................................................................203: 65

Kronor 5,244,703: 63

Skulder:

Arbetslöshetskassan............................................................... 852,211:13

Reservfonden ..................................................................... 1,599,615:65

Invalidfonden ..................................................................... 2,619,498:26

Tuberkulos* och nödhjälpsfonden .......................................... 154,874: 71

Förbundskassan .................................................................. 355: 70 5,226,555: 45

Stockholms stads Tomträttskassa............................................................... 18,148: 18

Kronor 5,244,703: 63

Härtill kommer behållningen i Medlemmarnas egen garantifond.................. 1,293,438: 78

51

801Avdelningarnas medlemsantal vid årsskiftena 1887—1922.

A vdelning Stiftelseår och =dag 1887 1888 1889 1890 1891 1892 1893 1894 1895 1896 1897 1898 1899 1900 1901 Alingsås ......... 1900, okt. 5 5 Arboga............ 1893 5 5 6 6 6 6 6 10 8 10 Arvika ............ 1900, 10 Askersund ...... 1894 3 4 5 6 Boden ............ 1920 Bollnäs............ 1905, Borlänge ......... 1900 21 13 Borås............... 1890, V, 11 14 19 18 18 16 22 Eksjö............... 1895, 22 1 14 5 4 7 17 9 11 12 Engelholm ...... 1898, dec. 9 11 14 Enköping......... 1899, ui ho — — — — — — — — — — — — 9 II 12 Eskilstuna......... 1887, febr. 12 8 7 8 15 19 19 21 24 31 52 35 51 36 i! Eslöv............... 1901, 31/ — — — — — — — — — — — — — — 9 Falkenberg ...... 1901, juni 7 Falköping......... 1899, '12 y 9 Falun ............ 1899, 22 / 51 31 5/ Filipstad ......... 1893, V, — — — — — — — — — — 5 6 9 9 10 Gävle ............ 1886, 14/„ 28 29 30 33 36 42 34 33 32 59 43 54 62 66 78 Göteborg......... 1884, "/il 43 47 39 74 64 67 91 89 112 122 162 203 225 233 297 Halmstad......... 1886, dec. 6 5 6 6 8 6 6 8 16 18 17 24 24 23 25 Haparanda ...... 1905 — — — — — — — — — — — — — — — Hedemora ...... 1893, juli 6 7 6 8 9 8 6 10 13 Hälsingborg...... 1888, v, 21 28 30 24 32 31 36 41 43 44 63 75 77 89 102 Härnösand ...... 1888, 6/, — 22 23 28 29 24 24 23 24 22 18 20 20 22 25 Hässleholm ...... 1901, 15/l — — — — — — — — — — — — — — 11 Hvetlanda ...... 1924 Hudiksvall ...... 1889, — — 11 11 9 7 8 7 9 11 10 11 11 4 11 Hörby ............ 1900, v,, — — — — — — — — — — — — — 6 9 Jönköping ...... 1883, 18 21 22 30 32 31 48 53 48 46 4/ 5/ 56 49 63 Kalmar............ 1893, 7, — 18 — — — 18 19 21 22 22 24 25 28 32 31 Kiruna ............ 1925 — — — — — — — — — — — — — — — Karlshamn ...... 1887, maj 4 12 12 15 14 Karlskoga......... 1923 — — — — — — — — — — — — — — — Karlskrona ...... 1887, 20 22 21 22 20 23 24 22 25 22 26 19 33 31 28 Karlstad ......... 1890, V» — — — 12 13 18 20 23 23 21 20 21 25 27 29 Katrineholm ... 1912, — — — — — — — — — — — — — — — Kristianstad...... 1885, 30/ 13 14 16 19 20 24 27 30 28 38 44 45 42 41 45 Kristinehamn ... 1893, »I 12 9 9 8 y 10 11 11 12 Kungsgården ... 1914, 15/ / 6 Klippan ......... 1926 14 16 Köping............ 1888, / 3 — 7 8 11 10 10 10 11 11 12 12 15 12 Ljusdal............ 1915, sept. — — — — — — — — — — — — — 24 — Landskrona ...... 1889, — — 9 10 11 12 13 14 14 21 Ii 25 24 30 Lidköping ...... 1889, V, — — 9 5 5 5 5 5 5 7 7 8 8 8 20 8 24 Lindesberg ...... 1889, v„ — — 4 5 5 7 9 10 14 15 16 1/ 19 Linköping ...... 1885, 13/l 18 21 23 20 29 26 37 45 35 51 34 41 44 45 43 Lotorp ............ 1907, dec. — — — — — — — — — — — — — — — Luleå............... 1892, — — — — — — — — 8 16 20 28 24 23 21 Lund............... 1888, 12/c — 24 26 29 21 22 42 61 61 52 60 84 97 93 101 Lysekil ............ 1901, 23/ U — — — — — — — — — — — — — — — | Ljungby ......... 1923 Ludvika ......... 1923 — — — — — — — — — — — — — — — ! Malmö ............ 1883, 29/ / 9 58 68 70 69 77 81 78 83 98 112 120 172 157 161 1491902 1903 1901 1905 1906 1907 1908 1909 1910 1911 1912 1913 1914 1915 1916 1917 1918 1919 1920 1921 1922 5 5 i rt 6 1 A 6 Q 6 O 6 Q 8 o 10 O 11 11 12 13 11 12 11 12 13 13 13 14 16 9 14 6 1U 16 6 1U 16 6 O 12 O 14 O 11 O 10 o 10 10 12 12 13 13 14 14 15 16 15 15 14 15 — — — — — — — — — — — — — — — — — — 5 8 8 — — — 5 7 7 12 9 10 12 11 14 14 14 12 14 15 15 15 14 15 11 11 10 10 10 10 10 11 5 10 14 15 16 18 21 19 14 16 24 25 26 26 31 36 31 34 37 46 47 52 53 52 54 50 55 46 47 48 49 53 58 57 13 10 11 10 10 10 14 11 11 18 20 18 19 21 19 20 22 21 20 19 19 13 10 11 10 10 10 14 11 11 18 20 19 19 21 19 15 13 12 10 9 10 9 9 9 9 9 9 8 9 9 9 8 7 9 10 12 11 11 12 11 11 10 40 42 50 54 68 74 66 71 71 68 74 95 97 105 98 103 115 116 117 117 118 9 9 10 9 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 11 12 12 12 12 13 15 10 10 16 16 18 14 13 8 6 15 21 22 20 17 19 6 7 10 9 9 9 11 11 11 13 13 14 16 17 19 34 37 34 37 40 47 51 56 54 39 44 37 46 52 54 53 53 63 67 72 75 — — — — — — 7 8 10 10 12 13 15 15 15 18 21 22 23 24 26 73 72 71 84 90 94 94 90 70 50 52 55 65 84 96 101 104 112 120 127 125 319 339 359 357 377 414 486 469 425 285 290 367 416 400 399 493 575 621 667 635 627 28 29 31 28 27 26 28 29 31 30 29 29 29 30 31 41 47 43 42 44 47 — — — 4 4 — — — — — — — — — — 5 — — — — — 20 20 14 12 10 9 10 5 6 8 11 11 12 11 11 — — — — — — 104 114 117 132 143 147 150 143 127 121 110 100 116 122 131 133 136 153 159 171 172 26 31 35 36 29 38 37 45 34 33 35 37 41 39 41 40 42 43 42 43 45 10 7 8 8 8 9 8 7 17 15 8 8 13 12 13 13 11 11 12 13 14 — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — 12 16 17 15 13 16 14 14 13 12 13 14 13 14 14 16 19 18 17 18 18 8 4 4 6 5 6 7 6 8 8 7 8 7 10 9 9 9 9 9 9 10 64 70 73 71 80 85 92 96 56 61 63 71 84 91 95 100 104 109 139 157 159 36 35 36 37 38 40 39 32 45 46 45 44 47 51 58 56 53 54 54 55 55 _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ — _ — — — — — — — 16 17 17 18 21 22 17 15 7 — - - 13 14 13 16 30 31 24 25 26 _ _ _ _ — - - — — — — — — — — — 37 35 45 49 53 62 59 71 57 48 46 44 49 55 52 52 50 51 52 52 53 33 36 38 38 37 39 39 24 19 21 26 33 35 45 48 49 53 59 64 73 74 — — — — — — — — — — 7 7 7 8 21 20 17 18 18 19 20 42 43 43 46 52 56 43 30 28 29 31 33 32 33 33 36 39 45 46 48 49 12 16 18 20 23 25 20 15 18 16 13 14 10 10 10 13 14 14 13 13 13 10 9 9 9 9 8 8 8 9 9 — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — 15 16 16 17 18 19 18 12 13 14 15 17 21 24 24 24 23 24 26 27 28 — — — — — — — — — — — — — 6 8 10 12 11 12 12 13 29 29 27 34 31 39 34 23 17 16 19 20 22 29 26 29 32 33 36 38 38 8 8 13 13 17 19 21 19 13 12 13 16 19 17 16 17 18 19 20 21 21 22 21 20 21 20 25 23 23 18 22 20 21 25 26 26 27 29 30 30 31 31 53 53 50 60 60 64 70 42 50 48 50 54 82 80 74 74 76 73 105 107 109 4 4 4 4 4 4 4 4 4 12 20 21 22 22 23 24 26 29 29 30 29 21 23 27 25 26 27 35 48 56 56 64 63 62 56 57 95 93 107 86 86 92 111 116 103 52 48 51 80 71 76 102 112 113 116 121 126 4 4 4 11 11 11 11 10 12 13 14 15 14 14 15 14 13 13 13 13 15 — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — _ _ _ _ _ _ _ — — — — — — — — — — — — — — 166 177 202 225 237 249 227 247 176 193 217 262 284 285 285 301 356 370 330 328 288Avdelningarnas medlemsantal vid årsskiftena 1887—1922.

Avdelning Stiftelseår och *dag 1887 1888 1889 1890 1891 1892 1893 1894 1895 1896 1897 1898 1899 1900 1901 Mariestad......... 1892 5 5 5 3 3 3 3 3 3 3 Motala ............ 1903, el — 8 Osby............... 1913, 18/ / 9 Norrköping...... 1882, 22 / 26 25 28 35 38 40 39 41 44 48 66 79 70 84 89 Norrtälje ......... 1900, "V. 12 7 Nybro ............ 1929 Nyköping ...... 1888, lu — 13 12 11 10 15 18 22 24 22 23 23 25 26 28 Nässjö ............ 1911 V4 Oskarshamn...... 1897, "/« — — — 6 8 8 10 11 12 11 13 15 19 17 17 Piteå ............... 1893 Tranås ............ 1919 — — — — — — — — — — — — — — — Sala ............... 1888, % — 10 7 8 9 6 7 8 6 6 6 7 15 13 25 Sjöbo ............ 1926 Simrishamn...... 1923 Skara............... 1899 10 10 11 Skellefteå......... 1917, 9/, Skövde............ 1890, 6/, — — — 9 5 5 6 7 8 8 10 11 11 11 12 Sollefteå ......... 1902, 10/ Stockholm ...... 1846, 24/ 16 309 300 329 343 453 542 543 778 823 843 873 930 1067 1384 1424 Strängnäs......... 1915 Strömstad......... 1900, Sl — — — — — — — — — — — — — 4 5 Sundsvall......... 1888, — 20 18 16 15 15 18 20 21 25 26 27 34 39 45 Säffle............... 1913, Söderhamn ...... 1894, 1S/,„ 5 9 7 10 11 9 8 18 Söderköping ... 1895 8 8 8 9 10 12 13 Södertälje......... 1885, lu 7 7 11 9 9 9 8 9 8 13 11 19 18 12 20 Sölvesborg ...... 1914, 6/ IG Tidaholm......... 1906 Trälleborg ...... 1903, 15/ <6 Tortuna ......... 1923 Trollhättan ...... 1917, 10/ Uddevalla ...... 1889, 24 / — — 5 10 — 1 5 5 9 5 12 10 12 11 11 Ulricehamn...... 1904, juni Umeå ............ 1893, il 9 9 13 13 12 19 17 20 24 Uppsala ......... 1885, 24 22 22 22 36 51 48 53 49 54 61 60 68 83 84 Vadstena ......... 1S94 6 6 6 6 6 6 6 6 Varberg ......... 1894, V, 0 7 7 6 7 8 9 12 13 Vänersborg ...... 1993, 22 / 11 7 7 6 7 7 10 14 15 17 Värnamo ......... 1913 Tierp ............... 1928 Västervik ......... 1898, våren 13 10 11 10 Västerås ......... 1892, 14 12 13 11 19 14 16 19 20 20 Växjö ............ 1883, 10 10 10 10 15 16 18 18 19 19 24 26 25 36 41 Vimmerby ...... 1900 4 4 Visby............... 1886, 7 6 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 6 Ystad............... 1888, ö/, — 16 16 17 18 18 16 14 11 14 20 23 23 31 37 Åtvidaberg ...... 1909 — — — — — — — — — — — — — — — Örebro............ 1889, febr. — 2 24 24 24 24 28 30 33 42 51 60 62 67 73 Örnsköldsvik ... 1896, V, 13 21 18 20 14 16 Östersund ...... 1885, 25/ 9 14 14 15 23 16 15 17 19 22 18 25 25 24 30 Åmål............... 1905 — — — — — — — — — — — — — — — Östervåla......... 19361902 1903 1904 1905 1906 1907 1908 1909 1910 1911 1912 1913 1914 1915 1916 1917 1918 1919 1920 1921 1922 6 6 8 13 12 15 14 9 7 9 9 9 9 8 9 12 15 17 19 21 20 — 14 15 18 17 16 16 17 14 12 12 12 11 11 8 8 8 8 9 10 10 — — — — — — — — — — — — 5 8 9 12 17 12 10 9 9 97 106 122 119 129 148 164 160 142 106 97 96 113 112 109 115 120 123 126 129 132 — — 7 10 11 12 12 9 10 14 16 20 17 15 13 13 13 9 9 10 10 — — — — — — — — - — _ — _ _ _ _ _ _ _ _ _ 30 31 33 33 32 31 25 25 27 21 22 23 25 26 28 29 37 36 34 31 32 4 6 5 6 9 13 14 16 15 12 10 11 12 14 14 14 16 46 36 42 28 21 23 32 33 30 35 32 30 32 33 34 36 — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — _ — — — _ — — — — — — 24 24 22 20 20 20 19 18 20 19 19 21 21 23 23 23 23 21 25 26 25 — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — 15 12 16 17 10 15 19 21 19 17 12 16 15 17 17 17 15 16 18 20 13 — — — — — — — — — — — — — — — 10 12 13 12 13 13 11 11 12 14 15 17 16 18 20 20 23 24 25 26 30 36 35 36 37 38 32 6 6 8 9 8 8 9 10 14 15 16 18 19 20 18 17 20 22 28 26 27 1490 1716 1923 1880 1920 2081 2212 2327 2340 2108 1585 1594 1831 2063 2143 2221 2417 2797 3160 3107 2794 — — — — — — — — — — — — — 6 7 7 16 15 14 13 13 6 6 7 7 7 7 7 7 7 7 7 8 8 8 8 8 8 8 8 8 6 40 33 29 32 33 35 34 29 35 38 39 40 42 43 45 46 55 64 67 75 73 _ 4 5 8 14 13 11 11 16 18 16 10 8 10 12 15 15 15 15 16 11 10 11 10 10 12 12 12 11 10 10 6 6 6 5 5 5 6 4 4 4 6 5 5 5 6 22 20 22 20 22 24 31 29 32 26 30 34 33 41 40 40 43 45 47 49 36 — — — — — — — — — — — — 5 5 5 5 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 5 6 6 7 7 — 8 10 10 12 10 13 12 14 14 14 15 16 16 16 16 17 16 15 16 17 — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — 10 12 13 13 14 9 14 17 13 16 16 14 13 21 19 16 17 15 18 16 16 20 23 25 28 34 36 — 4 4 4 5 5 6 7 8 8 6 5 8 8 7 7 10 10 10 10 10 19 15 17 24 26 18 18 — — — — 26 32 35 38 38 42 44 48 52 44 84 103 112 125 133 169 174 160 160 144 157 163 176 188 193 193 206 210 216 224 204 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 14 15 16 17 16 16 16 16 14 10 9 9 9 10 10 10 13 12 16 18 12 17 17 19 17 18 19 16 17 16 13 12 12 12 13 13 16 17 17 18 15 20 8 8 8 8 8 8 8 — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — _ — 14 16 18 17 16 16 16 8 8 8 10 10 8 8 6 8 13 13 14 14 16 22 24 28 27 27 32 34 32 40 41 45 48 66 63 64 62 68 68 67 68 71 40 41 42 41 41 40 40 19 15 22 23 24 26 30 30 41 45 44 43 45 50 — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — 6 6 6 7 7 8 9 8 7 7 6 6 6 7 8 8 9 8 12 14 15 16 38 38 35 36 38 36 38 40 33 33 33 35 45 42 41 41 45 40 43 44 40 — — — — — — 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 10 10 11 12 11 75 78 82 84 88 93 93 80 30 41 48 52 — — 93 109 132 138 145 156 152 21 18 15 16 21 14 21 15 8 8 9 18 18 18 17 17 21 20 19 18 18 22 17 21 20 14 30 43 27 34 19 27 44 52 52 54 54 63 60 54 48 52 — — — — — — — — — — — — — — — — •— — — — —Avdelningarnas medlemsantal

vid årsskiftena 1887—1922.

Avdelning 1923 1924 1925 Antal medlemmar Antal medlemmar Antal medlemmar Män Kvinnor Till. sam. mans Män Kvinnor Till. sam® mans Män Kvinnor Till. sam. mans hela halva hela halva hela halva hela halva hela halva hela halva Alingsås........................ 13 4 17 12 5 _ _ 17 19 3 _ _ 22 Arboga ........................ 10 1 — — 11 10 5 — — 15 14 4 — — 18 Arvika ........................ 12 2 — — 14 12 4 — — 16 14 5 — — 19 Askersund..................... — — — — — — — — — — — — — — — Boden........................... 6 2 — — 8 6 4 — — 10 7 5 — — 12 Bollnäs ........................ 10 5 — — 15 12 3 — — 15 14 1 — — 15 Borlänge ..................... 16 7 — — 23 18 6 — — 24 21 9 — — 30 Borås ........................... 38 14 — — 52 39 17 — — 36 44 21 — — 65 Eksjö ........................... 15 9 — — 24 16 7 — — 23 15 5 — — 20 Engelholm..................... 9 4 — — 13 11 2 — — 13 11 4 — — 15 Enköping ..................... 5 1 — — 6 6 — — — 6 6 — — — 6 Eskilstuna ..................... 73 16 3 4 96 74 18 3 4 99 74 18 2 2 96 Eslöv ........................... 12 6 — — 18 13 7 — — 20 11 6 — — 17 Falkenberg..................... 10 9 — — 19 12 4 — — 16 16 5 — — 21 Falköping ..................... 12 4 2 — 18 15 3 2 — 20 15 2 2 — 19 Falun ........................... 56 18 — 1 75 57 13 — — 70 55 20 — — h Filipstad........................ 15 6 — — 21 17 9 — — 26 18 10 — — 28 Gävle ........................... 100 22 — — 122 95 21 — — 116 97 20 — — 11/ Göteborg ..................... 502 116 11 22 651 506 139 16 18 679 531 164 17 18 730 Halmstad ..................... 35 10 4 — 49 36 11 4 — 51 37 14 4 — 55 Haparanda..................... — — — — — — — — — — — — — — Hedemora..................... 12 4 — — 16 11 6 — — ü 10 6 — — : Hälsingborg .................. 115 29 — 4 148 126 32 — 3 161 136 37 — 3 176 Härnösand..................... 31 7 — — 38 39 1 — — 40 36 5 — — 41 Hässleholm .................. 10 1 — — 11 10 1 — — 11 9 1 — — 10 Hvetlanda..................... 6 1 — — 7 12 — — — 12 9 1 — — 10 Hudiksvall..................... 7 4 — 1 12 7 9 — 1 17 8 7 — — 15 Hörby ........................ 5 — — — 5 6 — — — 6 6 — — — 6 Jönköping..................... 81 31 _ — 112 79 23 — — 102 90 26 - — 116 Kalmar ........................ 42 12 1 — 55 46 7 1 — 54 43 9 1 1 54 Kiruna ........................ — — — — — — — — — — 7 — — — / Karlshamn..................... 11 11 — — 22 14 12 — — 26 15 14 — — 29 Karlskoga ..................... 7 3 — — 10 7 4 — — 11 7 5 — — 10 Karlskrona..................... 38 12 — — 50 45 16 — — 61 44 16 — — 60 Karlstad........................ 46 18 11 2 77 60 19 12 1 92 53 18 10 1 82 Katrineholm.................. 15 7 1 — 23 18 8 1 — 27 17 5 1 — 25 Kristianstad .................. 30 10 1 — 41 33 9 1 — 43 34 8 1 — 4J> Kristinehamn ............... 5 6 — — 11 7 7 — — 14 8 6 — — 14 Kungsgården ............... 7 2 — — 9 6 2 — — 8 15 7 2 — — 9 Klippan ........................ 6 4 — 3 13 6 6 — J 6 4 — 13 Köping ........................ 19 7 — — 26 22 5 — — 27 24 6 — — JO Ljusdal ........................ 5 4 — 9 5 5 — — 10 6 6 — — 12 Landskrona .................. 24 6 — — 30 32 6 — — 38 30 13 — 5 46 Lidköping ..................... 12 2 4 1 19 13 1 5 — 19 14 2 5 — 21 Lindesberg .................. 26 8 — — 34 25 6 — — 31 28 4 — — 32 Linköping ..................... 68 24 1 — 93 71 21 1 — 95 69 24 I — 94 Lotorp ........................ 14 4 — — 18 14 2 — — lb 14 2 — — 16 Luleå ........................... 34 10 — — 44 47 10 — — 57 47 9 — — 56 Lund ........................... 104 19 — 3 126 105 11 1 3 120 190 12 1 3 116 Lysekil ........................ 4 2 — — 6 4 2 — — 6 4 2 — — 6 Ljungby........................ 4 5 — — / 4 4 — — 8 5 — — 8 Ludvika ........................ 4 — — — 4 4 — — — 4 4 1 — — 5 Malmö ........................ 228 62 — 6 296 257 62 1 3 323 265 69 1 8 34J1926 1927 1928 1929 Antal medlemmar Antal medlemmar Antal medlemmar Antal medlemmar Män Kvinnor Till» sam= mans Män Kvinnor Till» sam» mans Män Kvinnor Till» sam» mans Män Kvinnor Till» sam» mans hela halva hela halva hela halva hela halva hela halva hela halva hela halva hela halva 16 5 21 16 4 20 12 3 15 12 3 15 14 4 — — 18 17 3 — — 20 13 2 — - 15 9 1 — — 10 14 6 — — 20 13 6 — — 19 14 5 — — 19 14 5 — — 19 — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — 9 2 — — 11 8 2 — — 11 12 4 — — 16 14 2 — — 16 14 3 — — 17 13 3 — — 15 15 2 — — 15 16 3 — — 19 22 6 — — 28 25 6 — — 31 21 4 — — 25 17 2 — — 19 50 25 — — 75 54 26 — — 80 63 28 — — 91 66 29 1 — 96 16 7 — — 23 8 7 — — 15 18 7 — — 25 17 7 — — 24 11 4 — — 15 15 3 — — 18 16 2 — — 18 16 3 — — 19 11 — — — 11 5 — — — 5 9 3 — — 12 9 3 — — 12 76 23 2 1 102 75 25 2 1 103 55 15 — 1 71 84 15 1 — 100 16 2 — — 18 12 3 — — 15 13 5 — — 18 13 5 — — 18 18 6 — — 24 18 7 — — 25 16 7 — — 23 17 4 — — 21 16 1 3 — 20 20 — 2 — 22 20 — 3 — 23 17 — 3 — 20 66 24 — 2 92 69 22 — 2 93 69 23 — 2 94 71 21 — 3 95 18 8 — — 26 18 9 — — 27 21 9 — — 30 22 7 — — 29 101 14 — — 115 102 13 — — 115 103 12 — — 115 102 13 — — 115 535 175 18 6 734 569 173 19 17 778 568 207 18 18 811 594 223 18 20 855 40 11 4 — 55 40 11 4 — 55 45 14 4 1 64 51 15 4 1 71 — — — — — — — — — — — — — — — — — — 11 6 — — 17 12 3 — — 15 12 2 — — 14 12 : — — 14 140 37 — 3 180 140 43 — 3 186 153 42 — 16 211 158 56 — 4 218 38 7 — — 45 36 8 — — 44 38 5 — — 43 45 5 — — 50 9 3 — — 12 9 3 — — 12 14 4 — — 18 20 6 — — 26 6 1 — — 7 7 2 — — 9 8 3 — — 11 9 3 — — 12 14 2 — — 16 16 5 — — 21 15 8 — — 23 17 6 — — 23 5 — — — 5 5 2 — — 8 6 2 — — 8 7 3 — — 10 96 21 — — 117 98 23 — — 121 103 18 — — 121 108 21 — — 129 42 11 1 1 55 47 8 1 1 57 50 10 1 4 65 48 5 — 1 54 7 3 — — 10 8 1 — — 9 7 2 — — 9 9 1 — — 10 18 12 — — 30 19 14 — — 33 23 15 — — 38 24 16 — — 40 7 3 — — 10 7 4 — — 11 9 2 — — 11 9 3 — — 12 43 17 1 — 61 74 16 1 — 61 48 16 1 — 65 51 12 1 3 67 52 18 11 1 82 52 20 12 — 84 59 17 11 — 87 57 17 11 — 85 18 5 1 — 24 19 6 1 — 26 16 6 1 — 23 14 10 1 — 25 38 6 1 — 45 39 5 1 — 45 38 7 1 — 46 40 5 1 — 46 8 7 — — 15 9 4 — — 13 11 4 — — 15 12 2 — — 14 7 2 — — 9 6 2 — — 8 6 2 — — 8 8 1 — — 9 7 3 — 3 13 7 4 — 3 14 8 3 — 3 14 10 6 — 3 19 25 2 — — 27 23 3 — — 26 23 2 .— — 25 24 — — — 24 5 6 — — 11 7 5 — .— 12 7 4 — — 11 7 5 — — 12 30 14 — 3 47 29 15 — 2 46 31 15 — 13 59 33 15 — 14 62 18 3 — — 21 14 5 4 — 23 13 4 4 — 21 14 4 4 — 22 30 2 — — 32 26 3 — — 29 32 3 — — 35 28 4 — — 32 64 25 1 — 90 72 25 — — 97 74 25 — — 99 69 24 — — 93 13 2 — — 15 12 2 — — 14 12 2 — — 14 12 2 — — 14 50 11 — — 61 50 13 — — 63 51 11 — — 62 51 12 — — 63 103 13 1 3 120 102 13 1 3 119 104 9 1 3 117 103 12 1 3 119 6 — — — 6 6 — — — 6 6 — — — 6 6 1 — — 7 6 1 — — 7 5 1 — — 6 5 1 — — 6 6 2 — — 8 5 1 — — 6 2 2 — — 4 3 1 — — 4 2 1 — — 3 282 86 1 9 378 301 104 1 14 420 314 101 — 14 429 342 109 - 17 468Avdelningarnas medlemsantal vid årsskiftena 1887—1922.

Avdelning 1923 1924 1925 Antal medlemmar Antal medlemmar Antal medlemmar Män Kvinnor [-Till-sam*-] {+Till- sam*+} mans Män Kvinnor Till. sam* mans Män Kvinnor Till. sam* mans hela halva hela halva hela halva hela halva hela halva hela halva Mariestad ..................... 19 4 3 26 16 4 1 21 16 6 1 23 Motala ........................ 8 — — — 8 10 2 — — 12 10 2 — — 12 Osby ........................... 6 — — — 6 3 1 — — 4 4 1 — — 5 Norrköping .................. 99 24 1 — 124 99 31 1 — 131 105 34 1 1 141 Norrtälje ..................... 7 2 — — 9 14 1 — — 15 15 2 — — 17 Nybro ........................ — — — — — — -— — — — — — — — — Nyköping ..................... 25 7 — — 32 28 10 — — 38 30 8 — — 38 Nässjö ........................ 7 1 — — 8 7 2 — — 9 8 5 — — 13 Oskarshamn .................. 25 5 — — 30 25 5 — — 30 25 7 — — 32 Piteå ........................... 9 2 — — 11 9 1 — — 10 9 1 — — 10 Tranås........................... 6 5 — — 11 7 6 — — 13 9 5 — — 14 Sala.............................. 22 3 — — 25 22 4 — — 26 20 4 — — 24 Sjöbo ........................... — — — — — — — — — — — — — — — Simrishamn .................. 2 — — — 2 3 3 — — 5 3 2 — — 3 Skara ........................... 8 3 2 — 13 9 6 1 1 17 11 6 2 — 19 Skellefteå ..................... 12 1 — — 13 12 12 — — 16 12 4 — — 16 Skövde ........................ 21 8 3 — 37 21 21 2 1 32 21 11 2 — 34 Sollefteå........................ 18 11 — — 29 20 20 — — 29 20 8 — — 28 Stockholm..................... 1,970 425 163 130 2,688 2,065 448 142 96 2,751 2,248 589 159 99 3,095 Strängnäs ..................... 8 _ _ 10 9 1 _ — 10 9 — — — 9 Strömstad ..................... 4 1 1 — 6 4 3 1 — 8 6 2 1 — 9 Sundsvall ..................... 57 14 2 1 74 58 13 2 1 74 64 16 2 •— 82 Säffle ........................... — — — — — — — — — — 6 — — — 6 Söderhamn .................. 9 1 — — 10 5 — — — 5 — — — — — Söderköping.................. 5 2 — — 7 4 1 — — 5 4 3 — — 7 Södertälje ..................... 27 11 — — 38 24 5 — — 29 24 5 — — 29 Sölvesborg..................... 6 1 — — 7 6 3 — — 9 8 2 — — 10 Tidaholm ..................... 6 1 — — 7 5 2 — — 7 4 2 — — 6 Trälleborg..................... 12 4 1 — 17 15 5 — — 20 17 7 — — 24 Tortuna ........................ 3 1 — — 4 3 I — — 4 3 2 — — 5 Trollhättan .................. 5 4 — — 9 10 4 — — 14 11 7 — — 18 Uddevalla..................... 26 13 — — 39 30 7 — — 37 33 12 — — 45 Ulricehamn .................. 8 2 — — 10 7 1 — — 8 7 2 — — 9 Umeå........................... 39 7 — — 46 35 9 — — 44 35 9 — — 44 Uppsala........................ 176 25 1 — 202 179 31 1 — 211 185 34 1 — 220 Vadstena ..................... 5 1 — — 6 6 1 — — 7 5 2 — — ! Varberg ........................ 7 4 1 — 12 8 3 1 — 12 9 4 1 — 14 Vänersborg .................. 14 5 2 — 21 13 6 1 — 20 14 4 1 — 19 Värnamo ..................... — Tierp ........................... 19 — Västervik ..................... 18 4 — — 22 18 3 — — 21 2 — — 21 Västerås ........................ 60 11 — — 71 54 8 — — 62 55 12 — — 6/ Växjö ........................... 38 15 — — 53 39 15 — — 54 45 11 — — 56 Vimmerby ..................... 2 4 — — 6 2 4 — — 6 4 7 2 — — 6 Visby ........................... 8 4 1 3 16 6 4 1 3 14 6 I 17 Ystad ........................... 30 8 — 1 39 30 13 — 1 44 34 18 — — 52 Åtvidaberg .................. 7 4 — — 11 10 3 — — 13 9 3 — — 12 Örebro ........................ 118 31 — •— 149 120 30 — — 150 128 33 — — 161 Örnsköldsvik ............... 18 1 — — 19 17 1 — 1 19 18 1 1 •— 20 Östersund ..................... 43 9 2 1 55 42 8 2 1 53 40 9 4 1 54 Åmål ........................... — — — — — — — — — — — — — — — Östervåla .....................1926 1927 1928 1929 Antal medlemmar Antal medlemmar Antal medlemmar Antal medlemmar Män Kvinnor [-Till-sam=-] {+Till- sam=+} mans Män Kvinnor Till. sams mans Män Kvinnor Tills sams mans Män Kvinnor Tills sams mans hela halva hela halva hela halva hela halva hela halva hela halva hela halva hela halva 16 6 1 23 18 4 1 23 18 5 1 24 19 4 1 24 9 2 — — 11 14 1 — — 15 13 1 — — 14 14 — -r- — 14 5 1 — — 6 — — — — — — — — — — — — - — — 109 29 1 — 139 107 25 1 — 133 111 30 1 — 142 109 31 1 — 141 12 2 — — 14 12 4 — — 16 14 2 — — 16 13 4 — — 17 - — — — — — — — — — - - — — —- - — - — - 32 8 — — 40 32 7 — — 39 35 6 — — 41 38 3 — — 41 7 5 — — 12 8 6 — — 14 10 7 — — 17 10 4 - — 14 27 6 — — 33 27 9 — 3 39 30 7 — 3 40 29 7 - 3 39 10 1 — — 11 10 2 — — 12 10 2 — — 12 13 — - — 13 10 4 — — 14 11 3 — — 14 10 5 — — 15 11 5 - — 16 20 4 — — 24 21 5 — — 26 22 3 — — 25 24 3 - — 27 2 2 — — 4 2 5 — — 7 2 6 — — 8 2 5 - — 7 3 2 — .— 5 3 2 — — 5 3 2 — — 5 5 1 - — 6 12 4 2 — 18 13 4 2 — 19 12 4 2 — 18 16 3 - — 19 12 3 — — 15 14 3 — — 17 13 3 — — 16 14 5 - — 19 23 7 2 — 32 28 8 2 — 38 27 9 3 1 40 30 15 3 1 49 23 7 — — 20 21 6 — — 27 20 6 — — 26 21 8 — — 29 2,329 637 164 97 3,227 2,351 653 159 121 3,284 2,452 714 159 136 3,461 2,560 815 167 147 3,689 9 2 — — 11 9 2 — — 11 9 2 — — 11 7 2 — — 9 8 1 1 — 10 11 — 1 — 12 10 1 1 — 12 10 1 1 — 12 67 13 2 — 82 70 10 2 — 82 69 13 2 — 84 69 17 2 — 88 8 1 — — 9 7 1 — — 8 6 1 — — 7 7 1 — — 8 3 — — — 3 12 11 — — 23 15 10 — — 25 14 11 — — 25 7 3 — — 10 9 1 — — 10 8 2 — — 10 8 3 — — 11 25 3 — — 28 25 3 — — 28 27 6 — — 33 25 8 — — 33 7 2 — — 9 6 2 — — 8 7 2 — — 9 8 3 — — 11 3 2 — — 5 4 2 — — 6 4 1 — — 5 4 1 — — 5 18 6 — — 24 17 6 — — 23 18 7 — — 25 16 3 — — 19 4 2 — — 6 4 2 — — 6 3 2 — — 5 3 2 — — 5 11 4 — — 15 12 5 — — 17 12 5 — — 17 16 4 — — 20 30 10 — — 40 34 7 — — 41 32 6 — — 38 34 6 — — 40 8 2 — — 10 9 2 — — 11 9 2 — — 11 9 2 — — 11 37 7 — — 44 40 7 — — 47 41 5 — — 46 40 6 — — 46 183 35 1 — 219 187 47 1 — 235 188 46 1 — 235 193 36 1 — 230 9 4 — — 13 9 — — — 9 8 — — — 8 11 — — — 11 9 4 1 — 14 12 2 1 — 15 11 2 1 — 14 10 1 1 — 12 13 4 — _ 17 14 1 — — 15 14 4 — — 18 15 4 — — 19 6 8 — — 14 16 3 — — 19 16 3 — — 19 17 6 — — 23 15 4 — — 19 54 17 — — 71 57 15 — — 72 58 17 — — 75 61 19 — — 80 45 13 — — 58 45 13 — — 58 51 7 — — 58 50 10 — — 60 5 3 — — 8 5 3 — — 8 4 3 — — 7 4 2 — — 6 7 7 1 3 18 7 9 1 4 21 10 14 1 15 40 12 16 1 15 44 33 13 — — 46 36 17 — — 53 36 15 — — 51 33 19 — — 52 10 3 — — 13 11 2 — — 13 11 4 — — 15 16 4 — — 20 136 26 — — 162 139 26 — — 165 145 24 — — 169 144 23 — — 167 21 — — — 21 18 1 1 — 20 20 1 — — 21 20 1 — — 21 37 11 4 — 52 36 10 4 — 50 36 12 4 — 52 38 15 4 — 57 — -— — — — — — — — — — — — — — — — — — —Avdelningarnas medlemsantal vid årsskiftena 1887—1922.

Avdelning 1930 1931 1932 Antal medlemmar Antal medlemmar Antal medlemmar Män Kvinnor Till. sam. mans Män Kvinnor Till. sam. mans Män Kvinnor Till. sam. mans hela halva hela halva hela halva hela halva hela halva hela halva Alingsås........................ 13 i _ _ 14 13 i _ _ 14 14 i _ _ 15 Arboga ........................ 12 2 — — 14 10 2 — — 12 11 i — — 12 Arvika ........................ 15 10 — — 25 22 4 — — 26 20 5 — — 25 Askersund..................... — — — — — 4 2 — — 6 4 2 — — 6 Boden........................... 14 3 — — 17 16 3 — — 19 16 4 — — 20 Bollnäs ........................ 17 4 — — 21 17 3 — — 20 18 2 — — 20 Borlänge ..................... 17 3 — — 20 17 3 — — 20 22 1 — — 23 Borås ........................... 69 28 i — 98 74 26 1 — 101 77 30 1 — 108 Eksjö ........................... 18 5 — — 23 16 6 — — 22 17 7 — — 24 Engelholm..................... 15 3 — — 18 20 3 — — 23 20 6 — — 26 Enköping ..................... 9 4 — — 13 11 2 — — 13 10 2 — — 12 Eskilstuna ..................... 89 12 — 1 102 93 18 — 1 112 94 15 — I 110 Eslöv ........................... 10 6 — — 16 9 6 — — 15 7 6 — — 13 Falkenberg..................... 17 3 — — 20 19 2 — — 21 20 2 — — 22 Falköping ..................... 16 1 3 — 20 18 - 3 — 21 17 — 3 — 20 Falun ........................... 74 22 — 2 98 76 22 — 2 100 77 18 — 2 97 Filipstad........................ 27 2 — — 29 27 2 — — 29 24 2 — — 29 Gävle ........................... 102 17 — — 119 98 19 — — 117 96 20 — — 116 Göteborg ..................... 619 241 18 18 896 630 247 18 19 914 679 248 18 21 966 Halmstad ..................... 56 16 4 1 77 55 23 5 1 84 59 22 5 1 87 Haparanda..................... — — — — — — — — — — — — — — Hedemora..................... 13 3 — — : 13 3 — — 16 13 2 — — 15 Hälsingborg .................. 168 55 — 16 239 181 58 — 16 255 196 50 — 18 264 Härnösand..................... 44 21 — — 65 46 4 — — 50 40 4 — — 44 Hässleholm .................. 18 10 — — 28 17 6 — — 23 19 5 — — 24 Hvetlanda..................... 10 4 — — 14 10 4 — — 14 11 2 — — 13 Hudiksvall..................... 17 5 — — 22 20 5 — — 25 19 6 — — 25 Hörby........................... 7 3 — — 10 8 5 — — 13 8 4 — — 12 Jönköping..................... 119 19 — — 138 110 17 — — 127 115 18 — — 133 Kalmar ........................ 48 6 — 1 55 52 6 — 1 59 52 8 — 1 61 Kiruna ........................ 10 1 — — 11 10 2 — — 12 8 3 — — 11 Karlshamn..................... 26 17 — — 43 32 13 — — 45 32 14 — — 46 Karlskoga ..................... 12 — — — 12 12 2 — — 14 12 2 — — 14 Karlskrona..................... 52 9 1 3 65 55 7 1 2 65 53 8 1 2 64 Karlstad........................ 63 5 11 — 89 72 14 8 — 94 73 14 8 — 95 Katrineholm .................. 13 8 1 — 22 14 7 1 — 22 13 7 1 — 21 Kristianstad .................. 37 11 1 — 49 44 12 1 — 57 47 16 1 1 65 Kristinehamn ............... 13 1 — — 14 14 — — — 14 14 2 — — 16 Kungsgården.................. 9 6 — — 15 9 5 — — 14 10 1 — — 11 Klippan ........................ 10 8 — 3 21 10 8 — 4 22 II ! — 4 22 Köping ........................ 22 — — — 22 24 — — — 24 25 — — — 25 Ljusdal ........................ 8 4 — — 12 8 4 — — 12 8 4 — — 12 Landskrona .................. 37 14 — 14 65 38 11 — 14 63 43 12 — 15 70 Lidköping ..................... 12 6 4 — 22 14 6 3 — 23 15 6 3 — 24 Lindesberg..................... 28 5 — — 33 28 4 — — 32 29 2 — — 31 Linköping ..................... 73 19 — — 92 80 19 — — 99 77 17 — — 94 Lotorp ........................ 12 2 — — 14 12 2 — — 14 12 3 — — 15 Luleå ........................... 52 10 — — 62 52 7 — — 59 49 7 — — 56 Lund ........................... 100 12 1 3 116 100 12 1 3 116 99 15 — 3 117 Lysekil ........................ 6 1 — — 7 6 1 — — 7 6 2 — — 8 Ljungby........................ 5 1 — — 6 7 1 — — 8 5 2 — 1 Ludvika ........................ 3 — — — 3 4 — — — 4 3 — — 3 Malmö ........................ 359 121 — 18 498 383 117 — 16 516 400 119 1 21 5411933 1934 1935 1936 Antal medlemmar Antal medlemmar Antal medlemmar Antal medlemmar Män Kvinnor Till. sam-mans Män Kvinnor [-Tillsammans-] {+Till- sam- mans+} Män Kvinnor [-Tillsammans-] {+Till- sam- mans+} Män Kvinnor [-Tillsammans-] {+Till- sam- mans+} hela halva hela halva hela halva hela halva hela halva hela halva hela halva hela halva 13 i 14 12 2 14 13 2 15 13 3 _ 16 10 i — — 11 11 — — — 11 11 1 — — 12 11 1 — — 12 22 3 — — 25 23 3 — — 26 23 4 — — 27 26 3 — — 29 5 1 — — 6 4 1 — — 5 4 1 — — 5 4 — •— — 4 16 4 — — 20 16 5 — — 21 16 7 — — 23 18 4 — — 22 18 2 — — 20 18 5 — — 23 18 5 — — 23 16 5 — — 21 21 1 — — 22 22 1 — — 23 22 2 — — 23 19 1 — — 20 80 28 1 — 109 86 27 1 — 114 91 25 1 — 117 89 26 1 — 116 18 7 — — 25 17 8 — — 25 21 8 — — 29 21 6 — — 27 22 4 — — 26 25 2 — — 27 26 4 — — 30 25 3 — — 28 9 3 _ — 12 10 2 — — 12 10 2 — — 12 10 1 — — 11 98 20 — — 118 99 18 — — 117 94 13 — — 107 103 18 — — 121 9 5 — — 14 9 3 — — 12 7 3 — — 10 4 5 — — 9 21 2 — — 23 21 2 — — 23 22 3 — — 25 23 4 — — 27 16 _ 3 — 19 17 — 3 — 20 16 — 3 — 19 16 1 3 — 20 76 22 — 2 100 80 24 — 2 106 80 24 — 2 106 81 23 — 2 106 26 2 — — 28 25 3 — — 28 24 4 — — 28 23 3 — — 26 96 20 — 1 117 100 19 — — 119 107 15 — — 122 109 20 — — 129 728 219 18 20 985 747 220 20 18 1,005 774 207 22 17 1,020 807 224 22 16 1,069 62 20 5 1 88 66 20 5 1 92 68 27 5 1 101 72 28 5 1 106 3 2 — — 5 4 1 — — 5 4 1 — — 5 4 1 — — 5 15 2 — — 17 16 1 — — 17 18 1 — — 19 17 2 — — 19 198 53 2 24 277 204 47 2 17 270 213 42 2 16 273 215 46 2 43 306 39 5 — — 44 41 5 — — 46 40 7 — — 47 44 7 — — 51 20 3 — — 23 19 4 — — 23 21 3 — — 24 21 3 — — 24 9 1 — — 10 9 2 — — 11 6 4 — — 10 8 3 — — 11 20 4 — — 24 18 4 — — 22 17 6 — — 23 18 7 — — 25 8 4 — — 12 8 4 — — 12 9 3 — — 12 11 1 — — 12 118 20 — — 138 114 23 — — 137 117 25 — — 142 117 25 — — 142 53 7 — 1 61 57 7 — 1 65 57 8 — 1 66 62 7 1 1 71 8 5 — — 13 7 3 — — 10 7 4 — — 11 7 2 — — 9 30 13 — — 43 29 11 — — 40 29 12 — — 41 36 7 — — 43 12 2 — — 14 13 2 — — 15 14 4 — — 18 16 4 — — 20 57 9 1 3 70 57 11 1 2 71 57 8 1 2 68 57 3 1 3 64 74 13 8 — 95 73 13 8 — 94 81 12 7 — 100 83 12 6 — 101 14 8 1 — 23 13 7 1 — 21 15 7 1 — 23 17 7 1 — 25 49 16 2 — 67 49 14 1 — 64 54 13 1 — 68 62 12 1 — 75 14 2 — .— 16 15 1 — — 16 14 2 — — 16 14 3 — — 17 9 2 — — 11 7 1 — — 8 8 1 — — 9 8 — — — 8 12 6 _ 3 21 17 5 — 3 25 16 5 — 3 24 16 4 — 3 23 25 - — — 25 24 — — — 24 25 — — — 25 27 — — — 27 10 3 — — 13 11 3 — — 14 11 3 — — 14 11 3 — — 14 41 12 — 17 70 44 12 — 15 71 48 10 — 20 78 52 13 — 19 84 17 7 3 — 27 17 6 3 — 26 18 5 3 — 26 19 4 3 — 26 28 2 _ — 30 23 2 — — 25 22 2 — — 24 22 1 — — 23 84 20 — — 104 86 21 — — 107 85 16 — — 101 92 23 — — 115 12 3 — — 15 12 3 — — 15 14 2 — — 16 14 3 — — 17 43 5 — — 48 40 4 — — 44 40 5 — — 45 39 6 — — 45 100 14 _ 3 117 101 16 — 4 121 104 12 — 4 120 107 10 — 5 122 8 __ _ — 8 8 — — — 8 8 2 — — 10 8 1 — — 9 5 2 — _ 7 5 2 — — 7 5 7 — — 12 7 8 — — 15 3 — — — 3 2 — — — 2 3 — — — 3 3 — — — 3 417 128 1 21 567 430 129 1 25 585 458 132 1 26 617 489 128 1 30 648Avdelningarnas medlemsantal vid årsskiftena 1887—1922.

Avdelning 1930 1931 1932 Antal medlemmar Antal medlemmar Antal medlemmar Män Kvinnor Till. sam. mans Män Kvinnor Till. sam. mans Män Kvinnor Till. sam. mans hela halva hela halva hela halva hela halva hela halva hela halva Mariestad ..................... 23 6 1 50 20 9 1 30 24 7 1 32 Motala ........................ 14 3 — — 17 15 1 1 — 17 16 4 1 — 21 Osby ........................... — — — — — 3 6 — — 9 2 6 — — 8 Norrköping .................. 116 29 1 — 146 122 27 1 — 150 129 21 1 — 151 Norrtälje ..................... 8 3 1 8 20 13 6 — — 19 13 7 — — 20 Nybro ........................ 7 3 1 6 17 12 5 1 11 29 12 6 1 12 31 Nyköping ..................... 37 3 — — 40 37 2 — — 39 37 5 — — 40 Nässjö ........................ 10 4 — — 14 10 5 — — 15 12 5 — — 17 Oskarshamn .................. 29 6 — 3 38 29 5 — 5 57 29 5 — 3 37 Piteå ........................... 10 — — — 10 11 1 — — 12 11 1 — — 12 Tranås.......................... 11 4 — — 15 12 4 — — 16 12 2 — — 15 Sala.............................. 24 3 — — 27 23 4 — — 27 24 3 — — 26 Sjöbo ........................... 3 6 — — 9 3 6 — — 9 3 8 — — 11 Simrishamn .................. 3 1 — — 4 3 1 — — 4 3 1 — — 4 Skara ........................... 11 5 2 — 18 12 4 2 — 18 13 5 2 — 20 Skellefteå ..................... 14 5 — — 19 16 3 — — 19 16 4 — — 20 Skövde ........................ 33 12 4 — 49 33 9 4 1 47 33 7 4 1 45 Sollefteå........................ 25 7 — .— 32 25 7 — — 32 27 2 — — 29 Stockholm.................... 2,649 790 161 152 3,752 2,766 8 850 166 170 3,952 2,285 834 159 169 3,987 Strängnäs ..................... 7 3 — — 10 2 — — 10 10 1 — — 11 Strömstad ..................... 10 1 1 — 12 11 — 1 — 12 12 — — — 12 Sundsvall ..................... 71 17 2 — 90 72 21 2 — 95 74 16 2 — 92 Säffle ........................... 6 2 — — 8 7 2 — — 9 6 2 — — 8 Söderhamn .................. 17 9 — — 26 20 6 — — 26 21 4 — — 25 Söderköping.................. 9 3 — — 12 7 3 — — 10 8 4 - — 12 Södertälje ..................... 25 9 — — 34 29 4 — — 33 29 9 — — 38 Sölvesborg..................... 8 4 — — 12 8 4 — — 12 8 4 — — 12 Tidaholm ..................... 6 — — — 6 6 — — — 6 6 — — — 6 Trälleborg..................... 18 4 — — 22 20 3 — — 23 23 5 — — 28 Tortuna ........................ 3 1 — — 4 5 1 — — 4 5 1 — — 4 Trollhättan .................. 19 4 — — 23 14 6 — — 23 21 15 — — 54 Uddevalla ..................... 35 6 — — 41 33 6 — — 39 30 6 — — 36 Ulricehamn .................. 9 3 — — 23 10 2 — — 12 11 4 — — 15 Umeå ........................... 41 6 — — 47 43 5 — — 48 44 6 — — 50 Uppsala ........................ 197 41 1 — 239 185 38 1 — 224 191 47 1 — 239 Vadstena ..................... 13 1 — — 14 10 1 — — 11 11 1 — — 12 Varberg ........................ 10 1 1 — 12 14 2 1 — 17 13 4 1 — 18 Vänersborg .................. 19 3 — — 22 17 4 — — 21 17 4 — — 21 Värnamo ..................... — — — — — 7 1 — — 8 7 1 — — 8 Tierp ........................... 6 8 — — 14 6 8 — — 14 9 8 — — 17 Västervik ..................... 19 11 — — 30 22 8 — — 20 21 10 — — 31 Västerås ........................ 62 20 — — 82 69 15 — — 84 72 11 — — 83 Växjö ........................... 51 8 — — 59 49 9 — — 58 47 12 — — 59 Vimmerby ..................... 4 1 — — 5 3 1 — — 4 3 1 — — 4 Visby ........................... 18 11 5 11 45 21 7 14 — 42 20 8 14 — 42 Ystad ........................... 59 14 — — 53 39 15 — — 54 39 15 — — 52 Åtvidaberg .................. 17 4 — 2 23 16 4 — 2 22 16 4 — 2 22 Örebro ........................ 143 22 — — 165 151 20 — — 171 156 18 — — 1/4 Örnsköldsvik ............... 21 2 — — 23 20 2 — — 22 20 4 — — 24 Östersund ..................... 40 13 4 — 57 45 11 4 — 60 44 12 4 — 60 Åmål ........................... 6 3 — — 9 6 4 — — 10 8 2 — — 10 Östervåla .....................1933 1934 1935 1936 Antal medlemmar Antal medlemmar Antal medlemmar Antal medlemmar Män Kvinnor Till» sam* mans Män Kvinnor Till* sam* mans Män Kvinnor Till» sam* mans Män Kvinnor Till» sam» mans hela halva hela halva hela halva hela halva hela halva hela halva hela halva hela halva 26 5 1 32 25 6 1 32 26 5 1 32 26 5 1 32 14 4 1 — 19 16 4 1 — 21 17 4 1 — 22 18 4 1 — 23 2 5 — — 9 4 5 — — 9 9 3 — — 12 9 1 — — 10 132 27 1 — 160 136 26 1 8 171 143 38 1 9 191 146 38 1 5 190 15 6 — — 21 15 4 — — 19 16 3 — — 19 16 4 — — 20 8 8 1 14 31 9 4 1 12 26 8 4 1 11 24 12 2 — 13 27 38 1 — — 39 38 2 — — 40 38 2 — — 40 38 3 — — 41 12 6 — — 18 12 7 — — 10 12 10 — — 22 13 5 — — 18 29 4 — 5 38 30 3 — 2 35 32 3 — 2 37 33 3 — 4 40 14 — — — 14 13 1 — — 14 13 1 — — 14 12 4 — — 16 12 1 — — 13 14 1 — — 15 14 2 — — 16 12 1 — — 13 24 2 — — 26 26 2 — — 28 26 3 — — 29 26 3 — — 29 3 8 — — 11 4 7 — — 11 4 8 — 2 14 4 7 — 2 13 3 1 — — 4 3 1 — — 4 10 2 — 1 13 11 2 — 1 14 13 5 2 — 20 15 2 2 — 19 15 3 2 — 20 15 3 2 — 20 16 4 — — 20 18 4 — — 22 16 7 — — 23 18 8 — — 26 33 9 4 1 47 32 10 4 1 47 33 7 4 1 45 38 4 4 2 48 28 6 — — 34 27 5 — — 32 28 4 — — 32 25 3 — — 28 2,919 788 160 143 4,070 2,907 821 177 136 4,041 3,066 807 177 149 4,139 3,114 796 180 145 4,235 10 2 — — 12 10 2 — — 12 12 3 — — 13 11 3 — — 14 11 1 1 — 13 8 1 1 — 10 5 1 1 — 7 5 1 1 — 7 77 o 13 2 — 92 Q 78 7 14 1 — 93 88 10 1 1 — 97 O 85 7 9 i 1 1 96 Q o 20 6 _ _ O 26 / 22 8 _ _ 7 30 7 28 1 6 _ — O 32 28 i 7 _ — O 35 7 2 — — 9 8 2 — — 10 8 2 — — 9 9 1 — — 10 30 9 — — 39 32 9 — — 41 31 7 — — 39 27 10 — — 37 9 4 — — 13 9 3 — — 12 11 3 — — 12 12 — — — 12 6 — — — 6 6 — — — 6 5 — — — 6 6 1 — — 7 24 5 — — 29 25 4 — — 29 24 7 — — 32 26 4 — — 30 3 1 — — 4 3 — — •— 3 3 — — — 3 3 — — — 3 20 13 — — 33 21 9 — — 30 26 6 — — 29 23 5 — — 28 33 6 — — 39 36 3 — — 39 38 7 — — 46 39 5 — — 44 11 4 — — 15 12 4 — — 16 12 4 — — 15 12 3 — — 15 45 8 — — 53 44 7 — — 51 49 7 — — 51 49 5 — — 54 196 44 1 — 241 198 36 1 — 235 197 38 1 — 237 200 32 1 — 233 9 — — — 9 8 — — — 8 7 — — — 7 7 — — — 7 14 3 1 — 18 15 2 1 — 18 16 5 1 — 21 16 6 1 — 23 17 3 — — 20 16 3 — — 19 14 3 — — 18 14 2 — — 16 7 3 — — 10 6 3 — — 9 6 4 — — 11 8 3 — — 11 11 6 — — 17 11 6 — — 17 11 5 — — 17 14 2 — — 16 22 10 — — 30 21 11 — — 32 25 12 — — 34 25 8 — — 33 72 8 — — 80 76 9 — — 85 77 7 — — 87 79 10 — — 89 49 11 — — 60 57 10 — — 67 61 12 — — 70 59 9 — — 68 3 1 — — 4 3 1 — — 4 3 1 — — 4 3 1 — — 4 26 9 14 — 49 26 8 14 — 48 33 5 14 — 48 34 3 14 — 51 40 11 — — 51 39 10 — — 49 45 10 1 — 53 42 12 — — 54 13 10 — — 23 17 6 — 7 30 19 4 — 7 30 19 4 — 8 31 159 31 — — 199 163 35 — — 198 172 73 — — 240 180 37 — — 217 20 5 — — 25 19 5 — — 24 21 5 — — 27 21 6 — — 27 49 11 — — 60 46 9 4 — 59 49 7 4 2 63 49 7 4 — 60 7 3 — — 10 8 2 — — 10 7 3 — — 10 7 4 — — 11 1 7 — — 8Tillägg, tillkomna under tryckningen.

Till sid. 93. (Förändringarna i Svenska typografförbundets medlemsantal): medlems» antalet utgjorde vid 1936 års början 10,082 och vid dess slut 1 0, 3 3 4, därav 562 kvinnor. Alltså en ökning under året av 252. Av de 10,334 medlemmarna voro 7,933 män och 258 kvinnor — tillsammans 8,191 — helbetalande, medan 1,839 män och 304 kvinnor — till» sammans 2,143 — voro halvbetalande. Under året hade 551 ingått som medlemmar, 65 avlidit, 98 upphört med yrket, 44 utgått på grund av anmälan, 3 avrest till utlandet och 89 uteslutits på grund av restans.

Till sid. 386. Vid 1936 års början hade arbetslöshetskassan en behållning av kr. 670,512:95; genom veckoavgifter hade under året inkommit kr. 245,741:40, i uttaxe» ringar kr. 204,863, i räntor m. m. kr. 19,600:54 eller tillsammans kr. 470,274:94. Utgifter: arbetslöshetsunderstöd till 1,058 arbetslösa under 103,644 dagar kr. 282,648:40 samt i sjuk» kasseavgifter för arbetslösa kr. 5,928:36, summa kr. 288,576:76. Behållningen i arbets» löshetskassan utgjorde vid 1936 års slut kr. 852,211: 13.

Till sid. 392. (Tab. IV. Antalet understödda arbetslösa åren 1905 — etc.) Antalet understödda arbetslösa under 1936 utgjorde 1,058, vid årets slut voro 538 arbetslösa, utgörande 5,5 procent, antalet arbetslösa dagar pr arbetslös utgjorde 98 och understöds» beloppet till varje arbetslös kr. 272:75.

Till sid. 395. (Tab. V c. De arbetslösas fördelning på yrkesgrupper etc.). Under respektive december 1936, januari, februari, mars, april, maj, juni och juli månader 1937 voro bland maskinsättarna 43, 48, 35, 26, 23, 20, 18 och 10 arbetslösa, bland handsättarna 131, 146, 154, 122, 123, 81, 73 och 62, sättarelärlingar 10, 11, 8, 6, 4, 5, 3 och 1, rotations» tryckarna 4, 5, 6, 6, 6, 5, 4 och 3, snällpresstryckarna 89, 106, 108, 92, 94, 88, 86 och 73, lagermanstryckare 5, 5, 4, 4, 4, 4, 4 och 3, digelpresstryckare 71, 81, 65, 52, 52, 51, 40 och 40, tryckarelärlingar 5, 5, 4, 4, 4, 4 och 3, stereotypörer och galvanisörer 3, 3, 3, 4, 4, 4, 2 och 2, iläggare 21, 21, 20, 21, 22, 21, 22 och 18, rotations» och stereotypiarbetare 42, 50, 50, 37, 45, 41, 25 och 12, snällpressbiträden 8, 17, 19, 17, 12, 10, 11 och 6, stilgjutare 1, 1, 1, 1, 1, 1, 1 och 0, samt övriga 47, 39, 33, 33, 39, 40, 34 och 33. I procent av förbundets medlemsantal utgjorde arbetslösheten under månaderna december 1936, januari, februari, mars och april respektive 4,7, 5,2, 5,0, 4,3, 4,2, 3,6, 3,1 och 2,4.

Till sid. 400. (Reservfondens verksamhet.) I reservfonden förefanns vid 1936 års början en behållning av kr. 2,452,652:25 och vid dess slut en behållning av kr. 1,599,615: 65. Minskningen beror på att enligt 1936 års förbundsmötes beslut en miljon kr. överförts från reservfonden till invalidfonden. I inkomster hade denna fond under 1936 kronor 327,793:33, av vilka veckoavgifterna utgjorde kr. 225,262:96, avgifterna från garanti» fonden kr. 30,930:02 och räntorna kr. 71,600:35. Utgifterna uppgingo till sammanlagt kr. 1,180,829:39 (den överförda miljonen inräknad).

814Till sid. 406. (Tab. VIII. Invalidfondens verksamhet.) Invalidfonden hade vid 1936 års början en behållning av kr. 1,458,063:08, men denna behållning hade vid 1936 års slut stigit till kr. 2,619,498:26, beroende på 1 miljons överförande från reservfonden. Utom denna miljon hade inkomsterna uppgått till kr. 435,966:72, av vilka kr. 286,698:30 voro veckoavgifter, kr. 42,662:85 räntor, Birger Christenssons donation kr. 6,235:29 och gåvor kr. 100,000:20 (därav kr. 93,515:— tillhörde jubileumsinsamlingen). Av utgifterna kommo kr. 272,748:54 på gåvor, varjämte utredningskostnader utbetalts till ett belopp av kr. 1,783: —.

Till sid. 411. Den i februari 1937 avlidna kollegan C. E. Björklund testamenterade hela sin förmögenhet — sedan ett par smärre legat avdragits — till Svenska typografs förbundets invalidfond. Boutredningen är ännu icke avslutad, men det antages, att det belopp som kommer invalidfonden tillgodo, kommer att uppgå till cirka 47,000 kr., det högsta donationsbelopp invalidfonden hittills fått mottaga. Invalidfonden har således under årens lopp fått mottaga donationer till ett sammanlagt belopp av över 80,000 kr.

Till sid. 412. (Tab. IX. Tuberkulos» och nödhjälpsfonden). Tuberkulos» och nöd» hjälpsfonden hade vid årets början en behållning av kr. 146,981: 50 och vid 1936 års slut kr. 154,874:71. Inkomsterna hade utgjort: gåvor kr. 6,100:50, veckoavgifter kr. 20,478:74 och räntor kr. 4,318:77, summa inkomster kr. 30,897:21. Utgifterna: tuberkulosunder» stöd kr. 9,864: — och nödhjälpsunderstöd kr. 13,140: —, tillsammans i utgifter kr. 23,004: —.

Till sid. 532 och 533. Det sammanlagda medlemsantalet i Grafiska kartellen utgjorde vid 1936 års slut 1 8, 8 1 7, utgörande en ökning av 658 eller 3,6 procent. Svenska typograf» förbundet hade 10,334 medlemmar — ökning 252 eller 2,5 procent —, Bokbindareförbun» det hade 4,042 — ökning 304 eller 5,2 procent — samt Litografförbundet 2,369 medlem» mar — ökning 102 eller 4,5 procent.

Till sid. 554. Behållningen i grafiska kartellen utgjorde 31 december 1936 kr. 555,460: 30, utgörande en ökning från föregående år av kr. 53,892:61.

Till sid. 618. I medlemsavgifter till L. O. utgick under 1936 kr. 40,320:60, vadan hela det belopp som typografförbundet utbetalt till L. O. åren 1920—1936 utgör kronor 677,900:5 1.

Till sid. 658. Tabellen å denna sida angiver även begravningshjälpsavdelningens verk» samhet, men endast under åren 1890—1924. Denna avdelnings verksamhet åren 1925— 1935 redovisas å sid. 668.

Till sid. 779. L. Aug. Mårtensson avled i Norrköping den 12 juli 1937.

Rättelser.

Å sid. 72 står: Willnow, skall vara Villnow.

Å sid. 120 står under klichén A. F. Sjöstedt, skall vara: C. Robert Isidor S. A sid. 172 står: Alma Sundqvist, skall vara Hulda.

815